Regionalförsvar

av Jacob Fritzson Regionalförsvarsförbanden bör bl a ha god förmåga att bekämpa stridsfordon. Foto: Jimmy Croona, Försvarsmakten. I försvarsberedningens senaste rapport föreslår denna att det skapas ett antal territoriella skytteförband. Deras uppgift ska vara att försvara, skydda och bevaka viktiga områden och objekt. De ska organiseras som antingen skytteförband samt som stabs-, understöds- och underhållsförband. Beredningen […]

Tillit, det omätbara och omåttligt mätande

av Fredric Westerdahl Försvarsmakten består av människor med omvittnat god lojalitet. Framförallt lojalitet mot vårt uppdrag att försvara Sverige. Vi har tillsammans fördelen av ömsesidig tillit mellan ledare och ledda. Medarbetare blir likväl stundom frustrerade när de ska hantera motstridiga bestämmelser och styrsignaler och gör då så gott det går. Är graden av detaljstyrning för […]

Globalism versus nationalism i svensk säkerhetspolitik

av Lars Holmqvist Sverige har för närvarande, i likhet med många andra Västländer, ett stort och växande problem i form av splittring och polarisering inom samhället. Inte alla har tagit till sig allvaret i detta. Det innebär att trots att en hel del försök faktiskt görs för att motverka polariseringstendenserna omkring oss så bidrar andra […]

Försvarsberedningen – några kommentarer

av Karlis Neretnieks Nedanstående inlägg är en bearbetad och utvidgad version av den jag publicerade på min blogg www.karlisn.blogspot.se den 15 maj. KN Försvarsberedningen har, i mina ögon, levererat en i allt väsentlig bra och väl genomarbetad rapport. Förhoppningsvis kommer huvuddelen av de föreslagna åtgärderna kunna genomföras. Det trots de just nu pågående politiska piruetterna […]

Det ökande glappet

Reflektion
Under den gångna veckan, V920, publicerade försvarsberedningen sin rapport ”Värnkraft”. Försvarsberedningens rapport kom dock överskuggas av de borgerliga partiernas avhopp i det absoluta slutskedet av försvarsberedningens arbete. Avhoppet skedde maa. avsaknaden av garantier kring en stabil finansiering av de föreslagna åtgärderna i försvarsberedningens rapport. Beredningens rapport och slutsatser kommer beröras i ett antal inlägg på denna blogg under året. Detta inlägg kommer dock beröra hotbild och finansiering.
Sedan 2014 har retoriken från myndigheter, statsråd och regering varit att det råder ett försämrat/förändrat säkerhetsläge/normalläge. Detta säkerhetsläge/normalläge tas årligen upp vid olika myndighetsrapporter och sammankomster som s.k. talepunkter från statsråd. Således kan en slutsats bli att säkerhetsläget kontinuerligt förändras till de sämre (vilket även förefaller vara våra grannländers slutsats mtp. dess ökade försvarsanslag). Dock uteblir substantiella satsningar som förändrar t.ex. Försvarsmaktens s.k. insatsorganisation, då den fortsatt är densamma i numerär samt organisering som under tidpunkten när Försvarsmaktens implicita huvuduppgift var att genomföra olika former av operationer inom ramen för utlandstjänst och inte nationellt försvar.
Våra grannländer följer noggrant utvecklingen i Sverige, men även mer fjärran länder då Sveriges geografiska position gör oss till ett nyckelområde i den nu pågående intressekonflikten d.v.s. Sverige utgör både ett geo- och militärstrategiskt viktigt område för betydligt fler länder och intressenter än oss själva. Dessa uteblivna satsningar kring en stats mest basala områden, skyddet av dess egna territorium och medborgare, med en retorik kring ett kontinuerligt försämrat säkerhetsläge får anses urholka trovärdigheten kring staten Sveriges förmåga att upprätthålla sin integritet.
De konkreta åtgärderna som går att konstatera under de senaste åren är att en rad bilaterala avtal ingåtts inom säkerhetsområdet, samt att ett antal multilaterala till del fördjupats. Dock utgöra inte dessa avtal, officiellt, någon säkerhetsgaranti utan de medger att nationen Sverige kan ta del av erfarenheter, genomföra övningar m.m. Ur ett raljant perspektiv skulle de gå att säga att staten Sverige snärjer in sig i otaliga samarbeten som inte ger något, men på ytan ser de bra ut i förhållande till ett försämrat säkerhetsläge. Således skulle de gå att säga att säkerhetssamarbeten är som opium för folket.
I detta perspektiv skulle NATO förespråkare kunna säga låt oss gå med i NATO. Dock vill jag hävda att NATO utgör inte den säkerhet och garant för säkerhet som vill påskinas, vilket kommer beröras på denna blogg i ett senare inlägg. Den enda garantin för NATO kollektiva säkerhetsgaranti, artikel 5, gentemot en högteknologisk motståndare vid högintensiv strid, just nu, får anses vara förmågan att kunna påverka en motpart med kärnvapen. Vilket i grunden beror på den ökade mängden medlemmar i alliansen vilket ökar storleken på arean som skall kunna försvaras. Således tar en stat inte med sig något i den kollektiva försvarsförmågan urholkas gradvis trovärdigheten i den kollektiva säkerhetsgarantin. Detta innebär om Sverige skulle gå med i NATO, krävs det en omfattande upprustning maa. av vår stora land- och sjöarea. Vilket i förlängningen innebär att oaktat NATO medlemskap eller ej krävs det att vår egen försvarsförmåga kraftigt måste ökas.
Därmed har staten Sverige blivit en s.k. ”säkerhetskonsument”. Vårt geo- och militärstrategiska läge samt vår oförmåga att omhänderta det, har gjort att vi just nu parasiterar på andras förmåga att kunna försvara oss. Dock kommer det för eller senare en brytpunkt då varken de runt i kring oss kan försvara oss, ej än mindre vill göra det. Varvid det krävs att vi, Sverige, måste agera för att kunna vara trovärdig. Under det s.k. kalla kriget utgjorde Sverige det s.k. nordvästra flankskyddet, vilket vi fortsatt borde kunna göra med vår nuvarande ekonomiska förmåga. Därav anser undertecknad att vår integritet som en trovärdig stat kan vara på väg att urholkas i det internationella sammanhanget, om vi inte agerar i denna säkerhetsfråga.
Då vi, Sverige, ej förefaller kunna omhänderta denna uppgift innebär det i förlängningen att vi riskerar bli en vasallstat för endera part i den nu pågående säkerhetskonflikten. Det vill säga klarar vi ej av att upprätthålla vår egen integritet blir vi påverkansbar. Vilket i förlängningen innebär att någon annan kommer diktera de säkerhetspolitiska villkoren för oss. Således bör den parlamentariskt tillsatta kommissionen avseende Sveriges försvarsförmåga åhöras. Sammantaget innebär detta att stunden är kommen för våra folkvalda att se sanningen i vitögat avseende det s.k. försämrade säkerhets- och normalläget, som så ofta anföras av dem.
Have a good one! // Jägarchefen

Försvarsberedningens rapport – ett första intryck

En första (snabb) genomläsning ger en blandad bild. Här mina spontana intryck. Först några övergripande kommentarer därefter vissa detaljsynpunkter. Det är ett gediget arbete som utförts. Genomförs beredningens förslag kommer Sveriges försvarsförmåga…

Avd IV sammanträder 15 maj

Kungl Krigsvetenskapsakademiens avdelning IV sammanträder onsdagen den 15 maj 2019 kl 15.30–16.15 på Försvarshögskolan, Drottning Kristinas väg 37. Lokal: Granatkastaren, plan 3 (ligger utanför sektionerat område, ingen besöksbricka erfordras). Dagordning Sammanträdet öppnas (Ordf) Föregående avdelningsmötes protokoll (Sekr) Val av avdelningsfunktionärer (Valber) Disk kring bifogade förslag (3) till uppdaterade processer i akademien (Ordf) Orientering SES (Ordf) […]

Något om tavelförsäljare

Reflektion
Ett av de mer flitigt diskuterade företeelserna under den senare delen av det s.k. kalla kriget i Sverige torde varit de s.k. ”tavelförsäljarna”. Historien kring ”tavelförsäljarna” har sin början under 1970-talet, när Sverige valde att avskaffa visumtvånget för polska medborgare och Polen lättade på sina hårda utreseregler. Detta kom föranleda att bl.a. polska studenter tog sig till Sverige för att tjäna västvaluta, för att senare kunna växla dessa till polsk valuta och därmed mångdubbla sin vinst. I slutet av 1970-talet börjar polska medborgare genomföra försäljning av tavlor i ett antal svenska städer, marknaden kom relativt snabbt att mättas varvid några grupper med polska försäljare började sälja på den svenska landsbygden.1
De polska tavelförsäljarnas verksamhet på den svenska landsbygden förefaller väckt den svenska polisens misstänksamhet. Detta kom föranledda att säkerhetspolisen den 07NOV1979 genomförde ett tillslag mot en grupp tavelförsäljare vid en stugby i Tidaholm men även mot en kontorslokal i Stockholm. Bland det som beslagtogs hos tavelförsäljarna i Tidaholm fanns kartor med inritade markeringar som kunde misstänkas vara av militär betydelse. Kort därefter greps även en tavelförsäljer utanför Umeå, även där påträffades kartmateriel. Dock kunde ingen knytas till kartorna varvid samtliga släpptes. Enligt chefen för säkerhetspolisen vid det aktuella tillfället, Sven-Åke Hjälmroth, skulle det ej utgjort något tvivel om att de misstänkta bedrivit underrättelseverksamhet.2
Två år senare kom även ett ingripande genomföras av polisen. I detta fallet rörde det sig om två polska tavelförsäljare som agerat i anslutning kring ett mobiliseringsförråd samt en av flygvapnets ledningscentraler. Återigen beslagtogs kartunderlag där för totalförsvaret känsliga platser skall ha varit markerade. Utfallet i tingsrätten kom bli att åtalet avseende spionage ogillades dock fälldes de två polska tavelförsäljarna för bedrägeri och förseelse mot laget om rätt för utlänning och utländskt företag att idka näring i Sverige.3
Denna försäljningsverksamhet förefaller även fattat Försvarsmaktens intresse, då Sveriges Överbefälhavare 1984 valde att skicka ut enkätfrågor till Försvarsmaktsanställda där de ombads svara på om det fått besök av utländska tavelförsäljare. Resultatet av detta kom bli en handling avseende säkerhetshotande verksamhet mot flygvapnets anläggningar och dess personal. I denna handling kom långtgående slutsatser dras avseende tavelförsäljarnas verksamhet, där en var att verksamheten kunde indikera ett likvidationsprogram gentemot nyckelpersonal inom det svenska försvaret, såsom flygvapnets piloter. Dessa slutsatser kom dock två år senare att omarbetas till att det var mindre troligt att underrättelseverksamhet mot en viss personalgrupp eller enskild person hade bedrivits. Dock ansågs tavelförsäljningen kunna utgöra en säkerhetshotande företeelse genom den täckmantel för inhämtning som verksamheten erbjöd.4
Enligt en av de tidigare cheferna för den svenska säkerhetspolisens kontraspionage, Bengt Nylander, skall säkerhetspolisen vid ett tillfälle genomfört en grundlig utredning kring de s.k. polska ”tavelförsäljarna” och kommit fram till att de ejutgjorde något säkerhetshot. En annan polis verksam inom säkerhetspolisen vid den aktuella tidpunkten framför även en liknande åsikt. Vederbörande framför även ett antal intressanta synpunkter. För det första måste en underrättelsetjänst både vetat var t.ex. stridsflygarna bodde men även hur de såg ut för att kunna säkerställa att vederbörande de facto fanns på den aktuella adressen. I sådant fall måste ett register redan funnits upprättat kring de svenska stridsflygarna. Vederbörande tillägger även att någon information avseende fotografering av t.ex. stridsflygarna vid uppsökande verksamhet ej tillkommit säkerhetspolisen. För det andra måste det i sådant fall rört det sig om att kontrollera att uppgifterna över tiden stämde. För det tredje framför vederbörande även en intressant synpunkt i det orimliga kring den mängd stridsflygare och därmed personal som skulle behöva avsättas för att nedkämpa dessa i händelse av ett krigsutbrott. Avslutningsvis enligt denne person skall hela teoribildningen bakom de s.k. ”tavelförsäljarna” vara felaktig.5
Således förefaller synen på den s.k. ”tavelförsäljningen” inom ramen för den militära säkerhetsskyddsverksamheten vandrat från att det kunde röra sig om inhämtning kring olika installationer, till kartläggning av befattningshavare för en möjliglikvidering i händelse av en väpnad konflikt till att det ejutgjorde någon hotbild mot enskilda befattningshavare. Trots det förefaller Försvarsmakten ansett att de fanns en möjlighetatt inhämtning trots allt kunde genomföras inom ramen för försäljningen. Emedan säkerhetspolisen mer eller mindre förefaller förkastat teoribildningen att de polska tavelförsäljarna utgjorde någon form av säkerhetshotande verksamhet.
En intressant frågeställning uppstår dock huruvida samtliga som sålde tavlor eller andra varor de facto var från Polen eller ej. Detta får anses utgöra en öppen fråga. Då de som mötte försäljare i dörren, i den övervägande delen av fallen inte torde kunnat klarlägga om så var fallet eller ej vid den konversation som genomfördes. Varvid begreppet polsk ”tavelförsäljare” snarare kan anses utgöra ett ”epitet” på en försäljningsverksamhet, genomförd av en individ från någon av de östeuropeiska staterna under 1980-talet.
Varifrån kom då teorin om att de polska ”tavelförsäljarna” kunde ha något att göra med kartläggning och i sin tur med planläggning inför likvidering av bl.a. vissa svenska militära befattningshavare? Troligen uppstod teoribildningen från de uppgifter som den avhoppade GRU officeren Vladimir Rezun publicerade under 1980-talet kring GRU och de sovjetiska spetsnazförbanden, under pseudonymen Viktor Suvorov. Rezun valde att ”hoppa av” till Storbrittanien i juni 1978 under en kommendering i Schweiz.6Rezun publicerade 1983 en omfattande beskrivning kring de sovjetiska spetsnazförbanden. Detta sammanfaller väl i tid med de s.k. polska ”tavelförsäljarna”. Dock nämner Rezun inget om likvidering av t.ex. stridsflygare i sin text, utan det han berör är högre civila och militära befattningshavare. Enligt Rezun skall de sovjetiska spetsnazbrigaderna haft ett särskild avdelat kompani med uppgiften att nedkämpa dessa befattningshavare.7 Varvid det får ses som rimligt att den svenska militära säkerhetstjänsten influerades kring detta i sin första analys avseende de s.k. ”tavelförsäljarna”.
I det föreläsningsunderlag, avseende sovjetiska spetsnazförband, som finns att tillgå från den sovjetiska generalstabsakademin hos den amerikanska underrättelsetjänstens historiska arkiv, framkommer inga uppgifter att de sovjetiska spetsnazförbanden hade till uppgift att nedkämpa särskilda befattningshavare. Däremot framkommer det att inom de sovjetiska spetsnazbrigaderna fanns en särskilt avdelad enhet som skulle lösa uppgifter på order av den sovjetiska ledningen och högre sovjetiska militära staber, här kan antas staber ovan front nivå. Personalen ingående i denna enhet utbildades även inom de områden som sovjetiska underrättelseofficerare skulle behärska.8Denna särskilt avdelade enhet hos de sovjetiska spetsnazbrigaderna skulle möjligen kunna korrelera mot det avdelade kompani Rezun beskriver.
Att Sovjetunionen kunde tänka sig att nyttja specialförband för att nedkämpa högre befattningshavare visade sig ffa. vid invasionen av Afghanistan 1979. Detta skulle eventuellt kunna förklara viss uppsökande verksamhet av högre svenska civila och militära befattningshavare som eventuellt genomfördes under mitten av 1980-talet i Sverige.9 Varvid det får ses som möjligtatt en viss planläggning kan ha funnits för att nedkämpa högre civila och militära befattningshavare även i Sverige i händelse av en väpnad konflikt. Här skulle således historien kring hotbilden mot stridsflygare kunnat få sitt slut d.v.s. det fanns ingen hotbild från specialförband mot dem. Men som allt annat finns det oftast en fortsättning på en historia.
I Mark Urbans bok, utgiven 2018, om den utväxlade ryska GRU officeren Sergej Skripal framkommer en uppgift om att Skripal skall ha ingått i en grupp med sovjetiska spetsnaz soldater/operatörer som skall ha nedkämpat ett okänt antal Afghanska piloter enl. Skripal 1978 emedan Urban anser 1979.10 Huruvida dessa uppgifter stämmer har ej gått att klarlägga, trots en relativt omfattande sökning både i den amerikanska underrättelsetjänstens avhemligade arkiv men även bland olika internationella dagstidningars historiska arkiv. Skripal kan mycket väl farit med osanning kring det hela, dock bör man då ställa sig frågan varför, för det är en ytterst begränsad del i boken denna uppgift berör. Härvid uppstår en intressant frågeställning, om denna uppgift stämmer är det då något som kom den svenska underrättelse- och säkerhetstjänsten till känna under 1980-talet och i sådant fall kom det att spela in i den initiala bedömningen avseende hotbilden från de s.k. ”tavelförsäljarna”?
Avslutningsvis, att den övervägande delen av de s.k. ”tavelförsäljarna” ej genomförde någon inhämtningsverksamhet torde accepteras av de flesta. Viss del kan möjligen utgjort uppsökande verksamhet för att klarlägga förhållande kring militära eller civila befattningshavare eller fysiska installationer. Att samtliga stridsflygare fysiskt skulle kartlagts på endera sätt får anses orimligt. Skulle dock Skripals uppgifter stämma kan det ses som möjligt att t.ex. vissa högre befattningshavare såsom divisionschefer bl.a. inom den s.k. ”Attackeskadern” kan ha kartlagts. Där syftet möjligenkan ha varit för att nedkämpa dessa vid inledningen av en ev. väpnad konflikt för att uppnå något form av övertag.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Central Intelligence Agency 1(Engelska)
The Guardian 1(Engelska)
Andersson, Lennart. Svenskt flyg under kalla kriget. Stockholm: Medström, 2016.
Göransson, Mattias. Björnen kommer: Om ryssrädsla, mönsterseende och militära misstag. Falun: Scandbook, 2017.
Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011.
Robertson, William G. (red). Block by Block: The Challenges of Urban Operations. Fort Leavenworth: U.S. Army Command and General Staff College Press, 2003.
Urban, Mark. The Skripal files: the life and near death of a Russian spy. London: Macmillan, 2018.
Slutnoter
1Andersson, Lennart. Svenskt flyg under kalla kriget. Stockholm: Medström, 2016, s. 229, 231-232.
2Ibid. s. 233-235.
3Ibid. s. 235-237.
4Ibid. s. 239.
5Göransson, Mattias. Björnen kommer: Om ryssrädsla, mönsterseende och militära misstag. Falun: Scandbook, 2017, s. 231-233.
6The Guardian. Harding, Luke. ‘Will they forgive me? No’: ex-Soviet spy Viktor Suvorov speaks out. 2018. https://www.theguardian.com/world/2018/dec/29/ex-soviet-spy-viktor-suvorov(Hämtad 2019-05-13)
7Suvorov, Viktor. ’Spetsnaz: The Soviet Union’s Special Forces’, Military Review, vol. 64, no. 3, 1984, s. 30-46.
8Central Intelligence Agency. USSR General Staff Academy Lesson: Spetsnaz Forces and Means in a Front Offensive Operation. Washington DC: Central Intelligence Agency, 1987, s. 5.
9Robertson, William G. (red). Block by Block: The Challenges of Urban Operations. Fort Leavenworth: U.S. Army Command and General Staff College Press, 2003, s. 291-292, 296-309.
Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011, s. 267.
10Urban, Mark. The Skripal files: the life and near death of a Russian spy. London: Macmillan, 2018, s. 22-23.

Artificiell intelligens och försvarsplanering

av Johan Althén Bild: Shutterstock.com I skrivande stund pågår debatten kring hur användandet av artificiell intelligens (AI) kan och ska påverka den militära utvecklingen. Bland annat på denna blogg; exempelvis inom ramen för både militär träning eller AI i kombination med farorna av ett uppkopplat samhälle. Många diskussioner avhandlar risken med att överlämna beslutsmandatet till […]

Något om operativ chock

Sammanfattning
Ett av de mer undanskymda diskussionsämnena i den svenska säkerhetsdebatten får anses vara begreppet operativ chock, trots att detta har en normerande skrivning i den nu gällande militärstrategiska doktrinen från 2016. Trots denna normerande skrivning förefaller den ha ytterst lite påverkan, trots den möjliga påverkan metoden skulle kunna ha mot Sveriges samlade motståndskraft. Ytterst syftar den operativa chocken till att uppnå ett tillfälligt överläge för att nå ett snabbt avgörande i händelse av en väpnad konflikt.
Analys
I militärstrategisk doktrin från 2016 (MSD16) finns bl.a. följande text att läsa avseende de militärstrategiska utmaningarna och vad dessa innebär, ”det militära försvaret dimensioneras för att kunna verka under strategiskt överfall genom operativ chock”.1Detta inlägg syftar till att ge en beskrivning av vad begreppet ”operativ chock” kan innebära. Varför är då detta intressant? Skrivning kring operativ chock i MSD16 får anses vara normerande för Försvarsmakten, vilket får långtgående konsekvenser och själva begreppet operativ chock diskuteras ytterst lite i den svenska säkerhetsdebatten. Huruvida tolkningen av begreppet blir korrekt utifrån den svenska militärstrategiska kontexten är svårt att avgöra, då det ej finns någon förklaring till begreppet i MSD16. Vilket även är en stor anledning till detta inlägg.
I öppna officiella svenska militära skrifter är det svårt att finna något som beskriver begreppet operativ chock ingående. Det närmsta en möjlig beskrivning av begreppet undertecknad funnit, är en fotnot i militärstrategisk doktrin från 2002 (MSD02). I MSD02 beskrivs operativ chock på följande sätt, ”Systemchock är en utveckling av den ryska idén om operativ chock, Udar. Udar betyder närmast slag, anfall eller stöt och kom i deras operationskonst att avse att man genom ett (enda) slag skulle försätta motståndaren ur stridbart skick”.2Denna förklaring till begreppet är inte särskilt djupgående bortsett från att begreppet härstammar ur rysk operationskonst. Dock anger MSD02 Shimon Navehs bok, ”In Pursuit of Military Excellence: The Evolution of Operational Theory” som fördjupningslitteratur i det aktuella kapitlet där begreppet vidrörs.3 Vilket kan utgöra källa till ytterligare fördjupning avseende begreppet.
Likt MSD02 hävdar Naveh att operativ chock härstammar ur det ryska begreppet Udar. Naveh beskriver operativ chock med att ett system, fysiskt och moraliskt, inte längre kan fungera.4 Naveh beskriver tre olika metoder för att uppnå operativ chock. Den första metoden innebär att en motståndare splittras.5Den andra metoden innebär ett samtidigt angrepp över motståndarens hela yta.6 Den tredje metoden innebär påverkan av en motståndares tyngdpunkter. Det vill säga att identifiera en motståndares kritiska sårbarheter och där angripa denne.7 Navehs tolkning av begreppet Udarsom operativ chock samt att det skulle innefatta påverkan av ett system, har kraftigt ifrågasatts av Dr. Milan Vego,8 som får anses vara något av en nestor avseende operationskonst i västliga sammanhang.
Häri uppstår en intressant frågeställning, utgör begreppet ”operativ chock” en villfarelse? I sak kanske det ej har någon betydelse då själva innebörden som hitintills klarlagts av begreppet får anses utgöra ett troligt tillvägagångssätt för en angripare att tillämpa. Dock blir en angripares tillämpning svår att förstå om det ej finns någon substans i det hela. Det blir än farligare om det ej finns någon substans i begreppet, då det nyttjas som ett normerande ord syftande till att skapa inriktningar för t.ex. Försvarsmakten vilket nu förefaller vara fallet. Det kan antas att skrivningen i MSD16 utgår från Navehs definition d.v.s. att det är ett system som påverkas, då det som skrivs är att det militära försvaret, vilket kan likställas med ett system, skall dimensioneras för att kunna verka under operativ chock.
Kan det då finnas något som påminner om begreppet operativ chock utöver Navehs beskrivning? Navehs källor härstammar från sovjetiska militärteoretiker under 1930-talet,9 dessa källor anser Milan Vego ej beskriver det Naveh försöker förmedla.10 Sedan Naveh skrev sin bok och Milan Vego framförde sin kritik har en stor mängd handlingar avhemligats hos den amerikanska underrättelsetjänsten. En av dessa handlingar utgörs av ett föreläsningsunderlag från 1985 vid den sovjetiska generalstabsakademin avseende sovjetisk operationskonst. Denna handling skulle kunna utgöra ytterligare en infallspunkt kring begreppet operativ chock. Handlingen i sig är översatt från ryska till engelska,11 varvid det engelska ordet ”strike” får antas kunna innebära att Udar åsyftas.
Inledningsvis bör det noteras att, föreläsningsunderlaget trycker på vikten av att förstå den tilltänkta motståndaren för att kunna genomföra en adekvat operationsplanering. Därtill påtalas även vikten av att vapensystem samt förband organiseras på ett adekvat sätt för att kunna verka på det moderna slagfältet.12 Härvid kan vi anta att underrättelsetjänstens arbete var av stor vikt för Sovjetunionens förmåga att genomföra en adekvat operativ planering. Men även för att möjliggöra anpassning av förbandstypers uppbyggnad syftande till att nå en optimal effekt mot en motståndare.
Därefter är det värt att notera hur en operation beskrivs. En operation genomförs utifrån en enhetlig plan under en stridskraftsgemensam ledning i syfte att lösa operativ-strategiska och operativa målsättningar antingen längs en strategisk eller operativ riktning inom en föreskriven tidsrymd. Operationen består av den samlade mängden strider som är koordinerade i tid, rum och prioritetsordning. Det påtalas även att det operativa tempot på det moderna slagfältet kommer vara markant högre än under det andra världskriget.13
Slutligen framkommer det i föreläsningsunderlaget att i händelse av en väpnad konflikt, skulle Sovjetunionen inleda sina stridigheter med ett massivt första anfall. Vad som kan antas vara Udar beskrivs som en delkomponent i en operation där mark-, flyg- och marinförband men även de strategiska robottrupperna kan användas. Syftet är att under en väldigt kort tidsrymd utsätta en motståndare för ett omfattande angrepp. Fokus förefaller främst varit med nyttjande av robotsystem samt flygstridskrafter men även markförband skulle kunna nyttjas.14 Vad avser det sistnämnda kan det möjligen utgöras av Spetsnazförband, då dessa utgjorde en resurs för att kunna verka i en fronts riktning,15 vilket kan antas utgjorts av operativ-strategisk eller strategisk riktning. De mål som skulle bekämpas i det första anfallet var koncentrationer av mark-, flyg- och marinförband.16
Ytterligare tre faktorer bör omnämnas från föreläsningsunderlaget. Det första är att samtliga operationsplaner skulle omfatta, dels strid med konventionella medel, dels kärnvapen. Detta då en väpnad konflikt kunde övergå från konventionell till nukleär eller vice versa.17 Den andra är faktorn är att överraskning och vad som kan antas vara Udar, sågs som två viktiga komponenter för operationens genomförande.18 Avslutningsvisär det intressant att notera, att inom ramen för en operationsplan skulle även hänsyn tas till psykologiska faktorer hos den presumtiva motståndaren, där vad som kan beskrivas som psykologisk krigföring skulle utövas mot motståndarens förband samt civilbefolkning.19 Där det sistnämnda kan ses som påverkan inom ramen för s.k. moraliska faktorer.20
Utgående från föreläsningsunderlaget avseende sovjetisk operationskonst från 1985, förefaller det funnits ett sovjetiskt koncept som avsåg att med ett massivt insättande av olika former av stridskrafter och vapensystem temporärt handlingsförlama en motståndaren vid inledningen av en operation. Vad som dock ej framkommer i föreläsningsunderlaget är om olika ledningsnivåer, militära som politiska även skulle påverkas. Vilket får anses vara en grundfaktor för att Navehs resonemang avseende påverkan av system skall kunna ses som giltigt.
Stämmer antagandet avseende nyttjande av spetsnazförband vid det initiala massiva insättandet av vapensystem och stridskrafter, får det ses som möjligt att även ledningsnivåer skulle påverkas, då en av uppgifterna de sovjetiska spetsnazförbanden hade var att kunna verka mot ledningsplatser.21 Ett av de inhämtningsbehov den sovjetiska underrättelsetjänsten såg framför sig som viktiga att besvara inför och vid start av en väpnad konflikt var bl.a. ledningsplatser.22 Utgående inhämtningsbehovet av den sovjetiska underrättelsetjänsten, får det ses som möjligtatt den inhämtande informationen avseende ledningsplatser skulle kunna nyttjas vid det initiala massiva insättandet av vapensystem och stridskrafter.
Sett till de mer aktuella sovjetiska dokumenten, kan det anses som möjligtatt Navehs teori om operativ chock som ett sätt att påverka ett system kan anses vara giltiga. Den sovjetiska operationskonsten förefaller under 1980-talet varit inriktad på att över ytan samordnat i tid med hjälp av ett massivt insättande av vapensystem och stridskrafter initialt påverka en motståndare för att nå ett övertag. Detta övertag skulle troligen nyttjas för att snabbt uppnå ett avgörande i den väpnade konflikten. Operationskonsten förefaller även varit inriktade på att påverka fysiska men även moraliska faktorer hos en motståndare. Vilket även kan anses utgöra en faktor som stödjer Navehs teoribildning.
Således, om vi antar att begreppet operativ chock som omnämns i MSD16 är baserad på Navehs teoribildning med sin grund i sovjetisk operationskonst, vad innebär det då här och nu för den svenska militärstrategiska kontexten? En motståndare som skulle tillämpa s.k. operativ chock mot Sverige i dag kommer troligtvisinrikta sig både mot civila och militära mål såväl fysiska som moraliska för att uppnå ett tillfälligt övertag. Detta för att dels, påverka det militära försvaret som i dag får anses vara kraftigt avhängt det civila samhället, dels för att påverka de civila ledningsstrukturerna som ytterst leder det militära försvaret men även skapa en initial paralysering av samhället som kan utnyttjas i den väpnade konflikten.
Härvid kommer troligen kritiska sårbarheter inom, strömförsörjning, digitala förbindelsevägar, tv- och radio, strategiska knutpunkter, högre ledningsnivåer civil som militär, kritiska förbandstyper och materielslag m.m. samordnat i tid påverkas vid den första fientligheten. För att kunna lyckas med detta måste en motståndare ha ett omfattande och detaljerat underrättelseunderlag, vilket kommer kräva en kontinuerlig inhämtning för att säkerställa att en operationsplan baserad på operativ chock skall kunna tillämpas. Här kan det tänkas att innan ett angrepp kommer underrättelseinhämtningen öka, då de flesta planer som upprättas i förväg kontrolleras och till del omarbetas när de skall genomföras.23 Finns ingen plan upprättad kommer troligtvis en omfattande inhämtning vara tvungen att genomföras.
I detta sammanhang är det intressant att notera, hur den militärstrategiska nivån har identifierat förmågan att motstå operativ chock som ett normerande ingångsvärde. Emedan den nationella ledningen fortsatt förefaller nedprioriterade uppbyggnaden av den civila motståndskraften.24 Den civila motståndskraften får anses vara avgörande för att, dels det militära försvaret skall fungera,25 dels det svenska samhället skall fungera och därmed samhället som helhet skall kunna motstå en operativ chock.
Avslutningsvis vad innebär då begreppet operativ chock? Begreppet torde kunna beskrivas som ett sätt att uppnå temporärt överläge gentemot en motståndare både på det fysiska men även det moraliska planet. Detta överläge uppnås genom ett massivt angrepp över ytan med olika metoder både mot militära som civila mål. Ytterst syftar detta till att nå ett snabbt avgörande i den väpnande konflikten.
Slutsats
Operativ chock förefaller syfta till att skapa ett initialt övertag genom att orsaka, dels ledningsbortfall, dels förmågebortfall härvid bör förmågan till att genom uppdragstaktik agera på redan förutbestämda planer utgöra en grund för att kunna motstå den operativa chocken. En stor repertoar av reservförfaranden bör tas fram. Detta syftande till att kunna leda förband men även nå ut med information till samhället som helhet för att kunna motverka olika former av psykologisk krigföring, som syftar till att paralysera det civila samhället. Avslutningsvis krävs en väl fungerande säkerhetstjänst som tidigt kan identifiera troligaplaner hos en motståndare och därmed möjliggöra egna åtgärder för att parera motståndarens initiala angrepp syftande till operativ chock.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Central Intelligence Agency 1, 2, 3(Engelska)
Dagens Nyheter 1(Svenska)
Försvarsmakten 1(Svenska)
Joint Force Quarterly 1(Engelska)
Riksdagen 1(Svenska)
Grabo, Cynthia M. Handbook of warning intelligence. Lanham: Rowman & Littlefield, 2015.
Försvarsmakten. Militärstrategisk doktrin. Stockholm: Försvarsmakten, 2002.
Försvarsmakten. Doktrin för gemensamma operationer. Stockholm: Försvarsmakten, 2005.
Försvarsmakten. Militärstrategisk doktrin. Stockholm: Försvarsmakten, 2016.
Naveh, Shimon. In Pursuit of Military Excellence: The Evolution of Operational Theory. London: Frank Cass, 1997.
Slutnoter
1Försvarsmakten. Militärstrategisk doktrin. Stockholm: Försvarsmakten, 2016, s. 53.
2Försvarsmakten. Militärstrategisk doktrin. Stockholm: Försvarsmakten, 2002, s. 81.
3Ibid. s. 95.
4Naveh, Shimon. In Pursuit of Military Excellence: The Evolution of Operational Theory. London: Frank Cass, 1997, s. 16.
5Ibid. s. 16-17.
6Ibid. s. 17-18.
7Ibid. s. 18-19.
8Vego, Milan N. A Case Against Systemic Operational Design, Joint Force Quarterly, vol. 16, no. 2, 2009, s. 70-71.
9Naveh, Shimon. In Pursuit of Military Excellence: The Evolution of Operational Theory. London: Frank Cass, 1997, s. 26-27.
10Vego, Milan N. A Case Against Systemic Operational Design, Joint Force Quarterly, vol. 16, no. 2, 2009, s. 70-71.
11Central Intelligence Agency. USSR General Staff Academy Lesson: Soviet Operational Art. Washington DC: Central Intelligence Agency, 1988, s. 3.
12Ibid. s. 7-8.
13Ibid. s. 9.
14Ibid. s. 11.
15Central Intelligence Agency. USSR General Staff Academy Lesson: Spetsnaz Forces and Means in a Front Offensive Operation. Washington DC: Central Intelligence Agency, 1987, s. 5.
16Central Intelligence Agency. USSR General Staff Academy Lesson: Soviet Operational Art. Washington DC: Central Intelligence Agency, 1988, s. 11.
17Ibid. s. 13.
18Ibid. s. 14.
19Ibid. s. 17.
20Försvarsmakten. Doktrin för gemensamma operationer. Stockholm: Försvarsmakten, 2005, s. 60.
21Central Intelligence Agency. USSR General Staff Academy Lesson: Spetsnaz Forces and Means in a Front Offensive Operation. Washington DC: Central Intelligence Agency, 1987, s. 5.
Central Intelligence Agency. USSR General Staff Manual on the Principles of the Organization and Conduct of Operational Reconnaissance in a Front Offensive Operation. Washington DC: Central Intelligence Agency, 1978, s. 167.
22Central Intelligence Agency. USSR General Staff Manual on the Principles of the Organization and Conduct of Operational Reconnaissance in a Front Offensive Operation. Washington DC: Central Intelligence Agency, 1978, s. 147, 163.
23Grabo, Cynthia M. Handbook of warning intelligence. Lanham: Rowman & Littlefield, 2015, s. 164.
24Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Risk att Försvarsberedningen spricker. 2019. https://www.dn.se/nyheter/sverige/risk-att-forsvarsberedningen-spricker/(Hämtad 2019-05-05)
25Proposition 2014/15:109. Försvarspolitisk inriktning – Sveriges försvar 2016–2020. s. 12.
Försvarsmakten. Öppen sammanfattning av Försvarsmaktens och MSB:s redovisning av regeringsbeslut 11 maj 2017. Stockholm: Försvarsmakten, s. 4.

Svensk medlarinsats ödesåret 1944: finsk dagbok berättar

av Mats Bergquist När Peter Wallensteen och Isak Svensson för ett par år sedan (2016) gav ut boken ”Fredens soldater” om nordiska internationella medlarinsatser från Folke Bernadotte och Martti Ahtisaari började man av naturliga skäl efter andra världskriget. Det är framför allt inom FN:s ram som Finland, Norge och Sverige gjort viktiga insatser för att […]

Krusningar

Reflektion
Den 18APR2019 meddelade det ryska försvarsministeriets presstjänst att en sjöstridsgrupp om fyra fartyg, från fyra olika NATO länder passerat in i Östersjön. Sjöstridsgruppen skall bestå av en Amerikansk jagare och tre fregatter från Polen, Spanien samt Turkiet. Enligt det ryska försvarsministeriet skulle åtgärder vidtas för att följa sjöstridsgruppens agerande i händelse av att någon oförutsedd situation skulle uppstå. Dessa åtgärder skulle bl.a. bestå i insättande av egna sjöstridsgrupper, kustrobotsystem samt marinflyg.1
Redan den 18APR2019 förefaller två åtgärder vidtagits. Den första bestod i att Östersjömarinens marinflyg genomförde övningsverksamhet maa. att NATO sjöstridsgrupp kommit in i Östersjön. Enligt en artikel publicerad av det ryska försvarsministeriets presstjänst skall över tio flygplan av typen SU-24 samt SU-27 genomfört övningsverksamhet riktad mot att bekämpa sjömål från en konventionell motståndare. I den publicerade artikeln nämns även att Östersjömarinens verksamhet genomförs maa. NATO sjöstridsgrupp i Östersjön.2
Den andra åtgärden bestod i att 25. Kustrobotbrigaden i Kaliningrad Oblast genomförde simulerade/elektroniska avfyrningar med kustrobotsystemet Bastion. Enligt den publicerade artikeln skall kustrobotförbandet bekämpat en sjöstridsgrupp från en konventionell motståndare som agerade i Östersjön. Därtill tar artikeln även upp den tidigare nämnda sjöstridsgruppen ur NATO som befinner sig i Östersjön, samt att kustrobotsystemet utgör ett styrkebidrag för att kunna agera mot ev. uppkomna händelser kopplat till denna sjöstridsgrupp.3 I sammanhanget är det intressant att notera en annan artikel från den 26APR2019 där det framkommer att Östersjömarinen ständigt har en del av 25. Kustrobotbrigaden i hög stridsberedskap, jmf med larmstyrka,4 troligtvisför att snabbt kunna utgångsgruppera mot t.ex. ett uppkommet hot.
Östersjömarinen skall enligt sina egna publicerade uppgifter även haft ett antal ytstridsfartyg till sjöss sedan den 18APR2019. Verksamheten förefaller varit inriktad mot att pröva/kontrollera utbildningsståndpunkten efter den genomförda vinterutbildnings-/övningsperioden. Den genomförda övningsverksamheten har omfattat ett flertal områden såsom sjömålsbekämpning, elektronisk krigföring, skyddstjänst, åtgärder mot diversionsförband m.m. Kontrollen avseende utbildningsståndpunkten efter vinterutbildnings-/övningsperioden skall ha avslutats den 29APR2019.5
Den 29APR2019 publicerades även en artikel, vilket beskriver ett övningsmoment med sjömålsbekämpning. Enligt artikeln skall två sjömålsrobotar avfyrats från korvetten Stojkij, mot sjömål på ett avstånd av cirka 30 km. Det intressanta i denna artikeln är att den övningen samt övrig genomförd övningsverksamhet beskrivs som ett direkt gensvar mot den tidigare omnämnda sjöstridsgruppen ur NATO i Östersjön. Därutöver omnämns även det svenska signalspaningsfartyg HMS Orion i artikeln. Enligt artikeln skall HMS Orion tillsammans med ett polskt signalspaningsfartyg följt övningsmomentet.6
I sammanhanget bör det även noteras att Natos högste militära befälhavare över de allierade styrkorna i Europa (SACEUR), General Curtis M. Scaparrotti, kontaktade Rysslands Generalstabschef, General Valerij Gerasimov, via telefon den 27APR2019. Detta skall ha blivit det tredje telefonsamtalet mellan de två generalerna sedan de träffades i december 2018.7 Till detta bör ett antal uttalande av General Scaparrotti från tidigare i april 2019 beaktas. Där han bl.a. framför att Ryssland och NATO måste kommunicera mer, för att förstå vad olika agerande/signaler kan innebära. I dagsläget anser General Scaparrotti att det är svårt att tyda Rysslands ”signaler”. Enligt General Scaparrotti är kommunikationen mellan NATO och Ryssland i dagsläget ytterst begränsad.8
Härvid blir även ett uttalande från en av Rysslands vice utrikesministrar, Aleksandr Grusjko, intressant. Vid en intervju i RIA Novosti den 15APR2019, uppger Grusjko att relationerna mellan Ryssland och NATO idag kan liknas med de inledande åren av det s.k. ”kalla kriget” vilket kom föranleda bildandet av NATO. Grusjko påtalade även att det är ytterst lite dialog/kommunikation mellan NATO och Ryssland i dagsläget.9
Varför är då den ovanstående informationen intressant? Den retorik som nyttjats i de publicerade artiklarna av det ryska Försvarsministeriets presstjänst gentemot den sjöstridsgrupp ur NATO som befinner sig i Östersjön, får anses vara en ny retorik. Däremot kan det vara fullt troligt att övningsagerandet som redovisats i de olika artiklarna genomförts tidigare, dock utan den publicitet som nu har förmedlats. Den tidigare retoriken från västliga länder och Ryssland har främst varit av karaktären att man tvingas vidta åtgärder, såsom styrkeuppbyggnad eller ökad övningsverksamhet, för att skydda sina säkerhetsintressen maa. det försämrade säkerhetsläget. Det har även förmedlats i relativt generella termer. Den nu uppvisade retoriken är av en mer direkt karaktär d.v.s. direkta åtgärder med militära maktmedel där retoriken förstärker åtgärderna.
Avslutningsvis, huruvida den nya retoriken indikerar ytterligare en försämring i säkerhetsläget får anses vara för tidigt att avgöra. Dock kan det vara möjligt med anledning av tidpunkten SACEUR valde att ta kontakt med den ryske Generalstabschefen. Vilket korrelerar med den riktade ryska övningsverksamheten samt retoriken mot sjöstridsgruppen ur NATO i Östersjön. Därtill den vice ryska utrikesministerns syn på säkerhetssituationen.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Associated Press 1(Engelska)
Izvestija 1(Ryska)
NATO 1(Engelska)
RIA Novosti 1(Ryska)
Rysslands Försvarsministerium 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10(Ryska)
TASS 1(Engelska)
Slutnoter
1Министерство обороны Российской Федерации. Силами Балтийского флота выполняются контрольные мероприятия за действиями кораблей НАТО, зашедших в морскую акваторию. 2019. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12226429@egNews(Hämtad 2019-05-01)
TASS. Russia’s Baltic Sea Fleet forces tracking NATO ship group in the Baltic. 2019. http://tass.com/defense/1054297(Hämtad 2019-05-01)
2Министерство обороны Российской Федерации. Летчики Балтийского флота в ходе плановых тренировок отработали нанесение удара по кораблям условного противника. 2019. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12226482@egNews(Hämtad 2019-05-01)
3Министерство обороны Российской Федерации. Расчеты БРК «Бастион» Балтийского флота провели электронные пуски ракет по морским целям. 2019. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12226480@egNews(Hämtad 2019-05-01)
4Министерство обороны Российской Федерации. Расчеты ракетных комплексов «Бастион» Балтийского флота в ходе боевого дежурства провели тренировку по развертыванию в заданном районе. 2019. https://structure.mil.ru/structure/okruga/west/news/more.htm?id=12228033@egNews(Hämtad 2019-05-01)
5Министерство обороны Российской Федерации. МПК Балтийского флота отработают поиск, обнаружение и уничтожение субмарины условного противника. 2019. https://structure.mil.ru/structure/okruga/west/news/more.htm?id=12227644@egNews(Hämtad 2019-05-01)
Министерство обороны Российской Федерации. Малые ракетные корабли Балтийского флота выполнили электронные ракетные пуски по надводным целям в морских полигонах. 2019. https://structure.mil.ru/structure/okruga/west/news/more.htm?id=12227636@egNews(Hämtad 2019-05-01)
Министерство обороны Российской Федерации. На Балтийском флоте проводится тренировка с органами военного управления, соединениями и частями в рамках итоговой проверки за зимний период обучения. 2019. https://structure.mil.ru/structure/okruga/west/news/more.htm?id=12227825@egNews(Hämtad 2019-05-01)
Министерство обороны Российской Федерации. Экипаж корвета Балтийского флота «Стойкий» провел тактическое учение с боевым пуском противокорабельных ракет. 2019. https://structure.mil.ru/structure/okruga/west/news/more.htm?id=12228083@egNews(Hämtad 2019-05-01)
Министерство обороны Российской Федерации. В соединениях и воинских частях БФ завершились контрольные проверки по итогам зимнего периода обучения. 2019. https://structure.mil.ru/structure/okruga/west/news/more.htm?id=12228498@egNews(Hämtad 2019-05-01)
6Министерство обороны Российской Федерации. Корвет Балтийского флота выполнил ракетный залп по морской мишени. 2019. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12228544@egNews(Hämtad 2019-05-01)
7NATO. SACEUR speaks with Russian Chief of General Staff. 2019. https://shape.nato.int/news-archive/2019/saceur-speaks-with-russian-minister-of-defence(Hämtad 2019-05-01)
Известия. Герасимов провел телефонный разговор с верховным главнокомандующим НАТО. 2019. https://iz.ru/873052/2019-04-27/gerasimov-provel-telefonnyi-razgovor-s-verkhovnym-glavnokomanduiushchim-nato(Hämtad 2019-05-01)
8Associated Press. Burns, Robert. US-Russia chill stirs worry about stumbling into conflict. 2019. https://apnews.com/b0d2b33596fc4604b2cd4384c9e2bd32(Hämtad 2019-05-01)
9РИА Новости. Россия полностью прекратила сотрудничество с НАТО, заявили в МИД. 2019. https://ria.ru/20190415/1552697770.html(Hämtad 2019-05-01)