Om stridens psykologi – Del 11: Att komma hem

I boken Soldatens återkomst från 1940 beskriver den svenske författaren och nobelpristagaren Eyvind Johnson hur den ärrade soldaten återvänder från kriget till ett samhälle han inte känner igen där han möter människor som inte bara har en oförståelse för de uppoffringar han gjort utan även rent ut föraktar honom. Temat känns sannolikt bekant och [...]

Farliga för fienden – inte mot varandra

Det finns en fara i att diskutera ovälkommet beteende eftersom det kan framstå som att man försöker relativisera händelser eller förminska de drabbades vittnesmål. Denna artikel reflekterar kring hur myndigheten hanterade SVT granskning av K 3 i december 2020. Det handlar inte om att kritisera de som valde att träda fram eller att försvara det beteende [...]

Inför nya året: Nervkrig i Mellanöstern

Vem minns hur läget såg ut för ett år sedan? Det började med den uppseendeväckande amerikanska likvideringen av en högt uppsatt iranier – generalen Qassem Suleimani – som Vita huset höll ansvarig för allehanda iranska eller pro-iranska attacker mot amerikanska eller pro-amerikanska mål, som USA:s ambassad i grannlandet Iraks huvudstad Bagdad. Det fortsatte med Irans [...]

Norge i FN:s säkerhetsråd

Efter ett intensivt kampanjande tog Norge vid årsskiftet plats som icke-permanent medlem av FN:s säkerhetsråd. Senast det begav sig var 2001–2002. FN-ambassdören Mona Juul kan dock säkert känna viss hemkänsla vid det hästskoformade bordet i Säkerhetsrådet sal, inredd av arkitekten Arnstein Arneberg med en hoppingivande fresk av Per Krogh i bakgrunden. På prislappen för kampanjen [...]

De stupade för Norge 1940

Ett hundratal svenska medborgare som stupade i norsk krigstjänst 1940-45 hedras i Oslo på Västra gravlunden. Denna kategori av svenskar under andra världskriget lyfts mycket sällan fram i svenska verk och det är därför extra angenämt att de nu tas upp i en ny norsk bok, De ga sitt liv for Norge i 1940 av Knut Flovik Thoresen.

I Thoresens bok är det givetvis fokus på norrmän och på striderna 1940, och därför skildras inte alla svenskar som hedras på Västra gravlunden utan enbart de sex som stupade under de två månader som tyskarnas fälttåg i Norge 1940 pågick. Även de två frivilliga från Estland som stupade för Norge finns med. Ytterligare nationaliteter, som danskar, engagerade sig som frivilliga, men så vitt känt var det enbart svenskar och estländare som under våren 1940 stupade för Norge. 

En röd tråd bland de utländska frivilliga för Norge var att många av dem tidigare varit frivilliga för Finland, alltså under vinterkriget. Man kan nog säga att för många var beslutet att ställa upp grundat inte bara i en sympati för norrmännen utan även i den känsla för Skandinavien och Norden som utvecklats under 1800-talet och växte på grund av Sovjets aggressiva hållning gentemot Finland utmynnande i angreppet den 30 november 1939. 

Oavsett om man vill få ett bättre grepp om striderna i Norge 1940 eller om man är på jakt efter information om enskilda norska eller svenska stupade är detta en rik källa. Det är smått fantastiskt att Thoresen lyckats så väl med att samla in och presentera alla uppgifter om både strider och personöden. Som ett resultat av sitt insamlande skriver han insiktsfullt om hur oförberett Norge som stat var, men också hur, relativt sett, rätt väl många norrmän trots allt slogs mot den både krigserfarna och modernare tyska krigsmakten. Norrmännen stred ju också längre än vad många andra europeiska folk gjorde vid tyskt angrepp. 

Till bokens avsnitt om svenska stupade kan jag bara tillägga att så vitt jag förstår var det också minst fem svenska frivilliga 1940 som blev svårt sårade. För övrigt var det en svensk som under det att striderna pågick uppgavs ha stupat, men det visade sig vara ett missförstånd. Han klarade sig helskinnad från strider på flera platser i både södra Norge och vid Narvik. Denne man, en 1940 rätt ung K 3-fänrik, avled först  2016. Trots efternamnet var han inte det minsta norsk, han hade däremot dansktyska rötter. Han hette Jan Danielsen och jag hade förmånen att få nedteckna hans livsöde i Jan och Nordens frihet.  

Det är inte alltid så att de svenska nätbokhandlarna tar in alla norska böcker, men De ga sitt liv for Norge i 1940 finns i alla fall att få tag på hos Adlibris och CDON. Har du ett gediget intresse för Norge 1940 och/eller svenska frivilliga bör du absolut skaffa denna bok.

En flygövning med strategiska förtecken

Reflektion

Den 22DEC2020 meddelade Sydkoreas försvarsledning att kinesiskt och ryskt stridsflyg hade genomfört en samövning inom Sydkoreanskt flygidentifieringsområde,1 vilket utgör ett område i internationellt luftrum som sträcker sig från den egna nationens luftrum och utåt. Detta skapar ett buffertområde som nationer använder för att erhålla en förvarning avseende flygverksamhet för sitt luftförsvar, vilket utgör en metod flera nationer använder sig utav.2 Övningen förefaller omfattat fyra stycken kinesiska H-6K strategiska bombflygplan, två stycken ryska TU-95MS strategiska bombflygplan samt stridsledningsflygplan av modellen A-50U och jaktflygplan av modellen SU-35S, den totala storleken på den gemensamma flygstyrkan skall ha uppgått till 19 stycken flygplan. Enligt det ryska försvarsministeriet skulle, som minst den ryska, styrkans verksamhet letts från det ryska stridsledningsflygplanet.3

Den minnesgode kommer säkerligen ihåg en tidigare samövning med kinesiska och ryska luftstridskrafter i Sydkoreanskt flygidentifieringsområde under 2019. Denna samövning resulterade i att sydkoreanskt jaktflyg öppnade eld med automatkanon och avfyrade över hundratalet projektiler gentemot ett ryskt stridsledningsflygplan av modell A-50U, i och med att sydkoreanskt luftrum skulle blivit kränkt över de omstridda Liancourtöarna av det stridsledningsflygplanet.4 Under den samövningen deltog Kina med bl.a. två stycken H-6K strategiska bombflygplan och Ryssland med bl.a. två stycken TU-95MS strategiska bombflygplan.5 Den totala storleken på den gemensamma styrkan under samövningen 2019 utgjorde totalt sex stycken flygplan, tre från vardera land.6

Vad gör då denna samövning intressant? För det första är det strategiska förmågor som övats. Både H-6K samt TU-95MS utgör en av tre delar i de båda ländernas kärnvapenförmåga, där de övriga två delarna utgörs av mark- och sjöbaserad kärnvapenförmåga.7 Tillsammans skapar det den s.k. kärnvapentriaden. För det andra utgör 2020 strategiska samövning mellan Kina och Ryssland mer än en tredubbling av deltagande luftfarkoster, jämfört med den som genomfördes 2019. Dock förefaller huvuddelen utgjorts av ryska jaktflygplan, vilket ej förefaller deltagit under samövningen 2019. Dock blev det deltagande ryska stridsledningsflygplanet beskjutit 2019, varvid den deltagande jakteskorten 2020 möjligen utgjorde en tydlig signal/markering ffa. mot Sydkorea. För det tredje kan det vara möjligt att det ryska stridsledningsflygplanet ledde den gemensamma flygstyrkan, åtminstone del av tiden mtp. hur dess färdväg var.8 Vilket i sådant fall skulle kunna indikera ett tydligt fördjupat strategiskt samarbete mellan Kina och Ryssland maa. de deltagande förmågornas karaktär, men även ett operativt samarbete.

För det fjärde får det ses som troligt att för de båda länderna utgjorde samövningen en tydlig strategisk signalering mot ett flertal länder i området där övningen genomfördes mtp. olika territoriella dispyter. Vilket strategiskt bör beaktas trots att det ryska försvarsministeriets officiella hållning är att samövningen ej var riktad mot någon tredje part. För det femte förefaller Kinesiska bedömare se framför sig en ökning av samövningar, med strategiska flygplan och Ryssland. Intressant i sammanhanget är att det Kinesiska Försvarsministeriet även förefaller se framför sig en ökad förmåga att kunna genomföra gemensamma operationer tillsammans med Ryssland.9 Vilket skulle kunna indikera ett än mer fördjupat samarbete mellan Kina och Ryssland, än vad som nu genomförs.

Vad som även bör noteras är den ryske Presidenten, Vladimir Putins, uttalande i oktober 2020 vid tankesmedjan Valdais årliga diskussionsforum. Nämligen att en militär allians tillsammans med Kina i teorin skulle kunna vara möjligt och det var något som Ryssland ej utesluter. Detta trots en hög grad av förtroende och samarbete som i grunden ej gör att en allians krävs mellan de två länderna enl. Rysslands President.10 Dock får uttalandet anses utgöra en tydlig strategisk kursändring mtp. att Rysslands President i december 2019 ej såg det som en möjlighet och inte heller intill det aktuella uttalandet.11 Dagen efter Rysslands President hade genomfört uttalandet vid Valdai genomförde Kinas utrikesministerium en presskonferens. Varvid frågan kring en militär allians mellan Kina och Ryssland ställdes. Svaret på den frågan var att Kina ej har något förbjudet område i sitt samarbete med Ryssland.12 Således var det ej ett blankt nej som t.ex. Rysslands President framförde 2019 till en militär allians mellan de båda länderna.

Vad som även bör noteras är det känsliga teknologiutbyte som genomförs mellan de båda länderna och som Rysslands President berörde i sitt tal.13 I Rysslands fall handlar det om, vad som är känt, överföring av strategisk förvarningsförmåga14 och Kina förefaller hjälpa, i vad som är känt, Ryssland med teknologi i hur tillgång till information på Internet skall kunna begränsas.15 Dock får det ses som möjligt att andra strategiska teknikutbyten även genomförs mellan de båda länderna. Detta mtp. hur Rysslands President valde att uttala sig i frågan, vid Valdais årliga diskussionsforum 2020.

Avslutningsvis, flygövningarna 2019 och 2020 tillsammans med Rysslands strategiska kursändring bör ses i ett betydligt större perspektiv än att ett antal flygplan från de båda länderna har övat i Sydkoreansk flygidentifieringsområde. Vilket de flesta internationella tidningar valde att fokusera på. Snarare bör det ses som en möjlig strategisk kursändring hos de båda länderna, med tydliga strategiska implikationer för både Europa och Nordamerika. För samarbetet mellan Kina och Ryssland har under en lång tid avfärdats. Dock förefaller det tryck de båda länderna nu är utsatta för och som bl.a. i Rysslands fall kommer öka med den antagna Amerikanska försvarsbudgeten och dess lagtexter mot dess gasexport. Vilket kan utgöra en faktor som driver dem i "varandras famn". Dock torde samarbetat vara mer av karaktären "min fiendens fiende" är min vän, hos de båda länderna. Vilket i förlängningen kan visa sig vara ett farligt samarbete för båda parterna. Dock bör frågan kring en ev. geostrategisk uppdelning, hos de båda länderna i deras säkerhetspolitiska samarbete, nu bör börja ställas. Om än att den kan vara "luddig". Detta då de båda länderna har allt att vinna på det, för att kunna fokusera sina resurser som ej är oändliga maa. det "tryck" de båda länderna är utsatta för.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Associated Press 1 (Engelska)

Bulletin of the Atomic Scientists 12 (Engelska)

Global Times 1 (Engelska)

Jägarchefen 1 (Svenska)

Kinas Utrikesministerium 1 (Engelska)

Reuters 1234 (Engelska)

Rysslands Försvarsministerium 1 (Ryska)

Rysslands President 1 (Engelska)

TASS 1 (Engelska)

The Drive 1 (Engelska)

The Financial Times 1 (Engelska)

Slutnoter

1 Reuters. South Korea scrambles jets as Chinese, Russian aircraft enter air defence zone. 2020. https://www.reuters.com/article/us-southkorea-china-russia/s-korea-scrambles-jets-as-chinese-russian-aircraft-enter-air-defence-zone-idUSKBN28W139 (Hämtad 2021-01-03)

2 The Financial Times. Sevastopulo, Demetri. Q&A: What is an air defence identification zone?. 2013. https://www.ft.com/content/26cf55ce-58da-11e3-a7cb-00144feabdc0 (Hämtad 2021-01-03)

3 Министерство обороны Российской Федерации. Министр обороны доложил Верховному Главнокомандующему ВС РФ об успешном выполнении задач совместного воздушного патрулирования самолетами дальней авиации ВКС России и ВВС Китая. 2020. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12331353@egNews (Hämtad 2021-01-03)

Reuters. South Korea scrambles jets as Chinese, Russian aircraft enter air defence zone. 2020. https://www.reuters.com/article/us-southkorea-china-russia/s-korea-scrambles-jets-as-chinese-russian-aircraft-enter-air-defence-zone-idUSKBN28W139 (Hämtad 2021-01-03)

4 Reuters. Lee, Joyce. Osborn, Andrew. First Russian-Chinese air patrol in Asia-Pacific draws shots from South Korea. 2019. https://www.reuters.com/article/us-southkorea-russia-aircraft/south-korea-fires-hundreds-of-warning-shots-at-russian-military-plane-idUSKCN1UI072 (Hämtad 2021-01-03)

5 TASS. Russian, Chinese bombers carry out first joint patrol in Asia-Pacific region — top brass. 2019. https://tass.com/defense/1069966 (Hämtad 2021-01-03)

6 Jägarchefen. Okontrollerbart händelseförlopp. 2019. https://jagarchefen.blogspot.se/2019/08/okontrollerbart-handelseforlopp.html (Hämtad 2021-01-03)

7 Kristensen, Hans M. Korda, Matt. Chinese nuclear forces, 2019, Bulletin of the Atomic Scientists, vol. 75, no. 4, s. 172, 176.

Kristensen, Hans M. Korda, Matt. Russian nuclear forces, 2020, Bulletin of the Atomic Scientists, vol. 76, no. 2, s. 103.

8 The Drive. Newdick, Thomas. South Korea Scrambles Fighters To Intercept Russian And Chinese Bombers On Joint Maneuvers (Updated). 2020. https://www.thedrive.com/the-war-zone/38371/south-korea-scrambles-fighters-to-intercept-russian-and-chinese-bombers-on-joint-maneuvers (Hämtad 2021-01-03)

9 Xuanzun, Liu. Yuandan, Guo. China, Russia hold second joint aerial strategic patrol, which could become ‘routine’. 2020. https://www.globaltimes.cn/page/202012/1210708.shtml (Hämtad 2021-01-03)

10 President of Russia. Meeting of the Valdai Discussion Club. 2020. http://en.kremlin.ru/events/president/news/64261 (Hämtad 2021-01-03)

11 Reuters. Putin says no plans for Russia-China military alliance. 2019. https://www.reuters.com/article/us-russia-china-missiles-idUSKBN1YN1LV (Hämtad 2020-01-XX)

Associated Press. Russian and Chinese bombers fly joint patrol over Pacific. 2020. https://apnews.com/article/beijing-vladimir-putin-moscow-russia-east-china-sea-dfe0b31a067eea6311109922c1c263aa (Hämtad 2021-01-03)

12 Ministry of Foreign Affairs of the People's Republic of China. Foreign Ministry Spokesperson Zhao Lijian's Regular Press Conference on October 23, 2020https://www.fmprc.gov.cn/mfa_eng/xwfw_665399/s2510_665401/t1826262.shtml (Hämtad 2021-01-03)

13 Associated Press. Russian and Chinese bombers fly joint patrol over Pacific. 2020. https://apnews.com/article/beijing-vladimir-putin-moscow-russia-east-china-sea-dfe0b31a067eea6311109922c1c263aa (Hämtad 2021-01-03)

President of Russia. Meeting of the Valdai Discussion Club. 2020. http://en.kremlin.ru/events/president/news/64261 (Hämtad 2021-01-03)

14 Reuters. Balmforth, Tom. Kremlin hails special relationship with China amid missile system cooperation. 2019. https://www.reuters.com/article/us-russia-china-missiles-idUSKBN1WJ0ZP (Hämtad 2021-01-03)

15 Reuters. Tsydenova, Nadezhda. Balmforth, Tom. Russia and China to sign treaty on combating illegal online content. 2019. https://www.reuters.com/article/us-russia-china-internet-idUSKBN1WN1E7 (Hämtad 2021-01-03)

Råttans år

Reflektion

Som sig bör, skall det gångna året summeras. Detta inlägg kommer bestå utav ett urval av säkerhetspolitiska händelser som på ett eller annat sätt påverkat världen under det gångna året och som troligtvis och i vissa fall sannolikt kommer påverka oss under det kommande året. Detta år har enligt den kinesiska mytologin varit råttans år. Tidigare år har jag skrivit ut vad djurets mytologiska innebörd är, men i år får ni en egen inhämtningsuppgift efter ni läst igenom inlägget. Varvid ni sannolikt kommer förstå att det finns en baktanke med valet av händelser undertecknad väljer att belysa. Dock finns det markant fler händelser att belysa, varvid ett flertal inträffat enbart under december månad, som möjligen kan påverka utvecklingen under 2021. Därutöver har undertecknad främst valt att fokusera på vårt direkta närområde. Det finns minst två andra geografiska områden som kommer kunna påverka oss under nästa år, som ej berörs.

Det gångna året inleddes nästintill omedelbart med en säkerhetspolitik kris. Detta i form av den amerikanska likvidering utav den Iranska Generalmajoren Qasem Soleimani. Likvideringen genomfördes med hjälp av en obemannad flygande farkost den 03JAN2020.1 Detta kom föranleda att Iran genomförde ett vedergällningsangrepp mot amerikanska baser i Irak den 08JAN2020.2 Under hela 2020 får spänningen mellan USA och Iran ansetts varit förhöjd, den snart avgående amerikanska presidenten Donald Trump förefaller även i slutet av 2020 övervägt att genomföra ett angrepp mot Iran.3 Det får ses som troligt att dessa spänningar fortsatt kommer råda efter att den nya amerikansk president svärs in den 20JAN2021.

Den andra säkerhetspolitiska händelsen kom strax därefter, om än att vi ännu inte sett det säkerhetspolitiska konsekvenserna fullt ut av den ännu. Denna händelse är givetvis den nu pågående pandemin med COVID-19.4 Dock förefaller de konsekvenserna kunna vara i antågande.5 Trots att vaccineringar nu påbörjats mot COVID-19.6 Får det troligtvis anses att pandemin inte på långa vägar är över,7 och dess följdverkningar torde vara något som världen kommer få leva med ett långt tag in i 2020-talet. De säkerhetspolitiska konsekvenserna av den pågående pandemin kan i värsta fall bli än längre utdragna, beroende på hur nationer kommer påverkas av de mer tydliga konsekvenserna såsom ökad arbetslöshet, försämrad statlig ekonomi osv. Vilket troligen kommer påverka relationer mellan nationer men även sammanslutningar av nationer.

Den tredje säkerhetspolitiska händelsen, blev egentligen ingen händelse. Denna händelse hade kunnat vara övningen Defender-2020. Övningen skulle visa på en höjd förmåga att genomföra trupptransporter från USA över Atlanten till Europa för att bistå de allierade länderna i händelse av en väpnad konflikt.8 I Ryssland förefaller övningen jämförts med Able Archer-1983,9 när världen var ytterst nära en väpnad konflikt mellan Warsawapakten och NATO maa. att Sovjetunionens underrättelsetjänsters slutsats var att ett väpnat angrepp var nära förestående.10 Med anledningen av utbrottet av COVID-19 kom övningen kraftigt skalas ned,11 varvid det sannolikt inte heller blev någon större rysk motövningsverksamhet som hade kunnat resultera i oavsiktlig eskalering. Den svenska övningen Aurora-20 som skulle genomföras parallellt i slutskedet av Defender-2020 kom även att kraftigt begränsas maa. COVID-19 och respektive svenskt förband som skulle ingå i övningen kom genomföra egna lokala alt. regionala slutövningar.12 Dock genomförs nästa års ryska operativa-strategiska övning inom det västra militärdistriktet men även det norra i form av Zapad-2021.13 Varvid det får ses som troligt till sannolikt att en förhöjd säkerhetspolitisk spänning kommer uppstå i norra Europa trots en pågående eller i inledningsskedet avtagande pandemi, från KV II intill KV III 2021 maa. Zapad-2021, ffa. då Defender-2021 även kommer genomföras under KV II 2021.

Den fjärde säkerhetspolitiska händelsen som skall beröras är den pågående kraftmätningen i Medelhavet, som även pågick under 2019 och fortsatte in i 2020,14 och kommer fortsätta in i 2021. Det syns tydligast i Libyen där ett flertal länder är involverade i att stödja de två tydligaste fraktionerna. De länder som främst är involverad utgörs av Egypten, Ryssland och Turkiet.15 Därtill pågår en nygammal kraftmätning mellan Grekland och Turkiet där Frankrike även förefaller blivit involverad under 2020.16 Kärnan i kraftmättningen förefaller utgöras av viljan att exploatera naturresurser som finns i Medelhavet,17 men även en tidigare inneboende konflikt mellan Grekland och Turkiet. Till detta kommer även Turkiets upphandling av S-400 systemet som i slutet av 2020 kom innebära att USA utfärdade sanktioner mot Turkiet.18 Detta kan troligtvis påverka, dels relationerna mellan Turkiet och USA menligt, dels relationerna inom NATO.

Den femte säkerhetspolitiska händelsen utgör Nordstream 2. Likt händelserna i Medelhavet har gasledningen Nordstream 2 utgjort en pågående säkerhetspolitisk tvist under ett flertal år.19 Vad som dock får anses var synnerligen intressant, men troligtvis även kan komma att påverka den säkerhetspolitiska utvecklingen, är att USA förefaller försöka genomföra ett Alexanderhugg gentemot hela projektet, i dess sista stund, för att det ej skall kunna slutföras.20 Vilket säkerligen kommer påverka de redan dåliga relationerna mellan Ryssland och USA,21 än mer. Framförallt utifrån att Rysslands Utrikesminister, Sergej Lavrov, i samband med USA svartlistning av ett antal företag i slutet av 2020 ansågs enl. honom utgöra ett direkt fientligt agerande av USA mot Ryssland.22

Den sjätte säkerhetspolitiska händelsen är väl kanske den mest tydligaste med påverkan på Sverige, nämligen valet i Belarus. Att valet ej skulle genomföras rättssäkert var sedan långt innan ett faktum. Händelseutveckling som kom får även ses vara en sådan som långt innan var trolig, hos de flesta som följt utvecklingen i Belarus genom åren. Att Aleksandr Lukasjenko frivilligt skulle ge upp sin position som President i Belarus kunde redan innan valet ses som obefintligt och förefaller fortsatt vara så. Att Belarus skulle genomföra repressiva åtgärder mot demonstranterna till valresultatet var även väntat,23 men Belarus förefaller även stänga sig mer och mer gentemot delar av omvärlden,24 vilket bör beaktas framgent. Efter valresultatet i Belarus förefaller säkerhetsläget blivit väldigt spänt i Östersjöregionen i och med att den svenska Försvarsmakten iståndsatte en s.k. beredskapsinsats maa. den ökade aktiviteten, och sannolikt även andra spänningar som hade uppstått maa. av valresultatet i Belarus.25 Vilket även visade sig med en rysk maritim landstigning på den numera ryska ön Hogland i finska viken,26 vilket får anses utgöra en tydlig styrkedemonstration maa. att förbandet som genomförde landstigningen kom från den ryska exklaven Kaliningrad.

Därefter kom de säkerhetspolitiska händelserna tätt följa varandra varvid de kommer i en väldigt snabb ordning framgent. Den åttonde säkerhetspolitiska händelsen, vilket dess konsekvenser ännu ej blivit tydliga är USA utdragande från det s.k. Open Skies avtalet.27 Där Ryssland ännu inte genomfört något motsvar. Dock får det ses som troligt att Ryssland fortsatt kommer kvarstanna inom ramen för avtalet. Detta maa. dess låga inhämtningskapacitet genom s.k. fotospaningssatelliter, varvid Open Skies blir en viktig inhämtningsfunktion för dem.28 Vad avser avtal, har det s.k. nya START avtalet, avtal som reglerar mängden kärnvapenstridsspetsar Ryssland och USA får inneha, löpt av och an i utspel under 2020 men även före det.29 Vilket utgör den nionde säkerhetspolitiska händelsen detta år. Huruvida avtalet kommer förnyas torde bekräftas relativt omgående när den nya amerikanska presidenten svärs in i slutet av Januari. Detta maa. att avtalet upphör att gälla den 05FEB2021. Dock får det ses som möjligt att det ej kommer förnyas.

Den tionde säkerhetspolitiska händelsen, vilket vi nu börjar se några konsekvenser utav, är vad som förefaller varit en planerad och överlagd förgiftning, med ett nervgift och tillika massförstörelsevapen, och försök till likvidering från den ryska administrationen gentemot den ryska oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj.30 Vilket förefaller lett till att, dels ett antal nationers medborgare belagts med inreseförbud till Ryssland,31 dels att ett antal bolag verksamma inom sociala medier kommer beläggas med tydliga restriktioner med vad de får publicera i Ryssland.32 Här får det även ses som möjligt att rysk säkerhets- och underrättelsetjänst kommer agera med olika medel och metoder gentemot de som varit verksamma inom ramen för belysa förgiftningen och likvideringsförsöket gentemot Aleksej Navalnyj. Vilket troligtvis, om så sker kommer, föranleda ett än mer aktivt agerande gentemot Ryssland från ffa. västliga länder.

Den elfte säkerhetspolitiska händelsen är att den brittiske Försvarsstabschefen tydligt förklarade att möjligheten finns att ett tredje världskrig kan inträffa,33 vilket får ses som ett synnerligen allvarligt uttalande av en myndighetsperson ffa. från Storbritannien. Detta skulle kunna följas upp med Dagens Nyheters rubriksättning till det svenska försvarsbeslutet. Där rubriksättningen är att den svenska Försvarsmakten skall förberedas för krig.34 Vilket tydligt får anses indikera att säkerhetsläget går i en klar negativ riktning.

Den tolfte säkerhetspolitiska händelsen får utgöra datorintrånget gentemot det amerikanska företaget SolarWind. Där följdverkningarna ej förefaller vara fullständigt klarlagda, förutom att ca 18,000 kunder skall ha drabbats varav en del även utgör amerikanska myndigheter.35 Ryssland har utpekats som skyldig av bl.a. USA Utrikesminister, Mike Pompeo.36 Hur pass mycket information som har lyckats exfiltreras ut från de statliga amerikanska nätverken är okänt, men i vissa sammanhang har det framförts att detta kan vara den största informationsförlusten någonsin för USA (nej det blir ingen fotnot, just nu, på den uppgiften...). I olika sammanhang har det även framförts att detta datorintrång skulle utgöra en form av krigsförklaring mot USA, men även att ett kraftfullt amerikanskt svar krävs.37 Beroende på vilka motåtgärder USA kan tänkas genomföra, om det genomförs, kan det även komma att påverka den säkerhetspolitiska utvecklingen men även säkerhetsläget under det kommande året.

Således, vi lämnar strax om någon timme 2020 och går in mot 2021. Ur ett säkerhetspolitiskt och säkerhetsläge perspektiv är det näst intill omöjligt att förutse vad nästa år bär framför sig. Bortsett från de två närmsta kvartalen. Varvid utvecklingen i Belarus och hur Ryssland väljer att agera gentemot Defender-2021 utgör en del i det hela, till detta skall även Zapad-2021 även inräknas som kommer täcka hela norra Europas västra landgräns. Men även hur USA kan tänkas vidta motåtgärder mot Ryssland maa. SolarWind intrånget. Vilket mycket väl skulle kunna orsaka en s.k. oavsiktlig eskalering. Således 2021 kommer troligtvis innebära en hel del säkerhetspolitiska prövningar, med en samtidigt pågående pandemi.

God Nytt År och en God fortsättning till er alla! // Jägarchefen

Källförteckning

Aftonbladet 1 (Svenska)

British Broadcasting Corporation 1234 (Engelska)

Cable News Network 1 (Engelska)

Dagens Nyheter 12 (Svenska)

Folkhälsomyndigheten 1 (Svenska)

Försvarsmakten 12 (Svenska)

Izvestija 1 (Ryska)

Jägarchefen 123 (Svenska)

Ośrodek Studiów Wschodnich 12 (Engelska)

Radio Free Europe/Radio Liberty 1 (Engelska)

Reuters 1234, 5, 6789101112 (Engelska)

Sky News 1 (Engelska)

Svenska Dagbladet 1 (Svenska)

Sveriges Television 1 (Svenska)

TASS 1 (Engelska)

The Barents Observer 1 (Engelska)

The Financial Times 1 (Engelska)

The Hill 12 (Engelska)

The New York Times 12 (Engelska)

The Space Review 1 (Engelska)

U.S. State Department 1 (Engelska)

Slutnoter

1 Reuters. U.N. expert deems U.S. drone strike on Iran's Soleimani an 'unlawful' killing. 2020. https://www.reuters.com/article/us-usa-iran-un-rights-idUSKBN2472TW (Hämtad 2020-12-31)

2 Reuters. Iran targets U.S. forces. 2020. https://graphics.reuters.com/IRAQ-SECURITY/0100B4VR2Q5/index.html (Hämtad 2020-12-31)

3 The New York Times. Cooper, Helene. Haberman, Maggie. Jakes, Lara. Sanger, David E. Schmitt, Eric. Trump Sought Options for Attacking Iran to Stop Its Growing Nuclear Program. 2020. https://www.nytimes.com/2020/11/16/us/politics/trump-iran-nuclear.html (Hämtad 2020-12-31)

The New York Times. Cooper, Helene. Trump Warns Iran of Retaliation After Attacks on U.S. Embassy in Baghdad. 2020. https://www.nytimes.com/2020/12/23/us/politics/trump-iran.html (Hämtad 2020-12-31)

4 Jägarchefen. Den nationella säkerhetsstrategin och COVID-19. 2020. https://jagarchefen.blogspot.se/2020/03/den-nationella-sakerhetsstrategin-och_29.html (Hämtad 2020-12-31)

5 Sky News. Haynes, Deborah. Risk of new world war is real, head of UK armed forces warns. 2020. https://news.sky.com/story/risk-of-new-world-war-is-real-head-of-uk-armed-forces-warns-12126389 (Hämtad 2020-12-31)

6 Folkhälsomyndigheten. Alla över 70 står näst på tur för vaccin mot covid-19. 2020. https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/december/alla-over-70-star-nast-pa-tur-for-vaccin-mot-covid-19/ (Hämtad 2020-12-31)

7 Sveriges Television. WHO hoppas pandemin över inom två år. 2020. https://www.svt.se/nyheter/snabbkollen/who-hoppas-pandemin-over-inom-tva-ar (Hämtad 2020-12-31)

8 Defense News. Mehta, Aaron. As Defender 2020 drill winds down, US Army plans for 2021 edition. 2020. https://www.defensenews.com/news/your-army/2020/07/10/as-defender-2020-winds-down-army-planning-for-2021-underway/ (Hämtad 2020-12-31)

9 Известия. Полузащитники Европы: у границ России разыграют «войну 2028 года». 2020. https://iz.ru/968230/anton-lavrov/poluzashchitniki-evropy-u-granitc-rossii-razygraiut-voinu-2028-goda (Hämtad 2020-12-31)

10 British Broadcasting Corporation. The war game that could have ended the world. 2018. https://www.bbc.com/future/article/20181108-the-wargame-that-could-have-ended-the-world (Hämtad 2020-12-31)

11 Defense News. Mehta, Aaron. As Defender 2020 drill winds down, US Army plans for 2021 edition. 2020. https://www.defensenews.com/news/your-army/2020/07/10/as-defender-2020-winds-down-army-planning-for-2021-underway/ (Hämtad 2020-12-31)

12 Försvarsmakten. Aurora 20. 2020. https://www.forsvarsmakten.se/sv/var-verksamhet/ovningar/aurora-20/ (Hämtad 2020-12-31)

13 TASS. Moscow to invite foreign military to Russian-Belarusian Zapad 2021 drills. 2020. https://tass.com/defense/1239403 (Hämtad 2020-12-31)

The Barents Observer. Nilsen, Thomas. Northern Fleet Commander says Zapad-2021 will be next year's "main effort". 2020. https://thebarentsobserver.com/en/security/2020/12/northern-fleet-commander-says-zapad-2021-will-be-next-years-main-effort (Hämtad 2020-12-31)

14 Jägarchefen. Trender och Utvecklingar 2020. 2020. https://jagarchefen.blogspot.se/2020/01/trender-och-utvecklingar-2020.html (Hämtad 2020-12-31)

15 Reuters. Warring Libya rivals sign truce but tough political talks ahead. 2020. https://www.reuters.com/article/uk-libya-security-ceasefire/warring-libya-rivals-sign-truce-but-tough-political-talks-ahead-idUKKBN278195 (Hämtad 2020-12-31)

16 Reuters. Turkey's Erdogan says French leader has 'lost his way' in second broadside. 2020. https://www.reuters.com/article/uk-turkey-france-macron/turkeys-erdogan-says-french-leader-has-lost-his-way-in-second-broadside-idUKKBN27A0KY (Hämtad 2020-12-31)

17 Reuters. Turkey extends exploration in disputed Mediterranean waters to October 27. 2020. https://www.reuters.com/article/uk-turkey-greece-ship/turkey-extends-exploration-in-disputed-mediterranean-waters-to-october-27-idUKKBN27702D (Hämtad 2020-12-31)

18 British Broadcasting Corporation. US imposes sanctions on Turkey over Russia weapons. 2020. https://www.bbc.com/news/world-us-canada-55311099 (Hämtad 2020-12-31)

19 British Broadcasting Corporation. Gas wars: The problem with Nord Stream 2. 2019. https://www.bbc.com/news/av/world-europe-47166669 (Hämtad 2020-12-31)

20 Reuters. Shalal, Andrea. Exclusive: U.S. preparing new sanctions to impede Russia's Nord Stream 2 pipeline. 2020. https://www.reuters.com/article/us-usa-russia-nord-stream-exclusive-idUSKBN28X2B6 (Hämtad 2020-12-31)

21 Radio Free Europe/Radio Liberty. Russia Sees Relations With U.S. Going 'From Bad To Worse'. 2020. https://www.rferl.org/a/russia-sees-relations-with-u-s-going-from-bad-to-worse-/31015391.html (Hämtad 2020-12-31)

22 Reuters. Kremlin says new U.S. sanctions are hostile act by outgoing Trump administration. 2020. https://www.reuters.com/article/us-russia-usa-sanctions-kremlin/kremlin-says-new-u-s-sanctions-are-hostile-act-by-outgoing-trump-administration-idUSKBN28W11Q (Hämtad 2020-12-31)

Reuters. U.S. publishes list of Chinese and Russian firms with military ties. 2020. https://www.reuters.com/article/us-usa-china-military-companies-exclusiv/u-s-publishes-list-of-chinese-and-russian-firms-with-military-ties-idUSKBN28V2LQ (Hämtad 2020-12-31)

23 Jägarchefen. Något ytterligare om Belarus - igen. 2020. https://jagarchefen.blogspot.se/2020/08/nagot-ytterligare-om-belarus-igen.html (Hämtad 2020-12-31)

24 Ośrodek Studiów Wschodnich. Belarus: a police state in action. 2020. https://www.osw.waw.pl/en/publikacje/analyses/2020-11-16/belarus-a-police-state-action (Hämtad 2020-12-31)

Ośrodek Studiów Wschodnich. Belarus: Partial border closure. 2020. https://www.osw.waw.pl/en/publikacje/analyses/2020-12-14/belarus-partial-border-closure (Hämtad 2020-12-31)

25 Försvarsmakten. Beredskapsinsats i Östersjön och på Gotland. 2020. https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2020/08/beredskapsinsats-i-ostersjon-och-pa-gotland/ (Hämtad 2020-12-31)

Svenska Dagbladet. Gummesson, Jonas. Regeringen vet hur länge Sverige kan försvaras. 2020. https://www.svd.se/var-formaga-tydlig-hos-dem-som-behover-veta (Hämtad 2020-12-31)

26 Aftonbladet. Vent, Niclas. Så kan Sverige bita ifrån – vid angrepp idag. 2020. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/RRPqVr/sa-kan-sverige-bita-ifran--vid-angrepp-idag (Hämtad 2020-12-31)

Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Ryska landstigningsfartyg utlöste höjd svensk beredskap. 2020. https://www.dn.se/nyheter/sverige/ryska-landstigningsfartyg-utloste-hojd-svensk-beredskap/ (Hämtad 2020-12-31)

27 Cable News Network. Browne, Ryan. US formally withdraws from Open Skies Treaty that bolstered European security. 2020https://edition.cnn.com/2020/11/22/politics/us-withdrawal-open-skies/index.html (Hämtad 2020-12-31)

28 Graef, Alexander. Kütt, Moritz. Visualizing the Open Skies Treaty. 2020. https://openskies.flights/ (Hämtad 2020-12-31)

TASS. Russia to seek firm guarantees that parties to Open Skies Treaty meet their commitments. 2020. https://tass.com/politics/1226467 (Hämtad 2020-12-31)

The Space Review. Hendrickx, Bart. Upgrading Russia’s fleet of optical reconnaissance satellites. 2020. https://www.thespacereview.com/article/4006/1 (Hämtad 2020-12-31)

U.S. State Department. On the Treaty on Open Skies. 2020. https://www.state.gov/on-the-treaty-on-open-skies/ (Hämtad 2020-12-31)

29 Reuters. U.S. response to Putin may close door to more arms control talks under Trump. 2020. https://www.reuters.com/article/us-russia-putin-armsrace-idUSKBN28R1Y (Hämtad 2020-12-31)

30 British Broadcasting Corporation. Russian agent 'tricked into detailing Navalny assassination bid'. 2020. https://www.bbc.com/news/world-europe-55395683 (Hämtad 2020-12-31)

31 Reuters. Russia summons UK envoy, expands visa ban list, in response to Navalny sanctions. 2020. https://www.reuters.com/article/us-russia-britain-navalny/russia-bars-more-british-citizens-from-entry-over-navalny-sanctions-idUSKBN2940UN (Hämtad 2020-12-31)

TASS. Russia imposes retaliatory sanctions against German, French officials. 2020. https://tass.com/politics/1223001 (Hämtad 2020-12-31)

32 Reuters. Putin targets U.S. social media, secret agent leaks and protests with new laws. 2020. https://www.reuters.com/article/us-russia-politics-putin/putin-targets-u-s-social-media-secret-agent-leaks-and-protests-with-new-laws-idUSKBN2941AE (Hämtad 2020-12-31)

33 Reuters. Global uncertainty could risk World War Three - UK military chief. 2020. https://www.reuters.com/article/us-britain-remembrance-war-idUSKBN27O066 (Hämtad 2020-12-31)

34 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Hultqvist: Försvaret rustas upp mot krig. 2020. https://www.dn.se/sverige/hultqvist-forsvaret-rustas-upp-mot-krig/ (Hämtad 2020-12-31)

35 Reuters. Hackers' broad attack sets cyber experts worldwide scrambling to defend networks. 2020. https://www.reuters.com/article/us-global-cyber/hackers-broad-attack-sets-cyber-experts-worldwide-scrambling-to-defend-networks-idUSKBN28S2V3 (Hämtad 2020-12-31)

The Financial Times. The great hack attack: SolarWinds breach exposes big gaps in cyber security. 2020. https://www.ft.com/content/c13dbb51-907b-4db7-8347-30921ef931c2 (Hämtad 2020-12-31)

36 Reuters. Cyber attack on U.S. government may have started earlier than initially thought - U.S. senator. 2020. https://www.reuters.com/article/us-global-cyber-usa-senator/cyber-attack-on-u-s-government-may-have-started-earlier-than-initially-thought-u-s-senator-idUSKBN29501K (Hämtad 2020-12-31)

The Hill. Biden calls for modernizing US defenses following massive hack. 2020. https://thehill.com/policy/cybersecurity/531868-biden-calls-for-modernizing-us-defenses-following-massive-hack (Hämtad 2020-12-31)

37 The Hill. Why America must retaliate after massive cyberattack from Russia. 2020. https://thehill.com/opinion/national-security/531729-why-america-must-retaliate-after-massive-cyberattack-from-russia (Hämtad 2020-12-31)

Det behövs en arg snickare i försvarspolitiken


I senaste numret av Officerstidningen skriver jag krönika. Den återfinns digitalt i tidningen här på sidan 40! Den återpubliceras även här nedan....


----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


Det nya försvarsbeslutet är en blandning av regionalpolitik och militära motiv säger försvarsminister Peter Hultqvist i en intervju i samband med ett besök i Sollefteå nyligen där ett arméregemente ska återupprättas. ”Det här är ett beslut som får lokala effekter på sysselsättning och ekonomi” deklarerade försvarsministern.

Att etablera nya regementen i nedre Norrland, Dalarna och Värmland var däremot inget som prioriterades av Försvarsmakten när man lämnade in underlaget inför försvarsbeslutet. Det innebär att politikerna inte hörsammat expertmyndigheternas råd i den omfattning som de borde. Skulle man ha en motsvarande ordning vid styrning av rättsväsendet i Sverige skulle det rent hypotetiskt kunna jämföras med att Polisen begär ekonomiska medel för att anställa fler poliser i Malmö för att klara av att hantera en kraftigt ökad brottslighet. Men istället fattar politikerna beslut om att bygga en ny stor polisstation i Pajala för att skapa fler arbetstillfällen.

I Sverige har vi en demokratisk ordning där folkvalda politiker styr myndigheterna. Det är en god ordning vi ska värna om. Men samtidigt skiljer sig styrningen av Försvarsmakten jämfört med hur de flesta andra myndigheter styrs. När det gäller Försvarsmakten vill man ofta detaljstyra trots en komplex verksamhet där en majoritet av våra politiker ofta helt saknar relevant utbildning och kunskap inom området.

I arbetet med försvarsbeslutet har Försvarsmakten därför tagit fram underlag där man har gett politikerna det bästa militära rådet för vad som bör göras för att skapa ett starkt och trovärdigt försvar. Men här ansåg politikerna att de visste bättre och slog fast att ”detta ska bli arméns försvarsbeslut”. Därmed blev det fokus på att etablera nya regementen trots att det är en evig sanning att man inte försvarar landet med kaserner. Men kommunalråden på de gamla garnisonsorterna gjorde givetvis vågen i kommunhusen och mobiliserade alla krafter för att påvisa att just deras kommun borde få ett nytt regemente.

Försvarsmakten blir nu anvisad att lägga stora pengar på att bygga nya kaserner på nya orter, innan man har lagat det läckande taket på befintlig organisation. Decennier av avveckling följt av svår underfinansiering har skapat förmågeluckor och ett omfattande omsättningsbehov av materiel inom samtliga försvarsgrenar. När politiken detaljstyr Försvarsmakten att etablera arméregementen på nya platser, och dessutom rycker ut saker från helheten och trycker in annat man tycker är bra, så finns en överhängande risk att ”operativ balans samt producerbarhet”äventyras. Två faktorer som Försvarsmakten har pekat ut som centrala när organisationen ska växlas upp.

I en tid där omvärldsutvecklingen är dramatisk och där motståndaren växer både i förmåga och numerär så borde rimligtvis särintresset regionalpolitik läggas åt sidan. Allt fokus borde istället ligga på att placera pengarna där de gör mest nytta för att öka försvarsförmågan och bygga färdigt den organisation som redan finns för att kunna möta det försämrade säkerhetsläget vi har att hantera här och nu. Att prioritera en etablering av fler regementen i glesbygdskommuner och gamla garnisonsorter möter enligt min mening inte dagens hotbild på ett adekvat sätt.

Mot bakgrund av detta önskar jag att det fanns en ”arga snickaren” inom försvarspolitiken som ifrågasätter när det saknas en hållbar plan, och som kräver att man måste slutföra det man påbörjat innan man kastar sig över nästa projekt.

”En slät figur”


"En slät figur" och en "fågelskrämma" som "red illa och talade en långtifrån felfri franska" var tidiga omdömen om Napoleon från en sergeant respektive en general. Magnus Olofssons nya bok fokuserar visserligen på Napoleons fälttåg, men personen Napoléon Bonaparte belyses också rätt bra och bland annat därför griper den tag i mig.

Det är något djupt fascinerande med Napoleons märkliga uppgång, och därtill finns det mer aktuella skäl att sätta sig in i Frankrikes roll i Europa: Brexit och president Macrons utrikespolitik gör att Frankrike får en större roll inom EU. Detta påverkar givetvis också Sverige, även säkerhetspolitiskt. Därmed vill jag inte jämföra Napoleon med Macron, men lite större kunskap om Frankrike skulle i Brexits kölvatten kanske inte direkt skada? 

Hur kan man då snabbt inhämta det moderna kunskapsläget vad gäller Napoleon och särskilt hans fälttåg? Det finns en ny och rätt lättläst bokserie, "Krigens historia", med James F. Gebhardts och min bok Slaget om Nordkalotten som andra bok. Den tredje och senaste är Napoleons fälttåg av historikern Magnus Olofsson, känd från tidskrifterna Militär Historia och Populär Historia.

Vad var Napoleons mål i krig? Olofssons svar: "Hans mål i varje fälttåg var att tvinga fram en stor, avgörande drabbning mot fiendens huvudstyrka." Detta krävde en särskild förmåga att snabbt identifiera huvudstyrkan och Napoleon sade själv om sin förmåga: "Jag ser bara en sak, nämligen fiendens huvudstyrka".  

Olofsson tydliggör att grundläggande för Napoleons makalösa karriär var hans insikter om propaganda och att han helt enkelt såg till att avlöna sina soldater. Hans officerskollegor hade inte brytt sig lika mycket om dylika ting. Samtidigt kunde han vara allt annat än sympatisk, exempelvis mot sina krigsfångar i Mellanöstern. Vid ett tillfälle lät han där avrätta tretusen krigsfångar för att som man sade "ingjuta skräck i fienden". 

Talande för Napoleons personlighet är hur han har en påve nära sig vid kröningsceremonin i Notre-Dame, men ändå väljer att kröna sig själv. 

Den brittiska synen på Napoleon, och i viss mån även Frankrike, påminns man om när man läser om hans förberedelser inför en landstigning i England. Det första land som ställde upp på britternas motdrag, en allians mot Napoleon, var Sverige, följt av Ryssland. Givetvis figurerar även den senare svenske kungen Jean-Baptiste Bernadotte i Napoleons fälttåg och vad gäller Bernadottes armékår skriver Olofsson "Aldrig förr hade så stora truppstyrkor förflyttat sig över så stora avstånd på så kort tid". 

Napoleons ryska fälttåg väcker tankar om hur historien kan upprepa sig, men också en stor fråga som väl ingen, inklusive Olofsson, helt verkar kunna besvara - varför Napoleon inte satte in sin elitstyrka, både stor och utvilad, på den kritiska dagen. Olofsson konstaterar att i avgörandets stund försatte fransmännen chansen att "förvandla en taktisk seger till en strategisk triumf".

Olofssons grundförklaring till Napoleons blodiga fiaskon tror jag stämmer bra, men det vore lite för mycket av en spoiler att här återge den. 

Trots att Napoleons namn än idag är så välkänt har det getts ut förvånansvärt lite Napoleon-litteratur på svenska. Både därför + Brexit + för att Magnus Olofsson skriver trovärdigt och modernt anser jag att hans bok är en av årets väsentliga svenska militärhistoriska böcker.

Yrkessoldater – en parentes i Försvarsmaktens utveckling?

Den 1 juli 2010 röstade en knapp majoritet i Riksdagen för att värnplikten skulle bli vilande, inga fler värnpliktiga skulle utbildas. Försvarsmakten skulle bemannas med fast anställd personal, och till delar med frivilligpersonal, t ex i Hemvärnet. En modell som bedömdes tillgodose behovet av soldater till en liten organisation som i huvudsak skulle ägna sig åt [...]

Försvarsbeslut 2020 – några perspektiv

I dagarna har Sveriges riksdag antagit Försvarsbeslut 2020 som innebär mer pengar till försvaret och olika ambitionshöjningar, bland annat i form av en ny inriktning för krigsorganisationen och förändringar i grundorganisationen. För arméns del skall antalet brigader ökas och styrkorna på Gotland förstärkas. Regeringens proposition 2020/21:30 – Totalförsvaret 2021–2025 För att något så komplext skall [...]

Bland opinionsundersökningar och Kärnvapen

Reflektion

Stundtals dyker det upp intressanta opinionsundersökningar från Ryssland med bäring helt eller delvis mot det nu rådande säkerhetsläget. Den 07DEC2020 publicerade det ryska opinionsinstitutet FOM en undersökning avseende den ryska befolkningens syn kring kärnvapen. I undersökningen deltog 1000 st respondenter mellan den 20-22 November 2020, undersökningen genomfördes över telefon. Respondenternas ålder var från 18 år och äldre, den statiska felmarginalen ansågs ej överstiga 3,8%. Åldersfördelningen i undersökningen var 17% mellan 18-30 år, 31% mellan 31-45 år, 26% mellan 46-60 år och 26% var 61 år eller äldre.1

I undersökningen framkommer det att 53% utav den totala mängden respondenter anser det i dag finns en hotbild att kärnvapen kan komma att användas i händelse av en väpnad konflikt. Utifrån den tidigare beskrivna åldersgruppering anser 39% av de mellan 18-30 det, 44% i de mellan 31-45 det, 63% i de mellan 41-60 och 63% hos de som var 61 år eller äldre. Utav de respondenter som svarade att en sådan hotbild finns, ansåg 39% att den hotbilden främst kommer från USA.2 Detta kan även jämföras mot opinionsinstitutet Levada Tsentr senaste undersökning kring vilka nationer som anses vänligt eller fientligt inställda till Ryssland. I denna undersökning ansåg 70% av respondenterna att USA var fientligt inställd gentemot Ryssland.3

Dock säger detta inte så mycket, om det ej klargörs vilken sannolikhet den ryska befolkningen anser att ett väpnat angrepp kan tänkas genomföras mot dem. Enligt det ryska opinionsinstitutet VTsIOM undersökning från oktober 2019, vilket förefaller vara den senaste undersökningen i den frågan, anser enbart 31% av den ryska befolkningen att ett väpnat angrepp mot Ryssland kan anses vara sannolikt.4 Detta utgör nästan 1/3 av den ryska befolkningen varvid det får anses att en viss krigsrädsla rådde hos den ryska befolkningen, men den kan ej anses vara utbredd. Vilket skulle kunna jämföras mot den svenska oron 2018 om ett väpnat angrepp var sannolikt i vårt närområde, som uppmättes till 36%.5 Varvid det även får anses funnit en krigsrädsla hos den svenska befolkningen. Dock var den ryska krigsrädslan under 2018 mer utbredd än den svenska och låg mellan 50-39%.6 Vilket säkerligen kan vara av intresse att undersöka av någon, vilka mekanismer eller händelser som orsakade en sådan höjd krigsrädsla i Ryssland under 2018.

Varför blir då detta intressant? Inledningsvis bör det klargöras att ryska opinionsundersökningar och de ryska opinionsinstitutens undersökningar, alltid bör betraktas med väldigt källkritiska ögon.7 Vilket eventuellt kan bero på en inbyggd misstro hos den ryska befolkningen om att myndigheter kan genomföra någon form av kartläggning vid dessa frågeställningar, varvid svaren kan bli missvisande. Dock är det intressant att notera en undersökning av den Internationella Rödakorskommittén publicerad i januari 2020, där 16 000 personer från 16 länder i åldersspannet 20-35 år tillfrågades ett antal frågor rörande väpnande konflikter. Hälften av respondenterna kom från länder i fred, den andra hälften i länder med väpnad konflikt. I denna undersökning framkom det bl.a. att 54% av de tillfrågade trodde att ett kärnvapenangrepp skulle kunna genomföras under de kommande 10 åren.8 Vilket är en markant högre siffra än vad FOM redovisar i motsvarande ryska åldersgruppering.

Vad som dock kan konstateras, är att det förefaller finnas en rädsla och en uppfattningen om att kärnvapen kan komma att användas i händelse av en väpnad konflikt, runt om i världen, men även att väpnade konflikter kan inträffa. Hur utbredd denna rädsla de facto är, går att diskutera men den finns bevisligen. Att kärnvapen kan komma att användas vid en väpnad konflikt förefaller även vara en slutsats som den svenska Försvarsmakten kommit fram till. I den svenska Försvarsmaktens Doktrin för Gemensamma operationer (DGO) skrivs avseende hur det väpnande angreppet kan genomföras mot Sverige att, "eftersträvas strategisk chock och ett snabbt avgörande kan taktiska kärnvapen sättas in tidigt i konflikten".9 Utifrån ett svenskt perspektiv förefaller begreppet strategisk chock kunna innebära att handlingsförlama det som utgör rikets högsta ledning,10 för att snabbt nå ett avgörande eller om man så vill ett s.k. fait accompli.

Trots att den svenska Försvarsmakten framför att taktiska kärnvapen kan insättas mot Sverige, utgör kärnvapendimensionen något av "elefanten i rummet" i den svenska säkerhetspolitiska debatten. I den senaste försvarspropositionen går det att finna ordet "kärnvapen" vid 42 tillfällen.11 Vid inget av dessa tillfällen framförs det att kärnvapen kan tänkas användas mot Sverige, trots att propositionen konstaterar att Sverige kan utsättas för ett väpnat angrepp.12 Detta blir särskilt intressant i och med att Försvarsmakten tre månader innan försvarspropositionen publicerades, öppet beskriver riskerna kring ett kärnvapenangrepp mot Sverige som en metod motståndaren kan tänkas tillämpa. Därutöver är hotbildsbeskrivningen avseende det väpnade angreppet näst intill identisk mellan DGO och försvarspropositionen,13 dock utelämnas kärnvapenaspekten i försvarspropositionens hotbildsbeskrivning. Vilket får anses vara något anmärkningsvärt.

Det blir än mer anmärkningsvärt då tröskeln för att använda, åtminstone taktiska, kärnvapen förefaller sänkts sedan det kalla kriget,14 men även att kärnvapensystemen förefaller fått en ökad betydelse under de senaste decenniet.15 Sveriges Försvarsminister, Peter Hultqvist, berörde dock i sitt anförande vid Folk och Försvars årliga konferens i sälen 2020, den ryska kärnvapenövningen GROM-2019. Vilket även var Rysslands största kärnvapenövning sedan 1991.16 Dock berördes inget kring sannolikheten om en motståndare kunde tänkas angripa Sverige med kärnvapen i Försvarsministerns anförande, vilket 7 månader senare kom att skrivas offentligt i DGO. Vilket återigen för oss in på tesen att kärnvapen utgör något av "elefanten i rummet" i den svenska säkerhetspolitiska debatten.

Således för att rekapitulera, det förefaller finnas en oro att kärnvapen kan komma att användas i händelse av en väpnad konflikt i ett flertal nationer. Det förefaller även finnas tecken på att tröskeln för att använda kärnvapen har sänkts sedan det kalla krigets slut hos kärnvapenmakterna. Den svenska Försvarsmakten förefaller även se det så pass troligt att de skriver öppet och offentligt att vid vissa situationer kan en motståndare komma att använda kärnvapen mot Sverige, i händelse av en väpnad konflikt. Vad kan då göras?

Utgående från begreppet strategiskt chock bör samtliga nivåer, inom civil och militär ledning, vara medvetna om att kärnvapen kan komma att användas. Detta minskar troligtvis risken för en en total handlingsförlamning på de olika ledningsnivåer, om så skulle ske. Främst för att de psykologiska aspekterna av kärnvapen ofta bortses från, utan fokus är främst på dess fysiska och destruktiva kraft. Detta innebär även att en motståndarens användande av taktiska kärnvapen regelmässigt bör ingå i s.k. krigsspel för både civila och militära befattningshavare på de olika ledningsnivåerna. Detta syftande till att chefer på olika nivåer skall kunna vidta rätt förebyggande åtgärder för att minska effekterna av ett insättande på svenskt territorium med taktiska kärnvapen, men även ha en mental handlingsberedskap av att det kan tänkas ske. Men det krävs även att denna risk medvetandegörs för den breda allmänheten, likt det gjordes under det kalla kriget. Då den psykiska motståndskraften hos den svenska befolkningen sannolikt kommer vara direkt avgörande för att stridsmoralen ej skall brista i händelse av ett angrepp med taktiska kärnvapen.

Avslutningsvis, som berörts ett antal gånger i detta inlägg. I den svenska säkerhetspolitiska debatten är diskussionen kring användande av kärnvapen mot Sverige nästintill obefintlig. Kärnvapen diskuteras, men då främst ur ett nedrustningsperspektiv. Detta måste ändras, framförallt då Försvarsmakten ser det som en möjlighet att kärnvapen kan insättas mot Svenskt territorium. Lyfts inte diskussion kring detta, kommer den strategiska chocken definitivt uppnås.

Have a good one! // Jägarchefen


Källförteckning

FOM 1 (Ryska)

Försvarsmakten 1 (Svenska)

Internationella Rödakorskommittén 1 (Svenska)

Levada Tsentr 1 (Ryska)

Regeringskansliet 12 (Svenska)

Sveriges Television 1234 (Svenska)

VTsIOM 1 (Ryska)

Edström, Håkan. Gyllensporre, Dennis. Westberg, Jacob. Military strategy of small states: responding to external shocks of the 21st century. Abingdon: Routledge, E-bok, 2019.


Slutnoter

1 ФОМ. О ядерном оружии. 2020. https://fom.ru/Bezopasnost-i-pravo/14509 (Hämtad 2020-12-27)

2 Ibid.

3 Левада-Центр. ВРАГИ. 2020. https://www.levada.ru/2020/10/15/vragi-2/ (Hämtad 2020-12-27)

4 ВЦИОМ. Друзья и враги. 2019. https://wciom.ru/analytical-reviews/analiticheskii-obzor/druzya-i-vragi (Hämtad 2020-12-27)

5 Sveriges Television. Olsson, Jonas. MSB: Svenskarna är mindre oroliga för krig. 2018. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/msb-svenskarnas-oro-for-krig-har-minskat (Hämtad 2020-12-27)

6 ВЦИОМ. Друзья и враги. 2019. https://wciom.ru/analytical-reviews/analiticheskii-obzor/druzya-i-vragi (Hämtad 2020-12-27)

7 Sveriges Television. Kleberg, Carl Fridh. Rysk opinionsundersökning visar rekordlåg förtroendesiffra för Putin. 2019. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/rekordlag-fortroendesiffra-for-putin (Hämtad 2020-12-27)

8 Internationella Rödakorskommittén. Millenials on war. 2020. https://www.rodakorset.se/om-oss/fakta-och-standpunkter/rapporter/millenials-on-war/ (Hämtad 2020-12-27)

9 Försvarsmakten. Doktrin för Gemensamma operationer. Stockholm: Försvarsmakten, 2020, s. 18.

10 Edström, Håkan. Gyllensporre, Dennis. Westberg, Jacob. Military strategy of small states: responding to external shocks of the 21st century. Abingdon: Routledge, E-bok, 2019, s. 1, 15.

11 Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025. s. 32, 37-38, 41-42, 47-48, 51, 53-54, 58, 64-65.

12 Ibid. s. 26.

13 Ibid. s. 60-61.

Försvarsmakten. Doktrin för Gemensamma operationer. Stockholm: Försvarsmakten, 2020, s. 17-18.

14 Sveriges Television. Olsson, Jonas. Expert: Ökad risk att USA eller Ryssland tar till kärnvapen. 2019. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/sipris-expert-risken-for-karnvapenkrig-har-okat (Hämtad 2020-12-27)

15 Sveriges Television. Olsson, Jonas. Expert: ”Det är ett direkt hot mot Europa”. 2019. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/expert-om-usa-s-beslut-att-drar-sig-ur-karnvapenavtalet-inf-det-ar-ett-direkt-hot-mot-europa (Hämtad 2020-12-27)

16 Regeringskansliet. Försvarsminister Peter Hultqvists tal vid Folk och Försvar 2020. 2020. https://www.regeringen.se/tal/2020/01/forsvarsminister-peter-hultqvists-tal-vid-folk-och-forsvar-2020/ (Hämtad 2020-12-27)

En vintersaga från Ukraina

Denna vintersaga börjar i Ukraina och för att förstå den behöver man veta något om historien i denna del av Europa. Ukraina var och är kosackernas land. 1648 slöt de förbund med Ryssland, och alltsedan dess har deras historia, på gott och ont, fått sin prägel av denna relation. Som alltid i en relation mellan en [...]

En julsaga

Sagan består av fria fantasier. Alla eventuella likheter med verkligheten är en ren slump. 

Allan Widman lutade sig tillbaka och tittade på utskottskollegan i talarstolen. Plenisalen var så gott som öde, vilket inte var något nytt, särskilt inte i coronatider, men i vanliga fall hade det varit fler ledamöter närvarande i väntan på att tala om regementen och flottiljer hemma i valkretsen. Det var det fjärde försvarsinriktningsbeslutet han var med om och snart var cirkeln sluten.

Nu är det jul igen.

”Försvarsmakten är en väldigt detaljstyrd myndighet. Vi politiker är ju representanter för allmänheten; vi är inte försvarsexperter på något sätt.” Widman tittade upp mot talarstolen och mötte Hanna Gunnarssons pigga blick. Hon vände sig i riktning mot försvarsminister Hultqvist på andra sidan salen och fortsatte med eftertryck ”men vi måste lämna detaljerna till professionen – till dem som är utbildade och har erfarenhet av att leda verksamheten. Politiken ska peka ut riktningen och besluta om budget och lagar, men sedan ska professionen lösa uppgifterna.” Som om Försvarsmakten var befriad från olika interna intressen och enbart lade fram objektiva förslag, framtagna genom krigsspel vars antaganden politiken inte har en aning om, tänkte han och undslapp sig en knappt märkbar suck. Det vore intressant att höra henne på temat om tio år eller så. Allan Widman insåg att han var luttrad, på gränsen till desillusionerad. Men under den längsta och mest mödosamma process han någonsin varit med om i försvarspolitiken hade han varit fast besluten om att inte släppa taget. Det hade kostat på, särskilt i relationen till försvarsministern, vars tillvaro komplicerades betydligt av de ihärdiga samarbetspartierna. Peter Hultqvist kunde helt enkelt inte förlika sig med minoritetssituationen i parlamentet. Han led av den och alldeles särskilt led han av Liberalernas inflytande över sitt fögderi, det kände Allan tydligt. Men den här gången hade han bestämt sig för att det skulle det bli som majoriteten faktiskt var överens om i Försvarsberedningen. Han visste dock att det var långtifrån klart, det var mer ett startskott till nästa fas, när talmannens klubba går i bordet vid voteringen. Allan Widman reste sig och gick mot talarstolen.

Det tre försvarsgrenscheferna sågs inte så ofta och pandemin hade inte direkt förbättrat statistiken. Men för en gångs skull var alla tre på Högkvarteret samtidigt och de passade på att sitta ner för en avstämning. I bakgrunden gick SVT:s sändning av riksdagens försvarsdebatt. Det var nästan på dagen ett år sedan ÖB utsåg Ewa Skoog Haslum till ny marinchef och hon slog sig ner vid sidan av Carl-Johan Edström, som hade varit några månader längre i sin befattning som flygvapenchef. Arméchefen, Karl Engelbrektson, var veteranen i sällskapet med sina drygt fyra år.

Engelbrektson noterade omedelbart Edströms block med flygvapenemblemet på omslaget: ”Mycket bra. Det ger mig argument till de profilkläder jag tänker driva igenom med ARMÉN på bröstet. Ewa, har inte du också något pågång för marinen som ger mig ytterligare ammunition?”. Han log och såg sin kommunikationschef framför sig efter det senaste samtalet med LEDS KOMM. Engelbrektson gillade sina kollegor, de hade mer gemensamt än vad folk i firman vanligtvis förstod. Vi brottas med liknande utmaningar, tänkte han, särskilt att få inflytande över Försvarsmaktens interna processer – processer som de flesta tror vi styr över, men som i själva verket passerar förbi med mer ”för kännedom” än inflytande. De hade också gjort gemensam sak i att inte underminera varandra inför försvarsbeslutet, utan istället prata om de egna behoven och perspektiven, vilket alla hade hållit fast vid och det hade bidragit till förtroendet dem emellan. Ewa Skoog Haslum hyschade medan hon tittade på tv:n. ”Lyssna nu Karl, Widman pratar ju om armén”.

Allan Widman kände igen reaktionerna från förr och han hade bestämt sig långt innan debatten för att adressera den kolossala armésatsning som försvarsbeslutet beskrevs som. När han såg Sten Tolgfors twittrande här om dagen hade han hittat sin krok. ”För ett par dagar sedan på Twitter gick en förutvarande försvarsminister ut och gjorde sin egen tolkning av försvarsbeslutet. Han menade att satsningarna på armén gör att vårt skalförsvar, det vill säga våra fjärrstridskrafter, utarmas. Han menade att följden skulle bli att vi för kriget in på egen, svensk, mark.” Allan gjorde en konstpaus. ”Fru talman! Det är min uppfattning att den förutvarande försvarsministern har fel – dubbelt fel. Vi fortsätter lägga huvudparten av våra materielanslag på stridsflyg och ubåtar. Så kommer det att förbli under avsevärd tid, bedömer jag. Men det faktum att vi nu satsar en del på vår oanständigt lilla armé har väldigt stor betydelse”.

Flygvapenchefen vände sig till arméchefen: ”Oanständigt lilla! Vet du att en av mina företrädare, Bengt Nordenskiöld, ansåg att 50 flottiljer var ett minimum för Sveriges försvar, med tre divisioner på varje? Nu blir det fyra i och med Uppsala. Och sex divisioner, det är vad vi har”.

”Som jag har längtat efter att prata volymer med er”, skrattade marinchefen. ”Och tidsperspektiven på materiell förnyelse. Nå, vill ni höra?”

Tre ögonpar vändes åter mot rutan när Widman fortsatte: ”Det finns inget som är så krigsavhållande som en armé av anständig kompetens och storlek. Vi har sett i väpnade konflikter de senaste 20 åren hur stormakterna hemskt gärna skickar sina örlogsfartyg och sitt stridsflyg. Men de vill inte gå in på marken. Sådana operationer kräver helt andra ledtider och är förenade med mycket stora risker och kostnader.”

”Det är den där tabellen som spökar”, sade Edström. ”Den i budgetpropositionen som redovisar investeringsutgifter inom stridsflyg- och undervattensområdet”.

”Nej, den spökar inte alls, för då hade väl ingen kommit på att kalla detta en gigantisk armésatsning”, svarade Engelbrektson.

Skoog Haslum lutade sig framåt ”det som spökar egentligen är väl hur tunn hela Försvarsmakten är när det gäller vår förmåga till uthållighet och skydd mot långräckviddig bekämpning? Det står ju visserligen om din basorganisation och förmågan till spridning i försvarsbeslutet”, hon nickade mot flygvapenchefen, ”och om marinens stödfunktioner, men det är ju alltid enklare att fokusera på plattformar”.

”Jag säger bara personalförsörjning”, sade Edström. ”Men personaldirektören är i alla fall optimistisk och vår nya youtube-serie har lyft ordentligt”.

”Lyft? Är du från Göteborg eller?”. Engelbrektson konstaterade att miljöpartisten Janine Alm Ericson hade ersatt Widman i talarstolen. Hon pratade om informationssäkerhet och att hennes anförande hade försvunnit i någon Google-krasch. Arméchefen såg fram emot julledigheten. ”Nå, vad önskar vi oss i julklapp, kan vi lista tre saker?”.

Jag kan börja, sade marinchefen: ”Att vi får de mandat som bör följa med inrättandet av försvarsgrensstaberna”.

Flygvapenchefen tänkte på den senaste tidens processer med underlag och kostnader. ”Återgå till tidigare ordning, så att vi försvarsgrenschefer sitter i försvarsmaktsledningen. Du, då?”. Han nickade mot arméchefen.

”Större handlingsfrihet att omavväga och prioritera inom det egna området. Idén med objektsramar kanske inte är så dum ändå, om vi får hantera våra egna fördyringar”, sade Engelbrektson och blinkade mot Edström. ”Men en sak är säker, vi har ingen krigsavhållande förmåga med bara en eller två vassa stridskrafter. Utan operativ balans är det kört, för att inte tala om det civila försvarets förmåga. Vi måste alla ta del av teknikutvecklingen, det är en självklarhet annars får vi cykeltolka oss in i framtiden”.

”Håller med”, sade Edström och log. ”Även om objektsramar – bara du lovar att du tar tar hand om de politiska styrningarna och det här huset, samt industrin, så det går att planera”.

”Det är lika korkat att bara prata skalförsvar som att tro att några nya små grundutbildningsregementen ska rädda oss”, sade Skoog Haslum. ”Problemet är väl att ju mer vi växer fast oss i en struktur som sedan ska fyllas upp, ju mindre kan läggas på teknikutveckling?”

”Well, nu har politiken bestämt sig och det är upp till bevis för oss”, sade Engelbrektson. ”Någon gång måste grunden läggas för fortsatt tillväxt, även om det ter sig helt irrationellt just där man befinner sig när steget tas. Det är snart 2022, då är det val, sedan är det kontrollstation året efter och då kan det bli livat igen om vi inte lyckas omsätta det här så som man tänkt. Framförallt lär det bli än mer detaljstyrning i så fall och frågan är i vilken riktning det skulle pressa oss? Jag tror inte alla hade gillat svaret på det. Men, nu är det julledigt och vi behöver ladda om allihop. Vad säger ni, ska vi kliva in till C LEDS med vår önskelista?”. ”Möjligen förklädda till tomtar”, sade flygvapenchefen torrt och reste sig upp.

ÖB Micael Bydén längtade intensivt efter livet post-Corona. Han saknade allt med den utåtriktade verksamheten – det var ju det han uppskattade allra mest med jobbet. Kontakten med människor i organisationen, men också nya tankar och insikter i mötet med folk utanför Försvarsmakten. Han tittade på ÖB MA som drog planeringen för årets julaftonsbesök. Niclas Karlsson inskärpte vikten av sedvanlig distans, väl medveten om att chefen hade svårt att inte gå nära för att få till bra samtal med de soldater som ansvarar för högvakten under julhelgen. När de var klara stängde Karlsson dörren bakom sig. ÖB vippade stolen bakåt och lät tankarna gå. Till Kalmar, närmare bestämt, där Peter Sandwall nu var landshövding. Han saknade sin generaldirektör. Sandwalls frånvaro under höstens ekonomiska diskussioner och underlagsframtagning hade märkts och tillsättningen av en ny drog ut på tiden. Nu skulle snart ett nytt budgetunderlag lämnas och det var sammanbitna miner på den närmaste kretsen. Skrivningar i regleringsbrev och inriktningsbeslut skulle giftas ihop med myndighetens egen planering. Vissa saker skulle behövas skjutas på och det rådde olika uppfattningar om vad som så att säga var delarna i försvarsbeslutshuset. Vad är grunden, vilket är det nya som ska in och vad trycks ut och framåt i tid? Men den liknelsen kan jag aldrig använda, tänkte ÖB.

Det var en historisk satsning han var med om, något tidigare överbefälhavare var noga med att påpeka när de träffades. Men Bydén kunde bara glädjas åt detta i korta stunder. I grunden var det ju en mycket oroande omvärldsutveckling som var orsaken. En utveckling som bara var att beklaga. Tillväxt var fortfarande nytt för de allra flesta i myndigheten – de hade tränat mycket på motsatsen under många år – för att inte tala om de instanser runt omkring Försvarsmakten som nu skulle behöva göra sin del för att möjliggöra alltihop. ÖB visste att allt står och faller med att den politiska viljan består och fullföljs in i nästa försvarsinriktningsbeslut, efter 2025. Det finns så många hål att täcka för att systemet som helhet ska fungera, att det är lika viktigt att nästa steg tas i kontrollstationen 2023 som att tillväxten påbörjades nu med beslutet häromveckan. Till detta kom det återkommande kommunikationsdilemmat både internt och externt. Han tänkte på försvarsministerns ord från debatten i riksdagen: 27,5 miljarder – den största satsningen sedan 50-talet! Samtidigt kommer det vara knapert på förbandsnivå de kommande åren och det är inte helt enkelt att förklara hur det hänger ihop.

Regeringens särskilda utredare Barbro Holmberg lade ner bunt efter bunt med handlingar i väskan. Hon skulle strax bege sig hem från ett möte på Garnisonen med utredningens kansli. Det mesta av arbetet skedde ju på distans, men det började närma sig slutredovisning i mars och hon ville runda av året på plats, tillsammans med de fem sekreterarna. Men innan dess var det presskonferens med statsministern. Hon klickade upp den på skärmen – det började kännas som en ständigt pågående sändning från Rosenbad – men nu sade ryktet att statsministern skulle lansera en översyn av regeringsformens regler om civila nödsituationer och det ville hon se.

Barbro Holmbergs visste att hennes utredning om civilt försvar är efterlängtad i hela Totalförsvarssverige. Uppgiften är att föreslå en struktur för ansvar, ledning och samordning inom civilt försvar på central, regional och lokal nivå. Strukturen ska även stärka samhällets förmåga att hantera fredstida kriser, något som pandemin understryker vikten av, men det är flera parallella processer pågång och hon undrade i sitt stilla sinne hur regeringen ska få ihop det till slut? Kommer man orka ta ett helhetsgrepp över det här gigantiska lagstiftningsområdet, funderade hon medan statsministern dök upp på skärmen.

– En kommitté tillsätts om hur framtida regeringar ska få större handlingsfrihet vid kriser, så att regeringen har laglig grund att fatta de beslut som krävs, sade Löfven med inrikesministern och socialministern på varsin sida. ”Regeringen bör ha större befogenheter vid kriser i fredstid.”

Hon började räkna upp olika förslag och initiativ som alla behövde inordnas i något slags helhetsgrepp. Den här nya kommittén, hennes kommande förslag om ledningsnivåer, civilområden och sektorsansvariga myndigheter, behov av att följa upp grundlagsutredningens förslag om reglering i regeringsformen för hantering av civila nödsituationer, krav på nationellt säkerhetsråd i Statsrådsberedningen. Ja och så trycker ju Försvarsmakten på för en översyn av hela beredskapslagstiftningen med hänvisning till hybridkrigföring, tänkte hon och lade också till MSB till den inre listan. Hon hade läst myndighetens formuleringar om behov av ett sammanhängande system av författningar och regelverk som är tillämpningsbara i hela hotskalan. Det är en sak att rita upp en struktur, men sedan ska den fyllas med innehåll också, med tydligt ansvar och mandat.

Hon stängde av presskonferensen och gick ut i korridoren – och blev som alltid förvånad över att inte kunna se slutet på den – passerade pentryt och vek av till hissen. Håll distans! uppmanade en plansch i ögonhöjd. Må 2021 bli ett annus mirabilis, tänkte hon och tryckte på hissknappen. Hon räknade bakåt från direktivens slutdatum och konstaterade återigen att det inte var mycket tid kvar till trycklov. Det är ingen idé att lägga energi på om, och i så fall hur, den här kommande kommittén påverkar utredningens arbete, tänkte hon. Det är trots allt jul.

Epilog: Det var årets julsaga. Hoppas ingen av de vars namn jag lånat tar illa upp. Tidigare års julsagor finner du här: 2019, 2018 och 2017. Efter nyår återkommer jag inför och under Folk och Försvars Rikskonferens, som i år – detta annus horribilis 2020 – är digital och sänds den 11-12 januari. 

Befria Norge 1945

Den 24 juli 1943 nödlandade ett amerikanskt bombplan i Värmland och därefter blev det drygt hundra till i Sverige fram till krigsslutet. Detta innebar också att över 1,200 amerikanska flygare internerades i vårt land. Bakom deras historier finns andra, mindre kända, med Norges öde som röd tråd.

Om de många amerikanska nödlandningarna i Sverige 1943-45 har tidigare Jan-Olof Nilsson skrivit flera utmärkta böcker, så det är inte nödlandarna som är huvudfokus i Lars-Göran Dybecks nya bok Befria Norge 1945: Sverige som bas för de allierades bombflyg. Dybeck själv har också skrivit en fin lokalhistorisk bok om amerikaner i Västerås 1943-45 betitlad Då kriget parkerade på Hässlö. Icke desto mindre har Dybeck funnit några för mig nya bilder av amerikansk nödlandad personal och en del av dessa bilder är så starka att de borde inspirera någon till att göra en spelfilm om alla nödlandare från US Army Air Forces (USAAF) i Sverige. 

Bland de högintressanta inslagen i Befria Norge 1945 är att behov för allierade flygbaser i Sverige togs upp av de allierade utrikesministrarna redan 1943, vid deras möte i Moskva den 18 oktober. Sovjets utrikesminister Vjatjeslav Molotov var då högst positiv till tanken medan de västallierade vid denna tidpunkt inte ville störa den extremt krävande planeringen inför landstigningen i Frankrike. Det förefaller dock som att amerikanskt planeringsarbete för att etablera flygbaser på svensk mark redan var igångsatt, alltså före Moskva. Medan allierade regeringar sköt upp basplanerna nödlandade dock fler och fler av deras flygare i Sverige och Dybeck har hittat ett fint minne av en av dem om hur det var att närma sig "den lilla staden Malmö" och ta ner planet på Bulltofta. Därmed blir den klassiska bilden av hans B-24, "Lovely Lady´s Avenger", mer levande. Det riktigt kliar i fingrarna att gestalta händelsen i form av ett diorama.

I min egen bok Tyskar och allierade i Sverige tar jag upp hur flera amerikanska generaler besökte Sverige under kriget och general Patton kort efter det. Lars-Göran Dybeck har forskat vidare i detta och levererar flera nya rön om vad de hade för ärenden, liksom några nya foton. 

I samband med behovet att snabbt förflytta drygt 1,500 norska "polistrupper" från Sverige till kriget i Nordnorge hösten 1944 blev det ett nytt inslag av amerikanska flygare i Sverige. Inte några internerade utan i högsta grad inbjudna och i full uniform, fast man i början var tvungna att dölja uniformerna på grund av de "neutrala" svenska värdarna. Denna amerikanska luftbro via Västerås, Bromma och Luleå beskriver Dybeck med hjälp av ett intressant bildmaterial - en del av bilderna har jag inte tidigare sett. 

Kapitlet om hur Sverige i mars 1945 hastigt köpte 50 amerikanska Mustangplan (i USAAF kallades affären Operation Speedy!) är en av bokens höjdpunkter och i det kan man läsa om hur under överflygningen till Sverige en av piloterna sköt ner två tyska jaktflygplan ovanför Orust, varefter han fortsatte mot Bromma. 

Den 26 april 1945, dagen efter att den sista gruppen Mustangplan landat på Bromma, anländer även USAAF:s näst högsta företrädare i Europa, generalmajor Fredrick Anderson. Här blir Dybecks bok av särskilt stort intresse eftersom han presenterar nya detaljer som visar hur nära det var att Sverige kort därefter fick amerikanska flygbaser för att USAAF skulle kunna bomba de ännu mycket stora tyska styrkorna i Norge - förutom nordligaste Nordnorge var vid denna tid Norge ännu en stor tysk fästning. Dybeck visar även med hjälp av dokument han funnit var Eisenhower ville att svenska styrkor lämpligast borde framrycka in i Norge. 

Sedan får man av Befria Norge 1945 en konkret uppfattning om USAAF:s planerade flygbaser i Sverige för angreppet på tyskarna i Norge, inklusive vilka flygplanstyper som vara nära att baseras hos oss.

Befria Norge 1945 avslutas med en skildring av hur SAAB 29 Tunnan delvis är ett resultat av tysk spetsforskning. I detta kapitel ingår en färgbild av en Arado Ar 234 B-2 Blitz, världens första bomb/spaningsplan med jetdrift. Ännu en bild i denna bok nästan i A4-format som inspirerar till modellbygge.

Människan bakom uniformen

Fredagen den 4:e december uppmanades alla hemvärnets ca 22 000 medlemmar att bära uniform på jobbet i syfte att synliggöra att vi finns i hela det svenska samhället och att vi till vardags arbetar i en mängd olika yrken. Vi har på frivillig väg lagt ner tid, möda och utebliven inkomst på att utbilda oss [...]

Likabehandling – uppgiften, arbetsmiljön och några chefsperspektiv

I detta nu sitter chefer i hela Försvarsmakten och försöker analysera resultatet från årets medarbetarundersökning FM VIND. I denna enkät får all anställd personal svara på ett frågebatteri som spänner hela vägen från vad man tycker om IT-systemen till om man är stolt över att arbeta i Försvarsmakten. I väldigt stor utsträckning kokar det hela [...]

Fortsatt militär alliansfrihet – eller vad?

Texten finns också publicerad i decembernumret av Vårt Försvar som utges av Allmänna försvarsföreningen - bli medlem om du inte redan är det.

Den säkerhetspolitiska ekvation vi har att lösa har för många okända för att kunna leda till ett entydigt svar. Alla alternativ, må det vara fortsatt militär alliansfrihet, Nato-anslutning, EU-försvar, allians med Finland eller något annat, innebär att allvarliga osäkerheter kvarstår, och att nya uppstår. Inte någon gång i modern tid har vi haft en så komplicerad omvärld att hantera som nu.

Osäkerheter

Rysslands ökade militära förmåga och aggressiva agerande, med såväl militära medel som genom olika hybridoperationer, för att öka sitt inflytande i sitt ”nära utland” utgör ett allt större orosmoment.  

Kinas starka ekonomiska och militära tillväxt, kombinerat med ett alltmer provocerande uppträdande i Asien, gör att USA nu prioriterar Stillahavsområdet framför Europa. Även den politiska utvecklingen i USA, oberoende av administration, kan leda till ett minskat amerikanskt engagemang i Europa.

USA:s ändrade fokus och Rysslands agerande har lett till att ett EU-försvar börjat diskuteras som ett alternativ, eller komplement, till Nato. Alla konkretiseringar av vad det skulle innebära har dock hittills stupat på divergerande hotbilder och nationella ekonomiska särintressen. Men frågan lever.

Förutom dessa mer övergripande trender finns ytterligare ett antal osäkerheter, med idag okänt utfall, som måste tas med i ekvationen. Här bara några.

Vad kan Storbritanniens utträde ur EU få för säkerhetspolitiska konsekvenser? Kriget i Ukraina pågår nu för sjätte året i rad. USA har efter en inledande tvekan börjat leverera krigsmateriel till Ukraina. Ökar det eller minskar det stabiliteten i Europa? Vad kan ett ökat ryskt inflytande i Belarus leda till? Hur kan konflikten mellan Turkiet och Grekland påverka sammanhållningen inom Nato? Kan USA:s ökade fokus på Stillahavsområdet leda till att Kreml ser en ökad handlingsfrihet för olika typer av aktioner i Europa?

Vi kan spekulera om hur olika händelseutvecklingar, i USA, Europa, Medelhavet eller Asien kan påverka svensk säkerhet, men det enda vi säkert vet, är att vi inte vet.

Svenska handlingsalternativ

Vilka säkerhetspolitiska handlingsalternativ har då Sverige? Kan vi bidra till att eliminera de osäkerheter som vi ser idag? Bara marginellt, om ens överhuvudtaget. Inte heller kan vi med någon säkerhet förutse vad det skulle vara som utlöste en konflikt där Sverige blir indraget, och försöka planera utifrån det. En mer framkomlig väg är att försöka identifiera varför någon överhuvudtaget skulle överväga att använda militära medel i vårt närområde, och sedan utforma vår försvars- och säkerhetspolitik för att hantera sådana situationer.  

I grunden finns det tre scenarier som skulle motivera att vi blir indragna i en militär konflikt.

Ett där Ryssland vill skydda en militär operation riktad mot Baltikum. För att stödja sina baltiska alliansmedlemmar är Nato starkt beroende av att kunna utnyttja svenskt territorium, främst luftrum. Något som Ryssland rimligtvis skulle vilja förhindra.

Det andra fallet kan uppstå om Ryssland ser ett behov av att utöka skyddet kring basområdena på Kolahalvön. Baser där såväl huvuddelen av Rysslands kärnvapenbestyckade ubåtar som de fartyg och flygplan vilka ska verka i Atlanten är baserade. Det här fallet är ur svensk (och finsk) synvinkel speciellt oroande då det kan vara aktuellt redan vid en allvarlig kris, utan att det därför har utbrutit krig mellan Nato och Ryssland. Redan innehavet av delar av norra Finland och norra Sverige skulle innebära stora fördelar för Ryssland.

Det tredje fallet är kopplat till att upprätthålla sjö- och luftförbindelser till Skandinavien. Delar av de sjö- och luftstridskrafter som är baserade i Murmanskregionen har som uppgift att avskära Natos förbindelser över Atlanten, för att på så sätt hindra att amerikanska förstärkningar kan tillföras Europa. Redan en delvis framgångsrik sådan operation skulle kunna leda till att förbindelserna till Skandinavien blev avbrutna. De Natostridskrafter som har till uppgift att hindra Ryssland att genomföra en sådan ”avsnörningsoperation” är främst baserade i Norge och Storbritannien. Att skydda ryggen åt Norge blir därmed ett vitalt intresse för Sverige (och Finland). Både för att säkerställa vår försörjning som för att kunna ta emot eventuella militära förstärkningar.

Hur ser då den säkerhetspolitiska matsedeln ut för Sverige? Grovt sammanfattat står följande rätter på menyn:

-          Nato- anslutning

-          Verka för att EU blir en kraftfull säkerhetspolitisk aktör

-          Nordisk försvarsallians

-          Försvarsallians med Finland

-          Regionala försvarsöverenskommelser

-          Fortsatt militär alliansfrihet

Men hur smakliga är rätterna?

EnNato-anslutning skulle innebära att ett angrepp på Sverige också vore ett angrepp mot övriga alliansmedlemmar, och därmed utlösa motåtgärder från andra än bara Sverige. Tröskeln för ett angrepp mot Sverige skulle därmed öka drastiskt. Problemet här är alliansens framtida trovärdighet. I vilken utsträckning kan vi basera vår säkerhet på stöd som kanske inte kommer levereras?

EU är idag ingen militär allians. Det finns ingen ledningsorganisation, ingen planering och heller ingen gemensam syn på vilka uppgifter ett eventuellt EU-försvar skulle lösa. Dessutom saknas idag i Europa de militära resurser som skulle krävas för att utgöra en trovärdig motvikt mot Ryssland. Alternativet kan bara ses som en mycket långsiktig option, men samtidigt den enda som kan utgöra ett alternativ till Nato om alliansen skulle försvagas drastiskt.

Ett nordiskt försvarsförbund, omfattande Sverige, Norge och Finland kan synas vara ett tämligen attraktiv alternativ (för Danmark är Tyskland och Polen mer naturliga samarbetspartners). Ländernas sammanlagda stridskrafter är på pappret ganska imponerande. Tillsammans antagligen större än vad Ryssland skulle kunna sätta in mot något enskilt nordiskt land. Men det är bara en skenbar styrka. Det vore exempelvis orimligt att föra över stora delar av den finska armén till Skåne för att där möta ett angrepp mot Sverige, och att Finland därmed lämnade sin östra gräns delvis oförsvarad. Lika lite kan den norska flottan förväntas operera i Östersjön, och lämna det fritt fram för de ryska sjöstridsstridskrafterna baserade på Kolahalvön. Det i praktiken enda område där det finns stora fördelar att vinna vore gemensamma flygoperationer. Att Norge skulle avstå från sitt medlemskap i Nato, en förutsättning för en nordisk försvarsallians, får betraktas som mycket osannolikt. Det även om alliansen skulle försvagas jämfört med idag. Norge skulle dessutom då också avsäga sig det yttersta avskräckningsmedlet mot rysk kärnvapenutpressning. Natos förmåga att svara med kärnvapen.

En formellmilitärallians mellan Sverige och Finland skulle höja tröskeln för ett ryskt angrepp mot båda länderna. Ryssland skulle då exempelvis behöva gardera sig mot att Sverige genomförde stridshandlingar i Östersjön, även om det ryska angreppet bara riktade sig mot norra Finland. Då i syfte att utvidga säkerhetszonen kring baserna på Kolahalvön. Men just där ligger också dilemmat för både Sverige och Finland. Är man beredd att gå i krig mot Ryssland i det fall bara det andra landet angrips? Försvaret av norra Finland kan vara ett exempel. Ett annat skulle kunna vara Gotland. Hur villigt skulle Finland vara att gå i krig mot Ryssland för att hjälpa Sverige försvara ön? Skulle båda länderna bli angripna samtidigt försvinner problemet, då gäller det att agera så effektivt som möjligt tillsammans. Det dagens svensk–finska samarbete syftar till.

Långtgående multilaterala samarbeten, till exempel ett ”Hansaförbund” bestående av Storbritannien, Tyskland, Norge, Danmark, Polen, de baltiska staterna, Sverige och Finland, skulle antagligen kunna spela en roll för att minska risken för ryska militära äventyrligheter i vår del av världen. Ur rysk synvinkel skulle då osäkerheten öka genom att man aldrig säkert skulle veta vilka motståndare man hade att möta. Dock, så länge det inte var en förpliktigande allians så skulle vi själva (och övriga) stå inför samma osäkerhet – vilka kommer vi att slåss tillsammans med, om några?  Dessutom, så länge Nato existerar i någon form kommer dagens alliansmedlemmar i vårt närområde antagligen se möjligheten till amerikansk hjälp, även om den kan bli begränsad, som mer avskräckande gentemot Ryssland, än vilka som helst löften från ”Hansaförbundet”. Möjligtvis kan man också ställa frågan i vilken mån Sverige är berett, och har förmågan, att åta sig förpliktelser att försvara de baltiska staterna inom ramen för ett sådant förbund.

Kan vi själva skapa en sådan avskräckningsförmåga att vi därmed skulle kunna undvika att bli angripna vid en väpnad konflikt i vårt närområde? Ett kraftigt förstärkt svenskt försvar kommer höja tröskeln för ett angrepp, och även bidra till en ökad stabilitet i regionen genom att eventuella angrepp mot våra grannar blir svårare att genomföra. Men oberoende av hur mycket vi än rustar kommer vi aldrig kunna skapa oss en tillräcklig förmåga för att på egen hand möta alla eventualiteter. Vi kommer alltid vara beroende av utländskt stöd i olika former, efter kortare eller längre tid. Det gällde under det kalla kriget, det gäller idag och kommer gälla även imorgon. Dessutom, hur skulle Nato och EU agera om Sverige inte tog ställning i en konflikt där medlemmar i någon av dessa organisationer blev angripna? Sverige är idag så beroende av både USA och EU, ekonomiskt och militärt, att ett ”neutralitetsalternativ” i händelse av en konflikt i vårt närområde inte existerar.

Slutsatser

Den viktigaste slutsatsen är att det inte finns någon enskild lösning på de säkerhetspolitiska problem vi står inför. Istället blir en det fråga om hur vi genom en kombination av olika åtgärder kan bädda för att uppnå olika försvars- och säkerhetspolitiska syften.

Det första skulle vara att inte ge Ryssland en billig, tämligen riskfri, option att utnyttja svenskt territorium som en del av en operation riktad mot något eller några av våra grannländer. Och i det fall vi ändå blev angripna, kunna slåss tillräckligt länge för att kunna få hjälp. Att kunna slåss för tid kommer vara än mer viktigt i framtiden då osäkerheterna kommer att öka kring hur och när Nato kommer att agera i vårt närområde. Både när det gäller att stödja våra grannar och eventuellt även oss. Det kräver en avsevärt större egen militär förmåga än den Försvarsberedningen föreslagit.

Vi är, och kommer alltid vara, beroende av stöd från andra i det fall vi skulle bli angripna. Förutsättningarna för att få hjälp ökar om vi har bindande överenskommelser med parter som har resurser, och ett egenintresse, för att leverera stöd. I dagsläget är det endast Nato som uppfyller de kriterierna. Vi bör därför ansöka om medlemskap i Nato, trots de osäkerheter alliansen står inför.

Skulle Natos trovärdighet urholkas drastiskt krävs alternativ. Vi bör därför engagera oss för att EU också ska få militära muskler, även om det är en långsiktig och delvis osäker lösning.

Vi bör så långt möjligt öka osäkerheten i ryska kalkyler när man i Moskva ställer sig frågan ”vilka motståndare riskerar vi att behöva slåss emot?”. Olika bilaterala och multilaterala militära samarbeten bör därför stärkas och utvecklas, även om de inte innebär några garantier för den dag vi skulle bli angripna.

Detta om i huvudsak militär säkerhet. Väger vi även in nödvändigheten av att, i fred, gråzon som krig, också kunna möta olika ekonomiska hot, cyberkrigföring, påverkansoperationer, terrorism mm, blir det än mer uppenbart att en svensk ”Alleingang” inte har något med dagens eller morgondagens säkerhetspolitiska realiter att göra.

Vi måste satsa på flera olika hästar i det säkerhetspolitiska lopp som just nu pågår. Någon eller några kanske ger utdelning.

 

                                                                              *****

Förstå andra världskriget


Gillar man hårda fakta, modern informationsteknik och grafisk design bör man verkligen inte missa Förstå andra världskriget - 1939-45 som infografik. Till skillnad från flera andra verk om detta krig är det avancerad infografik som står i centrum och Sverige finns faktiskt med på flera ställen.

Det vanliga är ju att Sverige förbigås med tystnad men Jean Lopez och hans franska team av författare och  grafiker har verkligen ansträngt sig för att ta upp alla tänkbara aspekter av kriget och då ingår också de av Europas stater som sade sig vara neutrala. Över femtio olika teman behandlas ytterst grafiskt och i flera fall är det nog för första gången som dessa ämnen åskådliggörs med grafik och det gör att de flesta läsare nog kan betrakta dessa ämnen på ett nytt, tydligare sätt.

Faktum är att boken inte är begränsad till 1939-45 utan även grafiskt åskådliggör ämnen som nazismens och kalla krigets uppkomst. Boken handlar inte heller enbart om olika operationer på öst- och västfronten utan den fördjupar sig på ett banbrytande sätt i mobilisering, militärtaktik och olika vapens utveckling och användning, särskilt artilleri och pansar. Waffen-SS granskas också särskilt - exempelvis redovisas olika fakta om personalen och divisionernas sammansättning. Boken säger även en hel del om krigets mänskliga kostnader.

Alla vi som sysslar med historia kommer nog att återvända till den här boken många, många gånger eftersom den är ett fantastiskt verktyg. Rimligen borde boken bli en bra säljare men inför nästa tryckning borde också två missar om Sverige rättas till, det viktigaste nationalsocialistiska partiet hette NSAP, inte NSPA och solhjulet i boken var en av NSB:s symboler, inte NSAP:s. Där borde även framgå det namn som NSAP bytte till 1938, Svensksocialistisk samling (SSS). Detta och en miss i SS-strukturen skall dock inte förmörka det stora värdet i denna bok. Den utgör ett ovanligt ambitiöst bidrag till en uppdaterad syn på andra världskriget. 

Ett av mina favoritavsnitt i Förstå andra världskriget är grafiken över kollaborationen i Frankrike, som på ett fyndigt sätt åskådliggör relationerna mellan olika tyska och franska grupperingar. Grafiken gör det så tydligt hur den tyska ockupationsmakten bestod av flera myndigheter med rätt olika agendor.  

Jag har sagt det förut, det är inte så ofta fransk militärhistorisk litteratur översätts till svenska och det är verkligen kul när det sker och får man hoppas på att vi berikas med fler? Finns även en hel del böcker om 1939-45 på finska, norska och tyska som borde översättas.