Den norra flanken och Zapad-2021

SammanfattningMellan den 04-09AUG2021 genomfördes en förövning utav det ryska norra militärdistriktet inför dess kommande strategiska övning under hösten 2021. Denna övning utgörs troligtvis till sannolikt av övningen Zapad-2021. Troligtvis övades dela…

Ett ”Gotlandsproblem” i Norr – Nordkalottens strategiska betydelse

av Jonny Lindfors Som bekant består Nordkalotten av de delar av Norge, Sverige, Finland och Ryska Kolahalvön som ligger invid eller norr om polcirkeln. Denna artikel har ambitionen att belysa varför dessa delar av Sverige och övriga Nordkalotten är av stor och ökande betydelse för den kamp om inflytande, världsordning och naturresurser som pågår mellan […]

Något om kognitiv avregling

Sammanfattning
Dagens media- och informationslandskap har paradoxalt nog ökat möjligheterna, trots det ökade utbudet av information, för genomförande av kognitiv krigföring d.v.s. påverkan av den mentala bilden och förståelsen om vad som sker runt i kring oss. Därmed kan t.ex. beslutsfattande påverkas. Kognitiv avregling d.v.s. att avskärma delar eller stor del av en population för information syftande till att möjliggöra för en aktör att skapa egna handlingsmöjligheter får ses som fullt genomförbart i Sverige, såväl i fred, kris som krig. Andra metoder inom kognitiv krigföring får ses som fullt möjliga att genomföra och torde öka behovet av ett omfattande och robust psykologiskt försvar i Sverige bortom motverkande av propaganda o.dyl.
Analys
I boken ”Anti-Access Warfare” belyser den amerikanske författaren och tidigare officeren samt professorn SamJ. Tangredi1olika aspekter samt historik kring vad som kommit att benämnas i engelsk terminologi Anti-Access/Area Denial (A2/AD) och i svensk nomenklatur avregling. Den tydligaste redogörelsen avseende hur den svenska Försvarsmakten väljer att se på begreppet avregling framförs i den slutliga redovisning av perspektivstudien 2016-2018.
Avregling och avreglingszon beskrivs i perspektivstudien med att en motståndare, ”etablerar antingen egen kontroll i området, bestrider motståndarens kontroll eller skapar betydande osäkerhet. Detta genomförs med fjärrstridsmedel mot mark-, sjö- och luftmål liksom med telekrigföring eller cyberattacker”.2Utifrån Tangredi’sbelysning av militära aspekter kring avregling, överinstämmer den svenska beskrivningen av begreppet till del. En förklaringsmodell avseende avregling som framförs i boken är att avregling syftar till att skydda en tyngdpunkt, en annan förklaringsmodell är att det kan ses som en mur som skyddar en omgivning, ytterligare en är att förhindra en motståndare från att komma in i ett operationsområde.3 Där det sistnämnda främst överinstämmer med hur perspektivstudien beskriver avregling.
Vad som gör Tangredi’s bok intressant är att den belyser avregling i ett större perspektiv och med andra aspekter. Där det tydligaste är att avregling i sig kan utgöra en del av en nationell säkerhetsstrategi, där avregling bl.a. kan genomföras på det ekonomiska, diplomatiska och politiska planet,4 d.v.s. områdena inom begreppet DIME (Diplomati, Information, Militär, Ekonomi). Vilket får anses skilja sig markant mot hur avregling och avreglingszoner beskrivs i perspektivstudien. Därmed krävs även ett annat förhållningssätt till begreppet, då det t.ex. skulle kunna innebära att ett veto i FN säkerhetsråd skulle kunna vara en del i en avregling, och ett större strategiskt tänkande på sikt.
I den internationella men även svenska debatten kring avregling, är det främst den tydliga och renodlade militära aspekten som berörs och ej avregling utifrån diplomati, information eller ekonomi. I sin bok beskriver Tangredi även ett intressant område vilket han väljer att benämna kognitivavregling, vilket får anses falla inom begreppet Information i DIME. Detta delbegrepp inom ramen för avregling utgår från att en nation kan tänkas gå bortom det traditionella renodlade kinetiska konceptet, som berörts i de tidigare stycket, kring avregling.5
Den kognitiva avreglingen kan liknas med hur en motståndare tillämpar, radiotystnad, emittertystnad och s.k. smygteknologi för att kunna påverka en motpart, fast på det kognitiva planet. Praktiskt innebär det att information undanhålls med olika metoder, för att påverka det mentala planet hos en motståndare. Tangrediväljer i sin bok att exemplifiera kognitiv avregling med Nordkorea. Där ytterst lite information, dels kommer ut om de faktiska förhållandena i landet, dels ytterst lite information kommer in i landet avseende förhållandena runt i kring dem. Därtill är det enligt Tangredi främst totalitära stater som kan tänkas ta till sig kognitiv avregling, enligt Tangredi.6 Tyvärr utvecklar inte Tangredibegreppet i någon större omfattning, varvid nedanstående är mina tankar kring ämnet.
En annan form av kognitiv avregling borde även Kinas s.k. ”storabrandvägg” eller den ”gyllene skölden” kunna klassificeras som. Där den egna befolkningen undanhålls viss information på internet. Dock är det inte enbart Kina som tillämpar större eller mindre restriktioner av internet för sin egna befolkning. Däremot är de ett av de tydligaste exemplen.7Vad som dock inte berörs av Tangredii sin bok är hur en stat skulle kunna tänkas tillämpa kognitiv avregling bortom sin egna befolkning utan i stället mot en motpart. Varvid kognitiv avregling kan ses som ett tvåsidigt verktyg d.v.s. antingen nyttjas mot den egna befolkningen, eller en motpart. Vilket detta inlägg kommer försöka belysa.
En viktig faktor är att särskilja kognitiv avreglingfrån andra begrepp såsom desinformation, propaganda m.m. De tidigare nämnda begreppen får främst ses som metoder för att påverka det kognitiva planet i syfte uppnå något. Emedan kognitiv avregling får anses vara ett högre syfte att uppnå med hjälp av olika metoder.
Det yttersta syftet med kognitiv avregling börfrämst vara att förhindra en motpart att ta del av information eller att förvanska information och därmed skapa egna handlingsmöjligheter, på motsvarande sätt som den kinetiska versionen kring avregling syftar till att etablera egen kontroll eller bestrida kontroll över ett fysiskt geografiskt område, för att möjliggöra egna handlingsmöjligheter. Därutöver bör information ej ses som synonymt med internet, om än att en stor del av dagens informationsinhämtning av enskilda sker där. Däremot får det ses som troligt att det är enklast att utöva kognitiv avregling på internet i dagens samhälle.
Paradoxalt nog får det anses vara lättare i vår nutid att uppnå en kognitiv avregling utifrån hur det svenska medielandskapet utvecklats,8men även förändringen i infrastruktur för att förmedla information,9 samt dess sårbarheter.10 Därtill hur information värderas eller inte värderas bidrar till att en kognitiv avregling kan uppnås.11 Dock är det troligtvis en tydlig skillnad i tillvägagångssätt för att uppnå en kognitiv avregling vid en väpnad konfliktkontra ett tillstånd där en icke-väpnad konfliktråder.
Utöver själva medielandskapets utveckling i Sverige, har mängden informationskällor ökat markant i jämförelse med t.ex. 1980-talet då en viss revolution skede med satellitbaserade tv-sändningar som t.ex. ökade mängden nyhetskanaler, men det kan ansetts varit hanterbart för den enskilda individen. Nu måste en individ i en än större omfattning sortera information och bedöma källors trovärdighet. Där den mänskliga förmågan att sålla och bedöma information får anses vara något tvivelaktig, vilket kommer beröras längre fram i inlägget.
Vid en väpnad konflikt torde en antagonistisk stat välja att påverka de in- och utgående internetförbindelserna som existerar till Sverige. Det vill säga stänga av den tydligaste informationsvägen som den svenska befolkningen nyttjar. Påverkan mot mobiltelefonnätet kan även anses vara relativt enkelt, ffa. när det framkommit information avseende främmande makt/makters försök till intrång och eventuellutplacering av s.k. ”skadlig kod” i system för strömförsörjningen.12 Kinetiska åtgärder kan även genomföras för att påverka strömförsörjningen,13 en kombination skulle troligtvis nyttjas vid en väpnad konflikt för att säkerställa verkan. Vilket skulle innebära att mobilnätet, trots reservkraft, efter ett tag kommer sluta fungera helt eller till stor del.
Ett dylikt scenario skulle troligtvis påverka nyhetsförmedlingen i Sverige. Varvid en kognitiv avregling skulle kunna uppstå. En slutsats blir därmed att ett av de mer avgörande medierna för att undvika en sådan avregling får anses vara radio. Vilket tydligt accentueras i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps broschyr ”Om krisen eller kriget kommer”. Där de två översta punkterna under rubriken kommunikation avseende hemberedskap utgörs av radio med batteri eller vev och bilradio.14
På sikt skulle det även uppstå problem med det mediet maa. strömförsörjning antingen i bil eller radio om det enbart drivs med batteri. Varvid tidningstryckerier troligtvis kommer bli avgörande, för att förmedla nyheter. Framför allt då batterier i händelse av en väpnad konflikt eller ett utdraget och tydligt gråzonsläge kommer bli en bristvara. Då dessa troligtvis kommer behövas för Försvarsmaktens och andra statliga myndigheters behov.
Mängden tidningstryckerier förefaller dock minskat under hela 2000-talet, hur stor mängd som finns i Sverige i dag förefaller dock vara något svårare att fastställa.15 Vid en låg mängd av tidningstryckerier får det ses som troligt att dessa skulle utgöra ett möjligt mål vid både gråzonsagerande samt skymningsläge av en antagonistisk stat. Därmed skulle informationsspridningen på sikt, vid en väpnad konflikt, kraftigt försvåras.
Ovanstående är enbart några exempel hur en kognitiv avregling kan genomförs under en väpnad konflikt, ytterligare metoder finns för att skapa denna. Vad som kan konstateras är att med ytterst få medel, får det anses vara möjligt att uppnå en kognitiv avregling av det svenska samhället.
Vad avser nyttjandet av kognitiv avregling i en icke-väpnadkonflikt får det ses som troligt att det genomförs i ett s.k. gråzonsläge, här avses begreppet gråzonutifrån beskrivningen i Försvarsberedningens skrivelse Ds 2017:66.16 Ett antagande som kan göras vid ett gråzonsagerande, icke-väpnad konflikt, med kognitiva avregling är att det nyttjas för att, dels avleda, dels förändra inriktningar i en nation som utsätts för det.
Vid en icke-väpnad konflikt får det anses troligtutifrån hur den svenska befolkningen tar emot nyheter, att en antagonistisk stat eller stater försöker styra nyhetsflöden på s.k. sociala medier.17 Genom att hålla borta nyheter som påverkar säkerhetspolitiska områden som är intressanta för den antagonistiska staten, skulle en s.k. kognitiv avregling kunna uppnås, åtminstone på del av populationen. Dock skulle den del av populationen som kognitivt avskärmats kunna nyttjas för att så misstro hos del av sina följare/vänner på sociala medier, varvid en dubbel effekt uppnås, dels avskärmas en del av populationen, dels polariseras en del av populationen, vilket i sak skulle gynna ett övergripande mål.
Motsvarande effekt kan observeras inom begreppet ”filterbubbla” där algoritmer anpassar sökresultat på t.ex. sociala medier eller i sökmotorer för en användare utifrån vad denne har sökt på tidigare, ”gillat” m.m.18 Varvid en individ kan hamna i en självpåtagen kognitiv avregling utifrån sina aktiviteter på internet. En inneboende psykologisk kognitiv avreglering finns även i det mänskliga psyket i form av konfirmeringsbias. Det vill säga att enbart vara uppmärksam på information som bekräftar den egna uppfattningen.19 Den s.k. ”filterbubblan” förstärks troligtvis av konfirmeringsbiaset människan har. Inom ramen för detta torde även den s.k. inramningsteorin spela in d.v.s. beroende på hur ett budskap, eller fakta väljs att presenteras, kommer mottagaren av informationen tolka det på olika sätt.20
Dessa saker tillämpas på olika sätt av mediebolag, sociala medier m.fl. redan idag därtill har människans psykologiska profil inbyggda svagheter som även kan nyttjas på olika sätt. Varvid även om det kan kännas främmande att någon skulle kunna försöka styra flöden på sociala medier för en individ, får det ses som högst troligtatt det genomförs. Därutöver kan en individ påverkas i olika riktningar genom de egna inbyggda svagheterna i människans psyke för att skapa en självpåtagen avregling.
Utgående från hur det svenska medielandskapet förändrats och förminskats, får det anses vara möjligt att en antagonistiskt stat skulle kunna försöka påverka eller rekrytera de individer som avgör vad som skall publiceras. Vilket i praktiken innebär att försöka rekrytera s.k. ”inflytelse agenter”. En sådan placerad inflytelse agent skulle utifrån sin position,21kunna bidra till att skapa en kognitiv avregling inom ett eller flera säkerhetspolitiska områden, för den antagonistiska staten. En annan variant skulle givetvis vara att försöka överta en eller flera av mediakoncernerna. Eller att på olika sätt påverka t.ex. säkerhetspolitiska journalister, vilket det finns väldigt få av i Sverige. Syftande till att ej framföra säkerhetspolitiska nyheter i allmänhet, eller specifika säkerhetspolitiska nyheter.
En annan metod skulle kunna vara att skapa filtrerade nyhetstjänster, det vill säga en tjänst där användaren självmant väljer vilka nyheter denna vill ha del av och övriga nyheter filtreras bort. Sett vilka valfrågor den svenska befolkningen anser vara viktigast i årets val, 2018,22 skulle en sådan filtrering troligtvis göra att det säkerhetspolitiska området skulle filtreras bort hos en stor del av populationen.
Ytterligare en metod skulle kunna vara att skapa s.k. blockeringslistor på sociala medier.23 Detta skulle kunna syfta till att stänga ute individer med inflytelse och påverkansmöjligheter som berör säkerhetspolitiska områden där en antagonistisk stat har intressen. Detta i sig skulle troligtvis inte bidra till någon större kognitiv avregling, men i samverkan med andra metoder inom ramen för en kognitiv avregling skulle det kunna ha en bidragande effekt.
En annan metod skulle kunna vara att skapa fysiska händelser för att genomföra kognitiv avregling, inom ramen för ett gråzonsagerande. Ett exempel på detta skulle vara att påverka uttaget av kontanter eller medge att kontanter går att ta ut, utan täckning,24i stor skala över hela landet. Vilket skulle belasta olika samhällsfunktioner men troligtvis även belasta beslutsfattare som ev. inte skulle orka hantera eller identifiera sekundära händelser som kan ha en än större påverkan. Ytterligare metoder finns, i praktiken är det enbart fantasin som sätter begränsningar och vår egen samhällsutveckling.
Vad innebär då allt detta? Det enkla svaret är att begreppet avregling inte enbart kan ses som en kinetisk företeelse, utan det även kan vara icke-kinetisk. Utifrån ett historiskt perspektiv är det inget nytt, parallellen går osökt att dra till den censur som t.ex. tillämpades i Sverige under andra världskriget gentemot media.25Vilket utifrån det genomförda resonemanget kan anses vara en form av kognitiv avregling. Dock var det den egna staten som tillämpade det. I det informationssamhälle som vi dag lever i, får det ses som möjligt för en utomståendeaktör (statlig eller icke-statlig) att påverka det på ett sådant sätt att antingen grupper eller sakfrågor kan ”censureras”, redan i djupaste fred.
Vilket för oss in på det svåra svaret. Kognitiv avregling i sig kan vara ett syfte att uppnå för en aktör. Men det i sig får anses vara ett stridssätt inom ramen för s.k. kognitiv krigföring.26Vilket innebär att det troligtvis finns andra stridssätt för att påverka en nation på det kognitiva planet. Ett exempel på stridssätt skulle kunna vara att som aktör placera sig mellan två grupperingar och uppvigla dessa mot varandra, utan dess vetskap. Där liknelsen går att göra med ett eldöverfallssätt, mot en väg, där det pågår dubbelriktad underhållstrafik och en grupp genomför eldöverfall mot två underhållskonvojer samtidigt i en längre kurva och dessa i sin tur vådabekämpar varandra när de skall påverka gruppen som genomfört eldöverfallet, s.k. ”inbördeskrig”.27
Ett annat stridssätt skulle kunna vara att genomföra vad som benämns ”Menuett” i kinetiska sammanhang innebär det att en enhet genomför eldöverfall från fyra olika håll i syfte att påverka och desorganisera en motståndare i största möjliga mån.28Omvänt i kognitiv krigföring skulle det kunna vara att ”överbelasta” en stat eller ledning med ett stort antal händelser, desinformation o.dyl. för att skapa en maximal kognitiv belastning och därmed antingen genomför en kognitiv avregling eller skapa förutsättningar för andra handlingsmöjligheter.
Utifrån en icke-väpnad konflikt skulle agerandet även vara asymmetriskt tilltalande för en svagare aktör, gentemot en starkare. Vilket även skulle kunna genomföras av icke-statliga aktörer till del, dock får det ses som troligt att mer omfattande och avancerade metoder enbart kan tillämpas av statliga aktörer maa. kunskap samt kostnad som torde krävas. Därtill kommer mer omfattande och avancerade metoder behöva förberedas innan de tillämpas då bakgrundsdata, profilering m.m. skulle behöva genomföras och inte kan påbörjas då behovet uppstår, då en aktör i sådant fall skulle hamna i en efterhandssituation.
Sammantaget får det anses troligt att det krävs ett omfattande psykologiskt försvar bortom förmåga att t.ex. identifiera och stå emot propaganda. Då dagens informationssamhälle tydligt medger kognitiv krigföring genom olika stridssätt på informationsarenan såväl i fred, kris som krig, där kinetiska och icke-kinetiska metoder kan nyttjas.
Avslutningsvis ett stort tack till ett antal personer, ingen nämnd ingen glömd, som haft tålamodet att besvara frågor inom ämnesområdet och läsa igenom texten.
Slutsats
Avreglingsbegreppet bör utökas till att även omfatta informationsarenan, då den troligtvis går att avregla i olika omfattning. Den kognitiva avreglingen kan genomföras såväl i fred, kris som krig. Det högre syftet med en kognitiv avregling är troligtvis att skapa handlingsmöjligheter för den aktör som genomför det. Den kognitiva avreglingen utgör troligtvis ett av flera stridssätt inom ramen för kognitiv krigföring. Den kognitiva krigföring förbereds troligtvis redan innan ett faktiskt behov uppstår. Därtill bör olika uppmärksammade fall av desinformation m.m. ses ur begreppet DIME eller PMESII (Politiskt, Militärt, Ekonomiskt, Socialt, Infrastruktur och Information) för att tydligt avgöra vad syftet kan ha varit med tillämpandet av olika metoder inom ramen för en eventuell kognitiv krigföring.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Allabolag 1(Svenska)
Bloomberg 1(Engelska)
Computer Sweden 1(Svenska)
Expressen 1(Svenska)
Federation of American Scientists 1(Engelska)
Försvarsmakten 1(Svenska)
Institutet för mediestudier 1(Svenska)
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1(Svenska)
National Defence Academy of Latvia 1(Engelska)
Norrländska Socialdemokraten 1(Svenska)
Psychology Today 1, 2(Engelska)
Regeringen 1, 2(Svenska)
Statens medieråd 1(Svenska)
Svenska Dagbladet 1, 2(Svenska)
Sveriges Radio 1, 2(Svenska)
Sveriges Television 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7(Svenska)
Techopedia 1 (Engelska)
The Guardian 1(Engelska)
The Washington Post 1(Engelska)
U.S. Naval War College 1(Engelska)
Frick, Lennart W. Rosander, Lars. Bakom hemligstämpeln: hemlig verksamhet i Sverige i vår tid. Lund: Historiska media, 2004.
Försvarsmakten. Anvisningar för fallskärmsjägare. Stockholm: Försvarsmakten, 1976.
Tangredi, Sam J. Anti-access warfare: countering A2/AD strategies. Annapolis, Maryland: Naval Institute Press, 2013.
Slutnoter
1U.S. Naval War College. Sam J. Tangredi. 2018. https://usnwc.edu/Faculty-and-Departments/Directory/Sam-J-Tangredi(Hämtad 2018-07-20)
2Försvarsmakten. Slutlig redovisning av perspektivstudien 2016-2018. Stockholm: Försvarsmakten, 2018, s. 29.
3Tangredi, Sam J. Anti-access warfare: countering A2/AD strategies. Annapolis, Maryland: Naval Institute Press, 2013, s. 2-3, 33.
4Ibid. s. 5.
5Ibid. s. 204.
6Ibid. s. 204-205.
7The Washington Post. Denyer, Simon. China’s scary lesson to the world: Censoring the Internet works. 2016. https://www.washingtonpost.com/world/asia_pacific/chinas-scary-lesson-to-the-world-censoring-the-internet-works/2016/05/23/413afe78-fff3-11e5-8bb1-f124a43f84dc_story.html?utm_term=.657037006a78(Hämtad 2018-07-20)
Bloomberg. The Great Firewall of China. 2017. https://www.bloomberg.com/quicktake/great-firewall-of-china(Hämtad 2018-07-20)
8Svenska Dagbladet. Allt fler tar del av nyheter via Facebook. 2018. https://www.svd.se/allt-fler-tar-del-av-nyheter-via-facebook(Hämtad 2018-07-20)
Truedson, Lars (red). Mediestudiers årsbok: Tillståndet för journalistiken 2016/2017. Stockholm: Institutet för mediestudier, 2017, s. 9, 68-70.
9Sveriges Television. Här försvinner det fasta telefonnätet. 2017. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/har-forsvinner-det-fasta-telefonnatet(Hämtad 2018-07-20)
10Computer Sweden. Rittsel, Pär. Beredskapen hänger på en tråd. 2002. https://computersweden.idg.se/2.2683/1.42259/beredskapen-hanger-pa-en-trad(Hämtad 2018-07-20)
Norrländska Socialdemokraten. Persson, Ulf. Oskyddade kablar – ingen ovanlighet. 2011. http://www.nsd.se/nyheter/oskyddade-kablar-ingen-ovanlighet-5943080.aspx(Hämtad 2018-07-20)
Sveriges Television. Boende litar inte på Telia – vill själva ladda masterna vid elavbrott. 2017. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/infor-hotet-att-bli-helt-utan-telefon-vi-vill-ladda-mobilmasterna(Hämtad 2018-07-20)
11Sveriges Television. Källkritikens dag: ”Är den här historien för bra för att vara sann?”. 2017. https://www.svt.se/kultur/medier/kallkritikens-dag-ar-den-har-historien-for-bra-for-att-vara-sann(Hämtad 2018-07-20)
Statens medieråd. Källkritik — en utmaning. 2018.https://statensmedierad.se/larommedier/kallkritikvemvadvarfor/kallkritikenutmaning.422.html(Hämtad 2018-07-20)
12Sveriges Television. Nylander, Jan. FRA: IT-spioner förbereder attack mot elnätet. 2017. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/it-spioner-forbereder-attack-mot-elnatet(Hämtad 2018-07-20)
13Expressen. Mattsson, Anna. IT-spioner förbereder attack mot Sverige. 2017. https://www.expressen.se/nyheter/it-spioner-forbereder-attack-mot-sverige/(Hämtad 2018-07-20)
14Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Om krisen eller kriget kommer. Stockholm: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2018, s. 11.
15SOU 2016:80. En gränsöverskridande mediepolitik. För upplysning, engagemang och ansvar. s. 120.
Allabolag. Tryckning av Dagstidningar. 2018. https://www.allabolag.se/what/tryckning%20av%20dagstidningar/page/2(Hämtad 2018-07-20)
16Ds 2017:66.Motståndskraft. Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025. s. 65-68.
17Svenska Dagbladet. Facebook: 55 000 svenska användare drabbade. 2018. https://www.svd.se/zuckerberg-till-kongressen(Hämtad 2018-07-20)
Sveriges Radio. Fredén, Jonas. ”Främmande makter samlar namn på svenskar”. 2018. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6929000(Hämtad 2018-07-20)
Sveriges Television. Lundberg, Rebecca. MSB: Migrationsfrågan används som slagträ av främmande makt. 2018. https://www.svt.se/kultur/msb-migrationsfragan-anvands-av-frammande-makt (Hämtad 2018-07-20)
The Guardian. Hern, Alex. Cambridge Analytica: how did it turn clicks into votes?. 2018. https://www.theguardian.com/news/2018/may/06/cambridge-analytica-how-turn-clicks-into-votes-christopher-wylie(Hämtad 2018-07-20)
18Techopedia. Filter Bubble. 2018. https://www.techopedia.com/definition/28556/filter-bubble(Hämtad 2018-07-20)
19Psychology Today. Heshmat, Shahram. What Is Confirmation Bias?. 2015. https://www.psychologytoday.com/us/blog/science-choice/201504/what-is-confirmation-bias(Hämtad 2018-07-20)
20Psychology Today. Livingstone, Peter. Want to Avoid Bad Decisions? It’s All About Framing. 2017. https://www.psychologytoday.com/us/blog/intentional-insights/201703/want-avoid-bad-decisions-it-s-all-about-framing(Hämtad 2018-07-20)
21Defense Security Service Center for Development of Security Excellence. Terms and Definitions of Interest for Counterintelligence Professionals. 2014. s. 9.
22Sveriges Radio. Grafik: Väljarnas viktigaste valfrågor maj 2018. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6968043(Hämtad 2018-07-20)
23Sveriges Television. Andersson, Lisa. Svenska institutet tar bort blocklista från Twitter efter kritik. 2017. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/tusentals-blockade-av-sveriges-officiella-twitterkonto(Hämtad 2018-07-20)
24Sveriges Television. Youcefi, Fouad. Kunde ta ut pengar – trots noll på kontot. 2017. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/kunde-ta-ut-pengar-trots-noll-pa-kontot(Hämtad 2018-07-20)
25Frick, Lennart W. Rosander, Lars. Bakom hemligstämpeln: hemlig verksamhet i Sverige i vår tid. Lund: Historiska media, 2004, s. 131-132.
26Signal. Underwood, Kimberly. Cognitive Warfare Will Be Deciding Factor in Battle. 2017. https://www.afcea.org/content/node/17956/(Hämtad 2018-07-20)
Bērziņš, Jānis. Russia’s New Generation Warfare in Ukraine: Implications for Latvian Defense Policy. Riga: National Defence Academy of Latvia, 2014, s. 5.
27Försvarsmakten. Anvisningar för fallskärmsjägare. Stockholm: Försvarsmakten, 1976, pkt. 13:64-66.
28Ibid. pkt. 13:61.

Klarar kommunerna att hantera påfrestningar?

av Lars Björk Sjukvården är en kritisk och avgörande funktion om landet skulle råka i krig. Här finns en omfattande förbättringspotential. Under nyårsnatten drabbades Halmstad av omfattande elavbrott när brand utbrutit på Gamletullsbron vid Stadsbiblioteket. Viktigt meddelande sändes ut via SMS som bara nådde vissa personer. Det som oroar mig är att Sveriges kommuner inte är […]

I Skuggan Av Gotland Del 2 – Ingångsvärden

Sammanfattning

Det militärstrategiska värdet av norra Sverige samt Nordkalotten har ökat, sannolikt är det högre än under det s.k. kalla kriget. Sett till en konfliktsituation mellan Ryssland och NATO, kan utgången vid en konflikt på längre sikt mellan de båda antagonisterna avgöras i inom det geografiska operationsområdet. Således intar norra Sverige samt Nordkalotten en särställning som ett av de viktigaste militärstrategiska områdena i den nuvarande kraftmätningen som pågår.

Analys

I Sverige diskuteras oftast ett militärstrategiskt viktigt område – Gotland, trots Sverige i dagsläget har minst fem,1Norra Sverige, Mälardalsregionen, Gotland, Öresund samt Göteborgsregionen. I det förra inlägget, belystes Norra Sverige i generella termer, detta inlägg kommer fokusera på och förklara de bakomliggande faktorerna, eller om man så vill ingångsvärdena, till varför Norra Sverigesstrategiska vikt har ökat och kommer öka, i takt med ett sannolikt försämrat omvärldsläge.

Tre övergripande faktorer framträder tydligt, som i sin tur går att bryta ned till ett flertal underfaktorer, till varför Norra Sverige börjar inta en strategiskt viktig position. Den första faktorn är den förändrade ryska marina doktrinen. Den andra faktorn är den, sannolikt, med förmågor snart upprättade ryska avreglingszonen i södra Östersjön. Den tredje och avslutande faktorn är den ryska arktiska fokuseringen. Här skall tilläggas att detta skall läsas ur perspektivet av ett konfliktscenario, mellan Ryssland och NATO, med snabbt uppkommit händelseförlopp. Såsom en incident, som eskalerar vid en sedan tidigare kraftigt försämrad säkerhetssituation, vilket får ses som det sannolikaste scenariot.

Den första faktorn, d.v.s. den ryska maritima doktrinen fastställdes av Rysslands President, Vladimir Putin, den 26JUL2015.2 I det dokumentet går det att uttyda vissa inriktningar som kommer påverka norra Sverige. Varav det är två geografiska områden, som främst utgör denna påverkan. Det ena området är Arktis det andra området är Atlanten. Där Atlanten förefaller, i dokumentet, inneha en högre prioritet, när områden rangordnas i olika text stycken. NATO:s ökade aktivitet längs med Rysslands gräns och närområde anges som en direkt konsekvens till fokusering på Atlanten.3

I händelse av en konflikt mellan Ryssland och NATO kommer Atlanten bli direkt avgörande för NATO, för att erhålla förstärkningar från Nordamerika, då det får anses som sannolikt att Europa i dagsläget ej har den mängd förband som krävs för att effektivt kunna försvara de baltiska staterna och Polen.4 Sannolikt är det den ryska Norra marinen (NM) som har till uppgift att agera i Atlanten, en uppgift de även hade under det kalla kriget.5 För att kunna påverka dessa transporter krävs det att NM ostört/obehindrat kan ta sig ut i Atlanten.

För att Ryssland skall kunna påverka NATO i Atlanten blir det för dem synnerligen viktigt att direkt eller indirekt utöva kontroll över delar av norra Norge, Björnön, Svalbard samt Island, därtill neutralisera de delar av SOSUS systemet som ligger utlagda i Barents hav, Norska havet samt i det s.k. GIUK-N gapet.6 På motsvarande sätt blir det viktigt för NATO att kunna utnyttja dess tekniska inhämtningssystem men även de tidigare nämnda terrängområdena.

Indirekt kommer detta innebära att både den svenska och finska delen av Nordkalotten blir synnerligen intressant för både NATO och Ryssland. Detta terrängområde angränsar till, för de båda parterna, ett sannolikt operationsområde, vilket gör den svenska och finska terrängen till ett intresseområde. I sammanhanget bör ett uttalande av den norska försvarsministerns beaktas. Försvarsministern påtalar att Ryssland i dagsläget innehar förmågan att markant  påverka NATO flottrörelser i Norska havet, detta inverkar sannolikt även negativ på NATO förmågan att hindra NM förflyttning ut i Atlanten.7

Ur ett logistik perspektiv skulle det sannolikt underlätta för NATO att genomföra förflyttningar över både svenskt och finländskt territorium till Finnmarksområdet, då infrastrukturen är mer utbyggd på den svenska och finska sidan. Vid flygtransport skulle förflyttningssträckan minskas och därmed tidsåtgången från t.ex. södra och mellersta Norge, till Finnmarksområdet. På motsvarande sätt borde även en markoperativ transport av förband gå snabbare över svenskt och finländskt territorium till Finnmarksområdet, som minst öppnar det upp ytterligare en framryckningsaxel vid en markoperativ transport, vilket ökar framryckningshastighet och minskar sårbarhet. Det ingångna värdlandsavtalet med NATO, möjliggör som bekant sådana förflyttningar.8

Nästa faktor som ökar den strategiska vikten av norra Sverige, utgörs av den snart upprättade ryska avreglingszonen i södra Östersjön.9 Ett intressant fenomen som uppstår med avreglingszoner, men sällan berörs, är den s.k. ”kanaliseringseffekten”.10Vad en avreglingszon i södra Östersjön gör, förutom att stänga ett område, är kort och gott att den tvingar en opponent i en annan riktning och vidta andra åtgärder, vilket även kan göra en opponent mer gripbar. Vad avser verkansavstånd o.dyl. får det anses som sannolikt att den ryska avreglingszonen startar strax öster om Bornholm och där täcker in båda sidor av Östersjön.11Den ryska avreglingszonen skulle även kunna förstärkas med sjömineringar, utlagda med flygplan och ubåtar,12 främst norr och söder om Öresund.

Vad avser tillförda förband som genomför sjötransport, från främst Nordamerika, så tvingas dessa antingen genomföra truppförstärkningar norr eller söder om Östersjön till de baltiska staterna, därtill får det anses vara tveksamt att de skulle gå in i vad som förefaller vara en enklare rysk maritim avreglingszon i Norska havet och där genomföra urlastning. I det nordliga alternativet får det anses som sannolikt att urlastning sker i Göteborgshamn m.h.t. dess kapacitet,13 och förbanden förflyttas därefter över svenskt territorium. Slutligen genomförs sjötransport över norra Östersjön till de baltiska staterna. Ett sydligt alternativ innebär sannolikt urlastning i hamnar vid Nordsjökusten och förbanden förflyttar sig via Tyskland och Polen in i de baltiska staterna, därtill torde den snart förhandslagrade amerikanska brigaden i Nederländerna,14förflyttas på detta vis, där personalen sannolikt flygs in.

Ett avslutande tredje alternativ är att man flyger in stora delar av personalen för den förhandslagarade Marine Expeditionary Brigade (MEB) i Tröndelag och därefter genomför en marktransport genom Sverige därefter sjötransport till de baltiska staterna, vilket viss information som framkommit kan tyda på.15Därtill kan namnet på den förstärkningsdel som numera är stationerad i Norge från marinkåren indikera att dess operationsområde är betydligt större än enbart Norge, vilket det var under det kalla kriget.16 Detta alternativet ökar den strategiska vikten av Norra Sverige, då främst av mellersta Norrland. Då det kommer ligga i både NATO och Rysslands intresse att antingen skydda respektive påverka den förhandslagrade MEB:en i Tröndelag. Därtill får det ses som sannolikt att delar ur denna MEB kommer utnyttjas för att förstärka norra Norge varvid den första faktorn träder in.

Oaktat valet av alternativ så kommer transporterna bli gripbara, då de i huvudsak kommer kanaliseras till ett fåtal väg- och järnvägsalternativ. Där insatser med kryssningsrobotar, flygangrepp eller sabotageförband gentemot sårbara punkter kraftigt kan försena transporterna, utöver den redan ökade tiden då förstärkningarna ej kan förflyttas direkt till de baltiska staterna. Således kan man inte enbart se en avreglingszon ur en luft- och sjödimension utan markdimensionen måste även beaktas, då det dramatiskt kan utöka den faktiska räckvidden på en avreglingszon.

En annan underfaktor vilket får ses som trolig i dagsläget, är att Östersjömarinen (ÖM) med sin huvuddel enbart kommer verka Östersjön i händelse av en konflikt mellan Ryssland och NATO. Detta utifrån det faktum att Ryssland ej genomfört någon omfattande övningsverksamhet i Atlanten med ÖM. Därtill medger, sannolikt, inte storleken på ÖM att de kan delas i två separata strategiska riktningar, såsom Östersjön och Atlanten.17Troligtvis kommer ÖM agera i södra och norra Östersjön för att där, dels skapa ytterligare en dimension i avreglingszonen, dels påverka de redan befintliga NATO flottförbanden som finns i Östersjön, samt möjliga överskeppningsföretag till Baltikum från svenskt territorium. Därmed blir det än viktigare att NM kan förflytta sig säkert ut i Atlanten.

Den tredje och avslutande faktorn är Rysslands fokusering kring Arktis, här kommer enbart den militära dimensionen och i den västra delen av Arktis beröras. Denna faktor består av två underfaktorer. Den ena är att skydda det s.k. bastionområdet, den andra är att skydda Ryssland gentemot fjärrstridsmedel som kan tänkas komma över norra Ryssland mot mål i västra och mellersta Ryssland.

Det s.k. bastionområdet förefaller fortfarande utgöra ett centralt tänkande i Ryssland, möjligt ännu viktigare nu än under det kalla kriget.18 Bastionområdet utgör det område i Barents hav där en huvuddel av de ryska ballistiskt kärnvapenbärande ubåtarna kommer befinna sig, i händelse av en väpnad konflikt. Bastionområdet utgörs dels av ett fördröjningsområde, dels av ett hindraområde gentemot NATO. Fördröjningsområdet kan enkelt beskrivas som det Norska havet och hindraområdet Barents hav. I fördröjningsområdet skall NATO flott- och flygstridskrafter påverkas och i hindraområdet skall de stoppas. Syftet med detta är att skydda de kärnvapenbärande ubåtarna, men även skydda viktig infrastruktur för dessa, såsom långräckviddig förvarningsradar o.dyl.19 Detta innebär att en stor del av Nordkalotten utgör ett intresseområde för Ryssland, i syfte att kunna genomföra denna strategi.

Skyddet gentemot fjärrstridsmedel som kan tänkas förflytta sig över norra Ryssland, har accentueras på senare tid.20Detta hot förefaller främst mötas med uppbyggnad av  sensorkedjor och till del med kvalificerat luftvärn. Detta i sig är ingen avgörande faktor till att det strategiska värdet av norra Sverige ökar. Dock ligger det som en underfaktor tillsammans med de tyngre faktorerna och övriga underfaktorer som skapar en helhetsbild kring en ökad strategisk vikt av norra Sverige, och troligtvis en än större strategisk vikt på medellång sikt. En annan stödjande underfaktor som indikerar en ökad strategisk vikt, är vad som förefaller vara en ökad informationsinhämtning i norra Sverige av främmande makt/makter.21

För att rekapitulera, Sverige utsätts för ett strategiskt korstryck, både från norr och söder som ökar den strategiska vikten av Norra Sverige och främst delen av Nordkalotten. Den ryska Norra marinens behov av att kunna påverka sjöförbindelserna i Atlanten samt försvara det s.k. bastionområdet i Barents hav och vice versa NATO behov av att kunna skydda och påverka de två tidigare nämnda delarna, ökar den strategiska vikten av området.

I dagsläget har USA två förrådsställda enheter i Europa, inom närtid en pansarbrigad i Nederländerna samt en MEB i Norge. Detta är vad USA snabbt kan stödja NATO med i händelse av ett kraftigt försämrat säkerhetsläge eller väpnad konflikt. Vilket även ökar den strategiska vikten av sjöförbindelserna över Atlanten mellan Nordamerika och Europa. För NATO utgör det sannolikt en ödesfråga om förband kan överföras från Nordamerika och för Ryssland att kunna påverka dessa transporter över Atlanten.

Den största förbandsenheten är MEB:en i Norge på närmre 15,000 man totalt. Detta gör att MEB:en blir ett tyngdpunktsförband, för att kunna insättas snabbt i Europa samt norra Norge, därmed ökar även den strategiska vikten av mellersta Norrland. Avreglingszonen i södra Östersjön ökar Norra Sveriges strategiska vikt, då kanaliseringseffekten sannolikt tvingar NATO till att utnyttja MEB:en för att förstärka de baltiska staterna.

Avslutningsvis utgör den ökade ryska fokuseringen, t.om. högre än under det kalla kriget, på bastionområdet att den strategiska vikten kring Nordkalotten nu blivit än högre än under det kalla kriget. Sammantaget utgör dessa tre faktorer en tydlig indikering på att den strategiska vikten av Nordkalotten i dagsläget har blivit än högre än under det kalla kriget. Båda antagonister har begränsat med resurser i händelse av en konflikt varvid vikten att optimera sina förutsättningar för att kunna lyckas kommer vara avgörande. Därmed sätts även Nordkalotten i ett särskilt viktigt perspektiv, för att kunna skapa dessa förutsättningar för båda parter blir det geografiska området synnerligen viktigt. Slutligen så innebär det att den strategiska vikten av vad som benämns norra Sverige i militärstrategiska sammanhang har ökat väldigt mycket och tydligt.

Slutsats

En väpnad konflikt mellan Ryssland och NATO kan i mångt komma att avgöras i den nordligaste delen av norra Europa. Den avgörande faktorn är hastighet i förflyttning av förband, vilket kommer avgöra vem som kan påverka vem och därmed försegla utgången i händelse av en väpnad konflikt. Sverige och Finland som är placerad mitt emellan två antagonister kommer sannolikt ej kunna stå utanför en sådan kraftmätning. Således samma strategiska förhållanden som råder i södra Östersjön råder nu i Nordkalotten d.v.s. i händelse av en konflikt mellan Ryssland och NATO kommer övriga stater dras in i den. Utifrån de faktorer som tagits upp får det ses som sannolikt att en konflikt som startar i södra Östersjön, samtidigt kommer sprida sig till Nordkalotten. Dock kan utgången i södra Östersjön till del eller helt avgöras kring utgången på Nordkalotten.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Air, Space & Cyber Conference 1 (Engelska)

Aldrimer 1, 2 (Norska)

Center for Strategic and International Studies 1 (Engelska)

Deutsche Welle 1 (Engelska)

Foreign Affairs 1 (Engelska)

Försvarsmaten 1 (Svenska)

Globalsecurity 1 (Engelska)

Göteborgs Hamn AB 1 (Svenska)

Navy Recognition 1 (Engelska)

Reuters 1 (Engelska)

RIA Novosti 1 (Ryska)

Russia Beyond The Headlines 1 (Engelska)

Rysslands President 1, 2 (Engelska, Ryska)

Stars and Stripes 1 (Engelska)

Stratfor 1 (Engelska)

Sveriges radio 1 (Svenska)

Sveriges Television 1, 2, 3, 4(Svenska)

The Telegraph 1 (Engelska)

The Guardian 1 (Engelska)

U.S. Army 1 (Engelska)

US Mission to NATO 1 (Engelska)

YLE 1 (Svenska)

Forsvarsdepartementet. Et felles løft. Oslo: Forsvarsdepartementet, 2015.

Hobson, Rolf. Kristiansen, Tom. Navies in northern waters 1721-2000. London: Frank Cass, 2004.

Olav Riste. The Norwegian intelligence service 1945-1970. London: Routledge, 2014, E-bok

Petersen, Phillip A. The Northwestern TVD in Soviet Operational Strategic Planning. Arlington: Office of Net Assessment, 2014.

Polmar, Norman. Moore, Kenneth J. Cold War Submarines: The Design and Construction of U.S. And Soviet Submarines. Dulles: Potomac Books Inc, 2004, E-bok.

Posen, Barry R. Inadvertent Escalation. Ithaca: Cornell University Press, 2013, E-bok.

Wiśniewska, Iwona et al. Kaliningrad Oblast 2016 The society, economy and army. Warsaw: Ośrodek Studiów Wschodnich, 2016, E-bok.

Slutnoter

1 Försvarsmakten. Grundevik, Berndt. Arméutveckling – Debatt om nationellt försvar. 2011. http://blogg.forsvarsmakten.se/armebloggen/2011/10/10/armeutveckling-%E2%80%93-debatt-om-nationellt-forsvar/ (Hämtad 2017-01-17)

2 President of Russia. Russian Federation Marine Doctrine. 2015. http://en.kremlin.ru/events/president/news/50060 (Hämtad 2017-01-17)

3 Prezident Rossiyskoy Federatsii. Morskaya doktrina Rossiyskoy Federatsii. 2015. s. 19-20.

The Telegraph. Oliphant, Roland. Putin eyes Russian strength in Atlantic and Arctic in new naval doctrine. 2015. http://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/europe/russia/11765101/Putin-eyes-Russian-strength-in-Atlantic-and-Arctic-in-new-naval-doctrine.html (Hämtad 2017-01-17)

Deutsche Welle. Russian navy to focus on energy-rich Arctic, Atlantic oceans. 2015. http://www.dw.com/en/russian-navy-to-focus-on-energy-rich-arctic-atlantic-oceans/a-18609091 (Hämtad 2017-01-17)

4 Air, Space & Cyber Conference. Lessons from EUCOM. 2016. http://secure.afa.org/events/Conference/2016/recordings/Monday-155pm-Breedlove.asp (Hämtad 2017-01-17)

Aldrimer. Stormark, Kjetil. Tar 1-2 måneder før NATO kan hjelpe. 2016. https://www.aldrimer.no/1-2-maneder-for-natos-hovedstyrke-kommer/ (Hämtad 2017-01-17)

The Guardian. Traynor, Ian. WikiLeaks cables reveal secret Nato plans to defend Baltics from Russia. 2011. https://www.theguardian.com/world/2010/dec/06/wikileaks-cables-nato-russia-baltics (Hämtad 2017-01-17)

5 Hobson, Rolf. Kristiansen, Tom. Navies in northern waters 1721-2000. London: Frank Cass, 2004, s. 276

6 Petersen, Phillip A. The Northwestern TVD in Soviet Operational Strategic Planning. Arlington: Office of Net Assessment, 2014, s. 15-16, 18.

Olav Riste. The Norwegian intelligence service 1945-1970. London: Routledge, 2014, E-bok, s. 167, 180-181,

Polmar, Norman. Moore, Kenneth J. Cold War Submarines: The Design and Construction of U.S. And Soviet Submarines. Dulles: Potomac Books Inc, 2004, E-bok, s. 21-22, 172.

Posen, Barry R. Inadvertent Escalation. Ithaca: Cornell University Press, 2013, E-bok, pos 3137, 3160.

7 Reuters. Shalal, Andrea. Stone, Mike. Norway urges Trump to issue predictable, clear policy on Russia. 2016. http://www.reuters.com/article/us-norway-russia-nato-idUSKBN13R2RA (Hämtad 2017-01-17)

8 YLE. Lindström, Lukas. Haglund: Finland ingår Natoavtal nästa vecka. 2014. https://svenska.yle.fi/artikel/2014/08/27/haglund-finland-ingar-natoavtal-nasta-vecka (Hämtad 2017-01-17)

Sveriges radio. Holmström, Patrik. Värdlandsavtalet röstades igenom i riksdagen. 2016. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6440241 (Hämtad 2017-01-17)

9 Wiśniewska, Iwona et al. Kaliningrad Oblast 2016 The society, economy and army. Warsaw: Ośrodek Studiów Wschodnich, 2016, E-bok, s. 17-18.

10 Stratfor. The Importance of Area Denial in War. 2016. https://www.stratfor.com/analysis/importance-area-denial-war (Hämtad 2017-01-17)

11 Center for Strategic and International Studies. Williams, Ian. The Russia – NATO A2AD Environment. 2017. https://missilethreat.csis.org/russia-nato-a2ad-environment/ (Hämtad 2017-01-14)

Globalsecurity. Project 877/636 Kilo. 2011. http://www.globalsecurity.org/military/world/russia/877-specs.htm (Hämtad 2017-01-17)

13 Göteborgs Hamn AB. Om Göteborgs hamn. 2017. https://www.goteborgshamn.se/om-hamnen/omgoteborgshamn/ (Hämtad 2017-01-17)

14 U.S. Army. McDonald, Jacob. Prepositioned equipment site officially opens in Netherlands. 2016. https://www.army.mil/article/179831/prepositioned_equipment_site_officially_opens_in_netherlands (Hämtad 2017-01-17)

15 Foreign Affairs. Neubauer, Sigurd. The Plan to Deploy U.S. Troops to Norway. 2016. https://www.foreignaffairs.com/articles/norway/2016-11-09/plan-deploy-us-troops-norway (Hämtad 2017-01-17)

Aldrimer. Stormark, Kjetil. Planlegger innsetting til Sverige via Norge. 2016. https://www.aldrimer.no/planlegger-innsetting-til-sverige-via-norge/ (Hämtad 2017-01-17)

16 Stars and Stripes. Vandiver, John. US Marine force in Norway to eye Arctic and beyond. 2017. http://www.stripes.com/news/us-marine-force-in-norway-to-eye-arctic-and-beyond-1.447697 (Hämtad 2017-01-17)

US Mission to NATO. Twitter inlägg, Januari 10, 2017, 14:52, https://twitter.com/USNATO/status/818817899934679041

17 Kontinuerlig uppföljning av det ryska försvarsministeriets nyhetsrapportering, http://function.mil.ru/news_page/country.htm

Russian Ships. Russian Navy 2016. 2016. http://russianships.info/eng/today/ (Hämtad 2017-01-17)

18 Reuters. Shalal, Andrea. Stone, Mike. Norway urges Trump to issue predictable, clear policy on Russia. 2016. http://www.reuters.com/article/us-norway-russia-nato-idUSKBN13R2RA (Hämtad 2017-01-17)

19 Forsvarsdepartementet. Et felles løft. Oslo: Forsvarsdepartementet, 2015, s. 20-21.

20 RIA Novosti. Dlya chego amerikanskiye bombardirovshchiki V-52 letayut vdol’ rossiyskoy Arktiki. 2016. https://ria.ru/analytics/20160809/1473914972.html (Hämtad 2017-01-17)

Russia Beyond The Headlines. Litovkin, Nikolai. Russia expands its presence in the Arctic. 2016. http://rbth.com/defence/2016/12/26/russia-expands-its-presence-in-the-arctic_668653 (Hämtad 2017-01-17)

21 Sveriges Television. Larsson, Erica. Misstänkt kartläggning av norrbottnisk infrastruktur. 2017. http://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/misstankt-kartlaggning-av-norrbottnisk-infrastruktur (Hämtad 2017-01-17)

Sveriges Television. Larsson, Erica. Kiruna kommun skärper säkerheten. 2017. http://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/kiruna-kommun-skarper-sakerheten (Hämtad 2017-01-17)

Sveriges Television. Larsson, Erica. Nilsson, Ellika. Liebermann, Andreas. Misstänkt ryskt spionage ökar i norra Sverige. 2016. http://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/misstankt-ryskt-spionage-okar-i-norra-sverige (Hämtad 2017-01-17)

Sveriges Television. Larsson, Erica. Jones, Linda. Misstänkt kartläggning av akutsjukvård – rapporterad till SÄPO. 2017. http://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/misstankt-kartlaggning-av-akutsjukvard-rapporterad-till-sapo(Hämtad 2017-01-17)

Hur bör statsmakterna styra Försvarsmakten?


Kopplat till de senaste dagarnas utspel från flera politiska partier avseende förstärkningar av försvarsanslaget har det framförts kritik mot den ”detaljstyrning” som förslagen ofta inneburit. Nedan en något annan modell som skulle lämna större utrymme till Försvarsmakten att själv optimera sin organisation. Modellen är visserligen lite utopisk bl a med de hänsyn, fullt rimliga sådana, som bör tas till svensk försvarsindustri och kanske också till behovet att i politiska sammanhang konkretisera för väljarna vad man vill satsa pengar på. Men kanske ändå en modell som borde tillämpas i lite större utsträckning.
Texten med fet stil är exempel på hur statsmakterna (de politiska partierna) skulle kunna definiera önskade förmågor hos Försvarsmakten. Mina kursiverade kommentarer är exempel på slutsatser som de operativa kraven kan leda till i Försvarsmaktens planering.

Planeringsförutsättning

Den aktuella och framtida hotbilden innebär att Försvarsmakten ska uppfylla nedanstående operativa krav. Härvid ska den strategiska operativa förutsättningen vara att en angripare bara avser att ta begränsade delar av landet kopplat till en större konflikt i vårt närområde, samt att han snabbt måste uppnå sina operativa mål.

Vid en (utdragen) kris ska Försvarsmakten ha förmåga:

          Att identifiera och avvisa kränkningar av vårt territorium,

          Att med vapenmakt kunna hindra någon att utnyttja svensk territorium,

          Att bevaka och skydda civila och militära objekt,

          Att rotera/avlösa insatta enheter.

Vid ett angrepp ska försvarsmakten ha förmåga:

          Att minimera såväl förluster som tiden för våra stridskrafter att ”komma igen” i samband med en överraskande inledd, och omfattande bekämpning med olika fjärrstridsmedel och sabotageinsatser.

Min kommentar: Kravet skulle kunna leda till slutsatser som att Flygvapnet och Marinen måste ges en sådan basstruktur, basskydd, beredskap etc så att systemen inte blir utslagna tidigt vid ett angrepp. Även arméns förråd etc måste göras mindre känsliga för tidig bekämpning. Genom att en angripare väljer tid och plats för ett angrepp kommer vi alltid vara i efterhand och bli fördröjda i ”starten”. Det är därför av största vikt att vi minimerar tiden för att komma igen efter de första timmarnas – dygnens förvirring.  

          Att tidigt påverka en angripare tidigt i flera riktningar för att han inte ska ges tillfälle att konsolidera sig i ett område som tas tidigt.

Min kommentar: Här är det frågan om att mycket tidigt kunna påverka luftlandsättningar, urlastning från ”trojanska hästar” etc. Det för att försvåra för en angripare att ”i lugn och ro” konsolidera sig i ett taget område. Se stycket innan – risken är stor att en angripare tidigt lyckas föra fram begränsade styrkor innan vi hunnit ”komma igen”. Medlen för att mycket tidigt påverka en angripare som nått svenskt territorium skulle kunna vara flera, t ex mycket långräckviddiga indirekta eldsystem, operativt lättrörliga markstridsförband, kvalificerade markmålsvapen till våra flygplan och i vissa fall trupp på plats vid de allra viktigaste objekten – vi kommer aldrig ha tillräckligt med trupp för att vara ”överallt”. Försvarsmakten bör göra den avvägningen.

          Att kunna återta terräng efter det att svenska resurser kraftsamlats i aktuell riktning, för att därmed tvinga angriparen till en omfattande styrkeinsats för att skydda tagen terräng, något som komplicerar en operation och gör den mer sårbar, förutom att det också minskar hans möjligheter till strategisk/operativ överraskning.

Min kommentar: Här övergår enskilda systems överlevnad och verkan till att bli operationer (inte taktik). Genom att en angripare måste räkna med att de av honom tidigt tagna områdena kan utsättas för anfall så ökar hans resursbehov. En inledande framgång räcker inte. Här talar vi sannolikt om egna kvalificerade markstridsförband för att framtvinga en mer omfattande operation från angriparens sida. Det i sin tur leder till att operationen blir mer sårbar över tiden. Även om t ex några av våra sjömålsbekämpande system blivit ”nedtryckta” inledningsvis – se första strecksatsen – så kommer de nu få en avgörande betydelse genom att de kan påverka den styrketillförsel som en angripare behöver för att kunna fullfölja sin operation. Hans operation blir större, mer komplicerad, mer resurskrävande, svårare att skydda och möjligheterna till överraskning minskar. I detta sammanhang bör man heller inte glömma bort de ökade möjligheter till verkan som eventuella allierade då också kan få med sina system.

          Att försvåra för en angripare att förstärka en inledande framgång och över tiden underhålla styrkor på svenskt territorium.

Se föregående kommentar. Här kan man t ex också dra slutsatsen att ubåtar inte är så dumt att ha.

          Att säkerställa behovet av sjöfartskydd.

Min kommentar: Det borde vara uppenbart för de flesta att vi knappast klarar landets försörjning utan importsjöfart. Den måste kunna skyddas. Eller för att bli mer precis, marinen måste ha resurser för att kunna uppträda såväl på Västkusten som i Östersjön samtidigt.

          Att över längre tid kunna skydda områden dit eventuell utländsk hjälp kan anlända samt också ha en lednings- och logistikstruktur som medger mottagande och ledning andra länders stridskrafter.  

Min kommentar: behövs ingen kommentar.

          Att bevaka och skydda ett stort antal objekt, civila som militära mot sabotageinsatser och/eller fientlig underrättelseverksamhet.

Min kommentar: behövs ingen kommentar.

          Att under kortare tid verka även med ett mycket begränsat stöd från det civila samhället. 

Min kommentar: Dagens mycket sårbara samhällsstrukturer, t ex avseende försörjning av mat och drivmedel talar för att Försvarsmakten knappast kan räkna med att få något stöd överhuvudtaget i inledningsskedet av en konflikt, dagar – veckor. Det är därför helt nödvändigt att Försvarsmakten har egna resurser för att kunna föra strid och överleva en tid. Jag vill påstå att denna förmåga är en lika viktig del av ”tröskeleffekten” som t ex antalet stridsvagnar eller flygplan.

                                                     *****

Sommarstugor, Hotell och Gränsstationer

Sammanfattning
De uppgifter som sporadiskt framkommit sedan 2008 i Finland, rörande en möjlig koppling till underrättelseverksamhet vid ryska mark- och fastighetsköp i Finland, får till del anses stämma. En mindre del av dessa inköp har, bedömt, en koppling till underrättelseverksamhet, som bl.a. den finska säkerhetskommittén påtalar. Dessa inköp syftar, bedömt, till att utgöra stödpunkter för olika former av underrättelseverksamhet i fred och i händelse av en väpnad konflikt för sabotageförband.
Analys
En mycket intressant företeelse som tidigare berörts på denna blogg är de s.k. ryska mark- och fastighetsköpen i Finland nära, för det finska totalförsvaret, strategiska platser. Finlands säkerhetskommitté kom i februari, 2016, med en promemoria belysa detta något mer ingående,1 vilket gör att informationen rörande dessa fastighets- och markaffärer kan värderas något mer, än vad som hitintills framkommit i både nationell finsk och internationell media.
Sedan tidigare är det känt att en stor andel av de ryska mark- och husköpen är koncentrerade till, dels södra Karelen, dels gränstrakterna mellan Finland och Ryssland. Vissa av dessa mark- och husköp har skett i anslutning ammunitionsförråd, radarstationer, stamnät för elförsörjning och andra för det finska totalförsvaret strategiska installationer. Därtill har även fastigheter och mark inhandlats i Åbo skärgård.2 Samma företag som genomförde inköpen i Åbo skärgård, köpte även två fartyg av den finska marinen, där originalmålningen på fartygen bibehölls.3
Bild 1. Riksväg 6 samt södra Karelen.
Vad som är nytt i sammanhanget är information som framkommit i den finska säkerhetskommitténs utredning avseende s.k. ”hybridhot” vilket bl.a. berörde dessa markköp. Informationen som framkommit ur den studien är något tydligare, dels specificeras ytterligare platser, dels klarläggs geografiskt område något tydligare samt även vilken typ av byggnader som införskaffats. Bland annat nämner de att markområden och byggnader har köpts upp, utöver de tidigare nämnda, i anslutning till vapendepåer, militära flygfält, kommunikationsmaster, kärnkraftverk och knytpunkter för tågtrafik och vägnät.4
Vad avser byggnader skall det bl.a. röra sig om gränsbevakningsstationersom den finska gränsbevakningen har avyttrat, därtill skall hotell, servicestationer, skolor och lägergårdar även upphandlats. Enbart längs, finska, riksväg (RV) 6 skall det finnas närmare 30 stora fastigheter i ryskt ägo, fastigheterna har inhandlats under förevändningen att idka turistnäring, men den verksamheten förefaller ej kommit igång som utlovats.5Sedan tidigare är det känt att bl.a. äldre ödehus har köpts upp.6
I Åbo skärgård är det sedan tidigare känt, att ett företag med rysk koppling har köpt upp mark och även hus, samt även byggt hus. I huvudsak rör det sig om mindre fritidshus där storleken är om 100-200 kvadratmeter, dock finns två stora hus om 350 kvadratmeter.7Placeringen av dessa fritidshus är längsmed samtliga större farleder in till Åbo samt Nådendal.8 Åbo är, dels Finlands viktigaste hamn och distributionscentrum,9 dels finns utanför Åbo, Pansio flottbas.10 Därtill är dessa fritidshus placerad vid farleder med större vattendjup som leder ut till öppet hav.11
Bild 2. Fastighets- och markköp i Åbo skärgård.
De tidigare hinder/krav, i Finland, som fanns för utländska fastighetsaffärer avreglerades i två etapper under 1990-talet, det första steget genomfördes 1993 och det andra avslutande 1999. Detta var ett led, och förutsättning, för det finska medlemskapet i EU, då det ej får finnas begränsningar med fastighetsaffärer för medlemsstaterna i EU. Finland kom även, i samband med detta, avreglera fastighetsmarknaden för medborgare i länder utanför EU. I början av 2000-talet kom de ryska mark- och fastighetsaffärerna i Finland påbörjas, av både företag och privatpersoner. Affärerna skall ha genomförts både via företag men även bulvaner.12Redan 2008 förefaller civila individer i Finland, uppmärksammat de ryska fastighetsköpens geografiska spridning, invid viktiga installationer, för det finska totalförsvaret.13
Den finska Försvarsmakten förefaller identifierat faktorer som innebär att vissa av dessa markköp kan vara, eller är, förberedelser syftandes till att försvåra en mobilisering av den finska Försvarsmakten. I händelse av t.ex. en situation där mobilisering skall genomföras är det, den finska polisens uppgift att tömma dessa fastigheter. Den finska polismyndigheten bedömer dock att en tömning av dessa strategiskt anskaffade fastigheter ej kommer kunna ske effektivt, som de förutsatt i dess beredskapsplaner.14
Bild 3. Fredstida gruppering av förband.
Den finska Försvarsmaktens fredsgrupperade förband är i huvudsak koncentrerade till landets södra del samt med en tyngdpunkt i dess mellersta och västra delar.15 Utgår vi från den tidigare basfakta, där en tydlig koncentration skall vara längs RV 6 samt i södra Karelen, så finns det längs med RV 6 totalt tre militära enheter, inom södra Karelen finns en militär enhet. Således kan koncentrationen av inköpta fastigheter och markområden ej genomförts till dessa fredstida grupperingar, utan måste vara vid koncentrationsområden och basområden, för den finska Försvarsmakten, i händelse av mobilisering och/eller ett försämrat säkerhetspolitiskt läge eller väpnad konflikt, vilket indirekt beskrivs i de finska artiklar som finns avseende ämnesområdet.
För att få någon form av, möjlig, rätsida på de finska uppgifterna får vi se bakåt i historien om det finns några möjliga paralleller som går att vidareutveckla till vår nutid. Vad avser fritidsfastigheter i kustband och skärgårdar så finns det beskrivet hur den svenska säkerhetspolisen, SÄPO, under 1980-talet, förefaller kontrollerat ett antal sådana fastigheter som varit inköpta av individer med utländskt medborgarskap, kopplat till den främmande undervattensverksamhet som bedrevs, längs den svenska kusten och i skärgården.16 I detta sammanhang blir de uppgifter som förekom under 1980-talets svenska ubåtsjakter, avseende ljussignalering från land ut mot vatten, intressanta.17
Vad avser fastighetsköp, så får Matrecos verksamhet i Sverige vara det mest kända, där de genom en omfattande spridning av dels, servicepunkter, dels filialer, hade möjlighet att täcka in en stor del av Sverige. Enligt chefen för SÄPO kontraspionage, OlofFrånstedt, vid den aktuella tidpunkten, var det den militära underrättelsetjänsten, GRU, som bedrev inhämtningsverksamhet med Matreco som en täckverksamhet.18 Vad avser Matreco, så förefaller det kommit s.k. ”bilexperter” från Sovjetunionen för att utföra visa bilarbeten, i Sverige, dessa övernattade/bodde då i Matreco lokaler. Dessa ”experter” förefaller,ej haft någon djupare kunskap, i bilarbete.19Därtill förefaller de både på filialnivå samt vid huvudkontoret dirigerat lastbilstrafik, TIR märkta lastbilar, men även upprätthållit samband med fartyg.
Utöver det så beskrivs det även i det s.k. Mitrochinarkivet hur t.ex. en bensinstation i Mexiko vid gränsen till USA, skulle utnyttjas för att, dels fungera som stödpunkt för sabotageförband, dels fungera som förvaringsplats av utrustningen till sabotageförband, som i händelse av en konflikt med USA, skulle genomföra sabotage där.20 Materiel gömdes även nära objekt där sabotage skulle genomföras mot, oftast skildes tänd- och sprängmedel från radiomateriel. Materielen kunde även befinna sig nära luftlandsättnings- och landstigningsområden för sabotageförbanden, då var den antingen nedgrävd i marken eller så hade den gömts i byggnader, som en agent ägde.21 I detta sammanhang blir uppgifter rörande Sovjetiska lastbilschaufförer som iakttagits, under det kalla kriget, gräva ned utrustning i Sverige, mycket intressanta. Iakttagelserna har genomförts då de parkerat sina lastbilar i obebodda områden, i samband med detta skall bl.a. radiosändare omhändertagits i efterhand, vid plats där iakttagelse genomförts.22
Således dessa perspektiv visar på att, under det kalla kriget fanns det, bedömt, både fastigheter där man visste om att de var i utländskt ägo och eventuellt i svenskt, där underrättelseverksamhet bedrevs, därtill terrängområden där utrustning fanns gömd, men ytterst lite gjordes åt verksamheten, förutom att den hölls under bevakning i olika former. Därtill visar det på, trots att det var betydligt svårare, att dölja, under det kalla kriget, så var Sovjetunionen beredd att ta stora risker i form av att genomföra denna form av verksamhet, trots att det tydligt skulle kunna härledas till Sovjetunionen. Något som är viktigt att ta med sig i det fortsatta resonemanget.
Den ryska köpkraften började öka vid 2000-talets inledning,23den hade då så sakteliga börjat återhämta sig efter den finanskris som inträffade 1998.24 Vilket även sammanfaller med starten för de ryska mark- och fastighetsköpen i Finland.25 Vad som även sammanfaller med de ryska mark- och fastighetsaffärerna, är den tydliga ökningen av rysk underrättelseverksamhet, som påbörjades vid den omedelbara inledningen av 2000-talet.26 En ökning som förefaller haft målsättningen att återskapa samma underrättelseförmåga som fanns, under den mest ansträngda tiden, vid det kalla kriget.27
Således finns det, dels en historisk koppling till utnyttjande av faciliteter samt markområden för genomförande av olika former av underrättelseverksamhet, dels förefaller en ökning i den ryska underrättelseverksamheten korrelera i tid, gentemot en ökning av ryska fastighets- och markköp i anslutning till för det finska totalförsvaret viktiga objekt. Härav finns det skäl att anta att, åtminstone, del av dessa mark- och fastighetsaffärer har en koppling till underrättelseverksamhet.
Koncentrationen av de finska stridskrafterna är, och var även under det kalla kriget, i landets södra del, därtill finns huvuddelen av befolknings- samt industriella- och administrativa centra, där.28Det finska mobiliseringssystemet kunde under inledningen av 1990-talet under några dagar, bedömt 3-5, mobilisera cirka hälften av dess totala volym,29 en stor del av dessa torde varit koncentrerade till landets södra delar. Trots, nästan, en halvering i storlek av manskap,30 jämfört med det kalla kriget, så torde en huvuddel av dessa fortsatt vara koncentrerade i händelse av en väpnad konflikt till Finlands sydöstra delar.
Sett till hur Finland såg framför sig hur ett möjligt angrepp kunde tänkas genomföras under det kalla kriget mot dem, i form av ett strategiskt överfall, så förefaller koncentrationen av de Sovjetiska förbanden varit till de sydöstra delarna av Finland, i vad som kunnat utläsas av information som framkommit under 2010-talet. Därtill korrelerar bedömda mål, väl med de uppgifter som framkommit i nutid, vart mark- och fastighetsaffärerna genomförts. Därtill sett till hur ett reguljärt angrepp skulle kunna tänkas genomföras, i vår tid, så får de tankegångarna d.v.s. en form av strategiskt överfall, fortsatt ses som giltiga.31Således, ur detta perspektiv blir koncentrationen av mark- och fastighetsinköp till områden längsmed RV 6 och i södra Karelen, fullt rimliga.
Om nu en del av dessa mark- och fastighetsaffärer har en koppling till underrättelseverksamhet, kan det skilja sig något mot tidigare eller ej? Inleder vi med markaffärerna, som torde vara den stora avvikelsen, så kan det finns en logisk förklaring. Virkesuttaget torde ökat markant sedan det kalla kriget, därtill så har även hastigheten man kan göra uttaget i, ökat markant. Mellan perioden 1991 och 2015 dubblades nästan virkesuttaget i Finland.28Således, torde även risken för ofrivillig exponering av t.ex. i fredstid utlagda upplag dubblerats. Ett sätt att minska denna risk är i sådant fall markköp. En annan anledning till markköp i anslutning till viktiga objekt, kan vara möjligheten till utplacering av teknisk inhämtningsutrustning, som genom markköpet löper mindre risk för ofrivillig exponering.
Vad avser fastighetsköpen får man se tre förklaringar. Den första, torde vara att del av dessa fastigheter fungerar som stödpunkter för underrättelsepersonal i fredstid, på samma sätt som Matreco filialer fungerade under det kalla kriget, sett till vilken typ av byggnader, hotell o.dyl., som nämnts. Den andra, torde vara att vissa fastigheter, främst ödefastigheter, kan fungera som s.k. ”brevlådor” för att förflytta information eller utrustning och möjligen som gömslen för personal. Den tredjetorde även vara som stödpunkt, i händelse av ett försämrat säkerhetspolitiskt läge innan en väpnad konflikt, som möjliggör att sabotageförband kan återhämta sig samt förbereda sig, inför lösandet av uppgifter.
Har då samtliga mark- och fastighetsinköp en koppling till underrättelseverksamhet? Nej de har det, bedömt, ej. Men sett till hur den Sovjetiska underrättelsetjänsten arbetade, så får det ses som högst sannolikt att dess ryska arvtagare, fortsatt i samma spår. Vilket gör det högst sannolikt, med de nya uppgifter som publicerats att ett antal av dessa mark- och fastighetsinköp har en koppling till underrättelseverksamhet. Därtill utgör mängden mark- och fastighetsinköp ett skydd i sig. Själva mängden, som den finska polismyndigheten själva uppger, försvårar, bedömt, att, dels fastställa vilka inköp som har koppling till underrättelseverksamhet, dels genomförandet av någon form av adekvat övervakning i fredstid och påverkan i t.ex. ett skymningsläge.
Agerar Ryssland i sådant fall på liknande sätt i alla länder? Det är jag tveksam till, bedömt är det ett agerande man kan tänkas ta till i sitt absoluta närområde, för att säkerställa att ett buffertområde d.v.s. flytta fram sitt försvarsdjup, i händelse av en konflikt, kan genomföras snabbt. Därtill med minimala resurser d.v.s. man väljer att agera med sabotageförband och fjärrstridsmedel i stor omfattning för att uppnå en systemchock och sen med mindre reguljära förbandsenheter upprättar man ett buffertområde, för att effektivare kunna skydda själva Ryssland.
Slutsats
Den slutsats man kan dra är att det är ett fullt rimligt antagande, som genomförts i Finland, att vissa av de mark- och fastighetsaffärer som genomförts har en koppling till underrättelseverksamhet. Bedömt utgör dessa markområden samt fastigheter, stödpunkter som kan utnyttjas i fred, kris och konflikt för, dels underrättelsepersonal, dels sabotageförband.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
British Broadcasting Corporation 1(Engelska)
Foreign Affairs 1(Engelska)
Iltalehti 1(Finska)
Ilta Sanomat 1(Finska)
Merivoimat 1(Svenska)
Naturresursinstitutet 1(Svenska)
Sveriges Television 1(Svenska)
Yle 1, 2, 3 (Svenska/Finska)
Världsbanken 1(Engelska)
Åbo Hamn Ab 1(Svenska)
Andrew, Christopher. Sword and the Shield: The Mitrokhin Archive and the Secret History of the KGB. New York: Basic Books, 2000, E-bok.
Bugajski, Janusz. Assenova, Margarita. Eurasian Disunion: Russia’s Vulnerable Flanks. Washington DC: The Jamestown Foundation, 2016.
Forss, Stefan, et al. The development of Russian military policy and Finland. Helsinki: National Defence University, 2013.
Frånstedt, Olof. Spionjägaren. D. 1, Bland agenter, terrorister och affärer. Västerås: Ica, 2013.
Försvarsmakten. Soldatens handbok 2015. Försvarsmakten: Helsingfors, 2015.
Nilsson, Ulf I. ’Spionerna i Ströms bro’, Arbetarbladet, 23 Mars 2014, s. 16-17.
Nordblom, Charlie. Krig i fredstid. Stockholm: Timbro, 1988.
Nylander, Bengt. Det som inte har berättats: 25 år vid SÄPO:s kontraspionage. Stockholm: Hjalmarson & Högberg, 2016.
Visuri, Pekka. Evolution of the Finnish military doctrine 1945-1985. Helsinki: War College, 1990.
Slutnoter
1YLE. Tuula, Malin. Ryska markaffärer ett hot – Säkerhetskommittén listade hybridkrigsfenomen. 2016. https://svenska.yle.fi/artikel/2016/02/15/ryska-markaffarer-ett-hot-sakerhetskommitten-listade-hybridkrigsfenomen(Hämtad 2016-10-22)
2Foreign Affairs. Braw, Elisabeth. Back to the Finland Station. 2015. https://www.foreignaffairs.com/articles/finland/2015-06-18/back-finland-station(Hämtad 2016-10-22)
3Iltalehti. Tuula, Malin. Varustamo välitti armeijan alukset venäläisfirmalle. 2015. http://www.iltalehti.fi/uutiset/2015020819157278_uu.shtml(Hämtad 2016-10-22)
4YLE. Tuula, Malin. Ryska markaffärer ett hot – Säkerhetskommittén listade hybridkrigsfenomen. 2016. https://svenska.yle.fi/artikel/2016/02/15/ryska-markaffarer-ett-hot-sakerhetskommitten-listade-hybridkrigsfenomen(Hämtad 2016-10-22)
5Ibid.
6Foreign Affairs. Braw, Elisabeth. Back to the Finland Station. 2015. https://www.foreignaffairs.com/articles/finland/2015-06-18/back-finland-station(Hämtad 2016-10-21)
7Ilta Sonomat. Beach, Niko. Honkamaa, Antti. Venäläiset ostivat Suomen saaria tärkeältä väylältä – ”Varakas herrasmies arvosti rauhaa ja turvallisuutta”. 2015. http://www.iltasanomat.fi/kotimaa/art-2000000812464.html(Hämtad 2016-10-22)
8YLE. Tuula, Malin. Ryska markaffärer ett hot – Säkerhetskommittén listade hybridkrigsfenomen. 2016. https://svenska.yle.fi/artikel/2016/02/15/ryska-markaffarer-ett-hot-sakerhetskommitten-listade-hybridkrigsfenomen(Hämtad 2016-10-22)
9Åbo Hamn Ab. 860 år av handel och sjöfart. 2016. http://www.portofturku.fi/portal/se/presentation/historia/(Hämtad 2016-10-22)
10Merivoimat. Styrkan till sjöss. 2016. http://merivoimat.fi/sv/kustflottan(Hämtad 2016-10-22)
11YLE. Tuula, Malin. Venäläisten maakaupat uhkien joukossa – Turvallisuuskomitea listasi hybridisodan ilmiöitä. 2016. http://yle.fi/uutiset/3-8664889(Hämtad 201-10-22)
12YLE. Tuula, Malin. Ryska markaffärer ett hot – Säkerhetskommittén listade hybridkrigsfenomen. 2016. https://svenska.yle.fi/artikel/2016/02/15/ryska-markaffarer-ett-hot-sakerhetskommitten-listade-hybridkrigsfenomen(Hämtad 2016-10-22)
13Foreign Affairs. Braw, Elisabeth. Back to the Finland Station. 2015. https://www.foreignaffairs.com/articles/finland/2015-06-18/back-finland-station(Hämtad 2016-10-22)
14YLE. Tuula, Malin. Ryska markaffärer ett hot – Säkerhetskommittén listade hybridkrigsfenomen. 2016. https://svenska.yle.fi/artikel/2016/02/15/ryska-markaffarer-ett-hot-sakerhetskommitten-listade-hybridkrigsfenomen(Hämtad 2016-10-22)
15Försvarsmakten. Soldatens handbok 2015. Försvarsmakten: Helsingfors, 2015, 266.
16Nylander, Bengt. Det som inte har berättats: 25 år vid SÄPO:s kontraspionage. Stockholm: Hjalmarson & Högberg, 2016, s. 86.
17Nordblom, Charlie. Krig i fredstid. Stockholm: Timbro, 1988, s. 211.
18Frånstedt, Olof. Spionjägaren. D. 1, Bland agenter, terrorister och affärer. Västerås: Ica, 2013, s. 82-83.
19Nilsson, Ulf Ivar. ’Spionerna i Ströms bro’, Arbetarbladet, 23 Mars 2014, s. 16-17.
20Andrew, Christopher. Sword and the Shield: The Mitrokhin Archive and the Secret History of the KGB. New York: Basic Books, 2000, E-bok, s. 363.
21Ibid. s. 364.
22Nordblom, Charlie. Krig i fredstid. Stockholm: Timbro, 1988, s. 224.
23The World Bank Group. Russia GDP per capita (current US$). 2016. http://data.worldbank.org/indicator/NY.GDP.PCAP.CD?end=2015&locations=RU&start=1989(Hämtad 2016-10-22)
24Sveriges Television. Liebermann, Andreas. Ryssland efter Sovjetunionen. 2008. http://www.svt.se/nyheter/ryssland-efter-sovjetunionen-1(Hämtad 2016-10-22)
25Foreign Affairs. Braw, Elisabeth. Back to the Finland Station. 2015. https://www.foreignaffairs.com/articles/finland/2015-06-18/back-finland-station(Hämtad 2016-10-22)
YLE. Tuula, Malin. Ryska markaffärer ett hot – Säkerhetskommittén listade hybridkrigsfenomen. 2016. https://svenska.yle.fi/artikel/2016/02/15/ryska-markaffarer-ett-hot-sakerhetskommitten-listade-hybridkrigsfenomen(Hämtad 2016-10-22)
26Bugajski, Janusz. Assenova, Margarita. Eurasian Disunion: Russia’s Vulnerable Flanks. Washington DC: The Jamestown Foundation, 2016, s. 20.
27British Broadcasting Corporation. Profile: Russia’s SVR intelligence agency. 2010. http://www.bbc.co.uk/news/10447308(Hämtad 2016-10-22)
28Visuri, Pekka. Evolution of the Finnish military doctrine 1945-1985. Helsinki: War College, 1990, s. 93
29Ibid. s. 94-95
30YLE. Kronvall, Kerstin. Värnplikt gör Finlands försvar billigt. 2014. https://svenska.yle.fi/artikel/2014/09/07/varnplikt-gor-finlands-forsvar-billigt(Hämtad 2016-10-23)
31Forss, Stefan, et al. The development of Russian military policy and Finland. Helsinki: National Defence University, 2013, 42-43.

32Naturresursinstitutet. Virkesuttag och virkesförrådets avgång. 2016. http://stat.luke.fi/sv/avverkningar-och-avgang(Hämtad 2016-10-22)

Röd Oktober Del 1 – Omslagspunkt

Sammanfattning

De senaste 9 dagarna får beskrivas som en omslagspunkt i de säkerhetspolitiska relationerna och hur den fortsatta säkerhetspolitiska agendan kommer utvecklats. Relationsmässigt, mellan USA och Ryssland, på den diplomatiska nivån har en tydlig bottennivå noterats i paritet med de mest spända situationerna under det kalla kriget, relationerna mellan Ryssland och de Västeuropeiska länderna har sedan tidigare varit kraftigt spända. Det kommer, bedömt, ta en mycket lång tid innan något som kan likna avspända relationer inträder.

Bedömt försöker Ryssland flytta fram sina positioner i Östersjöregionen under de kommande två (2) till tre (3) månaderna, för att påvisa att man är den dominerande makten, i regionen. Detta hör samman med att Ryssland anser de baltiska staterna tillhör dess intressesfär, det s.k. ”nära utlandet”. Tidsmässigt är detta den mest gynnsamma tidpunkten för Ryssland att genomföra ett sådant agerande, då ett beslutsvakuum kommer råda i USA fr.o.m. nu intill dess att den nyvalda presidenten har tagit över posten i USA. Därtill kommer USA och NATO fr.o.m. Januari 2017 påbörja styrketillförsel enligt tidigare beslut, till de baltiska staterna samt Polen.

Analys

Allmänt. De senaste 9 dagarna har uppvisat totalt sett försämrad situation vad avser relationerna mellan främst, å ena sidan Ryssland och å andra sidan USA, så till den grad att Rysslands ambassadör numera talar om frystarelationer mellan länderna, vilket får ses som att man träffat samma nivå som under det kalla kriget då de sämsta relationerna uppstod. En lång rad olika saker har skett, vad som vid första anblick kan te sig som slumpartade händelser som ej hänger samman. Väljer man dock att strukturera om dem, så ser man att fyra huvudlinjer där händelser sker just nu kan identifieras, nämligen inom det diplomatiska området, agerande med fjärrstridsmedel, militär övningsverksamhet samt styrkeuppbyggnad.

Dessa fyra huvudområden kommer beröras nedan i inlägget med ett antal olika händelser. Därefter kommer ett försök till att nå en slutsats till varför allt detta sker just nu och vad syftet bakom det kan vara. Likt tidigare vill jag betona att detta är en bedömning, det behöver ej vara såsom jag beskriver, därtill vill jag påtala att bedömningen på intet sätt är knuten till Försvarsmakten eller någon annan statlig eller icke-statlig verksamhet, utan är ett högst enskilt försök till att strukturera upp skeden som kan påverka vårt närområde.

Diplomati. Den 03OKT2016 upphävde Rysslands President, Vladimir Putin, det avtal som tecknats mellan USA och Ryssland avseende, avyttrande av vapenklassat plutonium, totalt skulle de båda staterna, enligt avtalet, avyttra 34 ton vapenklassat plutonium. Avtalet upphävs för Ryssland anser att, dels USA har agerat ovänligt emot dem, dels för att det har uppkommit ett hot gentemot den strategiska stabiliteten p.g.a. det ovänliga agerandet gentemot Ryssland. Därtill dess åtagande att efterleva avtalet,1 då USA ej avser bygga ett kraftverk för att tillverka s.k. mox-bränsle, utan vill tillämpa en annan metod som innebär utspädning, något som Ryssland ej anser är tillräckligt.2

Ryssland kan tänka sig återgå till det tidigare ingångna avtalet om, USA upphäver den s.k. Magnitskij lagen, upphäver samtliga antiryska sanktioner och kompenserar för dess påverkan samt skär ned på den militära infrastrukturen i NATO-länder. Vad avser NATO länderna, är det de länder som upptagits i alliansen efter 01SEP2000 som avses. Därtill vill Ryssland att USA kompenserar Ryssland för dess motsanktioner gentemot USA sanktioner av Ryssland och avslutningsvis att USA uppvisar en tydlig plan för hur avyttrandet av vapenplutoniumet skall genomföras.3

Den 05OKT2016 kom Ryssland även upphäva ett ingånget samarbetsavtal med USA avseende kärnkraft- och energiforskning. USA kom att frysa detta samarbetsavtal, 2014, utifrån den rådande händelseutvecklingen mellan Ryssland och Ukraina. Ryssland anser att de nu rådande ovänliga aktiveten som genomförs av USA, gentemot Ryssland, framtvingar detta upphävande av det ingångna avtalet, som en motåtgärd till den amerikanska aktiviteten.4 Rysslands Premiärminister, Dmitrij Medvedev, var ansvarig för upphävandet av avtalet, i den förklarande texten, så framför även Ryssland att de kan tänka sig återuppta samarbetet om relationerna mellan USA och Ryssland förbättras. Därtill så upphävs även samarbetet mellan Rosatom och det amerikanska energidepartementet.5

Den 07OKT2016 kom USA att anklaga Ryssland för att cyberoperationer riktad mot, dels demokraterna i USA, dels för att på detta sätt påverka det amerikanska valet som genomförs den 08NOV2016. Enligt inrikessäkerhetsdepartementet så skall denna form av aktivitet ej vara ny för Ryssland, utan de hävdar att Ryssland genomfört liknande operationer även i Europa och Euroasien. Därtill hävdar de även att enbart den högsta ledningen i Ryssland kan ha godkänt, dessa aktiviteter riktade mot USA.6 Den 11OKT2016 meddelades att USA President, Barack Obama, överväger en rad motåtgärder gentemot Ryssland och att det är möjligt att dessa motåtgärder kan genomföras som dolda operationer.7

Den 07OKT2016 kom även USA utrikesminister, John Kerry, begära att en utredning om krigsbrott inleds m.h.t. Ryssland och Syriens agerande, där Kerry säger att både Ryssland och Syrien systematiskt genomför angrepp mot sjukhus i syfte att terrorisera civila, i det pågående inbördeskriget i Syrien.8Det ryska utrikesministeriets talesperson, Maria Zacharova, bemötte detta utspel av USA utrikesminister, genom att påtala att Ryssland snart kan tänkas rösta om man ej bör bryta de diplomatiska kontakterna med USA utrikesminister.9

Den 07OKT2016 kom även Duman att ratificera det avtal som upprättas mellan Syrien och Ryssland om att under obegränsad tid, möjliggöra deployering av ryska luftstridskrafter i Syrien. Rysslands Utrikesminister, Sergej Lavrov, kom den 09OKT2016 påtala att Ryssland, dels hade personal vid Syriska flygbaser, dels har förmågan att skydda sin personal. Detta var som svar på att USA kan tänkas överväga att angripa syriska flygfält.10

Den 09OKT2016 uttalade sig Rysslands Utrikesminister, Sergej Lavrov, i ryska kanal 1, där han påtalade att han hade noterat en ökad grad av amerikansk fientlighet gentemot Ryssland. Därtill påtalade han att USA hade genomfört ett antal aggressiva steg gentemot Ryssland som hotar dess nationella säkerhet, därtill skadar rysk nationella intressen. Han påtalade även att relationerna mellan USA och Ryssland kraftigt försämrats. Han framförde även att grundfundamentet i USA politik gentemot Ryssland, numera, är russofobi. Han framförde även att allt detta hade lett fram till en atmosfär av misstro som på vissa sätt var mer farlig och oförutsägbar än det kalla kriget.11

Finland och USA undertecknade 07OKT2016 en avsiktsförklaring om fördjupat bilateralt försvarssamarbete mellan de båda länderna. Avsiktsförklaringen förbinder ej parterna till något, det vill säga det innehåller t.ex. inte några försvarsåtaganden mellan de båda länderna. I sammanhanget är det intressant att notera att Finländskt luftrum förefaller kränkts av ryskt stridsflyg den 06OKT2016 vid två tillfällen, Ryssland tillbakavisar anklagelserna att de skall ha kränkt det finska luftrummet.12

Fjärrstridsmedel. Både estländska13 och amerikanska14 källor gör gällande att Ryssland har förflyttat det ballistiska missil systemet Iskander, NATO benämning SS-26, till Kaliningrad Oblast under V640. Enligt officiella ryska uttalanden är systemet överfört, för att genomföra övningsverksamhet.15 Iskander systemet har, officiellt, två (2) gånger tidigare, i samband med övningar 2014 respektive 2015,16 transporterats till Kaliningrad Oblast och under övningstiden varit grupperad där, för att sedan återtransporteras och återgå till sin ursprungsgruppering.

Iskander systemet har sedan 2008 nyttjats som ett ”strategiskt spelkort”,17 då man från rysk sida vid ett flertal tillfällen påtalat att en utplacering av systemet kan ske, som ett motsvar på västligt agerande. Dock kommer Iskander systemet på sikt, senast 2018-19, finnas operativt i Kaliningrad Oblast, då man successivt byter ut äldre markrobotsystem mot det nyare Iskander systemet.18 Med retoriken som utnyttjas får det ses som troligt att man kan tidigarelägga en utplacering, för att påvisa missnöje i någon sakfråga från rysk sida, då Ryssland upprepade gånger använder utplacering av Iskander som ett argument, främst gentemot ballistiskt missilförsvar.

Ryssland har sedan 2014 övat med Iskander systemet i Kaliningrad Oblast, varvid en tillfällig överföring av systemet för övning under 2016, är fullt logisk. I sammanhanget är dock Polen samt Litauens oro över den tillfälliga överföringen av Iskander systemet, intressant att notera.19 Om denna oro beror på att man misstänker en tidigarelagd permanent basering, eller om det hör samman med det generellt försämrade säkerhetspolitiska läget, är dock oklart. När Iskander systemet för första gången, officiellt, tillfälligt överfördes till Kaliningrad Oblast inom ramen för en övning, 2014, så förefaller Polen även oroats20 på samma sätt som de oroades över den nyss, 25-31AUG2016, genomförda beredskapskontrollen i Ryssland.21

Vad avser rysk fjärrbekämpningsförmåga i Östersjöregionen är det intressant att notera den ukrainska militära underrättelsetjänstens uppgifter, om en möjlig överföring av korvetterna Serpukhov och Zelenyy Dol från Svarta Havsmarinen (SHM) till Östersjömarinen (ÖM), där man bl.a. hänvisar till social oro hos familjerna till sjömännen på korvetterna över beslutet.22 De båda korvetterna tillhör Buyan klassen, varvid de kan bära kryssningsroboten Kalibr. I sammanhanget är det intressant att notera att de båda korvetterna blev operativa hos SHM, så sent som, i december 2015.23 Så sent som i augusti 2016 bekämpade de mål, med Kalibr kryssningsrobotar, i Syrien från sina patrullområden i Medelhavet.24

Enligt den ukrainska militära underrättelsetjänsten, skulle förflyttningen genomföras på Rysslands inre vattenvägar från Svarta Havet till Östersjön, något som får ses som fullt möjligt. Vad som dock talar emot detta är att de båda korvetterna passerade Bosporen 05OKT2016 för att ingå i den ryska Medelhavseskadern.25Givetvis kan det vara så att fartygen fortfarande skall förstärka upp Östersjömarinen, antingen efter de deltagit i operationer med Medelhavseskadern eller så kommer de förflytta sig på en gång till Östersjön, då det mest troligt skulle tagit för lång tid att förflytta fartygen på de inre vattenvägarna, men även kan ha inburet ingrepp på fartygen, för att möjliggöra denna transport, vilket även skulle tagit tid i anspråk att genomföra.

Fartyg som kan bära Kalibr kryssningsrobotsystemet finns redan nu i Östersjön, dock ingår de i, de provturskommandon, PTK, som finns för testkörning av fartygen innan överlämning, formellt, sker till någon av de ryska marinerna. Varvid dessa fartyg, dels ej är fullt pårustade för att kunna genomföra strid, dels är det provtursbesättningar varvid deras stridsvärde för att lösa stridsuppgifter får, bedömt, ses som låg. Givetvis finns, troligtvis, möjligheten att snabbt på rusta dessa fartyg och flytta någon besättning till dem, men sannolikheten för detta får ses som låg.

Styrkeuppbyggnad. Ryssland har under de gångna två (2) till tre (3) veckorna, genomfört en styrkeuppbyggnad dels i Syrien, dels i Medelhavet med dess Medelhavseskader. Därtill förefaller den stora ökningen skett under den första veckan, V640, i oktober.26 Enligt fortfarande obekräftade uppgifter så kommer Rysslands enda hangarfartyg, Admiral Kuznetsov, omgruppera från Murmansk till Medelhavet med start i mitten av oktober, hangarfartyget kommer lösa uppgifter under fyra (4) till fem (5) månader.27

Inom ramen för den pågående ryska övningsverksamheten i oktober månad så har även ett okänt antal MIG-29 SMT omgrupperats från Kursk Oblast till Kaliningrad Oblast. Stridsflygplanen kommer under övningen genomföra samövning med Östersjömarinens luftstridskrafter d.v.s. dess SU-27 samt SU-24 flygplan som finns baserad i Kaliningrad Oblast.28Därtill har även Iskander systemet, mängden är okänd, överförts inom ramen för övningsverksamheten till Kaliningrad Oblast.29 Som tidigare nämnts så finns även möjligheten att två (2) Buyan korvetter kan tänkas vara under förflyttning till Östersjöregionen, varvid detta markant skulle öka Rysslands förmåga till fjärrbekämpning, vilket får ses som en styrkeuppbyggnad.

I mitten av oktober kommer de ryska luftlandsättningstrupperna även genomföra en större samövning med Egypten. Storleken på det ryska deltagandet, i övningen, varierar mellan olika källor, från hundratalet30 upptill 5,000 luftlandsättningssoldater.31Förflyttar Ryssland upptill 5,000 luftlandsättningssoldater kommer man, under en kort tid byggt upp en ansenlig styrka i Mellanöstern, om än under en begränsad tidsperiod. Vad som även kommer visas, vilket får ses som det viktigaste i den övningen, är att man har förmågan att genomföra strategisk deployering av större luftlandsättningsförband, utanför Rysslands gränser.

Överföringen av ytterligare luftvärnsrobotsystem, S-300, av Ryssland till Syrien, gör att Ryssland i dagsläget, bedömt, har förmågan att upprätta ett flygförbudsområde över Syrien om de så vill. Därtill den kommande operationen med Admiral Kuzentsov i Medelhavet gör att Ryssland i mitten eller slutet av oktober, 2016, kommer ha en mycket kapabel förmåga att lösa olika former av uppgifter i Medelhavsregionen, inom luft- och sjöarenan. Stämmer uppgifterna om upptill 5,000 luftlandsättningssoldater, bedömt i mitten/slutet av oktober månad, kommer denna kapabla förmåga även omfatta markarenan.

Enligt NRK som hänvisar till Adresseavisen, har USA genomfört en framställan om att få basera cirka 300 marinkårssoldater i Norge, detta skall vara en stridande enhet då bedömt ett kompani.32 USA har sedan tidigare personal stationerad vid Marinkårens förrådskomplex i Tröndelag.33Tanken USA förefaller ha kring baseringen är att på, bedömt, sex (6) månaders basis rotera in personal och genomföra utbildningsinsatser, på motsvarande sätt som man tänkt genomföra i t.ex. de Baltiska staterna.34 Varvid, per se, det kan ses som en tillfällig basering och ej en permanent sådan, då det ej är samma enhet som är placerad där över tiden.

Övningsverksamhet.Ryssland delgav 03OKT2016 att de påbörjat den årliga höstmanövern, som skall pågå mellan 03-15OKT2016 samt en avslutande del under slutet av oktober, 2016. Totalt skall över 300 olika enheter delta i övningsverksamheten, som skall genomföras vid över 120 övningsområden, därtill skall även mobiliseringsberedskap kontrolleras vid enheterna. Förband som deltog i årets, 2016, strategiska övning, Kavkaz-2016 kommer ej omfattas av övningarna enligt de inledande uppgifterna som presenterades.35Några exakta datum för genomförandet av den andra och avslutande delen har ej hittats, historiskt så kommer den bedömtgenomförs under perioden för de två (2) avslutande veckorna av oktober månad.

Inom MD V, skall en större flygövning genomföras, under oktober mellan vilka datum är okänt, som omfattar cirka 1,000 individer och över 100 luftfarkoster. Samtliga flygförband inom MD V kommer på något sätt beröras av övningen, därtill skall mobiliseringsberedskap samt krigsduglighet bedömas av förbanden.36Detta innebär att flygövningen har potential att växa i omfattning, då samtliga förband på ett eller annat sätt skall kontrolleras, då den faktiska siffran på luftfarkoster och individer i det ryska luftförsvaret inom MD V är betydligt högre än den aviserade mängden som skall övas.37

Utöver en större flygövning i MD V, rapporterar man även om att en ledningsövning är påbörjad inom MD V, totalt omfattas cirka 2,500 individer av övningen, samt olika sambandssystem kommer även utnyttjas i övningen.38 Det man rapporterar om avseende övningsverksamheten, kan tyda på att man bygger upp sambandsvägar, på ett motsvarande sätt som genomfördes dels under mobiliseringskontrollen tidigare i år, 2016, dels som den större beredskapskontrollen som genomfördes under våren 2015 som omfattade hela Ryssland.

Den 04OKT2016 respektive 06OKT2016, startade beredskapskontroll för två (2) stycken markrobotbrigader utrustade med Iskander systemet i MD V. Övningsmålsättningarna för de båda brigaderna förefaller skilja sig åt, den ena brigaden skall öva preventiva insatser mot för en motståndare kritiska mål, den andra brigaden skall öva förflyttning över längre avstånd för att där öva enkel och multipel avfyring vid ej rekognoserade avfyringsplatser. Totalt över 1,000 individer ur de två markrobotbrigaderna.39

Mellan den 07-20OKT2016 genomför de ryska luftlandsättningstrupperna tillsammans med sina motsvarigheter i Belarus samövningar. Ryssland deltar med en bataljonsstridsgrupp ur luftlandsättningstrupperna, som skall uppgå till cirka 200 individer vilket får ses som att det i sådant fall är en reducerad bataljonsstridsgrupp.40 Totalt förefaller samövningen uppgå till över 1,200 individer som övar från de båda länderna. Övningen kommer bl.a. omfatta patrullering av den gemensamma unionsgränsen.41

Vad avser västliga övningar utgör SHAPE, Supreme Headquarters Allied Powers Europe, kontinuerliga sammanställning av NATO och enskilda NATO länders större övningar den bästa källan till information. Vad avser oktober månad förefaller det enbart vara två övningar som är av större karaktär. Den ena är Joint Warrior 2016, som genomförs i Storbritannien under perioden 08-22OKT2016 och är en övning som arrangeras av Storbritannien med deltagande av dels NATO länder, dels partnerskapsländer till Storbritannien. I slutet av Oktober genomför NATO, övningen Trident Juncture 2016, som pågår mellan 25OKT2016-03NOV2016. Övningen genomförs i Italien och syftar till att öva NRF/VJTF.42

Diskussion. Var är det då som händer? Följer man nyhetsflöden o.dyl. så kan man lätt tro att en väpnad konflikt är under uppsegling. Det är något jag vill nedtona, min bedömning just nu är att ingen av parterna, här avses Ryssland och USA, har dels något intresse av en väpnad konflikt eller aktivt söker det, dels har något att vinna på det. Dock vill jag understryka att som situationen är just nu, kan en incident mycket snabbt, eskalera till en konflikt, då den diplomatiska situationen samt retoriken inom respektive länder, uppmålar en möjlig väpnad konflikt.

Rysslands agerande gentemot USA bör sättas i perspektivet att man nu utnyttjar, dels den kraftigt kaotiska valrörelse med skandaler som de båda partierna i USA har, dels det traditionella maktvakuum som uppstår under dryga två (2) till tre (3) månader vid det amerikanska presidentvalet, här avses den avslutande valmånaden samt perioden intill dess att den nya presidenten övertar styret. Detta agerande får i grunden ses som att man försöker flytta fram sina positioner, här avses att skapa en bild av Ryssland som en maktfaktor.

USA s.k. pivot gentemot Asien, får anses varit en avgörande faktor som legat till grund för att Ryssland kan, försöka, flytta fram sina positioner, i främst dess västra närområde, och agera på ett sådant sätt att de kan skapa en bild av sig själva som en maktfaktor. Därtill USA egen försvagade säkerhetspolitiska roll som de intagit under de senaste två till tre åren, där passivitet får anses vara en ytterligare faktor som legat till grund. Att Ryssland har för avsikt att flytta fram sina positioner, här avses bli en stark aktör som de övriga större aktörerna, USA, Storbritannien, Frankrike, Tyskland m.fl. skall ta hänsyn till, är inte okänt, det är något Rysslands President framför relativt ofta i olika sammanhang.

USA motagerande som man får säga har kommit nu, bör sättas i perspektivet att det som kan beskrivas som ett ”underrättelsekrig”, mellan Ryssland och USA, som pågått under ett längre tag, nu har kommit upp till ytan och konsekvenserna av det börjar nu synas i olika sammanhang, därtill som svar på Rysslands agerande i Syrien. Däremot får det nog anses som relativt troligt att USA ej kommer genomföra några aktiva steg i någon riktning för att möta upp Ryssland, förrän den nya amerikanska presidenten är installerad i januari.

Kan man dra några slutsatser av ovanstående, i grunden ser det ut som slumpvisa händelser och skeden som, dels pågått under en längre tid, dels tagit fart under de senaste två veckorna. Jag vill hävda att man kan det och det finns en spårbarhet i det vi ser och det är ej så slumpartat som det kanske kan te sig vid första anblicken.

I grunden är det i dagsläget, minst, fyra operationslinjer som Ryssland arbetar utefter, det är, diplomatiska medel, militära maktmedel som jag väljer att dela in i fjärrstridskrafter, övningsverksamhet samt styrkeuppbyggnad. Sett till geografiska tyngdpunktsområden förefaller det vara Syrien samt Östersjöregionen som fokus ligger vid, varav Syrien är det tydligaste som ger utslag på olika former av förstärkningar.

Rysslands intressesfär utgör i huvudsak det de benämner det s.k. ”nära utlandet”. Där t.ex. de baltiska staterna ingår. Givetvis har Ryssland strategiska intressen i Syrien/Mellanöstern vilket till del kan förklara den styrkeuppbyggnad vi dels har sett, dels kommer se under de kommande veckorna i den regionen. Dock sett till beröringsytor o.dyl. så är de baltiska staterna närmre samt bedömt viktigare, vilket kan jämföras med Ryssland agerande gentemot Ukraina 2013 då ett frihandels- och samarbetsavtal skulle undertecknas med EU.

Från och med Januari 2017 så inträffar två avgörande faktorer som kommer minska Rysslands förmåga att påverka de baltiska staterna, dels tillträder en ny amerikansk president som tidigare nämnts, dels kommer NATO och USA förstärkningsåtgärder i de baltiska staterna på allvar börja ta fart, som nämnts i tidigare inlägg på denna blogg. Detta gör att Rysslands utrymme att på olika sätt flytta fram sina positioner, eg. agera så att man uppfattas som en maktfaktor i Östersjöregionen är fr.o.m. nu intill januari 2017.

Ytterligare en faktor som indikerar att Östersjöregionen blivit ett tyngdpunktsområdeär den tidigareläggning av permanent militär närvaro med 1,5 år som genomförts av svenska Försvarsmakten på Gotland. Varvid jag vill hävda att Östersjöregionen är det faktiska tyngdpunktsområdet, för det agerande vi ser nu och kommer se framgent, under de kommande två (2) till tre (3) månaderna.

Sett utifrån de operationslinjer som framkommit kommer vi troligtvis se en intensifiering i Östersjöregionen under senare delen av Oktober, fr.o.m. V642, i takt med att den pågående höstmanövern går in i ett avslutande skede, då man förefaller vilja kombinera militära maktmedel i bakgrunden, tillsammans med de diplomatiska utspelen. Därefter kommer fokus flyttas över till Syrien, för att därefter igen flyttas över till Östersjöregionen, m.h.t. att stridsvärdeshöjande åtgärder måste genomföras på de militära förbanden, efter den genomförda höstmanövern.

Avslutningsvis så kan det konstateras att relationerna mellan USA och Ryssland träffat en låg nivå i paritet med de sämsta nivåerna under det kalla kriget. Dessa relationer kommer ärvas av den som blir President i USA. Bedömt kommer det ta en mycket lång tid innan relationerna kommer normaliseras, bottennivån kan de troligtvis ta sig upp från inom ett år, men inom en överskådlig tid bör man räkna med att relationerna f.r.om. nu kommer vara mycket dåliga och mycket väl kan träffa på ytterligare bottennoteringar.

Slutsats

Det ryska agerandet vi ser just nu, syftar till att flytta fram sina positioner, etablera sig som en tydlig maktfaktor, i bedömt Östersjöregionen. Detta görs, med fyra olika metoder eller operationslinjer om man så vill, genom uppvisande av fjärrstridsmedel, militära övningar, styrkeuppbyggnad och diplomatiska ageranden, som koordineras. Agerandet kommer öka gradvis för att bedömt nå sin kulminationspunkt i slutet av november eller början av december månad 2016.

Sannolikheten att en, avsiktlig, väpnad konflikt uppstår i Östersjöregionen får anses som låg. Sannolikheten att en incident kan uppstå, får fortsatt ses som hög. Sannolikheten att en incident övergår till en eskalering får ses som förhöjd.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Aftenposten 1(Norska)

British Broadcasting Corporation 1, 2, 3 (Engelska)

Defensenews 1(Engelska)

Department Of Homeland Security 1(Engelska)

Eesti Rahvusringhääling 1, 2, 3(Engelska)

IHS Jane’s Defence Weekly 1(Engelska)

Interfax 1 (Ryska)

Navy Recognition 1, 2

Norsk rikskringkasting 1(Norska)

Reuters 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 (Engelska)

Royal Navy 1(Engelska)

Ryska Kanal 1 1 (Ryska)

Rysslands Försvarsministerium 1, 2, 3, 4, 5(Ryska)

Supreme Headquarters Allied Powers Europe 1, 2 (Engelska)

Svenska Dagbladet 1 (Svenska)

TASS 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13 (Engelska)

The New York Times 1 (Engelska)

The Washington Post 1 (Engelska)

Ukrainska Försvarsministeriet 1(Ukrainska)

YLE 1, 2(Svenska)

Slutnoter

1 TASS. Putin orders suspension of plutonium utilization deal with US — decree. 2016. http://tass.com/politics/903673 (Hämtad 2016-10-12)

2 Svenska Dagbladet. Putin bryter avtal med USA: ”Hotfulla handlingar”. 2016. http://www.svd.se/putin-bryter-avtal-med-usa-hotfulla-handlingar (Hämtad 2016-10-12)

3 TASS. Russia may restart plutonium deal if US cancels Magnitsky Act. 2016. http://tass.com/politics/903792 (Hämtad 2016-10-12)

4 TASS. Russia suspends another nuclear deal with US due to Washington’s unfriendly steps. 2016. http://tass.com/politics/904464 (Hämtad 2016-10-12)

5 TASS. Russia suspends cooperation with US in nuclear, energy sectors. 2016. http://tass.com/politics/904430 (Hämtad 2016-10-12)

6 Department Of Homeland Security. Joint Statement from the Department Of Homeland Security and Office of the Director of National Intelligence on Election Security. 2016. https://www.dhs.gov/news/2016/10/07/joint-statement-department-homeland-security-and-office-director-national (Hämtad 2016-10-12)

7 Reuters. Rascoe, Ayesha. Gardner, Timothy. Mason, Jeff. Obama to consider ’proportional’ response to Russia hacking. 2016. http://www.reuters.com/article/us-usa-cyber-russia-obama-idUSKCN12B2G0 (Hämtad 2016-10-12)

8 The New York Times. Gordon, Michael R. Sengupta, Somini. John Kerry Calls for War Crimes Investigation of Russia and Assad Government. 2016. http://www.nytimes.com/2016/10/08/us/politics/john-kerry-russia-syria-assad.html (Hämtad 2016-10-12)

9 TASS. Russians may soon ask Foreign Ministry to cease contacts with Kerry, spokeswoman says. 2016. http://tass.com/politics/905021 (Hämtad 2016-10-12)

10TASS. State Duma ratifies deal on Russian air task force’s indefinite deployment in Syria. 2016. http://tass.com/politics/904927 (Hämtad 2016-10-12)

Reuters. Kiselyova, Maria. Russia says can protect its Syria assets if U.S. carpet bombs. 2016. http://www.reuters.com/article/us-mideast-crisis-syria-russia-idUSKCN1290G2 (Hämtad 2016-10-12)

11 Reuters. Kiselyova, Maria. Russia says U.S. actions threaten its national security. 2016. http://www.reuters.com/article/us-russia-usa-idUSKCN1290DP (Hämtad 2016-10-12)

12YLE. Brunell, Eva. Finland och USA utvidgar sitt militära samarbete. 2016. https://svenska.yle.fi/artikel/2016/10/07/finland-och-usa-utvidgar-sitt-militara-samarbete(2016-10-12)

YLE. Langh, Sara. Det här ryska planet kränkte Finlands luftrum på torsdag kväll. 2016. https://svenska.yle.fi/artikel/2016/10/07/det-har-ryska-planet-krankte-finlands-luftrum-pa-torsdag-kvall(Hämtad 2016-10-12)

TASS. Russian Defense Ministry denies incidents involving Su-27 fighter over Gulf of Finland. 2016. http://tass.com/defense/904891(Hämtad 2016-10-12)

13 Eesti Rahvusringhääling. Cavegn, Dario. Russia transporting Iskander missile system to Kaliningrad. 2016. http://news.err.ee/v/news/2bed3823-08be-4918-be4c-4e427422981e/breaking-russia-transporting-iskander-rocket-system-to-kaliningrad (Hämtad 2016-10-12)

Eesti Rahvusringhääling. Vahtla, Aili. Cavegn, Dario. Ilves: Russia’s use of force tactics has reached our region. 2016. http://news.err.ee/v/news/f4ac951c-40d2-4a51-8cc6-65d06b5b2442/ilves-russias-use-of-force-tactics-has-reached-our-region– (Hämtad 2016-10-12)

14 Reuters. Landay, Jonathan. Russia moving nuclear-capable missiles into Kaliningrad: U.S. intelligence official. 2016. http://www.reuters.com/article/us-russia-usa-missiles-idUSKCN1272EH (Hämtad 2016-10-08)

15 Reuters. Solovyov, Dmitry. Russia says moves nuclear-capable missiles into Kaliningrad for drills. 2016. http://www.reuters.com/article/us-russia-usa-missiles-confirm-idUSKCN1280IV (Hämtad 2016-10-12)

16 Eesti Rahvusringhääling. Russian military concludes a surprise drill in Kaliningrad. 2014. http://news.err.ee/v/news/International/ac7e85af-32af-478d-8a6a-781301fc91ff/russian-military-concludes-a-surprise-drill-in-kaliningrad (Hämtad 2016-10-12)

TASS. Ballistic missile systems to be redeployed to Russia’s westernmost region — source. 2015. http://tass.ru/en/russia/783204 (Hämtad 2016-10-12)

17 British Broadcasting Corporation. Russia to move missiles to Baltic. 2008. http://news.bbc.co.uk/1/hi/world/europe/7710362.stm (Hämtad 2016-10-12)

18 TASS. Iskander-M missile systems to be deployed in Kaliningrad region till 2018. 2015. http://tass.ru/en/russia/795113 (Hämtad 2016-10-12)

Reuters. Osborn, Andrew. Russia seen putting new nuclear-capable missiles along NATO border by 2019. 2016. http://www.reuters.com/article/us-russia-europe-shield-idUSKCN0Z90WT (Hämtad 2016-10-12)

19 British Broadcasting Corporation. Russia deploys nuclear-capable missiles in Kaliningrad. 2016. http://www.bbc.co.uk/news/world-europe-37597075 (Hämtad 2016-10-12)

Reuters. Solovyov, Dmitry. Sytas, Andrius. Russia moves nuclear-capable missiles into Kaliningrad. 2016. http://www.reuters.com/article/us-russia-usa-missiles-confirm-idUSKCN1280IV (Hämtad 2016-10-12)

20 British Broadcasting Corporation. Russia Baltic military actions ’unprecedented’ – Poland. 2014. http://www.bbc.co.uk/news/world-europe-30429349 (Hämtad 2016-10-12)

21 The Washington Post. Russia calls snap military drills, raising concern in Poland. 2016. https://www.washingtonpost.com/world/europe/russia-calls-snap-military-drills/2016/08/25/553fe99e-6ac2-11e6-91cb-ecb5418830e9_story.html (Hämtad 2016-10-12)

22 Holovne upravlinnya rozvidky Ministerstva oborony Ukrayiny. Osoblyvosti rozvytku obstanovky na tymchasovo okupovanykh terytoriyakh Ukrayiny (09 – 15 veresnya 2016 roku). 2016. http://gur-mou.gov.ua/ua/content/osoblyvosti-rozvytku-obstanovky-na-tymchasovo-okupovanykh-terytoriiakh-ukrainy-16-09-2016.html (Hämtad 2016-10-12)

25 IHS Jane’s Defence Weekly. Ripley, Tim. Russia sends cruise missile ships to Mediterranean. 2016. http://www.janes.com/article/64460/russia-sends-cruise-missile-ships-to-mediterranean(Hämtad 2016-10-09)

26 Reuters. Stubbs, Jack. Tsvetkova, Maria. Exclusive: Russia builds up forces in Syria, Reuters data analysis shows. 2016. http://www.reuters.com/article/us-mideast-crisis-syria-russia-exclusive-idUSKCN1271YO (Hämtad 2016-10-12)

27 TASS. Aircraft carrier to reinforce combat capabilities of Russian task force in Mediterranean. http://tass.com/defense/901272(Hämtad 2016-10-12)

Interfax. ”Admiral Kuznetsov” otpravitsya v Sredizemnomor’ye v seredine oktyabrya. 2016. http://www.interfax.ru/world/530158(Hämtad 2016-10-12)

28 Ministerstvo oborony Rossiyskoy Federatsii. Letchiki MiG-29SMT aviasoyedineniya ZVO pod Kurskom itogovuyu proverku budut sdavat’ na aerodromakh v Kaliningradskoy oblasti. 2016. http://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12098570@egNews (Hämtad 2016-10-12)

29 Reuters. Solovyov, Dmitry. Sytas, Andrius. Russia moves nuclear-capable missiles into Kaliningrad. 2016. http://www.reuters.com/article/us-russia-usa-missiles-confirm-idUSKCN1280IV (Hämtad 2016-10-12)

30 TASS. First drills of Russian, Egyptian paratroopers to be held in mid-October. 2016. http://tass.com/defense/905038 (Hämtad 2016-10-12)

31 Krizis v otnosheniyakh: Rossiya znayet, chem otvetit’ na plan ”B” SSHA, [online video], 2016, https://youtu.be/qFQZkx_-G6I?t=18m, (Hämtad 2016-10-12)

32Norsk rikskringkasting. Avis: Amerikanske soldater kan bli stasjonert på Værnes. 2016. https://www.nrk.no/trondelag/avis_-amerikanske-soldater-kan-bli-stasjonert-pa-vaernes-1.13171599(Hämtad 2016-10-12)

33 Defensenews. Cavas, Christopher P. Cave-Dwellers: Inside the US Marine Corps Prepositioning Program-Norway. 2016. http://www.defensenews.com/story/defense/land/vehicles/2015/09/19/uk-returns-sights-8×8-armored-vehicle/72365238/(Hämtad 2016-10-12)

34Aftenposten. Cadamarteri, Frank. USA vil stasjonere 300 soldater i Trøndelag – forsvarskomiteen ikke orientert. 2016. http://www.aftenposten.no/norge/USA-vil-stasjonere-300-soldater-i-Trondelag—forsvarskomiteen-ikke-orientert-606406b.html(Hämtad 2016-10-12)

35 TASS. Main checks of 2016 start on October 3 in over 300 Russian military units. 2016. http://tass.com/defense/903637 (Hämtad 2016-10-12)

36 TASS. Final check kicks off in all air units in Russia’s Western Military District. 2016. http://tass.com/defense/905338 (Hämtad 2016-10-12)

37 The International Institute for Strategic Studies. Military Balance 2016. Routledge: Oxford, 2016, 197.

38 Ministerstvo oborony Rossiyskoy Federatsii. Svyazisty ZVO vpervyye razvernuli radioreleynuyu liniyu svyazi obshchey protyazhennost’yu do 1000 km v ramkakh taktiko-spetsial’nogo ucheniya. 2016. http://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12098830@egNews(Hämtad 2016-10-12)

39 Ministerstvo oborony Rossiyskoy Federatsii. Raketnaya brigada TSVO podnyaty po trevoge v ramkakh kontrol’noy proverki za 2016 uchebnyy god. 2016. http://dyn.function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12098325@egNews(Hämtad 2016-10-12)

Ministerstvo oborony Rossiyskoy Federatsii. Raketnoye soyedineniye podnyato po trevoge v Ivanovskoy oblasti v ramkakh itogovoy proverki. 2016. http://dyn.function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12098563@egNews(Hämtad 2016-10-11)

40 Ministerstvo oborony Rossiyskoy Federatsii. Rossiyskiye desantniki otpravlyayutsya v Respubliku Belarus’ na sovmestnoye ucheniye. 2016. http://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12098386@egNews(Hämtad 2016-10-12)

41 Ministerstvo oborony Rossiyskoy Federatsii. V techeniye mesyatsa rossiyskiye i belorusskiye desantniki primut uchastiye v dvukh sovmestnykh ucheniyakh. 2016. http://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12098375@egNews(Hämtad 2016-10-12)

42 Supreme Headquarters Allied Powers Europe. NATO Exercises. 2016. http://shape.nato.int/nato-exercises (Hämtad 2016-10-12)

Supreme Headquarters Allied Powers Europe. Allied National Exercises. 2016. http://shape.nato.int/allied-national-exercises(Hämtad 2016-10-12)

Royal Navy. Major military exercise comes to Scotland. 2016. http://www.royalnavy.mod.uk/news-and-latest-activity/news/2016/october/07/161007-major-military-exercise-comes-to-scotland(Hämtad 2016-10-12)

Nytt läge del 3 – "Kampen om sjöförbindelserna"

Sammanfattning
Ett nytt läge förefaller uppstått där dels Atlanten och Nordsjön dels den svenska Västkusten fått en ökad strategisk betydelse. Detta nya läge har uppstått dels p.g.a. den begränsade förmågan att föra in förstärkningar i Östersjön, varav sjöförbindelserna till den svenska Västkusten blir avgörande. Dels är den nuvarande förbandsmassan för NATO som finns i Europa på intet sätt tillräcklig i händelse av en konventionell konflikt. Därtill befinner sig bedömt NATO i en prekär situation då det bedömt tar en (1) till två (2) månader innan förstärkningar från Nordamerika kan nå Europa. I händelse av en konflikt mellan NATO och Ryssland kommer den som dominerar sjöförbindelserna mellan Nordamerika och Europa vara den som mest troligt går vinnande ur konflikten.
Analys
Ett gammalt läge, med trolig bäring även mot Sverige, förefaller det senaste halvåret återigen aktualiserats i stor omfattning. Vad som åter aktualiserats är det s.k. GIUK-gapet, det geografiska området mellan Grönland – Island – Storbritannien, vilket kan ses som porten till Atlanten från Grönlandshavet och Norska havet och vice versa. Två (2) faktorer får ses som avgörande till att GIUK-gapet återigen är aktualiserat, dels det förändrade säkerhetsläget i Europa dels den ökade aktiviteten av Rysslands Norra Marin i Atlanten, då främst dess ubåtsflotta.
Inleder vi med den ökade aktiviteten med ubåtar ur den ryska Norra Marinen i Atlanten, så förefaller den påbörjats 2009. Det året förefaller varit första gången under 2000-talet som det genomfördes patrullering med ryska attackubåtar utanför USA östkust.1 Utnyttjandet av attackubåtar för att patrullera utanför USA respektive nuvarande Rysslands kust var vanligt förekommande under det kalla kriget av båda staterna. Dock minskade det i omfattning, efter det kalla krigets avslut, och för Ryssland förefaller det, mer eller mindre, inte genomförts intill 2009.2
Från Storbritannien kom 2010 uppgifter om en markant ökning av rysk ubåtsaktivitet i Atlanten, enligt de då publicerade uppgifterna skulle mängden kontakter med ryska ubåtar motsvarat samma nivå som under 1987, vilken mängd det skulle bestå i har ej publicerats. Enligt de då publicerade uppgifterna så skall både den Amerikanska och Franska flottan även uppfattat en ökning av den ryska ubåtsaktiviteten i Atlanten.3 Därtill förefaller man återtagit en metod från kalla kriget4 som innebär att man ligger och väntar utanför den brittiska ubåtsbasen för dess strategiskt kärnvapenbärande robotubåtar och när en ubåt lämnar den så börjar man skugga den.
Nästa tillfälle som Ryssland förefaller genomfört patrullering med attackubåtar utanför USA östkust är under 2012. Det förefaller vara under två tillfällen, det ena tillfället förefaller vara mer dunkelt5 jämfört med det andra6. Även vid dessa tillfällen har man uppehållit sig på internationellt vatten. Intressant att notera är dock att vid det ena tillfället, det som förefaller vara obekräftat av officiella källor, så förefaller det sammanfallit med övningsflygning av ryskt strategiskt bombflyg utanför bl.a. USA östkust.7 Vid det andra tillfället, i November, så förefaller även ett ryskt underrättelsefartyg agerat inom samma geografiska område.8
I sammanhanget kan det vara värt att notera att Ryska flottans chef vid 2012, Vladimir Vysotsky, medgav att den ryska flottan fr.o.m. 01JUN2012 skulle påbörja kontinuerlig patrullering med kärnvapenbärande ubåtar.9 Detta kan, mycket väl, inneburit att det även åsyftades attackubåtar som kan bära kryssningsmissiler,10 dessa kryssningsmissiler kan ju som bekant även beväpnas med kärnvapen, vilket kan förklara det som förefaller blivit en ökning i rapporter, avseende ubåtar fr.o.m. 2012 utanför USA östkust. Då kryssningsrobotar kräver att den bärande plattformen är placerade närmre sitt målområde, då räckvidden är kortare, jmf. med de ballistiskt bärande ubåtarna.
Under 2013, förefaller det ej publicerats några artiklar om observationer av rysk ubåtsverksamhet i Atlanten. Därmed inte sagt att det skett någon aktivitet, för det har det bedömt genomförts.11Således, förefaller den ryska ubåtsaktiviteten i dels Atlanten dels längs USA östkust påbörjats vid 2009, troligtvis kan några mindre företag genomförts innan det, men en mer kontinuerlig patrullering förefaller återupptagits vid det tillfället, för att fram till 2013 gradvis öka i omfattning.
Därefter inträffade konflikten i Ukraina, sett till den maritima verksamheten med ubåtar i Atlanten av den ryska norra marinen, så förefaller dess aktivitet även kraftigt ökat i samband med den konfliktens början, mellan 2013 och 2014 noterade den amerikanska marinen en 50% ökning i aktivitet.12 I Juli 2015, fastställde även Rysslands President, Vladimir Putin, en ny rysk maritim doktrin, där Atlanten fått en ökad tyngdpunkt.13Därefter förefaller dels en ökad oro för vad den ryska ubåtsaktiviteten syftar till uppstått14 dels förefaller även den ryska ubåtsaktiviteten i Atlanten markant ökat under 2015,15troligtvis som en följd av dels den nya maritima doktrinen dels det än mer försämrade säkerhetsläget i Europa.
I sammanhanget bör belysas hur många ubåtar som bedöms operativa i dagsläget hos den ryska norra marinen. Office of Naval Intelligence (ONI),publicerade i december 2015 en öppen rapport avseende den ryska marinen. Enligt den har norra marinen, sju (7) stycken strategiskt kärnvapenbärande robotubåtar, 17 stycken reaktordrivna robot-/attackubåtar samt sex (6) stycken konventionella ubåtar.16Vi kommer återkomma till dessa siffror längre fram i inlägget.
Dock, torde vi kunna räkna bort de sju (7) strategiskt kärnvapenbärande robotubåtarna, då utnyttjandet av dessa har varit i Barents hav, Karahavet och Norra ishavet, sedan slutet av 1980-talet, då räckvidden gradvis ökade för de ballistiska robotarna.17Men även som en konsekvens av den anpassade amerikanska doktrinen att i ett tidigt skede av ett krig, sänka dessa ubåtar.18Varav Ryssland kom att utveckla det s.k. ”bastion” konceptet, som innebar att det Norska havet är ett fördröjningsområde för de ryska ubåtsjaktstyrkorna, därefter är Barents hav, Karahavet och Norra ishavet ett skyddsområde för dessa ubåtar. Detta koncept förefaller fortfarande vara det som är gällande för Ryssland.19 Vilket stärker tesen att dessa ubåtar ej torde agera i Atlanten.
GIUK-gapet kom tidigt, under det kalla kriget, identifieras som ett strategiskt viktigt område för att dels kontrollera Sovjetiska flottrörelser dels nyttjas som en ”spärrlinje” för att i händelse av en konflikt förhindra att Sovjetiska flottstyrkor tog sig ut i Atlanten för att påverka sjöförbindelserna mellan Nordamerika och Europa.20 Dock så går historien kring GIUK-gapet tillbaka längre än så, det spelade även en viktig roll under andra världskriget, då tyska flottstyrkor, bl.a. slagskeppet Bismark och Prinz Eugen,21 utnyttjade det området för att genom Nordsjön ta sig ut i Atlanten via GIUK-gapet.
Bild 1. ”Nordkaps-gapet”.
Vad som kanske är mindre känt är det strategiskt viktiga ”Nordkaps-gapet” som kan ses som den första försvarslinjen NATO har/hade för att skydda sina sjöförbindelser i Atlanten. Uppgifter gör gällande, åtminstone under det kalla kriget, att del av det världsomspännande SOSUS systemet fanns/finns utlagt i havet mellan Nordkap och Björnön.22 Detta möjliggjorde till del uppföljning av Sovjetiska ubåtsrörelser i Barentshav, därtill så skall ytterligare system finnas/funnits utlagda vid Andöya och längs med kusten vid Finnmark.23 Således var och är det s.k. ”Nordkaps-gapet” en, möjlig, första, detektions- och försvarslinje för sjöförbindelserna i Atlanten mellan Nordamerika och Europa.
Bild 2. ”GIUK-gapet”.
Den andra detektions- och försvarslinjen för sjöförbindelserna i Atlanten kom att bli det kända GIUK-gapet. Även i detta område, mellan Grönland – Island och Storbritannien, kom SOSUS systemet att placeras för att kunna följa bl.a. ubåtsrörelser.24I sammanhanget kan det vara värt att nämna detektionsavståndet för SOSUS systemet, likt allt annat så varierar det m.h.t. olika faktorer, det generella detektionsavståndet förefaller varit mellan 500-700 km från punkten där systemet låg utlagt, man kunde därtill ge ett sökområde med en radie på ca 100 km, således förefaller man inte kunnat ge en exakt position.25 En viktig komponent i lokaliseringen av undervattensverksamheten i bl.a. Atlanten, som tillkom under 1980-talet, under det kalla kriget var SURTASS, fartyg som var utrustade med ett form av släpande hydrofonsystem för lokalisering av bl.a. ubåtar på långa avstånd.
I både det Norska havet och Atlanten agerade ubåtsjaktstyrkor understödda med ubåtsjaktflygplan, utifrån informationen som levererades av SOSUS systemet. I fredstid genomförde dessa styrkor kontinuerlig uppföljning av de Sovjetiska ubåtsrörelserma i Atlanten och Norska havet.26 I händelse av en konflikt, skulle dessa styrkor säkerställa säkerheten för konvojerna mellan Nordamerika och Europa längs sjöförbindelserna i Atlanten. Således kan man se dessa ubåtsjaktstyrkor som den tredje försvarslinjen i Atlanten under det kalla kriget.
Så såg det ut under det kalla kriget, hur ser det då ut idag i GIUK-gapet? Under 2000-talet avvecklades en stor del av NATO flygburna ubåtsjaktförmågan, d.v.s. ett antal medlemsländer drog dels ned på förmågan dels avvecklade den. Därtill, förefaller, förmågan till ubåtsjakt kraftigt nedgått inom NATO under 2000-talet, som en följd av den ändrade inriktning, som innebär militär verksamhet riktad mot främst irreguljära motståndare både på den maritima arenan men även de övriga arenorna.27Således förefaller NATO som organisation i dagsläget vara dåligt rustad för att genomföra ubåtsjakt.
Dock förefaller man ta situationen på allvar, då man dels återigen förefaller planera för att påbörja basering av ubåtsjaktflygplan på Island, vid Keflavik.28 Dels förefaller Storbritannien återta sin flygburna ubåtsjaktförmåga då de kommer införskaffa P-8A Poseidon,29 vilket kommer öka förmågan dels i Atlanten dels i Norska havet. En förmåga som Storbritannien tydligt uppvisat sig sakna, då man varit tvungen att begära ubåtsjaktflygplan från NATO länder, bl.a. Frankrike,30då man misstänkt främmande undervattensverksamhet innanför sin territorialvattengräns, dock är återtagande några år bort.
I sammanhanget är det intressant att notera General Philip M. Breedlove, uttalande vid en senat utfrågning den 01MAR2016.31Där man kan tolka det som att dels har man svårigheter att följa den ryska undervattensverksamheten vid GIUK-gapet dels förefaller det vara en rätt omfattande verksamhet jämfört med tidigare nivåer. Således försöker man göra något åt situationen vid GIUK-gapet, men man ligger dels på efterhand dels förefaller man sakna resurserna i dagsläget för att kunna följa verksamheten.
Men på vilket sätt har allt detta bäring mot dels vår nutid dels Sverige? Inleder vi med vår nutid, så är det sedan tidigare känt vilka neddragningar som dels genomförts på förband32dels förrådd33 som funnits på den Europeiska kontinenten för att möjliggöra en relativt snabb styrketillväxt i händelse av antingen en konflikt eller ett spänt säkerhetspolitiskt läge. Dessa förmågor finns inte längre i någon större omfattning, varpå styrketillväxten måste ske främst genom luft- och sjöförbindelserna mellan Nordamerika och Europa.
I sammanhanget är det intressant att titta på marinkårens depå i Norge, Trøndelag, som upprättades under 1980-talet för att möjliggöra en relativt snabb styrketillväxt i Norge i händelse av en konflikt, denna depå finns fortfarande kvar.34Den amerikanska tankesmedjan RAND, publicerade 1989 en studie kring generell styrketillväxt till Norge inom ramen för NATO, vid en konflikt, studien fick namnet ”Don’t Rock the Boat”. Titeln anspelar på den s.k. ”Nordiska balansen” under det kalla kriget.35
I slutet av 1980-talet, när den aktuella studien genomfördes, beräknande man att det skulle krävas minst 8-12 dagar för att förflytta 4. Marinkårsbrigaden, som hade en av sina beredduppgifter i Norge, det skulle dock innebära dels lufttransport dels sjötransport.36 Värt att notera, för att enbart förflytta den brigaden med flygplan, från Nordamerika till Norge, beräknande man att det skulle krävas mellan 250-350 flygplansrörelser för att brigaden skulle kunna flyttas till Norge, trots att huvuddelen av dess utrustning fanns, förhandslagrad i Norge.37 Skulle brigaden förflyttas till Norge med hjälp av fartyg skulle förflyttningen ta mellan 24 till 26 dagar.38
Enligt uppgift skall det, i dagsläget, ta upp till 1-2 månader innan allierade förstärkningar skulle nå Norge, varav en huvuddel skulle transporteras sjöledes. En förhandsstyrka bedömer man skulle kunna vara på plats inom 14 dygn i Norge, denna styrka är dock enbart till för att kunna förbereda mottagandet av de efterföljande förbanden, flyg- och sjöförband bedömer man dock kommer kunna vara snabbare på plats, för luftstridskrafterna bedömer man 2-4 dygn och sjöstridskrafterna 8-14 dygn, innan de kan vara i Norge.39Värt att notera, i dagsläget räknar man med att lufttransporttiden för en (1) tung amerikans mekaniserad brigad, med samtlig utrustning och personal, är upptill tre (3) veckor i tid.40
Med vilken tidsåtgång bedömde man det skulle ta för att förflytta förband, generellt sett, under det kalla kriget? Lufttransporttiden är bedömt fortsatt densamma, hastigheten på de större transportflygplanen har ej ökat markant och det är i stort sett desamma modellerna då som nu. Förflyttning med hjälp av konvojering över Atlanten förefaller tagit mellan två (2) till tre (3) veckor att genomföra,41 här har faktorer såsom i-/urlastning, tilltransport till ilastningshamnar, anpassning utifrån hotbilder o.dyl. tagits hänsyn till.
Inledningsvis jämförs transporttiderna, som det beräknades att styrkeförstärkningarna skall ta mellan, bedömt, Nordamerika och Norge, i dagsläget, så förefaller de i bästa fall vara i paritet med tiden för sjötransport som beräknades under det kalla kriget, i värsta fall dubbelt så lång tid. Troligtvis ligger sanning närmre dubbelt så lång tid, än i paritet med tiden som beräknades under det kalla kriget. Då under det kalla kriget, kontinuerligt genomförde övningar i sjötransporter mellan Nordamerika och Europa, främst med REFORGER, REturn of FORces to GERmany, den sista REFORGER övningen genomfördes 1993.42 Varpå förmågan i dagsläget till att genomföra liknande verksamhet får ses som låg.
Sammantaget, vad avser styrkeförstärkningar kommer troligtvis huvuddelen av dessa gå längs sjöförbindelserna mellan Nordamerika och Europa, då det ej kommer finnas tillräckligt med lufttransportkapacitet. Därtill så är det dels ett numera oövat system att genomföra styrketillväxt i stor omfattning via sjöförbindelser dels är det ett stort frågetecken om det finns tillräckligt med tonnage upphandlat för att genomföra dessa transporter snabbt, således kommer en styrketillväxt med sjöförbindelserna som huvudtransportmedel, troligtvis, ta väldigt lång tid.
På vilket sätt har då detta bäring mot Sverige? Överbefälhavaren, General Micael Bydén, beskrev i en intervju, 13MAR2016, Sveriges nya militärstrategiska doktrin, där en av hörnstenarna är att Sverige tillsammans med andra länder skall kunna vinna över en angripare på svenskt territorium.43 En hörnsten i att kunna strida tillsammans med andra stater, är först och främst kunna ta emot dess stöd. Inleder vi med de stater vi har i vårt närområde, Norge – Danmark – Finland – Polen – Tyskland samt de Baltiska staterna, så kommer troligtvis de agera för att omsätta redan uppgjorde planer för att dels skydda sitt eget territorium dels i fallet med de stater ingående i NATO förstärka sina allierade i närområdet kring konflikten.
Ett annat perspektiv är dels vår självpåtagna solidaritetsförklaring dels det eventuella värdlandsavtalet mellan Sverige och NATO. Inleder vi med solidaritetsförklaringen44 så skulle det i praktiken kunna innebära att det stöd vi väljer att ge är att upplåta vårt territorium för transitering av NATO förband till, t.ex. de Baltiska staternas försvar, dock så blir det svårt att t.ex. föröva sådant stöd och upprätta planer för det, men ser vi till Sveriges historia så skulle vi även varit neutrala och alliansfria under det kalla kriget, något som ej visat sig stämma i efterhand,45 då planer för bl.a. stöd upprättades gentemot NATO och USA. Sen innefattar själva solidaritetsförklaringen även att vi ser att vi får stöd i händelse av ett Sverige utsätts för kraftiga påfrestningar eller krig. Värdlandsavtalet bygger på att vi skall kunna få och kunna ge stöd i olika situationer samt underlätta övningsverksamhet o.dyl.46
Med hänsyn till tidigare konstaterande i inlägget, får vi förutsätta antingen om det rör stöd till Sverige eller t.ex. de Baltiska staterna i händelse av en konflikt, kommer huvuddelen av dessa transporter anlända med fartyg. En annan faktor som blir mer eller mindre tvingande till detta är t.ex. bristen på tungtransportfordon, fordon samt trailer, i Europa, som exempel kan nämnas att under 2015, hade USA enbart 16 stycken sådana i Europa och Storbritannien hade 40 stycken,47 därtill är de järnvägsvagnar som tidigare utnyttjades för tungtransporter av t.ex. stridsvagnar avvecklade, uppgifter från 2014, inom NATO länderna,.48 dock torde till del detta kunna avhjälpas med ordinarie flatbäddsvagnar.
Bild 3. Svenska Västkusten.
Vad avser stöd till dels Sverige dels de baltiska staterna i händelse av en konflikt i södra Östersjön mellan NATO och Ryssland, så torde en ytterst liten del gå i de södra delarna av Östersjön m.h.t. dels A2/AD förmågan Ryssland besitter dels dess sjö- och luftstridskrafter, vilket troligtvis skulle innebära ett ”gatlopp” för de transportfartyg som skall transportera förband och materiel.49 Troligare blir i sådant fall intransport av stöd i de större svenska hamnarna längs västkusten, dels för stöd till svenska stridskrafter dels för de baltiska staterna, den s.k. ”Korridoren till Baltikum”, dock måste det finnas tillräckligt transporttonage gripbart i de norra delarna av Östersjön och Bottenhavet för att möjliggöra en sådant uttransport från den svenska östkusten till de baltiska staterna.
Således skall stöd till antingen Sverige eller NATO östra medlemsländer ges, kommer Nordsjön samt de större svenska hamnarna på Västkusten bli en avgörande skådeplats. En möjlig indikator på att Nordsjön fått ett större strategiskt värde, är att en av de största ubåtsjaktövningarna, Dynamic Mongoose, i NATO historia genomfördes under 2015 i Nordsjön.50 Sveriges militära närvaro på Västkusten är som bekant minimal dels med marktrupp dels med sjöstridskrafter, vilket kan utgöra försvårande omständigheter då infrastruktur o.dyl. för att dels mottaga stöd dels distribuera, kommer vara sårbara för påverkan av t.ex. sabotageförband eller fjärrstridsmedel.
Vad innebär då all ovanstående information i praktiken? Inleder vi med den ökade ubåtsaktiviteten i Atlanten, så måste man väga in vad en ökning är i praktiken. I dagsläget förefaller Norra Marinen förfoga över 17 stycken reaktordrivna robot-/attackubåtar vilket får ses som de troligaste ubåtarna att agera där. De konventionella attackubåtarna har bedömt ej uppgifter i Atlanten, utan snarare inom det s.k. ”bastion området” som får ses som ett säkert område som lämpar sig bättre för konventionella attackubåtar då de frekvent bl.a. måste genomföra snorkling, något som kan avhjälpas med luftoberoende system dock förefaller Ryssland ej lyckats med denna konstruktionstyp än.
Att samtliga 17 reaktordrivna robot-/attackubåtar skulle vara ute samtidigt anser jag är osannolikt, då det i praktiken skulle försatt NATO samtliga mariner på krigsfot, därtill får man förutsätta att ubåtarna genomför kontinuerlig översyn o.dyl. Sen måste man se till systemuthållighet o.dyl. varpå en trolig siffra torde vara att maximalt en tredjedel av den totala flottan av reaktordrivna robot-/attackubåtar i den norra marinen är ute till sjöss. Således rör det sig troligtvis om att maximalt 5-6 ubåtar befinner sig över tiden i Atlanten. Varpå man troligtvis får se den s.k. ”dramatiska” ökningen främst vara en ”media groda”, en dramatisk ökning hade varit om 2/3 av beståndet varit ute samtidigt i Atlanten, men det hade samtidigt indikerat krigsfara, varpå problemet hade varit betydligt större.
Vad har då ubåtarna för uppgifter? Troligtvis är det tre (3) uppgifter. Den första (1) är att bedriva underrättelseinhämtning d.v.s. följa t.ex. Amerikanska strategiskt kärnvapenbärande robotubåtar och inhämta andra underrättelser. Den andra (2) är bedömt att befinna sig i en sådan position att man kan skjuta kryssningsrobotar mot strategiska mål i Nordamerika i händelse av en konflikt. Den tredje (3) uppgiften är bedömt att kunna påverka sjöförbindelserna mellan Nordamerika och Europa i händelse av en konflikt.
Att ubåtarna skall ha till uppgift att ”klippa” av dataledningar, som vissa uppgifter gjort gällande, mellan Nordamerika och Europa ser jag som mindre troligt, då det är betydligt enklare att slå ut de punkter där ledningarna ansluter på fastlandet, därtill skulle det innebära att varje ubåt skall medföra utrustning för det, vilket faller på sin egen orimlighet då sådan utrustning torde vara högst specialiserad och det torde ej genomföras tillverkning i någon större mängd av den. Däremot är det fullt möjligt att avlyssning kan genomföras likt det USA genomförde mot Sovjetunionen under det kalla kriget.
Som många andra, torde även Ryssland identifierat att förmågan att förstärka Europa i händelse av ett spänt säkerhetspolitiskt läge eller vid en konflikt mellan NATO och Ryssland är direkt avhängt sjöförbindelserna. Vilket gör att kontinuerlig patrullering med ubåtar i Atlanten blir nödvändig, då en konflikt som bekant kan uppstå relativt snabbt, detta är troligtvis även en förklaring till en ökad tyngdpunkt på Atlanten i den nya ryska marina doktrinen. Det skulle även kunna förklara till del varför man ökat mängden med forskningsfartyg utanför USA östkust, då det till del kan innebära att man försöker finna lämpliga och skydda bottenplatser där ubåtar kan ligga och vänta för att sedan börja förfölja t.ex. konvojer, men även kunna nyttja som utskjutningsplatser för kryssningsrobotar och därefter söka en ny skyddad plats och vänta på konvojer.
NATO som allians förefaller här hamnat i en efterhandssituation och mer eller mindre befinner sig i samma prekära läge som de allierade gjorde under andra världskriget, då det kom till att kunna genomföra effektiv konvojering över Atlanten. Man förefaller ha stora svårigheter att dels kunna följa de ryska ubåtarnas rörelse i Atlanten redan i fredstid dels förefaller man sakna effektiva medel, något man hade under det kalla kriget, för att genomföra ubåtsjaktoperationer i Atlanten.
Därtill är troligtvis förmågan att genomföra effektiv konvojering i händelse av en snabb händelseutveckling eftersatt, något som de norska uppgifterna om tidsåtgången innan förstärkningar kan tänkas vara på plats indikerar. Därtill är det sedan 1993 ett, i stort sett, oövat system, att förflytta förband mer eller mindre fredsmässigt såsom vid operationerna i Irak och Afghanistan, är något helt annat än vad det skulle innebära att förflytta stora mängder förband under en hotbild mellan Nordamerika och Europa.
Således innebär det att det troligtvis skulle ta en (1) till två (2) månader innan substantiella förstärkningar når Europa från Nordamerika i händelse av ett spänt säkerhetspolitiskt läge eller konflikt. Därtill blir det även en fråga om hur mycket som i praktiken kommer fram t.ex. om det är under en konflikt, då konvojerna kommer påverkas mest troligt. Det innebär även att Europa har det de har i händelse av en konflikt. Det innebär även att det mest troligt skulle innebära att det tar en (1) till två (2) månader innan Sverige skulle kunna få något stöd i händelse av en konflikt.
Slutsatser
Nedan följer tre (3) generella slutsatser av ovanstående resonemang:
  1. De mediala uppgifterna om att det skall ha skett en ”dramatisk” ökning av rysk undervattensverksamhet i Atlanten, innebär troligtvis 5-6 ubåtar som kontinuerligt genomför patrullering i Atlanten. Således rör det sig ej om någon stor mängd ubåtar som befinner sig i Atlanten. Troligtvis utnyttjas del av dessa ubåtar som en del av den ryska andraslagsförmågan, huvuddelen av denna befinner sig dock inom det s.k. ”bastion området”.
  2. NATO som organisation befinner sig bedömt i en prekär situation i händelse av en konflikt, då dess nuvarande förbandsmassa ej motsvarar den mängd som kan tänkas behövas vid en konventionell konflikt mellan NATO och Ryssland. Därtill tar det bedömt en (1) till två (2) månader innan substantiella förstärkningar kan nå Europa, då sjöförbindelserna kommer vara den huvudsakliga vägen som kan utnyttjas för att få fram dessa substantiella förstärkningar.
  3. Ur svenska förhållanden innebär det att dels tar det minst en (1) till två (2) månader innan förstärkningar kan tänkas nå Sverige i händelse av en konflikt. Därtill blir den svenska västkusten, samt Nordsjön, ur både ett NATO perspektiv men även ur Rysslands perspektiv väldigt aktuell, då det i praktiken är det enda sättet att få in förstärkningar dels till Sverige dels till Baltikum.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Aldrimer 1(Norska)
Associated Press 1(Engelska)
Cable News Network 1(Engelska)
Center for Strategic and International Studies 1(Engelska)
Chatham House 1(Engelska)
Dagens Nyheter 1, 2(Svenska)
Defense One 1(Engelska)
Defense News 1, 2(Engelska)
Foreign Policy 1(Engelska)
IHS Jane’s 360 1(Engelska)
Nationalencyklopedin 1(Svenska)
Naval Historical Foundation 1(Engelska)
Office of Naval Intelligence 1(Engelska)
RAND 1(Engelska)
Reuters 1, 2(Engelska)
Sputnik 1, 2(Engelska)
The New York Times 1 (Engelska)
The Telegraph 1, 2(Engelska)
The Washington Free Beacon 1, 2, 3(Engelska)
The Washington Post 1, 2(Engelska)
The Wall Street Journal 1, 2 (Engelska)
United States Senate 1(Engelska)
U.S. Navy 1(Engelska)
Utrikesdepartementet 1(Svenska)
Vice News 1(Engelska)
Duke, Simon. United States Military Forces and Installations in Europe. Oxford: Oxford University Press, 1989.
Forsvarsdepartementet. Et felles løft. Oslo: Departementenes sikkerhets- og serviceorganisasjon, 2015.

Giles, Keir. Russia’s ‘New’ Tools for Confronting the West Continuity and Innovation in Moscow’s Exercise of Power. London: Chatham House, 2016, E-bok.
Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011.
Huchthausen, Peter A. Sheldon-Duplaix, Alexandre. Hide and seek: the untold story of Cold War naval espionage. Hoboken, N.J.: John Wiley & Sons, 2009.
Olav, Riste. The Norwegian intelligence service 1945-1970. London: Routledge, 2014, E-bok.
Posen, Barry R. Inadvertent Escalation. Ithaca: Cornell University Press, 2013, E-bok.
Polmar, Norman. Moore, Kenneth J. Cold War Submarines: The Design and Construction of U.S. And Soviet Submarines. Dulles: Potomac Books Inc, 2004. E-bok.
The International Institute for Strategic Studies. Military Balance 2016. Routledge: Oxford, 2016.
Slutnoter
1The New York Times. Mazzetti, Mark. Shanker, Thom. Russian Subs Patrolling Off East Coast of U.S. 2009. http://www.nytimes.com/2009/08/05/world/05patrol.html?_r=0Hämtad 2016-04-16
2Ibid.
The Washington Post. Pan, Philip P. Russian General Calls Submarine Patrols off U.S. East Coast Routine. 2009. http://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/08/04/AR2009080402863.htmlHämtad 2016-04-16
3The Telegraph. Harding, Thomas. Russian subs stalk Trident in echo of Cold War. 2010. http://www.telegraph.co.uk/news/uknews/defence/7969017/Russian-subs-stalk-Trident-in-echo-of-Cold-War.htmlHämtad 2016-04-16
4Huchthausen, Peter A. Sheldon-Duplaix, Alexandre. Hide and seek: the untold story of Cold War naval espionage. Hoboken, N.J.: John Wiley & Sons, 2009, 186.
5Cable News Network. Mount, Mike. Navy detects Russian sub off U.S. East Coast. 2012. http://security.blogs.cnn.com/2012/11/06/navy-detects-russian-sub-off-u-s-east-coast/Hämtad 2016-04-16
6The Washington Free Beacon. Gertz, Bill. Gulf War. 2012. http://freebeacon.com/national-security/gulf-war/Hämtad 2016-04-16
7The Washington Free Beacon. Gertz, Bill. Silent Running. 2012. http://freebeacon.com/national-security/silent-running/Hämtad 2016-04-16
8The Washington Free Beacon. Gertz, Bill. Russian Sub Skirts Coast. 2012. http://freebeacon.com/national-security/russian-subs-skirt-coast/Hämtad 2016-04-16
9Sputnik. Russian Strategic Subs to Resume Routine World Patrols. 2012. http://sputniknews.com/military/20120204/171127327.htmlHämtad 2016-04-36
10Foreign Policy. Lewis, Jeffrey. Led Zeppelin Comes to Washington. 2015. http://foreignpolicy.com/2015/01/05/led-zeppelin-comes-to-washington-russia-nukes-putin-arms-control/Hämtad 2016-04-16
11Sputnik. Russian Nuclear Submarines Step Up Patrols Over Past Year – Navy Commander. 2015. http://sputniknews.com/russia/20150319/1019714161.htmlHämtad 2016-04-16
12The Wall Street Journal. Barnes, Julian E. Top U.S. Admiral Says NATO Should Rework Maritime Strategy. 2015. http://blogs.wsj.com/brussels/2015/10/22/top-u-s-admiral-says-nato-should-rework-maritime-strategy/Hämtad 2016-04-16
13Associated Press. Putin OKs maritime code calling for strong Atlantic presence. 2015. http://bigstory.ap.org/article/ec132d04ae0942e299bf06935c6aad09/putin-oks-maritime-code-calling-strong-atlantic-presenceHämtad 2016-04-16
14The New York Times. Sanger, David E. Schmitt, Eric. Russian Ships Near Data Cables Are Too Close for U.S. Comfort. 2015. http://www.nytimes.com/2015/10/26/world/europe/russian-presence-near-undersea-cables-concerns-us.htmlHämtad 2016-04-16
15IHS Jane’s Defence Weekly. de Larrinaga, Nicholas. Russian submarine activity topping Cold War levels. 2016. http://www.janes.com/article/57650/russian-submarine-activity-topping-cold-war-levels Hämtad 2016-04-16
16Office of Naval Intelligence. The Russian Navy – A Historic Transition. Washington, DC: U.S. Department of Defense, 2015, 16.
17Naval Historical Foundation. Soviet Patrol Area Charts. 2013. http://usnavymuseum.org/Ex2_SovietThreat.aspHämtad 2016-04-16
18Posen, Barry R. U.S. martitime strategy: a dangerous game. Bulletin of the Atomic Scientists. 43 no. 7 (1987): 24.
19Forsvarsdepartementet. Et felles løft. Oslo: Departementenes sikkerhets- og serviceorganisasjon, 2015, 20-21.
20Duke, Simon. United States Military Forces and Installations in Europe. Oxford: Oxford University Press, 1989, 181.
21Nationalencyklopedin. Bismarck. 2016. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/bismarckHämtad 2016-04-16
22Posen, Barry R. Inadvertent Escalation. Ithaca: Cornell University Press, 2013, E-bok, pos 3141.
23Olav Riste. The Norwegian intelligence service 1945-1970. London: Routledge, 2014, E-bok, 181.
24Polmar, Norman. Moore, Kenneth J. Cold War Submarines: The Design and Construction of U.S. And Soviet Submarines. Dulles: Potomac Books Inc, 2004. E-bok, 21-22, 172.
Posen, Barry R. Inadvertent Escalation. Ithaca: Cornell University Press, 2013, E-bok, pos 3111.
25Polmar, Norman. Moore, Kenneth J. Cold War Submarines: The Design and Construction of U.S. And Soviet Submarines. Dulles: Potomac Books Inc, 2004. E-bok, 22.
26Posen, Barry R. Inadvertent Escalation. Ithaca: Cornell University Press, 2013, E-bok, pos 3111-3131.
27Defense One. Nordenman, Magnus. Russian Subs Are Reheating a Cold War Chokepoint. 2016. http://www.defenseone.com/ideas/2016/03/russian-subs-are-reheating-cold-war-chokepoint/126428/Hämtad 2016-04-16
28Vice News. Faith, Ryan. Russian Resurgence Brings Back Another Cold War Icon: the US Navy in Iceland. 2016. https://news.vice.com/article/russian-resurgence-brings-back-another-cold-war-icon-the-us-navy-in-icelandHämtad 2016-04-16
IHS Jane’s 360. Jennings, Gareth. NATO looks to Poseidon to plug GIUK gap against Russian submarines. 2016. http://www.janes.com/article/57898/nato-looks-to-poseidon-to-plug-giuk-gap-against-russian-submarinesHämtad 2016-04-16
29Reuters. Shalal, Andrea. U.S. approves $3.2 billion sale of Boeing P-8A patrol planes to UK. 2016. http://www.reuters.com/article/us-boeing-uk-idUSKCN0WR1IRHämtad 2016-04-16
30The Telegraph. Farmer, Ben. Britain forced to ask Nato to track ’Russian submarine’ in Scottish waters. 2014. http://www.telegraph.co.uk/news/uknews/defence/11283926/Britain-forced-to-ask-Nato-to-track-Russian-submarine-in-Scottish-waters.htmlHämtad 2016-04-16
31United States Senate. Hearing to Receive Testimony On United States European Command. Washington, D.C. : Committee On Armed Services, 2016, 23.
32The International Institute for Strategic Studies. Military Balance 2016. Routledge: Oxford, 2016, 24.
33Hicks, Kathleen H. Conley, Heather A. Evaluating Future U.S. Army Force Posture in Europe. Center for Strategic and International Studies: Washington, 2016, 7.
34Defense News. Cavas, Christopher P. Cave-Dwellers: Inside the US Marine Corps Prepositioning Program-Norway. 2016. http://www.defensenews.com/story/defense/show-daily/modern-day-marine/2015/09/20/inside-us-marine-corps-prepositioning-program-norway/32511065/Hämtad 2016-04-16
35Statens offentliga utredningar. Fred och säkerhet – säkerhetspolitiska utredningen. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer, 2002, 399-407.
36Lund, John. Don’t Rock the Boat Reinforcing Norway in Crisis and War. Santa Monica: The RAND Corporation, 1989, 66.
37Ibid, 80.
38Ibid, 66.
39Aldrimer. Stormark, Kjetil. Tar 1-2 måneder før NATO kan hjelpe. 2016. https://www.aldrimer.no/1-2-maneder-for-natos-hovedstyrke-kommer/Hämtad 2016-04-16
41Central Intelligence Agency. Soviet Conventional Forces and the Military Balance in Europe. Central Intelligence Agency: Washington, 1976, 17.
Rabben, Kenneth J. It Takes Sealift to Support Troops. All Hands Magazine of the U.S. NAVY no. 793 (1983): 18-25.
42The Washington Post. Applebaum, Anne. NATO’s next mission. 2010. http://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2010/11/22/AR2010112206403.htmlHämtad 2016-04-16
43Dagens Nyheter. ÖB lovar försvar till sista soldat. 2016. http://www.dn.se/nyheter/sverige/ob-lovar-forsvar-till-sista-soldat/Hämtad 2016-04-16
44Svenska Dagbladet. Sverige har valt sida. Holmström, Mikael. 2009. http://www.svd.se/sverige-har-valt-sidaHämtad 2016-04-16
45Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011, 27-36.
46Dagens Nyheter. Wallström, Margot. Hultqvist, Peter. Stålhammar, Pernilla. Dalunde, Jakop. Värdlandsavtalet rubbar inte principen om militär alliansfrihet. 2016. http://www.dn.se/debatt/vardlandsavtalet-rubbar-inte-principen-om-militar-alliansfrihet/Hämtad 2016-04-16
47Giles, Keir. Russia’s ‘New’ Tools for Confronting the West Continuity and Innovation in Moscow’s Exercise of Power. London: Chatham House, 2016, E-bok, 57.
48The Wall Street Journal. Fidler, Stephen. NATO Struggles to Muster ‘Spearhead Force’ to Counter Russia. 2014. http://www.wsj.com/articles/nato-struggles-to-muster-spearhead-force-to-counter-russia-1417459067Hämtad 2016-04-16
49Giles, Keir. Russia’s ‘New’ Tools for Confronting the West Continuity and Innovation in Moscow’s Exercise of Power. London: Chatham House, 2016, E-bok, 55-56.

50Reuters. Koranyi, Balazs. NATO starts anti submarine exercise in North Sea as tension with Russia rise. 2015. http://www.reuters.com/article/us-nato-submarine-idUSKBN0NP12820150504Hämtad 2016-04-16

Nytt läge – Del 2 "Korridoren till Baltikum"

Sammanfattning
Rysk A2/AD, Anti-Access/Area Denial, förmåga i södra Östersjön, omintetgör NATO förstärkningar till de baltiska staterna dels via sjötransporter dels via lufttransporter, via södra Östersjön, i händelse av en konflikt mellan Ryssland och NATO. A2/AD förmågan skapar i dagsläget en korridor till Baltikum, norr om Gotland, denna korridor utgör i dagsläget livlinan till de baltiska staterna i händelse av en konflikt. Denna korridor förutsätter att man dels kan utnyttja det svenska fastlandet dels att Gotland ej ockuperas.
Analys
I det förgåendeinlägget, identifierades att dels mellersta och norra delen av Östersjön blivit mer strategiskt viktigt, dels Svenskt territorium i form av det svenska fastlandet blivit mer strategiskt viktigt, men vad innebär det i praktiken, det är vad detta inlägg skall försöka beröra. Detta inlägg kommer således bli ett mer hypotetiskt inlägg då vi försöker se in i framtiden.
Bild 1. Nuvarande och kommande A2/AD förmåga i Kaliningrad Oblast.
Då södra Östersjön i praktiken redan i fred behärskas av Ryssland m.h.t. dess A2/AD förmåga,1 ger det i hand, att NATO samt Ryssland måste skapa nya planer för hur en möjlig konflikt, mellan de i dagsläget både antagonisterna,2 kan utvecklas. Den svenska debatten har ofta cirkulerat kring Gotland och dess strategiska placering, Gotlands strategiska placering kan ej förnekas, men ur ett A2/AD perspektiv är Gotland redan överspelat, då man redan nu indirekt kan påverka den platsen.
Bild 2. ”Tomrum” norr Gotland.
Ur ett Ryskt perspektiv handlar således Gotland om att kunna täcka det tomrum som uppstår norr om dess placering, utifrån nuvarande och kommande fjärrbekämpningsförmåga.3 Ur ett NATO perspektiv handlar det om att förneka Ryssland förmågan att täcka detta tomrum, som de facto i dagsläget utgör livlinan till Baltikum i händelse av en konflikt mellan de båda antagonisterna. Vad avser Gotlands strategiska värde, har det berörts tidigare på denna blogg och andra bloggar, men vad som föga berörts är det tomrum som finns norr om dess geografiska placering.
Detta tomrum, norr Gotland, möjliggör för NATO stridskrafter att tillföra resurser till de baltiska staterna dels via luften dels via havet. Under förutsättningen att svenskt territorium kan utnyttjas som ett transitområde. Således den som äger Gotland kan antingen förneka eller möjliggöra förstärkningar till de Baltiska staterna, vilket är den egentliga strategiska frågan, därav blir mellersta och norra Östersjön ett mycket strategiskt område, då södra Östersjön redan i fred är ”förnekat” NATO.
Inleder vi med sjötransporter för NATO så kommer, mest troligt, intransportpunkten vara Göteborgshamn, och uttransport området kommer vara från Norrköpingsområdet och norrut m.h.t. räckvidder på rysk fjärrbekämpningsförmåga, inom ramen för dess A2/AD-förmåga i Östersjöregionen. Transporterna mellan väst- och östkusten kommer troligtvis i huvudsak ske på järnväg då det är det snabbaste sättet att transportera en stor mängd, tung materiel, mellan två platser. Sårbarheten i det svenska järnvägsförbindelserna exemplifieras bra av den brand som uppstod i Göteborg, 13FEB2016, som kraftigt minskat effekten hos järnvägstransporterna.4
Vad avser lufttransporter så kommer de bedömt passera in över Sverige vid Göteborgsområdet, eller norr om, därefter ut vid Stockholms området, för att därefter fortsätta vidare in mot Estland, sett till, teoretisk, räckvidd på SA-21 systemen som finns i Kaliningrad Oblast. Dock uppstår problemet för NATO luftstridskrafter när de närmar sig Estland eller någon av de övriga baltiska staterna, då ryskt luftvärn från ryskt territorium kan påverka de baltiska staternas luftrum. Givetvis kan man tillämpa låghöjdsflygning för att t.ex. undgå luftvärnssystem, dock krävs mer bränsle samt sannolikheten finns fortfarande att man kan bli påverkad.
Ovanstående resonemang kring NATO styrketillförsel bygger på att antingen NATO har en förvarning kring en möjlig konflikt. Varpå man ej vill ta risken att transportera förband och materiel inom ett område som kan påverkas, varpå Sverige blir det naturliga alternativet. Eller en konflikt har påbörjas och NATO förband lyckas fördröja en rysk framträning så länge, att förband kan transporteras över Östersjön till de baltiska staterna. Därutöver bygger det på att Gotland ej besätts av Ryssland.
Bild 3. ”Korridoren till Baltikum”.
Således, på det svenska fastlandet blir Göteborgshamn, järnvägsförbindelserna mellan öst- och västkusten, mest troligt västra stambanan, samt utskeppningshamnarna från Norrköping och norrut till Stockholm, strategiskt viktiga i händelse av en konflikt, mellan NATO och Ryssland. Varpå man kan säga att det svenska fastlandet utgör en korridor till Baltikum. Denna korridor till Baltikum kan påverkas på två (2) sätt, antingen besätts Gotland av ryska stridskrafter eller så utnyttjas ryska sjöstridskrafter norr Gotland för att påverka dels fartygstransporter dels lufttransporter.
Det kommer således bli en kapplöpning om dels Gotland dels ”korridoren till Baltikum” av både NATO och Ryssland, i händelse av en konflikt mellan de två antagonisterna. Denna kapplöpning pågår redan nu i fred, i form av diverse olika utspel och förslag. Hur det kan te sig vid ett än mer försämrat säkerhetspolitiskt läge är oklart, dock vet båda parter Sveriges historia att vi vid olika tillfällen vikit ned oss för krav, när det varit konflikter i vårt närområde, vilket gör att påtryckningar mot Sverige med militära maktmedel i bakgrunden får ses som troliga, i händelse av ett kraftigt försämrat säkerhetspolitiskt läge i Östersjöregionen.
Därav blir det s.k. värdlandsavtalet ur NATO perspektiv mycket viktigt att få till, ur det ryska perspektivet så underlättar det markant om värdlandsavtalet ej röstas igenom. För ser man ur NATO perspektivet kommer det krävas omfattande förberedelser för att kunna få till en korridor till Baltikum, för att undvika den ryska A2/AD förmågan i södra Östersjön. Ur det ryska perspektivet krävs det dock ej så omfattande åtgärder för att i händelse av en konflikt kunna påverka denna korridor till Baltikum, även om värdlandsavtalet med NATO röstas igenom i Sveriges riksdag.
Ur Rysslands perspektiv när det kommer till det svenska fastlandet, innebär det att man bl.a. måste:
  • Kunna påverka Sverige så att transporter av NATO stridskrafter ej tillåts i händelse av ett försämrat säkerhetspolitisk läge. Detta kan göras på ett flertal olika sätt, den gemensamma nämnaren är bedömt att militära maktmedel kommer finnas i bakgrunden, för att få svenska beslutsfattare att säga nej till en möjlig NATO förfrågan kring utnyttjande av svenskt territorium.
  • Säkerställa redan i fred, dels att man har så pass goda underrättelsenätverk, så man kan få underrättelser rörande vilka fartyg samt vad som transporteras in i Göteborgshamn i händelse av en konflikt. Dels krävs det att man kan följa transporternas rörelser längs det svenska järnvägsnätet till utskeppningshamnar på östtkusten. Avslutningsvis kunna avgöra när och var ilastning samt utskeppning från östkusten kommer ske.
  • Med aktiva metoder, kunna påverka in- och utskeppningshamnar, bedömt med olika former av fjärrstridsmedel. Därtill kunna påverka järnvägsförbindelserna mellan in- och utskeppningshamnarna, bedömt med specialförband och/eller illegala underrättelsenätverk, eller offensiv cyberkrigföring.
Ur NATO perspektiv när det kommer till det svenska fastlandet, innebär det att man bl.a. måste:
  • Kunna säkerställa inskeppning till Göteborgshamn, d.v.s. att förflyttningen ej, på något sätt, hindras. Därefter måste urlastning kunna ske utan hinder i hamnen. Då den svenska marina förmågan på västkusten i princip är obefintlig kommer det åligga NATO enskilt att säkerställa den förflyttningen. Därtill med en nästan obefintlig svensk luftvärnsförmåga, så måste luftvärn tillföras Göteborgsområdet av NATO länderna för att kunna skydda Göteborgshamn mot fjärrbekämpning.
  • Säkerställa på liknade sätt skyddet av utskeppningshamnarna på östkusten med luftvärnsförmåga, för att kunna skydda dessa mot fjärrbekämpning. Därutöver måste bedömt en stor del av NATO marina kapacitet i Östersjön avdelas för att skydda transporterna mellan den svenska östkusten och den baltiska kusten. Denna typ av transport kommer bedömt bli ett prioriterat mål, att bekämpa, för de ryska luft- och sjöstridskrafterna i Östersjön.
  • Säkerställa baseringsmöjlighet av NATO luftstridskrafter på svenskt territorium, för att kunna skydda transporter över Östersjön. Därutöver även kunna utnyttja luftstridskrafterna för att kunna skydda de baltiska staterna. Då de kommer vara ytterst sårbara mot bekämpning om de är baserade i antingen Baltikum eller i de östra delarna av Polen.
  • Antingen med svenska förband eller NATO förband kunna skydda järnvägstransporter från väst- till östkusten. Samt skydda i- och urlastningsplatser för järnvägstransporterna gentemot fjärrbekämpning, vilket troligtvis enskilt blir ett NATO problem, då återigen den svenska luftvärnsförmågan i princip är obefintlig.
Slutsatser
Tre generella slutsatser blir:
  1. För att kunna undgå rysk A2/AD förmåga blir det svenska fastlandet avgörande för NATO om de skall kunna tillföra förband till de baltiska staterna. För att kunna genomföra luft- samt sjötransporter genom ”korridoren till Baltikum” kommer det krävas, av NATO, omfattande förberedelser i Sverige, därtill måste förband redan i fredstid ur NATO stridskrafter predestineras, i dess planering, mot en sådan uppgift för att kunna möjliggöra den.
  2. För att NATO skall kunna lyckas med detta får det nog ses som en grundförutsättning att värdlandsavtalet röstas igenom i riksdagen. Ur ett ryskt perspektiv underlättas situationen givetvis om det ej röstas igenom. Dock så får man bedöma att Ryssland med ytterst små medel, då främst asymmetriska sådana, kan påverka ”korridoren till Baltikum”, så att det som minst uppstår förseningar i transporterna, i händelse av en konflikt mellan Ryssland och NATO.
  3. ”Korridoren till Baltikum” i mellersta och norra Östersjön, som uppstår genom den Ryska A2/AD förmågan i södra Östersjön, kan bedömt som helhet omintetgöras i händelse av en ockupation av Gotland. Till del kan korridoren påverkas genom en frambasering av ryska sjöstridskrafter i mellersta och norra Östersjön i händelse av en konflikt mellan Ryssland och NATO, om man ej ockuperar Gotland.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Army Recognition 1, 2(Engelska)
Defense News 1(Engelska)
Navy Recognition 1(Engelska)
Reuters 1(Engelska)
Sveriges Television 1, 2(Svenska)
TASS 1(Engelska)
Slutnoter
1Sveriges Television. Olsson, Jonas. Amerikansk toppgeneral varnar: Ryssland kan blockera Östersjön. 2015. http://www.svt.se/articles/amerikansk-toppgeneral-varnar-ryssland-kan-blockera-ostersjon/Hämtad 2016-02-14
Defense News. Bodner, Matthew. NATO Deputy SecGen: Russia’s Anti-Access/Area-Denial Build-Up Is Biggest Worry. 2016. http://www.defensenews.com/story/defense/policy-budget/leaders/interviews/2016/02/13/nato-deputy-secgen-russias-anti-accessarea-denial-build-up-biggest-worry/80343130/Hämtad 2016-02-14
2Reuters. Emmott, Robin. Nasralla, Shadia. Russia warns of new Cold War as east Ukraine violence surges. 2016. http://www.reuters.com/article/us-ukraine-crisis-minsk-idUSKCN0VM0L6 Hämtad 2016-01-14
3Navy Recognition. Russia To Deploy K-300P Bastion Mobile Batteries With Yakhont Antiship Missiles in Arctic in 2015. 2015. http://www.navyrecognition.com/index.php?option=com_content&task=view&id=2776Hämtad 2016-02-14
Warfare.be. SS-C-1B REDUT/SS-C-* RANZHIR COASTAL DEFENSE. 2015. http://warfare.be/db/linkid/2487/catid/312/Hämtad 2016-02-14
TASS. Iskander-M missile system crews begin drills in Russia’s Western Military District. 2015. http://tass.ru/en/defense/847326Hämtad 2016-02-14
4Sveriges Television. Vaccari, Cecilia. Tågförseningar lång tid framöver. 2016. http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vast/tagforseningar-lang-tid-framover?cmpid=del:pd:ny:20160213:tagforseningar-lang-tid-framover:nyhHämtad 2016-02-14

Likväl rör hon sig

av Johan Tunberger Mats Bergquist avråder i en augustikrönika på denna plats från ett svenskt medlemskap i Nato (”Nato-debattens försummade dimension”). Han bygger sitt resonemang på geopolitiska argument. I kort sammanfattning säger han att Ryssland ligger där det ligger och utgör ett bestående hot – med Putin eller ej. Även Sverige ligger där det ligger […]

Snabbanalys av försvarspropositionen

Det inledande intrycket ger vid handen att propositionen innebär ett trendbrott åt det positivare hållet, MEN det betyder inte för den skull att det enbart är positivt.

Regeringen pekar på en rad ”satsningar”, men vid närmare granskning är dessa i princip samtliga av vidmakthållande art och inte något som egentligen stärker försvarsförmågan.

Vadå, inte stärker försvarsförmågan, undrar säkert många. Nej, försvarsförmåga eller snarare operativ förmåga kan endast mätas relativt motståndare och inte historiskt gentemot den egna förmågan. Det är inte intressant om den framtida organisationen är bättre än den egna var för 5 år sedan om den dimensionerande motståndarens förmåga idag är flera gånger bättre än den var för 5 år sedan.

De flesta åtgärder som redovisas i propositionen är av vidmakthållandeart. Att ersätta 60 år gamla luftvärnssystem med ett modernare system är inte att öka förmågan utan att vidmakthålla den och anpassa den till rådande teknologiska utveckling med fjärrstridsmedel. Därtill saknas fortfarande förmågan att påverka de avståndsstridsmedel de flesta bedömare är överens om kommer att inleda ett konventionellt militärt angrepp eller hot om militärt angrepp (påverkan). Att förlänga livslängden på vissa korvetter och ett antal bevakningsbåtar är inte att höja någon förmåga utan ett försök till att vidmakthålla tidigare förmåga. En ökning av den operativa förmågan hade varit att tillföra nya förmågor som t.ex. luftvärnsrobotar eller nya sjömålsrobotar.

Det största ljuset i tunneln är den återetablerade permanenta militära närvaron på Gotland och tillförseln av reguljära arméförband på ön, samt ambitionen att förlänga den militära grundutbildningen så att utbildade kan krigsplaceras enligt lagen om totalförsvarsplikt. ”Att vara först” är en fundamental regel i militärt tänkande och för svensk del är det av högsta vikt att vara först på Gotland. Det ökar insatsen för motståndaren för att kunna uppnå samma mål och när nu överenskommelsen med Alliansen (-1) innebär att det blir ett fast anställt mekaniserat skyttekompani och ett kontraktsanställt stridsvagnskompani på ön istället för bara det mekaniserade skyttekompaniet i Regeringens ursprungliga förslag, är detta en stor förbättring. Det innebär att motståndaren ska sätta in två bataljoner för att vara trygg i sin framgång, för att tidigare kunnat nöja sig med betydligt mindre förband. Tyvärr tar det några år innan åtgärderna förverkligas.

Att krigsplacera tidigare värnpliktig personal och repetitionsutbilda dem är åtgärder som på kort sikt påbörjar ett återtagande av tidigare förlorade förmågor i det svenska försvaret. En mer komplett grundutbildning av rekryter motsvarande 9-12 månader istället för 3 månader, ger goda möjligheter att krigsplacera dem på ett vettigt sätt. Här gäller det dock att Försvarsmaktens övriga organisation och personalstruktur kan understödja detta och där är jag orolig för att så inte blir fallet.

Det som de flesta förmodligen missat är de mycket långtgående skrivningarna om försvarssamarbete där referenserna till FN-stadgans artikel 51 (kollektivt självförsvar) avseende samarbetet med Finland, är betydligt mer djupgående än vad som tidigare omtalats:

”Samarbetet med Finland omfattar även planering och förberedelser för hävdandet av respektive lands territoriella integritet och utövande av rätten till självförsvar enligt artikel 51 i FN-stadgan.” 

Jag diskuterade och visade tidigare i veckan formuleringen i försvarsöverenskommelsen för finska officerare, och de blev mycket överraskade. Att formuleringen inte uppmärksammats i svenska media borde förvåna eftersom det här blir ett omfattande säkerhetspolitiskt åtagande för Sverige.

Slutsatsen blir alltså att innehållet i försvarspropositionen innebär ett visst trendbrott, men att det mer handlar om ett försök till vidmakthållande av nuvarande förmåga, än en ökning av den relativa operativa effekten. Det bekymrar.

Geopolitiken talar för Nato (1)

av Johan Tunberger Min tes är att den geopolitiska situation vi befinner oss i är under snabb utveckling och att frågan om svenskt medlemskap i Nato måste ta detta i beaktande. Ibland hävdas att begreppet geopolitik implicerar något oföränderligt. Motståndare till Natoanslutning hävdar ofta att det som kallas 1812 års politik – kodifierat i alliansfrihetsdoktrinen […]

Dags att höja tröskeln del 4 – fortsatt debatt

Det är bara att konstatera att all debatt är godo, för tillsammans blir vi klokare. Det här inlägget är en samlad replik till den respons som det ursprungliga inlägget erhöll under långfredagen på Twitter, samt till generalmajor Karlis Neretnieks eget inlägg under påskaftonen.

Till att börja med är jag inte fullt lika övertygad som många av mina motdebattörer om att vi alltid kommer att få den hjälp av NATO som vi själva skulle vilja eller behöva. En hjälp som vi just nu har investerat hela vår framtid i – trots att vi inte är NATO-medlemmar och trots att vi faktiskt inte kan veta hur NATO ser ut om tio år. Det finns idag ingen som kan garantera att organisationen överhuvudtaget finns kvar, på samma sätt som ingen mitt under U 137-krisen kunde förutsäga att tio år senare skulle varken Sovjetunionen eller Warzawapakten finnas. Därmed inte sagt att Sverige ska låta bli att ansöka om medlemskap i NATO. Tvärtom!

JASSM på polsk F-16 vid ceremonin för offentliggörandet av den polska anskaffningen av kryssningsroboten

Jag kan dock konstatera att såväl Norge som Finland och Polen, uppmuntras att skaffa egen förmåga med fjärrstridsmedel. Förmodligen av den enkla anledningen att alla behöver dra sitt strå till stacken. Under Libyeninsatsen 2011, vilket var den gång som NATO senast prövades, rådde mycket graverande brister på vissa nyckelförmågor. Den största bristen utgjordes av lufttankningsflygplan, vilket krävdes för att överhuvudtaget kunna genomföra operationer in över Libyen. Utan dessa ingen räckvidd (återkommer till lufttankning något längre ner). En annan brist utgjordes av telekrigsresurser, varvid USA fick täcka hela detta område då Tyskland valt att stå utanför operationen.

Den tredje och mest graverande bristen var ammunition. Efter några veckors krigföring var flera europeiska länders lager tomma och operationen hade avstannat om inte vissa lösningar kommit till. Här var dåvarande amerikanska försvarsministern Robert Gates ord inte nådiga om europeisk försvarspolitik och ansvarstagandet sedan dess har inte direkt ökat. En av de största bristerna på ammunitionssidan var länder som kunde leverera fjärrstridsmedel såsom kryssningsrobotar. Dessa kom att användas för att slå mot förhållandevis enkla mål djupt inne i Libyen av anledningen att man inte ville operera så djupt in över libyskt territorium och riskera förluster. Lufttankningen då? Ja, de första månaderna under Libyeninsatsen hade Sverige inte alls kunnat genomföra uppdrag inom utan ett eget lufttankningsflygplan. Sverige låg som ”non-swimmer” så långt ner på prioritetslistan att man ej hade blivit tilldelat någon tanker slot. Ett förhållande som snabbt ändrade sig efter att det spaningsunderlag som kunde inhämtas med JAS 39, visade sig betydligt mer värdefullt än någon kunnat ana. Jag kommer dock att återkomma ytterligare en gång till lufttankning längre fram i inlägget.

Därmed är jag inte alls lika säker på att någon annan ska göra jobbet åt oss och ej heller övertygad om att den som trots allt ska genomföra uppdraget är villig till samma prioriteringar.

Tornado GR.4 ur RAF startar från Storbritannien på ett 8 h-uppdrag mot Libyen, augusti 2011, beväpnad med 2 x kryssningsrobot Storm Shadow. Foto: UK MOD

Flygstridskrafter som leverantör av verkan
Jag är också av den starka åsikten att ska vi ändå anskaffa nya ubåtar bör de ges den flexibilitet som det innebär att alltid ha möjlighet att agera offensivt, på samma sätt som samma förmåga med kryssningsrobotar bör anskaffas till JAS 39. Flygvapnet och stridsflyget är Försvarsmaktens primära leverantör av verkan men samtidigt måste det finnas något att verka med – och varför ska verkan just endast levereras av stridsflyg? Den teknologiska utvecklingen har sprungit iväg så pass långt att den möjlighet som förr fanns att agera offensivt med våra flygstridskrafter mot markmål, ej finns idag. De attackvapen som finns idag är av den klenaste sorten som finns att anskaffa på marknaden – och det var också det som var syftet när anskaffningen gjordes mitt under 00-talets vurm för internationella insatser.

De styrda 250 kg bomberna GBU-12 (och senare GBU-49) var både de billigaste men också de med minst sprängkraft på marknaden. Det var det man trodde skulle efterfrågas och vara politiskt möjligt vid en internationell insats med exempelvis NBG då hög precision och liten sprängkraft innebar låg risk för collateral damage. Att det sedan samtidigt innebar att man inte uppnår verkan mot större mål än enskilda fordon och mindre hus, var av mindre betydelse i sammanhanget. Idag när man istället börjar ställa krav på större stand-off och framförallt verkan mot hårdare och större mål, känns vapenvalet mindre lyckat. Nästa anskaffning av attackvapen, vilken införs i närtid, går i samma tecken. GBU-39 Small-diameter bomb (version I) har en imponerande stand-off och precision, men samtidigt en stridsdel på endast drygt 25 kg. Det gäller att veta var man träffar och ska träffa. Att göra såsom föreslaget i del 3 och utrusta JAS 39 med kryssningsrobotar råder bot på de värsta av dagens förmågebrister då man i så fall både har möjlighet att slå ut större mål, såväl som att göra det på långa avstånd och i av motståndaren luftförsvarat område.

Skott med sjömålsroboten robot 15 från Visbykorvett. Foto: Försvarsmakten

Jag vill samtidigt varna för en för stark övertro på sjömålsrobotar mot överskeppningsföretag. Sverige har haft och har mycket bra sjömålsrobotar men utvecklingen har inte stått still från när dessa anskaffades på 80-talet och den kommer inte att backa i framtiden. Lärdomar från Röda Havet, Falklandsöarna och Persiska viken under 60- och 80-talen har gjort att luftförsvaret på moderna örlogsfartyg dimensionerats för att hantera en stor mängd inkommande sjömålsrobotar samtidigt. Till skillnad från markfallet är luftförsvaret till sjöss enklare av tre anledningar. Det första är den fria horisonten som bättre medger upptäckt och bekämpningsavstånd. Det andra är att målet är känt och skyddet är grupperat i direkt anslutning. Det tredje är att sjömålsrobotar ofta har en aktiv målsökare och av den anledningen blir lättare att upptäcka jämfört med de med passiva målsökare (de passiva kan å andra sidan inte välja mål på samma sätt bland en mängd fartyg).

Effekttänkande och tre exempel
Effekttänkande bygger på att finna kritiska funktioner hos sin motståndare och sedan analysera fram deras sårbarheter och hur de kan påverkas. För att illustrera detta ges nedan tre verkliga exempel ur historien.

Under det kalla krigets höjdpunkt på 80-talet såg NATO det som närmast omöjligt att möta Warzawapaktens pansararméer utan både enorma förluster i materiel och terräng, såvida man inte använde kärnvapen. Det skulle i sin tur leda till att WP också använde kärnvapen. När man började analysera WP-arméerna som system fann man att de för sitt enorma drivmedelsbehov var beroende av 4 underjordiska pipelines och bränslereservoarer som man inte kunde påverka då de var för väl fortifierade. Vad man däremot kunde påverka och stoppa hela systemet var reglerstationerna för respektive pipeline. Det skulle dessutom kräva mycket små medel och stoppa drivmedelsflödet i minst dagar, förmodligen veckor. Då skulle de tungt mekaniserade och törstiga Warzawapaktsförbanden ha sedan länge ha kört slut på sitt drivmedel i striderna med NATO:s markförband.

Luftvärnseld över Bagdad under Gulfkrigets första natt

Under Gulfkriget ansågs det som helt omöjligt att slå ut de irakiska stridsledningscentralerna som var mycket väl fortifierade. Vad man däremot provade var att fälla 2000-punds bomber mot anläggningarna. Anfallen slog inte ut någon anläggning, men var riktigt obehagliga för dem som tjänstgjorde i anläggningarna och mycket riktigt upphörde också verksamheten vid varje anläggning som sände och bombades, trots att anläggningen inte slagits ut. Den eftersträvade effekten hade uppnåtts i alla fall.

Ett tredje exempel utgörs av den irakiska elförsörjningen under Gulfkriget. Tre veckor in i flygoperationerna levererades en rapport i Washington där man konstaterade att flygoperationerna inte alls levererade det utlovade. Endast ett fåtal procent av målen inom den irakiska elförsörjningen var utslagna med rekommendationen att en stor mängd flygföretag därför skulle riktas mot kraftförsörjningen. Rapporten fick planerarna hos Schwarzkopf att gå i taket. Det hade nämligen inte funnits någon el som gick genom näten i Irak sedan dag 2 av flygoperationerna. Spelade det då någon roll om mallar framtagna under 60-talet menade att långt över 80 % av elnätet var opåverkat? Det skulle inte flyta mindre ström i Iraks elnät, men det skulle krävas att stora mängder flygföretag riktades mot elproduktionen helt i onödan och därmed både slösa tid, ammunition och riskera såväl allierade som irakiska människoliv.

Ovanstående är exempel på effekttänkande. Ringa vapeninsatser med mycket stora resultat – och de fungerar mycket bra mot den typ av centraliserade system som Ryssland fortfarande nyttjar som del av det sovjetiska arvet. Problemet är att leverera en verkansdel när man inte har något som går längre än några kilometer och är av den klenaste modell som går att uppbringa.

På motsvarande sätt som ovan redovisat fungerar även hamnar, flygplatser och annan kritisk infrastruktur som behövs för militära operationer över hav och i luften. Varför rasera hundratals metrar kaj, när det intressanta kanske är de två kranar som är de enda som har möjlighet att lasta en viss typ av kritisk materiel? Varför envisas med att försöka slå ut en startbana och 20 fortifierade flygplanvärn när drivmedelsanläggningen är beroende av en enda vital komponent?

Avseende operationsavstånd kan konstateras att precis som i fallet med Libyen skulle exempelvis ett ryskt angrepp på Sverige vara helt beroende av lufttankning vad gäller flygstridskrafter om man ska kunna upprätthålla den luftoperativa kontroll som krävs för ett luftlandsättningsföretag eller en överskeppning. Går denna nödvändiga förmåga att påverka utan att slå ut varenda lufttankningsflygplan (som faktiskt alla tillhör en och samma bas)?

Flygbasen Ørland utanför Trondheim. Inom några år Norges enda flygbas, där man dessutom inte har råd att ersätta alla fortifierade flygplanvärn med nya som rymmer F-35

Antingen eller? Nej, både och
Borde det då inte vara bättre att satsa på sjömålsrobotar och torpeder? Nej, det finns inget ”bättre”. Det ena kan inte utesluta tillåtas utesluta det andra. Det enda man gör med den retoriken är att begränsa sin egen handlingsfrihet och istället tilldela sin motståndare ökad säkerhet. Varken torpeder eller sjömålsrobotar kan användas för att till exempel anfalla ett överskeppningsföretag i dess mest sårbara fast, nämligen under själva lastningen. De har ett enda möjligt mål och tillfälle och det är när fartygen är till sjöss och de även har sitt försvar fullt utvecklat.

En av de stora svårigheterna med att använda fjärrstridsvapen är målunderlaget. Hur säkerställer man målunderlag och underrättelser för mål som ligger hundratals kilometer bort och i ett tidskritiskt läge? Detta kommer alltid att vara en svårighet, även för stormakter med spaningssatelliter. För svenskt vidkommande finns två kategorier av intressanta mål. Det ena rör mål på angriparens territorium av de typer som är listade ovan. Den andra kategorin är mål på eget territorium som förlorats till en angripare. Bägge kategorierna handlar företrädesvis om fasta mål vars målunderlag kan förberedas under lång tid i förväg och därefter uppdateras. När vapeninsats ska genomföras i händelse av krig, plockar man fram rätt målpärm och har underlaget färdigt istället för att då behöva lägga de dagar av underrättelsearbete som krävs för att planera en insats. Metoden är gammal och beprövad. Det fungerande för E 1 (första attackeskadern) och det fungerar och används världen över idag.

Varför förespråkar jag då en ubåtsbaserad lösning? Som synes av tidigare inlägg i denna serie förespråkar jag inte bara en lösning utan en rad förmågor som gemensamt syftar till att höja tröskeln för ett angrepp mot Sverige. Det är den samlade förmågan, dess kvalitet, övning och trovärdighet som skapar tröskeln. Inte en enskild komponent. Att ha ubåtsbaserade kryssningsrobotar ökar flexibiliteten och höjer säkerheten för förmågan. Ubåtar är svårare till omöjliga att slå ut under förberedelserna för ett angrepp, då det i regel över tiden är minst en ubåt till sjöss. Det är också en anledning till varför de lämpar sig bra för att kompensera för den strategiska reaktivitet som är en grundsten i svensk säkerhetspolitik (vilken berördes i del 4).

Jag har sett flera kommentarer som påkallar att lösningen istället skulle vara landbaserade kryssningsrobotar. Då har man inte koll på vad internationella avtal stipulerar. Att klandra Ryssland för att bryta mot INF-avtalet och sedan själv föreslå en motsvarande lösning håller inte, även om Sverige inte är bundet av avtalet.

Nu har jag redovisat möjligheterna för den förmåga vi i Sverige hittills aktivt avsagt oss. Som de flesta av läsarna redan förstått ger ovanstående också anledning att fundera över hur lätt det idag skulle gå att påverka oss i Sverige med motsvarande medel och metoder. Om detta handlar en av de kommande delarna i denna serie.

Som avslutning och något att reflektera över när det gäller effekttänkande: Försvarsmaktens 45 000 kvm stora centrallager i Arboga

Den potentielle fienden

I diskussionen om vem som skall vara den dimensionerande fienden till Sverige finner vi ofta att Ryssland pekas ut som den enda tänkbara fienden. Varför är det så och finns det fog för den åsikten? Jag tänker svara på denna problematisering genom att använda mig av den neorealistiska skolan.

Den neorealistiska skolan ser det internationella systemet på ett likartat sätt som de traditionella realisterna. Det finns ingen överordnad makt i systemet, den egna statens säkerhet bygger på förmågan att kunna avskräcka andra staters möjliga militära anfall. Till skillnad ifrån realisternas biljardborssyn på internationella relationer så ser neorealisterna staternas förmåga att interagera för att skapa och bibehålla relationer med varandra utan kravet på yttre hot. I hotbildsbedömningen använder neorealisterna staternas ekonomiska förmåga att producera förmåga. Belgien kan inte bli samma konventionella hot som Tyskland kan bli, vilket de traditionella realisterna anser är möjligt.

Geopolitikens grunder

Geopolitikens grunder är namnet på den lärobok som används i ryska militära skolor som lärobok dess författare Professor Alexander Dugin beskriver den ryska civilisationen i termer som den amerikanske statsvetaren Samuel P. Huntington gjorde sig känd för i Sverige

Figur 1 Bilden beskriver S. Huntingtons syn på världen indelad i civlisationer.

Lars Gyllehaal beskriver Dugin i en artikel i Axess:

”Väl att märka är att Dugins raketkarriär i den akademiska världen ingalunda fått honom att göra avkall på politiken. Tvärtom lyfter MGU fram Dugin-centrets roll i utformningen av en ny, ”konservativ”, statsideologi för Ryssland. Av Dugins främsta verk, Geopolitikens grunder, framgår med samma förbluffande uppriktighet i avsnittet betitlat ”Den finska frågan” att Finland borde bevekas att godta ”basering av eurasiska gränstrupper längs den finsk-svenska och finsk-norska gränsen”. Under Finlands ryska period 1809-1917 var gränstrupperna längs den svenska gränsen kosacker.” 

Maria Engström, fil.dr, Slaviska institutionen, Stockholms universitet beskriver Dugins syn så här:

”Hela världshistorien framställs i Dugins böcker som ett ständigt krig mellan två civilisationstyper – den euroasiatiska och den atlantistiska, eller med geopolitiska termer, mellan Landet och Havet. Genom historien har detta krig utspelats mellan Sparta och Aten, Rom och Kartago, idag mellan Eurasien och USA. Amerika med sina försök att skapa en homogen och liberal värld tolkas som Antikrist, kraften som leder mänskligheten till livlöshet, entropi och död. Eurasien är tänkt som ledare i det apokalyptiska kriget mot globalismen, egalitarismen och den monopolära världen. Trots sin doktrin om den multikulturella och multikonfessionella staten, strävan att etablera en dialog mellan ortodoxa och muslimer, har neo-eurasianismen som ideologi alltså ganska lite att göra med Asien, utan det är ett nytt varv i det gamla välbekanta kulturkonflikten mellan Ryss-land och Väst. Skillnaden är att Dugin placerar det kontinentala Europa – Frankrike och Tyskland – på Rysslands sida.”

Den politiska antagonismen mellan USA och Ryssland beskrivs av Dugin enligt Maria Engström i SvD:

”USA – det är liberalism i dess slutliga form. Om avståndstagande från liberalismen under århundraden har varit grunden till den ryska identiteten, då är att ’vara ryss’ i dag lika med att ’vara antiamerikan’. Antiamerikanism är idag det viktigaste draget i vår nationella identitet.”

Vi ser alltså att vår kalla kriget fiende fortfarande arbetar efter en med väst konfrontativ ideologi där Europa bör ligga under asiatiskt-ryskt inflytande och med Finland under direkt rysk kontroll. I vår nära omvärld så ser vi hur den tidigare bipolära uppdelning av Europa mellan Warszawapakten och NATO har ersatts av ett mer unipolärt Europa där den säkerhetspolitiska gemenskapen heter NATO och inkluderar ett flertal av de före detta Warszawapaktsmedlemmarna. Det är bara Finland och Sverige som försöker förlita sig på den internpolitiska gemenskapen EU som säkerhetsgemenskap. Tittar vi utanför vår nära omvärld så ser vi USA som en supermakt, Kina som regional stormakt och Ryssland, Brasilen, Nigeria och Sydafrika som regionala stormaktspretendenter. I den här multipolära världen byggs det in spänningar mellan dessa makter. En faktor att titta på är den ryska uppbyggnaden och retoriken gentemot USA och synen på NATO. Den andra faktorn är Kinas ökade betydelse, där man i sitt närområde projicerar militär makt och förbättrar den förmågan. På längre avstånd ifrån Kina försöker man utöva mjuk makt och skaffa inflytande.

Vi kan också dra oss till minnes den ryske stabschefen Makarov när denne presenterade en karta för finsk publik var det ansågs oacceptabelt var NATO skulle placera ett robotförsvar:

Den här presentationen innebär inte att Ryssland oroar sig för att inte kunna duellera med interkontinentala robotar (ICBM) mot USA, dessa skjuts över Nordpolen. Ett försvar mot ICBM placerat i det här rödmarkerade området innebär försvar mot robotar som skjuts mot det här området. Vi ser att det här är en fråga att skaffa sig en handlingsfrihet att skjuta med fjärrstridsmedel mot eller förbi det här området mot mål i första hand inom det här området men också med kryssningsrobot mot delar av Storbritannien. Intressant nog anser man det problematiskt att NATO baseras ett robotförsvar i norra Norge.

I Europa har vi och Finland, genom samhörigheten mellan NATO och EU, också fastställt vår samhörighet med supermakten USA. NATOs utveckling med avseende på statsutgifterna inom försvarsområdet ställer högre krav på vårda banden till USA. Även fast vi är militärt alliansfria kan vi inte välja att närma oss en säkerhetsgemenskap med Ryssland, det vore att välja bort samarbete i EU då både NATO och EU har närmat sig varandra strukturellt. Vi är genom Partnerskapsavtalet med NATO också en integrerad del av Natomedlemmars gemensamma politiska agenda. I Sverige går vi också vidare med att skapa ett värdlandsavtal med NATO som ska underlätta basering av utländsk trupp i en NATO-ledningsstruktur på Svensk mark. Våra stridskrafter har i en rad internationella insatser och övningar visat sig vara interoperabla på en hög nivå med Natomedlemmars stridskrafter i en Natoledningsstruktur.

Vi gör inte ett aktivt val att göra Ryssland till vår fiende genom att peka på skillnader mot Ryssland eller eljest andra åtgärder. Vi har de facto valt Ryssland som vår potentielle fiende helt enkelt beroende på våra val att tillhöra den västliga gemenskapen och då genom att samordna utrikespolitik, handelspolitik, säkerhetspolitik etc. Att inte att löpa linan ut med militär samordning inom vår politiska gemenskap är att göra det farligaste valet. Vi befinner oss i ett politiskt förkastningsområde mellan väst och öst men de åtgärder vi har vidtagit på fall att spänningarna utlöses motsvarar att förlita sig på våra förhoppningar om att våra grannar ska hedra vår ensidiga solidaritetsförklaring och stå oss bi farans stund.

Jag kan inte dra andra slutsatser än att det är färdigdiskuterat utan det som ska utredas är under vilka former vi fullt ut ska ansluta oss till det Nordatlantiska samarbetet.

J.K Nilsson

Det Dolda Hotet – Del 1

Sammanfattning
Den nya antagna ryska operationskonsten innebär att operationer och förberedelser inför en väpnad konflikt påbörjas långt innan den aktuella konflikten sker öppet. I huvudsak är det en operationskonst som innebär dolda operationer dels med underrättelsetjänst dels med specialförband, vars yttersta syfte är att skapa förutsättningar för de reguljära förbanden att snabbt nå ett avgörande.
Analys
Inledning.President Vladimir Putins uttalande till det ryska nationella säkerhetsrådet den 22 Juli 2014, gav en viss inriktning kring vilka geostrategiskt viktiga områden Ryssland ser i närtid, varvid Svarta Havs regionen samt Östersjöregionen nämndes explicit av honom. Dessa två områden, exklusive Barentsregionen, har sedan länge varit av geostrategisk vikt för Ryssland. Främst utifrån det faktum att Rysslands förstaslagsförmåga dvs dess strategiska kärnvapen kan påverkas utifrån dessa områden, kopplat till det av USA och NATO påbörjade missilförsvaret.
Likväl är det vid dessa områden som NATO, EU och Ryssland möts med landgränser. En tydlig vilja finns hos Ryssland att dessa områden skall vara inom dess geostrategiska intressesfär, dvs de skall antingen inta en neutral ställning både mot Ryssland och EU/NATO eller följa Rysslands vilja. Rysslands agerande i Ukraina visar tydligt på att man kommer agera för att säkerställa denna geostrategiska ordning. Vilket föranlett en intensiv diskussion kring de Baltiska staterna och hur Ryssland kommer att agera mot dem.
Enligt många bedömare, likväl NATO själva, gör man nu analysen att det mest troliga är en återupprepning av den ryska annekteringen av Krimhalvön. I grunden en destabilisering av de baltiska staterna där den ryska diasporan utnyttjas som en hävstång, för att möjliggöra en intervention, inledningsvis med militära förband utan nationella beteckningar (sk ”gröna män”) för att därefter övergå till ett mer öppet förfarande för att slutligen överta landområden eller hela land. Detta har möts upp av NATO med att ett liknande förfarande kommer ses som ett angrepp och skall mötas enligt Artikel 5 i NATO stadgan.
Häri tror jag att många bedömare gör en allvarlig felanalys, den moderna ryska krigföringen bygger i grunden på en underrättelse- och specialförbandsdriven inledning av konflikten. Grunden i underrättelse- och specialförbandsoperationer är att om förfaranden röjs så förändrar man de omedelbart, för att hela tiden ha ett övertag mot en motståndare. En återupprepning av förfaranden som nyttjades på Krimhalvön, tvivlar jag således starkt på i och med att förfarandet är röjt, däremot kommer man se liknande drag, men inte en renodlad återupprepning. Häri ligger även en fara att NATO m fl suboptimerar sin organisation för att kunna möta detta asymmetriska hot, varvid man återigen kommer stå handfallen i och med att hotet likt en kameleont hela tiden skiftar skepnad.
Således krävs det ett synsätt som utgår utifrån grundprinciperna för underrättelse- och specialförbandsoperationer men även hur dels modern rysk krigföring är uppbyggd dels hur nationalstater skapar uppror inom en annan stat. Dessa tre (3) områden gör att man till del kan förutse hur Ryssland kan genomföra inledningen av en konflikt mot en annan nationalstat. Häri ligger det enskilt viktiga att västliga säkerhetstjänster identifierar dessa faktorer dels inom den moderna krigföringen dels inom sin egen stat för att effektivt kunna motarbeta denna form av krigföring.
Operationskonsten.För att kunna sätta de olika delarna i sin rätta kontext krävs det först att vi berör modern rysk krigföring, eller vad man i Ryssland väljer att kalla den sjätte generationens krigföring. Grunden till denna krigföring går att spåra i de omfattande analyser som den ryska generalstaben m fl genomfört av det senaste decenniets krigföring och däri hur man dels själv skall genomföra sin krigföring dels hur man skall möta en motståndares. Vad som spelat Ryssland i händerna är att västvärlden har varit involverad i lågintensiva asymmetriska konflikter det senaste decenniet vari Ryssland som militärt svagare nation har kunnat se hur man skall kunna påverka och strida mot väst på ett effektivt sätt.
Den moderna ryska operationskonsten kan sammanfattas i åtta (8) stycken faser:
  1. Icke-militär asymmetrisk krigföring, omfattar påverkan av moraliska, psykologiska, ideologiska, diplomatiska och ekonomiska plan för att skapa en gynnsam grund för att fortsätta en militär operation i. Detta innebär således att man påverkar en nations grundfundament för att skapa en destabil miljö att fortsätta en militär operation i.
  2. Underrättelsedrivna operationer, som syftar till att vilseleda politiska och militära beslutsfattare genom samordnande åtgärder som genomförs via diplomatiska kanaler, civila och militära myndigheter samt massmedia genom läckande av falsk information.
  3. Fortsatt underrättelsedrivna operationer som syftar till att få över statstjänstemän (mest troligt även mediapersonligheter) och officerare på sin sida genom hot, bedrägerier/förledning samt mutor.
  4. Destabiliserande propaganda för att öka missnöjesyttringarna bland befolkningen (som grundlagts i fas 1 hos befolkningen 2-3 hos beslutsfattare så att dessa ej skall agera), understöds av underrättelsepersonal samt påbörjande av subversion inom mållandet.
  5. Isolering av mållandet genom t ex ekonomiska blockader, införande av flygförbudszoner, utnyttjande av privata militära företag (oftast med fd specialförbandspersonal, GRU Spetsnaz) som genomför väpnade aktioner med radikala oppositionella grupperingar i mållandet, för att öka destabiliseringen samt subversionen.
  6. Dolda militära operationer, påbörjas med dels inhämtning dels specialförbandsföretag (här skall beaktas att t ex rymdtrupperna, elektroniska krigföringsförband benämns som specialförband i rysk nomenklatur utöver vad som i väst benämns ’special forces’). De militära operationerna genomförs över hela spektrumet. Denna fas är vad som tidigare var känd som ouvertyr.
  7. Öppna militära operationer, genomförs över hela arenan främst med fjärrstridsmedel i form av precisionsvapen, syftar till att nedkämpa motståndarens kritiska sårbarheter för att därvid nå ett avgörande utan att binda egna markstridskrafter i regelrätta strider. Andra vapensystem såsom icke-dödlig biologisk krigföring (magsjukor o dyl), radioaktivitet och strålning kan utnyttjas.
  8. Upprensning, i denna fas inriktas markförbanden på att nedkämpa mållandets kvarvarande förband, dessa skall främst isoleras för att därefter nedkämpas. Detta genomförs genom luftlandsättning och punktmålsbekämpning med indirekt bekämpning (artilleri, flyg och missiler).
Det vi kan se av dessa faser är att de genomförs dolt i sex (6) av de åtta (8) faserna innan man övergår till en öppen konflikt. Likväl är det underrättelsetjänsten samt specialförbanden som genomför huvuddelen av förarbetet inför en konflikt. Härvid krävs det en viss förståelse för vad dessa två delar genomför under dessa sex (6) av åtta (8) stegen. Det kan sammanfattas till egentligen tre rubriker, informationsinhämtning, offensivaunderrättelseoperationer och avslutningsvis specialförbandsoperationer.
Informationsinhämtning som syftar till att ge underrättelser genomförs i praktiken i samtliga åtta (8) faser, men i huvudsak på strategisk nivå i de sex (6) första faserna, därefter blir det mer praktisk informationsinhämtning i form av truppspaning o dyl. I praktiken påbörjas den innan fas ett (1). Underrättelsedrivna operationer påbörjas främst i fas två (2) och löper därefter vidare framåt till fas sju (7). Specialförbandsoperationer påbörjas främst i skede fem (5) och fortgår därefter intill skede åtta (8), dock utnyttjas troligtvis specialförband i inhämtning från skede tre (3).
I och med att huvuddelen av den nu antagna operationskonsten arbetar i det dolda, innebär det att vägen till en konflikt kommer vara mycket lång, för den observante kan det te sig som en blixt från en klar himmel, främst då för befolkningen i ett målland, medan i själva verkat har upptakten för konflikten varat i flera år mest troligt. Enligt vissa bedömare påbörjades förberedelserna för konflikten i Ukraina redan för sju (7) år sedan. Men det kräver även att man på alla plan förstår vilka mekanismer som gör att det kan fungera.
Bild 1. Exempel på faktorer som inhämtas.

Inhämtningsoperationer.Dessa operationer syftar till att skapa en totalbild av mållandet, denna bild möjliggör därefter att man kan uppnå metoder och avsätta medel för att påbörja dels offensiva underrättelseoperationer dels specialförbandsoperationer och i ett senare skede ett militärt angrepp. Detta är troligtvis den viktigaste fasen i den av nu Ryssland vedertagna operationskonsten.

Denna inhämtning genomförs dels genom öppen inhämtning dvs nyhetsrapportering, öppna databaser, geografiska verk m m dels genom rekrytering av spioner för att erhålla hemlig information och avslutningsvis med hjälp av egna underrättelseofficerare på plats i mållandet. Samtliga dessa åtgärder syftar återigen till att få en så fullständig bild som möjligt över mållandet, dess styrkoroch dess svagheter och hur man skall agera mot dessa.
Psykologiskafaktorer såsom, kultur, traditioner, religion och den gemensamma historian inhämtas och studeras för att kunna skapa budskap genom propaganda som tilltalar den stora delen av befolkningen och därmed möjliggör ett effektivt vapen för att forma befolkningen i en gynnsam riktning. På motsvarande sätt utnyttjas även detaljkunskaper i politik och ekonomi för att dels skapa ett budskap dels genom inflytelseagenter kunna påverka utvecklingen i en specifik riktning.
Geografiskafaktorer klarläggs, såsom infrastruktur, terrängförhållanden både på land och till havs. Här klarläggs även elektronisk infrastruktur såsom radiomaster, stamnät för fiberkabel, serverhallar m m. Stor del av denna information inhämtas dels med hjälp av öppna medel dels med hjälp av elektroniska såsom satelliter, signalspaning o dyl. Viss del kommer dock alltid kräva rekognosering på plats, vad avser geografiska faktorer. Utöver detta klarläggs klimatologiskafaktorer, detta syftar främst till att identifiera lämpliga tidpunkter för att genomföra stridsverksamhet, totalt sett över hela ytan av mållandet. De geografiska och klimatologiska faktorerna syftar främst till att erhålla information för den reguljära krigföringen och till del för den okonventionella krigföringen.
Socialafaktorer såsom ekonomi, folkslag, politik, flyktingar, politik o dyl klarläggs. Dessa syftar ytterst till att finna grupperingar i samhället som stödjer och/eller indirekt kan stödja vid en konflikt. Indirekt stöd syftar till att finna de grupperingar som kan understödjas, utan att de är medvetna om det, för att destabilisera mållandet. Utöver detta klarläggs socioekonomiska faktorer bl a som kan utnyttjas i propaganda o dyl för att ytterligare destabilisera mållandet.
Säkerhetsstrukturersåsom Försvarsmakt, Rättsväsende, Säkerhetspolis o dyl klarläggs. Syftande till att finna svagheter hos mållandet. Här avses främst kritiska sårbarheter som vid ett bortfall leder till stora svårigheter, detta kan vara allt från enskilda individer till olika former av system. Likväl syftar informationsinhämtningen till att identifiera lämpliga individer som kan fungera som uppgiftslämnare inom denna struktur samt kunna genomföra påverkan inför ett angrepp. Detta är oftast den del som de flesta förknippar med informationsinhämtning.
Således det vi kan se är att informationsinhämtningen täcker samtliga aspekter över ett helt land och inte enbart det man vanligtvis förknippar med informationsinhämtning, Försvarsmakten och Försvarsindustri, utan samtliga delar av samhället berörs. Denna insikt var utbredd under främst 1980-talet i det svenska samhället, detta har dock fallit i glömska numera, det moderna kriget utkämpas över hela ytan och berör samtliga delar av en nationalstat, därför genomförs informationsinhämtning över hela ytan, något som särskilt måste beaktas!
Vad man måste ta med sig att all denna informationsinhämtning syftar ytterst till tre (3) saker, lokalisera svagheter, finna medel och metoder för att vinna ett krig och möjliggöra för stridskrafter att lösa dess uppgifter. Häri ligger det troligtvis att Säkerhetspolisen har identifierat att denna form av inhämtning genomförs och därmed kan man riskfritt offentligt säga att Ryssland genomför krigsförberedelser mot Sverige.
Bild 2. Exempel på offensiva underrättelseoperationer.

Underrättelseoperationer.Denna typ av operationer som genomförs offensiva, syftar ytterst till att påverka en annan part med doldamedel och metoder, utan att man skall kunna spåra verksamheten till dess ursprungsland. Syftet med påverkan styr vilka metoder som utnyttjas, oftast innebär denna form av operationer att man arbetar i minst tre (3) led för att ej kunna spåra ursprungslandet, vilket i praktiken innebär att uppgiftsställaren, första (1) ledet, ger en uppgift till en mellanhand, andra (2) ledet, som utnyttjar en individ eller gruppering i mållandet för att lösa uppgiften, det tredje (3) ledet.

Några grundmetoder är mer troliga än andra att utnyttjas vid offensiva underrättelseoperationer såsom, inflytelseagenter, propaganda, subversionoch sabotage. Stegringen bör även vara utifrån den skrivna ordningen, främst för att långsiktigt kunna skapa gynnsamma förutsättningar för ett angrepp och att detta angrepp ej röjs i förväg genom de offensiva underrättelseoperationerna.
Ser vi till inflytelseagenterär detta individer som rekryteras för att i det dolda kunna påverka främst den politiska arenan i en riktning som är gynnsam för den stat som handleder agenten. Dessa är oftast mycket svåra att spåra för de röjer ingen hemlig information, utan genom sitt agerande påverkar de mållandet. Dessa kan finnas utöver i det politiska etablissemanget inom samhällets samtliga sektorer, men främst på den politiska arenan, inom Försvarsmaktensamt inom media. Där dessa genom sitt agerande kan verka destabiliserande.
Propagandansyftar främst till att skapa en opinion. I detta fall kan denna opinionsbildning vara tudelad, den kan dels syfta till att destabilisera främst genom att misskreditera den styrande makten dels utföras på ett sådant sätt att den stat som genomför den skall genom opinionsbildningen som bildas få ett bättre utgångsläge. Här kan dels medvetna dels omedvetna bärare av budskapet utnyttjas. Vad som är signifikant är att en omfattande analys ligger bakom utnyttjandet av propagandan för att nå ett mål med den, budskapet måste ha en sådan framtoning att mottagaren av den måste finna det troligt och tilltalas av det, dock kommer man aldrig nå fram till en del av befolkningen. Man kan tänka sig en tårta med tre delar, där två av delarna består av mindre bitar, de som aldrigkommer övertalas och de som redanärövertalade, den stora biten är den påverkansbaramassan av propagandan. Vad som även är mycket viktigt att ta med sig är att propagandan kommer föras på samtliga informationsarenor, såväl nationella som internationella.
Bild 3. Exempel på upprorsbyggnad i ett målland.

Subversioneni detta fall syftar till att genom utnyttja extrema grupperingar i mållandet skapa en instabilitet. Denna fas av offensiva underrättelseoperationer påbörjas bedömt upptill ett (1) år innan ett angrepp, för att genom våldsamma aktioner dels destabilisera dels trötta ut säkerhetsstrukturerna i mållandet. Syftet blir tudelat dels får man genom detta de ledande i mållandet att ej fokusera på det egentliga hotet dels få säkerhetsstrukturerna i mållandet att fel prioritera dvs man fokuserar sina resurser på det aktuella hotet och ej det egentliga. Denna fas kommer troligtvis likna klassiska upprorskampanjerdvs då en nationalstat understödjer ett uppror vad amerikanska specialförband benämner unconventional warfare. Vari propagandan kommer vara en avgörande faktorer för att få individer i mållandet att delta/understödja den subversiva verksamheten. Vad som dock måste beaktas är att själva tanken är ej att skapa ett uppror och med det omkullkasta den sittande makten, utan att utnyttja mekanismerna i ett uppror för att därmed skapa en gynsam förutsättning för de egna stridskrafterna vid konflikten. 

Sabotagesom ett led i offensiva underrättelseoperationer syftar till att påverka dels svåråtkomliga mål dels skapa friktioner i ett inledningsskede av ett angrepp. Dessa kan påbörjas en lång tid innan själva angreppet, för att gradvis skapa störningar i mållandet och avslutningsvis skapa en systemkollaps när specialförbandsoperationer påbörjas. De tydligaste sabotagen kommer ske i samband med att specialförbandsoperationer påbörjas och då oftast vid svåråtkomliga mål med hjälp av lokalt rekryterad personal.

En viktig faktor man skall beakta är att inhämtningsoperationerna leder fram till ett underlag som möjliggör de offensiva underrättelseoperationerna. Dessa leder fram till exakt hur man skall välja att gå tillväga, inom ramen för propaganda, subversion och sabotage. Således varje offensiv underrättelseoperation är unik, man kan ej i förväg förutsäga exakt hur en motståndare kommer gå tillväga, däremot kan man spåra hans agerande när man väl upptäcker metoder som går att härleda till ett offensivt agerande.
Bild 4. Faktorer som möjliggör SF operationer.

Specialförbandsoperationer.Dessa operationer syftar ytterst till att på strategisk och operativ nivå möjliggöra för strategisk chef att lösa sin uppgift. Det vill säga att genomföra kritiska operationer för att möjliggöra för de lägre nivåerna skall kunna lösa sina uppgifter i ett reguljärt krig, oftast med det yttersta syftet att möjliggöra en kraftutveckling i en eller flera riktningar. Operationerna inleds oftast innan en konflikt öppet har inletts, för att rangera pusselbitarna för den strategiska chefen.

I den nya ryska operationskonsten kommer bedömt, specialförbanden fylla uppgifter från fas tre (3) intill fas åtta (8), det kommer dels handla om strategisk spaning som genomförs redan under fredsförhållanden dels klassiska strids- och spaningsuppgifter som löses under dels gråzonen mellan krig och fred dels när konflikten är öppen. Vad som kommer vara signifikant är att uppgifterna kommer vara av strategisk karaktär dvs fälla avgöranden.
McRaven delar in ett specialförbandsföretag i tre faser, planeringförberedelser och genomförande, dessa tre faser omfattas därefter sex (6) stycken faktorer, enkelhetsäkerhetförövningöverraskninghastighet och syfte, som möjliggör att ett specialförbandsföretag kan lyckas. Samtliga sex faktorer måste uppfyllas för att man skall lyckas med företaget, vilket innebär att specialförbandsföretag oftast är företag av mindre enheter, stora enheter kan ej uppfylla samtliga dessa faktorer, likväl kan ej reguljära förband uppfylla samtliga dessa faktorer i tid och rum.
Detta kan sammanfattas med, en enkel plan som lyckas hållas hemlig och förövas under realistiska förhållanden under upprepade tillfällen som genomförs med överraskning samt hastighet och ett tydligt syfte leder säkrast till framgång. Då uppnår man vad McRaven benämner relativöverlägsenhet, detta är vad som gör att specialförband kan nå avgöranden trots att oddsen är mot dem, såsom vid Eben Emael men vad är då relativ överlägsenhet?
Relativ överlägsenhet är när en mindre styrka uppnår ett övertag mot en större styrka, detta kan uppnås som tidigare beskrivits om man uppfyller de sex grundprinciperna för ett specialförbandsföretag. Men för att uppnå detta krävs underrättelser som adekvat kan möjliggöra den planering som gör att man kan uppnå just relativ överlägsenhet. Underrättelserna inhämtas över hela ytan för att finna den information som är relevant för att kunna uppnå just relativ överlägsenhet.
Beroende på vilken uppgift/uppgifter och över hur stor yta den/de skall lösas så varierar dels tiden dels mängden inhämtning som genomförs, det kan röra sig om år till månader som måste avsättas för att kunna uppnå det underrättelseläge som möjliggör dessa operationer. Det handlar om att man måste ha kunskap om de totala förhållandena i det aktuella operationsområdet, för att därmed finna medel och metoder som möjliggör en lyckad insats, därav kan relativ överlägsenhet uppnås.
Häri ligger den största styrkan med specialförbandsoperationer man anpassar sig utifrån de rådande omständigheterna och finner därmed en lösning, det ställer höga krav på flexibilitet hos personalen ingående i dessa förband. Samt högre chef måste ha en förmåga att överlåta ansvaret för lösandet av uppgiften till underställd personal.
Således varje specialförbandsoperation är unik, den ena är inte den andra lik, dock kan en viss spårbarhet finnas men man anpassar sig utifrån de rådande omständigheterna, detta är även avgörande för att uppnå en säkerhet dels i att operationen ej röjs dels att den verkligen lyckas. Återanvändande av en redan utnyttjad metod som är känd undviks in i det längsta, vilket i grunden är en av specialförbandens styrkor, dess flexibilitet att anpassa sig utifrån rådande omständigheter. Häri ligger även en stor vikt att man som nationalstat gör en ordentliganalys av vilka kritiskasårbarheter man har och försöker minimera dessa, för det är dessa kritiska sårbarheter som specialförbandsföretagen kommer inriktas mot.
Slutsatser
Det vi kan se är att hotet är mångfacetterat i den antagna ryska operationskonsten, likväl är den föränderlig, utifrån att man väljer att använda dolda metoder såsom offensiva underrättelseoperationer, specialförbandsföretag o dyl långt innan själva konflikten blir ett faktum. Dessa metoder anpassas utifrån de rådandeomständigheterna, således kan man inte kategoriskt säga att det krävs en rysk diaspora för att man skall kunna genomföra denna form av krigföring, likväl blir det direkt farligt att suboptimera sig mot att möta irreguljära förband enbart, utan det var en unik företeelse på Krimhalvön, i östra Ukraina kan vi se att det har ändrat sitt modus operandi markant, likväl som man kommer göra i händelse av en konflikt med de baltiska staterna eller med Sverige.
”Tillfället gör tjuven” brukar man säga som ett ordspråk, det gäller i mångt och mycket även i denna operationskonst. Målet är det övergripande, utifrån den genomförande informationsinhämtningen som är fokuserad på målet/syftet, tar man fram metoder för att lösa de ställda uppgifterna, slutligen avdelar man medlen (förband, ta fram specifik utrustning m m) för att nå målet.
Vad som krävs är en vaksamhet och information kring hotet, detektiven allmänheten har historiskt alltid varit duktig på att rapportera säkerhetshotande verksamhet, då vi tydligt kan se att en stor del för att möjliggöra den nya ryska krigföringen bygger på ett informationsövertag, så kan det spolieras genom att man förnekar detta informationsövertag, vilket främst uppnås genom upplysning hos allmänheten.
Have a good one! // Jägarchefen
Källor
FOI 1(Svenska)
Finländska FHS 1(Engelska)
Lettiska FHS 1(Engelska)
Reuters 1(Engelska)
Rysslands President 1(Engelska)
Sveriges Radio 1(Svenska)
Time 1(Engelska)
The Guradian 1, 2 (Engelska)
The New York Times 1(Engelska)
VPK 1(Ryska)
Putin rustar Ryssland, Elfving Jörgen, 2014
Rysk Krigskonst, Ulfving Lars, 2005
Case Studies in Special Operations Warfare : Theory and Practice, McRaven William, 1996
TRM BASSÄK Del 1, Försvarsmakten, 1994
Remiss MSR 1.5 Motståndaren, Försvarsmakten, 2014
Spioner och spioner som spionerar på spioner, Forsberg Tore, 2003