Sökresultat för ”tp 84” – Sida 7

Finsk motoriserad strid

av Robin Häggblom Det är med stort intresse som jag följt debatten om olika förbandstypers lämplighet i norrländsk terräng. Från finsk synvinkel är det naturligtvis av särskilt intresse då stora delar av landet har terräng som antingen direkt motsvarar eller har drag som skapar samma frågeställningar som är aktuella i fallet Norrland. För den fortsatta […]

Hantera krisen?

av Lars Wedin Försvarsmaktens brister innefattar sjöfartsskyddet där våra Visbykorvetter dels saknar ett effektivt luftvärn, dels är dom för få, dels börjar bli gamla och dels saknas tydliga planer för vad som ska ersätta dessa och till vilket antal. Foto: Jimmie Andersson, Försvarsmakten. Sverige går när detta skrivs igenom en av sina värsta fredskriser. Men detta […]

Semper Batallius

Idag arrangerade Frivärld ett lunchseminarium om destabiliserande påverkansoperationer. Medverkade gjorde Patrik Oksanen, författare till nyutkomna boken Skarpa skärvor, Anders Lindberg, politisk chefredaktör Aftonbladet och Gunnar Hökmark (M), Europaparlamentariker, under ledning av Frivärlds chef Katarina Tracz. Under seminariet diskuterade Hökmark på ett pedagogiskt sätt destabiliserande påverkansoperationer medels ett exemplar av albumet The Roman Agent (på svenska Asterix och tvedräkten). Ni […]

Prolog Vostok-2018

Reflektion

Årets strategiska övning, Vostok-2018, för de ryska väpnade styrkorna förefaller påbörjats den 20AUG2018. Övningen verkar likt tidigare års strategiska övningar startat med en beredskapskontroll, 20-25AUG2018, som omfattar delar ur MD C och MD Ö. Därutöver skall även delar av de ryska luftlandsättningsstyrkorna samt det strategiska transportflyget omfattas av beredskapskontrollen. Information avseende beredskapskontrollen skall även delgivits i enlighet med Wiendokumentet via OSSE.¹

Enligt tidigare uppgifter skall Vostok-2018 omfatta, dels det östra militärdistriktet (MD Ö), dels delar ur det centrala (MD C) och norra (MD N) militärdistriktet.² Vid inledningen av augusti månad 2018, meddelades att en flottstyrka ur den Norra Marinen påbörjat en förflyttning till de östra delarna av det arktiska Ryssland,³ vilket troligtvis utgör den del ur Norra Marinen som skall delta i övning Vostok-2018. Således förefaller nu samtliga ingående delar i Vostok-2018 vara aktiverade. Därutöver får det även ses som möjligt att vissa av de posteringar som upprättats på de östra arktiska öarna i Ryssland kan komma att omfattas i Vostok-2018.

Inleder vi med nyttjandet av beredskapskontroller innan de strategiska övningarna, formellt, påbörjats, har det berörts tidigare på denna blogg. Dock är det intressant att notera förfarandet, då det troligtvisfaller inom ramen för det som på rysk militärterminologi benämns ”den initiala perioden av en väpnad konflikt”. Den nuvarande ryske generalstabschefen, General Valerij Gerasimov, förefaller sätta vikt vid den ryske militärteoretikern G.S. Isserson tankar.⁴ Varvid det kan vara intressant att beröra dennes tankegångar kring den ”initiala perioden av en väpnad konflikt”. Då det kan antas, att dessa kan utgöra vissa grunder i dagens ryska militärteoretiska tänkande/synsätt.

Isserson beskriver i sin skrift ”framtidens krig” från 1940, hur det moderna kriget startar utan någon egentlig krigsförklaring. Kriget startar med de förband som finns att tillgå eller eventuellt har positionerats ut i en konflikts uppbyggnadsskede men som obemärkt gått förbi. Isserson beskriver även att en långsiktig och långsam förstärkning kan ske inom ett geografiskt område vilket ej skapar oro hos en försvarare, som sedan kan nyttjas av en angripare. Detta skapar/möjliggör en strategisk överraskning, som i sin tur skapar oordning och förvirring hos en försvarare.⁵

Om dessa militärteoretiska tankar är styrande hos dagens ryska väpnade styrkor, får anses vara oklart. Dock skulle det t.ex. kunna förklara varför de strategiska övningarna under det senaste åren påbörjats med en beredskapskontroll, då det praktiskt innebär att de första gripbara förbanden omedelbart kastas in i den väpnade konflikt som uppstått, utan någon större förberedelse/förvarning erhållits kring den. Därefter nyttjas de efterföljande förbanden som förflyttats och/eller mobiliserats, i den fortsatta striden.

Enligt den ryska försvarsministern, Sergej Sjojgu, skall Vostok-2018 vara den största övningen sedan Zapad-1981 för de ryska väpnade styrkorna. Här nämns bl.a. den geografiska omfattningen men även mängden övningsdeltagare.⁶ Vad avser mängden övningsdeltagare under Zapad-1981 i förhållande till Vostok-2018, skall enligt ett avhemligat dokument från den amerikanska underrättelsetjänsten, Central IntelligenceAgency, övning Zapad-1981 omfattat mellan 100,000 – 150,000 övningsdeltagare.⁷ Jämförs detta med vissa av de beredskapskontroller men även andra strategiska övningar som genomförts sedan 2013, kan det inte anses vara en särskilt anmärkningsvärd storlek med övningsdeltagare.⁸

Detta skulle således innebära att övning Vostok-2018 skall omfatta mer än 150,000 deltagare. Enligt ryska Pervyj Kanal (tv-kanal), som når huvuddelen av den ryska befolkningen, skall den påbörjade beredskapskontrollen omfatta 262,000 deltagare,⁹dock skall den siffran ses med stor skepticism, utifrån storleken på de tidigare övningarna. En mer möjlig siffra torde vara någonstans mellan 160-180,000 deltagare, utifrån tidigare erfarenhetsvärden av rysk rapportering, där en faktor på +/- 30% visat sig vara gångbar. Därtill utifrån storleken på de största övningarna i närtid av de ryska väpnade styrkorna.

Däremot vad avser yta, får det ses som troligt att årets strategiska övning för de ryska väpnade styrkorna kommer omfatta ett större geografiskt område än tidigare. Då både förband ur MD C, MD N och MD Ö deltar. Därmed får det ses som troligt att övningsområdet, dels omfattar de östra delarna av MD C, dels stora delar av MD Ö från den arktiska regionen till dess södra regioner. Utifrån storleken på det geografiska området samt de olika försvarsgrenar som kommer delta, kommer detta i sin tur kunna ge en indikation på om de ryska väpnade styrkorna har förmågan att leda samordnad strid med olika försvarsgrenar över ett större geografiska området.

Avslutningsvis, det intressanta, just nu, med Vostok-2018 är som tidigare nämnts den geografiska ytan och inte mängden övningsdeltagare vilket troligtvis media kommer fokusera på. Är övningsområdet omfattande, vilket får ses som troligt, kommer det kräva en väl fungerande och utbyggd ledningsförmåga, vilket varit en akilleshäl under de tidigare åren för de ryska väpnade styrkorna. Givetvis har mängden övningsdeltagare även en viss inverkan då detta kommer kräva ett än mer utbyggt ledningssystem. Uppvisas nu en förmåga att leda flertalet försvarsgrenar, och en stor mängd övningsdeltagare, över en stor geografisk yta, får det anses vara ett trendbrott för de ryska väpnade styrkorna vilket särskilt bör noteras.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Central Intelligence Agency 1(Engelska)

Pervyj Kanal 1(Ryska)

TASS 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7(Engelska)

Totalförsvarets forskningsinstitut 1(Engelska)

Vojenno-Promysjlennyj Kurjer 1 (Ryska)

Harrison, Richard W. G.S. Issersson and the War of the Future: Key Writings of a Soviet Military Theorist. Jeffersson, North Carolina: McFarland & Company, 2016.

Slutnoter

¹TASS. Troops in central, eastern Russia go on high alert in snap combat readiness check. 2018. http://tass.com/defense/1017836(Hämtad 2018-08-21)

TASS. Russia informs foreign military attaches of troops’ combat readiness check. 2018. http://tass.com/defense/1017913(Hämtad 2018-08-21)

²TASS. Northern Fleet, troops from eastern and central Russia to hold large-scale drills in 2018. 2017. http://tass.com/defense/979146(Hämtad 2018-08-21)

³TASS. Russian Northern Fleet warships set off on Arctic voyage. 2018. http://tass.com/defense/1016426(Hämtad 2018-08-21)

⁴Военно-промышленный курьер. Ценность науки в предвидении. 2013. https://vpk-news.ru/articles/14632(Hämtad 2018-08-21)

⁵Harrison, Richard W. G.S. Issersson and the War of the Future: Key Writings of a Soviet Military Theorist. Jeffersson, North Carolina: McFarland & Company, 2016, s. 252-253, 257, 258

⁶TASS. Vostok-2018 exercise to be unprecedented in scale — Russian defense minister. 2018. http://tass.com/defense/1017852(Hämtad 2018-08-21)

⁷Central Intelligence Agency. Planing, Preparation, Operation and Evaluation of Warsaw Pact Exercises. Washington, DC: Central Intelligence Agency, 1981, s. 19.

⁸Norberg, Johan. Training to fight: Russia’s major military exercises 2011-2014. Stockholm: Försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2015, s. 39, 46, 52.

TASS. Vladimir Putin at the site of Center-2015 strategic military drills. 2015. http://tass.com/defense/822421(Hämtad 2018-08-21)

TASS. Defense minister says nearly 100,000 civilians took part in Caucasus-2016 drills. 2016. http://tass.com/defense/900850(Hämtad 2018-08-21)

⁹Первый канал. Максим Семин. По приказу Верховного главнокомандующего началась проверка боеготовности российской армии. 2018. https://www.1tv.ru/news/2018-08-20/350806-po_prikazu_verhovnogo_glavnokomanduyuschego_nachalas_proverka_boegotovnosti_rossiyskoy_armii(Hämtad 2018-08-21)

Extending the New START Treaty – Problems to consider

by Stefan Forss Current mainstream thinking in the West is that extension of the New START Treaty should be urgently pursued as a relatively straightforward means to improve strained U.S. – Russian relations. This became evident before and after the U.S. and Russian presidents Helsinki Summit. Some say extension of the treaty is in the […]

Manipulation av åsikter och ”fake news” – en utmaning inför valet i höst

av Mats Olofsson Att påverka människors åsikter är ju varje politikers roll, särskilt ett valår, men det finns också de som vill påverka våra åsikter i det fördolda. Detta inte för att bidra till ett stabilt styrelseskick utan raka motsatsen – destabilisering och misstro. Under årets Almedalsvecka handlade många diskussioner med politiker och experter om […]

Brand(soldater) och bönder – behövs de kanske?

Egen bild från Jokkmokk juli 2018.Efter att ha hoppat in i brandbekämpningen i Jokkmokk och ha läst om hur erfarenheterna av jättebranden 2014 till stor del ignorerats blev jag ett levande frågetecken. Lägg till detta flera nya värmerekord inte bara i …

Bergmans boktips

av David Bergman Foto: Matte Lundgren Sommaren hör läsningen till. Det är säkerligen många med mig som nu på semesterns första dagar lägger sig i hängmattan, solstolen eller på stranden och sträcker sig efter den pocketbok man så länge velat, men inte funnit tid att läsa. Den skönlitterära läsningen är självklart bra för avkoppling, men […]

Något om kognitiv avregling

Sammanfattning

Dagens media- och informationslandskap har paradoxalt nog ökat möjligheterna, trots det ökade utbudet av information, för genomförande av kognitiv krigföring d.v.s. påverkan av den mentala bilden och förståelsen om vad som sker runt i kring oss. Därmed kan t.ex. beslutsfattande påverkas. Kognitiv avregling d.v.s. att avskärma delar eller stor del av en population för information syftande till att möjliggöra för en aktör att skapa egna handlingsmöjligheter får ses som fullt genomförbart i Sverige, såväl i fred, kris som krig. Andra metoder inom kognitiv krigföring får ses som fullt möjliga att genomföra och torde öka behovet av ett omfattande och robust psykologiskt försvar i Sverige bortom motverkande av propaganda o.dyl.

Analys

I boken ”Anti-Access Warfare” belyser den amerikanske författaren och tidigare officeren samt professorn SamJ. Tangredi¹olika aspekter samt historik kring vad som kommit att benämnas i engelsk terminologi Anti-Access/Area Denial (A2/AD) och i svensk nomenklatur avregling. Den tydligaste redogörelsen avseende hur den svenska Försvarsmakten väljer att se på begreppet avregling framförs i den slutliga redovisning av perspektivstudien 2016-2018.

Avregling och avreglingszon beskrivs i perspektivstudien med att en motståndare, ”etablerar antingen egen kontroll i området, bestrider motståndarens kontroll eller skapar betydande osäkerhet. Detta genomförs med fjärrstridsmedel mot mark-, sjö- och luftmål liksom med telekrigföring eller cyberattacker”.²Utifrån Tangredi’sbelysning av militära aspekter kring avregling, överinstämmer den svenska beskrivningen av begreppet till del. En förklaringsmodell avseende avregling som framförs i boken är att avregling syftar till att skydda en tyngdpunkt, en annan förklaringsmodell är att det kan ses som en mur som skyddar en omgivning, ytterligare en är att förhindra en motståndare från att komma in i ett operationsområde.³ Där det sistnämnda främst överinstämmer med hur perspektivstudien beskriver avregling.

Vad som gör Tangredi’s bok intressant är att den belyser avregling i ett större perspektiv och med andra aspekter. Där det tydligaste är att avregling i sig kan utgöra en del av en nationell säkerhetsstrategi, där avregling bl.a. kan genomföras på det ekonomiska, diplomatiska och politiska planet,⁴ d.v.s. områdena inom begreppet DIME (Diplomati, Information, Militär, Ekonomi). Vilket får anses skilja sig markant mot hur avregling och avreglingszoner beskrivs i perspektivstudien. Därmed krävs även ett annat förhållningssätt till begreppet, då det t.ex. skulle kunna innebära att ett veto i FN säkerhetsråd skulle kunna vara en del i en avregling, och ett större strategiskt tänkande på sikt.

I den internationella men även svenska debatten kring avregling, är det främst den tydliga och renodlade militära aspekten som berörs och ej avregling utifrån diplomati, information eller ekonomi. I sin bok beskriver Tangredi även ett intressant område vilket han väljer att benämna kognitivavregling, vilket får anses falla inom begreppet Information i DIME. Detta delbegrepp inom ramen för avregling utgår från att en nation kan tänkas gå bortom det traditionella renodlade kinetiska konceptet, som berörts i de tidigare stycket, kring avregling.⁵

Den kognitiva avreglingen kan liknas med hur en motståndare tillämpar, radiotystnad, emittertystnad och s.k. smygteknologi för att kunna påverka en motpart, fast på det kognitiva planet. Praktiskt innebär det att information undanhålls med olika metoder, för att påverka det mentala planet hos en motståndare. Tangrediväljer i sin bok att exemplifiera kognitiv avregling med Nordkorea. Där ytterst lite information, dels kommer ut om de faktiska förhållandena i landet, dels ytterst lite information kommer in i landet avseende förhållandena runt i kring dem. Därtill är det enligt Tangredi främst totalitära stater som kan tänkas ta till sig kognitiv avregling, enligt Tangredi.⁶ Tyvärr utvecklar inte Tangredibegreppet i någon större omfattning, varvid nedanstående är mina tankar kring ämnet.

En annan form av kognitiv avregling borde även Kinas s.k. ”storabrandvägg” eller den ”gyllene skölden” kunna klassificeras som. Där den egna befolkningen undanhålls viss information på internet. Dock är det inte enbart Kina som tillämpar större eller mindre restriktioner av internet för sin egna befolkning. Däremot är de ett av de tydligaste exemplen.⁷Vad som dock inte berörs av Tangredii sin bok är hur en stat skulle kunna tänkas tillämpa kognitiv avregling bortom sin egna befolkning utan i stället mot en motpart. Varvid kognitiv avregling kan ses som ett tvåsidigt verktyg d.v.s. antingen nyttjas mot den egna befolkningen, eller en motpart. Vilket detta inlägg kommer försöka belysa.

En viktig faktor är att särskilja kognitiv avreglingfrån andra begrepp såsom desinformation, propaganda m.m. De tidigare nämnda begreppen får främst ses som metoder för att påverka det kognitiva planet i syfte uppnå något. Emedan kognitiv avregling får anses vara ett högre syfte att uppnå med hjälp av olika metoder.

Det yttersta syftet med kognitiv avregling börfrämst vara att förhindra en motpart att ta del av information eller att förvanska information och därmed skapa egna handlingsmöjligheter, på motsvarande sätt som den kinetiska versionen kring avregling syftar till att etablera egen kontroll eller bestrida kontroll över ett fysiskt geografiskt område, för att möjliggöra egna handlingsmöjligheter. Därutöver bör information ej ses som synonymt med internet, om än att en stor del av dagens informationsinhämtning av enskilda sker där. Däremot får det ses som troligt att det är enklast att utöva kognitiv avregling på internet i dagens samhälle.

Paradoxalt nog får det anses vara lättare i vår nutid att uppnå en kognitiv avregling utifrån hur det svenska medielandskapet utvecklats,⁸men även förändringen i infrastruktur för att förmedla information,⁹ samt dess sårbarheter.¹⁰ Därtill hur information värderas eller inte värderas bidrar till att en kognitiv avregling kan uppnås.¹¹ Dock är det troligtvis en tydlig skillnad i tillvägagångssätt för att uppnå en kognitiv avregling vid en väpnad konfliktkontra ett tillstånd där en icke-väpnad konfliktråder.

Utöver själva medielandskapets utveckling i Sverige, har mängden informationskällor ökat markant i jämförelse med t.ex. 1980-talet då en viss revolution skede med satellitbaserade tv-sändningar som t.ex. ökade mängden nyhetskanaler, men det kan ansetts varit hanterbart för den enskilda individen. Nu måste en individ i en än större omfattning sortera information och bedöma källors trovärdighet. Där den mänskliga förmågan att sålla och bedöma information får anses vara något tvivelaktig, vilket kommer beröras längre fram i inlägget.

Vid en väpnad konflikt torde en antagonistisk stat välja att påverka de in- och utgående internetförbindelserna som existerar till Sverige. Det vill säga stänga av den tydligaste informationsvägen som den svenska befolkningen nyttjar. Påverkan mot mobiltelefonnätet kan även anses vara relativt enkelt, ffa. när det framkommit information avseende främmande makt/makters försök till intrång och eventuellutplacering av s.k. ”skadlig kod” i system för strömförsörjningen.¹² Kinetiska åtgärder kan även genomföras för att påverka strömförsörjningen,¹³ en kombination skulle troligtvis nyttjas vid en väpnad konflikt för att säkerställa verkan. Vilket skulle innebära att mobilnätet, trots reservkraft, efter ett tag kommer sluta fungera helt eller till stor del.

Ett dylikt scenario skulle troligtvis påverka nyhetsförmedlingen i Sverige. Varvid en kognitiv avregling skulle kunna uppstå. En slutsats blir därmed att ett av de mer avgörande medierna för att undvika en sådan avregling får anses vara radio. Vilket tydligt accentueras i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps broschyr ”Om krisen eller kriget kommer”. Där de två översta punkterna under rubriken kommunikation avseende hemberedskap utgörs av radio med batteri eller vev och bilradio.¹⁴

På sikt skulle det även uppstå problem med det mediet maa. strömförsörjning antingen i bil eller radio om det enbart drivs med batteri. Varvid tidningstryckerier troligtvis kommer bli avgörande, för att förmedla nyheter. Framför allt då batterier i händelse av en väpnad konflikt eller ett utdraget och tydligt gråzonsläge kommer bli en bristvara. Då dessa troligtvis kommer behövas för Försvarsmaktens och andra statliga myndigheters behov.

Mängden tidningstryckerier förefaller dock minskat under hela 2000-talet, hur stor mängd som finns i Sverige i dag förefaller dock vara något svårare att fastställa.¹⁵ Vid en låg mängd av tidningstryckerier får det ses som troligt att dessa skulle utgöra ett möjligt mål vid både gråzonsagerande samt skymningsläge av en antagonistisk stat. Därmed skulle informationsspridningen på sikt, vid en väpnad konflikt, kraftigt försvåras.

Ovanstående är enbart några exempel hur en kognitiv avregling kan genomförs under en väpnad konflikt, ytterligare metoder finns för att skapa denna. Vad som kan konstateras är att med ytterst få medel, får det anses vara möjligt att uppnå en kognitiv avregling av det svenska samhället.

Vad avser nyttjandet av kognitiv avregling i en icke-väpnadkonflikt får det ses som troligt att det genomförs i ett s.k. gråzonsläge, här avses begreppet gråzonutifrån beskrivningen i Försvarsberedningens skrivelse Ds 2017:66.¹⁶ Ett antagande som kan göras vid ett gråzonsagerande, icke-väpnad konflikt, med kognitiva avregling är att det nyttjas för att, dels avleda, dels förändra inriktningar i en nation som utsätts för det.

Vid en icke-väpnad konflikt får det anses troligtutifrån hur den svenska befolkningen tar emot nyheter, att en antagonistisk stat eller stater försöker styra nyhetsflöden på s.k. sociala medier.¹⁷ Genom att hålla borta nyheter som påverkar säkerhetspolitiska områden som är intressanta för den antagonistiska staten, skulle en s.k. kognitiv avregling kunna uppnås, åtminstone på del av populationen. Dock skulle den del av populationen som kognitivt avskärmats kunna nyttjas för att så misstro hos del av sina följare/vänner på sociala medier, varvid en dubbel effekt uppnås, dels avskärmas en del av populationen, dels polariseras en del av populationen, vilket i sak skulle gynna ett övergripande mål.

Motsvarande effekt kan observeras inom begreppet ”filterbubbla” där algoritmer anpassar sökresultat på t.ex. sociala medier eller i sökmotorer för en användare utifrån vad denne har sökt på tidigare, ”gillat” m.m.¹⁸ Varvid en individ kan hamna i en självpåtagen kognitiv avregling utifrån sina aktiviteter på internet. En inneboende psykologisk kognitiv avreglering finns även i det mänskliga psyket i form av konfirmeringsbias. Det vill säga att enbart vara uppmärksam på information som bekräftar den egna uppfattningen.¹⁹ Den s.k. ”filterbubblan” förstärks troligtvis av konfirmeringsbiaset människan har. Inom ramen för detta torde även den s.k. inramningsteorin spela in d.v.s. beroende på hur ett budskap, eller fakta väljs att presenteras, kommer mottagaren av informationen tolka det på olika sätt.²⁰

Dessa saker tillämpas på olika sätt av mediebolag, sociala medier m.fl. redan idag därtill har människans psykologiska profil inbyggda svagheter som även kan nyttjas på olika sätt. Varvid även om det kan kännas främmande att någon skulle kunna försöka styra flöden på sociala medier för en individ, får det ses som högst troligtatt det genomförs. Därutöver kan en individ påverkas i olika riktningar genom de egna inbyggda svagheterna i människans psyke för att skapa en självpåtagen avregling.

Utgående från hur det svenska medielandskapet förändrats och förminskats, får det anses vara möjligt att en antagonistiskt stat skulle kunna försöka påverka eller rekrytera de individer som avgör vad som skall publiceras. Vilket i praktiken innebär att försöka rekrytera s.k. ”inflytelse agenter”. En sådan placerad inflytelse agent skulle utifrån sin position,²¹kunna bidra till att skapa en kognitiv avregling inom ett eller flera säkerhetspolitiska områden, för den antagonistiska staten. En annan variant skulle givetvis vara att försöka överta en eller flera av mediakoncernerna. Eller att på olika sätt påverka t.ex. säkerhetspolitiska journalister, vilket det finns väldigt få av i Sverige. Syftande till att ej framföra säkerhetspolitiska nyheter i allmänhet, eller specifika säkerhetspolitiska nyheter.

En annan metod skulle kunna vara att skapa filtrerade nyhetstjänster, det vill säga en tjänst där användaren självmant väljer vilka nyheter denna vill ha del av och övriga nyheter filtreras bort. Sett vilka valfrågor den svenska befolkningen anser vara viktigast i årets val, 2018,²² skulle en sådan filtrering troligtvis göra att det säkerhetspolitiska området skulle filtreras bort hos en stor del av populationen.

Ytterligare en metod skulle kunna vara att skapa s.k. blockeringslistor på sociala medier.²³ Detta skulle kunna syfta till att stänga ute individer med inflytelse och påverkansmöjligheter som berör säkerhetspolitiska områden där en antagonistisk stat har intressen. Detta i sig skulle troligtvis inte bidra till någon större kognitiv avregling, men i samverkan med andra metoder inom ramen för en kognitiv avregling skulle det kunna ha en bidragande effekt.

En annan metod skulle kunna vara att skapa fysiska händelser för att genomföra kognitiv avregling, inom ramen för ett gråzonsagerande. Ett exempel på detta skulle vara att påverka uttaget av kontanter eller medge att kontanter går att ta ut, utan täckning,²⁴i stor skala över hela landet. Vilket skulle belasta olika samhällsfunktioner men troligtvis även belasta beslutsfattare som ev. inte skulle orka hantera eller identifiera sekundära händelser som kan ha en än större påverkan. Ytterligare metoder finns, i praktiken är det enbart fantasin som sätter begränsningar och vår egen samhällsutveckling.

Vad innebär då allt detta? Det enkla svaret är att begreppet avregling inte enbart kan ses som en kinetisk företeelse, utan det även kan vara icke-kinetisk. Utifrån ett historiskt perspektiv är det inget nytt, parallellen går osökt att dra till den censur som t.ex. tillämpades i Sverige under andra världskriget gentemot media.²⁵Vilket utifrån det genomförda resonemanget kan anses vara en form av kognitiv avregling. Dock var det den egna staten som tillämpade det. I det informationssamhälle som vi dag lever i, får det ses som möjligt för en utomståendeaktör (statlig eller icke-statlig) att påverka det på ett sådant sätt att antingen grupper eller sakfrågor kan ”censureras”, redan i djupaste fred.

Vilket för oss in på det svåra svaret. Kognitiv avregling i sig kan vara ett syfte att uppnå för en aktör. Men det i sig får anses vara ett stridssätt inom ramen för s.k. kognitiv krigföring.²⁶Vilket innebär att det troligtvis finns andra stridssätt för att påverka en nation på det kognitiva planet. Ett exempel på stridssätt skulle kunna vara att som aktör placera sig mellan två grupperingar och uppvigla dessa mot varandra, utan dess vetskap. Där liknelsen går att göra med ett eldöverfallssätt, mot en väg, där det pågår dubbelriktad underhållstrafik och en grupp genomför eldöverfall mot två underhållskonvojer samtidigt i en längre kurva och dessa i sin tur vådabekämpar varandra när de skall påverka gruppen som genomfört eldöverfallet, s.k. ”inbördeskrig”.²⁷

Ett annat stridssätt skulle kunna vara att genomföra vad som benämns ”Menuett” i kinetiska sammanhang innebär det att en enhet genomför eldöverfall från fyra olika håll i syfte att påverka och desorganisera en motståndare i största möjliga mån.²⁸Omvänt i kognitiv krigföring skulle det kunna vara att ”överbelasta” en stat eller ledning med ett stort antal händelser, desinformation o.dyl. för att skapa en maximal kognitiv belastning och därmed antingen genomför en kognitiv avregling eller skapa förutsättningar för andra handlingsmöjligheter.

Utifrån en icke-väpnad konflikt skulle agerandet även vara asymmetriskt tilltalande för en svagare aktör, gentemot en starkare. Vilket även skulle kunna genomföras av icke-statliga aktörer till del, dock får det ses som troligt att mer omfattande och avancerade metoder enbart kan tillämpas av statliga aktörer maa. kunskap samt kostnad som torde krävas. Därtill kommer mer omfattande och avancerade metoder behöva förberedas innan de tillämpas då bakgrundsdata, profilering m.m. skulle behöva genomföras och inte kan påbörjas då behovet uppstår, då en aktör i sådant fall skulle hamna i en efterhandssituation.

Sammantaget får det anses troligt att det krävs ett omfattande psykologiskt försvar bortom förmåga att t.ex. identifiera och stå emot propaganda. Då dagens informationssamhälle tydligt medger kognitiv krigföring genom olika stridssätt på informationsarenan såväl i fred, kris som krig, där kinetiska och icke-kinetiska metoder kan nyttjas.

Avslutningsvis ett stort tack till ett antal personer, ingen nämnd ingen glömd, som haft tålamodet att besvara frågor inom ämnesområdet och läsa igenom texten.

Slutsats

Avreglingsbegreppet bör utökas till att även omfatta informationsarenan, då den troligtvis går att avregla i olika omfattning. Den kognitiva avreglingen kan genomföras såväl i fred, kris som krig. Det högre syftet med en kognitiv avregling är troligtvis att skapa handlingsmöjligheter för den aktör som genomför det. Den kognitiva avreglingen utgör troligtvis ett av flera stridssätt inom ramen för kognitiv krigföring. Den kognitiva krigföring förbereds troligtvis redan innan ett faktiskt behov uppstår. Därtill bör olika uppmärksammade fall av desinformation m.m. ses ur begreppet DIME eller PMESII (Politiskt, Militärt, Ekonomiskt, Socialt, Infrastruktur och Information) för att tydligt avgöra vad syftet kan ha varit med tillämpandet av olika metoder inom ramen för en eventuell kognitiv krigföring.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Allabolag 1(Svenska)

Bloomberg 1(Engelska)

Computer Sweden 1(Svenska)

Expressen 1(Svenska)

Federation of American Scientists 1(Engelska)

Försvarsmakten 1(Svenska)

Institutet för mediestudier 1(Svenska)

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1(Svenska)

National Defence Academy of Latvia 1(Engelska)

Norrländska Socialdemokraten 1(Svenska)

Psychology Today 1, 2(Engelska)

Regeringen 1, 2(Svenska)

Statens medieråd 1(Svenska)

Svenska Dagbladet 1, 2(Svenska)

Sveriges Radio 1, 2(Svenska)

Sveriges Television 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7(Svenska)

Techopedia 1 (Engelska)

The Guardian 1(Engelska)

The Washington Post 1(Engelska)

U.S. Naval War College 1(Engelska)

Frick, Lennart W. Rosander, Lars. Bakom hemligstämpeln: hemlig verksamhet i Sverige i vår tid. Lund: Historiska media, 2004.

Försvarsmakten. Anvisningar för fallskärmsjägare. Stockholm: Försvarsmakten, 1976.

Tangredi, Sam J. Anti-access warfare: countering A2/AD strategies. Annapolis, Maryland: Naval Institute Press, 2013.

Slutnoter

¹U.S. Naval War College. Sam J. Tangredi. 2018. https://usnwc.edu/Faculty-and-Departments/Directory/Sam-J-Tangredi(Hämtad 2018-07-20)

²Försvarsmakten. Slutlig redovisning av perspektivstudien 2016-2018. Stockholm: Försvarsmakten, 2018, s. 29.

³Tangredi, Sam J. Anti-access warfare: countering A2/AD strategies. Annapolis, Maryland: Naval Institute Press, 2013, s. 2-3, 33.

⁴Ibid. s. 5.

⁵Ibid. s. 204.

⁶Ibid. s. 204-205.

⁷The Washington Post. Denyer, Simon. China’s scary lesson to the world: Censoring the Internet works. 2016. https://www.washingtonpost.com/world/asia_pacific/chinas-scary-lesson-to-the-world-censoring-the-internet-works/2016/05/23/413afe78-fff3-11e5-8bb1-f124a43f84dc_story.html?utm_term=.657037006a78(Hämtad 2018-07-20)

Bloomberg. The Great Firewall of China. 2017. https://www.bloomberg.com/quicktake/great-firewall-of-china(Hämtad 2018-07-20)

⁸Svenska Dagbladet. Allt fler tar del av nyheter via Facebook. 2018. https://www.svd.se/allt-fler-tar-del-av-nyheter-via-facebook(Hämtad 2018-07-20)

Truedson, Lars (red). Mediestudiers årsbok: Tillståndet för journalistiken 2016/2017. Stockholm: Institutet för mediestudier, 2017, s. 9, 68-70.

⁹Sveriges Television. Här försvinner det fasta telefonnätet. 2017. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/har-forsvinner-det-fasta-telefonnatet(Hämtad 2018-07-20)

¹⁰Computer Sweden. Rittsel, Pär. Beredskapen hänger på en tråd. 2002. https://computersweden.idg.se/2.2683/1.42259/beredskapen-hanger-pa-en-trad(Hämtad 2018-07-20)

Norrländska Socialdemokraten. Persson, Ulf. Oskyddade kablar – ingen ovanlighet. 2011. http://www.nsd.se/nyheter/oskyddade-kablar-ingen-ovanlighet-5943080.aspx(Hämtad 2018-07-20)

Sveriges Television. Boende litar inte på Telia – vill själva ladda masterna vid elavbrott. 2017. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/infor-hotet-att-bli-helt-utan-telefon-vi-vill-ladda-mobilmasterna(Hämtad 2018-07-20)

¹¹Sveriges Television. Källkritikens dag: ”Är den här historien för bra för att vara sann?”. 2017. https://www.svt.se/kultur/medier/kallkritikens-dag-ar-den-har-historien-for-bra-for-att-vara-sann(Hämtad 2018-07-20)

Statens medieråd. Källkritik — en utmaning. 2018.https://statensmedierad.se/larommedier/kallkritikvemvadvarfor/kallkritikenutmaning.422.html(Hämtad 2018-07-20)

¹²Sveriges Television. Nylander, Jan. FRA: IT-spioner förbereder attack mot elnätet. 2017. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/it-spioner-forbereder-attack-mot-elnatet(Hämtad 2018-07-20)

¹³Expressen. Mattsson, Anna. IT-spioner förbereder attack mot Sverige. 2017. https://www.expressen.se/nyheter/it-spioner-forbereder-attack-mot-sverige/(Hämtad 2018-07-20)

¹⁴Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Om krisen eller kriget kommer. Stockholm: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2018, s. 11.

¹⁵SOU 2016:80. En gränsöverskridande mediepolitik. För upplysning, engagemang och ansvar. s. 120.

Allabolag. Tryckning av Dagstidningar. 2018. https://www.allabolag.se/what/tryckning%20av%20dagstidningar/page/2(Hämtad 2018-07-20)

¹⁶Ds 2017:66.Motståndskraft. Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025. s. 65-68.

¹⁷Svenska Dagbladet. Facebook: 55 000 svenska användare drabbade. 2018. https://www.svd.se/zuckerberg-till-kongressen(Hämtad 2018-07-20)

Sveriges Radio. Fredén, Jonas. ”Främmande makter samlar namn på svenskar”. 2018. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6929000(Hämtad 2018-07-20)

Sveriges Television. Lundberg, Rebecca. MSB: Migrationsfrågan används som slagträ av främmande makt. 2018. https://www.svt.se/kultur/msb-migrationsfragan-anvands-av-frammande-makt (Hämtad 2018-07-20)

The Guardian. Hern, Alex. Cambridge Analytica: how did it turn clicks into votes?. 2018. https://www.theguardian.com/news/2018/may/06/cambridge-analytica-how-turn-clicks-into-votes-christopher-wylie(Hämtad 2018-07-20)

¹⁸Techopedia. Filter Bubble. 2018. https://www.techopedia.com/definition/28556/filter-bubble(Hämtad 2018-07-20)

¹⁹Psychology Today. Heshmat, Shahram. What Is Confirmation Bias?. 2015. https://www.psychologytoday.com/us/blog/science-choice/201504/what-is-confirmation-bias(Hämtad 2018-07-20)

²⁰Psychology Today. Livingstone, Peter. Want to Avoid Bad Decisions? It’s All About Framing. 2017. https://www.psychologytoday.com/us/blog/intentional-insights/201703/want-avoid-bad-decisions-it-s-all-about-framing(Hämtad 2018-07-20)

²¹Defense Security Service Center for Development of Security Excellence. Terms and Definitions of Interest for Counterintelligence Professionals. 2014. s. 9.

²²Sveriges Radio. Grafik: Väljarnas viktigaste valfrågor maj 2018. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6968043(Hämtad 2018-07-20)

²³Sveriges Television. Andersson, Lisa. Svenska institutet tar bort blocklista från Twitter efter kritik. 2017. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/tusentals-blockade-av-sveriges-officiella-twitterkonto(Hämtad 2018-07-20)

²⁴Sveriges Television. Youcefi, Fouad. Kunde ta ut pengar – trots noll på kontot. 2017. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/kunde-ta-ut-pengar-trots-noll-pa-kontot(Hämtad 2018-07-20)

²⁵Frick, Lennart W. Rosander, Lars. Bakom hemligstämpeln: hemlig verksamhet i Sverige i vår tid. Lund: Historiska media, 2004, s. 131-132.

²⁶Signal. Underwood, Kimberly. Cognitive Warfare Will Be Deciding Factor in Battle. 2017. https://www.afcea.org/content/node/17956/(Hämtad 2018-07-20)

Bērziņš, Jānis. Russia’s New Generation Warfare in Ukraine: Implications for Latvian Defense Policy. Riga: National Defence Academy of Latvia, 2014, s. 5.

²⁷Försvarsmakten. Anvisningar för fallskärmsjägare. Stockholm: Försvarsmakten, 1976, pkt. 13:64-66.

²⁸Ibid. pkt. 13:61.

Efter valsegern: Erdogan ensam herre på täppan, men vad händer nu, vart går Turkiet?

av Michael Sahlin Turkiets president Recep Tayyip Erdogan. Foto: Sasa Dzambic Photography / Shutterstock.com Sammanfattning; Segern både i presidentvalet och (med förbehåll) i parlamentsvalet nyligen innebär att Turkiets sedan 2003 starke man, Recep Tayyip Erdogan, nu lyckats forcera det sista (eller näst sista om man beaktar det utestående lokalvalet nästa år, eller tidigare) i etablerandet […]

Något om stridstekniska kärnvapen

Reflektion

Den 18JUN2018 publicerade Federation of AmericanScientists uppgifter avseende en trolig uppgradering av det enda identifierade kärnvapenförrådet i Kaliningrad Oblast.¹Vad avser kärnvapen i Kaliningrad Oblast rör det sig sannoliktom taktiska kärnvapen som kan nyttjas på t.ex. det nu tillförda Iskander systemet, men även t.ex. Kalibr systemet på Bujan-M korvetter, men även andra vapensystem baserade i Kaliningrad Oblast.² Således rör det sig mindre kärnvapenladdningar med en mer begränsad räckvidd kontra de strategiska kärnvapensystemen Ryssland även förfogar över.

I sammanhanget är det intressant att notera uppgifter som indikerat att kärnvapen eventuellt transporterats tidigare till Kaliningrad Oblast och förvarats där under 2000-talet.³ Vilket i sådant fall antingen skulle kunna indikera att det finns fler kärnvapenförråd i Kaliningrad Oblast, som ännu inte identifierats genom öppen inhämtning för att förvara de eventuellt befintliga kärnvapnen under renoveringen av förrådet. Alternativt att de eventuella taktiska kärnvapnen som transporterats till Kaliningrad Oblast transporterats därifrån under tiden för renoveringen av kärnvapenförrådet, eller ännu tidigare.

De taktiska kärnvapnen skall vara placerade i centrala lager och under ansvar av det 12. Huvuddirektoratet.⁴ Enligt en uppgift har detta tolkats som större lager, vilket det i Kaliningrad Oblast ej betraktas som.⁵ Enligt en annan uppgift från inledningen av 2000-talet, skall dessa taktiska kärnvapen spridas ut till förbanden, från dessa centrala lager, i händelse av ett kraftigt försämrat säkerhetsläge.⁶ Utgående från detta skulle det kunna innebära att det ej finns några taktiska kärnvapen i Kaliningrad Oblast. Utifrån Kaliningrad Oblasts geografiska placering skulle det dock kunna innebära att kärnvapen placerats där kopplat till tidsfaktorn och möjligheterna att transportera dessa i händelse av att ett kraftigt försämrat säkerhetsläge, från ett centralt lager.

Vad avser 12. Huvuddirektoratet är det intressant att notera att de ingick i den första beredskapskontrollen 2013,⁷ vid återupptagandet av dessa kontroller sedan Sovjetunionens upplösning. Det 12. Huvuddirektoratet förefaller övat förflyttning av kärnvapenstridsspetsar från centrala lager till mindre förvaringsplatser under denna beredskapskontroll. Möjligenförflyttade de bl.a. kärnvapenstridsspetsar till de förvaringsplatser som finns i anslutning till de förband som skall kunna nyttja taktiska kärnvapen.⁸ Vad avser renodlade kärnvapenövningar i Kaliningrad Oblast, förefaller sådana genomförts, något den tidigare chefen för US Army Europe, General Ben Hodges, berörde vid en presskonferens i december 2015.⁹

Är det då något anmärkningsvärt att Ryssland moderniserar en förvaringsplats för taktiska kärnvapen och genomför övningar med sina kärnvapenförband? Nej i grunden är de inte det. Ryssland har kärnvapen varvid det ingår som en del i deras militärstrategiska doktrin. Vad som dock är intressant är fokuseringen som sker på bärsystem för taktiska kärnvapen i den diskussion som förekommer. Här är t.ex. Iskander systemet ett typexempel. Att Ryssland förfogar över ett flertal olika bärsystem för taktiska kärnvapen är inget okänt, däremot är det anmärkningsvärt att det ej diskuteras mer kring den mindre typen av taktiska kärnvapen, benämns populärt som slagfältskärnvapen eller stridstekniska kärnvapen vilket kommer vara termen som nyttjas i inlägget, som Ryssland, förefaller, förfoga över. Vilket detta inlägg kommer fokusera på.

Den första officiella indikationen avseende innehav kring ryska stridstekniska kärnvapen, förefaller skett i samband med den debatt som uppstod under 1990-talet avseende s.k. ”reseväskekärnvapen” och om Ryssland, dels hade sådana, dels hade kontroll över dessa. På den ryska sidan drev AleksandrLebed, dels militär, dels Rysslands nationella säkerhetsrådgivare, att Ryssland eventuellt hade förlorat kontroll över ett antal av dessa taktiska mindre kärnvapen. Enligt andra ryska uttalanden hade inte Ryssland några sådana stridstekniska kärnvapen.¹⁰ Enligt Aleksandr Lebedskall det rört sig om kärnvapenladdningar om ca ett kiloton som varit avdelade till ryska specialförband som kunde bäras och detoneras av en individ.¹¹

Enligt Amerikanska uppgifter skall en stridsteknisk kärnvapenladdning utvecklats och tilldelats förband i Sovjetunionen, dock krävdes det minst två personer för att kunna förflytta och nyttja denna.¹²Utgående från laddningsvikt o.dyl. samt mängden personer som minst krävdes för nyttjande av det beskrivna stridstekniska kärnvapnet, påminner det väldigt mycket om de s.k. ”Green Light” grupper som USA hade hos sina specialförband under det s.k. kalla kriget. Dessa grupper skulle innästla en motståndares område i händelse av en väpnad konflikt och placera ut kärnvapen, vilket förefaller haft en laddningsvikt om cirka ett kiloton.¹³

Enligt den ryske avhoppade GRU officeren Stanislav Lunev, skall det rört sig om två typer av stridstekniska kärnvapen. Den ena RA-115s skall ha varit för bruk på land och RA-115-01s skall ha varit för bruk under vatten. Enligt honom skall dessa kärnvapen vägt mellan 22 och 27 kilo. Enligt honom kunde dessa vapen även nyttjas av ryska specialförband.¹⁴ Detta korrelerar väl med den amerikanska vikten på dess bärbara kärnvapenladdning som skall ha varit kring 26 kg. Det Amerikanska vapensystemet förefaller även kunnat nyttjas under vatten likt dess ryska motsvarighet.¹⁵

I sammanhanget är en artikel i den ryska militärteoretiska tidskriften ”militära tankar” från 1995 avseende nyttjandet av specialförband intressant. I denna så framförs att vikten av striden på djupet som ökat under de senaste decennierna manat på en teknisk utveckling som bl.a. gett förbanden stridstekniska kärnvapen.¹⁶ Detta skulle till del kunna styrka Stanislav Lunevs uppgifter. Vad avser StanislavLunevs uppgifter har det framförts kritik mot dessa bl.a. har den amerikanska federala polisen, Federal Bureau ofInvestigation, uttalat sig kring dem och anser att han överdrivit vissa delar.¹⁷ Dock förefaller det inte specificerats vilka delar.

Vid ett uttalande 2001 av chefen för det 12. Huvuddirektoratet framkom att Ryssland hade stridstekniska kärnvapen som vägde 30 kilo och mindre. Enligt denne skall det röra sig om 84 stycken. Därutöver framkom att de antingen var förstörda eller under mycket hård bevakning och kontroll. Själva uttalandet blir något motstridigt utifrån faktorn förstörda och/eller under hård kontroll.¹⁸Vad som dock är intressant med uttalandet är att själva vikten på de stridstekniska kärnvapnen är i närheten av Stanislav Lunevs uppgifter.

Under det östra militärdistriktets strategiska övning 2010, Vostok-2010, förefaller en simulerad kärnvapenminanyttjats i det avslutande skedet av övningen. Detta skulle kunna indikera att Ryssland övade på hur taktiska mindre kärnvapen kan nyttjas för att få stop på en större anfallsrörelse.¹⁹Här skall dock beaktas att det troligtvis rör sig om något som är större i konstruktion än en klassisk stridsvagnsmina. Dock är det ett antagande utifrån hur de amerikanska stridstekniska kärnvapnen var konstruerade under det kalla kriget.²⁰Således kan det antas att Ryssland åtminstone vid 2010, förfogade över stridstekniska kärnvapen maa. det genomförda övningsmomentet.

Varför är då detta intressant? Åtminstone intill 2010 förefaller Ryssland sett ett behov av att vidmakthålla stridstekniska kärnvapen som ett vapensystem. Varvid det får ses som troligtatt dessa vapensystem då ingick i rysk krigsplanläggning. Utgående från det teoretiska ramverk som uppstått avseende s.k. nukleär deeskalering av en militär konflikt, får det ses som troligtatt dessa vapensystem skulle kunna fylla en viktig roll. Om än att det ryska övningsagerandet utifrån s.k. nukleär deeskalering förefaller varit i den högre skalan av kärnvapen, kontra dessa stridstekniska system.²¹

Att det ses som minst troligt att Ryssland skulle kunna tillämpa s.k. nukleär de-eskalering accentueras tydligt i den amerikanska kärnvapenstrategin, Nuclear Posture Review, från 2018. Vad som även är intressant är att USA förefaller överväga att införskaffa stridstekniska kärnvapen, dock framgår inte med vilken form av bärsystem, för att kunna erhålla en graderad verkan kopplat till nukleär de-eskalering.²²Nukleär de-eskalering berörs i en artikel från 1999 i den ryska militärvetenskapliga tidskriften militära tankar. Denna de-eskalering förefaller, utifrån artikeln, kunna genomföras i olika nivåer. Den första nivån förefaller vara att genomföra en ”demonstrativ insats” med en kärnvapenladdning mot ett isolerat geografiskt område som är obebott såsom ett ökenområde eller vattenområde,²³ här kan säkert fjäll och annan ödemark även omfattas.

Den andra nivån skall vara att genomföra en ”hot-demonstration”, då insätts kärnvapen mot t.ex. knutpunkter, tanken med denna nivå är att hålla ned förluster på motståndarsidan men påverka denne i det huvudsakliga operationsområdet. Den tredje nivånär ”hot”, då insätts kärnvapen mot en motståndares förband i en operationsriktning för att påverka utgången i en annan. Den fjärde nivån är ”hot-straff” det innebär koncentrerat insättande av kärnvapen mot en motståndares förband i en eller flera operationsriktningar. Den femte nivån innebär ”hot-vedergällning” det innebär ett större insättande av kärnvapen mot flertalet mål i operationsområdet för att förändra utgången av den militära situationen. Den sjätte och sista nivån är ”vedergällning”, vid denna nivå insätts flertalet kärnvapen inom hela krigsteatern.²⁴

Utgående från de tre första nivåerna, torde stridstekniska kärnvapen vara ett lämpligt alternativ att nyttja. När det främst rör sig om platser där det i förväg går att utplacera stridstekniska kärnvapen. Den tredje nivån torde även kunna vara vad som övades under Vostok-2010 med kärnvapenminor. De övriga nivåerna torde, dels kräva större kärnvapenladdningar, dels andra bärsystem för att kunna insätta dem utifrån tankarna kring respektive nivå. Utgående från tankegångarna kring nukleär de-eskalering kan det även förklara varför Ryssland så sent som 2010 förefaller haft stridstekniska kärnvapen.

Här blir det även intressant att fundera på om t.ex. de ryska specialförbanden fortsatt har stridstekniska kärnvapenladdningar och i sådant fall hur övas det? Ingår det som en del i t.ex. övningarna med den ryska kärnvapentriaden, vilket skulle kunna vara möjligt mtp. de olika nivåerna inom ramen för nukleär de-eskalering och hur de skall kunna påverka över olika ytor. Ett annat alternativ är ett separat övningsmoment. Därutöver torde nyttjandet av specialförband tillsammans med stridstekniska kärnvapen utgöra ett möjligt alternativt troligt val vid de två första nivåerna som berörs kring nukleär de-eskalering.

Varför är då detta viktigt? Som skrevs tidigare sker en fokusering främst på bärsystem, såsom Iskander, dock förefaller inte hela spektrumet av kärnvapen som kan nyttjas belysas. Stridstekniska kärnvapen torde, som berörts, fylla en viktig del i teoribildningen bakom nukleär de-eskalering då syftet är att eskalera för att deeskalera men fortfarande inte övergå till en renodlad kärnvapenkonflikt. Vilket gör att det får ses som ytterst märkligt att dessa taktiska mindre kärnvapen ej belyses i den västerländska debatten, trots att de så sent som 2010 förefaller haft en plats i rysk krigföringsförmåga. Därtill förefaller det finns en reell möjlighet att stridstekniska kärnvapen kommer börja spela en allt viktigare roll, utgående från de tankegångar som framförs i den amerikanska kärnvapenstrategin.

Varvid det blir viktigt att kärnvapenfrågan lyfts fram på ett helt annat sätt än i dag. Då vi nu eventuellt går mot en tid med förändrade tankegångar kring synen på kärnvapen, krävs det att det belyses från strategisk nedtill stridsteknisk nivå i t.ex. vår övningsverksamhet på motsvarande sätt som skedde under det s.k. kalla kriget.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Arms Control Association 1(Engelska)

Bulletin of the Atomic Scientists 1(Engelska)

Federation of American Scientists 1(Engelska)

James Martin Center for Nonproliferation Studies 1(Engelska)

Nuclear Threat Initiative 1, 2(Engelska)

Sveriges Television 1(Svenska)

The Foreign Policy 1(Engelska)

The Jamestown Foundation 1(Engelska)

The New York Times 1(Engelska)

The San Diego Union-Tribune 1(Engelska)

The Washington Times 1(Engelska)

Totalförsvarets forskningsinstitut 1, 2, 3(Svenska)

United Press International 1(Engelska)

U.S. Department of Defense 1, 2(Engelska)

Lunev, Stanislav. Through the Eyes of the Enemy. Washington, DC: Regnery Publishing, 1998, E-bok.

Slutnoter

¹Federation of American Scientists. Kristensen, Hans M. Russia Upgrades Nuclear Weapons Storage Site In Kaliningrad. 2018. https://fas.org/blogs/security/2018/06/kaliningrad/(Hämtad 2018-06-24)

²Ibid.

³The New York Times. A Russian Base in the Baltics Is Reported to Have Nuclear Arms. 2001. https://www.nytimes.com/2001/01/04/world/a-russian-base-in-the-baltics-is-reported-to-have-nuclear-arms.html(Hämtad 2018-06-24)

The San Diego Union-Tribune. US: Poland concerned about armed Kaliningrad. 2011. http://www.sandiegouniontribune.com/sdut-us-poland-concerned-about-armed-kaliningrad-2011feb11-story.html(Hämtad 2018-06-24)

Sveriges Television. Olsson, Jonas. Varningen: Troligt med kärnvapen vid Östersjön. 2015. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/foi-om-ryskt-karnvapenhot-troligt-att-det-finns-karnvapen-i-kaliningrad-redan-nu(Hämtad 2018-06-24)

⁴Goliath, Martin. Kärnvapen för slagfältsbruk och europeisk säkerhet: en strategisk faktors regionala betydelse. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2017, s. 29-30.

⁵Federation of American Scientists. Kristensen, Hans M. Russia Upgrades Nuclear Weapons Storage Site In Kaliningrad. 2018. https://fas.org/blogs/security/2018/06/kaliningrad/(Hämtad 2018-06-24)

⁶James Martin Center for Nonproliferation Studies. Sokov, Nikolai. The “Tactical Nuclear Weapons Scare” of 2001. 2001. https://www.nonproliferation.org/the-tactical-nuclear-weapons-scare-of-2001/(Hämtad 2018-06-24)

⁷Norberg, Johan. Training to fight: Russia’s major military exercises 2011-2014. Stockholm: Försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2015, s. 38, 40.

The Washington Times. Russia launched massive nuclear drill, Pentagon alarmed. 2013. https://www.washingtontimes.com/news/2013/mar/5/russians-launched-massive-nuclear-drill-sounded-al/(Hämtad 2018-06-24)

⁸The Washington Times. Russia launched massive nuclear drill, Pentagon alarmed. 2013. https://www.washingtontimes.com/news/2013/mar/5/russians-launched-massive-nuclear-drill-sounded-al/(Hämtad 2018-06-24)

⁹U.S. Department of Defense. Department of Defense Press Briefing by General Hodges on Operation Atlantic Resolve in the Pentagon Briefing Room. 2015. https://www.defense.gov/News/Transcripts/Transcript-View/Article/633667/department-of-defense-press-briefing-by-general-hodges-on-operation-atlantic-re/(Hämtad 2018-06-24)

¹⁰Arms Control Association. Russian Officials Deny Claims Of Missing Nuclear Weapons. 1997. https://www.armscontrol.org/act/1997_09/lebedsept(Hämtad 2018-06-24)

Nuclear Threat Initiative. Russia Says It Never Produced Nuclear Suitcases. 1997. http://www.nti.org/analysis/articles/russia-says-it-never-produced-nuclear-suitcases/(Hämtad 2018-06-24)

Nuclear Threat Initiative. Russian Calls Suitcase Nukes Too Expensive. 1997. http://www.nti.org/analysis/articles/russian-calls-suitcase-nukes-too-expensive/(Hämtad 2018-06-24)

¹¹Arms Control Association. Russian Officials Deny Claims Of Missing Nuclear Weapons. 1997. https://www.armscontrol.org/act/1997_09/lebedsept(Hämtad 2018-06-24)

¹²Nuclear Threat Initiative. Russian Calls Suitcase Nukes Too Expensive. 1997. http://www.nti.org/analysis/articles/russian-calls-suitcase-nukes-too-expensive/(Hämtad 2018-06-24)

¹³The Foreign Policy. Rawnsley, Adam. Brown, David. The Littlest Boy. 2014. http://foreignpolicy.com/2014/01/30/the-littlest-boy/(Hämtad 2018-06-24)

¹⁴Lunev, Stanislav. Through the Eyes of the Enemy. Washington, DC: Regnery Publishing, 1998, E-bok, s. 24-25.

¹⁵ The Foreign Policy. Rawnsley, Adam. Brown, David. The Littlest Boy. 2014. http://foreignpolicy.com/2014/01/30/the-littlest-boy/(Hämtad 2018-06-24)

¹⁶Kadetov, V.V. The Employment of Special Task Forces Under Contemporary Conditions. Military Thought, vol 77, no.4, 1995, s. 33.

¹⁷United Press International. Horrock, Nicholas. FBI focusing on portable nuke threat. 2001. https://www.upi.com/FBI-focusing-on-portable-nuke-threat/90071008968550/(Hämtad 2018-06-24)

¹⁸The Jamestown Foundation. Felgenhauer, Pavel. General declares russian nukes secure. 2007. https://jamestown.org/program/general-declares-russian-nukes-secure/(Hämtad 2018-06-24)

¹⁹Ekström, Markus. Rysk operativ-strategisk övningsverksamhet under 2009 och 2010. Stockholm : Avdelningen för försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2010, s. 61.

²⁰The Foreign Policy. Rawnsley, Adam. Brown, David. The Littlest Boy. 2014. http://foreignpolicy.com/2014/01/30/the-littlest-boy/(Hämtad 2018-06-24)

²¹Bulletin of the Atomic Scientists. Sokov, Nikolai N. Why Russia calls a limited nuclear strike ”de-escalation”. 2014. https://thebulletin.org/why-russia-calls-limited-nuclear-strike-de-escalation(Hämtad 2018-06-24)

²²U.S. Department of Defense. Nuclear Posture Review. Washington, DC: U.S. Department of Defense, 2018, s. xi-xii, 8-9.

²³Militaryarticle. О применении ядерного оружия для деэскалации военных действий. 1999. http://militaryarticle.ru/zarubezhnoe-voennoe-obozrenie/1999-zvo/8995-o-primenenii-jadernogo-oruzhija-dlja-dejeskalacii(Hämtad 2018-06-24)

²⁴Ibid.

Migration, Polarisering och Säkerhetspolitik

av Lars Holmqvist Migration innehåller parallellt med en mänsklig dimension även en säkerhetspolitisk dito som tydligt behöver uppmärksammas. Foto: Shutterstock.com Vi har nu mindre än tre månader kvar till valdagen och läget är följande: Under våren har vi kunnat läsa att såväl SÄPO som MSB varnar för utländska försök att splittra Sverige. MSB pekar specifikt […]

Något om det fria kriget och fortsatt motstånd

Sammanfattning

Historiskt har det s.k. fria kriget funnits i den svenska Försvarsmakten sedan 1940-talet. Därutöver har det s.k. ”fortsatta motståndet” funnits sedan minst 1990-talet. Det ses som en realitet att förband kommer bli avskurna i händelse av en väpnad konflikt. Dessa förband skall övergå till det fria kriget. För att höja effekten av det s.k. fria kriget, bör något av de förband som i dag har uppgifter på det av en motståndare behärskat område erhålla en tilläggsuppgift i form av att organisera de förband som blivit avskurna. Det förbandet bör även ges uppgiften att organisera eventuella ”friskaror” i det fortsatta motståndet. Detta skulle, dels höja den operativa effekten, dels bidra till att skapa tröskeleffekt.

Analys

I en intervju, 2016, påtalar Sveriges Överbefälhavare, General MicaelBydén, ”Om vi av någon anledning skulle stå ensam som land så lovar jag att Försvarsmakten kommer att göra allt vi kan ned till sista man eller kvinna som står med vapen i hand”.¹Ett uttalande som jag ställer mig fullt bakom, allt annat vore orimligt. Detta uttalande tangerar även ett intressant ämnesområde som berörts ett antal gånger på denna blogg, nämligen det friakriget.

Inledningsvis krävs en belysning av vad det s.k. fria kriget är. Enligt Handbok Armé – Begrepp och förkortningar innebär fria kriget, ”Strid som syftar till att störa och försvåra motståndarens verksamhet på djupet i områden somerövrats av denne och som genomförs när ordinarie ledningsförhållanden och förbandsstruktur har upphört att fungera samt när tidigare uppgifter inte kan lösas”.²

Arméreglemente Taktik (AR Taktik) beskriver översiktligt fria kriget på följande sätt, ”Avskurna förband, som inte har kontakt med högre chef och inte kan lösa sin ordinarie uppgift, övergår till fria kriget. Den tidigare inleddastriden på motståndarens djup fortsätter. Alla förband som lämnas kvar i områdesom behärskas avmotståndaren, skall kunna störahans verksamhet. Striden genomförs i mindre enheter, i regel grupp och pluton”.³ Nationalencyklopedin definierar som följer, ”fria kriget förs med kvarblivna, ofta splittrade enhetereller särskilt utbildadeoch utrustade markstridsförband inom av fiendentaget område”.⁴

Således går det att dra slutsatsen att det fria kriget innebär att striden förs på det av en motståndare behärskat område. Där de ordinera ledningsförhållandena upphört att fungera och/eller förbandsstrukturen har upphört att fungera, för våra förband. En tidigare inledd strid på motståndarens djup skall fortsätta. Det sistnämnda får antas vara riktat mot de förband som har ordinarie uppgifter på ett av motståndaren behärskat område, dock kan dessa förbands ledningsförhållanden eller förbandsstrukturer även upphöra att fungera varvid de i ett sådant fall skall övergå till det fria kriget.

AR Taktik ger även en inriktning om målval, det vill säga vilka typer av system eller förband de som genomför det fria kriget skall inrikta sig mot.⁵ Handbok Markstrid Pluton har även ett tresidigt avsnitt kring striden på djupet,⁶därtill ger AR Taktik även vissa riktlinjer avseende hur striden skall föras, den skall vara okonventionell samt överraskande.⁷ Därutöver förordas att striden skall samordnas till tid, rum och målval.⁸ Vilket i taktik är att se som ledord och inte unikt för det fria kriget. Dock blir detta desto svårare på ett av motståndaren behärskat område ffa. om det finns flera oberoende enheter inom ett geografiskt område. Därtill för att få effekt bör striden samordnas med den övriga förbandens strid, vid stridslinjen.

Vilket för oss fram till första delen av detta inlägg. Det går att konstatera, hur det från högsta nivå uttalas att striden skall fortsätta oaktat vad. Detta filtreras vidare ned till våra taktiska reglementen och stridstekniska handböcker. Därtill går det även att konstatera hur det bland markarenans reglementen och handböcker ses som en realitet, att förband kommer splittras samt befinna sig på det av motståndaren behärskat område.

Alla som har genomfört en värnpliktsutbildning åtminstone en bit in på 1990-talet eller en officersutbildning intill inledningen av 2000-talet torde känna igen sig avseende det fria kriget.⁹Huruvida så är fallet i skrivande stund får ses som oklart. Min uppfattning är att det i dag ej avdelas någon form av tid på bred front för detta område, i form av utbildning. Varken som teoretiska diskussioner eller praktiska övningar för en stor del av markstridsförbanden. Trots det förefaller ses som högst troligtatt enheter kommer bli avskurna och hamna på ett av motståndaren behärskat område, i händelse av en väpnad konflikt.

Nu propagerar jag inte för ytterligare en ”pålaga” bland alla övriga ”utbildningspålagor” som finns för våra markstridsförband, i form av att införa en obligatorisk fria kriget utbildning. Däremot kan jag anse att cirka två sidor i Arméreglemente taktik samt tre sidor i Handbok markstrid pluton är något i underkant, som förberedelse inför det fria kriget. Där syftet med de totalt fem sidorna får antas vara att skapa en teoretisk förståelse, för de krav som ställs på ett förband vilket ej har som huvuduppgift att verka på på det av en motståndare behärskat område. Om det, dels ses som ett troligt scenario, dels ses som det sista motståndet gentemot en motståndare bör vi kunna prestera en mer omfattande anvisning för det fria kriget.

Vad som även är intressant i detta, är en historisk tillbakablick. Den moderna svenska jägartjänsten kan anses skapats med de s.k. ”friajägarförbanden” som upprättades under andra världskriget. Dessa förband hade bl.a. till uppgift att verka utom rikets gränser,¹⁰ något ett annat inlägg kommer återkomma till. En annan väldigt intressant uppgift denna förbandstyp hade, var att samla de enheter som av olika anledningar hade hamnat på det av en motståndare behärskat område och leda dess strid, det vill säga det fria kriget. De skulle även kunna organisera friskaror (motståndsceller av civila).¹¹

AR Taktik nämner, som tidigare nämnts, att det fria kriget skall samordnas till tid och rum,¹² detta kan genomföras med en chef som tagit befälet över fler delar än sin egen som befinner sig i det av motståndaren behärskade området. Ett annat alternativ skulle kunna vara likt de fria jägarförbanden under andra världskriget, att någon av de förbandstyper som de factoskall verka på det s.k. djupet erhåller en sådan uppgift d.v.s. att redan i fred utbildas för att kunna leda striden, för de förband som blivit kvar i det av en motståndare behärskat område. Därtill skulle de även kunna utbilda andra på det av motståndaren behärskade området för striden där.

Det sistnämnda finns offentligt, mig veterligen, enbart explicit omskrivit¹³ i en förhandsutgåva till ett ejpublicerat jägarreglemente som ingick i serien JägarreglementeArmén vilket skulle publicerats under inledningen av 2000-talet. I dess häfte 7 som berör Norrlandsjägarbataljon 2000, framkommer det att, ”Bataljonen skall kunna stödja, organisera och/eller leda andra (splittrade, kvarlämnade) förband och frivilliga (civila m m) på alla sätt som folkrätten medger”. Därtill framkommer det att, ”Om delar av annat förband påträffas, skall detta underställas den områdesansvarige chefen eller lämpligt befäl för fortsatt lösande av uppgift, i regel jägarförbandschefen”, samt ”Detta förband skall utbildas i jägarstrid och överlevnad. Förbandet bör tilldelas jägarsoldater och befäl för att leda och utbilda grupperna (motståndscellerna). På så sätt ökar uthålligheten hos hela enheten och en enhetlig ledning (cheferna talar samma språk) säkerställs”.¹⁴

Således går det att identifiera en historisk linje från 1940-talet till slutet av 1990-talet avseende uppgiften fortsatt motstånd. Huruvida de svenska jägarförbanden de facto hade detta som en uppgift under perioden däremellan eller om det låg i träda under det kalla kriget är oklart, då de öppna reglementena för jägarförbanden från den senare delen av det kalla kriget ej ger någon vägledning kring detta område. Dock som tidigare nämnts förefaller åtminstone Norrlandsjägarbataljonen blivit tilldelade detta som en uppgift i slutet av 1990-talet maa. skrivningen i det ej publicerade reglementet, dock lades Norrlandsjägarbataljonerna ned 2000 varvid detta tänkande förefaller fallit i glömska.

En möjlighet till varför detta omnämns i förhandsutgåvan till detta reglemente, kan ha varit den gradvisa avvecklingen av den organiserade motståndsrörelsen som påbörjades under 1990-talet och som enligt en uppgift definitivt skall ha avvecklats under inledningen av 2000-talet.¹⁵ Då förhandsutgåvan även nämner att Norrlandsjägarbataljonerna skall ta, ”Möjligheten att organisera civila i särskilda motståndsceller skall tas tillvara. Detta kräver dock högsta sekretess och kontroll för att cellerna skall kunna operera inom civilt område. Verksamheten leds av jägarbefäl i tät samverkan med motståndsledare”.¹⁶

I detta sammanhang är det intressant att notera hur Norrlandsjägarbataljonerna mer eller mindre började organiseras gentemot liknade huvuduppgifter som de amerikanska specialförbandsgrupperna hade vid inledningen av 1990-talet.¹⁷Det vill säga att kunna genomföra stridsföretag, informationsinhämtning samt leda och organisera fortsatt motstånd.¹⁸Nu gick inte utvecklingen i den riktningen, utan utvecklingen kom istället gå mot enbart strid och till del informationsinhämtning,¹⁹för arvtagaren till Norrlandsjägarbataljonerna.

Vilket för oss fram till själva essensen med detta inlägg. Sett till dagens freds- samt krigsorganisation²⁰ och det rådande säkerhetsläget i vårt närområde.²¹ Därtill sett till Sveriges stora geografiska yta, borde ett återtagande av uppgiften fortsatt motstånd, vilket ovanstående faller under i svensk nomenklatur, utgöra ett prioriterat område. Även om ett tydligt förbandsåtertagande skulle påbörjas efter nästa försvarsbeslut, gentemot 2035 som perspektivplanen förespråkar,²²kommer det i skrivande stund vara 17 år innan det helt eller delvis realiseras. Vilket får anses vara en väldigt lång tid innan någon reell effektökning sker.

Genom att tilldela något av de förband som redan nu har sin huvuduppgift på det av motståndaren behärskat område uppgiften fortsatt motstånd som en sekundär huvuduppgift, skulle troligtvis vår egen samlade effekt i händelse av ett väpnat angrepp öka. Då det skulle utgöra en s.k. förmågeförstärkare.²³Detta skulle, troligtvis, även bidra till den s.k. tröskeleffekten,²⁴ då en motståndare kommer veta att det finns förband som kommer organisera ett fortsatt motstånd, med de implikationer detta har avseende den mängd förband som måste avdelas för att skydda en motståndares verksamhet.²⁵

Här skulle det kunna argumenteras för att detta bör vara en uppgift för Särskilda operations gruppen (SOG). Något jag ej skulle ifrågasätta, dock agerar det förbandet på den strategiska nivån,²⁶ samt utgör ett s.k. ”Tier 1” förband.²⁷ Vilket oftast innebär att det inte finns någon större personell massa,²⁸ något det troligtvisskulle krävas för att lösa liknade uppgifter på t.ex. det svenska fastlandet och ej ett begränsat geografiskt område såsom Gotland. Därtill torde handledning av avskurna förband samt upprättande av eventuella motståndsceller på svenskt territorium vid ett väpnat angrepp ej ses som en strategisk uppgift, utan snarare en operativ. Varpå uppgiften snarare bör tilldelas någon av de andra förband som redan nu agerar på det s.k. djupet.

Vid en översiktlig översyn hur t.ex. US Army Special Forces avser bedriva s.k. fortsatt motstånd på en motståndare behärskat område, går det att konstatera att själva verksamheten är komplex.²⁹ Det vill säga det kan inte ses som troligtatt t.ex. en grundutbildningsomgång skall kunna behärska både strid eller inhämtning på djupet därtill även lösa uppgiften fortsatt motstånd. Det innebär att denna verksamhet bör vara förbehållen kontinuerligt tjänstgörande personal. Då personalen kan lösa sin ordinarie huvuduppgift efter genomförd grundutbildning och därefter tillförs en sekunder uppgift i form av fortsatt motstånd.

Efterhand som den kontinuerligt tjänstgörande personalen avslutar sin anställning bör dessa krigsplaceras inom tidvis tjänstgörande eller pliktbaserade delar inom det förband som har det fortsatta motståndet som uppgift. Syftandes till att höja förmågan för genomförande av fortsatt motstånd inom hela förbandet.

Slutsats

En mer omfattande beskrivning samt anvisning avseende det s.k. fria kriget bör tas fram. Då det ses som en realitet att förband kommer bli avskurna och isolerade på det av en motståndare behärskat område, i händelse av en väpnad konflikt. Därtill bör som minst teoretiska diskussioner börja föras avseende det fria kriget på de officersutbildningar som genomförs och helst praktiska övningar i det. Något av de förband som skall lösa uppgifter i det av en motståndare behärskat område, bör tilldelas uppgiften fortsatt motstånd i syfte att skapa, dels höjd operativ effekt, dels tröskeleffekt.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Försvarsmakten 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7(Svenska)

Regeringskansliet 1, 2(Svenska)

Svenska Dagbladet 1(Svenska)

Totalförsvarets forskningsinstitut 1(Svenska)

Department of the Army. Doctrine For Special Forces Operations. Washington, DC: Department of the Army, 1990.

Department of the Army. Special Forces Unconventional Warfare Operations. Washington, DC: Department of the Army, 2003.

Department of the Army. Special Forces Operations. Washington, DC: Department of the Army, 2014.

Eriksson, Gunilla & Pettersson, Ulrica (red.) Special operations from a small state perspective: future security challenges. Cham: Springer International Publishing, 2017.

Försvarets läromedelscentral. Infanteri- och kavallerireglemente, Jägarförband. Stockholm: Chefen för armén i samarbete med Försvarets läromedelscentral, 1987.

Försvarsmakten. Jägarreglemente Armén: Norrlandsjägarbataljon 2000. Försvarsmakten: Stockholm, 2000.

Försvarsmakten. Arméreglemente Taktik. Stockholm: Försvarsmakten, 2013.

Försvarsmakten. Handbok Armé – Begrepp och förkortningar. Stockholm: Försvarsmakten, 2016.

Försvarsmakten. Handbok Markstrid – pluton. Stockholm: Försvarsmakten, 2016.

Guldbrand, Wilhelm. Norrlands dragonregemente: jägarregementets 25 år i Arvidsjaur. Arvidsjaur: Kamratföreningen Blå Dragoner, 2010.

Gyllenhaal, Lars. Elitförband i Norden. Stockholm: Fischer & Co, 2009.

Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011.

Hugemark, Bo (red). Nya fronter? : 1943 – spänd väntan. Stockholm: Probus, 1994.

Slutnoter

¹Svenska Dagbladet. ÖB: Vi kommer att slåss till sista soldat. 2016. https://www.svd.se/ob-vi-kommer-att-slass-till-sista-soldat(Hämtad 2018-05-11)

²Försvarsmakten. Handbok Armé – Begrepp och förkortningar. Stockholm: Försvarsmakten, 2016, s. 14.

³Försvarsmakten. Arméreglemente Taktik. Stockholm: Försvarsmakten, 2013, s. 63.

⁴Nationalencyklopedin. Fria kriget. 2018. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/fria-kriget(Hämtad 2018-05-11)

⁵Försvarsmakten. Arméreglemente Taktik. Stockholm: Försvarsmakten, 2013, s. 63.

⁶Försvarsmakten. Handbok Markstrid – pluton. Stockholm: Försvarsmakten, 2016, s. 160-162.

⁷Försvarsmakten. Arméreglemente Taktik. Stockholm: Försvarsmakten, 2013, s. 63.

⁸Ibid.

⁹Försvarsmakten. Om kriget kom, avsnitt 8, ”Fria kriget”. 2017. https://youtu.be/xQkppE6OvEA?t=4m17s(Hämtad 2018-05-11)

¹⁰Hugemark, Bo (red). Nya fronter? : 1943 – spänd väntan. Stockholm: Probus, 1994, s. 263.

¹¹Ibid.

¹²Försvarsmakten. Arméreglemente Taktik. Stockholm: Försvarsmakten, 2013, s. 63.

¹³En möjlig inriktning finns i Infanteri- och kavallerireglemente, Jägarförband. Stockholm: Chefen för armén i samarbete med Försvarets läromedelscentral, 1987, pkt 2:41. Där det framgår att kvarlämnade förband kan underställas jägarbataljon.

¹⁴Försvarsmakten. Jägarreglemente Armén: Norrlandsjägarbataljon 2000. Försvarsmakten: Stockholm, 2000, s. 42-43.

¹⁵Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011, s. 417-418.

¹⁶Försvarsmakten. Jägarreglemente Armén: Norrlandsjägarbataljon 2000. Försvarsmakten: Stockholm, 2000, s. 43.

¹⁷Department of the Army. Doctrine For Special Forces Operations. Washington, DC: Department of the Army, 1990, s. 3-1 – 3-7.

¹⁸Försvarsmakten. Jägarreglemente Armén: Norrlandsjägarbataljon 2000. Försvarsmakten: Stockholm, 2000, s. 4.

¹⁹Guldbrand, Wilhelm. Norrlands dragonregemente: jägarregementets 25 år i Arvidsjaur. Arvidsjaur: Kamratföreningen Blå Dragoner, 2010, s. 98-103, 158-160, 177.

Försvarsmakten. Arméns Jägarbataljon. 2018. https://www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/norrbottens-regemente-i-19/i-19s-insatsforband/armens-jagarbataljon/(Hämtad 2018-05-11)

²⁰Försvarsmakten. Försvarsmaktens årsredovisning 2017. Stockholm: Försvarsmakten, 2018, s. 99-103.

Försvarsmakten. Personalsiffror. 2018. https://www.forsvarsmakten.se/sv/information-och-fakta/forsvarsmakten-i-siffror/(Hämtad 2018-05-11)

²¹Proposition 2014/15:109. Försvarspolitisk inriktning – Sveriges försvar 2016–2020. s. 22-23.

Ds 2017:66. Motståndskraft. Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025. s. 61.

²²Försvarsmakten. Slutlig redovisning av perspektivstudien 2016-2018. Stockholm: Försvarsmakten, 2017, s. 50.

²³Department of the Army. Special Forces Operations. Washington, DC: Department of the Army, 2014, s. 2-2.

²⁴Dalsjö, Robert. Fem dimensioner av tröskelförsvar. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2017, s. 24.

Försvarsmakten. Slutlig redovisning av perspektivstudien 2016-2018. Stockholm: Försvarsmakten, 2017, s. 32.

²⁵Försvarsmakten. Arméns Jägarbataljon. 2017. https://youtu.be/A8ximzNYg8k?t=3m12s(Hämtad 2018-05-11)

²⁶Försvarsmakten. Särskilda operationsgruppen – SOG. 2018. https://www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/sarskilda-operationsgruppen/(Hämtad 2018-05-11)

²⁷Eriksson, Gunilla & Pettersson, Ulrica (red.) Special operations from a small state perspective: future security challenges. Cham: Springer International Publishing, 2017, s. 14.

²⁸Ibid. s. 14, 19-20, 182-183.

Gyllenhaal, Lars. Elitförband i Norden. Stockholm: Fischer & Co, 2009, s. 96.

²⁹Översiktlig genomläsning av Department of the Army. Special Forces Unconventional Warfare Operations. Washington, DC: Department of the Army, 2003.

Ett år med 14. Armékåren

Reflektion

I april 2017, skall enligt officiella, ryska, uppgifter, den 14. Armékåren upprättats i det norra militärdistriktet (MD N).¹Denna armékår förefaller under sitt första år haft en relativt låg profil i nyhetsrapporteringen från det ryska försvarsministeriets informationstjänst. Officiellt förefaller inga större övningar inom ramen för armékåren genomförts, vid en genomgång av den specifika rapporteringen för MD N under 2017. Historiskt finns det dock en diskrepans mellan vad som rapporteras och vad som de facto genomförs, varvid kårövningar kan ha genomförts under 2017, något inlägget återkommer till.

När den mediala bevakningen var som mest omfattande kring den ryska Östersjömarinens avlyssningar på internationellt vatten i Östersjön vid inledningen av april månad 2018,²förefaller den 14. Armékåren påbörjat sin första, officiella, armékårsövning. Den 04APR2018 publiceras en artikel att personal ur de två motoriserade brigaderna inom MD N påbörjat en beredskapskontroll inom ramen för en stabstjänstövning för den 14. Armékåren. Övningsledaren var chefen för den ryska Norra Marinen,³ Amiral Nikolaj Evmenova tillika chef MD N.⁴

Enligt övningsscenariot skulle den 14. Armékåren avvärja ett angrepp på ryskt territorium genomfört av den s.k. konventionellamotståndaren. Det övergripande syftet med stabstjänstövningen för armékåren skall ha varit att utveckla och höja ledningsförmågan inom armékåren i en kontinuerligt föränderlig stridsmiljö samt öka förmågan avseende nyttjandet av bl.a. obemannade flygande farkoster och nya vapensystem. Övningen skall även utgjort kontroll avseende uppnådd utbildningsnivån under vinterutbildningsperioden.⁵ Den 05APR2018 publiceras ytterligare en artikel, där det beskrivs hur personal ur en motoriserad brigad avvärjt ett angrepp från den konventionella motståndarens jägar- alternativt specialförband.⁶

Detta är de enda publicerade uppgifterna avseende den kårövning som skall ha genomförts under inledningen av april månad 2018. Den låga graden av publicitet kring den 14. Armékåren är intressant att notera, i jämförelse med t.ex. den 11. Armékåren i Kaliningrad Oblast. Dock kan en förklaring finnas i den korta tid som den 14. Armékåren varit upprättad,⁷ därtill den begränsade mängden förband som den förefaller bestå av.⁸ Vad som dock kan anses vara något anmärkningsvärt är den begränsade rapporteringen kring övningen den 04APR2018 mtp. hur andra beredskapskontroller rapporteras inom t.ex. det västra militärdistriktet (MD V). Därtill är det intressant att övningen startade samtidigt som Östersjömarinens avlysningar i södra Östersjön blev aktiva.

Dock får det ses som möjligt att ytterligare en övning genomförts på kårnivå, för den 14. Armékåren. Inom ramen för övning Zapad-2017 övades bl.a. försvar mot landstigningsföretag inom MD N vid övningsfältet Pumanki den 18SEP2017. Detta var de enda officiellt rapporterade markstridsmomentet MD N genomförde under övning Zapad-2017. Vid denna övning förefaller dock förbandet utgjorts av 61. Marininfanteribrigaden,⁹ som ej ingår i den 14. Armékåren. Dock fanns indikationer på att den markbaserade övningsverksamheten var större än det som delgavs officiellt. En misstanke som kom att stärkas när chefen för de ryska luftlandsättningstrupperna visade sig vara i Murmansk Oblast, då han skadades vid en trafikolycka den 19SEP2017.¹⁰

De misstankar som fanns avseende en mer omfattande markövning inom MD N under Zapad-2017, bekräftades när den norska underrättelsetjänsten delgav sin årsrapport för 2017, i mars 2018. Vid en efterföljande genomgång för Oslo Militære Samfunnutvecklade chefen för den norska underrättelsetjänsten vad det hade omfattat. Enligt den norska underrättelsetjänsten skulle bl.a. Iskander förband framgrupperat nära den norska gränsen under Zapad-2017. Men även större markförband (mekaniserat infanteri och luftlandsättningsförband) hade förflyttats på väldigt kort tid, till Kolahalvön med flyg och järnväg. De ryska väpnade styrkorna skulle även vidtagit passiva och aktiva åtgärder för att dölja sin verksamhet.¹¹ Hur stor förbandsmassa som förflyttades till Kolahalvön under Zapad-2017, delgavs ej.

Troligtvis rör det sig om mer än brigad storlek (4 – 5,000 man) vad avser förflyttningen till MD N, när chefen för den norska underrättelsetjänsten påtalar att det var första gångensedan det kalla krigets slut som omfattande ryska förbandsförflyttningar genomförs till Kolahalvön.¹²Som minst torde förbandsvolymen varit större än de förband som tillfördes vid den beredskapskontroll som genomfördes 16-21MAR2015 där förband förflyttades till MD N (cirka 2,000 man).¹³ Här blir det återigen intressant att notera avsaknaden av officiell rysk rapportering kring denna verksamhet.

De till vardag markbaserade förbanden inom MD N och främst på Kolahalvön bör belysas för att skapa en kontext, de posteringar som finns utplacerade i den Arktiska övärlden kommer ej beröras. Den 14. Armékåren förefaller i skrivande stund enbartbestå av 80. och 200. Motorskyttebrigaden.¹⁴ Övriga markstridsförband som finns inom MD N utgörs av 61. Marininfanteribrigaden, 420. Marina Spetsnazbrigaden, 536. Kustrobotbrigaden, 186. Televapencentrat och 180. Ingenjörsbataljonen.¹⁵ Därutöver tillkommer ett antal markförband ingående i 45. Flyg- och luftförsvarsarmén.

De ryska Arméerna/Armékårerna har i grunden ingen generisk sammansättning, dock finns vissa grunddrag kring hur de är utformade. De består av en eller flera manöverförband såsom motorskyttebrigader eller stridsvagnsbrigader. Därtill kan de innehålla en ledningsbrigad, en logistikbrigad, en luftvärnsbrigad, en spaningsbrigad, en broläggningsbrigad, en artilleribrigad, ett ingenjörregemente och ett CBRN regemente.¹⁶Markrobotbrigader, såsom Iskander systemet, ingår även i Arméerna/Armékårerna.¹⁷

Utgående från de grunddrag som finns, förefaller det vara relativt storabrister innan den 14. Armékåren kan anses utgöra en komplett Armékår. Vissa indikationer finns på att ytterligare förband kommer tillföras MD N och möjligtvis den 14. Armékåren. Bland annat har diskussioner förts om upprättande av en spaningsbrigad, därtill ytterligare ett manöverförband, den 82. Motorskyttebrigaden.¹⁸ Dock förefaller ingen information publicerats om eventuell tillförsel av understödjande enheter, såsom ledningsförband, logistikförband m.m. Här finns möjligheten att sådana delar tillförs ur andra militärdistrikt,¹⁹såsom det centrala militärdistriktet (MD C) som får anses utgöra Rysslands strategiska reserv.²⁰

I de ryska militärdistrikten leder militärdistriktschefen sina markförband via arméerna eller armékårerna i militärdistriktet.²¹Då en större mängd markförband förefaller ombaserats till Kolahalvön under övning Zapad-2017, manöverförband och markrobotförband som organisatoriskt finns under Armé och Armékår, kan det ses som troligt att den 14. Armékåren under Zapad-2017 genomförde en kårövning. Den eller de tillförda luftlandsättningsenheterna stod möjligtvis under militärdistriktschefens ledning maa. att de utgör en strategisk resurs.

Avsaknaden av rapportering kring den 14. Armékårens övningsverksamhet har berörts ett antal gånger i detta inlägg. Selektiv rapportering är på intet sätt unikt avseende de ryska väpnade styrkorna då det utgör en form av informationssäkerhet.²² I sammanhanget bör det påtalas att Arktis utgör ett av tre prioriterade geografiska områden, de två andra är Östersjöregionen och Svarta havsregionen. De två sistnämnda geografiska områdena har även tillförts armékårer.²³ Jämförs rapporteringen mellan de tre områdena kan det anses finnas fog för att hävda, att det genomförs en selektiv rapporteringavseende markstridsverksamheten inom MDN. Därtill kan agerandet under övning Zapad-2017 även tillföras detta, som stärker bilden av ett försök att döljaden förmågeuppbyggnad som sker samt bibehålla ett fokus hos de västliga länderna gentemot Svarta havsregionen och Östersjöregionen. Här skulle eventuellt avlyssningarna i Östersjön vid inledningen av april 2018, kunnat utgöra en distraktor för att fästa uppmärksamheten mot Östersjöregionen när kårövningen påbörjades inom MD N. På motsvarande sätt som medias fokuseringen under Zapad-2017 främst var riktat mot Östersjöregionen och ejmot vad som skede inom MD N.

Vad avser fortsatt förmågeuppbyggnad har det bl.a. framkommit uppgifter att den 200. Motorskyttebrigaden kan komma tillföras en luftlandsättningsbataljon för att höja förmågan vad avser lösande av uppgifter över större områden.²⁴ Därtill har det även framkommit information att eventuellt den 200. eller 80. Motorskyttebrigaden skall ökas upp till divisions storlek.²⁵Här skall tilläggas att dagens ryska divisioner är något mindre än de sovjetiska, en rysk motoriserad division bedöms bestå av cirka 8,000 soldater emedan en sovjetisk motoriserad division bestod av cirka 13,000 soldater.²⁶ Varvid det ej rör sig om en omfattande ökning. Därtill förefaller MD N tillföras markrobotförband av typen Iskander innan 2020 utgång.²⁷Detta skulle kunna öka sannolikheten för upprättandet av en spaningsbrigad inom MD N maa. det invisningskompani som eventuellt finns inom spaningsbrigaderna.²⁸ I sammanhanget är det även intressant att notera hur en bedömning gör gällande att i händelse av att en spaningsbrigad upprättas inom Kaliningrad Oblast, skulle detta kunna indikera mer offensiva operationer,²⁹denna möjlighet bör även beaktas avseende MD N.

Vad avser övningsverksamhet under 2018, får det ses som möjligtatt övningsverksamheten kommer vara hög från slutet av kvartal två och hela kvartal tre och del av fyra med markstridsförbanden i MD N maa. NATO övningen Trident Juncture som genomförs mellan augusti och december 2018 i mellersta Norge, där det aktiva skedet främst är i slutet av oktober och inledningen av November.³⁰Detta kommer möjligtvis föranleda ytterligare ombaseringar av Iskander förband till MD N men även förbandsförflyttningar till MD N likt de under Zapad-2017. I sammanhanget är det värt att belysa att den ryska Norra Marinen även förefaller vara delaktiga i årets ryska strategiska övning Vostok-2018,³¹ som främst är till för att öva det östra militärdistriktet (MD Ö). Detta skulle i sig kunna innebära att delar av markstridsförbanden ur MD N även kommer övas under Vostok-2018.

Avslutningsvis, den ryska styrkeuppbyggnaden inom MD N förefaller till del ske inobscura. I vissa fall rapporteras verksamhet, främst avseende de posteringar som upprättas i den Arktiska övärlden. Vad avser t.ex. styrkeuppbyggnaden och övningsverksamheten på Kolahalvön förefaller rapporteringen vara kraftigt begränsad. Arktis utgör ett för Ryssland viktigt område, härvid kan det ses som möjligtatt de försöker binda västliga resurser i andra områden, såsom Östersjöregionen, emedan de själva gradvis ökar sin förmåga i det område de anser vara dess primära på sikt.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Institute for the Study of War 1(Engelska)

Jägarchefen 1, 2(Svenska)

Lenta 1(Ryska)

Oslo Militære Samfund 1(Norska)

RIA Novosti 1, 2(Ryska)

Rysslands Försvarsministerium 1, 2, 3, 4, 5(Ryska)

Svenska Dagbladet 1(Svenska)

TASS 1, 2 (Engelska)

Totalförsvarets forskningsinstitut 1(Svenska)

Verdens Gang 1(Norska)

Zvezda 1(Ryska)

Bartles, Charles K. Grau, Lester W. The Russian Way of War: Force Structure, Tactics, and Modernization of the Russian Ground Forces. Fort Leavenworth: Foreign Military Studies Office, E-bok, 2017.

Department of the Army. The Soviet Army: Troops, Organization, and Equipment. Washington, DC: Department of the Army, 1991.

Sutyagin, Igor. Bronk, Justin. Russia’s new ground forces: capabilities, limitations and implications for international security. Milton Park, Abingdon: Routledge Journals, E-bok, 2017.

Slutnoter

¹Министерство обороны Российской Федерации. Министр обороны России провел очередное заседание Коллегии военного ведомства. 2017. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12119607@egNews(Hämtad 2018-05-06)

²Svenska Dagbladet. Hellekant, Johan. Ryska robottester: ”Sverige ska vara uppmärksamt”. 2018. https://www.svd.se/ryska-robottester-sverige-ska-vara-uppmarksamt(Hämtad 2018-05-06)

³Министерство обороны Российской Федерации. На Северном флоте начались учения соединений сухопутных и береговых войск. 2018. https://structure.mil.ru/structure/okruga/north/news/more.htm?id=12169871@egNews(Hämtad 2018-05-06)

⁴Министерство обороны Российской Федерации. Евменов Николай Анатольевич. 2018. https://structure.mil.ru/structure/okruga/north/head.htm(Hämtad 2018-05-06)

⁵Министерство обороны Российской Федерации. На Северном флоте начались учения соединений сухопутных и береговых войск. 2018. https://structure.mil.ru/structure/okruga/north/news/more.htm?id=12169871@egNews(Hämtad 2018-05-06)

⁶Министерство обороны Российской Федерации. Разведчики мотострелковой бригады Северного флота на учении уничтожили условных диверсантов. 2018. https://structure.mil.ru/structure/okruga/north/news/more.htm?id=12170032@egNews(Hämtad 2018-05-06)

⁷Министерство обороны Российской Федерации. Министр обороны России провел очередное заседание Коллегии военного ведомства. 2017. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12119607@egNews(Hämtad 2018-05-06)

⁸Harris, Catherine. Kagan, Frederick W. Russia’s Military Posture: Ground Forces Order of Battle. Washington, DC: Institute for the Study of War, Critical Threats Project, 2018, s. 38.

⁹Министерство обороны Российской Федерации. Морпехи Северного флота в ходе учения отразили высадку морского десанта условного противника на полуостров Средний. 2017. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12142720@egNews(Hämtad 2018-05-06)

¹⁰Лента. Главком ВДВ получил тяжелые травмы в ДТП в Мурманской области. 2017. https://lenta.ru/news/2017/09/19/vdv/(Hämtad 2018-05-06)

¹¹Oslo Militære Samfund. Foredrag: Etterretningstjenestens årlige situasjonsvurdering. 2018. https://www.oslomilsamfund.no/foredrag-etterretningstjenestens-arlige-situasjonsvurdering-3/(Hämtad 2018-05-06)

¹²Ibid.

¹³Jägarchefen. Si vis pacem, para bellum – Beredskapskontroll 16-21MAR15. 2015. http://jagarchefen.blogspot.se/2015/04/si-vis-pacem-para-bellum.html(Hämtad 2018-05-06)

¹⁴Harris, Catherine. Kagan, Frederick W. Russia’s Military Posture: Ground Forces Order of Battle. Washington, DC: Institute for the Study of War, Critical Threats Project, 2018, s. 38.

¹⁵Sutyagin, Igor. Bronk, Justin. Russia’s new ground forces: capabilities, limitations and implications for international security. Milton Park, Abingdon: Routledge Journals, E-bok, 2017, s. 128-129.

¹⁶Bartles, Charles K. Grau, Lester W. The Russian Way of War: Force Structure, Tactics, and Modernization of the Russian Ground Forces. Fort Leavenworth: Foreign Military Studies Office, E-bok, 2017, s. 30.

¹⁷Ibid. s. 30, 242, 263.

¹⁸Sutyagin, Igor. Bronk, Justin. Russia’s new ground forces: capabilities, limitations and implications for international security. Milton Park, Abingdon: Routledge Journals, E-bok, 2017, s. 123, 124.

¹⁹Sutyagin, Igor. Bronk, Justin. Russia’s new ground forces: capabilities, limitations and implications for international security. Milton Park, Abingdon: Routledge Journals, E-bok, 2017, s. 126.

²⁰Persson, Gudrun (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv – 2016. Stockholm: Avdelningen för försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2017, s. 74.

²¹Bartles, Charles K. Grau, Lester W. The Russian Way of War: Force Structure, Tactics, and Modernization of the Russian Ground Forces. Fort Leavenworth: Foreign Military Studies Office, E-bok, 2017, s. 29.

²²Persson, Gudrun (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv – 2016. Stockholm: Avdelningen för försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2017, s. 17-18

²³ЗВЕЗДА. Арктика-Калининград-Крым: стратегический треугольник российской обороны. 2015. https://tvzvezda.ru/news/forces/content/201501150803-rbra.htm(Hämtad 2018-05-06)

РИА Новости. Шойгу: одиннадцатый армейский корпус сформирован в составе Балтфлота. 2016. https://ria.ru/defense_safety/20160629/1454296699.html(Hämtad 2018-05-06)

РИА Новости. В Крыму сформирован 22-й армейский корпус Черноморского флота. 2017. https://ria.ru/defense_safety/20170210/1487713296.html(Hämtad 2018-05-06)

²⁴Sutyagin, Igor. Bronk, Justin. Russia’s new ground forces: capabilities, limitations and implications for international security. Milton Park, Abingdon: Routledge Journals, E-bok, 2017, s. 125.

²⁵Ibid. s. 125-126.

²⁶Bartles, Charles K. Grau, Lester W. The Russian Way of War: Force Structure, Tactics, and Modernization of the Russian Ground Forces. Fort Leavenworth: Foreign Military Studies Office, E-bok, 2017, s. 32.

Department of the Army. The Soviet Army: Troops, Organization, and Equipment. Washington, DC: Department of the Army, 1991, s. 4-38.

²⁷TASS. Russian ground forces to be fully rearmed with Iskander-M ballistic missiles by late 2020. 2017. http://tass.com/defense/947360(Hämtad 2018-05-06)

²⁸Jägarchefen. Striden på djupet. 2018. http://jagarchefen.blogspot.se/2018/01/striden-pa-djupet.html(Hämtad 2018-05-06)

²⁹Sutyagin, Igor. Bronk, Justin. Russia’s new ground forces: capabilities, limitations and implications for international security. Milton Park, Abingdon: Routledge Journals, E-bok, 2017, s. 94.

³⁰Verdens Gang. Braaten, Magnus. Trafikkproblemer og støy: Slik blir NATOs storøvelse i Norge. 2018. https://www.vg.no/nyheter/innenriks/i/1kdjvq/trafikkproblemer-og-stoey-slik-blir-natos-storoevelse-i-norge(Hämtad 2018-05-06)

³¹TASS. Northern Fleet, troops from eastern and central Russia to hold large-scale drills in 2018. 2018. http://tass.com/defense/979146(Hämtad 2018-05-06)

Skyddet av det bakre området

Sammanfattning

Sovjetunionen och dagens Ryssland hade och har troligtvis ett välutvecklat tänkande samt system för hur sitt bakre område skall försvaras mot t.ex. jägar- och specialförband. Detta omfattar, dels särskilt avdelade förmågor för att lösa försvaret, dels en inneboende förmåga hos samtliga förband som uppträder i det bakre området. Sett till dagens svenska Försvarsmakt bör en ökad diskussion ske kring hur vi skall kunna skydda våra förbindelsevägar o.dyl. för att möjliggöra att våra brigader skall kunna koncentreras till olika områden, men även hur logistiken för dessa skall kunna skyddas d.v.s. vår eget bakre område och bakre tjänst. Detta får anses vara ett eftersatt område i den öppna svenska taktiska och operativa debatten.

Analys

Ett intressant ämnesområde, om än ett som inte berörts i någon större omfattning rent historiskt, är hur Sovjetunionen valde att organisera försvaret av det s.k. bakre området med dess bakre tjänst bl.a. transport- och underhållstjänsten under perioden för det kalla kriget. Detta är möjligtvis ett område som bör studeras mer ingående ur svenska förhållanden, då just försvaret av det egna s.k. bakre området är något som till del får anses vara eftersatt.

Tack vare den omfattande mängd av handlingar som avhemligats av den amerikanska underrättelsetjänsten, Central Intelligence Agency, kan en relativt god bild erhållas av hur Sovjetunionen tänkte försvara sitt bakre område, framförallt när vissa av dessa handlingar utgör tidigare Sovjetiska reglementen. Inledningsvis kommer detta inlägg beskriva hur Sovjetunionen tänkte försvara sitt bakre område, därefter kommer nutida exempel som publicerats av det ryska försvarsministeriets informationstjänst belysas och slutligen kommer vissa paralleller dras till svenska förhållanden.

För att förstå kontexten med försvaret av det bakre området samt den bakre tjänsten krävs en enklare belysning av den tidigare Sovjetiska militära strukturen. Sovjetunionen hade indelat världen i ett flertal s.k. krigsskådeplatser, Teatr Voenny Destvij (TVD), dessa krigsskådeplatser var i sin tur indelade i en eller flera strategiska riktningar, den strategiska riktningen kunde ses som en “korridor”. Inom respektive strategisk riktning kunde en eller flera operationsriktningar finnas, inom operationsriktningen löstes uppgifter med en s.k. front som bl.a. kunde bestå av en eller flera arméer. Del av den fredstida militärdistriktsstaben kom även utgöra stommen för fronstaben, vid de gränsnära militärdistrikten var dess chef ofta frontbefälhavare.¹ Dagens Ryssland har fortsatt militärdistrikt,² en tydlig skillnad med de nutida militärdistrikt är dock att de är försvarsgrensgemensamma kontra de tidigare.³ Fortsatt förefaller strategiska och operativa riktningar finnas,⁴ varvid det kan ses som möjligt att front konceptet, åtminstone till del, består.

Det sovjetiska logistiksystemet var ett framåtriktat system, såsom det nuvarande ryska även är, där den högre nivån hade till uppgift att lösa logistiken för den underställda. Praktiskt innebar det att t.ex. Armékårernas logistikförband transporterade fram drivmedel o.dyl. till divisionerna osv. Logistiken var och är indelad i strategisk, operativ och taktisk nivå. Den strategiska nivån omfattar alla centrala underhållsbaser, den operativa nivån omfattar underhållsförband, baser och anläggningar för fronter, militärdistrikt, arméer m.m. Den taktiska nivån omfattar underhållsförband, baser och anläggningar för lägre förband d.v.s. division och nedåt.⁵

Tjänsten och mängden förband i t.ex. en fronts bakre område anpassades utifrån frontens uppgift men även den aktuella krigsteatern. Huvuduppgiften för den bakre tjänsten var, samt troligtvisär, att säkerställa tillförseln av materiel i alla dess former samt dess punktliga leverans till de underställda förbanden, säkerställa transportlinjers funktion, reparera skadad materiel, omhänderta skadad och sjuk personal, genomföra olika former av bortförsel samt organisera utnyttjandet av lokala medel.⁶

För att leda den bakre tjänsten, fanns/finns en chef för det bakre området. Till sitt förfogande hade/har vederbörande även en stab. Avdelandet av en särskild chef för det bakre området, skulle/skall möjliggöra för förbandschefen att fokusera på den konkreta uppgiften som förbandet erhållit. Uppbyggnaden av denna funktion fanns/finns ned till regementsnivå. Staben tog/tar fram en plan för att, dels kunna lösa den faktiska uppgiften förbandet hade, dels de uppgifter de erhållit från dess högre nivå avseende den s.k. bakre tjänsten.⁷

Chefen för det bakre området var/är även ansvarig för skyddet av verksamheten inom det området. I ett hemligt sovjetiskt reglemente från 1963 framgår det tydligt vilka uppgifter chefen för det bakre området för en front hade avseende skyddet. En stor del fokuserar på hur verksamheten och förband skall skyddas gentemot olika former av massförstörelsevapen. Men skydd gentemot konventionella vapen och olika former av agerande i det s.k. bakre området berörs även. Jämförs de hemliga uppgifterna gentemot ett öppet amerikanskt reglemente från 1984, förefaller det vid den tidpunkten fortsatt vara detsamma i agerande.⁸

Vad avser det konventionella försvaret av det bakre området, skulle förbanden i det bakre området ansvara för skyddet av dess egna grupperingsplatser och verksamhet. Därtill skulle den s.k. andra echelongens förband nyttjas i stor omfattning i försvaret av det bakre området. Andra medel som skulle/skall nyttjas var/är maskering, skenmål, nyttjande av dåliga siktförhållanden för att genomföra verksamhet m.m. Den sovjetiska säkerhetstjänstens förband men även inrikesministeriets förband skulle även stödja försvaret av det bakre området, både vid defensiva men även offensiva operationer.⁹ I nutid får det ses som möjligt att även det ryska nationalgardet kan lösa sådana uppgifter.

Därutöver fanns, under tiden för Sovjetunionen, även ett särskilt avdelat skyddsförband, av divisions storlek, för skyddet av en fronts bakre område. Denna enhet skulle skydda viktiga grupperingsplatser med tillhörande enheter, men även skydda viktiga transportvägar. Därtill skulle detta skyddsförband vidta åtgärder i det bakre området för att bekämpa subversiv verksamhet men även jägar- och specialförband. Den ställföreträdande chefen över det bakre området skulle tillsammans med chefen för den särskilt avdelade skyddsenheten planera lösandet av förbandets uppgifter.¹⁰

I sammanhanget är det intressant att notera hur både den sovjetiska säkerhetstjänstens förband men även inrikesministeriets förband skulle kunna genomföra skydd av det s.k. bakre området. Varvid dessa två myndigheters förbandstyper eller enhet ur de sovjetiska väpnade styrkorna, kan ha utgjort detta skyddsförband. En annan möjlighet är att det även kan ha varit en kombination av de tidigare nämnda myndigheterna som utgjorde detta skyddsförband.¹¹

Det sovjetiska försvarsministeriet publicerade under det kalla kriget skriften ”militära tankar”, i minst tre artiklar, från 1960-talet, berörs olika former av åtgärder som de sovjetiska väpnade styrkorna kunde tänkas vidta för att skydda det bakre området mot jägar- och specialförband. En viktig faktor att ta i beaktande är att detta är tankegångar och förslag för att driva utvecklingen framåt och att skapa diskussion.

I en av artiklarna konstaterar författarna att det är omöjligt att genomföra en effektiv strid gentemot jägar- och specialförband i det bakre området utan en fungerande inhämtningsförmåga, gentemot dessa förbandstyper. Här förefaller författarna se framför sig en kombination av både tekniska men även olika former av mänsklig inhämtning i ett integrerat system, för att kunna upptäcka jägar- och specialförband som genomför innästling till det bakre området. Fokuset av inhämtningen skall enligt författarna läggas mot troliga framryckningsvägar mot de mest troliga målvalen. Författarna konstaterar även att stora områden ej kan bevakas av förband, varvid jägar- och specialförband troligtvis skulle nyttja dessa för innästling. I dessa områden föreslår författarna att helikoptrar och flygplan skall genomföra övervakning.¹²

I samma artikel föreslås även att varje division kontinuerligt skall genomföra rörlig spaning med fordon med två till tre enheter i de mest troliga riktningarna jägar- och specialförband kan komma, i en radie av 25 till 30 kilometer från viktiga områden. Andra åtgärder som även föreslogs var att utplacera lyssnarposter, förbereda eldöverfall längs troliga framryckningsvägar, nyttja värmekameror och andra tekniska hjälpmedel samt skapandet av hinder. Författarna föreslår även att vägar, rörledningar o.dyl. skall patrulleras med hjälp av fordon. Intressant att notera är även att televapenförband föreslås att användas för att kunna lokalisera och bekämpa jägar- och specialförband i det bakre området.¹³

Svårigheten att skydda det bakre området belyses väl i en annan artikel, där det konstateras att en front kommer ha minst två koncentrationsjärnvägar och minst tre till fyra koncentrationsvägar och flertalet sidovägar samt sidojärnvägar, därtill hundratals kilometer rörledningar för att transportera fram drivmedel. Därutöver belyses hur små friktioner i detta transportsystem kan påverka frontens förmåga att verka. Denna artikel ser kvarlämnade/splittrade förband, luftlandsättningsförband samt jägar- och specialförband som den huvudsakliga motståndaren i det bakre området.¹⁴

I en tredje artikel anser artikelförfattaren att det får ses som troligtatt jägar- och specialförband kommer inrikta sig mot markrobotförband, ledningsplatser, underhållsbaser, transportvägar o.dyl. I denna artikel läggs även fram möjligheten att radiofyrar kan utplaceras för att leda in t.ex. attackflyg mot viktiga mål i det bakre området. Denna artikel tar även upp vikten av att kunna genomföra signalspaning och lokalisering av sändare i det bakre området, den belyser även svårigheten i att kunna lägesbestämma s.k. snabbsändare.¹⁵

En stor del av dessa faktorer som belystes av artikelförfattarna ovan, förefaller implementerats. I ett amerikanskt specialförbandsreglemente från 1990, beskrivs övergripande vilka åtgärder en motståndare (här tas Sovjetunionen upp), kan tänkas genomföra mot dess enheter. Vilket är de metoder som beskrivits hitintills. Det får anses vara troligt att de som beskrivit hotbilden, utgått från fler källor än de tre artiklar som belysts ovan i detta inlägg, samt konkreta bevis på agerande utifrån den motståndarbeskrivning som beskrivs har identifierats.¹⁶

Hur ser då åtgärderna ut som de ryska väpnade styrkorna förefaller vidta i dag, för att skydda sitt bakre område? De som följer det ryska försvarsministeriets nyhetsrapportering på mer frekvent basis, torde noterat hur det relativt ofta beskrivs att olika stödförband övat åtgärder mot jägar- och specialförband. Varvid det får ses som troligt att principen att alla förband i det bakre området skall kunna verka mot dessa förbandstyper fortfarande är gällande. Några exempel från 2014 och framåt kommer belysa detta.

Vid en övning 2014 i Kaliningrad Oblast övade både de ryska luftlandsättningsstyrkorna samt marininfanteri åtgärder mot jägar- och specialförband, troligtvis som skyddsförband. Här förefaller televapenförband nyttjats för att lokalisera den spelade motståndaren, därefter skall bearbetning av informationen genomförts, för att därefter genomföra ett insättande av skyddsförband i syfte att neutralisera motståndaren.¹⁷

Vid en övning 2017 för ett ledningsförband i MD V, framkommer det att förbandet även skall öva skydd av sin egen grupperingsplats gentemot jägar- och specialförband.¹⁸ Samma år vid en övning för ett markrobotförband i MD V, beskrivs hur förbandet även skulle öva sig i försvar mot jägar- och specialförband.¹⁹Motsvarande information framkom även för ett ingenjörsförband vid en övning i juni 2017.²⁰

Andra nutida exempel på hur åtgärder för skydd av det s.k. bakre området genomförs är användning av obemannade flygande farkoster längsmed framryckningsvägar men även grupperingsplats för att identifiera hot, upptill 20 km bort.²¹ Här förefaller även dessa farkoster nyttjas för att genomföra elektronisk störning för att skydda transporter.²²Spaningsförband förefaller även nyttjas för att söka upp och neutralisera jägar- och specialförband.²³

Den ryska militärpolisen förefaller även ha uppgifter att t.ex. skydda ledningsplatser med t.ex. tekniska sensorsystem,²⁴ men även strida mot jägar- och specialförband.²⁵ Därutöver nyttjas hundar för bevakning,²⁶ samt troligtvisäven för spårning. Här kan det antagas att åtminstone delar av den ryska militärpolisen löser liknande uppgifter som de svenska militärpolisförbanden genomförde under 1990-talet och del av 2000-talet mot jägar- och specialförband.²⁷

För att rekapitulera hur ser och såg skyddet ut i det bakre området? Olika former av inhämtningsplattformar förefaller nyttjas för att indikera om fientliga jägar- och specialförband finns i det bakre området. Dessa plattformar torde främst utgjöras av luftfarkoster (flygplan, helikoptrar samt obemannade flygande farkoster) samt signalspaning. Därutöver nyttjas observationsplatser för att indikera om förband framrycker i troliga framryckningsstråk mot skyddsvärda mål. Rörlig patrullering genomförs även längs troliga framryckningsstråk. Vid indikation på att fientliga jägar- och specialförband finns inom det bakre området insätts kvalificerade markstridsresurser mot dessa förband i syfte att neutralisera dem. Hundar nyttjas troligtvis för bevakning men även spårning. Därutöver har samtliga förband inom det bakre området viss förmåga att verka mot jägar- och specialförband.

Varför är då detta intressant ur en svensk synvinkel? Sett till hur de svenska arméförbanden i dag är fredsgrupperade,²⁸konstateras relativt omgående att det kommer rör sig om väldigt långa förflyttningssträckor för att föra samman arméförbanden till brigader. Inom ramen för dessa förflyttningar torde förbanden på ett eller annat sätt kunna bli påverkad av en motståndares jägar- och specialförband inom ramen för t.ex. en gråzon eller skymningsläge. De resurser som finns i dag får anses vara kraftigt begränsade för att både kunna skydda för totalförsvaret viktiga objekt men även mobiliseringen och förflyttningen av t.ex. arméförbanden till koncentrationsområden och infrastruktur inom ramen för denna förflyttning.

Inom ramen för den nyligen publicerade perspektivstudien, ser Försvarsmakten framför sig en ökning av säkerhetsbataljonerna,²⁹vilket får anses vara direkt nödvändigt för att kunna skydda våra egna bakre områden mot fientliga jägar- och specialförband. Dock skulle jag vilja påstå att det även krävs en ökad diskussion kring hur skyddet av vårat bakre område skall genomföras. Då det normalt inte är något som berörs inom ramen för t.ex. taktik på markstridsarenan. Skyddet av våra bakre områden bör inte ses som något specifikt kopplat till säkerhetsbataljonerna, vilket det lätt kan bli vid diskussioner, utan snarare bör det vara något samtliga markstridsofficerare som lägst skall ha en förståelse för. Därutöver bör samtliga förband ha en inneboende förmåga att kunna verka mot fientliga jägar- och specialförband inom vårat eget bakre område.

Slutsats

Det får ses som högst troligt att de tidigare omnämna teknikerna och taktikerna som Sovjetunionen tillämpade för att skydda det bakre området fortsatt är gällande i Ryssland, utifrån den rapporterade övningsverksamheten. Därtill får det ses som högst troligt att nya tekniska plattformar nyttjas för skyddet av det bakre området. En kombination av tekniska och mänskliga plattformar nyttjas för att indikera vart jägar- och specialförband kan tänkas befinna sig, därefter insätts mer kvalificerade markstridsresurser mot dessa förband i syfte att neutralisera dem. Samtliga förband i det bakre området har, som lägst viss, förmåga att skydda sin egen verksamhet gentemot jägar- och specialförband.

Hur försvaret av vårt eget, svenska, bakre område skall gå till bör belysas i högre grad på skolor och centra, då det främst blir en fokusering kring brigadens försvars- eller anfallsstrid. Trots förståelsen finns för vikten av logistik och rörlighet i det egna bakre området.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Central Intelligence Agency 1, 2, 3, 4, 5(Engelska)

Defense Intelligence Agency 1(Engelska)

Försvarsmakten 1, 2(Svenska)

Rysslands Försvarsministerium 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11(Ryska/Engelska)

State Security Department of the Republic of Lithuania 1(Engelska)

Department of the Army. The Soviet Army: Specialized Warfare and Rear Area Support. Washington, DC: Department of the Army, 1984.

Department of the Army. Doctrine For Special Forces Operations. Washington, DC: Department of the Army, 1990.

Försvarsmakten. Kavallerireglemente militärpoliskompani. Stockholm: Försvarsmakten, 1999.

Ulfving, Lars. Rysk krigskonst. Stockholm: Krigsvetenskapliga instutitionen, Försvarshögskolan, 2005.

Slutnoter

¹Ulfving, Lars. Rysk krigskonst. Stockholm: Krigsvetenskapliga instutitionen, Försvarshögskolan, 2005, s. 85-89.

²Bartles, Charles K. Grau, Lester W. The Russian Way of War: Force Structure, Tactics, and Modernization of the Russian Ground Forces. Fort Leavenworth: Foreign Military Studies Office, 2017, s. 28.

³Defense Intelligence Agency. Russia Military Power. Washington DC: Defense Intelligence Agency, 2017, s. 27.

⁴State Security Department of the Republic of Lithuania. Second Investigation Department under the Ministry of National Defence. National Security Threat Assessment. Vilnius: State Security Department of the Republic of Lithuania. Second Investigation Department under the Ministry of National Defence, 2016, s. 14.

⁵Department of the Army. The Soviet Army: Specialized Warfare and Rear Area Support. Washington, DC: Department of the Army, 1984, s. 12-1, 13-1.

Ulfving, Lars. Rysk krigskonst. Stockholm: Krigsvetenskapliga instutitionen, Försvarshögskolan, 2005, s. 208-209.

⁶Department of the Army. The Soviet Army: Specialized Warfare and Rear Area Support. Washington, DC: Department of the Army, 1984, s. 12-1, 13-1.

General Staff Of The Armed Forces Of The USSR. General Staff Operations Manual: Part II – Operations of the Ground Forces. Moscow: General Staff Of The Armed Forces Of The USSR, 1963, s. 242.

⁷Department of the Army. The Soviet Army: Specialized Warfare and Rear Area Support. Washington, DC: Department of the Army, 1984, s. 12-1 – 12-2.

⁸General Staff Of The Armed Forces Of The USSR. Manual On The Operational Rear Services: Part II – Rear Services Support Of The Ground Forces. Moscow: General Staff Of The Armed Forces Of The USSR, 1963, s. 42-49.

Department of the Army. The Soviet Army: Specialized Warfare and Rear Area Support. Washington, DC: Department of the Army, 1984, s. 14-1.

⁹General Staff Of The Armed Forces Of The USSR. Manual On The Operational Rear Services: Part II – Rear Services Support Of The Ground Forces. Moscow: General Staff Of The Armed Forces Of The USSR, 1963, s. 47-49.

Department of the Army. The Soviet Army: Specialized Warfare and Rear Area Support. Washington, DC: Department of the Army, 1984, s. 14-1.

¹⁰General Staff Of The Armed Forces Of The USSR. Manual On The Operational Rear Services: Part II – Rear Services Support Of The Ground Forces. Moscow: General Staff Of The Armed Forces Of The USSR, 1963, s. 48.

¹¹Department of the Army. The Soviet Army: Specialized Warfare and Rear Area Support. Washington, DC: Department of the Army, 1984, s. 14-1.

¹²Simonyan, R. Tumas, V. Combating Enemy sabotage and Reconnaissance Activity in an Army Offensive Operation. Moscow: Ministry of Defense, 1963. s. 14.

¹³Ibid. s. 14-16.

¹⁴Novikov, Yu. Defense of the Operational Rear. Moscow: Ministry of Defense, 1961. s. 3-6.

¹⁵Krylov, S. Enemy Reconnaissance in a Theater of Military Operations in a Modern War. Moscow: Ministry of Defense, 1965. s. 12, 16-17, 19.

¹⁶Department of the Army. Doctrine For Special Forces Operations. Washington, DC: Department of the Army, 1990, s. 2-1 – 2-3.

¹⁷Министерство обороны Российской Федерации. Морские пехотинцы Балтийского флота и десантники Псковской дивизии ВДВ приступили к совместному поиску незаконных вооруженных формирований в районах учения в Калининградской области. 2014. https://structure.mil.ru/structure/okruga/west/news/more.htm?id=11936055@egNews(Hämtad 2018-04-22)

¹⁸Министерство обороны Российской Федерации. В Западном военном округе началось тактико-специальное учение с бригадой управления. 2017. https://structure.mil.ru/structure/okruga/west/news/more.htm?id=12136936@egNews(Hämtad 2018-04-22)

¹⁹Министерство обороны Российской Федерации. Ракетная бригада ЗВО поднята по тревоге в рамках командно-штабного учения. 2017. https://structure.mil.ru/structure/okruga/west/news/more.htm?id=12111854@egNews(Hämtad 2018-04-22)

²⁰Министерство обороны Российской Федерации. Инженерная бригада ЗВО поднята по тревоге в Подмосковье. 2017. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12130091@egNews(Hämtad 2018-04-22)

²¹Министерство обороны Российской Федерации. Впервые в масштабном учении РВСН на Урале применялись беспилотники. 2018. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12169087@egNews(Hämtad 2018-04-22)

Министерство обороны Российской Федерации. На учении РВСН условных диверсантов обнаружили беспилотники. 2018. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12169478@egNews(Hämtad 2018-04-22)

²²Министерство обороны Российской Федерации. Подразделение РЭБ Балтийского флота в ходе планового учения подавило систему связи условного противника. 2018. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12171421@egNews(Hämtad 2018-04-22)

²³Министерство обороны Российской Федерации. Разведчики мотострелковой бригады Северного флота на учении уничтожили условных диверсантов. 2018. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12170032@egNews(Hämtad 2018-04-22)

Министерство обороны Российской Федерации. Разведчики морской пехоты Балтийского флота обнаружили и уничтожили диверсантов условного противника. 2018. https://structure.mil.ru/structure/okruga/west/news/more.htm?id=12168214@egNews(Hämtad 2018-04-22)

²⁴Министерство обороны Российской Федерации. Военная полиция на учении «Запад-2017» обеспечит безопасность командных пунктов с использованием быстро развертываемых техсредств охраны. 2017. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12142697@egNews(Hämtad 2018-04-22)

²⁵Ministry of Defence of the Russian Federation. Apprehending a sabotage group of the simulated enemy by military police unit (Chelyabinsk region). 2015. http://eng.mil.ru/en/structure/forces/ground/media/photo/gallery.htm?id=24914@cmsPhotoGallery(Hämtad 2018-04-22)

²⁶Ministry of Defence of the Russian Federation. 11 crews, consisting of 55 best military dog handlers units, started competing for the right to represent the Russian armed forces team at the international stage of the dog handlers contest “True Friend” in the framework of the “Army Games – 2017”. 2017. http://eng.mil.ru/en/news_page/country/more.htm?id=12130968@egNews(Hämtad 2018-04-22)

²⁷Försvarsmakten. Kavallerireglemente militärpoliskompani. Stockholm: Försvarsmakten, 1999, s. 95-107.

²⁸Försvarsmakten. Organisation. 2018. https://www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/(Hämtad 2018-04-22)

²⁹Försvarsmakten. Perspektivstudien 2016-2018. Stockholm: Försvarsmakten, 2018, s. 58.

Superubåtar, teletanks och sämsta flygplanet

Ett av bokens starkaste öden, löjtnant Daniel Inouye (1924-2012).Japanska superubåtar, sovjetiska ”teletanks” och världens sannolikt sämsta militära flygplan – det är bara några av ingredienserna i den nya boken ”Okända fakta om andra världskriget” av …

Sjukvården och Försvarsmakten

av Johan Althén Sjukvårdstjänsten är en helt kritisk nyckelresurs. Foto: Bezav Mahmod Alla som tjänstgör i Försvarsmakten vet att sjukvårdstjänsten är en av de viktigaste frågorna att lösa när skarpa uppgifter ska lösas. I en debattartikel (http://lakartidningen.se/Opinion/Signerat/2018/03/Om-kriget-kommer–krisande-krisberedskap/) skriver Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren om svensk krisberedskap i allmänhet och sjukvården inom totalförsvaret. Stensmyren sätter fingret på en fråga som […]

Växelverkan

Reflektion

Dagens, 29MAR2018, säkerhetspolitiska nyhet förefaller vara den eventuella ryska övningsverksamheten som kommer genomföras i Östersjön under V814 närmare bestämt mellan 04ARP2018 och 06APR2018. Där det mest spektakulära får anses vara att Ryssland går utanför vad som är deras normala övningsområden. Något som är fullt legalt, då det genomförs på internationellt vatten. Dock genomförs detta inom svensk,¹ lettisk och polsk flyginformationsregion (FIR).²Vilket gör att dessa länder ansvarar för flygtrafiken inom området som den eventuella övningsverksamheten genomförs. Detta kommer även medföra att sjötrafik i de aktuella områdena eventuellt kommer omdirigeras, för att ej utsättas för fara av den eventuella övningsverksamheten.

Ett antal möjligheter kan finnas till varför Ryssland väljer att genomföra denna, eventuella, övningsverksamhet utanför dess traditionella övningsområden. I Dagens Nyheters artikel, av MikaelHolmström, belyser ett antal intervjuade olika möjligheter till avlysningarna, t.ex. tas det försämrade säkerhetsläget och den ökade övningsverksamheten i Östersjöregionen upp som en möjlighet. Men även möjligheten att den 152. Markrobotbrigaden i Kaliningrad Oblast, nyligen utrustad med Iskander systemet,³kan tänkas genomföra en provskjutning.⁴ I skrivande stund, den 29MAR2018, finns dock ingen varning utfärdad över Kaliningrad Oblast som tyder på robotskott mot något av de aktuella områdena i Östersjön, detta kan givetvis ändras.

En avgörande faktor som jag dock anser förbises av de som uttalat sig är att detta ytterst handlar om signalpolitik. Hade Ryssland velat genomföra detta tidigare hade de valt att genomföra det, tydligen har ingen situation uppstått innan som framtvingat detta agerande. Varvid det får ses som troligt, på gränsen till sannolikt, att de 27 länder som förklarade totalt 122 ryska diplomater persona non grata (PNG) under V813,⁵ inräknas de 23 som tidigare förklarades PNG i Storbritannien⁶ rör det sig om 145 stycken, utgör den egentliga orsaken till den ryska signalpolitiken i Östersjöregionen under den kommande veckan, V814.

Vad som vill uppnås, får dock ses som höjt i dunkel. Dock kan en grundläggande tes vara att Ryssland anser sig påverkad utav magnituden av omvärldens reaktion, varvid de vill visa sig starkffa. i sitt direkta närområde då det är där som de, defacto kan bli påverkad, därutöver utgör Östersjöregionen en av två tydliga kraftmätningsområden, mellan Ryssland och Europa samt USA.⁷ Oaktat om det avfyras Iskander robotar i något av de tre målområdena eller enbart genomförs en klassisk militär styrkedemonstration, får det anses vara viktigt att länderna i Östersjöregionen ej låter sig påverkas av det. Då syftet, som tidigare nämnts, eventuellt kan vara att Ryssland vill visa sig stark och därmed med en militär maktdemonstration vill påverka de angränsande länderna.

Avslutningsvis får det som troligtatt Ryssland på olika sätt vill påvisa att de kontrollerar sitt direkta närområde. Vilket i praktiken kan innebära att Ryssland ej genomför någon form av verksamhet, då dessa förbudsområden, som tidigare nämnts, kommer framtvinga en omläggning av civil samt militär flyg- och fartygstrafik. Därtill skapar spekulationerna i sig kring vad som kan vara på gång en oro, varvid syftet i sig kan uppnås, det vill säga visa sig stark. Varvid Clausewitz tes om växelverkan får avsluta detta inlägg, det får ses om högst troligt att den eventuella övningsverksamheten är ett svar på de 145 ryska diplomater som blivit förklarade persona non grata runt om i världen.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

British Broadcasting Corporation 1(Engelska)

Cable News Network 1(Engelska)

Centre for Analysis of Strategies and Technologies 1 (Ryska)
Dagens Nyheter 1, 2(Svenska)

Regeringen 1(Engelska)

Twitter 1, 2(Svenska)

Slutnoter

¹Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Rysk robotskjutning nära Sverige. 2018. https://www.dn.se/nyheter/sverige/rysk-robotskjutning-nara-sverige/(Hämtad 2018-03-29)

Dagens Nyheter. Kullving, Carl-Johan. Ministern: Det är en ovanlig begäran. 2018. https://www.dn.se/nyheter/sverige/ministern-det-ar-en-ovanlig-begaran/(Hämtad 2018-03-29)

²Observationsplatsen. Twitter post, 29 mars 2018, 16:48. https://twitter.com/oplatsen/status/979369700634357760(Hämtad 2018-03-29)

Observationsplatsen. Twitter post, 29 mars 2018, 17:03. https://twitter.com/oplatsen/status/979373383048679424(Hämtad 2018-03-29)

³BMPD. 152-я гвардейская ракетная бригада в Калининграде получила ракетные комплексы ”Искандер-М”. 2017. https://bmpd.livejournal.com/2970466.html (Hämtad 2018-03-29)

⁴Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Rysk robotskjutning nära Sverige. 2018. https://www.dn.se/nyheter/sverige/rysk-robotskjutning-nara-sverige/(Hämtad 2018-03-29)

⁵Cable News Network. Dewan, Angela. Jordan, Carol. Veselinovic, Milena. These are all the countries that are expelling Russian diplomats. 2018. https://edition.cnn.com/2018/03/26/europe/full-list-of-russian-diplomats-expelled-over-s-intl/index.html(Hämtad 2018-03-29)

⁶British Broadcasting Corporation. Russian spy: UK to expel 23 Russian diplomats. 2018. http://www.bbc.co.uk/news/uk-43402506(Hämtad 2018-03-29)

⁷DS 2017:66. Motståndskraft. Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025. s. 19.

Med stridsvagn genom luft och hav

Sammanfattning

Historiskt har stridsvagnsförband funnits organisatoriskt både hos de ryska luftlandsättningstrupperna samt dess marininfanteri. Under 2018 förefaller två stridsvagnsbataljoner upprättas inom de ryska luftlandsättningstrupperna. Därutöver kommer eventuellt stridsvagnsförband upprättas under 2018 inom marininfanteriet, ett formellt beslut är fattat och tillförsel av stridsvagnar inväntas bedömt under 2018, ett kompani förefaller redan vara upprättat inom den 40. Marininfanteribrigaden. Totalt rör det sig inom marininfanteriet om fyra stridsvagnsbataljoner när uppbyggnaden är genomförd, en bataljon per marininfanteribrigad. Denna tillförsel torde främst inom luftlandsättningstrupperna ha bäring mot dess användande som snabbinsatsstyrka främst mot en irreguljär motståndare. På motsvarande sätt kan det ses inom marininfanteriet om än att det finns en tydligare koppling där mot dess uppgifter i händelse av en reguljär väpnad konflikt.

Analys

Den ryska tidningen Izvestija publicerade under vecka V812, den 21 respektive 22MAR2018, tre mycket intressanta artiklar avseende tillförseln av stridsvagnar till de ryska väpnade styrkorna. Artiklarna berör hur de ryska luftlandsättningstrupperna samt de ryska marininfanteribrigaderna kommer tillföras stridsvagnsbataljoner. Båda förbanden får anses vara s.k. lätta förband i grunden, om än att luftlandsättningstrupperna och marininfanteribrigaderna haft stridsvagnar tidigare, vilket gör tillförseln av stridsvagnar intressant att belysa, med vilka fördelar respektive nackdelar samt möjligheter detta kan ha.

Enligt Izvestija, skall de ryska luftlandsättningstrupperna vid utgången av 2018 upprättat stridsvagnsbataljoner. Transport av dessa stridsvagnar skall ske med hjälp av transportflygplan, dock skall de ej luftlandsättas med fallskärm, järnväg samt tungtransportfordon. Enligt Izvestija skall det ryska Försvarsministeriet informerat tidningen att det är den 7. respektive 76. Luftburna divisionen i Novorossijsk, södra militärdistriktet (MD S), respektive Pskov, västra militärdistriktet (MD V), som skall tillföras dessa stridsvagnsbataljoner.¹

I slutet av 2016 upprättades stridsvagnskompanier inom dessa två luftburna divisioner men även inom 11. (Sosnovyj Bor), 31. (Uljanovsk), 56. (Kamysjin) och den 83. (Ussurijsk) Luftburna brigaden. Historiskt har stridsvagnsförband funnits inom luftlandsättningsstyrkorna vid tre tillfällen. Det förstatillfället var 1963 när en stridsvagnsbataljon upprättades inom den 98. Luftlandsättningsdivisionen vid gränsen mot Kina i Amur Oblast, bataljonen kom att avvecklas 1966. Det andratillfället var vid 1982 inom den 103. Luftburna divisionen som då var stationerad i Kabul, Afghanistan. Denna bataljon kom att finnas intill den Sovjetiska utmarschen från Afghanistan 1989. Det tredjetillfället stridsvagnsförband upprättades inom de ryska luftlandsättningstrupperna var 1995, som en konsekvens av det första Tjetjenienkriget. Då upprättades ett stridsvagnsregemente bestående av 94 stycken T-72 stridsvagnar, detta regemente kom att upplösas 1996.²

Enligt de ryska militära experter som Izvestija tillfrågat skall tillförseln av stridsvagnsbataljoner till de ryska luftlandsättningsstyrkorna tydligt öka de uppgifter som kan tänkas lösa. Därutöver nyttjas luftlandsättningstrupperna mer som motorskytteförband i vissa konflikter, varvid de måste kunna nedhålla en motståndare med överlägsen eldkraft.³Detta harmoniserar med hur luftlandsättningstrupperna utgör kärnan i de snabbinsatsstyrkor som Ryssland utvecklat,⁴ och fortsatt utvecklar. Dock går det givetvis se ett användande av denna förmåga vid konventionella lokala och regionalakonflikter.

Enligt Izvestija skall även de ryska marininfanteribrigaderna tillföras stridsvagnsbataljoner, det formella beslutet har fattas, vad som inväntas nu är tillförsel av stridsvagnar. Under tiden för Sovjetunionen hade marininfanteribrigaderna i västra Sovjetunionen stridsvagnsbataljoner och i Stilla Havsmarinen hade den 55. Marininfanteridivisionen ett stridsvagnsregemente. Det sovjetiska marininfanteriet var utrustade med T-55, T-55M och PT-76 stridsvagnar. Vid tidpunkten för Sovjetunionens upplösning och därefter kom stridsvagnsförbanden inom de ryska marininfanteribrigaderna att upplösas.⁵

Precis som med luftlandsättningsstyrkorna kom stridsvagnsförbandens frånvaro inte vara särskilt länge hos det ryska marininfanteriet. I den tillfälligt uppsatta 77. Marininfanteribrigaden vid den Kaspiska flottiljen, som sattes upp specifikt för att strida i det andra Tjetjenienkriget, kom en stridsvagnsbataljon upprättas. Dock kom denna avvecklas när den 77. Marininfanteribrigaden upplöstes, 2009-2010. I december 2017 förefaller ett försök genomförts vid den 40. Marininfanteribrigaden i Petropavlovsk-Kamtjatskij, Kamtjatka kraj, med ett stridsvagnskompani bestående av T-80BV stridsvagnar. Försöket förefaller varit lyckat och visat på vikten att stridsvagnar finns vid försvar av kustområden, men även vid utvidgning av s.k. brohuvuden efter genomförd landstigning samt vid expeditionära operationer, såsom i Syrien.⁶

Enligt Izvestija skall den 40. Marininfanteribrigaden samt 61. Marininfanteribrigaden tillföras T-80BV stridsvagnar och de övriga marininfanteribrigaderna skall tillföras T-72B3 stridsvagnar. Premisserna för detta förefaller bl.a. varit att den 40. och 61. Marininfanteribrigaden skall kunna verka i kallare klimat varvid T-80BV gasturbinmotor skall ha utgjort ett viktigt urvalskriterier, trots sin höga bränslekonsumtion. Enligt Izvestija skall de ryska väpnade styrkorna i närtid motta en uppsättning om cirka 150 stycken T-72B3 stridsvagnar, varvid del av dessa bedömsöverföras till någon eller några marininfanteribrigader.⁷Härvid får det ses som möjligt att en eller flera stridsvagnsförband (kompani alternativt bataljon) upprättas under 2018 inom det ryska marininfanteriet.

Vad avser det ryska marininfanteriet är det värt att notera, hur de använts som kvalificerat infanteri vid ett flertal konflikter under hela 2000-talet, Tjetjenien, Georgien, Ukraina och Syrien.⁸Vilket troligtvis även utgör en anledning till varför stridsvagnar organisatoriskt tillförs marininfanteribrigaderna, på motsvarande sätt som luftlandsättningsstyrkorna nu tillförs stridsvagnar. Värt att poängtera är även att de ryska landstigningsfartygen och båtarna, redan nu kan transportera stridsvagnsförband,⁹ varvid det ej krävs någon tillförsel av specialtonnage, för genomförande av transport.

Vilka marininfanteribrigader som först kommer tillföras stridsvagnsbataljoner, får ses som en öppen frågeställning. Dock torde det vara möjligt att det rör sig om den 336. Marininfanteribrigaden inom Östersjömarinen och/eller 810. Marininfanteribrigaden inom Svarta havsmarinen. Sett till de två Luftburna divisionernas stridsvagnsbataljoner som är inom samma geografiska område, som de omnämnda marininfanteribrigaderna.¹⁰Därutöver är det de två geografiska områden som utgör de tydligaste spänningsområdena mellan Ryssland och de Europeiska länderna samt USA.¹¹ Därtill är detta förband som enligt Izvestija skall tillföras T-72B3.¹²

Att marininfanteribrigaderna tillförs stridsvagnsförband, får i de flesta sammanhang ses som förståeligt sett till hur dessa förbandstyper är tänkt att användas oaktat nation. Vad som dock är mer intressant är tillförseln till de ryska luftlandsättningstrupperna. Här får det ses som troligt att det främst är kopplat till dess utnyttjande som kvalificerat infanteri, främst i strider mot irreguljära motståndare. Varvid dess uppgifter som snabbinsatsstyrka gör stridsvagnstillförseln förståelig.

Dock kan det givetvis finnas tillfällen vid en konventionell lokal eller regional konflikt där luftlandsättningstruppernas stridsvagnsförband kan fylla en funktion. Det första är t.ex. vid inledningen av en snabbt eskalerad konflikt i Rysslands gränsområden. Då skulle det kunna tänkas ett scenario där det genomförs luftlandsättningar på det nära djupet, samt stridsvagnsförbanden genomför ett snabbt framträngande till de luftlandsatta förbanden som därefter håller det geografiska området till traditionella manöverförband har tagit terräng intill dem. Här skulle det gå att argumentera för att det lika väl bör kunna avdelas stridsvagnsförband till luftlandsättningstrupperna. Dock är det alltid bättre att ha förband organisatoriskt hos sig, då det förenklar planering samt vänjer chefer vid nyttjandet av olika förmågor samt förenklar stående omfallsplaneringar.

En annan intressant faktor som bör beaktas, är hur de ryska luftlandsättningstrupperna under hösten 2017 genomförde landstigningsövningar i Arktis. Dock kom den styrkan ur 106. Luftlandsättningsdivisionen, som i dagsläget ejförefaller ha tillförts något stridsvagnsförband.¹³Givetvis finns möjligheten att andra delar ur luftlandsättningstrupperna har fått utbildning i landstigning. Detta utgör givetvis ytterligare en faktor att ta i beaktande till varför stridsvagnar tillförs luftlandsättningstrupperna, då det till del förefaller finnas ett tänkande att även kunna nyttja de som marininfanteri i händelse av en konflikt.

Fördelarna med att tillföra stridsvagnar organisatoriskt, kan främst anses ligga inom området att förbanden vänjer sig vid dess användande på alla nivåer, utöver den ökade eldkraften. Därutöver behöver inte stridsvagnsförband underställas, vilket kan skapa friktioner då chefer ej har full förståelse för dess stridstekniska och taktiska användande. Nackdelen torde främst ligga inom luftlandsättningstrupperna då det får ses som troligt att stridsvagnsförbanden kommer komma in sent, maa. hur snabbrörliga de övriga delarna av luftlandsättningstrupperna är utifrån sin luftlandsättningsförmåga. Inom marininfanteriet torde detta ej utgöra en begränsning då stridsvagnarna kan transporteras tillsammans med övriga fordon, dock tar de större plats och vikt varvid det kan medföra begränsningar i hur mycket tonnage som kan medföras per landstigningsomgång.

Slutsats

Tillförseln av stridsvagnsbataljoner till de ryska luftlandsättningstrupperna samt till del marininfanteriet får i huvudsak anses ha en koppling till nyttjandet av förbanden som snabbinsatsstyrkor vid konflikter mot irreguljära motståndare. Det accentueras främst i fallet med luftlandsättningstrupperna, sett till dess operativa användande i konventionella konflikter. Dock finns tillfällen då stridsvagnsförbanden till del kan tänkas nyttjas i en konventionell konflikt för luftlandsättningstrupperna och definitivt för marininfanteriet.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Centre for Analysis of Strategies and Technologies 1(Engelska)

Izvestija 1, 2, 3(Ryska)

Jägarchefen 1(Svenska)

Regeringen 1(Svenska)

Totalförsvarets forskningsinstitut 1 (Svenska)

Slutnoter

¹Известия. Круглов, Александр. Степовой, Богдан. Десантников усилят танками. 2018. https://iz.ru/719090/aleksandr-kruglov-bogdan-stepovoi/desantnikov-usiliat-tankami(Hämtad 2018-03-25)

Persson, Gudrun (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv – 2016. Stockholm: Avdelningen för försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2017, s. 36.

²Ibid.

³Известия. Круглов, Александр. Степовой, Богдан. Десантников усилят танками. 2018. https://iz.ru/719090/aleksandr-kruglov-bogdan-stepovoi/desantnikov-usiliat-tankami(Hämtad 2018-03-25)

⁴Persson, Gudrun (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv – 2016. Stockholm: Avdelningen för försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2017, s. 36.

⁵Известия. Сурков, Николай. Рамм, Алексей. Дмитриев, Евгений. Бригады морской пехоты «потяжелеют». 2018. https://iz.ru/716512/nikolai-surkov-aleksei-ramm-evgenii-dmitriev/brigady-morskoi-pekhoty-potiazheleiut(Hämtad 2018-03-25)

Centre for Analysis of Strategies and Technologies. The Russian Marine Corps. 2018. http://cast.ru/eng/products/articles/the-russian-marine-corps.html(Hämtad 2018-03-25)

⁶Ibid.

⁷Известия. Сурков, Николай. Рамм, Алексей. Дмитриев, Евгений. Бригады морской пехоты «потяжелеют». 2018. https://iz.ru/716512/nikolai-surkov-aleksei-ramm-evgenii-dmitriev/brigady-morskoi-pekhoty-potiazheleiut(Hämtad 2018-03-25)

⁸Persson, Gudrun (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv – 2016. Stockholm: Avdelningen för försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2017, s. 34.

⁹Известия. Сурков, Николай. Рамм, Алексей. Дмитриев, Евгений. Бригады морской пехоты «потяжелеют». 2018. https://iz.ru/716512/nikolai-surkov-aleksei-ramm-evgenii-dmitriev/brigady-morskoi-pekhoty-potiazheleiut(Hämtad 2018-03-25)

¹⁰Известия. Круглов, Александр. Степовой, Богдан. Десантников усилят танками. 2018. https://iz.ru/719090/aleksandr-kruglov-bogdan-stepovoi/desantnikov-usiliat-tankami(Hämtad 2018-03-25)

¹¹DS 2017:66. Motståndskraft. Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025. s. 19.

¹²Известия. Сурков, Николай. Рамм, Алексей. Дмитриев, Евгений. Бригады морской пехоты «потяжелеют». 2018. https://iz.ru/716512/nikolai-surkov-aleksei-ramm-evgenii-dmitriev/brigady-morskoi-pekhoty-potiazheleiut(Hämtad 2018-03-25)

¹³Jägarchefen. Prolog Zapad-2017 Del 4 – De kom från havet. 2017. http://jagarchefen.blogspot.se/2017/09/prolog-zapad-2017-del-4-de-kom-fran.html(Hämtad 2018-03-25)

Известия. Круглов, Александр. Степовой, Богдан. Десантников усилят танками. 2018. https://iz.ru/719090/aleksandr-kruglov-bogdan-stepovoi/desantnikov-usiliat-tankami(Hämtad 2018-03-25)

Övning i viken

Reflektion

Den 20MAR2018, delgav det ryska försvarsministeriets informationstjänst att en mindre jägar- alternativt specialförbandsstyrka om cirka 50 soldater skall ha intransporterats till de båda öarna Hogland och Tyterskär. Intransporten skall ha genomförts med Mi-8AMTSH helikoptrar ur det ryska arméflyget inom det västra militärdistriktet (MD V). Efter genomförd intransport skall enheterna genomfört informationsinhämtning med bl.a. understöd av obemannade flygande farkoster, därtill skall de hindrat en konventionell motståndares framryckning. Sambandstjänst skall även övats över realistiska avstånd med ordinarie tilldelade sambandsmedel, där den konventionella motståndaren även skall ha genomfört signalspaning mot jägar-/specialförbandet. När uppgiften var löst skall förbandet uttransporterats med helikoptrar. Totalt skall fyra helikoptrar nyttjas för uppgiftens lösande.¹

Denna övning är intressant ur ett flertal aspekter. I svensk media har tidningen Expressen belyst den, ur perspektivet att de ryska förbanden på Hogland och Tyterskär skall ha nyttjat obemannade flygande farkoster, samt att obemannade flygande farkoster har observerats i samband med tidigare svenska övningar. Därtill att den svenska Armén i samband med denna ryska övning genomförde övning Vintersol i Boden området tillsammans med bl.a. delar ur amerikanska marinkåren.² Vad övning Vintersol och den ryska jägar- samt specialförbandsövning har för samband utvecklas ej av tidningen. Övningen har även belysts av EestiRahvusringhääling,³ vilket är Estlands statliga public service mediebolag. Deras rapportering var mer eller mindre en återupprepning av det ryska försvarsministeriets publicerade information.

Att estländsk media väljer att belysa övningen är full förståeligt maa. Hoglands och Tyterskärs geografiska position i förhållande till Estland. Dock blir det mer intressant att svensk media väljer att belysa den. Dock får sambandet mellan övning Vintersol i Boden området och den ryska jägar- och specialförbandsövningen i Finska viken med obemannade flygande farkoster, anses vara något långsökt. Vad de båda mediabolagen dock missar, men gör övningen intressant är hur och varför jägar- samt specialförband nyttjas.

Jägar- och specialförbandens strid och inhämtning är främst för att understödja en högre chefs plan. Sett till jägarförband är det främst högre taktisk och operativ nivå och för specialförband främst den operativa och strategiska nivån, som skall stödjas. Detta är relativt generiskt oaktat nation. Således kan och bör ej jägar- och specialförbandsövningar ses som isolerade händelser, utan de bör alltid sättas in i en större kontext, vad och varför övar de vid denna tidpunkt är en fråga som bör ställas.

Detta sammanhang kan finnas i den ryska 6. Arméns påbörjade övning med cirka 3,000 soldater den 19MAR2018.⁴ Vad som är intressant i detta sammanhang är att det påtalas att det är Armén som övar d.v.s. en operativ nivå. Därutöver är det sedan ett antal år känt att den ryska 6. Arméns operativa riktning är mot de baltiska staterna samt del av Finland.⁵ Detta gör att kontexten till jägar- alternativt specialförbandsövningen går att finna. Därmed inte sagt att det explicit var en övning gentemot öarna Hogland och Tyterskär som övades, sett till 6. Arméns operativa riktning. Då både in- och uttransport metoden utgjordes av helikopter kan det mycket väl varit riktat mot något annat geografiskt område inom ramen för 6. Arméns operativa riktning. Vad som talar för att det handlar om en annan geografisk plats är hindrandet av framryckning, sett till Hoglands och Tyterskärs geografiska utformning.

Vilket förband som nyttjats är desto svårare att fastställa, då de ryska jägar- och specialförbanden förefaller genomgå en omfattande reformering i dagsläget.⁶ Detta gör att det kan vara något av Spetsnazkompanierna på brigadnivå eller Spetsnazbataljonerna på arménivå som nyttjats eller för den delen någon av de två Spetsnazbrigaderna som finns inom MD V, då det enbart nämns att enheten skall ha kommit ur MD V.

I sammanhanget bör det nämnas att den ryska marinens antidiversionsförband, även övergått till att lösa mer offensiva uppgifter. De skall kunna lösa offensiva uppgifter i kustnära miljö.⁷ Detta innebär att det maritima antidiversionsförbandet baserat i Khronstadt, mycket väl kan ha varit det som nyttjats inom ramen för denna övning sett till antalet deltagare i övningen och geografiskt avstånd.

Avslutningsvis, denna övning bör ses utifrån den övningsverksamhet som pågår just nu inom de västra delarna av MD V, vilket det finns skäl till att återkomma i ett senare inlägg, då det finns ett antal mycket intressanta moment som övats under de senaste tiden som möjligtvishör samman i en större kontext kontra de isolerade övningsmoment som rapporteras. Därtill är det intressant att notera hur ofta begreppet ”den konventionella motståndaren” nyttjats i rapporteringen av de ryska väpnade styrkornas övningsverksamhet under de senaste 6 till 12 månaderna.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Expressen 1(Svenska)

Jägarchefen 1(Svenska)

Rysslands Försvarsministerium 1, 2(Ryska)

Valstybes Saugumo Departementas 1(Engelska)

Sutyagin, Igor. Bronk, Justin. Russia’s new ground forces: capabilities, limitations and implications for international security. Milton Park, Abingdon: Routledge Journals, E-bok, 2017.

Slutnoter

¹Министерство обороны Российской Федерации. На островах Финского залива прошло учение со спецназовцами ЗВО. 2018. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12167497@egNews(Hämtad 2018-03-21)

²Expressen. Sjöshult, Fredrik. Ryska specialförband i drönarövning i Östersjön. https://www.expressen.se/nyheter/ryska-specialforband-i-dronarovning-i-ostersjon/(Hämtad 2018-03-22)

³Eesti Rahvusringhääling. Russia conducts special operations exercise in Gulf of Finland. 2018. https://news.err.ee/691052/russia-conducts-special-operations-exercise-in-gulf-of-finland(Hämtad 2018-03-22)

⁴Министерство обороны Российской Федерации. В Ленинградской области в рамках плановой проверки начались тактические учения с боевой стрельбой с подразделениями общевойсковой армии ЗВО. 2018. https://structure.mil.ru/structure/okruga/west/news/more.htm?id=12167423@egNews(Hämtad 2018-03-21)

⁵Valstybes Saugumo Departementas.National Security Threat Assessment. Vilnius: Valstybes Saugumo Departementas, 2016, s. 14.

Sutyagin, Igor. Bronk, Justin. Russia’s new ground forces: capabilities, limitations and implications for international security. Milton Park, Abingdon: Routledge Journals, E-bok, 2017, s. 70.

⁶Jägarchefen. Striden på djupet. 2018. http://jagarchefen.blogspot.se/2018/01/striden-pa-djupet.html(Hämtad 2018-03-22)

⁷Sutyagin, Igor. Bronk, Justin. Russia’s new ground forces: capabilities, limitations and implications for international security. Milton Park, Abingdon: Routledge Journals, E-bok, 2017, s. 57.