Kategoriarkiv: Frivilligorganisation

Frivillig!

Kungen besöker SÖG. Kungen, överbefälhavaren och rikshemvärnschefen besökte Sörmlandsgruppens KFÖ. Detta är ett av få besök som HM Konungen gör under 2015. Besöket innebar i huvudsak att prata med soldater men också att titta på målbildsförevisningar. Besöket skedde på Härads skjutfält utanför Strängnäs.

Kungen, överbefälhavaren och rikshemvärnschefen besökte Sörmlandsgruppens KFÖ. Besöket skedde på Härads skjutfält utanför Strängnäs.

ÖB lyfte i fredags på sin sista försvarsmaktsledning, FML, sina intryck från sitt besök, tillsammans med kungen och rikshemvärnschefen, på Södermanlands Hemvärnsbataljon. Under ett av momenten förvisades en insatspluton i övning med skarp ammunition. ÖB konstaterade att om man inte visste att det var ett förband ur Hemvärnet som genomförde övningen, så hade det knappt gått att skilja från ett av våra reguljära skytteförband.

Stabsövning Fårösund.

Stabsövning Fårösund.

Idag är frivillighet inte det samma som lägre professionalitet, om det någonsin varit det. Förmågan tar sig många uttryck och färdigheter, men i nästan alla sammanhang, är det bättre kvalitet i verksamheten än vad vi som leder Försvarsmakten ofta förväntar oss. Det som är gemensamt för all frivillig personal, i ordets ”ursprungliga” betydelse, är ett stort engagemang och vilja att bidra till något större och till rikets försvar. Sverige har otaligt aktiva inom de frivilliga försvarsorganisationerna och Hemvärnet. De utgör alla en resurs för samhället, för såväl det militära som det civila försvaret.

Fältmässig radioövning.

Fältmässig radioövning.

Jag hade själv förmånen under sommaren att besöka flera utbildningar, Frivilliga Radioorganisationen (FRO) på Fårösund, Bilkårens bandvagnsutbildning i Härnösand och Försvarsutbildarna/CRISCOM i Falsterbo. Oaktat ansvarig organisation och utbildning uppfattade jag och mina medarbetare samma sak; en genuin glädje och uppskattning för sin utbildning hos såväl instruktörer och elever.

Egen träning ger färdighet.

Egen träning ger färdighet.

Försvarsmakten står alltid inför ekonomiska eller organisatoriska realiteter och jag är den första att konstatera att vi som myndighet inte alltid fullt ut kan möta de önskemål som frivilligorganisationerna förväntar eller önskar sig. Det innebär inte att vi på de sätt vi kan, ska underlåta att återkoppla vår uppskattning och tacksamhet för de uppoffringar, som frivilliga som har att bemanna avtalsplatser i insatsorganisationen eller annan utbildning, gör. Många av de jag mötte i somras använde sin semester för att utbilda sig. Detta samtidigt som många instruktörer var anställda eller tidigare anställda i Försvarsmakten och som även de använde sin semester för att utbilda andra.

Bandvagnsutbildning i Härnösand.

Bandvagnsutbildning i Härnösand.

Jag är helt övertygad om att vi som fast anställda har mycket att lära av våra frivilliga kamrater. En korsbefruktning är nyttigt för alla inblandade, anställd personal får förmedla sin fackmässiga kunskap och en uppdaterad kunskap om Försvarsmaktens behov och verksamhet idag, samtidigt som frivilliga får ge energi in i organisationen och intryck av hur medborgaren uppfattar och värderar vår verksamhet.

Sverige som land behöver sina frivilliga. Berörda myndigheter behöver finna sina former för att ge frivilliga och frivilligorganisationerna långsiktiga förutsättningar samtidigt som de senare behöver förstå vad som är möjligt och vad som går att förvänta och kräva i varje enskild överenskommelse.

Svenskt försvar står inför stora utmaningar. Detta gäller såväl tänkbar omvärldsutveckling som vilken beredskap vi ska ha. Kan vi få hjälp av frivilliga i den form det är möjligt så kommer vårt land att vara starkare.

Erik Lagersten
Försvarsmakten informationsdirektör

Levande försvarshistoria

Tidigare robotbåten HMS Ystad, numera M/S Ystad, veteranfartyg i Visby Hamn sommaren 2015.

Tidigare robotbåten HMS Ystad, numera M/S Ystad, veteranfartyg i Visby Hamn sommaren 2015.

Försvarsmakten blir en bättre organisation genom alla frivilliga. Med detta menas ofta alla medlemmar i våra frivilliga försvarsorganisationer. Men det är mer än så. Utan att vara formellt knutna till Försvarsmakten finns det ett stort antal frivilliga som i olika föreningar vårdar minnet av vår gemensamma försvarshistoria.

Tidigare robotbåten HMS Ystad, numera M/S Ystad, veteranfartyg.

Tidigare robotbåten HMS Ystad, numera M/S Ystad.

Tidigare robotbåten HMS Ystad, numera M/S Ystad, veteranfartyg.

Tidigare robotbåten HMS Ystad, numera M/S Ystad.

Det kan vara museer med materiel, fordon, flygplan eller fartyg som inte längre nyttjas men som var och ett utgjort en del av rikets försvar. För var och en som möter en sådan samling är det en hågkomst av tjänstgöring eller en gestaltning av personliga erfarenheter, i allt från glädje till sorg. Ofta drivs denna verksamhet med små medel men med stora personliga engagemang. Idag fick jag en livfull presentation i Visby hamn av tidigare HMS Ystad, numera M/S Ystad som ägs av Statens Maritima Museer men som körs och vårdas av medlemmar av Föreningen Svenska Robotbåtar och Veteranflottiljen. För att hålla henne i körbart skick krävs tusentals årsarbetstimmar av alltifrån befarna sjömän till entusiastiska landkrabbor. Härligt att höra och fantastiskt att se.

Några av föreningens medlemmar..

Några av föreningens medlemmar.

Har du möjlighet i sommar, besök något eller några av alla de militärhistoriska minnen som finns runt om i landet. Förutom att det ger en inblick i landets försvar, förr och kanske nu, så är det också ett stöd till mångas idoga frivilliga arbete, en i sanning kulturhistorisk gärning.

Forum för försvarsdebatt

Maskincentral på korvett. Foto: Sergeant Anton Thorstensson Combat Camera

Maskincentral på korvett. Foto: Sergeant Anton Thorstensson Combat Camera

Under våren lämnar Försvarsberedningen sin rapport med analys av det svenska försvaret och lämna förslag för perioden efter 2015. Rapporten kommer att utgöra grund för nästa försvarsbeslut eller inriktningsproposition under 2015. Försvarsministern har också beslutat att beredningen ska bidra till den offentliga debatten om försvars- och säkerhetspolitik.

Debatt och stort engagemang är viktigt i dessa frågor och det är därför välkommet med den seminarieserie som Försvarsutbildarna tillsammans med Allmänna Försvarsföreningen (AFF) och Krigsvetenskapsakademien (KKRvA) har gjort och fortsätter med under våren. Seminarierna genomförs på ett stort antal platser.

Försvarsmakten är inte arrangör av seminarierna men ser gärna ett stort deltagande av många intresserade. Förhoppningsvis är formen sådan att även de som normalt inte är delaktiga i försvarsfrågorna har möjlighet att delta och på så sätt få en breddad kunskap och intresse för frågeställningarna.

För frågor kontakta respektive arrangör.

Läs mer om Försvarsforum.

Erik Lagersten
Försvarsmaktens informationsdirektör

Ungdomar på SVK Lungö

20130711-080505.jpg

Ledarkursen berättar för grundkursen om livet på andra skolor.

Under sommaren när många andra aktiviteter går ned på sparlåga finns det ett område som går för högtryck, frivilligverksamheten. Över hela landet ordnas det vuxen- och ungdomsutbildningar med en oanad bredd. Försvarsmaktens chefer försöker besöka så många platser som möjligt, både för att bilda sig en uppfattning om läget men också för att visa uppskattning för det engagerade arbete som utförs. Själv hade jag igår möjligheten att besöka Sjövärnskårens läger på Lungö. Senare i sommar väntar för min del också Försvarsutbildarnas “Military Weekend” i Stockholm och ett “GU-F” i Falun, grundutbildning för frivilliga.

20130711-080816.jpg

Delar av båtparken som nu avrustats vid skolslut.

Lungö samlade knappt 100 elever och ett 20-tal instruktörer. Jag hade lite förutfattade meningar om Lungö men ska ärligt säga att de kom helt på skam. Bra befäl, systematiskt arbete med förberedelser och genomförande samt otroligt positiva elever från grundkurs (år 1) till ledarkurs (år 4). Det var mycket tillfredsställande att se och höra eleverna berätta om sina upplevelser, sina intryck och vad de bär med sig från utbildningen. Kursplanen följer helt nyframtagna utbildningsbestämmelser för Sjövärnskårens ungdomsverksamhet. Denna är också kvalitetssäkrad av Sjöstridsskolan och innebär att utbildningen kan bedrivas likformigt på alla fyra skolorna (Lungö, Märsgarn, Känsö och Kungsholmen).

Fyrtio procent av eleverna var tjejer. Här har moderskeppet Försvarsmakten något att lära – vilka drivkrafter och vilken utformning av utbildningen som fungerar för att locka och behålla båda könen.

20130711-080902.jpg

Strax fys.

En annan sak som stack ut var befäl och sjömän från bland annat 4.Sjöstridsflottiljen och 1.Ubåtsflottiljen, som en del av sina semestrar och ledighetsuttag, tog sig tid och engagemang att vara 19 sommardagar på ön. Här inte minst förbandschefernas intresse avgörande för att få stamanställt befäl att engagera sig i frivilligverksamheten. Inspirerande både för elever och instruktörer.

Även om inte alla elever går vidare i framtiden med militära yrkesval så är ungdomsutbildningen en investering från samhället och Försvarsmakten som formar unga människors kunskap, uppskattning och förståelse för försvaret. En insats som inte kan mätas i pengar. Tack Lungö, skolchef, personal och elever för ett mycket bra besök!

20130711-080952.jpg

Kort genomgång efter genomfört besök.

Erik Lagersten
Informationsdirektör

Medborgarna – resurs eller belastning?

När ett samhälle utsätts för allvarliga händelser, som avviker från vardagens rutiner, krävs det stora insatser för att hantera den uppkomna situationen. Möjligheterna att anpassa den ordinarie organisationen för mer krävande situationer finns knappast i praktiken. För att undvika  samhällskollaps, krävs att stora delar av befolkningen gör en insats. Både för att ta hand om sig själva, andra och för att i mer organiserad form ge sitt stöd till de samhällsinsatser som görs.

I ett demokratiskt land är det av avgörande betydelse att alla medborgare känner tilltro till samhällets förmåga att skydda och rädda liv, egendom och miljö.

De frivilliga försvarsorganisationerna har alltid verkat bland breda folklager och då bidragit till landets försvarsförmåga och krisberedskap, en fördjupad folkförankring och kunskap om vad som krävs vid svåra påfrestningar på samhället. Idag finns det ett svagt konkret intresse, både bland politiker och myndigheter, för denna verksamhet. Frånvaron av ett omedelbart militärt hot har skapat en uppfattning att frivilliga krafter inte längre är lika nödvändiga som förr. De icke-militära hoten och riskerna har visserligen fått ökad uppmärksamhet, men i verkligheten har detta ännu inte gett upphov till tillräcklig praktiskt användbar krishanteringsförmåga. Detta är en besynnerlig inställning och hantering som är svår att förstå. Även om vi upplever en gynnsam säkerhetspolitisk situation, vet vi inte hur framtiden ser ut. Samtidigt finns det alltså redan nu en räcka av andra hot mot vårt samhälle som är både omfattande och svåra att förutse.

Samhället är under ständig förändring. Hoten och riskerna, som kan drabba oss som individ och samhälle, är nu betydligt fler och mera varierande än tidigare. Väderrelaterade händelser, tekniska problem i viktig infrastruktur och terrorhandlingar är bara några exempel. Risken för krig finns även för svensk del med i bilden.

Framväxten av en alltmer globaliserad ekonomi har också kommit att innebära nya utmaningar även i vårt land. Försvarsmakten har helt förändrats. Från ett stort mobiliseringsförsvar har vi nu en betydligt mindre militär organisation som med kort varsel ska kunna användas både här hemma och vid internationell konflikthantering, långt borta och i närområdet. Det civila försvaret har i praktiken lagts ner och staten räknar med att de reguljära resurserna även ska kunna fungera i händelse av krig. Det som under det kalla kriget benämndes ”totalförsvar” har i själva verket helt försvunnit.

Mycket av det som hänt är positivt. Försvarsmaktens förmåga att delta i internationella insatser har ökat och gett en officerskår och soldater med stor erfarenhet av den svåra verklighet som en militär insats består av. Samtidigt finns det också en baksida.

De förändringar som ägt rum har genomförts för att på kort sikt möta de utmaningar som vi just nu står inför. Både näringsliv, statliga myndigheter och kommuner har skaffat sig alltmer slimmade organisationer. En följd av denna utveckling är minskade möjligheter att hantera oväntade händelser som kan uppstå.  Vi har också bevittnat en professionalisering i samhället med ett ökat fokus på de som dagligen arbetar i verksamheten. Vi har gått från ett system där organiserandet av ett totalförsvar var grundläggande, mot en situation där vi tar bort allt som inte omedelbart behövs. Det finns också en växande klyfta mellan professionella utövare och vanliga medborgare.

Passiviteten i att analysera och utveckla hur medborgarna och frivilliga försvarsorganisationer kan användas för att skapa ett robust samhälle är uppseendeväckande. Istället riktas allt fokus mot den personal som tjänstgör i den dagliga verksamheten. Detta kortsiktiga perspektiv hotar samhällets förmåga att klara av svåra påfrestningar, orsakade av ett brett spektrum av hot. Mot denna bakgrund är det relevant att ställa frågan om vanliga medborgare betraktas som en belastning, istället för att kunna vara en resurs.

Ytterst är det en fråga för regeringen och riksdagen att ta ställning till hur hela samhällets resurser ska användas för att optimera säkerheten och tryggheten för medborgarna och landet. Vi förutsätter att regering och opposition ser till att dessa grundläggande välfärdsaspekter på riktigt kommer upp på samhällsagendan. Det är ingen tvekan om att vi, med alla våra tusentals medlemmar, är beredda att bidra till säkerheten och tryggheten!

Stefan Ring, Generalsekreterare, Allmänna försvarsföreningen
Peter Lagerblad, Riksförbundsordförande, Flygvapenfrivilliga
Alf Sandquist, Rikskårchef, Frivilliga Automobilkårernas Riksförbund
Lennart Myhlback, Ordförande, Frivilliga Flygkåren
Georg Guldstrand, Ordförande, Frivilliga Radioorganisationen
Jörgen Karlsson, Rikskårchef, Frivilliga Motorcykelkårernas Riksförbund
Peter Mårtensson, Ordförande, Försvarets Personaltjänstförbund
Bengt Sandström, Generalsekreterare, Försvarsutbildarna
Stefan Magnusson, Ordförande, Insatsingenjörernas Riksförbund
John Fritsch, Generalsekreterare, Sjövärnskårernas Riksförbund
Reidun Eklöw, Riksbilkårchef, Sveriges Bilkårers Riksförbund
Sven Lindgren, Förbundsordförande, Sveriges Civilförsvarsförbund
Peter Rimsby, Generalsekreterare, Svenska Brukshundsklubben
Christina Arosenius, Ordförande, Svenska Blå Stjärnan
Annette Rihagen , Rikslottachef, Svenska Lottakåren
Jimmy Persson, Ordförande, Svenska Skyttesportförbundet