Politikerutfrågningen 3/9: Roger Richtoff (sd)



Av olika anledningar blev det inget inlägg under gårdagen, men här kommer nu del tre i utfrågningen av de nya ledamöterna i försvarsutskottet, och i dag är det dags för sverigedemokraten Roger Richtoff att svara på frågorna. 

Roger Richtoff är född 1948, bor i Mariefred men sitter i riksdagen för Skåne läns västra valkrets. Richtoff är tidigare arméofficer och avslutade sin officerskarriär efter 35 år vid Ingenjörtrupperna och som stabsofficer vid militärstaben i Strängnäs. Han har tjänstgjort utomlands under olika FN uppdrag, bl.a. som pionjärgruppchef på Cypern 1973 samt ett uppdrag i Uganda. Efter avslutad officerskarriär startade Richtoff ett skogsbolag i Ryssland.

—————
Med hänsyn till den negativa utvecklingen i Ryssland och vårt närområde, anser du att gällande insatsorganisation IO14 är operativt relevant?

Som den ser ut nu? Nej. När den är intagen (när nu det blir)? Möjligen, men det beror på vad den används till. Som tröskelförsvar mot en hotfull stormakt är den inte det. Den är för liten och för inriktad på internationella insatser.

De primära marina verkansdelarna utgörs i dag av 7 korvetter, 4 ubåtar och en amfibiebataljon. Är det en rimlig numerär?

Nej, inte enligt min och vår uppfattning. Vi har lagt förslag om att utöka Marinen, men det är en svår fråga. Vi har tidigare övervägt flera olika lösningar som bl.a. att modifiera HMS Göteborg och HMS Kalmar vilket visade sig vara dyrare än vad som vore rimligt att investera i för ett så gammalt system. Vi har för tillfället lagt förslag om att införskaffa fler Visbykorvetter, men en mer långsiktig lösning måste bli att nästa generations ytstridsfartyg införskaffas i en större serie. Vi har också föreslagit att utöka antalet ubåtar till åtta samt att utöka antalet amfibieförband.

Sverige har idag 100 JAS 39 Gripen som ska minskas till 60 mot decennieskiftet. Hur många stridsflygplan förväntar du dig att Försvarsmakten ska ha i luften i händelse av kris/krig?

Om frågan avser hur många vi rimligen kan ha i luften med 60 Gripen totalt så uppgår det gissningsvis till ca 20-30 eller så. Många har påpekat att 60 plan i organisationen inte betyder 60 plan i luften. Det är bl.a. av det skälet som vi vill utöka antalet Gripen till 160 plan i ett första steg.

Hur bör försvaret av Gotland vara utformat?

Problemet med försvaret av Gotland är att det inte är realistiskt att tro att man kommer att kunna tillföra trupp i händelse av konflikt. Det man kan försvara ön med är det som finns där när en konflikt väl drar igång. Vi har föreslagit en uppbyggnad av Gotlands försvar med i första hand långräckviddigt luftvärn, rörlig kustrobot och på sikt fler markförband.

Utredaren Tomas Bertelman påpekade i sin rapport att Sverige är beroende av stöd från andra länder vid kris/krig. Vem förväntar du dig ska komma till vår hjälp?

Ingen. Vi måste räkna med att så långt det är möjligt kunna försvara oss själva eftersom hjälp utifrån inte är säker. Just eftersom man inte kan räkna med stöd utifrån så vill vi förstärka vår egen försvarsförmåga, men vi har också föreslagit försvarsallians med Finland.

Opinionen för ett NATO-medlemskap ökar och antalet osäkra ligger runt 30%. Vad krävs för att utreda frågan?

Det är tveksamt om en utredning skulle tillföra något. De som är för respektive mot svenskt medlemskap i Atlantpakten skulle vara det oavsett vad en utredning kommer fram till. Det går dessutom att se det som att det var just det som Bertelman utredde.

Vilken fråga anser du är den absolut viktigaste att komma till rätta med i samband med det kommande försvarsbeslutet till våren?

Det finns nästan för mycket för att räkna upp det, men en mycket viktig punkt är att förstärka det svenska luftvärnet.

Vad anser du är en rimlig nivå för försvarsanslaget? (Kan anges i mkr alternativt som % av BNP)

Minst 2,5% av BNP på lång sikt.

Var står du när det gäller RB 5? (Regeringsbeslut 5 till Försvarsmakten 2013 innebär att Försvarsmakten är anvisade att skära ned på personalkostnderna med 500 miljoner kronor årligen)

Det är vansinnigt. Det är obegripligt hur regeringen och alliansen kan påstå att man skjuter till pengar till försvaret men samtidigt tar tillbaka dem med andra handen.

Hur lång uthållighet anser du att Sverige behöver för att klara avbrott i försörjningen av drivmedel, livsmedel etc. och hos vem ligger ansvaret?
Jag vill inte binda mig vid en specifik längd eftersom jag tycker att frågan behöver utredas mer, men försörjningsberedskapen behöver avgjort förstärkas. Tyvärr får man börja nästan från noll. Vi vill återupprätta beredskapslagringen av t.ex. olja och har föreslagit att ett nytt ransoneringssystem tas fram (det finns inget just nu, vilket i och för sig är rimligt eftersom det inte finns några lagrade varor att ransonera). Ansvaret för detta måste ytterst ligga på en central myndighet, men hur denna utformas eller om det läggs på en befintlig sådan går att diskutera.
——————-
Därmed tackar jag Roger för svaren. I morgon publicerar jag ett nytt inlägg och då med svaren från Daniel Bäckström (c).

Tidigare inlägg i serien
Prolog
Stig Henriksson (v)
Lena Asplund (m)