Författararkiv: Jägarchefen

Ett år med 14. Armékåren

Reflektion

I april 2017, skall enligt officiella, ryska, uppgifter, den 14. Armékåren upprättats i det norra militärdistriktet (MD N).1Denna armékår förefaller under sitt första år haft en relativt låg profil i nyhetsrapporteringen från det ryska försvarsministeriets informationstjänst. Officiellt förefaller inga större övningar inom ramen för armékåren genomförts, vid en genomgång av den specifika rapporteringen för MD N under 2017. Historiskt finns det dock en diskrepans mellan vad som rapporteras och vad som de facto genomförs, varvid kårövningar kan ha genomförts under 2017, något inlägget återkommer till.

När den mediala bevakningen var som mest omfattande kring den ryska Östersjömarinens avlyssningar på internationellt vatten i Östersjön vid inledningen av april månad 2018,2förefaller den 14. Armékåren påbörjat sin första, officiella, armékårsövning. Den 04APR2018 publiceras en artikel att personal ur de två motoriserade brigaderna inom MD N påbörjat en beredskapskontroll inom ramen för en stabstjänstövning för den 14. Armékåren. Övningsledaren var chefen för den ryska Norra Marinen,3 Amiral Nikolaj Evmenova tillika chef MD N.4

Enligt övningsscenariot skulle den 14. Armékåren avvärja ett angrepp på ryskt territorium genomfört av den s.k. konventionellamotståndaren. Det övergripande syftet med stabstjänstövningen för armékåren skall ha varit att utveckla och höja ledningsförmågan inom armékåren i en kontinuerligt föränderlig stridsmiljö samt öka förmågan avseende nyttjandet av bl.a. obemannade flygande farkoster och nya vapensystem. Övningen skall även utgjort kontroll avseende uppnådd utbildningsnivån under vinterutbildningsperioden.5 Den 05APR2018 publiceras ytterligare en artikel, där det beskrivs hur personal ur en motoriserad brigad avvärjt ett angrepp från den konventionella motståndarens jägar- alternativt specialförband.6

Detta är de enda publicerade uppgifterna avseende den kårövning som skall ha genomförts under inledningen av april månad 2018. Den låga graden av publicitet kring den 14. Armékåren är intressant att notera, i jämförelse med t.ex. den 11. Armékåren i Kaliningrad Oblast. Dock kan en förklaring finnas i den korta tid som den 14. Armékåren varit upprättad,7 därtill den begränsade mängden förband som den förefaller bestå av.8 Vad som dock kan anses vara något anmärkningsvärt är den begränsade rapporteringen kring övningen den 04APR2018 mtp. hur andra beredskapskontroller rapporteras inom t.ex. det västra militärdistriktet (MD V). Därtill är det intressant att övningen startade samtidigt som Östersjömarinens avlysningar i södra Östersjön blev aktiva.

Dock får det ses som möjligt att ytterligare en övning genomförts på kårnivå, för den 14. Armékåren. Inom ramen för övning Zapad-2017 övades bl.a. försvar mot landstigningsföretag inom MD N vid övningsfältet Pumanki den 18SEP2017. Detta var de enda officiellt rapporterade markstridsmomentet MD N genomförde under övning Zapad-2017. Vid denna övning förefaller dock förbandet utgjorts av 61. Marininfanteribrigaden,9 som ej ingår i den 14. Armékåren. Dock fanns indikationer på att den markbaserade övningsverksamheten var större än det som delgavs officiellt. En misstanke som kom att stärkas när chefen för de ryska luftlandsättningstrupperna visade sig vara i Murmansk Oblast, då han skadades vid en trafikolycka den 19SEP2017.10

De misstankar som fanns avseende en mer omfattande markövning inom MD N under Zapad-2017, bekräftades när den norska underrättelsetjänsten delgav sin årsrapport för 2017, i mars 2018. Vid en efterföljande genomgång för Oslo Militære Samfunnutvecklade chefen för den norska underrättelsetjänsten vad det hade omfattat. Enligt den norska underrättelsetjänsten skulle bl.a. Iskander förband framgrupperat nära den norska gränsen under Zapad-2017. Men även större markförband (mekaniserat infanteri och luftlandsättningsförband) hade förflyttats på väldigt kort tid, till Kolahalvön med flyg och järnväg. De ryska väpnade styrkorna skulle även vidtagit passiva och aktiva åtgärder för att dölja sin verksamhet.11 Hur stor förbandsmassa som förflyttades till Kolahalvön under Zapad-2017, delgavs ej.

Troligtvis rör det sig om mer än brigad storlek (4 - 5,000 man) vad avser förflyttningen till MD N, när chefen för den norska underrättelsetjänsten påtalar att det var första gångensedan det kalla krigets slut som omfattande ryska förbandsförflyttningar genomförs till Kolahalvön.12Som minst torde förbandsvolymen varit större än de förband som tillfördes vid den beredskapskontroll som genomfördes 16-21MAR2015 där förband förflyttades till MD N (cirka 2,000 man).13 Här blir det återigen intressant att notera avsaknaden av officiell rysk rapportering kring denna verksamhet.

De till vardag markbaserade förbanden inom MD N och främst på Kolahalvön bör belysas för att skapa en kontext, de posteringar som finns utplacerade i den Arktiska övärlden kommer ej beröras. Den 14. Armékåren förefaller i skrivande stund enbartbestå av 80. och 200. Motorskyttebrigaden.14 Övriga markstridsförband som finns inom MD N utgörs av 61. Marininfanteribrigaden, 420. Marina Spetsnazbrigaden, 536. Kustrobotbrigaden, 186. Televapencentrat och 180. Ingenjörsbataljonen.15 Därutöver tillkommer ett antal markförband ingående i 45. Flyg- och luftförsvarsarmén.

De ryska Arméerna/Armékårerna har i grunden ingen generisk sammansättning, dock finns vissa grunddrag kring hur de är utformade. De består av en eller flera manöverförband såsom motorskyttebrigader eller stridsvagnsbrigader. Därtill kan de innehålla en ledningsbrigad, en logistikbrigad, en luftvärnsbrigad, en spaningsbrigad, en broläggningsbrigad, en artilleribrigad, ett ingenjörregemente och ett CBRN regemente.16Markrobotbrigader, såsom Iskander systemet, ingår även i Arméerna/Armékårerna.17

Utgående från de grunddrag som finns, förefaller det vara relativt storabrister innan den 14. Armékåren kan anses utgöra en komplett Armékår. Vissa indikationer finns på att ytterligare förband kommer tillföras MD N och möjligtvis den 14. Armékåren. Bland annat har diskussioner förts om upprättande av en spaningsbrigad, därtill ytterligare ett manöverförband, den 82. Motorskyttebrigaden.18 Dock förefaller ingen information publicerats om eventuell tillförsel av understödjande enheter, såsom ledningsförband, logistikförband m.m. Här finns möjligheten att sådana delar tillförs ur andra militärdistrikt,19såsom det centrala militärdistriktet (MD C) som får anses utgöra Rysslands strategiska reserv.20

I de ryska militärdistrikten leder militärdistriktschefen sina markförband via arméerna eller armékårerna i militärdistriktet.21Då en större mängd markförband förefaller ombaserats till Kolahalvön under övning Zapad-2017, manöverförband och markrobotförband som organisatoriskt finns under Armé och Armékår, kan det ses som troligt att den 14. Armékåren under Zapad-2017 genomförde en kårövning. Den eller de tillförda luftlandsättningsenheterna stod möjligtvis under militärdistriktschefens ledning maa. att de utgör en strategisk resurs.

Avsaknaden av rapportering kring den 14. Armékårens övningsverksamhet har berörts ett antal gånger i detta inlägg. Selektiv rapportering är på intet sätt unikt avseende de ryska väpnade styrkorna då det utgör en form av informationssäkerhet.22 I sammanhanget bör det påtalas att Arktis utgör ett av tre prioriterade geografiska områden, de två andra är Östersjöregionen och Svarta havsregionen. De två sistnämnda geografiska områdena har även tillförts armékårer.23 Jämförs rapporteringen mellan de tre områdena kan det anses finnas fog för att hävda, att det genomförs en selektiv rapporteringavseende markstridsverksamheten inom MDN. Därtill kan agerandet under övning Zapad-2017 även tillföras detta, som stärker bilden av ett försök att döljaden förmågeuppbyggnad som sker samt bibehålla ett fokus hos de västliga länderna gentemot Svarta havsregionen och Östersjöregionen. Här skulle eventuellt avlyssningarna i Östersjön vid inledningen av april 2018, kunnat utgöra en distraktor för att fästa uppmärksamheten mot Östersjöregionen när kårövningen påbörjades inom MD N. På motsvarande sätt som medias fokuseringen under Zapad-2017 främst var riktat mot Östersjöregionen och ejmot vad som skede inom MD N.

Vad avser fortsatt förmågeuppbyggnad har det bl.a. framkommit uppgifter att den 200. Motorskyttebrigaden kan komma tillföras en luftlandsättningsbataljon för att höja förmågan vad avser lösande av uppgifter över större områden.24 Därtill har det även framkommit information att eventuellt den 200. eller 80. Motorskyttebrigaden skall ökas upp till divisions storlek.25Här skall tilläggas att dagens ryska divisioner är något mindre än de sovjetiska, en rysk motoriserad division bedöms bestå av cirka 8,000 soldater emedan en sovjetisk motoriserad division bestod av cirka 13,000 soldater.26 Varvid det ej rör sig om en omfattande ökning. Därtill förefaller MD N tillföras markrobotförband av typen Iskander innan 2020 utgång.27Detta skulle kunna öka sannolikheten för upprättandet av en spaningsbrigad inom MD N maa. det invisningskompani som eventuellt finns inom spaningsbrigaderna.28 I sammanhanget är det även intressant att notera hur en bedömning gör gällande att i händelse av att en spaningsbrigad upprättas inom Kaliningrad Oblast, skulle detta kunna indikera mer offensiva operationer,29denna möjlighet bör även beaktas avseende MD N.

Vad avser övningsverksamhet under 2018, får det ses som möjligtatt övningsverksamheten kommer vara hög från slutet av kvartal två och hela kvartal tre och del av fyra med markstridsförbanden i MD N maa. NATO övningen Trident Juncture som genomförs mellan augusti och december 2018 i mellersta Norge, där det aktiva skedet främst är i slutet av oktober och inledningen av November.30Detta kommer möjligtvis föranleda ytterligare ombaseringar av Iskander förband till MD N men även förbandsförflyttningar till MD N likt de under Zapad-2017. I sammanhanget är det värt att belysa att den ryska Norra Marinen även förefaller vara delaktiga i årets ryska strategiska övning Vostok-2018,31 som främst är till för att öva det östra militärdistriktet (MD Ö). Detta skulle i sig kunna innebära att delar av markstridsförbanden ur MD N även kommer övas under Vostok-2018.

Avslutningsvis, den ryska styrkeuppbyggnaden inom MD N förefaller till del ske inobscura. I vissa fall rapporteras verksamhet, främst avseende de posteringar som upprättas i den Arktiska övärlden. Vad avser t.ex. styrkeuppbyggnaden och övningsverksamheten på Kolahalvön förefaller rapporteringen vara kraftigt begränsad. Arktis utgör ett för Ryssland viktigt område, härvid kan det ses som möjligtatt de försöker binda västliga resurser i andra områden, såsom Östersjöregionen, emedan de själva gradvis ökar sin förmåga i det område de anser vara dess primära på sikt.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Institute for the Study of War 1(Engelska)
Jägarchefen 1, 2(Svenska)
Lenta 1(Ryska)
Oslo Militære Samfund 1(Norska)
RIA Novosti 1, 2(Ryska)
Rysslands Försvarsministerium 1, 2, 3, 4, 5(Ryska)
Svenska Dagbladet 1(Svenska)
TASS 1, 2 (Engelska)
Totalförsvarets forskningsinstitut 1(Svenska)
Verdens Gang 1(Norska)
Zvezda 1(Ryska)

Bartles, Charles K. Grau, Lester W. The Russian Way of War: Force Structure, Tactics, and Modernization of the Russian Ground Forces. Fort Leavenworth: Foreign Military Studies Office, E-bok, 2017.
Department of the Army. The Soviet Army: Troops, Organization, and Equipment. Washington, DC: Department of the Army, 1991.
Sutyagin, Igor. Bronk, Justin. Russia's new ground forces: capabilities, limitations and implications for international security. Milton Park, Abingdon: Routledge Journals, E-bok, 2017.

Slutnoter

1Министерство обороны Российской Федерации. Министр обороны России провел очередное заседание Коллегии военного ведомства. 2017. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12119607@egNews(Hämtad 2018-05-06)
2Svenska Dagbladet. Hellekant, Johan. Ryska robottester: ”Sverige ska vara uppmärksamt”. 2018. https://www.svd.se/ryska-robottester-sverige-ska-vara-uppmarksamt(Hämtad 2018-05-06)
3Министерство обороны Российской Федерации. На Северном флоте начались учения соединений сухопутных и береговых войск. 2018. https://structure.mil.ru/structure/okruga/north/news/more.htm?id=12169871@egNews(Hämtad 2018-05-06)
4Министерство обороны Российской Федерации. Евменов Николай Анатольевич. 2018. https://structure.mil.ru/structure/okruga/north/head.htm(Hämtad 2018-05-06)
5Министерство обороны Российской Федерации. На Северном флоте начались учения соединений сухопутных и береговых войск. 2018. https://structure.mil.ru/structure/okruga/north/news/more.htm?id=12169871@egNews(Hämtad 2018-05-06)
6Министерство обороны Российской Федерации. Разведчики мотострелковой бригады Северного флота на учении уничтожили условных диверсантов. 2018. https://structure.mil.ru/structure/okruga/north/news/more.htm?id=12170032@egNews(Hämtad 2018-05-06)
7Министерство обороны Российской Федерации. Министр обороны России провел очередное заседание Коллегии военного ведомства. 2017. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12119607@egNews(Hämtad 2018-05-06)
8Harris, Catherine. Kagan, Frederick W. Russia's Military Posture: Ground Forces Order of Battle. Washington, DC: Institute for the Study of War, Critical Threats Project, 2018, s. 38.
9Министерство обороны Российской Федерации. Морпехи Северного флота в ходе учения отразили высадку морского десанта условного противника на полуостров Средний. 2017. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12142720@egNews(Hämtad 2018-05-06)
10Лента. Главком ВДВ получил тяжелые травмы в ДТП в Мурманской области. 2017. https://lenta.ru/news/2017/09/19/vdv/(Hämtad 2018-05-06)
11Oslo Militære Samfund. Foredrag: Etterretningstjenestens årlige situasjonsvurdering. 2018. https://www.oslomilsamfund.no/foredrag-etterretningstjenestens-arlige-situasjonsvurdering-3/(Hämtad 2018-05-06)
12Ibid.
13Jägarchefen. Si vis pacem, para bellum - Beredskapskontroll 16-21MAR15. 2015. http://jagarchefen.blogspot.se/2015/04/si-vis-pacem-para-bellum.html(Hämtad 2018-05-06)
14Harris, Catherine. Kagan, Frederick W. Russia's Military Posture: Ground Forces Order of Battle. Washington, DC: Institute for the Study of War, Critical Threats Project, 2018, s. 38.
15Sutyagin, Igor. Bronk, Justin. Russia's new ground forces: capabilities, limitations and implications for international security. Milton Park, Abingdon: Routledge Journals, E-bok, 2017, s. 128-129.
16Bartles, Charles K. Grau, Lester W. The Russian Way of War: Force Structure, Tactics, and Modernization of the Russian Ground Forces. Fort Leavenworth: Foreign Military Studies Office, E-bok, 2017, s. 30.
17Ibid. s. 30, 242, 263.
18Sutyagin, Igor. Bronk, Justin. Russia's new ground forces: capabilities, limitations and implications for international security. Milton Park, Abingdon: Routledge Journals, E-bok, 2017, s. 123, 124.
19Sutyagin, Igor. Bronk, Justin. Russia's new ground forces: capabilities, limitations and implications for international security. Milton Park, Abingdon: Routledge Journals, E-bok, 2017, s. 126.
20Persson, Gudrun (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv – 2016. Stockholm: Avdelningen för försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2017, s. 74.
21Bartles, Charles K. Grau, Lester W. The Russian Way of War: Force Structure, Tactics, and Modernization of the Russian Ground Forces. Fort Leavenworth: Foreign Military Studies Office, E-bok, 2017, s. 29.
22Persson, Gudrun (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv – 2016. Stockholm: Avdelningen för försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2017, s. 17-18
23ЗВЕЗДА. Арктика-Калининград-Крым: стратегический треугольник российской обороны. 2015. https://tvzvezda.ru/news/forces/content/201501150803-rbra.htm(Hämtad 2018-05-06)
РИА Новости. Шойгу: одиннадцатый армейский корпус сформирован в составе Балтфлота. 2016. https://ria.ru/defense_safety/20160629/1454296699.html(Hämtad 2018-05-06)
РИА Новости. В Крыму сформирован 22-й армейский корпус Черноморского флота. 2017. https://ria.ru/defense_safety/20170210/1487713296.html(Hämtad 2018-05-06)
24Sutyagin, Igor. Bronk, Justin. Russia's new ground forces: capabilities, limitations and implications for international security. Milton Park, Abingdon: Routledge Journals, E-bok, 2017, s. 125.
25Ibid. s. 125-126.
26Bartles, Charles K. Grau, Lester W. The Russian Way of War: Force Structure, Tactics, and Modernization of the Russian Ground Forces. Fort Leavenworth: Foreign Military Studies Office, E-bok, 2017, s. 32.
Department of the Army. The Soviet Army: Troops, Organization, and Equipment. Washington, DC: Department of the Army, 1991, s. 4-38.
27TASS. Russian ground forces to be fully rearmed with Iskander-M ballistic missiles by late 2020. 2017. http://tass.com/defense/947360(Hämtad 2018-05-06)
28Jägarchefen. Striden på djupet. 2018. http://jagarchefen.blogspot.se/2018/01/striden-pa-djupet.html(Hämtad 2018-05-06)
29Sutyagin, Igor. Bronk, Justin. Russia's new ground forces: capabilities, limitations and implications for international security. Milton Park, Abingdon: Routledge Journals, E-bok, 2017, s. 94.
30Verdens Gang. Braaten, Magnus. Trafikkproblemer og støy: Slik blir NATOs storøvelse i Norge. 2018. https://www.vg.no/nyheter/innenriks/i/1kdjvq/trafikkproblemer-og-stoey-slik-blir-natos-storoevelse-i-norge(Hämtad 2018-05-06)
31TASS. Northern Fleet, troops from eastern and central Russia to hold large-scale drills in 2018. 2018. http://tass.com/defense/979146(Hämtad 2018-05-06)

Skyddet av det bakre området

Sammanfattning

Sovjetunionen och dagens Ryssland hade och har troligtvis ett välutvecklat tänkande samt system för hur sitt bakre område skall försvaras mot t.ex. jägar- och specialförband. Detta omfattar, dels särskilt avdelade förmågor för att lösa försvaret, dels en inneboende förmåga hos samtliga förband som uppträder i det bakre området. Sett till dagens svenska Försvarsmakt bör en ökad diskussion ske kring hur vi skall kunna skydda våra förbindelsevägar o.dyl. för att möjliggöra att våra brigader skall kunna koncentreras till olika områden, men även hur logistiken för dessa skall kunna skyddas d.v.s. vår eget bakre område och bakre tjänst. Detta får anses vara ett eftersatt område i den öppna svenska taktiska och operativa debatten.

Analys

Ett intressant ämnesområde, om än ett som inte berörts i någon större omfattning rent historiskt, är hur Sovjetunionen valde att organisera försvaret av det s.k. bakre området med dess bakre tjänst bl.a. transport- och underhållstjänsten under perioden för det kalla kriget. Detta är möjligtvis ett område som bör studeras mer ingående ur svenska förhållanden, då just försvaret av det egna s.k. bakre området är något som till del får anses vara eftersatt.

Tack vare den omfattande mängd av handlingar som avhemligats av den amerikanska underrättelsetjänsten, Central Intelligence Agency, kan en relativt god bild erhållas av hur Sovjetunionen tänkte försvara sitt bakre område, framförallt när vissa av dessa handlingar utgör tidigare Sovjetiska reglementen. Inledningsvis kommer detta inlägg beskriva hur Sovjetunionen tänkte försvara sitt bakre område, därefter kommer nutida exempel som publicerats av det ryska försvarsministeriets informationstjänst belysas och slutligen kommer vissa paralleller dras till svenska förhållanden.

För att förstå kontexten med försvaret av det bakre området samt den bakre tjänsten krävs en enklare belysning av den tidigare Sovjetiska militära strukturen. Sovjetunionen hade indelat världen i ett flertal s.k. krigsskådeplatser, Teatr Voenny Destvij (TVD), dessa krigsskådeplatser var i sin tur indelade i en eller flera strategiska riktningar, den strategiska riktningen kunde ses som en “korridor”. Inom respektive strategisk riktning kunde en eller flera operationsriktningar finnas, inom operationsriktningen löstes uppgifter med en s.k. front som bl.a. kunde bestå av en eller flera arméer. Del av den fredstida militärdistriktsstaben kom även utgöra stommen för fronstaben, vid de gränsnära militärdistrikten var dess chef ofta frontbefälhavare.1 Dagens Ryssland har fortsatt militärdistrikt,2 en tydlig skillnad med de nutida militärdistrikt är dock att de är försvarsgrensgemensamma kontra de tidigare.3 Fortsatt förefaller strategiska och operativa riktningar finnas,4 varvid det kan ses som möjligt att front konceptet, åtminstone till del, består.

Det sovjetiska logistiksystemet var ett framåtriktat system, såsom det nuvarande ryska även är, där den högre nivån hade till uppgift att lösa logistiken för den underställda. Praktiskt innebar det att t.ex. Armékårernas logistikförband transporterade fram drivmedel o.dyl. till divisionerna osv. Logistiken var och är indelad i strategisk, operativ och taktisk nivå. Den strategiska nivån omfattar alla centrala underhållsbaser, den operativa nivån omfattar underhållsförband, baser och anläggningar för fronter, militärdistrikt, arméer m.m. Den taktiska nivån omfattar underhållsförband, baser och anläggningar för lägre förband d.v.s. division och nedåt.5

Tjänsten och mängden förband i t.ex. en fronts bakre område anpassades utifrån frontens uppgift men även den aktuella krigsteatern. Huvuduppgiften för den bakre tjänsten var, samt troligtvisär, att säkerställa tillförseln av materiel i alla dess former samt dess punktliga leverans till de underställda förbanden, säkerställa transportlinjers funktion, reparera skadad materiel, omhänderta skadad och sjuk personal, genomföra olika former av bortförsel samt organisera utnyttjandet av lokala medel.6

För att leda den bakre tjänsten, fanns/finns en chef för det bakre området. Till sitt förfogande hade/har vederbörande även en stab. Avdelandet av en särskild chef för det bakre området, skulle/skall möjliggöra för förbandschefen att fokusera på den konkreta uppgiften som förbandet erhållit. Uppbyggnaden av denna funktion fanns/finns ned till regementsnivå. Staben tog/tar fram en plan för att, dels kunna lösa den faktiska uppgiften förbandet hade, dels de uppgifter de erhållit från dess högre nivå avseende den s.k. bakre tjänsten.7

Chefen för det bakre området var/är även ansvarig för skyddet av verksamheten inom det området. I ett hemligt sovjetiskt reglemente från 1963 framgår det tydligt vilka uppgifter chefen för det bakre området för en front hade avseende skyddet. En stor del fokuserar på hur verksamheten och förband skall skyddas gentemot olika former av massförstörelsevapen. Men skydd gentemot konventionella vapen och olika former av agerande i det s.k. bakre området berörs även. Jämförs de hemliga uppgifterna gentemot ett öppet amerikanskt reglemente från 1984, förefaller det vid den tidpunkten fortsatt vara detsamma i agerande.8

Vad avser det konventionella försvaret av det bakre området, skulle förbanden i det bakre området ansvara för skyddet av dess egna grupperingsplatser och verksamhet. Därtill skulle den s.k. andra echelongens förband nyttjas i stor omfattning i försvaret av det bakre området. Andra medel som skulle/skall nyttjas var/är maskering, skenmål, nyttjande av dåliga siktförhållanden för att genomföra verksamhet m.m. Den sovjetiska säkerhetstjänstens förband men även inrikesministeriets förband skulle även stödja försvaret av det bakre området, både vid defensiva men även offensiva operationer.9 I nutid får det ses som möjligt att även det ryska nationalgardet kan lösa sådana uppgifter.

Därutöver fanns, under tiden för Sovjetunionen, även ett särskilt avdelat skyddsförband, av divisions storlek, för skyddet av en fronts bakre område. Denna enhet skulle skydda viktiga grupperingsplatser med tillhörande enheter, men även skydda viktiga transportvägar. Därtill skulle detta skyddsförband vidta åtgärder i det bakre området för att bekämpa subversiv verksamhet men även jägar- och specialförband. Den ställföreträdande chefen över det bakre området skulle tillsammans med chefen för den särskilt avdelade skyddsenheten planera lösandet av förbandets uppgifter.10

I sammanhanget är det intressant att notera hur både den sovjetiska säkerhetstjänstens förband men även inrikesministeriets förband skulle kunna genomföra skydd av det s.k. bakre området. Varvid dessa två myndigheters förbandstyper eller enhet ur de sovjetiska väpnade styrkorna, kan ha utgjort detta skyddsförband. En annan möjlighet är att det även kan ha varit en kombination av de tidigare nämnda myndigheterna som utgjorde detta skyddsförband.11

Det sovjetiska försvarsministeriet publicerade under det kalla kriget skriften "militära tankar", i minst tre artiklar, från 1960-talet, berörs olika former av åtgärder som de sovjetiska väpnade styrkorna kunde tänkas vidta för att skydda det bakre området mot jägar- och specialförband. En viktig faktor att ta i beaktande är att detta är tankegångar och förslag för att driva utvecklingen framåt och att skapa diskussion.

I en av artiklarna konstaterar författarna att det är omöjligt att genomföra en effektiv strid gentemot jägar- och specialförband i det bakre området utan en fungerande inhämtningsförmåga, gentemot dessa förbandstyper. Här förefaller författarna se framför sig en kombination av både tekniska men även olika former av mänsklig inhämtning i ett integrerat system, för att kunna upptäcka jägar- och specialförband som genomför innästling till det bakre området. Fokuset av inhämtningen skall enligt författarna läggas mot troliga framryckningsvägar mot de mest troliga målvalen. Författarna konstaterar även att stora områden ej kan bevakas av förband, varvid jägar- och specialförband troligtvis skulle nyttja dessa för innästling. I dessa områden föreslår författarna att helikoptrar och flygplan skall genomföra övervakning.12

I samma artikel föreslås även att varje division kontinuerligt skall genomföra rörlig spaning med fordon med två till tre enheter i de mest troliga riktningarna jägar- och specialförband kan komma, i en radie av 25 till 30 kilometer från viktiga områden. Andra åtgärder som även föreslogs var att utplacera lyssnarposter, förbereda eldöverfall längs troliga framryckningsvägar, nyttja värmekameror och andra tekniska hjälpmedel samt skapandet av hinder. Författarna föreslår även att vägar, rörledningar o.dyl. skall patrulleras med hjälp av fordon. Intressant att notera är även att televapenförband föreslås att användas för att kunna lokalisera och bekämpa jägar- och specialförband i det bakre området.13

Svårigheten att skydda det bakre området belyses väl i en annan artikel, där det konstateras att en front kommer ha minst två koncentrationsjärnvägar och minst tre till fyra koncentrationsvägar och flertalet sidovägar samt sidojärnvägar, därtill hundratals kilometer rörledningar för att transportera fram drivmedel. Därutöver belyses hur små friktioner i detta transportsystem kan påverka frontens förmåga att verka. Denna artikel ser kvarlämnade/splittrade förband, luftlandsättningsförband samt jägar- och specialförband som den huvudsakliga motståndaren i det bakre området.14

I en tredje artikel anser artikelförfattaren att det får ses som troligtatt jägar- och specialförband kommer inrikta sig mot markrobotförband, ledningsplatser, underhållsbaser, transportvägar o.dyl. I denna artikel läggs även fram möjligheten att radiofyrar kan utplaceras för att leda in t.ex. attackflyg mot viktiga mål i det bakre området. Denna artikel tar även upp vikten av att kunna genomföra signalspaning och lokalisering av sändare i det bakre området, den belyser även svårigheten i att kunna lägesbestämma s.k. snabbsändare.15

En stor del av dessa faktorer som belystes av artikelförfattarna ovan, förefaller implementerats. I ett amerikanskt specialförbandsreglemente från 1990, beskrivs övergripande vilka åtgärder en motståndare (här tas Sovjetunionen upp), kan tänkas genomföra mot dess enheter. Vilket är de metoder som beskrivits hitintills. Det får anses vara troligt att de som beskrivit hotbilden, utgått från fler källor än de tre artiklar som belysts ovan i detta inlägg, samt konkreta bevis på agerande utifrån den motståndarbeskrivning som beskrivs har identifierats.16

Hur ser då åtgärderna ut som de ryska väpnade styrkorna förefaller vidta i dag, för att skydda sitt bakre område? De som följer det ryska försvarsministeriets nyhetsrapportering på mer frekvent basis, torde noterat hur det relativt ofta beskrivs att olika stödförband övat åtgärder mot jägar- och specialförband. Varvid det får ses som troligt att principen att alla förband i det bakre området skall kunna verka mot dessa förbandstyper fortfarande är gällande. Några exempel från 2014 och framåt kommer belysa detta.

Vid en övning 2014 i Kaliningrad Oblast övade både de ryska luftlandsättningsstyrkorna samt marininfanteri åtgärder mot jägar- och specialförband, troligtvis som skyddsförband. Här förefaller televapenförband nyttjats för att lokalisera den spelade motståndaren, därefter skall bearbetning av informationen genomförts, för att därefter genomföra ett insättande av skyddsförband i syfte att neutralisera motståndaren.17

Vid en övning 2017 för ett ledningsförband i MD V, framkommer det att förbandet även skall öva skydd av sin egen grupperingsplats gentemot jägar- och specialförband.18 Samma år vid en övning för ett markrobotförband i MD V, beskrivs hur förbandet även skulle öva sig i försvar mot jägar- och specialförband.19Motsvarande information framkom även för ett ingenjörsförband vid en övning i juni 2017.20

Andra nutida exempel på hur åtgärder för skydd av det s.k. bakre området genomförs är användning av obemannade flygande farkoster längsmed framryckningsvägar men även grupperingsplats för att identifiera hot, upptill 20 km bort.21 Här förefaller även dessa farkoster nyttjas för att genomföra elektronisk störning för att skydda transporter.22Spaningsförband förefaller även nyttjas för att söka upp och neutralisera jägar- och specialförband.23

Den ryska militärpolisen förefaller även ha uppgifter att t.ex. skydda ledningsplatser med t.ex. tekniska sensorsystem,24 men även strida mot jägar- och specialförband.25 Därutöver nyttjas hundar för bevakning,26 samt troligtvisäven för spårning. Här kan det antagas att åtminstone delar av den ryska militärpolisen löser liknande uppgifter som de svenska militärpolisförbanden genomförde under 1990-talet och del av 2000-talet mot jägar- och specialförband.27

För att rekapitulera hur ser och såg skyddet ut i det bakre området? Olika former av inhämtningsplattformar förefaller nyttjas för att indikera om fientliga jägar- och specialförband finns i det bakre området. Dessa plattformar torde främst utgjöras av luftfarkoster (flygplan, helikoptrar samt obemannade flygande farkoster) samt signalspaning. Därutöver nyttjas observationsplatser för att indikera om förband framrycker i troliga framryckningsstråk mot skyddsvärda mål. Rörlig patrullering genomförs även längs troliga framryckningsstråk. Vid indikation på att fientliga jägar- och specialförband finns inom det bakre området insätts kvalificerade markstridsresurser mot dessa förband i syfte att neutralisera dem. Hundar nyttjas troligtvis för bevakning men även spårning. Därutöver har samtliga förband inom det bakre området viss förmåga att verka mot jägar- och specialförband.

Varför är då detta intressant ur en svensk synvinkel? Sett till hur de svenska arméförbanden i dag är fredsgrupperade,28konstateras relativt omgående att det kommer rör sig om väldigt långa förflyttningssträckor för att föra samman arméförbanden till brigader. Inom ramen för dessa förflyttningar torde förbanden på ett eller annat sätt kunna bli påverkad av en motståndares jägar- och specialförband inom ramen för t.ex. en gråzon eller skymningsläge. De resurser som finns i dag får anses vara kraftigt begränsade för att både kunna skydda för totalförsvaret viktiga objekt men även mobiliseringen och förflyttningen av t.ex. arméförbanden till koncentrationsområden och infrastruktur inom ramen för denna förflyttning.

Inom ramen för den nyligen publicerade perspektivstudien, ser Försvarsmakten framför sig en ökning av säkerhetsbataljonerna,29vilket får anses vara direkt nödvändigt för att kunna skydda våra egna bakre områden mot fientliga jägar- och specialförband. Dock skulle jag vilja påstå att det även krävs en ökad diskussion kring hur skyddet av vårat bakre område skall genomföras. Då det normalt inte är något som berörs inom ramen för t.ex. taktik på markstridsarenan. Skyddet av våra bakre områden bör inte ses som något specifikt kopplat till säkerhetsbataljonerna, vilket det lätt kan bli vid diskussioner, utan snarare bör det vara något samtliga markstridsofficerare som lägst skall ha en förståelse för. Därutöver bör samtliga förband ha en inneboende förmåga att kunna verka mot fientliga jägar- och specialförband inom vårat eget bakre område.

Slutsats

Det får ses som högst troligt att de tidigare omnämna teknikerna och taktikerna som Sovjetunionen tillämpade för att skydda det bakre området fortsatt är gällande i Ryssland, utifrån den rapporterade övningsverksamheten. Därtill får det ses som högst troligt att nya tekniska plattformar nyttjas för skyddet av det bakre området. En kombination av tekniska och mänskliga plattformar nyttjas för att indikera vart jägar- och specialförband kan tänkas befinna sig, därefter insätts mer kvalificerade markstridsresurser mot dessa förband i syfte att neutralisera dem. Samtliga förband i det bakre området har, som lägst viss, förmåga att skydda sin egen verksamhet gentemot jägar- och specialförband.

Hur försvaret av vårt eget, svenska, bakre område skall gå till bör belysas i högre grad på skolor och centra, då det främst blir en fokusering kring brigadens försvars- eller anfallsstrid. Trots förståelsen finns för vikten av logistik och rörlighet i det egna bakre området.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Central Intelligence Agency 1, 2, 3, 4, 5(Engelska)
Defense Intelligence Agency 1(Engelska)
Försvarsmakten 1, 2(Svenska)
Rysslands Försvarsministerium 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11(Ryska/Engelska)
State Security Department of the Republic of Lithuania 1(Engelska)

Department of the Army. The Soviet Army: Specialized Warfare and Rear Area Support. Washington, DC: Department of the Army, 1984.
Department of the Army. Doctrine For Special Forces Operations. Washington, DC: Department of the Army, 1990.
Försvarsmakten. Kavallerireglemente militärpoliskompani. Stockholm: Försvarsmakten, 1999.
Ulfving, Lars. Rysk krigskonst. Stockholm: Krigsvetenskapliga instutitionen, Försvarshögskolan, 2005.

Slutnoter

1Ulfving, Lars. Rysk krigskonst. Stockholm: Krigsvetenskapliga instutitionen, Försvarshögskolan, 2005, s. 85-89.
2Bartles, Charles K. Grau, Lester W. The Russian Way of War: Force Structure, Tactics, and Modernization of the Russian Ground Forces. Fort Leavenworth: Foreign Military Studies Office, 2017, s. 28.
3Defense Intelligence Agency. Russia Military Power. Washington DC: Defense Intelligence Agency, 2017, s. 27.
4State Security Department of the Republic of Lithuania. Second Investigation Department under the Ministry of National Defence. National Security Threat Assessment. Vilnius: State Security Department of the Republic of Lithuania. Second Investigation Department under the Ministry of National Defence, 2016, s. 14.
5Department of the Army. The Soviet Army: Specialized Warfare and Rear Area Support. Washington, DC: Department of the Army, 1984, s. 12-1, 13-1.
Ulfving, Lars. Rysk krigskonst. Stockholm: Krigsvetenskapliga instutitionen, Försvarshögskolan, 2005, s. 208-209.
6Department of the Army. The Soviet Army: Specialized Warfare and Rear Area Support. Washington, DC: Department of the Army, 1984, s. 12-1, 13-1.
General Staff Of The Armed Forces Of The USSR. General Staff Operations Manual: Part II - Operations of the Ground Forces. Moscow: General Staff Of The Armed Forces Of The USSR, 1963, s. 242.
7Department of the Army. The Soviet Army: Specialized Warfare and Rear Area Support. Washington, DC: Department of the Army, 1984, s. 12-1 - 12-2.
8General Staff Of The Armed Forces Of The USSR. Manual On The Operational Rear Services: Part II - Rear Services Support Of The Ground Forces. Moscow: General Staff Of The Armed Forces Of The USSR, 1963, s. 42-49.
Department of the Army. The Soviet Army: Specialized Warfare and Rear Area Support. Washington, DC: Department of the Army, 1984, s. 14-1.
9General Staff Of The Armed Forces Of The USSR. Manual On The Operational Rear Services: Part II - Rear Services Support Of The Ground Forces. Moscow: General Staff Of The Armed Forces Of The USSR, 1963, s. 47-49.
Department of the Army. The Soviet Army: Specialized Warfare and Rear Area Support. Washington, DC: Department of the Army, 1984, s. 14-1.
10General Staff Of The Armed Forces Of The USSR. Manual On The Operational Rear Services: Part II - Rear Services Support Of The Ground Forces. Moscow: General Staff Of The Armed Forces Of The USSR, 1963, s. 48.
11Department of the Army. The Soviet Army: Specialized Warfare and Rear Area Support. Washington, DC: Department of the Army, 1984, s. 14-1.
12Simonyan, R. Tumas, V. Combating Enemy sabotage and Reconnaissance Activity in an Army Offensive Operation. Moscow: Ministry of Defense, 1963. s. 14.
13Ibid. s. 14-16.
14Novikov, Yu. Defense of the Operational Rear. Moscow: Ministry of Defense, 1961. s. 3-6.
15Krylov, S. Enemy Reconnaissance in a Theater of Military Operations in a Modern War. Moscow: Ministry of Defense, 1965. s. 12, 16-17, 19.
16Department of the Army. Doctrine For Special Forces Operations. Washington, DC: Department of the Army, 1990, s. 2-1 - 2-3.
17Министерство обороны Российской Федерации. Морские пехотинцы Балтийского флота и десантники Псковской дивизии ВДВ приступили к совместному поиску незаконных вооруженных формирований в районах учения в Калининградской области. 2014. https://structure.mil.ru/structure/okruga/west/news/more.htm?id=11936055@egNews(Hämtad 2018-04-22)
18Министерство обороны Российской Федерации. В Западном военном округе началось тактико-специальное учение с бригадой управления. 2017. https://structure.mil.ru/structure/okruga/west/news/more.htm?id=12136936@egNews(Hämtad 2018-04-22)
19Министерство обороны Российской Федерации. Ракетная бригада ЗВО поднята по тревоге в рамках командно-штабного учения. 2017. https://structure.mil.ru/structure/okruga/west/news/more.htm?id=12111854@egNews(Hämtad 2018-04-22)
20Министерство обороны Российской Федерации. Инженерная бригада ЗВО поднята по тревоге в Подмосковье. 2017. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12130091@egNews(Hämtad 2018-04-22)
21Министерство обороны Российской Федерации. Впервые в масштабном учении РВСН на Урале применялись беспилотники. 2018. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12169087@egNews(Hämtad 2018-04-22)
Министерство обороны Российской Федерации. На учении РВСН условных диверсантов обнаружили беспилотники. 2018. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12169478@egNews(Hämtad 2018-04-22)
22Министерство обороны Российской Федерации. Подразделение РЭБ Балтийского флота в ходе планового учения подавило систему связи условного противника. 2018. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12171421@egNews(Hämtad 2018-04-22)
23Министерство обороны Российской Федерации. Разведчики мотострелковой бригады Северного флота на учении уничтожили условных диверсантов. 2018. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12170032@egNews(Hämtad 2018-04-22)
Министерство обороны Российской Федерации. Разведчики морской пехоты Балтийского флота обнаружили и уничтожили диверсантов условного противника. 2018. https://structure.mil.ru/structure/okruga/west/news/more.htm?id=12168214@egNews(Hämtad 2018-04-22)
24Министерство обороны Российской Федерации. Военная полиция на учении «Запад-2017» обеспечит безопасность командных пунктов с использованием быстро развертываемых техсредств охраны. 2017. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12142697@egNews(Hämtad 2018-04-22)
25Ministry of Defence of the Russian Federation. Apprehending a sabotage group of the simulated enemy by military police unit (Chelyabinsk region). 2015. http://eng.mil.ru/en/structure/forces/ground/media/photo/gallery.htm?id=24914@cmsPhotoGallery(Hämtad 2018-04-22)
26Ministry of Defence of the Russian Federation. 11 crews, consisting of 55 best military dog handlers units, started competing for the right to represent the Russian armed forces team at the international stage of the dog handlers contest “True Friend” in the framework of the “Army Games - 2017”. 2017. http://eng.mil.ru/en/news_page/country/more.htm?id=12130968@egNews(Hämtad 2018-04-22)
27Försvarsmakten. Kavallerireglemente militärpoliskompani. Stockholm: Försvarsmakten, 1999, s. 95-107.
28Försvarsmakten. Organisation. 2018. https://www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/(Hämtad 2018-04-22)
29Försvarsmakten. Perspektivstudien 2016-2018. Stockholm: Försvarsmakten, 2018, s. 58.

Växelverkan

Reflektion

Dagens, 29MAR2018, säkerhetspolitiska nyhet förefaller vara den eventuella ryska övningsverksamheten som kommer genomföras i Östersjön under V814 närmare bestämt mellan 04ARP2018 och 06APR2018. Där det mest spektakulära får anses vara att Ryssland går utanför vad som är deras normala övningsområden. Något som är fullt legalt, då det genomförs på internationellt vatten. Dock genomförs detta inom svensk,1 lettisk och polsk flyginformationsregion (FIR).2Vilket gör att dessa länder ansvarar för flygtrafiken inom området som den eventuella övningsverksamheten genomförs. Detta kommer även medföra att sjötrafik i de aktuella områdena eventuellt kommer omdirigeras, för att ej utsättas för fara av den eventuella övningsverksamheten.

Ett antal möjligheter kan finnas till varför Ryssland väljer att genomföra denna, eventuella, övningsverksamhet utanför dess traditionella övningsområden. I Dagens Nyheters artikel, av MikaelHolmström, belyser ett antal intervjuade olika möjligheter till avlysningarna, t.ex. tas det försämrade säkerhetsläget och den ökade övningsverksamheten i Östersjöregionen upp som en möjlighet. Men även möjligheten att den 152. Markrobotbrigaden i Kaliningrad Oblast, nyligen utrustad med Iskander systemet,3kan tänkas genomföra en provskjutning.4 I skrivande stund, den 29MAR2018, finns dock ingen varning utfärdad över Kaliningrad Oblast som tyder på robotskott mot något av de aktuella områdena i Östersjön, detta kan givetvis ändras.

En avgörande faktor som jag dock anser förbises av de som uttalat sig är att detta ytterst handlar om signalpolitik. Hade Ryssland velat genomföra detta tidigare hade de valt att genomföra det, tydligen har ingen situation uppstått innan som framtvingat detta agerande. Varvid det får ses som troligt, på gränsen till sannolikt, att de 27 länder som förklarade totalt 122 ryska diplomater persona non grata (PNG) under V813,5 inräknas de 23 som tidigare förklarades PNG i Storbritannien6 rör det sig om 145 stycken, utgör den egentliga orsaken till den ryska signalpolitiken i Östersjöregionen under den kommande veckan, V814.

Vad som vill uppnås, får dock ses som höjt i dunkel. Dock kan en grundläggande tes vara att Ryssland anser sig påverkad utav magnituden av omvärldens reaktion, varvid de vill visa sig starkffa. i sitt direkta närområde då det är där som de, defacto kan bli påverkad, därutöver utgör Östersjöregionen en av två tydliga kraftmätningsområden, mellan Ryssland och Europa samt USA.7 Oaktat om det avfyras Iskander robotar i något av de tre målområdena eller enbart genomförs en klassisk militär styrkedemonstration, får det anses vara viktigt att länderna i Östersjöregionen ej låter sig påverkas av det. Då syftet, som tidigare nämnts, eventuellt kan vara att Ryssland vill visa sig stark och därmed med en militär maktdemonstration vill påverka de angränsande länderna.

Avslutningsvis får det som troligtatt Ryssland på olika sätt vill påvisa att de kontrollerar sitt direkta närområde. Vilket i praktiken kan innebära att Ryssland ej genomför någon form av verksamhet, då dessa förbudsområden, som tidigare nämnts, kommer framtvinga en omläggning av civil samt militär flyg- och fartygstrafik. Därtill skapar spekulationerna i sig kring vad som kan vara på gång en oro, varvid syftet i sig kan uppnås, det vill säga visa sig stark. Varvid Clausewitz tes om växelverkan får avsluta detta inlägg, det får ses om högst troligt att den eventuella övningsverksamheten är ett svar på de 145 ryska diplomater som blivit förklarade persona non grata runt om i världen.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

British Broadcasting Corporation 1(Engelska)
Cable News Network 1(Engelska)
Centre for Analysis of Strategies and Technologies 1 (Ryska)
Dagens Nyheter 1, 2(Svenska)
Regeringen 1(Engelska)
Twitter 1, 2(Svenska)

Slutnoter

1Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Rysk robotskjutning nära Sverige. 2018. https://www.dn.se/nyheter/sverige/rysk-robotskjutning-nara-sverige/(Hämtad 2018-03-29)
Dagens Nyheter. Kullving, Carl-Johan. Ministern: Det är en ovanlig begäran. 2018. https://www.dn.se/nyheter/sverige/ministern-det-ar-en-ovanlig-begaran/(Hämtad 2018-03-29)
2Observationsplatsen. Twitter post, 29 mars 2018, 16:48. https://twitter.com/oplatsen/status/979369700634357760(Hämtad 2018-03-29)
Observationsplatsen. Twitter post, 29 mars 2018, 17:03. https://twitter.com/oplatsen/status/979373383048679424(Hämtad 2018-03-29)
3BMPD. 152-я гвардейская ракетная бригада в Калининграде получила ракетные комплексы "Искандер-М". 2017. https://bmpd.livejournal.com/2970466.html (Hämtad 2018-03-29)
4Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Rysk robotskjutning nära Sverige. 2018. https://www.dn.se/nyheter/sverige/rysk-robotskjutning-nara-sverige/(Hämtad 2018-03-29)
5Cable News Network. Dewan, Angela. Jordan, Carol. Veselinovic, Milena. These are all the countries that are expelling Russian diplomats. 2018. https://edition.cnn.com/2018/03/26/europe/full-list-of-russian-diplomats-expelled-over-s-intl/index.html(Hämtad 2018-03-29)
6British Broadcasting Corporation. Russian spy: UK to expel 23 Russian diplomats. 2018. http://www.bbc.co.uk/news/uk-43402506(Hämtad 2018-03-29)
7DS 2017:66. Motståndskraft. Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025. s. 19.

Med stridsvagn genom luft och hav

Sammanfattning

Historiskt har stridsvagnsförband funnits organisatoriskt både hos de ryska luftlandsättningstrupperna samt dess marininfanteri. Under 2018 förefaller två stridsvagnsbataljoner upprättas inom de ryska luftlandsättningstrupperna. Därutöver kommer eventuellt stridsvagnsförband upprättas under 2018 inom marininfanteriet, ett formellt beslut är fattat och tillförsel av stridsvagnar inväntas bedömt under 2018, ett kompani förefaller redan vara upprättat inom den 40. Marininfanteribrigaden. Totalt rör det sig inom marininfanteriet om fyra stridsvagnsbataljoner när uppbyggnaden är genomförd, en bataljon per marininfanteribrigad. Denna tillförsel torde främst inom luftlandsättningstrupperna ha bäring mot dess användande som snabbinsatsstyrka främst mot en irreguljär motståndare. På motsvarande sätt kan det ses inom marininfanteriet om än att det finns en tydligare koppling där mot dess uppgifter i händelse av en reguljär väpnad konflikt.

Analys

Den ryska tidningen Izvestija publicerade under vecka V812, den 21 respektive 22MAR2018, tre mycket intressanta artiklar avseende tillförseln av stridsvagnar till de ryska väpnade styrkorna. Artiklarna berör hur de ryska luftlandsättningstrupperna samt de ryska marininfanteribrigaderna kommer tillföras stridsvagnsbataljoner. Båda förbanden får anses vara s.k. lätta förband i grunden, om än att luftlandsättningstrupperna och marininfanteribrigaderna haft stridsvagnar tidigare, vilket gör tillförseln av stridsvagnar intressant att belysa, med vilka fördelar respektive nackdelar samt möjligheter detta kan ha.

Enligt Izvestija, skall de ryska luftlandsättningstrupperna vid utgången av 2018 upprättat stridsvagnsbataljoner. Transport av dessa stridsvagnar skall ske med hjälp av transportflygplan, dock skall de ej luftlandsättas med fallskärm, järnväg samt tungtransportfordon. Enligt Izvestija skall det ryska Försvarsministeriet informerat tidningen att det är den 7. respektive 76. Luftburna divisionen i Novorossijsk, södra militärdistriktet (MD S), respektive Pskov, västra militärdistriktet (MD V), som skall tillföras dessa stridsvagnsbataljoner.1

I slutet av 2016 upprättades stridsvagnskompanier inom dessa två luftburna divisioner men även inom 11. (Sosnovyj Bor), 31. (Uljanovsk), 56. (Kamysjin) och den 83. (Ussurijsk) Luftburna brigaden. Historiskt har stridsvagnsförband funnits inom luftlandsättningsstyrkorna vid tre tillfällen. Det förstatillfället var 1963 när en stridsvagnsbataljon upprättades inom den 98. Luftlandsättningsdivisionen vid gränsen mot Kina i Amur Oblast, bataljonen kom att avvecklas 1966. Det andratillfället var vid 1982 inom den 103. Luftburna divisionen som då var stationerad i Kabul, Afghanistan. Denna bataljon kom att finnas intill den Sovjetiska utmarschen från Afghanistan 1989. Det tredjetillfället stridsvagnsförband upprättades inom de ryska luftlandsättningstrupperna var 1995, som en konsekvens av det första Tjetjenienkriget. Då upprättades ett stridsvagnsregemente bestående av 94 stycken T-72 stridsvagnar, detta regemente kom att upplösas 1996.2

Enligt de ryska militära experter som Izvestija tillfrågat skall tillförseln av stridsvagnsbataljoner till de ryska luftlandsättningsstyrkorna tydligt öka de uppgifter som kan tänkas lösa. Därutöver nyttjas luftlandsättningstrupperna mer som motorskytteförband i vissa konflikter, varvid de måste kunna nedhålla en motståndare med överlägsen eldkraft.3Detta harmoniserar med hur luftlandsättningstrupperna utgör kärnan i de snabbinsatsstyrkor som Ryssland utvecklat,4 och fortsatt utvecklar. Dock går det givetvis se ett användande av denna förmåga vid konventionella lokala och regionalakonflikter.

Enligt Izvestija skall även de ryska marininfanteribrigaderna tillföras stridsvagnsbataljoner, det formella beslutet har fattas, vad som inväntas nu är tillförsel av stridsvagnar. Under tiden för Sovjetunionen hade marininfanteribrigaderna i västra Sovjetunionen stridsvagnsbataljoner och i Stilla Havsmarinen hade den 55. Marininfanteridivisionen ett stridsvagnsregemente. Det sovjetiska marininfanteriet var utrustade med T-55, T-55M och PT-76 stridsvagnar. Vid tidpunkten för Sovjetunionens upplösning och därefter kom stridsvagnsförbanden inom de ryska marininfanteribrigaderna att upplösas.5

Precis som med luftlandsättningsstyrkorna kom stridsvagnsförbandens frånvaro inte vara särskilt länge hos det ryska marininfanteriet. I den tillfälligt uppsatta 77. Marininfanteribrigaden vid den Kaspiska flottiljen, som sattes upp specifikt för att strida i det andra Tjetjenienkriget, kom en stridsvagnsbataljon upprättas. Dock kom denna avvecklas när den 77. Marininfanteribrigaden upplöstes, 2009-2010. I december 2017 förefaller ett försök genomförts vid den 40. Marininfanteribrigaden i Petropavlovsk-Kamtjatskij, Kamtjatka kraj, med ett stridsvagnskompani bestående av T-80BV stridsvagnar. Försöket förefaller varit lyckat och visat på vikten att stridsvagnar finns vid försvar av kustområden, men även vid utvidgning av s.k. brohuvuden efter genomförd landstigning samt vid expeditionära operationer, såsom i Syrien.6

Enligt Izvestija skall den 40. Marininfanteribrigaden samt 61. Marininfanteribrigaden tillföras T-80BV stridsvagnar och de övriga marininfanteribrigaderna skall tillföras T-72B3 stridsvagnar. Premisserna för detta förefaller bl.a. varit att den 40. och 61. Marininfanteribrigaden skall kunna verka i kallare klimat varvid T-80BV gasturbinmotor skall ha utgjort ett viktigt urvalskriterier, trots sin höga bränslekonsumtion. Enligt Izvestija skall de ryska väpnade styrkorna i närtid motta en uppsättning om cirka 150 stycken T-72B3 stridsvagnar, varvid del av dessa bedömsöverföras till någon eller några marininfanteribrigader.7Härvid får det ses som möjligt att en eller flera stridsvagnsförband (kompani alternativt bataljon) upprättas under 2018 inom det ryska marininfanteriet.

Vad avser det ryska marininfanteriet är det värt att notera, hur de använts som kvalificerat infanteri vid ett flertal konflikter under hela 2000-talet, Tjetjenien, Georgien, Ukraina och Syrien.8Vilket troligtvis även utgör en anledning till varför stridsvagnar organisatoriskt tillförs marininfanteribrigaderna, på motsvarande sätt som luftlandsättningsstyrkorna nu tillförs stridsvagnar. Värt att poängtera är även att de ryska landstigningsfartygen och båtarna, redan nu kan transportera stridsvagnsförband,9 varvid det ej krävs någon tillförsel av specialtonnage, för genomförande av transport.

Vilka marininfanteribrigader som först kommer tillföras stridsvagnsbataljoner, får ses som en öppen frågeställning. Dock torde det vara möjligt att det rör sig om den 336. Marininfanteribrigaden inom Östersjömarinen och/eller 810. Marininfanteribrigaden inom Svarta havsmarinen. Sett till de två Luftburna divisionernas stridsvagnsbataljoner som är inom samma geografiska område, som de omnämnda marininfanteribrigaderna.10Därutöver är det de två geografiska områden som utgör de tydligaste spänningsområdena mellan Ryssland och de Europeiska länderna samt USA.11 Därtill är detta förband som enligt Izvestija skall tillföras T-72B3.12

Att marininfanteribrigaderna tillförs stridsvagnsförband, får i de flesta sammanhang ses som förståeligt sett till hur dessa förbandstyper är tänkt att användas oaktat nation. Vad som dock är mer intressant är tillförseln till de ryska luftlandsättningstrupperna. Här får det ses som troligt att det främst är kopplat till dess utnyttjande som kvalificerat infanteri, främst i strider mot irreguljära motståndare. Varvid dess uppgifter som snabbinsatsstyrka gör stridsvagnstillförseln förståelig.

Dock kan det givetvis finnas tillfällen vid en konventionell lokal eller regional konflikt där luftlandsättningstruppernas stridsvagnsförband kan fylla en funktion. Det första är t.ex. vid inledningen av en snabbt eskalerad konflikt i Rysslands gränsområden. Då skulle det kunna tänkas ett scenario där det genomförs luftlandsättningar på det nära djupet, samt stridsvagnsförbanden genomför ett snabbt framträngande till de luftlandsatta förbanden som därefter håller det geografiska området till traditionella manöverförband har tagit terräng intill dem. Här skulle det gå att argumentera för att det lika väl bör kunna avdelas stridsvagnsförband till luftlandsättningstrupperna. Dock är det alltid bättre att ha förband organisatoriskt hos sig, då det förenklar planering samt vänjer chefer vid nyttjandet av olika förmågor samt förenklar stående omfallsplaneringar.

En annan intressant faktor som bör beaktas, är hur de ryska luftlandsättningstrupperna under hösten 2017 genomförde landstigningsövningar i Arktis. Dock kom den styrkan ur 106. Luftlandsättningsdivisionen, som i dagsläget ejförefaller ha tillförts något stridsvagnsförband.13Givetvis finns möjligheten att andra delar ur luftlandsättningstrupperna har fått utbildning i landstigning. Detta utgör givetvis ytterligare en faktor att ta i beaktande till varför stridsvagnar tillförs luftlandsättningstrupperna, då det till del förefaller finnas ett tänkande att även kunna nyttja de som marininfanteri i händelse av en konflikt.

Fördelarna med att tillföra stridsvagnar organisatoriskt, kan främst anses ligga inom området att förbanden vänjer sig vid dess användande på alla nivåer, utöver den ökade eldkraften. Därutöver behöver inte stridsvagnsförband underställas, vilket kan skapa friktioner då chefer ej har full förståelse för dess stridstekniska och taktiska användande. Nackdelen torde främst ligga inom luftlandsättningstrupperna då det får ses som troligt att stridsvagnsförbanden kommer komma in sent, maa. hur snabbrörliga de övriga delarna av luftlandsättningstrupperna är utifrån sin luftlandsättningsförmåga. Inom marininfanteriet torde detta ej utgöra en begränsning då stridsvagnarna kan transporteras tillsammans med övriga fordon, dock tar de större plats och vikt varvid det kan medföra begränsningar i hur mycket tonnage som kan medföras per landstigningsomgång.

Slutsats

Tillförseln av stridsvagnsbataljoner till de ryska luftlandsättningstrupperna samt till del marininfanteriet får i huvudsak anses ha en koppling till nyttjandet av förbanden som snabbinsatsstyrkor vid konflikter mot irreguljära motståndare. Det accentueras främst i fallet med luftlandsättningstrupperna, sett till dess operativa användande i konventionella konflikter. Dock finns tillfällen då stridsvagnsförbanden till del kan tänkas nyttjas i en konventionell konflikt för luftlandsättningstrupperna och definitivt för marininfanteriet.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Centre for Analysis of Strategies and Technologies 1(Engelska)
Izvestija 1, 2, 3(Ryska)
Jägarchefen 1(Svenska)
Regeringen 1(Svenska)
Totalförsvarets forskningsinstitut 1 (Svenska)

Slutnoter

1Известия. Круглов, Александр. Степовой, Богдан. Десантников усилят танками. 2018. https://iz.ru/719090/aleksandr-kruglov-bogdan-stepovoi/desantnikov-usiliat-tankami(Hämtad 2018-03-25)
Persson, Gudrun (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv – 2016. Stockholm: Avdelningen för försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2017, s. 36.
2Ibid.
3Известия. Круглов, Александр. Степовой, Богдан. Десантников усилят танками. 2018. https://iz.ru/719090/aleksandr-kruglov-bogdan-stepovoi/desantnikov-usiliat-tankami(Hämtad 2018-03-25)
4Persson, Gudrun (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv – 2016. Stockholm: Avdelningen för försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2017, s. 36.
5Известия. Сурков, Николай. Рамм, Алексей. Дмитриев, Евгений. Бригады морской пехоты «потяжелеют». 2018. https://iz.ru/716512/nikolai-surkov-aleksei-ramm-evgenii-dmitriev/brigady-morskoi-pekhoty-potiazheleiut(Hämtad 2018-03-25)
Centre for Analysis of Strategies and Technologies. The Russian Marine Corps. 2018. http://cast.ru/eng/products/articles/the-russian-marine-corps.html(Hämtad 2018-03-25)
6Ibid.
7Известия. Сурков, Николай. Рамм, Алексей. Дмитриев, Евгений. Бригады морской пехоты «потяжелеют». 2018. https://iz.ru/716512/nikolai-surkov-aleksei-ramm-evgenii-dmitriev/brigady-morskoi-pekhoty-potiazheleiut(Hämtad 2018-03-25)
8Persson, Gudrun (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv – 2016. Stockholm: Avdelningen för försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2017, s. 34.
9Известия. Сурков, Николай. Рамм, Алексей. Дмитриев, Евгений. Бригады морской пехоты «потяжелеют». 2018. https://iz.ru/716512/nikolai-surkov-aleksei-ramm-evgenii-dmitriev/brigady-morskoi-pekhoty-potiazheleiut(Hämtad 2018-03-25)
10Известия. Круглов, Александр. Степовой, Богдан. Десантников усилят танками. 2018. https://iz.ru/719090/aleksandr-kruglov-bogdan-stepovoi/desantnikov-usiliat-tankami(Hämtad 2018-03-25)
11DS 2017:66. Motståndskraft. Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025. s. 19.
12Известия. Сурков, Николай. Рамм, Алексей. Дмитриев, Евгений. Бригады морской пехоты «потяжелеют». 2018. https://iz.ru/716512/nikolai-surkov-aleksei-ramm-evgenii-dmitriev/brigady-morskoi-pekhoty-potiazheleiut(Hämtad 2018-03-25)
13Jägarchefen. Prolog Zapad-2017 Del 4 - De kom från havet. 2017. http://jagarchefen.blogspot.se/2017/09/prolog-zapad-2017-del-4-de-kom-fran.html(Hämtad 2018-03-25)
Известия. Круглов, Александр. Степовой, Богдан. Десантников усилят танками. 2018. https://iz.ru/719090/aleksandr-kruglov-bogdan-stepovoi/desantnikov-usiliat-tankami(Hämtad 2018-03-25)

Övning i viken

Reflektion

Den 20MAR2018, delgav det ryska försvarsministeriets informationstjänst att en mindre jägar- alternativt specialförbandsstyrka om cirka 50 soldater skall ha intransporterats till de båda öarna Hogland och Tyterskär. Intransporten skall ha genomförts med Mi-8AMTSH helikoptrar ur det ryska arméflyget inom det västra militärdistriktet (MD V). Efter genomförd intransport skall enheterna genomfört informationsinhämtning med bl.a. understöd av obemannade flygande farkoster, därtill skall de hindrat en konventionell motståndares framryckning. Sambandstjänst skall även övats över realistiska avstånd med ordinarie tilldelade sambandsmedel, där den konventionella motståndaren även skall ha genomfört signalspaning mot jägar-/specialförbandet. När uppgiften var löst skall förbandet uttransporterats med helikoptrar. Totalt skall fyra helikoptrar nyttjas för uppgiftens lösande.1

Denna övning är intressant ur ett flertal aspekter. I svensk media har tidningen Expressen belyst den, ur perspektivet att de ryska förbanden på Hogland och Tyterskär skall ha nyttjat obemannade flygande farkoster, samt att obemannade flygande farkoster har observerats i samband med tidigare svenska övningar. Därtill att den svenska Armén i samband med denna ryska övning genomförde övning Vintersol i Boden området tillsammans med bl.a. delar ur amerikanska marinkåren.2 Vad övning Vintersol och den ryska jägar- samt specialförbandsövning har för samband utvecklas ej av tidningen. Övningen har även belysts av EestiRahvusringhääling,3 vilket är Estlands statliga public service mediebolag. Deras rapportering var mer eller mindre en återupprepning av det ryska försvarsministeriets publicerade information.

Att estländsk media väljer att belysa övningen är full förståeligt maa. Hoglands och Tyterskärs geografiska position i förhållande till Estland. Dock blir det mer intressant att svensk media väljer att belysa den. Dock får sambandet mellan övning Vintersol i Boden området och den ryska jägar- och specialförbandsövningen i Finska viken med obemannade flygande farkoster, anses vara något långsökt. Vad de båda mediabolagen dock missar, men gör övningen intressant är hur och varför jägar- samt specialförband nyttjas.

Jägar- och specialförbandens strid och inhämtning är främst för att understödja en högre chefs plan. Sett till jägarförband är det främst högre taktisk och operativ nivå och för specialförband främst den operativa och strategiska nivån, som skall stödjas. Detta är relativt generiskt oaktat nation. Således kan och bör ej jägar- och specialförbandsövningar ses som isolerade händelser, utan de bör alltid sättas in i en större kontext, vad och varför övar de vid denna tidpunkt är en fråga som bör ställas.

Detta sammanhang kan finnas i den ryska 6. Arméns påbörjade övning med cirka 3,000 soldater den 19MAR2018.4 Vad som är intressant i detta sammanhang är att det påtalas att det är Armén som övar d.v.s. en operativ nivå. Därutöver är det sedan ett antal år känt att den ryska 6. Arméns operativa riktning är mot de baltiska staterna samt del av Finland.5 Detta gör att kontexten till jägar- alternativt specialförbandsövningen går att finna. Därmed inte sagt att det explicit var en övning gentemot öarna Hogland och Tyterskär som övades, sett till 6. Arméns operativa riktning. Då både in- och uttransport metoden utgjordes av helikopter kan det mycket väl varit riktat mot något annat geografiskt område inom ramen för 6. Arméns operativa riktning. Vad som talar för att det handlar om en annan geografisk plats är hindrandet av framryckning, sett till Hoglands och Tyterskärs geografiska utformning.

Vilket förband som nyttjats är desto svårare att fastställa, då de ryska jägar- och specialförbanden förefaller genomgå en omfattande reformering i dagsläget.6 Detta gör att det kan vara något av Spetsnazkompanierna på brigadnivå eller Spetsnazbataljonerna på arménivå som nyttjats eller för den delen någon av de två Spetsnazbrigaderna som finns inom MD V, då det enbart nämns att enheten skall ha kommit ur MD V.

I sammanhanget bör det nämnas att den ryska marinens antidiversionsförband, även övergått till att lösa mer offensiva uppgifter. De skall kunna lösa offensiva uppgifter i kustnära miljö.7 Detta innebär att det maritima antidiversionsförbandet baserat i Khronstadt, mycket väl kan ha varit det som nyttjats inom ramen för denna övning sett till antalet deltagare i övningen och geografiskt avstånd.

Avslutningsvis, denna övning bör ses utifrån den övningsverksamhet som pågår just nu inom de västra delarna av MD V, vilket det finns skäl till att återkomma i ett senare inlägg, då det finns ett antal mycket intressanta moment som övats under de senaste tiden som möjligtvishör samman i en större kontext kontra de isolerade övningsmoment som rapporteras. Därtill är det intressant att notera hur ofta begreppet ”den konventionella motståndaren” nyttjats i rapporteringen av de ryska väpnade styrkornas övningsverksamhet under de senaste 6 till 12 månaderna.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Expressen 1(Svenska)
Jägarchefen 1(Svenska)
Rysslands Försvarsministerium 1, 2(Ryska)
Valstybes Saugumo Departementas 1(Engelska)

Sutyagin, Igor. Bronk, Justin. Russia's new ground forces: capabilities, limitations and implications for international security. Milton Park, Abingdon: Routledge Journals, E-bok, 2017.

Slutnoter

1Министерство обороны Российской Федерации. На островах Финского залива прошло учение со спецназовцами ЗВО. 2018. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12167497@egNews(Hämtad 2018-03-21)
2Expressen. Sjöshult, Fredrik. Ryska specialförband i drönarövning i Östersjön. https://www.expressen.se/nyheter/ryska-specialforband-i-dronarovning-i-ostersjon/(Hämtad 2018-03-22)
3Eesti Rahvusringhääling. Russia conducts special operations exercise in Gulf of Finland. 2018. https://news.err.ee/691052/russia-conducts-special-operations-exercise-in-gulf-of-finland(Hämtad 2018-03-22)
4Министерство обороны Российской Федерации. В Ленинградской области в рамках плановой проверки начались тактические учения с боевой стрельбой с подразделениями общевойсковой армии ЗВО. 2018. https://structure.mil.ru/structure/okruga/west/news/more.htm?id=12167423@egNews(Hämtad 2018-03-21)
5Valstybes Saugumo Departementas.National Security Threat Assessment. Vilnius: Valstybes Saugumo Departementas, 2016, s. 14.
Sutyagin, Igor. Bronk, Justin. Russia's new ground forces: capabilities, limitations and implications for international security. Milton Park, Abingdon: Routledge Journals, E-bok, 2017, s. 70.
6Jägarchefen. Striden på djupet. 2018. http://jagarchefen.blogspot.se/2018/01/striden-pa-djupet.html(Hämtad 2018-03-22)
7Sutyagin, Igor. Bronk, Justin. Russia's new ground forces: capabilities, limitations and implications for international security. Milton Park, Abingdon: Routledge Journals, E-bok, 2017, s. 57.

Skilda bilder

Reflektion

Att Sverige hamnar i det säkerhetspolitiska rampljuset sker titt som tätt, dock berörs det oftast i sammanhanget avseende svenskt territoriums strategiska läge i händelse av en regional konflikt. Sverige hamnade dock tydligt i rampljuset den 17MAR2018. När det ryska utrikesministeriets talesperson, Maria Zakharova, i en intervju för den ryska statliga tv-kanalen Rossija-24påstod att bl.a. Sverige kunde vara en av ursprungskällorna till det kemiska stridsmedel, Novitjok, som nyttjades vid förgiftningen av den utväxlade ryske GRU officeren Sergej Skripal och dotter. Enligt Zakharova skall Sverige tillsammans med ett antal länder även bedrivit intensiva studier av substanser från Novitjok projektet.1

I sammanhanget är det även intressant att notera hur dagen innan, den 16MAR2018, publicerade den statliga ryska nyhetsbyrån TASS, ett uttalande av Rysslands Ambassadör i Nederländerna men även dess sändebud till Organisationen för förbud mot kemiska vapen, som arbetar med att upprätthålla konventionen mot kemiska vapen och har sitt säte i Haag. I detta uttalande nämns även Sverige, som ett av länderna som har bedrivit omfattande forskning sedan 1990-talet intill nu, avseende Novitjok samt den substans som nyttjades i Storbritannien mot den avhoppade GRU officeren bl.a. skulle kunnat härröra från Sverige.2Detta uttalande förefaller dock inte uppmärksammats, i någon nämnvärd omfattning, i Sverige.

Uttalandet den 17MAR2018 fick Sveriges Utrikesminister, Margot Wallström, att offentligt bemöta påståendet. Där hon kraftigt tillbakavisade den enligt henne oacceptabla och ogrundade anklagelsen från Ryssland.3Utöver den offentliga kommentaren från Utrikesministern kom även Rysslands ambassadör i Sverige, ViktorTatarintsev, kallas upp till Utrikesdepartementet (UD) den 20MAR2018. I syfte att förklara de enligt Utrikesministern helt grundlösa anklagelserna samt förklara varför Ryssland försöker dra in Sverige.4 Därutöver påtalade Utrikesministern att sådant uppförande lämpar sig ej mellan länder som har bra politiska och diplomatiska kontakter.5 Vilket i sak är intressant att notera, då Rysslands ambassadör för mindre än ett år sedan ansåg att förbindelserna mellan Sverige och Ryssland var allt annat än goda.6

Efter det genomförda mötet på UD, mellan Rysslands ambassadör och utrikesrådet Anna-Karin Eneström, uttalade sig den ryska ambassadören till Expressen att Zakharovas utspel ejskall ha varit någon officiell förklaring utan enbart en gissningfrån hennes sida. Vidare nämner ambassadören att FOI skyddsforskning i Umeå, kan ha varit en anledning till denna gissning.7 Inom ramen för s.k. skyddsforskningen tillåts viss framställan, i liten skala och omfattande restriktioner, av olika kemiska stridsmedel för att kunna pröva skyddsutrustning o.dyl.8 I sammanhanget är det väldigt intressant att Rysslands ambassadör vid mötet även skall ha framfört att Sverige och Ryssland var tvungen att jobba mycket hårt på att förbättra de bilaterala relationerna mellan de två länderna.9

Ett flertal faktorer blir intressanta i detta sammanhang kring denna ”gissning”. Inledningsvis får det ses som intressant hur Rysslands sändebud till Organisationen för förbud mot kemiska vapen men även Ambassadör i Nederländerna först uttalar sig kring Sverige (16MAR2018). Därefter uttalar sig, det ryska utrikesministeriets talesperson avseende Sverige (17MAR2018), med en dags mellanrum där sändebudet är först ut och därefter talespersonen. Om sändebudet samt ambassadör hade gjort sitt uttalande efter talespersonen, hade viss logik funnits, då utrikespolitiska linjer, vanligtvis, ”dikteras” av länders huvudstäder och inte av ambassadörer och sändebud. Denna ”gissnings” affär mellan Sverige och Ryssland torde dock vara utagerad iom. mötet på svenska UD den 20MAR2018.

Därefterär det synnerligen intressant att notera diskrepansen i synen på de bilaterala relationerna mellan Sverige och Ryssland. Att relationerna mellan Sverige och Ryssland har varit dåliga sedan 2014 får ses som ett faktum.10 Varpå Sveriges utrikesministers uttalande om goda politiska och diplomatiska kontakter blir väldigt intressant då Rysslands Ambassadör en dag efter Utrikesministerns uttalande menar på att de båda länderna måste anstränga sig för att förbättra de bilaterala relationerna. Det tyder ej på goda politiska och diplomatiska kontakter mellan länderna.

Vad som återigen får anses aktualiseras, avseende synen på de bilaterala relationerna mellan Sverige och Ryssland, är chefen för den ryska utrikesunderrättelsetjänstens uttalande den 19DEC2017. Vid detta tillfälle framfördes att Sverige var ett deltagande land i ett icke-deklarerat hybridkrig gentemot Ryssland, drivet av USA.11Sverige kom beröras i kontexten av att försöka skapa revolutionära grupperingar inom emigrantstrukturer.12 Vilket även får ses som en väldigt allvarlig anklagelse, riktad mot Sverige. En anklagelse som mig veterligen ej bemöts offentligt av Sverige på något sätt. Bortsett från att Sveriges Utrikesminister, mer eller mindre relativiserade bort det hela, när det berördes vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen 2018.13

Slutligen, får det ses som anmärkningsvärt att Sverige inom loppet av tre månader utav Ryssland, dels blivit beskylld för att delta i ett icke-deklarerat hybridkrig gentemot Ryssland, dels setts som ett möjligt land där ett kemiskt stridsmedel kan ha kommit från för att förgifta en utväxlad GRU officer i Storbritannien. Därtill att det förefaller råda diametralt skilda bilder av hur de bilaterala relationer är mellan Sverige och Ryssland beroende på vilket av länderna som uttalar sig. Detta gör att frågetecken uppstår i hur, dels Ryssland väljer att se på Sverige, dels Sverige väljer att se på Ryssland. Vilket ej får anses vara en bra kombination vid en tid av spända säkerhetspolitiska förhållanden i vårt direkta närområde.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Dagens Industri 1(Svenska)
Dagens Nyheter 1, 2(Svenska)
Expressen 1(Svenska)
Sveriges Television 1, 2(Svenska)
Svenska Dagbladet 1, 2(Svenska)
Regeringskansliet 1 (Svenska)
TASS 1, 2 (Engelska, Ryska)
Twitter 1(Engelska)
Youtube 1(Svenska)

Slutnoter

1Sveriges Television. Ryssland: Giftet som användes mot Skripal kan ha kommit från Sverige. 2018. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/ryssland-giftet-som-anvandes-mot-skripal-kan-ha-kommit-fran-sverige(Hämtad 2018-03-20)
Svenska Dagbladet. Ryssland pekar ut Sverige i härvan med nervgiftet. 2018. https://www.svd.se/ryssland-pekar-ut-sverige-i-giftharva(Hämtad 2018-03-20)
2TASS. Nerve agent detected in Salisbury might have been produced outside Russia in 1990’s. 2018. http://tass.com/politics/994400(Hämtad 2018-03-20)
3Wallström, Margot. Twitter post, 17 Mars, 2018, 17:21. https://twitter.com/margotwallstrom/status/975044507409567745(Hämtad 2018-03-20)
4Sveriges Television. Wendick, Christoffer. Giftfallet: Sverige kallar upp rysk diplomat. 2018. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/giftfallet-sverige-kallar-upp-rysk-diplomat(Hämtad 2018-03-20)
5Dagens Nyheter. Sverige kallar upp rysk diplomat. 2018. https://www.dn.se/nyheter/varlden/giftfallet-sverige-kallar-upp-rysk-diplomat/(Hämtad 2018-03-20)
6Dagens Industri. Rysslands ambassadör: Hög tid att Sverige och Ryssland sluter fred. 2018. https://www.di.se/debatt/rysslands-ambassador-hog-tid-att-sverige-och-ryssland-sluter-fred/(Hämtad 2018-03-20)
7Expressen. Apslid, Åsa. Brännström, Leif. Ryssland backar om giftutspel mot Sverige. 2018. https://www.expressen.se/nyheter/ryske-ambassadoren-backar-om-utspelet/(Hämtad 2018-03-20)
8Svenska Dagbladet. Holmberg Karlsson, Mia. Svensk giftexpert: ”Bara förekomsten oroväckande”. 2018. https://www.svd.se/expert-om-nervgiftattacken-ett-oroande-tecken-i-tiden(Hämtad 2018-03-20)
9Expressen. Apslid, Åsa. Brännström, Leif. Ryssland backar om giftutspel mot Sverige. 2018. https://www.expressen.se/nyheter/ryske-ambassadoren-backar-om-utspelet/(Hämtad 2018-03-20)
11Dagens Nyheter. Carlsson, Mattias. Rysk spionchef: Sverige deltar i hybridkrig mot Ryssland. 2017. https://www.dn.se/nyheter/rysk-spionchef-sverige-deltar-i-hybridkrig-mot-ryssland/(Hämtad 2018-03-19)
12ТАСС. Нарышкин отмечает угрозу переноса активности террористов в Центральную Азию и РФ. 2017. http://tass.ru/politika/4824055(Hämtad 2017-12-28)
13Rikskonferensen 2018, Söndag 15:45, 2018. https://youtu.be/33kuDe-Ke-0?t=33m6s(Hämtad 2018-03-20)

Genom lufthavet

Reflektion

I rysk media berördes den 02MAR2018 en mycket intressant övning som det ryska nationalgardet, Rosgvardija, genomfört som ett led i förberedelserna inför en övning som senare skall/skulle genomföras i norra Ryssland samt Arktis. Övad personal skall ha varit specialförbandssoldater ur nationalgardet. Soldaterna skall ha genomfört övning i höghöjdshoppning och övat på att glidflyga ett flertal kilometer med fallskärmssystemet "Stajer". Det intressanta i denna förövning var att förbandet skall ha mött upp en stödgrupp när de väl landat som understödde med fortsatt transport vidare mot lösande av uppgiften.1

Utnyttjande av s.k. vingfallskärmar för förflyttning i lufthavet är inget nytt. Vad som dock är intressant är att det ryska nationalgardet specialförband utnyttjar det som en intransportmetod för lösande av uppgifter. Sett till Rysslands stora yta är det dock inte förvånansvärt, då det möjliggör en snabb förflyttning av personalen med hjälp av transportflyg och fallskärm. Dock är fallskärmshoppning även när det kommer till nyttjande av s.k. vingfallskärmar väderberoende där det främst är sikt och vind som är styrande, oaktat typ av uppgift, i fred eller krig, som skall lösas.2

Tekniska hjälpmedel kan givetvis förenkla och möjliggöra förflyttning i lufthavet under vissa förhållanden. Något som Izvestija, berör i en artikel den 09MAR2018. Enligt Izvestija skall jägar- och specialförband inom de ryska väpnade styrkorna tillföras ett digitalt stödsystem som möjliggör att enskild fallskärmshoppare och förbandschef skall kunna följa förbandet genom lufthavet, men även erhålla förslag på åtgärder utifrån rådande förutsättningar. I samma artikel nämns uthoppshöjder om 10-11 km över havet och möjlighet att glidflyga cirka 50 km genom lufthavet.3 Dessa siffror är inte orimliga utan snarare fullt troliga beroende på vilka förutsättningar som råder.4

Vad som blir något avvikande i övningen är understödet med skotertransport. Givetvis går det att tänka sig ett scenario där jägar-/specialförband ur nationalgardet inom ramen för ett inrikesscenario transporteras in snabbt med transportflyg, genomför höghöjdshoppning för att ta sig mot en mötesplats och där intransporteras för att senare lösa en strids- och/eller inhämtningsuppgift. Dock är mängden friktionersom är förenat med ett sådant genomförande relativt omfattande, varpå det ej bör ses som ett s.k. standardförfarande, utan är snarare något som passar sig bättre på film än verkligheten vid lösande av uppgifter inrikes. Det hade varit enklare att nyttja skoter hela vägen fram, då de ändå fanns i närområdet för att minska friktionerna. Dock skall inte metoden förringas på något sätt. Det finns givetvis situationer där ett scenario kan uppstå och grunden för jägar- och specialförband är att öva en mängd olika metoder som kan tänkas komma att utnyttjas vid något tillfälle för att ffa. skapa överraskning.

Däremot skulle jag vilja påstå att denna metod mer lämpar sig för agerande i ett s.k. skymningsläge.5 Det vill säga ett större tidsfönster finns, flertalet dagar, för att effektivt kunna nyttja fördelarna med höghöjdshoppning, utifrån metrologiska förutsättningar, för att dolt ta sig fram till en punkt genom lufthavet. Kontra tidskritisk verksamhet såsom antiterroroperationer. Rosgvardija har även territorialförsvar som en av sina uppgifter att lösa.6 Härvid kan det även ses som möjligt att dess jägar-/specialförband även skall kunna lösa mer offensiva uppgifter, bortom territorialförsvar, i händelse av en väpnad konflikt.

Sett till ett skymningsläge och väpnad konflikt lämpar sig denna metod främst att tillämpa i de områden som Ryssland har direktangränsande landområde till. Då en ordinarie flygrörelse inom eget område skulle kunna dölja uthopp av jägar-/specialförbandstrupp på hög höjd som förflyttar sig i lufthavet. Givetvis finns möjligheten i nyttjande av civila flygplan i civila flygkorridorer, något som t.ex. ett amerikanskt specialförbandsreglemente tar upp.7 Men även den avhoppade sovjetiska GRU officeren Viktor Suvorov (Vladimir Rezun), tar  indirekt upp detta i sin bok Spetsnaz från 1980-talet.8

I detta sammanhang blir de finska uppgifterna om ryska inköp av markområden samt olika faciliteter mycket intressanta, med möjligbäring mot säkerhetsintressen.9 Ett begränsat antal av dessa faciliteter skulle kunna utgöra möjligastödpunkter för jägar-/specialförband i ett skymningsläge. Varvid det går att se ett möjligt scenario att genomföra innästling genom höghöjdshoppning och utnyttja lufthavet som ett transportmedel för att ta sig förbi ett gränsområde. Därefter möter t.ex. stödagenter eller tidigare innästlad personal upp med skotrar som finns i området och transporterar den med fallskärm innästlade personal till stödpunkten för förberedelser, eller vidare mot den faktiska uppgiften.

Historiskt har s.k. skymningslägen varit relativt långa,10 varvid ett lämpligt tidsfönster, utifrån metrologiska förhållanden odyl, för genomförande av en dylik innästling innan en möjligväpnad konflikt uppstår får ses som trolig. Detta får ses som ett mer möjligt scenario än nyttjande av dylikt förfarande vid en antiterroroperation, som oftast, historiskt, varit tidskritisk verksamhet då det mer handlar om reaktiv kontra proaktiv verksamhet.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Izvestija 1(Ryska)
RIA Novosti 1(Ryska)
TASS 1(Ryska)
Totalförsvarets forskningsinstitut 1, 2(Svenska)
YLE 1, 2(Svenska)

Department of the Army. Special Forces Military Free-Fall Operations. Washington, DC: Department of the Army, 2005.
Försvarsmakten. Fällnings- och fallskärmsreglemente. Stockholm: Försvarsmakten, 1997.
Försvarsmakten. SäkI Fsktj 07. Stockholm: Försvarsmakten, 2007.
Hugemark, Bo (red). Urladdning: 1940 – blixtkrigens år. Stockholm: Probus, 1990.
Suvorov, Viktor. Spetsnaz: Sovjets hemliga terrorarmé. Stockholm: Timbro, 1989.

Slutnoter

1РИА Новости. Бойцы спецназа Росгвардии совершили по 100 прыжков, готовясь к учениям. 2018. https://ria.ru/defense_safety/20180302/1515627678.html(Hämtad 2018-03-18)
ТАСС. Спецназ Росгвардии завершил подготовку личного состава перед учениями в Арктике. 2018. http://tass.ru/v-strane/5002044(Hämtad 2018-03-18)
2Department of the Army. Special Forces Military Free-Fall Operations. Washington, DC: Department of the Army, 2005, s. 1-4, 10-4-10-6, 11-6.
Försvarsmakten. Fällnings- och fallskärmsreglemente. Stockholm: Försvarsmakten, 1997, s. 73-74.
Försvarsmakten. SäkI Fsktj 07. Stockholm: Försvarsmakten, 2007, s. 33, 52.
3Известия. Российские спецназовцы получили дистанционное управление. 2018. https://iz.ru/701848/nikolai-surkov-aleksei-ramm/rossiiskie-spetcnazovtcy-poluchili-distantcionnoe-upravlenie(Hämtad 2018-03-18)
4Försvarsmakten. Fällnings- och fallskärmsreglemente. Stockholm: Försvarsmakten, 1997, s. 76-77.
5Jonsson, Daniel K. Typfall 5: Utdragen och eskalerande gråzonsproblematik. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2018, s. 4.
6Persson, Gudrun (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv. Stockholm: Avdelningen för försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2017, s. 55.
7Department of the Army. Special Forces Military Free-Fall Operations. Washington, DC: Department of the Army, 2005, s. 1-2.
8Suvorov, Viktor. Spetsnaz: Sovjets hemliga terrorarmé. Stockholm: Timbro, 1989, s. 181-182.
9YLE. Rappe, Axel. Sommarstugor kan vara gömställen för utländska makter. 2018. https://svenska.yle.fi/artikel/2018/02/18/sommarstugor-kan-vara-gomstallen-for-utlandska-makter-i-kimito-vacker-ryskagd(Hämtad 2018-03-18)
YLE. Tuula, Malin. Ryska markaffärer ett hot – Säkerhetskommittén listade hybridkrigsfenomen. 2016. https://svenska.yle.fi/artikel/2016/02/15/ryska-markaffarer-ett-hot-sakerhetskommitten-listade-hybridkrigsfenomen(Hämtad 2018-03-18)
10Hugemark, Bo (red). Urladdning: 1940 – blixtkrigens år. Stockholm: Probus, 1990, s. 95.

Illegalister på 2010-talet

Sammanfattning

Historiskt har s.k. illegalister funnits en lång tid. Det kalla krigets avslut har på intet sätt avbrutet verksamheten med illegala underrättelseofficerare i olika målländer. Nya har tillförts och gamla som redan infiltrerades under det kalla kriget har fortsatt sin verksamhet. Det försämrade säkerhetsläget sedan 2008, har möjligtvis även inneburit att verksamheten med illegala underrättelsestrukturer fått en förnyad aktualitet. Då en nations underrättelsetjänst plötsligt kan stå utan s.k. legala underrättelseofficerare i händelse av t.ex. omfattande utvisningar. Därutöver har troligtvis möjligheten att infiltrera illegalister ökat under det senaste decenniet maa. de omfattande flyktingströmmar som uppstått p.g.a. konflikter m.m. Dock utgör illegala underrättelseofficerare en begränsad del, varpå andra former av underrättelseofficerare ej skall bortses.

Analys

Inledningsvis skall det klargöras att ett flertal länder nyttjar sig av s.k. illegalister. Dock förefaller det i den öppna litteraturen samt nyhetsrapportering främst vara ryska framgångar och motgångar inom detta område, som berörs. Ett av de mer intressanta fallen rörande s.k. illegalister under 2000-talet är ej den ring av illegalister som arresterades i USA 2010. Dessa illegalister var i inledningen av sin verksamhet d.v.s. de hade ej lyckats knyta några viktiga källor till sig som kunde förse dem med information av signifikant underrättelsekaraktär.1 Detta var dock ej fallet med det, inledningsvis sovjetiska därefter ryska, illegalistpar i Tyskland som greps 2011.2 Dock förefaller detta illegalist fall, kommit i skymundan från det större fallet i USA, trots att skadan de orsakade troligtvis var markant större än vad de 10 illegalisterna sammanlagt i USA under sin tid där, lyckades förorsaka.

Det tyska illegalistparets s.k. legend, falska identiteter,3var Andreas och Heidrun Anschlag, vid gripandet av dem var deras ålder enligt legenden 51 respektive 45 år. Deras verkliga förnamn förefaller varit Alexandr och Olga, vad deras efternamn var/är förefaller ej framkommit. De båda illegalisterna hade täcknamnen Pitrespektive Tina i de meddelanden som utbyttes mellan dem och den ryska utrikes underrättelsetjänsten, SVR, i Moskva som i vissa sammanhang benämns Tsentr (Centrum).4

Vart startar då historien om det tyska illegalistparet? Enligt den s.k. legenden för Andreas, skall han blivit född i Argentina 1959 och Heidrun i Peru 1965. I de båda länderna fanns och finns en tysk och österrikisk diaspora vars rötter går att spåra tillbaka till 1800-talet.5 Därutöver utvandrade tyskspråkiga, efter andra världskrigets slut till Sydamerika.6Ur perspektivet svårigheter att spåra om det verkligen kunde stämma,7 får det anses varit ett klokt drag att använda den tyska diasporan i Sydamerika, som täckuppgift. Vad som dock skulle kunnat dra uppmärksamhet till dem, hade varit de delar ur Nazityskland som tog sin tillflykt till Sydamerika efter andra världskrigets slut.8 Vilket hade kunnat föranleda en fördjupad granskning av dem, vid misstanke om anknytningar till dessa.

Enligt den tyska åklagaren skall den sovjetiska säkerhets- och underrättelsetjänsten KGB, betalt en lokal tjänsteman i staden Wildalpen, Österrike, en muta i nuvarande penningvärde om 200 Euro i oktober 1984 för att mantalsskriva Andreas Anschlagdär, utifrån sin legend. Därefter kom även Heidrun att mantalsskrivas i Österrike. Därefter kom paret även viggas i Österrike, innan de kom att flytta till Västtyskland.9Således var Österrike ett s.k. legaliseringsland för illegalisterna, där de skulle erhålla ett fysiskt medborgarskap för att till del dölja sitt falska medborgarskap som de kom till legaliseringslandet med.10

Paret kom att flytta till Aachen i Västtyskland, först Andreas 1988 och Heidrun 1990. Utåt kom Andreas påbörja studier i maskinteknik och Heidrun kom att vara hemmafru. I den bevisföring som den tyska åklagaren la fram, förefaller det påvisats att paret hade påbörjat sin underrättelseverksamhet 1988 och eventuellt tidigare. Paret kom 1991 få en dotter, varvid de flyttade till Meckenheim i närheten av Bonn. Slutligen kom paret att bosätta sig i Marburg 2010, där deras dotter även studerade i närheten.11

Paret skall enligt grannar levt ett tystlåtet liv, ej varit engagerad i några föreningar o.dyl. och ej haft något egentligt umgänge, en granne uppger att han aldrig såg Andreas. Dock förefaller de i vissa fall haft ett märkligt uppträdanden som uppmärksammats av deras grannar, om än att de ej kunde koppla det till konspirativ verksamhet. Heidrun skall t.ex. frekvent talat i telefon utomhus oaktat årstid, hon skall även setts under tidiga mornar lämna sitt hus, med en stor träningsväska trots att hon ej tränade i någon träningsklubb motsv.12

Vilka uppgifter paret kan ha löst mellan 1988 intill dess gripande 2011 är något höjt i dunkel, medierapporteringen har fokuserats på den källa, Raymon Valentino Poeteray, de drev inom det Holländska utrikesdepartementet mellan 2008 och 2011. Men enligt åklagaren skall de förmedlat hundratalet EU och NATO dokument under årtionden, varpå andra källor möjligtvis även fanns, alternativt att de utgjorde en förbindelsepunkt d.v.s. förmedlade andra illegalla underrättelseofficerares information. Dock är det som nämnt höjt i dunkel, då paret hade börjat förstöra den sparade dokumentation de hade framtill 2008.13 Kopplat till att paret hade börjat förstöra dokumentation, är det synnerligen intressant att notera hur Tsentr, hade varnat paret om att de kunde vara röjda, varvid de hade påbörjat åtgärder för att exfiltrera åter till Ryssland.14

Paret förefaller fått en ersättning om 8,000 – 12,000 Euro i månaden av SVR för sitt arbete. Därutöver erhöll Andreas lön från den firma i södra Tyskland som han var anställd vid inom ramen för sin täckidentitet.15 Således skulle den operativa driften av detta illegalistpar som minst kostat närmare 1,000,000 svenska kronor per år. Vilket i sammanhangen får ses som en låg kostnad mtp. vilken vikt SVR förefaller tillmätt dem.16Därtill är det svårt att värdera information som tillskansas via konspirativa metoder. Troligtvis är det dock, som tidigare nämnts, en väldigt kostnadseffektiv verksamhet, kopplat till det som vinsterna kan bli.

Hur avslöjades då detta illegalist par? Här förefaller rapporteringen gå isär, enligt en uppgift skall den tyska polisen erhållit information via Österrike,17 enligt en annan uppgift skall information erhållits via USA,18avseende parets konspirativa verksamhet. Vad som dock förefaller vara klarlagt är att SVR, som tidigare nämnts, kom att varna paret om att det tyska kontraspionaget hade fattat misstanke om dem,19 något som kommer beröras ytterligare längre ned. Andreas Anschlag och Heidrun Anschlag kom 2013, dömas till 6½ års fängelse och till 5½ års fängelse.20 Heidrun kom att släppas ur fängelse 2014,21 och Andreas 2015.22

Vad använde sig då paret av för modus operandi i sin verksamhet? Så kallade fältbrevlådor förefaller nyttjats av paret för att både lämna men även hämta materiel.23Enkelt beskrivet är en fältbrevlåda en punkt någonstans som är förberedd för att dolt kunna lämna och hämta materiel det kan t.ex. vara en ihålighet i ett träd, utrymme på en offentlig toalett osv. Instruktioner för sin verksamhet förfaller de som minst erhållit via kortvågssändningar,24 troligtviss.k. nummersändningar. Vilket Heidrun Anschlag förefaller mottagit när hon greps av tysk polis 2011.25

Därutöver förefaller paret även lämnat meddelanden till SVR i kommentarsfält på internet under förutbestämda videoklipp hos videotjänsten Youtube. I detta sammanhang är det även värt att nämna hur de 10 illegalisterna i USA utnyttjade internet. De tillämpade steganografi, i bilder som antingen skickades eller placerades på olika hemsidor, för att kommunicera.26 Vad som kanske är mest intressant är den satellitkommunikationsutrustning som paret hade till sitt förfogande och den tyska säkerhetstjänsten lyckades beslagta vid gripandet. Utrustningen skall ha varit inbyggd i en datorväska, där t.ex. antennen var inbyggd i en flik på väskan. Paret skall erhållit utbildning på kommunikationsutrustningen i bl.a. Sankt Petersburg. Till utrustningen kom även två programvaror, dekrypteringsprogramvara med benämningen ”Sepal” och krypteringsprogramvara med namnet ”Parabola”.27Metoden förefaller varit att få instruktioner via kortvågssändningar och därefter skicka information via satellit. Vilket i sammanhanget får anses vara klokt då satellitkommunikation medger säkrare förbindelse men även en högre överföringshastighet kontra kortvågskommunikation.

Vad går då att lära av detta fall? Inledningsvis är det intressant att notera att SVR, som tidigare nämnts, förefaller erhållit kännedom att det tyska paret var avslöjade.28Detta kan givetvis kunnat noteras på ett flertal olika sätt. Ett sätt kan ha varit att antiövervakningsåtgärder vid t.ex. fältbrevlådor givit i hand att de var under övervakning av den tyska säkerhetstjänsten. Ett annat antagande kan givetvis varit att SVR har/hade en informatör hos den tyska säkerhetstjänsten, varvid de genom informatören fick information om ett stundande gripande. Oaktat förefaller den tyska operationssäkerheten brustit någonstans, då SVR fick kännedom om att paret troligtvisvar avslöjade.

Därefterär nästa intressanta perspektiv, hur kunde paret avslöjas? Tidigare berört i inlägget, skall ett tips från antingen USA eller Österrike utgjort startpunkten för undersökningen. Signalspaning förefaller även utgjort en grund för att påbörja en undersökning.29 Dock får det ses som svårt att lokalisera illegalister i demokratiska stater. De 10 illegalister som avslöjades i USA 2010, förefaller blivit avslöjade av en rekryterad amerikansk agent som arbetade inom SVR’s avdelning för illegalister. Vilket förklarar hur den amerikanska säkerhetstjänsten kunde gripa en sådan stor mängd illegalister.30Därutöver förefaller han varit agent under en längre tid, då spaningarna mot illegalisterna i USA redan påbörjades under inledningen av 2000-talet.31

Den avhoppade ryska agenten, skall vid avrapportering tagit upp SVR användning av latinamerikanska bakgrunder för skapandet av legender,32 varpå det skulle kunna vara en inledande ledtråd för den tyska säkerhetstjänsten. Dock får det anses vara osedvanligt snabbt agerat att kunna lokalisera ett par illegalister inom ett år, utifrån en sådan begränsad ledtråd. Kan då samme individ suttit på kunskap om både illegalist operationer i USA men även Tyskland? All form av underrättelse- och säkerhetstjänst bygger på strikt sektionering av information, varpå det får anses smått osannolikt att en individ skall haft information om operationer på två skilda kontinenter och länder, kring något så känsligt som illegalister. Dock finns givetvis möjligheten att han hört eller sett information, som skulle kunna knytas till det tyska illegalist paret.

Dock visar det trots allt på en viktig sak, trots det datoriserade samhälle som vi lever i, förefaller illegalister fortsatt vara svåra att spåra, utan kännedom inifrån den nation som insatt dylika underrättelseofficerare i ett land. I det tyska fallet men även med de 10 ryska illegalisterna som avslöjades 2010 i USA, skulle det kunna argumenteras för att de kom innan olika former av system upprättades för att enklare kunna spåra säkerhetshotande verksamhet i olika former, främst som en konsekvens av terrordåden mot USA den 11 September 2001. Dock blir det argumentet något haltande med tanke på de terrordåd som lyckats genomföras av olika terrororganisationer i t.ex. Europa, de senaste åren. Kan dylika organisationer agera, får det ses som högst troligt att statliga aktörer på olika sätt kan upprätta illegala underrättelsenätverk.

Möjligheterna att infiltrera med illegalister kan t.o.m. ha ökat under det senaste decenniet. Sett till de globala flyktingströmningarna som uppstått, under de senaste 5-10 åren. Förmågan som statlig aktör inom ramen för dessa flyktingströmningar dölja infiltration med illegalister får anses vara god. Den svenska Säkerhetspolisen har bl.a. varnat för möjligheten att individer som kan tänkas utgöra ett säkerhetshot, kan nyttja flyktingströmmar för att ta sig in i Sverige.33 Nu utgör säkerhetshot ett vitt begrepp, som både skulle kunna omfatta underrättelseverksamhet, terrorrelaterad verksamhet men även annat.

Slutligen, i samband med arresteringarna av de 10 illegalisterna i USA och i dess kölvatten, framfördes argument om att verksamheten med illegalister var förlegad form samt SVR i och med den stora mängden arresteringar hade antingen tappat förmågan eller att den amerikanska säkerhetstjänsten hade ökat sin förmåga att upptäcka dem.34 I efterhand torde det sistnämnda kunna avfärdas, då det förefaller varit en agent som avslöjat illegalisterna i ett tidigt skede.

Finns det då något behov av denna form av verksamhet fortsatt? Här skulle jag hävda att så är fallet. Utifrån de säkerhetspolitiska spänningar som nu råder, torde illegala underrättelsenätverk vara mer aktuellt än någonsin. Själva grundtanken under det kalla kriget var att dessa illegala nätverk skulle trädda i verket när de legala underrättelseofficerarna inte längre kunde verka av olika skäl, främst i en kris- eller krigssituation.35Dock kan saker och ting snabbt vända varvid ett illegalt nätverk kan vara väl investerad tid och pengar, att ha i beredskap.

Exempel på det skulle kunna vara om en liknande situation som den brittiska Operation FOOT skulle uppstå. Detta var namnet på den operation som den brittiska säkerhetstjänsten iståndsatt och resulterade i att 105 Sovjetiska underrättelseofficerare och individer med koppling till underrättelseverksamhet som officiellt fick vistas, inom ramen för diplomatisk verksamhet, i Storbritannien kom att utvisas. Detta kom att kraftigt skapa ett avbrott i den Sovjetiska underrättelseverksamheten.36 Här skulle det kunna ses som möjligt att något dylikt skulle kunna inträffa, varvid t.ex. ett underrättelsenätverk med illegalister skulle kunna träda in och överta källhantering m.m.

Historiskt har bl.a. Tore Forsberg,37 men även Willhelm Agrell,38berört illegalister som verkat i Sverige. Dock är det under perioden av före och under andra världskriget samt det tidiga kalla kriget. I detta sammanhang är det intressant att notera att Säkerhetspolisen under inledningen av 1980-talet genomförde en större utredning avseende möjlig illegalistverksamhet i Sverige, den s.k. Illegalistutredning 80. Syftet med denna utredning var att klarlägga om ett antal individer i Sverige kunde utgöra s.k. illegalister.39 Vad utfallet av denna utredning blev är fortfarande höjt i dunkel,40 därutöver är Säkerhetspolisen mycket sparsam, med rätta, avseende vilken information som släpps i utredningen, när den begärs ut inom ramen för offentlighetsprincipen.

Avslutningsvis, sett till att det historiskt har funnits illegalister i Sverige, samt, som minst, misstänkts funnits illegalister i slutskedet av det kalla kriget i Sverige. Får det ses som möjligt att så fortfarande är fallet. Fallet Andreas och Heidrun Anschlag påvisar att de illegalister som infiltrerades under slutskedet av det kalla kriget, fortsatt kom att verka under både den s.k. "stora oredans tid" i Ryssland, men även därefter. Vilket blir en viktig faktor att ta fasta på, trots de stora prövningar som Ryssland gick igenom under 1990-talet valde de ej att avveckla denna typ av operationer, vilket troligtvis fortsatt innebär att det genomförs.

Slutsats

Utnyttjandet av illegala underrättelseofficerare och uppbyggnad av illegala underrättelsenätverk inom ramen för olika målländer, får fortsatt anses ha en hög aktualitet. Med anledning av det tydligt försämrade säkerhetsläget, skapar dylika strukturer en möjlighet att fortsatt kunna bedriva informationsinhämtning i händelse av omfattande utvisningar eller andra åtgärder som nationer kan vidta för att hindra s.k. legala underrättelseofficerares verksamhet. Dock torde mängden illegala underrättelseofficerare ej vara omfattande i jämförelse med legala. Då tiden för att utbilda dem är mycket lång och framför allt möjligheten att finna lämpliga individer i sig torde vara begränsad.

En viktig faktor kopplat till att det enbart finns en begränsad mängd illegalister att tillgå, är att övriga metoder som kan tillämpas ej skall förglömmas. Mystiken kring illegalister gör att mycket fokus hamnar på de, men t.ex. underrättelseofficerare under halvofficiell täckmantel som kommer inresande under någon vecka, för att lösa en specifik uppgift torde utgöra en större utmaning då det är markant enklare, för en underrättelsetjänst att tillämpa kontra illegalister.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

British Broadcasting Corporation 1, 2, 3, 4(Engelska)
Daily Mail 1(Engelska)
Der Spiegel 1, 2, 3(Engelska)
Deutsche Welle 1, 2, 3(Engelska)
Federal Bureau of Investigation 1, 2 (Engelska)
Liberty University 1(Engelska)
MI 5 1(Engelska)
RAND 1(Engelska)
Reuters 1(Engelska)
Riksdagen 1(Svenska)
Sky News 1(Engelska)
Säkerhetspolisen 1(Svenska)
TASS 1(Engelska)
The New York Times 1(Engelska)
The Guardian 1(Engelska)
U.S. Department Of Justice 1(Engelska)

Agrell, Wilhelm. Stora sabotageligan: Kominterns och Sovjetunionens underjordiska nätverk i Sverige. Stockholm: Atlantis, 2016.
Forsberg, Tore. Spioner och spioner som spionerar på spioner: spioner och kontraspioner i Sverige. Stockholm: Hjalmarson & Högberg, 2003.
Lucas, Edwards. Spycraft Rebooted: How Technology is Changing Espionage. Seattle: Amazon Publishing, E-bok, 2018.

Slutnoter

1Federal Bureau of Investigation. OperationGhostStories. 2011. https://www.fbi.gov/news/stories/operation-ghost-stories-inside-the-russian-spy-case(Hämtad 2018-03-11)
Forsberg, Tore. Spioner och spioner som spionerar på spioner: spioner och kontraspioner i Sverige. Stockholm: Hjalmarson & Högberg, 2003, s. 350.
2Deutsche Welle. German court convicts couple of spying for Russia. 2013. http://www.dw.com/en/german-court-convicts-couple-of-spying-for-russia/a-16921568(Hämtad 2018-03-11)
3U.S. Department Of Justice. Sealed complaint, US v. Metsos et al. New York: U.S. Department Of Justice, 2010, s. 5.
4Ibid.
Der Spiegel. Stark, Holger. Russian Couple's Arrest Could Mar Diplomatic Ties. 2011. http://www.spiegel.de/international/germany/cold-war-style-spying-russian-couple-s-arrest-could-mar-diplomatic-ties-a-793707.html(Hämtad 2018-03-11)
Der Spiegel. Schmid, Fidelius. Stark, Holger. Spies Strain German-Russian Ties. 2013. http://www.spiegel.de/international/world/trial-of-russian-spies-in-germany-strains-diplomatic-relations-a-908975.html(Hämtad 2018-03-11)
5Gleich, Albrecht von. Germany and Latin America. Santa Monica: RAND Corporation, 1968, s. 7.
Tock, David. German Immigration and Adaptation to Latin America. Senior Honors Thesis, Liberty University, 1994, s. 28-29, 39-47.
6Gleich, Albrecht von. Germany and Latin America. Santa Monica: RAND Corporation, 1968, s. 7.
7Lucas, Edwards. Spycraft Rebooted: How Technology is Changing Espionage. Seattle: Amazon Publishing, 2018, E-bok, Loc. 104-111.
8Daily Mail. Hall, Allan. Secret files reveal 9,000 Nazi war criminals fled to South America after WWII. 2012. http://www.dailymail.co.uk/news/article-2117093/Secret-files-reveal-9-000-Nazi-war-criminals-fled-South-America-WWII.html(Hämtad 2018-03-11)
9Der Spiegel. Schmid, Fidelius. Stark, Holger. Spies Strain German-Russian Ties. 2013. http://www.spiegel.de/international/world/trial-of-russian-spies-in-germany-strains-diplomatic-relations-a-908975.html(Hämtad 2018-03-11)
10Forsberg, Tore. Spioner och spioner som spionerar på spioner: spioner och kontraspioner i Sverige. Stockholm: Hjalmarson & Högberg, 2003, s. 343.
11Der Spiegel. Schmid, Fidelius. Stark, Holger. Spies Strain German-Russian Ties. 2013. http://www.spiegel.de/international/world/trial-of-russian-spies-in-germany-strains-diplomatic-relations-a-908975.html(Hämtad 2018-03-11)
Deutsche Welle. Bushuev, Mikhail. Court tries couple in suburban spy thriller. 2013. http://www.dw.com/en/court-tries-couple-in-suburban-spy-thriller/a-16520144(Hämtad 2018-03-11)
The Guardian. Pidd, Helen. Parfitt, Tom. Suspected Russian spies arrested in Germany. 2011. https://www.theguardian.com/world/2011/oct/24/suspected-russian-spies-arrested-germany(Hämtad 2018-03-11)
12The Guardian. Pidd, Helen. Parfitt, Tom. Suspected Russian spies arrested in Germany. 2011.https://www.theguardian.com/world/2011/oct/24/suspected-russian-spies-arrested-germany(Hämtad 2018-03-11)
Deutsche Welle. Bushuev, Mikhail. Court tries couple in suburban spy thriller. 2013. http://www.dw.com/en/court-tries-couple-in-suburban-spy-thriller/a-16520144(Hämtad 2018-03-11)
13Deutsche Welle. German court convicts couple of spying for Russia. 2013. http://www.dw.com/en/german-court-convicts-couple-of-spying-for-russia/a-16921568(Hämtad 2018-03-11)
Sky News. Germany: 'Spy Pair Got Secrets For Russia'. 2013. https://news.sky.com/story/germany-spy-pair-got-secrets-for-russia-10457773(Hämtad 2018-03-11)
Reuters. Germany tries couple accused of spying for Russia. 2013. https://www.reuters.com/article/us-germany-espionage/germany-tries-couple-accused-of-spying-for-russia-idUSBRE90E0Y820130115(Hämtad 2018-03-11)
14Der Spiegel. Schmid, Fidelius. Stark, Holger. Spies Strain German-Russian Ties. 2013. http://www.spiegel.de/international/world/trial-of-russian-spies-in-germany-strains-diplomatic-relations-a-908975.html(Hämtad 2018-03-11)
15Der Spiegel. Alleged Russian Spies Focused on Politics, Military. 2011. http://www.spiegel.de/international/germany/couple-arrested-in-germany-alleged-russian-spies-focused-on-politics-military-a-794998.html(Hämtad 2018-03-11)
16Der Spiegel. Schmid, Fidelius. Stark, Holger. Spies Strain German-Russian Ties. 2013. http://www.spiegel.de/international/world/trial-of-russian-spies-in-germany-strains-diplomatic-relations-a-908975.html(Hämtad 2018-03-11)
17Ibid.
18Deutsche Welle. Bushuev, Mikhail. Court tries couple in suburban spy thriller. 2013. http://www.dw.com/en/court-tries-couple-in-suburban-spy-thriller/a-16520144(Hämtad 2018-03-11)
19Sky News. Germany: 'Spy Pair Got Secrets For Russia'. 2013. https://news.sky.com/story/germany-spy-pair-got-secrets-for-russia-10457773(Hämtad 2018-03-11)
20Deutsche Welle. German court convicts couple of spying for Russia. 2013. http://www.dw.com/en/german-court-convicts-couple-of-spying-for-russia/a-16921568(Hämtad 2018-03-11)
21Deutsche Welle. Germany frees Russian spy. 2014. http://www.dw.com/en/germany-frees-russian-spy/a-18080455(Hämtad 2018-03-11)
22TASS. Kremlin gives no comment on spy set free in Germany. 2015. http://tass.com/russia/798794(Hämtad 2018-03-11)
23Deutsche Welle. Germany frees Russian spy. 2014. http://www.dw.com/en/germany-frees-russian-spy/a-18080455(Hämtad 2018-03-11)
24Deutsche Welle. Bushuev, Mikhail. Court tries couple in suburban spy thriller. 2013. http://www.dw.com/en/court-tries-couple-in-suburban-spy-thriller/a-16520144(Hämtad 2018-03-11)
British Broadcasting Corporation. Russia spy couple jailed in Germany. 2013. http://www.bbc.co.uk/news/world-europe-23145426(Hämtad 2018-03-11)
25British Broadcasting Corporation. Sorrel-Dejerine, Olivia. The spooky world of the 'numbers stations'. 2014. http://www.bbc.com/news/magazine-24910397(Hämtad 2018-03-11)
26Deutsche Welle. Germany frees Russian spy. 2014. http://www.dw.com/en/germany-frees-russian-spy/a-18080455(Hämtad 2018-03-11)
U.S. Department Of Justice. Sealed complaint, US v. Metsos et al. New York: U.S. Department Of Justice, 2010, s. 9-10.
27Der Spiegel. Schmid, Fidelius. Stark, Holger. Spies Strain German-Russian Ties. 2013. http://www.spiegel.de/international/world/trial-of-russian-spies-in-germany-strains-diplomatic-relations-a-908975.html(Hämtad 2018-03-11)
28Sky News. Germany: 'Spy Pair Got Secrets For Russia'. 2013. https://news.sky.com/story/germany-spy-pair-got-secrets-for-russia-10457773(Hämtad 2018-03-11)
29Der Spiegel. Holger, Stark. Russian Couple's Arrest Could Mar Diplomatic Ties. 2011. http://www.spiegel.de/international/germany/cold-war-style-spying-russian-couple-s-arrest-could-mar-diplomatic-ties-a-793707.html(Hämtad 2018-03-11)
30British Broadcasting Corporation. Russian convicted of treason in sleeper agent case. 2011. http://www.bbc.com/news/world-europe-13932149(Hämtad 2018-03-11)
British Broadcasting Corporation. Russian 'double agent' named by Moscow newspaper. 2010. http://www.bbc.com/news/world-europe-11734424(Hämtad 2018-03-11)
31Federal Bureau of Investigation. OperationGhostStories. 2011. https://www.fbi.gov/news/stories/operation-ghost-stories-inside-the-russian-spy-case(Hämtad 2018-03-11)
Der Spiegel. Holger, Stark. Russian Couple's Arrest Could Mar Diplomatic Ties. 2011. http://www.spiegel.de/international/germany/cold-war-style-spying-russian-couple-s-arrest-could-mar-diplomatic-ties-a-793707.html(Hämtad 2018-03-11)
32Der Spiegel. Holger, Stark. Russian Couple's Arrest Could Mar Diplomatic Ties. 2011. http://www.spiegel.de/international/germany/cold-war-style-spying-russian-couple-s-arrest-could-mar-diplomatic-ties-a-793707.html(Hämtad 2018-03-11)
34The New York Times. Barry, Ellen. ‘Illegals’ Spy Ring Famed in Lore of Russian Spying. 2010. http://www.nytimes.com/2010/06/30/world/europe/30sleepers.html(Hämtad 2018-03-11)
35Forsberg, Tore. Spioner och spioner som spionerar på spioner: spioner och kontraspioner i Sverige. Stockholm: Hjalmarson & Högberg, 2003, s. 342.
36MI5. The Later Cold War. 2018. https://www.mi5.gov.uk/the-later-cold-war(Hämtad 2018-03-11)
37Forsberg, Tore. Spioner och spioner som spionerar på spioner: spioner och kontraspioner i Sverige. Stockholm: Hjalmarson & Högberg, 2003, s. 343-344.
38Agrell, Wilhelm. Stora sabotageligan: Kominterns och Sovjetunionens underjordiska nätverk i Sverige. Stockholm: Atlantis, 2016, s. 44, 52-53.
39SOU 2002:93. Övervakningen av ”SKP-komplexet”. s. 174.
40Agrell, Wilhelm. Stora sabotageligan: Kominterns och Sovjetunionens underjordiska nätverk i Sverige. Stockholm: Atlantis, 2016, s. 288.

Angreppsprofiler

Reflektion

Den norska underrättelsetjänsten publicerade den 05MAR2018 sin årliga fokus rapport som, dels berör händelser från 2017, dels berör eventuella framtida händelseutvecklingar inom olika områden som påverkar norska säkerhetsintressen.1 Rapporten är intressant ur mer än det som berörs i detta inlägg, varvid det kommer finnas skäl att återkomma till den i senare inlägg. I samband med att denna rapport publicerades, berördes även tre mycket intressanta fall, avseende ryskt militärt agerande gentemot Norge under våren 2017, i form av simulerade anfall mot norska mål.2

Det första simulerade ryska anfallet mot norska mål genomfördes den 24MAR2017 gentemot en radaranläggning på Varangerhalvön, närmare bestämt i Vardö. Totalt skall 9 ryska flygplan (av typen SU-24 och MIG-31) deltagit i det simulerade angreppet som genomfördes. Det andra simulerade anfallet inträffade den 22MAJ2017 vid en flottövning nordväst om Senja i Troms, där deltog totalt 12 ryska flygplan (av typen MIG-31, SU-24, SU-34 och TU-22M) i det simulerade angreppet. Det tredje simulerade anfallet inträffade den 27MAJ2017, gentemot installationer i Bodö området samtidigt som flygövningen Arctic Challenge Exercise 2017 (ACE'17) genomfördes, mängden flygplan skall totalt varit 9 stycken (av typen IL-78, SU-34 och TU-22M).3

Utgående från det första och det tredje simulerade anfallet, får det anses vara ett något märkligt val av system. Då det rör sig om fasta installationer, där dess läge sedan länge torde varit känt men, kanske, viktigast även inmätt. Varvid mer långräckviddiga indirekta bekämpningssystem hade kunnat väljas, vilket Ryssland troligtvis även skulle göra i händelse av en väpnad konflikt. Exempel på dylika system kan vara den mark- och sjöbaserade 3M14 kryssningsroboten, eller de luftburna kryssningsrobotarna Kh-101 och Kh-555.4 Vilket t.ex. skulle möjliggöra avfyring av kryssningsrobotar från och över centrala Ryssland gentemot fasta mål i Norge, troligtvis väl utanför t.ex. västlig radartäckning. Härvid får det ses som troligt att det ryska agerandet rörde sig om en militär demonstration.

Det andra simulerande anfallet torde vara av mer reguljär karaktär och profilriktig, då det utgjorde anfall mot sjömål utanför den norska kusten, troligtvis i samband med övningen EASTLANT’17. Där målen ej är av statisk karaktär och måldata krävs för att kunna påbörja ett anfall med olika vapensystem. Sen huruvida avstånd o.dyl. var korrekta eller om det valdes att flyga närmre än vad som kan ha varit brukligt, som en demonstration, framkommer ej ur de publicerade uppgifterna kring det simulerade anfallet.

Vad gör då detta intressanta? För det första är det synnerligen intressant att notera skillnaden mellan den svenska och norska Försvarsmakten. Den norska talar öppet om ryska simulerade anfall mot norska mål, emedan den svenska t.ex. ej berört den s.k. ryska påsken,5 mig veterligen, i något offentligt sammanhang. Dock bekräftade den svenska Säkerhetspolisen eventuelltatt det hade inträffat, i samband med en intervju vid publiceringen av dess årsbok 2014, där simulerade ryska flyganfall under 2013 ansågs vara en del i ryska krigsförberedelser mot Sverige. I sammanhanget är det intressant att notera hur Säkerhetspolisen talar om flera simulerade flyganfall.6Det hela blir än mer anmärkningsvärt då NATO 2015 i dess årsrapport öppet skriver att det rörde sig om simulerat kärnvapenangrepp mot Sverige.7 Berörs inte dylika former av incidenter öppet blir det svårt att motivera i tal och skrift om försämrat säkerhetsläge. Det går att göra utan att röja olika former av inhämtningsförmågor samt bedömningar.

För det andra är det även intressant att Ryssland tydligt agerat gentemot två övningar, varav den ena var övning ACE'17 där Finland var ansvarig nation för genomförandet samt bl.a. Sverige och Norge deltog i, samt Kallax utgjorde en av tre baser i övningen.8Varpå Carl Bergqvists fundering på Twitter, kring vad som kan ha hänt längs den finska gränsen under samma tidsperiod blir intressant.9 Men det blir även intressant ur ett svenskt perspektiv, kan någon form av maktdemonstration även genomförts mot Sverige under samma tidsrymd, kanske dold för allmänheten men detekterbar för svenska underrättelse- och/eller säkerhetsmyndigheter? Därutöver utgjorde Bodö huvudbas under övningen, varvid det kan ha varit så att det enbart skede ett simulerat angrepp vilket var mot den platsen. Frågan är dock befogad utifrån det den norska underrättelsetjänsten redovisat.

För det tredje, är detta intressant ur begreppet påverkan med militära maktmedel i bakgrunden. Möjligtvis har Ryssland påvisat sitt missnöje kring verksamheten som genomförts, genom att arrangera motövningar vid t.ex. ACE'17 och EASTLANT'17. Vilket indirekt blir ett sätt att visa att man ej anser att verksamheten skall genomföras och därmed agerar med sina egna militära maktmedel för att få den att avbrytas på sikt. Dock får det ses som föga troligt att de kommer få t.ex. Norge att avbryta sin övningsverksamhet inom ramen för sitt NATO medlemskap, dock kan det skicka ett budskap till andra länder som givetvis observerar vad som sker runt omkring sig.

För det fjärde, vilket kanske gör det hela mest intressant är ett uttalande av ordföranden i NATO militära kommitté, General Petr Pavel, i Washington under V810 där han beskriver att NATO ej sett något aggressivt beteende av Ryssland gentemot de baltiska staterna eller i Svarta havet regionen, avseende ryska flygningar och kränkningar. Detta framlades i samband med att kränkningar av de baltiska staternas luftrum berördes av General Pavel.10 Härvid blir de norska uppgifterna mycket intressanta, för om något får de berörda flygningarna mot Norge anses vara aggressiva. Men är agerandet mer aggressivt mot Norge än mot de baltiska staterna, trots att Östersjöregionen framhävs som en friktionsyta,11 mellan Ryssland och de Västliga länderna och dess organisationer? Detta skulle i sådant fall innebära en tydlig fokusförskjutning.

Oaktat går det att konstatera att temperaturen i relationerna även ökat på Nordkalotten, något som i sig inte är oväntat utifrån de senaste årens händelseutveckling, som även berörts på denna blogg ett flertal gånger, senast i samband med årssummeringen för 2017. Ur ett ryskt perspektiv är det ej anmärkningsvärt att de agerar, dels utifrån mängden av dess nukleära andraslagsförmåga som är baserad vid Nordkalotten,12dels framtida ekonomiska vinningar som kan gå att utvinna genom de fossila bränslen som finns lagrade i området.13 Vilket även ytterst kommer påverka svenska säkerhetsförhållanden, både i närtid och på sikt.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Center for Strategic and International Studies 1, 2(Engelska)
Dagens Nyheter 1(Svenska)
Federation of American Scientists 1(Engelska)
Forsvaret 1(Norska)
Försvarsmakten 1(Svenska)
Military.com 1(Engelska)
Norsk rikskringkasting 1(Norska)
Russian strategic nuclear forces 1(Engelska)
ScienceDaily 1 (Engelska)
Svenska Dagbladet 1(Svenska)
Sveriges Radio 1(Svenska)
The Independent Barents Observer 1(Engelska)
Twitter 1(Svenska)
Verdens Gang 1(Norska)

Slutnoter

1Forsvaret. Fokus 2018. 2018. https://forsvaret.no/fakta/undersokelser-og-rapporter/fokus2018/(Hämtad 2018-03-08)
2Verdens Gang. Johnsen, Alf Bjarne. E-sjefen: Russland øvde på angrep mot Nord-Norge. 2018. https://www.vg.no/nyheter/innenriks/i/1kye4W/e-sjefen-russland-oevde-paa-angrep-mot-nord-norge (Hämtad 2018-03-08)
3Ibid.
Norsk rikskringkasting. Norum, Hallvard. Russland simulerte angrep på Vardø-radar. 2018. https://www.nrk.no/norge/_-russland-simulerte-angrep-pa-vardo-radar-1.13946450(Hämtad 2018-03-08)
The Independent Barents Observer. Nilsen, Thomas. Russian bombers simulated an attack against this radar on Norway's Barents Sea coast. 2018. https://thebarentsobserver.com/en/security/2018/03/russian-bombers-simulated-attack-against-radar-norways-barents-sea-coast(Hämtad 2018-03-08)
4Center for Strategic and International Studies. Kh-55. 2016. https://missilethreat.csis.org/missile/kh-55/(Hämtad 2018-03-08)
Center for Strategic and International Studies. Kh-101 / Kh-102. 2017. https://missilethreat.csis.org/missile/kh-101-kh-102/(Hämtad 2018-03-08)
National Air and Space Intelligence Center. Ballistic and Cruise Missile Threat. Wright-Patterson AFB: National Air and Space Intelligence Center, 2017, s. 37.
5Svenska Dagbladet. Holmström, Mikael. Ryskt flyg övade anfall mot Sverige. 2013. https://www.svd.se/ryskt-flyg-ovade-anfall-mot-sverige(Hämtad 2018-03-08)
6Sveriges Radio. Wettre, Karin. Säpo: Rysk aktivitet i Sverige krigsförberedande. 2014. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5830857(Hämtad 2018-03-08)
7Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Ryssland övade kärnvapenanfall mot Sverige. https://www.dn.se/nyheter/sverige/ryssland-ovade-karnvapenanfall-mot-sverige/(Hämtad 2018-03-08)
8Försvarsmakten. Arctic Challenge Exercise 2017. 2017. https://www.forsvarsmakten.se/sv/var-verksamhet/ovningar/avslutade-ovningar/arctic-challenge-exercise-2017/(Hämtad 2018-03-08)
9Wiseman. Twitter post, Mars 06, 2018, 06:13. https://twitter.com/wisemanswisdoms/status/970890199294205952(Hämtad 2018-03-08)
10Military.com. Pawlyk, Oriana. Most Russian Plane Intercepts over Baltics Due to Error: NATO General. 2018. https://www.military.com/daily-news/2018/03/07/most-russian-plane-intercepts-over-baltics-due-error-nato-general.html(Hämtad 2018-03-08)
11DS 2017:66. Motståndskraft. Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025. s. 19.
12Russian strategic nuclear forces. Strategic fleet. 2017. http://russianforces.org/navy/(Hämtad 2018-03-08)
13ScienceDaily. Huge Amount Of Fossil Fuels In Arctic: 90 Billion Barrels Of Oil And 1,670 Trillion Cubic Feet Of Natural Gas. 2008. https://www.sciencedaily.com/releases/2008/07/080724115043.htm(Hämtad 2018-03-08)

Retorisk förändring?

Reflektion

Den 22FEB2018 genomförde Säkerhetspolisen sin öppna och årliga verksamhetsredovisning för året 2017. Presskonferensen i sig fokuserade främst på olika aspekter kring det stundade riksdagsvalet i Sverige, utifrån de olika sektionernas områden. Utifrån en säkerhetspolitisk aspekt mellan stater, var nog ett uttalande av Daniel Stenling vid presskonferensen det mest intressanta där han bl.a. påtalar att, "Ryskt spionage utgör fortfarande det största underrättelsehotet mot Sverige. Detta beror på att Ryssland finns i Sveriges direkta närområde och kan kopplas till en potentiellmilitär konflikt".1Häri uppstår en intressant frågeställning hur ordalydelsen "potentiell militär konflikt" skall värderas.

Inleder vi med ordet potentiell, beskrivs det enligt Svenska Akademins Ordbok som, möjlig, slumrande, latent.2Nationalencyklopedin beskriver ordet på samma sätt.3Detta kan tyckas vara ordklyveri dock finns det ett syfte med det, för att kunna sätta ordet i en kontext. Säkerhetspolisen ser det alltså som möjligt att en militär konflikt kan uppstå. Detta blir viktigt att ta fasta på ur ett retoriskt perspektiv, vilket granskas av många officiella bedömare i våra grannländer, hur ser den svenska säkerhetstjänsten på omvärldsutvecklingen i dess officiella kommunikation. Ofta, men inte alltid, brukar det som kommuniceras vid dessa former av presskonferenser och officiella skrifter, "nagelfaras" mer än en gång om det kan kommuniceras eller ej, dels ur sekretessaspekter dels ur ställningstaganden.

Vari ligger då det intressanta? Minst vid årsredovisningen 2014 och 2015 samt vid en intervju med den f.d. chefen för Säkerhetspolisen, Anders Thornberg, i slutet av 2017, nyttjades ejordalydelsen "potentiell militär konflikt", utan då användes uttrycken "krigsförberedelser", och "förbereder militära operationer", i samband med att rysk underrättelseverksamhet på svenskt territorium berördes.4 Givetvis kan "potentiell militärkonflikt" vara en omskrivning av de tidigare nyttjade orden. Då det Säkerhetspolisen indirekt framförde med värdeorden "krigsförberedelser" och "förberedermilitära operationer" är att Ryssland i någon strategisk kontext, ej utesluter att en väpnad konflikt med Sverige kan uppstå, eg. "potentiell militär konflikt".

Dock blir nyttjandet av "potentiell militär konflikt" en tydlig retorisk förändring även om innebörden indirekt varit densamma, sett till den ovan nämnda retoriska historiken som nyttjats av Säkerhetspolisen, under nästan fyra års tid. Denna retoriska förändring har troligtvis noteras av våra grannländer. Därutöver behöver krigsförberedelser och förbereder militära operationer per se ej innebära potentiell militär konflikt. Skillnaden numera med den retoriska förändringen är att det utan omsvep sägs att en militär konflikt ej kan uteslutas, sen med vilken sannolikhet den ligger inom går ej att värdera, när själva ordvalet ej följer, åtminstone, gängse militära bedömningsgrader.

Vad som kan ha gett upphov till den retoriska förändringen, går heller ej att utläsa varken i den senaste publicerade årsboken eller av presskonferensen där den presenterades av Säkerhetspolisen. En möjlighet kan vara att de tidigare omnämnda krigsförberedelserna har fortgått över sådan lång tid att värderingen blir att de kan kopplas till en potentiell militär konflikt. En annan möjlighet kan vara att dessa förberedelser har ändrat karaktär vilket t.ex. skulle kunna vara att de övergått från varit renodlad inhämtning till vissa fysiska förberedelser av olika slag. Ytterligare en möjlighet kan vara att information via inhämtning har erhållits som ger i hand potentiell militär konflikt m.m.

Detta i sak aktualiserar återigen debatten från Folk och Försvars Rikskonferens 2018, där Sveriges Statsminister, StefanLöfven, och Utrikesminister, Margot Wallström, kraftigt vände sig mot Försvarsberedningens slutsats,5att "Ett väpnat angreppmot Sverige kan inte uteslutas".6När säkerhetspolisen nu nämner "potentiell militärkonflikt" i samband med rysk underrättelseverksamhet riktad mot Sverige, blir det en tydlig diskrepans mellan vad å ena sidan Regeringen säger och å andra sidan, Försvarsberedningen och Sveriges säkerhetstjänst säger. Framförallt då Regeringen bör fått mer utförlig information av Säkerhetspolisen kring innebörden av "potentiell militär konflikt", när och innan det tas upp på en öppen och officiell presskonferens.

Avslutningsvis, ordförändringen behöver inte innebära att en förändring de facto skett. Är det en förändring, innebär "potentiellmilitär konflikt" ej akut krigsrisk. Det kalla kriget varade i nästan 50 år, om något får det anses att det rådde förutsättningar för "potentiellmilitär konflikt" under den tidsepoken. Nu övergick inte det kalla kriget till ett varmt krig mellan supermakterna, sunt förnuft fick råda, om än att det kalla kriget även tog sig uttryck i form av proxykonflikter där det ej kan sägas att sunt förnuft rådde. För att nyttja ett uttryck som användes under Säkerhetspolisens presskonferens går det dock onekligen att konstatera att ett nytt normalläge råder, åtminstone retoriskt.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Nationalencyklopedin 1(Svenska)
Regeringen 1(Svenska)
Svenska Akademiens Ordbok 1(Svenska)
Svenska Dagbladet 1(Svenska)
Sveriges Radio 1(Svenska)
Sveriges Television 1, 2(Svenska)
TV 4 1(Svenska)

Slutnoter

1Sveriges Television. Säpo presenterar sin årsrapport. 2018. https://www.svtplay.se/video/17099366/nyheter-direkt/svt-nyheter-sapo-presenterar-sin-arsrapport(Hämtad 2018-02-25)
2Svenska Akademiens Ordbok. Potentiell. 2018. https://www.saob.se/artikel/?unik=P_1433-0426.px6O(Hämtad 2018-02-25)
3Nationalencyklopedin. Potentiell. 2018. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/potentiell(Hämtad 2018-02-25)
4Sveriges Radio. Wettre, Karin. Säpo: Rysk aktivitet i Sverige krigsförberedande. 2014. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5830857(Hämtad 2018-02-25)
Svenska Dagbladet. Nygårds, Olle. Säpos rapport om operativa händelser. 2015. https://www.svd.se/sapos-rapport-om-operativa-handelser(Hämtad 2018-02-25)
TV 4. Varningen: Så stort är ryska spionhotet - kan slå mot valet. 2017. https://www.tv4play.se/program/link/3948635(Hämtad 2018-02-25)
5Sveriges Television. Knutson, Mats. Analys: Konflikten allt tydligare mellan Wallström och Hultqvist. 2018. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/konflikten-allt-tydligare-mellan-wallstrom-och-hultqvist-1(Hämtad 2018-02-25)
6DS 2017:66. Motståndskraft. Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025. s. 61.

Nyanser av grått

Reflektion

I den säkerhetspolitiska debatten kommer diskussionen ofta in på den s.k. gråzonsproblematiken. Detta inlägg skall översiktligt försöka beskriva hur en nation kan tänkas utnyttja den s.k. gråzonen, här skall dock tilläggas att även andra parter (ej nationer) kan nyttja sig av den s.k. gråzonen. Enkelt beskrivet är gråzonsproblematik hur en nation försöker uppnå en eller flera målsättningar, eller skapa förutsättningarför ett militärt agerande d.v.s. forma en lämplig operationsmiljö i händelse av en eventuell väpnad konflikt, i gränslandet mellan fred och krig med olika former av (makt)medel öppna men främst konspirativa då den agerande nationen försöker undgå upptäckt samt försöker undvika en eskalering eller motåtgärder av sitt agerande.1 En viktig faktor, som nämnts men återigen bör poängteras, är att agerandet genomförs när det i folkrättslig mening fortsatt råder fred.2

Vad avser målsättningar (önskat slutläge) med utnyttjande av gråzonen mellan fred och krig, torde det ej vara möjligt att schablonmässigt kategorisera vilka dessa kan vara. En viktig utgångspunkt får anses vara de förutsättningar som råder i respektive nation, även definierarvilka målsättningarsom kan uppnås. Dock skall det ej bortses från möjligheten att s.a.s. fånga tillfället för att agera, utifrån ett uppkommet händelseförlopp, för att definiera möjliga målsättningar. Generellt utgör dock lagutrymmen, medborgerliga faktorer, socioekonomiska faktorer m.m. viktiga utgångsvärden för att kunna definiera vad som kan uppnås. Vilket även förutsätter en allomfattande kartläggning över många arenor.3 En slutsats blir således att det troligtviskrävs omfattande inhämtning och bedömning av det inhämtade materialet för att identifiera lämpliga målsättningar. När väl en målsättning har satts upp, påbörjas en process för att kunna uppnå den, genom en målanalys.

Ett rimligt antagande torde vara, att i välutvecklade och stabila demokratiska länder får det anses vara svårare att uppnå stora omvälvande målsättningar, kontra totalitära länder där ett underliggande missnöje samt en moralisk inneboende kraft till förändring finns hos befolkningen, vilket t.ex. skulle kunna möjliggöra regimskiften.4 Här kan det även antas att en väl fungerande säkerhets- och underrättelsetjänst utgör en försvårande faktor,5 då dessa kan identifiera vad som genomförs, varvid effekterna som kan uppnås blir lägre om agerandet ej skall kunna knytas till den genomförande nationen. Det möjliga agerandet inom gråzonen i ett sådant scenario sker, möjligen, då närmre fred än krig.

Med skapa förutsättningar avses, i detta inlägg, forma operationsmiljön. Här avses att åtgärder, främst, vidtas för att i slutändan skapa gynnsamma styrkeförhållanden. Detta kan t.ex. vara att vissa förmågor överbelastas och därmed får ett degraderat stridsvärde. Ett annat exempel kan vara att en hotbild projiceras inom något område som gör att en ökad fokusering sker mot detta, varvid andra åtgärder dolt kan genomföras. Det kan även tänkas vara att plantera sovande virus i olika digitala system, för att kunna aktivera när så krävs. Här kan även olika former av påverkan vara ett sätt, för att sänka tron på den egna eller samlade förmågan hos en nations väpnade styrkor.

Vad avser själva medlen, får det främst anses vara olika konspirativa som nyttjas ffa. utifrån de exempel som ges i olika sammanhang men även utifrån tankarna kring utnyttjande av gråzonen.6 Verksamheten genomförs inom en stor mängd arenor,7 av statliga (väpnade styrkor, underrättelsetjänster m.m.) och icke-statliga aktörer (näringsliv, organiserad brottslighet m.m.) med lagliga och olagliga medel av den nation som nyttjar gråzonen.Ett möjligt antagande är även att befolkningen i den nation som utsätts för aktioner inom gråzonen, indirekt kan komma att utnyttjas som en proxy. Då den som genomför aktionen försöker lämna så lite spår som möjligt av sin påverkan. Vidare kan det antas att verksamheten genomförs antingen isolerat, sekventiellt eller parallellt för att uppnå önskad verkan. För att uppnå en hög verkningsgrad torde nyttjande av flera aktiviteter parallellt vara det mest fördelaktiga. Dock avgör alltid ställd målsättning vad som skall uppnås, varvid ett isolerat agerande kan vara mer fördelaktigt i vissa fall.

En viktig faktor att ta i beaktande är att nyttjandet av gråzonen bör ses utifrån en form av krig som utkämpas,9 på motsvarande sätt som när ett konventionellt krig utkämpas, dock med lägre insatser. Vilket ur ett militärteoretiskt perspektiv inte är så anmärkningsvärt att se det. Då krig ytterst är en form av kamp mellan viljor med ett styrande politiskt motiv i bakgrunden, om man väljer att se det ur ett Clausewitztiskt perspektiv.10Dock ur ett folkrättsligt perspektiv blir det svårare att se det så, då det utgör ett mer binärt synsätt, vilket även gör nyttjandet av gråzonen till ett effektivt krigföringssätt, åtminstone gentemot västliga länder.11

Väljer vi då att se gråzonsproblematiken som ett sätt att bedriva krig, vad kan då uppnås med det? Utgående från krigföringsförmåga, fysiska, konceptuella och moraliska faktorer,12 skulle jag hävda att det i huvudsak är moraliska faktorer och till viss del fysiska faktorer, som kan påverkas. Där de moraliska faktorerna främst går att se i form av att utnyttjandet av gråzonen lämpar sig för att polarisera och destabilisera ett i grunden stabilt samhälle till en viss grad, men även sänka motståndsvilja. Vad avser fysiska faktorer skulle det kunna utnyttjas för att genomföra vissa aktioner såsom IT-angrepp, övningsverksamhet eller kränkningar som skapar behov av förändrad beredskap och i sin tur utmattar stridskrafter m.m.

Här kan det även antas att tiden spelar stor roll.13Nyttjandet av olika medel inom gråzonen för att nå målsättningar, torde i huvudsak vara en långsamtgående process ffa. om upptäckt skall undvikas. Därmed inte sagt att utnyttjandet av gråzonen inte kan ge snabba resultat, dock torde det då röra sig om mer allomfattande åtgärder över ett vitt spektrum av områden, där det, troligtvis, blir tydligt för den nation som utsätts för verksamheten att det, dels är samordnat, dels vem det är som agerar. Det torde då få ett mer liknande agerande som vid ett skymningsläge, om än i dess inledande faser. Vilket skulle kunna ses som de inledande stegen av ett väpnat angrepp.

En avgörande faktorer som tidigare nämnts är att utnyttjandet av gråzonen genomförs i ett, åtminstone till ytan sett, fredstillstånd. Detta innebär även att i huvudsak är det de myndigheter för inre säkerhet samt underrättelsemyndigheter som en nation i huvudsak kan utnyttja för att påverka den verksamhet som genomförs. Detta skapar givetvis en styrka för parten som tillämpar sig av verksamhet i gråzonen och en svaghet för den som skall skydda sig, då ett samhälles samlade resurser, eventuellt, ej kan uppbådas för att möta hotet.

Vad finns det då för styrkor och svagheter med att nyttja gråzonen? Den självklara styrkan är givetvis om det fungerar, att en ställd målsättning kan uppnås eller intressekonflikt lösas utan ett konventionellt krig för att nå dit,. Lyckas den även hållas dold för både nationen som utsätts och andra, kan vinsten nästan dubbleras då, dels en målsättning har uppnåtts, dels går det ej att knyta an det till nation som genomfört det. Det får ses som den egentliga styrkan med utnyttjande av gråzonen. Som förberedelser för en väpnad konflikt, finns det givetvis även styrkor med nyttjande av gråzonen, där kanske degradering av stridsvärde är den främsta. Kostnadsmässigt får det även ses som en effektiv metod, andra faktorer går även att se som styrkor.

Vilka svagheter finns det då? Skall detta genomföras effektivt kommer det ta en väldigt lång tid att genomföra. Snabba lösningar kan resultera i att verksamhet och avsändare till den röjs och därmed kan avsändaren hamna i ett sämre läge än tidigare. Det torde även kräva väldigt omfattande resurser, främst underrättelse-, men även operationsbetonade då denna form av krigföring kan anses vara mer komplex än konventionell krigföring. Det kommer troligtvis kräva en stor mängd operationsanalytiker för att kunna förutse möjliga motåtgärder och därmed egna omfall som krävs för att kunna möta de, men även för att kunna se lämplig händelseutveckling vid nyttjandet av olika metoder för att nå den ställda målsättningen. Mängden involverade försvårar även operationssäkerheten, som med all form av konspirativ verksamhet.

Avslutningsvis kring den s.k. "gråzonsproblematiken", är att begreppet förefaller användas väldigt brett. Enligt vissa är det en form av krig, vilket jag är böjd att hålla med om ur ett militärteoretiskt perspektiv. Enligt andra förefaller det kunna vara ett samlingsbegrepp där en mängd olika metoder samlas in under. Det sistnämnda skulle jag vilja hävda skapar mer huvudbry än vad det gör gott, vilket debatten kring hybridkrig som ett begrepp eller inte under de senaste åren kan vittna om.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Försvarsmakten 1, 2(Svenska)
Regeringen 1, 2(Svenska)
Säkerhetspolisen 1(Svenska)
Totalförsvarets forskningsinstitut 1, 2(Svenska)

Baylis, John. et al. Strategy in the contemporary world: an introduction to strategic studies. Oxford : Oxford University Press, 2016.
Clausewitz, Carl von. Om kriget. Stockholm: Bonnier fakta, 1991.
Freier, Nathan (red). Outplayed: Regaining Strategic Initiative in the Gray Zone. Carlisle, PA: The United States Army War College, 2016.
Kapusta, Philip. The Gray Zone. Tampa, Florida: United States Special Operations Command, 2015.
Matthew Symonds. The New battlegrounds. London: The Economist, 2018.

Slutnoter

1Kapusta, Philip. The Gray Zone. Tampa, Florida: United States Special Operations Command, 2015, s. 1.
Försvarsmakten. Militärstrategisk doktrin. Stockholm: Försvarsmakten, 2016, s. 35.
Försvarsmakten. FM2015-13192:12 Försvarsmaktens delredovisning av perspektivstudien 2016-2018. Stockholm: Försvarsmakten, 2017, s. 4.
DS 2017:66. Motståndskraft. Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025. s. 65-66.
Matthew Symonds. The New battlegrounds. London: The Economist, 2018, s. 6.
2SOU 2010:72. Folkrätt i väpnad konflikt – svensk tolkning och tillämpning. s. 85-87.
Kapusta, Philip. The Gray Zone. Tampa, Florida: United States Special Operations Command, 2015, s. 3.
Matthew Symonds. The New battlegrounds. London: The Economist, 2018, s. 6, 8.
3DS 2017:66. Motståndskraft. Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025. s. 66-67.
Säkerhetspolisen. Säkerhetspolisen årsbok 2017. Stockholm: Säkerhetspolisen, 2018, s. 24.
Dagens Nyheter. Dragic, Marijana. Säpo: Vi har ett nytt normalläge. 2018. https://www.dn.se/nyheter/politik/sa-ska-sapo-skydda-valet/(Hämtad 2018-02-23) (Videosekvens med Daniel Stenling vid 43 minuter och framåt)
4Baylis, John. et al. Strategy in the contemporary world: an introduction to strategic studies. Oxford : Oxford University Press, 2016, s. 78-79.
Freier, Nathan (red). Outplayed: Regaining Strategic Initiative in the Gray Zone. Carlisle, PA: The United States Army War College, 2016, s. 16.
5DS 2017:66. Motståndskraft. Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025. s. 66.
6Försvarsmakten. Militärstrategiskdoktrin. Stockholm: Försvarsmakten, 2016, s. 35.
Jonsson, Daniel K. Att använda scenarier i planering för civilt försvar. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2017, s. 50.
Matthew Symonds. The New battlegrounds. London: The Economist, 2018, s. 6.
7Säkerhetspolisen. Säkerhetspolisen årsbok 2017. Stockholm: Säkerhetspolisen, 2018, s. 24.
8Ibid.
DS 2017:66. Motståndskraft. Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025. s. 67.
9Matthew Symonds. The New battlegrounds. London: The Economist, 2018, s. 6.
10Clausewitz, Carl von. Omkriget. Stockholm: Bonnier fakta, 1991, s. 29, 41-42.
Freier, Nathan (red). Outplayed: Regaining Strategic Initiative in the Gray Zone. Carlisle, PA: The United States Army War College, 2016, s. 11.
11Matthew Symonds. The New battlegrounds. London: The Economist, 2018, s. 8.
12Försvarsmakten. Militärstrategisk doktrin. Stockholm: Försvarsmakten, 2016, s. 14.
13Matthew Symonds. The New battlegrounds. London: The Economist, 2018, s. 8.

Ryska reservister

Reflektion

Efter många års diskussioner,1 förefaller nu de ryska väpnade styrkorna kommit fram till ett nytt mobiliseringssystem. Detta systemet skall införas redan under 2018 och innebär att hemförlovade soldater kan sluta kontrakt med de väpnade styrkorna som reservister. Där de förbinder sig att, dels tjänstgöra två till tre dagar per månad, dels genomföra en 20 till 30 dagar lång repetitionsutbildning varje år. Kontrakt skrivs på tre, fem eller flera år. Dessa reservister skall kunna kallas in i fred, kris och krig. I fred inom ramen för större övningar, katastrofer eller vid personalbrist i de väpnade styrkornas förband.2

Initialt är det värt att konstatera att de ryska väpnade styrkorna kommer få ett snarlikt personalförsörjningssystem som den svenska Försvarsmakten i dagsläget har. Det vill säga, kontinuerligt tjänstgörande soldater (K), tidvistjänstgörande soldater (T) (vilket får ses som motsvarighet till de ryska reservisterna) samt plikttjänstgörande personal (P). Personalförsörjningssystemet i sig kan ha vissa styrkor beroende på hur man väljer att nyttja de olika personalkategorierna, men även svagheter.

Vad avser styrkor, är det främst att det finns snabbt gripbara förband om de är uppfyllda med kontinuerligt tjänstgörande personal. Detta gör att vid en stundande hotbild innehas en initial handlingsfrihet, utan mobilisering. Därutöver torde de ryska reservisterna likt de svenska tidvistjänstgörande personalen ha viss utrustning utkvitterad m.m. varvid dess inställelse- och pårustningstid torde vara relativt kort, kontra ett mobiliseringsförfarande. Därutöver torde en högre krigsduglighet, KDU, hos förbanden uppnås med både kontinuerligt samt tidvistjänstgörande personal, maa. mer frekvent utbildning samt övning kontra enbart plikttjänstgörande personal, som eventuellt ej inkallas under tidsperioden de är krigsplacerade.

Vad avser svagheter, är den uppenbara faran att man ej gör en tydlig sektionering i vad de olika förbanden (K/T/P) klarar av. En viss risk finns med mixade personalsystem, då det kan skapa en bild att alla förband klarar samma uppgifter, då oftast utgående från de kontinuerligt tjänstgörande, då det är främst de högre officerare ser över tiden. Därutöver finns givetvis risken att förbanden mixar personalkategorier, inom lägre enheter, varvid de blir mer eller mindre dysfunktionella. Dock förefaller det ej vara fallet med hur reservisterna skall placeras och nyttjas.

Dessa reservister kommer placeras vid ett förband, eller vid ett centrum för mobiliseringsresurser. De reservister som placeras vid ett förband förefaller främst utgöra personalreserv då de är det som framhävs, därutöver skall dessa reservister kunna skapa nya förband vilket får antas är de reservister som placeras vid centrum för mobiliseringsresurser inom militärdistrikten. I artikeln lyfts det östra militärdistriktet (MD Ö) fram som en strategisk riktning där förband kommer vara tvungen att upprättas.3Detta skulle kunna antas ha att göra med den division som skall upprättas inom de arktiska delarna av MD Ö,4 eller övriga förbandsförstärkningar som har annonseras inom det aktuella militärdistriktet.5

Således kan ett tänkbart utnyttjande av reservistsystemet vara att inom t.ex. det västra militärdistriktet (MD V), är fokus på att säkerställa bemanningen hos de kontinuerligt tjänstgörande bataljonsstridsgrupperna inom manöverförbanden, med en adekvat personalreserv över tiden för att säkerställa handlingsfrihet. Men även i händelse av en väpnad konflikt kunna fylla på dessa förband med högre utbildad personal än krigsplacerad pliktpersonal. Detta skulle i sak gå emot principen kring hur reorganisation genomförs i Ryssland, då principen varit att byta ut hela förband och inte gradvis personaltillförsel. Emedan det inom MD Ö snarare skulle kunna handla om att säkerställa förbandstillgång med en form av snabbmobiliseringsförband bestående av kontrakterade reservister.

Dock förefaller de väpnade styrkorna fortsatt bibehålla en större mobiliseringsreserv av värnpliktig personal, vilket troligtvis fortsatt kommer utgöra en större del av förbandsmassan. Framförallt maa. nya förbandsuppsättningar som genomförs inom de ryska väpnade styrkorna, främst avseende manöverförband.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Izvestija 1, 2, 3(Ryska)

Bartles, Charles K. Grau, Lester W. The Russian Way of War: Force Structure, Tactics, and Modernization of the Russian Ground Forces. Fort Leavenworth: Foreign Military Studies Office, 2017.

Slutnoter

1Bartles, Charles K. Grau, Lester W. The Russian Way of War: Force Structure, Tactics, and Modernization of the Russian Ground Forces. Fort Leavenworth: Foreign Military Studies Office, 2017, s. 14-16.
2Известия. В резерв по контракту. 2018. https://iz.ru/706732/bogdan-stepovoi-aleksei-ramm-evgenii-andreev/v-rezerv-po-kontraktu(Hämtad 2018-02-19)
3Ibid.
4Известия. В России сформируют части береговой обороны. 2017. https://iz.ru/news/656353(Hämtad 2018-02-19)
5Известия. Дальний Восток прикроют морским воздушным щитом. 2017. https://iz.ru/679966/sergei-valchenko-aleksei-ramm-evgenii-andreev/dalnii-vostok-prikroiut-morskim-vozdushnym-shchitom(Hämtad 2018-02-19)

Något om motståndsgrupper

Reflektion

Den amerikanska underrättelsetjänstens, Central IntelligenceAgency, digitala arkiv med helt och till del avhemligade handlingar, erbjuder ofta en unik inblick i diverse olika verksamheter samt information från det kalla kriget. Men det kan även ge eventuella kopplingar till verksamhet och skeden vi ser i vår egen nutid, utifrån det negativa säkerhetsläge som råder.

I en skriven sammanfattning av ett mötte den 03NOV1983 mellan den amerikanska underrättelsetjänsten samt den nationella säkerhetsrådgivaren, Robert McFarlane, till den aktuella amerikanska presidenten vid tillfället, RonaldReagan, framkommer det en uppgift om att den ryska militära underrättelsetjänsten, GRU, förefaller fått till uppgift möjliggöra s.k. "Stay behind" operationer, i Europa.1Utgående från den amerikanska underrättelsetjänstens terminologi, kan det antas att det som åsyftas är att den ryska militära underrättelsetjänsten fått till uppgift att organisera motståndsceller i Europa som skulle kunna nyttjas t.ex. vid en väpnad konflikt.2

I sammanhanget är det värt att notera tidpunkten för detta. Denna uppgift diskuteras bara dagar innan övningen Able Archer'83 skall påbörjas (07NOV1983),3 en övning som Sovjetunionen kom att tolka som en möjlig indikator på ett överraskande kärnvapenangrepp och kom att försätta förband i högsta stridsberedskap för att kunna möta det. Det var också under denna tidpunkt som relationerna mellan Sovjetunionen och USA var som mest spända och krigsrädslan i Sovjetunionen var som störst.4

För Sovjetunionen får dock utnyttjande och upprättande av väpnade motståndsgrupper ej anses vara något nytt fenomen. Ur ett svenskt perspektiv är den s.k. Wollweber-organisationen, under 1930- och inledningen av 1940-talet, det mest kända exemplet på en sådan organisation.5 I sammanhanget är det även intressant att notera den oro som uppstod när ledaren för Wollweber-organisationen, Ernst Wollweber, återkom till Tyskland 1946, vilket kom skapa en flodvåg av rykten att en motsvarande organisation kunde vara under upprättande, en hotbild som kom att följa med en lång tid.6

Huruvida dessa organisationer kom finnas kvar efter andra världskrigets slut eller återupprättas får anses vara något oklart. Känt är dock att både KGB samt GRU hade stödnätverk för dess operativa och strategiska specialförband. Dessa stödnätverk skulle underlätta och möjliggöra specialförbandens operationer i händelse av en konflikt, dock var betoningen på att stödja varvid det främst var en logistik uppgift de innehade.7 Den östtyska säkerhets- och underrättelsetjänsten kom även upprätta stödnätverk för sina motsvarande förbandstyper, men även utbildning av personal, organiserade i grupper, kan ha skett för att lösa direkta stridsuppgifter.8 Då den östtyska säkerhets- och underrättelsetjänsten i mångt var en direkt kopia av dessa sovjetiska motsvarighet, får det ses som möjligt att organiserade grupper även fanns under sovjetisk ledning.

Utifrån den promemoria som upprättades efter mötet med RobertMcFarlane den 03NOV1983, uppstår således en intressant frågeställning, fanns det ingen direkt organiserad väpnad motståndsorganisation eller var det en ytterligareorganisation som skulle upprättas? Inledningsvis får det antas att det torde funnits viss substans i underrättelsen, då den avhandlats med den amerikanska presidentens nationella säkerhetsrådgivare.

Nästa del är att likt stödnätverken under det kalla kriget, så hade dåvarande KGB under det andra världskriget väpnade motståndsgrupper som kunde genomföra sabotage, men GRU förefaller även haft det. Den svenska utredningen avseende den s.k. Wollweber-organisationen förefaller funnit ytterligare en organisation som var organiserad enligt helt andra former än den av Wollweber upprättade.9 Detta skulle i sak kunna inneburit att KGB kan ha vidmakthållit sina organisationer, emedan GRU avvecklat sina under det kalla kriget. Varvid de under inledningen av 1980-talet kan varit nödgad att påbörja ett återupprättande utifrån då rådande säkerhetsläge.

Ett annat alternativ är att det var välplacerad desinformation för att kraftsplittra västliga underrättelse- och säkerhetstjänster, vid en tidpunkt som Sovjetunionen såg krigsrisken som mycket hög. Vilket i sak skulle vara ett möjligt alternativt troligtagerande av dem. Då t.ex. Ernst Wollwebers återkomst till Tyskland 1946 kom att skapa en omfattande ryktesflora och visualiserad hotbild i de västliga länderna, skulle ett sådant tilltagande som desinformation troligtvis kunnat ge goda effekter. Utifrån de perspektiven får det anses vara oklart om det fanns, eller upprättades eller om det rörde sig om desinformation. Historiskt vet vi dock att det har funnits liknande organisationer.

Vad finns det då för fördelar med dylika organisationer? Organisationerna kan ses som en "andra front" emedan de reguljära förbanden strider vid den faktiska stridslinjen (fronten), genomför dessa grupper s.k. störstrid i det bakre området. Detta kommer självklart binda resurser till eskort, skydd o.dyl. Resurser som i stället hade kunnat nyttjas vid den faktiska stridslinjen. Därutöver skapar de givetvis en misstro, vilka inom det egna landet kan man lita på, vilket i sin tur kommer kräva att underrättelse- och säkerhetstjänster avdelar resurser för att både i fred, kris och krig följa upp eventuella medlemmar av sådana organisationer, vilket som nämnts ovan kan resultera i en kraftsplittring.

Utifrån ovanstående resonemang avseende en "andra front" skulle i sådant fall de operativa och strategiska specialförbanden i Sovjetunionen kunnat ses som en "tredje front", där dess eventuella strid skulle genomföras. Där även dessa väpnade motståndsgrupper indirekt och direkt hade kunnat stödja dess strid. Den stödjande striden hade främst kunnat ses ur två perspektiv, dels som vilseledning, dels som kraftsplittring eller i samma geografiska område binda förband, vilket i sak även skulle orsakat en kraftsplittring.

Vad avser vilseledning, går det att se ett scenario där motståndsgrupper etableras i ett område för vid en väpnad konflikt träda i verket. Detta skulle eventuellt kunna föranleda en motpart till att tro, att ett område var aktuellt för t.ex. luftlandsättning eller landstigning eller på annat sätt viktigt. Varvid förband avdelats dit och de operativa och strategiska specialförbandens uppgift inom ett annat geografiskt område hade förenklats, eventuellt hade det även förenklat för de sovjetiska manöverförbanden vid den faktiska stridslinjen.

Vad avser kraftsplittring, går det att se ett scenario där dessa motståndsgrupper, om de funnits över ytan, skulle framtvingat motåtgärder inom den eller de stater de verkat, varvid resursers hade tvingats avdelas för att påverka dem i någon form av omfattning. Denna kraftsplittring skulle i sin tur, förenklat för de operativa och strategiska sovjetiska specialförbanden att verka. Motståndsgrupperna och specialförbanden skulle troligtvis även kunnat verka i samma område, där det får ses som tveksamt att motståndsgrupperna skulle haft kännedom om sovjetiska specialförband i området, men de hade kunna haft som uppgift att binda en motståndare för att möjliggöra specialförbandens strid.

För att nyttja ett mer nutida begrepp kan således dessa, eventuella, motståndsgrupper under det kalla kriget setts som proxyförband för att genomföra, dels strid i ett s.k. skymningsläge, dels strid vid en fullständig väpnad konflikt. Vad som går att se är att de mycket väl hade kunnat tjänat ett syfte både i fred, krisoch krig. I fred för att binda upp resurser hos underrättelse- och säkerhetstjänster för att kartlägga och följa upp, vilket hade kunnat förenkla agerande med renodlade underrättelseofficerare. I kris som en proxyorganisation för att ej involvera egna förband och i krig som ett understöd för egna specialförbands men även manöverförbands strid, fortsatt som en proxyorganisation. Detta skulle kunnat innebära att det dels fanns stödnätverk för sovjetiska specialförband, dels fanns väpnade motståndsgrupper för understöd av sovjetiska operationer i händelse av en väpnad konflikt.

Sett till operationssäkerhet o.dyl. får det ses som mindre troligtatt dessa motståndsgrupper skulle fått någon mer kvalificerad uppgift att fylla. Utan de skulle främst haft en störande funktion, inom ramen för kraftsplittring, vilseledningoch bindning. Där det ej hade varit direkt avgörande om de lyckats eller ej med att lösa en tilldelad uppgift, utan den primära funktionen hade som tidigare berörts varit att störa.

Avslutningsvis huruvida dessa motståndsgrupper fanns som en kvarleva från tiden före och under andra världskriget till det kalla kriget eller återupprättades under 1980-talets kraftigt försämrade säkerhetsläge, får ses som oklart. Vad som dock kan konstateras är att dessa motståndsgrupper hade kunnat fylla en funktion. Vilket gör att det även är en faktor att ta i beaktande i vår nutid, för fungerande modus operandi brukar följa med framåt i tiden, oaktat vilken nation det berör.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Central Intelligence Agency 1, 2(Engelska)
The New York Times 1(Engelska)

Agrell, Wilhelm. Maskerad front: kalla krigets underättelsehistoria. Lund: Historiska Media, 2008.
Agrell, Wilhelm. Stora sabotageligan: Kominterns och Sovjetunionens underjordiska nätverk i Sverige. Stockholm: Atlantis, 2016.
Andrew, Christopher M. Mitrochin, Vasilij Nikitič. The sword and the shield: the Mitrokhin archive and the secret history of the KGB. New York: Basic Books, 1999.
Burgess, William H., III. Inside spetsnaz: Soviet special forces: a critical analysis. Novato, Calif.: Presidio, 1990.
Gieseke, Jens. Stasi: Östtysklands hemliga polis, 1945-1990. Stockholm: Fischer & Co, 2017.
Jones, Nate. Able Archer 83: the secret history of the NATO exercise that almost triggered nuclear war. New York: The New Press, 2016.
United States Marine Corps. FMFRP 3-201 Spetsnaz. Washington, DC: Headquarters United States Marine Corps, 1991.

Slutnoter

1Central Intelligence Agency. Cryptic Feedback from 2 November McFarlane Meeting. 2016. https://www.cia.gov/library/readingroom/docs/CIA-RDP86B00885R000100050091-1.pdf(Hämtad 2018-02-18)
Central Intelligence Agency. Follow-Up to the 2 November McFarlane Meeting. 2016. https://www.cia.gov/library/readingroom/document/cia-rdp85m00363r000400690054-8(Hämtad 2018-02-18)
2The New York Times. Binder, David. Evolution In Europe; Agents Explain Why C.I.A. Planned for a Resistance in Europe. 1990. http://www.nytimes.com/1990/11/17/world/evolution-in-europe-agents-explain-why-cia-planned-for-a-resistance-in-europe.html(Hämtad 2018-02-18)
3Jones, Nate. Able Archer 83: the secret history of the NATO exercise that almost triggered nuclear war. New York: The New Press, 2016, s. 29.
4Ibid. s. 5, 29, 31-32.
5Agrell, Wilhelm. Maskerad front: kalla krigets underättelsehistoria. Lund: Historiska Media, 2008, s. 42-43.
Agrell, Wilhelm. Stora sabotageligan: Kominterns och Sovjetunionens underjordiska nätverk i Sverige. Stockholm: Atlantis, 2016, s. 7, 142, 152.
6Agrell, Wilhelm. Stora sabotageligan: Kominterns och Sovjetunionens underjordiska nätverk i Sverige. Stockholm: Atlantis, 2016, s. 259.
7Burgess, William H., III. Inside spetsnaz: Soviet special forces: a critical analysis. Novato, Calif.: Presidio, 1990, s. 230, 252.
Andrew, Christopher M. Mitrochin, Vasilij Nikitič. The sword and the shield: the Mitrokhin archive and the secret history of the KGB. New York: Basic Books, 1999, s. 364-365, 360-361.
United States Marine Corps. FMFRP 3-201 Spetsnaz. Washington, DC: Headquarters United States Marine Corps, 1991, s. 19.
8Gieseke, Jens. Stasi: Östtysklands hemliga polis, 1945-1990. Stockholm: Fischer & Co, 2017, s. 249-250.
9Agrell, Wilhelm. Stora sabotageligan: Kominterns och Sovjetunionens underjordiska nätverk i Sverige. Stockholm: Atlantis, 2016, s. 239.

Något om jägarstrid


Reflektion

En intressant diskussion inträffade på Twitter igår, 10FEB2018, en diskussion som jag själv inte var involverad i utan som jag följde från sidan. Diskussionen kom till del handla om hur luftburna förband och jägarförband kan tänkas användas vid en väpnad konflikt. Luftburna förbands nyttjande överlåter jag med varm hand till 31. Bataljonens yrkesofficerare att utveckla. Dock kan det vara på sin plats att beskriva hur dagens, enda, kvarvarande jägarbataljon är tänkt att användas d.v.s. Arméns Jägarbataljon, i krigsorganisationen den 193. Jägarbataljonen.

Den, tyvärr, något förhärskande bilden inom Försvarsmakten och Armén i synnerhet avseende jägarförbands strid, baseras på hur Norrlandsjägarbataljonerna (NjBat) och Jägarbataljon syd (Jbat Syd) skulle strida under 1980- och 90-talet. Där striden främst baserades på störstrid och en avslutande hindra strid på motståndarens djup. Det vill säga, jägarbataljonerna var tilldelade geografiska områden, som i sin tur var indelade i skvadrons-/kompani-, plutons- och gruppområden. Inom dessa område skulle s.k. störstrid genomföras, enkelt beskrivet olika former av eldöverfall mot ett antal fördefinierade målval såsom underhållsfordon under lång tid. Denna strid skulle senare övergå till en avslutande hindra strid när fördelningarna skulle anfalla för att slå en motståndare. Det innebar att under en definierad tidsrymd skulle jägarbataljonerna hindra all framryckning inom sina områden, för att stödja fördelningarnas strid.

Den övergripande tanken med NjBat och Jbat Syd strid var således att, dels "ta tull" på fördefinierade målval, dels skapa ett hot som skulle kräva av en motståndare att avsätta resurser för att skydda sitt bakre område och därmed minska dennes förbandsmängd vid den faktiska stridslinjen. Sammantaget skulle detta innebära att våra egna manöverförband, eventuellt, skulle kunna uppnå fördelaktiga styrkeförhållanden för sin strid.

Detta synsätt lever, tyvärr, i relativt stor omfattning kvar på skolor, centra och staber. Där oftast i olika former av krigsspel, symbolen för en jägarbataljon placeras ut inom ett antal kvadrat kilometerrutor på kartan och sen ligger den där under det taktiserande som genomförs. I sak rätt utifrån dåtidens taktiserande, men på intet sätt rätt med nutidens enda kvarvarande jägarbataljon. Dagens jägarbataljon är på intet sätt knutet till geografiska områden likt NjBat eller Jbat Syd var, utan används där förbandets förmågor främst kommer till gagn för den gemensamma stridens förande.

Vad är då till gagn för den gemensamma stridens förande? För lösande av mer omfattande stridsuppgifter, d.v.s. högre taktisk, operativ och strategisk nivå, genomförs alltid en mer omfattande analys av den motståndare som skall mötas. Vid denna analys kommer alltid egna svagheter identifieras som måste skyddas men även en motståndares svagheter kommer identifieras s.k. kritiskasårbarheter, vilket eventuellt kan påverkas. En motståndare kommer givetvis i vissa fall, likt oss, vara medveten om sina kritiska sårbarheter och i vissa fall, likt oss, ej vara medveten om dessa. Har motståndaren kunskap om en kritisk sårbarhet kommer denne givetvis avsätta resurser för att skydda sårbarheten.

Om dessa kritiska sårbarheter påverkas kan följdverkningar skapas, som i sin tur gör andra delar av motståndaren gripbar. Ett intressant faktum, som inte alltid behöver stämma men ofta gör det, är att de kritiska sårbarheter som identifieras på djupet av en motståndares behärskad terräng, oftast kan få stora följdverkningar för denna, om de kan påverkas, än de sårbarheter som är närmre stridslinjen. Det är dessa målval, kritiska sårbarheter, på djupet som dagens enda kvarvarande jägarbataljon är avsedd att nyttjas mot. Det innebär också att det kan röra sig om kvalificerade målval, som en motståndare kan tänkas avsätta kvalificerade och i vissa fall omfattande skyddsresurser kring.

Således, dagens enda jägarbataljon är diametralt skild från dess föregångare. Förbandet är ej knutet till specifika geografiska områden, utan används på djupet där motståndarens avgörande kritiska sårbarheter identifierats som kan påverka stridens utgång. Hur striden genomförs och med vilken egen förbandsstorlek definieras inte utifrån reglementsenliga uppställningar, utan utifrån det faktiska målvalet (kritiska sårbarheten). Varvid förbandet ej är avsett för att nyttjas på det sätt som i många fall fortfarande taktiseras på skolor, centra och staber d.v.s. störstrid längs med vägar under lång tid.

En sekundär effekt av att specifika kritiska sårbarheter skall påverkas, är att en motståndare kommer vara tvungen att avdela resurser för att skydda sitt bakre område. Kanske i än större omfattning nu än tidigare, då denna ej i lika stor omfattning som tidigare kan förutse vart och hur dessa enheter kommer verka. Vilket indirekt kommer binda resurser för denna och eventuellt kan skapa mer gynnsamma styrkeförhållanden för egna manöverförband, utöver påverkan av specifika kritiska sårbarheter.

Avsaknaden av denna kunskap skulle jag hävda medför att blivande chefer på högre nivåer och även i vissa fall nu sittande chefer på högre nivåer, går miste om hur ett väldigt kvalificerat instrument skall nyttjas i deras planläggning samt i stridens förande. Ett instrument som enligt mitt förmenande effektivt kan bidra till att fälla avgöranden i den gemensamma striden.

Avslutningsvis skall tilläggas att detta inlägg är väldigt generellt skrivit för att ej avslöja styrkor, svagheter och taktik. Således berörs ingen form av skyddsvärd information i detta inlägg.

Have a good one! // Jägarchefen

Faran med prognostisering och speglingseffekter


Reflektion

Den ryske generalstabschefens, General Valerij Gerasimov, årliga tal vid den ryska krigsvetenskapsakademins sammankomst, brukar flitigt citeras och analyseras. En faktor som ej belysts, mig veterligen i någon nämnvärd omfattning, i hans senaste tal från februari 2017 rör utnyttjandet av indikatorer, för genomförandet av prognostiseringar avseende hotbild och omvärldsläge.1I sak är detta ej förvånansvärt, dock är det värt att belysa, samt det blir intressant att sätta i samband med en publicerad intervju den 21JAN2018 i den ryska tidningen Kommersant med Rysslands utrikesminister, Sergej Lavrov, där han framhäver att Ryssland har gränser (s.k. ”röda linjer”) för vad som kan anses acceptabelt då det kommer till påverkan av ryska intressen.2

De flesta nationer använder troligtvis någon form av bedömningsmodell som i sin tur grundas på ett antal indikatorer eller ingångsvärden, för att kunna genomföra en omvärldsanalys. I Sverige hade den militära underrättelsetjänsten under det kalla kriget skapat en normalbild. Enkelt beskrivit är en normalbild faktorer som inträffar med en regelbundenhet som dokumenterats under en längre tidsperiod.3Denna normalbild fanns sammanställd i bok form, för att kunna avgöra om situationen på något sätt avvek från vad som dokumenterats tidigare.4 Vad avser normalbild finns det givetvis svagheter, en normalbild kan skapas under en längre tid för att kunna medge agerande då en situation uppstår som kräver det, likväl kan t.ex. sambandstrafik bestå av fyllnadstrafik för att dölja ökningar i trafiken osv.

Dock kan avvikelser från en normalbild ge en föraning om något är på väg att ske. Normalbilden kan även lägga grund för s.k. prognostisering d.v.s. att försöka förutsäga var och när något kan inträffa. Ett konkret exempel på prognostisering är den modell som svensk underrättelsetjänst tog fram under 1980-talet för att kunna förutsäga inom vilka geografiska områden samt vid vilka tidpunkter främmande undervattensverksamhet kunde tänkas ske.5Det mest kända exemplet avseende försök till prognostisering är dock den sovjetiska Operation RJaN (Raketno-JadernoeNapadenie). Operationen startades som ett led i, dels en extremt alarmistisk världsbild hos den sovjetiska ledningen, dels rädslan för ett överraskande västligt kärnvapenangrepp.6Operation RJaN kom att fortgå intill slutet av 1980-talet eventuellt inledningen av 1990-talet.7

Vad avser Operation RJaN, skall den åtminstone under en tidsperiod bestått av 292 indikatorer som sammantaget skulle utvisa om ett överraskande västligt kärnvapenangrepp var förestående.8Indikatorerna sträckte sig över ett flertal områden, vilket får anses krävas för att skapa en heltäckande bild och ej förlita sig på enskilda områden eller fåtalet indikatorer. Dessa indikatorer utgjordes t.ex. av, om ett flertal f.d. amerikanska presidenter anländer till Washington, om en stor mängd fordon fanns parkerade utanför Vita Huset, en signifikant ökning av antisovjetisk propaganda som utlöser krigshysteri, utslaktning av djurbestånd m.m.9 En mängd av dessa indikatorer var direkt knutna till kärnvapenstyrkor, men många av dem kan även ses som allmängiltiga faktorer för att kunna identifiera en möjlig start av ett konventionellt krig.

Vad är då faran med prognostisering? Den självklara faran är det man avser upptäcka med sin prognostisering ej upptäcks. Den andra uppenbara faran är att signaler misstolkas och placeras in i prognostiseringen som ett tecken. Vilket även skedde under Operation RJaN, nämligen vid NATO övningen Able Archer 1983. Sovjetunionen ansåg då att ett överraskande kärnvapenangrepp var förestående, varvid de försatte förband i högsta stridsberedskap.10Able Archer var dock inte det enda tillfället, utan ytterligare 8 till 9 gånger under perioden Operation RJaN pågick, skall förband inom Warszawapakten satts i högsta stridsberedskap.11Här kan det antas i fallet med Operation RJaN att erfarenheterna från andra världskriget och då främst det inledande överraskande tyska angreppet på Sovjetunionen kom skapa en högre grad av misstänksamhet,12 tillsammans med en alarmistisk världsbild gav upphov till feltolkningarna.

I sammanhanget är det värt att belysa hur den ryska befolkningen, i dagsläget, ser på möjligheten att en konflikt kan uppstå mellan Ryssland och en annan stat. Uppgifterna avseende detta kommer från de två ledande ryska opinionsinstituten, Levada Tsentr och VTsIOM. Levada Tsentrs undersökning genomfördes under januari månad 2017 och presenterades i slutet av februari. VTsIOM undersökning genomfördes i oktober och november månad 2017 och redovisades i slutet av december. På frågan om det finns någon konfliktrisk svarade 58% ja i Levada Tsentrs undersökning. I VTsIOM undersökning skall 68% ansett att det fanns en konfliktrisk.13

Vad avser hur de ryska medborgarna ser på risken för en väpnad konflikt förefaller det skilja 10% mellan de båda opinionsinstituten, vilket skulle kunna förklaras med att Levada Tsentrs undersökning genomfördes cirka 10 månader innan VTsIOM, varvid en upplevd försämring i omvärldsläget kan ha gett resultat i respondenternas svar. Oaktat går det att konstatera att över hälften av den ryska befolkningen förefaller se en risk för konflikt mellan Ryssland och en annan stat eller sammanslutning av stater.

Detta i sin tur blir en viktig faktor att ta i beaktande. Det som visade sig med Operation RJaN var som tidigare beskrivits, att den sovjetiska ledningens alarmistiska världsbild, troligtvis, kom forma utfallet av prognostiseringen, tillsammans med historiska erfarenheter. En liknande situation kan säkerligen inträffa igen, med vetskapen att prognostisering fortsatt förefallerutnyttjas av de ryska väpnade styrkorna, ffa. om över hälften av ens egen befolkning bedöms se en krigsrisk. Då det sin tur, även, torde omfatta såväl underrättelseanalytiker som ryska beslutsfattare på olika nivåer. I blogginlägget "Tuppens år" valde jag att avsluta med orden "Dock har som bekant myntet alltid två sidor", nedan kommer jag belysa några faktorer som utvecklar det, utifrån ovanstående resonemang.

För det första får det anses som troligt att de ryska väpnade styrkorna använder någon form av prognostiseringsmodell för att, dels tolka omvärldsläget, dels hotbilden som råder mot Ryssland. Vilka faktorer som ingår i denna prognostiseringsmodell i dagsläget får anses som högst oklart. Dock får det ses som möjligt att visa av faktorerna som utnyttjades under Operation RJaN återanvänds då de kan ses som allmängiltiga för att tolka, åtminstone en konventionell militär hotbild mot Ryssland. Här får det även ses som möjligt att de s.k. ”röda linjerna” i ryska intressen som Rysslands Utrikesminister påtalade, även är kopplade till denna prognostisering. Sett till historien kring Operation RJaN så får det ses som troligt, att västliga underrättelsetjänster har liten eller ingen insyn i vad som formar det ryska tänkandet kring denna form av prognostisering.

För det andra, om Ryssland upplever sig som hotad av ett angrepp (vilket opinionsundersökningarna skulle kunna tyda på), kommer det åtminstone till del prägla hur dess underrättelsetjänst, säkerhetstjänster, väpnade styrkor m.m. kommer agera. Häri ligger en risk för misstolkningar, jämför vi med Sverige där cirka 60% av befolkningen inte är oroad över en väpnad konflikt i vårt närområde, 63% tror ej att ett politiskt hot från ett annat land riktat mot Sverige är troligt och 79% anser inte att ett militär angrepp mot Sverige är troligt.14 Således finns möjligheten att två vitt skilda bilder kan uppstå, ena sidan ser möjligheten att en väpnad konflikt kan uppstå, emedan den andra ej gör det. Vilket kommer skapar möjligheten till subjektivitet vid bedömningar o.dyl.

För det tredje förefaller de ryska väpnade styrkorna, eller snarare det ryska Försvarsministeriumet, involverar sig eller få mer utrymme, i rysk utrikespolitik.15 Vilket, till del, försvårar hur ryska säkerhetspolitiska signaler skall tolkas. Är det t.ex. den ryska försvarsministern, SergejSjojgu, som för tillfället har den starkaste ställningen att signalera säkerhetspolitiska signaler, eller är det den ryske utrikesministern, Sergej Lavrov, eller för den delen chefen för den ryska utrikesunderrättelsetjänsten, SergejNarysjkin, eller någon annan ur de ryska utrikesunderrättelse- eller säkerhetstjänsterna. Då de allauttalar sig i säkerhetspolitiska sammanhang men även genomför resor runt om i världen, där säkerhetspolitiska spörsmål troligtvisavhandlas.16

För det fjärde, har Europa och västvärlden gravt missbedömt Rysslands agerande avseende säkerhetspolitiska målsättningar vid minst två tillfällen under en 10 års period.17Där det nu i efterhand får anses som troligt att Ryssland hade valt att sätta upp s.k. ”röda linjer”. Så kallade speglingseffekter låg troligtvis till grund för de västliga felbedömningarna avseende Rysslands agerande. Häri kan det även antas att olika prognostiseringsmodeller låg till grund för det ryska agerandet, då det får ses som troligt att styrkekorrelation o.dyl. i Rysslands närområde visade på en negativ utveckling för Ryssland, varvid de valde att agera.

Sammanfattningsvis, historiskt har det således skett upprepade felbedömningar av både Ryssland och de västliga länderna i tolkning av ageranden. Myntet har två sidor, hur vi väljer att åskåda en situation behöver ej vara detsamma som t.ex. Ryssland väljer att åskåda den, vilket i säkerhetspolitiska sammanhang alltid måste vara en faktor att ta i beaktande ffa. då höga företrädare inom den ryska säkerhetspolitiska sfären gör utspel/uttalanden. Vilket gör Sveriges Utrikesministers uttalande vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen 2018,18 avseende SergejNarysjkin utspel, något beklämmande. Då det trots allt skulle kunna finnas en möjlighet att Ryssland ser Sverige som en deltagare i ett icke-deklarerat hybridkrig som drivs av USA mot Ryssland. Framför allt då Sverige ytterst sällan förefaller omnämnas i renodlade säkerhetspolitiska sammanhang av ryskspråkig media.19

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Kommersant 1(Ryska)
Levada Tsentr 1(Ryska)
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1(Svenska)
Radio Free Europe/Radio Liberty 1(Engelska)
RAND Corporation 1(Engelska)
Reuters 1, 2(Engelska)
Svenska institutet 1(Svenska)
VTsIOM 1(Ryska)
Vojenno-Promysjlennyj Kurjer 1 (Ryska)
Woodrow Wilson International Center for Scholars 1, 2(Engelska)

Agrell, Wilhelm. Sprickor i järnridån: svensk underrättelsetjänst 1944-1992. Lund: Historiska media, 2017.
Frick, Lennart W. Rosander, Lars. Bakom hemligstämpeln: hemlig verksamhet i Sverige i vår tid. Lund : Historiska media.
Försvarsmakten. Försvarsmaktens Underrättelsereglemente. Stockholm: Försvarsmakten, 2010.
Försvarsmakten. OpB KH 010:718: FRÄMMANDE UNDERVATTENSVERKSAMHET OCH VÅRA MOTÅTGÄRDER UNDER 2. OCH 3. KVARTALEN 1987 SAMT ALLMÄNT KUNSKAPSLÄGE OM DEN FRÄMMANDE VERKSAMHETEN (En bilaga och fyra underbilagor). Stockholm: Försvarsmakten, 1987.
Gustafsson, Bengt. Det sovjetiska hotet mot Sverige under det kalla kriget. Stockholm: Försvarshögskolan, 2007.
Jones, Nate. Able Archer 83: the secret history of the NATO exercise that almost triggered nuclear war. New York: The New Press, 2016.

Slutnoter

1Военно-промышленный курьер. Герасимов Валерий. Мир на гранях войны. 2017. https://vpk-news.ru/articles/35591(Hämtad 2018-02-02)
2Коммерсантъ. «Заряженность на русофобию беспрецедентна». 2018. https://www.kommersant.ru/doc/3526872(Hämtad 2018-02-02)
3Frick, Lennart W. Rosander, Lars. Bakom hemligstämpeln: hemlig verksamhet i Sverige i vår tid. Lund : Historiska media, 2004, s. 323-324.
Försvarsmakten. Försvarsmaktens Underrättelsereglemente. Stockholm: Försvarsmakten, 2010, s. 17.
4Agrell, Wilhelm. Sprickor i järnridån: svensk underrättelsetjänst 1944-1992. Lund: Historiska media, 2017, s. 222.
5Försvarsmakten. OpB KH 010:718: FRÄMMANDE UNDERVATTENSVERKSAMHET OCH VÅRA MOTÅTGÄRDER UNDER 2. OCH 3. KVARTALEN 1987 SAMT ALLMÄNT KUNSKAPSLÄGE OM DEN FRÄMMANDE VERKSAMHETEN(En bilaga och fyra underbilagor). Stockholm: Försvarsmakten, 1987, s. 29-31.
6Agrell, Wilhelm. Sprickor i järnridån: svensk underrättelsetjänst 1944-1992. Lund: Historiska media, 2017. s. 280.
7Jones, Nate. Able Archer 83: the secret history of the NATO exercise that almost triggered nuclear war. New York: The New Press, 2016, s. 53.
Gustafsson, Bengt. Det sovjetiska hotet mot Sverige under det kalla kriget. Stockholm: Försvarshögskolan, 2007. s. 60.
8Woodrow Wilson International Center for Scholars. Schaefer, Bernd. Jones, Nate. Fischer, Benjamin B. Forecasting Nuclear War. 2014. https://www.wilsoncenter.org/publication/forecasting-nuclear-war(Hämtad 2018-02-02)
9Woodrow Wilson International Center for Scholars. Committee for State Security (KGB), 'Indicators to recognize adversarial preparations for a surprise nuclear missile attack'. 2018. http://digitalarchive.wilsoncenter.org/document/119338(Hämtad 2018-02-02)
10Jones, Nate. Able Archer 83: the secret history of the NATO exercise that almost triggered nuclear war. New York: The New Press, 2016, s. 3, 34-36.
11Gustafsson, Bengt. Det sovjetiska hotet mot Sverige under det kalla kriget. Stockholm: Försvarshögskolan, 2007, s. 61
12Jones, Nate. Able Archer 83: the secret history of the NATO exercise that almost triggered nuclear war. New York: The New Press, 2016, s. 34.
13Всероссийский центр изучения общественного мнения. Пресс-выпуск № 3547 – Армия и общество: мониторинг. 2017. https://wciom.ru/index.php?id=236&uid=116619(Hämtad 2018-02-02)
Левада-Центр. РОССИЙСКАЯ АРМИЯ. 2017. https://www.levada.ru/2017/02/20/rossijskaya-armiya-2/(Hämtad 2018-02-02)
14Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Opinioner2017: Allmänhetens syn på samhällsskydd, beredskap, säkerhetspolitik och försvar. Karlstad: Attityd, 2018, s. 36, 53-54.
15Reuters. Osborn, Andrew. Stubbs, Jack. Backed by Putin, Russian military pushes into foreign policy. 2017. https://www.reuters.com/article/us-russia-politics-military-insight/backed-by-putin-russian-military-pushes-into-foreign-policy-idUSKBN1E70WM(Hämtad 2018-02-02)
16Radio Free Europe/Radio Liberty. Eckel, Mike. Chiefs Of Three Russian Intelligence Agencies Travel To Washington. 2018. https://www.rferl.org/a/russia-spy-chiefs-washington/29010324.html(Hämtad 2018-02-02)
17Reuters. Dyomkin, Denis. Russia says Georgia war stopped NATO expansion. 2011. https://www.reuters.com/article/idINIndia-60645720111121(Hämtad 2018-02-02)
Kofman, Michael. et al. Lessons from Russia’s Operations in Crimea and Eastern Ukraine. Santa Monica: RAND Corporation, 2017, s. 1.
18Rikskonferensen 2018, Söndag 15:45, 2018. https://youtu.be/33kuDe-Ke-0?t=33m6s(Hämtad 2018-02-02)
19Svenska institutet. Bilden av Sverige: Ryssland. Stockholm: Svenska institutet, 2016, s. 2, 4.

Miniubåtar till försäljning

Reflektion

Den 18JAN2018 publicerades ett intressant pressmeddelande av Rosoboroneksport (statlig rysk organisation för export av militärmateriel). Pressmeddelandet avhandlade hur Rosoboroneksport tillsammans med företaget ”Förenad varvsindustri” skall påbörja en marknadsföring för att möjliggöra försäljning av, som de uttrycker det i pressmeddelandet, små och ultra små ubåtar (benämns hädanefter miniubåtar) till länder i Afrika, Sydostasien, Mellanöstern och Latinamerika. Enligt Rosoboroneksport skall just denna specifika marknad av miniubåtar omfatta cirka 4 miljarder amerikanska dollar under den närmsta femårs perioden.1

Enligt Rosoboroneksport rör det sig om cirka 10 olika modeller av ubåtar som kan tänkas exporteras. Deplacementet på dessa ubåtar är från 130 ton upptill 1000 ton. Därutöver kan, enligt Rosoboroneksport, dessa miniubåtssystem nyttjas för bl.a. skydd av maritima gränser genom dold patrullering, nedkämpning av enstaka örlogsfartyg samt ubåtar, landsättning och upphämtning av specialförband, utläggning av minor, informationsinhämtning, signalspaning, evakuering av personal.2Således rör det sig om ubåtstyper som är anpassade för offensiva företag inom ramen för antingen offensiva och defensiva operationer. Vilket innebär att det rör sig ej om räddningsubåtar, djuphavsforskningsubåtar o.dyl. som per definition skulle kunna ses som miniubåtar.

Utgående från de ubåtstyper som företaget förenad varvsindustri har publicerat på sin hemsida, förefaller det röra sig om Piranja (Projekt 865) om 220 ton, Piranja-T om 245 ton, Projekt P-550 om 610 alt 650 ton, Projekt P-650E om 720 alt 760 ton och eventuellt Amur 950 om 1065 ton, dock nämns den ej explicit som en farkost för utnyttjande med specialförband av företaget.3 Totalt skulle det i sådant fall röra sig om 7 olika modeller av ubåtar som skulle kunna vara till försäljning. Sett till vad företaget själv stipulerar som farkoster, som specialförband kan utnyttja rör det sig om sex stycken. Vilket de själva publicerat information om, givetvis kan det finnas varianter som de ej väljer att publicera information om, som ändock kan vara till försäljning.

I sammanhanget är det intressant att notera ett beslut under hösten 2017 att de ryska maritima specialförbanden skall tillföras miniubåtar av typen Projekt P-650. Farkosten skall vara en vidareutveckling av Piranja (Projekt 865). Därutöver är det även intressant att notera i Izvestijas artikel rörande detta beslut, att denna typ av ubåtar är väl anpassade för att kunna agera i t.ex. Östersjön och Svarta Havet. Enligt Izvestijas artikel skall denna förmågetillförsel vara ett svar på de konverterade Ohio ubåtarna som USA nyttjar för att transportera sina maritima specialförband.4

Vilken mängd och vilka av de marina spetsnazbrigaderna som kommer tillföras denna farkosttyp berörs ej. Dock får det ses som möjligtatt det är Östersjömarinens, Svartahavsmarinens samt den Norra Marinens spetsnazbrigader som tillförs denna farkosttyp.5Detta utifrån det faktum att det är de tydligaste konfrontationsytorna mellan Ryssland och de västliga länderna.6Därutöver att det har utpekats som prioriterade geografiska områden, enligt den ryska Generalstabschefen, General ValerijGerasimov.7

Utöver det framkommer två mycket intressanta faktorer i Rosoboroneksport pressmeddelande. Det första är att både den ryska varvsindustrin skall ha långvarig erfarenhet av utveckling av dylika farkoster samt den ryska flottan skall ha långvarig erfarenhet av användande med dessa farkoster. Det andraär i slutet av pressmeddelandet förefaller de beskriva hur s.k. moderfartyg även kan utnyttjas för transport och/eller utnyttjande som flytande hamn för dessa mindre ubåtar.8Här får det ses som möjligt att denna s.k. långvariga erfarenhet även utgör ett arv från Sovjetunionen, dels utifrån att t.ex. farkosten P-650 skall vara en vidareutveckling av Piranja, dels utifrån den ekonomiska situationen som rådde intill inledningen av 2000-talet i Ryssland.

Huruvida någon modell konstruerats som demonstrator motsv. för att möjliggöra försäljning framkommer ej i pressmeddelandet. Dock finns en uppgift från 2015, att en Piranja ubåt skall finnas och denna även skall ha uppgraderats för att kunna fungera som demonstrator.9 Detta skulle kunna vara rimligt kopplat till en uppgift från 2013 att företaget förenad varvsindustri genomför utvecklingsarbete kring miniubåtar, där just Piranja nämns som ett exempel i detta utvecklingsarbete och att den ryska marinen återigen skall ha visat intresse för konceptet.10Vilket är relativt intressant då det i en annan artikel drygt en vecka innan påtalas att den ryska marinen ej visat något intresse för dessa miniubåtar, men ett kontinuerligt utvecklingsarbete genomförs avseende dem, där bl.a. komponenter o.dyl. överses på treårs basis i designen av farkosterna.11

En intressant artikel publicerades även i den ryska facktidskriften ”Nationellt Försvar” 2009, avseende dessa miniubåtar. Där framkommer en intressant uppgift, nämligen att denna typ av ubåtar inom en två till tre års period skulle kunna tillföras den ryska flottan,12 här får det antas att det berör tiden som åtgår för att starta själva byggprocessen av dessa farkoster från det att en beställning inkommer tills farkosten kan överlämnas. Varpå det skulle kunna vara fullt rimligt att en demonstrator finns om den ryska marinen återigen 2013 visade intresse för dessa farkosttyper och kopplat till uppgiften från 2015 att en demonstrator fanns, kopplat till tidsåtgång. Dock får möjligheten att en demonstrator finns ses som obekräftade uppgifterdå inga bildbevis på detta, mig veterligen, har framkommit. Möjligheten att en beställning genomfördes redan 2009 skall heller inte bortses från.

Varför är då detta intressant? För det första är det värt att notera att företaget förenad varvsindustri, trots allt bedriver och under lång tid bedrivit en forsknings- och utvecklingsverksamhet kring miniubåtar. Trots det inte var förränhösten 2017 en officiell beställning av en miniubåt till den ryska marinen genomfördes. Därutöver förefaller det, mig veterligen, inte heller skett någon export. Det får anses vara smått märkligt att denna verksamhet inte rationaliserats bort tidigare, i en vinstdrivande verksamhet, då ingen förefaller velat köpa konstruktionerna.

För det andra förefaller det råda någon form av "hatkärlek" till dessa farkoster sett till mediarapporteringen i Ryssland. Ena stunden är de jättebra, för i den andra stunden vara jättedåliga. Givetvis har det, troligtvis, att göra med vilken individ som intervjuas och vilken agenda som finns hos den intervjuade. Trots det, kopplat till den föregående punkten, har det bedrivits utvecklingsarbete kring dessa mer anpassade miniubåtar för maritima specialförbandsföretag vilket torde innebära att de inte är så dåliga trots allt och det även finns ett intresse kring dem. Här får man beakta att denna "hatkärlek" även kan ha att göra med dimridåer avseende ämnesområdet.

För det tredje, är detta nog första gången ett halv officiellt medgivande (sett till Rosoboroneksport roll) publicerats att Ryssland har mångårig erfarenhet av både konstruktionsarbete men även användande (beakta dock att inget sägs om det är övningar eller genomförda operationer som avses) med denna typ av farkoster inom ramen för vad som får antas vara ett specialförbandssystem, kopplat till de förmågor som presenteras i pressmeddelandet. Men även utnyttjande av vad som förefaller vara moderfartyg till denna typ av farkoster. Denna mångåriga erfarenhet kring dessa system, får nog anses vara det mest intressanta.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Daily Mail 1(Engelska)
Förenad varvsindustri 1, 2, 3, 4, 5(Engelska)
Izvestija 1(Ryska)
Nationellt Försvar 1(Ryska)
Navy Recognition 1(Engelska)
Regeringen 1(Svenska)
RIA Novosti 1(Ryska)
Rosoboroneksport 1(Ryska)
Sputnik 1(Engelska. Tidigare publicerad artikel av RIA Novosti på engelska, som numera finns hos Sputnik)
Tvzvezda 1(Ryska)

Galeotti, Mark. Spetsnaz: Russia's special forces. Oxford: Osprey Publishing, 2015.

Slutnoter

1Рособоронэкспорт. РОСОБОРОНЭКСПОРТ АКТИВИЗИРУЕТ ПРОДВИЖЕНИЕ МАЛЫХ ПОДВОДНЫХ ЛОДОК НА МИРОВОЙ РЫНОК ОРУЖИЯ. 2018. http://roe.ru/press-centr/press-relizi/rosoboroneksport-aktiviziruet-prodvizhenie-malykh-podvodnykh-lodok-na-mirovoy-rynok-oruzhiya/(Hämtad 2018-01-20)
2Ibid.
3United Shipbuilding Corporation. Piranha. 2018. http://www.oaoosk.ru/en/products/piranha/(Hämtad 2018-01-20)
United Shipbuilding Corporation. Piranha-T. 2018. http://www.oaoosk.ru/en/products/piranha-t/(Hämtad 2018-01-20)
United Shipbuilding Corporation. Project P-550. 2018. http://www.oaoosk.ru/en/products/project-p-550/(Hämtad 2018-01-20)
United Shipbuilding Corporation. Project P-650E. 2018. http://www.oaoosk.ru/en/products/project-p-650e/(Hämtad 2018-01-20)
United Shipbuilding Corporation. Amur 950. 2018 . http://www.oaoosk.ru/en/products/amur-950/(Hämtad 2018-01-20)
Известия. Литовкин, Дмитрий. «Вежливые люди» получат «Суперпираний». 2017. https://iz.ru/614501/dmitrii-litovkin/vezhlivye-liudi-poluchat-superpiranii(Hämtad 2018-01-20)
5Galeotti, Mark. Spetsnaz: Russia's special forces. Oxford: Osprey Publishing, 2015, s. 40.
6Ds 2017:66. Motståndskraft: Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025. s. 19.
7ЗВЕЗДА. Арктика-Калининград-Крым: стратегический треугольник российской обороны. https://tvzvezda.ru/news/forces/content/201501150803-rbra.htm(Hämtad 2018-01-20)
8Рособоронэкспорт. РОСОБОРОНЭКСПОРТ АКТИВИЗИРУЕТ ПРОДВИЖЕНИЕ МАЛЫХ ПОДВОДНЫХ ЛОДОК НА МИРОВОЙ РЫНОК ОРУЖИЯ. 2018. http://roe.ru/press-centr/press-relizi/rosoboroneksport-aktiviziruet-prodvizhenie-malykh-podvodnykh-lodok-na-mirovoy-rynok-oruzhiya/(Hämtad 2018-01-20)
9Daily Mail. Boyle, Darren. New threat from Russia as Putin revives Cold War programme of midget 'Piranha' submarines that are virtually undetectable. 2015. http://www.dailymail.co.uk/news/article-3153048/New-threat-Russia-Putin-revives-Cold-War-programme-midget-Piranha-submarines-virtually-undetectable.html(Hämtad 2018-01-20)
10Sputnik. Russian Navy Develops New Mini Submarines. 2013. https://sputniknews.com/military/20130329180330893-Russian-Navy-Develops-New-Mini-Submarines/(Hämtad 2018-01-20)
11РИА Новости . Гендиректор "Малахита": подводные лодки из титана хороши, но дороги. 2013. https://ria.ru/interview/20130319/927944762.html(Hämtad 2018-01-20)
12Национальная оборона. Когда вернутся «Пираньи»?. 2009. http://old.nationaldefense.ru/1437/1440/index.shtml?id=4421(Hämtad 2018-01-20)

Striden på djupet

Sammanfattning

Historiskt har stridande spetsnazförband funnits på olika nivåer (taktiskt, operativ och strategiskt) i Ryssland sedan 1950-talet. Den omdaning av de ryska väpnade styrkorna som påbörjades efter 2008 förefaller även omfattat spetsnazförbanden, utöver utvecklingen av en särskild specialförbandsledning samt specialförbandssystem på strategisk nivå. Stridande spetsnazförband förefaller numera finnas på taktisk, operativ och strategisk nivå i Ryssland. Detta innebär att ett heltäckande system för strid med särskilt utbildade och anpassade markförband på en motståndares djup på sikt kommer uppnås och i viss omfattning redan uppnåtts.

Analys

En mycket intressant nyhet publicerades den 21DEC2017 av det ryska Försvarsministeriets informationstjänst. Nyheten rörde 138. Motorskyttebrigaden i Kamenka Leningrad Oblast och dess spaningsförband. Det bör påtalas att det förefaller, enligt visa uppgifter finnas ett spaningskompani inom motorskytte- samt stridsvagnsbrigaderna (dessa två brigadtyper benämns hädanefter manöverbrigader), andra uppgifter tyder på en spaningsbataljon inom manöverbrigaderna.1 Därutöver skall även spaningsbrigader finnas samt är under införande på armé- och armékårsnivå.2

Det intressanta avseende detta spaningsförband är att det förefaller, dels få utbildning i inhämtning, vilket utifrån artikel förefaller vara på större djup än vad brigadspaningsförband arbetat på tidigare, samt på vapensystem som normalt sett enbart nyttjas av spetsnazbrigaderna, dels få utbildning i utnyttjande av fallskärm, rundkalott, för fällning på höjd mellan 800 – 2000 meter, av modell D-10, troligtvis syftandes till innästling med fallskärm. Utbildningen skall ha genomförts vid 2. Spetsnazbrigaden i Pskov Oblast.3

Således förefaller det troligt att artikeln berör det spetsnazkompani som skall finnas inom spaningsbataljoner vid manöverbrigaderna. Vilket innebär att den 138. Motorskyttebrigaden troligtvis har upprättat eller genomför upprättande av en spaningsbataljon, med tillhörande spetsnazkompani. Därtill att uppgifterna rörande införandet av spaningsbataljoner vid de ryska manöverbrigaderna får ses som en trolig uppgift. På ytan kan detta te sig som rätt banal information, men det kan möjligtvis innebära både en taktikförändring men även en förändring i operativ tänkande. Vilket gör denna till ytan obetydliga artikel mycket intressant för en fördjupad studie.

Inledningsvis börjar vi på arménivå, dels vad avser det historiska arv som finns, dels vad avser upprättandet av spaningsbrigaderna med dess spetsnazbataljon. Historiskt finns ett arv från de sovjetiska arméerna som under åtminstone 1980-talet, sannolikt även tidigare, hade  spetsnazkompanier. Detta kompani förefaller varit underställd arméernas underrättelsedirektorat. Kompaniet bestod av 8-12 särskilda spaningsgrupper, bestående av 5-12 individer i respektive grupp. Dess uppgift förefaller varit att genomföra inhämtning mot prioriterade målval samt bekämpning av dessa i vissa situationer.4

Detta spetsnazkompani på arménivå, bedömdes verka på avstånd mellan 50 – 500 km från själva stridslinjen, där det troliga var 300 km. Detta var kopplat till, dels målval samt stöd från tillgängliga indirekta bekämpningssystem, dels djup i anfallsmål som de sovjetiska arméerna bedömdes ha där det första anfallsmålet låg inom 150 km från starten av ett anfall och det andra inom 300 km. I sammanhanget är det även intressant att notera avståndet som de renodlade spetsnazbrigaderna bedömdes arbeta inom, vilket var mellan 300 och upptill 1,000 km från stridslinjen, medan de strategiska spetsnazförbanden var bortom 1,000 km.5Avstånden bör ej vara vägledande för denna förbandstyp utan det är snarare målval kopplat till högre chefs uppgift som styr var förbanden utnyttjas. Dock är denna förbandstyp generellt sämre på att agera i och invid den aktuella stridslinjen, då dess skydd samt beväpning ej är adekvat för den stridsintensitet som pågår där, varvid ett större djup brukar vara fördelaktigt.

Vad avser de särskilda spaningsbrigaderna på arménivå i dagens Ryssland, förefaller dessa enligt en (1) uppgift kunna verka på djup upptill 350 km.6 Detta skulle i sådant fall korrelera med det djup som de tidigare sovjetiska spetsnazkompanierna arbetade inom på arménivå under 1980-talet. Vad som även talar för detta, är längden på de fjärrbekämpningssystem som i dag finns att tillgå på den ryska arménivån. Där det främst får anses vara Iskandersystemet som kan vara ett adekvat system för spetsnazbataljonerna att utnyttja vid målupptäckt. Iskandersystemet har en räckvidd om, minst, 500 km, vilket skulle tala för att spetsnazbataljonerna på arménivå skall kunna agera på ett djup upptill 500 km.7 Det troliga djupet är någonstans kring 300–400 km utifrån Iskandersystemet grupperingsplats i förhållande till stridslinje o.dyl.

I detta sammanhang är det även intressant att notera det särskilda invisningskompani som skall tillföras respektive armé i syfte att kunna ge målinformation till Iskanderförbanden på arménivå.8Här får det ses som möjligt att detta invisningskompani ingår i arméernas spaningsbrigader, huruvida de ingår i brigadens spetsnazbataljon eller utgör ett fristående kompani i brigadstrukturen är oklart. Utifrån den information som framkommit får det trots allt ses som möjligtatt den ingår i spaningsbrigadens spetsnazbataljon. Avslutningsvis vad avser spaningsbrigaden är det intressant att notera att den även skall inneha förmåga för genomförande av psykologiska operationer.9

Vad avser spaningsbataljonerna vid de ryska manöverbrigaderna, förefaller de redan befintliga spaningskompanierna omvandlas till spetsnazkompanier.10 Härvid kan det antas att ett renodlat spaningskompani för brigadens inhämtningsbehov tillförs spaningsbataljonen utöver de sedan tidigare ingående förmågorna.11Här kan det antas att dessa spetsnazkompanier ingående i manöverbrigaderna arbetar på ett avstånd av 50-100 km bortom stridslinjen, vilket skulle motsvara djupet som de sovjetiska divisionsspaningsförbanden hade, där även ett kompani hade förmåga att luftlandsättas med fallskärm.12Djupet kan givetvis vara större beroende på uppgift.

Denna tillökning av stridande spetsnazförband kommer innebära att numerären mer eller mindre dubbleras,13 om uppbyggnaden inom spaningsbrigader och spaningsbataljoner fullföljs. Denna dubblering av numerär innebär, troligtvis, att spetsnazförbanden på armé- och och brigadnivå håller en lägrekvalitet, kontra de renodlade spetsnazbrigaderna under den ryska Generalstabens underrättelsedirektorats ledning som, sannolikt, kommer agera i de respektive militärdistriktens intresseområden och utifrån dess operationsplaner.14 Således bör dessa spetsnazförband inom de ryska manöverbrigaderna, troligtvis,ses som lätt infanteri med uppgifter bakom motståndarens linjer på taktisk nivå. De stridande spetsnazförbanden på arménivåkan, troligtvis, vara ett förband med uppgifter på högre taktisk nivå och eventuellt operativ nivå. Huruvida den personella kvaliteten på förbandet motsvarar förmågan att kunna verka på sådan nivå får anses vara oklart, utifrån tidigare förda resonemang angående dubblering av spetsnazförbanden.

En konsekvens av denna ökning är att de renodlade spetsnazbrigaderna, under den ryska Generalstabens underrättelsedirektorat, troligtviskommer agera på operativ nivå och inom gränslandet till strategisk nivå.15 Därutöver finns de renodlade strategiska specialförbanden som, troligtvis, skall verka på den strategiska nivån.16 Härvid uppnås en överlappande täckning med förband som kan verka, dels genom inhämtning, dels genom stridsföretag bakom en motståndarens linjer från taktisk till strategisk nivå. Vilket får anses vara något av en unik lösning, vilket även förefaller gå i linje med det det nuvarande ryska operativa tänkandet.17

Vad innebär då denna ökade satsning på spetsnazförband? För det första innebär det att förmågan att kunna genomföra lokalisering och invisning mot prioriterade målval för de olika ryska indirekta bekämpningssystemen kommer öka. De tidigare omnämnda avstånden speglar sig även gentemot olika ryska indirekta bekämpningssystem, på brigad- och arménivå.18 För det andra kommer förmågan att verka med direktriktad eld genom t.ex. eldöverfall eller överfall,19 mot olika prioriterade målval öka på det taktiska, operativa och strategiska djupet. För det tredje, kan detta anses vara en naturlig förlängning av hur Ryssland utvecklat luftvärns- samt indirekta bekämpningssystem syftandes till att täcka ett stort område.20Varvid detta blir en variant av detta på markarenan.

För det fjärde kommer detta för en motståndare till Ryssland, oaktat om det är en defensiv eller offensiv sådan, vara tvungen att avdela resurser för skydd av sitt bakre område på ett helt annat sätt än tidigare, då förmågan att verka med både direktriktad eld och indirekt bekämpning ökar. Detta innebär troligtvis att manöverförband kommer vara tvungen att avdelas på ett helt annat sätt än tidigare för detta skydd. För det femte innebär detta att de ryska manöverbrigadernas förmåga att verka ökar. Genom att dessa spetsnazförband agerar över hela djupet hos en motståndare, då denna motståndare, troligtvis, kommer vara tvungen att avdela manöverförband för skyddet av sitt bakre område, uppstår en kraftsplittring som indirekt ökar de ryska manöverbrigadernas verkan.

Utöver detta så kan det även vara en indikation på hur möjliga operationer kan tänkas genomföras med de reguljära stridskrafterna. Ett scenario skulle kunna vara att dessa spetsnazförband på de olika djupen utnyttjas för att bana väg för manöverbrigadernas anfall in på djupet vid defensiva eller offensiva operationer. Genom att t.ex. bekämpa olika former av prioriterade målval såsom nyckelpersonal eller kritiska system på de olika nivåerna, tar nyckelterräng (om än detta är en sannolikuppgift för luftlandsättningsförbanden), binder förband i en sekundärriktning genom störstrid m.m.

Slutsats

Ryssland förefaller genomföra en tydlig utveckling avseende sin förmåga att med markförband från taktiskt till strategiskt djup, dels kunna genomföra inhämtning, dels kunna genomföra stridsföretag. Troligtvis finns en gradering i förbandens förmåga att verka, där förmågan ökar allt eftersom för att vara som högst på strategisk nivå. Detta skapar i sin tur ett överlappande hot över hela markarenans djup, då en förmåga att kunna verka med direktriktad eld samt invisning av indirekta bekämpningssystem kommer finnas. Detta innebär att en motståndare till Ryssland, defensiv eller offensiv sådan, kommer vara tvungen att ta detta hot i beaktande. Vilket kan skapa en kraftsplittring som ytterst reducerar förmågan att verka med manöverförband.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Izvestija 1 (Ryska)
RAND 1 (Engelska)
Rosoboronexport 1(Engelska)
Rysslands Försvarsministeriums Informationstjänst 1(Ryska)
TASS 1 (Engelska)
Totalförsvarets forskningsinstitut 1 (Svenska)

Bartles, Charles K. Grau, Lester W. The Russian Way of War: Force Structure, Tactics, and Modernization of the Russian Ground Forces. Fort Leavenworth: Foreign Military Studies Office, 2017.
Boltenkov, Dmitry. et al. Russia's New Army. Moscow: Centre for Analysis of Strategies and Technologies, 2011.
Defense Intelligence Agency. Soviet Army-Level Special Purpose Companies. Washington, DC: Defense Intelligence Agency, 1987.
Department of the Army. The Soviet Army: Operations and Tactics. Washington, DC: Department of the Army, 1984.
Department of the Army. The Soviet Army: Troops, Organization, and Equipment. Washington, DC: Department of the Army, 1991.
Galeotti, Mark. Spetsnaz: Russia's special forces. Oxford: Osprey Publishing, 2015.
Marsh, Christopher. Developments in Russian Special Operations: Russia's Spetsnaz, SOF and Special Operaions Forces Command. Ottowa: Canadian Special Operations Forces Command, 2017.
Sutyagin, Igor. Bronk, Justin. Russia's new ground forces: capabilities, limitations and implications for international security. Milton Park, Abingdon: Routledge Journals, E-bok, 2017.

Slutnoter

1Министерство обороны Российской Федерации. Разведчики мотострелкового соединения ЗВО в Ленинградской области пройдут курс десантной подготовки. 2017. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12155777@egNews(Hämtad 2018-01-18)
Bartles, Charles K. Grau, Lester W. The Russian Way of War: Force Structure, Tactics, and Modernization of the Russian Ground Forces. Fort Leavenworth: Foreign Military Studies Office, 2017, s. 31.
Persson, Gudrun. Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv. Stockholm: Avdelningen för försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2017, s. 79.
Boltenkov, Dmitry. et al. Russia's New Army. Moscow: Centre for Analysis of Strategies and Technologies, 2011, s. 24.
Galeotti, Mark. Spetsnaz: Russia's special forces. Oxford: Osprey Publishing, 2015, s. 41.
Sutyagin, Igor. Bronk, Justin. Russia's new ground forces: capabilities, limitations and implications for international security. Milton Park, Abingdon: Routledge Journals, E-bok, 2017, s. 52, 57.
2Sutyagin, Igor. Bronk, Justin. Russia's new ground forces: capabilities, limitations and implications for international security. Milton Park, Abingdon: Routledge Journals, E-bok, 2017, s. 54.
Bartles, Charles K. Grau, Lester W. The Russian Way of War: Force Structure, Tactics, and Modernization of the Russian Ground Forces. Fort Leavenworth: Foreign Military Studies Office, 2017, s. 30.
3Министерство обороны Российской Федерации. Разведчики мотострелкового соединения ЗВО в Ленинградской области пройдут курс десантной подготовки. 2017. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12155777@egNews(Hämtad 2018-01-18)
Rosoboronexport. D-10. 2018. http://roe.ru/eng/catalog/aerospace-systems/aerospace-technologies/d-10/(Hämtad 2018-01-18)
4Defense Intelligence Agency. Soviet Army-Level Special Purpose Companies. Washington, DC: Defense Intelligence Agency, 1987, s. 1-2.
Bartles, Charles K. Grau, Lester W. The Russian Way of War: Force Structure, Tactics, and Modernization of the Russian Ground Forces. Fort Leavenworth: Foreign Military Studies Office, 2017, s. 280.
5Ibid. s. 1, 3-4.
6Sutyagin, Igor. Bronk, Justin. Russia's new ground forces: capabilities, limitations and implications for international security. Milton Park, Abingdon: Routledge Journals, E-bok, 2017, s. 94.
7TASS. Iskander-M missile hits target in Kazakhstan at Zapad-2017 drills. 2017. http://tass.com/defense/966182(Hämtad 2018-01-18)
8Известия. «Искандеры» получат «глаза» в тылу врага. 2017. https://iz.ru/news/711110 (Hämtad 2018-01-18)
9Sutyagin, Igor. Bronk, Justin. Russia's new ground forces: capabilities, limitations and implications for international security. Milton Park, Abingdon: Routledge Journals, E-bok, 2017, s. 55.
10Ibid. s. 57.
11Bartles, Charles K. Grau, Lester W. The Russian Way of War: Force Structure, Tactics, and Modernization of the Russian Ground Forces. Fort Leavenworth: Foreign Military Studies Office, 2017, s. 277.
12Department of the Army. The Soviet Army: Operations and Tactics. Washington, DC: Department of the Army, 1984, s. 7-2.
Department of the Army. The Soviet Army: Troops, Organization, and Equipment. Washington, DC: Department of the Army, 1991, s. 4-73, 4-76.
13Sutyagin, Igor. Bronk, Justin. Russia's new ground forces: capabilities, limitations and implications for international security. Milton Park, Abingdon: Routledge Journals, E-bok, 2017, s. 57.
14Ibid. s. 129.
15Galeotti, Mark. Spetsnaz: Russia's special forces. Oxford: Osprey Publishing, 2015, s. 45.
16Marsh, Christopher. Developments in Russian Special Operations: Russia's Spetsnaz, SOF and Special Operaions Forces Command. Ottowa: Canadian Special Operations Forces Command, 2017, s. 4, 11-12, 20.
Galeotti, Mark. Spetsnaz: Russia's special forces. Oxford: Osprey Publishing, 2015, s. 43, 51.
17Boston, Scott. Massicot, Dara. The Russian Way of Warfare. Santa Monica: RAND, 2017, s. 2.
18Ibid. s. 10-11.
19Sutyagin, Igor. Bronk, Justin. Russia's new ground forces: capabilities, limitations and implications for international security. Milton Park, Abingdon: Routledge Journals, E-bok, 2017, s. 54.
20Boston, Scott. Massicot, Dara. The Russian Way of Warfare. Santa Monica: RAND, 2017, s. 10-11.

Tuppens år

Reflektion

Som brukligt avslutas året med en exposé över några av de händelser som skett under året. Vilket även kan vara saker som följer med in i 2018 och eventuellt formar det året. Denna årskrönika berör enbart de militära förhållandena samt vårt direkta närområde. Här skall tilläggas att detta är ett axplock av skeden och händelser som berörs.

Året, 2017, inledes med förflyttningen av fyra bataljonsstridsgrupper ur ett antal NATO länder, som ett led i NATO förstärkningsåtgärder, till dess östra medlemsländer.1Totalt kom cirka 4,500 soldater med tillhörande materiel förflyttas till de baltiska staterna och Polen.2 En förflyttning som mötes med en retorisk reaktion av Ryssland,3 fortsatt är styrkeförhållandena till Rysslands fördel vid dess västra landgräns, vilket gör dess retoriska reaktioner något malplacerade. Därutöver publicerade den amerikanska tankesmedjan RAND i slutet av 2017 en studie som fortsatt visar på att tillförseln av dessa bataljonsstridsgrupper har en marginell effekt på försvaret av de baltiska staterna.4 Något som de flesta insatta i militära sakförhållanden snabbt identifierade redan vid NATO beslut om de förstärkningsåtgärder som aviserades till de baltiska staterna.

Därefter kom den säkerhetspolitiska rapporteringen främst avhandla den ryska övningen Zapad-2017 d.v.s. den strategiska övningen för det västra militärdistriktet (MD V) i Ryssland. Varje år genomförs en strategisk övning som roterar mellan de ryska militärdistrikten, för 2018 är de det östra militärdistriktet (MD Ö) som övas, där övningen benämns Vostok. Rapporteringen och föranalyserna inför Zapad-2017 började så stillsamt redan i Januari 2017. Initialt vill jag påstå att rapporteringen i huvudsak var sansad, sen under försommaren och intill övningens genomförande blev den mer och mer ”bombastisk” för att sedan avslutas lika tvärt som övningen avslutades. Rubrikerna varierade mellan ockupation av Belarus,5till anfall mot de västliga länderna i Rysslands västra gränsområden,6 eller Ukraina.7

Vad som snarare är intressant ur ett säkerhetsperspektiv är den förmåga Ryssland förefaller skapat för att snabbt kunna höja stridsberedskapen på olika förband och/eller förmågor. Detta accentueras främst under s.k. beredskapskontroller.8 En sådan oanmäld kontroll är mer oroande än en föranmäld övning såsom Zapad-2017, då det ej går att gardera sig mot dessa kontroller på ett effektivt sätt bortsett från att själv inneha en egen hög beredskap över tiden, med den problematik det innebär. Vid de föranmälda övningarna kan egna beredskapsåtgärder vidtas på ett annat sätt, vilket får ses som ett mindre troligt tillfälle att någon påbörjar någon form av offensiv operation, när en motpart vet om att en stor mängd förband och förmågor samlas till ett specifikt geografiskt område.

Huruvida Zapad-2017 var en helt defensiv9 eller offensiv10övning, kommer säkerligen debatteras länge och väl. Däremot får det anses som troligt att övningen, simulerade en väpnad konflikt mellan Ryssland och NATO.11 Storleken på övningen har även debatterats hårt, sett till det geografiska område som övningen har omfattat d.v.s. från Barents hav till Vitryssland därutöver i Vitryssland, samt utifrån rapporterade övningsmoment så får det ses som högst sannolikt att övningen var betydligt större än de rapporterade 12,700 deltagarna, under den tidsrymd som övningen genomfördes.12 Med hänsyn till den mängd nyuppsatta förband inom MD V de senaste tre åren,13får det ses som troligt att dessa deltog i övningen och möjligt att dess förmåga validerades under övningen.

Vad som även kan konstateras är att den ryska förmågan till väpnad strid fortsatt ökar. En ökning som förefaller oroa bedömare. Chefen för den tyska underrättelsetjänsten, Bruno Kahl, kom i november uttala sig i ovanligt tydliga ordalag avseende den ryska förmågan samt möjliga intentioner. Han anser att Ryssland utgör en potentiell fara och att Ryssland kommer vara ett obekvämt grannland för dess grannar. Därutöver påtalade han att fred i Europa inte längre kan vara något att ta för givet. Vad avser den ryska väpnade styrkornas förmåga ansåg han att Zapad-2017 hade visat att Ryssland är väldigt nära att nå de uppställda målen som är satta för år 2020.14

Såldes sett till NATO förstärkningsåtgärder i vårt direkt närområde samt Rysslands ökning av förband under de senaste tre åren inom MD V och övning Zapad-2017, skulle det kunna sägas att detta år, 2017, utgjort en viss konsolidering av de militära positionerna i vårt direkta närområde. Dock får det ses som möjligt att de militära styrkeförhållandena kommer förändras redan under nästa år, 2018, inom MD V, då den ryska armén skall öka med sju förband, dock är det ej specificerat i vilket eller vilka militärdistrikt dessa förband skall upprättas.15 Här är det även viktigt att notera att en viss konsolidering av det ryska militära återtagandet inom det norra militärdistriktet (MD N) även förefaller skett.16 MD N omfattar bl.a. Nordkalotten men även Arktis. Huruvida NATO kommer respondera på eventuellt ytterligare ryska förbandsförstärkningar inom MD V återstår att se. Däremot förefaller Arktis till del omhändertas genom den nyupprättade Atlantiska staben inom NATO, om än bara ansvarsmässigt.17

Under 2017 har även fundamenten för två av de viktigare förtroendeskapande åtgärderna kraftigt förskjutits, här avses dels, INF-avtalet, dels Open Skies avtalet. Inleder vi med INF-avtalet är det de avtal som skrevs mellan USA och Sovjetunionen 1987, som fortfarande gäller mellan USA och Ryssland. Det innebar att markrobotar med räckvidd mellan 500 – 5,500 km förbjöds för de båda staterna.18 Sedan ett antal år tillbaka har USA anklagat Ryssland för att bryta mot INF-avtalet genom att de skall ha utvecklat19 samt förbandssatt20 markrobotsystem som kan verka inom det förbjudna avstånden som INF-avtalet stipulerar. Ryssland å sin sida har anklagat USA för att bryta mot INF-avtalet, dels genom att de anser att avfyrningsplattformarna för det ballistiska missilförsvaret även kan användas för att avfyra kryssningsrobotar,21 dels för att de målrobotar som USA använder sig av för att testa sitt missilförsvar skall vara ett brott mot INF-avtalet.22

Konflikten mellan USA och Ryssland avseende INF-avtalet går att spåra till 2007 och möjligtvis tidigare, då USA och Ryssland försökte komma överens om en lösning kring det missilförsvar som USA hade tagit steg för att upprätta i Europa, efter det att USA drog sig ur ABM-avtalet 2002.23 Konsekvensen av alla de turer som varit är att USA nu officiellt sagt att de kommer påbörja ett utvecklingsarbete kring markrobotsystem som kan verka inom det av INF-avtalet förbjudna distanserna.24 Varvid det får ses som troligt att USA inom något år även kan ha markrobotsystem. Enligt USA är detta utvecklingsarbete ett sätt att försöka få Ryssland till efterlevnad av INF-avtalet.25

Under den senare delen av 2018 bedöms den i Polen placerade delen av missilförsvaret vara operativ.26 Vilket innebär att det då finns en möjlighet att Ryssland kommer vidta någon form av motåtgärd, då Ryssland varit kraftigt kritisk mot detta missilförsvar sedan dess start och ser det som ett hot mot dem.27Bedömningen har ofta varit att en basering av Iskandersystemet till Kaliningrad Oblast, skulle kunna vara en sannolik motåtgärd från rysk sida.28 Dock blir det som motåtgärd något malplacerad, då alla inklusive Ryssland vet utifrån dess moderniseringsprogram av de väpnade styrkorna att Iskander systemet skulle placeras i Kaliningrad Oblast för eller senare,29framför allt då den 152. Markrobotbrigaden i Kaliningrad Oblast nu genomför utbildning på systemet för att därefter tillföras det.30 Varvid någon annan motåtgärd kan ses som möjlig, framförallt då Rysslands President, Vladimir Putin, redan 2007 sa att Ryssland av olika skäl kunde tänka sig lämna INF-avtalet.31

Vad som dock är intressant att notera avseende Iskander, är att det förefaller vara troligt att MD N kommer tillföras markrobotförband av typen Iskander senast 2020.32 Som tidigare nämnts skall sju nya förband upprättas inom den ryska armén 2018. Varvid en möjlighetfinns att ett upprättande redan påbörjas under nästa år och senast 2019. Här får det ses som troligt att Alakurttikommer bli grupperingsort för ett nytt markrobotförband, mellan 2018 – 20, då det skulle skapa ett överlappande täckningsområde med Iskandersystemet längs hela Rysslands västra landgräns. Därutöver skulle t.ex. F 21 i Luleå hamna inom räckvidd samt Vidsel- och Jokkmokksbasen för Flygvapnet, räknat på den officiella 500 km räckvidden för Iskandersystemet och utgående från Alakurtti. Vilket även innebär att troligtvis kommer två av tre svenska flygflottiljer kunna nås av Iskandersystemet vid 2020 utgång, räknat utifrån den officiella räckvidden. Detta kan möjligtvis även innebära att någon form av tillfällig basering med Iskandersystemet kan genomföras inom MD N under vissa perioder likt agerandet varit i Kaliningrad Oblast. En möjlig tidpunkt för sådan tillfällig basering skulle t.ex. kunna vara vid NATO övningen Trident Juncture som genomförs i Norge under 2018.33

Avseende Open Skies, har 2017 inneburit ett antal försämringar av hur föredraget kan utnyttjas. Upptakten förefaller initialt varit att Ryssland begränsat hur lång flygsträcka som får tillämpas per dygn över Kaliningrad Oblast. Detta i sin tur medförde att USA kom att lyfta möjligheten att vidta åtgärder gentemot det ryska agerandet.34 Det Amerikanska svaret kom bli en begränsning avseende hur långa flygsträckor som får genomföras över Hawaii. Därutöver lades förbud på att utnyttja två flygbaser, Robins respektive Ellsworth flygbas, i Georgia respektive South Dakota. Detta i sin tur kom föranleda att Ryssland lyfte möjligheten om motåtgärder.35 Det ryska svaret kom bli att skapa begränsningar avseende vilka flygfält USA får utnyttja i Ryssland för att genomföra flygningar i enlighet med Open Skies avtalet.36 I skrivande stund är det oklart vilka flygfält som USA, ej får utnyttja i Ryssland. I sammanhanget är det även intressant att notera uppgifter som framkommit att Ryssland kan ha utnyttjat Open Skies flygningarna för underrättelseverksamhet över amerikanskt territorium, ej i enlighet med avtalet.37

Vid inledningen av oktober månad 2017 rapporterade den ryska tidningen Kommersant, enligt uppgifter de tagit del av från källor nära det ryska försvarsministeriet, att det numera skulle finnas en risk för väpnad konflikt mellan Ryssland och NATO länder. Detta skall ha framkommit vid en utredningen avseende den ryska nationella säkerheten inom den maritima arenan, där bl.a. Norge berördes som ett av länderna.38 Dock får man vara något försiktig med dessa uppgifter då de härrör från källor nära det ryska försvarsministeriet, vilket per seinte innebär att de, de facto sett själva rapporten därutöver så berör det enbart möjliga maritima konfliktytor. Dock blir det intressant utifrån de tidigare berörda uppgifterna som förmedlades av den tyska underrättelsetjänstens chef i November månad 2017.

Detta är intressant utifrån Försvarsberedningens bedömning i dess totalförsvarsutredning att, "Ett väpnatangrepp mot Sverigekan inte uteslutas".39Vilket måste sägas skiljer sig en hel del från den närmsta skrivningen i det senaste försvarsbeslutet som säger att, "Det går inte att se militära konflikter i vårt närområde som skulle påverka endast ett land. Ett enskilt militärt väpnat angrepp direkt mot Sverige är fortsatt osannolikt. Kriser eller incidenter som även inbegriper militära maktmedel kan dock uppstå och militära angreppshot kan likväl aldrig uteslutas".40Här skulle skrivningen i det senaste försvarsbeslutet kunna tolkas som att den implicit säger att ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas, dock måste det sägas att skrivningen i totalförsvarsutredningen är betydligt tydligare i sådant fall. Då försvarsbeslutet explicit inte nämner något om risker för väpnat angrepp.

Nästa intressanta utspel skedde samma dag som Försvarsberedningen presenterade sin Totalförsvarsutredning d.v.s. 20DEC2017. Detta skedde i Norge där chefen för dess marinkår General RobertB. Neller samt marinkårens högste företrädare för dess underofficerare samt soldater, Sergeant Major of the Marine Corps Ronald L. Green besökte den kontingent av amerikanska marinkårssoldater som är baserade i Værnes. Vid detta besök uttalade chefen för den amerikanska marinkåren två väldigt tydliga budskap. Det ena var att "I hope I'm wrong, but there's a war coming" och det andra var att han förutspådde en "big-ass fight". Därutöver påtalade han att Stilla Havet samt Ryssland kommer vara marinkårens fokusområden framgent.41 Enligt marinkårschefens presstalesperson skall de två tidigare nämnda uttalandena utgjort ett motivationstal, då The Washington Post frågade om dess innebörd.42 Huruvida så var fallet eller ej, går ej att bedöma, men vanligtvis brukar högre amerikanska militära chefer välja sina ordval med eftertanke ffa. när media är närvarande, vilket gör det intressant att notera.

I sammanhanget blir den amerikanska nationella säkerhetsstrategin värd att belysa, som publicerades den 18DEC2017 d.v.s. två dagar innan chefen för den amerikanska marinkårens uttalande. Där skrivs bl.a. "China and Russia challenge American power, influence, and interests, attempting to erode American security and prosperity". Därutöver framgår det, "The combination of Russian ambition and growing military capabilities creates an unstable frontier in Eurasia, where the risk of conflict due to Russian miscalculation is growing".43 Vilket i sig enbart bekräftar att Ryssland och Kina kommer vara fokusområden, men det bekräftar att åtminstone konfliktrisken i sig har ökat i Euroasien d.v.s. Europa och Asien, dock säger det varken implicit eller explicit att ett krig är på väg. Men det ger eventuellt en viss bakgrund till den amerikanska marinkårschefens uttalanden.

Nästa intressanta utspel inom samma område genomfördes av Storbritanniens Försvarsminister, Gavin Williamson, den 26DEC2017. Där han uttalade sig kring fartygsrörelser genomförda av den ryska marinen i anslutning till Storbritannien under julhelgen. Där han sa, "I will not hesitate in defending our waters or tolerate any form of aggression" samt "Britain will never be intimidated when it comes to protecting our country, our people, and our national interests".44 Vilket får anses vara kraftiga ordval utifrån maritima rörelser på internationellt vatten, om än att övningsmoment kan ha genomförts som varit riktade mot Storbritannien. Här kan han givetvis tagit tillfället i akt för att uttrycka sin folkrättsliga rätt att skydda sitt territorium. Dock om man t.ex. jämför med Sverige så har liknande uttalanden, mig veterligen, enbart genomförts under 1980-talets kränkningar på svenskt inre vatten. Dock går det inte att jämföra nationer rakt av ffa. kanske inte Sverige gentemot Storbritannien, men det sätter ett visst perspektiv kring uttalandet. Framför allt då det ”diplomatiska språket” försöker vara något av ett universellt språk.

Här är det även intressant att notera vad chefen för den ryska utrikes underrättelsetjänsten, Sergej Narysjkin, framförde vid ett möte med chefer från säkerhetstjänster ur stater inom OSS, Oberoende Staters Samvälde. Inledningsvis framförde han att USA var den stat som var drivande i ett icke-deklarerat hybridkrig gentemot Ryssland och OSS länderna. Därefter framförde att Sverige tillsammans med ett antal andra länder (Storbritannien, Polen samt de baltiska staterna) hade en ledande roll i detta icke deklarerade hybridkrig. Bland annat hävdar han att Sverige tillsammans med de övriga länderna försöker skapa revolutionära celler inom emigrantstrukturer i Ryssland och staterna inom OSS.45 I detta sammanhang är det intressant att notera det ryska utrikesministeriets kommentar avseende den nya amerikanska nationella säkerhetsstrategin, vilket var att det inte var en strategi gentemot samarbete utan snarare en strategi gentemot konfrontation.46 Således säger Ryssland att USA och ett antal andra länder för ett icke-deklarerat hybridkrig mot Ryssland samt att USA säkerhetsstrategi är en väg mot konfrontation.

Här är det även intressant att notera hur Sverige samt dess underrättelsetjänst, enligt ett reportage i den ryska tevekanalen Rossija 24, skall utnyttja personal med liknande bakgrund som den nu för spionerianklagelser i Ryssland gripne norrmannen FrodeBerg.47 Detta omnämnande om Sverige samt inom ramen för det icke-deklarerade s.k. Hybridkriget gentemot Ryssland, kan mycket väl vara en metod för att skapa en bild av ett yttre hot mot Ryssland för den ryska befolkningen, i syfte att ena dem och få dem att bortse från inrikesproblem.48 Dock har som bekant myntet alltid två sidor, varvid Ryssland även skulle kunna se Sverige som ett hot samt en drivande part i ett icke-deklarerat hybridkrig gentemot Ryssland och OSS-staterna, ibland kan det som ter sig osannolikt även vara det korrekta, beroende på hur man väljer att åskåda.

Sammanfattning

Året 2017 har således varit något av en sinuskurva i rytm avseende säkerhetsläget i vårt direkta närområde. Det inledes med en topp maa. NATO förstärkningsåtgärder till de baltiska staterna. För att därefter så sakteliga glida ner i en dal, för att under sommaren gå upp mot en topp som nåddes i samband med Zapad-2017. Därefter fortsatte den snabbt nedåt igen, för att under den sista skälvande månaden av året återigen nå en ny topp, då ordet väpnad konflikt från att varit ett tabubelagt ord i det offentliga rummet, plötsligt valde att kliva in i rummet.

Här skulle man lätt kunna förledas till att tro att det generella säkerhetsläget kraftigt försämrats då det nu helt plötsligt börjar talas om det. Här skulle jag vilja hävda motsatsen, säkerhetsläget per se har inte försämrats nämnvärt under 2017. Risken för en väpnad konflikt i vårt närområde är fortsatt densamma som den varit under minst ett till två år. Den enda skillnaden är att nu talar man öppet om det. Vilket gör det spott och spä som Generalmajor Anders Brännströmfick utså för sin, ur mitt perspektiv korrekta, bedömning av säkerhetsläget väldigt osmaklig, för vad skiljer hans uttalande från det Försvarsberedningen presenterade den 20DEC2017?

Däremot får det ses som troligt att den till ytan gjorda konsolidering av militära positioner i vårt direkta närområde som skett under 2017, kommer förändras. Ökar retoriken avseende möjligheterna kring en väpnad konflikt, kommer det även börja ställas krav på folkvalda oaktat i vilket land att ett av de grundläggande ansvaren för en stat tas. Det vill säga, skyddet av sina medborgare och sitt territorium. Vilket på sikt kommer medföra att de militära styrkeförhållandena kommer förändras. Retoriken i sig ökar även risken att en incident övergår till en väpnad konflikt, då en hårdnande retorik som kontinuerligt upprepas kommer innebära att man, dels letar efter tecken på väpnad konflikt på ett annat sätt, dels att toleransnivåer kommer sänkas. Detta är mänsklig psykologi, tänk dig att du går i ett område som du bedömer som farligt, då är du mer alert och redo för kamp, det är ingen skillnad med ett försämrat säkerhetsläge mellan stater. Dock går det inte heller att förtiga ett försämrat säkerhetsläge som vi haft under ett antal år, det är som att undvika att teckna en hemförsäkring.

Således, kan 2017 ses som ett mellanår i det föränderliga säkerhetsläget i vårt närområde, så sakteliga började man inse hur säkerhetsläget stod till och började prata om det. Varvid det är något ironiskt att detta år var Tuppens år enligt den kinesiska kalendern, den gal tydligen i slutet av året. Nu återstår att se vad man väljer att göra, då den galit.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Bild 1(Engelska)
British Broadcasting Corporation 1, 2, 3, 4 (Engelska)
CAST 1(Ryska)
CNBC 1(Engelska)
Dagens Nyheter 1(Svenska)
Deutsche Welle 1, 2(Engelska)
Foreign Policy 1(Engelska)
Forsvaret 1(Engelska)
Kommersant 1(Ryska)
Nationalencyklopedin 1(Svenska)
Military.com 1(Engelska)
NATO Review 1(Engelska)
Ośrodek Studiów Wschodnich 1, 2(Engelska)
Regeringen 1, 2(Svenska)
Reuters 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9(Engelska)
Rysslands President 1(Engelska)
State Security Department of Lithuania 1(Engelska)
TASS 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 (Engelska/Ryska)
The Hill 1(Engelska)
The Independent Barents Observer 1 (Engelska)
The New York Times 1(Engelska)
The Wall Street Journal 1, 2, 3, 4, 5 (Engelska)
The White House 1(Engelska)
U.S. Department Of State 1, 2(Engelska)
Washington Examiner 1(Engelska)
YLE 1(Svenska)

Slutnoter

1Reuters. Nitschke, Stephane. U.S. tanks, equipment arrives for NATO exercises in eastern Europe. 2017. https://www.reuters.com/article/us-nato-russia/u-s-tanks-equipment-arrives-for-nato-exercises-in-eastern-europe-idUSKBN14Q1VC(Hämtad 2017-12-28)
Deutsche Welle. German, Belgian troops arrive in Vilnius as part of NATO deployment. 2017. http://www.dw.com/en/german-belgian-troops-arrive-in-vilnius-as-part-of-nato-deployment/a-37259704(Hämtad 2017-12-28)
2The Wall Street Journal. Barnes, Julian E. NATO’s Stronger Baltic Force Riles Russia. 2017. https://www.wsj.com/articles/natos-stronger-baltic-force-riles-russia-1497887136(Hämtad 2017-12-28)
3British Broadcasting Corporation. US tanks and troops in Poland a threat, Russia says. 2017. http://www.bbc.co.uk/news/world-europe-38592448(Hämtad 2017-12-28)
4Ochmanek, David. et al. U.S. Military Capabilities and Forces for a Dangerous World: Rethinking the U.S. Approach to Force Planning. RAND Corporation, Santa Monica CA, 2017, s. 35-36, 42.
5CNBC. Daniels, Jeff. Large-scale Russian military exercises in Belarus feared to be set-up for Putin's next conquest. 2017. https://www.cnbc.com/2017/08/19/fears-grow-russian-military-drills-in-belarus-are-moscows-next-crimea.html(2017-12-28)
6Washington Examiner. Lithuanian defense official warns Russian war games 'could prepare bases' for attack at West. 2017. http://www.washingtonexaminer.com/lithuanian-defense-official-warns-russian-war-games-could-prepare-bases-for-attack-at-west/article/2634711(Hämtad 2017-12-28)
7British Broadcasting Corporation. Ukraine fears Russia will use exercises next week to invade. 2017. http://www.bbc.co.uk/news/world-europe-41190967(Hämtad 2017-12-28)
8State Security Department of the Republic of Lithuania, Second Investigation Department under the Ministry of National Defence. National Security Threat Assessment. Vilnius, 2017, s. 7-8.
9YLE. Kronvall, Kerstin. Finländsk militärexpert utvärderar krigsövningen Zapad: Ryssland och Vitryssland övade inte ett anfall mot Nato. 2017. https://svenska.yle.fi/artikel/2017/11/15/finlandsk-militarexpert-utvarderar-krigsovningen-zapad-ryssland-och-vitryssland(Hämtad 2017-12-28)
10Bild. Röpcke, Julian. Putin's Zapad 2017 simulated a war against NATO. 2017. http://www.bild.de/politik/ausland/bild-international/zapad-2017-english-54233658.bild.html(Hämtad 2017-12-28)
11The New York Times. Schmitt, Eric. Vast Exercise Demonstrated Russia’s Growing Military Prowess. 2017. https://www.nytimes.com/2017/10/01/us/politics/zapad-russia-military-exercise.html(Hämtad 2017-12-28)
12NATO Review. Johnson, Dave. ZAPAD 2017 and Euro-Atlantic security. 2017. https://www.nato.int/docu/review/2017/Also-in-2017/zapad-2017-and-euro-atlantic-security-military-exercise-strategic-russia/EN/index.htm(Hämtad 2017-12-28)
Reuters. Emmott, Robin. NATO says Russia misled West over scale of Zapad war games. 2017. https://www.reuters.com/article/us-nato-russia/nato-says-russia-misled-west-over-scale-of-zapad-war-games-idUSKBN1CV2K4(Hämtad 2017-12-28)
13Ośrodek Studiów Wschodnich. Wilk, Andrzej. The Zapad-2017 exercises: the information war (for now). 2017. https://www.osw.waw.pl/en/publikacje/osw-commentary/2017-09-04/zapad-2017-exercises-information-war-now(Hämtad 2017-12-28)
14Deutsche Welle. Knight, Ben. German spy chief warns against Russia's military ambitions. 2017. http://www.dw.com/en/german-spy-chief-warns-against-russias-military-ambitions/a-41397335(Hämtad 2017-12-28)
Reuters. German spy chief sees Russia as danger, cites military advances. 2017. https://www.reuters.com/article/us-germany-russia/german-spy-chief-sees-russia-as-danger-cites-military-advances-idUSKBN1DF213(Hämtad 2017-12-28)
15President of Russia. Expanded meeting of the Defence Ministry Board. 2017. http://en.kremlin.ru/events/president/news/56472(Hämtad 2017-12-28)
TASS. Russia to focus on beefing up military infrastructure in Arctic and on western border. 2017. http://tass.com/defense/983063(Hämtad 2017-12-28)
16Ibid.
TASS. Russia fully restores its presence in the Arctic — top brass. 2017. http://tass.com/defense/974441(Hämtad 2017-12-28)
17Reuters. Emmott, Robin. NATO agrees new military commands to protect Europe. 2017. https://www.reuters.com/article/us-nato-defence/nato-agrees-new-military-commands-to-protect-europe-idUSKBN1D82RK(Hämtad 2017-12-28)
18Nationalencyklopedin. INF-avtalet. 2017. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/inf-avtalet(Hämtad 2017-12-28)
U.S. Department Of State. Treaty Between The United States Of America And The Union Of Soviet Socialist Republics On The Elimination Of Their Intermediate-Range And Shorter-Range Missiles (INF Treaty). 2017. https://www.state.gov/t/avc/trty/102360.htm#text(Hämtad 2017-12-28)
19U.S. Department of State. 2017 Report on Adherence to and Compliance With Arms Control, Nonproliferation, and Disarmament Agreements and Commitments. 2017. https://www.state.gov/t/avc/rls/rpt/2017/270330.htm(Hämtad 2017-12-28)
20Reuters. Ali, Idrees. U.S. general says Russia deploys cruise missile, threatens NATO. 2017. https://www.reuters.com/article/us-usa-russia-missiles/u-s-general-says-russia-deploys-cruise-missile-threatens-nato-idUSKBN16F23V(Hämtad 2017-12-28)
21British Broadcasting Corporation. Russia says US missile system breaches nuclear INF treaty. 2016. http://www.bbc.co.uk/news/world-europe-36269734(Hämtad 2017-12-28)
22TASS. Putin accuses US of violating INF Treaty. 2017. http://tass.com/defense/982535(Hämtad 2017-12-28)
23Reuters. Gray, Andrew. Mohammed, Arshad. Russia, U.S. at odds over missile shield. 2007. https://www.reuters.com/article/us-usa-russia/russia-u-s-at-odds-over-missile-shield-idUSN1146001620071012(Hämtad 2017-12-28)
24The Wall Street Journal. Barnes, Julian E. Forrest, Brett. Sonne, Paul. Pentagon Moves to Develop Banned Intermediate Missile. 2017. https://www.wsj.com/articles/pentagon-moves-to-develop-banned-intermediate-missile-1510862789(Hämtad 2017-12-28)
25The Wall Street Journal. Barnes, Julian E. NATO Backs Pentagon Move to Research Building Banned Missiles. 2017. https://www.wsj.com/articles/nato-backs-pentagon-move-to-research-building-banned-missiles-1513339691(Hämtad 2017-12-28)
26Reuters. Emmott, Robin. Torbati, Yeganeh. NATO takes over U.S.-built missile shield, amid Russian suspicion. 2016. https://www.reuters.com/article/us-nato-summit-shield/nato-takes-over-u-s-built-missile-shield-amid-russian-suspicion-idUSKCN0ZO1Q1(Hämtad 2017-12-28)
27TASS. General Staff: US stepping up work to deploy missile defense system to Poland by 2018. 2017. http://tass.com/defense/943339(Hämtad 2017-12-28)
28Ośrodek Studiów Wschodnich. Żochowski, Piotr. Iskander missiles in Kaliningrad: a constant element of Russia’s policy of intimidation. 2016. https://www.osw.waw.pl/en/publikacje/analyses/2016-10-11/iskander-missiles-kaliningrad-a-constant-element-russias-policy(Hämtad 2017-12-28)
29TASS. Iskander-M missile systems to be deployed in Kaliningrad region till 2018. 2015. http://tass.com/russia/795113(Hämtad 2017-12-28)
30Центр анализа стратегий и технологий. 152-я гвардейская ракетная бригада в Калининграде получила ракетные комплексы "Искандер-М". 2017. https://bmpd.livejournal.com/2970466.html(Hämtad 2017-12-28)
31Reuters. Gray, Andrew. Mohammed, Arshad. Russia, U.S. at odds over missile shield. 2007. https://www.reuters.com/article/us-usa-russia/russia-u-s-at-odds-over-missile-shield-idUSN1146001620071012(Hämtad 2017-12-28)
32TASS. Russian ground forces to be fully rearmed with Iskander-M ballistic missiles by late 2020. 2017. http://tass.com/defense/947360(Hämtad 2017-12-28)
33Forsvaret. Taking NATO back to its core mission. 2017. https://forsvaret.no/en/taking-nato-back-to-its-core-mission(Hämtad 2017-12-28)
34The Wall Street Journal. Forrest, Brett. U.S. to Curb Russian Military Flights Over American Territory. 2017. https://www.wsj.com/articles/u-s-to-curb-russian-military-flights-over-american-territory-1506402871(Hämtad 2017-12-28)
35The Wall Street Journal. Forrest, Brett. Hodge, Nathan. In Tiff With Russia, U.S. Moves to Restrict International Military Flights Over Hawaii. 2017. https://www.wsj.com/articles/in-tiff-with-russia-u-s-moves-to-restrict-international-flights-over-hawaii-1506613705(Hämtad 2017-12-28)
36Reuters. Russia to limit U.S. military observation flights: RIA. 2017. https://www.reuters.com/article/us-russia-usa-openskies/russia-to-limit-u-s-military-observation-flights-ria-idUSKBN1EL0UT(Hämtad 2017-12-28)
37Foreign Policy. Dorfman, Zach. The Secret History of the Russian Consulate in San Francisco. 2017. http://foreignpolicy.com/2017/12/14/the-secret-history-of-the-russian-consulate-in-san-francisco-putin-trump-spies-moscow/(Hämtad 2017-12-28)
38Коммерсантъ. Геополитика в помощь снабжению. 2017. https://www.kommersant.ru/doc/3428044(Hämtad 2017-12-28)
39Ds 2017:66. Motståndskraft. Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025. s. 61.
40Proposition 2014/15:109. Försvarspolitisk inriktning – Sveriges försvar 2016–2020. s. 46.
41Military.com. Marine Leaders Highlight Norway Unit's Role as Deterrent to Russia. 2017. https://www.military.com/daily-news/2017/12/21/marine-leaders-highlight-norway-units-role-deterrent-russia.html(Hämtad 2017-12-28)
42The Hill. Delk, Josh. Top Marine general: 'There's a war coming'. 2017. http://thehill.com/blogs/blog-briefing-room/366174-marine-corps-commandant-theres-a-war-coming(Hämtad 2017-12-28)
43The White House. National Security Strategy of the United States of America. Washington, DC: The White House, 2017. s. 2, 26.
44British Broadcasting Corporation. HMS St Albans: UK frigate shadows Russian warship in North Sea. 2017. http://www.bbc.co.uk/news/uk-42481216(Hämtad 2017-12-28)
45ТАСС. Нарышкин отмечает угрозу переноса активности террористов в Центральную Азию и РФ. 2017. http://tass.ru/politika/4824055(Hämtad 2017-12-28)
46TASS. Russian Foreign Ministry describes US’ new national security strategy as confrontational. 2017. http://tass.com/politics/981947(Hämtad 2017-12-28)
47The Independent Barents Observer. Staalesen, Atle. Propaganda TV whips up spy hysteria along Russia’s border to Norway. 2017. https://thebarentsobserver.com/en/2017/12/propaganda-tv-whips-spy-hysteria-along-russias-border-norway(Hämtad 2017-12-28)
48Dagens Nyheter. Carlsson, Mattias. Rysk spionchef: Sverige deltar i hybridkrig mot Ryssland. 2017. https://www.dn.se/nyheter/rysk-spionchef-sverige-deltar-i-hybridkrig-mot-ryssland/(Hämtad 2017-12-28)

Påbud?

Reflektion

"Ochdet hände sig vid den tidenatt från kejsar Augustus utgickett påbud..." Så inleds Evangelium enligt Lukas 2 Kapitlet, det är sannolikt en inledning som kommer höras på flera Julvesper runt om i Sverige, i närtid. Svensk försvarspolitik och därav indirekt även en stor del av dess säkerhetspolitik kom under det inledande 2000-talet baseras på att ett påbud skulle uppenbara sig. Detta påbud skulle indikera starten på ett försämrat omvärldsläge som i sin tur skulle medge ett tioårigt återtagande för att kunna garantera Sveriges oberoende i händelse av ett försämrat säkerhetsläge i vårt närområde.

När detta påbud skulle ha kommit, kommer troligtvis vara av stort intresse för framtida säkerhetspolitiska forskare. Vad som dock går att konstatera är att General Håkan Syrén under sin tid som Överbefälhavare, vid 2008 i kölvattnet av den rysk-georgiska konflikten tydligt kom att pekapå att Ryssland hade valt konfrontationens väg och att den svenska försvarspolitiken därav måste utgå från säkerhetspolitiska realiteter kontra, på förhand fastlagda ekonomiska ramar.

Vad avser den rysk-georgiska konflikten, är det intressant i ett underrättelsesammanhang att notera hur svensk underrättelsetjänst, i form av Försvarets Radioanstalt, innan konflikten påbörjades hade uppfattatvad som var på väg att ske. Vilket sätter General Håkan Syréns uttalande i ett visst perspektiv, då det var ett väldigt tydligt uttalande han genomförde i sin roll, dels som myndighetschef, dels som Överbefälhavare.

Vid 2012 genomförde Svenska Dagbladet med Mikael Holmströmsom reporter en intervjumed den avgående chefen för den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST), Generalmajor Stefan Kristiansson. Den avgående MUST chefen påtalar vikten av att de förmågor som utvecklas i Ryssland måste beaktas, därtill påtalar han att den ryska militärreformen som påbörjades 2008 hade tagit fart. Därutöver påtalas även att Ryssland vill ha stabilitet, men risken är att det blir stabilitet på Rysslands villkor. Detta var ett eller två år, beroende på när man väljer att se startpunkten, innan den rysk-ukrainska konflikten uppstod.

I slutet av 2012 kom det beryktade uttalandet om "enveckas försvaret", dåvarande Överbefälhavaren, General SverkerGöransson, intervjuades av Svenska Dagbladets dåvarande reporter Mikael Holmström, vid en tjänsteresa till Kiruna. Vid denna intervju framkom det att Sverige skulle kunna stå emot ett angrepp under en veckas tid, mot en motståndaren med en begränsad målsättning. Detta förefaller varit en slutsats utifrån ett krigsspel, ett av troligtvis många som genomförts, varvid den måste sättas i en specifik kontext. Dock var det ett väldigt tydligt budskap som skickades av den dåvarande Överbefälhavaren.

På detta sätt skulle man kunna fortsätta ett bra tag, med olika signaler och utspel både kring omvärldsläge men även vad avser svensk försvarsförmåga. Dock blir det en återupprepning av mycket som redan berörts på denna och andra bloggar. Vad som dock gör dessa saker intressanta blir att sätta den nuvarande överbefälhavarens, General Micael Bydén, uttalandeunder den gångna veckan, v749, ihop med de tidigare berörda uttalandena.

Överbefälhavaren påtalar, om inte ytterligare finansiella medel tillförs kommer Försvarsmaktens förmåga nedgå. Detta som en bieffekt av Försvarsmaktens ökade verksamhet, sannolikt maa. det negativa omvärldsläget, redan vid 2020 kommer Försvarsmaktens förmåga nedgå. Därutöver påtalar han att personalen är pressad maa. den ökade verksamheten men även bristen på personal, utgör ett problem. Behovet av ytterligare medel för att kunna lösa de uppgifter som regering och riksdag har ålagt Försvarsmakten, är något som både nuvarande och dåvarande Överbefälhavare kontinuerligt påtalat. Varpå det i grunden ej är något ”nytt under solen”.

Således har det förlupit en sträcka på snart 10 år, när tre överbefälhavare har påtalat, att det råder en kraftig diskrepans mellan de medel som tillförs, kontra det säkerhetspolitiska omvärldsläget och i grunden Försvarsmaktens utformning för att kunna möta detta försämrade omvärldsläge. Man kan fundera på vilket "påbud" det är som krävs, för att Försvarsmakten skall kunna påbörja en tydlig omdaning som möter de behov som finns kopplat mot det omvärldsläge som råder.


Have a good one! // Jägarchefen

Dåtid möter nutid

Sammanfattning

Den ryska ubåtsförmågan och då i synnerhet dess attackubåtsförmåga, har under ett antal år utgjort ett debattämne i det säkerhetspolitiska rummet. Oftast hänvisas det till att ubåtsaktiviteten är i nivåer som under det kalla kriget. Utgående från historiska siffror, kopplat till nutida faktorer är det möjligt att patrulleringsverksamheten ligger någonstans kring 10-20% av den Norra marinens totala bestånd av attackubåtar. Vilket i sammanhanget skulle innebär fyra till sex attackubåtar ur den Norra marinen genomför mer eller mindre kontinuerlig patrullering. Dock förefaller förmågan att verka, därmed även påverka NATO sjöförbindelser, med dessa fyra till sex attackubåtar vara markant högre än under det kalla kriget, utifrån NATO agerande i frågan kring det ryska ubåtshotet, men även enskilda befattningshavares uttalanden.

Analys

Det kalla krigets historia gör sig fortfarande påmind och många historier har ännu inte berättas och många kommer troligtvis inte heller berättas. Vid många tillfällen under de senaste åren har det dragits paralleller till det kalla kriget, såsom den ryska ubåtsaktiviteten i Atlanten och annorstädes skall vara den högsta sedan det kalla kriget.1 I sammanhanget kan det vara intressant att försöka få en historisk bild kring hur omfattande den sovjetiska ubåtsaktiviteten i Atlanten, under det kalla kriget, de facto var. Den amerikanska underrättelsetjänstens, CentralIntelligence Agency, digitala arkiv kommer utgöra källmaterialet för att försöka nå någon klarhet i detta.

En problematik som uppstår är dock att de flesta av uppgifterna som avhemligats avseende detta är från slutet av 1970-talet d.v.s. innan det som av vissa beskrivits som den andra fasen av det s.k. kalla kriget uppstod, vilket kan sägas var den första halvan av 1980-talet.2 Härvid kan informationen vara något missvisande, då det eventuellt kan ha funnits perioder med hög aktivitet under 1980-talet, med anledningen av den högre spänningen som rådde mellan de två supermakterna, kontra 1970-talets slut. Men det kan ändock ge en fingervisning om vilka storheter som då rådde och hur dessa skulle kunna appliceras i vår tid.

Den senaste avhemligade rapporten, som jag upptäckt, är publicerad 1979 och blev avhemligad i juni 2017. I rapporten The SovietAttack Submarine Force and WesternSea Lines of Communication, berörs bl.a. den sovjetiska marinens operativa tillgänglighet av attackubåtar. Enligt den rapporten skall den operativa tillgängligheten vara låg, enligt rapporten skall enbart 10% av den sovjetiska attackubåtsflottan agera utanför den sovjetiska kustzonen. Totalt sett, bedömdes enbart 60% av den sovjetiska attackubåtsflottan vara tillgängliga för att lösa uppgifter vid ett krigsutbrott.3

I rapporten hänvisar de även till uppgifter från september 1978 avseende mängden operativa ubåtar inom den Norra marinen (NM), Östersjömarinen (ÖM), Svarta Havsmarinen (SvHM) samt Stilla havsmarinen (StHM). Enligt de uppgifterna bestod NM av 127 attackubåtar, ÖM av 26 attackubåtar, SvHM 20 attackubåtar och StHM 76 attackubåtar, både dieselelektriska och reaktordrivna.4Känt sedan tidigare är att ÖM hade uppgifter i åtminstone Nordsjön och ev. i Atlanten med sina ubåtar.5 Vilket skulle innebära att man ev. får addera ÖM operativa attackubåtar till NM förmåga att verka i Atlanten. Detta skulle innebära att det skulle kunnat befinna sig 12 till 14 attackubåtar i Atlanten, vid 10%, och som mest 76 till 90 stycken attackubåtar, vid 60%, om de prövat ett större koncept, dock torde inte detta varit under en längre tid utan snarare under en kortare tidsrymd den större mängden agerat.

Hur ser det då ut i dag? Enligt Office of NavalIntelligence rapportThe Russian Navy: A HistoricTransition, från december 2015, skall NM vid tidpunkten för rapportens publicering totalt haft 23 stycken attackubåtar och ÖM två stycken. Av dessa 23 inom NM är sex stycken dieselelektriska attackubåtar.6 I dagsläget kan ÖM ubåtar bortses från då det ej förefaller förekomma någon kontinuerlig patrullverksamhet med dessa utanför Östersjöregionen. Utgående från antal, får det anses vara smått otroligt om NM över tiden skall ha 12 stycken attackubåtar ute i Atlanten, då det skulle vara över 50% av det totala beståndet, med de dieselelektriska inräknande, framförallt när bedömningar från det kalla kriget gör gällande att 60% av attackubåtsflottan var den maximala storheten Sovjetunionen kunde utnyttja.

Kan då istället tio procentsatsen fortfarande vara gällande idag, kontra fysisk mängd? Inledningsvis bör det påtalas att den ryska flottan kom att minska ansenligt i storlek från 1990-talet till mitten av 00-talet. Valet som den ryska flottan gjorde var att bevara de mest kvalificerade enheterna och påbörja utvecklingsarbete för framtiden d.v.s. man skar ned storleken på sin flotta. Utgående från de fartyg som finns, utgör en stor del fortfarande arv, med en medelålder på över 20 år. Historiskt hade sovjetiska fartyg en livslängd om 25 år, som kunde förlängas som mest upptill 15 ytterligare år med omfattande förebyggande underhåll.7

Utgående från medelålder på de ryska fartygen får det återigen anses vara smått otroligt att Ryssland skulle genomföra patrulleringar med 12 attackubåtar i Atlanten över tiden. Därtill sett till det åldrande beståndet kan ett rimligt antagande vara att det krävs löpande underhållsåtgärder på det nuvarande attackubåtsbeståndet för att genomföra patrulleringar med dem, trots de valde att bibehålla de bästa fartygen under 1990-talet. Varvid 10% faktorn snarare kan vara rimlig att anta är det som refereras till, vid olika uttalanden.

Ytterligare en faktor som skulle kunna stödja 10% faktorn eller t.om. öka procentsatsen något är de uppgifter som framkommit, att den ryska patrulleringarna i Atlanten blivit, dels mer frekvent, dels ökat i tid, med dess attackubåtar.8 Vad som dock talar emot 10% faktorn är att det förefaller, dels ske patrullering utanför den brittiska flottans bas för dess ballistiskt robotbärande ubåtar vid Faslane,9 dels patrullering i Atlanten.10Utgående från 10% faktorn skulle det innebära att en ubåt befinner sig kring Skottland och en i Atlanten över tiden, vilket får anses vara något lågt. Således torde en siffra mellan 10-20% vara mer rimlig. Detta skulle innebära att av den ryska Norra Marinens attackubåtar genomför två till fyra stycken patrullering, här avses de 17 reaktordrivna attackubåtarna.

Vad som även blir intressant att studera är möjlig disposition av de tillgängliga attackubåtarna d.v.s. både de reaktordrivna samt de dieselelektriska. Tidigare bedömningar förefaller göra gällande att dieselelektriska ubåtar skulle patrullera i Norska Havet samt Barentshav i händelse av en konflikt.11 Vilket får anses vara rimligt maa. den kortare räckvidden dessa har. Sett till fredstida förhållande torde det fortsatt vara ett rimligt antagande att de dieselelektriska ubåtarna utnyttjas närmare den ryska kusten och dess flottbaser. Detta skulle i sådant fall innebära en ev. högre procentandel av de dieselelektriska ubåtarna utnyttjas i patrullering, om t.ex. en dieselelektrisk ubåt utnyttjas över tiden i Norska havet och en i Barentshav. Vilket torde vara möjligtm.h.t. tillgänglighet o.dyl.

Detta skulle således kunna ge en mängd om fyra till sex attackubåtar, både reaktordrivna och dieselelektriskt drivna, som genomför patrullering d.v.s. 17-26% av NM attackubåtar skulle med ett sådant antagande genomföra patrullering. Där två till fyra stycken genomför patrullering långt utanför den ryska kustzonen och två stycken genomför patrullering nära den ryska kustzonen. Detta får anses vara en rimlig mängd, kopplat till uttalanden om att verksamheten som bedrivs är inom s.k. ”kalla kriget nivåer”, när hänsyn tas till att attackubåtarna och dess personal måste genomföra återhämtning, underhållsarbeten osv. Således sett till 10% faktorn så ligger ovan resonemang över denna, men det får ses som rimligt att en patrulleringsverksamhet som ovan beskrivits genomförs. Varvid det får ses som möjligt att NM nyttjar cirka 10-20% av sitt attackubåtsbestånd över tiden, då patrullering med fyra i Atlanten och två i närheten av den ryska kustzonen ej behöver vara en konstant siffra utan säkerligen kan variera både med mindre mängd men även högre mängd.

En viktig faktor som även måste beaktas är de attackubåtar i användning av Ryssland idag har betydligt bättreförmåga än de som var i tjänst i slutet av 1970-talet och del av 1980-talet. Förmågan kan anses vara högre både i vad avser beväpning hos dem, men även förmåga till att undgå upptäckt d.v.s. överlevnad, vilket gör att den totala effekten hos en rysk attackubåt i dag, tydligt överstiger den förmåga dess motsvarigheter hade under 1970 och 1980-talet.12 Vilket får anses vara ett av, säkert flera, egentliga skäl till oron hos NATO maritima chefer, avseende den ökade mängden patrullering med de ryska attackubåtarna, då en modern rysk attackubåt i förmåga torde kunna motsvara minst två av de tidigare modellerna.

Härvid går det inte enbart att titta på procent eller direkta antal i användning av attackubåtar vid patrullering och jämföra med det kalla kriget, när den totala förmågan hos en attackubåt förefaller ökat. Därutöver förefaller NATO ubåtsjaktförmåga d.v.s. både vad avser inhämtningsförmåga men även förmågan till verkan nedgått markant sedan det kalla kriget slut.13I detta sammanhang är den estländske underrättelsechefen, Överste Kaupo Rosin, oro avseende förmågan att tillföra förstärkningar sjöledes väldigt intressant att notera,14om än att det troligtvis i huvudsak berör förmågan att förflytta förband i Östersjöregionen och till del i Atlanten.

I detta hänseende blir NATO beslut om återupprättande av ett "Atlantiskt kommando" synnerligen intressant. I debatten som förts kring det, handlar det främst om att säkerställa logistiken mellan Nordamerika och Europa i händelse av ett kraftigt försämrat säkerhetsläge eller väpnad konflikt.15 Vad som dock blir mer intressant är hur dessa sjöförbindelser är i behov av skydd i händelse av ett kraftigt försämrat säkerhetsläge eller en väpnad konflikt, varvid själva koordineringen avseende ubåtsjakt i Atlanten blir direkt avgörande.16 Därutöver kräver detta en kontinuerlig uppföljning redan i fredstid, för att ha en korrekt lägesuppfattning om t.ex. säkerhetsläget kraftigt skulle försämras, varvid det får ses som högst troligt att det kommer ske en förmågeförstärkning avseende ubåtsjakt inom de närmsta åren (två till fyra års period). Detta i sig utgör även en indikator på att trots reducering i den ryska attackubåtsflottan, anser NATO att den nuvarande mängden är ett signifikant hot.

Sjöförbindelserna mellan Nordamerika och Europa kommer i händelse av ett kraftigt försämrat säkerhetsläge eller väpnad konflikt mellan NATO och Ryssland vara direkt avgörande. Detta utifrån det beroende på styrketillförsel, som skapats ur den kraftiga amerikanska reduceringen av förmågor i Europa, sedan det kalla krigets slut.17 Därutöver den genomförda avvecklingen av de s.k. POMCUS förråden i Europa, har även ökat detta beroende av sjöförbindelserna.18 Då materiel i huvudsak kommer vara tvungen att passera på köl över Atlanten kontra utnyttjande av flygförbindelser. I det sammanhanget är det intressant att notera tidsåtgången för att förflytta en division från Nordamerika till Europa. I en studie genomförd av den amerikanska tankesmedjan RAND från 2013, jämförs olika förflyttningsalternativ. Där framkommer det t.ex. för att förflytta en division mellan t.ex. New York och Rotterdam, utifrån avstånd, skulle tidsåtgången vara cirka 30 dagar.19

I detta sammanhang blir f.d. SACEUR, General Philip M. Breedlove, uttalande vid en konferens anordnad av AirForce Association under 2016, mycket intressant. Breedlove framför en oro över hur säkert transporterna från Nordamerika till Europa kan komma att genomföras, både till sjöss men även i luften.20 Nu är uttalandet över ett år gammalt men det visar troligtvis på att åtminstone för ett år sedan var förmågan för NATO, att kunna verka mot olika hotförmågor under, på och över Atlanten klart bristfällig, annars skulle inte ett sådant uttalande genomförts. Härvid finns det även ett värde av att se vilka förluster som beräknades i händelse av en konflikt under det kalla kriget, vid transporterna över Atlanten.

Utgående från den tidigare refererade studien/rapporten av CIA, förefaller mängden förluster som Sovjetunionen hade kunnat åsamka det flöde av fartyg som var tänkt att trafikera sjölederna mellan Nordamerika och Europa vara nästintill försumbar. Dock handlar det även om vilka fartyg som sänks och med vilken last, varvid det ej går att fokusera på förmågan att sänka en stor mängd skepp.21 Varvid den nuvarande oron och uttalandena avseende den ryska ubåtsförmågan blir väldigt intressant, då tidigare studier visar på att den sovjetiska attackubåtsförmågan inte var så god som många kanske tänkte sig under 1970 och 1980-talet.

Sett till ett svenskt perspektiv blir detta även intressant, då vi i mångt hänger upp vår egen försvarsförmåga på att tillsammans med andra kunna agera i händelse av ett kraftigt försämrat säkerhetsläge eller vid en väpnad konflikt. Tidsåtgången innan substantiell militär hjälp skulle kunna komma fram till Sverige i händelse av en väpnad konflikt i Östersjöregionen får anses vara ansenlig, vilket även blir ett normerande värde att ta hänsyn till vid planering, men bör även ses som ett värde att ta med sig in för den nya Försvarsberedningen kring hur den svenska Försvarsmakten skall dimensioneras efter 2020.

Slutsats

Utgående från en rad faktorer får det ses som troligt att den ryska attackubåtsförmågan i dag är signifikant bättre än vad den var under 1980-talet. Denna förmågehöjning beror troligtvisfrämst på två faktorer, dels förbättrade ubåtar, dels NATO avveckling av vad som kan anses varit en välutvecklad ubåtsjaktförmåga uppbyggd kring både inhämtnings- men även verkanssystem. Mängden attackubåtar som de facto befinner sig över tiden i t.ex. Atlanten får dock anses vara låg, men kopplat till de två ovannämnda faktorerna, förefaller även en låg mängd kunna utgöra ett signifikant hot, utifrån NATO-ländernas agerande i frågan.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Breaking Defense 1(Engelska)
Center for a New American Security 1(Engelska)
Central Intelligence Agency 1, 2(Engelska)
Defense News 1(Engelska)
Globalsecurity 1(Engelska)
IHS Jane's Defence Weekly 1(Engelska)
Office of Naval Intelligence 1(Engelska)
RAND Corporation 1(Engelska)
Reuters 1, 2(Engelska)
The Heritage Foundation 1(Engelska)
The Telegraph 1(Engelska)
The Wall Street Journal 1, 2, 3(Engelska)
The Washington Post 1(Engelska)
U.S. Naval Institute 1, 2(Engelska)

Agrell, Wilhelm. Detsäkra landet?: svensk försvars- ochsäkerhetspolitik från ett kallt krigtill ett annat. Malmö: Gleerup, 2016.
Gustafsson, Bengt. Sanningen om ubåtsfrågan: ett försöktill analys. Stockholm: Santérus, 2010.

Slutnoter

1The Telegraph. Farmer, Ben. NavyfacingheaviestRussianactivitysinceColdWarsaysFirstSeaLord. 2017. http://www.telegraph.co.uk/news/2017/01/15/navy-facing-heaviest-russian-activity-since-cold-war-says-first/(Hämtad 2017-12-02)
Reuters. Shalal, Andrea. Russian naval activity in Europe exceeds Cold War levels: U.S. admiral. 2017. https://www.reuters.com/article/us-usa-russia-military/russian-naval-activity-in-europe-exceeds-cold-war-levels-u-s-admiral-idUSKBN17B0O8(Hämtad 2017-12-02)
Reuters. Emmott, Robin. NATOagreesnewmilitarycommandstoprotectEurope. 2017. https://www.reuters.com/article/us-nato-defence/nato-agrees-new-military-commands-to-protect-europe-idUSKBN1D82RK(Hämtad 2017-12-02)
The Washington Post. Gibbons-Neff, Thomas. Report:RussiansubactivityreturnstoColdWarlevels. 2016. https://www.washingtonpost.com/news/checkpoint/wp/2016/02/04/report-russian-sub-activity-returns-to-cold-war-levels/(Hämtad 2017-12-02)
IHS Jane's Defence Weekly. de Larrinaga, Nicholas. Russian submarine activity topping Cold War levels. 2016. https://web.archive.org/web/20160207042717/http://www.janes.com/article/57650/russian-submarine-activity-topping-cold-war-levels(Hämtad 2017-12-02)
2Agrell, Wilhelm. Detsäkralandet?: svenskförsvars-ochsäkerhetspolitikfrånettkalltkrigtillettannat. Malmö: Gleerup, 2016, s. 61.
3Central Intelligence Agency. TheSovietAttackSubmarineForceandWesternSeaLinesofCommunication. Washington, DC: Central Intelligence Agency, 1979, s. 3.
4Ibid. s. 4.
5Gustafsson, Bengt. Sanningenomubåtsfrågan:ettförsöktillanalys. Stockholm: Santérus, 2010, s. 172.
6Office of Naval Intelligence. TheRussianNavy:AHistoricTransition. Washington, DC: Office of Naval Intelligence, 2015, s. 16.
7Ibid. s. xix, 16.
8U.S. Naval Institute. Foggo III, James. Fritz Alarik. TheFourthBattleoftheAtlantic. 2016. https://www.usni.org/magazines/proceedings/2016-06/fourth-battle-atlantic(Hämtad 2017-12-02)
9The Telegraph. Farmer, Ben. NavyfacingheaviestRussianactivitysinceColdWarsaysFirstSeaLord. 2017. http://www.telegraph.co.uk/news/2017/01/15/navy-facing-heaviest-russian-activity-since-cold-war-says-first/(Hämtad 2017-12-02)
10IHS Jane's Defence Weekly. de Larrinaga, Nicholas. Russian submarine activity topping Cold War levels. 2016. https://web.archive.org/web/20160207042717/http://www.janes.com/article/57650/russian-submarine-activity-topping-cold-war-levels(Hämtad 2017-12-02)
11Central Intelligence Agency. SovietNavalStrategy:ConceptsandForcesforTheaterWarAgainstNATO. Washington, DC: Central Intelligence Agency, 1975, s. 18.
12U.S. Naval Institute. LaGrone, Sam. AdmiralWarns:RussianSubsWagingColdWar-StyleBattleoftheAtlantic’. 2016. https://news.usni.org/2016/06/03/admiral-warns-russian-subs-waging-cold-war-style-battle-atlantic(Hämtad 2017-12-02)
The Wall Street Journal. Barnes, Julian E. ARussianGhostSubmarine, ItsU.S.PursuersandaDeadlyNewColdWar. 2017. https://www.wsj.com/articles/a-russian-ghost-submarine-its-u-s-pursuers-and-a-deadly-new-cold-war-1508509841(Hämtad 2017-12-02)
13Smith, Julianne. Hendrix, Jerry. ForgottenWaters: MindingtheGIUKGap. Washington, DC: Center for a New American Security, 2017, s. 3, 7-8.
14Defense News. Mehta, Aaron. Interview: Col. KaupoRosin, Estonia’smilitaryintelligencechief. 2017. https://www.defensenews.com/interviews/2017/11/26/interview-col-kaupo-rosin-estonias-military-intelligence-chief/(Hämtad 2017-12-03)
15Reuters. Emmott, Robin. NATOagreesnewmilitarycommandstoprotectEurope. 2017. https://www.reuters.com/article/us-nato-defence/nato-agrees-new-military-commands-to-protect-europe-idUSKBN1D82RK(Hämtad 2017-12-03)
16The Wall Street Journal. Barnes, Julian E. NATOPlanstoCreateTwoNewCommandsAmidRussiaTensions. 2017. https://www.wsj.com/articles/nato-plans-to-create-two-new-commands-amid-russia-tensions-1508837829(Hämtad 2017-12-03)
The Wall Street Journal. Barnes, Julian E. NATOMullsArcticandAtlanticCommandtoCounterRussia. 2017. https://www.wsj.com/articles/nato-mulls-arctic-and-atlantic-command-to-counter-russia-1495104929(Hämtad 2017-12-03)
17Lostumbo, Michael J. et al. OverseasBasingofU.S.MilitaryForces: AnAssessmentofRelativeCostsandStrategicBenefits. Santa Monica, CA: RAND Corporation, 2013, s. 8-9, 14.
The Heritage Foundation. 2017IndexofU.S.MilitaryStrength:Europe. 2017. http://index.heritage.org/military/2017/assessments/operating-environment/europe/(Hämtad 2017-12-03)
18Globalsecurity. StrategicReserveStorageActivityEurope. 2017. https://www.globalsecurity.org/military/agency/army/srsae.htm(Hämtad 2017-12-03)
19Lostumbo, Michael J. et al. OverseasBasingofU.S.MilitaryForces: AnAssessmentofRelativeCostsandStrategicBenefits. Santa Monica, CA: RAND Corporation, 2013, s. 51-52.
20Breaking Defense. Freedberg Jr, Sydney J. RedAtlantic: RussiaCouldChokeAir, SeaLanesToEurope. 2016. https://breakingdefense.com/2016/09/red-atlantic-russia-could-choke-air-sea-lanes-to-europe/(Hämtad 2017-12-02)

21Central Intelligence Agency. TheSovietAttackSubmarineForceandWesternSeaLinesofCommunication. Washington, DC: Central Intelligence Agency, 1979, s. v, 11-16.