En ö och ett större perspektiv

Reflektion
Den 07AUG2019 meddelade det ryska försvarsministeriets presstjänst att personal ur flygfältsförband ingående i 6. Flyg- och luftförsvarsarmén hade upprättat en permanent helikopterbas på den ryska ön Hogland i den Finska viken. Helikopterbasen skall bestå av fem stycken helikopterplattor, en drivmedelsstation, en väderstation, en verkstad och en ledningsplats därutöver skall särskild belysning vara upprättad. Enligt de ryska uppgifterna skall helikopterbasen användas på permanent en basis fr.o.m. nu. Därutöver skall helikopterbasen på Hogland vara anpassad för att samtliga ryska helikoptertyper inom det västra militärdistriktet (MD V) skall kunna användas vid den.1
Upprättandet av denna permanenta helikopterbas på Hogland har berörts av bl.a. finsk media2 och givetvis har det även skrivits om det på sociala medier. Här skulle det kunna argumenteras för att denna helikopterbas skulle kunna nyttjas på olika sätt vid en väpnad konflikt. Troligtvis skulle den kunna nyttjas vid inledningenav en väpnad konflikt, dock får det även ses som högsttroligt att dess förmåga att fungera som helikopterbas utifrån dess geografiska belägenhet blir kortvarig maa. att den ligger inom räckvidd för landbaserad indirekt bekämpning från finskt territorium men även från estländskt, beroende på vilket markbaserat indirekt bekämpningssystem som finns att tillgå. Däremot fyller helikopterbasen troligtvis en mängd funktioner ur ett militärt perspektiv i fredstid men även i händelse av ett kraftigt försämrat säkerhetsläge. Därutöver kan det möjligen utgöra en säkerhetspolitisk markering från rysk sida.
Det intressanta är dock inte att en helikopterbas upprättats på Hogland utan snarare sättet den upprättades på, vilket får anses utgöra en viktig förmåga som aktivt demonstrerats av Ryssland. Upprättandet av helikopterbasen genomfördes på sådant sätt att, åtminstone del av, utrustning flögs in med hjälp av tung transporthelikopter i form av MI-26. Det kanske mest intressanta är att metallplåtar för att upprätta landningsytorna flögs in, övrig utrustning hade troligtvis kunnat varit av mer rudimentär karaktär om det ej varit under fredsmässiga förhållanden och uppgifter utan snarare uppgifter som skulle genomförts under en kortare tidsrymd såsom veckor under en väpnad konflikt. Hur lång tid upprättandet tog har ej delgivits av det ryska Försvarsministeriet, utan det som förmedlas är att det skedde på kortast möjliga tid. Allt detta genomfördes inom ramen för en särskild taktisk övning, vilket bör beaktas.3
Varför är då detta intressant och bör beaktas? Detta aktualiserar förmågan att kunna föra iland, dels trupp och materiel med helikopter, dels t- alt. o-basera helikoptrar i händelse av en väpnad konflikt. I ett tidigare inlägg berörde undertecknad det s.k. strategiska överfallet/överraskande angrepp. Att inneha förmågan för att kunna genomföra s.k. vertikala omfattningar eller kunna verka med attackhelikoptrar får anses vara grundläggandepå dagens stridsfält. Därav blir det även grundläggande att kunna basera helikoptrar i en framskjuten position, vid tidigt skede av en väpnad konflikt.
I händelse ett strategiskt överfall får det även ses som möjligt att helikoptrar kan föras i land på kort avstånd från t.ex. lastfartyg under förutsättning att fartyget är tillräckligt stort och att det, dels kan rymma ett flertal helikoptrar, dels ej påverkas av mindre sjögång samt övrig ”normal” väderpåverkan. Därutöver torde det krävas att antingen fartyget är konstruerat på sådant sätt att det ej finns vajerspel och master som påverkar lyftförmågan hos en helikopter alt. att detta kan demonteras innan en helikopter skall lyftas. Därtill torde det krävas viss förmåga att kunna maskera helikoptrarna under en transport innan flygning skall genomföras. Detta är något som t.ex. framförts i svensk skönlitteratur, men även genomförts i vissa delar rent praktiskt under Falklandskriget av Storbritannien.
Dock krävs det att helikoptrarna kan underhållas efter de lyft från ett fartyg, då det ej kan ses som troligt att helikoptrarna skall förflytta sig fram och tillbaka till ett fartyg som i grunden ejär anpassat att fungera som ett ”helikopterfartyg”. Därav blir förmågan att upprätta helikopterbaser på land nödvändig. Att kunna optimera förutsättningarna för baseringen av helikoptrar på land får även anses vara nödvändig i syfte att undvika onödigt slitage alt. skador på helikoptrarna samt för att kunna underlätta underhållsarbete. Därav blir den av Ryssland uppvisade förmågan på Hogland högst intressant ur ett flertal perspektiv, vilket ej bör negligeras.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Hufvudstadsbladet 1(Svenska)
Rysslands Försvarsministerium 1(Ryska)
TASS 1(Engelska)
Slutnoter
1Министерство обороны Российской Федерации. Военнослужащие ЗВО в ходе учения оборудовали на острове Гогланд в Финском заливе вертодром. 2019. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12245612@egNews(Hämtad 2019-08-08)
Hufvudstadsbladet. Rysk nyhetsbyrå: Ryssland har byggt en stridshelikopterplatta på Hogland i Finska viken. 2019. https://www.hbl.fi/artikel/rysk-nyhetsbyra-ryssland-har-byggt-en-stridshelikopterplatta-pa-hogland-i-finska-viken/(Hämtad 2019-08-08)
TASS. Russia’s top brass sets up heliport in Gulf of Finland. 2019. https://tass.com/defense/1072318(Hämtad 2019-08-08)
2Hufvudstadsbladet. Rysk nyhetsbyrå: Ryssland har byggt en stridshelikopterplatta på Hogland i Finska viken. 2019. https://www.hbl.fi/artikel/rysk-nyhetsbyra-ryssland-har-byggt-en-stridshelikopterplatta-pa-hogland-i-finska-viken/(Hämtad 2019-08-08)
3Министерство обороны Российской Федерации. Военнослужащие ЗВО в ходе учения оборудовали на острове Гогланд в Финском заливе вертодром. 2019. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12245612@egNews(Hämtad 2019-08-08)
TASS. Russia’s top brass sets up heliport in Gulf of Finland. 2019. https://tass.com/defense/1072318(Hämtad 2019-08-08)

Okontrollerbart händelseförlopp

Reflektion
Den största risken för uppkomsten av en väpnad konflikt i skrivande stund får anses utgöras av en incident som eskalerar som i sin tur leder fram till olika former av motåtgärder varvid en väpnad konflikt i slutändan blir resultatet.1 Det troligastescenariot för en sådan incident får anses utgöras av att militära luftfarkoster alternativt örlogsfartyg är involverade på något sätt. Under de senaste åren har ett flertal incidenter inträffat mellan både luftfarkoster och fartyg, mellan olika nationer. Den hitintills allvarligaste får anses utgöras av den turkiska nedskjutningen av ett ryskt stridsflygplan av typen SU-24 den 24NOV2015. Där Turkiet avgav verkanseld med jaktrobot mot ett ryskt stridsflygplan som kränkte turkiskt territorium.2 I vårt närområde har även svenskt flyg blivit närgånget inspekterade men även varit nära att träffas av motmedel i form av värmefacklor som avfyrats mot svenskt stridsflyg,3 troligtvissom en markering.
Den 23JUL2019 hade möjligtvis en incident kunnat orsaka en kraftigt försämring av säkerhetsläget och i värsta fall haft potentialen att eskalera till ett okontrollerbart händelseförlopp. Vid det aktuella datumet genomförde Kina tillsammans med Ryssland en gemensam patrullflygning, förövrigt den första gemensamma patrullflygningen mellan de två länderna. Ryssland flög med ett stridsledningsflygplan av typen A-50U samt två strategiska bombflygplan av typen TU-95MS. Kina å sin sida flög även med ett stridsledningsflygplan av typen KJ-2000 som bygger på den ryska flygplansmodellen IL-76 som grund samt två strategiska bombflygplan av typen H-6K som är en kinesisk licenstillverkning av det sovjetiska bombflygplanet TU-16.4 Vad som är intressant med denna flygplanskonfiguration är att den, dels är av strategisk karaktär, dels kan den anses vara offensiv maa. de medföljande stridsledningsflygplanen. De båda nationernas bombflygplan har även förmågan att medföra nukleär vapenlast, vilket särskiltbör beaktas.
Patrullen skall ha genomförts på sådant sätt att den kinesiska flygstyrkan flög ut över Östkinesiska havet, därefter vek den norrut mot Koreahalvön parallellt med detta kom den ryska flygstyrkan från det Japanska havet i en sydlig riktning. De båda styrkorna förenades över det Japanska havet och flög samfällt mellan Sydkorea och Japan söderut mot den japanska ön Okinawa. Därefter kom styrkan att splittras och den kinesiska flygstyrkan återgick emedan den ryska fortsatte något mer söder och österut innan den återgick.5
Vilken incident uppstod? Under den gemensamma patrulleringen kom det ryska stridsledningsflygplanet vid två tillfällen kränka sydkoreanskt luftrum vid Liancourtöarna i den nordvästra delen av det Japanska havet som både Sydkorea och Japan gör anspråk på, men som förvaltas av Sydkorea sedan 1954. Detta kom föranleda att sydkoreanskt jaktflyg, dels avfyrade 20 stycken facklor för att få det ryska stridsledningsflygplanet att byta kurs, dels kom de avfyra 360 stycken varningsskott med sin automatkanon. Det ryska stridsledningsflygplanet skall ej uppmärksammat något av de sydkoreanska agerandet.6 Ett ryskt officiellt uttalande gör gällande att om personalen på bombflygplanen, TU-95MS, hade uppmärksammat något dylikt skulle det skett en omedelbar reaktion,7oklart vilken form av reaktion dock.
Således bör det noteras att att Ryssland talar om bombflygplan emedan Sydkorea talar om stridsledningsflygplan. Vilket skulle kunna utgöra en underförstådd varning från rysk sida, att hade något dylikt genomförts mot bombflygplanen hade någon form av motåtgärd inträffat. Sydkorea å sin sida har även varit tydliga med att om någon dylik kränkning inträffar igen kommer dess motåtgärd vara än mer kraftfull,8 vilket kan antas innebära verkanseld. I sammanhanget bör det noteras att enligt den senaste utgåvan av Military Balance, 2019, skall Ryssland, i dagsläget, enbart förfoga över fyra stycken A-50U.9 Vilket gör det till en väldigt begränsad resurs, varvid det ryska uttalandet givetvis även kan ha varit en underförstådd varning kring det sydkoreanska agerandet gentemot stridsledningsflygplanet, trots uttalandet kring bombflygplanen. Därutöver skall A-50U vara utrustad med väl fungerande navigationsutrustning, för att kunna säkerställa sin egen position.10
Således, inledningsvis går det att konstatera att det får ses som troligtatt det ryska stridsledningsflygplanet hade relativt god kännedom om vart det befann sig mtp. att de skall ha förmåga att positionsbestämma sig genom satellitpositionering. Givetvis kan detta system varit satt ur spel av någon anledning. Därefter går det att konstatera att det rör sig om operativa-strategiska resurser som nyttjats i den gemensamma flygpatrullen med förmåga att kunna genomföra antingen konventionell eller nukleär bekämpning och att flygplanen sannolikt nyttjas vid s.k. nukleära ”avskräckningspatruller”. Slutligen bör det noteras att det får ses som möjligt att de rysk-kinesiska samarbetet har gått in i en ny fas maa. denna flygpatrull, vilket undertecknad kommer återkomma till i ett senare inlägg.
Vad i detta skulle då kunnat resultera i ett okontrollerbart händelseförlopp? Den springande punkten i detta fall är att det rör sig om operativa-strategiska resurser vilket, dels ingår som en del i både Ryssland men även Kinas kärnvapenavskräckning, dels finns i ett begränsat antal varvid en eller flera förluster blir tydligt märkbara och påverkar den operativa-strategiska förmågan. Detta skall jämföras med en förlust av en taktisk resurs som det oftast finns fler av samt det troligtvis finns en högre toleransgrad kring en ev. förlust av, vilket kan jämföras med incidenten mellan Ryssland och Turkiet. Således hade något gått fel i det sydkoreanska agerandet och det hade blivit en allvarligare skada eller nedskjutning av det ryska stridsledningsflygplanet hade incidenten eventuellt kunnat hamna utom kontroll och i värsta fall hade ett okontrollerbart händelseförlopp tagit sin start som hade kunnat resultera i en väpnad konflikt.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Airforce Technology 1, 2, 3(Engelska)
British Broadcasting Corporation 1, 2(Engelska)
Försvarsmakten 1(Svenska)
Globalsecurity 1(Engelska)
Kommersant 1(Ryska)
Reuters 1(Engelska)
Sveriges Television 1, 2(Svenska)
TASS 1(Engelska)
The International Institute for Strategic Studies. The military balance. London: The International Institute for Strategic Studies, 2019.
Slutnoter
1Försvarsmakten. Försvarsmaktens budgetunderlag för 2019 med särskilda redovisningar. Stockholm: Försvarsmakten, 2018, s. 3.
2British Broadcasting Corporation. Turkey’s downing of Russian warplane – what we know. 2015. https://www.bbc.com/news/world-middle-east-34912581(Hämtad 2019-08-06)
3Sveriges Television. Ryska facklor sköts mot svenska flygplan. 2015. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ryska-plan-stor-med-facklor(Hämtad 2019-08-06)
Sveriges Television. Olsson, Jonas. Ryskt stridsflyg flög nära svenskt signalspaningsflygplan. 2019. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ryskt-stridsflyg-flog-nara-svenskt-signalspaningsflygplan(Hämtad 2019-08-06)
4Reuters. Lee, Joyce. Osborn, Andrew. First Russian-Chinese air patrol in Asia-Pacific draws shots from South Korea. 2019. https://www.reuters.com/article/us-southkorea-russia-aircraft/first-russian-chinese-air-patrol-in-asia-pacific-draws-shots-from-south-korea-idUSKCN1UI072(Hämtad 2019-08-06)
Airforce Technology. KJ-2000 (Mainring) Airborne Early Warning and Control (AEW&C) Aircraft. https://www.airforce-technology.com/projects/kj-2000-aewc-aircraft/(Hämtad 2019-08-06)
Airforce Technology. A-50U Airborne Early Warning and Control (AEW&C) Aircraft. https://www.airforce-technology.com/projects/a-50u-airborne-early-warning-and-control-aewc-aircraft/(Hämtad 2019-08-06)
Airforce Technology. Tu-95MS Strategic Bomber. https://www.airforce-technology.com/projects/tu-95ms-strategic-bomber/(Hämtad 2019-08-06)
Globalsecurity. H-6K Air Striking Platform. 2019. https://www.globalsecurity.org/military/world/china/h-6k.htm(Hämtad 2019-08-06)
5Коммерсантъ. Пять самолетов — три мнения. 2019. https://www.kommersant.ru/doc/4040255(Hämtad 2019-08-06)
6Ibid.
British Broadcasting Corporation. South Korea fires warning shots at Russian military aircraft. 2019. https://www.bbc.com/news/world-asia-49079719(Hämtad 2019-08-06)
7TASS. Russian, Chinese bombers carry out first joint patrol in Asia-Pacific region — top brass. https://tass.com/defense/1069966(Hämtad 2019-08-06)
8Reuters. Lee, Joyce. Osborn, Andrew. First Russian-Chinese air patrol in Asia-Pacific draws shots from South Korea. 2019. https://www.reuters.com/article/us-southkorea-russia-aircraft/first-russian-chinese-air-patrol-in-asia-pacific-draws-shots-from-south-korea-idUSKCN1UI072(Hämtad 2019-08-06)
9The International Institute for Strategic Studies. The military balance. London: The International Institute for Strategic Studies, 2019, s. 202.
10Airforce Technology. A-50U Airborne Early Warning and Control (AEW&C) Aircraft. https://www.airforce-technology.com/projects/a-50u-airborne-early-warning-and-control-aewc-aircraft/(Hämtad 2019-08-06)

Något om landstigningsförmåga

Reflektion
I Jan-Olof Grahns senast utgivna bok, Om svensk signalspaning: Kalla kriget, framkommer ett flertal intressanta uppgifter som framgent kommer belysas i ytterligare inlägg på denna blogg. Detta inlägg kommer dock beröra en uppgift som Jan-Olof lägger fram i sin bok, som kan tänkas ha en tydlig bäring mot vår faktiska nutid. I ett avsnitt av sin bok delger Grahn en uppgift att vid 1989 skall den Sovjetiska Östersjömarinens marininfanteribrigad, enligt Försvarets Radioanstalt (FRA) antagande, enbart haft kapacitet att genomföra landstigning med en till två bataljonsstridsgrupper mot öppen strand. Därutöver skall den Sovjetiska Östersjömarinen enbart övat vid ett tillfälle på nivån över bataljonsstridsgrupp.1
Dessa uppgifter från FRA, skall enligt Grahn orsakat en väldigt inflammerad debatt mellan FRA och Försvarsstaben. Där Försvarsstabens Underrättelse- och säkerhetskontor (USK), föregångaren till den militära underrättelse- säkerhetstjänsten (MUST), skall ha kritiserat FRA väldigt hårt för sin analys avseende den sovjetiska landstigningsförmågan.2 Detta är intressant utifrån den kraftigt förändrade normalbild som uppstod under 1990, då det uppstod en snabb nedgång av både sovjetisk övningsverksamhet men även rutinartad militär verksamhet.3Således kan FRA analys varit helt korrekt och en första indikation på det sönderfall som kom att ske under inledningen av 1990 av både Warszawapakten men även Sovjetunionens väpnade styrkor.
I sammanhanget bör Sveriges Försvarsbudget beröras, 1989 avsatte nationen Sverige 2,5% av BNP för sitt försvar. Trots Warszawapaktens men även Sovjetunionens upplösning kom försvarsbudgeten inte gå under 2% av BNP förrän 1998 d.v.s. nästan ett decennium efter Warszawapaktens och Sovjetunionens upplösning. 2018 avsatte nationen Sverige 1% av BNP för sitt försvar,4 och den av försvarsberedningen föreslagna ökningen av försvarsbudgeten är till ca 1,5% av Sveriges BNP vid 2025.5 Trots att en parlamentariskt tillsatt beredning föreslagit denna ökning maa. ett försämrat säkerhetsläge i Sveriges närområde, därtill att ett väpnat angrepp mot Sverige inte längre kan uteslutas, förefaller en ökningen av Sveriges försvarsbudget inte vara något som ses naturligt.6
Därmed skall vi återknyta till FRA rapport från 1989, avseende sovjetisk landstigningsförmåga i Östersjön. Enligt historiska organisationsskisser, från 1991, utgjordes en sovjetisk marininfanteribataljon av cirka 400 soldater. I den bataljonen ingick 34 stycken BTR-60 alt BTR-80 (pansarskyttefordon), 3 stycken granatkastare, 27 stycken RPG-7 (pansarvärnsvapen), 9 stycken SA-7 (bärbar luftvärnsrobot), 3 stycken SPG-9 (pansarvärnspjäs) samt 3 stycken AT-3 (pansarvärnsrobot).7 De uppgifter FRA förmedlade 1989 torde inneburit en något större bataljon som övat, då de skrev bataljonsstridsgrupp. Detta innebar troligtvisatt ytterligare förmågor och därmed även personal hade tillförts bataljonen, vad det kan ha varit går det enbart att sia om utan tillgång till den faktiska rapporten.
Denna blogg har under åren belyst ett antal landstigningsövningar som den ryska Östersjömarinen genomfört. I detta inlägg kommer en landstigningsövning från 2015 samt 2018 användas som exempel. Den 14AUG2015 meddelade det ryska försvarsministeriets informationstjänst att den ryska Östersjömarinen hade genomfört en landstigning med cirka 500 individer. Mer än 20 stycken BTR-82A pansarskyttefordon deltog vid landstigningen, landstigningen understöddes även av attackflygplan av modellen SU-24. Ett större landstigningsfartyg deltog, en mindre svävare samt två stycken landstigningsbåtar. Därtill nyttjades även helikopter för att landsätta ingenjörspersonal.8 Beroende på hur tolkningen genomförs avseende uppgifterna om den totala mängden deltagarna i övningen, blir utfallet olika. Det vill säga, är det enbart marininfanterister som anges eller marininfanterister, fartygspersonal och flygande personal. Utifrån mängden fordon som deltagit i övningen, skulle det enl. tidigare organisationsstruktur från 1991 enbart rört sig om en reducerad marininfanteribataljon.
Nästa landstigningsmoment som berörs i detta inlägg genomfördes den 06SEP2018. Vid denna landstigning uttrycktes explicit att en bataljonsstridsgrupp skulle genomföra landstigning. Vid detta tillfälle skall cirka 600 individer totalt varit involverad samt mer än 20 BTR-82A och 10 ytterligare materielslag skall även varit involverad i den genomförda landstigningen.9 Återigen, beroende på hur personal redovisats blir det svårt att avgöra hur pass stor en nutida marininfanteribataljon eller bataljonsstridsgrupp är d.v.s. personalen som bemannat fartyg o.dyl. kan inräknats i den totala summan som redovisas.
Utgående från den genomförda landstigningen 2015, skulle det möjligeninnebära att en marininfanteribataljon genomförde landstigning 2015 och 2018 en bataljonsstridsgrupp. Detta under förutsättning att bataljonerna är något mindre nu än tidigare,10vilket tydligast kan indikeras på den reducerade mängden pansarskyttefordon. Detta resonemang bygger på att cirka 100 individer var involverad i att framföra fartyg under 2015 varvid styrkan som landsteg skulle vara kring 400 individer och på motsvarande sätt under 2018 vara cirka 500 stycken.
Varför är då dels denna historiska parallell, dels denna nutidshistoria intressant? Inledningsvis bör det påpekas att detta inlägg enbartberör landstigningskapacitet, dock är det per seen offensiv förmåga oaktat om det är inom ramen för en offensiv eller defensiv operation vilket gör den intressant. Framförallt när maritima landstingsoperationer kräver s.k. ”kring förmågor” d.v.s. det är en s.k. gemensam operation och är bland de svåraste operationerna att genomföra vilket tyder på en ökad förmåga numera finns hos de ryska väpnade styrkorna jmf med slutet av 1990-talet men även under större delen av 00-talet. Vid 2015 får det ses som möjligt att Ryssland hade samma landstigningsförmåga som FRA bedömde att Sovjetunionen hade 1989. Det får ses som troligt att denna förmåga fanns 2018.
Därefter är det intressant att notera, 1989 avsatte Sverige 2,5% av sitt BNP för nationellt försvar, inte förrän efter 1998 gick Sverige under 2% av BNP. Slutligen utifrån maritim landstigningsförmåga som hotbild blir det något malplacerat att tala om svårmod att avsätta mer medel till nationellt försvar. Hotbilden 1989 krävde 2,5% av BNP givetvis med mer än enbart maritim landstigningsförmåga som hot, nu förefaller åtminstone den maritima landstigningsförmågan vara likvärdig med situationen 1989 vilket även indikerar att den övriga förmågan tydligt torde ökat hos de ryska väpnade styrkorna. Varvid 1,5% av BNP vid utgången av 2025 inte borde vara en orealistisk målsättning, då det i grunden är 1% under den BNP mängd vi avsatte 1989 med samma hotbild avseende landstigning och 0,5% under nivån 1998, när hotbilden definitivtvar låg.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Dagens Nyheter 1, 2(Svenska)
Försvarsmakten 1(Svenska)
Jägarchefen 1(Svenska)
Nationalencyklopedin 1(Svenska)
Regeringen 1(Svenska)
Rysslands Försvarsministerium 1(Engelska)
Agrell, Wilhelm. Sprickor i järnridån: svensk underrättelsetjänst 1944-1992. Lund : Historiska media, 2017.
Department of the Army. The Soviet Army: Troops, Organization, and Equipment. Washington, DC: Department of the Army, 1991.
Grahn, Jan-Olof. Om svensk signalspaning: Kalla kriget. Stockholm: Medströms Bokförlag, 2019.
Slutnoter
1Grahn, Jan-Olof. Om svensk signalspaning: Kalla kriget. Stockholm: Medströms Bokförlag, 2019, s. 67.
2Ibid. s. 65, 67.
Nationalencyklopedin. Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten. 2019. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/militära-underrättelse-och-säkerhetstjänsten(Hämtad 2019-08-04)
3Agrell, Wilhelm. Sprickor i järnridån: svensk underrättelsetjänst 1944-1992. Lund : Historiska media, 2017, s. 294.
5Regeringen. Försvarsberedningen överlämnar rapport om inriktningen för säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret. 2019. https://www.regeringen.se/regeringens-politik/forsvarsberedningen/forsvarsberedningen-overlamnar-rapport-om-inriktningen-for-sakerhetspolitiken-och-utformningen-av-det-militara-forsvaret/(Hämtad 2019-08-04)
6Dagens Nyheter. Olsson, Hans. Löfven: Det är inte bara försvaret som vill ha pengar. 2019. https://www.dn.se/nyheter/politik/lofven-det-ar-inte-bara-forsvaret-som-vill-ha-pengar/(Hämtad 2019-08-04)
Dagens Nyheter. von Seth, Carl Johan. Magdalena Andersson: Moderaterna försöker skicka försvarsnotan till mig. 2019. https://www.dn.se/ekonomi/magdalena-andersson-moderaterna-forsoker-skicka-forsvarsnotan-till-mig/(Hämtad 2019-08-04)
7Department of the Army. The Soviet Army: Troops, Organization, and Equipment. Washington, DC: Department of the Army, 1991, s. 4-156.
8Ministry of Defence of the Russian Federation. Amphibious landing exercise took place at the Baltic Fleet. 2015. http://eng.mil.ru/en/news_page/country/more.htm?id=12050905@egNews(Hämtad 2019-08-04)
9Jägarchefen. I Skuggan av Vostok-2018 – Landstigningsövning i Östersjön. 2018. https://jagarchefen.blogspot.se/2018/09/i-skuggan-av-vostok-2018.html(Hämtad 2019-08-04)
10Department of the Army. The Soviet Army: Troops, Organization, and Equipment. Washington, DC: Department of the Army, 1991, s. 4-156.

Något om strategiskt överfall

Sammanfattning
Strategiskt överfall utgör inget nytt begrepp i den svenska nomenklaturen utan snarare är det ett begrepp som funnits sedan slutet av det andra världskriget, men begreppet har haft olika namn och det strategiska överfallet utgör det senaste namnet. Internationellt får det ses som troligt att det närmsta begreppet utgöras av s.k. överraskande angrepp. Det strategiska överfallet eller det överraskande angreppet är i praktiken inte ”överraskande”, utan snarare rör det sig om fel i militär och politisk ledning som möjliggör ett angrepp mot en nation med begränsade resurser. Således är det främst psykologiska och institutionella felaktigheter som utnyttjas av en angripare för att nå sina målsättningar och ej överraskning, då de flesta överraskande angreppen har detekteras i förtid men åtgärder har av olika skäl ej vidtagits för att möta det.
Analys
I ett tidigare inlägg berördes vad begreppet operativ chock skulle kunna innebära, utifrån skrivningen i Militärstrategisk doktrin, från 2016, att det militära försvaret skall dimensioneras för att kunna verka under ett strategiskt överfall genom operativ chock.1Detta inlägg kommer försöka beskriva vad begreppet strategiskt överfall de facto innebär. Inledningsvis bör det klarläggas att strategiskt överfall som begrepp främst får anses vara ett svenskt begrepp emedan det internationellt talas om överraskande angrepp, d.v.s. Surprise Attack, i olika former.
Likt begreppet operativ chock, ges ingen förklaring till hur begreppet strategiskt överfall skall tolkas i militärstrategiskt doktrin från 2016 (MSD 16). Genomförs sökningar i de nya reglementen samt handböcker som publicerats av Försvarsmakten under de senaste åren finns heller ingen förklaring till innebörden av strategiskt överfall (givetvis kan något reglemente eller handbok missats innehållande en definition), vilket gör att begreppet kan tolkats vidlyftigt beroende på person men även vid vilket tillfälle det nyttjas. Att en samsyn torde finnas kring vad det innebär på högre ledningsnivå såsom  vid ledningsstaben får ses som troligt, dock är det inte lika troligt att synen är desamma på lägre nivåer t.ex. förbandsnivå, om ens någon syn kring begreppet existerar.
Den senaste allmänt spridda Försvarsmakts definitionen av vad strategiskt överfall de facto innebär förefaller finnas i Svensk soldat från 1994. Enligt detta upphävda reglemente definieras strategiskt överfall som att, ”en angripare kraftsamlat sätter in begränsade resurser mot våra viktigaste samhällsfunktioner utan att på förhand röja var och hur överfallet ska genomföras. Syftet är att lamslå vår motståndsvijla samt lednings- och motståndsförmåga. Eftersom ett strategiskt överfall måste ske överraskande och förberedas dolt, innebär det att angriparen endast kan använda ett mycket begränsat antal stridskrafter (men med hög kvalitet). Därmed har angriparen en begränsad förmåga att följa upp det första anfallet med nya kvalificerade förband”.2
Enligt Nationalencyklopedin definieras strategiskt överfall som ett, ”militärt angrepp som med kvantitativt begränsade styrkor av hög kvalitet och med endast kort militär förvarning riktas mot vitala funktioner inom ett lands ledningssystem och totalförsvar”.3Denna definition korrelerar väl gentemot definitionen i Svensk soldat från 1994. Vad som även är intressant, är att begreppet strategiskt överfall ej kan anses utgöra något nytt i s.k. svensk nomenklatur utan snarare är det ett begrepp som följt med sedan slutet av det andra världskriget.4 Dock har begreppet haft olika ordval, men med mer eller mindre samma innebörd.5
Utifrån skrivningen i Svensk Soldat, från 1994, och Nationalencyklopedin kan ett antal nyckelord identifieras avseende vad ett strategiskt överfall faktiskt är. Det strategiska överfallet genomförs med en begränsad numerär av förband, mot en nations vitalafunktioner med väldigt korta tidsförhållande. Utifrån detta kan ett antal slutsatser dras. Troligtvisskulle ett strategiskt överfall inriktas mot ett eller ett ytterst begränsat antal geografiska områden maa. den låga numerären som eftersträvas hos angriparen. Ökar mängden områden som skall omfattas, kommer per automatik även mängden förband som krävs öka och därmed även risken för upptäckt i ett tidigt skede. Således, utifrån definitionerna förefaller ett strategiskt överfall ejgenomförs gentemot ett större geografiskt område med markförband.
Det innebär i förlängningen att det strategiska överfallet som inriktas mot en nations vitala funktioner främst torde röra huvudstadsområden som per definition utgör ett s.k. kraftcentrum. Andra platser som anses vara vitala kan givetvis finnas, ur ett svenskt perspektiv skulle t.ex. Göteborgsregionen kunna vara ett sådant område maa. den stora mängd import för Sverige men även andra länders behov, som terminerar där. Planen för genomförandet torde även vara tvungen att vara mycket enkel. En komplicerad plan kommer kräva omfattade övningsförberedelser vilket kommer riskera att det strategiska överfallet kan avslöjas ffa. om personalen delges sina uppgifter i ett tidigt skede eller att övningsförberedelserna är övertydliga kring vart uppgiften skall lösas.
Trots att strategiskt överfall som begrepp har diskuterats i den svenska försvars- och säkerhetspolitiska debatten under en längre tid, förefaller ytterst lite inhemska studier genomförts kring det. Internationellt finns det litteratur att tillgå, men då avseende begreppet överraskandeangrepp och utifrån hur strategiskt överfall definieras går det ej att säga att ett överraskande angrepp per definition är desamma. Dock torde vissa paralleller kunna dras. I detta inlägg har två böcker valts för att belysa överraskande angrepp, den ena är Surprise attack: lessons for defenseplanning av Richard K. Betts och den andra är Surpriseattack: the victim’s perspective av Ephraim Kam.
I de förekommande fall som berörs i den ovan angivna litteraturen avseende överraskande angrepp, förefaller den som blir angripen haft information om att ett angrepp kunde vara förestående och trots det vidtogs inga åtgärder och framförallt förefaller den politiska nivån blivit överrumplad när väl angreppet skede.6I sak skulle det kunna inneburit att angriparen hade för stora förband, varvid underrättelsetjänster kunde tyda att ett angrepp var förestående och att det per definition ej var ett strategiskt överfall. Det indikerar troligen att psykologiska faktorer även spelar in vid ett överraskande angrepp,7 men även vid ett strategiskt överfall. Varvid förbandsmängden per seej behöver vara en nyckelfaktor för att det överraskande angreppet eller strategiska överfallet skall upptäckas och motåtgärder vidtas mot det.
Dock kan även den politiska nivåns överrumpling bestå i att underrättelsetjänsternas bearbetning och i slutändan delgivning av information tog för lång tid, varvid den politiska nivån ej hade tillräckligt med tid för att kunna fatta adekvata beslut.8Därutöver kan underrättelsetjänsternas inbyggda varningssystem för ett angrepp vara indikatorbaserad varvid antingen motståndaren agerar för att ej uppfylla indikatorerna eller vidtar skenåtgärder varvid dessa ej blir uppfyllda eller att felaktiga indikatorer har valts.9 En annan faktor kan även vara att en underrättelsetjänsts analytiker inväntar mer information för att säkerställa att deras analys är korrekt innan de delger informationen till beslutsfattare,10 varvid tidsfönstret för att kunna agera blir begränsat.
En annan viktig faktor att beakta är den tidsrymd underrättelsetjänsten har att agera på, vilket oftast är begränsad. Trots att ett beslut kan tas av en angripare avseende ett angrepp en lång tid innan det sker, kommer indikatorerna vara som störst de absolut sista dygnen innan angreppet påbörjas.11 För att en försvarare skall kunna agera på ett adekvat krävs därmed väldigt korta ledtider mellan underrättelsetjänsten och den beslutande nivån, militär som politisk.12 Men det kräver även att en nations samtliga stridskrafter innehar en hög grundberedskap,13för att snabbt kunna agera på det uppkomna hotet. Detta kräver även att den högsta militära och politiska ledningen är samövad, men även att den högsta politiska ledningen innehar en förståelse för vissa militära frågor annars kan dyrbar tid gå till spillo då dessa grundläggande faktorer skall förklaras.14 En annan viktig faktor som troligen kan påverka, är till del psykologisk men även kulturell. Risken finns att ett speglingstänkande uppstår där angriparens agerande försöker förklaras utifrån egna bevekelsegrunder och vad den snart angripne anser är rationellt agerande emedan det den ser som rationellt agerande, baseras helt på dennes normer. Inom ramen för detta ryms även ett styrande antagande att en nation tillgriper enbart ett väpnat angrepp som absolut sista utväg,15vilket inte behöver vara fallet utan det militära maktmedlet kan utgöra en naturlig del att tillgripa i en nations säkerhetspolitik.
Vad som särskilt bör beaktas är att inget överraskande angrepp har kommit som en ”blixt från klar himmel”. Utan olika former av säkerhetspolitiska kriser och/eller spänningar har funnits innan det kom att ske.16 Här bör även vad som kan kategoriseras/benämnas som ”sidokriser” särskilt beaktas. Vid ett antal tillfällen har underrättelsetjänster varit engagerade i att analysera andra kriser som antingen påverkar den snart angripna nationen eller det generella säkerhetsläget och därmed missat signaler om ett stundande överraskande angrepp.17Ett stort antal kriser verkar givetvis även destabiliserande i sig,18 vilket skulle kunna innebära att en part väljer att agera i och med att ett fönster uppenbarar sig som möjliggör ett överraskande angrepp.
Den pensionerade översten Bo Hugemark har förtjänstfullt genom åren berört begreppet överraskande angrepp i den svenska försvars- och säkerhetspolitiska debatten. Enligt honom kan fyra faktorer påverka en försvarare gentemot ett överraskande angrepp. Den första är att försvararen ej noterar långsiktiga förändringar i en ev. antagonists fredstida utgångsläge men även dess övningsmönster. Den andra är att försvararen ägnar sig åt önsketänkande och/eller självbedrägeri d.v.s. en oförmåga att tränga in i angriparens föreställningsvärld. Den tredjeär att försvararen hemfaller åt självavskräckning d.v.s. att försvararen vill undvika att provocera och den avslutande fjärdeär att försvararen själv försvårar sin egen beredskapshöjning d.v.s. frångår de tidigare uppgjorda planerna.19
Utifrån tidigare redovisad text är det intressant att notera hur tre av de fyra faktorerna Hugemark berör främst kan anses ha att göra med psykologiska aspekter och den första faktorn främst härrör till tydlig militär fakta. Vilket skulle kunna styrka tesen att överraskande angrepp och ev. i förlängningen strategiskt överfall i mångt baseras på psykologiska faktorer, något som Hugemark även framför.20 I detta sammanhang är det även intressant att notera hur stor problematik det förefaller funnits för olika nationers underrättelsetjänster att identifiera ett överraskande angrepp, emedan stor del av vårt beredskapssystem baserades på att vår underrättelsetjänst skulle ge en tidig förvarning för att kunna vidta adekvata beredskapshöjningar och ytterst mobilisering för att kunna möta ett väpnat angrepp.21
I sammanhanget är det värt att notera att den svenska underrättelsetjänsten ej var lika övertygad som vissa militära företrädare var under 1980-talet och inledningen av 1990-talet att ett strategiskt överfall skulle kunna lyckas mot svenskt territorium. Underrättelsetjänsten å sin sida påpekade problematiken med att kunna hålla förberedelser m.m. dolt för att kunna genomföra ett strategiskt överfall emedan militära företrädare såg möjligheten till ett isolerat strategiskt överfall gentemot Sverige.22Detta blir synnerligen intressant då både Betts och Kam i sina verk visar på att underrättelsetjänster de facto kan ha, dels inneboende fel,23 dels kan utsättas för vilseledning, signalunderrättelser ej undantaget,24 varvid de kommer förmedla felaktig information till de militära och politiska beslutsfattarna. Vad som är rätt och fel ur ett svenskt perspektiv har vi tack och lov ej behövt erfara, dock har de båda tidigare författarna utgått från bl.a. Israel och USA underrättelsetjänster i sina studier, som torde ha både mer resurser och erfarenhet än den svenska underrättelsetjänsten.
Sett till vår nutid, förefaller åtminstone den amerikanska underrättelsetjänsten haft svårigheter minst intill 2015 att kunna detektera de ryska beredskapskontrollerna och därmed inte erhållit någon egentlig förvarning.25 Vilket skall ställas mot de uppgifter som den Litauiska underrättelsetjänsten publicerade 2017, att Ryssland innehade förmågan att påbörja offensiva operationer inom 24-48 timmar.26 I de båda fallen får det främst ses som en problematik för faktiska randstater till Ryssland vad avser möjligheten till att bli utsatt för ett överraskande angrepp/strategiskt överfall. Dock förefaller även problematiken utgöra en faktor för oss i Sverige att ta hänsyn till. Scenariot för Försvarsmaktsövning 2017 mer känd som övning Aurora, kom vara en eskalerande väpnad konflikt i Sveriges närområde vilket kom föranleda att Sverige utsattes för ett strategiskt överfall. Att det rör sig om ett strategiskt överfall gentemot vad som skulle kunna betecknas som Sveriges ”livsnerver” indikeras även av de aktuella övningsområdena inom ramen för övningen.27Således får själva konceptet med strategiskt överfall utöver det som skrivits i MSD16 fortsatt anses vara gällande i svensk övningsverksamhet och därmed troligen även i s.k. försvarsplanering.
Slutsats
Således, vad är då ett strategiskt överfall? Det kan ses som en metod för att överrumpla en part. Med en begränsad mängd förband skall en nations vitala funktioner d.v.s. dess ”huvud” eller ”livsnerv” slås ut inom ett eller ett begränsat antal geografiska områden. Vad som dock förefaller vara avgörande är att markförband insätts. Syftet kan antas vara att i ett senare skede antingen förstärka med ytterligare förband och därmed konsolidera tagen terräng och ta ytterligare, alternativt avbryta operationen då en högre målsättning uppnåtts och därmed dra ur sina förband. Dock förefaller inte mängden förband vara avgörande vid det strategiska överfallet, utan snarare att psykologiska faktorer uppnås som påverkar den angripne och därmed möjliggör det begränsade väpnade angreppet.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Försvarsmakten 1, 2(Svenska)
Nationalencyklopedin 1(Svenska)
United State Senate Committee On Armed Services 1(Engelska)
Valstybes Saugumo Departementas 1(Engelska)
Betts, Richard K. Surprise attack: lessons for defense planning. Washington, DC: Brookings Institution, 1982.
Försvarsmakten. Svensk soldat. Stockholm: Försvarsmakten, 1994.
Grahn, Jan-Olof. Om svensk underrättelsetjänst. Stockholm: Medström, 2016.
Hugemark, Bo (red). Urladdning: 1940 – blixtkrigens år. Stockholm: Probus, 1990.
Hugemark, Bo (red). Blixt från hotfull himmel: beredskap mot överraskande angrepp. Stockholm: Kungl. Krigsvetenskapsakademien, 2008.
Jeppsson, Tommy (red). Mental överrumpling: tankar om aningslöshet inför hot mot nationell säkerhet. Stockholm: Kungl Krigsvetenskapsakademien, 2019.
Kam, Ephraim. Surprise attack: the victim’s perspective. Cambridge, Mass: Harvard Univ. Pr, 1988.
Slutnoter
1Försvarsmakten. Militärstrategisk doktrin. Stockholm: Försvarsmakten, 2016, s. 53.
2Försvarsmakten. Svensk soldat. Stockholm: Försvarsmakten, 1994, s. 86-87.
3Nationalencyklopedin. Strategiskt överfall. 2019. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/strategiskt-överfall(Hämtad 2019-07-29)
4 Grahn, Jan-Olof. Om svensk underrättelsetjänst. Stockholm: Medström, 2016, s. 237.
5Jeppsson, Tommy (red). Mental överrumpling: tankar om aningslöshet inför hot mot nationell säkerhet. Stockholm: Kungl Krigsvetenskapsakademien, 2019, s. 49-50.
6Betts, Richard K. Surprise attack: lessons for defense planning. Washington, DC: Brookings Institution, 1982, s. 18, 286
Kam, Ephraim. Surprise attack: the victim’s perspective. Cambridge, Mass: Harvard Univ. Pr, 1988, s. 2.
7Betts, Richard K. Surprise attack: lessons for defense planning. Washington, DC: Brookings Institution, 1982, s. 286
Kam, Ephraim. Surprise attack: the victim’s perspective. Cambridge, Mass: Harvard Univ. Pr, 1988, s. 9, 10, 12, 81, 85, 92.
8Betts, Richard K. Surprise attack: lessons for defense planning. Washington, DC: Brookings Institution, 1982, s. 88-89.
9Kam, Ephraim. Surprise attack: the victim’s perspective. Cambridge, Mass: Harvard Univ. Pr, 1988, s. 30, 47, 50-51.
10Ibid.s. 53-54.
11Ibid. s. 43, 45.
12Betts, Richard K. Surprise attack: lessons for defense planning. Washington, DC: Brookings Institution, 1982, s. 95, 174.
13Kam, Ephraim. Surprise attack: the victim’s perspective. Cambridge, Mass: Harvard Univ. Pr, 1988, s. 31.
14Betts, Richard K. Surprise attack: lessons for defense planning. Washington, DC: Brookings Institution, 1982, s. 102.
15Ibid. s. 119, 122, 126, 134, 136.
Kam, Ephraim. Surprise attack: the victim’s perspective. Cambridge, Mass: Harvard Univ. Pr, 1988, s. 72, 122-123.
16Betts, Richard K. Surprise attack: lessons for defense planning. Washington, DC: Brookings Institution, 1982, s. 95.
Kam, Ephraim. Surprise attack: the victim’s perspective. Cambridge, Mass: Harvard Univ. Pr, 1988, s. 213
17Kam, Ephraim. Surprise attack: the victim’s perspective. Cambridge, Mass: Harvard Univ. Pr, 1988, s. 146
18Betts, Richard K. Surprise attack: lessons for defense planning. Washington, DC: Brookings Institution, 1982, s. 158.
19Hugemark, Bo (red). Urladdning: 1940 – blixtkrigens år. Stockholm: Probus, 1990, s. 99-102.
Hugemark, Bo (red). Blixt från hotfull himmel: beredskap mot överraskande angrepp. Stockholm: Kungl. Krigsvetenskapsakademien, 2008, s. 6.
20Hugemark, Bo (red). Urladdning: 1940 – blixtkrigens år. Stockholm: Probus, 1990, s. 98.
21Hugemark, Bo (red). Blixt från hotfull himmel: beredskap mot överraskande angrepp. Stockholm: Kungl. Krigsvetenskapsakademien, 2008, s. 1.
22Grahn, Jan-Olof. Om svensk underrättelsetjänst. Stockholm: Medström, 2016, s. 237.
23Betts, Richard K. Surprise attack: lessons for defense planning. Washington, DC: Brookings Institution, 1982, s. 74-75.
Kam, Ephraim. Surprise attack: the victim’s perspective. Cambridge, Mass: Harvard Univ. Pr, 1988, s. 135, 161, 163, 165, 180, 192, 195.
24Betts, Richard K. Surprise attack: lessons for defense planning. Washington, DC: Brookings Institution, 1982, s. 197.
Kam, Ephraim. Surprise attack: the victim’s perspective. Cambridge, Mass: Harvard Univ. Pr, 1988, s. 143.
25Committee On Armed Services. Hearing to receive testimony on United States European Command Programs And Budget in review of the defense authorization request for fiscal year 2016 and the future years defense program. Washington, D.C: Alderson Reporting Company, 2015, s. 17-18.
26Valstybes Saugumo Departementas. National Security Threat Assessment. 2017. Vilnius: Valstybes Saugumo Departementas, 2017, s. 7.
27Lundgren, Johan. Anfall mot Sverige.Försvarets Forum. no 3 (2017): 20-21.

Ett försvagat NATO?

Sammanfattning
NATO reformering, i form av ändrad inriktning samt reducering av försvarsbudgetar och förband, från mitten av 1990-talet intill skrivande stund samt nästan dubblering av medlemsländer och en 1/3 ökning av landarea som skall försvaras har möjligenförsvagat alliansens förmåga att trovärdigt upprätthålla den s.k. artikel 5 i NATO stadgan. Det vill säga ett angrepp på en medlemsstat utgör ett angrepp på samtliga medlemsstater. Det innebär även, att likt Sverige måste NATO höja sin förmåga till väpnad strid. Dock kommer troligtvis effekterna av en ev. förmågehöjning inte märkas förrän om 10-20 år från den tidpunkt det påbörjas.
Analys
I ett tidigare inlägg utlovade undertecknad att beskriva varför NATO eventuellt kan ses som en svag garant för en kollektiv säkerhetsgaranti, under vissa förutsättningar. Detta inlägg syftar till att beskriva ett flertal aspekter som pekar mot detta, utifrån nu rådande ingångsvärden. Inlägget kommer omfatta NATO utvidgning sedan slutet av 1990-talet och dess konsekvenser, NATO omriktning från mitten av 1990-talet intill nu med dess konsekvenser samt NATO troliga förmåga under 2019 med dess innebörd.
NATO består i dag av 29 stycken medlemsländer, organisationen grundades den 04APR1949 av USA och Kanada samt tio europeiska länder (Belgien, Danmark, Frankrike, Island, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal och Storbritannien). Under det kalla kriget kom ytterligare fyra länder ansluta sig till organisationen, 1952 kom Grekland och Turkiet antas som medlemmar, 1955 anslöt sig även Förbundsrepubliken Tyskland och avslutningsvis 1982 anslöt Spanien sig.1 Vid Warszawapaktens upplösning 1991,2och Sovjetunionens upplösning samma år3 bestod således organisationen av 16 stycken medlemsländer, men en tydlig koncentrering till Västeuropa.
Mellan 1999 och 2017 kom organisationen nästan dubbleras i antalet medlemsländer. Polen, Tjeckien och Ungern kom att ansluta sig 1999, detta följdes upp av att Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien som kom att ansluta sig till NATO 2004. I april 2009 kom även Albanien och Kroatien att ansluta sig till organisationen och avslutningsvis anslöt sig Montenegro 2017 till NATO.4 Således det som skedde mellan 1999-2017 vad avser ökning i medlemsländer, utgjordes av östeuropeiska länder och tillika forna Warszawapakts länder.
För en försvarsallians utgör landarean som skall försvaras ett viktigt ingångsvärde. Exkluderas Kanada och USA yta bestod NATO landarea 1991 av 3,005,838 kvadratkilometer. Ökningen av medlemsländer mellan 1999 och 2017 kom att öka NATO landarea med 1,176,816 kvadratkilometer. Dock skall det vägas mot var en eventuell konflikt kan bli aktuell, under slutskedet av det kalla kriget förefaller antagandet varit att en konflikt i huvudsak skulle utkämpas på danskt, västtyskt och norskt territorium.5 Vilket skulle betyda en minskning av landarean som skulle försvaras till 676,735 kvadratkilometer. Dock får det ses som troligt att även Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Frankrike ev. skulle involverats i en väpnad konflikt maa. det begränsade operativa djupet Västtyskland hade.6 Detta skulle innebära en ökning med 626,676 att försvara.
Utvidgningen av NATO från 1999 intill 2017 har medfört att NATO operativa djup är betydligt större än tidigare och dess eventuella konfliktområde har flyttats från Västeuropa till Östeuropa. Den presumtiva konfliktplatsen i nutid, för NATO, förefaller utgöras av de baltiska staterna samt delar av Polen d.v.s. de områden där Ryssland och NATO möts samt det är där NATO i huvudsak tillfört förband.7 Det skulle i sådant fall innebära att det främst är en area om 487,796 kvadratkilometer som initialt måste försvaras av NATO. Dock är det operativa djupet ytterst begränsat i de baltiska staterna varvid det får anses vara svårt att upprätta något egentligt djupförsvar. Det operativa djupet är dock större i Polen.
Efter det kalla krigets slut kom även NATO reformeras. Från territoriellt försvar som huvuduppgift kom organisationen fokusera på olika former av stabiliseringsoperationer, dels i NATO närområde, dels bortom NATO geografiska område.8 Denna reformering kom även påverka NATO verksamhet i sådan omfattning att försvarsplaneringen för medlemsstaternas territoriella skydd nedgick markant.9 Detta innebar även att NATO ländernas övningsverksamhet reformerades. Från att öva förmågan till väpnad strid gentemot en likvärdig eller nästan likvärdig motståndare kom verksamheten att anpassas mot fredsfrämjande och fredsframtvingande operationer. Där motparten främst var en irreguljär motståndare, med låg teknisk nivå och låg förmåga till genomförande av väpnad strid.10
Den förändrade inriktningen, ökningen av medlemsstater och med det den ökade mängden av landarea som skall försvaras har även medfört en annan problematik. I och med att inriktningen förändrades från territoriellt försvar till stabiliserande operationer, kom förmågan att kunna genomföra omfattande förbandsförflyttningar med en adekvat infrastruktur i NATO medlemsländerna negligeras.11Detta har medfört att NATO i dag har stora problem att kunna genomföra snabba förflyttningar av stora förband, vilket kommer krävas vid en väpnad konflikt eller för att skapa en tydlig s.k. tröskeleffekt i händelse av ett kraftigt försämrat säkerhetsläge. Processen för att förbättra infrastrukturen har dock påbörjats,12men kommer troligen ta 5-10 år att genomföra mtp. att det inte enbart är infrastrukturen som måste förbättras utan att resurser även måste finnas för att kunna förflytta förband med tillhörande materiel.
Upplösningen av, dels Sovjetunionen, dels Warszawapakten under inledningen av 1990-talet samt NATO förändrade inriktning kom även medföra kraftiga reduceringar av medlemsländernas försvarsbudgetar och därav även förbandsreduceringar utav NATO ländernas väpnade styrkor.13 Den ekonomiska kris som uppstod 2008, har även kommit att påverka medlemsländernas försvarsbudgetar.14Den förändrade inriktningen kom även medföra att förbandsstrukturer, materiel, övningsverksamhet m.m. kom att förändras från territoriellt försvar till stabiliserande operationer.15 USA kom även påbörja en tydlig styrkereducering innan 2014 i Europa, dock har USA återigen fört in personal och materiel där målsättningen förefaller vara att på sikt ha förhandslagrad materiel för cirka en division i Europa.16
Numerärt, på pappret, förefaller NATO inneha väldigt stora förbandsresurser.17 Dock förefaller statusen på dessa förband vara väldigt begränsad. I en studie som genomfördes av totalförsvarets forskningsinstitut, publicerad 2018, antogs att NATO i Europa enbart skulle kunna mönstra 25-40 markstridsbataljoner inom en vecka, där de även såg det som troligt att de var den lägre siffran som var rättvisande samt att förbanden skulle variera kraftigt i kvalitet trots dess snabba reaktionstid. Inom två till tre månader antogs, i studien, att NATO i Europa skulle kunna mönstra 7-8 markdivisioner. Dock antas i studien att det även där skulle finnas tydliga begränsningar i vad dessa förband skulle kunna klara av och att det ses ej som osannolikt att hälften av dessa krigsförband ej skulle vara fullt operativa.18 I sammanhanget bör det noteras att Ryssland i sitt västra militärdistrikt 2016 antogs ha 22 stycken bataljonsstridsgrupper, som 2017 skulle kunna påbörja lösande av stridsuppgifter inom 24-48 timmar.19 Om siffran kvarstod under 2017 i samband med totalförsvarets forskningsinstitut studie skulle det ha inneburit nästan ett 1:1 förhållande och ett troligtövertag under de inledande dygnen för Ryssland i händelse av en väpnad konflikt med NATO.
Således blir förmågan att få stöd av USA och därmed förflyttning av förband från Nordamerika till Europa väldigt viktigt. Detta konstateras även av den svenska försvarsberedningen i dess rapport ”Värnkraft” från 2019. De konstaterar även att om sjövägarna i Nordatlanten störs eller bryts kommer det avsevärt försvåra möjligheterna för NATO att försvara dess östliga medlemsstater.20 I sammanhanget är det värt att notera att USA under det kalla kriget hade som plan att inom 10 dagar kunna föra över 10 divisioner till Europa från Nordamerika.21Styrkekorrelationen ser dock annorlunda ut nu, vilket bör beaktas. Dock bedömer även totalförsvarets forskningsinstitut att de ryska förbanden är mer välövade och innehar en högre förmåga att verka i högre förband än NATO länderna.22 Vilket skulle kunna innebära att NATO länderna behöver en större förbandsmängd.
Vad som även är värt att notera utifrån försvarsberedningens slutsats avseende sjötransporter över Nordatlanten, är en studie som genomfördes av The International Institute for Strategic Studies (IISS). Där studien bl.a. omfattade vilka åtgärder Europa måste vidta i händelse av att USA skulle lämna NATO. Den studien torde delvisäven kunna tillämpas på avskurna eller kraftigt störde förbandstransporter till Europa från Nordamerika. För att kunna möta en liten lokal konflikt mellan NATO och Ryssland i de baltiska staterna och delar av Polen, är IISS slutsats att det kommer krävas försvarsinvesteringar om 288-357 miljarder dollar av de europeiska NATO länderna och effekten av dessa investeringar tidigast kommer märkas inom 10-15 år, om de skulle genomföras under 2019.23
Utifrån nuvarande trend får det även anses vara troligt att NATO ländernas förmåga kommer nedgå efter 2020, på motsvarande sätt som den svenska Försvarsmaktens kommer göra om inte substantiellt mer ekonomiska medel tillförs för att förändra nuvarande förutsättningar.24 Detta kommer således utgöra en försvagning av den västeuropeiska försvarsalliansen NATO. Härvid går det även att konstatera att en tillförsel av ekonomiska medel för att tillföra materiel och öka förbandsmängd fortfarande inte torde ge någon effekt förrän om 10-20 år, utifrån IISS slutsatser. Varvid ett förmågeglapp gentemot Ryssland fortfarande kommer finnas under de närmsta åren både för Sverige, men även NATO länderna.
Således de stora nedskärningarna av NATO ländernas försvarsbudgetar och väpnade styrkor samt ändrad inriktning av dessa, en nästan dubbleringen av medlemsländer, en ökning av landarean som skall försvaras och avsaknaden av en planering och förberedelser för territoriellt försvar har kraftigt försvagat NATO under de två senaste decennierna. Detta innebär även att NATO förmåga med konventionella medel upprätthålla den s.k. artikel 5 i NATO stadgan till del kan ifrågasättas, om inte kärnvapen skall ses som en naturlig del i försvaret av NATO ländernas territorium även vid ett konventionellt angrepp. Vilket den nuvarande strategin skulle kunna indikera, då det framförs att NATO avskräckningen mot ett väpnat angrepp baseras på en kombination av konventionella och nukleära stridsmedel.25
I den svenska försvars- och säkerhetspolitiska debatten framförs av och till att en lösning på Sveriges säkerhetssituation skulle vara ett medlemskap i NATO. Utifrån ovanstående textmassa får detta ses som tveksamt att det utifrån nu rådande förutsättningar skulle kunna ses som ett trovärdigt alternativ i säkerhetssammanhang. Då NATO i sådant fall skulle erhålla en betydligt större yta att försvara i ett geografiskt område där en tydlig kraftmättning pågår mellan dem och Ryssland. Därutöver skulle det ej tillföras substantiellt med förmågor vid ett svenskt medlemskap som skulle höja NATO förmåga till väpnad strid. Utan snarare skulle NATO verka allt mer försvagat och förmågan att upprätthålla den s.k. artikel 5 skulle troligen även urholkas än mer, vad avser konventionell förmåga.
Slutsats
För att NATO skall ses som en trovärdig försvarsallians krävs en tydligt ökad förmåga till konventionell väpnad strid med tillhörande förmågor såsom logistik m.m. En s.k. ”quick fix” för Sveriges säkerhetssituation utgörs därmed inte av att brådstörtat gå med i NATO, utan det skulle oaktat medlemskap eller ej fortfarande krävas av Sverige en markant upprustning antingen för att vi själva skall uppfattas som trovärdiga i säkerhetspolitiska sammanhang, eller att NATO skall uppfattas som trovärdigt.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Center for Strategic and International Studies 1(Engelska)
Europeiska kommissionen 1(Engelska)
Försvarsmakten 1(Svenska)
The International Institute for Strategic Studies 1, 2(Engelska)
Nationalencyklopedin 1, 2, 3(Svenska)
NATO 1, 2(Engelska)
Reuters 1, 2(Engelska)
Riksdagen 1(Svenska)
The Wall Street Journal 1, 2, 3(Engelska)
Totalförsvarets forskningsinstitut 1(Svenska)
Valstybes Saugumo Departementas 1(Engelska)
Department of Defense. Soviet military power. Washington, DC: U.S. Government Printing Office, 1989.
The International Institute for Strategic Studies. The military balance. London: The International Institute for Strategic Studies, 2016.
Slutnoter
1Nationalencyklopedin. NATO. 2019. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/nato(Hämtad 2019-07-21)
2Nationalencyklopedin. Warszawapakten. 2019. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/warszawapakten(Hämtad 2019-07-21)
3Nationalencyklopedin. Sovjetunionen. 2019. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/sovjetunionen(Hämtad 2019-07-21)
4Nationalencyklopedin. NATO. 2019. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/nato(Hämtad 2019-07-21)
5Department of Defense. Soviet military power. Washington, DC: U.S. Government Printing Office, 1989, s. 95.
6Ibid. s. 97.
7Ds 2019:8. Värnkraft. Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021–2025. s. 111.
NATO. Enhanced Forward Presence. 2019. https://shape.nato.int/efp(Hämtad 2019-07-21)
8Nationalencyklopedin. NATO. 2019. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/nato(Hämtad 2019-07-21)
Pallin, Krister (red). Västlig militär förmåga: en analys av Nordeuropa 2017. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2018, s. 35.
9Pallin, Krister (red). Västlig militär förmåga: en analys av Nordeuropa 2017. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2018, s. 35.
10Reuters. Croft, Adrian. Sytas, Andrius. Ukraine crisis will be ’game changer’ for NATO. 2014. https://www.reuters.com/article/us-ukraine-crisis-nato-insight-idUSBREA4H01V20140518(Hämtad 2019-07-21)
11Reuters. Emmott, Robin. With NATO, EU sets out plan to enable faster troop movement across Europe. 2018. https://www.reuters.com/article/us-eu-russia/with-nato-eu-sets-out-plan-to-enable-faster-troop-movement-across-europe-idUSKBN1H41RQ(Hämtad 2019-07-21)
The Wall Street Journal. Michaels, Daniel. NATO Dusts Off a Cold War Skill: Moving Troops. 2018. https://www.wsj.com/articles/nato-dusts-off-a-cold-war-skill-moving-troops-1540382400(Hämtad 2019-07-21)
12European Commission. Action Plan on military mobility: EU takes steps towards a Defence Union. 2018. https://ec.europa.eu/transport/themes/infrastructure/news/2018-03-28-action-plan-military-mobility_de(Hämtad 2019-07-21)
13The International Institute for Strategic Studies. The military balance. London: The International Institute for Strategic Studies, 2016, s. 24.
14The International Institute for Strategic Studies. Béraud-Sudreau, Lucie. A ten-year global defence-spending review: from economic crisis to security crises. 2018. https://www.iiss.org/blogs/military-balance/2018/05/global-defence-spending-crisis(Hämtad 2019-07-21)
15The Wall Street Journal. Barnes, Julian E. NATO Fears Its Forces Not Ready to Confront Russian Threat. 2018. https://www.wsj.com/articles/nato-moves-toward-readying-more-troops-to-confront-russian-threat-1522290156(Hämtad 2019-07-21)
16The Wall Street Journal. Marson, James. NATO Plans Facility in Poland to Store U.S. Military Equipment. 2019. https://www.wsj.com/articles/nato-plans-facility-in-poland-to-store-u-s-military-equipment-11553271255(Hämtad 2019-07-21)
17Pallin, Krister (red). Västlig militär förmåga: en analys av Nordeuropa 2017. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2018, s. 182.
18Ibid.s. 5, 205.
19Hicks, Kathleen H. Conley, Heather A. Evaluating Future U.S. Army Force Posture in Europe: Phase I Report. Washington, DC: Center for Strategic and International Studies, 2016, s. 2.
Valstybes Saugumo Departementas. National Security Threat Assessment. 2017. Vilnius: Valstybes Saugumo Departementas, 2017, s. 7.
20Ds 2019:8. Värnkraft. Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021–2025. s. 111.
21The Wall Street Journal. Barnes, Julian E. NATO Fears Its Forces Not Ready to Confront Russian Threat. 2018. https://www.wsj.com/articles/nato-moves-toward-readying-more-troops-to-confront-russian-threat-1522290156(Hämtad 2019-07-21)
22Pallin, Krister (red). Västlig militär förmåga: en analys av Nordeuropa 2017. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2018, s. 205.
23Barrie Douglas. et al. Defending Europe: scenario-based capability requirements for NATO’s European members. London: The International Institute for Strategic Studies, 2019, s. 3.
24Försvarsmakten. Slutlig redovisning av perspektivstudien 2016-2018. Stockholm: Försvarsmakten, 2018, s. 18.
25NATO. NATO’s nuclear deterrence policy and forces. 2018. https://www.nato.int/cps/en/natohq/topics_50068.htm(Hämtad 2019-07-21)

En bris i Medelhavet

Reflektion
Den 12JUL2019 påbörjades leveransen av det ryska luftvärnssystemet S-400 till Turkiet, vilket även kom att fortsätta den 13JUL2019 genom fortsatt lufttransport.1 Denna upphandling kom att genomföras maa. att de turkiska försöken att införskaffa det amerikanska luftvärnssystemet Patriot under ett flertal år varit fruktlösa.2Under det första halvåret av 2019 har denna av Turkiet genomförda upphandling av S-400 blivit något av en stötesten i relationerna mellan USA och Turkiet.3 USA anser att det ryska luftvärnssystemet bl.a. kommer kunna upptäcka brister i utformningen av det amerikanska multiroll flygplanet F-35 och därmed göra det sårbart.4
Varvid en tydlig konsekvens uppstod redan innan leveranserna påbörjades, vilket var att USA kom att avbryta utbildningen av turkisk flygvapenpersonal i USA på F-35 systemet med hänvisning till den genomförda upphandlingen av det ryska luftvärnssystemet.5 Turkiet har placerat en order om 100 st F-35 vilket USA anser ej går att fullfölja i händelse av att Turkiet besitter det ryska luftvärnssystemet, därutöver har de aviserat möjliga sanktioner maa. upphandlingen.6 Turkiet å andra sidan producerar nästan 1,000 olika delar till det amerikanska F-35 flygplanet. En inhandling av delar vilket USA troligtvis kommer avbryta, om sanktioner införs samt ett förbud mot inköp av F-35 framtvingas maa. den nu påbörjade leveransen av det ryska luftvärnssystemet.7
Den uppseglande konflikten mellan USA och Turkiet är dock enbart en i raden sedan 2000-talets inledning.8 Något egentligt svar på vad Turkiska motåtgärder kan bli om USA fullföljer dess uttalanden avseende möjliga sanktioner och ett ev. uteslutande ur F-35 projektet, har ej delgivits. Turkiets President, Recep Tayyip Erdoğan, har dock framfört att USA bör vara försiktig i sitt agerande, då det skulle bli en märkbar förlust om Turkiet skulle förloras som bundsförvant.9 Dock får det anses vara högst oklart vad detta uttalande i praktiken skulle kunna innebära.
Agerandet mellan Turkiet och USA maa. upphandlingen och den nu påbörjade leveransen av det ryska luftvärnssystemet riskerar dock att föra in en tydlig kil mellan de båda länderna på det säkerhetspolitiska planet. Det riskerar även att föra in en kil mellan NATO och Turkiet. Det får ses som möjligt att USA, trots den amerikanske presidentens mer svävande uttalande avseende sanktioner, kommer vidta någon form av åtgärd. Magnituden av dessa åtgärder kommer troligtvis spegla vad Turkiet i sin tur vidtar för åtgärder. Därutöver riskerar det även uppstå en förtroendekris inom NATO, vilket skulle kunna påverka organisationen menligt. Då Turkiet efter USA utgör den största styrkebidragande nationen till NATO.
Utöver detta har även Turkiet påbörjat borrningar efter gasfyndigheter till havs utanför Cypern, i dess ekonomiska zon.10Detta har föranlett att EU hotar genomdriva sanktioner gentemot Turkiet maa. dess agerande. Dock förefaller sanktionerna ej bli av allvarligare karaktär om de skulle genomföras. Detta med anledning av att EU har behov av samarbete med Turkiet ffa. i säkerhets- och flyktingfrågor,11 vilket i sådant fall skulle kunna riskeras. Det turkiska utrikesministeriet har även meddelat att de Turkiska provborrningarna kommer fortsätta intill dess att Cypern går med på ett förslag att samarbete med den turkcypriotiska sidan avseende exploatering av gasfyndigheter kring Cypern.12 Cypern å sin sida har utfärdat en arresteringsorder gentemot besättningen på ett av de turkiska fartygen som deltar i provborrningarna.13
Detta agerande från Turkiets sida får anses utmana, dels Cypern, dels EU. Framförallt kommer EU trovärdighet som en samlad och gemensam röst för dess medlemsländer utåt riskera att påverkas menligt, varvid EU kan komma att utmanas av andra nationer i dess direkta närområde eller bortom det i händelse av att agerandet i denna fråga blir svagt. Därutöver kan säkerhetsläget även påverkas menligt i regionen maa. de historiska spänningar som finns på Cypern, men även mellan Grekland och Turkiet.
Varför är då detta intressant för Sverige? De två främsta säkerhetspolitiska instrumenten i Europa, i dag, får anses utgöras av, dels EU, dels NATO. Den förstnämnda organisationen främst inom områden som kan röra s.k. ”gråzonsproblematik” men även inom områden som indirekt kan påverka rent militära förmågor vid en väpnad konflikt. Den andra organisationen utgör främst förmågan att med väpnad strid agera som ett säkerhetspolitiskt instrument. Båda dessa organisationer utmanas både direkt och indirekt av det som beskrivs ovan.
Sverige har hängt upp mycket av sin säkerhetspolitik, både direkt och indirekt, på de båda tidigare nämnda organisationerna. Påverkas dessa organisationers trovärdighet eller om det uppstår en tydlig sprickbildning inom organisationerna kommer svensk säkerhet även påverkas av detta, då vi i dagsläget inte kan anses ha en trovärdig säkerhetspolitik som enskild nation maa. tydliga brister i olika förmågor. Således, utfallet kring de två nämnda skedena som just nu pågår, kan möjligen få en påverkan på svensk säkerhetspolitik men även Europeisk, beroende på vad händelseutvecklingarna blir under de kommande månaderna i de båda frågorna.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
British Broadcasting Corporation 1(Engelska)
Reuters 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10(Engelska)
The New York Times 1(Engelska)
The Wall Street Journal 1(Engelska)
The Washington Post 1(Engelska)
Slutnoter
1British Broadcasting Corporation. Turkey defies US as Russian S-400 missile defence arrives. 2019. https://www.bbc.com/news/world-europe-48962885(Hämtad 2019-07-15)
Reuters. Russia delivers more air defense equipment to Turkey. 2019. https://www.reuters.com/article/us-turkey-security/russia-delivers-more-air-defense-equipment-to-turkey-idUSKCN1U806B(Hämtad 2019-07-13)
2The New York Times. Gall, Carlotta. ’Turkey Gets Shipment of Russian Missile System, Defying U.S.’. 2019. https://www.nytimes.com/2019/07/12/world/europe/turkey-russia-missiles.html(Hämtad 2019-07-15)
The Wall Street Journal. Gauthier-Villars, David. Simmons, Ann M. Turkey Receives Russian Missile System, Risking U.S. Sanctions. 2019. https://www.wsj.com/articles/turkey-starts-taking-delivery-of-russian-air-defense-missile-system-risking-u-s-sanctions-and-testing-its-position-in-nato-11562920372(Hämtad 2019-07-15)
3British Broadcasting Corporation. Marcus, Jonathan. ’Where does Turkey’s S-400 missile deal with Russia leave the US?’. 2019. https://www.bbc.co.uk/news/world-europe-48962886(Hämtad 2019-07-15)
4The Wall Street Journal. Gauthier-Villars, David. Simmons, Ann M. Turkey Receives Russian Missile System, Risking U.S. Sanctions. 2019. https://www.wsj.com/articles/turkey-starts-taking-delivery-of-russian-air-defense-missile-system-risking-u-s-sanctions-and-testing-its-position-in-nato-11562920372(Hämtad 2019-07-15)
5Reuters. Stewart, Phil. Turkish F-35 pilots no longer flying at U.S. base: Pentagon. 2019. https://www.reuters.com/article/us-usa-turkey-f35/turkish-f-35-pilots-no-longer-flying-at-u-s-base-pentagon-idUSKCN1TB2LU(Hämtad 2019-07-15)
6The Washington Post. O’Grady, Siobhán. ’What is the Russian S-400 air defense system, and why is the U.S. upset Turkey bought it?’. 2019. https://www.washingtonpost.com/world/2019/07/12/what-is-russian-s-air-defense-system-why-is-us-upset-turkey-bought-it/(Hämtad 2019-07-15)
Reuters. Turkey warns United States against harmful steps over Russian S-400s. 2019. https://www.reuters.com/article/us-turkey-usa-security/turkey-warns-united-states-against-harmful-steps-over-russian-s-400s-idUSKCN1U50ZF(Hämtad 2019-07-15)
7Ibid.
Reuters. Shalal, Andrea. U.S. says could sanction Turkish defense firms beyond F-35 suppliers. 2019. https://www.reuters.com/article/us-france-airshow-usa-turkey/us-says-could-sanction-turkish-defense-firms-beyond-f-35-suppliers-idUSKCN1TI245(Hämtad 2019-07-15)
8Reuters. Factbox: Turkey’s Russian missile deal strains ties with Washington. 2019. https://uk.reuters.com/article/uk-turkey-security-usa-factbox/factbox-turkeys-russian-missile-deal-strains-ties-with-washington-idUKKCN1U719C(Hämtad 2019-07-15)
9The New York Times. Gall, Carlotta. ’Turkey Gets Shipment of Russian Missile System, Defying U.S.’. 2019. https://www.nytimes.com/2019/07/12/world/europe/turkey-russia-missiles.html(Hämtad 2019-07-13)
10Reuters. Turkey sends second ship to drill near Cyprus, EU warns of action. 2019. https://www.reuters.com/article/us-cyprus-turkey-ship/turkey-sends-second-ship-to-drill-near-cyprus-eu-warns-of-action-idUSKCN1TL1R6(Hämtad 2019-07-15)
11Reuters. Baczynska, Gabriela. EU threatens Turkey with sanctions over Cyprus drilling: draft. 2019. https://www.reuters.com/article/us-cyprus-turkey-eu/eu-signals-sanctions-on-turkey-over-cyprus-drilling-draft-idUSKCN1U610J(Hämtad 2019-07-15)
12Reuters. Turkey will drill for gas until Greek Cypriots accept plan: minister. 2019. https://www.reuters.com/article/us-cyprus-turkey/turkey-will-drill-for-gas-until-greek-cypriots-accept-plan-minister-idUSKCN1U909C(Hämtad 2019-07-15)
13Reuters. Cyprus issues arrest warrants for Turkey drill ship crew. 2019. https://www.reuters.com/article/us-cyprus-turkey/cyprus-issues-arrest-warrants-for-turkey-drill-ship-crew-idUSKCN1TE2ED(Hämtad 2019-07-15)

Återigen en Almedalsvecka

Reflektion
Då stundar återigen en Almedalsvecka. Inom den säkerhets- och försvarspolitiska diskursen kommer sannolikt det förändrade och försämrade säkerhetsläget återigen diskuteras såsom det gjort sedan 2013. Dock får det anses att ingen förändring har skett sedan 2013, utan det som genomförts under sex år är enbart diskussioner. Tyvärr har ingen politisk part uppvisat någon form av egentlig handlingskraft, förutom att påtala att det råder ett förändrat normalläge och ett försämrat säkerhetsläge. Den senaste utredningen av den parlamentariskt tillsatta försvarsberedningen får dock anses utgöra något av ett trendbrott, huruvida denna utredning kommer realiseras återstår dock att se. I dagsläget får det dock anses som mindre troligt att totalen av försvarsberedningens förslag kommer realiseras vid nästa års försvarsbeslut.
Häri uppstår något av en anomali. Alla talar om det förändrade normalläget och det försämrade säkerhetsläget men ingen verkar, verkligen, vilja göra något åt det. Tyvärr utgör inte säkerhetspolitik ett område där det går att vinna enkla ”poäng” genom uttalanden, såsom många svenska säkerhetspolitiska talespersoner förefaller tro. Utan ”poäng” vinns genom handlingskraft, som uppvisas gentemot omvärlden. Det enda nationen Sverige, tyvärr, uppvisat under de senaste åren är att snärja in sig i ett stort antal bilaterala samarbeten, där det tyvärr får anses vara tveksamt om dessa kommer kunna vara oss till gagn i händelse av att vi verkligen utsätts för olika former av påtryckningar med militära maktmedel i bakgrunden, eller vid en verklig gråzonssituation och i värsta fall ett väpnat angrepp. För det alla kan konstatera är att inga ömsesidigaförsvarsförbindelser har tecknats. Varvid en part kan dra sig ur, likt nationen Sverige gjorde mot Finland där det fanns omfattande försvarsplanering från 1930-talet i händelse av ett väpnat angrepp mot Finland, vilket skede 1939.
Därutöver kan det möjligen ske något ”avslöjande” kring olika incidenter som inträffat sedan den senaste Almedalsveckan, likt tidigare Almedalsveckor. Dock kan nyttan av detta ifrågasättas. Ta upp incidenter när dessa de facto inträffar och var tydlig kring att det är en incident. Att samla ihop det till ett ”packet” vid en tidpunkt ger inte en total bild av vad som verkligen inträffar, över tiden, för allmänheten. Detta blir snarare en axelryckning från allmänheten, som inte kommer se än mindre förstå helheten kring det som sker.
Således de som kommer ske på den försvars- och säkerhetspolitiska arenan under årets Almedalsvecka är återigen en upprepning av de tidigare sex årens Almedalsveckor. Ingen vill ta tag i saker på riktigt och nationen Sverige tappar säkerhetspolitiska ”poäng” gentemot omvärlden, för att använda ett modernt ord. Det kanske mest tragiska i detta är att ingen beslutsfattare förefaller vilja ta tag i att vi de facto har ett tydligt försämrat säkerhetsläge jämfört med 00-talet. Dock förefaller alla beslutsfattare ”hoppas” på att det försämrade säkerhetsläget drar över likt ett kortvarigt regnväder. Detta mönster känns igen från slutskedet av 1930-talet. Förhoppningsvis går det dåliga säkerhetsläget över, men om de nu inte gör det och stormakterna går mot en konflikt, kommer vi återigen kunna hålla oss utanför en väpnad konflikt mtp. nationen Sveriges geostrategiska läge?
Avslutningsvis, till er alla i Almedalen den kommande veckan som tillhör någon del av det svenska totalförsvaret. Glöm inte bort att ni bär på information som är skyddsvärd. Givetvis kan det kännas frestande att känna sig viktig, än mer få visa sig viktig genom att framföra nyckelinformation i vissa sammanhang. Undvik detta. En klassisk devis är att ”spioner lägger pussel” säkerställ nu att just din bit bibehålls. Än viktigare är detta i samband med olika former av festligheter. Vid dessa tillfällen kan omdömet grumlas och just din bit läggs till pusslet för just då valde duatt framföra en viktig pusselbit, för att få känna dig viktig.
Have a good one! // Jägarchefen

En överdriven tro

Reflektion
Den brittiska nyhetsbyrån Reuters publicerade den 21JUN2019 uppgifter att den västliga försvarsalliansen NATO under den senare delen av 2019, troligtvis i december, kommer ta beslut om att rymden även skall anses utgöra en arena för krigföring. Detta innebär att de kommer finnas totalt fem arenor för krigföring. De traditionella arenorna utgörs av land, luft och sjö, den fjärde är den mer nytillkomna informationsarenan och avslutningsvis den nyaste i form av rymden.1
Användandet av olika förmågor i rymden för att understödja de övriga arenornas krigföringsförmåga har pågått sedan 1960-talet. Däremot kan utvecklingen liknas med en exponentiell kurva avseende interaktionen mellan de rymdbaserade förmågorna och de övriga arenorna,2d.v.s. först var det ytterst begränsat för att slutligen bli mer eller mindre avgörande för en effektiv krigföringsförmåga. Detta får dock främst anses gälla USA men även dess allierade i NATO, där mycket av den västliga försvarsalliansens förmågor är direkt avhängt den amerikanska rymdbaserade förmågan.
Beroendet av de rymdbaserade förmågorna för västerländsk krigföringsförmåga kan anses vara så pass stor att en förlust av delar eller hela förmågan, kommer innebära en kraftig återgång i krigföringsförmåga och i vissa avseende skulle den bli mer lik den krigföringsförmåga som rådde under det andra världskriget.3Påverkan av de militära rymdbaserade förmågorna skulle även innebära omfattande påverkningar av ett flertal civila områden såsom finansflöden, trafikreglering m.m.4
Vilka är då dessa rymdbaserade förmågor? Det rör sig om signalspaningssatelliter, fotospaningssatelliter, kommunikationssatelliter och navigationssatelliter. Där de tre förstnämnda kan anses utgöra renodlade militära förmågor, om än att civila aktörer i viss omfattning även finns med fotospanings- och kommunikationssatelliter. Det sistnämnda navigationssatelliter utgörs främst av det amerikanska GPS-systemet som i en stor omfattning även används av civila intressenter.5 Den största påverkan för modern krigföringsförmåga utgörs troligenav påverkan gentemot kommunikations- och navigationssatelliter. En påverkan mot dessa två system skulle t.ex. försvåra användandet av bl.a. obemannade flygande farkoster över stora avstånd, precisionsbekämpning men även ledning av militära operationer.
Olika former av påverkan kan genomföras för att minska verkan av de olika satellitsystemen, en indelning som kan användas är kinetiskrespektive icke-kinetisk påverkan. Vad avser icke-kinetiskpåverkan följer här några exempel. Gentemot fotospaningssatelliter kan t.ex. maskering i olika former genomföras. Det kan bl.a. omfatta maskering med vegetation eller maskeringsnät av olika material men även användande av rök eller multispektral vattendimma får ses som möjliga.6 Dock avslöjas det att något ev. finns inom ett geografiskt område men inte vad och exakt vart, vid nyttjande av de två sistnämnda teknikerna. Signalen från navigationssatelliter kan även störas ut,7varvid det åtminstone teoretiskt skulle omintetgöra positionsbestämning men även precisionsbekämpning med stöd av navigationssatelliter.
Vad avser kinetiska metoder skulle t.ex. fysisk påverkan mot markstationer där satelliten styrs ifrån kunna vara en möjligmetod,8 om än att det enbart får anses vara troligtatt detta är genomförbart vid inledningen av en konflikt därefter kommer troligen dessa punkter omfattas av stora skyddsåtgärder. En annan trolig metod är användandet av antisatellitmissiler.9 Nyttjandet av dessa vapensystem skulle troligen innebära en omfattande splitterbild i rymden, vilket ytterst skulle kunna påverka satelliter av den nation som använt sig av dylika missiler och skulle därmed möjligeninnebära en degradering av sin egen rymdförmåga.10 En annan möjlighet skulle kunna vara att använda särskilt utvecklade satelliter för att kunna påverka en annan nations satelliter. Vilket minst två länder i dagsläget förefaller tillförskansat sig.11 En ytterligare möjlighetskulle kunna vara att nyttja högenergistrålning för att påverka t.ex. optiska sensorer på satelliter för att under en kort eller lång tid göra dessa sensorer obrukbara.12
Således finns det ett flertal olika metoder en nation skulle kunna tillgripa för att påverka en annan nations förmåga att nyttja rymden inom ramen för ens egen krigföringsförmåga. För att nå ett säkert övertag får det dock ses som troligt att någon form av kinetisk påverkan mot olika former av satellitsystem kommer genomföras, både på jorden men även i rymden.
Häri uppstår även förmåga att skapa möjligheter för asymmetrisk krigföring.13 I den allmänna säkerhetspolitiska debatten framförs ofta att den västerländska krigföringsförmågan är betydligt större än t.ex. den ryska eller kinesiska. Dock bygger detta på förmåga att använda system som är baserade i rymden, det vill säga den västerländska krigföringsförmågan är i mångt avhängt den amerikanska rymdförmågan. Påverkas dessa system blir antingen förmågan likvärdig eller underlägsen gentemot en motståndare. Detta är något som ytterst sällan berörs i den säkerhetspolitiska debatten, dock får det anses som troligt att ett flertal länder i dagsläget har förmågan samt håller på att erhålla förmågan att just påverka dessa rymdbaserade system. Dock förefaller inga motmedel mot denna förmåga ha tagits fram av varken USA eller övriga västerländska länder.
Avslutningsvis, detta inlägg syftar till att belysa två faktorer. Den förstaär att det är alltid lättare att tillförskansa sig motmedel kontra medel. Den andra är att det den tro på att västerländsk krigföringsförmåga skall vara större än andra geografiska områden eller stater, får anses vara dels överdriven, dels farlig och naiv att tro. I mångt bygger den västerländska ”överlägsenheten” på just förmågan att använda rymdbaserade system och under det senaste decenniet har det de facto påvisats att ett flertal stater besitter förmågan att påverka dessa system och därmed möjliggöra strid på likvärdiga eller överlägsna förhållanden då de västerländska länderna har anpassat sin krigföringsförmåga efter dessa rymdbaserade system och därmed glömt hur väpnad strid genomfördes före dessa systems inträde.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Reuters 1, 2, 3(Engelska)
Riksdagen 1(Svenska)
Jordan, David. et al. Understanding modern warfare. Cambridge: Cambridge University Press, 2016.
Sciutto, Jim. The Shadow War. New York: HarperCollins Publishers Inc., 2019.
Tangredi, Sam J. Anti-access warfare: countering A2/AD strategies. Annapolis, Maryland: Naval Institute Press, 2013.
Wiss, Åke (red). Kindvall, Göran (red). FOI orienterar om: Sensorer. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2004.
Slutnoter
1Reuters. Emmott, Robin. Exclusive: NATO aims to make space new frontier in defense. 2019. https://www.reuters.com/article/us-nato-space-exclusive/exclusive-nato-aims-to-make-space-new-frontier-in-defense-idUSKCN1TM1AD(Hämtad 2019-06-23)
2Jordan, David. et al. Understanding modern warfare. Cambridge: Cambridge University Press, 2016, s. 268-269, 286-289.
3Sciutto, Jim. The Shadow War. New York: HarperCollins Publishers Inc., 2019, s. 151-153.
4Ibid. s. 151.
5Ds 2019:8. Värnkraft. Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021–2025. s. 124.
Sciutto, Jim. The Shadow War. New York: HarperCollins Publishers Inc., 2019, s. 151-153.
6The New York Times. Broad, William J. U.S. Designs Spy Satellites To Be More Secret Than Ever. 1987. https://www.nytimes.com/1987/11/03/science/us-designs-spy-satellites-to-be-more-secret-than-ever.html(Hämtad 2019-06-23)
Wiss, Åke (red). Kindvall, Göran (red). FOI orienterar om: Sensorer. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2004, s. 87-88.
7Reuters. Adomaitis, Nerijus. Norway says it proved Russian GPS interference during NATO exercises. 2019. https://www.reuters.com/article/us-norway-defence-russia/norway-says-it-proved-russian-gps-interference-during-nato-exercises-idUSKCN1QZ1WN(Hämtad 2019-06-23)
8Ds 2019:8. Värnkraft. Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021–2025. s. 124.
9Tangredi, Sam J. Anti-access warfare: countering A2/AD strategies. Annapolis, Maryland: Naval Institute Press, 2013, s. 102-104.
Reuters. Doyle, Gerry. Factbox: Anti-satellite weapons: rare, high-tech, and risky to test. 2019. https://www.reuters.com/article/us-india-satellite-tests-factbox/factbox-anti-satellite-weapons-rare-high-tech-and-risky-to-test-idUSKCN1R80UW(Hämtad 2019-06-23)
10Reuters. Doyle, Gerry. Factbox: Anti-satellite weapons: rare, high-tech, and risky to test. 2019. https://www.reuters.com/article/us-india-satellite-tests-factbox/factbox-anti-satellite-weapons-rare-high-tech-and-risky-to-test-idUSKCN1R80UW(Hämtad 2019-06-23)
Sciutto, Jim. The Shadow War. New York: HarperCollins Publishers Inc., 2019, s. 144-145.
11Sciutto, Jim. The Shadow War. New York: HarperCollins Publishers Inc., 2019, s. 145-150.
12Ibid.s. 149,171-172.
Reuters. Shalal, Andrea. U.S. report details China’s work on anti-satellite weapons. 2015. https://www.reuters.com/article/usa-defense-china-space/u-s-report-details-chinas-work-on-anti-satellite-weapons-idUSL1N0XZ2HZ20150508(Hämtad 2019-06-23)
13Sciutto, Jim. The Shadow War. New York: HarperCollins Publishers Inc., 2019, s. 151-152.

Till havs

Reflektion
Under våren 2019 gick det att notera en förändring i retoriken från det ryska försvarsministeriets presstjänst. Detta maa. ett flertal artiklar där det delgavs att delar ingående i de ryska väpnade styrkorna baserade i Kaliningrad Oblast genomförde verksamhet riktad mot en maritim styrka ur flera NATO länder och dess pågående verksamhet i Östersjön. Den ryska verksamheten genomfördes i syfta att skydda sig mot ev. oförutsedda händelser.1 I sak är de inte anmärkningsvärt då det tidigare har kunnat antas att liknande verksamhet genomförts, utifrån den öppna övningsrapportering som förmedlats från det ryska försvarsministeriets presstjänst.
Denna retoriska förändring förefaller fortsätta. Den 10JUN2019 delgavs uppgifter att en sjöstridsgrupp bestående av 7 fartyg hade seglat ut från Baltijsk, för genomförande av övningsverksamhet i Östersjön. Styrkan omfattar korvetterna Bojkij och Stojkij, robotbåtarna Serpuchov, Zielenyj Dol, Liven, Passat samt ubåtsjaktfartyget Aleksin. Någon tidsrymd för genomförandet av övningsverksamheten har ej delgivits. Dock skall den omfatta sjö- och luftmålsbekämpning med fartygsartilleri, torpedskjutningar, ubåtsjakt, simulerade robotskott samt övning i att bekämpa större fientliga flygföretag.2
Redan vid publiceringen för den ryska sjöstridsgruppens övningsverksamhet kunde de antas att den genomförs maa. den påbörjade NATO övningen BALTOPS som pågår mellan den 09-21JUN2019.3 Detta kom att bekräftas den 11JUN2019 då det ryska försvarsministeriets presstjänst publicerade två artiklar avseende egen genomförd övningsverksamhet i Östersjön. Den förstaartikeln omfattade rapportering avseende sjöstridsgruppens övningsverksamhet. Där de delgavs att robotbåtarna Serpuchov, Zielenyj Dol, Liven, Passat genomfört simulerade robotskjutningar gentemot en konventionell motståndare i en elektroniskt störd miljö.4 Den andra artikeln omfattade rapportering avseende Östersjömarinens flygstridskrafter. Där de delgavs att attackflyg, SU-24, hade genomfört övning mot sjömål och med jaktflyg som skydd, totalt skall över 10 luftfarkoster varit involverad i övningen.5 I de båda publicerade artiklarna framgår det att Östersjömarinens övningsverksamhet genomförs maa. NATO övningen BALTOPS.
Således det som genomförs är en s.k. motövning. Att dylika övningar genomförs är inte heller att se som något anmärkningsvärt. Dessa genomförs av Ryssland och västliga länder. Syftet med motövningar kan variera, de kanske två tydligaste syftena är att antingen med militära maktmedel signalera missnöje eller att de utgör en beredskapshöjning utifrån den militära verksamhet som pågår i ens direkta närområde. Det kanske tydligaste svenska exemplet i nutid kan vara en svensk beredskapskontroll som genomfördes 2009, parallellt med den ryska övningen Zapad-2009.6 Mig veterligen angavs dock aldrig Zapad-2009 som skäl för den svenska beredskapskontrollen, däremot får det ses som troligt att det utgjorde de.
Häri ligger dock det intressanta. Det ryska Försvarsministeriets presstjänst har mig veterligen inte tidigare varit så tydlig i sin retorik som nu avseende övningsverksamhet i Östersjöregionen, som genomförs parallellt med västlig och att dess egna övningsverksamhet utgör en s.k. motövning. Givetvis kan undertecknad missat rysk medierapportering där liknande framgått. Är det då något att ta notis om? Enligt undertecknad är de det. En förändrad retorik skulle kunna indikera andra förändringar särskilt i geografiska områden där de finns tydliga intressekonflikter såsom Östersjöregionen.7 Därutöver bör det även beaktas då de ryska väpnade styrkorna kan inneha en mer tongivande roll i Rysslands utrikespolitik,8 än vad t.ex. västliga länders väpnade styrkor har. Däremot utgör det ejskäl för att vara alarmistisk.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Försvarsmakten 1(Svenska)
Jägarchefen 1(Svenska)
Riksdagen 1(Svenska)
Reuters 1(Engelska)
Rysslands Försvarsministerium 1, 2, 3, 4(Ryska/Engelska)
Wisemans Wisdoms 1(Svenska)
Slutnoter
1Jägarchefen. Krusningar. 2019. https://jagarchefen.blogspot.se/2019/05/krusningar.html(Hämtad 2019-06-11)
2Министерство обороны Российской Федерации. Корабельные группы Балтийского флота вышли в морские полигоны для участия в учениях. 2019. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12235767@egNews(Hämtad 2019-06-11)
3Försvarsmakten. BALTOPS 2019. 2019. https://www.forsvarsmakten.se/sv/var-verksamhet/ovningar/baltops-2019/(Hämtad 2019-06-11)
4Министерство обороны Российской Федерации. Корабельные ударные группы Балтийского флота уничтожили морскую группировку условного противника в ходе учения. 2019. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12236148@egNews(Hämtad 2019-06-11)
Ministry of Defence of the Russian Federation. Baltic Fleet attack groups train to engage a sea group. 2019. http://eng.mil.ru/en/news_page/country/more.htm?id=12236148@egNews(Hämtad 2019-06-11)
5Министерство обороны Российской Федерации. Летчики Балтийского флота в ходе плановых тренировок отработали нанесение удара по десантному отряду условного противника. 2019. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12236186@egNews(Hämtad 2019-06-11)
6Wisemans Wisdoms. Vilken Beredskap?. 2010. https://wisemanswisdoms.blogspot.se/2010/08/vilken-beredskap.html(Hämtad 2019-06-11)
7Ds 2019:8. Värnkraft – Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021-2025. s. 44.
8Reuters. Osborn, Andrew. Stubbs, Jack. Backed by Putin, Russian military pushes into foreign policy. 2017. https://www.reuters.com/article/us-russia-politics-military-insight/backed-by-putin-russian-military-pushes-into-foreign-policy-idUSKBN1E70WM(Hämtad 2019-06-11)

En isande nordanvind

Reflektion
Vid en presskonferens hos det ryska Utrikesministeriet, den 23MAJ2019, kom en fråga ställas från det samlade pressauditoriet, till det ryska Utrikesministeriets talesperson MariaZakharova angående modifieringen av en norsk radaranläggning på Vardø, cirka 50 km från ryskt territorium.1 Enligt den norska Försvarsmakten skall anläggningen modifieras mellan 2017 och 2020 och används för övervakning av norska intresseområden samt lokalisering och kategorisering av objekt i rymden.2Enligt NRK, skall radarn på Vardø även delge information till USA.3 Under det första halvåret av 2019 förefaller modifieringsarbetet tagit fart då delar till radarn har anlänt från USA, för installation på anläggningen vid Vardø.4
Vad var det då som framfördes vid denna presskonferens? Enligt det ryska Utrikesministeriets talesperson kommer Ryssland vidta åtgärder mot Norge för att garantera sin säkerhet maa. det pågående moderniseringsarbetet vid radarstationen på Vardø. Enligt det ryska Utrikesministeriet skall även radarn på Vardø utgöra en del i USA missilförsvar.5 Ryssland förefaller, åtminstone retoriskt, anse att detta moderniseringsarbete är ett hot mot sin nationella säkerhet. Vilket skulle kunna förklaras utifrån de faktum att en stor del av den ryska s.k. andraslagsförmågan, strategiska atomubåtar, är baserade vid Kolahalvön.6Dessa ubåtar förmodas ha patrullområden i Barentshav, dels i fred, dels vid en väpnad konflikt.7 Vad de ryska motåtgärderna skulle bestå i förmedlades ej av det ryska Utrikesministeriet.
Ryssland har under en lång tid uppvisat ett missnöje kring den norska radarstationen och dess ev. koppling till det amerikanska missilförsvaret. I närtid har den norska militära underrättelsetjänsten delgivit uppgifter att Ryssland vid två tillfällen, 2017 och 2018, genomfört simulerade offensiva flygföretag riktade mot radaranläggningen på Vardø.8Men redan år 2000 uttalade sig en rysk general kring radaranläggningen. Den ryske generalen framförde då att radarn på Vardø utgjorde ett förutbestämt målval för ryska taktiska kärnvapen.9 Om radarn skulle ingå som en del i det amerikanska missilförsvaret, får dess placering anses vara väl vald10 maa. att den kortaste vägen för Ryssland att bekämpa mål med, dels robotar, dels ballistiska missiler, på östkusten av den nordamerikanska kontinenten går över Arktis.11Varför utgör då detta en stötesten för Ryssland?
I rysk säkerhetspolitisk förfaller fortfarande kärnvapen inneha en central roll.12 Därutöver kan kärnvapnen kompensera för eventuella brister i rysk konventionell militär förmåga.13Ur ett perspektiv skulle således den norska radarn på Vardø utifrån dess placering sett till troliga avfyringsbanor, kunna påverka hela den ryska s.k. kärnvapentriad och därmed ytterst den rysk säkerhetspolitik. Dock, med hänsyn till Rysslands omfattande kärnvapenarsenal14 samt det begränsade antal mål som det amerikanska ballistiska missilförsvaret förefaller kunna verka mot,15 kan det inteanses som rimligt att den norska radarn på Vardø utgör något egentligt hot mot Ryssland.
Ur ett annat perspektiv skulle dock den norska radarn kunna spela en avgörande funktion om den ingår i det amerikanska ballistiska missilförsvaret. Detta skulle vara målföljning vid insättandet av en ytterst begränsad mängd kärnvapen mot USA.16 Detta skulle kunna ske inom ramen för s.k. nukleär deeskalering. Det vill säga hot om insättande av kärnvapen eller insättande med ett ytterst begränsat antal i syfte att avsluta en konflikt.17Dock bör det beaktas att något officiellt stöd för tankegångarna kring s.k. nukleär deeskalering ej förefaller finnas i de öppna ryska doktrinerna, utan de flestas resonemang kring detta går att härleda till en artikel från 1999 publicerad i den ryska militärteoretiska tidskriften ”Militär tanke”.18Den uppvisade ryska aversionen både i retorik och militär handling mot den norska radarn skulle möjligen kunna indikera att Ryssland doktrinärt kan tänkas tillämpa s.k. nukleär deeskalering. För det är enbart då den norska radarn kan spela en avgörande roll. Detta resonemang bygger dock på att den skulle ingå i det amerikanska ballistiska missilförsvaret.
Det är inte enbart mot den norska radarn på Vardø Ryssland haft säkerhetspolitiska åsikter under de senaste åren. Styrkerotationen av amerikansk trupp på norsk begäran i Norge initialt med 300 marinkårssoldater 2017 som därefter 2018 kom att utökas till 700 marinkårssoldater,19 har stundtals inneburit en hård retorik riktad mot Norge från rysk sida.20 I februari 2019 kom även det ryska utrikesministeriet påtala att Norge generellt genomför en militär styrkeuppbyggnad, något som skulle kräva att Ryssland vidtog motåtgärder. Det uttalandet skede i samband med att en hamn utanför Tromsø eventuellt skulle utrustas för att kunna ta emot atomubåtar.21 Värt att notera är även ett uttalande av Norges försvarschef, Amiral HaakonBruun-Hanssen, i april 2019 där han anser att säkerhetsläget för Norge försämrades under 2018 maa. ryskt agerande.22
I sammanhanget är det värt att notera en övning de ryska väpnade styrkorna skall ha genomfört i de södra delarna av Norska havet under april 2019, med delar av den Norra marinen samt flygstridskrafter ur det ryska fjärrflyget. Övningen genomfördes kort efter den svenska multinationella övningen Nordanvind avslutades.23 Den ryska övningen skall enligt en forskare vid det norska Forsvarets forskningsinstituttutgjort den mest komplexa övning som genomförts av ryska stridskrafter i det aktuella området.24Därutöver föll övningsverksamheten även utanför normalbilden avseende vart den ryska Norra marinen generellt övar.25Vad som även är intressant att notera, är den GPS störning som genomfördes på Nordkalotten innan och under den multinationella NATO övningen Trident Juncture 2018 i Norge, som även Sverige deltog i. Norge har utpekat Ryssland som skyldig till störningen.26Under inledningen av mars månad 2019, ca två veckor innan den svenska övningen Nordanvind påbörjades, rapporterades återigen om störningar på GPS nätet över Nordkalotten.27Någon nation förefaller ej utpekats, inte heller har någon förklaring till störningen delgivits.
Således finns det flertal exempel både där Ryssland retoriskt ”angripit” Norge för sin säkerhetspolitik, men även med militära maktmedel i form av övningsverksamhet tydligt visat sitt missnöje mot Norge. I huvuddelen av de retoriska fallen sedan 2016 har Ryssland framfört att de kommer tvingas att vidta motåtgärder, dock har inget konkret framförts avseende vad dessa motåtgärder skulle innefatta.
Vad som dock är anmärkningsvärt är den låga andelen markförband Ryssland har på Nordkalotten, trots den vikt de förefaller tillmäta det geografiska området. I dagsläget verkar markförbanden bestå av två motoriserade brigader, en marininfanteribrigad, därutöver en kustrobotbrigad, en maritim specialförbandsbrigad, ett ingenjörsregemente och en armékårsstab.28Dock har en satsning genomförts i det aktuella området på s.k. avreglingsförmåga men även olika typer av sensorkedjor.29Huruvida den förmågan är adekvat och funktionell får anses utgöra en öppen fråga, enligt vissa är den ej det,30enligt andra skall den kunna utgöra en adekvat förmågeökning som t.om. skulle möjliggöra offensiva markoperationer på Nordkalotten med den nuvarande förbandsstrukturen.31Markförsvaret i det aktuella området kan dock förstärkas både snabbt och dolt, vilket även förefaller genomförts under den operativa-strategiska övningen Zapad-2017 för det västra militärdistriktet (MD V). En förflyttning av förband som enligt den norska militära underrättelsetjänsten skall ha varit den största genomförd av Ryssland till det aktuella området, sedan det s.k. kalla krigets slut.32
Avslutningsvis, vad som är synnerligen intressant är att den ryska retoriken och agerandet vilket uppvisats mot Norge, kan anses vara ett av de hårdare mot västliga länder. Framförallt vid en jämförelse kring Östersjön, där den huvudsakliga säkerhetsdiskussionen för de västliga länderna är fokuserad. Dock har mig veterligen ingen av Östersjöstaterna uppvisat samma underlag som t.ex. den norska underrättelsetjänsten, där det blir tydligt att militära maktmedel nyttjas som påverkansmedel. Avsaknaden av dylik information kan givetvis bero på att Östersjöstaternas underrättelsetjänster ej vill delge dylik information offentligt och att undertecknad kan ha missat information. Således bör diskussionen kunna omfatta mer än ett geografiskt område ffa. då det förefaller råda tydliga spänningar på Nordkalotten som det diskuteras ytterst lite kring.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Arms Control Association 1(Engelska)
Federation of American Scientists 1(Engelska)
Forsvaret 1(Norska)
Forsvarsdepartementet 1(Norska)
Försvarsmakten 1(Svenska)
Izvestija 1, 2(Ryska)
Militära artiklar 1(Ryska)
Norsk rikskringkasting 1, 2, 3, 4, 5(Norska)
RAND Corporation 1(Engelska)
Reuters 1, 2, 3, 4 (Engelska)
Russian strategic nuclear forces 1, 2(Engelska)
Rysslands Försvarsministerium 1, 2, 3(Ryska)
Rysslands Utrikesministerium 1(Engelska)
Sveriges Television 1, 2(Svenska)
TASS 1, 2 (Engelska)
Totalförsvarets forskningsinstitut 1, 2, 3, 4, 5(Svenska/Engelska)
The Independent Barents Observer 1(Engelska)
U.S. Department of Defense 1(Engelska)
Verdens Gang 1, 2(Norska)
Baylis, John (red). Gray, Colin S (red). Wirtz, James J (red). Strategy in the contemporary world: an introduction to strategic studies. Oxford: Oxford University Press, 2016.
Sutyagin, Igor. Bronk, Justin. Russia’s new ground forces: capabilities, limitations and implications for international security. Milton Park, Abingdon: Routledge Journals, 2017.
Howard, Glen E. Czekaj, Matthew (red). Russia’s Military Strategy and Doctrine. Washington, DC: The Jamestown Foundation, 2019.
Slutnoter
1The Ministry of Foreign Affairs of the Russian Federation. Briefing by Foreign Ministry Spokesperson Maria Zakharova, Moscow, May 23, 2019. 2019. http://www.mid.ru/en/press_service/spokesman/briefings/-/asset_publisher/D2wHaWMCU6Od/content/id/3658436#26(Hämtad 2019-06-02)
2Forsvaret. Modernisering av radaranlegget i Vardø. 2016. https://forsvaret.no/aktuelt/ny-radar-i-vardoe(Hämtad 2019-06-02)
3Norsk rikskringkasting. Wormdal, Bård. Hysj-hysj om ny amerikansk spion-radar til Finnmark. 2019. https://www.nrk.no/finnmark/hysj-hysj-om-ny-amerikansk-spion-radar-til-finnmark-1.14463578(Hämtad 2019-06-02)
4Ibid.
5The Ministry of Foreign Affairs of the Russian Federation. Briefing by Foreign Ministry Spokesperson Maria Zakharova, Moscow, May 23, 2019. 2019. http://www.mid.ru/en/press_service/spokesman/briefings/-/asset_publisher/D2wHaWMCU6Od/content/id/3658436#26(Hämtad 2019-06-02)
6Russian strategic nuclear forces. Strategic fleet. 2019. http://russianforces.org/navy/(Hämtad 2019-06-02)
7Forsvarsdepartementet. Et felles løft. Oslo: Forsvarsdepartementet, 2015, s. 20.
8Norsk rikskringkasting. Wormdal, Bård. Hysj-hysj om ny amerikansk spion-radar til Finnmark. 2019. https://www.nrk.no/finnmark/hysj-hysj-om-ny-amerikansk-spion-radar-til-finnmark-1.14463578(Hämtad 2019-06-02)
9Norsk rikskringkasting. Russiske atomvåpen rettet mot Vardø. 2000. https://www.nrk.no/finnmark/russiske-atomvapen-rettet-mot-vardoradaren-1.116077(Hämtad 2019-06-02)
10Norsk rikskringkasting. Schanche, Tor Emil. Wormdal, Bård. Mener nytt amerikansk militæranlegg på norsk jord vil føre til stormaktskonfrontasjoner. 2016. https://www.nrk.no/finnmark/amerikansk-professor-mener-ny-militaerradar-vil-fore-til-stormaktskonfrontasjoner-1.12929922(Hämtad 2019-06-02)
11Granholm, Niklas. Arktis under förändring – standardbilden utmanas. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2016, s. 13, 24.
12Persson, Gudrun (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv. Stockholm : Avdelningen för försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2017, s. 36.
Goliath, Martin. Kärnvapen för slagfältsbruk och europeisk säkerhet: en strategisk faktors regionala betydelse. Stockholm : Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2017, s. 26.
13Goliath, Martin. Kärnvapen för slagfältsbruk och europeisk säkerhet: en strategisk faktors regionala betydelse. Stockholm : Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2017, s. 26.
14Federation of American Scientists. Kristensen, Hans M. Korda, Matt. Status of World Nuclear Forces. 2019. https://fas.org/issues/nuclear-weapons/status-world-nuclear-forces/(Hämtad 2019-06-02)
15Arms Control Association. U.S. Missile Defense Programs at a Glance. 2019. https://www.armscontrol.org/factsheets/usmissiledefense(Hämtad 2019-06-02)
16Baylis, John (red). Gray, Colin S (red). Wirtz, James J (red). Strategy in the contemporary world: an introduction to strategic studies. Oxford: Oxford University Press, 2016, s. 203.
17U.S. Department of Defense. Nuclear Posture Review. Washington DC: U.S. Department of Defense, 2018, s. 30.
18ВОЕННАЯ МЫСЛЬ. О применении ядерного оружия для деэскалации военных действий. 2014. http://militaryarticle.ru/zarubezhnoe-voennoe-obozrenie/1999-zvo/8995-o-primenenii-jadernogo-oruzhija-dlja-dejeskalacii(Hämtad 2019-06-02)
19Reuters. Russia vows consequences after Norway invites more U.S. Marines. 2018. https://www.reuters.com/article/us-norway-usa-russia/russia-vows-consequences-after-norway-invites-more-u-s-marines-idUSKBN1JA1UB(Hämtad 2019-06-02)
20TASS. Russian diplomat stresses US marines deployment to Norway won’t improve security. 2016. http://tass.com/politics/908814(Hämtad 2019-06-02)
Sveriges Television. Kasurinen, Anton. Rysk politiker: Norge kan bli mål för kärnvapen. 2016. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/rysk-politiker-norge-kan-bli-mal-for-karnvapen(Hämtad 2019-06-02)
TASS. Russian embassy comments on growing US military presence in Norway. 2018. http://tass.com/politics/1009527(Hämtad 2019-06-02)
21Reuters. Russia pledges response to Norwegian military activity. 2019. https://www.reuters.com/article/us-russia-norway/russia-pledges-response-to-norwegian-military-activity-idUSKCN1PW27U(Hämtad 2019-06-01)
Norsk rikskringkasting. Russland reagerer på atomubåthavn. 2019. https://www.nrk.no/finnmark/russland-reagerer-pa-atomubathavn-1.14421119(Hämtad 2019-06-02)
22Norsk rikskringkasting. Forverret sikkerhetssituasjon. 2019. https://www.nrk.no/nordland/_-forverret-sikkerhetssituasjon-1.14524540(Hämtad 2019-06-02)
23Försvarsmakten. Northern Wind. 2019. https://www.forsvarsmakten.se/sv/var-verksamhet/ovningar/avslutade-ovningar/northern-wind/(Hämtad 2019-06-02)
Министерство обороны Российской Федерации. Группировка разнородных ударных сил Северного флота провела учение в южных районах Норвежского моря. 2019. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12225382@egNews(Hämtad 2019-06-02)
24The Independent Barents Observer. Nilsen, Thomas. Russia claims to have demonstrated complex exercise outside Norway. 2019. https://thebarentsobserver.com/en/security/2019/04/russia-demonstrated-complex-bastion-defense-exercise-outside-norway(Hämtad 2019-06-02)
25Verdens Gang. Rognstrand, Andrea. Russland varsler missiltest utenfor Nordland. 2019. https://www.vg.no/nyheter/innenriks/i/50p7ee/russland-varsler-missiltest-utenfor-nordland(Hämtad 2019-06-02)
26Reuters. Norway says it proved Russian GPS interference during NATO exercises. 2019. https://www.reuters.com/article/us-norway-defence-russia/norway-says-it-proved-russian-gps-interference-during-nato-exercises-idUSKCN1QZ1WN(Hämtad 2019-06-02)
27Sveriges Television. Nilsson, Johan. Störningar i norra Sveriges flygtrafik. 2019. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/storningar-hos-trafikflygens-gps(Hämtad 2019-06-02)
28Persson, Gudrun (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv. Stockholm : Avdelningen för försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2017, s. 81.
Sutyagin, Igor. Bronk, Justin. Russia’s new ground forces: capabilities, limitations and implications for international security. Milton Park, Abingdon: Routledge Journals, 2017. s. 123-124.
Министерство обороны Российской Федерации. Министр обороны России провел очередное заседание Коллегии военного ведомства. 2017. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12119607@egNews(Hämtad 2019-06-02)
Министерство обороны Российской Федерации. Командующий Северным флотом вручил Боевое знамя недавно сформированному морскому инженерному полку. 2018. https://structure.mil.ru/structure/okruga/north/news/more.htm?id=12209494@egNews(Hämtad 2019-06-02)
29Известия. Михайлов, Алексей. Российский флот услышит вражеские субмарины через спутники. 2016. https://iz.ru/news/623040(Hämtad 2019-0602)
Pezard, Stephanie. et al. Maintaining Arctic Cooperation with Russia: Planning for Regional Change in the Far North. Santa Monica: RAND Corporation, 2017. s. 12-14.
Reuters. Fouche. Gwladys. Solsvik, Terje. Russian buildup worries Norway before big NATO military exercise. 2018. https://www.reuters.com/article/us-norway-arctic-nato-russia/russian-buildup-worries-norway-before-big-nato-military-exercise-idUSKCN1MC123(Hämtad 2019-06-02)
Известия. Щит и путь: русскую Арктику прикроет радиоэлектронный купол. 2019. https://iz.ru/875561/aleksei-ramm-bogdan-stepovoi-roman-kretcul/shchit-i-put-russkuiu-arktiku-prikroet-radioelektronnyi-kupol(Hämtad 2019-06-02)
30Berglund, Christofer. Dalsjö, Robert. Jonsson, Michael. Bursting the Bubble Russian A2/AD in the Baltic Sea Region: Capabilities, Countermeasures, and Implications. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2019, s. 9-11.
31Howard, Glen E. Czekaj, Matthew (red). Russia’s Military Strategy and Doctrine. Washington, DC: The Jamestown Foundation, 2019, s. 87.
32Verdens Gang. Johnsen, Alf Bjarne. E-sjefen: Russland øvde på angrep mot Nord-Norge. 2018. https://www.vg.no/nyheter/innenriks/i/1kye4W/e-sjefen-russland-oevde-paa-angrep-mot-nord-norge (Hämtad 2019-06-02)