Inför Almedalen – 4 – Den krokiga vägen mot FM Org 18


Det förra inlägget inför Almedalen berörde försvarspolitiken i allmänhet. Detta inlägg kommer att avhandla försvarspolitik i synnerhet när den är som allra sämst och extremt ogenomtänkt. Det kommer att handla om något som jag tagit upp flera gånger tidigare här på bloggen, men som tål att belysas om och om igen ända till dessa att regeringen tar sitt förnuft till fånga och häver beslutet. Det handlar alltså om det som kryptiskt benämns regeringsbeslut 5 (RB5) till Försvarsmakten 2013 och som i Försvarsmakten har omsatts till en ny försvarsmaktsorganisation (FM Org 18), d.v.s nya organisationsförändringar och reducering av personal.

Spontant så bedömer jag att detta beslut som det mest korkade och ogenomtänkta som fattats av sittande regering sedan tillträdet 2006. Konsekvenserna av ”genomförandegruppen 2008” då man strök en stor mängd planerade materielprojekt spelar förvisso i samma liga, men då handlade det om materiel. Nu handlar det i stället om personal och därmed ett beslut som är svårare att reparera av framtida regeringar om det genomförs.

RB5 innebär i korthet att Försvarsmakten ska skära ner på personal – igen. Innebörden i beslutet har avhandlats många gånger här på bloggen men det tål att upprepas. Kortfattat ska 15% av den totala personalnumerären bort i syfte att spara 500 miljoner kronor årligen. Läs gärna detta inlägg från förra sommaren då bomben briserade. Jag återkommer senare i detta inlägg till vad som har hänt sedan dess och hur Försvarsmaktens förslag på reduceringar ser ut.

Men var härstammar då detta spektakel i från, och hur hamnade vi i situationen att regeringen fattade ett så ogenomtänkt och förödande beslut? Det finns säkert olika versioner av detta, i synnerhet om man sitter på försvarsdepartementet, men för att försöka finna svaret så vi får backa bandet ända till 2009.

Det hela började med att Försvarsmakten då likt i dag stod inför en omfattande obalans mellan ålagda uppgifter och tilldelade resurser. Det är med andra ord något helt annat än myten om ”svarta hål”. Försvarets pengar räcker således inte till för att sätta upp, utrusta och öva den beslutade organisationen.

30 januariunderlaget


Tidigt 2009 lämnade Försvarsmakten in det omtalade ”30 januari underlaget” till regeringen. Det var ett underlag som skulle utgöra Försvarsmaktens förslag till den nu liggande propositionen ”Ett användbart försvar”. I detta arbete hade Försvarsmakten inte räknat med några ekonomiska tillskott annat än för inflationen. Sveriges försvar kostar ju som bekant alltid ca 40 miljarder per år oavsett om året är 1980 eller 2009…..

I Försvarsvarmaktens underlag hade man från myndighetens sida därför tvingats föreslå ytterligare neddragningar, d.v.s nedläggning av förband i syfte att på egen hand skapa balans mellan verksamhetskostnader och tilldelat anslag då inte regeringen avsåg göra det genom anslagsökningar. Dåvarande försvarsminister Sten Tolgfors tyckte att det var ett bra förslag som dåvarande ÖB Håkan Syrén lämnade in. Han hade till och med mage att i ett pressmedelande kalla Försvarsmaktens förslag för ”En kraftig ökning av försvarsförmågan”(!) Känns retoriken igen?

Men det tog inte lång stund förrän man från politiskt håll deklarerade att det inte blir några förbandsnedläggningar. I början av mars månad 2009 kom regeringens besked att det inte blir några förbandsnedläggningar, vilket man förvisso sagt redan tidigare. Detta var ju i grunden ett mycket bra beslut, för hade Försvarsmaktens förslag gått igenom hade vi i dag haft ett ännu mindre försvar, med minst en flygflottilj mindre än i dag. Man kan fråga sig huruvida  Flygvapnet skulle kunna mäkta med annat än enbart incidentberedskap och utbildning av piloter till övriga Gripenländer om förslaget effektuerats…. Men det gemene man inte förstod var att regeringens till synes enbart positiva beslut ytterligare accelererade obalansen mellan uppgifter och resurser för Försvarsmakten som nu satt med Svarte Petter på hand.  I media skrev man att ”regeringen tog försvarsnotan på politisk kredit”.


En försvarsgren måste avvecklas – det är den magnituden det handlar om!

På den vägen fortsatte det och nytillträdde ÖB Sverker Göranson fortsatte att skicka varningssignaler om just detta glapp till regeringen, men inga åtgärder som löste problemen vidtogs.

ÖB har under våren 2012 i två underlag till regeringen beskrivit försvarets behov av mer pengar på lång sikt. Kostnaderna för personalförsörjningen väntas öka med 1,5 miljarder kronor per år, samtidigt som materielkostnaderna väntas växa med två miljarder kronor per år. Därutöver tillkommer ytterligare miljarder för att ta fram ett nytt Gripenplan.

Under Almedalenveckan 2012 tog ÖB bladet från munnen och förklarade en gång för alla, mycket pedagogiskt dessutom, att om inga ekonomiska medel tillförs så måste en hel försvarsgren avvecklas.

Jag hävdar att vägvalet är att antingen vara beredd att tillföra ekonomi för att lösa de uppgifter vi har eller att välja hela eller delar av organisationen för det är den magnituden vi pratar om

Det blev då dessutom frostigt värre ombord på Marinens fartyg HMS Carlskrona som där och då i Visby hamn huserade både Försvarsminister med stab och Överbefälhavare med stab. (Efter det tillfället så har Försvarsministern valt att bo på annat ställe under Almedalenveckan).

Regeringsbeslut 7 (RB7) – 2012


Efter Almedalen var det som sagt kyligare än någonsin mellan departement och myndighet. Vi var många som gick och väntade på vad motdraget från en relativt nytillträdd Karin Enström skulle bli? För inte skulle väl ÖB få uttrycka sig så rakt utan att det skulle ske någon respons från departementet? På hösten samma år, närmare bestämt den 4 oktober kom så det som blev regeringsbeslut 7 till Försvarsmakten. Själva uppdraget hade namnet ”Uppdrag att redovisa kompletterande underlag om långsiktig ekonomisk balans”.

Omfattningen på detta uppdrag var minst lika stor dignitet som 30 januariunderlaget. I uppdraget ingick att Försvarsmakten skulle redovisa vilka konkreta åtgärder som bedömdes som nödvändiga för att utföra ålagda uppgifter och därmed upprätthålla den operativa förmågan – inom ramen för prolongerade anslagsramar(!) Man skulle även redovisa en detaljerad bedömning av kostnadsutvecklingen för perioden fram till 2019.

Man kan i dokumentet utläsa mellan raderna att det inte är någon trevlig ton uppdraget är skrivit med, snarare tvärt om. Tidsaspekten är dessutom näst intill omänsklig för ett sådant omfattande uppdrag.
Man åläggs att redovisa arbetsläget den 22 oktober 2012, 10 december 2012 och 11 februari 2013. Uppdraget skulle sedan slutredovisas i budgetunderlaget för 2014.

Andemeningen är (min bedömning) att Försvarsmakten ska redovisa åtgärder för att säkerställa verksamheten utan att regeringen ska behöva skjuta till ökade anslag(!)

Jag skrev i samband med detta ett blogginlägg, där jag redan då gjorde bedömningen att försvarsberedningens arbete riskerade att bli ett spel för gallerierna eftersom man i stort sett var anvisad att rationalisera verksamheten innan beredningen fått säga sitt.

ÖB och ”enveckasförsvaret”


Min högst personliga bedömning är att det nog inte var meningen att det som ÖB sa till Mikael Holmström i regeringsplanet om att ”Vi kan försvara oss mot ett angrepp med ett begränsat mål. Vi talar om ungefär en vecka på egen hand.” senare skulle utgöra sprängstoff i SvD. Men Holmström är journalist…

Oavsett om det var oavsiktligt, eller om det kanske var högst avsiktligt att berätta detta för Holmström så tror jag ändå inte någon hade räknat med att hans intervju skulle få ett sådant oerhört medialt genomslag som den fick när artikeln ”Försvar med tidsgräns” gick i tryck på nyårsafton 2012. Nu är det förvisso så att samma uppgifter går att härleda till många andra öppna dokument och uttalanden, men nu var det ÖB själv som sa det direkt till en journalist. Helt rätt om jag får säga min mening. Detta har bidragit till att försvarsdebatten blivit betydligt mer sanningsenlig och rak!

Jag tar inte upp mer om denna händelse här och nu, för efterspelet kan ni läsare i detalj vid det här laget. Men värt att notera är att försvarsministerns respons var ytterst märklig. Efter några dagars tystnad gjorde försvarsminister Karin Enström ett uttalande i två delar. Först: ”Hela landet ska försvaras.” För att direkt därefter säga att hon ställer sig bakom ÖB:s bedömning och att detta är en ”rimlig” nivå på försvaret(!)
Kort därefter under Folk & Försvar i Sälen åkte ÖB hem akut sjuk vilket visade sig bero på utbrändhet. Som lök på laxen blev ÖB även polisanmäld för sitt uttalande det kanske mest märkliga av allt i denna soppa. Det blev därmed en tids sjukskrivning för utmattning och han var inte tillbaka förrän den 20 mars.

Under sin sjukskrivningstid erhöll ÖB ett omfattande moraliskt stöd från personalen i Försvarsmakten för att han så rakryggat under en längre tid sagt sin åsikt om sakernas tillstånd i myndigheten.

Försvarsmaktens svar på RB7


När ÖB var sjukskriven så skulle svaret på RB7 lämnas in, närmare bestämt den 28 februari 2013 i samband med redovisningen av budgetunderlaget för 2014. Detta fick Jan Salestrand ta hand om i Sverker Göransons frånvaro. Inför redovisningen hade det läckt ut uppgifter om att Försvarsmakten skulle komma att redovisa att det fanns en obalans mellan uppgift och anslag som låg på närmare 4 miljarder. När underlaget slutligen redovisades var det värre än så. Försvarsmaktens bedömda framtida underskott var hela 4,45 miljarder kronor årligen varav 3,15 miljarder härleds till det så kallade ofinansierade materielberget. Man hade även underskatta kostnaderna för övergång till GSS kraftfullt.
I slutsatserna kopplat till redovisningen skriver Försvarsmakten följande (valda delar och min fetstil):
  • Det sammanlagda merbehovet på de anslag myndigheten disponerar bedöms i tioårsperioden 2014 till 2023 omfatta ca 4 450 mnkr årligen. Detta utgör ca 10 procent av det totala anslaget. 
  • Prolongerade anslagsramar innebär att förmågan att genomföra en gemensam operation för att möta ett begränsat väpnat angrepp får avgörande begränsningar. 
  • Försvarsmakten ser det som nödvändigt att antingen erhålla permanenta resurstillskott eller förändrade uppgifter (till exempel operativ förmåga, beredskap och ambitionsnivå inom insatsverksamhet), alternativt en kombination av dessa åtgärder. Försvarsmakten bedömer att en möjlig kortsiktig lösning är en tillfällig anslagsförstärkning riktad mot införandet av för reformen kritiska verksamheter och system. Ett annat alternativt kan, jämfört med budgetunderlaget för 2014, vara en utökad överföring från anslaget 1:2 Fredsfrämjande förbandsinsatser.
Jag skrev givetvis ett eget blogginlägg om det som redovisades där och då.

Försvarsministerns omedelbara respons på Försvarsmaktens svar

Försvarsminister Enström var nog riktigt arg när hon gick ner till entrén på Jakobsgatan för att möta media samma dag som hon fått underlaget. Jag har inte sedan dess sett eller hört henne använda det tonläget som hon gjorde den dagen i februari 2013. Anledningen: Försvarsmakten hade lämnat fel svar(!)

I ett pressmeddelande skrev försvarsminister Enström så här:

  • Försvarsmakten har under flera år påtalat att de ser problem med myndighetens långsiktiga ekonomi. Försvarsmakten har dock inte kunnat underbygga sin uppfattning på det sätt som krävs för att regeringen ska kunna förhålla sig till den. Idag har Försvarsmakten därför, på min begäran, redovisat en komplettering av sin syn på den långsiktiga ekonomin. 
  • Försvarsmakten gör i flera avseenden andra beräkningar idag än i sitt underlag från april 2012. De rationaliseringar om cirka 400 mnkr som Försvarsmakten identifierat synes vara noggrant beräknade. När det gäller det redovisade merbehovet på nästan 4,5 mdkr pekar myndigheten på stora osäkerheter. Trots detta finns det medräknat. Som jag ser det är det två helt olika metoder man använder sig av, och det tycker jag är inkonsekvent. 
  • Vi kommer nu att analysera underlaget, del för del, men jag kan redan nu konstatera att det behövs förbättrad styrning av Försvarsmakten, t.ex. v.g. materielplaneringen. Detta för att säkerställa ett utfall i enlighet med regeringens och riksdagens beslut.

Se även intervjun med försvarsministern i nedanstående klipp. 

SvD skrev samma dag om den öppna striden mellan Försvarsmakten och försvarsministern. Men mer skulle komma. Stridsyxan var nu inte bara uppgrävd, den skulle komma att användas också. Det var försvarsminister Enström som skulle komma med nästa hugg.

Regeringsbeslut 5 (RB5) – 2013

Nu börjar vi närma oss kärnan i det hela. Försvarsmakten hade som beskrivit här ovan gett FEL svar, och nu skulle styrningen från försvarsdepartementet öka enligt löfte. Hur kunde Försvarsmakten vara så dumma att de trodde att de skulle få ett utökat anslag? Sveriges försvar har alltid kostat ca 40 miljarder, vad trodde man egentligen?
I mars 2013 fick Försvarsmakten därför ett nytt uppföljande regeringsbeslut att utreda på halsen.

ÖB fick då ett mer eller mindre omöjligt uppdrag som handlar om att uppnå regeringens målsättning som i korthet innebär att myndigheten ska reducera kostnader för verksamheten samtidigt som det ställs krav på att ställa om hela Försvarsmakten till den beställda insatsorganisationen IO14. Inom ramen för RB5 beordrade regeringen Försvarsmakten att skära ner 500 miljoner årligen på personalkostnader i ett läge där personalsituationen redan är mycket ansträngd.

Officersförbundet har hela tiden varit föredömligt tydliga när det kommer till bedömda konsekvenser av regeringsbeslut 5. I maj 2013 riktade förbundet ett skarp budskap till politikerna genom artikeln ”RB5 – Ett omöjligt uppdrag” där man konstaterade följande.

Det är ett orimligt uppdrag med orimliga tidsförhållanden. Officersförbundets uppfattning är att det inte går att göra något bra av detta. Redan nuvarande organisation, FM Org 13, har färre befattningar än vad som förbundet anser behöver finnas.

När beslutet kom så skrev jag två inlägg. Det ena med titeln ”Ridå” och det andra med titeln ”En uppgiven försvarsmakt” dessa båda inlägg beskriver stämningen i Försvarsmakten där och då och de funderingar som de anställda hade runt fikaborden. När försvarsberedningens ordförande Cecilia Widegren bara tre dagar efter att detta katastrofbesked delgivits Försvarsmakten skrev följande numera legendariska rader på twitter”Försvarsreform som stärker försvarsförmågan. Enligt ÖB bättre nu än på 10-20 år. Analys pågår för nästa steg” så konstaterade jag att vi nu befinner oss mitt i systemkollapsen. Uppgivenheten var stor. 



Försvarsmaktens svar på RB5

Därefter hade vi en ny sommar och ett nytt Almedalen, men nu med ett helt annat tonläge i debatten än tidigare. Mer om detta i ett kommande inlägg. Senrare efter semestern 2013 så kom då svaret från Försvarsmakten den 27 augusti 2013. 

Regeringsbeslut 5 skulle som väntat komma att bli ett nytt gigantiskt dråpslag mot Sveriges försvarsförmåga. Konsekvensen av sparkravet skulle tvinga Försvarsmakten till ytterligare åderlåtning där personalkostnaderna ska minskas med 500 miljoner kronor årligen vilket innebär att nästan 15% av alla officerare och civilanställda måste bort! Utöver detta ska upp till 700 heltidsanställda soldater också bort.

Enligt Försvarsaktens första analys så innebar detta att:

  • Officerare och specialistofficerare reduceras med 1 000-1 200 befattningar. 
  • Civilanställda reduceras med 550-750 befattningar. 
  • GSS (Gruppbefäl, Soldater och Sjömän) reduceras med 500-700 befattningar.

Totalt ska alltså 2050-2650 tjänster strykas bort ur organisationen utan att Försvarsmaktens uppgifter reduceras med motsvarande mängd. Ett uppdrag som ska vara slutfört 2019 och som får betraktas som omöjligt att genomföra i praktiken!

Så här skrev jag då i ett blogginlägg.

Tiden gick…

Sen rullade tiden på och eftersom det var ett regeringsbeslut det hela handlade om, och inget hördes från försvarsdepartementet så var det beslutet som gällde. Minns nu också att vi i april, tidigare under året hade händelser som ryska påsken osv i färskt minne. Ryssland övade flyganfall mot Sverige, men regeringen tog inte tillbaka sitt beslut om att skära ned på Försvarsmaktens personal.
Därefter inträffade Ukraina där Ryssland annekterade Krim, men regeringen tog inte tillbaka sitt beslut.
NATO sände väpnade styrkor till Östersjöområdet, ökade sin närvaro och incidentberedskap i Baltikum avsevärt då de baltiska staterna nu var mycket oroliga över utvecklingen och Rysslands agerande, men regeringen tog inte tillbaka sitt beslut. Det skulle sparas 500 miljoner på personalkostnaderna.
Det sista hoppet sattes till försvarsberedningen. Skulle man där föreslå att RB5 skulle hävas? Nej, inget om detta i rapporten kunde utläsas, därmed låg beslutet fortfarande fast. Försvarsministern hade fortfarande inte heller sagt ett ord om att beslutet skulle hävas.
På försvarskonferensen i Skövde tidigare under året sa förvisso ministern i förbifarten till allas förvåning att RB5 var ett underlag för diskussion(?) men därefter hördes inget mer…
Först samma dag som Försvarsmakten skulle redovisa sitt slutliga förslag så kom den första officiella responsen från försvarsministern – via media(!)

– Kommer det nu in eventuella förslag som riskerar att gå stick i stäv med vår ambition att förstärka försvarets förmåga så avser vi inte att gå vidare med dem, säger Karin Enström till Ekot i Sveriges Radio.

Huruvida detta var kommunicerat till Försvarsmakten i särskild ordning via ordinarie kanaler som sig bör är högst oklart.

Försvarsmaktens förslag till FM Org 18 som en konsekvens av RB5


För ungefär en månad sedan den 28 mars så redovisade Försvarsmakten så sitt förslag på hur man kan skära ned på personal enligt erhållna direktiv.

I Försvarsmaktens sammanfattning framgår följande.

De negativa konsekvenserna är i redovisningen så omfattande att Försvarsmakten menar att dessa i praktiken motverkar den påbörjade försvarsreformen. Mot denna bakgrund föreslår Försvarsmakten att lönekostnadsreduktionen begränsas. Försvarsmaktens förslag begränsar reduktionen till att omfatta cirka 225 miljoner kronor 2019. Detta förslag benämns FM Org 18.

Konsekvenserna kommer som väntat att bli omfattande! Det man kan fundera över är myndighetens sätt att lösa uppgiften. man är ålagda att reducera med 500 miljoner kronor, men redovisar i detalj endast hur man kan spara 225 miljoner kronor och detta förslag är alltså föreslagen organisation under benämningen FM Org 18.

Jag avser skriva mer om detta framöver, men vi kan alltså konstatera att det blir stora konsekvenser om detta genomförs om ens bara med knappt den halva anvisade reduceringen. Konsekvenserna är så omfattande att Försvarsmakten avråder regeringen starkt från att fullfölja beslutet. Även om den mindre reduceringen på 225 miljoner genomförs så får det enligt myndigheten mycket kännbara operativa konsekvenser. Officersförbundet var som vanligt klarsynta i frågan!

Detta har förslag har alltså försvarsministern att ta ställning till nu.

Regeringens planeringsanvisningar inför försvarsbeslutet 2015

Då är vi framme i nära nutid. Den 19 juni för bara någon dryg vecka sedan så beslutade regeringen om de nya planeringsanvisningar där svaret från Försvarsmakten ska utgöra grunden för ett nytt försvarsbeslut. Underlaget skall överlämnas till regeringen den 28 november (efter riksdagsvalet).

Den stora nyheten i anvisningen är kraftfullt ökade beredskapskrav på Försvarsmakten – 7 dagar(!)

När det kommer till kärnan som rör personalnedskärningarna enligt RB5 så ligger dessa uppenbart fast då inget sägs i underlaget, åtminstone inte i klartext. Ökade krav på Försvarsmakten – men med samma ekonomiska ramar utrycks så här.


Försvarsmakten ska redovisa förslag, inom myndighetens ansvarsområde, om en fortsatt utveckling och effektivisering av verksamhet och infrastruktur. Bedömda möjligheter till rationaliseringar inom ramen för myndighetens ansvarsområde får ligga till grund för underlaget.

Man ska med andra ord fortsätta att ”effektivisera”. Besparingen om 500 mkr på personalkostnader (RB5) ligger då därmed fast och bakas in i det svar som Försvarsmakten nu ska redovisa ännu en gång – eftersom inget annat sägs…

Annicka Nordgren Christensen har för övrigt skrivit ett läsvärt inlägg om planeringsanvisningarna!

Inför Almedalen 2014

Här står vi alltså nu och frågetecknen är fortfarande fler än utropstecknen. Karin Enström ger väldigt få entydiga svar i ärendet.

Men det finns ett seminarium i Almedalen den 2 juli kl 13.00 som modereras av Lena Bartholdsson. Jag hoppas verkligen att Lena där på plats ställer Karin Enström mot väggen och kräver svar åt oss i denna fråga, för det är nämligen personalfrågor som så passande ska diskuteras.

Frågan som bör ställas är huruvida RB5 ligger fast eller inte? Gäller reduceringen på 500 miljoner kronor fortfarande, den reducering som Försvarsmakten inte har redovisat i detalj? Eller gäller den av Försvarsmakten egenhändigt föreslagna reduceringen på 225 miljoner?

Eller är det så att Försvarsministerns ord från den 28 maj gäller?

Kommer det nu in eventuella förslag som riskerar att gå stick i stäv med vår ambition att förstärka försvarets förmåga så avser vi inte att gå vidare med dem.

Man kan åtminstone konstatera att det finns en hel del frågetecken runt detta som måste redas ut och förklaras för anställda och för allmänheten. Man kan även konstatera att Rysslands agerande i Ukraina och i vårt omedelbara närområde inte verkar ha haft någon större inverkan på sakernas tillstånd när man läser planeringsanvisningarna.

Det hela är ytterst beklagligt!

Tidigare inlägg:
Del 1 – Säkerhetspolitisk härdsmälta

FM Org 18

Den 28 maj lämnade Försvarsmakten sitt svar på RB5 d.v.s. FM Org 18. Jag avser skriva ett antal längre inlägg om denna för Försvarsmaktens och rikets försvarsförmåga katastrofala beslut under den kommande veckorna.

Det intressanta med detta är att regeringen och försvarsministern själva har satt sig i en mycket märklig  sits, en riktig rävsax till och med. Det är uppenbart så illa att försvarsministern dagarna innan Försvarsmakten lämnade in sitt svar kände sig tvungen att gå ut och gjuta olja på vågorna – i syfte att förekomma all kritik.

En annan märklig företeelse runt detta är att Försvarsmakten som fick i uppdrag att reducera personalkostnaderna med 500 miljoner kronor årligen, enbart valde att i detalj redovisa hur man kan spara 225 miljoner. Inte ens hälften av det man är ålagda att spara in på personalkostnader med andra ord. Det var minst sagt rebelliskt av Försvarsmakten, huruvida det var klokt avser jag diskutera i kommande inlägg.  

Vidare så hjälper det föga att försvarsvarsminister Enström enbart går ut i media och säger att någon försvarsförmåga inte ska redueras(?) – vilket är precis vad hela RB5 och FM Org 18 innebär. Det hade en mellanstadieelev kunnat räkna ut om vederbörande läst direktivet.

Nu är RB5 ett regeringsbeslut och Försvarsmaktens kommer mest troligt att genomföra och verkställa detta beslut om inget annat meddelas. Vissa delar kräver både riksdags och regeringsbelsut, men i övrigt avser FM att genomföra föreslagna förändringar enligt plan om man läser svaret.

Det är nu hög tid att Karin Enström ger ut nya direktiv och stoppar den här stenbumlingen som redan börjat rulla, om hon nu menar allvar med att rikets försvarsförmåga ska stärkas och inte reduceras. Nu stundar sanningens minut och detta är sannolikt den sista stora uppgiften Karin Enström får ta sig an under sin tid som minister i en regering. Eller lämnar man denna ”svarte petter” till efterföljande regering?

SR

Gästinlägg: Reviderade betyg



Normalt sett undviker vi att publicera detaljer som berör enskilda förband, dels p.g.a. att det intresserar en högst begränsad läsekrets, dels då jag har lärt mig att det finns väldigt många ömma tår där ute. Gör dock ett undantag den här gången då skribenten av det föregående gästinlägget gärna vill följa upp med positiv kritik. Samtidigt är det bra att det finns individer ute på förbanden som är engagerade och utgör ögon och öron för att bidra till detaljer i försvarsdebatten.

Att inte något förband i nuläget kan konkretisera vilka eventuella befattningar som kommer att påverkas av FM Org 18 är helt naturligt då arbetet i Marinen knappt har påbörjats. Man ska också ha klart för sig att dessa förändringar kommer att ske successivt fram till 2018.


Något jag verkligen håller med om är att samtliga förband måste bli bättre på intern information! Då slipper vi inlägg likt detta och föregående gästinlägg här på bloggen och vi kan i stället lägga allt krut på att föra den externa kampen för en levande försvarsdebatt, för ett relevant förvar och mot de som aktivt motverkar detta genom skönmålning och en oansvarig försvarspolitik.

/ Skipper


———————————
Delar man ut kritik så ska man även dela ut beröm när så är befogat.

I mitt förra gästinlägg daterat 15/10, varnade jag för den oro som sprids bland de anställda och konstaterade att bristen på information gör detta än värre. HKV och förbanden hamnade i skottgluggen och betyget icke godkänt delades ut med en frekvens om skulle ge en rektor magsår. Sedan dess har båda sjöstridsflottiljerna informerat sin personal.

3. sjöstridsflottljens personal informerades den 17/10 via ett Flottiljchefsbrevriktat till de anställda.
Vid 4. sjöstridsflottiljen informerades personalen i Flottiljchefens veckobrev den 18/10. Här kommer en personalorientering att äga rum den 22/10 och det vore märkligt om ämnet inte berörs då också.

Bra jobbat båda flottiljcheferna!

Chefen 3.Sjöstridsflottiljen informerade om tre av de punkter jag tog upp som bidragande till nuvarande ovisshet och bl.a. om hur FM Org 18 kan komma att påverka flottiljen. I korthet handlar det om ett fåtal befattningar (vilka?) som ska förändras i nivå samt eventuellt fler bemanningsuppdrag på SSS. Det utökade antalet bemanningsuppdrag på SSS skulle möjligen kunna vara konsekvensen av att Provturskommando Marinen flyttas från 3.Sjöstridsflottiljen till SSS vilket, om så är fallet, i realiteten inte borde innebära så stora förändringar. Är det ytterligare bemanningsuppdrag utöver dessa blir läget värre då detta kan komma att påverka insatsförbandets vakansläge.

I Chefen 4.Sjöstridsflottiljens veckobrev står det följande:

Det vi ska göra är att ett fåtal befattningar som idag bemannas av taktiska officerare ska ersättas med specialistofficerare. Vidare ska ett fåtal specialistofficerare ersättas av GSS (Gruppbefäl, Soldater och Sjömän). Sammanlagt ska 14 befattningar hanteras. Ingen kommer att sägas upp. Inte heller kommer någon att få byta kategori med anledning av FM Org 18.

I likhet med förbandschefen i syd ger här C 4. sin bild av den plan som för tillfället ligger som underlag för förbandets förändring i och med FM Org 18. Bra information men även här saknas detaljerna om vilka befattningar som avses förändras. Det kanske inte är beslutat än utan bara antalet som ska förändras? Glädjande är att informationen om FM Org 18 denna vecka kvantitetsmässigt (knappt) slår mängden text om arbetet vid 42.Minröjningsdivisionen…

Det vore djärvt och inte särdeles klädsamt av mig att tillskriva mig äran för att förbandscheferna informerade personalen men utifrån deras brev kan det konstateras att de i alla fall verkar läsa försvarsbloggarna vilket är glädjande.

Efter revidering av betygen så ser det på de marina förbanden ut som följer:

1.Ubflj

Ingen information

3.Sjöstridsflj: G

4.Sjöstridsflj: G

Marinbasen: VG (informerade redan 14/10, dvs. innan mitt inlägg, ser fram emot komplettering)

SSS: Ingen information

Amf 1: Ingen information
Jag skriver mina gästinlägg av en anledning; att på mitt sätt bidra till att verksamheten, högt som lågt, ska bli bättre i FM. Det är inte för att irritera förbandschefer utan för att göra dem medvetna om ett problem jag och flera andra identifierat. Förhoppningsvis blir informationsspridningen bättre framöver, det tjänar vi alla på. Förslagsvis kan informationsavdelningarna på förbanden nyttjas mer för intern information än för extern (rekrytering). Det är bättre att få fler att stanna kvar och rekrytera färre än vice versa.

Återigen, bra jobbat!

/Boatswain

Gästinlägg: Oro i leden



Publicerar i dag ännu ett tänkvärt gästinlägg från signaturen ”Boatswain”. Den här gången avhandlas FM Org 18 som är nästa löpa rörande Försvarsmaktens stundande personal- och kanske även organisationsförändring. Ett ständigt återkommande problem signerat våra politiker, och därmed även en aldrig sinande källa till oro hos en mycket lojal personalkår. I inlägget riktas kritik mot de marina förbanden där informationen enligt uppgift varit mer eller mindre obefintlig runt denna process och vad som komma skall. En möjlig anledning till att det skiljer avsevärt mellan hur Armén och Flygvapnet och Marinen har hanterat och informerat runt FM Org 18 kan vara att Marinen har valt ett annat arbetssätt hur att hantera detta. Arméns initiala arbete är mer eller mindre klart samtidigt som Marinen påbörjar sitt i dagarna.

Ett förband som varit tydliga i kommunikationen, och valt att köra ett rakt budskap utan omskrivningar är Marinbasen med chefen, kommendör Håkan Magnusson i spetsen. Något som fler förband i Försvarsmakten borde ta lärdom av.

”Arbetet med FM Org 18 utgår från den nuvarande organisationen och ska beslutas under andra kvartalet 2014. Arbetet omfattar hela Försvarsmakten, såväl insats- som basorganisation och alla personalkategorier. Genom att redan under första kvartalet 2014 ha en tydlig målbild för 2018 kommer Försvarsmakten att besluta om en detaljerad införandeplan, som för varje organisationsenhet beskriver vägen från FM Org 13 till FM Org 18. I och med det bedömer Försvarsmakten att det finns förutsättningar för att stegvis stryka, ändra och avgränsa befattningar men också nyanställa efterfrågad kompetens.” Arbetet med FM Org 18 har precis påbörjats och på onsdag 2013-10-16 kommer PROD M att besöka förbanden i Karlskrona för att diskutera hur arbetet skall bedrivas för att vi skall kunna lämna ett relevant underlag.”

”Förutom att FM Org 18 kommer att innehålla 1500 färre befattningar, kommer befattningar att ha en annan nivå och kategori. Enligt principen: OF/CF-befattningar kommer att bli SO/CR-befattningar, SO-befattningar kommer att bli GSS befattningar. Avseende kategori kommer K (kontinuerligt tjänstgörande) -befattningar bli T (tidvis tjänstgörande) vad avser OF, SO, CF, CR och GSS.”

”I arbetet med FM Org 18 är det inte uteslutet att Marinbasen kommer att omorganiseras med syfte att kunna lämna det stöd som insatsförbanden kommer att kräva.”

”Jag kommer att återkomma med information efter hand som arbetet fortskrider.”

Att FM Org 18 kommer att påverka Försvarsmaktens personal råder det inte några tvivel om. Av den anledningen måste all information spridas på bred front oavsett hur lite eller mycket information som finns. Desssutom har samtliga förbandschefer enligt säkra källor erhållit den uppgiften vid senaste ÖB chefsmöte. Det är alltid bättre att förekomma än att förekommas.

Men nu över till gästinlägget.

/Skipper


———————————————————

”Oro är den ränta du måste betala när du lånar bekymmer från morgondagen.” 
Från fler och fler håll kommer indikationer på att personalen i flottan, främst den yngre, upplever en stor oro över sin tillvaro och stor osäkerhet vad beträffar den egna framtiden. Vadan denna oro:

  • FM Org 18: Vad händer med mig? Vad händer med min lön? Vad händer med mitt förband? Vad händer med min grad? Hur ser min framtid ut? 
  • Materielplanen: Vilka fartyg ska byggas om och när? Detta påverkar i sin tur den långsiktiga personalplaneringen vilket gör att individen får nöja sig med kortsiktiga besked. 
  • Nivåer på befattningar: Vilka befattningar ska ha vilken nivå och vilken kategori (OF/OR)? Just nu stora osäkerheter vilket leder till att individer ibland funderar mer på hur man ska hamna på ”rätt stol” än att göra ett bra jobb. 
  • FM Ekonomi 2014 och framåt: 2014 ser ut att bli ett magert övningsår. Åren efter saknar just nu förutsättningar för att bli bättre. 

Läget är kärvt.

Yngre officerare ska väl jobba på och inte fundera så mycket över vad som händer. Nja, jag har full förståelse för att de funderar och tycker det är bra att de håller sig uppdaterade på vad som händer inom försvars- och säkerhetspolitiken. Ett exempel på en av punkterna ovan är FM Org 18 och liknande exempel finns på övriga punkter också. Den här bloggen skrev den 10/10 om FM Org 18. Informationen om detta var enligt min bedömning inte då känd bland merparten av arbetstagarna ”nere på golvet”. Endast de som är väldigt aktiva på twitter och ytterst regelbundet följer försvarsbloggarna har kunnat ana att något var i görningen.

I slutet av förra veckan kom C 4. sjöstridsflottiljen veckobrev:

Från ÖB och FM produktionschefs chefsmöte förra veckan diskuterades Försvarsmaktens framtida organisation, FM Org 18. I denna berörs i stort alla förband i Försvarsmakten genom förändringar. Det jag vill vara tydlig med är att FM Org 18 är ett förslag eller en plan, d v s inte något som är beslutat. Det jag tar fasta på från mötet är däremot hur nöjd vår överbefälhavare är med det vi gör. 

Källa: C4 veckobrev v.341.pdf 

Här nämns FM Org 18 men inget mer. Lite uppgivet kan jag konstatera att ungefär lika mycket text berör veckans verksamhet på 42.Minröjningsdivisionens stab som citatet ovan. Utan att på något sätt förringa deras jobb, lika uppgivet dristar jag mig till att tro att FM Org 18 kommer påverka vår försvarsförmåga och alla i FM något mer än en veckas jobb för en handfull stabsmedlemmar.

Om 4.Sjöstridsflottiljen informerar dåligt i ärendet så är det än sämre på 3.Sjöstridsflottiljen där man valt att gå helt radiotyst till skillnad mot systerflottiljen på Berga som i alla fall bekräftat att något är i görningen.

Även om det inte finns konkreta beslut, vilket jag kan förstå, är det av yttersta vikt att personalen informeras om omfattning, alternativ, arbetsläge m.m. Vissa andra förband genomförde personalorienteringar redan i förrförra veckan – bra! Övriga: IG! Informationsbristen bidrar bara till spekulationer, ovisshet och oro.

Jag vet inte vilka styrningar som givits från HKV till förbanden angående vad som ska förmedlas och när, så min kritik till förbanden må vara felriktad. Om så visar sig vara fallet så får HKV i stället bära hundhuvudet för obefintlig information i rätt tid och förbanden skär därmed fritt. HKV kanske inte har givit några styrningar, då gäller det för förbanden att ta initiativet! Först i slutet på förra veckan kom det en blänkare på Emilia ang. FM Org 18, tyvärr har alla arbetstagare inte tillgång till den informationen. Budskapet är: ovisshet skapar oro och den har vi inte råd med!

Var är ÖB när det blåser storm och vi behöver information och ledarskap? Att vår högste chef är nöjd över det vi gör, vilket han ofta uttrycker i bl.a. Försvarets forum och bevisligen även på ÖB chefsmöten, gör väl alla glada och lyckliga, eller…? När hörde någon något annat? Självklart presteras det bra på många håll och många jobbar mycket mer än vad de har betalt för, av den enkla anledningen att de vill få allt att fungera bra. Men handen på hjärtat så känner vi väl alla att vi ibland gör något mindre bra. Därmed blir det ständiga mantrat om att vi gör ett så bra jobb urvattnat.

Min vädjan till ÖB blir därför: visa dig, led oss, stå upp för myndigheten gentemot politikerna och tala klarspråk och informera om vad som är i görningen.

Många får numera sin förbands- och försvarsinformation från bloggar i första hand. Det är lika mycket ett MVG till försvarsbloggarna (Wiseman, Skipper, Kkrva m.fl.) som ett IG till HKV/förbanden.

I mitt förra gästinlägg berörde jag i förbifarten sociala medier angående rekrytering och även internetuppkoppling ombord. Kopplat till informationsspridning så medger dagens teknik ett enormt informationsflöde tillgängligt för alla när som helst. Detta måste HKV och förbanden förstå, acceptera och hantera dvs. vara blixtsnabba med att förmedla rätt information i rätt tid. Annars kommer det fortsätta vara som nu, att t.o.m. chefer uppmuntrar underställda att söka information på bloggarna då det går fortare än inom den egna myndigheten. Även om bloggarna far med sanning och gör kloka analyser så sjunker förtroendet för högre ledning och HKV/förbanden tappar initiativet samt möjligheten att förmedla korrekt information och sin syn på vad som sker. Alla soldater vet att förhandssituationen är att föredra men just nu sker informationsspridning genom strid i efterhand även om Informationsdirektör Lagersten har lyft informationstjänsten och öppenheten flera nivåer de senaste åren.

Det sägs att det är dyrt att vara fattig men det är extremt dyrt att inte prioritera personalen. Att försöka hålla ned lönerna med några tusenlappar kommer bara att kosta mer i slutändan! 

Om endast en duglig yngre officer slutar p.g.a. röran vi just nu befinner sig i måste denne ersättas med en ny. De växer inte på träd och kan heller inte hämtas från gatan. Om en Specialistofficer med fyra år i tjänst och som börjat bli varm i kläderna slutar tar det 5,5 år att få fram en ny med motsvarande erfarenhet. Vad kostar det och vad blir effekten med en vakans i flera år?

För att undvika ev. missförstånd och för att sammanfatta mitt budskap: Det är oro i leden och den beror till stor del på avsaknad av information, en information som kanske inte alltid finns, varken på HKV eller förbanden då politikerna ibland sitter på besluten. Denna ovisshet årgärdas bäst genom snabb och korrekt information även om det inte alltid finns så mycket att säga just nu, det är bättre att säga något än ingenting alls.

Varje individ vi tappar p.g.a. detta är en stor förlust som vi inte har råd med.

/Boatswain

FM Org 18 – Nya nedskärningar väntar!

Den 1 januari 2013 gick Försvarsmakten efter en omstrukturering in i en ny organisationsstruktur som benämndes FM Org 13. Knappt har bläcket hunnit torka förrän det är dags igen. Nu ska organisationen ånyo rivas upp och en redan gravt anorektisk organisation ska bli ännu mindre. Arbetet för att gå in i det som nu ska bli FM Org 18 har redan påbörjats. 1500 kontinuerligt tjänstgörande ska bort!

FM Org 18 har tagits upp på såväl ÖB chefsmöte som C PROD chefsmöte i närtid. Dessvärre har Försvarsmakten inte gått ut med någon information på bred front till all personal, vilket får anses som olyckligt. Jag har dock fått signaler om att man under morgondagen (fredag) kommer att gå ut med detaljerna runt detta arbete. En absolut nödvändighet!

På vissa förband har man föredömligt redan genomfört personalorienteringar och beskrivit läget, medan man vid andra förband inte ens kommunicerat att arbetet pågår. Varför det är sådana skillnader mellan de olika förbanden kan man fråga sig. Dålig kommunikation leder enbart till spekulationer, oro och ryktesspridning.

Det hela handlar som många redan förstått om effekterna av regeringsbeslut 5 (RB5) som Försvarsmakten nu tvingas omhänderta. Kravet från regeringen är att Försvarsmakten ska spara 500 miljoner på personalkostnader vilket renderar i ett utfall att 1500 befattningar ska rationaliseras bort. Indirekt handlar det om att rädda ansiktet på regeringen (och till viss del även Försvarsmakten själva) genom att försöka rädda personalförsörjningssystemet och nå regeringen mål om ett insatsförsvar 2019 trots att man i perspektivplaneringen deklarerat att IO14 aldrig kommer att kunna uppnås!
Detta är ett arbete som ingen anställd i Försvarsmakten ser fram mot att genomföra. Hur detta ska gå till utan att den totala försvarsförmågan ytterligare påverkas i en kraftfull negativ riktning går givetvis inte att förstå. 
Trots detta fortsätter de nya Moderaterna via sin försvarspolitiska talesperson(?) Cecilia Widegren basunera ut budskapet om att man skapar ett ”användbart tillgängligt försvar” samtidigt som försvarsminister Karin Enström drar den gamla vanliga valsen om att Moderatregeringen genom sin försvarsreform ”stärker försvarsförmågan”. Här skäms man uppenbart inte på något sätt.

FM Org ska slutrapporteras den 7 september 2014 och därefter ska man succesivt gå in i den nya organisationen som ska vara intagen 2018. Men jag har fått uppgifter som säger att man redan nu är i full gång med de första stegen i arbetet.

Det finns uppgifter som gör gällande att förbanden redan den 14/10 ska lämna underlag om förslag på personella förändringar och reduceringar i bas- och insatsförband, och därefter den 21/10 lämna förslag på förbandsrationaliseringar totalt.

I Högkvarteret pågår just nu en omstrukturering för att uppnå FM Org 13. Den är knappt påbörjad innan arbetet med nästa organisation startar. Det påstås även att PG Bok 2 kommer att avslutas och uppgå i arbetet med FM Org 18.

Trots att vi den senaste tiden konstaterat stora brister som genererat debatter om en-veckasförsvar, nedläggning av en hel försvarsgren, ryska påsken, rikspjäsen, ökad rysk aktivitet i närområdet m.m. så tycks inget av detta ha påverkat den moderatstyrda försvarspolitiken. Trots alla händelser och rapporter om den oroväckande utvecklingen i närområdet med kraftfull rysk upprustning så kräver regeringen alltså att Försvarsmakten ska reducera ytterligare.
Vi har sedan ett antal år tillbaka genom en rad politiska beslut och underfinansiering satt myndigheten på kurs mot avgrunden. Nu kräver regeringen dessutom att vi ökar farten. Möjligheten till att nödbromsa är snart helt borta.
WebRep
currentVote
noRating
noWeight