Skam eller insikt och utveckling – vilket förhållningssätt ska vi välja?

Skambelagt transportmedel! Vilka konsekvenser kan bli följden? Foto: Shutterstock.com Ett sedan något år ofta förekommande ord i media är ”flygskam”, med koppling till miljödebatten. I Sverige, bör jag tillägga, för diskussionen förs på ett annat sätt i de flesta länder som vi normalt jämför oss med. Grundsyftet är gott, d v s vi behöver reducera utsläppen av […]

Vikten av ta striden in på djupet

Strid med kvalificerade jägarförband på djupet av angriparens operationsområde kan ge mycket stor effekt. Foto: Mats Nyström, Försvarsmakten av Johan Althén och Joakim Ericson Vi har under de senaste veckorna följt inläggen om det glesa stridsfältet varvid detta blir ytterligare ett inlägg i debatten. I skrivande stund genomförs en studie, för hur Arméns strid […]

Något om signalspaning

Reflektion
I den norska säkerhetspolisens hotbedömning för 2020 framkommer en rad olika inhämtningsmetoder främmande makter kan tänkas tillämpa för att att kartlägga verksamheter och infrastruktur av betydelse för Norges säkerhet. De inhämtningsmetoder den norska säkerhetspolisen beskriver är:
  • Underrättelseofficerare stationerade i Norge,
  • Tillresta underrättelseofficerare,
  • Underrättelseofficerare som arbetar under falsk identitet och nationalitet,
  • Användande av den främmande maktens egna medborgare,
  • Rekrytering av agenter med norsk eller utländsk identitet,
  • ”Insiders” i norska företag
  • Flyg, fartyg, fordon och obemannade flygande farkoster,
  • Avlysning från mobila och stationära plattformar i och utanför Norge,
  • Datornätverksoperationer mot enheter anslutna till internet,
  • Datornätverksoperationer mot slutna system och
  • inhämtning samt systematisering av öppen information.1
Ur ett historiskt perspektiv går huvuddelen av inhämtningsmetoderna främmande makter antas tillämpa i Norge att känna igen. Vad som får anses vara nytt i sammanhanget är datornätverksoperationer och obemannade flygande farkoster. Troligtvis tillämpar även främmande makter liknande metoder i Sverige som i Norge utifrån vad den svenska säkerhetspolisen öppet publicerat.2 Detta inlägg kommer dock inte avhandla inhämtningsmetoder generellt, om än att det finns ett antal intressanta områden den norska säkerhetspolisen berör, utan enbart fokusera på skrivningen avlyssning frånmobila och stationära plattformar ioch utanför ett land och ytterligare avgränsa till i ett land.
Inledningsvis kommer inlägget fokusera på stationära plattformar iett land. Den norska säkerhetspolisen ger ingen beskrivning på hur begreppet plattform skall tolkas utan ett antagande får göras att en stationär plattform t.ex. utgörs av en byggnad. Ur ett historiskt perspektiv finns sådana exempel från det kalla kriget. Sovjetunionen genomförde signalspaning från ett stort antal av deras beskickningar runt om i världen under det kalla kriget.3USA genomförde som minst signalspaning från dess ambassad i Moskva under inledningen av 1970-talet.4 Eventuellt har även Sverige bedrivit signalspaning från sin ambassad i Finland enligt uppgifter som publicerades 1991,5 huruvida det stämmer förefaller inte klarlagts.
Under det kalla kriget genomförde således ett flertal nationer signalspaning från sina beskickningar runt om i världen. I sak inte olovligt, men troligtvis i gråzonen för vad som kan tolereras i verksamhet vid en beskickning på en annan nations territorium. Det får ses som sannolikt att dylik verksamhet även genomförs i dag på olika nationers beskickningar runt om i världen, vilket t.ex. den amerikanska stängningen av det ryska konsulatet i San Francisco indikerar.6 Dock får utnyttjandet av beskickningar för signalspaning anses utgöra en legitim form av inhämtning, om än i gråzonen för hur diplomatiska beskickningar är tänkt att användas.
Genomförs då någon form av signalspaning från stationära plattformar i Sverige av främmande makter? Vid den svenska säkerhetspolisens presentation av sin årsrapport för verksamhetsåret 2018 framförde de att Ryssland genomför signalspaning i Sverige. Hur denna signalspaning genomförs beskrev inte den svenska säkerhetspolisen.7Däremot får det anses ligga nära till hands att anta, att denna signalspaning genomförs från någon av dess beskickningar på svenskt territorium. Vilket skulle falla in i ett modus operandi som, dels tillämpades av Sovjetunionen under det kalla kriget runt om i världen,8 dels bedrevs 2016, och troligtvis fortsatt bedrivs, av Ryssland i t.ex. Litauen.9
Huruvida någon form av stationär signalspaning genomförts utanför någon beskickning av främmande makter förefaller det ej finnas någon offentlig rapportering om. Dock får det ses som möjligt att främmande makter skulle kunna använda sig av många av de civila lösningar som i dagsläget finns tillgängliga i syfte att skapa ett signalspaningssystem på en annan nations territorium.10Det skulle kunna innebära att radioutrustning utplaceras i t.ex. fastigheter med tillhörande antenner och sedermera fjärrstyrs över internet men även överför den upptagna informationen över internet till den främmande makten som genomför signalspaningen på en annan nations territorium. Dylika kommersiella lösningar finns för privatpersoner i dagsläget, varvid en främmande makt torde kunna utnyttja dessa eller utveckla egna system bestående av de civila komponenter som nyttjas i de tekniska lösningarna vilket i dag finns.11
Givetvis skulle även renodlade statliga signalspaningslösningar kunna tillämpas och utplaceras på olika sätt, för att utgöra en s.k. stationär plattform. I Sten Ekmans bok, Sverige ochFinland under kalla kriget: hemligtmilitärt samarbete, publiceras en intervju med en helikopterförare, enl. den tidigare nämnda författaren, vidden s.k. Flygenhet 66. Denna enhet sorterade under den svenska militära underrättelsetjänsten. Denne helikopterförare hävdar att hanskall ha utplacerat signalspaningsutrustning på ryskt territorium, underen helikopterflygning i Ryssland.12Stämmer uppgifterna, vilket undertecknad ställer sig kritisk till, bör utrustningen utplacerats någon gång under 1990-talet maa. att Flygenhet 66, enl. författaren och journalisten Mikael Holmström,skall avvecklats 1998.13
Vad avser mobila plattformar i ett landfår det antas att den norska säkerhetspolisen åsyftar signalspaningsutrustning placerad på något som rör sig såsom fartyg, fordon och luftfarkost. Återigen ur ett historiskt perspektiv förefaller Sovjetunionen och som minst andra Warszawapakts länder under det kalla kriget tillämpat sig av fordon för att genomföra signalspaning på andra nationers territorium.14Ett exempel på detta är den överenskommelse som upprättades efter andra världskrigets slut och kom att gälla under det kalla kriget, att de allierade ockupationsmakterna kunde genomföra rekognosering i respektive ockupationszon i Tyskland. Detta kom bl.a. leda till att personbilar utrustades med signalspaningsutrustning.15Vad avser personbilar kan dessa ev. även använts för signalspaningsoperationer i Sverige under det kalla kriget.16
I ett svenskt perspektiv under det kalla kriget får den s.k. ”TIR-trafiken” med lastbilar anses utgöra ett ev. exempel på möjlig signalspaning på svenskt territorium med mobila plattformar.17 Dock har den svenska debatten efter det kalla krigets slut främst glidit mot att den s.k. ”TIR-trafiken” enbart skulle utgjort ett svenskt problem. Detta är dock inte fallet utan det förefaller varit en omfattande trafik över hela Västeuropa med TIR skyltade långtradare.18Ett annat historiskt exempel är användande av olika former av icke-militära fartyg för genomförande av signalspaning.19Detta får även anses utgöra en form av mobil plattform.
Finns det då exempel på inhämtning med mobila plattformar inom ett land i nutid? Enligt den brittiska tidningen The Timesförefaller rysk underrättelsetjänst inneha diplomatiska fordon utrustade för signalspaning utplacerade i olika nationer. Dessa fordon skall även förmåga att kunna skicka meddelande till s.k. agenter.20 Det får även ses som möjligt att icke-militära fartyg kan användas som signalspaningsplattformar, dock är detta ej bekräftat men utifrån tidigare modus operandi får det ses som en möjlighet.21
Det bör även ses som en möjlighet att främmande makter kan använda flygplan eller helikoptrar på olika sätt för att genomföra signalspaning som en mobil plattform, i dåtid såsom nutid. Återigen blir det ett historiskt exempel. Enligt författaren Sten Ekman som intervjuat en tidigare helikopterpilot i Flygenhet 66, skall denna enhet även genomfört signalspaningsuppdrag över Ryssland, dels genom att vara utrustad med signalspaningsutrustning vid flygfärder, dels utrustat ovetande flygförare med signalspaningsutrustning som flugit i anslutning till Ryssland.22
Avslutningsvis, bör signalspaningshotet från främmande makter inom en egen nations gränser tas på allvar? Onekligen bör det tas på största allvar. Dagens avregleringar och globala rörlighet medger betydligt mer möjligheter än under det s.k kalla kriget. Till detta skall även det informationssamhälle vi lever i tas i beaktande. Vilket medger oanade möjligheter till tekniska lösningar för att inhämta information inom signalspanings arenan.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Foreign Policy 1(Engelska)
Politiets sikkerhetstjeneste 1(Norska)
RAND Corporation 1(Engelska)
Remote Ham Radio 1(Engelska)
Säkerhetspolisen 1(Svenska)
Svenska Dagbladet 1, 2(Svenska)
The New York Times 1(Engelska)
The Times 1(Engelska)
Youtube 1(Engelska)
Välisluureamet 1(Engelska)
Andrew, Christopher M. For the president’s eyesonly: secret intelligence and theAmerican presidency from Washington toBush. New York: HarperPerennial, 1996.
Andrew, Christopher M. Mitrochin, Vasilij Nikitič. The sword and the shield: The Mitrokhin archive and the secret history of the KGB. New York: Basic Books, 1999.
Ball, Desmond. Soviet Signals Intelligence (SIGINT). Canberra: Strategic and Defence Studies Centre, Research School of Pacific Studies, The Australian National University, 1989.
Ekman, Sten. Sverigeoch Finland under kalla kriget: hemligt militärt samarbete. Stockholm: Svenskt militärhistoriskt biblioteks förlag, 2017.
Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemligaNATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011.
Huchthausen, Peter A. Sheldon-Duplaix, Alexandre. Hide and seek: the untold story of Cold Warnaval espionage. Hoboken: John Wiley & Sons, 2009.
Second Investigation Department under the Ministry of National Defence. State Security Department. National Threat Assessment. Vilnius: Second Investigation Department under the Ministry of National Defence, State Security Department, 2016.
Slutnoter
1Politiets sikkerhetstjeneste. Nasjonaltrusselvurdering2020. Oslo: Politiets sikkerhetstjeneste, 2020, s. 10.
2Säkerhetspolisen. Säkerhetspolisen2018. Stockholm: Säkerhetspolisen, 2019, s. 31-32, 35, 37.
Sveriges Television Nyheter. Säkerhetshotet mot Sverige: Säpo presenterar årsrapport för 2018. Stockholm: Sveriges Television Nyheter. 2019.
3Andrew, Christopher M. Mitrochin, Vasilij Nikitič. The sword and the shield: The Mitrokhin archive and the secret history of the KGB. New York: Basic Books, 1999, s. 343-349.
Ball, Desmond. Soviet Signals Intelligence (SIGINT). Canberra: Strategic and Defence Studies Centre, Research School of Pacific Studies, The Australian National University, 1989, s. 38-39.
4Andrew, Christopher M. Forthepresident’seyesonly: secretintelligenceandtheAmericanpresidencyfromWashingtontoBush. New York: HarperPerennial, 1996, s. 359.
5Svenska Dagbladet. Signalspaning från ambassad. SvenskaDagbladet. 23 Oktober 1991, s. 5.
6Foreign Policy. Dorfman, Zach. The Secret History of the Russian Consulate in San Francisco. 2017. https://foreignpolicy.com/2017/12/14/the-secret-history-of-the-russian-consulate-in-san-francisco-putin-trump-spies-moscow/(Hämtad 2020-02-16)
7Sveriges Television Nyheter. SäkerhetshotetmotSverige: Säpopresenterarårsrapportför2018. Stockholm: Sveriges Television Nyheter. 2019.
8 Andrew, Christopher M. Mitrochin, Vasilij Nikitič. The sword and the shield: The Mitrokhin archive and the secret history of the KGB. New York: Basic Books, 1999, s. 343-349.
Ball, Desmond. Soviet Signals Intelligence (SIGINT). Canberra: Strategic and Defence Studies Centre, Research School of Pacific Studies, The Australian National University, 1989, s. 38-39.
9Second Investigation Department under the Ministry of National Defence. State Security Department. National Threat Assessment. Vilnius: Second Investigation Department under the Ministry of National Defence, State Security Department, 2016, s. 29.
10Berner, Steven. McClintock, Bruce. Weinbaum, Cortney. SIGINTforAnyone: TheGrowingAvailabilityofSignalsIntelligenceinthePublicDomain. Santa Monica: RAND Corporation, 2017, s. 1-8.
11Remote Ham Radio. Remote Ham Radio. 2020. https://www.remotehamradio.com/(Hämtad 2020-02-16)
Ham Radio Remote operation. 2015. https://www.youtube.com/watch?v=sKWWTldIjn0(Hämtad 2020-02-16)
12Holmström, Mikael. Dendoldaalliansen: SverigeshemligaNATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011, s. 325.
Ekman, Sten. Sverige och Finland under kallakriget: hemligt militärt samarbete. Stockholm: Svenskt militärhistoriskt biblioteks förlag, 2017, s. 182.
13Holmström, Mikael. Dendoldaalliansen: SverigeshemligaNATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011, s. 335.
14Ball, Desmond. SovietSignalsIntelligence(SIGINT). Canberra: Strategic and Defence Studies Centre, Research School of Pacific Studies, The Australian National University, 1989, s. 71.
15The New York Times. Markham, James M. Patrols in Germany: Postwar Vestige. 1985. https://www.nytimes.com/1985/03/29/world/patrols-in-germany-postwar-vestige.html(Hämtad 2020-02-16)
16Holmström, Mikael. Dendoldaalliansen: SverigeshemligaNATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011, s. 21.
17Svenska Dagbladet. Tullen ville stoppa östlångtradare. SvenskaDagbladet. 30 November 1986, s. 6.
18Ball, Desmond. SovietSignalsIntelligence(SIGINT). Canberra: Strategic and Defence Studies Centre, Research School of Pacific Studies, The Australian National University, 1989, s. 72-73.
19Holmström, Mikael. Dendoldaalliansen: SverigeshemligaNATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011, s. 249.
Huchthausen, Peter A. Sheldon-Duplaix, Alexandre. Hide and seek: the untold story of Cold Warnaval espionage. Hoboken: John Wiley & Sons, 2009, s. 182-183.
20The Times. Mooney, John. RussiasmugglinginspycarstoIrelandunderdiplomaticcover. 2018. https://www.thetimes.co.uk/article/russia-smuggling-in-spy-cars-to-ireland-under-diplomatic-cover-zhqt9rv37(Hämtad 2020-02-16)
21Estonian Foreign Intelligence Service. InternationalSecurityandEstonia2019. Tallin: Estonian Foreign Intelligence Service, 2019, s. 12-14.
22Ekman, Sten. SverigeochFinlandunderkallakriget: hemligtmilitärtsamarbete. Stockholm: Svenskt militärhistoriskt biblioteks förlag, 2017, s. 181-182.

Lägga ner är svårt – tillväxa är svårare

Det hade ju kunnat vara en känsla av full fart framåt och försvarspolitisk tillförsikt nu, inför ett försvarsinriktningsbeslut när politiken har samlats till att tillskjuta ett historiskt tillskott – med svenska mått mätt – till Försvarsmakten. Den rådande säkerhetspolitiska utvecklingen kräver det bästa av oss och hur vi agerar noteras av omvärlden. Men istället för […]

Medel redan anvisade för påstådda brister

En artikel i fredagens Dagens nyheter beskriver brister i Försvarsmaktens verksamhet och materiel och att tillståndet i svenskt försvar skulle vara sämre än vad som tidigare varit känt. Med anledning av artikeln vill Försvarsmakten lämna följande kommentar: Det här handlar om brister som har varit redovisade för regering och riksdag, som i sin tur har […]

Kommunernas antagonistiska hotbild

Vår nya Säkerhetsskyddslag från april förra året ålägger alla aktörer som bedriver säkerhetskänslig verksamhet att de ska utreda behovet av säkerhetsskydd, en s k säkerhetsskyddsanalys, och att denna ska dokumenteras. En viktig kategori som berörs av lagen är landets alla kommuner. Vi kan därför anta att arbetet med att ta fram säkerhetsskyddsanalyser för närvarande bedrivs i […]

Kommunernas antagonistiska hotbild

Vår nya Säkerhetsskyddslag från april förra året ålägger alla aktörer som bedriver säkerhetskänslig verksamhet att de ska utreda behovet av säkerhetsskydd, en s k säkerhetsskyddsanalys, och att denna ska dokumenteras. En viktig kategori som berörs av lagen är landets alla kommuner. Vi kan därför anta att arbetet med att ta fram säkerhetsskyddsanalyser för närvarande bedrivs i […]

Något om krigsförberedelser

Reflektion
Den norska säkerhetspolisen, Politiets sikkerhetstjeneste, publicerade den 04FEB2020 sin nationella hotbedömning för 2020.1Detta och ytterligare ett inlägg kommer beröra ett antal ämnesområden/faktorer som den norska säkerhetspolisen väljer att belysa och exemplifiera inom ramen för vad främmande makt-/s/ers underrättelsetjänster företar sig och vilka metoder som kan tillämpas. Inledningsvis är det intressant att notera hur tydliga den norska säkerhetspolisen är i hotbedömningen för 2020 avseende främmande makt-/s/ers verksamhet jämfört med 2014 och framåt då säkerhetsläget får anses försämrats tydligt från då och intill nu.2
Vad som är särskilt intressant är att den norska säkerhetspolisen i sin hotbedömning för 2020 exemplifierar vilka mål som främmande makt-/s/ers underrättelsetjänst kan tänkas inrikta sin krigsförberedande inhämtning mot.3 I sammanhanget är det intressant att notera att den svenska säkerhetspolisen redan 2014 delgav en uppgift att rysk underrättelseinhämtning på svenskt territorium till del var krigsförberedande, vilket även bekräftades 2019 vid ett seminarium av Säkerhetspolisen i Almedalen.4Dock valde de ej att utveckla vad det innebar i praktiken. I den norska säkerhetspolisens hotbedömning för 2020, kan dock vissa svar kring vad det innebär troligtvis erhållas, om än att den norska säkerhetspolisen ej offentligt utpekar Ryssland för sådan inhämtningsverksamhet.
Enligt den norska säkerhetspolisen genomförs rekognosering för sabotage mot civil och militär infrastruktur. Denna rekognosering är t.ex. inriktad mot broar, hamnar, fartyg, radarinstallationer, försvarssystem, kommunikationslinjer, strömförsörjning, anläggningar för olika former av drivmedel samt övrig militär och civil infrastruktur av intresse vid en eventuell framtida väpnad konflikt.5 I sammanhanget är det intressant att notera en uppgift från den norska säkerhetspolisens hotbedömning från 2019, att främmande makt-/er förefaller ha ett behov av att kontinuerligt hålla sig uppdaterad avseende förändringar vid militära installationer, materiel, förband och annan infrastruktur.6Vilket troligtvis innebär att förhållandena vid de tidigare exemplen från 2020 kontinuerligt följs upp för att erhålla uppdaterade operationsplaner eller vidimera att de fortsatt är giltiga av en främmande makt eller makter för att kunna effektueras vid en väpnad konflikt.
Vad som kanske är mest intressant avseende det som skrivs i kontexten krigsförberedelser i den norska säkerhetspolisens hotbedömning för 2020, är att främmande makt/-ers s.k. ”specialtjänster” skall genomföra utplacering av rekognoserings- och sabotageutrustning under vatten och på land.7 Det framkommer inga uppgifter i den norska säkerhetspolisens hotbedömning om dylik utrustning hittats i Norge på land eller vatten eller i något annat land. Dock får det ses som troligt att den norska säkerhetspolisen besitter information om att dylikt har utplacerats någonstans, ej nödvändigtvis i Norge, då de väljer att belysa det i en offentlig myndighetsskrift.
Ur ett historiskt perspektiv utgör förhandslagring av utrustning för sabotage på land inget nytt. Sådana uppgifter framkom bl.a. vid offentliggörandet av det s.k. Mitrochinarkivet. I det fallet rörde det sig om att Sovjetunionen under det kalla kriget hade förhandslagrat utrustning för sabotage i en rad västliga länder. Det framkom även att Sovjetunionen hade en omfattande planering för genomförandet av sabotage i en rad västliga länder däribland Sverige.8 Således skulle det kunna argumenteras för att den norska säkerhetspolisen mycket väl kan ha tagit fasta på nationers agerande under det kalla kriget, vad avser sabotageförberedelser samt förhandslagring av materiel för sabotage och därmed utgår från att dylikt även kan ske i dagens negativa säkerhetsläge. Dock är det 30 år sedan det s.k. kalla kriget tog slut,9 varvid sådana antaganden kan vara riskfyllda att göra av en säkerhetstjänst utan någon tydlig fakta som pekar i den riktningen. Ur perspektivet säkerhetsläge är även förhandslagring av utrustning för sabotage intressant. Vilket i grunden syftar till att med kort förberedelsetid kunna genomföra sabotage, vilket även utgör en tydlig indikator på att säkerhetsläget är spänt. Vilket å andra sidan även den svenska Försvarsberedningen konstaterat i sina båda utredningar inför det kommande försvarsbeslutet.10 Dock blir en eventuell förhandslagring av utrustning för sabotage en tydlig konsekvens utav ett försämrat säkerhetsläge.
Vad avser förhandslagring av materiel under vatten kan inte undertecknande erinra sig om att några sådana uppgifter officiellt publicerats, eller att fynd av det genomförts vilket går att knyta till någon statlig aktör. Den tidigare underrättelseofficeren Överstelöjtnant (PA) Per Andersson, beskriver dock i en artikel publicerad 2010 i Tidskrift i Sjöväsendet att förhandslagring av bl.a. vapen, sprängämnen och sambandsutrustning även skall ha genomförts under vatten, under det kalla kriget.11Dock är detta uppgifter publicerad av en privatperson och inte en statlig myndighet, om än en privatperson med djup insikt i sakfrågan efter mångårigt arbete kring den främmande undervattensverksamheten på svenskt inre vatten. Vilket är ingångsvärden som bör beaktas när slutsatser skall dras i frågan.
Vad avser rekognoseringsutrustning får det antas att det snarare rör sig om inhämtningsutrustning och ej utrustning såsom kikare m.m. för sabotagegrupper. Det kanske mest kända exemplet på inhämtningsutrustning under vatten, är den amerikanska avlyssningen av en sovjetisk telekabel i Ochotska havet under slutskedet av det kalla kriget och gick under täcknamnet ’Ivy Bells’. Det nämnda exemplet är det mest kända, men amerikansk avlyssning av telekablar genomfördes även i andra geografiska områden av Sovjetunionen under det kalla kriget.12 Enligt Överstelöjtnant (PA) Per Andersson, skall även Sovjetunionen utplacerat inhämtningsutrustning under vatten i olika former under det s.k. kalla kriget.13 I nutid förefaller de västliga länderna vara oroad över rysk förmåga att genomföra sabotage mot undervattenskablar som binder samman det globala informationssamhället,14 vilket troligtvis även innebär att viss rysk förmåga finns för inhämtning gentemot dessa undervattenskablar, likt den amerikanska under det kalla kriget. Vad avser utplacering av inhämtningsutrustning på land, förefaller de enda kända exemplen vara vid diplomatiska beskickningar varvid det per definition genomförs på ett annats lands territorium.
Vad avser utplacering av inhämtningsutrustning på land förefaller det ej finnas några tydliga och officiella exempel, bortsett från inhämtningsutrustning som kan tänkas finnas på t.ex. ambassadområden. Dock kommer nästa inlägg beröra vissa möjligheter kring det. Vad som är intressant i sammanhanget är återigen en del som Överstelöjtnant (PA) Per Andersson publicerat i Tidskrift i Sjöväsendet. Där han berör att viss utrustning skulle utplaceras vid strax innan en konflikt för att möjliggöra att robotar skulle kunna bekämpa stationera mål.15Vilket möjligen skulle kunna innebära att viss utrustning redan i fredstid kan finnas utplacerad eller utplaceras.
Avslutningsvis, är då detta något att ta notis om? Ja tveklöst är de det. Förberedelser för sabotage både på land och till havs visar på en återgång till ett säkerhetsläge där en eller flera stater ser framför sig att säkerhetsläget väldigt snabbt kan förändras och övergå till en väpnad konflikt. Det visar även på att vi i dagsläget har ett synnerligt instabilt säkerhetsläge om en eller flera stater vidtar dessa förberedelser för sabotage där förhandslagring av materiel utgör en del i detta. Det visar även på långt gångna planer finns för hur ett sådant väpnad angrepp kan tänkas genomföras och att det antingen finns förband utanför ett land eller operatörer inom ett land beredda att genomföra dessa sabotage med väldigt kort varsel, då det ytterst är denna förhandslagring av materiel samt övriga förberedelser syftar till. Här kan givetvis argument såsom att länder förbereder sig för krig för olika sätt framföras. Dock är det en väldig skillnad att ha planer för en väpnad konflikt, jämfört med att eventuellt utplacera materiel på en annan stats territorium för det.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Politiets sikkerhetstjeneste 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8(Norska)
Nationalencyklopedin 1(Svenska)
Reuters 1(Engelska)
Sveriges Radio 1(Svenska)
Säkerhetspolisen 1(Svenska)
The New York Times 1, 2(Engelska)
Andersson, Per. ’Vad gjorde de här? Personliga reflexioner om den främmande undervattensverksamheten’, Tidskrift i Sjöväsendet, vol. 174, no. 3, 2010.
Andrew, Christopher M. Mitrokhin, Vasili. The sword and theshield: the Mitrokhin archive andthe secret history of the KGB. New York: Basic Books, 2001.
Ds 2017:66. Motståndskraft. Inriktningen av totalförsvaretoch utformningen av det civilaförsvaret 2021–2025.
Ds 2019:8. Värnkraft. Inriktningen av säkerhetspolitikenoch utformningen av det militäraförsvaret 2021–2025.
Slutnoter
1Politiets sikkerhetstjeneste. Nasjonal trusselvurdering 2020. 2020. https://pst.no/alle-artikler/trusselvurderinger/nasjonal-trusselvurdering-2020/(Hämtad 2020-02-09)
2Politiets sikkerhetstjeneste. Åpen trusselvurdering 2014. Oslo: Politiets sikkerhetstjeneste, 2014, s. 14-16.
Politiets sikkerhetstjeneste. Åpen trusselvurdering 2015. Oslo: Politiets sikkerhetstjeneste, 2015, s. 19-21.
Politiets sikkerhetstjeneste. Trusselvurdering 2016. Oslo: Politiets sikkerhetstjeneste, 2016, s. 6-9.
Politiets sikkerhetstjeneste. Trusselvurdering 2017. Oslo: Politiets sikkerhetstjeneste, 2017, s. 7-10.
Politiets sikkerhetstjeneste. Trusselvurdering 2018. Oslo: Politiets sikkerhetstjeneste, 2018, s. 6-13.
Politiets sikkerhetstjeneste. Trusselvurdering 2019. Oslo: Politiets sikkerhetstjeneste, 2019, s. 6-13.
Politiets sikkerhetstjeneste. Nasjonal trusselvurdering 2020. Oslo: Politiets sikkerhetstjeneste, 2020, s. 4-13.
3Politiets sikkerhetstjeneste. Nasjonal trusselvurdering 2020. Oslo: Politiets sikkerhetstjeneste, 2020, s. 9-10.
4Sveriges Radio. Wettre, Karin. Säpo: Rysk aktivitet i Sverige krigsförberedande. 2014. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5830857(Hämtad 2020-02-09)
Säkerhetspolisen. Almedalen 2019: Underrättelsehotet är också ett säkerhetshot. 2019. https://youtu.be/s8Xf2Lc0P9I?t=940(Hämtad 2020-02-09)
5Politiets sikkerhetstjeneste. Nasjonal trusselvurdering 2020. Oslo: Politiets sikkerhetstjeneste, 2020, s. 9-10.
6Politiets sikkerhetstjeneste. Trusselvurdering 2019. Oslo: Politiets sikkerhetstjeneste, 2019, s. 11.
7Politiets sikkerhetstjeneste. Nasjonal trusselvurdering 2020. Oslo: Politiets sikkerhetstjeneste, 2020, s. 10.
8Andrew, Christopher M. Mitrokhin, Vasili. Theswordandtheshield: theMitrokhinarchiveandthesecrethistoryoftheKGB. New York: Basic Books, 2001, s. 363-365.
9Nationalencyklopedin. Kalla krigets slut. 2020. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kalla-kriget/kalla-krigets-slut(Hämtad 2020-02-09)
10Ds 2017:66. Motståndskraft. Inriktningenavtotalförsvaretochutformningenavdetcivilaförsvaret2021–2025. s. 61.
Ds 2019:8. Värnkraft. Inriktningen avsäkerhetspolitiken och utformningen avdet militära försvaret 2021–2025. s. 44.
11Andersson, Per. ’Vad gjorde de här? Personliga reflexioner om den främmande undervattensverksamheten’, TidskriftiSjöväsendet, vol. 174, no. 3, 2010, s. 214.
12The New York Times. Broad, William J. ATaleofDaringAmericanSubmarineEspionage. 1998. https://www.nytimes.com/1998/11/08/us/a-tale-of-daring-american-submarine-espionage.html(Hämtad 2020-02-09)
13Andersson, Per. ’Vad gjorde de här? Personliga reflexioner om den främmande undervattensverksamheten’, TidskriftiSjöväsendet, vol. 174, no. 3, 2010, s. 215, 220.
14The New York Times. Sanger, David E. Schmitt, Eric. Russian Ships Near Data Cables Are Too Close for U.S. Comfort. 2015. https://www.nytimes.com/2015/10/26/world/europe/russian-presence-near-undersea-cables-concerns-us.html(Hämtad 2020-02-09)
Reuters. Faulconbridge, Guy. Britain says West must defend undersea cables from Russian navy. 2017. https://www.reuters.com/article/us-britain-russia/britain-says-west-must-defend-undersea-cables-from-russian-navy-idUSKBN1E90M5(Hämtad 2020-02-09)
15Andersson, Per. ’Vad gjorde de här? Personliga reflexioner om den främmande undervattensverksamheten’, TidskriftiSjöväsendet, vol. 174, no. 3, 2010, s. 220.

Det kom ett brev

Käre Joakim! Varmt tack för föräldraträffen för knattelaget! Det är enastående vad Ni ledare ställer upp. Och Era familjer också! Vi är djupt imponerade och tacksamma. Hälsa Gittan och tacka för den goda vetekransen! Det hände emellertid något, som jag måste få förklara. Du hade delat ut ett sångblad och avsikten var att avsluta träffen […]

PFAS – ett samhällsproblem

PFAS, eller per- och polyfluorerade ämnen, är en grupp med flera tusen olika syntetiska ämnen som sedan många år används i en rad olika produkter i samhället. Förutom i brandsläckningsskum finns PFAS i många konsument- och industriprodukter som livsmedelsförpackningar, kläder, smink och skidvalla. Brandsläckningsskum för petroleumbränder används av kommunala räddningstjänster, civila flygplatser liksom av industrier. […]

Klarläggande

I fredags publicerade jag blogginlägget ”Öppenhet, resultat, ansvar – mer än bara allmänt tyckande”. Inlägget har skapat debatt och när jag läser kommentarerna uppfattar jag att det är flera som tror att jag tycker att folk ska rätta in sig i ledet och vara tysta. Med anledning av debatten och de reaktioner som inlägget rönt […]

Kommunikativa motstridigheter

Under fredagen publicerade Försvarsmakten inlägget ”Öppenhet, resultat, ansvar – Mer än bara tyckande” på sin bloggportal. Inlägget underströk vikten av att myndighetens medarbetare deltar aktivt i den försvars- och säkerhetspolitiska debatten. Samtidigt betonades betydelsen av att särskilja när medarbetare uttrycker sig som privatpersoner eller företrädare för myndigheten. Dock tolkades tonen och det övergripande budskapet […]

Ett svenskt informationskrig

Två organisationer som måste kunna samarbeta. Kan de det? Sverige utsätts för påverkan utifrån. Cyberattacker pågår. Skyldiga utpekas: Kina, Iran (mot invandrare och flyktingar) och, förstås viktigast från säkerhetssynpunkt, Ryssland. Det är illa. Om det har gått så långt att vi redan måste sägas vara inne i en gråzon, offer för hybridkrigföring, är frågan […]