Varom är det frågan?

Allan Widman (L) skriver idag på den fristående gästbloggen Säkerhetsrådet, knuten till SvD:s ledarredaktion, under rubriken Försvarsberedningen – en helhet. Om man läser den noga, inklusive budskap mellan raderna, ges en tydlig bild av vad som är att vänta. I det följande dristar jag mig till en tolkning av Widmans artikel (citaten nedan är hämtade ur den). […]

Strategi krävs för att bemöta Kinas oönskade påverkan

Kinas högste ledare gör uttalanden som det finns anledning att notera och analysera konsekvenserna av. Foto: shutterstock.com Kampen mellan stormakterna om en dominerande position på global nivå har börjat föras mera metodiskt och intensivt och med andra medel än de militära. I stater med auktoritära system är det frestande att i skydd av censuren skylla […]

Stuprör, hängrännor och spindelväv

Jag lovade i det föregående inlägget att återkomma till en tvärvetenskaplig fundering om totalförsvar och samhällssäkerhet och även till de efterfrågade hängrännorna mellan stuprören i statens förvaltning. Detta inlägg handlar om hur svensk organisationskultur i allmänhet och förvaltningskultur i synnerhet är stadd i förändring och hur vi kan använda det till vår fördel i syfte […]

Medicinska underrättelser

Reflektion
Den 08OKT2019 publicerade den ryska dagstidningen Izvestija en intressant artikel avseende ett förmågeåtertagande kring delar av sjukvårdstjänsten för de ryska väpnade styrkorna. Enligt Izvestija planerar det ryska Försvarsministeriet i händelse av att undantagstillstånd förklaras, här får även antas mobilisering inför eller vid en väpnad konflikt, genomföra uttagning av bussar i syfte att organisera sjukvårdstransportkompanier. Dessa bussar kommer i händelse av ianspråktagande att modifieras för att, dels kunna genomföra transporter av skadade, dels kunna behandla skadade under transporten. Det förefaller utifrån artikeln även vara så att bussar redan nu finns krigsplacerade för denna verksamhet.1
I artikeln beskrivs även sjukvårdskedjan till det s.k. ”bakre området”. Enligt Izvestija skall transporten först genomföras antingen med tåg eller flygplan till det bakre området. Därefter vid en järnvägsstation eller flygplats skall de uttagna bussarna som modifierats för sjukvårdstransport slutligen transportera de skadade till en sjukvårdsinrättning. Grunden för metoden skall enligt Izvestija lagts redan under andra världskriget. I artikeln framgår även att under tiden för Sovjetunionen organiserades civila sjukhus som sjukvårdsbataljoner.2
Enligt artikeln skall konceptet med inmönstrade bussar i sjukvårdstransportkompanier även prövats under årets operativa-strategiska övning Tsentr-2019, i det centrala militärdistriktet (MD C). Det specifika övningsområdet för detta skall ha varit i Novosibirsk oblast. Ett flertal koncentrationsvägar organiserades för sjukvårdstransporter, vilket de skadade förflyttades på till sjukvårdsinrättningar i de modifierade bussarna.3
Varför är då denna artikel i Izvestija intressant? Inledningsvis är det intressant att notera en återtagning av förmåga som legat i träda sedan Sovjetunionens upplösning. Värt att notera är att i Sverige fanns även en liknande förmåga under det s.k. kalla kriget. Exempelvis skulle från övre Norrlands militärområde (MILO ÖN) skadade transporteras med bl.a. landsvägs- men även rälsbussar till nedre Norrlands militärområde (MILO NN). Dessa bussar skulle byggas om för skadetransport vid en mobilisering, konceptet övades även vid de större militärområdesövningarna.4
Därefter, sett ur ett historiskt perspektiv, torde detta enbart utgöra en förmåga som krävs i händelse av en större väpnad konflikt mellan nationer. Då denna förmåga möjliggör transporter av ett stort antal skadade. Vilket t.ex. går att finna i den svenska krigsplanläggningen där, som tidigare nämnts, bl.a. landsvägs- och rälsbussar skulle nyttjas för att transportera skadade från MILO ÖN till MILO NN. Totalt rörde det sig om cirka 7,500 vårdplatser som skulle frigöras i MILO NN för att motta de skadade som transporterade på olika sätt, t.ex. med landsvägsbuss, från stridsfältet i MILO ÖN.5Vad avser det nutida perspektivet, att detta enbart utgör en förmåga som krävs vid en större väpnad konflikt bekräftas det indirekt av artikeln i Izvestija. Då detta förefaller vara en förmåga som kommer tillföras först vid mobilisering.6 Vilket troligtvis enbart sker i händelse av en större väpnad konflikt.
Slutligen får det ses som möjligt att Ryssland anser att en större väpnad konflikt faktiskt kan inträffa, då denna förmåga nu återtagits samt övning även genomförts med den. Utifrån det försämrade säkerhetsläget som funnits sedan 2013/14, kan detta även anses utgöra en, av många, indikator på att en försämring därefter skett av säkerhetsläget. Det får även ses som möjligt att en tydlig försämring skett under det senaste året, då denna förmåga nu återtagits och inte tidigare. Då det i sådant fall borde övats under t.ex. fjolårets strategiska övning Vostok-2018 och troligtvis informerats om, likt nu skedde. Här vill jag dock understryka, att detta inte bör ses som att krigsrisken ökat på något sätt. Däremot utgör medicinska indikatorer, eller underrättelser, en faktor som särskilt bör beaktas avseende möjliga försämringar i säkerhetslägen. Därtill utgör det en synnerligen viktig indikator på om faktiska krigsförberedelser genomförs, vilket t.ex. kan innefatta ökad lagerhållning av blod, brister på mediciner m.m.7
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Izvestija 1(Ryska)
Grabo, Cynthia M. Goldman, Jan. Handbook of warning intelligence: complete and declassified edition. Lanham Maryland: Rowman & Littlefield, 2015.
Hugemark, Bo (red). Den stora invasionen: Svenskt operativt tänkande under det kalla kriget. Stockholm: Medströms bokförlag, 2017.
Slutnoter
1Известия. По маршрутам военного времени: рейсовые автобусы призовут в армию. 2019. https://iz.ru/925410/roman-kretcul-aleksei-ramm/po-marshrutam-voennogo-vremeni-reisovye-avtobusy-prizovut-v-armiiu(Hämtad 2019-10-10)
2Ibid.
3Ibid.
4Hugemark, Bo (red). Den stora invasionen: Svenskt operativt tänkande under det kalla kriget. Stockholm: Medströms bokförlag, 2017, s. 61.
5Ibid.
6Известия. По маршрутам военного времени: рейсовые автобусы призовут в армию. 2019. https://iz.ru/925410/roman-kretcul-aleksei-ramm/po-marshrutam-voennogo-vremeni-reisovye-avtobusy-prizovut-v-armiiu(Hämtad 2019-10-10)
7Grabo, Cynthia M. Goldman, Jan. Handbook of warning intelligence: complete and declassified edition. Lanham Maryland: Rowman & Littlefield, 2015, s. 150.

Polen har mer att säga

Polens huvudstad 1944… och i dag. Foto: commons.wikimedia.org resp shutterstock.com Under tiden 1945-1991 var Polen knappast ett land, dit besökare strömmade. Nu är det annorlunda. De stora polska städerna erbjuder besökare historiska miljöer, kultur, exklusiv mat, natur, jakt – och besök i koncentrationsläger. Det hade funnits koncentrationsläger i Tyskland i 6 år innan de inrättades […]

Over the Ice

Flexibility is key to success. Photo: Mats Nyström, Försvarsmakten. The most popular tourist attraction in Helsinki is Suomenlinna, the Swedish built fortress of Sveaborg [Sveaborg]. The fortress was built over eight islands and had walls 10 m thick. It was built to protect the harbour of Helsinki from a Russian attack from the sea. Helskinki […]

Globala uppvärmningen, utmaning för försvaret och hela vårt samhälle

Författaren argumenterar för en satsning på fjärde generationens kärnkraftverk. Förra veckan demonstrerade människor runt om på vårt klot, Greta Thunberg från Sverige är frontfigur och går i spetsen för att vi skall dra ner på koldioxidutsläppen. För lite görs och snart blir det stora konsekvenser för klimatet, med höjda havsnivåer, ökenspridning och därmed stora mängder […]