Foto: Wikimedia Commons På morgonen den 28 april 1986 indikerades höga strålningsvärden vid kärnkraftverket i Forsmark i norra Uppland. Man inledde snabbt arbetet med att spåra strålningskällan, men fann ingen. Eftervärlden vet varför. Strålningen som uppmätts hade inte generats i Forsmark utan nästan 130 mil söderut. De svenska myndigheterna lade snabbt ihop två och två […]
Sökresultat för: tjänsteman i
En ödslig vik i Norge – Del 1 – Farkosterna
SammanfattningI norska Jarfjord, närmare bestämt Skipshavn förefaller i slutet av 1990 en farkost observerats som möjligen skulle kunna vara en av de farkoster som observerats samt avtryck finns dokumenterad av på svenskt inre vatten under de…
Kommunernas antagonistiska hotbild
Vår nya Säkerhetsskyddslag från april förra året ålägger alla aktörer som bedriver säkerhetskänslig verksamhet att de ska utreda behovet av säkerhetsskydd, en s k säkerhetsskyddsanalys, och att denna ska dokumenteras. En viktig kategori som berörs av lagen är landets alla kommuner. Vi kan därför anta att arbetet med att ta fram säkerhetsskyddsanalyser för närvarande bedrivs i […]
Kommunernas antagonistiska hotbild
Vår nya Säkerhetsskyddslag från april förra året ålägger alla aktörer som bedriver säkerhetskänslig verksamhet att de ska utreda behovet av säkerhetsskydd, en s k säkerhetsskyddsanalys, och att denna ska dokumenteras. En viktig kategori som berörs av lagen är landets alla kommuner. Vi kan därför anta att arbetet med att ta fram säkerhetsskyddsanalyser för närvarande bedrivs i […]
En julsaga
Sagan består av fria fantasier. Alla eventuella likheter med verkligheten är en ren slump. Christina Malm lade ifrån sig telefonen och tittade ut genom fönstret i Fanfaren. Huset var ganska tomt, hon hade åkt in till kontoret för en arbetsdag innan nyår och det var redan mörkt i Karlstad. Hon drog en suck av lättnad. […]
Akademisering av officersutbildningen – en möjlig effektsänkare
Officer – ett mångfacetterat yrke med krav på såväl praktiska som intellektuella färdigheter. Som konsekvens är officersutbildningens innehåll av stor vikt att diskutera och reflektera över. Foto: Niklas Englund, Försvarsmakten. Att svensk krigskonst som mer eller mindre outtalat betonat en uppdragstaktisk ledningsfilosofi under hundratals år gått emot en USA inspirerad utbildningsfilosofi[1] är, enligt min syn, […]
Missnöjet växer i Ryssland
Problemen för den vanlige ryske medborgaren tenderar att bli värre. Foto: Shutterstock.com Av Jan Leijonhielm Vi har åter bevittnat omfattande demonstrationer i Moskva och andra städer-de största sedan de massiva protestyttringarna mot Putins och Medvedevs byte på president- och premiärministerposterna. Runt 50 000 demonstrerade i Moskva mot myndigheternas beslut att inte godkänna en rad oppositionella till […]
Gungfly i Vitryssland?
Reflektion
Den 29AUG2019 besökte USA:s nationella säkerhetsrådgivare, JohnBolton, Vitryssland och genomförde konsultationer med Vitrysslands President, Aljaksandr Lukasjenka. Enligt USA nationella säkerhetsrådgivare skulle konsultationerna bl.a. avhandla Vitrysslands suveränitet och territoriella integritet maa. signaler som USA uppfattat från Moskva.1 Huruvida dessa signaler utgörs av retoriska uttalanden t.ex. angående den möjliga fördjupningen kring den s.k. Unionsstaten alternativt information som inhämtas via USA:s underrättelsetjänster eller en kombination av de båda framgår ej av den nationella säkerhetsrådgivarens uttalande.
Den statliga vitryska nyhetsbyrån BelTA (Belaruskaje Telegrafnaje Ahentstva), förefaller inte rapporterat något liknande, under och efter besöket, som USA nationella säkerhetsrådgivare uttalade sig om innan besöket till Vitryssland genomfördes. Dock rapporterar BelTA att regionala säkerhetsförhållanden samt de bilaterala förhållandena mellan Vitryssland och USA diskuterades under besöket. En eventuell hotbild kan fortfarande avhandlats under det över två timmar långa mötet mellan USA nationella säkerhetsrådgivare och den vitryske Presidenten,2 varvid vitrysk media och ministrar kan tänkas att ej välja att ge någon uppmärksamhet kring det, för att undvika störa de bilaterala förhållandena med Ryssland.
Förhållandet mellan Ryssland och Vitryssland förefaller under kvartal I och II av 2019 dock försämrats. Vid inledningen av 2019 publicerade den biträdande chefen för den ryska militära underrättelsetjänsten, GU, en öppen analys avseende de militärstrategiska realiteterna och hur de påverkar Rysslands säkerhet. Enligt dennes analys skall både den Europeiska Unionen (EU) och USA utövat ett ökat, informations, politiskt samt ekonomiskt tryck mot Vitryssland för att de skall orientera sig mot de västliga länderna och minska det militära och militärtekniska samarbetet med Ryssland.3
Chefen för den ryska utrikesunderrättelsetjänsten, SergeijNarysjkin, gav i juli 2019 vid ett besök i Vitryssland ett uttalande som skulle kunna tolkas som en samsyn med den biträdande chefen för den ryska militära underrättelsetjänstens skriftliga analys. Där påtalade han att västliga underrättelsetjänster arbetar aggressivt för att påverka de interna förhållandena i Ryssland och Vitryssland.4 I sammanhanget bör det noteras att chefen för den ryska utrikesunderrättelsetjänsten i slutet av 2017 även framförde att Sverige var ett utav länderna som bedrev s.k. hybridkrigföring mot Ryssland.5
Under våren 2019 kom hastigt den ryske ambassadören till Vitryssland entledigas från sin tjänst som ambassadör. Vilket kan ses som ett resultat utav ambassadörens agerande i Vitryssland främst vad avser frågan kring en rysk oljeskatt, vilket även utgjort ett konflikt område under 2019.6 Dock kan det även varit andra ageranden som legat till grund för eller bidragit till entledigandet.7 Det vitryska utrikesministeriet har även offentligt sagt att den tidigare ambassadören snarare såg Vitryssland som ett distrikt till Ryssland och inte som en suverän stat,8 vilket i diplomatiska sammanhang får anses utgöra en tydlig och hård markering. Den 02JUN2019 tillträdde en ny rysk ambassadör tjänsten i Vitryssland.9
Vad innebär då detta? Två av Rysslands underrättelsetjänster förefaller se möjligheten att Vitryssland är på väg att glida över till, ur deras perspektiv, den västliga intressesfären. Vilket skulle innebära att även den högsta politiska ledningen i Ryssland ser det på de sättet maa. den höga representation av tidigare säkerhets- och underrättelseofficerare i den politiska ledningen.10 Det skulle ur ett ryskt perspektiv även innebära att ett s.k. buffertområde gentemot de västliga länderna kan försvinna, likt Ukraina sågs och troligen ses som ett buffertområde gentemot väst. Detta kan eventuellt innebära att Ryssland förbereder sig på en sådan utveckling. Vilket kan ha föranlett den amerikanska nationella säkerhetsrådgivarens uttalande innan besöket till Vitryssland.
Det kan även innebära att Vitryssland under de kommande åren kommer kunna utgöra en än tydligare geostrategisk spelbricka mellan Ryssland och de Västliga länderna. Vilket t.ex. den tidigare ryska ambassadörens agerande i Vitryssland kan ha indikerat, men även John Boltons besök till Vitryssland. Det kan även indikera en försämring av säkerhetsläget maa. den amerikanska nationella säkerhetsrådgivarens uttalande, vilket indirekt även skulle kunna påverka säkerhetssituationen i Sveriges direkta närområde och därmed även Sverige.
Avslutningsvis vad som särskilt skall och måste beaktas är att John Bolton, som nationell säkerhetsrådgivare, var den första höga amerikanska statstjänstemannen som på nästan 20 år genomfört ett officiellt besök till Vitryssland. Inför detta besök uttalande han sig på ett sådant sätt som kan tolkas att USA anser att Ryssland utgör ett hot mot Vitrysslands säkerhet. Vilket får anses vara anmärkningsvärt då det ej tillhör vanligheterna att nationer varnar varandra offentligt om möjliga hotbilder mot dem, från andra nationer.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Dagens Nyheter 1(Svenska)
Fact Military 1(Ryska)
Foreign Policy 1(Engelska)
TASS 1(Engelska)
Vitrysslands Utrikesministerium 1(Ryska)
Slutnoter
1Reuters. Tanas, Alexander. Trump adviser says he’ll warn leader of Belarus about Russian threat. 2019. https://www.reuters.com/article/us-belarus-usa-bolton/trump-adviser-says-hell-warn-leader-of-belarus-about-russian-threat-idUSKCN1VJ174(Hämtad 2019-09-03)
2BelTA. U.S. president’s national security adviser visiting Belarus. 2019. https://eng.belta.by/politics/view/us-advisor-bolton-visiting-belarus-123703-2019/(Hämtad 2019-09-03)
BelTA. John Bolton arrives at Independence Palace in Minsk. 2019. https://eng.belta.by/politics/view/john-bolton-arrives-at-independence-palace-in-minsk-123717-2019/(Hämtad 2019-09-03)
BelTA. Lukashenko invites Bolton to sincerely discuss Belarus-USA relations. 2019. https://eng.belta.by/president/view/lukashenko-invites-bolton-to-sincerely-discuss-belarus-usa-relations-123720-2019/(Hämtad 2019-09-03)
BelTA. Bolton: We can find common ground with Belarus. 2019. https://eng.belta.by/politics/view/bolton-we-can-find-common-ground-with-belarus-123721-2019/(Hämtad 2019-09-03)
BelTA. Bolton describes meeting with Belarus president as very important. 2019. https://eng.belta.by/politics/view/bolton-describes-meeting-with-belarus-president-as-very-important-123726-2019/(Hämtad 2019-09-03)
BelTA. Bolton: USA will decide on military aid for Ukraine soon. 2019. https://eng.belta.by/politics/view/bolton-usa-will-decide-on-military-aid-for-ukraine-soon-123727-2019/(Hämtad 2019-09-03)
BelTA. Makei about negotiations with Bolton: We’ve agreed to continue the dialogue. 2019. https://eng.belta.by/politics/view/makei-about-negotiations-with-bolton-weve-agreed-to-continue-the-dialogue-123736-2019/(Hämtad 2019-09-03)
BelTA. FM: Belarus is deeply interested in peaceful resolution of international trade wars. 2019. https://eng.belta.by/politics/view/fm-belarus-is-deeply-interested-in-peaceful-resolution-of-international-trade-wars-123737-2019/(Hämtad 2019-09-03)
BelTA. FM: U.S. delegation saw Belarus’ determination to help settle Ukraine conflict. 2019. https://eng.belta.by/politics/view/fm-us-delegation-saw-belarus-determination-to-help-settle-ukraine-conflict-123738-2019/(Hämtad 2019-09-03)
BelTA. MP: Some politicians got jealous of Bolton’s visit to Belarus while Kremlin stayed calm. 2019. https://eng.belta.by/politics/view/mp-some-politicians-got-jealous-of-boltons-visit-to-belarus-while-kremlin-stayed-calm-123788-2019/(Hämtad 2019-09-03)
BelTA. FM on meeting with Bolton: No one called for anything. 2019. https://eng.belta.by/politics/view/fm-on-meeting-with-bolton-no-one-called-for-anything-123810-2019/(Hämtad 2019-09-03)
3Fact Military. Военно-стратегические реалии международной обстановки: вызовы и угрозы безопасности России (2019). 2019. http://factmil.com/publ/obshhee/analiz/voenno_strategicheskie_realii_mezhdunarodnoj_obstanovki_vyzovy_i_ugrozy_bezopasnosti_rossii_2019/71-1-0-1578(Hämtad 2019-09-03)
4BelTA. Call for tighter cooperation between Belarusian, Russian special services. 2019. https://eng.belta.by/society/view/call-for-tighter-cooperation-between-belarusian-russian-special-services-122589-2019/(Hämtad 2019-09-03)
5Dagens Nyheter. Carlsson, Mattias. Rysk spionchef: Sverige deltar i hybridkrig mot Ryssland. 2017. https://www.dn.se/nyheter/rysk-spionchef-sverige-deltar-i-hybridkrig-mot-ryssland/(Hämtad 2019-09-03)
6Reuters. Nikolskaya, Polina. Russia has not promised Belarus help over oil tax overhaul: PM. 2019. https://www.reuters.com/article/us-russia-belarus-oil/russia-has-not-promised-belarus-help-over-oil-tax-overhaul-pm-idUSKCN1P81A2(Hämtad 2019-09-03)
Reuters. Makhovsky, Andrei. Soldatkin, Vladimir. Putin suddenly sacks Russian envoy to Belarus amid oil row. 2019. https://www.reuters.com/article/uk-russia-belarus-diplomacy/putin-suddenly-sacks-russian-envoy-to-belarus-amid-oil-row-idUKKCN1S62JS(Hämtad 2019-09-03)
7The Royal United Services Institute. Ferris, Emily. The Russian Ambassador who Overreached: Why Russia’s Approach to Belarus Could Change. 2019. https://rusi.org/commentary/russian-ambassador-who-overreached-why-russia%E2%80%99s-approach-belarus-could-change(Hämtad 2019-09-03)
8Министерство иностранных дел Республики Беларусь. Ответ начальника управления информации и цифровой дипломатии МИД Беларуси А.Глаза на вопрос «РИА Новости». 2019. http://mfa.gov.by/press/news_mfa/f117caa7096d06f8.html(Hämtad 2019-09-03)
9TASS. Russia’s new ambassador to Belarus arrives in Minsk. 2019. https://tass.com/politics/1061333(Hämtad 2019-09-03)
10Foreign Policy. Galeotti, Mark. Spooks in the Kremlin. 2019. https://foreignpolicy.com/2019/04/27/spooks-in-the-kremlin-russia-putin-future-of-espionage/(Hämtad 2019-09-03)
Uppdragsstyrning
Uppdragsstyrning eller uppdragstaktik är en styrkemultiplikator för den som är resursmässigt underlägsen. Foto: Jimmy Croona, Försvarsmakten. av Ulf Henricsson För någon månad sedan skrev Fredrik Westerdahl (W) en klok artikel på denna blogg om tillitsstyrning /uppdragstakt/uppdragsstyrning eller vad vi nu vill kalla att ge medarbetare förtroende och låta dem lösa sina uppgifter självständigt, till skillnad […]
Att stoppa huvudet i sanden duger inte
av Bo Richard Lundgren Den svenska förvaltningsmodellen är inte funktionell vid större samhällskriser och i krig. Foto: Shutterstock.com. Vad kännetecknar en nationell kris? En vanlig definition är att de centrala aktörerna uppfattar situationen som att: Betydande värden står på spel (hotas) Begränsad tid står till förfogande Omständigheterna präglas av betydande osäkerhet Inom den internationella […]
Om svårigheten att förutsäga framtiden
av Jan Leijonhielm Nyligen har två viktiga rysslandsanalytiska produkter sett dagens ljus: dels Försvarsberedningens betänkande och Tomas Bertelmans bok ”Från ett kallt krig till ett annat”. utgiven på Medströms förlag. Bägge förtjänar högt beröm, men av olika skäl. Försvarsberedningen har enats om ett betänkande som skiljer sig från tidigare i den bemärkelsen att man gör […]
Mera om priskompensation för försvaret
av Helge Löfstedt Ett nytt försvarsbeslut förväntas under 2020. I detta inlägg argumenteras för att det försvarsprisindex (FPI) som används vid den årliga uppräkningen av försvarsanslaget på ett bättre sätt anpassas till de pris- och löneökningar som påverkar Försvarsmaktens verksamhet. Väsentligt är då också att de anspråk på rationaliseringar som ingår i FPI på ett […]
Avvikelse i normalbild
Reflektion
Inom loppet av en månad har två ovanliga/anmärkningsvärda incidenter inträffat, vilket involverat ryska luftstridskrafter och Sverige. Den första incidenten inträffade den 19JAN2019 och den andra 19FEB2019.1 Den första incidenten omfattande två stycken jaktflygplan, av modellen SU-27, som förefaller eskorterat ett IL-20 signalspaningsflygplan, som under en kort stund kränkte svenskt territorium under vad som sannolikt var en inhämtningsflygning.2 Denna incident är anmärkningsvärd främst av två skäl, det första är att signalspaningsflygplanet genomförde sin inhämtning med eskort vilket ej är vanligt förekommande.3 Det andra skälet är att det skedde en kränkning av svenskt territorium, där Ryssland ej utgör en av de nationer som frekvent kränker svenskt territorium4trots en stundtals hätsk retorik riktad mellan de båda länderna.
Den andra incidenten omfattande ett svenskt signalspaningsflygplan samt ett ryskt jaktfyflygplan av typen SU-27. Incidenten anses vara anmärkningsvärd då det ryska jaktflygplanet genomförde två passager i överljudsfart i anslutning till det svenska signalspaningsflygplanet, därefter lade det sig omkring 20 meter ifrån det svenska flygplanet i internationellt luftrum. Enligt chefen för flygstaben, Överste Anders Persson, skall det hela utgjort en anmärkningsvärd händelse, dock har Flygvapnet varit med om det vid enstaka tillfällen.5Sveriges Försvarsminister, Peter Hultqvist, anser att incidenten, dels är provokativ, dels var farlig.6 Incidenten kom även föranledda att det svenska Utrikesdepartementet kom tillkalla Rysslands Ambassadör, Viktor Tatarintsev, för att beröra händelsen. Enligt den ryska ambassadören skall det ryska jaktflygplanet betett sig korrekt.7 Vad avser incidenten med gränskränkning den 19JAN2019 kom det enbart föranleda att Utrikesdepartementet tillkallade sig en tjänsteman från den ryska ambassaden.8
Inledningsvis förefaller incidenten den 19FEB2019 varit av en allvarligare karaktär kontra den gränskränkning som skedde 19JAN2019 utifrån vilka nivåer det svenska utrikesdepartementet valde att genomföra samtal med ryska representanter från dess ambassad i Sverige. Dock kan gränskränkningen den 19JAN2019 tillsammans med det ryska agerandet mot det svenska signalspaningsplanet den 19FEB2019 föranlett att utrikesdepartementet valde att tillkalla sig Rysslands ambassadör i Sverige. Vid en liknande närgången incident mot en svensk signalspaningsflygning över södra Östersjön 2017, valde det svenska Utrikesdepartementet även att tillkalla sig Rysslands ambassadör.9 Varvid en princip kan antagits redan 2017, när Utrikesdepartementet väljer att markera tydligare från svensk sida vid allvarligare incidenter i internationellt luftrum.
Därefter är det intressant att notera hur incidenterna inträffar på samma datum, d.v.s. den 19, i januari respektive februari månad 2019. Där incidenten i februari blir intressant. Vid studier av den svenska signalspaningens flygningar i södra Östersjön utifrån lagrad information hos internettjänsten RadarBox24 framträder, dels en normalbild när flygdagar inträffar, dels geografiskt område där flygningarna genomförs. Utifrån den lagrade informationen går de att konstatera att flygningarna i princip sker samma dagar varje vecka och flygrutten oftast är densamma i södra Östersjön. Varvid det ryska agerandet hade kunnat genomföras mer eller mindre när som. Därmed uppstår frågan om slump eller avsiktligt agerande att det inträffade precis en månad efter den ryska gränskränkningen av svenskt territorium med luftfarkoster.
Vad avser slumpen kontra avsiktligt agerande kan ett flertal teorier läggas fram avseende repetitionen i datum. Den första är att t.ex. någon för Ryssland skyddsvärd verksamhet genomfördes i Kaliningrad Oblast den 19FEB2019 varvid Ryssland försökte få det svenska signalspaningsflygplanet att avbryta sin inhämtning, vilket får anses ligga inom ramen för slumpen. En annan teorin kan vara att Ryssland tog hänsyn till tidpunkten för gränskränkningen den 19JAN2019 och valde att agera den 19FEB2019. Detta skulle kunna innebära att något budskap försökte förmedlas, som för en utomstående betraktare blir svårt att tyda. En tredje teori skulle kunna vara att det enbart var ett aggressivt agerande den 19FEB2019, varvid återigen slumpen spelar in. Ytterligare teorier kan givetvis läggas fram.
Slutligen, oaktat om det är slumpen eller något avsiktligt agerande som föranlett att två allvarliga incidenter inträffat inom loppet av en månad, faller det utanför den s.k. normalbilden som kan tas fram ur mediarapportering och Försvarsmaktens offentliga rapportering. Normalbilden baseras dock på offentlig information varvid vissa händelser sannolikt ej framkommer offentligt. Avvikelserna utgörs av, 1) rysk gränskränkning 2) med eskorterat signalspaningsflygplan, 3) en månad senare ett aggressivt agerande mot svensk signalspaningsflygplan och 4) det korta tidsförhållandet mellan de två tidigare nämnda händelserna.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Dagens Nyheter 1(Svenska)
Slutnoter
1Sveriges Television. Olsson, Jonas. Tre ryska militärflygplan har kränkt svenskt territorium. 2019. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/tre-ryska-militarflygplan-har-krankt-svenskt-territorium(Hämtad 2019-03-03)
Sveriges Television. Olsson, Jonas. Ryskt stridsflyg flög nära svenskt signalspaningsflygplan. 2019. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ryskt-stridsflyg-flog-nara-svenskt-signalspaningsflygplan(Hämtad 2019-03-03)
2Sveriges Television. Olsson, Jonas. Tre ryska militärflygplan har kränkt svenskt territorium. 2019. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/tre-ryska-militarflygplan-har-krankt-svenskt-territorium(Hämtad 2019-03-03)
3Sveriges Television. Olsson, Jonas. FOI om ryska flygkränkningarna: ”Inte klart om det var avsiktligt”. 2019. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/foi-om-ryska-flygkrankningarna-inte-klart-att-det-var-avsiktligt(Hämtad 2019-03-03)
4Sveriges Television. Sandström, Oskar. Så många kränker svenskt territorium. 2018. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/blekinge/sa-manga-kranker-svenskt-territorium(Hämtad 2019-03-03)
5Sveriges Television. Olsson, Jonas. Ryskt stridsflyg flög nära svenskt signalspaningsflygplan. 2019. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ryskt-stridsflyg-flog-nara-svenskt-signalspaningsflygplan(Hämtad 2019-03-03)
6Sveriges Television. Olsson, Jonas. Försvarsministern: ”Det här är provokativt – farligt”. 2019. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/hultqvist-om-flygincidenten-det-har-ar-provokativt(Hämtad 2019-03-03)
7Sveriges Television. Olsson, Jonas. UD kallar upp Rysslands ambassadör efter flygincident över Östersjön. 2019. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ud-kallar-upp-rysslands-ambassador-efter-flygincident-i-ostersjon(Hämtad 2019-03-03)
Sveriges Television. Wicklén, Johan. Ryska ambassadören: Planet betedde sig korrekt. 2019. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ryska-ambassadoren-planet-betedde-sig-korrekt(Hämtad 2019-03-03)
8Sveriges Television. Efter kränkning – UD i möte med rysk tjänsteman. 2019. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/blekinge/efter-krankning-ud-i-mote-med-rysk-tjansteman(Hämtad 2019-03-03)
9Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Ryska planet tvingade svenska planet att vända. 2017. https://www.dn.se/nyheter/sverige/ryska-planet-tvingade-svenska-planet-att-vanda/(Hämtad 2019-03-03)
Bättre priskompensation för försvaret
Av Helge Löfstedt Ett nytt försvarsbeslut förväntas under 2020. I detta inlägg argumenteras för att det försvarsprisindex (FPI) som används vid den årliga uppräkningen av försvarsanslaget på ett bättre sätt anpassas till de pris- och löneökningar som används i Försvarsmaktens verksamhet. Väsentligt är då att de anspråk på rationaliseringar som ingår i FPI på ett […]
Måste allting utredas en gång till?
av Bo Richard Lundgren Regeringen har beslutat att utreda näringslivets roll i totalförsvaret. Denna roll har tidigare varit mycket omfattande och viktig fram till den olycksaliga ”strategiska time-outen” för cirka tjugo år sedan. Innan jag diskuterar utredningen, vill jag kort påminna om hur rollen i stort sett ut i ett hundraårigt perspektiv bakåt. Det startade […]
Säkerhetskonsekvenser av den fjärde industriella revolutionen
av Mats Olofsson Du kommer till jobbet en gråmulen vinterdag 2024. Där får du beskedet att arbetsgivaren beslutat om införande av ett AI[1]-baserat system för att sköta dina arbetsuppgifter och att många i personalen kommer att sägas upp p g a arbetsbrist. Tyvärr kan man inte erbjuda dig något alternativt arbete, eftersom din kompetensprofil inte matchar vad […]
Försvarsunderrättelseförmåga
Reflektion
Den 09DEC2018 vittnade chefen för den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST), Generalmajor Gunnar Karlsson, i arbetsdomstolen rörande Transportstyrelsens hantering av hemlig information och närmare bestämt rörande kvalificerade skyddsidentiteter.1 De kvalificerade skyddsidentiteterna kan tilldelas personal inom Försvarsmakten, Polisen och Säkerhetspolisen för inhämtning gentemot olika former av verksamhet.2 Enligt Dagens Nyheter skall chefen för MUST sagt, ”Vi måste utgå från attinformationen är röjd”.3 I sig ingen nyhet, utan något som redan förmedlats under hösten 2017.4Dock är det ny information att den allvarligaste informationsförlusten är kring de kvalificerade skyddsidentiteterna. Vilket i sig är något som gått att räkna ut, men mig veterligen inget som officiellt förmedlats.
I sammanhanget är det värt att notera vilken information Försvarsmakten förmedlade under sommaren 2017, när skandalen kring Transportstyrelsen verkligen tog fart. Enligt Försvarsmakten skall det inträffade ”inte märkbart påverkatförsvarsunderrättelseförmågan”. Därutöver framförde Försvarsmakten att det inträffade, ”inte haftnågon påtaglig påverkan påFörsvarsmaktens samlade operativa förmåga”.5Utifrån den information som förmedlades sommaren 2017, skall Försvarsmakten ej tagit någon anmärkningsvärd skada av hur Transportstyrelsen misskött hemlig information. Försvarsmakten torde vid det aktuella uttalandet, under sommaren 2017, utgått från att all information skulle anses vara röjd (vilket brukar vara praxis).
Vad kan då tagit skada och hur kan det tett sig? Inledningsvis krävs en belysning av begreppet försvarsunderrättelser. Försvarsunderrättelseverksamheten skall bedrivas som ett stöd till svensk utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik. Regeringen fastställer inriktningen på försvarsunderrättelseverksamheten.6Denna verksamhet får bedrivas av Försvarsmakten (FM), Försvarets radioanstalt (FRA), Försvarets materielverk (FMV) och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).7 Inom ramen för försvarsunderrättelseverksamheten används bl.a. teknisk och personbaserad inhämtning.8
Således är det totalt fyra myndigheter som genomför försvarsunderrättelseverksamhet. Vad avser den personbaseradeinhämtningen kan det främst antas vara kontoret för särskild inhämtning (KSI), sorterande under MUST, som genomför denna verksamhet.9 Vad avser den tekniskainhämtningen kan det i huvudsak antas vara FRA som genomför denna.10 Vad avser de kvalificerade skyddsidentiteterna kan det främst antas vara KSI som tilldelas dessa, inom ramen för försvarsunderrättelseverksamheten.11
Utifrån Försvarsmaktens uttalande sommaren 2017, kan det antas vara korrekt att debaclet på Transportstyrelsen som helhetinte påverkat försvarsunderrättelseförmåganmärkbart. Då försvarsunderrättelseförmågan totalt omfattar fyra olika myndigheters verksamhet. Dock framträder teknisk inhämtning och personbaserad inhämtning som två viktiga ben i försvarsunderrättelseförmågan. Där det kan antas vara den tekniska inhämtningen som utgör den större delen12och den personbaserade inhämtningen utgör den mindre delen13av försvarsunderrättelseförmågan. Den personbaserade inhämtningen torde därmed utgjort den del som främst tagit skada av Transportstyrelsens hantering med de kvalificerade skyddsidentiteterna. Därmed påverkades ett av två ben, som särskilt omnämns i försvarsunderrättelseverksamheten.
Vad kan det då inneburit för den personbaserade inhämtningen, att informationen avseende de kvalificerade skyddsidentiteterna ansetts röjd? Det närmsta historiska exemplet i Sverige som går att uppbringa är troligtvis avslöjandet om IB 1973, av Jan Guillou och Peter Bratt i tidningen Folket i Bild/Kulturfront. Detta avslöjande kom främst drabba utrikesdelen av IB.14Det gör att en viss beröringsyta finns med den nutida personbaserade inhämtning som genomförs av KSI.
Vad vidtog då IB för åtgärder? När väl avslöjandet av IB var ett faktum, kom alla kontakter med agenter och utländska tjänstemän tillfälligt avbrytas. IB utrikesverksamhet kom förbli stängd under ett antal veckor. En stor del av personalstyrkan bytes ut och nyrekrytering kom att genomföras. Kontakterna med befintliga agenter och värvningen av nya kom att försvåras. Därutöver kom hela inhämtningsförmågan att reduceras under en relativt lång tid. Därtill blev ett stort antal täckadresser för verksamheten tvungen att bytas ut, när dessa inte ansågs säkra.15
Utifrån detta kan ett form av ”nödprotokoll” skönjas, som iståndsattes av IB vid avslöjandet. Där all verksamhet tillfälligt stängdes ned för att inte skapa ytterligare skador mot organisationen och skydda källorna/agenterna. Ett motsvarande ”protokoll” för agerande kan iståndsatts av KSI när det blev ett faktum att informationen kring de kvalificerade skyddsidentiteterna fanns gripbar för främmande makt.16
Vilka åtgärder kan då vidtagits? Utifrån det som är känt kring IB agerande, kan det ses som möjligt att kontakter med befintliga agenter åtminstone tillfälligt kom att försvåras då de möjligen var tvungen att avbrytas för att skydda dem. Därutöver, sett till den publicitet som debaclet på Transportstyrelsen orsakat kan möjligen nyrekrytering av agenter försvårats, men även samarbete med vänligt sinnade nationer. Har mer omfattande åtgärder vidtagits av KSI, såsom byta ut personal, kan det ses som möjligt att den personbaserade inhämtningsförmågan, likt med IB, eventuellt reducerats under en längre tid. Avslutningsvis, i vilken omfattning KSI vidtog åtgärder kommer troligtvis aldrig bli känt, utan det är enbart något det går att föra en hypotetisk diskussion kring. Därutöver, är det heller inget som bör bli känt.
Att detta inträffat vid en tidpunkt med försämrat säkerhetsläge är mycket olyckligt. Då konsekvenserna för den personbaserade inhämtning kan vara långt större än vad som är känt och någonsin kommer bli känt. Den samladeförsvarsunderrättelseförmågan utgör en av de viktigaste delarna för att kunna vidta åtgärder syftande till att bevara Sveriges oberoende. Det får ses som möjligt att detta till del kringskurits iom den dåvarande Generaldirektören vid Transportstyrelsen agerande.17 Varvid det minst sagt är beklämmande att den enda straffpåföljden, hitintills, är ett strafföreläggande gentemot den dåvarande Generaldirektören.18
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Försvarsmakten 1(Svenska)
Nationalencyklopedin 1(Svenska)
Sveriges Television 1(Svenska)
Transportstyrelsen 1(Svenska)
Agrell, Wilhelm. Sprickor i järnridån: svensk underrättelsetjänst 1944-1992. Lund: Historiska media, 2017.
Slutnoter
1Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Must-chefen: It-skandalen medförde ökad risk för Sveriges hemliga agenter. 2018. https://www.dn.se/nyheter/must-chefen-it-skandalen-medforde-okad-risk-for-sveriges-hemliga-agenter/(Hämtad 2018-12-11)
2Lag 2006:939. Om kvalificerade skyddsidentiteter.
3Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Must-chefen: It-skandalen medförde ökad risk för Sveriges hemliga agenter. 2018. https://www.dn.se/nyheter/must-chefen-it-skandalen-medforde-okad-risk-for-sveriges-hemliga-agenter/(Hämtad 2018-12-11)
4Sveriges Television. Crona, Malin. Transportstyrelsen bekräftar att känsliga uppgifter har röjts. 2017. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/transportstyrelsen-bekraftar-att-kansliga-uppgifter-kan-ha-rojts(Hämtad 2018-12-11)
5Försvarsmakten. ÖB: ”Ingen påtaglig påverkan på vår samlade operativa förmåga”. 2017. https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2017/07/ob-ingen-pataglig-paverkan-pa-var-samlade-operativa-formaga/(Hämtad 2018-12-11)
6SFS 2000:130. Lag (2000:130) om försvarsunderrättelseverksamhet.
7SFS 2000:131. Förordning (2000:131) om försvarsunderrättelseverksamhet.
8SFS 2000:130. Lag (2000:130) om försvarsunderrättelseverksamhet.
9Prop. 2006/07:63. En anpassad försvarsunderrättelseverksamhet. s. 20.
10Ibid. s. 21.
11Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Örstadius, Kristoffer. It-utlokaliseringen drevs igenom trots varning om livsfara för hemliga agenter. 2018. https://www.dn.se/nyheter/sverige/it-skandal-drevs-igenom-trots-varning-om-livsfara-for-hemliga-agenter/(Hämtad 2018-12-11)
12Ekonomistyrningsverket. Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Försvarets radioanstalt. 2017. https://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/?RBID=18679(Hämtad 2018-12-11)
13Ekonomistyrningsverket. Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Försvarsmakten. 2017. https://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/?RBID=18518(Hämtad 2018-12-11)
14Nationalencyklopedin. IB-affären. 2018. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ib-affären(Hämtad 2018-12-11)
15Agrell, Wilhelm. Sprickor i järnridån: svensk underrättelsetjänst 1944-1992. Lund: Historiska media, 2017, s. 200-201.
16Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Must-chefen: It-skandalen medförde ökad risk för Sveriges hemliga agenter. 2018. https://www.dn.se/nyheter/must-chefen-it-skandalen-medforde-okad-risk-for-sveriges-hemliga-agenter/(Hämtad 2018-12-11)
17Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Örstadius, Kristoffer. It-utlokaliseringen drevs igenom trots varning om livsfara för hemliga agenter. 2018. https://www.dn.se/nyheter/sverige/it-skandal-drevs-igenom-trots-varning-om-livsfara-for-hemliga-agenter/(Hämtad 2018-12-11)
18Transportstyrelsen. Åklagarmyndighetens beslut om strafföreläggande mot vår före detta generaldirektör Maria Ågren. 2017. https://www.transportstyrelsen.se/sv/Nyhetsarkiv/aklagarmyndighetens-beslut-om-strafforelaggande-mot-var-fore-detta-generaldirektor-maria-agren/(Hämtad 2018-12-11)
En underrättelseofficer, flera agenter
Reflektion
Arresteringen av en pensionerad österrikisk överste den 09NOV2018, för spionage å Rysslands vägar, har kommit att uppmärksammas långt utanför Österrikes gränser. Översten skall enligt de av massmedia publicerade uppgifter värvats 1992 och spionerat för Ryssland intill 2018. Enligt Österrikes Försvarsminister, MarioKunasek, skall en europeisk underrättelsetjänst delgivit de slutliga uppgifterna som möjliggjorde arresteringen. Dessa uppgifter förefaller kommit Österrike tillhanda under oktober månad 2018. Översten förefaller dock varit föremål för förundersökning en längre tid, då den anklagade skall ha känt till anklagelserna under minst två månaders tid.1
Enligt den brittiska tidningen ”The Telegraph” skall det varit brittisk underrättelsetjänst som delgav Österrike uppgifterna som möjliggjorde arresteringen, vilket även har bekräftas av Österrikiska tjänstemän.2 Den spionanklagade översten kom att släppas ur häkte fyra dagar efter arresteringen, med motiveringen att ingen flyktrisk fanns maa. att den anklagade haft kännedom om anklagelserna före arresteringen.3Österrikes förbundskansler, Sebastian Kurz, delgav även den 14NOV2018 att inga ensidiga utvisningar av ryska diplomater skulle genomföras av Österrike, maa. spionanklagelserna gentemot den österrikiske översten.4
Att detta uppdagas är inte anmärkningsvärt, då Österrike under det kalla kriget var och fortsatt är något av ett ”spionnäste”. Under det kalla kriget var det närheten till den s.k. ”järnridån” som gjorde landet intressant. Under senare tid är det de internationella organisationerna baserade i Österrike, som utgör intresset för underrättelsetjänsterna som är verksamma där. I sammanhanget är det intressant att notera ett uttalande från sommaren 2018 av chefen för den österrikiska säkerhetspolisen, där det påtalades att Bryssel nu passerat Wien avseende antalet underrättelseofficerare på plats, som förefaller vara flera hundra dock under tusen.5 Vilket visar den vikt flertalet nationer förefaller sätta på att utöva spionage på Österrikiskt territorium.
Vad har då detta för bäring mot vårt närområde och Sverige i synnerhet? Militärstrategisk doktrin (MSD) från 2016 framhäver att ”det svenska och finska territoriet är del i gränsytan mellan Ryssland och Nato”, därtill beskrivs det att ”Sveriges geografiska plats i centrum av Skandinavien har ett geostrategiskt värde för Öst och Väst, de påverkar de strategiska marginalerna”.6 I den nu pågående ”intressekonflikten” mellan västliga länder och Ryssland. Torde de sakförhållanden som MSD beskriver, även medföra att ett antal nationers underrättelsetjänster är aktiva på svenskt territorium med olika inhämtningsuppgifter kopplat till de faktorer MSD berör. Där ett syfte kan antas vara att tillförskansa sig olika fördelar.
Enligt den svenska säkerhetspolisen, SÄPO, bedriver mer än 15 länder spionage på svenskt territorium, konkret innebär det att de finns ett hundratal underrättelseofficerare på svenskt territorium.7Av dessa 15 länder skall Ryssland vara det mest aktiva landet.8SÄPO har även delgivit att cirka 1/3 av de ryska diplomaterna i Sverige är underrättelseofficerare, med täckbefattning, de förefaller främst tillhöra den ryska militära underrättelsetjänsten, GU, eller den civila ryska utrikes underrättelsetjänsten, SVR.9 Utgående från det svenska utrikesdepartementets diplomatlista,10 skulle detta innebära att det finns cirka 18 stycken ryska underrättelseofficerare på svenskt territorium.
Därutöver får det ses som troligt att olika nationers underrättelsetjänster nyttjar tillfälligt inresta underrättelseofficerare med officiell eller icke-officiell täckbefattning för att lösa uppgifter på svenskt territorium.11Varvid den beräknande mängden av dels, 18 stycken ryska underrättelseofficerare, dels den totala summan av utländska underrättelseofficerare på svenskt territorium, troligtvis, kan vara högre vid vissa tillfällen. Därtill kan den faktiska mängden vara än större om s.k. ”illegalister”,12verkar på svenskt territorium. Något som förefaller varit fallet för minst en utredning av SÄPO.13 Vad utfallet av denna utredning de facto blev, förefaller fortfarande vara höjt i dunkel.
Vad gör då underrättelseofficeren? Dessa har bl.a. som uppgift att på en annan nations territorium tillförskansa sig information. Denna information erhålls genom källor, agenter, som rekryteras och förser underrättelseofficeren med informationen. Underrättelseofficeren styr, handleder, agenten kring vilken information denne skall inhämta (brukar även benämnas som källhantering och källdrivning).14 Enligt den statliga utredningen, ”Spioneri och annan olovlig underrättelseverksamhet”, bedöms en underrättelseofficer som mest kunna handleda tio stycken agenter. Normalfallet förefaller dock vara att en underrättelseofficer handleder en till fyra agenter.15
Således agerar underrättelseofficeren och agenten i symbios. I Sverige fokuseras dock ofta diskussionen och mediarapporteringen, i huvudsak, kring hur många underrättelseofficerare som finns på svenskt territorium. I det österrikiska fallet har fokus i mediarapporteringen varit på den anklagade översten som agerat agent. Dock sammanförs sällan de två faktorerna, underrättelseofficer och agent, till en sammanhållen bild i mediarapporteringen. Då det de facto utgör ett ”system” för informationsinhämtning åt en nations underrättelsetjänst.
Hur kan då denna verksamhet störas? SÄPO agerar främst genom att genomföra ”varnade” samtal med individer som riskerar att bli agent till en underrättelseofficer. Enligt uppgifter från 2012, genomförs hundratalet sådana ”varnande” samtal varje år. I vissa fall blir den individ som riskerar att bli agent s.k. dubbelagent, därmed kan SÄPO styra vilken information underrättelseofficeren får. Därutöver kan SÄPO även via dubbelagenten föra in falsk information, för att förleda underrättelseofficeren och dess underrättelsetjänst. I sammanhanget är det intressant att notera att det enbart grips cirka en individ som agent per år och utvisas cirka en underrättelseofficer per år, från Sverige.16
I händelse av att en underrättelseofficer utvisas (här avses de med diplomatisk täckbefattning då de förklaras persona non grata), får det ses som troligt att dess agenter fortsätter agera. Då underrättelseofficerens egna organisation känner till identiteten på dess agent och sannolikt, har i förväg bestämda metoder för att kunna bibehålla kontakten med agenten i händelse av en utvisning. Därutöver får det ses som troligt att det finns metoder att bibehålla kontakten med samtliga agenter, i händelse av att samtliga underrättelseofficerare skulle utvisas av någon anledning. Därmed får det ses som troligt att informationsöverföringen ej avbryts bara för att en underrättelseofficer utvisas. Utan både underrättelseofficeren och dess agent/-er måste påverkas för att uppnå en fullgod effekt.
Att mängden källor/agenter på svenskt territorium kan vara många, avslöjas indirekt maa. av de hundratalet varningssamtal som SÄPO förefaller genomföra varje år.17 Utgår man från den mängd underrättelseofficerare Ryssland har på svenskt territorium (då det enbart är där en approximerad siffra går att ta fram), skulle det innebära att Ryssland som minst har 18 stycken svenska medborgare som agenter och ett högsta antal(baserat på fyra källor per underrättelseofficer) skulle vara 72 stycken svenska medborgare som agenter. Troligtvis ligger siffran någonstans där emellan, då SÄPO bedömer att det totala antalet svenska medborgare som kan misstänkas utöva brott eller planera att utöva brott mot rikets säkerhet är flera hundra.18
Ovanstående siffror gör att det får anses vara väldigt anmärkningsvärtatt denna problematik inte berörs i någon större omfattning, i den svenska säkerhetsdebatten. Framförallt då skadan dessa agenter kan orsaka nationen Sverige kan vara omfattande, baserat på t.ex. de skador Stig Wennerström och Stig Bergling orsakade.19Således bör den samlade problematiken med utländska underrättelseofficerare på svenskt territorium och svenska medborgare som agenter diskuteras och inte ensidigt endera av dem. Framförallt för att höja medvetande graden kring hotbilden som råder kring det, för den får anses vara högst verklig och spionaget skadar nationen Sverige dagligen.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
British Broadcasting Corporation 1(Engelska)
Dagens Nyheter 1(Svenska)
Svenska Dagbladet 1(Svenska)
The New York Times 1(Engelska)
The Telegraph 1(Engelska)
Utrikesdepartementet 1(Engelska)
Slutnoter
1Reuters. Murphy, Francois. Austrian colonel spied for Russia for decades, Vienna says. 2018. https://www.reuters.com/article/us-austria-russia-spy/austrian-colonel-spied-for-russia-for-decades-vienna-says-idUSKCN1NE0SH(Hämtad 2018-11-24)
Dagens Nyheter. Solander, Ivan. Överste i Österrike tros ha spionerat för Ryssland. 2018. https://www.dn.se/nyheter/varlden/overste-i-osterrike-tros-ha-spionerat-for-ryssland/(Hämtad 2018-11-24)
Reuters. Murphy, Francois. Austrian court orders release of suspected Russian spy pending trial. https://www.reuters.com/article/us-austria-russia-spy/austrian-court-orders-release-of-suspected-russian-spy-pending-trial-idUSKCN1NI1HB(Hämtad 2018-11-24)
2The Telegraph. Huggler, Justin. Nicholls, Dominic. ’British tip-off’ led to arrest of retired Austrian colonel suspected of spying for Russia. 2018. https://www.telegraph.co.uk/news/2018/11/12/british-tip-off-led-arrest-retired-austrian-colonel-charges/(Hämtad 2018-11-24)
Murphy, Francois. Austrian court orders release of suspected Russian spy pending trial. https://www.reuters.com/article/us-austria-russia-spy/austrian-court-orders-release-of-suspected-russian-spy-pending-trial-idUSKCN1NI1HB(Hämtad 2018-11-24)
3Reuters. Murphy, Francois. Austrian court orders release of suspected Russian spy pending trial. https://www.reuters.com/article/us-austria-russia-spy/austrian-court-orders-release-of-suspected-russian-spy-pending-trial-idUSKCN1NI1HB(Hämtad 2018-11-24)
4Reuters. Murphy, Francois. Austria says it will not expel any Russians over spy case. 2018. https://www.reuters.com/article/us-austria-russia-spy/austria-says-it-will-not-expel-any-russians-over-spy-case-idUSKCN1NJ23G(Hämtad 2018-11-24)
5Reuters. Murphy, Francois. Brussels now bigger den of spies than Vienna: Austrian official. 2018. https://www.reuters.com/article/us-austria-spies/brussels-now-bigger-den-of-spies-than-vienna-austrian-official-idUSKBN1JO20E(Hämtad 2018-11-24)
British Broadcasting Corporation. Bell, Bethany. Vienna, nest of spies: Why Austria is still centre for espionage. 2018. https://www.bbc.co.uk/news/uk-46228163(Hämtad 2018-11-24)
6Försvarsmakten. Militärstrategisk doktrin. Stockholm: Försvarsmakten, 2016, s. 31-32.
7Säkerhetspolisen. Säkerhetspolisen 2011. Stockholm: Säkerhetspolisen, 2012, s. 21.
SOU 2012:95. Spioneri och annan olovlig underrättelseverksamhet. s. 73.
8Säkerhetspolisen. Säkerhetspolisen 2014. Stockholm: Säkerhetspolisen, 2015, s. 60.
9Säkerhetspolisen. Säkerhetspolisen 2015. Stockholm: Säkerhetspolisen, 2016, s. 62.
10Ministry for Foreign Affairs. Stockholm Diplomatic List. 2018. https://www.government.se/government-of-sweden/ministry-for-foreign-affairs/diplomatic-portal/the-stockholm-diplomatic-list/(Hämtad 2018-11-24)
11Försvarsmakten. Årsöversikt 2017: Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten. Stockholm: Försvarsmakten, 2018, s. 24.
12The New York Times. Barry, Ellen. ‘Illegals’ Spy Ring Famed in Lore of Russian Spying. 2010. https://www.nytimes.com/2010/06/30/world/europe/30sleepers.html(Hämtad 2018-11-24)
13SOU 2002:93. Övervakningen av ”SKP-komplexet”. s. 174.
14SOU 2012:95. Spioneri och annan olovlig underrättelseverksamhet. s. 65-66.
15Ibid. s. 73.
16Svenska Dagbladet. Holmström, Mikael. Så jagar Säpo spioner i Sverige. 2012. https://www.svd.se/sa-jagar-sapo-spioner-i-sverige(Hämtad 2018-11-24)
17Ibid.
18SOU 2012:95. Spioneri och annan olovlig underrättelseverksamhet. s. 73.
19Försvarsmakten. Olsén, Christer. Blågula spioner: Sju svenska landsförrädare under efterkrigstiden. 2017. https://www.forsvarsmakten.se/sv/information-och-fakta/var-historia/artiklar/blagula-spioner/(Hämtad 2018-11-24)
Något om hotet mot elförsörjningen
Reflektion
Den 23JUL2018 publicerade The Wall Street Journaluppgifter att delar av det amerikanska elnätet hade blivit utsatt för dataintrång. Intrånget skulle, dels genomförts mot isolerade nätverk, dels varit så pass kvalificerat att strömförsörjning hade kunnat stängas av. Enligt officiella uttalanden från Amerikanska tjänstemän skall det varit en rysk grupp knuten till den ryska staten som genomfört intrången.1
Under våren 2017, framkom även uppgifter om misstänkta intrångsförsök i bl.a. datornätverk för elförsörjningen hos de baltiska staterna. Intrången skulle påbörjats vid 2015, enligt de anonyma källor som uttalat sig i ärendet till media, misstänks intrången genomförts av Ryssland. Intrången misstänks, dels utgjort kartläggning, dels utgjort förberedelser för att kunna avbryta elförsörjningen inom de baltiska staterna.2
Det tydligaste exemplet, just nu, på hur datoriserade intrång kan påverka elförsörjning går att spåra till Ukraina den 23DEC2015. Där cirka 80,000 personer blev strömlösa under cirka sex timmar, vid ett IT-angrepp mot tre eldistributörer. Enligt den undersökning som företogs hade förberedelser för angreppet påbörjats cirka ett halvår innan det genomfördes. Utöver att påverka strömförsörjningen överbelastades även kundtjänsterna hos de drabbade företagen, varvid felanmälningar avseende strömavbrottet förhalades till företagen och de svävade initialt i ovisshet om vad som hade skett. Med anledning av att angreppets utformning var av sådan art att det ej skulle uppmärksammas av personalen som övervakade elsystemen.3
Vad avser svenska förhållanden framkom uppgifter avseende intrångsförsök mot det svenska elnätet, vid uttalanden under Folk och Försvars rikskonferens i Sälen 2017. Enligt Försvarets Radioanstalt (FRA) skall förberedelser genomförts för att kunna påverka det svenska elnätet av främmande makt/makter.4I sammanhanget är det intressant att notera en bild som FRA visade vid Dagens Industris informationssäkerhetskonferens i november 2016.
Bilden utgjordes av en satellitbild utvisande Sverige och dess närområde, där del av de IT-angrepp som hade genomförts mot Sverige under en månad var geografiskt representerade.5 I de stora hela är det svårt att dra några egentliga slutsatser kring vad som grafiskt utvisas på FRA bild. Dock kan möjligtvis vissa slutsatser dras kring vad som utvisas i inlandet av de norra delarna av Sverige.
De stora ödemarksområden som finns i inlandet av norra Sverige gör det något enklare att identifiera känslig infrastruktur. Utifrån den av FRA uppvisade bild skulle delar av de IT-angrepp som geografiskt utvisas kunna varit riktat mot elförsörjning och då främst mot vattenkraftverk alternativt de större ställverk som finns vid dessa. Vissa av dessa vattenkraftverks geografiska positioner förefaller korrelera med FRA uppvisade bild. Varvid det får anses som minst vara möjligt att så är fallet. Detta utgående från uppgifterna som delgivits, dels vid Dagens Industris säkerhetskonferens, dels vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen januari 2017.
Vad avser effekterna av avbrott i elförsörjningen i Sverige vid s.k. gråzonsproblematik, berörs det översiktligt av FOI i Typfall5: Utdragen och eskalerandegråzonsproblematik från 2018.6 Därtill sammanfattar den tidigare Generaldirektören för Svenska kraftnät, Mikael Odenberg, det mycket bra vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen 2017, med att mycket av det normala samhällslivet skulle bryta samman om elsystemet skulle slås ut.7
Många av konsekvenserna mot elförsörjningen vid s.k. gråzonsproblematik är desamma under en väpnad konflikt ffa. mot civilsamhället. Dock tillkommer några områden vid en väpnad konflikt som ej berörts i någon nämnvärd omfattning i den svenska debatten.
Utgående från att vissa positioner som FRA uppvisat kan utgöras av vattenkraftverk i norra Sveriges inland, får det anses som möjligt att dessa vattenkraftverk utgörs av de som ligger längst upp i vissa älvdalar av Norra Sverige. Därvid kan det i händelse av att en främmande makt erhållit möjligheten att ta kontroll över styrsystem genom intrång, ses som fullt möjligt att de t.ex. skulle kunna reglera vattenflöden från dessa vattenkraftverk.
Vilket i praktiken kan innebära att en kedjereaktion skulle kunna skapas genom att öppna upp t.ex. dammluckor högst upp i en älvdal för att påverka hållfasthet hos dammar längre ned i en reglerad älvdal och därmed ytterst få dammar att brisera och vattenbelägga områden. Alternativt att kontroll tagits av samtliga vattenkraftverk längs en älvdal och därmed kan samtliga dammluckor öppnas samtidigt för att vattenbelägga en älvdal.
Vad det även innebär är att t.ex. infrastruktur för rörlighet längs med en älvdal kommer påverkas såsom broar för fordons- och järnvägstrafik. Antingen kommer dessa raseras eller dess hållfasthet påverkas markant varvid det får ses som möjligtatt de ej kan nyttjas. Därmed påverkas framförallt rörlighet i nord-sydlig riktning, samtidigt avreglas även stridsfältet.
Liknande tankar fanns under det kalla kriget, dock bedömdes det då vara mer troligt att en motståndare skulle nyttja flygbekämpning mot infrastruktur. Dock bedömdes angreppen kraftsamlas till en av älvdalarna för att erhålla maximal effekt, därmed skulle förbandstillförsel till norra Sverige försvåras från södra Sverige.8 I dag påverkas både förbandstillförsel i nordlig och sydlig riktning maa. förmågor som enbart finns i norr och enbart i söder för att kunna kraftsamla till brigad.9
Vad avser vattenbeläggning av områden för att försvåra framryckning för en part, är det även något som funnits i svenska försvarsplaner.10 Vilket tyder på att det skulle kunna vara ett effektivt sätt att avregla stridsfältet som tidigare berörts. Det skulle även kunna nyttjas som en form av utpressningsvapen av en motståndare som har möjligheten att genomföra det, ffa. inom ramen för s.k. ”gråzonsproblematik”. Där en motståndare skulle kunna lägga fram ett ultimatum, gör si annars vattenbelägger vi en av era älvdalar och förevisar t.ex. med att öppna upp dammluckorna i en av dammarna längst ned i en älvdal.
Avslutningsvis, detta kan säkert te sig orealistiskt för vissa, tyvärr får det nog anses vara högst realistiskt att det skulle kunna ske en påverkan gentemot, dels vårt elnät, dels de faciliteter som skapar elektriciteten till vårt elnät. Vad som skiljer Sverige mot många länder är att huvuddelen av våra faciliteter som producerar elektricitet även kan nyttjas som en form av ”vapensystem” mot oss, då det ej i huvudsak rör sig om kolkraft eller vindkraft, utan vattenkraft och kärnkraft som i sig har en inneboende kraft, en kraft som tydligt kan nyttjas för att påverka oss.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Försvarsmakten 1(Svenska)
Sveriges Television 1(Svenska)
The Wall Street Journal 1(Engelska)
Totalförsvarets forskningsinstitut 1(Svenska)
Twitter 1(Svenska)
Hugemark, Bo. Den stora invasionen: svenskt operativt tänkande under det kalla kriget. Stockholm: Medströms bokförlag, 2017.
Slutnoter
1The Wall Street Journal. Smith, Rebecca. Russian Hackers Reach U.S. Utility Control Rooms, Homeland Security Officials Say. 2018. https://www.wsj.com/articles/russian-hackers-reach-u-s-utility-control-rooms-homeland-security-officials-say-1532388110(Hämtad 2018-07-24)
2Reuters. Jewkes, Stephen. Vukmanovic, Oleg. Suspected Russia-backed hackers target Baltic energy networks. 2017. https://www.reuters.com/article/us-baltics-cyber-insight/suspected-russia-backed-hackers-target-baltic-energy-networks-idUSKBN1871W5(Hämtad 2017-07-24)
3Reuters. Finkle, Jim. Hackers used malware to confuse utility in Ukraine outage -report. 2016. https://www.reuters.com/article/ukraine-cybersecurity-attack/hackers-used-malware-to-confuse-utility-in-ukraine-outage-report-idUKL2N14U01H20160110(Hämtad 2018-07-24)
Reuters. Polityuk, Pavel. Ukraine sees Russian hand in cyber attacks on power grid. 2016. https://www.reuters.com/article/us-ukraine-cybersecurity/ukraine-sees-russian-hand-in-cyber-attacks-on-power-grid-idUSKCN0VL18E(Hämtad 2018-07-24)
4Sveriges Television. Nylander, Jan. FRA: IT-spioner förbereder attack mot elnätet. 2017. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/it-spioner-forbereder-attack-mot-elnatet(Hämtad 2018-07-24)
5Wiktorin, Johan. Twitter post, November 15, 2016, 17:35. https://twitter.com/forsvarsakerhet/status/798564998138171392?s=12(Hämtad 2018-07-24)
6Jonsson, Daniel K. Typfall 5: Utdragen och eskalerande gråzonsproblematik. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2018, s. 4-6.
7Sveriges Television. Nylander, Jan. FRA: IT-spioner förbereder attack mot elnätet. 2017. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/it-spioner-forbereder-attack-mot-elnatet(Hämtad 2018-07-24)
8Hugemark, Bo. Den stora invasionen: svenskt operativt tänkande under det kalla kriget. Stockholm: Medströms bokförlag, 2017, s. 60-61.
9Försvarsmakten. Organisation. 2018. https://www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/(Hämtad 2018-07-24)
10Hugemark, Bo. Den stora invasionen: svenskt operativt tänkande under det kalla kriget. Stockholm: Medströms bokförlag, 2017, s. 69, 78
Ubåtsfrågan – än en gång
Redaktörens kommentar av Tommy Jeppsson Idag publiceras tre repliker och en slutreplik till ett tidigare inlägg på akademiens blogg av ledamoten David Bergman. Med anledning av påståenden i ett par av dessa repliker finns det skäl till några tydliggöranden. Akademien bygger på ledamöternas mångfald avseende kompetens och erfarenheter vilket utgör fundamentet för verksamheten, såväl inom […]