En överdriven tro

Reflektion
Den brittiska nyhetsbyrån Reuters publicerade den 21JUN2019 uppgifter att den västliga försvarsalliansen NATO under den senare delen av 2019, troligtvis i december, kommer ta beslut om att rymden även skall anses utgöra en arena för krigföring. Detta innebär att de kommer finnas totalt fem arenor för krigföring. De traditionella arenorna utgörs av land, luft och sjö, den fjärde är den mer nytillkomna informationsarenan och avslutningsvis den nyaste i form av rymden.1
Användandet av olika förmågor i rymden för att understödja de övriga arenornas krigföringsförmåga har pågått sedan 1960-talet. Däremot kan utvecklingen liknas med en exponentiell kurva avseende interaktionen mellan de rymdbaserade förmågorna och de övriga arenorna,2d.v.s. först var det ytterst begränsat för att slutligen bli mer eller mindre avgörande för en effektiv krigföringsförmåga. Detta får dock främst anses gälla USA men även dess allierade i NATO, där mycket av den västliga försvarsalliansens förmågor är direkt avhängt den amerikanska rymdbaserade förmågan.
Beroendet av de rymdbaserade förmågorna för västerländsk krigföringsförmåga kan anses vara så pass stor att en förlust av delar eller hela förmågan, kommer innebära en kraftig återgång i krigföringsförmåga och i vissa avseende skulle den bli mer lik den krigföringsförmåga som rådde under det andra världskriget.3Påverkan av de militära rymdbaserade förmågorna skulle även innebära omfattande påverkningar av ett flertal civila områden såsom finansflöden, trafikreglering m.m.4
Vilka är då dessa rymdbaserade förmågor? Det rör sig om signalspaningssatelliter, fotospaningssatelliter, kommunikationssatelliter och navigationssatelliter. Där de tre förstnämnda kan anses utgöra renodlade militära förmågor, om än att civila aktörer i viss omfattning även finns med fotospanings- och kommunikationssatelliter. Det sistnämnda navigationssatelliter utgörs främst av det amerikanska GPS-systemet som i en stor omfattning även används av civila intressenter.5 Den största påverkan för modern krigföringsförmåga utgörs troligenav påverkan gentemot kommunikations- och navigationssatelliter. En påverkan mot dessa två system skulle t.ex. försvåra användandet av bl.a. obemannade flygande farkoster över stora avstånd, precisionsbekämpning men även ledning av militära operationer.
Olika former av påverkan kan genomföras för att minska verkan av de olika satellitsystemen, en indelning som kan användas är kinetiskrespektive icke-kinetisk påverkan. Vad avser icke-kinetiskpåverkan följer här några exempel. Gentemot fotospaningssatelliter kan t.ex. maskering i olika former genomföras. Det kan bl.a. omfatta maskering med vegetation eller maskeringsnät av olika material men även användande av rök eller multispektral vattendimma får ses som möjliga.6 Dock avslöjas det att något ev. finns inom ett geografiskt område men inte vad och exakt vart, vid nyttjande av de två sistnämnda teknikerna. Signalen från navigationssatelliter kan även störas ut,7varvid det åtminstone teoretiskt skulle omintetgöra positionsbestämning men även precisionsbekämpning med stöd av navigationssatelliter.
Vad avser kinetiska metoder skulle t.ex. fysisk påverkan mot markstationer där satelliten styrs ifrån kunna vara en möjligmetod,8 om än att det enbart får anses vara troligtatt detta är genomförbart vid inledningen av en konflikt därefter kommer troligen dessa punkter omfattas av stora skyddsåtgärder. En annan trolig metod är användandet av antisatellitmissiler.9 Nyttjandet av dessa vapensystem skulle troligen innebära en omfattande splitterbild i rymden, vilket ytterst skulle kunna påverka satelliter av den nation som använt sig av dylika missiler och skulle därmed möjligeninnebära en degradering av sin egen rymdförmåga.10 En annan möjlighet skulle kunna vara att använda särskilt utvecklade satelliter för att kunna påverka en annan nations satelliter. Vilket minst två länder i dagsläget förefaller tillförskansat sig.11 En ytterligare möjlighetskulle kunna vara att nyttja högenergistrålning för att påverka t.ex. optiska sensorer på satelliter för att under en kort eller lång tid göra dessa sensorer obrukbara.12
Således finns det ett flertal olika metoder en nation skulle kunna tillgripa för att påverka en annan nations förmåga att nyttja rymden inom ramen för ens egen krigföringsförmåga. För att nå ett säkert övertag får det dock ses som troligt att någon form av kinetisk påverkan mot olika former av satellitsystem kommer genomföras, både på jorden men även i rymden.
Häri uppstår även förmåga att skapa möjligheter för asymmetrisk krigföring.13 I den allmänna säkerhetspolitiska debatten framförs ofta att den västerländska krigföringsförmågan är betydligt större än t.ex. den ryska eller kinesiska. Dock bygger detta på förmåga att använda system som är baserade i rymden, det vill säga den västerländska krigföringsförmågan är i mångt avhängt den amerikanska rymdförmågan. Påverkas dessa system blir antingen förmågan likvärdig eller underlägsen gentemot en motståndare. Detta är något som ytterst sällan berörs i den säkerhetspolitiska debatten, dock får det anses som troligt att ett flertal länder i dagsläget har förmågan samt håller på att erhålla förmågan att just påverka dessa rymdbaserade system. Dock förefaller inga motmedel mot denna förmåga ha tagits fram av varken USA eller övriga västerländska länder.
Avslutningsvis, detta inlägg syftar till att belysa två faktorer. Den förstaär att det är alltid lättare att tillförskansa sig motmedel kontra medel. Den andra är att det den tro på att västerländsk krigföringsförmåga skall vara större än andra geografiska områden eller stater, får anses vara dels överdriven, dels farlig och naiv att tro. I mångt bygger den västerländska ”överlägsenheten” på just förmågan att använda rymdbaserade system och under det senaste decenniet har det de facto påvisats att ett flertal stater besitter förmågan att påverka dessa system och därmed möjliggöra strid på likvärdiga eller överlägsna förhållanden då de västerländska länderna har anpassat sin krigföringsförmåga efter dessa rymdbaserade system och därmed glömt hur väpnad strid genomfördes före dessa systems inträde.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Reuters 1, 2, 3(Engelska)
Riksdagen 1(Svenska)
Jordan, David. et al. Understanding modern warfare. Cambridge: Cambridge University Press, 2016.
Sciutto, Jim. The Shadow War. New York: HarperCollins Publishers Inc., 2019.
Tangredi, Sam J. Anti-access warfare: countering A2/AD strategies. Annapolis, Maryland: Naval Institute Press, 2013.
Wiss, Åke (red). Kindvall, Göran (red). FOI orienterar om: Sensorer. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2004.
Slutnoter
1Reuters. Emmott, Robin. Exclusive: NATO aims to make space new frontier in defense. 2019. https://www.reuters.com/article/us-nato-space-exclusive/exclusive-nato-aims-to-make-space-new-frontier-in-defense-idUSKCN1TM1AD(Hämtad 2019-06-23)
2Jordan, David. et al. Understanding modern warfare. Cambridge: Cambridge University Press, 2016, s. 268-269, 286-289.
3Sciutto, Jim. The Shadow War. New York: HarperCollins Publishers Inc., 2019, s. 151-153.
4Ibid. s. 151.
5Ds 2019:8. Värnkraft. Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021–2025. s. 124.
Sciutto, Jim. The Shadow War. New York: HarperCollins Publishers Inc., 2019, s. 151-153.
6The New York Times. Broad, William J. U.S. Designs Spy Satellites To Be More Secret Than Ever. 1987. https://www.nytimes.com/1987/11/03/science/us-designs-spy-satellites-to-be-more-secret-than-ever.html(Hämtad 2019-06-23)
Wiss, Åke (red). Kindvall, Göran (red). FOI orienterar om: Sensorer. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2004, s. 87-88.
7Reuters. Adomaitis, Nerijus. Norway says it proved Russian GPS interference during NATO exercises. 2019. https://www.reuters.com/article/us-norway-defence-russia/norway-says-it-proved-russian-gps-interference-during-nato-exercises-idUSKCN1QZ1WN(Hämtad 2019-06-23)
8Ds 2019:8. Värnkraft. Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021–2025. s. 124.
9Tangredi, Sam J. Anti-access warfare: countering A2/AD strategies. Annapolis, Maryland: Naval Institute Press, 2013, s. 102-104.
Reuters. Doyle, Gerry. Factbox: Anti-satellite weapons: rare, high-tech, and risky to test. 2019. https://www.reuters.com/article/us-india-satellite-tests-factbox/factbox-anti-satellite-weapons-rare-high-tech-and-risky-to-test-idUSKCN1R80UW(Hämtad 2019-06-23)
10Reuters. Doyle, Gerry. Factbox: Anti-satellite weapons: rare, high-tech, and risky to test. 2019. https://www.reuters.com/article/us-india-satellite-tests-factbox/factbox-anti-satellite-weapons-rare-high-tech-and-risky-to-test-idUSKCN1R80UW(Hämtad 2019-06-23)
Sciutto, Jim. The Shadow War. New York: HarperCollins Publishers Inc., 2019, s. 144-145.
11Sciutto, Jim. The Shadow War. New York: HarperCollins Publishers Inc., 2019, s. 145-150.
12Ibid.s. 149,171-172.
Reuters. Shalal, Andrea. U.S. report details China’s work on anti-satellite weapons. 2015. https://www.reuters.com/article/usa-defense-china-space/u-s-report-details-chinas-work-on-anti-satellite-weapons-idUSL1N0XZ2HZ20150508(Hämtad 2019-06-23)
13Sciutto, Jim. The Shadow War. New York: HarperCollins Publishers Inc., 2019, s. 151-152.

Till havs

Reflektion
Under våren 2019 gick det att notera en förändring i retoriken från det ryska försvarsministeriets presstjänst. Detta maa. ett flertal artiklar där det delgavs att delar ingående i de ryska väpnade styrkorna baserade i Kaliningrad Oblast genomförde verksamhet riktad mot en maritim styrka ur flera NATO länder och dess pågående verksamhet i Östersjön. Den ryska verksamheten genomfördes i syfta att skydda sig mot ev. oförutsedda händelser.1 I sak är de inte anmärkningsvärt då det tidigare har kunnat antas att liknande verksamhet genomförts, utifrån den öppna övningsrapportering som förmedlats från det ryska försvarsministeriets presstjänst.
Denna retoriska förändring förefaller fortsätta. Den 10JUN2019 delgavs uppgifter att en sjöstridsgrupp bestående av 7 fartyg hade seglat ut från Baltijsk, för genomförande av övningsverksamhet i Östersjön. Styrkan omfattar korvetterna Bojkij och Stojkij, robotbåtarna Serpuchov, Zielenyj Dol, Liven, Passat samt ubåtsjaktfartyget Aleksin. Någon tidsrymd för genomförandet av övningsverksamheten har ej delgivits. Dock skall den omfatta sjö- och luftmålsbekämpning med fartygsartilleri, torpedskjutningar, ubåtsjakt, simulerade robotskott samt övning i att bekämpa större fientliga flygföretag.2
Redan vid publiceringen för den ryska sjöstridsgruppens övningsverksamhet kunde de antas att den genomförs maa. den påbörjade NATO övningen BALTOPS som pågår mellan den 09-21JUN2019.3 Detta kom att bekräftas den 11JUN2019 då det ryska försvarsministeriets presstjänst publicerade två artiklar avseende egen genomförd övningsverksamhet i Östersjön. Den förstaartikeln omfattade rapportering avseende sjöstridsgruppens övningsverksamhet. Där de delgavs att robotbåtarna Serpuchov, Zielenyj Dol, Liven, Passat genomfört simulerade robotskjutningar gentemot en konventionell motståndare i en elektroniskt störd miljö.4 Den andra artikeln omfattade rapportering avseende Östersjömarinens flygstridskrafter. Där de delgavs att attackflyg, SU-24, hade genomfört övning mot sjömål och med jaktflyg som skydd, totalt skall över 10 luftfarkoster varit involverad i övningen.5 I de båda publicerade artiklarna framgår det att Östersjömarinens övningsverksamhet genomförs maa. NATO övningen BALTOPS.
Således det som genomförs är en s.k. motövning. Att dylika övningar genomförs är inte heller att se som något anmärkningsvärt. Dessa genomförs av Ryssland och västliga länder. Syftet med motövningar kan variera, de kanske två tydligaste syftena är att antingen med militära maktmedel signalera missnöje eller att de utgör en beredskapshöjning utifrån den militära verksamhet som pågår i ens direkta närområde. Det kanske tydligaste svenska exemplet i nutid kan vara en svensk beredskapskontroll som genomfördes 2009, parallellt med den ryska övningen Zapad-2009.6 Mig veterligen angavs dock aldrig Zapad-2009 som skäl för den svenska beredskapskontrollen, däremot får det ses som troligt att det utgjorde de.
Häri ligger dock det intressanta. Det ryska Försvarsministeriets presstjänst har mig veterligen inte tidigare varit så tydlig i sin retorik som nu avseende övningsverksamhet i Östersjöregionen, som genomförs parallellt med västlig och att dess egna övningsverksamhet utgör en s.k. motövning. Givetvis kan undertecknad missat rysk medierapportering där liknande framgått. Är det då något att ta notis om? Enligt undertecknad är de det. En förändrad retorik skulle kunna indikera andra förändringar särskilt i geografiska områden där de finns tydliga intressekonflikter såsom Östersjöregionen.7 Därutöver bör det även beaktas då de ryska väpnade styrkorna kan inneha en mer tongivande roll i Rysslands utrikespolitik,8 än vad t.ex. västliga länders väpnade styrkor har. Däremot utgör det ejskäl för att vara alarmistisk.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Försvarsmakten 1(Svenska)
Jägarchefen 1(Svenska)
Riksdagen 1(Svenska)
Reuters 1(Engelska)
Rysslands Försvarsministerium 1, 2, 3, 4(Ryska/Engelska)
Wisemans Wisdoms 1(Svenska)
Slutnoter
1Jägarchefen. Krusningar. 2019. https://jagarchefen.blogspot.se/2019/05/krusningar.html(Hämtad 2019-06-11)
2Министерство обороны Российской Федерации. Корабельные группы Балтийского флота вышли в морские полигоны для участия в учениях. 2019. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12235767@egNews(Hämtad 2019-06-11)
3Försvarsmakten. BALTOPS 2019. 2019. https://www.forsvarsmakten.se/sv/var-verksamhet/ovningar/baltops-2019/(Hämtad 2019-06-11)
4Министерство обороны Российской Федерации. Корабельные ударные группы Балтийского флота уничтожили морскую группировку условного противника в ходе учения. 2019. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12236148@egNews(Hämtad 2019-06-11)
Ministry of Defence of the Russian Federation. Baltic Fleet attack groups train to engage a sea group. 2019. http://eng.mil.ru/en/news_page/country/more.htm?id=12236148@egNews(Hämtad 2019-06-11)
5Министерство обороны Российской Федерации. Летчики Балтийского флота в ходе плановых тренировок отработали нанесение удара по десантному отряду условного противника. 2019. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12236186@egNews(Hämtad 2019-06-11)
6Wisemans Wisdoms. Vilken Beredskap?. 2010. https://wisemanswisdoms.blogspot.se/2010/08/vilken-beredskap.html(Hämtad 2019-06-11)
7Ds 2019:8. Värnkraft – Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021-2025. s. 44.
8Reuters. Osborn, Andrew. Stubbs, Jack. Backed by Putin, Russian military pushes into foreign policy. 2017. https://www.reuters.com/article/us-russia-politics-military-insight/backed-by-putin-russian-military-pushes-into-foreign-policy-idUSKBN1E70WM(Hämtad 2019-06-11)

En isande nordanvind

Reflektion
Vid en presskonferens hos det ryska Utrikesministeriet, den 23MAJ2019, kom en fråga ställas från det samlade pressauditoriet, till det ryska Utrikesministeriets talesperson MariaZakharova angående modifieringen av en norsk radaranläggning på Vardø, cirka 50 km från ryskt territorium.1 Enligt den norska Försvarsmakten skall anläggningen modifieras mellan 2017 och 2020 och används för övervakning av norska intresseområden samt lokalisering och kategorisering av objekt i rymden.2Enligt NRK, skall radarn på Vardø även delge information till USA.3 Under det första halvåret av 2019 förefaller modifieringsarbetet tagit fart då delar till radarn har anlänt från USA, för installation på anläggningen vid Vardø.4
Vad var det då som framfördes vid denna presskonferens? Enligt det ryska Utrikesministeriets talesperson kommer Ryssland vidta åtgärder mot Norge för att garantera sin säkerhet maa. det pågående moderniseringsarbetet vid radarstationen på Vardø. Enligt det ryska Utrikesministeriet skall även radarn på Vardø utgöra en del i USA missilförsvar.5 Ryssland förefaller, åtminstone retoriskt, anse att detta moderniseringsarbete är ett hot mot sin nationella säkerhet. Vilket skulle kunna förklaras utifrån de faktum att en stor del av den ryska s.k. andraslagsförmågan, strategiska atomubåtar, är baserade vid Kolahalvön.6Dessa ubåtar förmodas ha patrullområden i Barentshav, dels i fred, dels vid en väpnad konflikt.7 Vad de ryska motåtgärderna skulle bestå i förmedlades ej av det ryska Utrikesministeriet.
Ryssland har under en lång tid uppvisat ett missnöje kring den norska radarstationen och dess ev. koppling till det amerikanska missilförsvaret. I närtid har den norska militära underrättelsetjänsten delgivit uppgifter att Ryssland vid två tillfällen, 2017 och 2018, genomfört simulerade offensiva flygföretag riktade mot radaranläggningen på Vardø.8Men redan år 2000 uttalade sig en rysk general kring radaranläggningen. Den ryske generalen framförde då att radarn på Vardø utgjorde ett förutbestämt målval för ryska taktiska kärnvapen.9 Om radarn skulle ingå som en del i det amerikanska missilförsvaret, får dess placering anses vara väl vald10 maa. att den kortaste vägen för Ryssland att bekämpa mål med, dels robotar, dels ballistiska missiler, på östkusten av den nordamerikanska kontinenten går över Arktis.11Varför utgör då detta en stötesten för Ryssland?
I rysk säkerhetspolitisk förfaller fortfarande kärnvapen inneha en central roll.12 Därutöver kan kärnvapnen kompensera för eventuella brister i rysk konventionell militär förmåga.13Ur ett perspektiv skulle således den norska radarn på Vardø utifrån dess placering sett till troliga avfyringsbanor, kunna påverka hela den ryska s.k. kärnvapentriad och därmed ytterst den rysk säkerhetspolitik. Dock, med hänsyn till Rysslands omfattande kärnvapenarsenal14 samt det begränsade antal mål som det amerikanska ballistiska missilförsvaret förefaller kunna verka mot,15 kan det inteanses som rimligt att den norska radarn på Vardø utgör något egentligt hot mot Ryssland.
Ur ett annat perspektiv skulle dock den norska radarn kunna spela en avgörande funktion om den ingår i det amerikanska ballistiska missilförsvaret. Detta skulle vara målföljning vid insättandet av en ytterst begränsad mängd kärnvapen mot USA.16 Detta skulle kunna ske inom ramen för s.k. nukleär deeskalering. Det vill säga hot om insättande av kärnvapen eller insättande med ett ytterst begränsat antal i syfte att avsluta en konflikt.17Dock bör det beaktas att något officiellt stöd för tankegångarna kring s.k. nukleär deeskalering ej förefaller finnas i de öppna ryska doktrinerna, utan de flestas resonemang kring detta går att härleda till en artikel från 1999 publicerad i den ryska militärteoretiska tidskriften ”Militär tanke”.18Den uppvisade ryska aversionen både i retorik och militär handling mot den norska radarn skulle möjligen kunna indikera att Ryssland doktrinärt kan tänkas tillämpa s.k. nukleär deeskalering. För det är enbart då den norska radarn kan spela en avgörande roll. Detta resonemang bygger dock på att den skulle ingå i det amerikanska ballistiska missilförsvaret.
Det är inte enbart mot den norska radarn på Vardø Ryssland haft säkerhetspolitiska åsikter under de senaste åren. Styrkerotationen av amerikansk trupp på norsk begäran i Norge initialt med 300 marinkårssoldater 2017 som därefter 2018 kom att utökas till 700 marinkårssoldater,19 har stundtals inneburit en hård retorik riktad mot Norge från rysk sida.20 I februari 2019 kom även det ryska utrikesministeriet påtala att Norge generellt genomför en militär styrkeuppbyggnad, något som skulle kräva att Ryssland vidtog motåtgärder. Det uttalandet skede i samband med att en hamn utanför Tromsø eventuellt skulle utrustas för att kunna ta emot atomubåtar.21 Värt att notera är även ett uttalande av Norges försvarschef, Amiral HaakonBruun-Hanssen, i april 2019 där han anser att säkerhetsläget för Norge försämrades under 2018 maa. ryskt agerande.22
I sammanhanget är det värt att notera en övning de ryska väpnade styrkorna skall ha genomfört i de södra delarna av Norska havet under april 2019, med delar av den Norra marinen samt flygstridskrafter ur det ryska fjärrflyget. Övningen genomfördes kort efter den svenska multinationella övningen Nordanvind avslutades.23 Den ryska övningen skall enligt en forskare vid det norska Forsvarets forskningsinstituttutgjort den mest komplexa övning som genomförts av ryska stridskrafter i det aktuella området.24Därutöver föll övningsverksamheten även utanför normalbilden avseende vart den ryska Norra marinen generellt övar.25Vad som även är intressant att notera, är den GPS störning som genomfördes på Nordkalotten innan och under den multinationella NATO övningen Trident Juncture 2018 i Norge, som även Sverige deltog i. Norge har utpekat Ryssland som skyldig till störningen.26Under inledningen av mars månad 2019, ca två veckor innan den svenska övningen Nordanvind påbörjades, rapporterades återigen om störningar på GPS nätet över Nordkalotten.27Någon nation förefaller ej utpekats, inte heller har någon förklaring till störningen delgivits.
Således finns det flertal exempel både där Ryssland retoriskt ”angripit” Norge för sin säkerhetspolitik, men även med militära maktmedel i form av övningsverksamhet tydligt visat sitt missnöje mot Norge. I huvuddelen av de retoriska fallen sedan 2016 har Ryssland framfört att de kommer tvingas att vidta motåtgärder, dock har inget konkret framförts avseende vad dessa motåtgärder skulle innefatta.
Vad som dock är anmärkningsvärt är den låga andelen markförband Ryssland har på Nordkalotten, trots den vikt de förefaller tillmäta det geografiska området. I dagsläget verkar markförbanden bestå av två motoriserade brigader, en marininfanteribrigad, därutöver en kustrobotbrigad, en maritim specialförbandsbrigad, ett ingenjörsregemente och en armékårsstab.28Dock har en satsning genomförts i det aktuella området på s.k. avreglingsförmåga men även olika typer av sensorkedjor.29Huruvida den förmågan är adekvat och funktionell får anses utgöra en öppen fråga, enligt vissa är den ej det,30enligt andra skall den kunna utgöra en adekvat förmågeökning som t.om. skulle möjliggöra offensiva markoperationer på Nordkalotten med den nuvarande förbandsstrukturen.31Markförsvaret i det aktuella området kan dock förstärkas både snabbt och dolt, vilket även förefaller genomförts under den operativa-strategiska övningen Zapad-2017 för det västra militärdistriktet (MD V). En förflyttning av förband som enligt den norska militära underrättelsetjänsten skall ha varit den största genomförd av Ryssland till det aktuella området, sedan det s.k. kalla krigets slut.32
Avslutningsvis, vad som är synnerligen intressant är att den ryska retoriken och agerandet vilket uppvisats mot Norge, kan anses vara ett av de hårdare mot västliga länder. Framförallt vid en jämförelse kring Östersjön, där den huvudsakliga säkerhetsdiskussionen för de västliga länderna är fokuserad. Dock har mig veterligen ingen av Östersjöstaterna uppvisat samma underlag som t.ex. den norska underrättelsetjänsten, där det blir tydligt att militära maktmedel nyttjas som påverkansmedel. Avsaknaden av dylik information kan givetvis bero på att Östersjöstaternas underrättelsetjänster ej vill delge dylik information offentligt och att undertecknad kan ha missat information. Således bör diskussionen kunna omfatta mer än ett geografiskt område ffa. då det förefaller råda tydliga spänningar på Nordkalotten som det diskuteras ytterst lite kring.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Arms Control Association 1(Engelska)
Federation of American Scientists 1(Engelska)
Forsvaret 1(Norska)
Forsvarsdepartementet 1(Norska)
Försvarsmakten 1(Svenska)
Izvestija 1, 2(Ryska)
Militära artiklar 1(Ryska)
Norsk rikskringkasting 1, 2, 3, 4, 5(Norska)
RAND Corporation 1(Engelska)
Reuters 1, 2, 3, 4 (Engelska)
Russian strategic nuclear forces 1, 2(Engelska)
Rysslands Försvarsministerium 1, 2, 3(Ryska)
Rysslands Utrikesministerium 1(Engelska)
Sveriges Television 1, 2(Svenska)
TASS 1, 2 (Engelska)
Totalförsvarets forskningsinstitut 1, 2, 3, 4, 5(Svenska/Engelska)
The Independent Barents Observer 1(Engelska)
U.S. Department of Defense 1(Engelska)
Verdens Gang 1, 2(Norska)
Baylis, John (red). Gray, Colin S (red). Wirtz, James J (red). Strategy in the contemporary world: an introduction to strategic studies. Oxford: Oxford University Press, 2016.
Sutyagin, Igor. Bronk, Justin. Russia’s new ground forces: capabilities, limitations and implications for international security. Milton Park, Abingdon: Routledge Journals, 2017.
Howard, Glen E. Czekaj, Matthew (red). Russia’s Military Strategy and Doctrine. Washington, DC: The Jamestown Foundation, 2019.
Slutnoter
1The Ministry of Foreign Affairs of the Russian Federation. Briefing by Foreign Ministry Spokesperson Maria Zakharova, Moscow, May 23, 2019. 2019. http://www.mid.ru/en/press_service/spokesman/briefings/-/asset_publisher/D2wHaWMCU6Od/content/id/3658436#26(Hämtad 2019-06-02)
2Forsvaret. Modernisering av radaranlegget i Vardø. 2016. https://forsvaret.no/aktuelt/ny-radar-i-vardoe(Hämtad 2019-06-02)
3Norsk rikskringkasting. Wormdal, Bård. Hysj-hysj om ny amerikansk spion-radar til Finnmark. 2019. https://www.nrk.no/finnmark/hysj-hysj-om-ny-amerikansk-spion-radar-til-finnmark-1.14463578(Hämtad 2019-06-02)
4Ibid.
5The Ministry of Foreign Affairs of the Russian Federation. Briefing by Foreign Ministry Spokesperson Maria Zakharova, Moscow, May 23, 2019. 2019. http://www.mid.ru/en/press_service/spokesman/briefings/-/asset_publisher/D2wHaWMCU6Od/content/id/3658436#26(Hämtad 2019-06-02)
6Russian strategic nuclear forces. Strategic fleet. 2019. http://russianforces.org/navy/(Hämtad 2019-06-02)
7Forsvarsdepartementet. Et felles løft. Oslo: Forsvarsdepartementet, 2015, s. 20.
8Norsk rikskringkasting. Wormdal, Bård. Hysj-hysj om ny amerikansk spion-radar til Finnmark. 2019. https://www.nrk.no/finnmark/hysj-hysj-om-ny-amerikansk-spion-radar-til-finnmark-1.14463578(Hämtad 2019-06-02)
9Norsk rikskringkasting. Russiske atomvåpen rettet mot Vardø. 2000. https://www.nrk.no/finnmark/russiske-atomvapen-rettet-mot-vardoradaren-1.116077(Hämtad 2019-06-02)
10Norsk rikskringkasting. Schanche, Tor Emil. Wormdal, Bård. Mener nytt amerikansk militæranlegg på norsk jord vil føre til stormaktskonfrontasjoner. 2016. https://www.nrk.no/finnmark/amerikansk-professor-mener-ny-militaerradar-vil-fore-til-stormaktskonfrontasjoner-1.12929922(Hämtad 2019-06-02)
11Granholm, Niklas. Arktis under förändring – standardbilden utmanas. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2016, s. 13, 24.
12Persson, Gudrun (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv. Stockholm : Avdelningen för försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2017, s. 36.
Goliath, Martin. Kärnvapen för slagfältsbruk och europeisk säkerhet: en strategisk faktors regionala betydelse. Stockholm : Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2017, s. 26.
13Goliath, Martin. Kärnvapen för slagfältsbruk och europeisk säkerhet: en strategisk faktors regionala betydelse. Stockholm : Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2017, s. 26.
14Federation of American Scientists. Kristensen, Hans M. Korda, Matt. Status of World Nuclear Forces. 2019. https://fas.org/issues/nuclear-weapons/status-world-nuclear-forces/(Hämtad 2019-06-02)
15Arms Control Association. U.S. Missile Defense Programs at a Glance. 2019. https://www.armscontrol.org/factsheets/usmissiledefense(Hämtad 2019-06-02)
16Baylis, John (red). Gray, Colin S (red). Wirtz, James J (red). Strategy in the contemporary world: an introduction to strategic studies. Oxford: Oxford University Press, 2016, s. 203.
17U.S. Department of Defense. Nuclear Posture Review. Washington DC: U.S. Department of Defense, 2018, s. 30.
18ВОЕННАЯ МЫСЛЬ. О применении ядерного оружия для деэскалации военных действий. 2014. http://militaryarticle.ru/zarubezhnoe-voennoe-obozrenie/1999-zvo/8995-o-primenenii-jadernogo-oruzhija-dlja-dejeskalacii(Hämtad 2019-06-02)
19Reuters. Russia vows consequences after Norway invites more U.S. Marines. 2018. https://www.reuters.com/article/us-norway-usa-russia/russia-vows-consequences-after-norway-invites-more-u-s-marines-idUSKBN1JA1UB(Hämtad 2019-06-02)
20TASS. Russian diplomat stresses US marines deployment to Norway won’t improve security. 2016. http://tass.com/politics/908814(Hämtad 2019-06-02)
Sveriges Television. Kasurinen, Anton. Rysk politiker: Norge kan bli mål för kärnvapen. 2016. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/rysk-politiker-norge-kan-bli-mal-for-karnvapen(Hämtad 2019-06-02)
TASS. Russian embassy comments on growing US military presence in Norway. 2018. http://tass.com/politics/1009527(Hämtad 2019-06-02)
21Reuters. Russia pledges response to Norwegian military activity. 2019. https://www.reuters.com/article/us-russia-norway/russia-pledges-response-to-norwegian-military-activity-idUSKCN1PW27U(Hämtad 2019-06-01)
Norsk rikskringkasting. Russland reagerer på atomubåthavn. 2019. https://www.nrk.no/finnmark/russland-reagerer-pa-atomubathavn-1.14421119(Hämtad 2019-06-02)
22Norsk rikskringkasting. Forverret sikkerhetssituasjon. 2019. https://www.nrk.no/nordland/_-forverret-sikkerhetssituasjon-1.14524540(Hämtad 2019-06-02)
23Försvarsmakten. Northern Wind. 2019. https://www.forsvarsmakten.se/sv/var-verksamhet/ovningar/avslutade-ovningar/northern-wind/(Hämtad 2019-06-02)
Министерство обороны Российской Федерации. Группировка разнородных ударных сил Северного флота провела учение в южных районах Норвежского моря. 2019. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12225382@egNews(Hämtad 2019-06-02)
24The Independent Barents Observer. Nilsen, Thomas. Russia claims to have demonstrated complex exercise outside Norway. 2019. https://thebarentsobserver.com/en/security/2019/04/russia-demonstrated-complex-bastion-defense-exercise-outside-norway(Hämtad 2019-06-02)
25Verdens Gang. Rognstrand, Andrea. Russland varsler missiltest utenfor Nordland. 2019. https://www.vg.no/nyheter/innenriks/i/50p7ee/russland-varsler-missiltest-utenfor-nordland(Hämtad 2019-06-02)
26Reuters. Norway says it proved Russian GPS interference during NATO exercises. 2019. https://www.reuters.com/article/us-norway-defence-russia/norway-says-it-proved-russian-gps-interference-during-nato-exercises-idUSKCN1QZ1WN(Hämtad 2019-06-02)
27Sveriges Television. Nilsson, Johan. Störningar i norra Sveriges flygtrafik. 2019. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/storningar-hos-trafikflygens-gps(Hämtad 2019-06-02)
28Persson, Gudrun (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv. Stockholm : Avdelningen för försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2017, s. 81.
Sutyagin, Igor. Bronk, Justin. Russia’s new ground forces: capabilities, limitations and implications for international security. Milton Park, Abingdon: Routledge Journals, 2017. s. 123-124.
Министерство обороны Российской Федерации. Министр обороны России провел очередное заседание Коллегии военного ведомства. 2017. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12119607@egNews(Hämtad 2019-06-02)
Министерство обороны Российской Федерации. Командующий Северным флотом вручил Боевое знамя недавно сформированному морскому инженерному полку. 2018. https://structure.mil.ru/structure/okruga/north/news/more.htm?id=12209494@egNews(Hämtad 2019-06-02)
29Известия. Михайлов, Алексей. Российский флот услышит вражеские субмарины через спутники. 2016. https://iz.ru/news/623040(Hämtad 2019-0602)
Pezard, Stephanie. et al. Maintaining Arctic Cooperation with Russia: Planning for Regional Change in the Far North. Santa Monica: RAND Corporation, 2017. s. 12-14.
Reuters. Fouche. Gwladys. Solsvik, Terje. Russian buildup worries Norway before big NATO military exercise. 2018. https://www.reuters.com/article/us-norway-arctic-nato-russia/russian-buildup-worries-norway-before-big-nato-military-exercise-idUSKCN1MC123(Hämtad 2019-06-02)
Известия. Щит и путь: русскую Арктику прикроет радиоэлектронный купол. 2019. https://iz.ru/875561/aleksei-ramm-bogdan-stepovoi-roman-kretcul/shchit-i-put-russkuiu-arktiku-prikroet-radioelektronnyi-kupol(Hämtad 2019-06-02)
30Berglund, Christofer. Dalsjö, Robert. Jonsson, Michael. Bursting the Bubble Russian A2/AD in the Baltic Sea Region: Capabilities, Countermeasures, and Implications. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2019, s. 9-11.
31Howard, Glen E. Czekaj, Matthew (red). Russia’s Military Strategy and Doctrine. Washington, DC: The Jamestown Foundation, 2019, s. 87.
32Verdens Gang. Johnsen, Alf Bjarne. E-sjefen: Russland øvde på angrep mot Nord-Norge. 2018. https://www.vg.no/nyheter/innenriks/i/1kye4W/e-sjefen-russland-oevde-paa-angrep-mot-nord-norge (Hämtad 2019-06-02)