Moderaternas svaga icke besked om försvaret.

Jag har på riksdagens frågestund ställt följande fråga till försvarsminister Karin Enström (m) : Är ni beredd att göra ett omtag och återuppta förhandlingarna med socialdemokraterna för att garantera försvarsmakten en mer hållbar ekonomi i framtiden ?

Jag får inget svar, utan Enström svarar enligt principen anfall är bästa försvar och hänvisar till hur socialdemokraterna ska kunna göra upp med vänsterpartiet och miljöpartiet. Det är svagt. Enströms icke-svar löser inte ett enda problem utan ingår bara en överpolitiserad skuggboxning inför valet.

Regeringens politik innebär en ökning med försvarskostnaderna med 1.1 miljarder fram t o m 2018. Det kommer inte att räcka för att klara det ekonomiska bortfallet från den uteblivna schweizaffären, löser inte det underliggande kostnadstrycket när det gäller materiel och förband. Därför har vi socialdemokrater föreslagit en ökning med 2 miljarder till 2018, dvs 900 mkr mer än regeringen. Deras motbud var mycket låga 75 miljoner. Vi tackade självfallet nej!

Försvarets ekonomi borde nu lyftas över partipolitiken. Det vore en bra signal till ett oroligt närområde. Enström(m) borde kunna bättre och se problemen i sak istället för att fly ifrån ansvar och inte svara på min enkla fråga. Vill man inte göra upp så är det bättre att säga nej direkt. Då kan väljarna förhålla sig till detta föga konstruktiva förhållningssätt.

Fem partier är helt överens om innehållet i försvarsberedningens rapport. Men ekonomin kommer inte att hålla. På den punkten har en bred palett av partier från höger till vänster en hemläxa att göra ! Vårt erbjudande om en realistisk uppgörelse om försvarets ekonomi kvarstår.

Andra bloggar om:

Har Karin Enström (m) förtroende för försvarets ledning ?

Idag har jag frågat försvarsminister Karin Enström (m) om hon har förtroende för försvarsmaktens ledning. Bakgrunden till detta är att det finns ett konstant spänningsläge mellan försvarets ledning och försvarsdepartementet och ytterst ministern. Vi har sett det i återkommande debatter om försvarsförmåga, ekonomi, materiel, tilltron till de uppgifter som försvaret presenterar i olika sammanhang samt statsministerns tal om särintresse. Konfliktnivån är att betrakta som hög.
Jag förväntade mig ett tydligt besked i form av ett ja eller nej. Men svaret blev något i stil med att det finns ett förtroende för alla myndighetschefer intill dess att annat meddelas. Detta standardssvar som hos den som får svaret skapar en känsla av tvivel är inte bra. Detta speciellt som försvarsmakten under lång tid varit särskilt omdebatterad. Man kan inte ha halvt förtroende eller förtroende till 75 procent. Det finns bara två svar som är raka och begripliga och det är ett ja eller nej !
Men ministern tog inte chansen att försöka minska konfliktnivån genom att svara ett rakt ja ! Ytterst är det hon som har ansvaret för att få tillstånd ett konstruktivt klimat mellan försvarets ledning och departementet. Vi kan inte längre ha dessa ständigt återkommande konflikter. Det är destruktivt och löser inga problem. Ett tydligt förtroendeuttalade kunde ha varit början på en vettig dialog. Men ministern missade den chansen. Man kan fråga sig varför ?

Andra bloggar om: