Författararkiv: Jan Salestrand

Borde inte Försvarsmakten vara större?

I ett blogginlägg frågar sig Skipper om inte Försvarsmakten borde vara större. En relevant fråga som förtjänar ett utvecklat svar.

Jag kan förstå att det kan tyckas märkligt att i tider som denna som präglas av stor osäkerhet inte föra resonemang om att Försvarsmakten inte ska utökas. Vår uppfattning är att den struktur och volym av insatsorganisationen som beslutades i FB 09 var rimlig utifrån det säkerhetspolitiska läget i vår omvärld. Vid en eventuell väpnad konflikt i vårt närområde måste man beakta alla aktörerers agerande. Samtidigt har vi före händelserna i Ukraina betonat att det finns inget i omvärldsutvecklingen som motiverar lägre försvarsambitioner relativt 2009 utan snarare tvärtom.

Den stora skillnaden i FB 09, som vi välkomnade, var att samtliga förband ska ha en beredskap som gör att de ska kunna användas vid oförutsedda konflikter. Före FB 09 hade 40 % av organisationen en beredskap på tre år där det inte fanns krav på krigsplacerad personal, materieluppfyllnad och därmed övningar. Nu är målet att inget förband ska ha lägre beredskap än sex månader. Händelseförloppet i Ukraina förstärker reformens mål om att förbanden ska vara användbara redan från början då ingen kan förutse händelser flera år i förväg.

Försvarsmakten bedömer att IO14, fullt utbyggd, är operativt relevant, men det kräver just det, fullt utbyggd. Därför är det särskilt angeläget att tillföra medel för att personellt och materiellt säkerställa IO14, så som den är beslutad i riksdagen. De förband vi har ska vara operativt relevanta, vilket innebär att vi fortsatt ska utveckla insatsorganisationen. Vi har tydligt i vår perspektivrapport redovisat att vi prioriterar kvalitativa förband som klarar framtida stridsmiljöer, framför en organisation som på pappret kan te sig större, men som inte har operativa förutsättningar att möta en kvalificerad motståndare.

Det förtjänar att påminnas om att det materielbehov som FM redovisat som minsta behov i svaret till RB7 är förknippat med mycket höga kostnader. För närvarande ökar behovet efterhand då vi alltjämt tvingas skjuta förnyelse framåt. Därför är det Försvarsmakten mening att IO14 bör finansieras som den är beslutad. Detta kommer att kräva stora resurstillskott. Självklart skulle en större insatsorganisation välkomnas av Försvarsmakten men då gäller det att den är finansierad så att vi inte flyttar problem inom myndigheten som resulterar i en försämrad operativ förmåga.

Jan Salestrand
Chef för ledningsstaben vid Högkvarteret

Marina frågor

Korvetterna HMS Gävle, HMS Kalmar, HMS Sundsvall, HMS Göteborg.

Korvetterna HMS Gävle, HMS Kalmar, HMS Sundsvall, HMS Göteborg.

På senare tid har det ställts frågor i såväl riksdagens interpellationsdebatter som på nätet (bland annat på bloggen Skipper) om marina utveckling- och finansieringsfrågor. Det finns därför anledning för Försvarsmakten att kommentera arbetsläget i myndigheten.

Frågan om den marina materielplaneringen är komplex, och innehåller många olika dimensioner. Den är extra komplicerad då flera aspekter i dagsläget faller under såväl försvarssekretess som kommersiell sekretess. Arbetet sker i nära dialog mellan Försvarsmakten, Försvarets materielverk och Regeringskansliet. Inom Försvarsmakten hanteras frågan på högsta nivå och vi följer också den debatt som förs och är medvetna om den oro flera debattörer ger uttryck för.

Av de sekretesskäl som anges ovan har vi inte möjlighet att i dagsläget kommentera den pågående beredningen men inriktningen är att finna en helhetslösning som är genomförbar och optimerad utifrån tid, kostnad och operativ förmåga på kort och på lång sikt.

Jan Salestrand
Chef för ledningsstaben

Jan Salestrand

Jan Salestrand

Marinen i framtiden

Aftonbladet idag så förekommer det uppgifter om att marinen kommer att läggas ned. Svaret är enkelt. ÖB har inte tagit några sådana beslut. Det pågår inte heller något arbete som skulle innebära detta.

Det som artikeln refererar till är långsiktig materielplanering. Försvarsmakten gör varje år ekonomiska avvägningar för att beställningarna långsiktigt ska vara i balans. Planen sträcker sig 10 år fram i tiden.

Som Försvarsmakten tidigare redovisat finns det långsiktiga obalanser mellan behov och tillgänglig ekonomi. Detta gäller för alla stridskrafter. Detta är redovisat för regeringen inom ramen för det så kallade regeringsbeslut 7 i början av året.

När planen avvägs görs prioriteringar bland flera vapensystem. Senast detta gjordes var i februari 2013 och kommer att göras igen i slutet av detta år. Dessa prioriteringar innebär att vissa saker påskyndas, vissa saker senareläggs, vissa saker stryks. Kravet är att det ska finnas en operativ helhet och balans där bredden, så långt det är möjligt med hänsyn till tillgänglig ekonomi, bibehålls. Med bredd menas förmågan till alla tänkbara uppgifter till sjöss, i luften och på marken.

Avvägningar väcker alltid frågor, som i den aktuella artikeln av marina företrädare. På samma sätt ger företrädare för övriga delar av Försvarsmakten uttryck för oro inom sina områden. Det är förståeligt och begripligt när inte alla krav kan tillgodoses. Men innebär inte nedläggningar av försvarsgrenar.

Hur Försvarsmakten långsiktigt ska utvecklas beslutas av riksdagen och behandlas inom ramen för pågående försvarsberedning med slutrapport under 2014.

Jan Salestrand
Chef för ledningsstaben vid Högkvarteret