Sökresultat för: vila

Kina och USA på väg ta steget från handelskrig till kallt krig – och Ryssland dras in. Var står Sverige?

av Ingolf Kiesow Både i Kina och USA talas det nu om att handelskriget nått ett stadium som innebär inledning av ett nytt kallt krig. Kina visar tro på att man kan vinna Samtidigt talas det i kinesiska media mycket om att Donald Trump’s handelspolitik syftar till att knäcka tillväxttakten i den kinesiska ekonomin – […]

Ökad förmåga inom civilt försvar kräver mer militära resurser

Det stillastående läget i rikspolitiken står i kontrast till arbetet med civilt försvar runt om i landet. Med hjälp av de pengar som tillskjutits pågår nu en rad aktiviteter, utbildningar och planeringsverksamheter. Konferenser arrangeras på lokal och regional nivå för att få ihop relevanta aktörer i syfte att öka insikt, kunskap och förmåga. MSB jobbar […]

Efter tre dagar – tomma hyllor

av Bo Richard Lundgren Resultat efter cirka tre dagars avbrott i leveransflödet. Bild: Shutterstock.com Så såg en rubrik ut i MSB:s tidning TJUGOFYRA7 i december 2014. Det var en säkerhetschef på ICA som uttalade sig. Han svarade på frågan: Vad händer om transporterna stannar? Hur snabbt tar maten slut? Jamen, det var ju 2014, tänker […]

Det svensk-finska samarbetet i praktiken

Av Johan Althén Ömsesidig tillit bygger förmåga. Foto: Jerry Lindberg, Försvarsmakten. Just hemkommen från en övning inom ramen för det svensk-finska samarbetet (FISE) tar jag chansen att reflektera över samarbetet. 2015 kom Sverige och Finland överens om ett fördjupat samarbete. Samarbetet innebär inte några försvarsförpliktelser, men det finns inga begränsningar för inom vilka områden och […]

Nya utspel i norr

Reflektion
Rysslands Försvarsminister, Sergej Sjojgu, uttalade sig avseende Arktis vid ett möte med det ryska Försvarsministeriet den 31AUG2018. Den ryske försvarsministern påtalade att Arktis blivit föremål för ett ökat intresse hos ett flertal stater, där intresset enligt honom är inriktat mot det arktiska territoriet, dess naturresurser och militärstrategiska förhållanden. Detta menar den ryske försvarsministern ökar risken för en konflikt i det arktiska området. För att exemplifiera detta intresse påtalade den ryske Försvarsministern att det inte enbart är ryska isbrytare som rör sig i de nordliga polarområdet utan även isbrytare från Sydkorea, Sverige, Tyskland, USA och Kina.1 Huruvida dessa stater har anspråk på territorium och naturresurser eller militärstrategiska intressen i Arktis framgår ej av den ryske försvarsministerns uttalande.
Vid tidpunkten för den ryske försvarsministerns uttalande befann sig den svenska isbrytare Oden i Arktis, för genomförandet av den arktiska forskningsexpeditionen Arctic Ocean 2018.2 Den övervägande majoriteten torde anse att denna och andra svenska forskningsexpeditioner som genomförts till Arktis under 2000-talet ej kan anses utgöra anspråk på territorium eller naturresurser än mindre anses uppvisa något militärstrategiskt intresse av Arktis. Dock är det intressant att den svenska isbrytaren och därmed indirekt polarexpeditionen påtalas av den ryske försvarsministern maa. det tidigare militärstrategiska uttalandet, den ryske försvarsministern riktade mot Sverige tidigare i år.3
Dock är detta, inte det första ryska utspelet avseende en ökad risk för konflikt i Arktis. Den ryska tidningen Kommersant hänvisade i oktober 2017 till en rapport som beskrev att konfliktrisken bl.a. hade ökat i Arktis men även inom ett flertal andra geografiska områden.4 Den norska militära underrättelsetjänsten tar även upp i sin årliga rapport, från 2018, att en förändrad rysk militär normalbild kommer framträda i det norska närområdet, d.v.s. Arktis och Barentsregionen, under de kommande åren. Därutöver belyser de att Ryssland i en allt ökad utsträckning framhäver NATO som ett hot i Arktis.5
Att det senaste uttalandet av den ryske försvarsministern skulle utgöra någon form av explicit strategisk signalering riktad mot Sverige, likt det tidigare uttalandet från i år, får anses vara mindretroligt. Däremot förefaller retoriken kring Arktis och Barentsregionen, åtminstone från rysk sida, alltmer få karaktären av strategisk signalering med militär maktmedel i bakgrunden, vilket får ses som en förändring. Denna retoriska förändring har tidigare till del berörts på denna blogg, dock har då fokus varit på retoriken som uppstått mellan Norge och Ryssland sedan 2016 och framgent.6
Således, detta utspel av den ryska försvarsministern, får i två av de tre faktorerna som framförs, främst anses vara riktade mot andra länder än Sverige. Då det främst torde beröra de länder som, dels har territoriella anspråk i Arktis,7 dels kan utvinna de naturresurser som finns i området.8 Däremot vad avser militärstrategiska intressen kan Sverige möjligen inräknas i uttalandet mtp. att det norra delarna av svenskt territorium troligtvis skulle involveras redan i inledningsskedet av en väpnad konflikt mellan Ryssland och NATO på motsvarande sätt som i Östersjöregionen.9 Utifrån att norra Sverige skulle erbjuda snabbare rörelser både i lufthavet och på marken för de båda parterna,  syftandes till att kunna påverka varandra.
Avslutningsvis, den säkerhetspolitiska situationen förefaller fortsatt inte utvecklats i någon positiv riktning, varken i de södra eller norra delarna av Sveriges närområde. Vad som dock får anses vara något beklämmande i den allmänna säkerhetspolitiska debatten, är att de militära förhållandena avseende Sveriges norra delar inte berörs i någon nämnvärd omfattning. Vad som dock kan konstateras, även för de som inte arbetar med militära frågor, är att Sveriges Försvarsmakt med nuvarande numerär troligtvis ej kommer klara av att möta ett militärt hot från två strategiska riktningar, samtidigt. Dock förefaller den säkerhetspolitiska utvecklingen just nu peka på att, i händelse av en väpnad konflikt skulle både de norra och södra delarna av Sverige involveras relativt omgående.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Forsvaret 1(Norska)
Kommersant 1(Ryska)
Regeringen 1, 2(Svenska)
Reuters 1, 2, 3, 4, 5(Engelska)
Rysslands Försvarsministerium 1(Ryska)
Sjöfartsverket 1(Svenska)
Sveriges Radio 1(Svenska)
Sveriges Television 1(Svenska)
TASS 1(Engelska)
Slutnoter
1Министерство обороны Российской Федерации. В Москве под руководством главы военного ведомства генерала армии Сергея Шойгу прошло заседание Коллегии Минобороны России. 2018. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12193529@egNews(Hämtad 2018-09-14)
TASS. Defense chief warns clash of national interests in Arctic may trigger conflicts. 2018. http://tass.com/defense/1019401(Hämtad 2018-09-14)
3Sveriges Radio. Arenander, Inger. Kritiken: Rysk minister sprider falsk information. 2018. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7012691(Hämtad 2018-09-14)
4Коммерсантъ. Геополитика в помощь снабжению. 2017. https://www.kommersant.ru/doc/3428044(Hämtad 2018-09-16)
5Forsvaret. Russland. 2018. https://forsvaret.no/fakta/undersokelser-og-rapporter/fokus2018/russland(Hämtad 2018-09-16)
6Sveriges Television. Kasurinen, Anton. Rysk politiker: Norge kan bli mål för kärnvapen. 2016. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/rysk-politiker-norge-kan-bli-mal-for-karnvapen(Hämtad 2018-09-16)
Reuters. Hundreds of U.S. Marines land in Norway, irking Russia. 2017. https://www.reuters.com/article/us-norway-usa-military-idUSKBN1501CD(Hämtad 2018-09-16)
Reuters. Russia vows consequences after Norway invites more U.S. Marines. 2018. https://www.reuters.com/article/us-norway-usa-russia/russia-vows-consequences-after-norway-invites-more-u-s-marines-idUSKBN1JA1UB(Hämtad 2018-09-16)
7Reuters. Denmark to claim slice of continental shelf in Arctic Ocean. 2014. https://www.reuters.com/article/us-denmark-arctic-idUSKBN0JT0S620141215(Hämtad 2018-09-16)
8Reuters. Dagenborg, Joachim. Norway must prepare for Arctic oil race with Russia -minister. 2018. https://www.reuters.com/article/norway-oil-russia/norway-must-prepare-for-arctic-oil-race-with-russia-minister-idUSL8N1PC2FG(Hämtad 2018-09-16)
Reuters. Gardner, Timothy. At Arctic Council meeting, hidden tensions over region’s resources. 2017. https://www.reuters.com/article/us-arctic-summit-security-idUSKBN1882KC(Hämtad 2018-09-16)
9SOU 2016:57. Säkerhet i ny tid. s. 42.
DS 2017:66. Motståndskraft. Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025. s. 61, 73.

Många utredningar om sommarens brandkriser, men kom krigsberedskapen bort?

Av Björn Körlof Det civila försvaret ska täcka in betydligt mer än att klara omfattande skogsbränder. Bild: Shutterstock.com Regeringen har under den sistlidna veckan beslutat att tillsätta ett antal utredningar, vilka i allt väsentligt tycks föranledas av sommarens omfattande och allvarliga bränder, som samtidigt ägt rum på flera platser i landet, något som föranlett behov […]

Nya hotbilder?

Reflektion
Dagens Nyheter publicerade den 02SEP2018 två intressanta artiklar av dess reporter Mikael Holmström, där det framkommer viss information om hur USA ser på den militära hotbilden mot Nordeuropa. I den ena artikeln säger den amerikanske amiralen James G. Foggo III, att det finns ett hot mot norra Europa.1 I den andra artikeln där intervjun berör den svensk-amerikanska övningen Archipelago Endeavour 2018 i Stockholms skärgård,2 påtalar den amerikanske amiralen att de amerikanska marinkårssoldaterna tycker miljön är annorlunda och krävande och om de någonsin måste gå i strid är det antagligen i den typen av tuff miljö.3
I sammanhanget är det värt att notera att just den formen av maritim miljö, främst är begränsad till den svenska skärgården,4och till del den finska. Liknande miljöer finns dock i Skottland, nordöstra Canada och södra Chile.5 Utifrån sammanhanget intervjun genomfördes, samt de övriga skärgårdarnas lokalisering och säkerhetspolitiska konfliktytor, får det således ses som troligt att det antingen var den svenska eller finska skärgården som åsyftades av den amerikanska amiralen.
Vad avser Sveriges geostrategiska läge i de säkerhetspolitiska konfliktytorna som råder, accentuerades det tydligt 2017 av den dåvarande chefen för den amerikanska armén i Europa, General BenHodges. Där han påtalade att det troligtvis inte finns någon viktigare ö än Gotland och de svenska soldaterna som befinner sig där har en mycket viktig strategisk uppgift att lösa.6Dock var det uttalandet specificerat till en ytterst begränsad del av svenskt territorium. Amirals Foggos uttalande kan eventuellt gälla en stor del av Sveriges 240 mil långa kust.
Även om risken för en väpnad konflikt alltjämt ses som låg,7 kommer det alltid finnas mer eller mindre troliga områden där en väpnad konflikt kan ske. Diskussionen kring dessa området, både nationellt men även internationellt, har främst cirkulerat kring de baltiska staterna och Gotland. Ur ett svenskt perspektiv får det i och med den amerikanska amiralens uttalanden även ses som möjligtatt det svenska fastlandet även nu utgör ett sådant område, då han ser den svenska skärgården som ett troligt område där den amerikanska marinkåren kan komma utkämpa väpnad strid. Utifrån att strid i skärgård främst torde utgöra en del av en kustinvasion syftande till att etablera kontroll över del av svenskt fastland.
Den amerikanska marinkåren är inte enbart en försvarsgren för strid i kustområden, utan fungerar även som vilket annat markbaserat manöverförband, vilket visat sig under det senaste decenniet. Den amerikanska marinkåren utgör även en av de få snabba förstärkningsresurser USA har att tillgå i Europa och främst Nordeuropa, maa. förhandslagringen i Norge,8 vid ett kraftigt försämrat säkerhetsläge eller en väpnad konflikt.
Utifrån detta blir Amiral Foggo’s uttalande än mer intressant och oroväckande, då han ser det som troligt att strid kan komma att ske i den svenska skärgården och det är ett troligtstridsområde för den amerikanska marinkåren. Emedan det kanske hade varit mer troligt att han skulle nämnt t.ex. de baltiska staterna eller Centraleuropa, då detta ansetts/anses som den huvudsakliga konfrontationsytan.
Avslutningsvis, detta skulle kunna innebära att Sveriges säkerhetspolitiska läge är än mer utsatt än vad som vanligtvis diskuteras i den öppna säkerhetspolitiska debatten. Det kan även visa på att den nuvarande Försvarsberedningens skrivning avseende risker och sannolikheter för ett väpnat angrepp mot Sverige i olika former är korrekt.9 Vilket gör det faktiska intresset för Sverige säkerhet hos våra politiska partier beklämmande, då det oaktat partitillhörigheten ej förefaller finnas en realistisk och än viktigare en tydligt utstakad väg för att stärka skyddet av Sverige i händelse av ett väpnat angrepp.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Dagens Nyheter 1, 2, 3(Svenska)
Försvarsmakten 1(Svenska)
Nationalencyklopedin 1, 2(Svenska)
Sveriges Television 1 (Svenska)
United States Marine Corps 1(Engelska)
Slutnoter
1Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Sverige deltar i Natos storövning i Norge. 2018. https://www.dn.se/nyheter/sverige/sverige-deltar-i-natos-storovning-i-norge/(Hämtad 2018-09-02)
2Försvarsmakten. Olsson, Jonas. Amfibiesoldater och amerikanska marinkårssoldater löser gemensam uppgift. 2018. https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2018/08/amfibiesoldater-och-amerikanska-marinkarssoldater-loser-gemensam-uppgift/(Hämtad 2018-09-02)
3Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Försvaret i allt tätare samarbete med USA. 2018. https://www.dn.se/nyheter/sverige/forsvaret-i-allt-tatare-samarbete-med-usa/(Hämtad 2018-09-02)
4Nationalencyklopedin. Kust. 2018. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kust(Hämtad 2018-09-02)
5Nationalencyklopedin. Skärgård. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/skärgård(Hämtad 2018-09-02)
6Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Stor amerikansk närvaro i svensk militärövning. 2017. https://www.dn.se/arkiv/nyheter/stor-amerikansk-narvaro-i-svensk-militarovning/(Hämtad 2018-09-02)
7Sveriges Television. Muntau, Michelle. ”Rysslands agerande utgör ett allvarligt hot”. 2018. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/rysslands-agerande-utgor-ett-allvarligt-hot(Hämtad 2018-09-02)
8United States Marine Corps. Marine Corps Pre-Positioning Program – Norway. 2018. http://www.candp.marines.mil/Organization/MAGTF/Marine-Corps-Pre-Positioning-Program-Norway-MCPP-N/(Hämtad 2018-09-02)
9DS 2017:66. Motståndskraft. Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025. s. 63.

Socioekonomisk krigföring

Reflektion
I slutet av december 2017 uttalade sig chefen för den ryska utrikesunderrättelsetjänsten, Sergeij Naryshkin, avseende ett icke-deklarerat hybridkrig vilket enligt honom genomförs mot Ryssland och tidigare sovjetiska republiker ingående i Oberoende staters samvälde (OSS). Uttalandet skedde i samband med en konferens för chefer ur OSS ländernas underrättelse- och säkerhetstjänster. Detta uttalande kom även att uppmärksammas i svensk media, då Sverige enligt chefen för den ryska utrikesunderrättelsetjänsten utgör en del i detta icke-deklarerade hybridkrig mot Ryssland, som USA leder.1
De svenska forskare som intervjuades, kom se detta som ett sätt för Ryssland att påverka den egna befolkningen. Men även ett möjligt sätt för att i framtiden kunna skapa handlingsutrymme gentemot Sverige.2Vad som dock får anses vara något anmärkningsvärt är att detta uttalande ej kommit att bemötas på något sätt av Sverige. Då detta uttalande får anses vara av en allvarligare karaktär, jämfört med den ryska försvarsministerns uttalande under sommaren 2018 avseende Sverige, vilket sent omsider kom att bemötas.3
Vad som inte förefaller beskrivits i svenska media var hur detta hybridkrig mot Ryssland skall gestalta sig. Enligt chefen för den ryska utrikes underrättelsetjänsten skall Sverige nyttja immigrantstrukturer och inom dessa försöka skapa revolutionära grupperingar. Utöver Sverige skall även Storbritannien, Polen och de Baltiska staterna tillämpa samma förfarande.4
Den utpekade metoden och agerandet överinstämmer även på vissa av de punkter som beskriver den militära hotbilden gentemot Ryssland, i den ryska militära doktrinen från 2014.5 Det överinstämmer även på vissa av punkterna i hur hotbilden mot Ryssland beskrivs i den ryska nationella säkerhetsstrategin från 2015.6 Varvid själva uttalandet av chefen för den ryska utrikesunderrättelsetjänsten går att koppla till officiellt fastställda hotbilder mot Ryssland, vilket sätter en annan dignitet på uttalandet än det som berörts i den svenska debatten.
I sammanhanget är det intressant att notera en artikel i den ryska militärindustriella tidningen, Vojenno-Promysjlennyj Kurjer, från augusti 2018. Artikeln berör hur immigranter kan komma att nyttjas som en form av vapensystem i framtida hybridkrigföring, framförallt i större urbana center. Artikelförfattarna berör även hur en motståndare kan tänkas nyttja immigranter i samverkan med kriminella nätverk som en del i en väpnad konflikt. Artikelförfattarna menar även på att det kan vara ett sätt för en svagare part att påverka en starkare part,7 d.v.s. en form av asymmetrisk krigföring.
Användandet av begreppet hybridkrigföring i artikeln,8 indikerar även att artikelförfattarna ser det som en trolig västerländsk metod då det begreppet uteslutande ses som en västerländsk förmåga.9 Här skall dock den möjliga faktorn avseende s.k. speglingseffekt beaktas då det lika väl skulle kunna röra sig om s.k. icke-linjär krigföring.10 Värt att notera är att detta förefaller vara ett ämnesområde som det teoretiseras kring i Ryssland, dels utifrån den ryske underrättelsechefens uttalande men även beskrivna hotbilder i officiella dokument, dels utifrån artikeln i Vojenno-Promysjlennyj Kurjer. Dock bör begreppet ses i ett större perspektiv och inte enbart immigrantstrukturer utan snarare bör det kunna tillämpas över hela spektrumet av socioekonomiskt utsatta områden och grupperingar.
Ur ett historiskt perspektiv kan detta inte anses vara särskilt revolutionerande, då t.ex. stöd till olika grupperingar för påverkan har genomförts av ett flertal länder. Dock har stödet då främst varit inriktat mot olika former av politiska grupperingar, oftast med en tydlig koppling. I detta fallet kan det ses som möjligtatt formen kan vara mer in obscura och iståndsättas på andra sätt. Exempelvis skulle t.ex. sociala medier kunna nyttjas för att skapa en konflikt mellan olika grupperingar som underblåses och eskaleras av en tredje part som agerar dolt.
Militärteoretiskt är det således intressant hur t.ex. socioekonomiskt utsatta grupperingar eller områden skulle kunna nyttjas som en del i en annan nations krigföringsförmåga. Detta skulle, troligtvis, kunna nyttjas inom ramen för vad som i Sverige benämns som s.k. gråzonsproblematik eller i ett s.k. skymmningsläge, kontra en fullt utvecklad väpnad konflikt. Effekterna av det skulle troligtvisvara att, dels distrahera, dels binda resurser.
Vad avser distrahera skulle det t.ex. kunna innebära att beslutsfattare är fullt fokuserad på t.ex. stora oroligheter i socioekonomiskt utsatta områden kontra en militär upptrappning som sker parallellt inför en väpnad konflikt. Vad avser bindaresurser skulle en fokusering av oroligheter kunna ske till ett eller några områden som skulle kunna innebära att säkerhetsresurser omfördelas från områden som kommer omfattas av en väpnad konflikt och därmed underlättas denna på olika sätt.
Avslutningsvis, Sergeij Naryshkins uttalande i slutet av december 2017 får anses ha betydligt fler dimensioner än enbart en som var riktad mot den egna ryska befolkningen. Där den kanske minst berörda dimensionen, men troligtvis den viktigaste, får anses vara vad som skulle kunna benämns som socioekonomisk krigföring.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Dagens Nyheter 1(Svenska)
Regeringen 1(Svenska)
Rossijskaja gazeta 1, 2(Ryska)
Svenska Dagbladet 1(Svenska)
Sveriges Radio 1(Svenska)
TASS 1(Ryska)
Totalförsvarets forskningsinstitut 1(Svenska)
Vojenno-Promysjlennyj Kurjer 1 (Ryska)
Slutnoter
1Dagens Nyheter. Carlsson, Mattias. Rysk spionchef: Sverige deltar i hybridkrig mot Ryssland. 2017. https://www.dn.se/nyheter/rysk-spionchef-sverige-deltar-i-hybridkrig-mot-ryssland/(Hämtad 2018-08-27)
Svenska Dagbladet. Sverige pekas ut i hybridkrig mot Ryssland. 2017. https://www.svd.se/sverige-pekas-ut-i-hybridkrig-mot-ryssland(Hämtad 2018-08-27)
2Ibid.
3Sveriges Radio. Arenander, Inger. Kritiken: Rysk minister sprider falsk information. 2018. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7012691(Hämtad 2018-08-27)
4ТАСС. Нарышкин отмечает угрозу переноса активности террористов в Центральную Азию и РФ. 2017. http://tass.ru/politika/4824055(Hämtad 2018-08-27)
5Российской газеты. Военная доктрина Российской Федерации. 2014. https://rg.ru/2014/12/30/doktrina-dok.html(Hämtad 2018-08-27)
6Российской газеты. Указ Президента Российской Федерации от 31 декабря 2015 года N 683 ”О Стратегии национальной безопасности Российской Федерации”. 2015. https://rg.ru/2015/12/31/nac-bezopasnost-site-dok.html(Hämtad 2018-08-27)
7Военно-промышленный курьер. Григорий, Никоноров. Игорь, Родионов. Восстание дворников. 2018. https://vpk-news.ru/articles/44250(Hämtad 2018-08-27)
8Ibid.
9Persson, Gudrun (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv – 2016. Stockholm: Avdelningen för försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2017, s. 105.
10Ds 2017:66. Motståndskraft. Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025. s. 68-69.

En betraktelse över den försvarspolitiska mandatperioden 2014-2018: Putin, pengar och personalförsörjning

Snart är det allmänna val. Det är dags att summera den försvarspolitiska mandatperioden, lära sig av vad som hände (och inte) och förbereda nästa. Ni minns hur det började, 2014? Den nya regeringen hade ännu inte kommit på plats när en kränkning av svenskt luftrum genomfördes av en rote ryska SU 24 söder om Öland. […]

Digitaliseringen, försvarets utveckling och kostnadseffektivitet 

av Helge Löfstedt I KKrVA handlingar och Tidskrift Nr 2/2018 redovisades framträdanden vid konferensen Krigsvetenskap i det 21.århundradet – slutkonferens som genomfördes i april 2018. Här följer ett kort referat av inlägget Digitaliseringen och försvarets utveckling av Bo Dahlbom som är professor i informationsteknologi vid Göteborgs universitet. Här ges ett kort referat av detta inlägg […]

Något om kognitiv avregling

Sammanfattning
Dagens media- och informationslandskap har paradoxalt nog ökat möjligheterna, trots det ökade utbudet av information, för genomförande av kognitiv krigföring d.v.s. påverkan av den mentala bilden och förståelsen om vad som sker runt i kring oss. Därmed kan t.ex. beslutsfattande påverkas. Kognitiv avregling d.v.s. att avskärma delar eller stor del av en population för information syftande till att möjliggöra för en aktör att skapa egna handlingsmöjligheter får ses som fullt genomförbart i Sverige, såväl i fred, kris som krig. Andra metoder inom kognitiv krigföring får ses som fullt möjliga att genomföra och torde öka behovet av ett omfattande och robust psykologiskt försvar i Sverige bortom motverkande av propaganda o.dyl.
Analys
I boken ”Anti-Access Warfare” belyser den amerikanske författaren och tidigare officeren samt professorn SamJ. Tangredi1olika aspekter samt historik kring vad som kommit att benämnas i engelsk terminologi Anti-Access/Area Denial (A2/AD) och i svensk nomenklatur avregling. Den tydligaste redogörelsen avseende hur den svenska Försvarsmakten väljer att se på begreppet avregling framförs i den slutliga redovisning av perspektivstudien 2016-2018.
Avregling och avreglingszon beskrivs i perspektivstudien med att en motståndare, ”etablerar antingen egen kontroll i området, bestrider motståndarens kontroll eller skapar betydande osäkerhet. Detta genomförs med fjärrstridsmedel mot mark-, sjö- och luftmål liksom med telekrigföring eller cyberattacker”.2Utifrån Tangredi’sbelysning av militära aspekter kring avregling, överinstämmer den svenska beskrivningen av begreppet till del. En förklaringsmodell avseende avregling som framförs i boken är att avregling syftar till att skydda en tyngdpunkt, en annan förklaringsmodell är att det kan ses som en mur som skyddar en omgivning, ytterligare en är att förhindra en motståndare från att komma in i ett operationsområde.3 Där det sistnämnda främst överinstämmer med hur perspektivstudien beskriver avregling.
Vad som gör Tangredi’s bok intressant är att den belyser avregling i ett större perspektiv och med andra aspekter. Där det tydligaste är att avregling i sig kan utgöra en del av en nationell säkerhetsstrategi, där avregling bl.a. kan genomföras på det ekonomiska, diplomatiska och politiska planet,4 d.v.s. områdena inom begreppet DIME (Diplomati, Information, Militär, Ekonomi). Vilket får anses skilja sig markant mot hur avregling och avreglingszoner beskrivs i perspektivstudien. Därmed krävs även ett annat förhållningssätt till begreppet, då det t.ex. skulle kunna innebära att ett veto i FN säkerhetsråd skulle kunna vara en del i en avregling, och ett större strategiskt tänkande på sikt.
I den internationella men även svenska debatten kring avregling, är det främst den tydliga och renodlade militära aspekten som berörs och ej avregling utifrån diplomati, information eller ekonomi. I sin bok beskriver Tangredi även ett intressant område vilket han väljer att benämna kognitivavregling, vilket får anses falla inom begreppet Information i DIME. Detta delbegrepp inom ramen för avregling utgår från att en nation kan tänkas gå bortom det traditionella renodlade kinetiska konceptet, som berörts i de tidigare stycket, kring avregling.5
Den kognitiva avreglingen kan liknas med hur en motståndare tillämpar, radiotystnad, emittertystnad och s.k. smygteknologi för att kunna påverka en motpart, fast på det kognitiva planet. Praktiskt innebär det att information undanhålls med olika metoder, för att påverka det mentala planet hos en motståndare. Tangrediväljer i sin bok att exemplifiera kognitiv avregling med Nordkorea. Där ytterst lite information, dels kommer ut om de faktiska förhållandena i landet, dels ytterst lite information kommer in i landet avseende förhållandena runt i kring dem. Därtill är det enligt Tangredi främst totalitära stater som kan tänkas ta till sig kognitiv avregling, enligt Tangredi.6 Tyvärr utvecklar inte Tangredibegreppet i någon större omfattning, varvid nedanstående är mina tankar kring ämnet.
En annan form av kognitiv avregling borde även Kinas s.k. ”storabrandvägg” eller den ”gyllene skölden” kunna klassificeras som. Där den egna befolkningen undanhålls viss information på internet. Dock är det inte enbart Kina som tillämpar större eller mindre restriktioner av internet för sin egna befolkning. Däremot är de ett av de tydligaste exemplen.7Vad som dock inte berörs av Tangredii sin bok är hur en stat skulle kunna tänkas tillämpa kognitiv avregling bortom sin egna befolkning utan i stället mot en motpart. Varvid kognitiv avregling kan ses som ett tvåsidigt verktyg d.v.s. antingen nyttjas mot den egna befolkningen, eller en motpart. Vilket detta inlägg kommer försöka belysa.
En viktig faktor är att särskilja kognitiv avreglingfrån andra begrepp såsom desinformation, propaganda m.m. De tidigare nämnda begreppen får främst ses som metoder för att påverka det kognitiva planet i syfte uppnå något. Emedan kognitiv avregling får anses vara ett högre syfte att uppnå med hjälp av olika metoder.
Det yttersta syftet med kognitiv avregling börfrämst vara att förhindra en motpart att ta del av information eller att förvanska information och därmed skapa egna handlingsmöjligheter, på motsvarande sätt som den kinetiska versionen kring avregling syftar till att etablera egen kontroll eller bestrida kontroll över ett fysiskt geografiskt område, för att möjliggöra egna handlingsmöjligheter. Därutöver bör information ej ses som synonymt med internet, om än att en stor del av dagens informationsinhämtning av enskilda sker där. Däremot får det ses som troligt att det är enklast att utöva kognitiv avregling på internet i dagens samhälle.
Paradoxalt nog får det anses vara lättare i vår nutid att uppnå en kognitiv avregling utifrån hur det svenska medielandskapet utvecklats,8men även förändringen i infrastruktur för att förmedla information,9 samt dess sårbarheter.10 Därtill hur information värderas eller inte värderas bidrar till att en kognitiv avregling kan uppnås.11 Dock är det troligtvis en tydlig skillnad i tillvägagångssätt för att uppnå en kognitiv avregling vid en väpnad konfliktkontra ett tillstånd där en icke-väpnad konfliktråder.
Utöver själva medielandskapets utveckling i Sverige, har mängden informationskällor ökat markant i jämförelse med t.ex. 1980-talet då en viss revolution skede med satellitbaserade tv-sändningar som t.ex. ökade mängden nyhetskanaler, men det kan ansetts varit hanterbart för den enskilda individen. Nu måste en individ i en än större omfattning sortera information och bedöma källors trovärdighet. Där den mänskliga förmågan att sålla och bedöma information får anses vara något tvivelaktig, vilket kommer beröras längre fram i inlägget.
Vid en väpnad konflikt torde en antagonistisk stat välja att påverka de in- och utgående internetförbindelserna som existerar till Sverige. Det vill säga stänga av den tydligaste informationsvägen som den svenska befolkningen nyttjar. Påverkan mot mobiltelefonnätet kan även anses vara relativt enkelt, ffa. när det framkommit information avseende främmande makt/makters försök till intrång och eventuellutplacering av s.k. ”skadlig kod” i system för strömförsörjningen.12 Kinetiska åtgärder kan även genomföras för att påverka strömförsörjningen,13 en kombination skulle troligtvis nyttjas vid en väpnad konflikt för att säkerställa verkan. Vilket skulle innebära att mobilnätet, trots reservkraft, efter ett tag kommer sluta fungera helt eller till stor del.
Ett dylikt scenario skulle troligtvis påverka nyhetsförmedlingen i Sverige. Varvid en kognitiv avregling skulle kunna uppstå. En slutsats blir därmed att ett av de mer avgörande medierna för att undvika en sådan avregling får anses vara radio. Vilket tydligt accentueras i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps broschyr ”Om krisen eller kriget kommer”. Där de två översta punkterna under rubriken kommunikation avseende hemberedskap utgörs av radio med batteri eller vev och bilradio.14
På sikt skulle det även uppstå problem med det mediet maa. strömförsörjning antingen i bil eller radio om det enbart drivs med batteri. Varvid tidningstryckerier troligtvis kommer bli avgörande, för att förmedla nyheter. Framför allt då batterier i händelse av en väpnad konflikt eller ett utdraget och tydligt gråzonsläge kommer bli en bristvara. Då dessa troligtvis kommer behövas för Försvarsmaktens och andra statliga myndigheters behov.
Mängden tidningstryckerier förefaller dock minskat under hela 2000-talet, hur stor mängd som finns i Sverige i dag förefaller dock vara något svårare att fastställa.15 Vid en låg mängd av tidningstryckerier får det ses som troligt att dessa skulle utgöra ett möjligt mål vid både gråzonsagerande samt skymningsläge av en antagonistisk stat. Därmed skulle informationsspridningen på sikt, vid en väpnad konflikt, kraftigt försvåras.
Ovanstående är enbart några exempel hur en kognitiv avregling kan genomförs under en väpnad konflikt, ytterligare metoder finns för att skapa denna. Vad som kan konstateras är att med ytterst få medel, får det anses vara möjligt att uppnå en kognitiv avregling av det svenska samhället.
Vad avser nyttjandet av kognitiv avregling i en icke-väpnadkonflikt får det ses som troligt att det genomförs i ett s.k. gråzonsläge, här avses begreppet gråzonutifrån beskrivningen i Försvarsberedningens skrivelse Ds 2017:66.16 Ett antagande som kan göras vid ett gråzonsagerande, icke-väpnad konflikt, med kognitiva avregling är att det nyttjas för att, dels avleda, dels förändra inriktningar i en nation som utsätts för det.
Vid en icke-väpnad konflikt får det anses troligtutifrån hur den svenska befolkningen tar emot nyheter, att en antagonistisk stat eller stater försöker styra nyhetsflöden på s.k. sociala medier.17 Genom att hålla borta nyheter som påverkar säkerhetspolitiska områden som är intressanta för den antagonistiska staten, skulle en s.k. kognitiv avregling kunna uppnås, åtminstone på del av populationen. Dock skulle den del av populationen som kognitivt avskärmats kunna nyttjas för att så misstro hos del av sina följare/vänner på sociala medier, varvid en dubbel effekt uppnås, dels avskärmas en del av populationen, dels polariseras en del av populationen, vilket i sak skulle gynna ett övergripande mål.
Motsvarande effekt kan observeras inom begreppet ”filterbubbla” där algoritmer anpassar sökresultat på t.ex. sociala medier eller i sökmotorer för en användare utifrån vad denne har sökt på tidigare, ”gillat” m.m.18 Varvid en individ kan hamna i en självpåtagen kognitiv avregling utifrån sina aktiviteter på internet. En inneboende psykologisk kognitiv avreglering finns även i det mänskliga psyket i form av konfirmeringsbias. Det vill säga att enbart vara uppmärksam på information som bekräftar den egna uppfattningen.19 Den s.k. ”filterbubblan” förstärks troligtvis av konfirmeringsbiaset människan har. Inom ramen för detta torde även den s.k. inramningsteorin spela in d.v.s. beroende på hur ett budskap, eller fakta väljs att presenteras, kommer mottagaren av informationen tolka det på olika sätt.20
Dessa saker tillämpas på olika sätt av mediebolag, sociala medier m.fl. redan idag därtill har människans psykologiska profil inbyggda svagheter som även kan nyttjas på olika sätt. Varvid även om det kan kännas främmande att någon skulle kunna försöka styra flöden på sociala medier för en individ, får det ses som högst troligtatt det genomförs. Därutöver kan en individ påverkas i olika riktningar genom de egna inbyggda svagheterna i människans psyke för att skapa en självpåtagen avregling.
Utgående från hur det svenska medielandskapet förändrats och förminskats, får det anses vara möjligt att en antagonistiskt stat skulle kunna försöka påverka eller rekrytera de individer som avgör vad som skall publiceras. Vilket i praktiken innebär att försöka rekrytera s.k. ”inflytelse agenter”. En sådan placerad inflytelse agent skulle utifrån sin position,21kunna bidra till att skapa en kognitiv avregling inom ett eller flera säkerhetspolitiska områden, för den antagonistiska staten. En annan variant skulle givetvis vara att försöka överta en eller flera av mediakoncernerna. Eller att på olika sätt påverka t.ex. säkerhetspolitiska journalister, vilket det finns väldigt få av i Sverige. Syftande till att ej framföra säkerhetspolitiska nyheter i allmänhet, eller specifika säkerhetspolitiska nyheter.
En annan metod skulle kunna vara att skapa filtrerade nyhetstjänster, det vill säga en tjänst där användaren självmant väljer vilka nyheter denna vill ha del av och övriga nyheter filtreras bort. Sett vilka valfrågor den svenska befolkningen anser vara viktigast i årets val, 2018,22 skulle en sådan filtrering troligtvis göra att det säkerhetspolitiska området skulle filtreras bort hos en stor del av populationen.
Ytterligare en metod skulle kunna vara att skapa s.k. blockeringslistor på sociala medier.23 Detta skulle kunna syfta till att stänga ute individer med inflytelse och påverkansmöjligheter som berör säkerhetspolitiska områden där en antagonistisk stat har intressen. Detta i sig skulle troligtvis inte bidra till någon större kognitiv avregling, men i samverkan med andra metoder inom ramen för en kognitiv avregling skulle det kunna ha en bidragande effekt.
En annan metod skulle kunna vara att skapa fysiska händelser för att genomföra kognitiv avregling, inom ramen för ett gråzonsagerande. Ett exempel på detta skulle vara att påverka uttaget av kontanter eller medge att kontanter går att ta ut, utan täckning,24i stor skala över hela landet. Vilket skulle belasta olika samhällsfunktioner men troligtvis även belasta beslutsfattare som ev. inte skulle orka hantera eller identifiera sekundära händelser som kan ha en än större påverkan. Ytterligare metoder finns, i praktiken är det enbart fantasin som sätter begränsningar och vår egen samhällsutveckling.
Vad innebär då allt detta? Det enkla svaret är att begreppet avregling inte enbart kan ses som en kinetisk företeelse, utan det även kan vara icke-kinetisk. Utifrån ett historiskt perspektiv är det inget nytt, parallellen går osökt att dra till den censur som t.ex. tillämpades i Sverige under andra världskriget gentemot media.25Vilket utifrån det genomförda resonemanget kan anses vara en form av kognitiv avregling. Dock var det den egna staten som tillämpade det. I det informationssamhälle som vi dag lever i, får det ses som möjligt för en utomståendeaktör (statlig eller icke-statlig) att påverka det på ett sådant sätt att antingen grupper eller sakfrågor kan ”censureras”, redan i djupaste fred.
Vilket för oss in på det svåra svaret. Kognitiv avregling i sig kan vara ett syfte att uppnå för en aktör. Men det i sig får anses vara ett stridssätt inom ramen för s.k. kognitiv krigföring.26Vilket innebär att det troligtvis finns andra stridssätt för att påverka en nation på det kognitiva planet. Ett exempel på stridssätt skulle kunna vara att som aktör placera sig mellan två grupperingar och uppvigla dessa mot varandra, utan dess vetskap. Där liknelsen går att göra med ett eldöverfallssätt, mot en väg, där det pågår dubbelriktad underhållstrafik och en grupp genomför eldöverfall mot två underhållskonvojer samtidigt i en längre kurva och dessa i sin tur vådabekämpar varandra när de skall påverka gruppen som genomfört eldöverfallet, s.k. ”inbördeskrig”.27
Ett annat stridssätt skulle kunna vara att genomföra vad som benämns ”Menuett” i kinetiska sammanhang innebär det att en enhet genomför eldöverfall från fyra olika håll i syfte att påverka och desorganisera en motståndare i största möjliga mån.28Omvänt i kognitiv krigföring skulle det kunna vara att ”överbelasta” en stat eller ledning med ett stort antal händelser, desinformation o.dyl. för att skapa en maximal kognitiv belastning och därmed antingen genomför en kognitiv avregling eller skapa förutsättningar för andra handlingsmöjligheter.
Utifrån en icke-väpnad konflikt skulle agerandet även vara asymmetriskt tilltalande för en svagare aktör, gentemot en starkare. Vilket även skulle kunna genomföras av icke-statliga aktörer till del, dock får det ses som troligt att mer omfattande och avancerade metoder enbart kan tillämpas av statliga aktörer maa. kunskap samt kostnad som torde krävas. Därtill kommer mer omfattande och avancerade metoder behöva förberedas innan de tillämpas då bakgrundsdata, profilering m.m. skulle behöva genomföras och inte kan påbörjas då behovet uppstår, då en aktör i sådant fall skulle hamna i en efterhandssituation.
Sammantaget får det anses troligt att det krävs ett omfattande psykologiskt försvar bortom förmåga att t.ex. identifiera och stå emot propaganda. Då dagens informationssamhälle tydligt medger kognitiv krigföring genom olika stridssätt på informationsarenan såväl i fred, kris som krig, där kinetiska och icke-kinetiska metoder kan nyttjas.
Avslutningsvis ett stort tack till ett antal personer, ingen nämnd ingen glömd, som haft tålamodet att besvara frågor inom ämnesområdet och läsa igenom texten.
Slutsats
Avreglingsbegreppet bör utökas till att även omfatta informationsarenan, då den troligtvis går att avregla i olika omfattning. Den kognitiva avreglingen kan genomföras såväl i fred, kris som krig. Det högre syftet med en kognitiv avregling är troligtvis att skapa handlingsmöjligheter för den aktör som genomför det. Den kognitiva avreglingen utgör troligtvis ett av flera stridssätt inom ramen för kognitiv krigföring. Den kognitiva krigföring förbereds troligtvis redan innan ett faktiskt behov uppstår. Därtill bör olika uppmärksammade fall av desinformation m.m. ses ur begreppet DIME eller PMESII (Politiskt, Militärt, Ekonomiskt, Socialt, Infrastruktur och Information) för att tydligt avgöra vad syftet kan ha varit med tillämpandet av olika metoder inom ramen för en eventuell kognitiv krigföring.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Allabolag 1(Svenska)
Bloomberg 1(Engelska)
Computer Sweden 1(Svenska)
Expressen 1(Svenska)
Federation of American Scientists 1(Engelska)
Försvarsmakten 1(Svenska)
Institutet för mediestudier 1(Svenska)
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1(Svenska)
National Defence Academy of Latvia 1(Engelska)
Norrländska Socialdemokraten 1(Svenska)
Psychology Today 1, 2(Engelska)
Regeringen 1, 2(Svenska)
Statens medieråd 1(Svenska)
Svenska Dagbladet 1, 2(Svenska)
Sveriges Radio 1, 2(Svenska)
Sveriges Television 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7(Svenska)
Techopedia 1 (Engelska)
The Guardian 1(Engelska)
The Washington Post 1(Engelska)
U.S. Naval War College 1(Engelska)
Frick, Lennart W. Rosander, Lars. Bakom hemligstämpeln: hemlig verksamhet i Sverige i vår tid. Lund: Historiska media, 2004.
Försvarsmakten. Anvisningar för fallskärmsjägare. Stockholm: Försvarsmakten, 1976.
Tangredi, Sam J. Anti-access warfare: countering A2/AD strategies. Annapolis, Maryland: Naval Institute Press, 2013.
Slutnoter
1U.S. Naval War College. Sam J. Tangredi. 2018. https://usnwc.edu/Faculty-and-Departments/Directory/Sam-J-Tangredi(Hämtad 2018-07-20)
2Försvarsmakten. Slutlig redovisning av perspektivstudien 2016-2018. Stockholm: Försvarsmakten, 2018, s. 29.
3Tangredi, Sam J. Anti-access warfare: countering A2/AD strategies. Annapolis, Maryland: Naval Institute Press, 2013, s. 2-3, 33.
4Ibid. s. 5.
5Ibid. s. 204.
6Ibid. s. 204-205.
7The Washington Post. Denyer, Simon. China’s scary lesson to the world: Censoring the Internet works. 2016. https://www.washingtonpost.com/world/asia_pacific/chinas-scary-lesson-to-the-world-censoring-the-internet-works/2016/05/23/413afe78-fff3-11e5-8bb1-f124a43f84dc_story.html?utm_term=.657037006a78(Hämtad 2018-07-20)
Bloomberg. The Great Firewall of China. 2017. https://www.bloomberg.com/quicktake/great-firewall-of-china(Hämtad 2018-07-20)
8Svenska Dagbladet. Allt fler tar del av nyheter via Facebook. 2018. https://www.svd.se/allt-fler-tar-del-av-nyheter-via-facebook(Hämtad 2018-07-20)
Truedson, Lars (red). Mediestudiers årsbok: Tillståndet för journalistiken 2016/2017. Stockholm: Institutet för mediestudier, 2017, s. 9, 68-70.
9Sveriges Television. Här försvinner det fasta telefonnätet. 2017. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/har-forsvinner-det-fasta-telefonnatet(Hämtad 2018-07-20)
10Computer Sweden. Rittsel, Pär. Beredskapen hänger på en tråd. 2002. https://computersweden.idg.se/2.2683/1.42259/beredskapen-hanger-pa-en-trad(Hämtad 2018-07-20)
Norrländska Socialdemokraten. Persson, Ulf. Oskyddade kablar – ingen ovanlighet. 2011. http://www.nsd.se/nyheter/oskyddade-kablar-ingen-ovanlighet-5943080.aspx(Hämtad 2018-07-20)
Sveriges Television. Boende litar inte på Telia – vill själva ladda masterna vid elavbrott. 2017. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/infor-hotet-att-bli-helt-utan-telefon-vi-vill-ladda-mobilmasterna(Hämtad 2018-07-20)
11Sveriges Television. Källkritikens dag: ”Är den här historien för bra för att vara sann?”. 2017. https://www.svt.se/kultur/medier/kallkritikens-dag-ar-den-har-historien-for-bra-for-att-vara-sann(Hämtad 2018-07-20)
Statens medieråd. Källkritik — en utmaning. 2018.https://statensmedierad.se/larommedier/kallkritikvemvadvarfor/kallkritikenutmaning.422.html(Hämtad 2018-07-20)
12Sveriges Television. Nylander, Jan. FRA: IT-spioner förbereder attack mot elnätet. 2017. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/it-spioner-forbereder-attack-mot-elnatet(Hämtad 2018-07-20)
13Expressen. Mattsson, Anna. IT-spioner förbereder attack mot Sverige. 2017. https://www.expressen.se/nyheter/it-spioner-forbereder-attack-mot-sverige/(Hämtad 2018-07-20)
14Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Om krisen eller kriget kommer. Stockholm: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2018, s. 11.
15SOU 2016:80. En gränsöverskridande mediepolitik. För upplysning, engagemang och ansvar. s. 120.
Allabolag. Tryckning av Dagstidningar. 2018. https://www.allabolag.se/what/tryckning%20av%20dagstidningar/page/2(Hämtad 2018-07-20)
16Ds 2017:66.Motståndskraft. Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025. s. 65-68.
17Svenska Dagbladet. Facebook: 55 000 svenska användare drabbade. 2018. https://www.svd.se/zuckerberg-till-kongressen(Hämtad 2018-07-20)
Sveriges Radio. Fredén, Jonas. ”Främmande makter samlar namn på svenskar”. 2018. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6929000(Hämtad 2018-07-20)
Sveriges Television. Lundberg, Rebecca. MSB: Migrationsfrågan används som slagträ av främmande makt. 2018. https://www.svt.se/kultur/msb-migrationsfragan-anvands-av-frammande-makt (Hämtad 2018-07-20)
The Guardian. Hern, Alex. Cambridge Analytica: how did it turn clicks into votes?. 2018. https://www.theguardian.com/news/2018/may/06/cambridge-analytica-how-turn-clicks-into-votes-christopher-wylie(Hämtad 2018-07-20)
18Techopedia. Filter Bubble. 2018. https://www.techopedia.com/definition/28556/filter-bubble(Hämtad 2018-07-20)
19Psychology Today. Heshmat, Shahram. What Is Confirmation Bias?. 2015. https://www.psychologytoday.com/us/blog/science-choice/201504/what-is-confirmation-bias(Hämtad 2018-07-20)
20Psychology Today. Livingstone, Peter. Want to Avoid Bad Decisions? It’s All About Framing. 2017. https://www.psychologytoday.com/us/blog/intentional-insights/201703/want-avoid-bad-decisions-it-s-all-about-framing(Hämtad 2018-07-20)
21Defense Security Service Center for Development of Security Excellence. Terms and Definitions of Interest for Counterintelligence Professionals. 2014. s. 9.
22Sveriges Radio. Grafik: Väljarnas viktigaste valfrågor maj 2018. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6968043(Hämtad 2018-07-20)
23Sveriges Television. Andersson, Lisa. Svenska institutet tar bort blocklista från Twitter efter kritik. 2017. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/tusentals-blockade-av-sveriges-officiella-twitterkonto(Hämtad 2018-07-20)
24Sveriges Television. Youcefi, Fouad. Kunde ta ut pengar – trots noll på kontot. 2017. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/kunde-ta-ut-pengar-trots-noll-pa-kontot(Hämtad 2018-07-20)
25Frick, Lennart W. Rosander, Lars. Bakom hemligstämpeln: hemlig verksamhet i Sverige i vår tid. Lund: Historiska media, 2004, s. 131-132.
26Signal. Underwood, Kimberly. Cognitive Warfare Will Be Deciding Factor in Battle. 2017. https://www.afcea.org/content/node/17956/(Hämtad 2018-07-20)
Bērziņš, Jānis. Russia’s New Generation Warfare in Ukraine: Implications for Latvian Defense Policy. Riga: National Defence Academy of Latvia, 2014, s. 5.
27Försvarsmakten. Anvisningar för fallskärmsjägare. Stockholm: Försvarsmakten, 1976, pkt. 13:64-66.
28Ibid. pkt. 13:61.

Efter valsegern: Erdogan ensam herre på täppan, men vad händer nu, vart går Turkiet?

av Michael Sahlin Turkiets president Recep Tayyip Erdogan. Foto: Sasa Dzambic Photography / Shutterstock.com Sammanfattning; Segern både i presidentvalet och (med förbehåll) i parlamentsvalet nyligen innebär att Turkiets sedan 2003 starke man, Recep Tayyip Erdogan, nu lyckats forcera det sista (eller näst sista om man beaktar det utestående lokalvalet nästa år, eller tidigare) i etablerandet […]

En nationell säkerhetsstrategi värd namnet

Av Bo Richard Lundgren Jag har tidigare på denna blogg kommenterat regeringens Nationella säkerhetsstrategi som presenterades i januari 2017. Jag framhöll då det positiva i att det äntligen blev ett dokument efter lång väntan och politiskt bråk inledningsvis. (Den kända liknelsen med elefanternas kärleksliv passar ganska bra här: Verksamheten har bedrivits på hög nivå, under […]

Valmanipulation och militär förmåga – ämnen i Almedalen 2018

av Tommy Jeppsson Foto: Kristoffer Bäckström Att manipulera val genom att så misstro var titeln på ett seminarium som inledde Försvarsforums serie om två aktiviteter under Almedalsveckan. Försvarsforum är ett samarbetsprojekt mellan Försvarsutbildarna, Allmänna Försvarsföreningen (AFF) och Kungl Krigsvetenskapsakademien syftande till kunskapsspridning om försvars- och säkerhetsfrågor. Anna Wieslander, AFF generalsekreterare, modererade ett ytterligt intressant seminarium […]

IT-soldater rycker in 2020

Under ett framträdande vid en konferens i Luleå i april berättade Försvarsmaktens CIO, generalmajor Fredrik Robertsson, att man avsåg mönstra och utbilda IT-soldater med plikt och att de första ska rycka in år 2020. Arbetet för att realisera detta fortskrider med kraft och genom ett samtal med överste Patrik Ahlgren, chef CIO Cyberförsvar vid ledningsstaben […]

Almedalen 2018

Trots läget – både vad gäller omvärldsutveckling, kommande val, tidpunkt inför kommande försvarsinriktningsbeslut och svensk totalförsvarsplanering – är det inte så många seminarier om militärt försvar i Almedalen i år. Det beror bland annat på att Försvarsmakten väljer att tona ner sin närvaro betydligt jämfört med tidigare och att Försvarspolitisk Arena inte längre finns. Det […]