Försvarsmakten ger ut handbok i sociala medier

Försvarsmakten ger ut en handbok i sociala medier som ett stöd till sina medarbetare. Handboken som är framtagen av informationsstaben och säkerhetskontoret berör både möjligheter och risker, innehåller rekommendationer och återger vissa bestämmelser. Läs och ladda ner handboken här: Försvarsmaktens handbok … Continue reading

40 nya ryska brigader

T-90 från den återuppståndna Kantemirov-divisionen. Det här har jag också övat, men det var under förra seklet.

Jane´s gick i tisdags ut med att Ryssland vill skapa 40 nya brigader till 2020. Detta var en lite väl hög siffra tyckte jag och har avvaktat med att ta upp den. Men efter att nu ha kollat en mängd ryska medier inklusive statliga är det bara att konstatera att ambitionen stämmer.

Förutom att skapa 40 nya brigader kommer man kanske att återuppliva ”ett par” divisioner nedlagda 2009. Minnesgoda läsare minns kanske att en vink om fler divisioner gavs i maj i år då två klassiska sovjetiska divisioner gjorde comeback tillsammans med två av Peter den stores elitregementen.

Men hur i hela fridens namn har man tänkt gå tillväga för att skapa 40 nya brigader och ”ett par” divisioner på bara sju år? Att skruva upp upprustningen – se gårdagens besked om ökad vapenmodernisering – är inte tillräckligt.

En annan nyhet i samma artikel från Jane´s är att det högteknologiska soldatsystemet Ratnik ska köpas in redan nästa år. Här ett klipp om Ratnik med engelsk undertext:

Replik på inlägg om högre specialistofficersutbildning

Replik på ”Högre specialistofficersutbildning – en kvalificerad försvarsgrensvis utbildning eller urvattnad försvarsmaktsgemensam?” av Hans Hansson, chef MHS H tillika huvudprojektledare i OR-projektet, med flera: Förvaltare Håkan Lindberg vid Sjöstridsskolan skriver i ett debattinlägg publicerat 27 september på FM bloggportal om fortsatt … Continue reading

Ett rop på hjälp

Igår redovisade Försvarsmakten den perspektivstudie regeringen beställde i regleringsbrevet för 2013. För en försvarsintresserad person är den sprängfylld med politisk dynamit. Försvarsmakten gör helt enkelt kaos med halvkvävda försköningar eller tillrättalagda beskrivningar om problem (och utmaningar) och den övergripande slutsatsen är att hela dokumentet är ett rop på hjälp – eller i alla fall ett rop på […]

Fallskärmsrekord och ny anslagshöjning

De första kvinnliga VDV-officerarna kommer nu ut på förbanden.

Under denna månad (oklart exakt när) ska de ryska luftlandsättningstrupperna VDV fallskärmsfälla 6,000 soldater, vilket innebär 2,000 fler än under övningen 2010 som var den största fallskärmsövningen sen Sovjetunionens fall. Samtidigt kungjordes att det totala materielanslaget ska justeras upp.

Sammanlagt ska VDV under denna månad genomföra över 26,000 fallskärmsfällningar. Om det blir så att 6,000 VDV-soldater fälls mer eller mindre samtidigt (ännu oklart) så slår de med råge USA:s fallskärmsrekord från 1989, som var 5,000 under invasionen av Panama. Man får i så fall söka sig tillbaka till 1967 för att finna en större fallskärmsfällning, övningen Dnjepr-67, då 8,000 fälldes – som innebar den ännu största fallskärmsfällningen sen andra världskriget.

Fram till maj i år var det övergripande moderniseringsmålet för Rysslands vapenarsenal att år 2020 ha åstadkommit en 70-procentig modernisering av alla vapensystem. I maj justerade statsminister Medvedev detta mål så att det nya blev en 75-procentig modernisering. Men i helgen kungjorde ryska statsmedier även på engelska att målet justeras igen. Det nya målet är en 80-procentigt ny arsenal 2020.

Här och nu?

Igår överlämnade Försvarsmakten perspektivplanen till regeringen. De knappa medlens inverkan på möjligheterna att förverkliga insatsorganisationen och det växande materielberget underströks på nytt.

Mot bakgrund av att varje myndighetschef någonstans måste utgå från att man ”har de pengar man har” tycktes ÖB göra ett materielstrategiskt vägval:

– Med de ekonomiska ramar som regeringen föreslagit i budgetpropositionen för 2014 förordar Försvarsmakten att högkvalitativa och högteknologiska förmågor prioriteras framför en bibehållen förbandsvolym utrustad med föråldrad materiel som inte klarar att möta tänkbara hot eller kvalificerade motståndare.

– Effekt och kvalitet framför kvantitet, säger Sverker Göranson.

Det där låter kanske bra, men många av vår tids materielprojekt har som bekant underpresterat både avseende leveranstider och prestanda. I flera fall har höga, för att inte säga orealistiska, utvecklingsambitioner lett till nedgång, glapp och tapp i förmågor.

Med den omvärldsutveckling som rådde under 90- och delar av 00-talet kunde vi kanske kosta på oss dessa risktagningar. Nu framstår det inte som lika självklart att kasta bort det som är betalt och fungerande till förmån för smalare och mer osäkra förmågor i morgon.

Sverker Göransons företrädare, Håkan Syrén, gav 2006 ut det lilla häftet ”Här och nu”. I många avseenden en tänkvärd skrift, som argumenterade för att myndigheten i närtid skulle kunna leverera militär förmåga. Inledningsvis räknade ÖB upp de frågor som han ansåg relevanta för denna målsättning. Den sista av dessa frågor lydde: ”Vad händer om omvärldsläget plötsligt ändras”?

Jag påstår inte att omvärldsläget undergått någon plötslig förändring. Snarare har Ryssland sedan Putins andra presidentperiod gradvis försämrats. Ryssland satsar sedan snart ett decennium hårt på en ökad militär förmåga samtidigt som den politiska utvecklingen konsekvent rört sig i en oönskad riktning.

Jag förstår att Sverker Göransons uttalande tas emot väl av den inhemska försvarsindustri vars existens just beror av utveckling. Men som skattebetalare och försvarspolitiker vill jag påminna om att nu snart kan vara här.

Allan Widman

Putin talar svenska

Putin talar mer engelska inför kameror, får vi höra hans svenska snart?

President Putin ”utbyter fraser på svenska” med Sergej Ivanov, presidentadministrationens chef. Det skriver idag The Moscow Times och citerar Ivanov, som liksom Putin är tidigare officer i KGB-FSB (generalöverste).

Som jag igår tog upp så händer det att Putin själv talar engelska. Men den ryska presidentadministrationens chef Sergej Ivanov berättar i dagens The Moscow Times att Putin med honom ibland faktiskt övar sig i att tala svenska: ”Presidenten kan tyska bra, och jag kan engelska. Svenska är någonstans mittemellan”.

Enligt Ivanov är det Putin som inleder övningarna i svenska: ”Han säger något på svenska och därefter svarar jag på samma språk”. Att Ivanov talar en del svenska är välkänt sen flera år, han var en tid baserad i Helsingfors. Men Putins intresse för svenska har hittills varit okänt.

Sergej Ivanov blev under 90-talet en av de yngsta generalerna inom SVR, utrikesunderrättelsetjänsten (f.d. PGU inom KGB) och mellan 1998 och 1999 var han nummer två inom FSB. Mellan 2001 och 2007 var han Rysslands försvarsminister.