Sökresultat för: FFA

Kan Sverige försvara sina rättsprinciper mot Kina?

av Ingolf Kiesow Två böcker med delvis samma tema, nämligen USA:s tillbakagång som supermakt, har väckt uppmärksamhet. Den ena framhåller USA:s ovana att sätta sig över principer och folkrättsregler när det bedöms krävas av ”nationens väsentliga intressen”. Det har minskat USA:s anseende och mjuka makt. Den andra boken är en appell för ”idén om Europa”. […]

Omvärldens krav på en svensk Hård Kärna (HK)

av Jan Wickbom Makt och pengar samt plikt och ansvar. Välstånd Krig och Fred är varandras förutsättning och mänsklighetens fördärv.  Cybernetiken[1] har under 21 seklet svept in världen i ett nätverk bestående av dynamiska tekniska system och algoritmer. Ju mer tekniken utvecklas, ju kostsammare blir den. Den måste underhållas. Den förslits och blir omodern. Den […]

Om stridens psykologi – Del 7: Sammanhållning, saknad och myternas makt

av David Bergman Soldater ur norska Telemarkbataljonen genomför traditionsenlig ”kappestrid” på Rena. En tävling vars syfte är att finna det bästa kompaniet som ska sändas först i strid eller representera bataljonen i andra sammanhang. Kompetensprov, initiationsriter och tävlingar utgör viktiga delar för sammanhållning och förbandsanda. Foto: Anette Ask / Forsvaret Den femte juni 2014 rymde […]

Återigen en Almedalsvecka

Reflektion
Då stundar återigen en Almedalsvecka. Inom den säkerhets- och försvarspolitiska diskursen kommer sannolikt det förändrade och försämrade säkerhetsläget återigen diskuteras såsom det gjort sedan 2013. Dock får det anses att ingen förändring har skett sedan 2013, utan det som genomförts under sex år är enbart diskussioner. Tyvärr har ingen politisk part uppvisat någon form av egentlig handlingskraft, förutom att påtala att det råder ett förändrat normalläge och ett försämrat säkerhetsläge. Den senaste utredningen av den parlamentariskt tillsatta försvarsberedningen får dock anses utgöra något av ett trendbrott, huruvida denna utredning kommer realiseras återstår dock att se. I dagsläget får det dock anses som mindre troligt att totalen av försvarsberedningens förslag kommer realiseras vid nästa års försvarsbeslut.
Häri uppstår något av en anomali. Alla talar om det förändrade normalläget och det försämrade säkerhetsläget men ingen verkar, verkligen, vilja göra något åt det. Tyvärr utgör inte säkerhetspolitik ett område där det går att vinna enkla ”poäng” genom uttalanden, såsom många svenska säkerhetspolitiska talespersoner förefaller tro. Utan ”poäng” vinns genom handlingskraft, som uppvisas gentemot omvärlden. Det enda nationen Sverige, tyvärr, uppvisat under de senaste åren är att snärja in sig i ett stort antal bilaterala samarbeten, där det tyvärr får anses vara tveksamt om dessa kommer kunna vara oss till gagn i händelse av att vi verkligen utsätts för olika former av påtryckningar med militära maktmedel i bakgrunden, eller vid en verklig gråzonssituation och i värsta fall ett väpnat angrepp. För det alla kan konstatera är att inga ömsesidigaförsvarsförbindelser har tecknats. Varvid en part kan dra sig ur, likt nationen Sverige gjorde mot Finland där det fanns omfattande försvarsplanering från 1930-talet i händelse av ett väpnat angrepp mot Finland, vilket skede 1939.
Därutöver kan det möjligen ske något ”avslöjande” kring olika incidenter som inträffat sedan den senaste Almedalsveckan, likt tidigare Almedalsveckor. Dock kan nyttan av detta ifrågasättas. Ta upp incidenter när dessa de facto inträffar och var tydlig kring att det är en incident. Att samla ihop det till ett ”packet” vid en tidpunkt ger inte en total bild av vad som verkligen inträffar, över tiden, för allmänheten. Detta blir snarare en axelryckning från allmänheten, som inte kommer se än mindre förstå helheten kring det som sker.
Således de som kommer ske på den försvars- och säkerhetspolitiska arenan under årets Almedalsvecka är återigen en upprepning av de tidigare sex årens Almedalsveckor. Ingen vill ta tag i saker på riktigt och nationen Sverige tappar säkerhetspolitiska ”poäng” gentemot omvärlden, för att använda ett modernt ord. Det kanske mest tragiska i detta är att ingen beslutsfattare förefaller vilja ta tag i att vi de facto har ett tydligt försämrat säkerhetsläge jämfört med 00-talet. Dock förefaller alla beslutsfattare ”hoppas” på att det försämrade säkerhetsläget drar över likt ett kortvarigt regnväder. Detta mönster känns igen från slutskedet av 1930-talet. Förhoppningsvis går det dåliga säkerhetsläget över, men om de nu inte gör det och stormakterna går mot en konflikt, kommer vi återigen kunna hålla oss utanför en väpnad konflikt mtp. nationen Sveriges geostrategiska läge?
Avslutningsvis, till er alla i Almedalen den kommande veckan som tillhör någon del av det svenska totalförsvaret. Glöm inte bort att ni bär på information som är skyddsvärd. Givetvis kan det kännas frestande att känna sig viktig, än mer få visa sig viktig genom att framföra nyckelinformation i vissa sammanhang. Undvik detta. En klassisk devis är att ”spioner lägger pussel” säkerställ nu att just din bit bibehålls. Än viktigare är detta i samband med olika former av festligheter. Vid dessa tillfällen kan omdömet grumlas och just din bit läggs till pusslet för just då valde duatt framföra en viktig pusselbit, för att få känna dig viktig.
Have a good one! // Jägarchefen

Försvarsanslagets utveckling i relation till  omvärlden – belysning av regeringens juniförslag

av Helge Löfstedt Nyheten i mitten av juni att regeringen vill belysa Försvarsmaktens årliga anslag mot 2025 i två nivåer under vad Försvarsberedningen angav gör det intressent att redovisa försvarsanslagets utveckling, och dess andel av BNP, i omvärlden och speciellt de tre nordiska grannländerna. Försvarsanslaget i Sverige år 2021 blir 64 miljarder. Försvarsberedningens rapport i […]

Att stoppa huvudet i sanden duger inte

av Bo Richard Lundgren Den svenska förvaltningsmodellen är inte funktionell vid större samhällskriser och i krig. Foto: Shutterstock.com. Vad kännetecknar en nationell kris? En vanlig definition är att de centrala aktörerna uppfattar situationen som att: Betydande värden står på spel (hotas) Begränsad tid står till förfogande Omständigheterna präglas av betydande osäkerhet   Inom den internationella […]

Om svårigheten att förutsäga framtiden

av Jan Leijonhielm Nyligen har två viktiga rysslandsanalytiska produkter sett dagens ljus: dels Försvarsberedningens betänkande och Tomas Bertelmans bok ”Från ett kallt krig till ett annat”. utgiven på Medströms förlag. Bägge förtjänar högt beröm, men av olika skäl. Försvarsberedningen har enats om ett betänkande som skiljer sig från tidigare i den bemärkelsen att man gör […]

En isande nordanvind

Reflektion
Vid en presskonferens hos det ryska Utrikesministeriet, den 23MAJ2019, kom en fråga ställas från det samlade pressauditoriet, till det ryska Utrikesministeriets talesperson MariaZakharova angående modifieringen av en norsk radaranläggning på Vardø, cirka 50 km från ryskt territorium.1 Enligt den norska Försvarsmakten skall anläggningen modifieras mellan 2017 och 2020 och används för övervakning av norska intresseområden samt lokalisering och kategorisering av objekt i rymden.2Enligt NRK, skall radarn på Vardø även delge information till USA.3 Under det första halvåret av 2019 förefaller modifieringsarbetet tagit fart då delar till radarn har anlänt från USA, för installation på anläggningen vid Vardø.4
Vad var det då som framfördes vid denna presskonferens? Enligt det ryska Utrikesministeriets talesperson kommer Ryssland vidta åtgärder mot Norge för att garantera sin säkerhet maa. det pågående moderniseringsarbetet vid radarstationen på Vardø. Enligt det ryska Utrikesministeriet skall även radarn på Vardø utgöra en del i USA missilförsvar.5 Ryssland förefaller, åtminstone retoriskt, anse att detta moderniseringsarbete är ett hot mot sin nationella säkerhet. Vilket skulle kunna förklaras utifrån de faktum att en stor del av den ryska s.k. andraslagsförmågan, strategiska atomubåtar, är baserade vid Kolahalvön.6Dessa ubåtar förmodas ha patrullområden i Barentshav, dels i fred, dels vid en väpnad konflikt.7 Vad de ryska motåtgärderna skulle bestå i förmedlades ej av det ryska Utrikesministeriet.
Ryssland har under en lång tid uppvisat ett missnöje kring den norska radarstationen och dess ev. koppling till det amerikanska missilförsvaret. I närtid har den norska militära underrättelsetjänsten delgivit uppgifter att Ryssland vid två tillfällen, 2017 och 2018, genomfört simulerade offensiva flygföretag riktade mot radaranläggningen på Vardø.8Men redan år 2000 uttalade sig en rysk general kring radaranläggningen. Den ryske generalen framförde då att radarn på Vardø utgjorde ett förutbestämt målval för ryska taktiska kärnvapen.9 Om radarn skulle ingå som en del i det amerikanska missilförsvaret, får dess placering anses vara väl vald10 maa. att den kortaste vägen för Ryssland att bekämpa mål med, dels robotar, dels ballistiska missiler, på östkusten av den nordamerikanska kontinenten går över Arktis.11Varför utgör då detta en stötesten för Ryssland?
I rysk säkerhetspolitisk förfaller fortfarande kärnvapen inneha en central roll.12 Därutöver kan kärnvapnen kompensera för eventuella brister i rysk konventionell militär förmåga.13Ur ett perspektiv skulle således den norska radarn på Vardø utifrån dess placering sett till troliga avfyringsbanor, kunna påverka hela den ryska s.k. kärnvapentriad och därmed ytterst den rysk säkerhetspolitik. Dock, med hänsyn till Rysslands omfattande kärnvapenarsenal14 samt det begränsade antal mål som det amerikanska ballistiska missilförsvaret förefaller kunna verka mot,15 kan det inteanses som rimligt att den norska radarn på Vardø utgör något egentligt hot mot Ryssland.
Ur ett annat perspektiv skulle dock den norska radarn kunna spela en avgörande funktion om den ingår i det amerikanska ballistiska missilförsvaret. Detta skulle vara målföljning vid insättandet av en ytterst begränsad mängd kärnvapen mot USA.16 Detta skulle kunna ske inom ramen för s.k. nukleär deeskalering. Det vill säga hot om insättande av kärnvapen eller insättande med ett ytterst begränsat antal i syfte att avsluta en konflikt.17Dock bör det beaktas att något officiellt stöd för tankegångarna kring s.k. nukleär deeskalering ej förefaller finnas i de öppna ryska doktrinerna, utan de flestas resonemang kring detta går att härleda till en artikel från 1999 publicerad i den ryska militärteoretiska tidskriften ”Militär tanke”.18Den uppvisade ryska aversionen både i retorik och militär handling mot den norska radarn skulle möjligen kunna indikera att Ryssland doktrinärt kan tänkas tillämpa s.k. nukleär deeskalering. För det är enbart då den norska radarn kan spela en avgörande roll. Detta resonemang bygger dock på att den skulle ingå i det amerikanska ballistiska missilförsvaret.
Det är inte enbart mot den norska radarn på Vardø Ryssland haft säkerhetspolitiska åsikter under de senaste åren. Styrkerotationen av amerikansk trupp på norsk begäran i Norge initialt med 300 marinkårssoldater 2017 som därefter 2018 kom att utökas till 700 marinkårssoldater,19 har stundtals inneburit en hård retorik riktad mot Norge från rysk sida.20 I februari 2019 kom även det ryska utrikesministeriet påtala att Norge generellt genomför en militär styrkeuppbyggnad, något som skulle kräva att Ryssland vidtog motåtgärder. Det uttalandet skede i samband med att en hamn utanför Tromsø eventuellt skulle utrustas för att kunna ta emot atomubåtar.21 Värt att notera är även ett uttalande av Norges försvarschef, Amiral HaakonBruun-Hanssen, i april 2019 där han anser att säkerhetsläget för Norge försämrades under 2018 maa. ryskt agerande.22
I sammanhanget är det värt att notera en övning de ryska väpnade styrkorna skall ha genomfört i de södra delarna av Norska havet under april 2019, med delar av den Norra marinen samt flygstridskrafter ur det ryska fjärrflyget. Övningen genomfördes kort efter den svenska multinationella övningen Nordanvind avslutades.23 Den ryska övningen skall enligt en forskare vid det norska Forsvarets forskningsinstituttutgjort den mest komplexa övning som genomförts av ryska stridskrafter i det aktuella området.24Därutöver föll övningsverksamheten även utanför normalbilden avseende vart den ryska Norra marinen generellt övar.25Vad som även är intressant att notera, är den GPS störning som genomfördes på Nordkalotten innan och under den multinationella NATO övningen Trident Juncture 2018 i Norge, som även Sverige deltog i. Norge har utpekat Ryssland som skyldig till störningen.26Under inledningen av mars månad 2019, ca två veckor innan den svenska övningen Nordanvind påbörjades, rapporterades återigen om störningar på GPS nätet över Nordkalotten.27Någon nation förefaller ej utpekats, inte heller har någon förklaring till störningen delgivits.
Således finns det flertal exempel både där Ryssland retoriskt ”angripit” Norge för sin säkerhetspolitik, men även med militära maktmedel i form av övningsverksamhet tydligt visat sitt missnöje mot Norge. I huvuddelen av de retoriska fallen sedan 2016 har Ryssland framfört att de kommer tvingas att vidta motåtgärder, dock har inget konkret framförts avseende vad dessa motåtgärder skulle innefatta.
Vad som dock är anmärkningsvärt är den låga andelen markförband Ryssland har på Nordkalotten, trots den vikt de förefaller tillmäta det geografiska området. I dagsläget verkar markförbanden bestå av två motoriserade brigader, en marininfanteribrigad, därutöver en kustrobotbrigad, en maritim specialförbandsbrigad, ett ingenjörsregemente och en armékårsstab.28Dock har en satsning genomförts i det aktuella området på s.k. avreglingsförmåga men även olika typer av sensorkedjor.29Huruvida den förmågan är adekvat och funktionell får anses utgöra en öppen fråga, enligt vissa är den ej det,30enligt andra skall den kunna utgöra en adekvat förmågeökning som t.om. skulle möjliggöra offensiva markoperationer på Nordkalotten med den nuvarande förbandsstrukturen.31Markförsvaret i det aktuella området kan dock förstärkas både snabbt och dolt, vilket även förefaller genomförts under den operativa-strategiska övningen Zapad-2017 för det västra militärdistriktet (MD V). En förflyttning av förband som enligt den norska militära underrättelsetjänsten skall ha varit den största genomförd av Ryssland till det aktuella området, sedan det s.k. kalla krigets slut.32
Avslutningsvis, vad som är synnerligen intressant är att den ryska retoriken och agerandet vilket uppvisats mot Norge, kan anses vara ett av de hårdare mot västliga länder. Framförallt vid en jämförelse kring Östersjön, där den huvudsakliga säkerhetsdiskussionen för de västliga länderna är fokuserad. Dock har mig veterligen ingen av Östersjöstaterna uppvisat samma underlag som t.ex. den norska underrättelsetjänsten, där det blir tydligt att militära maktmedel nyttjas som påverkansmedel. Avsaknaden av dylik information kan givetvis bero på att Östersjöstaternas underrättelsetjänster ej vill delge dylik information offentligt och att undertecknad kan ha missat information. Således bör diskussionen kunna omfatta mer än ett geografiskt område ffa. då det förefaller råda tydliga spänningar på Nordkalotten som det diskuteras ytterst lite kring.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Arms Control Association 1(Engelska)
Federation of American Scientists 1(Engelska)
Forsvaret 1(Norska)
Forsvarsdepartementet 1(Norska)
Försvarsmakten 1(Svenska)
Izvestija 1, 2(Ryska)
Militära artiklar 1(Ryska)
Norsk rikskringkasting 1, 2, 3, 4, 5(Norska)
RAND Corporation 1(Engelska)
Reuters 1, 2, 3, 4 (Engelska)
Russian strategic nuclear forces 1, 2(Engelska)
Rysslands Försvarsministerium 1, 2, 3(Ryska)
Rysslands Utrikesministerium 1(Engelska)
Sveriges Television 1, 2(Svenska)
TASS 1, 2 (Engelska)
Totalförsvarets forskningsinstitut 1, 2, 3, 4, 5(Svenska/Engelska)
The Independent Barents Observer 1(Engelska)
U.S. Department of Defense 1(Engelska)
Verdens Gang 1, 2(Norska)
Baylis, John (red). Gray, Colin S (red). Wirtz, James J (red). Strategy in the contemporary world: an introduction to strategic studies. Oxford: Oxford University Press, 2016.
Sutyagin, Igor. Bronk, Justin. Russia’s new ground forces: capabilities, limitations and implications for international security. Milton Park, Abingdon: Routledge Journals, 2017.
Howard, Glen E. Czekaj, Matthew (red). Russia’s Military Strategy and Doctrine. Washington, DC: The Jamestown Foundation, 2019.
Slutnoter
1The Ministry of Foreign Affairs of the Russian Federation. Briefing by Foreign Ministry Spokesperson Maria Zakharova, Moscow, May 23, 2019. 2019. http://www.mid.ru/en/press_service/spokesman/briefings/-/asset_publisher/D2wHaWMCU6Od/content/id/3658436#26(Hämtad 2019-06-02)
2Forsvaret. Modernisering av radaranlegget i Vardø. 2016. https://forsvaret.no/aktuelt/ny-radar-i-vardoe(Hämtad 2019-06-02)
3Norsk rikskringkasting. Wormdal, Bård. Hysj-hysj om ny amerikansk spion-radar til Finnmark. 2019. https://www.nrk.no/finnmark/hysj-hysj-om-ny-amerikansk-spion-radar-til-finnmark-1.14463578(Hämtad 2019-06-02)
4Ibid.
5The Ministry of Foreign Affairs of the Russian Federation. Briefing by Foreign Ministry Spokesperson Maria Zakharova, Moscow, May 23, 2019. 2019. http://www.mid.ru/en/press_service/spokesman/briefings/-/asset_publisher/D2wHaWMCU6Od/content/id/3658436#26(Hämtad 2019-06-02)
6Russian strategic nuclear forces. Strategic fleet. 2019. http://russianforces.org/navy/(Hämtad 2019-06-02)
7Forsvarsdepartementet. Et felles løft. Oslo: Forsvarsdepartementet, 2015, s. 20.
8Norsk rikskringkasting. Wormdal, Bård. Hysj-hysj om ny amerikansk spion-radar til Finnmark. 2019. https://www.nrk.no/finnmark/hysj-hysj-om-ny-amerikansk-spion-radar-til-finnmark-1.14463578(Hämtad 2019-06-02)
9Norsk rikskringkasting. Russiske atomvåpen rettet mot Vardø. 2000. https://www.nrk.no/finnmark/russiske-atomvapen-rettet-mot-vardoradaren-1.116077(Hämtad 2019-06-02)
10Norsk rikskringkasting. Schanche, Tor Emil. Wormdal, Bård. Mener nytt amerikansk militæranlegg på norsk jord vil føre til stormaktskonfrontasjoner. 2016. https://www.nrk.no/finnmark/amerikansk-professor-mener-ny-militaerradar-vil-fore-til-stormaktskonfrontasjoner-1.12929922(Hämtad 2019-06-02)
11Granholm, Niklas. Arktis under förändring – standardbilden utmanas. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2016, s. 13, 24.
12Persson, Gudrun (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv. Stockholm : Avdelningen för försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2017, s. 36.
Goliath, Martin. Kärnvapen för slagfältsbruk och europeisk säkerhet: en strategisk faktors regionala betydelse. Stockholm : Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2017, s. 26.
13Goliath, Martin. Kärnvapen för slagfältsbruk och europeisk säkerhet: en strategisk faktors regionala betydelse. Stockholm : Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2017, s. 26.
14Federation of American Scientists. Kristensen, Hans M. Korda, Matt. Status of World Nuclear Forces. 2019. https://fas.org/issues/nuclear-weapons/status-world-nuclear-forces/(Hämtad 2019-06-02)
15Arms Control Association. U.S. Missile Defense Programs at a Glance. 2019. https://www.armscontrol.org/factsheets/usmissiledefense(Hämtad 2019-06-02)
16Baylis, John (red). Gray, Colin S (red). Wirtz, James J (red). Strategy in the contemporary world: an introduction to strategic studies. Oxford: Oxford University Press, 2016, s. 203.
17U.S. Department of Defense. Nuclear Posture Review. Washington DC: U.S. Department of Defense, 2018, s. 30.
18ВОЕННАЯ МЫСЛЬ. О применении ядерного оружия для деэскалации военных действий. 2014. http://militaryarticle.ru/zarubezhnoe-voennoe-obozrenie/1999-zvo/8995-o-primenenii-jadernogo-oruzhija-dlja-dejeskalacii(Hämtad 2019-06-02)
19Reuters. Russia vows consequences after Norway invites more U.S. Marines. 2018. https://www.reuters.com/article/us-norway-usa-russia/russia-vows-consequences-after-norway-invites-more-u-s-marines-idUSKBN1JA1UB(Hämtad 2019-06-02)
20TASS. Russian diplomat stresses US marines deployment to Norway won’t improve security. 2016. http://tass.com/politics/908814(Hämtad 2019-06-02)
Sveriges Television. Kasurinen, Anton. Rysk politiker: Norge kan bli mål för kärnvapen. 2016. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/rysk-politiker-norge-kan-bli-mal-for-karnvapen(Hämtad 2019-06-02)
TASS. Russian embassy comments on growing US military presence in Norway. 2018. http://tass.com/politics/1009527(Hämtad 2019-06-02)
21Reuters. Russia pledges response to Norwegian military activity. 2019. https://www.reuters.com/article/us-russia-norway/russia-pledges-response-to-norwegian-military-activity-idUSKCN1PW27U(Hämtad 2019-06-01)
Norsk rikskringkasting. Russland reagerer på atomubåthavn. 2019. https://www.nrk.no/finnmark/russland-reagerer-pa-atomubathavn-1.14421119(Hämtad 2019-06-02)
22Norsk rikskringkasting. Forverret sikkerhetssituasjon. 2019. https://www.nrk.no/nordland/_-forverret-sikkerhetssituasjon-1.14524540(Hämtad 2019-06-02)
23Försvarsmakten. Northern Wind. 2019. https://www.forsvarsmakten.se/sv/var-verksamhet/ovningar/avslutade-ovningar/northern-wind/(Hämtad 2019-06-02)
Министерство обороны Российской Федерации. Группировка разнородных ударных сил Северного флота провела учение в южных районах Норвежского моря. 2019. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12225382@egNews(Hämtad 2019-06-02)
24The Independent Barents Observer. Nilsen, Thomas. Russia claims to have demonstrated complex exercise outside Norway. 2019. https://thebarentsobserver.com/en/security/2019/04/russia-demonstrated-complex-bastion-defense-exercise-outside-norway(Hämtad 2019-06-02)
25Verdens Gang. Rognstrand, Andrea. Russland varsler missiltest utenfor Nordland. 2019. https://www.vg.no/nyheter/innenriks/i/50p7ee/russland-varsler-missiltest-utenfor-nordland(Hämtad 2019-06-02)
26Reuters. Norway says it proved Russian GPS interference during NATO exercises. 2019. https://www.reuters.com/article/us-norway-defence-russia/norway-says-it-proved-russian-gps-interference-during-nato-exercises-idUSKCN1QZ1WN(Hämtad 2019-06-02)
27Sveriges Television. Nilsson, Johan. Störningar i norra Sveriges flygtrafik. 2019. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/storningar-hos-trafikflygens-gps(Hämtad 2019-06-02)
28Persson, Gudrun (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv. Stockholm : Avdelningen för försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2017, s. 81.
Sutyagin, Igor. Bronk, Justin. Russia’s new ground forces: capabilities, limitations and implications for international security. Milton Park, Abingdon: Routledge Journals, 2017. s. 123-124.
Министерство обороны Российской Федерации. Министр обороны России провел очередное заседание Коллегии военного ведомства. 2017. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12119607@egNews(Hämtad 2019-06-02)
Министерство обороны Российской Федерации. Командующий Северным флотом вручил Боевое знамя недавно сформированному морскому инженерному полку. 2018. https://structure.mil.ru/structure/okruga/north/news/more.htm?id=12209494@egNews(Hämtad 2019-06-02)
29Известия. Михайлов, Алексей. Российский флот услышит вражеские субмарины через спутники. 2016. https://iz.ru/news/623040(Hämtad 2019-06–02)
Pezard, Stephanie. et al. Maintaining Arctic Cooperation with Russia: Planning for Regional Change in the Far North. Santa Monica: RAND Corporation, 2017. s. 12-14.
Reuters. Fouche. Gwladys. Solsvik, Terje. Russian buildup worries Norway before big NATO military exercise. 2018. https://www.reuters.com/article/us-norway-arctic-nato-russia/russian-buildup-worries-norway-before-big-nato-military-exercise-idUSKCN1MC123(Hämtad 2019-06-02)
Известия. Щит и путь: русскую Арктику прикроет радиоэлектронный купол. 2019. https://iz.ru/875561/aleksei-ramm-bogdan-stepovoi-roman-kretcul/shchit-i-put-russkuiu-arktiku-prikroet-radioelektronnyi-kupol(Hämtad 2019-06-02)
30Berglund, Christofer. Dalsjö, Robert. Jonsson, Michael. Bursting the Bubble Russian A2/AD in the Baltic Sea Region: Capabilities, Countermeasures, and Implications. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2019, s. 9-11.
31Howard, Glen E. Czekaj, Matthew (red). Russia’s Military Strategy and Doctrine. Washington, DC: The Jamestown Foundation, 2019, s. 87.
32Verdens Gang. Johnsen, Alf Bjarne. E-sjefen: Russland øvde på angrep mot Nord-Norge. 2018. https://www.vg.no/nyheter/innenriks/i/1kye4W/e-sjefen-russland-oevde-paa-angrep-mot-nord-norge (Hämtad 2019-06-02)

Regionalförsvar

av Jacob Fritzson Regionalförsvarsförbanden bör bl a ha god förmåga att bekämpa stridsfordon. Foto: Jimmy Croona, Försvarsmakten. I försvarsberedningens senaste rapport föreslår denna att det skapas ett antal territoriella skytteförband. Deras uppgift ska vara att försvara, skydda och bevaka viktiga områden och objekt. De ska organiseras som antingen skytteförband samt som stabs-, understöds- och underhållsförband. Beredningen […]

Globalism versus nationalism i svensk säkerhetspolitik

av Lars Holmqvist Sverige har för närvarande, i likhet med många andra Västländer, ett stort och växande problem i form av splittring och polarisering inom samhället. Inte alla har tagit till sig allvaret i detta. Det innebär att trots att en hel del försök faktiskt görs för att motverka polariseringstendenserna omkring oss så bidrar andra […]

Försvarsberedningen – några kommentarer

av Karlis Neretnieks Nedanstående inlägg är en bearbetad och utvidgad version av den jag publicerade på min blogg www.karlisn.blogspot.se den 15 maj. KN Försvarsberedningen har, i mina ögon, levererat en i allt väsentlig bra och väl genomarbetad rapport. Förhoppningsvis kommer huvuddelen av de föreslagna åtgärderna kunna genomföras. Det trots de just nu pågående politiska piruetterna […]

Försvarsberedningens rapport – ett första intryck

En första (snabb) genomläsning ger en blandad bild. Här mina spontana intryck. Först några övergripande kommentarer därefter vissa detaljsynpunkter. Det är ett gediget arbete som utförts. Genomförs beredningens förslag kommer Sveriges försvarsförmåga…

Något om tavelförsäljare

Reflektion
Ett av de mer flitigt diskuterade företeelserna under den senare delen av det s.k. kalla kriget i Sverige torde varit de s.k. ”tavelförsäljarna”. Historien kring ”tavelförsäljarna” har sin början under 1970-talet, när Sverige valde att avskaffa visumtvånget för polska medborgare och Polen lättade på sina hårda utreseregler. Detta kom föranleda att bl.a. polska studenter tog sig till Sverige för att tjäna västvaluta, för att senare kunna växla dessa till polsk valuta och därmed mångdubbla sin vinst. I slutet av 1970-talet börjar polska medborgare genomföra försäljning av tavlor i ett antal svenska städer, marknaden kom relativt snabbt att mättas varvid några grupper med polska försäljare började sälja på den svenska landsbygden.1
De polska tavelförsäljarnas verksamhet på den svenska landsbygden förefaller väckt den svenska polisens misstänksamhet. Detta kom föranledda att säkerhetspolisen den 07NOV1979 genomförde ett tillslag mot en grupp tavelförsäljare vid en stugby i Tidaholm men även mot en kontorslokal i Stockholm. Bland det som beslagtogs hos tavelförsäljarna i Tidaholm fanns kartor med inritade markeringar som kunde misstänkas vara av militär betydelse. Kort därefter greps även en tavelförsäljer utanför Umeå, även där påträffades kartmateriel. Dock kunde ingen knytas till kartorna varvid samtliga släpptes. Enligt chefen för säkerhetspolisen vid det aktuella tillfället, Sven-Åke Hjälmroth, skulle det ej utgjort något tvivel om att de misstänkta bedrivit underrättelseverksamhet.2
Två år senare kom även ett ingripande genomföras av polisen. I detta fallet rörde det sig om två polska tavelförsäljare som agerat i anslutning kring ett mobiliseringsförråd samt en av flygvapnets ledningscentraler. Återigen beslagtogs kartunderlag där för totalförsvaret känsliga platser skall ha varit markerade. Utfallet i tingsrätten kom bli att åtalet avseende spionage ogillades dock fälldes de två polska tavelförsäljarna för bedrägeri och förseelse mot laget om rätt för utlänning och utländskt företag att idka näring i Sverige.3
Denna försäljningsverksamhet förefaller även fattat Försvarsmaktens intresse, då Sveriges Överbefälhavare 1984 valde att skicka ut enkätfrågor till Försvarsmaktsanställda där de ombads svara på om det fått besök av utländska tavelförsäljare. Resultatet av detta kom bli en handling avseende säkerhetshotande verksamhet mot flygvapnets anläggningar och dess personal. I denna handling kom långtgående slutsatser dras avseende tavelförsäljarnas verksamhet, där en var att verksamheten kunde indikera ett likvidationsprogram gentemot nyckelpersonal inom det svenska försvaret, såsom flygvapnets piloter. Dessa slutsatser kom dock två år senare att omarbetas till att det var mindre troligt att underrättelseverksamhet mot en viss personalgrupp eller enskild person hade bedrivits. Dock ansågs tavelförsäljningen kunna utgöra en säkerhetshotande företeelse genom den täckmantel för inhämtning som verksamheten erbjöd.4
Enligt en av de tidigare cheferna för den svenska säkerhetspolisens kontraspionage, Bengt Nylander, skall säkerhetspolisen vid ett tillfälle genomfört en grundlig utredning kring de s.k. polska ”tavelförsäljarna” och kommit fram till att de ejutgjorde något säkerhetshot. En annan polis verksam inom säkerhetspolisen vid den aktuella tidpunkten framför även en liknande åsikt. Vederbörande framför även ett antal intressanta synpunkter. För det första måste en underrättelsetjänst både vetat var t.ex. stridsflygarna bodde men även hur de såg ut för att kunna säkerställa att vederbörande de facto fanns på den aktuella adressen. I sådant fall måste ett register redan funnits upprättat kring de svenska stridsflygarna. Vederbörande tillägger även att någon information avseende fotografering av t.ex. stridsflygarna vid uppsökande verksamhet ej tillkommit säkerhetspolisen. För det andra måste det i sådant fall rört det sig om att kontrollera att uppgifterna över tiden stämde. För det tredje framför vederbörande även en intressant synpunkt i det orimliga kring den mängd stridsflygare och därmed personal som skulle behöva avsättas för att nedkämpa dessa i händelse av ett krigsutbrott. Avslutningsvis enligt denne person skall hela teoribildningen bakom de s.k. ”tavelförsäljarna” vara felaktig.5
Således förefaller synen på den s.k. ”tavelförsäljningen” inom ramen för den militära säkerhetsskyddsverksamheten vandrat från att det kunde röra sig om inhämtning kring olika installationer, till kartläggning av befattningshavare för en möjliglikvidering i händelse av en väpnad konflikt till att det ejutgjorde någon hotbild mot enskilda befattningshavare. Trots det förefaller Försvarsmakten ansett att de fanns en möjlighetatt inhämtning trots allt kunde genomföras inom ramen för försäljningen. Emedan säkerhetspolisen mer eller mindre förefaller förkastat teoribildningen att de polska tavelförsäljarna utgjorde någon form av säkerhetshotande verksamhet.
En intressant frågeställning uppstår dock huruvida samtliga som sålde tavlor eller andra varor de facto var från Polen eller ej. Detta får anses utgöra en öppen fråga. Då de som mötte försäljare i dörren, i den övervägande delen av fallen inte torde kunnat klarlägga om så var fallet eller ej vid den konversation som genomfördes. Varvid begreppet polsk ”tavelförsäljare” snarare kan anses utgöra ett ”epitet” på en försäljningsverksamhet, genomförd av en individ från någon av de östeuropeiska staterna under 1980-talet.
Varifrån kom då teorin om att de polska ”tavelförsäljarna” kunde ha något att göra med kartläggning och i sin tur med planläggning inför likvidering av bl.a. vissa svenska militära befattningshavare? Troligen uppstod teoribildningen från de uppgifter som den avhoppade GRU officeren Vladimir Rezun publicerade under 1980-talet kring GRU och de sovjetiska spetsnazförbanden, under pseudonymen Viktor Suvorov. Rezun valde att ”hoppa av” till Storbrittanien i juni 1978 under en kommendering i Schweiz.6Rezun publicerade 1983 en omfattande beskrivning kring de sovjetiska spetsnazförbanden. Detta sammanfaller väl i tid med de s.k. polska ”tavelförsäljarna”. Dock nämner Rezun inget om likvidering av t.ex. stridsflygare i sin text, utan det han berör är högre civila och militära befattningshavare. Enligt Rezun skall de sovjetiska spetsnazbrigaderna haft ett särskild avdelat kompani med uppgiften att nedkämpa dessa befattningshavare.7 Varvid det får ses som rimligt att den svenska militära säkerhetstjänsten influerades kring detta i sin första analys avseende de s.k. ”tavelförsäljarna”.
I det föreläsningsunderlag, avseende sovjetiska spetsnazförband, som finns att tillgå från den sovjetiska generalstabsakademin hos den amerikanska underrättelsetjänstens historiska arkiv, framkommer inga uppgifter att de sovjetiska spetsnazförbanden hade till uppgift att nedkämpa särskilda befattningshavare. Däremot framkommer det att inom de sovjetiska spetsnazbrigaderna fanns en särskilt avdelad enhet som skulle lösa uppgifter på order av den sovjetiska ledningen och högre sovjetiska militära staber, här kan antas staber ovan front nivå. Personalen ingående i denna enhet utbildades även inom de områden som sovjetiska underrättelseofficerare skulle behärska.8Denna särskilt avdelade enhet hos de sovjetiska spetsnazbrigaderna skulle möjligen kunna korrelera mot det avdelade kompani Rezun beskriver.
Att Sovjetunionen kunde tänka sig att nyttja specialförband för att nedkämpa högre befattningshavare visade sig ffa. vid invasionen av Afghanistan 1979. Detta skulle eventuellt kunna förklara viss uppsökande verksamhet av högre svenska civila och militära befattningshavare som eventuellt genomfördes under mitten av 1980-talet i Sverige.9 Varvid det får ses som möjligtatt en viss planläggning kan ha funnits för att nedkämpa högre civila och militära befattningshavare även i Sverige i händelse av en väpnad konflikt. Här skulle således historien kring hotbilden mot stridsflygare kunnat få sitt slut d.v.s. det fanns ingen hotbild från specialförband mot dem. Men som allt annat finns det oftast en fortsättning på en historia.
I Mark Urbans bok, utgiven 2018, om den utväxlade ryska GRU officeren Sergej Skripal framkommer en uppgift om att Skripal skall ha ingått i en grupp med sovjetiska spetsnaz soldater/operatörer som skall ha nedkämpat ett okänt antal Afghanska piloter enl. Skripal 1978 emedan Urban anser 1979.10 Huruvida dessa uppgifter stämmer har ej gått att klarlägga, trots en relativt omfattande sökning både i den amerikanska underrättelsetjänstens avhemligade arkiv men även bland olika internationella dagstidningars historiska arkiv. Skripal kan mycket väl farit med osanning kring det hela, dock bör man då ställa sig frågan varför, för det är en ytterst begränsad del i boken denna uppgift berör. Härvid uppstår en intressant frågeställning, om denna uppgift stämmer är det då något som kom den svenska underrättelse- och säkerhetstjänsten till känna under 1980-talet och i sådant fall kom det att spela in i den initiala bedömningen avseende hotbilden från de s.k. ”tavelförsäljarna”?
Avslutningsvis, att den övervägande delen av de s.k. ”tavelförsäljarna” ej genomförde någon inhämtningsverksamhet torde accepteras av de flesta. Viss del kan möjligen utgjort uppsökande verksamhet för att klarlägga förhållande kring militära eller civila befattningshavare eller fysiska installationer. Att samtliga stridsflygare fysiskt skulle kartlagts på endera sätt får anses orimligt. Skulle dock Skripals uppgifter stämma kan det ses som möjligt att t.ex. vissa högre befattningshavare såsom divisionschefer bl.a. inom den s.k. ”Attackeskadern” kan ha kartlagts. Där syftet möjligenkan ha varit för att nedkämpa dessa vid inledningen av en ev. väpnad konflikt för att uppnå något form av övertag.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Central Intelligence Agency 1(Engelska)
The Guardian 1(Engelska)
Andersson, Lennart. Svenskt flyg under kalla kriget. Stockholm: Medström, 2016.
Göransson, Mattias. Björnen kommer: Om ryssrädsla, mönsterseende och militära misstag. Falun: Scandbook, 2017.
Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011.
Robertson, William G. (red). Block by Block: The Challenges of Urban Operations. Fort Leavenworth: U.S. Army Command and General Staff College Press, 2003.
Urban, Mark. The Skripal files: the life and near death of a Russian spy. London: Macmillan, 2018.
Slutnoter
1Andersson, Lennart. Svenskt flyg under kalla kriget. Stockholm: Medström, 2016, s. 229, 231-232.
2Ibid. s. 233-235.
3Ibid. s. 235-237.
4Ibid. s. 239.
5Göransson, Mattias. Björnen kommer: Om ryssrädsla, mönsterseende och militära misstag. Falun: Scandbook, 2017, s. 231-233.
6The Guardian. Harding, Luke. ‘Will they forgive me? No’: ex-Soviet spy Viktor Suvorov speaks out. 2018. https://www.theguardian.com/world/2018/dec/29/ex-soviet-spy-viktor-suvorov(Hämtad 2019-05-13)
7Suvorov, Viktor. ’Spetsnaz: The Soviet Union’s Special Forces’, Military Review, vol. 64, no. 3, 1984, s. 30-46.
8Central Intelligence Agency. USSR General Staff Academy Lesson: Spetsnaz Forces and Means in a Front Offensive Operation. Washington DC: Central Intelligence Agency, 1987, s. 5.
9Robertson, William G. (red). Block by Block: The Challenges of Urban Operations. Fort Leavenworth: U.S. Army Command and General Staff College Press, 2003, s. 291-292, 296-309.
Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011, s. 267.
10Urban, Mark. The Skripal files: the life and near death of a Russian spy. London: Macmillan, 2018, s. 22-23.

Svensk medlarinsats ödesåret 1944: finsk dagbok berättar

av Mats Bergquist När Peter Wallensteen och Isak Svensson för ett par år sedan (2016) gav ut boken ”Fredens soldater” om nordiska internationella medlarinsatser från Folke Bernadotte och Martti Ahtisaari började man av naturliga skäl efter andra världskriget. Det är framför allt inom FN:s ram som Finland, Norge och Sverige gjort viktiga insatser för att […]

Krusningar

Reflektion
Den 18APR2019 meddelade det ryska försvarsministeriets presstjänst att en sjöstridsgrupp om fyra fartyg, från fyra olika NATO länder passerat in i Östersjön. Sjöstridsgruppen skall bestå av en Amerikansk jagare och tre fregatter från Polen, Spanien samt Turkiet. Enligt det ryska försvarsministeriet skulle åtgärder vidtas för att följa sjöstridsgruppens agerande i händelse av att någon oförutsedd situation skulle uppstå. Dessa åtgärder skulle bl.a. bestå i insättande av egna sjöstridsgrupper, kustrobotsystem samt marinflyg.1
Redan den 18APR2019 förefaller två åtgärder vidtagits. Den första bestod i att Östersjömarinens marinflyg genomförde övningsverksamhet maa. att NATO sjöstridsgrupp kommit in i Östersjön. Enligt en artikel publicerad av det ryska försvarsministeriets presstjänst skall över tio flygplan av typen SU-24 samt SU-27 genomfört övningsverksamhet riktad mot att bekämpa sjömål från en konventionell motståndare. I den publicerade artikeln nämns även att Östersjömarinens verksamhet genomförs maa. NATO sjöstridsgrupp i Östersjön.2
Den andra åtgärden bestod i att 25. Kustrobotbrigaden i Kaliningrad Oblast genomförde simulerade/elektroniska avfyrningar med kustrobotsystemet Bastion. Enligt den publicerade artikeln skall kustrobotförbandet bekämpat en sjöstridsgrupp från en konventionell motståndare som agerade i Östersjön. Därtill tar artikeln även upp den tidigare nämnda sjöstridsgruppen ur NATO som befinner sig i Östersjön, samt att kustrobotsystemet utgör ett styrkebidrag för att kunna agera mot ev. uppkomna händelser kopplat till denna sjöstridsgrupp.3 I sammanhanget är det intressant att notera en annan artikel från den 26APR2019 där det framkommer att Östersjömarinen ständigt har en del av 25. Kustrobotbrigaden i hög stridsberedskap, jmf med larmstyrka,4 troligtvisför att snabbt kunna utgångsgruppera mot t.ex. ett uppkommet hot.
Östersjömarinen skall enligt sina egna publicerade uppgifter även haft ett antal ytstridsfartyg till sjöss sedan den 18APR2019. Verksamheten förefaller varit inriktad mot att pröva/kontrollera utbildningsståndpunkten efter den genomförda vinterutbildnings-/övningsperioden. Den genomförda övningsverksamheten har omfattat ett flertal områden såsom sjömålsbekämpning, elektronisk krigföring, skyddstjänst, åtgärder mot diversionsförband m.m. Kontrollen avseende utbildningsståndpunkten efter vinterutbildnings-/övningsperioden skall ha avslutats den 29APR2019.5
Den 29APR2019 publicerades även en artikel, vilket beskriver ett övningsmoment med sjömålsbekämpning. Enligt artikeln skall två sjömålsrobotar avfyrats från korvetten Stojkij, mot sjömål på ett avstånd av cirka 30 km. Det intressanta i denna artikeln är att den övningen samt övrig genomförd övningsverksamhet beskrivs som ett direkt gensvar mot den tidigare omnämnda sjöstridsgruppen ur NATO i Östersjön. Därutöver omnämns även det svenska signalspaningsfartyg HMS Orion i artikeln. Enligt artikeln skall HMS Orion tillsammans med ett polskt signalspaningsfartyg följt övningsmomentet.6
I sammanhanget bör det även noteras att Natos högste militära befälhavare över de allierade styrkorna i Europa (SACEUR), General Curtis M. Scaparrotti, kontaktade Rysslands Generalstabschef, General Valerij Gerasimov, via telefon den 27APR2019. Detta skall ha blivit det tredje telefonsamtalet mellan de två generalerna sedan de träffades i december 2018.7 Till detta bör ett antal uttalande av General Scaparrotti från tidigare i april 2019 beaktas. Där han bl.a. framför att Ryssland och NATO måste kommunicera mer, för att förstå vad olika agerande/signaler kan innebära. I dagsläget anser General Scaparrotti att det är svårt att tyda Rysslands ”signaler”. Enligt General Scaparrotti är kommunikationen mellan NATO och Ryssland i dagsläget ytterst begränsad.8
Härvid blir även ett uttalande från en av Rysslands vice utrikesministrar, Aleksandr Grusjko, intressant. Vid en intervju i RIA Novosti den 15APR2019, uppger Grusjko att relationerna mellan Ryssland och NATO idag kan liknas med de inledande åren av det s.k. ”kalla kriget” vilket kom föranleda bildandet av NATO. Grusjko påtalade även att det är ytterst lite dialog/kommunikation mellan NATO och Ryssland i dagsläget.9
Varför är då den ovanstående informationen intressant? Den retorik som nyttjats i de publicerade artiklarna av det ryska Försvarsministeriets presstjänst gentemot den sjöstridsgrupp ur NATO som befinner sig i Östersjön, får anses vara en ny retorik. Däremot kan det vara fullt troligt att övningsagerandet som redovisats i de olika artiklarna genomförts tidigare, dock utan den publicitet som nu har förmedlats. Den tidigare retoriken från västliga länder och Ryssland har främst varit av karaktären att man tvingas vidta åtgärder, såsom styrkeuppbyggnad eller ökad övningsverksamhet, för att skydda sina säkerhetsintressen maa. det försämrade säkerhetsläget. Det har även förmedlats i relativt generella termer. Den nu uppvisade retoriken är av en mer direkt karaktär d.v.s. direkta åtgärder med militära maktmedel där retoriken förstärker åtgärderna.
Avslutningsvis, huruvida den nya retoriken indikerar ytterligare en försämring i säkerhetsläget får anses vara för tidigt att avgöra. Dock kan det vara möjligt med anledning av tidpunkten SACEUR valde att ta kontakt med den ryske Generalstabschefen. Vilket korrelerar med den riktade ryska övningsverksamheten samt retoriken mot sjöstridsgruppen ur NATO i Östersjön. Därtill den vice ryska utrikesministerns syn på säkerhetssituationen.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Associated Press 1(Engelska)
Izvestija 1(Ryska)
NATO 1(Engelska)
RIA Novosti 1(Ryska)
Rysslands Försvarsministerium 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10(Ryska)
TASS 1(Engelska)
Slutnoter
1Министерство обороны Российской Федерации. Силами Балтийского флота выполняются контрольные мероприятия за действиями кораблей НАТО, зашедших в морскую акваторию. 2019. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12226429@egNews(Hämtad 2019-05-01)
TASS. Russia’s Baltic Sea Fleet forces tracking NATO ship group in the Baltic. 2019. http://tass.com/defense/1054297(Hämtad 2019-05-01)
2Министерство обороны Российской Федерации. Летчики Балтийского флота в ходе плановых тренировок отработали нанесение удара по кораблям условного противника. 2019. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12226482@egNews(Hämtad 2019-05-01)
3Министерство обороны Российской Федерации. Расчеты БРК «Бастион» Балтийского флота провели электронные пуски ракет по морским целям. 2019. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12226480@egNews(Hämtad 2019-05-01)
4Министерство обороны Российской Федерации. Расчеты ракетных комплексов «Бастион» Балтийского флота в ходе боевого дежурства провели тренировку по развертыванию в заданном районе. 2019. https://structure.mil.ru/structure/okruga/west/news/more.htm?id=12228033@egNews(Hämtad 2019-05-01)
5Министерство обороны Российской Федерации. МПК Балтийского флота отработают поиск, обнаружение и уничтожение субмарины условного противника. 2019. https://structure.mil.ru/structure/okruga/west/news/more.htm?id=12227644@egNews(Hämtad 2019-05-01)
Министерство обороны Российской Федерации. Малые ракетные корабли Балтийского флота выполнили электронные ракетные пуски по надводным целям в морских полигонах. 2019. https://structure.mil.ru/structure/okruga/west/news/more.htm?id=12227636@egNews(Hämtad 2019-05-01)
Министерство обороны Российской Федерации. На Балтийском флоте проводится тренировка с органами военного управления, соединениями и частями в рамках итоговой проверки за зимний период обучения. 2019. https://structure.mil.ru/structure/okruga/west/news/more.htm?id=12227825@egNews(Hämtad 2019-05-01)
Министерство обороны Российской Федерации. Экипаж корвета Балтийского флота «Стойкий» провел тактическое учение с боевым пуском противокорабельных ракет. 2019. https://structure.mil.ru/structure/okruga/west/news/more.htm?id=12228083@egNews(Hämtad 2019-05-01)
Министерство обороны Российской Федерации. В соединениях и воинских частях БФ завершились контрольные проверки по итогам зимнего периода обучения. 2019. https://structure.mil.ru/structure/okruga/west/news/more.htm?id=12228498@egNews(Hämtad 2019-05-01)
6Министерство обороны Российской Федерации. Корвет Балтийского флота выполнил ракетный залп по морской мишени. 2019. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12228544@egNews(Hämtad 2019-05-01)
7NATO. SACEUR speaks with Russian Chief of General Staff. 2019. https://shape.nato.int/news-archive/2019/saceur-speaks-with-russian-minister-of-defence(Hämtad 2019-05-01)
Известия. Герасимов провел телефонный разговор с верховным главнокомандующим НАТО. 2019. https://iz.ru/873052/2019-04-27/gerasimov-provel-telefonnyi-razgovor-s-verkhovnym-glavnokomanduiushchim-nato(Hämtad 2019-05-01)
8Associated Press. Burns, Robert. US-Russia chill stirs worry about stumbling into conflict. 2019. https://apnews.com/b0d2b33596fc4604b2cd4384c9e2bd32(Hämtad 2019-05-01)
9РИА Новости. Россия полностью прекратила сотрудничество с НАТО, заявили в МИД. 2019. https://ria.ru/20190415/1552697770.html(Hämtad 2019-05-01)

Ryska påverkansoperationer – 100 år av aktiva åtgärder, vilseledning och desinformation

av Joakim von Braun Foto: Shutterstock.com När media skriver om Moskvas påverkan av de allmänna valen i USA, Frankrike och andra västländer och hur hackinggrupper från Rysslands underrättelsetjänster hackat sig in i datorer som tillhör Demokraterna och Republikanerna, ska man vara medveten om att denna verksamhet inte är någon ny uppfinning. Det är inte något […]