Sökresultat för: finland

Det gles slagfältet II

Moderna förband drar mycket höga kostnader med konsekvenserna att de blir färre och slagfältet glesare. Foto: Försvarsmakten. Ämnet det glesa slagfältet har Tidigare diskuterats av akademiledamoten Robert Dalsjö och följs här upp av den finlandssvenske försvarsbloggaren Robin Häggblom. Ämnet är av stort intresse och fler inlägg välkomnas vilka tar upp frågorna om vilka […]

Dansk försvars­överens­kommelse med betydelse för Sverige

Den danska Huitfeldtklassen har stor mångsidighet och fartygen är intressanta bl a för luftförsvaret av Östersjöinloppen. Foto: Konflikty.pl, Attribution, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=19809385. Även i Danmark finns ambitionen att inom några år höja försvarsanslaget till 1,5 % av bruttonationalprodukten (BNP) – ett faktum som knappast observerats i den svenska för­svarsdebatten. Detta samtidigt som återupptagandet av politiska diskussioner i […]

En svensk ”stand-off förmåga”

Sverige behöver ett långräckviddigt konventionellt missilsystem där ett exempel på vad som avses är det amerikanska luft till marksystemet JASSM som bl a Finland anskaffat. Foto: US Air Force. Det svenska försvaret saknar förmåga att med hög precision bekämpa högvärdiga angriparmål på stora avstånd (stand-off förmåga). En sådan förmåga framstår som en allt centralare komponent i […]

Vara granne med en ond makt

Marskalken av Finland, Gustaf Mannerheim, symbolen för en framgångsrik kamp mot en antagonistisk stormaktsgranne. Foto: Helmut Laxin, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=1653135. Finland gjorde rätt med sitt väpnade motstånd för åttio år sedan? Ja, naturligtvis var det rätt att försvara sig. Med de minst sagt ojämna styrkeförhållandena var det ett krigsårens ryktbara särfall. När Stalins arméer vällde […]

Förmågeglapp

Reflektion
Den 03DEC2019 publicerade Totalförsvarets forskningsinstitut en nyutgåva av dess återkommande rapport, ”Rysk militärförmåga i ett tioårsperspektiv”. Detta inlägg kommer belysa två faktorer i den tidigare nämnda rapporten och utveckla dessa i förhållande till den försvarspolitiska diskussion som nu pågår kring anslagsmängden inför det stundande försvarsbeslutet. Det finns sannolikt skäl för att återkomma till den nyss publicerade rapporten, i senare inlägg och aspekter, då fler intressanta faktorer berörs i den.
Den första intressanta faktorn är att enligt FOI har Ryssland nu, 2019, uppnått förmågan att kunna initiera ett regionalt krig. Det skall jämföras mot tidigare antaganden när Ryssland enbart antogs kunna föra ett lokalt krig. Denna förmågeökning har Ryssland lyckats uppnå på 8 år, mellan 2011-19.1Beskrivningen FOI använder av regionalt krig är flera nationer som strider i en region i världen där striden sker mellan nationer eller koalitioner vilket t.ex. skulle kunna vara en väpnad konflikt mellan Ryssland och flertalet stater eller koalitioner i Europa.2Detta korrelerar i stora drag med de ryska väpnade styrkornas definition av ett regionalt krig.3 För att kunna genomföra ett regionalt krig gör FOI bedömningen att det av Ryssland krävs, flertalet kombinerade armékårer, mariner och luftförsvarsarméer.4
Den andra intressanta faktorn FOI tar upp är att huvuddelen av den ryska militära förmågan finns i dess västra geografiska område,5 i praktiken Rysslands västra militärdistrikt (MD V) vilket i sig inte är någon nyhet. Dock skall kraftsamlingen av de mest kvalificerade och kapabla förbanden även genomförts till MD V.6 Vad som även är intressant att notera i FOI rapport är den tydliga ökningen av s.k. bataljonsstridsgrupper (BSG) som skett, enligt FOI skall det 2019 finnas totalt 52 BSG i MD V.7 Vilket skall jämföras med ett antagande av CSIS från 2016 att Ryssland då hade 22 BSG inom MD V.8 Vilket innebär mer än en fördubbling på tre år av förband som med mycket kort varsel är gripbara för att kunna påbörja lösande av uppgift.9 FOI uppskattar att de 52 BSG i MD V omfattar ca. 36-47,000 soldater.10
Vad innebär då detta? Först och främst måste det klargöras att det är en markant skillnad mellan att inneha en förmåga, såsom kunna initiera ett regionalt krig, kontra viljan att genomföra det. Detta kan exemplifieras med den danska militära underrättelsetjänstens riskvärdering publicerad 29NOV2019. Där de gör bedömningen att det är osannolikt att Ryssland skulle påbörja offensiva operationer mot de baltiska staterna eller något annat land i Danmarks närområde, om det skulle kunna medföra en höjd risk för direkt militär konfrontation med NATO,11 vilket det sistnämnda, i skrivande stund, får anses vara troligt skulle ske om Ryssland skulle angripa t.ex. de baltiska staterna.12
Däremot finns alltid risken att t.ex. en incident uppstår maa. den förhöjda militära aktiviteten i vårt närområde vilket snabbt kan eskalera bortom en incident till en väpnad konflikt. Där själva eskalationen underbyggs av de spänningar som det negativa säkerhetsläget har utvecklat i vårt direkta närområde. I det negativa säkerhetsläget ingår t.ex. att de baltiska staterna ser ett ryskt militärt hot mot sitt territorium, men även en generellt ökad insikt bland de övriga Natoländerna om en rysk förmåga och vilja att i vissa situationer använda militära maktmedel för att nå politiska mål.13 Emedan Ryssland även ser ett militärt hot mot sig, då de enligt den danska militära underrättelsetjänsten ej ser det som uteslutet att en väpnad konflikt med NATO kan inträffa antingen i anslutning till eller på tidigare sovjetiskt territorium.14 Hur stor sannolikheten är för att en incident eskalerar bortom kontroll går inte att kvantifiera. Utan det handlar snarare om att möjligheten finns och det mer är slumpen som styr utgången av den.
Dock innebär säkerhetspolitik bl.a. att kunna skapa trösklar för att skydda sig, vad som nu går att konstatera utifrån FOI rapport är att Ryssland troligtvis besitter en hög förmåga då de bedöms kunna initiera ett regionalt krig, där även förmågan att kunna utkämpa ett regionalt krig mot NATO i Europa bedöms som goda av FOI.15 Varvid följande skrivelse i Försvarsmakten svar till Försvarspolitisk proposition 2021-25, ”Även om merparten av Försvarsberedningens förslag kan genomföras så nås inte den tröskeleffekt som Försvarsberedningens förslag skulle innebära fullt ut”,16 får anses vara något olycksbådande.
Detta skulle kunna innebära i händelse av ett eskalerande händelseförlopp eller konflikt i vårt närområde, dels att vi ej har en tillräcklig tröskeleffekt för att antingen själva eller tillsammans med andra verka konfliktdämpande, dels att vi ej har vad som kan bedömas vara en adekvat försvarsförmåga i händelse av en väpnad konflikt. Där det sistnämnda eventuellt kan indikeras utav Danmarks Försvarsminister, Trine Bramsen, uttalande V947. Där hon framförde att om Sverige eller Finland skulle bli utsatta för ett överraskande angrepp av Ryssland, måste Danmark vara beredd att hjälpa till och försvara de två länderna mot såväl fysiska angrepp som cyberangrepp,17 ett uttalande som blir något intressant mtp. den danska Försvarsmaktens storlek och vår egen.18
Vad avser Trine Bramsens uttalande är det även intressant att notera hur det divergerar gentemot den danska militära underrättelsetjänstens skrivelse att ett väpnat angrepp som inleds av Ryssland mot något land i Danmarks närområde ansågs som mer eller mindre osannolikt. Dock gjorde hon sitt uttalande två veckor innan den danska militära underrättelsetjänstens riskvärdering publicerades. Varvid hon eventuellt ej varit delgiven den slutsatsen.
Utifrån den höjda ryska militära förmågan och den säkerhetspolitiska osäkerhet som råder och troligtvis kommer råda framgent samt eventuellt öka, dels lokalt, dels globalt. Blir den enkla slutsatsen att Försvarsberedningens förslag bör genomförs fullt ut. Varvid själva diskussionen om att kalla in Försvarsberedningen igen eller inte,19 blir irrelevant, utan snarare handlar det om att säkerställa att de finansiella medlen finns för att genomföra förslaget. Tillförs inte dessa medel vilket Sveriges Statsminister, Stefan Löfven, var tydlig med ej kommer ske,20får det ses som troligt att det fortsatt kommer råda ett s.k. förmågeglapp i vår förmåga att dels skapa en trovärdig tröskeleffekt, dels inneha en adekvat försvarsförmåga. Detta förmågeglapp riskerar även att öka i en allt mer osäker omvärld, såväl lokalt som globalt.
Avslutningsvis, den ryska förmågehöjning som har skett är inte att betrakta som något oväntat. Vad som dock får anses vara något oväntat är den oförmåga många i beslutande positioner i de västliga länderna har haft, och i många fall fortfarande har, i att ta till sig denna förmågeökning och eventuella innebörder av den.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Altinget 1(Danska)
Center For Strategic & International Studies 1(Engelska)
Dagens Nyheter 1(Svenska)
Forsvarets Efterretningstjeneste 1(Danska)
Försvarsmakten 1, 2(Svenska)
Reuters 1(Engelska)
Rysslands Försvarsministerium 1(Engelska)
Svenska Dagbladet 1(Svenska)
Totalförsvarets forskningsinstitut 1(Engelska)
Valstybes Saugumo Departementas 1(Engelska)
The International Institute for Strategic Studies. The military balance. London: The International Institute for Strategic Studies, 2019.
Slutnoter
1Oxenstierna, Susanne. Westerlund, Fredrik. (eds). Russian Military Capability in a Ten-Year Perspective – 2019. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2019, s. 4, 19.
2Ibid. s. 65.
3Ministry of Defence of the Russian Federation. Mission and Objectives of the Russian Armed Forces. 2019. http://eng.mil.ru/en/mission/tasks.htm(Hämtad 2019-12-03)
4Oxenstierna, Susanne. Westerlund, Fredrik. (eds). Russian Military Capability in a Ten-Year Perspective – 2019. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2019, s. 65.
5Ibid. s. 19.
6Ibid. s. 43.
7Ibid. s. 39.
8Hicks, Kathleen H. Conley, Heather A. Evaluating Future U.S. Army Force Posture in Europe: Phase I Report. New York: Center For Strategic & International Studies, 2016, s. 2.
9Valstybes Saugumo Departementas. National Security Threat Assessment. 2017. Vilnius: Valstybes Saugumo Departementas, 2017, s. 6.
10Oxenstierna, Susanne (eds). Westerlund, Fredrik (eds). Russian Military Capability in a Ten-Year Perspective – 2019. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2019, s. 39.
11Forsvarets Efterretningstjeneste. Efterretningsmæssig Risikovurdering 2019. København: Forsvarets Efterretningstjeneste, 2019, s 25.
12Reuters. Plucinska, Joanna. NATO will respond to any attack on Poland or Baltics: Stoltenberg. 2019. https://www.reuters.com/article/us-nato-summit-stoltenberg-poland/nato-will-respond-to-any-attack-on-poland-or-baltics-stoltenberg-idUSKBN1Y70MC(Hämtad 2019-12-03)
13Försvarsmakten. Försvarsmaktens underlag för försvarspolitisk proposition 2021–2025. Bilaga 1. Stockholm: Försvarsmakten, 2019, s. 12.
14Forsvarets Efterretningstjeneste. Efterretningsmæssig Risikovurdering 2019. København: Forsvarets Efterretningstjeneste, 2019, s. 8.
15Oxenstierna, Susanne. Westerlund, Fredrik. (eds). Russian Military Capability in a Ten-Year Perspective – 2019. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2019, s. 67.
16Försvarsmakten. Försvarsmaktens underlag för försvarspolitisk proposition 2021–2025. Stockholm: Försvarsmakten, 2019, s. 2.
17Altinget. Krog, Andreas. Trine Bramsen: Vi skal være parat til at hjælpe Sverige og Finland. 2019. https://www.altinget.dk/artikel/bramsen-vi-skal-vaere-parate-til-at-hjaelpe-sverige-og-finland(Hämtad 2019-12–03)
18The International Institute for Strategic Studies. The military balance. London: The International Institute for Strategic Studies, 2019, s. 100-101, 150-152.
19Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Besked om försvarsberedning dröjer. 2019. https://www.dn.se/nyheter/besked-om-forsvarsberedning-drojer/(Hämtad 2019-12-03)
20Svenska Dagbladet. Wallberg, Peter. ÖB kan inte räkna med ännu mer pengar. 2019. https://www.svd.se/ob-kan-inte-rakna-med-mer-pengar(Hämtad 2019-12-03)

Vinterkriget var oundvikligt

Vinterkriget debatteras åter inför 80-årsminnet av den unga republiken Finlands hårdaste prövning.[1] Finländarnas bild av det kriget har i allt väsentligt bestått. Från ryskt håll tog man på sig ansvaret först efter kalla krigets slut. I maj 1994 förklarade president Jeltsin i Kreml att ”angreppet var Stalins brott mot Finland”. Men nu höjs även i […]

Krypterade förbindelser

Reflektion
Tisdagen den 19NOV2019 träffades de nordiska försvarsministerna i Stockholm, på Karlberg slott, inom ramen för det nordiska försvarssamarbetet Nordefco (Nordic Defence Cooperation). Vid mötet deltog även representanter från de baltiska staterna, Nederländerna, Polen, Storbritannien och Tyskland samt Natos högste militära befälhavare i Europa (SACEUR).1 Vid detta möte framkom en intressant detalj vilket skulle kunna spegla det säkerhetsläge som nu råder.
I Regeringskansliets pressmeddelande från mötet framgår att, ”Vid mötet enades försvarsministrarna från de nordiska länderna om en mekanism för kriskonsultationer och informationsutbyte mellan försvarsdepartementen som kan användas i händelse av kris eller konflikt”.2 Vad detta innebar rent praktiskt förtydligades under en intervju i Sveriges Television med Sveriges Försvarsminister Peter Hultqvist. Enligt försvarsministern skall de nordiska länderna kunna genomföra krypterade video- och telefonsamtal. Enligt Peter Hultqvist medger detta att de nordiska länderna snabbt kan samordna och koordinera ett agerande, i händelse av en kris eller konflikt.3
Detta är dock inget nytt. Under inledningen av 1980-talet skall Sverige även upprättat hemliga och krypterade sambandsförbindelser mellan Danmark och Norge, detta för att inte behöva gå via ambassaderna eller andra kanaler. Tanken var att detta sambandsnät skulle användas vid en allvarlig kris eller konflikt i närområdet. Dock kom möjligheten till en kapning av SAS flygplan, då de tre berörda länderna ägde bolaget, nyttjas som ”svepskäl” för att kunna upprätta denna förbindelse. Det egentliga skälet var svensk oro kring den sovjetiska rustningarna som skedde under den aktuella perioden.4
Vad som särskilt bör noteras är att denna sambandslinje mellan de tre statsledningarna även upprättades under en period med kraftigtförsämrat säkerhetsläge i vårt närområde under det s.k. ”kalla kriget”.5 Den krypterade sambandslinjen förefaller därefter vid någon tidpunkt avvecklats mellan de tre länderna, i och med att den den nu återigen upprättas.6 Men numera inkluderas även Finland och inte enbart Danmark samt Norge som förr. Detta skulle möjligenkunna indikera att säkerhetsläget vi nu befinner oss i har likheter med den första halvan av 1980-talet under det s.k. ”kalla kriget”. Då det var då Sverige ansåg att ett dylikt sambandsbehov fanns, likt det nu gör.
Att säkerhetsläget har försämrats har den parlamentariska försvarsberedning fastslagit då den säger att ”ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas”.7 Dock förefaller själva omfattningen av försämringen ej delges, utan snarare konstateras det varje år att det antingen råder ett försämrat säkerhetsläge eller att det har försämrats än mer vid olika uttalanden. Varvid någon form av referensram bör delges av Regeringen som möjliggör att en förståelse skapas kring det begrepp som de framför i form av ”försämrat säkerhetsläge”.
Danmarks Försvarsminister, Trine Bramsen, gjorde även under denna vecka (V947) ett intressant uttalande inom ramen för det försämrade säkerhetsläget, ett uttalande som ej förefaller uppmärksammats av svensk media. Den danska försvarsministern framförde att Danmark måste vara bered att försvara Sverige eller Finland exempelvis i händelse av ett ryskt överraskande angrepp mot de båda länderna.8 Vilket som minst ger en indikation kring vilken form av angrepp som ses av Danmark som mest trolig mot Sverige eller Finland. Det skulle möjligen även kunna indikera en tyngdpunktsförskjutning i från det som främst diskuterats från 2014 och framåt, ett möjligt ryskt angrepp mot de baltiska staterna.
Avslutningsvis, detta inlägg försöker belysa en möjlig kontext till varför krypterade förbindelser återigen har upprättats i Norden. Vilket får anses vara det intressanta och inte enbart konstatera att de återigen finns, utan kontexten till varför de finns och vad det faktiskt innebär i förlängningen får anses utgöra det intressanta.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Altinget 1(Danska)
British Broadcasting Corporation 1(Engelska)
Nationalencyklopedin 1(Svenska)
Regeringskansliet 1(Svenska)
Sveriges Television 1, 2(Svenska)
Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011.
Slutnoter
1Regeringskansliet. Stärkt nordisk dialog och informationsutbyte i händelse av kris och konflikt – summering av försvarsministermöten den 19–20 november. 2019. https://www.regeringen.se/artiklar/2019/11/starkt-nordisk-dialog-och-informationsutbyte-i-handelse-av-kris-och-konflikt—summering-av-forsvarsministermoten-den-1920-november1/(Hämtad 2019-11-24)
2Ibid.
3Sveriges Television. Söderlund, Andreas. Här är telefonen som ska rädda Sverige om krisen kommer. 2019. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/efter-ryska-provokationerna-har-ar-nordens-nya-kristelefon(Hämtad 2019-11-24)
4Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011, s. 140-141.
5British Broadcasting Corporation. Hollingham, Richard. The war game that could have ended the world. 2018. https://www.bbc.com/future/article/20181108-the-wargame-that-could-have-ended-the-world(Hämtad 2019-11-24)
Nationalencyklopedin. Kalla kriget: Nya motsättningar. 2019. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kalla-kriget/nya-motsättningar (Hämtad 2019-11-24)
6Sveriges Television. Söderlund, Andreas. Här är telefonen som ska rädda Sverige om krisen kommer. 2019. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/efter-ryska-provokationerna-har-ar-nordens-nya-kristelefon(Hämtad 2019-11-24)
7Sveriges Television. Wicklén, Johan. Försvarsberedningen föreslår fyra nya regementen. 2019. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/forsvarsberedningen-foreslar-fyra-nya-regementen(Hämtad 2019-11-24)
8Altinget. Krog, Andreas. Trine Bramsen: Vi skal være parat til at hjælpe Sverige og Finland. 2019. https://www.altinget.dk/artikel/bramsen-vi-skal-vaere-parate-til-at-hjaelpe-sverige-og-finland(Hämtad 2019-11-24)

Hög initialeffekt – men sedan?

Under det kalla kriget cirkulerade en hel del begrepp i Flygvapnet. Några föreföll vara nästintill outslitliga och återanvändes ofta. Ett av dem var att flygstridskrafterna skulle verka med ”hög initialeffekt och med bibehållen uthållighet”. Hög initialeffekt var möjlig tack vare hög beredskap, t ex incidentberedskap och med fyra värnpliktsomgångar varje år. Uthålligheten möjliggjordes med ett väl […]

Ny bit i försvarsbeslutspusslet

När ÖB och Försvarsmaktens GD klev fram på pressträffen för att beskriva resultatet av det regeringsuppdrag myndigheten hade lämnat in tidigare under dagen, hade det redan mullrat ett tag. Från politiskt håll har man slitit för att få till pengatillskott och arbetat lång tid med den framtida utformningen av försvaret – ett arbete som nu […]

Sverige och de baltiska staternas säkerhet

Efter den ryska revolutionen och freden i Brest-Litovsk 1918 utropade de tre baltiska staterna sin självständighet. Härvid påverkades man av utvecklingen i Polen och Finland. Oberoendet gick inte att realisera utan strid. Rådsryska förband och deras lokala allierade, nationella styrkor och utländska, speciellt tyska frikårer men även finska förband och en del svenska frivilliga, slogs […]

Stuprör, hängrännor och spindelväv

Jag lovade i det föregående inlägget att återkomma till en tvärvetenskaplig fundering om totalförsvar och samhällssäkerhet och även till de efterfrågade hängrännorna mellan stuprören i statens förvaltning. Detta inlägg handlar om hur svensk organisationskultur i allmänhet och förvaltningskultur i synnerhet är stadd i förändring och hur vi kan använda det till vår fördel i syfte […]