Hur definierar man ”kvalitet” eller ”förmåga” med avseende på civilt försvar och totalförsvar? Det är en högaktuell fråga med anledning av den nyinrättade myndigheten för totalförsvarsanalys. Ett förslag skulle kunna vara: ”Ett bra totalförsvar avskräcker angriparen p g a att kostnaden för angriparen att uppnå sina mål blir för hög.” Exempelvis skulle ett angrepp på [...]
När den nya ansvarsstrukturen inom civilt försvar nu kommit på plats, genom olika författningar som trätt i kraft den 1 oktober 2022, kan analyser inledas om hur denna ansvarsstruktur avses fungera. Det är tre viktiga aspekter på termen ”fungera” som träder i förgrunden. Här ska dessa tre aspekter på vår ledningsordning inom civilt försvar kortfattat [...]
Rikskonferensen i Sälen blir ofta en arena för utspel i försvarsfrågor. Ledamoten Robert Dalsjö fick i år stort utrymme för sitt utspel om att Sverige borde sluta med att utveckla stridsflyg. Det som var bra med detta drastiska utspel är att det gav uppmärksamhet till en viktig vägvalsfråga. Avdelningen för luftkrigsvetenskap har under ledning av [...]
Under många år har man i Europa sett det täta samarbetet mellan Frankrike och Tyskland som motorn i den europeiska integrationen. Dessa två länder, som är så olika varandra, men som också inser att deras intressen kompletterar varandra, har genom sina kompromisser skapat förutsättningar för ett ständigt pågående samarbete inom EU och för en närmare [...]
Är det äntligen tid för doktorerna att få betydelse för Försvarsmaktens verksamhet? Frågan om varför Försvarsmakten behöver forskarutbildad personal har varit aktuell sedan den första doktoranden antog för mer än 30 år sedan. En naturlig koppling är som lärare vid Försvarshögskolans utbildningar. Men är det allt forskarutbildad personal förväntas göra, att utbilda officerare och blivande [...]
Här kan du följa årets Rikskonferens i Sälen som genomförs 8-10 januari.
Som jag skrev tidigare på bloggen saknar vi inom västländerna en diskussion om en sammanhängande strategi för hur vi ska bemöta Ryssland. Den strategi som de facto tillämpades från 1991 innebar att det nya Ryssland skulle integreras i den västliga gemenskapen och kanske till och med bli medlem i Nato. Att strategin inte var realistisk [...]
Som jag skrev tidigare på bloggen saknar vi inom västländerna en diskussion om en sammanhängande strategi för hur vi ska bemöta Ryssland. Den strategi som de facto tillämpades från 1991 innebar att det nya Ryssland skulle integreras i den västliga gemenskapen och kanske till och med bli medlem i Nato. Att strategin inte var realistisk [...]
Again, crisis between Serbia and Kosovo Once again, winds of crisis and perhaps war blow over the Serbia-Kosovo border, all these years since the end-of millennium armed confrontation between the Milosevic regime in Belgrade and the Western-supported independence movement in Kosovo leading to the establishment of the international instruments in Kosovo, NATO:s KFOR, the UN:s [...]
Again, crisis between Serbia and Kosovo Once again, winds of crisis and perhaps war blow over the Serbia-Kosovo border, all these years since the end-of millennium armed confrontation between the Milosevic regime in Belgrade and the Western-supported independence movement in Kosovo leading to the establishment of the international instruments in Kosovo, NATO:s KFOR, the UN:s [...]
Ord: Президентское послание (Prezidenstskoje poslanije) – Den ryska presidentens årliga linjetal Vad är väl ett linjetal på slottet, kan man undra så här i juletid? Är det verkligen så viktigt att det förtjänar ett blogginlägg? Men presidentens poslanije och det faktum att det inte blir något sådant i år säger en hel del om rysk [...]
Ord: Президентское послание (Prezidenstskoje poslanije) – Den ryska presidentens årliga linjetal Vad är väl ett linjetal på slottet, kan man undra så här i juletid? Är det verkligen så viktigt att det förtjänar ett blogginlägg? Men presidentens poslanije och det faktum att det inte blir något sådant i år säger en hel del om rysk [...]
Nya stridsvagnar till den norska armén eller inte? 2017 beslöt Stortinget att skrota planerna på att livstidsförlänga Leopard 2A4 (inköpta begagnade 2002) och i stället satsa på helt nya. Det handlar om en order på 82 stridsvagnar till ett ordervärde på 19 miljarder NOK med planerad infasning 2025–2027. Nyligen avgav Forsvarsmateriell (norska FMV) sin hittills [...]
Djungelboken är historien om Mowgli, människovalpen som uppfostras av vargar assisterade av panthern Bagheera och björnen Baloo. Mowgli växer snabbt upp från ett försvarslöst barn till en listig krigare som besegrar den fruktade tigern Shere Khan. Vargungen tar sin plats som ledare av flocken. Bild: Teckning från Rudyard Kiplings förstautgåva av Djungelboken 1894. ”Jag ska [...]
Alldeles nyss gick Försvarsmakten tillsammans med arbetstagarorganisationerna i mål med ett viktigt steg i satsningen på personalområdet, steg 2, som överbefälhavaren tidigare aviserat i ÖB dagorder. Steg 1 som uppnåddes i oktober innebär att ett antal hundra miljoner satsades på att möta behoven hos organisationsenheterna och på gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS) samt piloter. Nu har vi nått i mål med ett ytterligare viktigt steg och gör en särskild satsning på ersättningar och villkor. Läs mer om ersättningarna här
Vi har haft som mål att skyndsamt leverera ett antal omedelbara åtgärder inom personalområdet, så detta är mycket positivt. Ett särskilt tack till försvarsgrenar och stridskrafter, m.fl. som bidragit i styrgrupp och arbetsgrupper med analyserna. Jag vill också rikta ett mycket stort tack till förhandlingsteamet och centrala arbetstagarorganisationerna för ett mycket bra samarbete.
Efter julhelgerna fortsätter arbetet oförtrutet med förstärkningen inom personalområdet med målet att åstadkomma fortsatta viktiga leveranser.
Jag önskar er alla en riktigt god jul och ett gott nytt år!
Fredrik Ståhlberg
Stf Personaldirektör
Nu var det julen 1941. Tyskland hade angripit Sovjetunionen 22 juni samma år, och Finland hade kommit med i kriget på Tysklands sida. I Sverige hade försvaret haft en av sina djupaste vågdalar efter försvarsbeslutet 1925. Det skulle ju aldrig mer bli krig. Men så kom Hitler till makten 1933, och fyra år senare började [...]
Min krönika nedan var publicerad i senaste numret av Officerstidningen, 7/2022
När jag nyligen förberedde ett föredrag om försvaret av Gotland under kalla kriget snubblade jag på en liten redogörelse kring turerna när Tofta skjutfält behövde utvidgas på 1970-talet. Den fick mig att tänka på debatten om politikens fäbless att detaljstyra Försvarsmakten.
Ofta framförs åsikten att politiken, till exempel försvarsberedningarna, reglerar enskildheter i orimligt stor omfattning och att ÖB:s militära råd till stor del nonchaleras. Botemedlet som inte sällan rekommenderas är att politiken ska: ange vilka uppgifter Försvarsmakten förväntas lösa, tala om hur mycket pengar som disponeras och sedan låta ÖB utforma Försvarsmakten inom de givna ramarna.
Vem bestämde då vad på Gotland? I början på 70-talet var det uppenbart att krigsorganisationen på ön behövde utvecklas. De stridsvagnar (Strv 102) som fanns på Gotland behövde renoveras och pansarbrigaden, som då bestod av fem små pansarbataljoner, borde ges större anfallskraft genom att få samma utformning som brigaderna på fastlandet. Det vill säga innehålla tre pansarbataljoner med två stridsvagns- och två pansarskyttekompanier vardera. En sådan omorganisation skulle också medge en effektivisering av bland annat reparationstjänsten i brigaden. Dock krävdes då att övningsfältet utvidgades för att medge övningar med större förband än tidigare. Såväl dåvarande ÖB general Synnergren som arméchefen generallöjtnant Almgren, och som det verkade även den politiska ledningen, var positiva till en sådan lösning.
Regeringsskiftet hösten 1976 komplicerade dock frågan. Koalitionsregeringen som tillträdde bestod av C, M och FP. Centerpartiets ledande politiker på Gotland, vilka var starkt negativa till att utvidga övningsfältet, fick därmed ökat gehör för sina åsikter. Processen låste sig. Fortfarande 1978 fanns i budgetpropositionen inga pengar anslagna till renovering av de stridsvagnar som skulle finnas på Gotland. Implicit: finns det inga stridsvagnar på ön behöver heller inte övningsfältet utvidgas.
Problemet löstes delvis genom att Arméstaben utarbetade en kompromiss där organisationen med fem små pansarbataljoner bibehölls; ett stridsvagns- och två pansarskyttekompanier per bataljon. Det på bekostnad av att i krigsplanläggningen kunna anfalla kraftsamlat med hela brigaden, och de enskilda bataljonernas användbarhet. Uppenbara operativa nackdelar. Dock, det skulle gå att öva de mindre bataljonerna på tillgänglig mark och det skulle fortfarande finnas stridsvagnar på ön.
Det som slutligen löste problemet var antagligen de förändringar i skattelagstiftningen, vilka genomfördes av helt andra skäl, som innebar att de jordägare vilka tidigare inte hade velat upplåta mark nu såg det som fördelaktigt att arrendera ut mark till kronan. Det lokala motståndet mot att utvidga övningsfältet försvann. Resultatet blev att stridsvagnarna renoverades, övningsfältet utvidgades och en ”riktig” mekaniserad brigad kunde organiseras.
Sensmoralen i denna lilla historia skulle kunna vara att det i den politiska processen emellanåt kommer uppträda faktorer, inte sällan personberoende, som kan påverka Försvarsmaktens verksamhet på ett mycket konkret sätt. Ibland med tydliga negativa följder. Går det att undvika? Knappast, men det är aldrig fel för militärer, på alla nivåer, att odla politiska kontakter för att skapa förståelse för Försvarsmaktens verksamhet. När bjöd du senast hem en politiker på middag?
*****
Varje dag sedan 24 februari 2022 hittar vi senaste nytt från kriget i Ukraina i svenska och internationella medier. Ett vanligt återkommande inslag är beskrivningar av hur drönare, eller UAV som är en bättre term, använts av båda sidor – ofta med förödande verkan för motståndarna. Drönare har länge varit ett samlingsnamn för obemannade flygande [...]
Förändrade svenska perspektiv I anslutning till Sveriges och Finlands pågående anslutningsprocess till Nato dyker det ständigt upp kommentarer som avspeglar ett envist kvardröjande svenskt utifrånperspektiv på den västliga försvarsalliansen. Det handlar ofta om sättet att se på relationen Nato - Sverige men också om nationella förbehåll och reservationer. Inför perspektivet att Sverige snart ingår i [...]
Den 24 juni publicerade KKrVA mina ”Reflektioner kring kriget i Ukraina”. Sedan dess har mycket hänt varför jag vågar mig på en uppdatering. Även denna gång är min huvudsakliga källa det franska TV-programmet LCI som varje kväll lägger en dryg timme på genomgångar och debatt med mycket kvalificerade deltagare. Härtill kommer förstås artiklar i dagspress [...]