Sökresultat för: karl

Försvarsberedningen – några kommentarer

av Karlis Neretnieks Nedanstående inlägg är en bearbetad och utvidgad version av den jag publicerade på min blogg www.karlisn.blogspot.se den 15 maj. KN Försvarsberedningen har, i mina ögon, levererat en i allt väsentlig bra och väl genomarbetad rapport. Förhoppningsvis kommer huvuddelen av de föreslagna åtgärderna kunna genomföras. Det trots de just nu pågående politiska piruetterna […]

Ryska påverkansoperationer – 100 år av aktiva åtgärder, vilseledning och desinformation

av Joakim von Braun Foto: Shutterstock.com När media skriver om Moskvas påverkan av de allmänna valen i USA, Frankrike och andra västländer och hur hackinggrupper från Rysslands underrättelsetjänster hackat sig in i datorer som tillhör Demokraterna och Republikanerna, ska man vara medveten om att denna verksamhet inte är någon ny uppfinning. Det är inte något […]

I väntan på NATO – en militär allians mellan Finland och Sverige

av Stefan Forss och Stig Rydell Den förändrade säkerhetspolitiska situationen, främst den oroande utvecklingen i Ryssland [1] [2] , hanteras av flertalet europeiska länder via medlemskapet i NATO och dess artikel 5. I Finland och Sverige har däremot det politiska intresset för medlemskap i NATO varit tämligen lågt och dessutom har EU ännu inte etablerat […]

I väntan på NATO – en militär allians mellan Finland och Sverige

av Stefan Forss och Stig Rydell Den förändrade säkerhetspolitiska situationen, främst den oroande utvecklingen i Ryssland [1] [2] , hanteras av flertalet europeiska länder via medlemskapet i NATO och dess artikel 5. I Finland och Sverige har däremot det politiska intresset för medlemskap i NATO varit tämligen lågt och dessutom har EU ännu inte etablerat […]

Skepp Ohoj!

Reflektion
I den årliga omvärldsrapporten av den estniska underrättelsetjänsten, Välisluureamet, väljer organisationen att på tre sidor belysa hur fartyg under ryskt flagg kan tänkas nyttjas som ett stöd för, dels inhämtningsoperationer, dels militäraoperationen men även som ett verktyg i påverkansoperationer.1Under de senaste åren har det främst varit ryska forskningsfartyg som varit föremål för diskussioner, då de enligt mediauppgifter har bedrivit ett närgånget intresse utav främst kommunikationskablar på havsbotten.2 Varvid dessa uppgifter från den estniska underrättelsetjänsten blir av intresse.
Först och främst krävs en belysning av ryskflaggade fartyg, här avses främst den ryska handelsflottan. Enligt den nuvarande lagstiftningen i Ryssland utgör samtliga ryskflaggade fartyg en mobiliseringsresurs för den ryska staten, vilket i praktiken innebär att de skall kunna utgöra stödfartyg för den ryska flottan i händelse av inmönstring. Därutöver kan de avkrävas att lösa nationella uppgifter oaktat vart de befinner sig, samt de är ålagda att samla in och rapportera information avseende aktiviteter till havs och i hamnar de besöker.3
Vad avser bevisföring från den estniska underrättelsetjänsten är den ej omfattande, vilket brukar vara normalfallet oaktat vilken stats underrättelsetjänst vid redovisning av öppen information. Enligt den estniska underrättelsetjänsten skall ryskflaggade fartyg försökt ta sig in i övningsområden för marinstridskrafter, avlysta för sjötrafik, men även områden för prov- och försökverksamhet även de avlysta. De skall även rört sig i områden som normalt inte nyttjas för fartygstrafik, men som skall vara av strategiskt intresse. Därutöver skall ryskflaggade fartyg åberopat nödhamn p.g.a. dåligt väder eller tekniska problem oproportionerligt många gånger i förhållande till andra staters flaggade civila fartyg, där syftet antas vara att få åtkomst till andra staters territorialvatten.4
Ovanstående kan antas vara det den estniska underrättelsetjänsten anser ryms inom ramen för militära operationer och inhämtningsoperationer. Vad avser påverkansoperationer, är det främst olika hamnbesök med fartyg och i vissa fall med tillhörande sociala tillställningar där den estniska underrättelsetjänsten anser det finns möjlighet för genomförande av påverkansoperationer.5 Är då detta något nytt fenomen, att nyttja till synes civila fartyg för militära syften?
Utgående från en handling vilket nyttjats som föreläsningsunderlag inför den sovjetiska generalstabsakademin, 1985, förefaller det ej vara fallet. Där framkommer det att Sovjetunionen nyttjade de flesta fartyg för inhämtning, under åtminstone den senare delen av det kalla kriget, dock förefaller det rört sig om informatörer i det som framkommer i föreläsningshandlingen.6 Därutöver förefaller även sovjetiska fiskefartyg nyttjats för olika inhämtningsuppgifter. Dessa fartyg förefaller även kunnat utrustats med olika tekniska inhämtningshjälpmedel.7
Var då detta något som även förekom svenska farvatten under det kalla kriget? Enligt en tidigare chef för det svenska kontraspionaget, Olof Frånstedt, skall en kapten över ett sovjetiskt fartyg hoppat av till Sverige i början på 1970-talet. Vid avrapporteringen av denne fartygskapten framkom det att dennes fartyg nyttjades för att transportera in dykare från den sovjetiska militära underrättelsetjänsten, GRU, i svenskt vatten. Syftet med detta var rekognosering av bottenförhållanden samt mineringar i den svenska skärgården.8 Därutöver hävdar Frånstedt att viss sovjetisk fartygsverksamhet, i form av förtäckta fiskefartyg, hade letts via radio från Matreco butiker på svenskt territorium.9
Enligt en annan chef för det svenska kontraspionaget, BengtNylander, kan den svenska säkerhetspolisen vid grundstötningen av den sovjetiska ubåten S-363 i Karlskrona 1981, bedrivit spaningar efter misstänkta fartygsrörelser. Vilket i praktiken innebar att individer kunde tänkas släppas i land från fartyg, för att stödja den sovjetiska verksamheten kring den grundstötta ubåten.10 Vilket som minst torde indikera att den svenska säkerhetspolisen såg det som en möjlighetatt Sovjetunionen nyttjade till synes civila fartyg för infiltration av personal på svenskt territorium.
Var då inhämtningsverksamhet med tillsynes civila fartyg enbart en sovjetisk inhämtningsmetod under det kalla kriget? Nej, bl.a. den svenska militära underrättelsetjänsten förefaller genomfört inhämtning från de svenska fartyg som trafikerade sovjetiska hamnar, åtminstone under de inledande åren av det kalla kriget.11Sannolikt använde, och fortsatt använder, andra västliga länder liknande metoder som den svenska underrättelsetjänsten under inledningen av det kalla kriget för inhämtning av information.
Således ur ett historiskt perspektiv är det inget nytt fenomen som den estniska underrättelsetjänsten belyser. Utan det handlar snarare om att metoden återupptagits i en större omfattning, varvid det går att bekräfta att den återanvänds. Vilket även bekräftar vikten av historiska studier kring metoder som t.ex. underrättelsetjänster tillämpar, då dessa ofta återanvänds.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
British Broadcasting Corporation 1
Central Intelligence Agency 1 (Engelska)
The New York Times 1
Välisluureamet 1
Frånstedt, Olof. Spionjägaren. D. 1, Bland agenter, terrorister och affärer. Västerås : Ica, 2013.
Huchthausen, Peter A. Sheldon-Duplaix, Alexandre. Hide and seek: the untold story of Cold War naval espionage. Hoboken: John Wiley & Sons, 2009.
Nilsson, Sam. T-kontoret: underrättelsetjänst och västsamarbete. Stockholm: Medströms bokförlag, 2013.
Nylander, Bengt. Det som inte har berättats: 25 år inifrån Säpo:s kontraspionage. Stockholm: Hjalmarson & Högberg, 2016.
Slutnoter
1Estonian Foreign Intelligence Service. International Security and Estonia2019. Tallin: Estonian Foreign Intelligence Service, 2019, s. 12, 14.
2The New York Times. Sanger, David E. Schmitt, Eric. Russian Ships Near Data Cables Are Too Close for U.S. Comfort. 2015. https://www.nytimes.com/2015/10/26/world/europe/russian-presence-near-undersea-cables-concerns-us.html(Hämtad 2019-03-12)
British Broadcasting Corporation. Laurence, Peter. What makes Russia’s new spy ship Yantar special?. 2018. https://www.bbc.com/news/world-42365191(Hämtad 2019-03-12)
3Estonian Foreign Intelligence Service. International Security and Estonia2019. Tallin: Estonian Foreign Intelligence Service, 2019, s. 12-14.
4Ibid. s. 12.
5Ibid. s. 14.
6Central Intelligence Agency. USSR General Staff Academy Lesson: Reconnaissance in Operations and Combat Actions of Formations of Formations in the Navy. Washington DC: Central Intelligence Agency, 1987, s. 6.
7Huchthausen, Peter A. Sheldon-Duplaix, Alexandre. Hide and seek: the untold story of Cold War naval espionage. Hoboken: John Wiley & Sons, 2009, s. 182.
8Frånstedt, Olof. Spionjägaren. D. 1, Bland agenter, terrorister och affärer. Västerås : Ica, 2013, s. 77-78.
9Ibid. s. 83.
10Nylander, Bengt. Det som inte har berättats: 25 år inifrån Säpo:s kontraspionage. Stockholm: Hjalmarson & Högberg, 2016, s. 85.
11Nilsson, Sam. T-kontoret: underrättelsetjänst och västsamarbete. Stockholm: Medströms bokförlag, 2013, s. 34-45.

Kustflottan går åter till sjöss

av Göran Frisk Sverige är enligt författaren på väg att återskapa Kustflottan. Foto: Anders Sjödén, Försvarsmakten. Inom Försvarsmakten omorganiseras alltid något stort eller smått. Ibland blir det bra och ibland dåligt. F n pågår en omlokalisering av de centrala staberna. Försvarsgrensstaberna lämnar ”kloka stugan” på Lidingövägen i Stockholm. Arméstaben flyttar till Ledningsregementet, gamla S1, i […]

Kustflottan går åter till sjöss

av Göran Frisk Sverige är enligt författaren på väg att återskapa Kustflottan. Foto: Anders Sjödén, Försvarsmakten. Inom Försvarsmakten omorganiseras alltid något stort eller smått. Ibland blir det bra och ibland dåligt. F n pågår en omlokalisering av de centrala staberna. Försvarsgrensstaberna lämnar ”kloka stugan” på Lidingövägen i Stockholm. Arméstaben flyttar till Ledningsregementet, gamla S1, i […]

Idealism contra verklighet

av Claes Arvidsson I Motståndskraft – Försvarsberedningen första delrapport – konstateras att det säkerhetspolitiska läget har försämrats i Sveriges närområde och i Europa, ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas en större konflikt kan inledas med ett angrepp på Sverige. Försvaret av Sverige kräver ett militärt försvar med större kraft och uthållighet och återuppbyggnad […]

Prolog: Rikskonferensen 2019

Om lite drygt en vecka öppnas den 73:e Rikskonferensen – en institution i det försvarspolitiska Sverige. Söndagen den 13 januari har cirka 350 deltagare transporterats till Sälens Högfjällshotell och tagit plats för att klockan 1230 se Folk och Försvars ordförande Göran Arrius och generalsekreterare Maud Holma von Heijne öppna årets konferens. De kommer lämna över till Eva Hamilton, som modererar […]

En julsaga

Sagan består av fria fantasier. Alla eventuella likheter med verkligheten är en ren slump.  Tommy Åkesson slog ihop mappen och strök sig över pannan. Utanför försvarsdepartementet var det mörkt och folk skyndade ut ur gallerian med julklappar under armarna. Hösten hade varit som ett enda långlopp och den senaste veckans dagliga möten i Försvarsberedningen hade […]

Politisk och militär ledning – ÖB funktionen

av Per Blomquist Som ledamot har jag följt ledamoten Carl Björemans (CBj) rakryggade kamp i flera böcker för ett trovärdigt svenskt markförsvar. Med tillfredställelse konstaterar säkert CBj att Kungl Krigsvetenskapsakademiens ständige sekreterare Björn Anderson har recenserat hans bok Sex överbefälhavare söker en roll. Jag återkommer till recensionen. CBj har i sina tidiga böcker undvikit att […]

Försvarsunderrättelseförmåga

Reflektion
Den 09DEC2018 vittnade chefen för den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST), Generalmajor Gunnar Karlsson, i arbetsdomstolen rörande Transportstyrelsens hantering av hemlig information och närmare bestämt rörande kvalificerade skyddsidentiteter.1 De kvalificerade skyddsidentiteterna kan tilldelas personal inom Försvarsmakten, Polisen och Säkerhetspolisen för inhämtning gentemot olika former av verksamhet.2 Enligt Dagens Nyheter skall chefen för MUST sagt, ”Vi måste utgå från attinformationen är röjd”.3 I sig ingen nyhet, utan något som redan förmedlats under hösten 2017.4Dock är det ny information att den allvarligaste informationsförlusten är kring de kvalificerade skyddsidentiteterna. Vilket i sig är något som gått att räkna ut, men mig veterligen inget som officiellt förmedlats.
I sammanhanget är det värt att notera vilken information Försvarsmakten förmedlade under sommaren 2017, när skandalen kring Transportstyrelsen verkligen tog fart. Enligt Försvarsmakten skall det inträffade ”inte märkbart påverkatförsvarsunderrättelseförmågan”. Därutöver framförde Försvarsmakten att det inträffade, ”inte haftnågon påtaglig påverkan påFörsvarsmaktens samlade operativa förmåga”.5Utifrån den information som förmedlades sommaren 2017, skall Försvarsmakten ej tagit någon anmärkningsvärd skada av hur Transportstyrelsen misskött hemlig information. Försvarsmakten torde vid det aktuella uttalandet, under sommaren 2017, utgått från att all information skulle anses vara röjd (vilket brukar vara praxis).
Vad kan då tagit skada och hur kan det tett sig? Inledningsvis krävs en belysning av begreppet försvarsunderrättelser. Försvarsunderrättelseverksamheten skall bedrivas som ett stöd till svensk utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik. Regeringen fastställer inriktningen på försvarsunderrättelseverksamheten.6Denna verksamhet får bedrivas av Försvarsmakten (FM), Försvarets radioanstalt (FRA), Försvarets materielverk (FMV) och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).7 Inom ramen för försvarsunderrättelseverksamheten används bl.a. teknisk och personbaserad inhämtning.8
Således är det totalt fyra myndigheter som genomför försvarsunderrättelseverksamhet. Vad avser den personbaseradeinhämtningen kan det främst antas vara kontoret för särskild inhämtning (KSI), sorterande under MUST, som genomför denna verksamhet.9 Vad avser den tekniskainhämtningen kan det i huvudsak antas vara FRA som genomför denna.10 Vad avser de kvalificerade skyddsidentiteterna kan det främst antas vara KSI som tilldelas dessa, inom ramen för försvarsunderrättelseverksamheten.11
Utifrån Försvarsmaktens uttalande sommaren 2017, kan det antas vara korrekt att debaclet på Transportstyrelsen som helhetinte påverkat försvarsunderrättelseförmåganmärkbart. Då försvarsunderrättelseförmågan totalt omfattar fyra olika myndigheters verksamhet. Dock framträder teknisk inhämtning och personbaserad inhämtning som två viktiga ben i försvarsunderrättelseförmågan. Där det kan antas vara den tekniska inhämtningen som utgör den större delen12och den personbaserade inhämtningen utgör den mindre delen13av försvarsunderrättelseförmågan. Den personbaserade inhämtningen torde därmed utgjort den del som främst tagit skada av Transportstyrelsens hantering med de kvalificerade skyddsidentiteterna. Därmed påverkades ett av två ben, som särskilt omnämns i försvarsunderrättelseverksamheten.
Vad kan det då inneburit för den personbaserade inhämtningen, att informationen avseende de kvalificerade skyddsidentiteterna ansetts röjd? Det närmsta historiska exemplet i Sverige som går att uppbringa är troligtvis avslöjandet om IB 1973, av Jan Guillou och Peter Bratt i tidningen Folket i Bild/Kulturfront. Detta avslöjande kom främst drabba utrikesdelen av IB.14Det gör att en viss beröringsyta finns med den nutida personbaserade inhämtning som genomförs av KSI.
Vad vidtog då IB för åtgärder? När väl avslöjandet av IB var ett faktum, kom alla kontakter med agenter och utländska tjänstemän tillfälligt avbrytas. IB utrikesverksamhet kom förbli stängd under ett antal veckor. En stor del av personalstyrkan bytes ut och nyrekrytering kom att genomföras. Kontakterna med befintliga agenter och värvningen av nya kom att försvåras. Därutöver kom hela inhämtningsförmågan att reduceras under en relativt lång tid. Därtill blev ett stort antal täckadresser för verksamheten tvungen att bytas ut, när dessa inte ansågs säkra.15
Utifrån detta kan ett form av ”nödprotokoll” skönjas, som iståndsattes av IB vid avslöjandet. Där all verksamhet tillfälligt stängdes ned för att inte skapa ytterligare skador mot organisationen och skydda källorna/agenterna. Ett motsvarande ”protokoll” för agerande kan iståndsatts av KSI när det blev ett faktum att informationen kring de kvalificerade skyddsidentiteterna fanns gripbar för främmande makt.16
Vilka åtgärder kan då vidtagits? Utifrån det som är känt kring IB agerande, kan det ses som möjligt att kontakter med befintliga agenter åtminstone tillfälligt kom att försvåras då de möjligen var tvungen att avbrytas för att skydda dem. Därutöver, sett till den publicitet som debaclet på Transportstyrelsen orsakat kan möjligen nyrekrytering av agenter försvårats, men även samarbete med vänligt sinnade nationer. Har mer omfattande åtgärder vidtagits av KSI, såsom byta ut personal, kan det ses som möjligt att den personbaserade inhämtningsförmågan, likt med IB, eventuellt reducerats under en längre tid. Avslutningsvis, i vilken omfattning KSI vidtog åtgärder kommer troligtvis aldrig bli känt, utan det är enbart något det går att föra en hypotetisk diskussion kring. Därutöver, är det heller inget som bör bli känt.
Att detta inträffat vid en tidpunkt med försämrat säkerhetsläge är mycket olyckligt. Då konsekvenserna för den personbaserade inhämtning kan vara långt större än vad som är känt och någonsin kommer bli känt. Den samladeförsvarsunderrättelseförmågan utgör en av de viktigaste delarna för att kunna vidta åtgärder syftande till att bevara Sveriges oberoende. Det får ses som möjligt att detta till del kringskurits iom den dåvarande Generaldirektören vid Transportstyrelsen agerande.17 Varvid det minst sagt är beklämmande att den enda straffpåföljden, hitintills, är ett strafföreläggande gentemot den dåvarande Generaldirektören.18
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Dagens Nyheter 1, 2(Svenska)
Ekonomistyrningsverket 1, 2(Svenska)
Försvarsmakten 1(Svenska)
Nationalencyklopedin 1(Svenska)
Riksdagen 1, 2, 3, 4(Svenska)
Sveriges Television 1(Svenska)
Transportstyrelsen 1(Svenska)
Agrell, Wilhelm. Sprickor i järnridån: svensk underrättelsetjänst 1944-1992. Lund: Historiska media, 2017.
Slutnoter
1Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Must-chefen: It-skandalen medförde ökad risk för Sveriges hemliga agenter. 2018. https://www.dn.se/nyheter/must-chefen-it-skandalen-medforde-okad-risk-for-sveriges-hemliga-agenter/(Hämtad 2018-12-11)
2Lag 2006:939. Om kvalificerade skyddsidentiteter.
3Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Must-chefen: It-skandalen medförde ökad risk för Sveriges hemliga agenter. 2018. https://www.dn.se/nyheter/must-chefen-it-skandalen-medforde-okad-risk-for-sveriges-hemliga-agenter/(Hämtad 2018-12-11)
4Sveriges Television. Crona, Malin. Transportstyrelsen bekräftar att känsliga uppgifter har röjts. 2017. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/transportstyrelsen-bekraftar-att-kansliga-uppgifter-kan-ha-rojts(Hämtad 2018-12-11)
5Försvarsmakten. ÖB: ”Ingen påtaglig påverkan på vår samlade operativa förmåga”. 2017. https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2017/07/ob-ingen-pataglig-paverkan-pa-var-samlade-operativa-formaga/(Hämtad 2018-12-11)
6SFS 2000:130. Lag (2000:130) om försvarsunderrättelseverksamhet.
7SFS 2000:131. Förordning (2000:131) om försvarsunderrättelseverksamhet.
8SFS 2000:130. Lag (2000:130) om försvarsunderrättelseverksamhet.
9Prop. 2006/07:63. En anpassad försvarsunderrättelseverksamhet. s. 20.
10Ibid. s. 21.
11Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Örstadius, Kristoffer. It-utlokaliseringen drevs igenom trots varning om livsfara för hemliga agenter. 2018. https://www.dn.se/nyheter/sverige/it-skandal-drevs-igenom-trots-varning-om-livsfara-for-hemliga-agenter/(Hämtad 2018-12-11)
12Ekonomistyrningsverket. Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Försvarets radioanstalt. 2017. https://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/?RBID=18679(Hämtad 2018-12-11)
13Ekonomistyrningsverket. Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Försvarsmakten. 2017. https://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/?RBID=18518(Hämtad 2018-12-11)
14Nationalencyklopedin. IB-affären. 2018. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ib-affären(Hämtad 2018-12-11)
15Agrell, Wilhelm. Sprickor i järnridån: svensk underrättelsetjänst 1944-1992. Lund: Historiska media, 2017, s. 200-201.
16Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Must-chefen: It-skandalen medförde ökad risk för Sveriges hemliga agenter. 2018. https://www.dn.se/nyheter/must-chefen-it-skandalen-medforde-okad-risk-for-sveriges-hemliga-agenter/(Hämtad 2018-12-11)
17Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Örstadius, Kristoffer. It-utlokaliseringen drevs igenom trots varning om livsfara för hemliga agenter. 2018. https://www.dn.se/nyheter/sverige/it-skandal-drevs-igenom-trots-varning-om-livsfara-for-hemliga-agenter/(Hämtad 2018-12-11)
18Transportstyrelsen. Åklagarmyndighetens beslut om strafföreläggande mot vår före detta generaldirektör Maria Ågren. 2017. https://www.transportstyrelsen.se/sv/Nyhetsarkiv/aklagarmyndighetens-beslut-om-strafforelaggande-mot-var-fore-detta-generaldirektor-maria-agren/(Hämtad 2018-12-11)

Försvar för kris likaväl som mot militära angrepp

av Helge Löfstedt Författaren argumenterar bland annat för ett välbehövligt utbyggt militärt territorialförsvar. Foto: Bezaw Mahmoud, Försvarsmakten. Det kommande försvarsbeslutet bör ägna stor uppmärksamhet åt förmåga att verka i utdragen kris med militära inslag. I  KkrVA studie Ett Trovärdigt Totalförsvar nämns att både sam­hället och Försvarsmakten bör besitta förmåga att hantera en internationell kris i […]