Sveriges bästa försvarsbloggar, i ett flöde. En tjänst av Johan Althén.
Det här inlägget finns också på Kungl Krigsvetenskapsakademiens blogg. Lagt upp det här mera som en "arkivåtgärd".
Den ryska uppmarschen kring Ukraina liknar ett skådespel där åskådarna med teaterkikare kan följa allt som sker på scenen i detalj. Men ser vi också en revolution när det gäller framtida krigföring? Är tiden förbi när det var möjligt att genomföra ett överraskande angrepp?
Vikten av att överraska motståndaren har i militära sammanhang alltid framhållits som en avgörande komponent i krigskonsten. Sun Tzu säger ”förbrylla, vilseled och överraska fienden”. Clausewitz ”Överraskning är inte bara ett medel för att uppnå numerär överlägsenhet; men bör också betraktas som en grundläggande (krigförings-)princip på grund av sin moraliska effekt (påverka fiendens stridsmoral). Arméreglemente del 2 från 1995 skriver ”Överraskning eftersträvas alltid… ” och ägnar sedan en hel sida för att beskriva hur det kan uppnås. I Försvarsmaktens skrift Militärstrategisk doktrin från 2016 sägs ”Överraskning förblir en viktig komponent i hotbilden”.
Fördelarna med att överraska motståndaren gäller alla nivåer. Från strategiska överfall som Pearl Harbour, eller operativa överraskningar som Ardennerna 1940 och Suezkanalaen 1973 till taktiska överraskningar som luftlandsättningen på Eben Emael.
Inget talar för att överraskning inte skulle vara en viktig framgångsfaktor även i framtiden - men kommer det att vara möjligt?
Det är uppenbart att en uppmarsch av den storlek som vi sett kring Ukraina de senaste månaderna inte går att dölja. De sensorer som kan upptäcka vad som sker är alltför många och för bra. Övervakningssatelliter med SAR- teknik, (Synthetic-aperture radar) har idag förmågan att även i mörker och dåligt väder upptäcka enskilda stridsvagnar och robotfordon. Den här typen av information finns kommersiellt tillgänglig. Den är inte längre förbehållen välfinansierade och tekniskt avancerade underrättelsetjänster. Kombineras det satelliterna ser med information från kvalificerade drönare och signalspaning kommer det inte vara många fysiska aktiviteter som kan hållas dolda. Analyseras dessutom informationen i realtid med stöd av AI kommer det inte vara lätt att förbereda ett större militärt angrepp utan att det upptäcks i ett tämligen tidigt skede. Till detta bör läggas sådan information som kan hämtas på internet eller i mobilnät i form upplagda bilder från mobiltelefoner, avlyssnade konversationer, platsinformation om var en person befinner och hackade meddelanden. Nej, att dölja en uppmarsch, eller större förbandsförflyttningar överhuvudtaget, låter sig inte göras.
Problemet att åstadkomma överraskning är inte begränsat till den operativa nivån, även på stridsteknisk och taktisk nivå; hos plutoner, kompanier, bataljoner och brigader kommer det krävas ett nytänkande avseende hur åstadkomma överraskning. Konflikten i Nagorno Karabach, mellan Azerbajdzjan och Armenien, 2020, kan vara en illustration av utmaningarna. Azerbajdzjanska drönare slog där ut viktiga delar av det armeniska försvaret på några få veckor. Drönare av typen TB2 och Harop, köpta ”över disk” från Turkiet respektive Israel, upptäckte såväl som bekämpade mycket framgångsrikt flera olika typer av markmål. Under striderna ska bland annat flera dussin luftvärnsställningar, många artilleripjäser och hundratals pansarfordon ha förstörts av de Azerbajdzjanska drönarna. TB2, och andra likartade system, har en uthållighet på upp mot tjugofyra timmar i luften. De kommer att finnas i anslutning till de flesta tänkbara grupperingsområden nästan oavbrutet. Det kommer att vara svårt att samla förband för att genomföra ett överraskande större anfall, om man inte har medel för att förblinda eller bekämpa drönarna på något annat sätt. Men det kommer inte att räcka. Förverkligas existerande planer när det gäller antalet SAR-satelliter kommer sådana kunna avspana valfritt område på jordklotet var femtonde minut, oberoende av väder och sikt. En tjänst företaget Cappela planerar att kunna erbjuda sina kunder. Satelliter har blivit ett problem även för den taktiska nivån.
Att överraskning är något eftersträvansvärt har inte upphört att vara sant därför att det blivit svårare att uppnå det. Frågan blir; vad kan göras för att skapa överraskning?
På strategisk och operativ nivå kan vi se framför oss att ett angrepp startas direkt ur förbandens fredsgrupperingar, och då med framförallt stående förband. Det gäller såväl mark-, sjö- som luftstridskrafter. Därmed undviker man såväl förflyttningar, vilka sannolikt är omöjliga att dölja, som avslöjande mobiliseringsåtgärder. De förband som ska följa upp de inledande insatserna mobiliseras och flyttas fram först efter att angreppet påbörjats. Operativ rörlighet blir i en sådan modell en avgörande förmåga. För någon som ska angripa Sverige blir då främst transportflyg för bland annat luftlandsättningar och tonnage som kan lastas och lossas snabbt, till exempel moderna färjor, avgörande system. I det här konceptet utgör långräckviddiga bekämpningssystem som kryssningsrobotar också en viktig komponent då de kan verka direkt från sina fredsgrupperingsplatser, utan några röjande förberedelser.
Nackdelen, risken, med modellen är självfallet att om anfallsavsikten röjs i förtid, spionage, något viktigt sambandsnät hackats, eller på något annat sätt, så är risken stor att angreppet misslyckas då de stridskrafter som kan sättas inledningsvis är ganska små. Det senare förutsätter förstås att försvararen disponerar slagkraftiga och snabbt gripbara resurser som kan användas, försättas i hög beredskap, även vid svaga angreppsindikationer.
Dock, det finns en stor fara i att ensidigt satsa på att möta denna typ av överraskande angrepp. Om det ur angriparens synvinkel inte spelar någon större roll om försvararen få tid att förbereda sig, det vill säga försvararen har inte förmåga att tillväxa även om han får en längre tids förvarning, så kommer angriparen självfallet inte välja denna tämligen riskfyllda modell. Han kommer då ladda upp med det som behövs, även om det syns, och först därefter gå till angrepp.
Även om det inte går att uppmarschera oupptäckt finns det andra sätt att försöka överraska på operativ nivå, främst då kanske med vilseledning. Ett historiskt exempel skulle kunna vara skapandet av general Pattons ”spökarmé” i sydöstra England 1944 inför D-dagen, operation Fortitude. Dess fiktiva existens och gruppering avsåg att få tyskarna att tro att invasionen skulle komma i Calaisområdet, inte i Normandie. Här användes bland annat skenmål och skensignalering i stor skala. För att säkerställa att den blev upptäckt gjorde man det ”lagom svårt” för tyskt spaningsflyg att flyga över området. Det fick inte vara för lätt då skulle tyskarna bli misstänksamma, men heller inte så svårt att de inget upptäckte. Kan man skapa illusionen att motståndaren försöker dölja något, men inte lyckas fullt ut, så blir den inhämtade informationen trovärdigare.
Ett annat exempel kan vara Suezkanalen 1973 där återkommande stora egyptiska övningar i anslutning till kanalen med tiden blev en normalbild som ledde till att israelerna inte reagerade i tid när en ”övning” övergick till ett angrepp.
Båda de här metoderna kan utvecklas. En variant på ”Fortitudemodellen” kunde vara att utnyttja de moderna informationssystemens stora kapacitet och de olika tekniker de använder genom att ”mata” dem med vad man vill att de ska upptäcka. Ju fler olika sensorer som samlar information desto fler olika möjligheter att spela in information som, om det görs skickligt, kan bli ömsesidigt förstärkande.
Bara som en enkel illustration av hur man skulle kunna bygga upp en skenbild idag - verkligheten är avsevärt mer komplicerad. Något upptäcks av källa A (t ex en satellit ser slarvigt igenlagda stridsfordonsspår), konfirmeras av källa B (drönare som upptäcker några avsiktligt dåligt maskerade skenmål) och källa C (några soldater som ”ringer hem” på mobilen till familjen i ett i övrigt extremt radiotyst område). Den här metoden är ”dual use”. Den kan användas till att få motståndarens underrättelsetjänst att dra slutsatsen; ”vi har hittat fiendens anfallsförband, här kommer anfallet att ske”. Men den kan också vara en metod att ekonomisera med egna förband. Skapa en bild av att ”här är försvaret starkt”, och förhoppningsvis få angriparen att avstå från att angripa den platsen, eller förbruka resurser på att bekämpa skenmål. I vad mån anekdoten från andra världskriget om det tyska skenflygfältet som britterna bombades med skenbomber av trä är sann eller inte tvistar de lärde om. Dock, dåligt genomförd vilseledning är bortkastad möda, det är en svår konst.
Ser vi på taktisk nivå så kommer möjligheterna att uppträda i större förband, och även bedriva statisk strid, att bli mindre. Det kommer framtvinga ett antal anpassningar i hur vi för striden, utveckling av olika signaturdämpande åtgärder och införande av medel för att bekämpa eller på annat sätt neutralisera en fiendes olika underrättelsesystem. Det skulle leda för långt att här försöka beskriva alla de åtgärder som kan vara aktuella och olika forskningsprojekt som borde initieras. Men att det måste göras är uppenbart.
Sammantaget innebär den tekniska utvecklingen att även små stater idag har möjlighet att skapa sig underrättelseunderlag som tidigare bara var förbehållet ett fåtal större stater. Den möjligheten bör vi inte försitta. Där kan man förundra sig över den styvmoderliga behandling som rymd- och drönarområdena fått i det senaste försvarsbeslutet. Dock, och det är ett stort dock, med enbart information vinns inga krig – det behövs verkanssystem också. Vad ska man annars med informationen till?
*****
Reflektion
Inledningsvis, det torde vara en stor mängd ”första läsare” på denna blogg i och med detta inlägg med anledning av den nuvarande händelseutveckling. Ja det är mycket text, och det är mycket slutnoter. Texten är i mångt till för att beskriva mina egna tankar, slutnoterna är tillför att ni själva skall kunna bilda er en egen uppfattning utifrån mitt resonemang. Inget i det jag skriver är på något sätt knutit till Försvarsmaktens officiella ståndpunkt än mindre befinner jag mig i en sådan position att jag just nu besitter information kring Försvarsmaktens officiella bild kring händelseutveckling i Ukraina. Utan detta är helt enkelt mina egna tankar som jag väljer att delge en bred massa, det är upp till er som läsare att självständigt värdera informationen som bereds i texten.
Det finns flera anomalier i den andra ryska invasionen av Ukraina som påbörjades den 24FEB2022. Dock skall man vara försiktig med att dra för långtgående slutsatser i dagsläget avseende dessa. Däremot bör avvikelserna lyftas fram då det har bäring mot många andra diskussioner och ageranden som genomförs just nu främst inom de västliga länderna, som en följdeffekt utav den andra ryska invasionen i Ukraina. Inlägget kommer beröra ett begränsat antal, och andra avvikelser kommer säkerligen lyftas fram i senare inlägg på denna blogg.
Den första avvikelsen är hur den ryska operationsplaneringen har genomförts. Vad som kan konstateras är att Ryssland förefaller antagit en snabb framryckning för att skapa en snabb seger.1 Vilket i sig som grundplanering får anses utgöra ett korrekt antagande, då ett dylikt agerande hade kunnat orsaka en operativ chock hos det ukrainska försvaret. Trots det bör exempelvis olika former av reserver funnits, nu förefaller de ryska operationsplanerarna antagit att segern skulle bli snabb varvid exempelvis några större logistik reserver ej avdelades för att hantera oförutsedda händelseutvecklingar.2 Därtill förefaller det på ett strategiskt plan antagits3 utav den ryska säkerhets- och underrättelsetjänsten FSB att den Ukrainska befolkningen inte hade en hög försvarsvilja än mindre skulle sätta upp det motstånd vi nu bevittnar. Vilket tydligt indikerar antingen en dålig rysk underrättelsetjänst, eller en rysk underrättelsetjänst som skrivit det de antagit att dess chef vill höra.
Den andra avvikelsen förefaller vara avsaknaden av manöver. Utgår man exempelvis från framryckningen väster om floden Dnjepr i sydlig riktning mot Kyjiv, förefaller det ej ske några omfattande rörelse utanför de vägbanor som framryckningen genomförs på, detta kan bero på fordonstyper samt terrängens bärighet.4 Därtill för att kunna säkerställa en manöver krävs ofta olika former av kombinationer utav stridskrafter samt förmågor, något det även har uppvisats en avsaknad av under den pågående ryska invasion.5 På motsvarande sätt går det att konstatera, om än att det kan vara lite vanskligt att använda grafiska narrativ, att huvuddelen av den ryska framryckning inom andra geografiska områden utav Ukraina även förefaller vara vägkoncentrerat utifrån olika lägeskartor som produceras varje dygn bland annat av den brittiska underrättelsetjänsten.
Den tredje avvikelsen utgör en avsaknad av de ryska luftstridskrafterna i den pågående invasionen. Royal United Services Institute har belyst denna fråga och dess initiala slutsats är att Ryssland saknar förmågan att planera och koordinera omfattande luftoperationer. Denna oförmåga påverkar även de ryska markförbandens agerande, då dessa förefaller sakna omfattande flygunderstöd vid de strider som genomföras på markarenan. Därtill förefaller även Ukrainas mer avancerade luftvärnssystem fortsatt utgöra ett hot mot de ryska stridsflygplanen varvid de ofta agerar på lägre höjd vilket minimerar dess förmåga att kunna agera mer effektivt vilket även möjliggör att bärbara ukrainska luftvärnssystem såsom Stinger kan användas mot dem. Det ryska agerandet kan givetvis ändras, men borde i sådant fall gjort det redan nu med anledning utav de omfattande förlusterna de förefaller erhållit både materiellt och personellt på markarenan.6
Den fjärde och avslutande avvikelsen i detta inlägg utgör avsaknaden av en initial operativ och strategisk chock. Utifrån hur vi i Sverige förefaller gestalta oss det initiala angreppet i händelse av en väpnad konflikt,7 förefaller Ryssland vilket är den sannolikaste motståndaren8 inte lyckats uppnå något dylikt. Exempelvis följdes inte de initiala ballistiska och kryssningsrobotangreppen upp med omfattande flygangrepp.9 Några omfattande IT-angrepp genomfördes heller inte parallellt i inledningen av invasionen för att degradera internet eller kritiska samhällstjänster som kan nås utifrån via internet.10 Någon omfattande initial sabotagevåg förefaller heller inte utförts för att degradera den Ukrainska försvarsviljan än mindre förefaller några försök genomförts att degradera dess högsta och centrala ledning, om än att det kan bero på att planerna förefaller avslöjats i förtid.11
Utifrån de avvikelser som berörts ovan kan det antas att Ryssland har misslyckat i sin operationsplanering. Exempelvis har åtminstone Ryssland tidigare förordat ett högt tempo i stridens förande baserat på rörlighet för att uppnå ett avgörande men även för att minska de egna förlusterna.12 Detta tempo får hitintills anses varit frånvarande i den ryska stridens förande. Vad som dock är intressant att notera är att det finns åtminstone historisk en vetskap om att även de bästa planerna kan misslyckas varvid en redundans av förband krävs för att kunna uppnå de ställda operationsmålen,13 vilket skulle kunna indikera den stora förbandsuppbyggnaden innan den andra ryska invasionen och nu insättande av en stor del av dessa förband för striderna i Ukraina.14 Vilket skulle kunna indikera att en förändring vidtagits i den ryska operationsplaneringen.
Samordning på högre nivå har även historiskt eftersträvats för att kunna genomföra operationer och nå operationsmålen, det vi idag skulle benämna gemensamma operationer. Detta har även historiskt ansetts varit avgörande för framgång under snabba offensiva operationer för att kunna bibehålla ett högt stridstempo. För att uppnå detta krävs även en effektiv och kontinuerlig ledning.15 Som tidigare berörts i inlägget förefaller den ryska operationen varken ha tempo, eller någon form av samordning mellan olika stridskrafter i nämnvärd grad. Vilket kan bero på ett antal orsaker, en gemensam plan kanske inte tagits fram för att samordna striden då operationssäkerheten inom den egna organisationen förefaller varit hög avseende att ett anfall skulle genomföras,16 trots att västerländsk underrättelsetjänst förefaller haft god kännedom om vad som skulle ske.17 En annan möjlighet kan utgöras av att de ej har förmågan att genomföra samordning i någon högre grad, på motsvarande sätt som att det ryska flygvapnet inte förefaller kunna genomföra större operationer.
Vad som även får anses vara bristfälligt är den så kallade samtidiga striden på motståndarens hela djup, vilket tidigare anses vara viktigt för att desorganisera försvaret, paralysera och demoralisera befolkningen, förhindra ledning och samband, förhindra insättandet av reserver och motanfall samt ta och behålla initiativet. Detta syftar ytterst till att med massiva insatser över hela ytan, vilket kan liknas med en hagelsvärm, försöka uppnå en systemkollaps hos en motståndare, inom ramen för detta ingår även specialförbandsoperationer.18 Att robotangrepp men även flygangrepp har genomförts över en stor del av Ukrainas yta är ett faktum,19 dock förefaller dessa angrepp ej nått någon större verkan för att påverka det Ukrainska försvaret. Exempelvis kan den Ukrainska ledningen fortsatt samordna sin verksamhet, därtill fullföljer de sin mobilisering och krigsfrivilliga anmäler sig för försvaret av Ukraina samt de har lyckats med motanfall. Någon form av desorganisation av det Ukrainska försvaret förefaller heller inte lyckats av de ryska väpnande styrkorna.
Ovanstående är enbart några exempel för att diskutera kring hur Ryssland förefaller förbigått sin egen krigskonst i den nu pågående andra invasionen av Ukraina. Orsakerna till dessa kan vara många, vilket några redan nämnts. Men den som kommer närmast tillhands är att Ryssland själva, men även vi i väst har övervärderat den ryska förmågan till att kunna genomföra gemensamma offensiva operationer. Men det kan även bero på moraliska faktorer att de som strider inte har viljan att strida mot vad de kanske identifierar som ett broderfolk. Men det kan även bestå i att de ryska förbandens krigsduglighet är betydligt lägre än vad som har antagits tidigare i öppna officiella dokument. Mängden av orsaksförklaringar kan göras lång. Men vad som kan konstateras så här långt in i den andra ryska invasionen av Ukraina, är att invasionen har för Ryssland börjat ta formen av ett utnötningskrig om än att de lyckas ta terräng varje dygn.20 Dock har de inget tempo samt manöver i sin strid för att kunna nå ett snabbt avgörande, vilket återigen går att koppla till bristen på gemensamma operationer.
Uppstår dock ett utnötningskrig får det anses att Ryssland har en övervägande fördel med dess väpnade styrkor. Detta med anledning av dess personella och materiella storlek.21 Vilket kan innebära att Ukraina kommer kulminera, därmed inte sagt att det Ukrainska motståndet upphör utan det kommer enbart ta andra former, men risken för en förlust får då ses som överhängande. Men det som även kan inträffa under denna eventuella utnötningskrigföring Ryssland kan komma att genomföra mot Ukraina, är en inrikespolitisk kulmination. Det vill säga delar eller stora delar av den ryska ledningen, tillsammans med dess befolkning kommer anse att uppoffringen inte är värd förlusterna och övriga påverkan av det ryska samhället med anledning av sanktioner varvid en kraftig inrikespolitisk turbulens kan komma att uppstå. I en sådan händelseutveckling får det ses som troligt till sannolikt att en så kallad ”palatskupp” kan komma att inträffa, där Rysslands President på ett eller annat sätt avsätts, vilket sannolikt även kommer skapa en global instabilitet större än den vi ser just nu som en konsekvens utav Rysslands andra invasion i Ukraina. Denna instabilitet kommer råda både under men även efter en sådan händelseutveckling.
Dock behöver inte ett utnötningskrig uppstå. Det får ses som möjligt att Ryssland på olika sätt gör ett så kallat ”stando” i sin nu pågående operation och omvärderar motståndet samt därefter anpassar sin operationsplan för att nå ett högre operativt tempo i sin strid. Vad som dock skulle kunna tala emot det sistnämnda är den stora mängd med videoklipp som florerar på sociala medier från olika stridigheter som eventuellt skulle kunna påvisa en låg grad av krigsduglighet (KDU) hos de ryska förbanden. Varvid en förändring av operationsplanen inte kommer innebära en markant skillnad för den ryska krigföringsförmågan, utan då är det åter till ett utnötningskrig mellan de två parterna som får ses som en trolig till sannolik utkomst. En sista möjlighet är att Ryssland avsiktligt valt en annan form av operationsmodell än vad de exempelvis skulle kunna tillämpa mot västliga länder i händelse av en väpnad konflikt, och att detta utgör någon form av ”snedvriden” rysk version av så kallade stabiliserande operationer med offensiva avsikter. Varvid de kommer agera på samma sätt som de gör just nu, dock är vi åter i sådant fall till utnötningskrigföring.
Avslutningsvis, detta är några reflektioner avseende de avvikelser som visat sig. Det är som tidigare nämnts för tidigt att dra några avgörande slutsatser kring de pågående striderna. Det som får dock ses som troligt att rysk militärförmåga har överskattas framförallt vad avser genomförande av gemensamma operationer. Ur ett svenskt perspektiv får detta anses vara något lyckosamt med tanke på att om Ryssland skulle genomföra ett väpnat angrepp mot Sverige kommer det krävas omfattande gemensamma operationer, vilket de i skrivande stund utifrån sitt eget agerande ej förefaller inneha förmågan att genomföra. Vad som inte berörts i detta inlägg är faktorn kärnvapen, som börjat ta mer och mer utrymme i den officiella diskursen kring den nu pågående konflikten, detta får det återkommas till i ett senare inlägg. Sist men inte minst, stort tack till ett antal personer jag under den gångna veckan diskuterat dessa tankar med, ingen nämnd och ingen glömd.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Defense One 1 (Engelska)
Financial Times 1 (Engelska)
Försvarshögskolan 1 (Svenska)
Försvarsmakten 1 (Svenska)
Ośrodek Studiów Wschodnich 1, 2, 3, 4 (Engelska/Polska)
Royal United Services Institute 1, 2 (Engelska)
Sveriges Television 1 (Svenska)
The Guardian 1 (Engelska)
The New York Times 1 (Engelska)
The Spectator 1 (Engelska)
The Times 1 (Engelska)
The Wall Street Journal 1 (Engelska)
U.S. Department of Defense 1 (Engelska)
International Institute for Strategic Studies. Military Balance. London: International Institute for Strategic Studies, 2021.
Slutnoter
1 Financial Times. Russia’s bid for rapid victory faces forceful Ukrainian response. 2022. https://www.ft.com/content/e814d702-58e2-4df0-b606-e843fce90866 (Hämtad 2022-03-06)
2 Defense One. Copp, Tara. ‘The Convoy Is Stalled’: Logistics Failures Slow Russian Advance, Pentagon Says. 2022. https://www.defenseone.com/threats/2022/03/convoy-stalled-logistics-failures-slow-russian-advance-pentagon-says/362666/ (Hämtad 2022-03-06)
The Economist. Why a huge Russian convoy remains stalled north of Kyiv. 2022. https://www.economist.com/europe/2022/03/04/why-a-huge-russian-convoy-remains-stalled-north-of-kyiv (Hämtad 2022-03-06)
The Guardian. Harding, Luke. Demoralised Russian soldiers tell of anger at being ‘duped’ into war. 2022. https://www.theguardian.com/world/2022/mar/04/russian-soldiers-ukraine-anger-duped-into-war (Hämtad 2022-03-06)
U.S. Department of Defense. Garamone, Jim. Ukrainian Resistance, Logistics Nightmares Plague Russian Invaders. 2022. https://www.defense.gov/News/News-Stories/Article/Article/2950915/ukrainian-resistance-logistics-nightmares-plague-russian-invaders/ (Hämtad 2022-03-06)
3 Royal United Services Institute. Reynolds, Nick. Watling, Jack. Ukraine Through Russia’s Eyes. 2022. https://rusi.org/explore-our-research/publications/commentary/ukraine-through-russias-eyes (Hämtad 2022-03-06)
4 The Spectator. Bronk, Justin. The Russian army is failing – but not enough to lose the war. 2022. https://www.spectator.co.uk/article/the-russian-army-is-failing-but-not-enough-to-lose-the-war (Hämtad 2022-03-06)
The Wall Street Journal. Trofimov, Yaroslav. Ukraine’s Special Forces Hold Off Russian Offensive on Kyiv’s Front Lines. 2022. https://www.wsj.com/articles/ukraines-special-forces-hold-off-russian-offensive-on-kyivs-front-lines-11646417190 (Hämtad 2022-03-06)
5 Defense One. Copp, Tara. ‘The Convoy Is Stalled’: Logistics Failures Slow Russian Advance, Pentagon Says. 2022. https://www.defenseone.com/threats/2022/03/convoy-stalled-logistics-failures-slow-russian-advance-pentagon-says/362666/ (Hämtad 2022-03-06)
6 Royal United Services Institute. Bronk, Justin. Is the Russian Air Force Actually Incapable of Complex Air Operations?. 2022. https://rusi.org/explore-our-research/publications/rusi-defence-systems/russian-air-force-actually-incapable-complex-air-operations (Hämtad 2022-03-06)
7 Försvarsmakten. Doktrin för gemensamma operationer. Stockholm: Försvarsmakten, 2020, s. 17-18.
8 Sveriges Television. Nilsson, Linus. Sverige fördjupar det militära samarbetet med Storbritannien – försvarsministern besökte Arvidsjaur. 2021. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/sverige-fordjupar-det-militara-samarbetet-med-storbritannien (Hämtad 2022-03-06)
9 Royal United Services Institute. Bronk, Justin. Is the Russian Air Force Actually Incapable of Complex Air Operations?. 2022. https://rusi.org/explore-our-research/publications/rusi-defence-systems/russian-air-force-actually-incapable-complex-air-operations (Hämtad 2022-03-06)
10 The Economist. Cyber-attacks on Ukraine are conspicuous by their absence. 2022. https://www.economist.com/europe/2022/03/01/cyber-attacks-on-ukraine-are-conspicuous-by-their-absence (Hämtad 2022-03-06)
11 The Times. Rana, Manveen. Volodymyr Zelensky survives three assassination attempts in days. 2022. https://www.thetimes.co.uk/article/zelensky-survives-three-assassination-attempts-in-days-xnstdfdfc (Hämtad 2022-03-06)
12 Ulfving, Lars. Rysk krigskonst: en introduktion till den ryska militärvetenskapen sedd i ett militärteoretiskt, empiriskt och historiskt perspektiv. Stockholm: Krigsvetenskapliga instutitionen, 2005, s. 156.
13 Ibid. s. 162.
14 Ośrodek Studiów Wschodnich. Wilk, Andrzej. Żochowski, Piotr. Russia’s attack on Ukraine: day 8. 2022. https://www.osw.waw.pl/en/publikacje/analyses/2022-03-04/russias-attack-ukraine-day-8 (Hämtad 2022-03-06)
15 Ulfving, Lars. Rysk krigskonst: en introduktion till den ryska militärvetenskapen sedd i ett militärteoretiskt, empiriskt och historiskt perspektiv. Stockholm: Krigsvetenskapliga instutitionen, 2005, s. 162-164.
16 The Guardian. Harding, Luke. Demoralised Russian soldiers tell of anger at being ‘duped’ into war. 2022. https://www.theguardian.com/world/2022/mar/04/russian-soldiers-ukraine-anger-duped-into-war (Hämtad 2022-03-06)
17 The New York Times. Wong, Edward. Barnes, Julian E. China Asked Russia to Delay Ukraine War Until After Olympics, U.S. Officials Say. 2022. https://www.nytimes.com/2022/03/02/us/politics/russia-ukraine-china.html (Hämtad 2022-03-06)
18 Ulfving, Lars. Rysk krigskonst: en introduktion till den ryska militärvetenskapen sedd i ett militärteoretiskt, empiriskt och historiskt perspektiv. Stockholm: Krigsvetenskapliga instutitionen, 2005, s. 165, 167-168.
19 Ośrodek Studiów Wschodnich. Wilk, Andrzej. Żochowski, Piotr. Ukraine: The first day of the Russian invasion. 2022. https://www.osw.waw.pl/en/publikacje/analyses/2022-02-25/ukraine-first-day-russian-invasion (Hämtad 2022-03-06)
Ośrodek Studiów Wschodnich. Wilk, Andrzej. Żochowski, Piotr. Russia’s war against Ukraine: day 4. 2022. https://www.osw.waw.pl/en/publikacje/analyses/2022-02-28/russias-war-against-ukraine-day-4 (Hämtad 2022-03-06)
20 Ośrodek Studiów Wschodnich. Wilk, Andrzej. Żochowski, Piotr. Rosyjski atak na Ukrainę – stan po dziesięciu dniach. 2022. https://www.osw.waw.pl/pl/publikacje/analizy/2022-03-06/rosyjski-atak-na-ukraine-stan-po-dziesieciu-dniach (Hämtad 2022-03-06)
21 International Institute for Strategic Studies. Military Balance. London: International Institute for Strategic Studies, 2021, s. 191-205, 208-212.
Reflektion
Den 24FEB2022 påbörjade Ryssland sin andra invasion av Ukraina. Att försöka skapa en heltäckande lägesbild utifrån det stora informationsflöde som finns samt det stora antalet platser strider genomförs vid1 i någon form får anses vara vanskligt. Därtill har de senaste dygnen även visat på att desinformation avsiktlig men även oavsiktlig cirkulerar avseende händelseutvecklingen. Varvid inlägget kommer begränsas till det geografiska djupet av den ryska invasionen och det ryska agerandet i förhållandet till det djupet.
Enligt det brittiska försvarsministeriet förefaller den ryska offensiven åtminstone till del varit felplanerad i sitt grundutförande, dels på grund av ett markant hårdare ukrainskt motstånd än väntat, dels på grund av bristfällig logistikplanering. En del i den ryska planen förefaller även vara att säkerställa ett momentum i sin anfallsrörelse och kringgå både motståndsfickor med ukrainska förband men även befolkningscentrum och isolera dessa istället för att strida vid dessa platser syftande till att nå sina anfallsmål snabbare, vilket framförallt blir tydligt mot Kyiv.2 USA förefaller även ha samma uppfattning som Storbritannien avseende den bristande logistiken för de ryska stridskrafterna men även att offensiven kan ha varit felplanerad.3
Att genomföra isoleringsoperationer får anses vara mycket svårt, framförallt kommer det binda stora mängder förband för att verkligen säkerställa att ukrainska förband inte kan bryta sig ur den upprättande isoleringen. Vilket skulle kunna möjliggöra att ukrainska förband, om de kan ta sig ur isolerade områden, kan komma att påverka vad som i skrivande stund förefaller utgöra Rysslands största svaghet i dess pågående invasion nämligen dess logistik kedja som torde passera de områden som försöker isoleras. Kan de ukrainska förbanden påverka den nu bristfälliga ryska logistikkedjan kan den ryska offensiven börja gå än långsammare och tappa sin anfallskraft då drivmedel, ammunition med mera kommer saknas.
Dock kräver dylikt samordning för att kunna lyckas, vilket kan bli svårt om förband som lyckats bryta sig ur en isolering saknar ledningsmöjligheter framförallt för att kunna samordna striden mot logistikflödena samtidigt som eventuella motangrepp genomförs för att få en koordinerad effekt i de ukrainska striderna. Finns däremot ledningsmöjligheter och koordinering kan genomföras får det ses som en effektiv metod i skrivande stund för Ukraina att ytterligare kunna sänka den ryska anfallskraften. Framförallt torde plutoner och kompanier kunna uppträda relativt obehindrat då stridsfältet just nu förefaller vara väldigt fragmenterat utifrån de videosekvenser som finns att tillgå på sociala medier.
En bieffekt av en dylik strid är givetvis att Ryssland kommer vara tvungen att avdela mer och mer eskortförband för sina logistiktransporter, vilket även kan komma att åderlåta dess anfallskraft. Men det kan även innebära att förband och/eller förmågor kommer vara tvungen att avdelas för att leta efter och bekämpa de ukrainska förbanden som agerar inom det fragmenterade stridsfältet vilket ytterligare skulle kunna sänka den ryska anfallskraften i dagsläget. Huruvida något av det ovanstående nu genomföras av Ukraina får anses vara något oklart, dock förefaller ett antal förband i Rysslands bakre områden på Ukrainsk mark angripits dock får det ses som oklart hur, det vill säga det kan ha genomförts med olika former av luftstridskrafter eller med markförband.
Ur ett svenskt perspektiv blir det ovanstående intressant att begrunda framförallt med tanke på vår begränsande numerär som dock är under uppbyggnad men även Sveriges avstånd i nord-sydlig riktning. Vilket gör att mer indirekta metoder krävs för att påverka en fiendes anfallskraft och försöka få den att kulminera. Ur det perspektivet är det glädjande att Hemvärnet erhållit uppgiften störa,4 då den stridskraften finns över hela ytan i Sverige. Det är även synnerligen positivt att Hemvärnets stridsskola (HvSS) från och med i år upprättat en kurs i störstrid för hemvärnets chefer,5 likt de tidigare genomförde om än benämnd fria kriget men som blev lagd i träda. Detta skapar en högre förmåga att kunna påverka viktiga sårbarheter såsom logistikflöden på svenskt territorium utöver den strid som jägarförbanden kommer genomföra, i händelse av ett väpnat angrepp.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Cable News Network 1 (Engelska)
Ministry of Defence 1 (Engelska)
Reuters 1 (Engelska)
Tidningen Hemvärnet 1, 2 (Svenska)
Slutnoter
1 Ministry of Defence. Twitter post, February 26, 2022, 7:25 em., https://twitter.com/DefenceHQ/status/1497639083337822212 (Hämtad 2022-02-27)
2 Reuters. UK says Russian advance has slowed, likely caused by logistical problems, resistance. 2022. https://www.reuters.com/world/uk/uk-says-russian-advance-has-slowed-likely-caused-by-logistical-problems-2022-02-26/ (Hämtad 2022-02-27)
3 Cable News Network. Sciutto, Jim. Liebermann, Oren. Herb, Jeremy. Russian invasion runs into stiff resistance, supply lines are a 'definite vulnerability,' US officials say. 2022. https://edition.cnn.com/2022/02/26/politics/russian-ukraine-resistance/index.html (Hämtad 2022-02-27)
4 Tidningen Hemvärnet. Åkerstedt, Therese. Svensk-amerikanskt utbyte. 2021. https://tidningenhemvarnet.se/eagle-claw/ (Hämtad 2022-02-27)
5 Tidningen Hemvärnet. Åkerstedt, Therese. Sök kurser på HvSS. 2021. https://tidningenhemvarnet.se/stora/ (Hämtad 2022-02-27)
Reflektion
Under de senaste veckorna har den säkerhetspolitiska krisen kring Ukraina förvärrats och under W205 antogs Ryssland redan ha de medel som krävs för att genomföra ett väpnat angrepp mot Ukraina utplacerade längs dess gräns enligt Sveriges Överbefälhavare, General Mikael Bydén.1 Detta budskap förstärktes även under slutet av W206, av bland annat den amerikanska administrationen.2 Allvaret i dessa budskap men även situationen kanske främst kan exemplifieras med mängden av utländska medborgare men även ambassadpersonal som beordrats utav ett flertal länder under slutet av W206 att lämna Ukraina med anledning av att ett förväntat väpnat angrepp.3
Som tidigare berörts på denna blogg är det ryska beslutsfattandet väldigt centraliserat framförallt till Rysslands President, Vladimir Putin, och dennes säkerhetsråd.4 Detta innebär, dels att beslut kan fattas väldigt snabbt, dels är det väldigt svårt att tyda vad intentionen kan vara kring något då det enbart är en begränsad krets kring den ryske presidenten som kan tänkas veta vad denne kan tänkas fatta för beslut. Vilket även påverkar underrättelsetjänsters förmåga att kunna tyda vad den ryske presidenten kan tänkas företa sig i olika sammanhang.5 Varvid det får ses som troligt till sannolikt att i mångt bygger de västliga analyserna på de ryska förbandens ageranden, kraftsamling, uppbyggnad av sambandsnät och andra indikatorer.6 Genom en rad inhämtnings metoder såsom fotospaning, signalspaning med mera för att försöka tyda Rysslands intentioner i dagsläget kring Ukraina. Vilket även kan exploateras av Ryssland i form av vilseledning kring dess egentliga strategiska målsättningar.
Utifrån den öppna information som finnas att tillgå och sammanställa, vilket dagligen förmedlas av ett flertal större nyhetsbyråer, utgår den främst från olika satellitfoto men även videoklipp från olika sociala medier avseende ryska förbandsförflyttningar, övningar och grupperingsplatser i närheten av Ukrainas gräns.7 Det får således anses utgöra fakta att en större rysk militär styrkeuppbyggnad genomförts och fortsatt förefaller genomföras. Dock säger denna styrkeuppbyggnad återigen inget om den faktiska intentionen med den. Den naturliga slutsatsen som går att sammanställa är givetvis att Ryssland genomför ej den största militära styrkeuppbyggnaden i Europa kring ett land de senaste 40 åren,8 utan en avsikt, och den enklaste avsikten som konkluderas hos den övervägande majoriteten blir givetvis ett väpnat angrepp mot Ukraina. Vilket exempelvis understöds av publicerade uppgifter att ett ryskt väpnat angrepp eventuellt kan påbörjas den 16FEB2022 mot Ukraina.9
Vad som även framförts i debatten är att Rysslands President nu inte har någon väg ut ur den situation han skapat, då det skulle innebära att han skulle förlora sitt anseende,10 vilket kan ses som ett ytterligare tecken på att ett väpnat angrepp av Ryssland mot Ukraina kan vara i antågande. Vad som dock förefaller negligeras, som vilseledning, i den bilden som förmedlats är att hela tiden har det framförts att det är militär övningsverksamhet som genomförs på ryskt och belarusiskt territorium.11 Vilket i praktiken skulle kunna innebära att om så är fallet skulle Ryssland de facto ha en väg ut ur situationen utan att tappa anseende. Detta kan även utgöra ett så kallat omfall för att kunna avbryta en planerad operation med militära maktmedel om förutsättningarna för dess genomförande inte anses materialiserats. Det skulle även kunna exploateras av Ryssland för att exempelvis få USA att tappa anseende, med tanke på de varningar som framförts avseende en stundande väpnad konflikt mellan Ryssland och Ukraina.12
I detta sammanhang är det intressant att notera Ukrainas Presidents, Volodymyr Zelenskyj, uttalande om att den västliga retoriken avseende ett ryskt väpnat angrepp skadar/påverkar Ukrainas ekonomi.13 Något som även förefaller påverkats under våren 2021 när Ryssland genomförde en större militär styrkeuppbyggnad invid Ukrainas gräns.14 Vad som även bör beaktas är den Ukrainska regeringens uttalande från den 12FEB2022 som manar till lugn och att inte gripas av panik avseende den retorik som nu råder avseende risken för ett ryskt väpnat angrepp.15 Således skulle den militära styrkeuppbyggnaden som Ryssland genomfört och genomför samt dess militära agerande kunna utgöra vad som brukar benämnas påverkan med militära maktmedel gentemot Ukraina.
Det vill säga i detta fall kan det vara att underminera/försvaga Ukrainas ekonomi, dess politiska ledning med mera för att uppnå ett strategiskt övertag utan att genomföra ett väpnat angrepp med de konsekvenser detta eventuellt skulle kunna medföra Ryssland. Det bör även noteras hur den Ukrainska statsledningen förefaller ha en mindre oroande inställning till ett väpnat angrepp än dess omvärld. Dock skulle detta kunna förklaras med klassiska psykologiska mekanismer som innebär att man försöka rationalisera bort hotbilder exempelvis i form av väpnat angrepp, vilket det finns ett antal historiska exempel kring.
De krav Ryssland ställt på en form av reviderad säkerhetsordning,16 skall i sammanhanget heller ej glömmas bort. Den militära styrkeuppbyggnaden längs Ukrainas gräns kan ur detta perspektiv antas utgöra ett form av påverkansmedel för att kunna driva på detta i en för Ryssland mer gynnsam riktning. Dock förefaller det ej burit någon frukt med tanke på hur svaret blivit från dels USA,17 dels Nato18 men även länder inom OSSE19 som erhållit olika former av frågor från rysk sida kring den form av reviderad säkerhetsordning de ser framför sig, som ytterst får anses syfta till att skapa ett buffertområde av stater längs Rysslands gräns. Den militära styrkeuppbyggnaden längs Ukrainas gräns kan även vara kopplad till andra strategiska målsättningar som Ryssland vill uppnå som ännu inte är tydliga för omvärlden.
Således kan det något förenklat skrivas att det kan finnas tre olika anledningar till den militära styrkeuppbyggnaden längs Ukrainas gräns. Den första utgör en förberedelse inför ett stundande väpnat angrepp. Den andra utgör påverkan med militära maktmedel gentemot Ukraina för att uppnå strategiska målsättningar utan ett väpnat angrepp och avslutningsvis den tredje anledningen kan vara att uppnå andra strategiska målsättningar i en för Ryssland gynnsam riktning där den militära styrkeuppbyggnaden utgör katalysatorn för detta.
Utgående från den förklaringsmodell de flesta numera diskuterar, att den ryska styrkeuppbyggnaden utgör grunden för ett väpnat angrepp i närtid mot Ukraina, bör dock några faktorer beaktas. I traditionell rysk krigskonst har faktorer som såsom överraskning, vilseledning, massiv insats, snabb framryckning och luftöverlägsenhet värdesatts. Där exempelvis överraskningen syftar till minska behovet av så kallade genombrytningsoperationer. Ser man till Ukraina har Ryssland sedan våren 2021 genomfört en kontinuerlig styrkeuppbyggnad, vilket sannolikt medfört att Ukraina vidtagit försvarsåtgärder vilket kan komma att försvara ett ryskt angrepp. Dock kan försvarsåtgärder överkommas genom att sätta in exempelvis nya stridsmedel, nya metoder, val av operationsriktningar med mera.21
Avslutningsvis, går de då att säga vilken av dessa tre grova generaliseringar som utgör själva syftet med det nuvarande ryska agerandet? Nej de går det inte, utan framtiden kommer utvisa vilken som kan tänkas vara rätt. Därtill måste undertecknad framhäva, som skrivits ett antal gånger tidigare, att bilden som framträder trots allt får anses vara diffus med anledning utav rysk tradition kring vilseledning, väldigt begränsad beslutskrets och dylikt vilket försvårar förståelsen kring olika former av ageranden från den centrala ryska ledningen. Vad som däremot kan konstateras är att 2022 sannolikt kommer ses som en tydlig historisk brytpunkt där det militära maktmedlet återigen återkom oaktat om ett väpnat angrepp genomförs mot Ukraina eller ej.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Cable News Network 1, 2 (Engelska)
Der Spiegel 1 (Tyska)
Regeringskansliet 1 (Svenska)
Reuters 1, 2, 3, 4, 5, 6 (Engelska)
TASS 1 (Engelska)
The Economist 1 (Engelska)
The Times 1 (Engelska)
Totalförsvarets forskningsinstitut 1 (Svenska)
Sveriges Television 1, 2, 3, 4 (Svenska)
Gentry, John A. Gordon, Joseph S. Strategic warning intelligence: history, challenges, and prospects. Washington, DC: Georgetown University Press, 2019.
Ulfving, Lars. Den stora maskeraden : sovjetrysk militär vilseledning, Maskirovka, sett i ett historiskt perspektiv. Stockholm: Försvarshögskolan, 2000.
Slutnoter
1 Sveriges Radio. Kulle, Mikael. ÖB Micael Bydén om säkerhetsläget. 2022. https://sverigesradio.se/avsnitt/ob-micael-byden-om-sakerhetslaget (Hämtad 2022-02-13)
2 Reuters. Balmforth, Tom. Mason, Jeff. Russia has enough troops massed to invade Ukraine, U.S. says. 2022. https://www.reuters.com/world/europe/russia-has-enough-troops-massed-invade-ukraine-us-says-2022-02-11/ (Hämtad 2022-02-13)
3 Reuters. Mason, Jeff. Balmforth, Tom. U.S. and allies tell citizens to leave Ukraine as Russia could invade 'at any time'. 2022. https://www.reuters.com/world/europe/us-says-russia-masses-more-troops-near-ukraine-invasion-could-come-any-time-2022-02-11/ (Hämtad 2022-02-13)
4 Persson, Gudrun (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2017, s. 96-98.
5 Ds 2019:8. Värnkraft. Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021–2025. s. 72.
Cable News Network. Bertrand, Natasha. Sciutto, Jim. Lillis, Katie Bo. US struggles with intelligence blind spot as Russia builds up forces near Ukraine. 2021. https://edition.cnn.com/2021/11/15/politics/us-intelligence-russia-ukraine/index.html (Hämtad 2022-02-13)
6 Gentry, John A. Gordon, Joseph S. Strategic warning intelligence: history, challenges, and prospects. Washington, DC: Georgetown University Press, 2019, s. 133-135.
7 The Economist. Russia’s military build-up enters a more dangerous phase. 2022. https://www.economist.com/interactive/2022/02/11/russias-military-build-up-enters-a-more-dangerous-phase (Hämtad 2022-02-13)
8 Sveriges Radio. Myhrén, Lotta. Expert: Den största militära uppbyggnaden i Europa på 40 år. 2022. https://sverigesradio.se/artikel/expert-den-storsta-militara-uppbyggnaden-i-europa-pa-40-ar (Hämtad 2022-02-13)
9 Der Spiegel. Baumgärtner, Maik. Gebauer, Matthias. Knobbe, Martin. Schmid, Fidelius. Ukraine-Konflikt: CIA rechnet mit russischem Angriff kommende Woche. 2022. https://www.spiegel.de/politik/deutschland/krise-in-osteuropa-cia-rechnet-mit-russischem-angriff-kommende-woche-a-2e10a45f-b6eb-4b1a-b692-2edc64c04adf (Hämtad 2022-02-13)
The Times. Zeffman, Henry. Dawber, Alistair. Druskininkai, Aliide Naylor. Parfitt, Tom. Russian missile attacks on Ukraine could begin any time, US warns. 2022. https://www.thetimes.co.uk/article/russian-missile-attacks-on-ukraine-could-begin-any-time-us-warns-9d25wpwr6 (Hämtad 2022-02-13)
10 Cable News Network. Collinson, Stephen. Neither Biden nor Putin can afford to lose their Ukraine standoff. 2022. https://edition.cnn.com/2022/01/21/politics/joe-biden-vladimir-putin-us-russia-ukraine/index.html (Hämtad 2022-02-13)
11 TASS. Joint Russian-Belarusian exercises should not worry anybody — diplomat. 2022. https://tass.com/politics/1397673 (Hämtad 2022-02-13)
12 Reuters. Lawder, David. Polityuk, Pavel. U.S. says Russia may create pretext to attack Ukraine. 2022. https://www.reuters.com/world/europe/us-says-diplomacy-still-open-end-ukraine-standoff-with-russia-2022-02-13/ (Hämtad 2022-02-13)
13 Reuters. Zinets, Natalia. Williams, Matthias. Dial down the Russian war talk to save our economy, Ukraine tells West. 2022. https://www.reuters.com/world/europe/dial-down-russian-war-talk-save-our-economy-ukraine-tells-west-2022-01-28/ (Hämtad 2022-02-13)
14 Reuters. Russia standoff could dent Ukraine's economic recovery - presidential adviser. 2021. https://www.reuters.com/article/ukraine-crisis-economy-idINL8N2M82CM (Hämtad 2022-02-13)
15 Reuters. Ukraine's government calls for calm amid war fears. 2022. https://www.reuters.com/article/uk-ukraine-crisis-calls-idUKKBN2KH09M (Hämtad 2022-02-13)
16 Sveriges Television. Olsson, Jonas. Ryssland hotar med militära åtgärder – kräver garantier från USA. 2021. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/ryssland-hotar-med-militara-atgarder-om-inte-nato-ger-sakerhetsgarantier (Hämtad 2022-02-13)
17 Sveriges Television. Olsson, Jonas. Lavrov: Inget positivt svar från USA. 2022. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/kreml-ser-mojlighet-till-forsatt-dialog-efter-usa-s-svar (Hämtad 2022-02-13)
18 Sveriges Television. Thomsen, Dante. Nato har svarat Ryssland om Ukraina. 2022. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/blinken-nato-har-svarat-ryssland-om-ukraina (Hämtad 2022-02-13)
19 Sveriges Television. Karlsson, Jesper. Uppgift: Sverige svarar på ryskt kravbrev. 2022. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/uppgift-sverige-svarar-pa-ryskt-kravbrev (Hämtad 2022-02-13)
20 Ulfving, Lars. Den stora maskeraden : sovjetrysk militär vilseledning, Maskirovka, sett i ett historiskt perspektiv. Stockholm: Försvarshögskolan, 2000, s. 57-58.
21 Ibid. s. 59.
Kommentar på Aftonbladets artikel ”Låga straff för officerare som tafsar och trakasserar” den 23 januari 2022.
Påföljden av ovälkommet beteende i form av några dagars löneavdrag kan upplevas klen, men vid en granskning krävs att varje beslut och varje påföljd ses i ett sammanhang. Försvarsmakten måste ta hänsyn till helheten när en bedömning görs och påföljderna regleras av civil arbetsrätt. Vad som krävs för att bli avskild från sin tjänst beror till exempel på om brottet har begåtts på fritiden eller i tjänsten. Påföljden kan också bli varningar, omplaceringar och avskiljande från anställning. Lagen har sina begränsningar i vad ovälkommet beteende på arbetet kan ge för påföljder. Samma mönster beteende ser vi dagligen i mediers rapportering om domar som rör bland annat kvinnofridsbrott, kränkningar och hot.
Disciplinärenden i Försvarsmakten hanteras i Försvarsmaktens ansvarsnämnd (FPAN). Utöver detta har chefer och medarbetare i Försvarsmakten ett eget utredningsstöd för vägledning, utredning och uppföljning av ovälkommet beteende. Till utredningsstödet kan alla i Försvarsmakten vända sig som upplever sig vara utsatt för ovälkommet beteende. De senaste åren ser Försvarmakten en minskning av ärenden i FPAN som handlar om ovälkommet beteende. Läs mer om FPANs arbete här.
Försvarsmakten accepterar inga former av kränkande särbehandling, trakasserier, sexuella trakasserier eller repressalier. Nolltolerans gäller! Nolltolerans innebär att när det kommer till arbetsgivarens kännedom att någon i vår verksamhet upplever sig utsatt för ovälkommet beteende, så ska det hanteras på ett sakligt och enhetligt sätt.
Försvarsmaktens nolltolerans innebär inte att vi aldrig kommer ha förekomster av ovälkommet beteende i organisationen. Det innebär inte heller att påföljderna av ovälkommet beteende känns rättvisa alla gånger. Ärendena är ofta komplexa och kan innehålla problem som inte alltid kommer till allmänhetens kännedom, såsom psykosociala problem.
Det talas ibland om maskulinitetsnormer och tystnadskultur, i Försvarsmakten och samhället i stort. Den typen av kultur tillhör dåtiden och får inte plats i dagens och morgondagens försvar. Mot bakgrund av detta kulturella arv arbetar Försvarsmakten intensivt och systematiskt med frågor som värdegrund, jämlikhet och profession.
De värnpliktiga kommer ofta från en samhällsmiljö där värdegrunden mellan ungdomarna inte är utvecklad. Ovälkomna beteenden mellan värnpliktiga uppstår snabbt om vi inte tillräckligt utbildar och praktiserar Försvarsmaktens värdegrund och umgängesregler mellan de värnpliktiga.
Försvarsmakten är i en ständigt pågående process att utbilda och träna människor, oavsett vilken befattning de har. Det innebär att vi alltid måste ge akt på ovälkomna beteende och destruktivt ledarskap, och omedelbart påtala och rätta till den enskildes beteende, när något fel uppträder. Det är allas uppgift, oavsett befattning och grad. Om inte det görs, är risken att tystnadskulturer utvecklas och de destruktiva elementen får verka fritt. Vår utbildning har till uppgift att bygga självförtroende och mod hos den enskilde, vilket är en grund för själv säga ifrån eller söka stöd i organisationen.
Det finns individer, som trots gedigen professionsutbildning, inte tar till sig det ledarskap och den värdegrund som Försvarsmakten står för. Dessa få personer skadar Försvarsmaktens rykte och förtroende i samhället. Vi arbetar aktivt för att minimera antalet händelser som inte representerar den gemensamma synen på ledarskap och värdegrund. Dessa individer utgör även en fara för krigsförbandens stridsmoral i händelse av väpnad strid.
Detta uppmärksammade chefen för Ledningsregementet under hösten 2021. Han signalerade tydligt Försvarsmaktens nolltolerans mot kränkningar genom att skicka hem 500 värnpliktiga i december. Bakgrunden till detta var uppgifter som hade framkommit i djupintervjuer med värnpliktiga och befäl, och som nu har lett till ett antal polisanmälningar. Läs mer om händelsen här
Under 2022 kommer en rad åtgärder införas för att fortsätta förebygga och fånga upp ovälkommet beteende. Enkäten till värnpliktiga angående grundutbildningen kommer framöver även att genomföras vid halvtid av värnplikten för att kunna fånga upp och rätta till problem redan under innevarande utbildningsår. Utbildningar om värdegrund och uppförande ges till värnpliktiga och befäl tillsammans, för att skapa gemensam kunskap om frågorna. Utbildningen repeteras efter en kort tid då värnpliktiga har blivit varma i kläderna och trygga i sin tillvaro. Caseutbildningar på plutonsnivå införs där potentiella problem som hör till ovälkommet beteende blir belysta, exempelvis hur sexuella trakasserier kan hanteras, hur man kan agera för att få stöd och hur jargong kan bidra till att sudda ut gränserna för vad som är okej och inte okej. En medinflytandeorganisation av förtroendevalda etableras för att bland annat kunna lyfta problem förbi en chef om denne upplevs som del av problemet. I ett pilotprojekt kommer Försvarsmakten att, i de stridsvärdesrapporter som på veckobasis mäter hur soldaterna mår, inkludera även den psykiska hälsan.
Ömsesidig tillit i krigsförbandet är avgörande i strid. I arbetet mot kränkningar och trakasserier finns ett värde som är starkt förknippat med det som Försvarsmakten försvarar – demokratin och mänskliga rättigheter. Det finns också ett annat värde som är kopplat till vår förmåga – stridsvärdet!
En tjänstgöring i Försvarsmakten innebär personlig förmåga att kunna verka i extrema miljöer, med risk för eget liv och lem. Det handlar om personlig uppoffring och ökad riskhantering, ibland under väldigt hög press och stress. Att utbildas till soldat eller sjöman innebär att lära sig manövrera sina styrkor och svagheter för att lösa situationer utanför sin egen kontroll. Att kunna utvecklas och bli sitt bästa jag i ett sammanhang som gör skillnad.
För att klara det måste det finnas en trygghet och en tillit i gruppen. All form av beteende som påverkar tilliten i gruppen negativt utgör ett inre hot mot vår förmåga.
Som vi förväntas agera vid väpnad strid, förväntas vi också agera i fred. Kamratskap, offervilja och respekt gäller i fält och i kasern. Ingen är beredd att strida till det yttersta utan tillit och respekt mellan människorna i krigsförbandet. Det gäller oavsett vilken grad, befattning, kön eller härkomst den enskilde har.
Mats Ström
Kommunikationsdirektör
Reflektion
Detta inlägg var i grunden tänkt att avhandla de förbandsrörelser som har genomförts,1 men som även fortgår,2 från det ryska östra militärdistriktet till det västra militärdistriktet. Där den övergripande majoriteten av förbanden förefaller förflyttas till Belarus. Dock är stora delar av det inlägget redan överspelat men det finns en dimension vilket det överspelade inlägget även berörde som inte berörts i någon större omfattning i den allmänna säkerhetspolitiska diskursen kring det nu tydligt försämrade säkerhetsläget vi ser, vilket utgör vad detta inlägg kommer beröra.
Inledningsvis, Ryssland är indelade i fem stycken militärdistrikt (på svensk militär nomenklatur benämns de militärområden). Det västra, norra, södra, centrala och östra militärdistriktet (MD V, N, C och Ö).3 Det bör även noteras Rysslands omfattande storlek, till ytan världens största land,4 vilket innebär att den förflyttning, eller om man så vill logistikoperation, som påbörjats med att förflytta förband från MD Ö till MD V inte är en mindre operation utan den genomförs av en anledning. Vad som framförts officiellt är att det utgör en del i en beredskapskontroll som syftar till att öva förbanden inom MD Ö inför Rysslands årliga operativa-strategiska övning som i år genomförs i MD Ö och benämns Vostok, men beredskapskontrollen syftar även till att öva förbanden i Belarus inom ramen för Rysslands åtaganden inom den så kallade Unionsstaten tillsammans med Belarus.5
 |
| Bild 1. Rysslands Militärdistrikt. |
Här tänker säkerligen vän av ordning att Kina och Ryssland har sedan 2001 ett vänskapsavtal,7 det borde innebära att det inte utgör ett problem, dock är inte säkerhetspolitik så enkel. Detta kan exemplifieras med den ryska övningen Vostok-2010. Vid denna övning övades insättande av taktiska kärnvapen, i form av större ”kärnvapenminor”, för att hejda ett större anfall i MD Ö där den fiktiva motståndaren i övningen sannolikt utgjordes av Kina.8 Dock har förhållandet mellan Kina och Ryssland ändrats sedan 2014 i och med den ryska annekteringen av Krimhalvön samt dess lågintensiva militära verksamhet i östra Ukraina.9
Kina och Ryssland har i dag vad som kan liknas med ett informellt samarbete baserat på ett pragmatiskt förhållningssätt till varandra i en rad olika frågor. Detta informella samarbete uppstod redan innan 2014, som en motpol för Ryssland gentemot de västliga länderna men även för att Kina jämfört med under inledningen av 2000-talet i förhållande till inledningen av 2010-talet blev en markant starkare makt på många områden än Ryssland. Detta informella och pragmatiska samarbete omfattar även den militära sfären. Till del ur ett ryskt perspektiv förefaller detta samarbetes drivkraft kunna finnas i hur de upplever de västliga länderna som ett hot mot Ryssland.10
Rysslands President, Vladimir Putin, uteslöt inte heller under 2020 att Kina och Ryssland skulle kunna ingå en militär allians, men att inga sådana målsättningar var satta,11 detta får troligtvis anses utgjort en varning till de västliga länderna. Det militära samarbetet mellan Kina och Ryssland har även uppnått en hög grad av interoperabilitet mellan de båda länderna så till den grad att de skulle kunna ingå en militär allians med varandra. Dock är det mer troligt att de båda länderna genom att uppnå denna interoperabilitet kan skapa osäkerheter för de västliga länderna, men även anpassa sitt samarbete när så krävs istället för att ingå en bindande allians med säkerhetsgarantier för varandra.12
Den militära övningsverksamheten har omfattat både mark-,13 sjö-,14 och luftövningar.15 Den gemensamma kinesiska och ryska övningsverksamheten har även genomförts i Östersjön.16 Men vad som kanske fått minst uppmärksamhet men torde haft störst genomslag är den gemensamma övningsverksamheten med luftburna kärnvapenbärande förmågor. Detta har genomförts vid minst två tillfällen varav vid ett tillfälle öppnade sydkoreanskt flyg eld mot ett ryskt luftburet ledningsflygplan som ansågs kränkt sydkoreanskt luftrum.17 Men samarbetet mellan de två länderna omfattar även export av kvalificerade ryska system till Kina såsom förvarningsradar mot ballistiska robotangrepp.18
Trots detta samarbete får det fortsatt anses att Ryssland är vaksam på sin territoriella integritet,19 då detta baseras på en lång historisk erfarenhet att Ryssland kan bli angripit och historiskt blivit det en till två gånger var hundrade år. Historiskt har dessa invasioner kommit från två riktningar, den ena är över den Eurasiska stäppen som sammanbinder Ryssland med Centralasien vilket exempelvis Mongolerna använda. Den andra invasionsvägen har varit över den Nordeuropeiska slätten vilket bland annat Nazityskland använde.20 Utöver det långa historiska arvet avseende olika invasioner mot Ryssland av flera nationer, finns det även en misstro från rysk sida gentemot Kina men även kulturella skillnader mellan de båda länderna vilket förefaller medföra svårigheter i det militära samarbetet.21
Trots detta har USA framfört att Kina och Ryssland 2022 är mer samordnande med varandra än de någonsin varit under de senaste 60 åren, dock förefaller USA vara försiktiga med antagandet att en militärallians kan utvecklas mellan de båda länderna som tillsammans delar en 4,000 km lång gräns. Dock förenas de båda länderna i att de vill minska amerikanskt inflytande vilket kan innebära att de samarbetar i större omfattning än vad som tillsynes framkommer. Vad som även är viktigt att beakta är handeln mellan Ryssland och Kina, som redan under de första nio månaderna av 2021 kom att vara större än 2020 (100 miljarder dollar), men även gasledningen mellan Ryssland och Kina som antas vara i drift 2025 kommer öka den ekonomiska vinningen för Ryssland i handeln med Kina.22
Tillsammans med Iran utgör även Kina och Ryssland de tre länderna som just nu medför att USA tydligt kan komma att kraftsplittras och vara tvungen att välja vart de skall agera.23 De tre länderna genomför exempelvis i skrivande stund, 22JAN2022, en gemensam flottövning,24 vilket indikerar på att de tillsammans har gemensamma intressen. Vilket troligtvis utgörs av att kunna påverka USA i olika former. Dock får det anses att Kina utgör den stora vinnaren i ett sådant informellt samarbete för att påverka USA då det krävs en övervägande del av USA militära resurser för att kunna utmana Kina, vilket lämnar de övriga två geografiska områdena mer öppna för att de respektive staterna skall kunna agera.25 Men det skulle i sådant fall även innebära att USA tvingas lämna de två andra geografiska områdena, vilket inte får anses troligt i skrivande stund.
 |
| Bild 2. Påverkanstriaden mot USA. |
För att återgå till Kina och Ryssland, som tidigare framförts förenas de i att de vill minska det amerikanska inflytandet. Det informella samarbetet kan även medföra att de inte behöver oroa sig över vad den ena parten kan tänkas företa sig mot den andre. Varvid de kan fokusera på sina olika geografiska intresseområden. Men det innebär även att de båda länderna kan komma att ge varandra stöd i olika hänseende, sannolikt inte militärt, men i andra former. En viktig faktor att beakta är återigen handeln mellan de båda länderna, men även handeln med olika tekniska komponenter som de båda länderna behöver framförallt för sin vapenindustri men även inom andra områden.26 Vilket exempelvis skulle kunna minska skadeverkningarna av eventuella sanktioner från de västliga länderna i händelse av ett ytterligare ryskt väpnat agerande mot Ukraina,27 tillsammans med det ekonomiska skydd Ryssland skapat sedan 2014 men som i dagsläget inte förefaller skapa någon ekonomisk utveckling.28
Vad har då allt det ovanstående att göra med styrkeförhållanden? Som tidigare nämnts sätter Ryssland en stor vikt kring styrkeförhållanden och om de påverkas negativt utav olika orsaker kan de komma att förstärka geografiska områden med ytterligare förband. I det aktuella fallet som beskrivits har de i stället förflyttat en stor mängd av dess mest kvalificerade förband från en geografiskt område där man för 12 år sedan ansåg sig nödgad att öva insättande av taktiska kärnvapen under en övning för att hindra en motståndares framryckning. Det innebär sannolikt att Ryssland vet med sig att Kina i dagsläget inte kommer genomföra någon form av militär aktion mot dem.
Detta kan exemplifieras med hur Sovjetunionen under andra världskrigets inledning kvarhöll stora mängder förband i Sibirien då de antog att Japan kunde tänkas anfalla dem. Dock hade Sovjetunionen en spion, Richard Sorge, med tillgång till information från den inre beslutsfattande cirkeln i Japan. Den information Sorge fick fram var att Japan ej skulle anfalla Sovjetunionen. Detta medförde att Sovjetunionen kunde förflytta en stor mängd förband från Sibirien till Moskva. När den tyska anfallskraften kulminerade utanför Moskva i början av december 1941 kunde dessa förband som hade förflyttats till Moskva användas i en motoffensiv.29 Således, kunskapen om att inget skulle inträffa medförde att man kunde förflytta förband utan att oroa sig för det försämrade styrkeförhållandet inom ett geografiskt område.
Varvid det kan antas att Ryssland i dagsläget inte ser något hot från Kina mot MD Ö. Vilket utgör slutsatsen som kan dras av att förband förflyttas från MD Ö till MD V. Dock vill jag poängtera att förbandsförflyttningen av förband från MD Ö till MD V per se inte behöver innebär att Ryssland kommer påbörja ytterligare militära operationer mot Ukraina. Däremot medför förbandsförflyttningarna från MD Ö till MD V en indikator på att så kan vara fallet, vilket innebär bland alla andra indikatorer att det väger mellan troligt och sannolikt att en militär operation kommer genomföras, med tanke på hur pass stor vikt Ryssland fäster vid styrkeförhållanden. Det är även värt att notera att Rysslands President och Kinas President, Xi Jinping, kommer träffas under februari månad 2022 för att eventuellt underteckna ett enligt Kina ”avgörande dokument”.30 Vilket eventuellt kan innebära att ytterligare fördjupningar i de två ländernas samarbete kommer delges.
Avslutningsvis, det kinesiska och ryska samarbetet över ett stort antal områden men kanske främst det säkerhetspolitiska måste börja beaktas i en större omfattning, men den säkerhetspolitiska diskursen måste även börja beröra det i en än större omfattning än vad den gör just nu. Förbandsförflyttningarna från MD Ö till MD V får anses utgöra en tydlig indikator på detta, då diskussionen inte berört varför det kan genomföras. Dock blir konsekvensen att ett större tryck kan utövas mot Rysslands primära konfliktområde vilket utgör dess västra landgräns. Vilket även i slutändan innebär att Europa måste börja ta ett större ansvar för sin egen säkerhet då USA inte längre kan ses som garanten för att militära förband och förmågor kommer finnas tillgängliga i större omfattning om säkerhetsläget kring Kina försämras än mer i den pågående konflikten som råder i det aktuella området.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Central Intelligence Agency 1 (Engelska)
European Council on Foreign Relations 1 (Engelska)
Jägarchefen 1 (Svenska)
Rysslands President 1 (Engelska)
Sveriges Television 1 (Svenska)
Nationalencyklopedin 1, 2 (Svenska)
TASS 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9 (Engelska)
The Economist 1 (Engelska)
The Wall Street Journal 1 (Engelska)
Totalförsvarets forskningsinstitut 1, 2, 3 (Svenska)
Ulfving, Lars. Rysk krigskonst: en introduktion till den ryska militärvetenskapen sedd i ett militärteoretiskt, empiriskt och historiskt perspektiv. Stockholm: Försvarshögskolan, 2005.
Slutnoter
1 Stratfor. Russia, Ukraine: Russian Forces Redeploy Westward as European Security Talks Falter. 2022. https://worldview.stratfor.com/situation-report/russia-ukraine-russian-forces-redeploy-westward-european-security-talks-falter (Hämtad 2022-01-22)
2 TASS. Two battalions of S-400 systems redeploying from Russia to Belarus for joint drills. 2022. https://tass.com/defense/1391463 (Hämtad 2022-01-22)
3 Westerlund, Fredrik (red). Oxenstierna, Susanne (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2019, s. 24, 36-41.
4 Central Intelligence Agency. The World Factbook: Russia. 2022. https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/russia/ (Hämtad 2022-01-22)
5 TASS. Snap combat readiness checks kick off in Eastern Military District. 2022. https://tass.com/defense/1388035 (Hämtad 2022-01-22)
TASS. Russia, Belarus to hold Union Resolve 2022 drills on February 10-20 — top brass. 2022. https://tass.com/defense/1389595 (Hämtad 2022-01-22)
6 Ulfving, Lars. Rysk krigskonst: en introduktion till den ryska militärvetenskapen sedd i ett militärteoretiskt, empiriskt och historiskt perspektiv. Stockholm: Försvarshögskolan, 2005, s. 121-123, 157, 161, 165.
7 Reuters. Russia, China extend friendship and cooperation treaty -Kremlin. 2021. https://www.reuters.com/world/china/russia-china-extend-friendship-cooperation-treaty-kremlin-2021-06-28/ (Hämtad 2022-01-22)
8 Ekström, Markus. Rysk operativ-strategisk övningsverksamhet under 2009 och 2010. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2010, s. 60-61.
9 European Council on Foreign Relations. Liik, Kadri. It’s complicated: Russia’s tricky relationship with China. 2021. https://ecfr.eu/publication/its-complicated-russias-tricky-relationship-with-china/ (Hämtad 2022-01-22)
10 Ibid.
11 President of Russia. Meeting of the Valdai Discussion Club. 2020. http://en.kremlin.ru/events/president/news/64261 (Hämtad 2022-01-22)
12 European Council on Foreign Relations. Liik, Kadri. It’s complicated: Russia’s tricky relationship with China. 2021. https://ecfr.eu/publication/its-complicated-russias-tricky-relationship-with-china/ (Hämtad 2022-01-22)
13 TASS. China to take part in Vostok-2018 strategic drills in Russia. 2018. https://tass.com/defense/1017824 (Hämtad 2022-01-22)
14 TASS. Russia and China complete joint naval drills in Sea of Japan. 2021. https://tass.com/defense/1350633 (Hämtad 2022-01-22)
15 TASS. China to send 1,600 troops, about 30 aircraft to Russia’s strategic military drills. 2019. https://tass.com/defense/1075535 (Hämtad 2022-01-22)
16 Sveriges Television. Olsson, Jonas. Första rysk-kinesiska militärövningen i Östersjön är igång. 2017. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/forsta-rysk-kinesiska-militarovningen-i-ostersjon-ar-igang (Hämtad 2022-01-22)
17 Jägarchefen. En flygövning med strategiska förtecken. 2021. https://jagarchefen.blogspot.se/2021/01/en-flygovning-med-strategiska-fortecken.html (Hämtad 2022-01-22)
18 TASS. China’s new missile warning system to reduce probability of big war, say Russian experts. 2019. https://tass.com/defense/1081529 (Hämtad 2022-01-22)
19 European Council on Foreign Relations. Liik, Kadri. It’s complicated: Russia’s tricky relationship with China. 2021. https://ecfr.eu/publication/its-complicated-russias-tricky-relationship-with-china/ (Hämtad 2022-01-22)
20 Stratfor. The Geopolitics of Russia: Permanent Struggle. 2012. https://worldview.stratfor.com/article/geopolitics-russia-permanent-struggle (Hämtad 2022-01-22)
21 Hsiung, Christopher Weidacher. China’s Evolving Security Alignment with Russia – Content, Motivations and Future Prospects. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2021, s. 5.
22 The Wall Street Journal. Forrest, Brett. Simmons, Ann M. Deng, Chao. China and Russia Military Cooperation Raises Prospect of New Challenge to American Power. 2022. https://www.wsj.com/articles/china-russia-america-military-exercises-weapons-war-xi-putin-biden-11641146041 (Hämtad 2022-01-22)
23 Ibid.
24 TASS. Iran, China, Russia to kick off joint naval drills in Indian Ocean on January 21 — media. 2022. https://tass.com/defense/1390761 (Hämtad 2022-01-22)
25 The Wall Street Journal. Forrest, Brett. Simmons, Ann M. Deng, Chao. China and Russia Military Cooperation Raises Prospect of New Challenge to American Power. 2022. https://www.wsj.com/articles/china-russia-america-military-exercises-weapons-war-xi-putin-biden-11641146041 (Hämtad 2022-01-22)
26 Hsiung, Christopher Weidacher. China’s Evolving Security Alignment with Russia – Content, Motivations and Future Prospects. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2021, s. 2-3, 6.
27 Reuters. Stolyarov, Gleb. Moscow plays down threat of U.S. electronics curbs. 2022. https://www.reuters.com/world/europe/moscow-plays-down-threat-us-electronics-curbs-2022-01-20/ (Hämtad 2022-01-22)
Reuters. Strohecker, Karin. Explainer: How Western sanctions might target Russia. 2022. https://www.reuters.com/markets/europe/how-financial-western-sanctions-might-target-russia-2022-01-19/ (Hämtad 2022-01-22)
28 The Economist. The Kremlin has isolated Russia’s economy. 2021. https://www.economist.com/briefing/2021/04/23/the-kremlin-has-isolated-russias-economy (Hämtad 2022-01-22)
29 Nationalencyklopedin. Richard Sorge. 2022. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/richard-sorge (Hämtad 2022-01-22)
Nationalencyklopedin. Andra världskriget. 2022. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/andra-världskriget (Hämtad 2022-01-22)
30 TASS. Putin, Xi to approve crucial political document in Beijing, Chinese politician says. 2022. https://tass.com/world/1381839 (Hämtad 2022-01-22)
Reflektion
 |
| Bild 1. Flygrutt mellan Moskva och Leipzig. |
Luftläget över västra, centrala samt del av östra Europa vid starten från Moskva förefaller varit normalt, likväl när flygplanet befann sig i höjd med Solovetskijöarna samt vid landningen i Leipzig (se bild 2).2 Det vill säga det förefaller inte funnits några avlysningar, eller exempelvis väderfenomen som kan ha orsakat den stora omvägen som flygplanet förefaller tagit för att ta sig mellan Moskva och Leipzig en lördag kväll i januari månad (vilket säkerligen utgör ett grundfundament till den diskussion som har uppstått kring flygrutten på sociala medier). Detta utgör även ett viktigt ingångsvärde att ta i beaktande i det fortsatta resonemanget kring denna flygrutt.
 |
| Bild 2. Luftlägesbild. |
Vilka naturliga orsaker kan då funnits till denna rutt? En förklaring kan ha varit till att det ryska flygplanet hade en last som skulle till Finland, noterar man på kartan vilka flygplatser som finns i närheten av dess flygväg kan det utgjorts av Kuussamo, Vasa, Kajaani, Jyväskylä, Tampere och Åbå och i något skede av dess flygningen har de erhållit en kontraorder för att leverera sin last till Leipzig istället. Däremot får det snarare ses som att det är de inledande flygplatserna i sådant fall som det kan ha tänkts levererats någon last till med anledning av flygvägen. Dock förklarar det inte varför flygplanet i sådant fall hade en mer direkt flygväg till Finland. Ett annat alternativ kan vara att FlightRadar24 av olika anledningar uppvisat en felaktig flygväg, vilket har inträffat genom åren som tjänsten har funnits tillgänglig. De två teserna får ses som de mest troliga förklaringarna, om en icke fientlig intention skall beaktas, med anledning utav att luftlägesbilden i övrigt förefaller varit utan begränsningar i form av dåligt väder och/eller avlysningar utifrån hur övriga flygplansrörelser har genomförts i västra, centrala och östra Europa under den aktuella tidsrymden.
Det resonemang som dock förts på sociala medier är att den ovan omnämnda flygningen skall ha utgjort en inhämtningsflygning, det vill säga någon form av information har inhämtas (exempelvis avseende förbandsplaceringar, aktiva radarsystem med mera). Här finns ett exempel från 1980-talets Sverige som kan belysas, som får anses ha en hög källtillförlitlighet. I boken Hemligstämplat - svensk underrättelsetjänst från Erlander till Bildt framför författaren Michael Fredholm att det sovjetiska, numera ryska, flygbolaget Aeroflot i bland tenderade avvika från sina flygrutter och flyga över svenska militärområden. Enligt honom genomfördes dessa avvikelser från flygrutterna sannolikt ibland för att genomföra fotografering men även för att medge sovjetiska bombflygspiloter att öva inflygning mot eventuella svenska målval i händelse av en väpnad konflikt.3
Här är det även intressant att notera hur Ryssland förefaller exploaterat de möjligheter som avtalet Open Skies medgav, numera är varken Ryssland eller USA en del i Open Skies avtalet. I en artikel i Foregin Policy från 2017 framkommer det att ryska underrättelseofficerare förefaller antingen genomfört kommunikation gentemot dess Open Skies flygplan vid överflygningar eller genomfört någon form av invisning mot intressanta inhämtningsobjekt för att dokumentera längs flygplanets flygväg när de agerat i USA.4 Därutöver får det även anses utgöra en möjlighet att till synes civila flygplan (såsom det flygplan som beskrivs), jämför med de svenska signalspaningsflygplanen,5 kan genomföra olika former av signalspaning längs en flygväg, varvid även detta får anses utgöra en möjlighet som genomförts över Finland. En annan möjlighet är att luftlandsättning av personal från ett civilt jetflygplan kan ha genomförts, vilket förefaller prövats under det kalla kriget.6
Vad som skulle kunna tyda på att det varit en inhämtningsflygning är den nästintill totala avsaknaden i den finska mediabilden avseende några former av beredskapshöjande åtgärder som genomförts hos dem i det nuvarande försämrade säkerhetsläget. Denna mediabild kan jämföras med den svenska, där det mer eller mindre utmålas att kriget kan komma vilken dag som helst, men även rapporter avseende olika former av förbandsrörelser hos Försvarsmakten. Beroende på vilken form av inhämtningskapacitet Ryssland har i Finland och hur väl Finland lyckats dölja beredskapshöjande åtgärder, kan det utgöra ett skäl för att ta en risk och genomföra en inhämtningsflygning med en tillsynes civil flygplanstransport.
Går det då att dra några slutsatser från denna flygning? Nej i praktiken går det inte, detta med anledning utav att det är en helt civil flygning som genomförts. Varvid diskussionen säkerligen kommer fortgå, men något konkret kan inte bestämmas utan i detta fallet blir det att myntet har två sidor. Det kan ha varit en tillsynes märklig civil flygning eller en inhämtningsflygning som genomförts. Avslutningsvis, ingen nämnd och ingen glömd ett stort tack till civila och militära flygledare samt flygförare som under dagen hjälpt undertecknad med att försöka ge naturliga förklaringar till denna flygrutt som berörts i inlägget.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Foregin Policy 1 (Engelska)
Försvarsmakten 1 (Svenska)
TASS 1 (Engelska)
Fredholm, Michael. Hemligstämplat: svensk underrättelsetjänst från Erlander till Bildt. Stockholm: Medströms bokförlag, 2021.
Suvorov, Viktor. Spetsnaz: Sovjets hemliga terrorarmé. Stockholm: Timbro, 1989.
Slutnoter
1 Flygrutt hämtad från FlightRadar24 2022-01-16.
2 Luftlägesbild samt flygrutt mellan Moskva och Leipzig hämtad från FlightRadar24 2022-01-16.
3 Fredholm, Michael. Hemligstämplat: svensk underrättelsetjänst från Erlander till Bildt. Stockholm: Medströms bokförlag, 2021, s. 198.
4 Foreign Policy. Dorfman, Zach. The Secret History of the Russian Consulate in San Francisco. 2017. https://foreignpolicy.com/2017/12/14/the-secret-history-of-the-russian-consulate-in-san-francisco-putin-trump-spies-moscow/ (Hämtad 2022-01-16)
5 Försvarsmakten. S 102 B. 2013. https://www.forsvarsmakten.se/sv/information-och-fakta/materiel-och-teknik/luft/s-102-b/ (Hämtad 2022-01-16)
6 Suvorov, Viktor. Spetsnaz: Sovjets hemliga terrorarmé. Stockholm: Timbro, 1989, s. 182.
Reflektion
Den 11JAN2022 passerade två stycken landstigningsfartyg av Roputja klassen och ett av Ivan Green klassen ur den ryska Norra Marinen (NM) in i Östersjön.1 Sedan tidigare finns fyra stycken landstigningsfartyg ur Roputja klassen baserade i Östersjön tillhörande 71. Landstigningsfartygsbrigaden i den ryska Östersjömarinen (ÖM). Ingående därutöver i 71. Landstigningsfartygsbrigaden är två stycken Pomornik svävare, tre stycken Diugon, två stycken Ondatra och tre stycken Serna landstigningsfartyg, dessa fartyg är av mindre storlek.2 Således har ÖM totalt 14 stycken landstigningsfartyg av olika klasser för att kunna genomföra landstigningsoperationer med i Östersjön. Praktiskt torde dock inte alla landstigningsfartyg vara gripbara över tid för ÖM utav olika anledningar.
Roputja klassen utgör den största/tyngsta klassen av landstigningsfartyg som ÖM har till sitt förfogande. Fartygsklassen kan exempelvis transportera 8-10 stridsvagnar tillsammans med 150 soldater eller 10-12 pansarskyttefordon med 150 soldater.3 Ivan Gren klassen kan förflytta exempelvis 13 stridsvagnar tillsammans med 300 soldater eller 36 stycken pansarskyttefordon tillsammans med 300 soldater därutöver har fartyget även två stycken helikoptrar av modellen Ka-29.4 En konklusion blir således att med de tre landstigningsfartygen ur NM som nu befinner sig i Östersjön har den tunga landstigningskapaciteten, tillfälligt, nästintill fördubblats i Östersjön. Dock bör det beaktas att det är en teoretisk modell, praktiskt kan ÖM ha en eller flera Roputja fartyg på översyn eller dylikt, varvid de i sådant fall inte skulle vara gripbara. Vad som dock kan konstateras är att alla Roputja fartygen ingående i ÖM förefaller befinna sig i Östersjön vid skrivande stund.
Vad innebär då detta praktiskt, utöver att den stora/tunga landstigningskapaciteten i princip fördubblats på ett dygn i Östersjön? Det första tanken är givetvis att möjligheterna för att kunna genomföra en större landstigningsoperation har ökat. Traditionellt lämpar sig Östersjön för landstigningar från våren till hösten,5 varvid en landstigningsoperation vid dags datum inte torde vara realistisk utifrån det antagandet. Denna uppfattning motbevisades dock under december månad 2021,6 då den ryska Östersjömarinen de facto genomförde en landstigningsövning.7 Därutöver har även landstigningsövningar genomförts med mindre landstigningsfarkoster i februari månad och med svävare samt större landstigningsfartyg i mars månad sedan tidigare i Östersjön.8
Vad som dock bör beaktas är att landstigningsoperationer är mycket komplexa och desto större de är desto mer komplexa blir de. Planeringen för denna typ av operationer är även långsiktiga. Det vill säga det tar månader eller år att planera därav genomförs planeringen i förväg, där bland annat faktorer som motangrepp av kärnvapen beaktas. Dock finns exempel från andra världskriget avseende sovjetiska taktiskt-operativa landstigningar som planerades under 24 timmar. Komplexiteten i operationen blir avhängt dess ingående delar såsom tillhörande luftlandsättningar, flygunderstöd, maritimt skydd för genomförandet av överskeppningen men även landstigningen, minsvepning med mera.9 Därutöver är även en landstigningsoperation väder beroende, framförallt om amfibiska fordon skall simma in till stranden vid landstigningen. Landstigningsoperationen är även terrängberoende det vill säga det måste finnas utrymme för förbanden som landstiger.10 Således finns en rad faktorer som kan begränsa en landstigningsoperations genomförande, där väderfaktorn torde vara den mest avgörande.
En annan intressant aspekt med de landstigningsfartyg som nu befinner sig i Östersjön ur NM, är att delar ur den 61. Marininfanteribrigaden ingående i NM11 genomförde övningsverksamhet tillsammans med den 336. Marininfanteribrigaden ingående i ÖM12 under augusti månad 2021 i Östersjön.13 Det skulle kunna innebära att till exempel chefer i huvudsak utgjorde den övade truppen i augusti, med tanke på det låga deltagarantalet ca 100 stycken. Ett sådant samövningsmoment skulle kunnat syfta till att agera tillsammans med de båda förbanden i något hänseende vid någon tidpunkt. Detta skulle i förlängningen möjligen kunna innebära att de tre ryska landstigningsfartygen ur NM i sådant fall medfört både marininfanteri och tillhörande materiel lastat från sin hemmabas på Kolahalvön.
En tredje aspekt åtminstone vad avser Roputja klassen är att dessa landstigningsfartyg även kan användas för utläggning av sjöminor, vilket även övats genom åren av ÖM.14 Det innebär att den ryska förmågan att kunna avregla områden i Östersjön genom sjömineringar även har ökat med dessa landstigningsfartyg. En fjärde aspekt till varför landstigningsfartygen från NM nu befinner sig i Östersjön och till hamn i Baltjisk kan vara att de transporterat materiel från Kolahalvön till den ryska exklaven Kaliningrad. Förfarandet kan te sig synnerligen omständligt, dock kan det finnas fördelar med ett dylikt agerande då det kan medge en mer dold ilastning på Kolahalvön om man vill dölja något specifikt än vad till exempel ilastning av materiel i Sankt Petersburg eller Ust-Luga innebär för att flytta den till Kaliningrad.
Utifrån de olika aspekter som berörts bör det dock beaktas att större landstigningsfartyg utgör en strategisk eller operativ förmåga inom ramen för offensiv verksamhet. Det vill säga fartygen är konstruerade och har som huvuduppgift att förflytta militära förband med ingående materiel för att genomföra en landstigning och ta terräng. Därmed får det ses som möjligt utifrån att en landstigningsövning har genomförts i december, att en landstigningsövning även kan komma att genomföras i januari eller februari månad. Denna landstigningsövning kan möjligen även omfatta samtliga större ryska landstigningsfartyg i Östersjön. Ett sådant agerande skulle troligtvis utlösa en svensk motreaktion med anledning av hur Försvarsmakten agerade i oktober 2020 i samband med en rysk landstigningsövning.15
Det är även möjligt att landstigningsfartygen ur NM enbart befinner sig i Östersjön som en strategisk signal med anledning av det försämrade säkerhetsläget som råder. Således är det även en möjlighet att de enbart kommer ligga till kaj för att visa "flagg". Ett signal agerande kan även innebära att landstigningsstyrkan ur NM tillsammans med delar ur ÖM landstigningsbrigad genomför övningsverksamhet till sjöss utan landstigning. Vilket i sig även skulle kunna utgöra en form av strategisk signalering i det rådande säkerhetsläget med tanke på storleken den landstigningsstyrkan skulle ha.
Avslutnings- och sammanfattningsvis, det går inte entydigt identifiera vad landstigningsstyrkan ur NM har för avsikt med sin närvaro i Östersjön. Dock kan det konstateras att det får ses möjligt att genomföra landstigningar även i januari och februari månad om väderbetingelserna är goda, vilket innebär att det möjligen kommer genomföras. Därutöver kan det konstateras att den tunga landstigningskapaciteten har nästintill fördubblats, vilket får ses som ett synnerligen anmärkningsvärt ryskt agerande i ett redan spänt säkerhetsläge med anledning utav att större landstigningsfartyg utgör ett offensivt verktyg för den strategiska och operativa nivån. Det vill säga agerandet är inte spänningsdämpande utan snarare eskalerande.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Aftonbladet 1 (Svenska)
Rysslands Försvarsministerium 1, 2, 3, 4, 5, 6 (Ryska)
TASS 1 (Engelska)
Totalförsvarets forskningsinstitut 1, 2 (Engelska)
Försvarsmakten. Handbok Markstrid - motståndaren. Stockholm: Försvarsmakten, 2021.
Ulfving, Lars. Rysk krigskonst: en introduktion till den ryska militärvetenskapen sedd i ett militärteoretiskt, empiriskt och historiskt perspektiv. Stockholm: Försvarshögskolan, 2005.
Slutnoter
1 Aftonbladet. Grandlund, John. Bilder: Här seglar ryska landstigningsfartyg in i Östersjön. 2022. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/0G0A46/bilder-har-seglar-ryska-landstigningsfartyg-in-i-ostersjon (Hämtad 2022-01-12)
2 Kjellén, Jonas. The Russian Baltic Fleet – Organisation and role within the Armed Forces in 2020. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2021, s. 34, 72-73.
3 Ibid. s. 34, 63.
4 TASS. Russia’s new amphibious assault ships to differ radically from Ivan Gren-class warships. 2019. https://tass.com/defense/1065269 (Hämtad 2022-01-12)
5 Kjellén, Jonas. The Russian Baltic Fleet – Organisation and role within the Armed Forces in 2020. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2021, s. 63.
6 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Försvarsexperter: Sveriges säkerhetsläge försämras vid ett krigsutbrott. 2021. https://www.dn.se/sverige/forsvarsexperter-sveriges-sakerhetslage-forsamras-vid-ett-krigsutbrott/ (Hämtad 2022-01-12)
7 Ibid.
Министерство обороны Российской Федерации. Морские пехотинцы Балтийского флота приступили к практическим занятиям по морской десантной подготовке. 2021. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12399743@egNews (Hämtad 2022-01-12)
8 Министерство обороны Российской Федерации. На Балтийском флоте состоялось учение по переброске боевой техники на десантных катерах. 2020. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12275868@egNews (Hämtad 2022-01-12)
Министерство обороны Российской Федерации. На Балтийском флоте прошло учение по переброске и высадке морского десанта. 2020. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12283756@egNews (Hämtad 2022-01-12)
Министерство обороны Российской Федерации. На Балтийском флоте отрабатывалась высадка морского десанта. 2018. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12169170@egNews (Hämtad 2022-01-12)
9 Ulfving, Lars. Rysk krigskonst: en introduktion till den ryska militärvetenskapen sedd i ett militärteoretiskt, empiriskt och historiskt perspektiv. Stockholm: Försvarshögskolan, 2005, s. 198-199.
10 Försvarsmakten. Handbok Markstrid - motståndaren. Stockholm: Försvarsmakten, 2021.s. 142.
11 Westerlund, Fredrik (red). Oxenstierna, Susanne (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2019, s. 38, 45.
12 Ibid. s. 37, 45.
13 Министерство обороны Российской Федерации. Корабли и катера БФ в рамках учения с подразделениями морской пехоты Балтийского и Северного флотов отработали задачи по высадке десанта. 2021. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12376729@egNews (Hämtad 2022-01-12)
14 Министерство обороны Российской Федерации. Большие десантные корабли Балтийского флота во время плановых занятий по боевой подготовке выполнили минные постановки в морских полигонах. 2018. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12166846@egNews (Hämtad 2022-01-12)
Министерство обороны Российской Федерации. Большой десантный корабль Балтийского флота в рамках проверки боеготовности выполнил минные постановки в море. 2019. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12254561@egNews (Hämtad 2022-01-12)
15 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Ryska landstigningsfartyg utlöste höjd svensk beredskap. 2020. https://www.dn.se/nyheter/sverige/ryska-landstigningsfartyg-utloste-hojd-svensk-beredskap/ (Hämtad 2022-01-12)
Reflektion
Den 06JAN2022 uttalade sig Sveriges Statsminister, Magdalena Andersson, rörande det aktuella säkerhetspolitiska läget med ett pressmeddelande. Pressmeddelandet var kort och koncist, vad som dock kan ifrågasättas är varför inte Ryssland utpekades explicit av Statsministern som orsaken till pressmeddelandet. Nu blir det implicit, varvid läsaren måste tolka det eller att nyhetsbolag genomför en tolkning och förmedlar den, utifrån de faktorer som framförs i pressmeddelandet såsom försämrat säkerhetsläge i vårt direkta närområde, ifrågasättande av den europeiska säkerhetsordningen med mera. Detta kan jämföras med Finlands President, Sauli Niinistö, nyårstal där mer eller mindre samma säkerhetspolitiska faktorer framfördes som i den svenska Statsministerns pressmeddelande, men Ryssland utpekades explicit som orsaken.
Att Statsministerns uttalande inte kommit tidigare kan säkerligen härledas till att Sveriges Utrikesminister, Ann Linde, genomfört en tjänsteresa till USA mellan den 05-08JAN2022 för att bland annat träffa dess vice utrikesminister, Wendy Sherman, dess biträdande nationella säkerhetsrådgivare, Jonathan Finer, med flera. Där Utrikesministern bland annat diskuterat det så kallade ryska säkerhetsförslaget, som i grunden kan förändra hela den europeiska säkerhetsordningen. Varvid det är intressant att notera hur tydlig Utrikesministern är i förhållande till Statsministerns pressmeddelande. På motsvarande sätt var Försvarsminister, Peter Hultqvist, tydlig med vad det ryska så kallade säkerhetsförslaget innebar, innan Statsministerns pressmeddelande.
Sveriges Överbefälhavare, General Micael Bydén, får anses utgöra den myndighetsperson som varit mest tydlig med vad konsekvenserna av de nuvarande ryska agerandet innebär praktiskt för Sverige, men även vad konsekvenserna kan bli för svensk säkerhetspolitik i förlängningen om de skulle realiseras. Där det sistnämnda kanske snarare borde framkommit i Statsministerns pressmeddelande då det är den politisk-strategiska nivån som fastställer den svenska säkerhetspolitiska linjen och Försvarsmakten utgör en delmängd av flertalet myndigheter som exekverar den. Vad avser den politisk-strategiska nivån är det även intressant att notera diskrepansen i vad som förmedlats på det sociala mediet Twitter efter samtalet mellan Nato:s Generalsekreterare, Jens Stoltenberg, och Sveriges Statsminister den 07JAN2022 avseende den nuvarande säkerhetspolitiska situation. Där den första parten skriver om Ukraina och Ryssland emedan den andra parten framför vikten av att upprätthålla den europeiska säkerhetsordningen.
Men, vad som blir synnerligen intressant och skulle kunna tolkas, och sannolikt tolkas av både den ryska Ambassaden i Sverige men även den ryska Generalstaben samt Utrikesministeriet i Moskva, som en tydlig strategisk signalering mot Ryssland är det som även framförs på den svenska Statsministerns officiella Twitter konto efter samtalet med Nato:s Generalsekreterare. I form av att ett ytterligare fördjupat samarbete mellan Sverige och Nato förefaller kunna påbörjas. Vilket utifrån den nuvarande säkerhetssituationen i sådant fall får anses utgöra ett lovvärt initiativ. Dock innebär ett ytterligare fördjupat samarbete, i förhållande till det vi redan har med den västliga försvarsalliansen Nato, inte säkerhetsgarantier vilket Nato:s Generalsekreterare framfört tidigare. Häri uppstår även frågan hur pass mycket kan man fördjupa ett samarbete utan att de facto bli medlem? Varvid Riksdagen kanske bör föra en ordentlig diskussion kring den så kallade Nato optionen som en majoritet i Riksdagen vill införa, men även vad ett Nato medlemskap de facto innebär för Sverige utifrån det nuvarande säkerhetsläget och inte kategoriskt framföra det hela som en så kallad icke-fråga.
Sverige har under ett antal decennium kunnat påvisa en relativt stabil säkerhetspolitisk linje med en bred majoritet bakom den i Riksdagen, det har oftast uppnåtts ett konsensus kring linjen. Vad som kan noteras sedan 2008 är att den svenska säkerhetspolitiska linjen blivit allt mer divergerande trots ett ökat säkerhetshot mot vårt land. Kort sagt, desto allvarligare hotbilden blir desto mer osammanhängande blir bilden av en sammanhållen svensk säkerhetspolitisk linje. Trots ett nyligen fattat försvarsbeslut, med en omfattande säkerhetspolitisk analys, får både analysen men även försvarsbeslutet anses överspelad i skrivande stund. Det vill säga de säkerhetspolitiska läget har återigen förändrats. Även om de stundande förhandlingarna kring det ryska säkerhetsförslaget från och med den 10JAN2022 enbart slutar i diskussioner har inte säkerhetsläget blivit bättre av det, utan vi befinner oss troligtvis i början av en markant försämring utav säkerhetsläget i och med det tydliga agerandet av Ryssland i säkerhetsfrågan kring dess närområde.
Avslutningsvis, det nuvarande säkerhetspolitiska läget får anses som allvarligt utifrån mängden analytiker men även Statsministrar, Premiärministrar och Presidenter som uttalat sig i frågan runt om i Europa. Därmed krävs även klarspråk och en tydlig och sammanhållande linje utav Sverige. Linjen divergerar för mycket nu för att kunna anses som trovärdig, vilket i slutändan kan exploateras till vår nackdel. Därutöver, desto mer den divergerar i den interna svenska debatten desto otydligare blir den för medborgarna i vårt land varvid försvarsviljan kan påverkas menligt.
Have a good one! // Jägarchefen