Triangeldramat Stockholm – Helsingfors – Moskva

Finland och Sverige – officiellt sida vid sida. Men, vilka är frågetecknen? Foto: Jesper Moldvik, Försvarsmakten. av Karlis Neretnieks Ofta brukar man i strategiska bedömanden se ett eventuellt hot (eller någons benägenhet att agera i försvarssyfte) som en kombination av den presumtive motståndares kapacitet och eventuella avsikter. Vilket inte är fel, men frågan är om […]

Uppseendeväckande övertramp

Förvånande agerande och uttalanden avlöser varandra. Foto: Shutterstock.com av Björn Körlof Två termer brukar tillmätas stor vikt vid säkerhetspolitiska diskussioner, nämligen de enskilda staternas integritet och suveränitet. Med integritet brukar förstås den territoriella fysiska integriteten och rör frågor om gränsernas okränkbarhet. Med suveränitet förstås oftast staternas enskilda rätt att utöva fullständig jurisdiktion inom territoriet utan […]

Kashmir – en världspolitisk kruttunna?

Pakistans premiärminister Imran Khan (t v) och Indiens Narendra Modi bär ett stort ansvar för att Kashmirkonflikten inte eskalerar utom kontroll. Foto: shutterstock.com. av Per Lodin och Michael Sahlin Nedanstående text är baserad på utskrifter av samtal mellan Ambassadör Michael Sahlin (MS) och generalmajor Per Lodin (PL) våren och sommaren 2019, båda ledamöter av Kungl […]

Vårt seglivad utanförskap

Då som nu – emot Nato. Foto: commons.wikimedia.org resp shutterstock.com. av Claes Arvidsson Varför är inte Sverige medlem av Nato? Det numera öppna och även under regeringens Löfven ökade samarbetet med Nato är så omfattande att det ofta beskrivs som ett medlemskap de facto, fast utan säkerhetsgarantin i form av Nato-stadgans artikel 5. Det finns […]

En ö och ett större perspektiv

Reflektion
Den 07AUG2019 meddelade det ryska försvarsministeriets presstjänst att personal ur flygfältsförband ingående i 6. Flyg- och luftförsvarsarmén hade upprättat en permanent helikopterbas på den ryska ön Hogland i den Finska viken. Helikopterbasen skall bestå av fem stycken helikopterplattor, en drivmedelsstation, en väderstation, en verkstad och en ledningsplats därutöver skall särskild belysning vara upprättad. Enligt de ryska uppgifterna skall helikopterbasen användas på permanent en basis fr.o.m. nu. Därutöver skall helikopterbasen på Hogland vara anpassad för att samtliga ryska helikoptertyper inom det västra militärdistriktet (MD V) skall kunna användas vid den.1
Upprättandet av denna permanenta helikopterbas på Hogland har berörts av bl.a. finsk media2 och givetvis har det även skrivits om det på sociala medier. Här skulle det kunna argumenteras för att denna helikopterbas skulle kunna nyttjas på olika sätt vid en väpnad konflikt. Troligtvis skulle den kunna nyttjas vid inledningenav en väpnad konflikt, dock får det även ses som högsttroligt att dess förmåga att fungera som helikopterbas utifrån dess geografiska belägenhet blir kortvarig maa. att den ligger inom räckvidd för landbaserad indirekt bekämpning från finskt territorium men även från estländskt, beroende på vilket markbaserat indirekt bekämpningssystem som finns att tillgå. Däremot fyller helikopterbasen troligtvis en mängd funktioner ur ett militärt perspektiv i fredstid men även i händelse av ett kraftigt försämrat säkerhetsläge. Därutöver kan det möjligen utgöra en säkerhetspolitisk markering från rysk sida.
Det intressanta är dock inte att en helikopterbas upprättats på Hogland utan snarare sättet den upprättades på, vilket får anses utgöra en viktig förmåga som aktivt demonstrerats av Ryssland. Upprättandet av helikopterbasen genomfördes på sådant sätt att, åtminstone del av, utrustning flögs in med hjälp av tung transporthelikopter i form av MI-26. Det kanske mest intressanta är att metallplåtar för att upprätta landningsytorna flögs in, övrig utrustning hade troligtvis kunnat varit av mer rudimentär karaktär om det ej varit under fredsmässiga förhållanden och uppgifter utan snarare uppgifter som skulle genomförts under en kortare tidsrymd såsom veckor under en väpnad konflikt. Hur lång tid upprättandet tog har ej delgivits av det ryska Försvarsministeriet, utan det som förmedlas är att det skedde på kortast möjliga tid. Allt detta genomfördes inom ramen för en särskild taktisk övning, vilket bör beaktas.3
Varför är då detta intressant och bör beaktas? Detta aktualiserar förmågan att kunna föra iland, dels trupp och materiel med helikopter, dels t- alt. o-basera helikoptrar i händelse av en väpnad konflikt. I ett tidigare inlägg berörde undertecknad det s.k. strategiska överfallet/överraskande angrepp. Att inneha förmågan för att kunna genomföra s.k. vertikala omfattningar eller kunna verka med attackhelikoptrar får anses vara grundläggandepå dagens stridsfält. Därav blir det även grundläggande att kunna basera helikoptrar i en framskjuten position, vid tidigt skede av en väpnad konflikt.
I händelse ett strategiskt överfall får det även ses som möjligt att helikoptrar kan föras i land på kort avstånd från t.ex. lastfartyg under förutsättning att fartyget är tillräckligt stort och att det, dels kan rymma ett flertal helikoptrar, dels ej påverkas av mindre sjögång samt övrig ”normal” väderpåverkan. Därutöver torde det krävas att antingen fartyget är konstruerat på sådant sätt att det ej finns vajerspel och master som påverkar lyftförmågan hos en helikopter alt. att detta kan demonteras innan en helikopter skall lyftas. Därtill torde det krävas viss förmåga att kunna maskera helikoptrarna under en transport innan flygning skall genomföras. Detta är något som t.ex. framförts i svensk skönlitteratur, men även genomförts i vissa delar rent praktiskt under Falklandskriget av Storbritannien.
Dock krävs det att helikoptrarna kan underhållas efter de lyft från ett fartyg, då det ej kan ses som troligt att helikoptrarna skall förflytta sig fram och tillbaka till ett fartyg som i grunden ejär anpassat att fungera som ett ”helikopterfartyg”. Därav blir förmågan att upprätta helikopterbaser på land nödvändig. Att kunna optimera förutsättningarna för baseringen av helikoptrar på land får även anses vara nödvändig i syfte att undvika onödigt slitage alt. skador på helikoptrarna samt för att kunna underlätta underhållsarbete. Därav blir den av Ryssland uppvisade förmågan på Hogland högst intressant ur ett flertal perspektiv, vilket ej bör negligeras.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Hufvudstadsbladet 1(Svenska)
Rysslands Försvarsministerium 1(Ryska)
TASS 1(Engelska)
Slutnoter
1Министерство обороны Российской Федерации. Военнослужащие ЗВО в ходе учения оборудовали на острове Гогланд в Финском заливе вертодром. 2019. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12245612@egNews(Hämtad 2019-08-08)
Hufvudstadsbladet. Rysk nyhetsbyrå: Ryssland har byggt en stridshelikopterplatta på Hogland i Finska viken. 2019. https://www.hbl.fi/artikel/rysk-nyhetsbyra-ryssland-har-byggt-en-stridshelikopterplatta-pa-hogland-i-finska-viken/(Hämtad 2019-08-08)
TASS. Russia’s top brass sets up heliport in Gulf of Finland. 2019. https://tass.com/defense/1072318(Hämtad 2019-08-08)
2Hufvudstadsbladet. Rysk nyhetsbyrå: Ryssland har byggt en stridshelikopterplatta på Hogland i Finska viken. 2019. https://www.hbl.fi/artikel/rysk-nyhetsbyra-ryssland-har-byggt-en-stridshelikopterplatta-pa-hogland-i-finska-viken/(Hämtad 2019-08-08)
3Министерство обороны Российской Федерации. Военнослужащие ЗВО в ходе учения оборудовали на острове Гогланд в Финском заливе вертодром. 2019. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12245612@egNews(Hämtad 2019-08-08)
TASS. Russia’s top brass sets up heliport in Gulf of Finland. 2019. https://tass.com/defense/1072318(Hämtad 2019-08-08)

Okontrollerbart händelseförlopp

Reflektion
Den största risken för uppkomsten av en väpnad konflikt i skrivande stund får anses utgöras av en incident som eskalerar som i sin tur leder fram till olika former av motåtgärder varvid en väpnad konflikt i slutändan blir resultatet.1 Det troligastescenariot för en sådan incident får anses utgöras av att militära luftfarkoster alternativt örlogsfartyg är involverade på något sätt. Under de senaste åren har ett flertal incidenter inträffat mellan både luftfarkoster och fartyg, mellan olika nationer. Den hitintills allvarligaste får anses utgöras av den turkiska nedskjutningen av ett ryskt stridsflygplan av typen SU-24 den 24NOV2015. Där Turkiet avgav verkanseld med jaktrobot mot ett ryskt stridsflygplan som kränkte turkiskt territorium.2 I vårt närområde har även svenskt flyg blivit närgånget inspekterade men även varit nära att träffas av motmedel i form av värmefacklor som avfyrats mot svenskt stridsflyg,3 troligtvissom en markering.
Den 23JUL2019 hade möjligtvis en incident kunnat orsaka en kraftigt försämring av säkerhetsläget och i värsta fall haft potentialen att eskalera till ett okontrollerbart händelseförlopp. Vid det aktuella datumet genomförde Kina tillsammans med Ryssland en gemensam patrullflygning, förövrigt den första gemensamma patrullflygningen mellan de två länderna. Ryssland flög med ett stridsledningsflygplan av typen A-50U samt två strategiska bombflygplan av typen TU-95MS. Kina å sin sida flög även med ett stridsledningsflygplan av typen KJ-2000 som bygger på den ryska flygplansmodellen IL-76 som grund samt två strategiska bombflygplan av typen H-6K som är en kinesisk licenstillverkning av det sovjetiska bombflygplanet TU-16.4 Vad som är intressant med denna flygplanskonfiguration är att den, dels är av strategisk karaktär, dels kan den anses vara offensiv maa. de medföljande stridsledningsflygplanen. De båda nationernas bombflygplan har även förmågan att medföra nukleär vapenlast, vilket särskiltbör beaktas.
Patrullen skall ha genomförts på sådant sätt att den kinesiska flygstyrkan flög ut över Östkinesiska havet, därefter vek den norrut mot Koreahalvön parallellt med detta kom den ryska flygstyrkan från det Japanska havet i en sydlig riktning. De båda styrkorna förenades över det Japanska havet och flög samfällt mellan Sydkorea och Japan söderut mot den japanska ön Okinawa. Därefter kom styrkan att splittras och den kinesiska flygstyrkan återgick emedan den ryska fortsatte något mer söder och österut innan den återgick.5
Vilken incident uppstod? Under den gemensamma patrulleringen kom det ryska stridsledningsflygplanet vid två tillfällen kränka sydkoreanskt luftrum vid Liancourtöarna i den nordvästra delen av det Japanska havet som både Sydkorea och Japan gör anspråk på, men som förvaltas av Sydkorea sedan 1954. Detta kom föranleda att sydkoreanskt jaktflyg, dels avfyrade 20 stycken facklor för att få det ryska stridsledningsflygplanet att byta kurs, dels kom de avfyra 360 stycken varningsskott med sin automatkanon. Det ryska stridsledningsflygplanet skall ej uppmärksammat något av de sydkoreanska agerandet.6 Ett ryskt officiellt uttalande gör gällande att om personalen på bombflygplanen, TU-95MS, hade uppmärksammat något dylikt skulle det skett en omedelbar reaktion,7oklart vilken form av reaktion dock.
Således bör det noteras att att Ryssland talar om bombflygplan emedan Sydkorea talar om stridsledningsflygplan. Vilket skulle kunna utgöra en underförstådd varning från rysk sida, att hade något dylikt genomförts mot bombflygplanen hade någon form av motåtgärd inträffat. Sydkorea å sin sida har även varit tydliga med att om någon dylik kränkning inträffar igen kommer dess motåtgärd vara än mer kraftfull,8 vilket kan antas innebära verkanseld. I sammanhanget bör det noteras att enligt den senaste utgåvan av Military Balance, 2019, skall Ryssland, i dagsläget, enbart förfoga över fyra stycken A-50U.9 Vilket gör det till en väldigt begränsad resurs, varvid det ryska uttalandet givetvis även kan ha varit en underförstådd varning kring det sydkoreanska agerandet gentemot stridsledningsflygplanet, trots uttalandet kring bombflygplanen. Därutöver skall A-50U vara utrustad med väl fungerande navigationsutrustning, för att kunna säkerställa sin egen position.10
Således, inledningsvis går det att konstatera att det får ses som troligtatt det ryska stridsledningsflygplanet hade relativt god kännedom om vart det befann sig mtp. att de skall ha förmåga att positionsbestämma sig genom satellitpositionering. Givetvis kan detta system varit satt ur spel av någon anledning. Därefter går det att konstatera att det rör sig om operativa-strategiska resurser som nyttjats i den gemensamma flygpatrullen med förmåga att kunna genomföra antingen konventionell eller nukleär bekämpning och att flygplanen sannolikt nyttjas vid s.k. nukleära ”avskräckningspatruller”. Slutligen bör det noteras att det får ses som möjligt att de rysk-kinesiska samarbetet har gått in i en ny fas maa. denna flygpatrull, vilket undertecknad kommer återkomma till i ett senare inlägg.
Vad i detta skulle då kunnat resultera i ett okontrollerbart händelseförlopp? Den springande punkten i detta fall är att det rör sig om operativa-strategiska resurser vilket, dels ingår som en del i både Ryssland men även Kinas kärnvapenavskräckning, dels finns i ett begränsat antal varvid en eller flera förluster blir tydligt märkbara och påverkar den operativa-strategiska förmågan. Detta skall jämföras med en förlust av en taktisk resurs som det oftast finns fler av samt det troligtvis finns en högre toleransgrad kring en ev. förlust av, vilket kan jämföras med incidenten mellan Ryssland och Turkiet. Således hade något gått fel i det sydkoreanska agerandet och det hade blivit en allvarligare skada eller nedskjutning av det ryska stridsledningsflygplanet hade incidenten eventuellt kunnat hamna utom kontroll och i värsta fall hade ett okontrollerbart händelseförlopp tagit sin start som hade kunnat resultera i en väpnad konflikt.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Airforce Technology 1, 2, 3(Engelska)
British Broadcasting Corporation 1, 2(Engelska)
Försvarsmakten 1(Svenska)
Globalsecurity 1(Engelska)
Kommersant 1(Ryska)
Reuters 1(Engelska)
Sveriges Television 1, 2(Svenska)
TASS 1(Engelska)
The International Institute for Strategic Studies. The military balance. London: The International Institute for Strategic Studies, 2019.
Slutnoter
1Försvarsmakten. Försvarsmaktens budgetunderlag för 2019 med särskilda redovisningar. Stockholm: Försvarsmakten, 2018, s. 3.
2British Broadcasting Corporation. Turkey’s downing of Russian warplane – what we know. 2015. https://www.bbc.com/news/world-middle-east-34912581(Hämtad 2019-08-06)
3Sveriges Television. Ryska facklor sköts mot svenska flygplan. 2015. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ryska-plan-stor-med-facklor(Hämtad 2019-08-06)
Sveriges Television. Olsson, Jonas. Ryskt stridsflyg flög nära svenskt signalspaningsflygplan. 2019. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ryskt-stridsflyg-flog-nara-svenskt-signalspaningsflygplan(Hämtad 2019-08-06)
4Reuters. Lee, Joyce. Osborn, Andrew. First Russian-Chinese air patrol in Asia-Pacific draws shots from South Korea. 2019. https://www.reuters.com/article/us-southkorea-russia-aircraft/first-russian-chinese-air-patrol-in-asia-pacific-draws-shots-from-south-korea-idUSKCN1UI072(Hämtad 2019-08-06)
Airforce Technology. KJ-2000 (Mainring) Airborne Early Warning and Control (AEW&C) Aircraft. https://www.airforce-technology.com/projects/kj-2000-aewc-aircraft/(Hämtad 2019-08-06)
Airforce Technology. A-50U Airborne Early Warning and Control (AEW&C) Aircraft. https://www.airforce-technology.com/projects/a-50u-airborne-early-warning-and-control-aewc-aircraft/(Hämtad 2019-08-06)
Airforce Technology. Tu-95MS Strategic Bomber. https://www.airforce-technology.com/projects/tu-95ms-strategic-bomber/(Hämtad 2019-08-06)
Globalsecurity. H-6K Air Striking Platform. 2019. https://www.globalsecurity.org/military/world/china/h-6k.htm(Hämtad 2019-08-06)
5Коммерсантъ. Пять самолетов — три мнения. 2019. https://www.kommersant.ru/doc/4040255(Hämtad 2019-08-06)
6Ibid.
British Broadcasting Corporation. South Korea fires warning shots at Russian military aircraft. 2019. https://www.bbc.com/news/world-asia-49079719(Hämtad 2019-08-06)
7TASS. Russian, Chinese bombers carry out first joint patrol in Asia-Pacific region — top brass. https://tass.com/defense/1069966(Hämtad 2019-08-06)
8Reuters. Lee, Joyce. Osborn, Andrew. First Russian-Chinese air patrol in Asia-Pacific draws shots from South Korea. 2019. https://www.reuters.com/article/us-southkorea-russia-aircraft/first-russian-chinese-air-patrol-in-asia-pacific-draws-shots-from-south-korea-idUSKCN1UI072(Hämtad 2019-08-06)
9The International Institute for Strategic Studies. The military balance. London: The International Institute for Strategic Studies, 2019, s. 202.
10Airforce Technology. A-50U Airborne Early Warning and Control (AEW&C) Aircraft. https://www.airforce-technology.com/projects/a-50u-airborne-early-warning-and-control-aewc-aircraft/(Hämtad 2019-08-06)

Erfarenheter från att strida på hemmaplan

Våra svenska soldater och förband står sig väl vid en jämförelse med andra länders motsvarigheter. Foto: Emy Åkerlund, Försvarsmakten. av Jacob Fritzson Under övning Nordanvind 19 truppförde jag som plutonchef en pansarskyttepluton tillhörande en av I19:s mekaniserade bataljoner. Min pluton bestod delvis av tidvis tjänstgörande soldater (T-soldater), alltså deltidssoldater, men även kontinuerligt anställda soldater (K-soldater). […]

Erfarenheter från att strida på hemmaplan

Våra svenska soldater och förband står sig väl vid en jämförelse med andra länders motsvarigheter. Foto: Emy Åkerlund, Försvarsmakten. av Jacob Fritzson Under övning Nordanvind 19 truppförde jag som plutonchef en pansarskyttepluton tillhörande en av I19:s mekaniserade bataljoner. Min pluton bestod delvis av tidvis tjänstgörande soldater (T-soldater), alltså deltidssoldater, men även kontinuerligt anställda soldater (K-soldater). […]

Något om landstigningsförmåga

Reflektion
I Jan-Olof Grahns senast utgivna bok, Om svensk signalspaning: Kalla kriget, framkommer ett flertal intressanta uppgifter som framgent kommer belysas i ytterligare inlägg på denna blogg. Detta inlägg kommer dock beröra en uppgift som Jan-Olof lägger fram i sin bok, som kan tänkas ha en tydlig bäring mot vår faktiska nutid. I ett avsnitt av sin bok delger Grahn en uppgift att vid 1989 skall den Sovjetiska Östersjömarinens marininfanteribrigad, enligt Försvarets Radioanstalt (FRA) antagande, enbart haft kapacitet att genomföra landstigning med en till två bataljonsstridsgrupper mot öppen strand. Därutöver skall den Sovjetiska Östersjömarinen enbart övat vid ett tillfälle på nivån över bataljonsstridsgrupp.1
Dessa uppgifter från FRA, skall enligt Grahn orsakat en väldigt inflammerad debatt mellan FRA och Försvarsstaben. Där Försvarsstabens Underrättelse- och säkerhetskontor (USK), föregångaren till den militära underrättelse- säkerhetstjänsten (MUST), skall ha kritiserat FRA väldigt hårt för sin analys avseende den sovjetiska landstigningsförmågan.2 Detta är intressant utifrån den kraftigt förändrade normalbild som uppstod under 1990, då det uppstod en snabb nedgång av både sovjetisk övningsverksamhet men även rutinartad militär verksamhet.3Således kan FRA analys varit helt korrekt och en första indikation på det sönderfall som kom att ske under inledningen av 1990 av både Warszawapakten men även Sovjetunionens väpnade styrkor.
I sammanhanget bör Sveriges Försvarsbudget beröras, 1989 avsatte nationen Sverige 2,5% av BNP för sitt försvar. Trots Warszawapaktens men även Sovjetunionens upplösning kom försvarsbudgeten inte gå under 2% av BNP förrän 1998 d.v.s. nästan ett decennium efter Warszawapaktens och Sovjetunionens upplösning. 2018 avsatte nationen Sverige 1% av BNP för sitt försvar,4 och den av försvarsberedningen föreslagna ökningen av försvarsbudgeten är till ca 1,5% av Sveriges BNP vid 2025.5 Trots att en parlamentariskt tillsatt beredning föreslagit denna ökning maa. ett försämrat säkerhetsläge i Sveriges närområde, därtill att ett väpnat angrepp mot Sverige inte längre kan uteslutas, förefaller en ökningen av Sveriges försvarsbudget inte vara något som ses naturligt.6
Därmed skall vi återknyta till FRA rapport från 1989, avseende sovjetisk landstigningsförmåga i Östersjön. Enligt historiska organisationsskisser, från 1991, utgjordes en sovjetisk marininfanteribataljon av cirka 400 soldater. I den bataljonen ingick 34 stycken BTR-60 alt BTR-80 (pansarskyttefordon), 3 stycken granatkastare, 27 stycken RPG-7 (pansarvärnsvapen), 9 stycken SA-7 (bärbar luftvärnsrobot), 3 stycken SPG-9 (pansarvärnspjäs) samt 3 stycken AT-3 (pansarvärnsrobot).7 De uppgifter FRA förmedlade 1989 torde inneburit en något större bataljon som övat, då de skrev bataljonsstridsgrupp. Detta innebar troligtvisatt ytterligare förmågor och därmed även personal hade tillförts bataljonen, vad det kan ha varit går det enbart att sia om utan tillgång till den faktiska rapporten.
Denna blogg har under åren belyst ett antal landstigningsövningar som den ryska Östersjömarinen genomfört. I detta inlägg kommer en landstigningsövning från 2015 samt 2018 användas som exempel. Den 14AUG2015 meddelade det ryska försvarsministeriets informationstjänst att den ryska Östersjömarinen hade genomfört en landstigning med cirka 500 individer. Mer än 20 stycken BTR-82A pansarskyttefordon deltog vid landstigningen, landstigningen understöddes även av attackflygplan av modellen SU-24. Ett större landstigningsfartyg deltog, en mindre svävare samt två stycken landstigningsbåtar. Därtill nyttjades även helikopter för att landsätta ingenjörspersonal.8 Beroende på hur tolkningen genomförs avseende uppgifterna om den totala mängden deltagarna i övningen, blir utfallet olika. Det vill säga, är det enbart marininfanterister som anges eller marininfanterister, fartygspersonal och flygande personal. Utifrån mängden fordon som deltagit i övningen, skulle det enl. tidigare organisationsstruktur från 1991 enbart rört sig om en reducerad marininfanteribataljon.
Nästa landstigningsmoment som berörs i detta inlägg genomfördes den 06SEP2018. Vid denna landstigning uttrycktes explicit att en bataljonsstridsgrupp skulle genomföra landstigning. Vid detta tillfälle skall cirka 600 individer totalt varit involverad samt mer än 20 BTR-82A och 10 ytterligare materielslag skall även varit involverad i den genomförda landstigningen.9 Återigen, beroende på hur personal redovisats blir det svårt att avgöra hur pass stor en nutida marininfanteribataljon eller bataljonsstridsgrupp är d.v.s. personalen som bemannat fartyg o.dyl. kan inräknats i den totala summan som redovisas.
Utgående från den genomförda landstigningen 2015, skulle det möjligeninnebära att en marininfanteribataljon genomförde landstigning 2015 och 2018 en bataljonsstridsgrupp. Detta under förutsättning att bataljonerna är något mindre nu än tidigare,10vilket tydligast kan indikeras på den reducerade mängden pansarskyttefordon. Detta resonemang bygger på att cirka 100 individer var involverad i att framföra fartyg under 2015 varvid styrkan som landsteg skulle vara kring 400 individer och på motsvarande sätt under 2018 vara cirka 500 stycken.
Varför är då dels denna historiska parallell, dels denna nutidshistoria intressant? Inledningsvis bör det påpekas att detta inlägg enbartberör landstigningskapacitet, dock är det per seen offensiv förmåga oaktat om det är inom ramen för en offensiv eller defensiv operation vilket gör den intressant. Framförallt när maritima landstingsoperationer kräver s.k. ”kring förmågor” d.v.s. det är en s.k. gemensam operation och är bland de svåraste operationerna att genomföra vilket tyder på en ökad förmåga numera finns hos de ryska väpnade styrkorna jmf med slutet av 1990-talet men även under större delen av 00-talet. Vid 2015 får det ses som möjligt att Ryssland hade samma landstigningsförmåga som FRA bedömde att Sovjetunionen hade 1989. Det får ses som troligt att denna förmåga fanns 2018.
Därefter är det intressant att notera, 1989 avsatte Sverige 2,5% av sitt BNP för nationellt försvar, inte förrän efter 1998 gick Sverige under 2% av BNP. Slutligen utifrån maritim landstigningsförmåga som hotbild blir det något malplacerat att tala om svårmod att avsätta mer medel till nationellt försvar. Hotbilden 1989 krävde 2,5% av BNP givetvis med mer än enbart maritim landstigningsförmåga som hot, nu förefaller åtminstone den maritima landstigningsförmågan vara likvärdig med situationen 1989 vilket även indikerar att den övriga förmågan tydligt torde ökat hos de ryska väpnade styrkorna. Varvid 1,5% av BNP vid utgången av 2025 inte borde vara en orealistisk målsättning, då det i grunden är 1% under den BNP mängd vi avsatte 1989 med samma hotbild avseende landstigning och 0,5% under nivån 1998, när hotbilden definitivtvar låg.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Dagens Nyheter 1, 2(Svenska)
Försvarsmakten 1(Svenska)
Jägarchefen 1(Svenska)
Nationalencyklopedin 1(Svenska)
Regeringen 1(Svenska)
Rysslands Försvarsministerium 1(Engelska)
Agrell, Wilhelm. Sprickor i järnridån: svensk underrättelsetjänst 1944-1992. Lund : Historiska media, 2017.
Department of the Army. The Soviet Army: Troops, Organization, and Equipment. Washington, DC: Department of the Army, 1991.
Grahn, Jan-Olof. Om svensk signalspaning: Kalla kriget. Stockholm: Medströms Bokförlag, 2019.
Slutnoter
1Grahn, Jan-Olof. Om svensk signalspaning: Kalla kriget. Stockholm: Medströms Bokförlag, 2019, s. 67.
2Ibid. s. 65, 67.
Nationalencyklopedin. Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten. 2019. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/militära-underrättelse-och-säkerhetstjänsten(Hämtad 2019-08-04)
3Agrell, Wilhelm. Sprickor i järnridån: svensk underrättelsetjänst 1944-1992. Lund : Historiska media, 2017, s. 294.
5Regeringen. Försvarsberedningen överlämnar rapport om inriktningen för säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret. 2019. https://www.regeringen.se/regeringens-politik/forsvarsberedningen/forsvarsberedningen-overlamnar-rapport-om-inriktningen-for-sakerhetspolitiken-och-utformningen-av-det-militara-forsvaret/(Hämtad 2019-08-04)
6Dagens Nyheter. Olsson, Hans. Löfven: Det är inte bara försvaret som vill ha pengar. 2019. https://www.dn.se/nyheter/politik/lofven-det-ar-inte-bara-forsvaret-som-vill-ha-pengar/(Hämtad 2019-08-04)
Dagens Nyheter. von Seth, Carl Johan. Magdalena Andersson: Moderaterna försöker skicka försvarsnotan till mig. 2019. https://www.dn.se/ekonomi/magdalena-andersson-moderaterna-forsoker-skicka-forsvarsnotan-till-mig/(Hämtad 2019-08-04)
7Department of the Army. The Soviet Army: Troops, Organization, and Equipment. Washington, DC: Department of the Army, 1991, s. 4-156.
8Ministry of Defence of the Russian Federation. Amphibious landing exercise took place at the Baltic Fleet. 2015. http://eng.mil.ru/en/news_page/country/more.htm?id=12050905@egNews(Hämtad 2019-08-04)
9Jägarchefen. I Skuggan av Vostok-2018 – Landstigningsövning i Östersjön. 2018. https://jagarchefen.blogspot.se/2018/09/i-skuggan-av-vostok-2018.html(Hämtad 2019-08-04)
10Department of the Army. The Soviet Army: Troops, Organization, and Equipment. Washington, DC: Department of the Army, 1991, s. 4-156.

Trumpadministrationen och Mellanöstern

Jared Kushners roll som Trumps svärson uppväger inte på långa vägar bristen på diplomatisk skolning och erfarenhet. Foto: Shutterstock.com av Mats Bergquist För en månad sedan, de sista dagarna i juni, hölls i Manama, Bahreins huvudstad, en aningen märklig och, bortsett från några internationella media, ganska förbisedd ”work-shop”. Huvudfiguren på konferensen var Donald Trumps svärson […]

Något om strategiskt överfall

Sammanfattning
Strategiskt överfall utgör inget nytt begrepp i den svenska nomenklaturen utan snarare är det ett begrepp som funnits sedan slutet av det andra världskriget, men begreppet har haft olika namn och det strategiska överfallet utgör det senaste namnet. Internationellt får det ses som troligt att det närmsta begreppet utgöras av s.k. överraskande angrepp. Det strategiska överfallet eller det överraskande angreppet är i praktiken inte ”överraskande”, utan snarare rör det sig om fel i militär och politisk ledning som möjliggör ett angrepp mot en nation med begränsade resurser. Således är det främst psykologiska och institutionella felaktigheter som utnyttjas av en angripare för att nå sina målsättningar och ej överraskning, då de flesta överraskande angreppen har detekteras i förtid men åtgärder har av olika skäl ej vidtagits för att möta det.
Analys
I ett tidigare inlägg berördes vad begreppet operativ chock skulle kunna innebära, utifrån skrivningen i Militärstrategisk doktrin, från 2016, att det militära försvaret skall dimensioneras för att kunna verka under ett strategiskt överfall genom operativ chock.1Detta inlägg kommer försöka beskriva vad begreppet strategiskt överfall de facto innebär. Inledningsvis bör det klarläggas att strategiskt överfall som begrepp främst får anses vara ett svenskt begrepp emedan det internationellt talas om överraskande angrepp, d.v.s. Surprise Attack, i olika former.
Likt begreppet operativ chock, ges ingen förklaring till hur begreppet strategiskt överfall skall tolkas i militärstrategiskt doktrin från 2016 (MSD 16). Genomförs sökningar i de nya reglementen samt handböcker som publicerats av Försvarsmakten under de senaste åren finns heller ingen förklaring till innebörden av strategiskt överfall (givetvis kan något reglemente eller handbok missats innehållande en definition), vilket gör att begreppet kan tolkats vidlyftigt beroende på person men även vid vilket tillfälle det nyttjas. Att en samsyn torde finnas kring vad det innebär på högre ledningsnivå såsom  vid ledningsstaben får ses som troligt, dock är det inte lika troligt att synen är desamma på lägre nivåer t.ex. förbandsnivå, om ens någon syn kring begreppet existerar.
Den senaste allmänt spridda Försvarsmakts definitionen av vad strategiskt överfall de facto innebär förefaller finnas i Svensk soldat från 1994. Enligt detta upphävda reglemente definieras strategiskt överfall som att, ”en angripare kraftsamlat sätter in begränsade resurser mot våra viktigaste samhällsfunktioner utan att på förhand röja var och hur överfallet ska genomföras. Syftet är att lamslå vår motståndsvijla samt lednings- och motståndsförmåga. Eftersom ett strategiskt överfall måste ske överraskande och förberedas dolt, innebär det att angriparen endast kan använda ett mycket begränsat antal stridskrafter (men med hög kvalitet). Därmed har angriparen en begränsad förmåga att följa upp det första anfallet med nya kvalificerade förband”.2
Enligt Nationalencyklopedin definieras strategiskt överfall som ett, ”militärt angrepp som med kvantitativt begränsade styrkor av hög kvalitet och med endast kort militär förvarning riktas mot vitala funktioner inom ett lands ledningssystem och totalförsvar”.3Denna definition korrelerar väl gentemot definitionen i Svensk soldat från 1994. Vad som även är intressant, är att begreppet strategiskt överfall ej kan anses utgöra något nytt i s.k. svensk nomenklatur utan snarare är det ett begrepp som följt med sedan slutet av det andra världskriget.4 Dock har begreppet haft olika ordval, men med mer eller mindre samma innebörd.5
Utifrån skrivningen i Svensk Soldat, från 1994, och Nationalencyklopedin kan ett antal nyckelord identifieras avseende vad ett strategiskt överfall faktiskt är. Det strategiska överfallet genomförs med en begränsad numerär av förband, mot en nations vitalafunktioner med väldigt korta tidsförhållande. Utifrån detta kan ett antal slutsatser dras. Troligtvisskulle ett strategiskt överfall inriktas mot ett eller ett ytterst begränsat antal geografiska områden maa. den låga numerären som eftersträvas hos angriparen. Ökar mängden områden som skall omfattas, kommer per automatik även mängden förband som krävs öka och därmed även risken för upptäckt i ett tidigt skede. Således, utifrån definitionerna förefaller ett strategiskt överfall ejgenomförs gentemot ett större geografiskt område med markförband.
Det innebär i förlängningen att det strategiska överfallet som inriktas mot en nations vitala funktioner främst torde röra huvudstadsområden som per definition utgör ett s.k. kraftcentrum. Andra platser som anses vara vitala kan givetvis finnas, ur ett svenskt perspektiv skulle t.ex. Göteborgsregionen kunna vara ett sådant område maa. den stora mängd import för Sverige men även andra länders behov, som terminerar där. Planen för genomförandet torde även vara tvungen att vara mycket enkel. En komplicerad plan kommer kräva omfattade övningsförberedelser vilket kommer riskera att det strategiska överfallet kan avslöjas ffa. om personalen delges sina uppgifter i ett tidigt skede eller att övningsförberedelserna är övertydliga kring vart uppgiften skall lösas.
Trots att strategiskt överfall som begrepp har diskuterats i den svenska försvars- och säkerhetspolitiska debatten under en längre tid, förefaller ytterst lite inhemska studier genomförts kring det. Internationellt finns det litteratur att tillgå, men då avseende begreppet överraskandeangrepp och utifrån hur strategiskt överfall definieras går det ej att säga att ett överraskande angrepp per definition är desamma. Dock torde vissa paralleller kunna dras. I detta inlägg har två böcker valts för att belysa överraskande angrepp, den ena är Surprise attack: lessons for defenseplanning av Richard K. Betts och den andra är Surpriseattack: the victim’s perspective av Ephraim Kam.
I de förekommande fall som berörs i den ovan angivna litteraturen avseende överraskande angrepp, förefaller den som blir angripen haft information om att ett angrepp kunde vara förestående och trots det vidtogs inga åtgärder och framförallt förefaller den politiska nivån blivit överrumplad när väl angreppet skede.6I sak skulle det kunna inneburit att angriparen hade för stora förband, varvid underrättelsetjänster kunde tyda att ett angrepp var förestående och att det per definition ej var ett strategiskt överfall. Det indikerar troligen att psykologiska faktorer även spelar in vid ett överraskande angrepp,7 men även vid ett strategiskt överfall. Varvid förbandsmängden per seej behöver vara en nyckelfaktor för att det överraskande angreppet eller strategiska överfallet skall upptäckas och motåtgärder vidtas mot det.
Dock kan även den politiska nivåns överrumpling bestå i att underrättelsetjänsternas bearbetning och i slutändan delgivning av information tog för lång tid, varvid den politiska nivån ej hade tillräckligt med tid för att kunna fatta adekvata beslut.8Därutöver kan underrättelsetjänsternas inbyggda varningssystem för ett angrepp vara indikatorbaserad varvid antingen motståndaren agerar för att ej uppfylla indikatorerna eller vidtar skenåtgärder varvid dessa ej blir uppfyllda eller att felaktiga indikatorer har valts.9 En annan faktor kan även vara att en underrättelsetjänsts analytiker inväntar mer information för att säkerställa att deras analys är korrekt innan de delger informationen till beslutsfattare,10 varvid tidsfönstret för att kunna agera blir begränsat.
En annan viktig faktor att beakta är den tidsrymd underrättelsetjänsten har att agera på, vilket oftast är begränsad. Trots att ett beslut kan tas av en angripare avseende ett angrepp en lång tid innan det sker, kommer indikatorerna vara som störst de absolut sista dygnen innan angreppet påbörjas.11 För att en försvarare skall kunna agera på ett adekvat krävs därmed väldigt korta ledtider mellan underrättelsetjänsten och den beslutande nivån, militär som politisk.12 Men det kräver även att en nations samtliga stridskrafter innehar en hög grundberedskap,13för att snabbt kunna agera på det uppkomna hotet. Detta kräver även att den högsta militära och politiska ledningen är samövad, men även att den högsta politiska ledningen innehar en förståelse för vissa militära frågor annars kan dyrbar tid gå till spillo då dessa grundläggande faktorer skall förklaras.14 En annan viktig faktor som troligen kan påverka, är till del psykologisk men även kulturell. Risken finns att ett speglingstänkande uppstår där angriparens agerande försöker förklaras utifrån egna bevekelsegrunder och vad den snart angripne anser är rationellt agerande emedan det den ser som rationellt agerande, baseras helt på dennes normer. Inom ramen för detta ryms även ett styrande antagande att en nation tillgriper enbart ett väpnat angrepp som absolut sista utväg,15vilket inte behöver vara fallet utan det militära maktmedlet kan utgöra en naturlig del att tillgripa i en nations säkerhetspolitik.
Vad som särskilt bör beaktas är att inget överraskande angrepp har kommit som en ”blixt från klar himmel”. Utan olika former av säkerhetspolitiska kriser och/eller spänningar har funnits innan det kom att ske.16 Här bör även vad som kan kategoriseras/benämnas som ”sidokriser” särskilt beaktas. Vid ett antal tillfällen har underrättelsetjänster varit engagerade i att analysera andra kriser som antingen påverkar den snart angripna nationen eller det generella säkerhetsläget och därmed missat signaler om ett stundande överraskande angrepp.17Ett stort antal kriser verkar givetvis även destabiliserande i sig,18 vilket skulle kunna innebära att en part väljer att agera i och med att ett fönster uppenbarar sig som möjliggör ett överraskande angrepp.
Den pensionerade översten Bo Hugemark har förtjänstfullt genom åren berört begreppet överraskande angrepp i den svenska försvars- och säkerhetspolitiska debatten. Enligt honom kan fyra faktorer påverka en försvarare gentemot ett överraskande angrepp. Den första är att försvararen ej noterar långsiktiga förändringar i en ev. antagonists fredstida utgångsläge men även dess övningsmönster. Den andra är att försvararen ägnar sig åt önsketänkande och/eller självbedrägeri d.v.s. en oförmåga att tränga in i angriparens föreställningsvärld. Den tredjeär att försvararen hemfaller åt självavskräckning d.v.s. att försvararen vill undvika att provocera och den avslutande fjärdeär att försvararen själv försvårar sin egen beredskapshöjning d.v.s. frångår de tidigare uppgjorda planerna.19
Utifrån tidigare redovisad text är det intressant att notera hur tre av de fyra faktorerna Hugemark berör främst kan anses ha att göra med psykologiska aspekter och den första faktorn främst härrör till tydlig militär fakta. Vilket skulle kunna styrka tesen att överraskande angrepp och ev. i förlängningen strategiskt överfall i mångt baseras på psykologiska faktorer, något som Hugemark även framför.20 I detta sammanhang är det även intressant att notera hur stor problematik det förefaller funnits för olika nationers underrättelsetjänster att identifiera ett överraskande angrepp, emedan stor del av vårt beredskapssystem baserades på att vår underrättelsetjänst skulle ge en tidig förvarning för att kunna vidta adekvata beredskapshöjningar och ytterst mobilisering för att kunna möta ett väpnat angrepp.21
I sammanhanget är det värt att notera att den svenska underrättelsetjänsten ej var lika övertygad som vissa militära företrädare var under 1980-talet och inledningen av 1990-talet att ett strategiskt överfall skulle kunna lyckas mot svenskt territorium. Underrättelsetjänsten å sin sida påpekade problematiken med att kunna hålla förberedelser m.m. dolt för att kunna genomföra ett strategiskt överfall emedan militära företrädare såg möjligheten till ett isolerat strategiskt överfall gentemot Sverige.22Detta blir synnerligen intressant då både Betts och Kam i sina verk visar på att underrättelsetjänster de facto kan ha, dels inneboende fel,23 dels kan utsättas för vilseledning, signalunderrättelser ej undantaget,24 varvid de kommer förmedla felaktig information till de militära och politiska beslutsfattarna. Vad som är rätt och fel ur ett svenskt perspektiv har vi tack och lov ej behövt erfara, dock har de båda tidigare författarna utgått från bl.a. Israel och USA underrättelsetjänster i sina studier, som torde ha både mer resurser och erfarenhet än den svenska underrättelsetjänsten.
Sett till vår nutid, förefaller åtminstone den amerikanska underrättelsetjänsten haft svårigheter minst intill 2015 att kunna detektera de ryska beredskapskontrollerna och därmed inte erhållit någon egentlig förvarning.25 Vilket skall ställas mot de uppgifter som den Litauiska underrättelsetjänsten publicerade 2017, att Ryssland innehade förmågan att påbörja offensiva operationer inom 24-48 timmar.26 I de båda fallen får det främst ses som en problematik för faktiska randstater till Ryssland vad avser möjligheten till att bli utsatt för ett överraskande angrepp/strategiskt överfall. Dock förefaller även problematiken utgöra en faktor för oss i Sverige att ta hänsyn till. Scenariot för Försvarsmaktsövning 2017 mer känd som övning Aurora, kom vara en eskalerande väpnad konflikt i Sveriges närområde vilket kom föranleda att Sverige utsattes för ett strategiskt överfall. Att det rör sig om ett strategiskt överfall gentemot vad som skulle kunna betecknas som Sveriges ”livsnerver” indikeras även av de aktuella övningsområdena inom ramen för övningen.27Således får själva konceptet med strategiskt överfall utöver det som skrivits i MSD16 fortsatt anses vara gällande i svensk övningsverksamhet och därmed troligen även i s.k. försvarsplanering.
Slutsats
Således, vad är då ett strategiskt överfall? Det kan ses som en metod för att överrumpla en part. Med en begränsad mängd förband skall en nations vitala funktioner d.v.s. dess ”huvud” eller ”livsnerv” slås ut inom ett eller ett begränsat antal geografiska områden. Vad som dock förefaller vara avgörande är att markförband insätts. Syftet kan antas vara att i ett senare skede antingen förstärka med ytterligare förband och därmed konsolidera tagen terräng och ta ytterligare, alternativt avbryta operationen då en högre målsättning uppnåtts och därmed dra ur sina förband. Dock förefaller inte mängden förband vara avgörande vid det strategiska överfallet, utan snarare att psykologiska faktorer uppnås som påverkar den angripne och därmed möjliggör det begränsade väpnade angreppet.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Försvarsmakten 1, 2(Svenska)
Nationalencyklopedin 1(Svenska)
United State Senate Committee On Armed Services 1(Engelska)
Valstybes Saugumo Departementas 1(Engelska)
Betts, Richard K. Surprise attack: lessons for defense planning. Washington, DC: Brookings Institution, 1982.
Försvarsmakten. Svensk soldat. Stockholm: Försvarsmakten, 1994.
Grahn, Jan-Olof. Om svensk underrättelsetjänst. Stockholm: Medström, 2016.
Hugemark, Bo (red). Urladdning: 1940 – blixtkrigens år. Stockholm: Probus, 1990.
Hugemark, Bo (red). Blixt från hotfull himmel: beredskap mot överraskande angrepp. Stockholm: Kungl. Krigsvetenskapsakademien, 2008.
Jeppsson, Tommy (red). Mental överrumpling: tankar om aningslöshet inför hot mot nationell säkerhet. Stockholm: Kungl Krigsvetenskapsakademien, 2019.
Kam, Ephraim. Surprise attack: the victim’s perspective. Cambridge, Mass: Harvard Univ. Pr, 1988.
Slutnoter
1Försvarsmakten. Militärstrategisk doktrin. Stockholm: Försvarsmakten, 2016, s. 53.
2Försvarsmakten. Svensk soldat. Stockholm: Försvarsmakten, 1994, s. 86-87.
3Nationalencyklopedin. Strategiskt överfall. 2019. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/strategiskt-överfall(Hämtad 2019-07-29)
4 Grahn, Jan-Olof. Om svensk underrättelsetjänst. Stockholm: Medström, 2016, s. 237.
5Jeppsson, Tommy (red). Mental överrumpling: tankar om aningslöshet inför hot mot nationell säkerhet. Stockholm: Kungl Krigsvetenskapsakademien, 2019, s. 49-50.
6Betts, Richard K. Surprise attack: lessons for defense planning. Washington, DC: Brookings Institution, 1982, s. 18, 286
Kam, Ephraim. Surprise attack: the victim’s perspective. Cambridge, Mass: Harvard Univ. Pr, 1988, s. 2.
7Betts, Richard K. Surprise attack: lessons for defense planning. Washington, DC: Brookings Institution, 1982, s. 286
Kam, Ephraim. Surprise attack: the victim’s perspective. Cambridge, Mass: Harvard Univ. Pr, 1988, s. 9, 10, 12, 81, 85, 92.
8Betts, Richard K. Surprise attack: lessons for defense planning. Washington, DC: Brookings Institution, 1982, s. 88-89.
9Kam, Ephraim. Surprise attack: the victim’s perspective. Cambridge, Mass: Harvard Univ. Pr, 1988, s. 30, 47, 50-51.
10Ibid.s. 53-54.
11Ibid. s. 43, 45.
12Betts, Richard K. Surprise attack: lessons for defense planning. Washington, DC: Brookings Institution, 1982, s. 95, 174.
13Kam, Ephraim. Surprise attack: the victim’s perspective. Cambridge, Mass: Harvard Univ. Pr, 1988, s. 31.
14Betts, Richard K. Surprise attack: lessons for defense planning. Washington, DC: Brookings Institution, 1982, s. 102.
15Ibid. s. 119, 122, 126, 134, 136.
Kam, Ephraim. Surprise attack: the victim’s perspective. Cambridge, Mass: Harvard Univ. Pr, 1988, s. 72, 122-123.
16Betts, Richard K. Surprise attack: lessons for defense planning. Washington, DC: Brookings Institution, 1982, s. 95.
Kam, Ephraim. Surprise attack: the victim’s perspective. Cambridge, Mass: Harvard Univ. Pr, 1988, s. 213
17Kam, Ephraim. Surprise attack: the victim’s perspective. Cambridge, Mass: Harvard Univ. Pr, 1988, s. 146
18Betts, Richard K. Surprise attack: lessons for defense planning. Washington, DC: Brookings Institution, 1982, s. 158.
19Hugemark, Bo (red). Urladdning: 1940 – blixtkrigens år. Stockholm: Probus, 1990, s. 99-102.
Hugemark, Bo (red). Blixt från hotfull himmel: beredskap mot överraskande angrepp. Stockholm: Kungl. Krigsvetenskapsakademien, 2008, s. 6.
20Hugemark, Bo (red). Urladdning: 1940 – blixtkrigens år. Stockholm: Probus, 1990, s. 98.
21Hugemark, Bo (red). Blixt från hotfull himmel: beredskap mot överraskande angrepp. Stockholm: Kungl. Krigsvetenskapsakademien, 2008, s. 1.
22Grahn, Jan-Olof. Om svensk underrättelsetjänst. Stockholm: Medström, 2016, s. 237.
23Betts, Richard K. Surprise attack: lessons for defense planning. Washington, DC: Brookings Institution, 1982, s. 74-75.
Kam, Ephraim. Surprise attack: the victim’s perspective. Cambridge, Mass: Harvard Univ. Pr, 1988, s. 135, 161, 163, 165, 180, 192, 195.
24Betts, Richard K. Surprise attack: lessons for defense planning. Washington, DC: Brookings Institution, 1982, s. 197.
Kam, Ephraim. Surprise attack: the victim’s perspective. Cambridge, Mass: Harvard Univ. Pr, 1988, s. 143.
25Committee On Armed Services. Hearing to receive testimony on United States European Command Programs And Budget in review of the defense authorization request for fiscal year 2016 and the future years defense program. Washington, D.C: Alderson Reporting Company, 2015, s. 17-18.
26Valstybes Saugumo Departementas. National Security Threat Assessment. 2017. Vilnius: Valstybes Saugumo Departementas, 2017, s. 7.
27Lundgren, Johan. Anfall mot Sverige.Försvarets Forum. no 3 (2017): 20-21.