En märklig flygrutt

Reflektion

Bild 1. Flygrutt mellan Moskva och Leipzig.
På det sociala mediet Twitter har det under den 16JAN2022 diskuterats avseende en flygning genomfört av det ryska flygbolaget Air Bridge Cargo med flight numret RU675 (ABW675) mellan Moskva och Leipzig kan ha utgjort en form av inhätmningsflygning över Finland. Flygplanet lyfte 18:26 och landade 23:09 svensk tid den 15JAN2022. Denna flygning skall enligt data från det privata företaget FlightRadar24 haft en tillsynes märkligt val av rutt (se bild 1). I form av att flyga i nordlig riktning från Moskva för att därefter välja att vika i västlig riktning vid Solovetskijöarna (20:26 svensk tid) i Onegabukten över Vita havet. Därefter börjar flygplanet att gå i en sydvästlig riktning vid Suomussalmi. Därefter flyger flygplanet öster om Kajaani, lver Iisalmi, väster om Jyväskylä och öster som Tampere samt Åbo vidare utöver Östersjön mot Leipzig.1

Luftläget över västra, centrala samt del av östra Europa vid starten från Moskva förefaller varit normalt, likväl när flygplanet befann sig i höjd med Solovetskijöarna samt vid landningen i Leipzig (se bild 2).2 Det vill säga det förefaller inte funnits några avlysningar, eller exempelvis väderfenomen som kan ha orsakat den stora omvägen som flygplanet förefaller tagit för att ta sig mellan Moskva och Leipzig en lördag kväll i januari månad (vilket säkerligen utgör ett grundfundament till den diskussion som har uppstått kring flygrutten på sociala medier). Detta utgör även ett viktigt ingångsvärde att ta i beaktande i det fortsatta resonemanget kring denna flygrutt.

Bild 2. Luftlägesbild.

Vilka naturliga orsaker kan då funnits till denna rutt? En förklaring kan ha varit till att det ryska flygplanet hade en last som skulle till Finland, noterar man på kartan vilka flygplatser som finns i närheten av dess flygväg kan det utgjorts av Kuussamo, Vasa, Kajaani, Jyväskylä, Tampere och Åbå och i något skede av dess flygningen har de erhållit en kontraorder för att leverera sin last till Leipzig istället. Däremot får det snarare ses som att det är de inledande flygplatserna i sådant fall som det kan ha tänkts levererats någon last till med anledning av flygvägen. Dock förklarar det inte varför flygplanet i sådant fall hade en mer direkt flygväg till Finland. Ett annat alternativ kan vara att FlightRadar24 av olika anledningar uppvisat en felaktig flygväg, vilket har inträffat genom åren som tjänsten har funnits tillgänglig. De två teserna får ses som de mest troliga förklaringarna, om en icke fientlig intention skall beaktas, med anledning utav att luftlägesbilden i övrigt förefaller varit utan begränsningar i form av dåligt väder och/eller avlysningar utifrån hur övriga flygplansrörelser har genomförts i västra, centrala och östra Europa under den aktuella tidsrymden.

Det resonemang som dock förts på sociala medier är att den ovan omnämnda flygningen skall ha utgjort en inhämtningsflygning, det vill säga någon form av information har inhämtas (exempelvis avseende förbandsplaceringar, aktiva radarsystem med mera). Här finns ett exempel från 1980-talets Sverige som kan belysas, som får anses ha en hög källtillförlitlighet. I boken Hemligstämplat - svensk underrättelsetjänst från Erlander till Bildt framför författaren Michael Fredholm att det sovjetiska, numera ryska, flygbolaget Aeroflot i bland tenderade avvika från sina flygrutter och flyga över svenska militärområden. Enligt honom genomfördes dessa avvikelser från flygrutterna sannolikt ibland för att genomföra fotografering men även för att medge sovjetiska bombflygspiloter att öva inflygning mot eventuella svenska målval i händelse av en väpnad konflikt.3

Här är det även intressant att notera hur Ryssland förefaller exploaterat de möjligheter som avtalet Open Skies medgav, numera är varken Ryssland eller USA en del i Open Skies avtalet. I en artikel i Foregin Policy från 2017 framkommer det att ryska underrättelseofficerare förefaller antingen genomfört kommunikation gentemot dess Open Skies flygplan vid överflygningar eller genomfört någon form av invisning mot intressanta inhämtningsobjekt för att dokumentera längs flygplanets flygväg när de agerat i USA.4 Därutöver får det även anses utgöra en möjlighet att till synes civila flygplan (såsom det flygplan som beskrivs), jämför med de svenska signalspaningsflygplanen,5 kan genomföra olika former av signalspaning längs en flygväg, varvid även detta får anses utgöra en möjlighet som genomförts över Finland. En annan möjlighet är att luftlandsättning av personal från ett civilt jetflygplan kan ha genomförts, vilket förefaller prövats under det kalla kriget.6

Vad som skulle kunna tyda på att det varit en inhämtningsflygning är den nästintill totala avsaknaden i den finska mediabilden avseende några former av beredskapshöjande åtgärder som genomförts hos dem i det nuvarande försämrade säkerhetsläget. Denna mediabild kan jämföras med den svenska, där det mer eller mindre utmålas att kriget kan komma vilken dag som helst, men även rapporter avseende olika former av förbandsrörelser hos Försvarsmakten. Beroende på vilken form av inhämtningskapacitet Ryssland har i Finland och hur väl Finland lyckats dölja beredskapshöjande åtgärder, kan det utgöra ett skäl för att ta en risk och genomföra en inhämtningsflygning med en tillsynes civil flygplanstransport.

Går det då att dra några slutsatser från denna flygning? Nej i praktiken går det inte, detta med anledning utav att det är en helt civil flygning som genomförts. Varvid diskussionen säkerligen kommer fortgå, men något konkret kan inte bestämmas utan i detta fallet blir det att myntet har två sidor. Det kan ha varit en tillsynes märklig civil flygning eller en inhämtningsflygning som genomförts. Avslutningsvis, ingen nämnd och ingen glömd ett stort tack till civila och militära flygledare samt flygförare som under dagen hjälpt undertecknad med att försöka ge naturliga förklaringar till denna flygrutt som berörts i inlägget.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Foregin Policy 1 (Engelska)

Försvarsmakten 1 (Svenska)

TASS 1 (Engelska)

Fredholm, Michael. Hemligstämplat: svensk underrättelsetjänst från Erlander till Bildt. Stockholm: Medströms bokförlag, 2021.

Suvorov, Viktor. Spetsnaz: Sovjets hemliga terrorarmé. Stockholm: Timbro, 1989.

Slutnoter

1 Flygrutt hämtad från FlightRadar24 2022-01-16.

2 Luftlägesbild samt flygrutt mellan Moskva och Leipzig hämtad från FlightRadar24 2022-01-16.

3 Fredholm, Michael. Hemligstämplat: svensk underrättelsetjänst från Erlander till Bildt. Stockholm: Medströms bokförlag, 2021, s. 198.

4 Foreign Policy. Dorfman, Zach. The Secret History of the Russian Consulate in San Francisco. 2017. https://foreignpolicy.com/2017/12/14/the-secret-history-of-the-russian-consulate-in-san-francisco-putin-trump-spies-moscow/ (Hämtad 2022-01-16)

5 Försvarsmakten. S 102 B. 2013. https://www.forsvarsmakten.se/sv/information-och-fakta/materiel-och-teknik/luft/s-102-b/ (Hämtad 2022-01-16)

6 Suvorov, Viktor. Spetsnaz: Sovjets hemliga terrorarmé. Stockholm: Timbro, 1989, s. 182.

På havets vågade, vågade våg

Reflektion

Den 11JAN2022 passerade två stycken landstigningsfartyg av Roputja klassen och ett av Ivan Green klassen ur den ryska Norra Marinen (NM) in i Östersjön.1 Sedan tidigare finns fyra stycken landstigningsfartyg ur Roputja klassen baserade i Östersjön tillhörande 71. Landstigningsfartygsbrigaden i den ryska Östersjömarinen (ÖM). Ingående därutöver i 71. Landstigningsfartygsbrigaden är två stycken Pomornik svävare, tre stycken Diugon, två stycken Ondatra och tre stycken Serna landstigningsfartyg, dessa fartyg är av mindre storlek.2 Således har ÖM totalt 14 stycken landstigningsfartyg av olika klasser för att kunna genomföra landstigningsoperationer med i Östersjön. Praktiskt torde dock inte alla landstigningsfartyg vara gripbara över tid för ÖM utav olika anledningar.

Roputja klassen utgör den största/tyngsta klassen av landstigningsfartyg som ÖM har till sitt förfogande. Fartygsklassen kan exempelvis transportera 8-10 stridsvagnar tillsammans med 150 soldater eller 10-12 pansarskyttefordon med 150 soldater.3 Ivan Gren klassen kan förflytta exempelvis 13 stridsvagnar tillsammans med 300 soldater eller 36 stycken pansarskyttefordon tillsammans med 300 soldater därutöver har fartyget även två stycken helikoptrar av modellen Ka-29.4 En konklusion blir således att med de tre landstigningsfartygen ur NM som nu befinner sig i Östersjön har den tunga landstigningskapaciteten, tillfälligt, nästintill fördubblats i Östersjön. Dock bör det beaktas att det är en teoretisk modell, praktiskt kan ÖM ha en eller flera Roputja fartyg på översyn eller dylikt, varvid de i sådant fall inte skulle vara gripbara. Vad som dock kan konstateras är att alla Roputja fartygen ingående i ÖM förefaller befinna sig i Östersjön vid skrivande stund.

Vad innebär då detta praktiskt, utöver att den stora/tunga landstigningskapaciteten i princip fördubblats på ett dygn i Östersjön? Det första tanken är givetvis att möjligheterna för att kunna genomföra en större landstigningsoperation har ökat. Traditionellt lämpar sig Östersjön för landstigningar från våren till hösten,5 varvid en landstigningsoperation vid dags datum inte torde vara realistisk utifrån det antagandet. Denna uppfattning motbevisades dock under december månad 2021,6 då den ryska Östersjömarinen de facto genomförde en landstigningsövning.7 Därutöver har även landstigningsövningar genomförts med mindre landstigningsfarkoster i februari månad och med svävare samt större landstigningsfartyg i mars månad sedan tidigare i Östersjön.8

Vad som dock bör beaktas är att landstigningsoperationer är mycket komplexa och desto större de är desto mer komplexa blir de. Planeringen för denna typ av operationer är även långsiktiga. Det vill säga det tar månader eller år att planera därav genomförs planeringen i förväg, där bland annat faktorer som motangrepp av kärnvapen beaktas. Dock finns exempel från andra världskriget avseende sovjetiska taktiskt-operativa landstigningar som planerades under 24 timmar. Komplexiteten i operationen blir avhängt dess ingående delar såsom tillhörande luftlandsättningar, flygunderstöd, maritimt skydd för genomförandet av överskeppningen men även landstigningen, minsvepning med mera.9 Därutöver är även en landstigningsoperation väder beroende, framförallt om amfibiska fordon skall simma in till stranden vid landstigningen. Landstigningsoperationen är även terrängberoende det vill säga det måste finnas utrymme för förbanden som landstiger.10 Således finns en rad faktorer som kan begränsa en landstigningsoperations genomförande, där väderfaktorn torde vara den mest avgörande.

En annan intressant aspekt med de landstigningsfartyg som nu befinner sig i Östersjön ur NM, är att delar ur den 61. Marininfanteribrigaden ingående i NM11 genomförde övningsverksamhet tillsammans med den 336. Marininfanteribrigaden ingående i ÖM12 under augusti månad 2021 i Östersjön.13 Det skulle kunna innebära att till exempel chefer i huvudsak utgjorde den övade truppen i augusti, med tanke på det låga deltagarantalet ca 100 stycken. Ett sådant samövningsmoment skulle kunnat syfta till att agera tillsammans med de båda förbanden i något hänseende vid någon tidpunkt. Detta skulle i förlängningen möjligen kunna innebära att de tre ryska landstigningsfartygen ur NM i sådant fall medfört både marininfanteri och tillhörande materiel lastat från sin hemmabas på Kolahalvön.

En tredje aspekt åtminstone vad avser Roputja klassen är att dessa landstigningsfartyg även kan användas för utläggning av sjöminor, vilket även övats genom åren av ÖM.14 Det innebär att den ryska förmågan att kunna avregla områden i Östersjön genom sjömineringar även har ökat med dessa  landstigningsfartyg. En fjärde aspekt till varför landstigningsfartygen från NM nu befinner sig i Östersjön och till hamn i Baltjisk kan vara att de transporterat materiel från Kolahalvön till den ryska exklaven Kaliningrad. Förfarandet kan te sig synnerligen omständligt, dock kan det finnas fördelar med ett dylikt agerande då det kan medge en mer dold ilastning på Kolahalvön om man vill dölja något specifikt än vad till exempel ilastning av materiel i Sankt Petersburg eller Ust-Luga innebär för att flytta den till Kaliningrad.

Utifrån de olika aspekter som berörts bör det dock beaktas att större landstigningsfartyg utgör en strategisk eller operativ förmåga inom ramen för offensiv verksamhet. Det vill säga fartygen är konstruerade och har som huvuduppgift att förflytta militära förband med ingående materiel för att genomföra en landstigning och ta terräng. Därmed får det ses som möjligt utifrån att en landstigningsövning har genomförts i december, att en landstigningsövning även kan komma att genomföras i januari eller februari månad. Denna landstigningsövning kan möjligen även omfatta samtliga större ryska landstigningsfartyg i Östersjön. Ett sådant agerande skulle troligtvis utlösa en svensk motreaktion med anledning av hur Försvarsmakten agerade i oktober 2020 i samband med en rysk landstigningsövning.15

Det är även möjligt att landstigningsfartygen ur NM enbart befinner sig i Östersjön som en strategisk signal med anledning av det försämrade säkerhetsläget som råder. Således är det även en möjlighet att de enbart kommer ligga till kaj för att visa "flagg". Ett signal agerande kan även innebära att landstigningsstyrkan ur NM tillsammans med delar ur ÖM landstigningsbrigad genomför övningsverksamhet till sjöss utan landstigning. Vilket i sig även skulle kunna utgöra en form av strategisk signalering i det rådande säkerhetsläget med tanke på storleken den landstigningsstyrkan skulle ha.

Avslutnings- och sammanfattningsvis, det går inte entydigt identifiera vad landstigningsstyrkan ur NM har för avsikt med sin närvaro i Östersjön. Dock kan det konstateras att det får ses möjligt att genomföra landstigningar även i januari och februari månad om väderbetingelserna är goda, vilket innebär att det möjligen kommer genomföras. Därutöver kan det konstateras att den tunga landstigningskapaciteten har nästintill fördubblats, vilket får ses som ett synnerligen anmärkningsvärt ryskt agerande i ett redan spänt säkerhetsläge med anledning utav att större landstigningsfartyg utgör ett offensivt verktyg för den strategiska och operativa nivån. Det vill säga agerandet är inte spänningsdämpande utan snarare eskalerande.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Aftonbladet 1 (Svenska)

Dagens Nyheter 12 (Svenska)

Rysslands Försvarsministerium 123456 (Ryska)

TASS 1 (Engelska)

Totalförsvarets forskningsinstitut 12 (Engelska)

Försvarsmakten. Handbok Markstrid - motståndaren. Stockholm: Försvarsmakten, 2021.

Ulfving, Lars. Rysk krigskonst: en introduktion till den ryska militärvetenskapen sedd i ett militärteoretiskt, empiriskt och historiskt perspektiv. Stockholm: Försvarshögskolan, 2005.

Slutnoter

1 Aftonbladet. Grandlund, John. Bilder: Här seglar ryska landstigningsfartyg in i Östersjön. 2022. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/0G0A46/bilder-har-seglar-ryska-landstigningsfartyg-in-i-ostersjon (Hämtad 2022-01-12)

2 Kjellén, Jonas. The Russian Baltic Fleet – Organisation and role within the Armed Forces in 2020. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2021, s. 34, 72-73.

3 Ibid. s. 34, 63.

4 TASS. Russia’s new amphibious assault ships to differ radically from Ivan Gren-class warships. 2019. https://tass.com/defense/1065269 (Hämtad 2022-01-12)

5 Kjellén, Jonas. The Russian Baltic Fleet – Organisation and role within the Armed Forces in 2020. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2021, s. 63.

6 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Försvarsexperter: Sveriges säkerhetsläge försämras vid ett krigsutbrott. 2021. https://www.dn.se/sverige/forsvarsexperter-sveriges-sakerhetslage-forsamras-vid-ett-krigsutbrott/ (Hämtad 2022-01-12)

7 Ibid.

Министерство обороны Российской Федерации. Морские пехотинцы Балтийского флота приступили к практическим занятиям по морской десантной подготовке. 2021. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12399743@egNews (Hämtad 2022-01-12)

8 Министерство обороны Российской Федерации. На Балтийском флоте состоялось учение по переброске боевой техники на десантных катерах. 2020. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12275868@egNews (Hämtad 2022-01-12)

Министерство обороны Российской Федерации. На Балтийском флоте прошло учение по переброске и высадке морского десанта. 2020. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12283756@egNews (Hämtad 2022-01-12)

Министерство обороны Российской Федерации. На Балтийском флоте отрабатывалась высадка морского десанта. 2018. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12169170@egNews (Hämtad 2022-01-12)

9 Ulfving, Lars. Rysk krigskonst: en introduktion till den ryska militärvetenskapen sedd i ett militärteoretiskt, empiriskt och historiskt perspektiv. Stockholm: Försvarshögskolan, 2005, s. 198-199.

10 Försvarsmakten. Handbok Markstrid - motståndaren. Stockholm: Försvarsmakten, 2021.s. 142.

11 Westerlund, Fredrik (red). Oxenstierna, Susanne (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2019, s. 38, 45.

12 Ibid. s. 37, 45.

13 Министерство обороны Российской Федерации. Корабли и катера БФ в рамках учения с подразделениями морской пехоты Балтийского и Северного флотов отработали задачи по высадке десанта. 2021. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12376729@egNews (Hämtad 2022-01-12)

14 Министерство обороны Российской Федерации. Большие десантные корабли Балтийского флота во время плановых занятий по боевой подготовке выполнили минные постановки в морских полигонах. 2018. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12166846@egNews (Hämtad 2022-01-12)

Министерство обороны Российской Федерации. Большой десантный корабль Балтийского флота в рамках проверки боеготовности выполнил минные постановки в море. 2019. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12254561@egNews (Hämtad 2022-01-12)

15 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Ryska landstigningsfartyg utlöste höjd svensk beredskap. 2020. https://www.dn.se/nyheter/sverige/ryska-landstigningsfartyg-utloste-hojd-svensk-beredskap/ (Hämtad 2022-01-12)

Den svenska linjen?

Reflektion

Den 06JAN2022 uttalade sig Sveriges Statsminister, Magdalena Andersson, rörande det aktuella säkerhetspolitiska läget med ett pressmeddelande. Pressmeddelandet var kort och koncist, vad som dock kan ifrågasättas är varför inte Ryssland utpekades explicit av Statsministern som orsaken till pressmeddelandet. Nu blir det implicit, varvid läsaren måste tolka det eller att nyhetsbolag genomför en tolkning och förmedlar den, utifrån de faktorer som framförs i pressmeddelandet såsom försämrat säkerhetsläge i vårt direkta närområde, ifrågasättande av den europeiska säkerhetsordningen med mera. Detta kan jämföras med Finlands President, Sauli Niinistönyårstal där mer eller mindre samma säkerhetspolitiska faktorer framfördes som i den svenska Statsministerns pressmeddelande, men Ryssland utpekades explicit som orsaken.

Att Statsministerns uttalande inte kommit tidigare kan säkerligen härledas till att Sveriges Utrikesminister, Ann Linde, genomfört en tjänsteresa till USA mellan den 05-08JAN2022 för att bland annat träffa dess vice utrikesminister, Wendy Sherman, dess biträdande nationella säkerhetsrådgivare, Jonathan Finer, med flera. Där Utrikesministern bland annat diskuterat det så kallade ryska säkerhetsförslaget, som i grunden kan förändra hela den europeiska säkerhetsordningen. Varvid det är intressant att notera hur tydlig Utrikesministern är i förhållande till Statsministerns pressmeddelande. På motsvarande sätt var Försvarsminister, Peter Hultqvisttydlig med vad det ryska så kallade säkerhetsförslaget innebar, innan Statsministerns pressmeddelande.

Sveriges Överbefälhavare, General Micael Bydén, får anses utgöra den myndighetsperson som varit mest tydlig med vad konsekvenserna av de nuvarande ryska agerandet innebär praktiskt för Sverige, men även vad konsekvenserna kan bli för svensk säkerhetspolitik i förlängningen om de skulle realiseras. Där det sistnämnda kanske snarare borde framkommit i Statsministerns pressmeddelande då det är den politisk-strategiska nivån som fastställer den svenska säkerhetspolitiska linjen och Försvarsmakten utgör en delmängd av flertalet myndigheter som exekverar den. Vad avser den politisk-strategiska nivån är det även intressant att notera diskrepansen i vad som förmedlats på det sociala mediet Twitter efter samtalet mellan Nato:s Generalsekreterare, Jens Stoltenberg, och Sveriges Statsminister den 07JAN2022 avseende den nuvarande säkerhetspolitiska situation. Där den första parten skriver om Ukraina och Ryssland emedan den andra parten framför vikten av att upprätthålla den europeiska säkerhetsordningen.

Men, vad som blir synnerligen intressant och skulle kunna tolkas, och sannolikt tolkas av både den ryska Ambassaden i Sverige men även den ryska Generalstaben samt Utrikesministeriet i Moskva, som en tydlig strategisk signalering mot Ryssland är det som även framförs på den svenska Statsministerns officiella Twitter konto efter samtalet med Nato:s Generalsekreterare. I form av att ett ytterligare fördjupat samarbete mellan Sverige och Nato förefaller kunna påbörjas. Vilket utifrån den nuvarande säkerhetssituationen i sådant fall får anses utgöra ett lovvärt initiativ. Dock innebär ett ytterligare fördjupat samarbete, i förhållande till det vi redan har med den västliga försvarsalliansen Nato, inte säkerhetsgarantier vilket Nato:s Generalsekreterare framfört tidigare. Häri uppstår även frågan hur pass mycket kan man fördjupa ett samarbete utan att de facto bli medlem? Varvid Riksdagen kanske bör föra en ordentlig diskussion kring den så kallade Nato optionen som en majoritet i Riksdagen vill införa, men även vad ett Nato medlemskap de facto innebär för Sverige utifrån det nuvarande säkerhetsläget och inte kategoriskt framföra det hela som en så kallad icke-fråga.

Sverige har under ett antal decennium kunnat påvisa en relativt stabil säkerhetspolitisk linje med en bred majoritet bakom den i Riksdagen, det har oftast uppnåtts ett konsensus kring linjen. Vad som kan noteras sedan 2008 är att den svenska säkerhetspolitiska linjen blivit allt mer divergerande trots ett ökat säkerhetshot mot vårt land. Kort sagt, desto allvarligare hotbilden blir desto mer osammanhängande blir bilden av en sammanhållen svensk säkerhetspolitisk linje. Trots ett nyligen fattat försvarsbeslut, med en omfattande säkerhetspolitisk analys, får både analysen men även försvarsbeslutet anses överspelad i skrivande stund. Det vill säga de säkerhetspolitiska läget har återigen förändrats. Även om de stundande förhandlingarna kring det ryska säkerhetsförslaget från och med den 10JAN2022 enbart slutar i diskussioner har inte säkerhetsläget blivit bättre av det, utan vi befinner oss troligtvis i början av en markant försämring utav säkerhetsläget i och med det tydliga agerandet av Ryssland i säkerhetsfrågan kring dess närområde.

Avslutningsvis, det nuvarande säkerhetspolitiska läget får anses som allvarligt utifrån mängden analytiker men även Statsministrar, Premiärministrar och Presidenter som uttalat sig i frågan runt om i Europa. Därmed krävs även klarspråk och en tydlig och sammanhållande linje utav Sverige. Linjen divergerar för mycket nu för att kunna anses som trovärdig, vilket i slutändan kan exploateras till vår nackdel. Därutöver, desto mer den divergerar i den interna svenska debatten desto otydligare blir den för medborgarna i vårt land varvid försvarsviljan kan påverkas menligt.

Have a good one! // Jägarchefen

Militär retorik

Reflektion

I en artikel av nyhetsbyrån Reuters från 2017 men även i en artikel från 2018 framkommer det att Rysslands Försvarsministerium eventuellt erhållit en tydligare roll i formandet av den ryska säkerhets- och utrikespolitiken.1 Detta har i olika sammanhang berörts i tidigare inlägg på denna blogg. Vad som dock blir intressant med dessa tidigare artiklar är att studera vad som framförts inför de stundande säkerhetssamtalen under inledningen av januari månad 2022,2 kring det av Ryssland framförda så kallade säkerhetsförslaget för att, enligt dem, skapa en mer stabil och säker situation för Ryssland och USA men även den västliga försvarsalliansen Nato.3

I de kommande säkerhetssamtalen under inledningen av januari månad 2022, förefaller representanter från de ryska väpnande styrkorna inta en viktig roll, framförallt i de kommande direkta samtalen med Nato.4 Vad som även är intressant att notera är en mer militariserad retorik som framförts av Rysslands Utrikesminister, Sergej Lavrov, under december månad 2021 men även det ryska Utrikesministeriet.5 Denna retorik omfattar även försvaret av ryska medborgare utanför den ryska federationens gränser,6 vilket sedan 2010 utgjort en del i den ryska säkerhetspolitiken7 samt förtydligades i ett tal av Rysslands President, Vladimir Putin, 2014.8 Därutöver förefaller ett ökat stöd till ryska medborgare i utlandet,9 diskuterats under slutet av 2021. Vilket kan utgöra en intressant vinkel utifrån den ryske Utrikesministerns uttalande att Nato utgör ett geostrategiskt koloniseringsprojekt av tidigare republiker ur Sovjetunionen men även tidigare Warszawapaktsländer.10

Den mer militariserade retoriken från det ryska Utrikesministeriet under december månad 2021 kan möjligtvis utgöra en metod för att skapa en diplomatisk påverkan/tryck inför de stundande säkerhetssamtalen under inledningen av januari 2022. En annan möjlighet kan vara att det ryska Försvarsministeriet har fått ett ökat inflytande i förandet av den ryska säkerhets- och utrikespolitiken, varvid retoriken och agerandet har fått en mer militär prägel utifrån militära säkerhetsintressen. En tredje möjlighet, kan även vara att retoriken är inriktad mot den egna befolkningen i syfte att skapa en yttre hotbild av någon anledning. En fjärde möjlighet, som skulle kunna vara sammanlänkad med den tredje, kan även vara att retoriken utgör en del i att lägga en grund för genomförandet av en militär operation, som kommer kräva ett motiverande skäl för den egna befolkningen men även gentemot världsopinionen. En avslutande femte möjlighet är även att den ryska ledningen de facto upplever en militär hotbild mot sig och agerar därefter med tillhörande retorik men även med en militär uppbyggnad samt det framlagda säkerhetsförslaget.

Den avslutande möjligheten skall inte negligeras, då det i praktiken är det som Rysslands Ambassadör till USA, Anatolij Antonov, framför i en debattartikel publicerad den 30DEC2021 i den amerikanska tidskriften Foreign Policy.11 Här skulle det givetvis kunna argumenteras för att hans debattartikel även skulle kunna passa in på de övriga möjligheterna som beskrivits, eller andra tänkbara möjligheter. Vad som dock blir intressant är inledningen i debattartikeln där den ryske Ambassadören skriver, "To understand Russia, you have to understand our history. Over the centuries, our country has suffered attacks from all directions. We had to become a warrior nation defending our homeland. The gravest wounds of the invasion of the Nazis and their henchmen into the Soviet Union have not yet healed in the memory of the Russian people"12 (anm. egen kursivering samt fetstil). Denna syn är, precis som den ryska ambassadören skriver, inget okänt faktum utan det är något som format Ryssland från sent 1400-tal. Invasionerna av Ryssland har traditionellt kommer över antingen den Nordeuropeiska slätten eller den Eurasiska stäppen. I sin tur kan dessa två områden delas in i ytterligare historiska invasionsvägar. Det har precis som den ryska ambassadören skriver format det ryska tänkandet. I och med att Ryssland har en historia där det skulle kunna framföras schablonmässigt att en till två gånger per århundrade genomförs en invasion från någon riktning mot dem, torde det även forma dess säkerhetspolitiska tänkande i hög grad.13

Därmed har Ryssland historiskt utökat sitt territorium för att skapa en buffert mellan sig och potentiella motståndare, då det historiska Ryssland saknade naturliga avreglingsområden för att försvåra en motståndares invasion. I Sveriges fall har vi till exempel bergskedjan Skanderna i västlig riktning och i östlig riktning har vi i huvudsak en vattenbarriär i form av Östersjön och Bottenhavet som skyddat oss i ett historiskt perspektiv. Den ryska synen kring buffertområden i nutid kanske främst kan exemplifieras av den så kallade Brezjnevdoktrinen.14 Därmed blir det även vanskligt utifrån ett västerländskt synsätt att helt bortförklara ryska utspel som något irrationellt försök till påverkan antingen externt eller internt. Detta kan exemplifieras med försvars- och säkerhetspolitiska diskussioner i Sverige som varken är en valfråga än mindre något som diskuteras av den breda allmänheten. Detta kan sannolikt spåras till att vi har formats av en över tvåhundraårig period utan invasion mot vårt land. Detta skapar en fredlig inställning i vårt synsätt och sannolikt ser vi inte ett väpnat angrepp mot oss som en realitet, vilket blev tydligt vid Folk och Försvars konferens i Sälen 2018.15 Emedan Ryssland har en helt annan inställning i dylika sakfrågor, vilket har formats utifrån dess tidigare historia.

Det historiska synsättet kan troligen till sannolikt legat till grund för hur det så kallade ryska säkerhetsförslaget har utformats, framförallt då det återigen för fram en agenda som var rådande efter det andra världskriget,16 vilket var senast en invasion av ryskt territorium inträffade. Men det kan även förklara den retorik som framförts från rysk sida avseende det så kallade säkerhetsförslaget, att det inte utgör någon form av chimär från dess sida.17 Häri finns således en rad faktor som i värsta fall kan ligga till grund för en väldigt tumultartad utveckling under 2022 och framgent. Där de historiska faktorerna och i värsta fall ett överlåtande av säkerhets- och utrikespolitiken i en större omfattning till det ryska Försvarsministeriet, som torde se mer till militära säkerhetsintressen än diplomatiska konsensus lösningar kan bidra till oanade händelseutvecklingar. Detta tillsammans med en oförstående syn hos ett flertal västerländska länders statsledningar, Finland exkluderat18, avseende dels vad Ryssland nu de facto vill och i värsta fall kan vara beredd på att genomföra både mot Ukraina men, och här vill jag betona, även annorstädes för att uppnå sina säkerhetspolitiska intressen. Dels att vi själva måste vara beredda på vad som faktiskt kan inträffa om vi står upp för den rådande säkerhetsordningen, vilket jag tydligt vill understryker vi måste göra för alternativet är att vi tillsammans med flera andra länder kommer utgöra randstater till Ryssland.

Avslutningsvis, Sverige har fortfarande inte bemött det ryska utrikesministeriets utspel avseende bland annat att svenskt territorium skall ha använts för att simulera kärnvapenangrepp mot en så kallad jämbördig motståndare till Nato,19 vilket kan anses vara ett av de mest anmärkningsvärda offentliga ryska säkerhetspolitiska utspelen mot Sverige sedan det kalla krigets avslut. Detta måste bemötas, vare sig vi vill det eller inte. Det är sannerligen utmanande tider vi går tillmötes.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Chatham House 1 (Engelska)

Foreign Policy 1 (Engelska)

Republikens presidents kansli 1 (Svenska)

Reuters 1234 (Engelska)

Rysslands President 1 (Engelska)

Rysslands Utrikesministerium 1234 (Engelska)

Stratfor 1 (Engelska)

TASS 123456 (Engelska)

The Telegraph 1 (Engelska)

Ouimet, Matthew J. The rise and fall of the Brezhnev Doctrine in Soviet foreign policy. Chapel Hill: University of North Carolina Press, 2003.

Slutnoter

1 Reuters. Osborn, Andrew. Stubbs, Jack. Backed by Putin, Russian military pushes into foreign policy. 2017. https://www.reuters.com/article/us-russia-politics-military-insight-idUSKBN1E70WM (Hämtad 2022-01-02)

Reuters. Osborn, Andrew. Espionage scandals show Russian army's growing clout. 2018. https://www.reuters.com/article/us-russia-cyber-politics-idUSKCN1MJ1MP (Hämtad 2022-01-02)

2 Reuters. Hunnicutt, Trevor. Osborn, Andrew. U.S., Russia set for Jan 10 security talks amid Ukraine tensions. 2021. https://www.reuters.com/world/us-russian-officials-set-security-talks-jan-10-us-official-2021-12-28/ (Hämtad 2022-01-02)

3 The Ministry of Foreign Affairs of the Russian Federation. Press release on Russian draft documents on legal security guarantees from the United States and NATO. 2021. https://mid.ru/en/foreign_policy/news/1790809/ (Hämtad 2022-01-02)

4 Reuters. Russian diplomats and military to hold security talks with U.S. next month. 2021. https://www.reuters.com/world/europe/russian-diplomats-military-hold-security-talks-with-us-next-month-2021-12-27/ (Hämtad 2022-01-02)

The Ministry of Foreign Affairs of the Russian Federation. Foreign Minister Sergey Lavrov’s interview with Solovyov Live YouTube channel, Moscow, December 27, 2021. 2021. https://mid.ru/en/foreign_policy/news/1792420/ (Hämtad 2022-01-02)

The Telegraph. Vasilyeva, Nataliya. Top diplomat demands Russian military aides be present in showdown with Nato leaders. 2021. https://www.telegraph.co.uk/world-news/2021/12/27/top-diplomat-demands-russian-military-aides-present-showdown/ (Hämtad 2022-01-02)

5 TASS. Lavrov vows Moscow to ensure security offers are 'understood' and 'taken seriously'. 2021. https://tass.com/politics/1379205 (Hämtad 2022-01-02)

TASS. Lavrov says West seeks ‘small’ Ukraine ‘war’ to blame Moscow, stifle Russia economically. 2021. https://tass.com/defense/1381381 (Hämtad 2022-01-02)

TASS. Russian ambassador says no one should doubt Russia is determined to defend its security. 2021. https://tass.com/politics/1383187 (Hämtad 2022-01-02)

TASS. Union State to neutralize losses related to NATO approaching – Lavrov. 2021. https://tass.com/politics/1383205 (Hämtad 2022-01-02)

The Ministry of Foreign Affairs of the Russian Federation. Foreign Minister Sergey Lavrov’s interview with Solovyov Live YouTube channel, Moscow, December 27, 2021. 2021. https://mid.ru/en/foreign_policy/news/1792420/ (Hämtad 2022-01-02)

6 The Ministry of Foreign Affairs of the Russian Federation. Foreign Minister Sergey Lavrov’s interview with Rossiya Segodnya, December 31, 2021. 2021. https://mid.ru/en/foreign_policy/news/1793028/ (Hämtad 2022-01-02)

7 Совет Безопасности Российской Федерации. ВОЕННАЯ ДОКТРИНА РОССИЙСКОЙ ФЕДЕРАЦИИ. 2010. https://web.archive.org/web/20110504070127/http://www.scrf.gov.ru/documents/33.html (Hämtad 2011-05-04)

8 President of Russia. Conference of Russian ambassadors and permanent representatives. 2014. http://en.kremlin.ru/events/president/news/46131 (Hämtad 2021-12-XX)

9 TASS. Russian top diplomat stresses need to unite and protect compatriots abroad. 2021. https://tass.com/politics/1381923 (Hämtad 2022-01-02)

10 TASS. NATO exists as geopolitical body to colonize post-Warsaw Pact/ex-USSR nations, says Lavrov. 2021. https://tass.com/politics/1381481 (Hämtad 2022-01-02)

11 Foreign Policy. Antonov, Anatoly. An Existential Threat to Europe’s Security Architecture?. 2021. https://foreignpolicy.com/2021/12/30/russia-ukraine-nato-threat-security/ (Hämtad 2022-01-02)

12 Ibid.

13 Stratfor. The Geopolitics of Russia: Permanent Struggle. 2012. https://worldview.stratfor.com/article/geopolitics-russia-permanent-struggle (Hämtad 2021-01-XX)

14 Ouimet, Matthew J. The rise and fall of the Brezhnev Doctrine in Soviet foreign policy. Chapel Hill: University of North Carolina Press, 2003, s. 36.

15 Sveriges Radio. Eriksson, Mats. Wallström kritisk till försvarsberedningens nya formulering. 2018. https://sverigesradio.se/artikel/6861735 (Hämtad 2022-01-02)

16 Chatham House. Lewis, Patricia. Russian treaty proposals hark back to post-Cold War era. 2021. https://www.chathamhouse.org/2021/12/russian-treaty-proposals-hark-back-post-cold-war-era (Hämtad 2022-01-02)

17 TASS. Russia not bluffing on security proposals, going to explain this to West — senior diplomat. 2021. https://tass.com/politics/1381231 (Hämtad 2022-01-02)

18 Republikens president. Republikens president Sauli Niinistös nyårstal den 1 januari 2022. 2022. https://www.presidentti.fi/sv/tal/republikens-president-sauli-niinistos-nyarstal-den-1-januari-2022/ (Hämtad 2022-01-02)

19 The Ministry of Foreign Affairs of the Russian Federation. Briefing by Foreign Ministry Spokeswoman Maria Zakharova, Moscow, December 24, 2021. 2021. https://mid.ru/en/press_service/spokesman/briefings/1792014/ (Hämtad 2022-01-02)

Politisk eskalering

Reflektion

Samma dag som inlägget ”Det stora spelet” publicerades, 17DEC2021, offentliggjorde även det ryska utrikesministeriet sitt säkerhetsförslag, omfattande nio punkter, för ett avtal syftande till att uppnå en ökad säkerhet för den Ryska Federationen samt försvarsalliansen Natos medlemsländer. Vad som kan konstateras vid en genomläsning av det ryska förslaget är att det i praktiken innebär att en cordon sanitaire skall upprättas mellan Ryssland och de Nato anslutna länderna. Detta genom ett antal olika åtgärder som framgår i det nio-punkts program som föreslagits av Ryssland, men även att inga ytterligare länder skall medges medlemskap i Nato.1 Att det förslag som skulle läggas fram av Ryssland syftade till en cordon sanitaire utgjorde sannolikt för de flesta ingen nyhet.

Ryssland har framfört att de främst vill förhandla med USA rörande det framlagda förslaget,2 dock förefaller även en dialog kunna tänkas genomföras med Nato rörande det framförda förslaget men även andra Europeiska länder i början av januari månad 2022.3 Ur ett ryskt perspektiv förefaller de vara fullt medvetna om att en förhandling med USA kring det framförda förslaget kan tänkas vara mycket komplicerad,4 vilket även framförts av USA att delar av det lagda förslaget kommer det inte kunna genomföras några förhandlingar kring.5 Sedan Ryssland framförde sitt förslag, har även dess offentliga retorik hårdnat i förhållande till hur den såg ut innan förslaget lades fram. Enligt Rysslands Utrikesminister, Sergej Lavrov, utgör Nato numera ett geopolitiskt projekt för att kolonisera dels, tidigare Warszawapakts länder, dels tidigare länder ingående i Sovjetunionen.6

Det ryska utrikesministeriets talesperson, Maria Zakharova, har även framfört att en ökning av medlemsländer i Nato ej kan accepteras ur ett ryskt perspektiv samt basering av vapensystem i närheten av dess gräns som kan hota Rysslands säkerhet ej heller kan accepteras samt det kommer utgöra fokuset för samtalen mellan Ryssland och USA,7 vare sig de västliga länder vill det eller ej. Rysslands vice utrikesminister, Sergej Rjabkov, har även framfört att Ryssland och USA är väldigt nära en punkt när diplomati kan bli underordnat, men att Ryssland är emot någon form av eskalering samt att de inte lägger fram några ultimatum.8 Samtidigt framför även Sergej Rjabkov att den situation som nu uppstått är i paritet med den så kallade Kubakrisen 1962.9 Rysslands President, Vladimir Putin, har även framfört att de västliga länderna bör gå Ryssland tillmötes avseende dess framförda förslag att Ukraina ej skall medges ett medlemskap i Nato,10 här kan det även antas att andra länder inkluderas i detta utifrån hur det ryska säkerhetsförslaget är skrivet.

Rysslands President har även framfört att Ryssland inte har någon möjlighet att dra sig tillbaka, utan att de västliga länderna har framtvingat denna situation och att Ryssland räds att olika former av missilsystem kan tänkas placeras på Ukrainskt territorium vilket skulle medge en bekämpningstid om fyra till fem minuter mot Moskva. Därutöver har han även framfört att olika former av åtgärder kan tänkas vidtas om de västliga länderna inte godtar Rysslands säkerhetsförslag.11 Detta har även kommit att framföras som militär-tekniska åtgärder, vad som även är intressant är att dylika åtgärder även förefaller omfatta länder utöver Ukraina då det beskrivits som att åtgärderna kan vidtas oaktat vilket land som blir ett nytt medlemsland i Nato.12

I det sammanhanget bör särskilt noteras det ryska utrikesministeriets talespersons utspel den 24DEC2021 avseende Finland och Sverige. Talespersonen framför bland annat att Ryssland alltid ansett att Finland och Sveriges militära alliansfrihet har utgjort en stabilitet för norra Europa. Samtidigt framförs att Ryssland anser att dessa länder dras in i Natos intressesfär samt att den övningsverksamhet som genomförts tillsammans med Nato på de båda ländernas territorium skall ha involverat kärnvapenangrepp mot en jämbördig motståndare. Därtill framfördes av talespersonen att om Finland och/eller Sverige skulle bli medlemmar i Nato kommer det medföra att Ryssland kommer vidta militär-politiska åtgärder.13

Det intressanta i uttalandet är framförallt att Ryssland förefaller anse att kärnvapenangrepp övats från antingen finskt eller svenskt eller bådas territorium. Undertecknad framförde även i det föregående inlägget, ”Det stora spelet”, att retoriken kring kärnvapen förefaller ökat under de senaste månaderna.14 I det sammanhanget bör det noteras att dagen efter Ryssland framförde sitt nio-punkts förslag för ökad säkerhet genomfördes en flygning med en rote av den långräckviddiga bombflygplansmodellen TU-22M3 över Belarus. Den aktuella flygplanstypen har även förmågan att bära kärnvapen.15 Det ryska agerandet kan antas utgöra en indirekt påverkan med kärnvapen i bakgrunden för att understryka allvaret i det framförda säkerhetsförslaget.

Sveriges Försvarsminister, Peter Hultqvist, har även uttalat sig rörande Rysslands så kallade säkerhetsförslag. Enligt honom utgör det ryska förslaget en metod för att skapa sig en intressesfär, där även Sverige skulle komma att påverkas. Men de ryska kraven i sitt säkerhetsförslag skulle även innebära att Sverige inte kan genomföra sin nuvarande säkerhetspolitik, vilket enligt Försvarsministern är ett helt oacceptabelt krav som ställs från rysk sida.16 I ett tidigare uttalande av Försvarsministern framkom det även att Ryssland utgör det enda militära hotet mot Sverige,17 vilket särskilt bör beaktas utifrån att det nuvarande ryska säkerhetsförslaget även kommer kunna påverka Sveriges säkerhetspolitiska situation.

Sveriges Överbefälhavare, General Micael Bydén, har även uttalat sig kring det så kallade ryska säkerhetsförslaget. Enligt Överbefälhavaren är det lagda ryska förslaget helt oacceptabelt samt det raserar den nu rådande säkerhetspolitiska ordningen och kan även komma att påverka Sverige.18 Överbefälhavaren har även uttalat sig rörande det försämrade säkerhetsläget mellan Ryssland och Ukraina. Enligt Överbefälhavaren är den nuvarande krisen allvarlig samt den svenska Försvarsmakten har även anpassat sin beredskap utifrån det försämrade säkerhetsläget som råder.19 Den svenska Försvarsmaktens insatschef, Generallöjtnant Michael Claesson, understryker även oaktat julhelg eller andra högtider följs säkerhetsläget nogsamt upp för att vi, Sverige, aldrig skall bli överraskade.20 Vilket även kan ses som en tydlig markering att säkerhetsläget i vårt närområde inte är gynnsamt för tillfället.

Att säkerhetsläget har försämrats berördes i det tidigare inlägget,21 efter dess publicering framförde även Rysslands Försvarsminister, Sergej Sjojgu, vid det utökade ryska försvarsrådets årliga decembermöte att ett amerikanskt privat säkerhetsföretag fanns i Ukraina. Detta företag skall även fört in kemiska stridsmedel syftande till att skapa en provokation.22 Vilket får anses utgöra en indikator på att en ytterligare försämring inträffat. Huruvida det den ryska Försvarsministern framförde stämmer eller ej, har ej kunnat bekräftas. Dock kan det antas att oaktat om uppgifterna stämmer eller ej, utgör de en del i en ytterligare försämring av säkerhetsläget vilket bör beaktas. Här skulle det kunna argumenteras för att det är rysk propaganda och/eller vilseledning som framförs, vilket det säkerligen kan vara, dock missas då helheten. Ryssland framför inte dylikt bara för att säga något, de gör det alltid av en anledning. Således bör inte dylika utspel betraktas som något av den ”galne hattmakaren” för att använda en litterär term, utan snarare kan det finnas en för oss ej tydlig rationalitet bakom det hela med anledning av våra västerländska åskådningspreferenser.

Vad som även bör beaktas är Finlands inställning till allt detta, då i form av ett uttalande av Finlands President, Sauli Niinistö, den 02DEC2021 där Finlands President framförde att, ”till grunderna för Finlands utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik hör att upprätthålla en nationell rörelsefrihet samt valmöjligheter. Detta inbegriper möjlighet att alliera sig militärt och ansöka om medlemskap i Nato”.23 Detta uttalande genomfördes innan Rysslands så kallade säkerhetsförslag hade blivit offentligt, men det visar på en tydlig finsk linje i denna sakfråga. I svenska sammanhang förefaller det enbart vara Försvarsministern som uttalat sig och då i form av att ett svenskt Nato medlemskap inte är aktuellt, trots att en majoritet i riksdagen är för en så kallad Nato option,24 men trots det skall Ryssland inte få diktera svensk säkerhetspolitik.

Vad som även bör noteras är det ryska Försvarsministeriets genomgång för utländska militärattachéer den 27DEC2021. Där framfördes bland annat att, Nato genomför direkta provokationer mot Ryssland vilket kan utvecklas till en väpnad konflikt.25 Det framfördes även att Nato årligen genomför cirka 30 övningar som är riktade mot Ryssland, samt att Nato har offensiva stridsgrupper nära Rysslands gräns.26 Därtill framfördes även att Nato använder sig av hybrid åtgärder för att begränsa Rysslands handlingsfrihet, kombinerat med samtal och en militär styrkeuppbyggnad.27 Samma dag framförde även Rysslands Utrikesminister att ”Väst” försöker iståndsätta en mindre väpnad konflikt i Ukraina och ge Ryssland skulden för det, för att införa sanktioner mot Ryssland syftande till att begränsa dess ekonomiska möjligheter.28 Därutöver framförde även Rysslands Utrikesminister samma dag, som tidigare skrivits, att Nato utgör ett geopolitiskt projekt med syftet att kolonisera republiker tidigare ingående i Sovjetunionen men även tidigare Warszawapaktsländer.29

Vad kan då uttydas, i skrivande stund, om de senaste en och en halv veckornas utspel? För det första, vad som förefaller vara tydligt är att den politiska eskalationen mellan Ryssland och i huvudsak de Västliga länderna har fortsatt sedan det föregående inlägget. Vad som även förefaller vara en möjlighet är att den inre beslutsfattande cirkeln för Rysslands President utifrån retoriken kan ha hamnat i något liknande sinnestillstånd som den sovjetiska ledningen hade under den första halvan av 1980-talet,30 det vill säga en tro att ett väpnat angrepp de facto kan utgöra en faktisk möjlighet mot Ryssland och agerar därefter. Därmed inte sagt att så är fallet.

För det andra, retoriken med kärnvapen förefaller fortsätta där inspelet att Nato övningar i Sverige och/eller Finland skall ha omfattat användande av kärnvapen mot en jämbördig motståndare, här får det antas att den jämbördiga motståndaren som talespersonen för det ryska utrikesministeriet åsyftar i sådant fall är Ryssland. Där den efterföljande delen inte kan tolkas på något annat sätt än att ett sådant agerande hade besvarats med kärnvapen. Vilket får anses utgöra en tydlig retorisk höjning, eller om man så vill eskalering, i det säkerhetspolitiska förhållandet mellan Ryssland och Finland samt Sverige då man enbart explicit talat om att vidta adekvata åtgärder i händelse av ett finskt och/eller svenskt Nato medlemskap, nu involveras implicit kärnvapen i diskussionen avseende de övningar som genomförts inom ramen för bilaterala avtal mellan de båda länderna och Nato.

För det tredje, som även skrevs i det tidigare inlägget. Finland och Sverige kommer troligtvis till sannolikt bli en tydlig spelbricka i det pågående geostrategiska spelet som nu genomförs av Ryssland och vi kan tänkas komma bli det än tydligare än vad vi nu förefaller vara. Det vore synnerligen naivt och riskfyllt att avfärda den nu pågående ryska ”offensiven” för att försöka omdana den rådande säkerhetsordning som något vansinnigt utspel från Ryssland i tron att den nuvarande ryska ledningen agerar som en berusad Boris Jeltsin framför en rysk militärorkester. Därtill utgör norra Finland samt Sverige ett av de viktigaste geostrategiska områdena ur ett ryskt perspektiv för att kunna säkerställa försvaret av det så kallade bastionområdet för dess kärnvapenbaserade andraslagsförmåga, vilket berörts i ett flertal inlägg vilket kan anses utgöra en av de tyngre argumenten till varför vi kommer bli involverad mer än många tror i den nu pågående ryska ”offensiven”. Vilket eventuellt skulle kunna komma att utvecklas till en horisontal eskalation i form av ökad rysk militär övningsverksamhet tydligt riktad mot Finland och Sverige, andra påtryckningsmedel eller metoder kan inte heller uteslutas.

För det fjärde, den pågående vertikala eskaleringen mellan Ryssland och Ukraina förefaller inte nått sin ände trots en rapport om att en mindre del, cirka 10,0000 soldater,31 av den ryska personalen ingående i den militära styrkeuppbyggnaden längs Ukrainas gräns skall ha återgått till sina ordinarie grupperingsområden. Denna slutsats kan dras utav den än mer hårdnande politiska retoriken, eller om man så vill eskaleringen, från rysk sida avseende hur man ser på, dels Nato, dels Ukraina under den senaste veckan.

Avslutningsvis, ur ett svenskt perspektiv bör särskilt utspelet av det ryska utrikesministeriets talesperson beaktas samt bemötas, i detta fallet bör det varken vara Försvarsministern eller Utrikesministern som bemöter det utan snarare Statsministern då det utgör en sådan tydlig politisk eskalering. Detta med anledning utav att kärnvapen nu har förts in i den offentliga säkerhetspolitiska retoriken mellan Ryssland och Sverige. Därtill bör hotbilden kring kärnvapen återigen föras upp på agendan, det räcker inte med en kort beskrivning i Försvarsmaktens doktrin för gemensamma operationer att det kan tänkas användas i händelse av en väpnad konflikt som involverar Sverige.32 Vår förmåga att motstå följdverkningarna på olika plan av kärnvapen måste dels börja diskuteras, dels få ta plats i den kommande försvarsberedningens utredningsarbete.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Associated Press 123 (Engelska)

British Broadcasting Corporation 1 (Engelska)

Dagens Nyheter 12 (Svenska)

Försvarsmakten 12 (Svenska)

Jägarchefen 1 (Svenska)

Republikens presidents kansli 1 (Svenska)

Reuters 12345 (Engelska)

Rysslands President 1 (Engelska)

Rysslands Utrikesministerium 123 (Engelska)

Svenska Dagbladet 1 (Svenska)

Sveriges Television 12 (Svenska)

TASS 12345678910 (Engelska)

Slutnoter

1 The Ministry of Foreign Affairs of the Russian Federation. Agreement on measures to ensure the security of The Russian Federation and member States of the North Atlantic Treaty Organization. 2021. https://mid.ru/ru/foreign_policy/rso/nato/1790803/?lang=en&clear_cache=Y (Hämtad 2021-12-28)

2 Reuters. Balmforth, Tom. Russia presses for urgent U.S. response on security guarantees. 2021. https://www.reuters.com/world/russia-seeks-urgent-us-response-security-demands-2021-12-20/ (Hämtad 2021-12-28)

3 TASS. NATO invites Russia to call Russia-NATO Council meeting on January 12. 2021. https://tass.com/world/1381091 (Hämtad 2021-12-28)

Reuters. Hunnicutt, Trevor. Osborn, Andrew. U.S., Russia set for Jan. 10 security talks amid Ukraine tensions. 2021. https://www.reuters.com/world/us-russian-officials-set-security-talks-jan-10-us-official-2021-12-28/ (Hämtad 2021-12-28)

4 TASS. Russia prepared for difficult talks with US on security guarantees — senior diplomat. 2021. https://tass.com/politics/1381449 (Hämtad 2021-12-28)

5 Reuters. Tétrault-Farber, Gabrielle. Balmforth, Tom. Russia demands NATO roll back from East Europe and stay out of Ukraine. 2021. https://www.reuters.com/world/russia-unveils-security-guarantees-says-western-response-not-encouraging-2021-12-17/ (2021-12-28)

6 TASS. NATO geopolitical project to colonize post-Warsaw Pact/ex-USSR nations, says Lavrov. 2021. https://tass.com/politics/1381481 (Hämtad 2021-12-28)

7 The Ministry of Foreign Affairs of the Russian Federation. Comment by Foreign Ministry Spokeswoman Maria Zakharova on the distortion of Russia’s approach to security guarantees. 2021. https://mid.ru/en/foreign_policy/news/1792082/ (Hämtad 2021-12-28)

8 TASS. Russia, US close to a point where diplomacy may become subordinate — senior diplomat. 2021. https://tass.com/politics/1381421 (Hämtad 2021-12-28)

9 Reuters. Moscow sees threat of new missile crisis as serious - RIA cites formin. 2021. https://www.reuters.com/world/europe/moscow-sees-threat-new-missile-crisis-serious-ria-cites-formin-2021-12-27/ (Hämtad 2021-12-28)

10 Associated Press. Isachenkov, Vladimir. Putin to the West: ‘It is not us who threaten anyone’. 2021. https://apnews.com/article/europe-russia-ukraine-geneva-vladimir-putin-a6216cb76b650779f2e3a0a38d534c91 (Hämtad 2021-12-28)

11 Associated Press. Isachenkov, Vladimir. Putin to mull options if West refuses guarantees on Ukraine. 2021. https://apnews.com/article/europe-russia-ukraine-vladimir-putin-moscow-1f80249ac893d533fb6fcfdecb3d1ad3 (Hämtad 2021-12-28)

12 TASS. Russia ready to take measures if NATO expands to its borders, Putin warns. 2021. https://tass.com/defense/1378631 (Hämtad 2021-12-28)

13 The Ministry of Foreign Affairs of the Russian Federation. Briefing by Foreign Ministry Spokeswoman Maria Zakharova, Moscow, December 24, 2021. 2021. https://mid.ru/en/foreign_policy/news/1792014/ (Hämtad 2021-12-28)

14 Jägarchefen. Det stora spelet. 2021. https://jagarchefen.blogspot.se/2021/12/det-stora-spelet.html (Hämtad 2021-12-28)

15 Associated Press. Isachenkov, Vladimir. Russia sends nuclear-capable bombers on patrol over Belarus. 2021. https://apnews.com/article/europe-russia-ukraine-moscow-belarus-d5a87da9e35af0929f62fdb0a2624118 (Hämtad 2021-12-28)

16 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Försvarsministern: Ryska krav helt oacceptabla. 2021. https://www.dn.se/sverige/forsvarsministern-ryska-krav-helt-oacceptabla/ (Hämtad 2021-12-28)

17 Sveriges Television. Nilsson, Linus. Sverige fördjupar det militära samarbetet med Storbritannien – försvarsministern besökte Arvidsjaur. 2021. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/sverige-fordjupar-det-militara-samarbetet-med-storbritannien (Hämtad 2021-12-28)

18 Svenska Dagbladet. Svahn, Niklas. ÖB: Rysslands förslag är oacceptabla. 2021. https://www.svd.se/ob-rysslands-forslag-ar-oacceptabla (Hämtad 2021-12-28)

19 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. ÖB: Sverige har höjt sin militära beredskap. 2021. https://www.dn.se/sverige/ob-sverige-har-hojt-sin-militara-beredskap/ (Hämtad 2021-12-28)

20 Försvarsmakten. "Vi ska aldrig bli tagna på sängen". 2021. https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2021/12/vi-ska-aldrig-bli-tagna-pa-sangen/ (Hämtad 2021-12-28)

21 Jägarchefen. Det stora spelet. 2021. https://jagarchefen.blogspot.se/2021/12/det-stora-spelet.html (Hämtad 2021-12-28)

22 President of Russia. Expanded Meeting of the Defence Ministry Board. 2021. http://en.kremlin.ru/events/president/news/67402 (Hämtad 2021-12-28)

23 Republikens presidents kansli. Republikens presidents kommentarer till medierna den 2 december 2021. 2021. https://www.presidentti.fi/sv/nyhet/republikens-presidents-kommentarer-till-medierna-den-2-december-2021/ (Hämtad 2021-12-28)

24 Sveriges Television. Knutson, Mats. ANALYS: Fortsatt konflikt om Nato-frågan – trots majoritet i riksdagen. 2021. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/analys-fortsatt-konflikt-om-nato-fragan (Hämtad 2021-12-28)

25 TASS. NATO provocations may trigger armed conflict — Russian Defense Ministry. 2021. https://tass.com/defense/1381579 (Hämtad 2021-12-28)

26 TASS. NATO annually holds 30 large-scale drills to practice warfare against Russia — top brass. 2021. https://tass.com/defense/1381583 (Hämtad 2021-12-28)

27 TASS. Russian Defense Ministry says NATO aims to deter, not engage with Russia. 2021. https://tass.com/politics/1381551 (Hämtad 2021-12-28)

28 TASS. Lavrov says West seeks ‘small’ Ukraine ‘war’ to blame Moscow, stifle Russia economically. 2021. https://tass.com/defense/1381381 (Hämtad 2021-12-28)

29 TASS. NATO exists as geopolitical body to colonize post-Warsaw Pact/ex-USSR nations, says Lavrov. 2021. https://tass.com/politics/1381481 (Hämtad 2021-12-28)

30 British Broadcasting Corporation. Hollingham, Richard. The war game that could have ended the world. 2018. https://www.bbc.com/future/article/20181108-the-wargame-that-could-have-ended-the-world (Hämtad 2021-12-28)

31 Reuters. More than 10,000 Russian troops returning to bases after drills near Ukraine -Interfax. 2021. https://www.reuters.com/markets/europe/more-than-10000-russian-troops-returning-bases-after-drills-near-ukraine-2021-12-25/ (Hämtad 2021-12-28)

32 Försvarsmakten. Doktrin för Gemensamma operationer. Stockholm: Försvarsmakten, 2020, s. 18.

Politisk eskalering

Reflektion

Samma dag som inlägget ”Det stora spelet” publicerades, 17DEC2021, offentliggjorde även det ryska utrikesministeriet sitt säkerhetsförslag, omfattande nio punkter, för ett avtal syftande till att uppnå en ökad säkerhet för den Ryska Federationen samt försvarsalliansen Natos medlemsländer. Vad som kan konstateras vid en genomläsning av det ryska förslaget är att det i praktiken innebär att en cordon sanitaire skall upprättas mellan Ryssland och de Nato anslutna länderna. Detta genom ett antal olika åtgärder som framgår i det nio-punkts program som föreslagits av Ryssland, men även att inga ytterligare länder skall medges medlemskap i Nato.1 Att det förslag som skulle läggas fram av Ryssland syftade till en cordon sanitaire utgjorde sannolikt för de flesta ingen nyhet.

Ryssland har framfört att de främst vill förhandla med USA rörande det framlagda förslaget,2 dock förefaller även en dialog kunna tänkas genomföras med Nato rörande det framförda förslaget men även andra Europeiska länder i början av januari månad 2022.3 Ur ett ryskt perspektiv förefaller de vara fullt medvetna om att en förhandling med USA kring det framförda förslaget kan tänkas vara mycket komplicerad,4 vilket även framförts av USA att delar av det lagda förslaget kommer det inte kunna genomföras några förhandlingar kring.5 Sedan Ryssland framförde sitt förslag, har även dess offentliga retorik hårdnat i förhållande till hur den såg ut innan förslaget lades fram. Enligt Rysslands Utrikesminister, Sergej Lavrov, utgör Nato numera ett geopolitiskt projekt för att kolonisera dels, tidigare Warszawapakts länder, dels tidigare länder ingående i Sovjetunionen.6

Det ryska utrikesministeriets talesperson, Maria Zakharova, har även framfört att en ökning av medlemsländer i Nato ej kan accepteras ur ett ryskt perspektiv samt basering av vapensystem i närheten av dess gräns som kan hota Rysslands säkerhet ej heller kan accepteras samt det kommer utgöra fokuset för samtalen mellan Ryssland och USA,7 vare sig de västliga länder vill det eller ej. Rysslands vice utrikesminister, Sergej Rjabkov, har även framfört att Ryssland och USA är väldigt nära en punkt när diplomati kan bli underordnat, men att Ryssland är emot någon form av eskalering samt att de inte lägger fram några ultimatum.8 Samtidigt framför även Sergej Rjabkov att den situation som nu uppstått är i paritet med den så kallade Kubakrisen 1962.9 Rysslands President, Vladimir Putin, har även framfört att de västliga länderna bör gå Ryssland tillmötes avseende dess framförda förslag att Ukraina ej skall medges ett medlemskap i Nato,10 här kan det även antas att andra länder inkluderas i detta utifrån hur det ryska säkerhetsförslaget är skrivet.

Rysslands President har även framfört att Ryssland inte har någon möjlighet att dra sig tillbaka, utan att de västliga länderna har framtvingat denna situation och att Ryssland räds att olika former av missilsystem kan tänkas placeras på Ukrainskt territorium vilket skulle medge en bekämpningstid om fyra till fem minuter mot Moskva. Därutöver har han även framfört att olika former av åtgärder kan tänkas vidtas om de västliga länderna inte godtar Rysslands säkerhetsförslag.11 Detta har även kommit att framföras som militär-tekniska åtgärder, vad som även är intressant är att dylika åtgärder även förefaller omfatta länder utöver Ukraina då det beskrivits som att åtgärderna kan vidtas oaktat vilket land som blir ett nytt medlemsland i Nato.12

I det sammanhanget bör särskilt noteras det ryska utrikesministeriets talespersons utspel den 24DEC2021 avseende Finland och Sverige. Talespersonen framför bland annat att Ryssland alltid ansett att Finland och Sveriges militära alliansfrihet har utgjort en stabilitet för norra Europa. Samtidigt framförs att Ryssland anser att dessa länder dras in i Natos intressesfär samt att den övningsverksamhet som genomförts tillsammans med Nato på de båda ländernas territorium skall ha involverat kärnvapenangrepp mot en jämbördig motståndare. Därtill framfördes av talespersonen att om Finland och/eller Sverige skulle bli medlemmar i Nato kommer det medföra att Ryssland kommer vidta militär-politiska åtgärder.13

Det intressanta i uttalandet är framförallt att Ryssland förefaller anse att kärnvapenangrepp övats från antingen finskt eller svenskt eller bådas territorium. Undertecknad framförde även i det föregående inlägget, ”Det stora spelet”, att retoriken kring kärnvapen förefaller ökat under de senaste månaderna.14 I det sammanhanget bör det noteras att dagen efter Ryssland framförde sitt nio-punkts förslag för ökad säkerhet genomfördes en flygning med en rote av den långräckviddiga bombflygplansmodellen TU-22M3 över Belarus. Den aktuella flygplanstypen har även förmågan att bära kärnvapen.15 Det ryska agerandet kan antas utgöra en indirekt påverkan med kärnvapen i bakgrunden för att understryka allvaret i det framförda säkerhetsförslaget.

Sveriges Försvarsminister, Peter Hultqvist, har även uttalat sig rörande Rysslands så kallade säkerhetsförslag. Enligt honom utgör det ryska förslaget en metod för att skapa sig en intressesfär, där även Sverige skulle komma att påverkas. Men de ryska kraven i sitt säkerhetsförslag skulle även innebära att Sverige inte kan genomföra sin nuvarande säkerhetspolitik, vilket enligt Försvarsministern är ett helt oacceptabelt krav som ställs från rysk sida.16 I ett tidigare uttalande av Försvarsministern framkom det även att Ryssland utgör det enda militära hotet mot Sverige,17 vilket särskilt bör beaktas utifrån att det nuvarande ryska säkerhetsförslaget även kommer kunna påverka Sveriges säkerhetspolitiska situation.

Sveriges Överbefälhavare, General Micael Bydén, har även uttalat sig kring det så kallade ryska säkerhetsförslaget. Enligt Överbefälhavaren är det lagda ryska förslaget helt oacceptabelt samt det raserar den nu rådande säkerhetspolitiska ordningen och kan även komma att påverka Sverige.18 Överbefälhavaren har även uttalat sig rörande det försämrade säkerhetsläget mellan Ryssland och Ukraina. Enligt Överbefälhavaren är den nuvarande krisen allvarlig samt den svenska Försvarsmakten har även anpassat sin beredskap utifrån det försämrade säkerhetsläget som råder.19 Den svenska Försvarsmaktens insatschef, Generallöjtnant Michael Claesson, understryker även oaktat julhelg eller andra högtider följs säkerhetsläget nogsamt upp för att vi, Sverige, aldrig skall bli överraskade.20 Vilket även kan ses som en tydlig markering att säkerhetsläget i vårt närområde inte är gynnsamt för tillfället.

Att säkerhetsläget har försämrats berördes i det tidigare inlägget,21 efter dess publicering framförde även Rysslands Försvarsminister, Sergej Sjojgu, vid det utökade ryska försvarsrådets årliga decembermöte att ett amerikanskt privat säkerhetsföretag fanns i Ukraina. Detta företag skall även fört in kemiska stridsmedel syftande till att skapa en provokation.22 Vilket får anses utgöra en indikator på att en ytterligare försämring inträffat. Huruvida det den ryska Försvarsministern framförde stämmer eller ej, har ej kunnat bekräftas. Dock kan det antas att oaktat om uppgifterna stämmer eller ej, utgör de en del i en ytterligare försämring av säkerhetsläget vilket bör beaktas. Här skulle det kunna argumenteras för att det är rysk propaganda och/eller vilseledning som framförs, vilket det säkerligen kan vara, dock missas då helheten. Ryssland framför inte dylikt bara för att säga något, de gör det alltid av en anledning. Således bör inte dylika utspel betraktas som något av den ”galne hattmakaren” för att använda en litterär term, utan snarare kan det finnas en för oss ej tydlig rationalitet bakom det hela med anledning av våra västerländska åskådningspreferenser.

Vad som även bör beaktas är Finlands inställning till allt detta, då i form av ett uttalande av Finlands President, Sauli Niinistö, den 02DEC2021 där Finlands President framförde att, ”till grunderna för Finlands utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik hör att upprätthålla en nationell rörelsefrihet samt valmöjligheter. Detta inbegriper möjlighet att alliera sig militärt och ansöka om medlemskap i Nato”.23 Detta uttalande genomfördes innan Rysslands så kallade säkerhetsförslag hade blivit offentligt, men det visar på en tydlig finsk linje i denna sakfråga. I svenska sammanhang förefaller det enbart vara Försvarsministern som uttalat sig och då i form av att ett svenskt Nato medlemskap inte är aktuellt, trots att en majoritet i riksdagen är för en så kallad Nato option,24 men trots det skall Ryssland inte få diktera svensk säkerhetspolitik.

Vad som även bör noteras är det ryska Försvarsministeriets genomgång för utländska militärattachéer den 27DEC2021. Där framfördes bland annat att, Nato genomför direkta provokationer mot Ryssland vilket kan utvecklas till en väpnad konflikt.25 Det framfördes även att Nato årligen genomför cirka 30 övningar som är riktade mot Ryssland, samt att Nato har offensiva stridsgrupper nära Rysslands gräns.26 Därtill framfördes även att Nato använder sig av hybrid åtgärder för att begränsa Rysslands handlingsfrihet, kombinerat med samtal och en militär styrkeuppbyggnad.27 Samma dag framförde även Rysslands Utrikesminister att ”Väst” försöker iståndsätta en mindre väpnad konflikt i Ukraina och ge Ryssland skulden för det, för att införa sanktioner mot Ryssland syftande till att begränsa dess ekonomiska möjligheter.28 Därutöver framförde även Rysslands Utrikesminister samma dag, som tidigare skrivits, att Nato utgör ett geopolitiskt projekt med syftet att kolonisera republiker tidigare ingående i Sovjetunionen men även tidigare Warszawapaktsländer.29

Vad kan då uttydas, i skrivande stund, om de senaste en och en halv veckornas utspel? För det första, vad som förefaller vara tydligt är att den politiska eskalationen mellan Ryssland och i huvudsak de Västliga länderna har fortsatt sedan det föregående inlägget. Vad som även förefaller vara en möjlighet är att den inre beslutsfattande cirkeln för Rysslands President utifrån retoriken kan ha hamnat i något liknande sinnestillstånd som den sovjetiska ledningen hade under den första halvan av 1980-talet,30 det vill säga en tro att ett väpnat angrepp de facto kan utgöra en faktisk möjlighet mot Ryssland och agerar därefter. Därmed inte sagt att så är fallet.

För det andra, retoriken med kärnvapen förefaller fortsätta där inspelet att Nato övningar i Sverige och/eller Finland skall ha omfattat användande av kärnvapen mot en jämbördig motståndare, här får det antas att den jämbördiga motståndaren som talespersonen för det ryska utrikesministeriet åsyftar i sådant fall är Ryssland. Där den efterföljande delen inte kan tolkas på något annat sätt än att ett sådant agerande hade besvarats med kärnvapen. Vilket får anses utgöra en tydlig retorisk höjning, eller om man så vill eskalering, i det säkerhetspolitiska förhållandet mellan Ryssland och Finland samt Sverige då man enbart explicit talat om att vidta adekvata åtgärder i händelse av ett finskt och/eller svenskt Nato medlemskap, nu involveras implicit kärnvapen i diskussionen avseende de övningar som genomförts inom ramen för bilaterala avtal mellan de båda länderna och Nato.

För det tredje, som även skrevs i det tidigare inlägget. Finland och Sverige kommer troligtvis till sannolikt bli en tydlig spelbricka i det pågående geostrategiska spelet som nu genomförs av Ryssland och vi kan tänkas komma bli det än tydligare än vad vi nu förefaller vara. Det vore synnerligen naivt och riskfyllt att avfärda den nu pågående ryska ”offensiven” för att försöka omdana den rådande säkerhetsordning som något vansinnigt utspel från Ryssland i tron att den nuvarande ryska ledningen agerar som en berusad Boris Jeltsin framför en rysk militärorkester. Därtill utgör norra Finland samt Sverige ett av de viktigaste geostrategiska områdena ur ett ryskt perspektiv för att kunna säkerställa försvaret av det så kallade bastionområdet för dess kärnvapenbaserade andraslagsförmåga, vilket berörts i ett flertal inlägg vilket kan anses utgöra en av de tyngre argumenten till varför vi kommer bli involverad mer än många tror i den nu pågående ryska ”offensiven”. Vilket eventuellt skulle kunna komma att utvecklas till en horisontal eskalation i form av ökad rysk militär övningsverksamhet tydligt riktad mot Finland och Sverige, andra påtryckningsmedel eller metoder kan inte heller uteslutas.

För det fjärde, den pågående vertikala eskaleringen mellan Ryssland och Ukraina förefaller inte nått sin ände trots en rapport om att en mindre del, cirka 10,0000 soldater,31 av den ryska personalen ingående i den militära styrkeuppbyggnaden längs Ukrainas gräns skall ha återgått till sina ordinarie grupperingsområden. Denna slutsats kan dras utav den än mer hårdnande politiska retoriken, eller om man så vill eskaleringen, från rysk sida avseende hur man ser på, dels Nato, dels Ukraina under den senaste veckan.

Avslutningsvis, ur ett svenskt perspektiv bör särskilt utspelet av det ryska utrikesministeriets talesperson beaktas samt bemötas, i detta fallet bör det varken vara Försvarsministern eller Utrikesministern som bemöter det utan snarare Statsministern då det utgör en sådan tydlig politisk eskalering. Detta med anledning utav att kärnvapen nu har förts in i den offentliga säkerhetspolitiska retoriken mellan Ryssland och Sverige. Därtill bör hotbilden kring kärnvapen återigen föras upp på agendan, det räcker inte med en kort beskrivning i Försvarsmaktens doktrin för gemensamma operationer att det kan tänkas användas i händelse av en väpnad konflikt som involverar Sverige.32 Vår förmåga att motstå följdverkningarna på olika plan av kärnvapen måste dels börja diskuteras, dels få ta plats i den kommande försvarsberedningens utredningsarbete.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Associated Press 123 (Engelska)

British Broadcasting Corporation 1 (Engelska)

Dagens Nyheter 12 (Svenska)

Försvarsmakten 12 (Svenska)

Jägarchefen 1 (Svenska)

Republikens presidents kansli 1 (Svenska)

Reuters 12345 (Engelska)

Rysslands President 1 (Engelska)

Rysslands Utrikesministerium 123 (Engelska)

Svenska Dagbladet 1 (Svenska)

Sveriges Television 12 (Svenska)

TASS 12345678910 (Engelska)

Slutnoter

1 The Ministry of Foreign Affairs of the Russian Federation. Agreement on measures to ensure the security of The Russian Federation and member States of the North Atlantic Treaty Organization. 2021. https://mid.ru/ru/foreign_policy/rso/nato/1790803/?lang=en&clear_cache=Y (Hämtad 2021-12-28)

2 Reuters. Balmforth, Tom. Russia presses for urgent U.S. response on security guarantees. 2021. https://www.reuters.com/world/russia-seeks-urgent-us-response-security-demands-2021-12-20/ (Hämtad 2021-12-28)

3 TASS. NATO invites Russia to call Russia-NATO Council meeting on January 12. 2021. https://tass.com/world/1381091 (Hämtad 2021-12-28)

Reuters. Hunnicutt, Trevor. Osborn, Andrew. U.S., Russia set for Jan. 10 security talks amid Ukraine tensions. 2021. https://www.reuters.com/world/us-russian-officials-set-security-talks-jan-10-us-official-2021-12-28/ (Hämtad 2021-12-28)

4 TASS. Russia prepared for difficult talks with US on security guarantees — senior diplomat. 2021. https://tass.com/politics/1381449 (Hämtad 2021-12-28)

5 Reuters. Tétrault-Farber, Gabrielle. Balmforth, Tom. Russia demands NATO roll back from East Europe and stay out of Ukraine. 2021. https://www.reuters.com/world/russia-unveils-security-guarantees-says-western-response-not-encouraging-2021-12-17/ (2021-12-28)

6 TASS. NATO geopolitical project to colonize post-Warsaw Pact/ex-USSR nations, says Lavrov. 2021. https://tass.com/politics/1381481 (Hämtad 2021-12-28)

7 The Ministry of Foreign Affairs of the Russian Federation. Comment by Foreign Ministry Spokeswoman Maria Zakharova on the distortion of Russia’s approach to security guarantees. 2021. https://mid.ru/en/foreign_policy/news/1792082/ (Hämtad 2021-12-28)

8 TASS. Russia, US close to a point where diplomacy may become subordinate — senior diplomat. 2021. https://tass.com/politics/1381421 (Hämtad 2021-12-28)

9 Reuters. Moscow sees threat of new missile crisis as serious - RIA cites formin. 2021. https://www.reuters.com/world/europe/moscow-sees-threat-new-missile-crisis-serious-ria-cites-formin-2021-12-27/ (Hämtad 2021-12-28)

10 Associated Press. Isachenkov, Vladimir. Putin to the West: ‘It is not us who threaten anyone’. 2021. https://apnews.com/article/europe-russia-ukraine-geneva-vladimir-putin-a6216cb76b650779f2e3a0a38d534c91 (Hämtad 2021-12-28)

11 Associated Press. Isachenkov, Vladimir. Putin to mull options if West refuses guarantees on Ukraine. 2021. https://apnews.com/article/europe-russia-ukraine-vladimir-putin-moscow-1f80249ac893d533fb6fcfdecb3d1ad3 (Hämtad 2021-12-28)

12 TASS. Russia ready to take measures if NATO expands to its borders, Putin warns. 2021. https://tass.com/defense/1378631 (Hämtad 2021-12-28)

13 The Ministry of Foreign Affairs of the Russian Federation. Briefing by Foreign Ministry Spokeswoman Maria Zakharova, Moscow, December 24, 2021. 2021. https://mid.ru/en/foreign_policy/news/1792014/ (Hämtad 2021-12-28)

14 Jägarchefen. Det stora spelet. 2021. https://jagarchefen.blogspot.se/2021/12/det-stora-spelet.html (Hämtad 2021-12-28)

15 Associated Press. Isachenkov, Vladimir. Russia sends nuclear-capable bombers on patrol over Belarus. 2021. https://apnews.com/article/europe-russia-ukraine-moscow-belarus-d5a87da9e35af0929f62fdb0a2624118 (Hämtad 2021-12-28)

16 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Försvarsministern: Ryska krav helt oacceptabla. 2021. https://www.dn.se/sverige/forsvarsministern-ryska-krav-helt-oacceptabla/ (Hämtad 2021-12-28)

17 Sveriges Television. Nilsson, Linus. Sverige fördjupar det militära samarbetet med Storbritannien – försvarsministern besökte Arvidsjaur. 2021. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/sverige-fordjupar-det-militara-samarbetet-med-storbritannien (Hämtad 2021-12-28)

18 Svenska Dagbladet. Svahn, Niklas. ÖB: Rysslands förslag är oacceptabla. 2021. https://www.svd.se/ob-rysslands-forslag-ar-oacceptabla (Hämtad 2021-12-28)

19 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. ÖB: Sverige har höjt sin militära beredskap. 2021. https://www.dn.se/sverige/ob-sverige-har-hojt-sin-militara-beredskap/ (Hämtad 2021-12-28)

20 Försvarsmakten. "Vi ska aldrig bli tagna på sängen". 2021. https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2021/12/vi-ska-aldrig-bli-tagna-pa-sangen/ (Hämtad 2021-12-28)

21 Jägarchefen. Det stora spelet. 2021. https://jagarchefen.blogspot.se/2021/12/det-stora-spelet.html (Hämtad 2021-12-28)

22 President of Russia. Expanded Meeting of the Defence Ministry Board. 2021. http://en.kremlin.ru/events/president/news/67402 (Hämtad 2021-12-28)

23 Republikens presidents kansli. Republikens presidents kommentarer till medierna den 2 december 2021. 2021. https://www.presidentti.fi/sv/nyhet/republikens-presidents-kommentarer-till-medierna-den-2-december-2021/ (Hämtad 2021-12-28)

24 Sveriges Television. Knutson, Mats. ANALYS: Fortsatt konflikt om Nato-frågan – trots majoritet i riksdagen. 2021. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/analys-fortsatt-konflikt-om-nato-fragan (Hämtad 2021-12-28)

25 TASS. NATO provocations may trigger armed conflict — Russian Defense Ministry. 2021. https://tass.com/defense/1381579 (Hämtad 2021-12-28)

26 TASS. NATO annually holds 30 large-scale drills to practice warfare against Russia — top brass. 2021. https://tass.com/defense/1381583 (Hämtad 2021-12-28)

27 TASS. Russian Defense Ministry says NATO aims to deter, not engage with Russia. 2021. https://tass.com/politics/1381551 (Hämtad 2021-12-28)

28 TASS. Lavrov says West seeks ‘small’ Ukraine ‘war’ to blame Moscow, stifle Russia economically. 2021. https://tass.com/defense/1381381 (Hämtad 2021-12-28)

29 TASS. NATO exists as geopolitical body to colonize post-Warsaw Pact/ex-USSR nations, says Lavrov. 2021. https://tass.com/politics/1381481 (Hämtad 2021-12-28)

30 British Broadcasting Corporation. Hollingham, Richard. The war game that could have ended the world. 2018. https://www.bbc.com/future/article/20181108-the-wargame-that-could-have-ended-the-world (Hämtad 2021-12-28)

31 Reuters. More than 10,000 Russian troops returning to bases after drills near Ukraine -Interfax. 2021. https://www.reuters.com/markets/europe/more-than-10000-russian-troops-returning-bases-after-drills-near-ukraine-2021-12-25/ (Hämtad 2021-12-28)

32 Försvarsmakten. Doktrin för Gemensamma operationer. Stockholm: Försvarsmakten, 2020, s. 18.

Det stora spelet

Sammanfattning

I den säkerhetspolitiska diskursen under november och december månad 2021, har det framförts att en rysk invasion av Ukraina kan tänkas vara under uppsegling med anledning av de ryska styrkesammandragningarna av militära förband och förmågor längs Ukrainas landgräns. Det får ses som ett möjligt scenario ett annat möjligt scenario är att en rysk militär operation kan tänkas genomföras annorstädes och kraftsamlingen kring Ukraina utgör en vilseledning. Det troligaste till sannolikaste scenariot utgöras av att Ryssland använder sig av militära maktmedel i bakgrunden för att uppnå politiska och militärstrategiska målsättningar i form av upprättande av en så kallad cordon sanitaire. Vad som dock är synnerligen oroväckande är den ryska retoriken kring kärnvapen och i vissa fall ageranden med kärnvapenbärande förmågor under den säkerhetspolitiska spänningen som uppstått från november månad 2021, vilket möjligen kan utgöra en strategisk påtryckningsfaktor gentemot västliga länder.

Analys

Under de senaste veckorna har ett kontinuerligt flöde av information förmedlats avseende en rysk militär styrkeuppbyggnad i den sydliga delen av det västra militärdistriktet (MD V) i anslutning till Ukrainas gräns. I skrivande stund förefaller styrkeuppbyggnaden uppgå till mellan 70- och 100,000 individer utgående från offentlig rapportering. USA har även gjort analysen att mängden individer kan öka upp till 175,000,1 sannolikt fördelade på olika förbandstyper och förmågor. Mängden individer korrelerar mot vad Totalförsvarets forskningsinstitut anser utgöra den minsta mängden en rysk offensiv förmågesammansatt styrkegruppering måste bestå av för att kunna genomföra offensiva operationer i en operativ riktning.2 Dock bör det ryska agerandet ses i en större kontext än enbart isolerat till situationen mellan Ryssland och Ukraina, vilket detta inlägg kommer beröra.

Rysslands President, Vladimir Putin, framförde den 18NOV2021 att säkerhetsgarantier var tvunget att skapas syftande till att garantera säkerheten på den europeiska kontinenten. Denna uppgift hade av honom tilldelats det ryska Utrikesministeriet.3 Den 01DEC2021 framkom det att det ryska Utrikesministeriet hade tagit fram ett koncept, eller program, för att försöka uppnå dessa säkerhetsgarantier vid Rysslands västra landgräns.4 Samma dag framkom det även att Rysslands President hade framfört att denne ville ha bindande garantier av den västliga försvarsalliansen Nato att ingen ytterligare östlig expansion skall genomföras.5 Samma dag framförde även Rysslands President att denne förespråkade stabilitet för alla nationer i världen,6 men även att Ryssland vidtar åtgärder för att möta ett ökat hot längs sin västra landgräns.7

Den pågående ”flyktingkonflikten” längs med Belarus landgräns mot Polen samt Litauen har under de senaste veckorna fått ett internationellt genomslag,8 trots den pågått under en betydligt längre tid än dess massmediala genomslag som nu kan observeras.9 Situationen mellan framförallt Belarus och Polens gräns har även fått militära inslag. Vilket kanske främst accentuerades genom att Ryssland genomförde en patrullflygning med flygplansmodeller som har förmågan att vara kärnvapenbärande,10 samt används vid så kallade strategiska avskräckningsflygningar. Efter detta har även Belarus President, Aleksandr Lukasjenko, uttalat att denne kan tänka sig ta emot ryska kärnvapen på sitt territorium,11 vilket även Rysslands Utrikesminister, Sergej Lavrov, uttalat sig om i ordalag som att den Belarusiska Presidents utspel är avhängt hur de västliga länderna har agerat gentemot Belarus varvid den Belarusiska Presidentens uttalande/agerande kan bli förståeligt.12

I sammanhanget bör det noteras att Ryssland även förefaller se framför sig att en ”missilkris” kan tänkas inträffa i Europa.13 Det retoriska utspelet hör troligen samman med att det så kallade INF-avtalet avslutades mellan Ryssland och USA 2019,14 samt som en konsekvens av det den pågående amerikanska utvecklingen av markbaserade system15 för att möta den tidigare ryska utvecklingen av dylika system.16 Denna retorik blir blir framförallt intressant med anledning av mängden taktiska kärnvapen Ryssland förfogar över som kan användas, dels på kryssningsrobotar, dels på ballistiska missiler.17 Retoriken avseende ”missilkris” kan även höra samman med med den diskussion som utbröt efter regeringsskiftet i Tyskland om att den nya regeringen eventuellt kunde tänkas avsäga sig att förvara kärnvapen på sitt territorium,18 varvid en diskussion utbröt om dessa kunde tänkas förflyttas till något av Nato östra medlemsländer.19 Detta visade sig dock utgöra ogrundade spekulationer då den nya tyska regeringen fortsatt skall förvara kärnvapen på sitt territorium.20

Kärnvapen, även taktiska sådana, får i sammanhanget anses utgöra ett tydligt påtryckningsmedel på det strategiska planet. Men det utgör även ett stridsmedel som kan uppnå en så kallad strategisk chock för att nå ett snabbt avgörande. Detta berörs till del i den senaste publicerade Doktrin för gemensamma operationer av den svenska Försvarsmakten.21 Men för att uppnå en strategisk chock får det ses som sannolikt att ett faktiskt användande ej krävs för det, utan framflyttande eller hot kan mycket väl tänkas skapa en påverkan med dem.

Detta för oss in på den första intressanta faktorn. Vägar man in agerandet med strategiska flygplan som har förmågan att bära kärnvapen och som regelbundet används i så kallade strategiska avskräckningsflygningar blir det intressanta att de genomförda "övningsflygningarna" inträffade parallellt med att retoriken samt det massmediala fokuset kring agerandet med flyktingar längs med Polens samt Litauens gräns mot Belarus ökade i intensitet. Det sistnämnda blir synnerligen intressant i och med att Belarus President nu förefaller se ett behov av att Ryssland utplacerar kärnvapen på dess territorium. Men även retoriken kring ”missilkris” i Europa. Får det ses som troligt att detta utgör vad som brukar benämnas som "påtryckningar med militära maktmedel i bakgrunden". Vad som dock blir synnerligen oroväckande är att det är kärnvapen som används i retoriken och som ett påtryckningsmedel för att uppnå någon form av målsättning.

I retoriken har det, som tidigare skrivits, även framförts av Rysslands President att denne vill ha säkerhetsgarantier för att ingen ytterligare östlig expansion av Nato kommer genomföras. I den kontexten har Ryssland även framfört att de vill att Nato bryter sitt löfte till Georgien och Ukraina att de kan söka medlemskap i den västliga försvarsalliansen. Ryssland har även framfört att inga vapensystem som kan hota Rysslands säkerhets framgrupperas i angränsande länder.22 Dessa utspel hör sannolikt samman med de säkerhetsåtgärder som Rysslands President hade givit som uppgift till det ryska Utrikesministeriet att framarbeta.

I sammanhanget bör det noteras att Rysslands Utrikesminister framfört att de västliga länderna bör ta förslaget på allvar samt att säkerhetssituationen kan förvärras än mer och det blir en återgång till tiden när risken för militär konfrontation var överhängande,23 här kan det antas att det som åsyftas är den senare delen av det kalla kriget. Vad avser Rysslands inställning till vissa säkerhetsgarantier förefaller USA President, Joe Biden, vara villig att genomföra samtal med andra Nato länder avseende den frågan.24

I sammanhanget bör det även noteras att förmågan för att genomföra direkta diplomatiska samtal mellan Ryssland och USA förefaller minskat allteftersom, detta med anledning av deras ”tit-for-tat” ageranden i olika sammanhang där konsekvensen utgjort minskning av diplomatisk personal i de båda länderna.25 Det utgjorde även en samtalspunkt mellan Rysslands Utrikesminister och USA Utrikesminister vid OSSE mötet i Stockholm under inledningen av december månad 2021.26 Avsaknaden av diplomatisk personal på plats i respektive land medför sannolikt även att risken ökar för att misstolka olika diplomatiska utspel varvid ”vantolkningar” kan uppstå därefter. Vilket Frankrikes President, Emmanuel Macron, indirekt berörde i ett uttalande den 10DEC2021 att en hotbild i sig kan bli en så kallad självuppfyllande profetia.27

Risken för misstolkningar får, utöver avsaknad av diplomatisk personal hos de två främsta aktörerna, även anses vara väldigt hög i de rysk-västliga relationerna, då de viktigaste besluten i Ryssland fattas med mycket kort varsel och av en ytterst begränsad krets kring Rysslands President vilket medför en snabb beslutskedja.28 Därutöver förefaller västliga länder vid ett flertal tillfällen blivit överraskade över ryskt militärt agerande,29 och eventuellt även sakna information från den ryska inre beslutscirkel.30

Ovanstående samt det som berörts tidigare avseende kärnvapen kan härröras till retorik. Fil.Dr. Oscar Jonsson har bland annat framfört att retoriken har hårdnat under det senaste halvåret.31 Att retoriken även kan ha nått högre nivåer avseende säkerhetsläget kan eventuellt indikeras av att Påven även uttalat sig och framfört att en seriös internationell dialog krävs kring den nuvarande säkerhetssituationen i Ukraina.32 Därutöver har just den mer synliga aggressiva retoriken framförts av andra som kontinuerligt följer de rysk-västliga förbindelserna, även undertecknad har noterat det höjda tonläget under de senaste månaderna.

Vilket för oss in på den andra faktorn. Saknas förmågan att kunna tolka dels retorik, dels militäruppbyggnad vad respektive part de facto försöker uppnå får det ses som troligt att risken för en ofrivillig eskalering kan inträffa vid genomförandet av olika former av militära ageranden, såsom förflyttningar av militära förband eller omfattande övningsverksamhet, samt vid en misstolkning av uttalanden som föranleder en militär styrkeuppbyggnad av någon involverad part, men även i händelse av en ej planerad incident.

Något som berörts tidigare i inlägget är även den ryska militära styrkeuppbyggnaden i anslutning till Ukrainas gräns, att denna genomförs är att anses som fakta det vill säga bekräftad information.33 Ryssland har å sin sida framfört att de inte kan deeskalera situationen, det vill säga minska sin styrkeuppbyggnad, med anledning av en enligt Ryssland ukrainsk styrkeuppbyggnad mot dess landgräns.34 Vad som dock berörs i mindre omfattning är vilken faktisk påverkan denna styrkeuppbyggnad kan ha som konsekvens på vårt direkta närområde. Hitintills är kanske det tydligaste utspelet i den frågan genomfört av ordföranden i det finska försvarsutskottet, Ilkka Kanerva, som framfört att i händelse av en rysk militär operation mot Ukraina kommer det framtvinga en höjning av den finska militära beredskapen.35 Vad exakt det innebär explicit framkom inte, dock utgörs den finska Försvarsmakten i huvudsak av värnpliktiga varvid en beredskapshöjning eventuellt skulle kunna innebära någon form av anpassad/selektiv mobilisering.

Detta kan säkerligen för någon te sig något märkligt, dock är det inte märkligt. En bidragande faktor till en finsk beredskapshöjning i händelse av en rysk militär operation mot Ukraina, är risken för så kallad horisontal eskalation. I den senaste norska försvarspropositionen framförs den risken,36 den amerikanska tankesmedjan RAND har även varnat för den risken.37 Denna risk är framförallt kopplat till upprättandet av det så kallade bastionförsvaret för majoriteten av den ryska ubåtsbaserade andraslagsförmågan med kärnvapen på Nordkalotten.38 Vilket enligt västerländsk syn förefaller komma omfatta delar av finskt men även norskt territorium,39 här kan det även antas att svenskt territorium även kan komma att involveras i stridigheter. Detta med anledning till upprättandet av bastionsförsvaret,40 i och med att Norge har ett behov av att förflytta förband genom Sverige och Finland för att kunna försvara dess nordliga landsända41 men även för att hela Norden kan ses som ett sammanhängande militärstrategiskt område.42

Hur stor risken för ett dylikt ryskt agerande på Nordkalotten kan tänkas vara i händelse av en militär operation mot Ukraina får anses vara svår att kvantifiera, och framförallt får den även anses vara avhängd om Ryssland tror att någon av de västliga nationerna kan komma att agera militärt mot dem. Dock förefaller inte USA i skrivande stund ge Ukraina några försvarsförpliktelser,43 varvid risken får anses vara låg. Men vad som dock kan konstateras är att Ryssland var beredd att höja stridsberedskapen på dess kärnvapenstyrkor i samband med den militära operationen mot Krimhalvön 2014.44 Detta kan säkerligen varit tänkt att använda som en strategisk signal gentemot ett flertal länder att inte beblanda sig i den pågående militära operationen mot Krimhalvön. Dock visar det på hur Ryssland kan tänkas använda sig av sin kärnvapenarsenal som ett påtryckningsmedel i händelse av en ny väpnad konflikt, vilket innebär att risken för så kallad horisontal eskalation på Nordkalotten får anses vara tydlig.

Vad som även bör beaktas i det hänseendet är den ryska förmågan att snabbt kunna förstärka med militära förband/förmågor på Nordkalotten, detta har vid två tillfällen fått ett större medialt genomslag. Det ena tillfället var vid genomförandet av en beredskapskontroll under våren 2015, den styrkeuppbyggnaden får anses genomförts synligt då det ryska försvarsministeriet själva rapporterade om den.45 Det andra tillfället var i samband med den operativa-strategiska övningen Zapad-2017, där styrkeuppbyggnaden förefaller genomförts med mer dolda metoder.46 Vad som dock bör beaktas är att utöver att en tyrkeuppbyggnad kan genomföras relativt snabbt, har Ryssland även förmågan att vilseleda till exempel IMINT (satellitspaning) och SIGINT (signalspanings) system.47

Avseende det sistnämnda är det även intressant att notera hur rysk krigskonst ser på vilseledning. I diskursen avseende den ryska militära styrkeuppbyggnaden kring Ukraina har det framförts att det kan utgöra en förberedelser för ett anfall mot Ukraina. Vad avser vilseledningen är den indelad i strategisk, operativ och taktisk vilseledning. Där den strategiska är mest intressant i detta sammanhang, då det består i att hemlighålla förberedelserna för strategiska operationer och fälttåg men även vilseledning av försvaren avseende egna dispositioner och avsikter. Till detta tillkommer en rad metoder, såsom att kunna överbelasta analys- och bearbetningskapaciteten hos en motståndares underrättelsetjänst med mera.48

Vilket för oss in på den tredje faktorn. Utan tvekan utgör den ryska militära uppbyggnaden ett möjligt hot mot Ukraina, men utgående från rysk krigskonst som beskrivits ovan men även västerländsk får det ses som ett väldigt ologiskt agerande av Ryssland att genomföra ett väpnat angrepp mot Ukraina under de premisser som de själva byggt upp. Detta med anledning av att de totalt förlorat all form initiativ för ett sådant agerande. Varvid orsaken till det ryska agerandet möjligen kan vara att uppnå andra målsättningar än territoriella landvinningar. En faktor som ofta återkommit i debatten kan vara att försöka inordna Belarus än mer i den ryska federationen än vad de redan är. Dock förefaller Belarus vara inordnad i stor omfattning redan med tanke på att till exempel den estländska underrättelsetjänsten använder, om än i citationstecken, uttrycket det ”Belarusiska militärdistriktet” för att beskriva den militära samverkan som genomförs med Belarus och Ryssland.49 Varvid det får ses som troligt att Belarus redan nu är tydligt inordnat under Ryssland åtminstone i militära sammanhang.

Således för det oss fram till att försöka få en konklusion kring vad som just nu händer. Att Ryssland har militärförmåga att genomföra ett väpnat angrepp mot Ukraina för att uppnå vissa territoriella landvinningar utifrån den mängd förband och förmågor som samlats är högst sannolikt.50 Dock får det ses som mindre troligt att det utgör den faktiska målsättningen, utan snarare får det ses som troligt att det rör sig om påverkan med militära maktmedel i bakgrunden. Detta argument kan förstärkas ytterligare med den retorik som framförts även med faktorn kärnvapen i bakgrunden. Dock kan det ses som möjligt att en rysk militär operation kan genomföras annorstädes då agerandet med de militära förbanden kring Ukraina kan utgöra en vilseledning och Rysslands förmåga att snabbt ta beslut men även kraftsamla i en ny operationsriktning. Genomförs dock en militär operation gentemot Ukraina eller annorstädes får det ses som möjligt att även Nordkalotten kan komma att involveras.

Den troliga till sannolika målsättningen Ryssland försöker uppnå med sitt nuvarande agerande är att skapa en så kallad cordon sanitaire, där Ukraina och Georgien ej skall tillfalla ur ett ryskt perspektiv en västlig intressesfär som kan hota Ryssland det vill säga en förlängning av den så kallade Brezjnev doktrinen. Därmed, det Ryssland försöker skapa med sitt agerande är en egen intressesfär. Vad som dock särskilt bör beaktas är den geostrategiska vikt Ryssland fäster vid Arktis samt Nordkalotten varvid det får ses som troligt att även Finland och Sverige på något sätt är inarbetade i det nuvarande ryska agerandet. Varvid de ryska påtryckningarna mot Finland och Sverige kan komma att öka framgent även med tydliga militära maktmedel i bakgrunden. Vad som särskilt bör beaktas är hur retoriken kring kärnvapen använts i den nu pågående ”kraftmätningen” i vad som troligtvis till sannolikt handlar om upprättande av en intressesfär, vilket likväl skulle kunna bli riktat mot Finland och Sverige i retorisk form.

Slutsats

Det får ses som möjligt att en väpnad konflikt kan inträffa mellan Ryssland och Ukraina, alternativt är det möjligt att en väpnad konflikt eller militär operation kan inträffa annorstädes där den nu militära uppbyggnaden mot Ukraina utgör en vilseledning av Ryssland. I de både scenarierna är det även är möjligt att länderna på Nordkalotten blir involverad med anledning av risken för horisontal eskalation. Det troliga till sannolika scenariot är dock att det nuvarande ryska agerandet utgör en påverkan med militära maktmedel i bakgrunden för att uppnå politiska samt militärstrategiska målsättningar gentemot de västliga länderna i form av upprättandet av en tydlig intressesfär.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Associated Press 123 (Engelska)

British Broadcasting Corporation 1234 (Engelska)

Cable News Network 12 (Engelska)

Defense One 1 (Engelska)

Försvarsmakten 1 (Svenska)

Hufvudstadsbladet 1 (Svenska)

Jägarchefen 1 (Svenska)

Oslo Militære Samfund 1 (Norska)

RAND Corporation 1 (Engelska)

Regjeringen 12 (Norska)

Regeringskansliet 12 (Svenska)

Reuters 12345678910111213141516 (Engelska)

Russian strategic nuclear forces 1 (Engelska)

TASS 1234567 (Engelska)

The New York Times 1 (Engelska)

Sveriges Television 123 (Svenska)

Svenska Dagbladet 1 (Svenska)

The Economist 1 (Engelska)

The Washington Post 12 (Engelska)

Totalförsvarets forskningsinstitut 12 (Svenska)

United States European Command 1 (Engelska)

Valisluureamet 1 (Engelska)

Ulfving, Lars. Rysk krigskonst: en introduktion till den ryska militärvetenskapen sedd i ett militärteoretiskt, empiriskt och historiskt perspektiv. Stockholm: Försvarshögskolan, 2005.

Slutnoter

1 Associated Press. Keyton, David. Cook, Lorne. NATO chief says allies must prepare for the worst in Ukraine. 2021. https://apnews.com/article/europe-russia-ukraine-moscow-riga-b0971e8a973026ec7fb1964a8d38d2eb (Hämtad 2021-12-17)

Cable News Network. Liptak, Kevin. US intelligence estimates Russian troop levels on Ukraine bo Pope calls for 'serious international dialogue' to defuse Ukraine tensions rder could reach 175,000. 2021. https://edition.cnn.com/2021/12/04/politics/russia-ukraine-troops-border-us-intelligence-reports/index.html (Hämtad 2021-12-17)

Reuters. Siebold, Sabine. Emmott, Robin. NATO warns Russia over Ukraine military build-up. 2021. https://www.reuters.com/world/europe/nato-warns-russia-over-ukraine-military-build-up-2021-11-15/ (Hämtad 2012-12-XX)

Reuters. Pamuk, Humeyra. Lewis, Simon. U.S. says 'all options' on the table over Russian troop buildup near Ukraine. 2021. https://www.reuters.com/world/europe/us-state-dept-says-all-options-table-over-russian-troop-build-up-near-ukraine-2021-11-26/ (Hämtad 2021-12-17)

The Washington Post. Harris, Shane. Sonne, Paul. Russia planning massive military offensive against Ukraine involving 175,000 troops, U.S. intelligence warns. 2021. https://www.washingtonpost.com/national-security/russia-ukraine-invasion/2021/12/03/98a3760e-546b-11ec-8769-2f4ecdf7a2ad_story.html (Hämtad 2021-12-17)

2 Westerlund, Fredrik (red). Oxenstierna, Susanne (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2019, s. 59.

3 TASS. Putin tasks Russian Foreign Ministry to begin talks on system of security guarantees. 2021. https://tass.com/politics/1363765 (Hämtad 2021-12-01)

4 TASS. Russia’s Foreign Ministry preparing initiative on security guarantees at western borders. 2021. https://tass.com/politics/1369099 (Hämtad 2021-12-01)

5 TASS. Putin puts forward bid for detailed talks on stopping NATO’s eastward expansion. 2021. https://tass.com/politics/1369341 (Hämtad 2021-12-17)

6 TASS. Putin spoke in favor of ensuring calm, stable situation for all countries worldwide. 2021. https://tass.com/politics/1369333 (Hämtad 2021-12-17)

7 TASS. Putin says Russia taking ‘adequate’ measures in response to NATO’s provocations. 2021. https://tass.com/defense/1369273 (Hämtad 2021-12-17)

8 Sveriges Television. Ajdinovic, Mersiha. Migrantkrisen vid gränsen mellan Polen och Belarus – ett storpolitiskt spel. 2021. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/migrantkrisen-vid-gransen-mellan-polen-och-belarus (Hämtad 2021-12-17)

9 Reuters. Emmott, Robin. Siebold, Sabine. Sytas, Andrius. Lithuania, EU say Belarus using refugees as 'political weapon'. 2021. https://www.reuters.com/world/europe/belarus-using-refugees-weapon-must-face-more-eu-sanctions-lithuania-says-2021-07-12/ (Hämtad 2021-12-17)

10 Reuters. Russia sends bombers to fly over Belarus, blames EU for migrant catastrophe. 2021. https://www.reuters.com/world/europe/russia-blames-eu-looming-catastrophe-over-migrants-belarus-poland-border-2021-11-10/ (Hämtad 2021-12-17)

Reuters. Belarus leader says he needs Russian nuclear-capable bombers to navigate border crisis. 2021. https://www.reuters.com/world/europe/russian-nuclear-capable-bombers-rehearse-bombing-runs-belarus-training-exercise-2021-11-11/ (Hämtad 2021-12-17)

11 Associated Press. Isachenkov, Vladimir. Belarus president offers to host Russian nuclear weapons. 2021. https://apnews.com/article/russia-ukraine-germany-migration-europe-ab1efae5e65bf01af3be2f6139ef6f4b (Hämtad 2021-12-17)

12 TASS. Lavrov: West’s reckless policy drives Lukashenko to eye deploying Russian nukes in Belarus. 2021. https://tass.com/politics/1369141 (Hämtad 2021-12-17)

13 Reuters. Russia to West: offer us guarantees or risk unravelling security. 2021. https://www.reuters.com/world/europe/russia-new-european-missile-crisis-must-be-avoided-before-its-too-late-2021-12-10/ (Hämtad 2021-12-17)

14 Sveriges Television. Borgert, Linnéa. Nu löper kärnvapenavtalet INF ut: ”Oron är berättigad”. 2019. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/nu-loper-karnvapenavtalet-inf-ut-oron-ar-berattigad (Hämtad 2021-12-17)

Reuters. Astakhova, Olesya. Kauranen, Anne. Putin says U.S. is able to deploy new cruise missile in Europe. 2019. https://www.reuters.com/article/uk-finland-russia-summit-missiles-idUKKCN1VB1Y3 (Hämtad 2021-12-17)

15 Reuters. Ali, Idrees. U.S. tests first ground-launched cruise missile after INF treaty exit. 2019. https://www.reuters.com/article/us-usa-pentagon-missiles-russia-idUSKCN1V91IV (Hämtad 2021-12-17)

Reuters. Ali, Idrees. U.S. tests ground-launched ballistic missile after INF treaty exit. 2019. https://www.reuters.com/article/us-usa-military-russia-idUSKBN1YG287 (Hämtad 2021-12-17)

16 British Broadcasting Corporation. INF nuclear treaty: Nato 'to avoid arms race' after US-Russia pact ends. 2019. https://www.bbc.com/news/world-europe-49207281 (Hämtad 2021-12-17)

17 Kristensen, Hans M. Korda, Matt. Russian nuclear weapons, 2021. Bulletin of the Atomic Scientists, vol. 77, no. 2, s. 90-91. DOI: 10.1080/00963402.2021.1885869

18 The Economist. Allies fear Germany’s incoming government will go soft on nukes. 2021. https://www.economist.com/europe/2021/11/20/allies-fear-germanys-incoming-government-will-go-soft-on-nukes (Hämtad 2021-12-17)

19 TASS. US nuclear weapons may end up in Eastern Europe if Germany rejects them — NATO. 2021. https://tass.com/defense/1363759 (Hämtad 2021-12-17)

20 Reuters. Germany to remain part of NATO's nuclear sharing under new government. 2021. https://www.reuters.com/world/europe/germany-remain-part-natos-nuclear-sharing-under-new-government-2021-11-24/ (Hämtad 2021-12-17)

21 Försvarsmakten. Doktrin för Gemensamma operationer. Stockholm: Försvarsmakten, 2020, s. 18.

22 Reuters. Russia urges NATO to break promise to Ukraine as part of security package. 2021. https://www.reuters.com/world/europe/russia-demands-rescinding-nato-promise-ukraine-georgia-2021-12-10/ (Hämtad 2021-12-17)

23 British Broadcasting Corporation. Russia Ukraine: Lavrov warns of return to military confrontation nightmare. 2021. https://www.bbc.com/news/world-europe-59503762 (Hämtad 2021-12-17)

Svenska Dagbladet. Lavrov: Mardrömslik militär konfrontation. 2021. https://www.svd.se/lavrovs-och-blinkens-mote-pagar-i-stockholm (Hämtad 2021-12-17)

24 Associated Press. Knickmeyer, Ellen. Lee, Matthew. Merchant, Nomaan. Biden assures Ukraine’s leader of US support to deter Russia. 2021. https://apnews.com/article/joe-biden-russia-ukraine-europe-vladimir-putin-8193787ec21ca2aded4a37fa325f07b5 (Hämtad 2021-12-17)

25 Reuters. Russia orders some U.S. diplomatic staff to leave as embassy spat expands. 2021. https://www.reuters.com/world/russia-says-some-us-embassy-staff-must-leave-january-2021-12-01/ (Hämtad 2021-12-17)

26 The Washington Post. Khurshudyan, Isabelle. Hudson, John. Amid heightened tensions, Russia and U.S. make quiet breakthrough on staffing at Moscow embassy. 2021. https://www.washingtonpost.com/world/europe/russia-us-moscow-embassy/2021/12/03/2a459f56-49fe-11ec-beca-3cc7103bd814_story.html (Hämtad 2021-12-17)

27 Reuters. Macron warns against "self-fulfilling" prophecies on Ukraine-Russia risks. 2021. https://www.reuters.com/world/europe/macron-warns-against-self-fulfilling-prophecies-ukraine-russia-risks-2021-12-10/ (Hämtad 2021-12-17)

28 Ds 2019:8. Värnkraft. Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021–2025. s. 72.

29 United States European Command. Senate Armed Services Committee Opening Statement by General Phil Breedlove, Commander, U.S. European Command. 2015. https://www.eucom.mil/article/33031/senate-armed-services-committee-opening-statement-by-general-phil-breedlove-commander-u-s-european (Hämtad 2021-12-17)

30 Cable News Network. Bertrand, Natasha. Sciutto, Jim. Lillis, Katie Bo. US struggles with intelligence blind spot as Russia builds up forces near Ukraine. 2021. https://edition.cnn.com/2021/11/15/politics/us-intelligence-russia-ukraine/index.html (Hämtad 2021-12-17)

31 Sveriges Television. Bengtsson, Olle. Tre frågor om konflikten i Ukraina. 2021. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/tre-fragor-om-konflikten-i-ukraina (Hämtad 2021-12-17)

32 Reuters. Pullella, Philip. Pope calls for 'serious international dialogue' to defuse Ukraine tensions. 2021. https://www.reuters.com/world/uk/pope-calls-serious-international-dialogue-defuse-ukraine-tensions-2021-12-12/ (Hämtad 2021-12-17)

33 The Washington Post. Harris, Shane. Sonne, Paul. Russia planning massive military offensive against Ukraine involving 175,000 troops, U.S. intelligence warns. 2021. https://www.washingtonpost.com/national-security/russia-ukraine-invasion/2021/12/03/98a3760e-546b-11ec-8769-2f4ecdf7a2ad_story.html (Hämtad 2021-12-04)

34 Reuters. Kremlin says Russia cannot de-escalate due to Ukrainian troop presence nearby. 2021. https://www.reuters.com/world/europe/kremlin-says-russia-cannot-de-escalate-due-ukrainian-troop-presence-nearby-2021-12-01/ (Hämtad 2021-12-17)

35 Hufvudstadsbladet. Gestrin-Hagner, Maria. Rysk anfallsplan för Ukraina avslöjad – Kanerva: "Finland kan tvingas höja beredskapen". 2021. https://www.hbl.fi/artikel/rysk-anfallsplan-for-ukraina-avslojad-kanerva-finland-kan-tvingas-hoja-beredskapen/ (Hämtad 2021-12-17)

36 Prop. 62 S (2019 – 2020). Vilje til beredskap – evne til forsvar Langtidsplan for forsvarssektoren. s. 23.

37 Black, James et al. Enhancing deterrence and defence on NATO’s northern flank: Allied perspectives on strategic options for Norway. Santa Monica: RAND Corporation, 2020, s. 8.

38 Russian strategic nuclear forces. Strategic fleet. 2021. https://russianforces.org/navy/ (Hämtad 2021-12-17)

39 Black, James et al. Enhancing deterrence and defence on NATO’s northern flank: Allied perspectives on strategic options for Norway. Santa Monica: RAND Corporation, 2020, s. 9.

40 Forsvarsdepartementet. Et felles løft - Ekspertgruppen for forsvaret av Norge. Oslo: Forsvarsdepartementet, 2015, s. 20.

41 Prop. 62 S (2019 – 2020). Vilje til beredskap – evne til forsvar Langtidsplan for forsvarssektoren. s. 82.

42 Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025. s. 68.

43 British Broadcasting Corporation. Russia Ukraine: Sending US troops not on table – Biden. 2021. https://www.bbc.com/news/world-europe-59582013 (Hämtad 2021-12-17)

44 British Broadcasting Corporation. Ukraine conflict: Putin 'was ready for nuclear alert'. 2015. https://www.bbc.com/news/world-europe-31899680 (Hämtad 2021-12-17)

45 Jägarchefen. Si vis pacem, para bellum - Beredskapskontroll 16-21MAR15. 2015. https://jagarchefen.blogspot.se/2015/04/si-vis-pacem-para-bellum.html (Hämtad 2021-12-17)

46 Oslo Militære Samfund. Etterretningstjenestens årlige statusoppdatering - Fokus 2018. 2018. https://oslomilsamfund.podbean.com/e/oms-etterretningstjenestens-arlige-statusoppdatering-fokus-2018/ (Hämtad 2021-12-17)

47 Defense One. Tucker, Patrick. Potemkin Jets Unlikely To Fool US Satellites. 2016. https://www.defenseone.com/technology/2016/10/potemkin-jets-unlikely-fool-us-satellites/132350/ (Hämtad 2021-12-17)

Kjellén, Jonas. Russian Electronic Warfare: The role of Electronic Warfare in the Russian Armed Forces. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2018, s. 23-24, 53.

The New York Times. Kramer, Andrew E. A New Weapon in Russia’s Arsenal, and It’s Inflatable. 2016. https://www.nytimes.com/2016/10/13/world/europe/russia-decoy-weapon.html (Hämtad 2021-12-17)

48 Ulfving, Lars. Rysk krigskonst: en introduktion till den ryska militärvetenskapen sedd i ett militärteoretiskt, empiriskt och historiskt perspektiv. Stockholm: Försvarshögskolan, 2005, s. 153-154.

49 Valisluureamet. International Security and Estonia. Tallinn: Valisluureamet, 2021, s. 53.

50 Reuters. Polityuk, Pavel. EXCLUSIVE Ukraine sees no sign of Russia withdrawing troops from border. 2021. https://www.reuters.com/world/europe/exclusive-ukraine-sees-no-sign-russia-withdrawing-troops-border-2021-12-15/ (Hämtad 2021-12-17)

Försvarsmakten arbetar för ökad förutsägbarhet för vindkraft – både land- och havsbaserad

Det förs för närvarande en diskussion i media om Försvarsmaktens roll och arbete kopplat till vindkraftsutbyggnaden i Sverige. Med anledning av detta vill Försvarsmakten beskriva det arbete myndigheten bedriver kopplat till vindkraft.

Riksdagen har beslutat om proposition Totalförsvaret 2021–2025 som innehåller övergripande mål för totalförsvaret, nya mål för det militära respektive civila försvaret, inriktningen för Försvarsmaktens krigsorganisation och förändringar i Försvarsmaktens grundorganisation. Riksdagen har även beslutat om målet att Sveriges elproduktion år 2040 ska vara 100 procent förnybar. Uppbyggnaden av det militära försvaret och pågående energiomställning behöver, utifrån av riksdag beslutade mål, ske parallellt. Genom att tillsammans med andra myndigheter utarbeta förutsägbara planeringsunderlag ökar förutsättningarna för att Försvarsmaktens arbete effektivt ska bidra till den vindkraftsutbyggnad som de energipolitiska målen kräver. På motsvarande sätt behöver andra myndigheter beakta totalförsvarets behov i sin verksamhet och därmed bidra till uppfyllnad av de försvarspolitiska målen.

Försvarsmakten är som sektorsmyndighet för riksintressen för totalförsvarets militära del remissinstans för tillståndsansökningar för vindkraft. I begreppet ”militära del” ingår även myndigheterna Totalförsvarets forskningsinstitut, Försvarets radioanstalt och Försvarets materielverk.

I samrådsprocessen rörande vindkraftsetablering är Försvarsmaktens roll att göra en bedömning avseende hur etableringen kan komma att påverka försvaret av Sverige. Försvarsmaktens bedömning är en del i det samlade underlag som beslutsfattande instans tar ställning till. Försvarsmakten har inget veto, utan är en av flera remissinstanser i dessa ärenden.

Myndighetssamverkan inom vindkraftsutbyggnad

Samtidigt som det säkerhetspolitiska läget kräver ett ökat fokus på ett starkare totalförsvar pågår en energiomställning. Försvarsmakten deltar i myndighetssamverkan om energiomställningen på olika sätt. Exempel på samverkan i planeringsprocessen är arbete med riksintressen, nationella strategier och att utarbeta nationella eller regionala planeringsunderlag.

Försvarsmakten samverkar med bland annat Energimyndigheten och Naturvårdsverket i arbetet att skapa förutsättningar för en väl planerad och resurseffektiv vindkraftsutbyggnad, exempelvis den nationella strategin för en hållbar vindkraftsutbyggnad.

Försvarsmakten har även deltagit i Havs- och vattenmyndighetens arbete med de nationella havsplanerna och har bland annat angett specifika områden inom vilka det är möjligt att samexistera med vindkraft. Sammanlagt rör det sig om 13 områden vars totala yta uppgår till över 2 300 kvadratkilometer, vilket till ytan motsvarar ett område större än Norrköpings kommun eller nästan två Öland.

Preliminära bedömningar och tillståndsprocessen

Försvarsmakten yttrar sig över föreslagna vindkraftsetableringar i de samråd som sker enligt miljöbalken inför en ansökan om miljötillstånd eller tillstånd enligt lagen om Sveriges ekonomiska zon. I de fall vindkraften omfattas av bygglovsplikt enligt Plan- och bygglagen yttrar sig Försvarsmakten i kommunens bygglovsprocess.

Utöver de formella samråd som myndigheten deltar i kan Försvarsmakten lämna en preliminär bedömning till bolag (så kallad tidig dialog) om möjligheterna för uppförande av vindkraftsparker. Detta gäller för såväl etableringar på land som till havs. Bedömningen syftar till att ett bolag redan inför en ansökan om tillstånd ska kunna få besked om hur vindkraftsparken bedöms påverka försvarsintressena.

Under 2021 har Försvarsmakten hittills lämnat över 120 sådana bedömningar (tidig dialog) till olika vindkraftsbolag.

Försvarsmaktens bedömningar grundas i samtliga fall i en enskild analys av varje föreslagen vindkraftsetablering. Analysen beaktar de specifika ingångsvärden som angetts avseende vindkraftsetableringens utformning avseende antal verk, deras placering och höjd samt dess geografiska lokalisering.

Där det är möjligt med hänsyn tagen till försvaret av Sverige tillstyrker Försvarsmakten vindkraftsparker. Två exempel i närtid är de havsbaserade vindkraftsparkerna Storgrundet och Utposten 2 i Gävleborgs län. Båda är belägna i ett för energiomställningen prioriterat elområde.

Försvarsmakten försvarar Sverige

Försvarsmaktens huvuduppgift är att försvara Sverige mot ett väpnat angrepp. I försvarsbesluten 2015 och 2020 har Försvarsmaktens uppdrag tydliggjorts med fokus på att bygga upp förmåga till nationellt försvar mot en kvalificerad motståndare. För att lösa myndighetens uppdrag krävs bland annat ändamålsenlig tillgång till mark- och vattenområden, anläggningar samt övrig infrastruktur.

Senare års ökade krav på tillväxt och förmågeökning inom Sveriges militära försvar förstärker behoven av en mark- och vattenplanering som beaktar ett totalförsvarsperspektiv. Tillgången till mark- och vattenområden är av avgörande betydelse för att kunna öva militär förmåga. Därtill påverkar mark- och vattenanvändningen försvarsplaneringen och förutsättningarna för både oss själva och andra aktörers möjligheter att genomföra operationer i vårt närområde och över svenskt territorium.

Johan Svensson
Generallöjtnant
Försvarsmaktens produktionschef

Förbereder Ryssland en invasion i Ukraina?

Förbereder Ryssland en invasion i Ukraina? [1] Säkerheten i Europa påfrestas hårt och är kanske rentav på väg att urarta, men har skymts av klimatfrågans dominans i den offentliga debatten. En gemensam nämnare är Ryssland, kanske den aktivaste och mest destruktiva aktören på de flesta håll där kriser blossar upp eller där krig redan råder. Den [...]

Uppdragstaktik – fler infallsvinklar

 Nedanstående inlägg publicerades förra veckan även på Kungl. Krigsvetenskapsakademiens blogg.

I det senaste numret av Kungl Krigsvetenskapsakademiens Handlingar och Tidskrift, 3/2021, finns fem artiklar som belyser olika aspekter på uppdragstaktik. Här några reflektioner.

Överstelöjtnant Ola Palmqvist, tidigare chef för Taktikavdelningen vid Markstridsskolan, ger i sin mycket läsvärda översikt över olika komponenter som konstituerar en fungerande uppdragstaktik en tämligen pessimistisk bild av taktikutvecklingen i Försvarsmakten. Efter att ha läst hans analys av skrivningarna i nyare handböcker som t ex DGO 20 (Doktrin för Gemensamma Operationer) får jag intrycket att någonstans i processen tycks det helt fundamentala motivet för uppdragstaktik, stridens oförutsebarhet, försvunnit i hanteringen. I stället verkar tänkandet blivit starkt metodstyrt och där genomförandet av taktiska planer till del liknar checklistor där olika, i förväg fastställda, händelser ska prickas av.

När uppdragstaktiska honnörsord som initiativ, självständigt tänkande, gripa tillfällen i flykten med flera, ska omsättas till praktiska metoder tycks handboksförfattarna haft svårt att hålla fast vid ett grundläggande och mycket enkelt orsakssammanhang, nämligen: eftersom det inte går att förutse hur striden kommer att utvecklas är det också måttligt meningsfullt att försöka utforma planer som förutsätter ett visst händelseförlopp.

Dock, det kan finnas en ganska enkel förklaring till denna tankens oklarhet. Samarbetar man nära och under lång tid med ett land, USA, vars resursmässiga överlägsenhet i olika stridssituationer ofta varit så stor att man kunnat framtvinga ett önskat förlopp, det oberoende vad motståndaren gör, så finns risken att man anammar metoder som passar i denna samverkansmiljö. Det även om de kan vara kontraproduktiva i en svensk kontext. Denna tendens till att okritiskt anamma andras sätt att tänka har sannolikt förstärkts av vår ”strategiska timeout” där vi under lång tid inte ägnade oss åt att fundera på krigföring i större skala i ett svenskt sammanhang.

Kapten Christian Wester, Skaraborgs regemente, som för närvarande genomför det Högre Officersprogrammet vid FHS, har i en läsvärd artikel sett på de samhälleliga förutsättningarna att tillämpa uppdragstaktik i Sverige. En aspekt han lyfter fram som en god grund för uppdragstaktik är det svenska samhällets demokratiska gener. Faktorer som press- och yttrandefrihet, vana till medinflytande och måttlig rädsla för chefer och auktoriteter borde bidra till att forma personer som ser det som naturligt att agera uppdragstaktiskt. Han drar här paralleller med den israeliska försvarsmakten. En organisation med en utpräglat uppdragstaktisk kultur. Christian Wester pekar här på dess rötter i en icke-hierarkisk, delvis gerillabetonad, militär organisation, Palmach, som en tänkbar förklaring.

Det väcker hos mig frågan: kan demokratiska stater därmed förväntas ha bättre förutsättningar att tillämpa uppdragstaktik än auktoritära stater?  Eller om man så vill: har vi här en konkurrensfördel gentemot Ryssland? Ger historien eventuellt någon ledtråd? Ja, tyvärr.

Den tyska krigsmakten under andra världskriget är nog den organisation som historiskt sett varit mest framgångsrik i tillämpningen av uppdragstaktik i större sammanhang. Var den sprungen ur ett samhälle som präglades av att underlydande såg det som naturligt att ifrågasätta chefer och andra auktoriteter? Knappast. Det oberoende av det nazistiska styrets inflytande från 1933. Dåtidens tyska arbetsplatser, skolor, föreningar, hem, var nog generellt sett inte platser där ifrågasättande av auktoriteter sågs som något positivt eller naturligt. Ändå var cheferna (på alla nivåer – korpral till general) i Wehrmacht oftast avsevärt mer initiativkraftiga och flexibla än de hos motståndarna.

Med den utveckling vi ser i Ryssland mot en rörligare krigföring, i kombination med målmedvetna åtgärder för att skapa chefer på bataljons- och brigadnivå som förväntas agera självständigt, bör vi nog vara försiktiga med att dra alltför stora växlar på att vårt demokratiska samhälle med automatik skulle ge oss en konkurrensfördel i kriget. Det finns nog alla skäl, som Christian Wester påpekar, att systematiskt öva vår förmåga till att leda uppdragstaktiskt. Att lita till svensk samhällskultur kanske inte räcker.

Major Peter Lindberg, Norrbottens regemente, analyserar uppdragstaktiken i två intressanta artiklar. Först en där han gör en analys om uppdragstaktikens relevans i en högteknologisk stridsmiljö. Han pekar där på både de för- som nackdelar vilka kan finnas i att utnyttja artificiell intelligens i beslutsstödsystem. Han lyfter också fram människans avgörande roll i en verksamhet, strid, där initiativkraft, beslutsvillighet, fantasi och risktagning är avgörande faktorer. Egenskaper som det kan vara svårt att skapa algoritmer för.

Peter Lindberg pekar även på svårigheten hur avgöra på vilket sätt medel och motmedel kommer att påverka varandra. Ett tidlöst problem som får mig att tänka på en episod under andra världskriget. Under den tyska bombkampanjen mot Malta 1942 lyckades tyskarna störa ut, i praktiken förblinda, de brittiska radarstationerna på ön. Britterna lät dock radarstationerna fortsätta att sända trots att de inte såg något. Tyskarna drog av det slutsatsen att de inte lyckats med sina störinsatser (då borde ju britterna slutat sända) och ansåg sig därför tvungna att vidta resurskrävande åtgärder för att skydda sina bombflygplan mot vad man antog skulle vara ett effektivt lett brittiskt luftförsvar. Inte ens den bästa informationsteknik hjälper om man väljer fel kriterier mot vilka man värderar informationen.

I sin andra artikel diskuterar Peter Lindberg stabens, kontra chefens, roll vid operativ beslutsfattning. Han uttrycker där en farhåga att vår strategiska och operativa planeringsmodell (SPL) överbetonar stabsarbetets betydelse för att skapa tillräckligt beslutsunderlag. Något som bland annat leder till sen beslutsfattning. Jag har aldrig arbetat med SPL varför jag inte kan uttala mig om just den modellen. Dock, mina erfarenheter som brigadchef och senare som operationsledare vid dåvarande Milostab Mitt gör att jag gärna ansluter mig till de som varnar för komplicerade bedömande- och beslutsfattningsmodeller på såväl taktisk som operativ nivå.

I en artikel med signaturen J R slår en svensk officer som just nu studerar vid Naval Postgraduate School ett kraftfullt slag för att Försvarsmakten måste bli bättre på att tillgodogöra sig ny teknik. Exempelvis beväpnade drönare. Han pekar speciellt på de möjligheter det skulle ge jägarförband att bestrida en angripare kontroll över ytan. Det decentraliserade och okonventionella uppträdande som väpnade rörelser som Hezbollah och Fedayeen framgångsrikt tillämpade mot traditionellt uppträdande krigsmakter skulle kunna tjäna som inspiration. Ett som koncept som skulle utvecklas med stöd av modern teknik. Det är inte utan att man, jag, kan börja undra om cirkeln inte är på väg att slutas? Det var i Palmach (se Christian Wester ovan) många ledande israeliska officerare präglades i ett uppdragstaktiskt tänkande. Något som de bar med sig och framgångsrikt tillämpade även med andra typer av förband 1956, 1967 och 1973.  Operationer varifrån kalla krigets svenska pansartrupper till stor del hämtade inspiration till en utpräglat uppdragstaktiskt kultur. Är det våra jägarförband som ska vara de som vitaliserar det uppdragstaktiken i Sverige?   

Sammantaget inger artiklarna förhoppningen att Ola Palmqvist inte ska bli en ensam ropande röst i öknen när han varnar för att det just nu pågår en process som riskerar utarma det uppdragstaktiska tänkandet och agerandet i Försvarsmakten. Artiklarna visar att yngre kamrater, som nyligen genomgått eller just nu genomgår högre utbildning, ser uppdragstaktik som grundstenen i Försvarsmaktens sätt att leda. Och där de pekar på metoder hur den kan utvecklas med hjälp av modern teknik, förenklade stabsarbetsprocedurer, förändrad organisation och övningsverksamhet som stärker officerarnas initiativkraft och beslutsvillighet.

En avslutande reflektion är att militärhistoria borde ges en avsevärt mer framträdande roll i all militär chefsutbildning. Det skulle på ett avgörande sätt bidra till att öka förståelsen för uppdragstaktikens tillämpning i praktiken, och inte bara som någon typ av teoretiskt begrepp.  Nej, inte mer om Guderians eller Rommels agerande i Ardennerna 1940. Visserligen visar det på två höga chefer som framgångsrikt agerar inom ramen för en uppdragstaktisk kultur men har ett begränsat värde för att förklara uppdragstaktikens väsen, hur det genomsyrar en hel organisation. Uppdragstaktikens nytta för oss skulle antagligen illustreras bättre genom studier av ett (tämligen stort) antal exempel som visar hur chefer på alla nivåer agerar utifrån situationens möjligheter eller krav när det oväntade inträffar. Plutonchefen som på eget bevåg ändrar anfallsriktning när grannplutonen blivit hängande, och därmed reder ut situationen. Kompanichefen som avvärjer en hotande katastrof genom att omedelbart, utan att vänta på order, genomför ett motanfall när fienden överraskande brutit igenom grannkompaniets försvar. Bataljonchefen som når framgång genom att avbryta det beordrade anfallet och istället genomför en omfattning genom att utnyttja en lucka i fiendens gruppering som han upptäckt. Underhållsbataljonchefen som snabbt och utan order omdirigerar sina foror och får fram extra ammunition till ett förband i trångmål mm.

Det vore heller inte fel, utan antagligen mycket nyttigt, att studera ”skarpa” order som framgångsrika uppdragstaktiker i olika sammanhang givit sina underlydande. Det skulle kunna ge en fingervisning om hur uppdragsinriktade chefer skapar handlingsfrihet för sina underlydande att agera utifrån vad som händer, och inte utifrån det man tror, eller hoppas ska hända.

 

Karlis Neretnieks                                     

Uppdragstaktik – fler infallsvinklar

I det senaste numret av Kungl Krigsvetenskapsakademiens Handlingar och Tidskrift, 3/2021, finns fem artiklar som belyser olika aspekter på uppdragstaktik. Här några reflektioner. Överstelöjtnant Ola Palmqvist, tidigare chef för Taktikavdelningen vid Markstridsskolan, ger i sin mycket läsvärda översikt över olika komponenter som konstituerar en fungerande uppdragstaktik en tämligen pessimistisk bild av taktikutvecklingen i Försvarsmakten. Efter [...]

Om konsten att inte se omvärlden som den är

Med valet av Magdalena Andersson fick först Socialdemokraterna en ny partiledare efter Stefan Löfven och Sverige sedan en ny statsminister. I sitt installationstal vid den nyligen genomförda partikongressen tog sig Andersson kraftfullt an den organiserade kriminaliteten och gängen. Hon slog fast att ”vi ska säga det som krävs och göra det som krävs, steg för [...]

Den positiva akademiseringen av officersutbildningen – må den fortsätta hitta konstruktiv utveckling

Varför har – återigen – omtanken om den militära akademiska skolningen hamnat i vissa professorers fokus? Det är inte helt enkelt att förstå, då rättsläget kan tyckas entydigt, och har så varit sedan 2008. Högskolelagen (HL) och Högskoleförordningen (HF) gäller och ska inte och kan inte rundas, det har väl heller aldrig varit tanken hos FHS ledning. Men det går samtidigt inte att bortse ifrån att FHS, likt Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), har en egen förordning som också ska tillämpas.  

Vi får alla hoppas att FHS ledning med sina kollegiala existerande organ hittar en bra lösning så att de professorer som anmält sitt lärosäte och sin arbetsgivare, kan lägga energi på att marknadsföra sitt unika lärosäte, istället för att beivra dess verksamhet. Försvarshögskolan är allt för viktig för att vara tummelplats för akademiska subtiliteter – FHS är viktigt för svensk säkerhet och för den militära förmågan.

När det gäller officersutbildningen har den strategiska planen lagts för länge sedan – valet att akademisera officersutbildningen fattades för decennier sedan, och har utvecklats allt eftersom. FHS har som akademiskt lärosäte mognat och det finns en närmast unik smältdegel av skolade practitioners och traditionella akademiker som i många fall har en unika kunskaper om military power. Den vetenskapliga kompetensen har därmed ökat sedan 2008 – med full examensrätt, eget doktorandprogram och ökad mängd lektorer och bitr. lektorer.

Behovet att förstå det samtida och framtida slagfältet kräver både skolning & bildning i relevanta ämnen. Skolningen och bildningen vid akademin – FHS, är en viktig del i detta.

Vad beträffar syftet med att akademisera officersutbildningen ber jag att få referera till den avlidne professorn, fd prorektorn och ordf. i FHS FoUN – Berndt Brehmer. Hans text i Krigsvetenskapsakademins tidskrift (nr 2 2011) säger det mesta om varför vissa ämnen vid FHS står den militära professionen särskilt nära:

Det första steget mot en professionsutbildning blev därför att förändra officersutbildningen till en ämnesbaserad sådan. Det krävde att FHS inrättade ämnen som kunde bilda basen för en sådan utbildning. Resultatet blev bl a två ämnen som är unika för FHS, nämligen krigsvetenskap och militärteknik. Avsikten med båda dessa ämnen var att de skulle utvecklas till professionsämnen och utgöra kärnan i den högre officersutbildningen. Att de skulle vara professionsämnen innebar, och innebär att de inte bara skulle utmärkas av sina speciella studieobjekt: krig respektive teknik, utan också av ett speciellt perspektiv: officersperspektivet.

En professionsutbildning skiljer sig från en akademisk utbildning vid en samhällsvetenskaplig eller humanistisk fakultet i det att den innehåller inte bara teoretiska moment, utan också praktiska sådana. Det beror på att den inte bara ska förbereda för fortsatt karriär inom ett akademiskt ämne, utan ytterst för professionell verksamhet. Sålunda innehåller också en akademisk officersutbildning bedömandemetoder, stabstjänst, o s v men den skiljer sig från en renodlad yrkesutbildning i det att man också kräver av de studerande att de skall ha förmåga att reflektera över de metoder de får lära sig och deras grundvalar. Det är ett sätt att skapa en beredskap för förändring och frigöra från det litet krampaktiga fasthållandet vid metoder för vilka man inte känner grunden och som lätt blir följden i traditionella yrkesutbildningar.

Vi hoppas alla att Försvarshögskolans unika ställning som ett centralt lärosäte fortsätter utvecklas. Mina egna utbildningar vid FHS är tillsammans med den årslånga utbildning vid Geneva Center for Security Policy (GCSP) – också med handgripliga och sociala utbildningsmoment – det mest givande jag genomgått under en snart slutförd karriär.

Världsordning eller världsoordning?

Efter det kalla krigets slut för trettio år sedan fördes en omfattande debatt, inte minst bland politiska kolumnister och samhällsvetare vid tankesmedjor och universitet om vad det egentligen var som tagit slut och vad som börjat eller skulle komma. Det fanns många olika tolkningar av innebörden av Berlinmurens fall. I ”Från kallt krig till ljummen [...]

Mogadishu, onsdag

Jag har nu varit på plats i några veckor och det är tid att reflektera. Somalia är ett trasigt land. Oavsett var man börjar berättelsen och vad man beskriver så lider människor och våldet är ständigt närvarande. Det är en paradox för att landet runt Afrikas horn och dess människor tillhör en av Afrikas mest [...]

Den positiva akademiseringen av officersutbildningen hämmas av flankerande och nu frontal eld – ingress

Sedan 1999 har jag i perioder haft en mer eller mindre professionell relation till Försvarshögskolan (FHS) – fram till 2019. År 1999/2000 utsågs jag i rollen som dåvarande militärhögskolornas gemensamma studierektor (med placering vid MHS Ö), till Försvarsmaktens representant i FHS Forsknings- och utbildningsnämnd (FoUN). Den avlidne professorn Berndt Brehmer var då ordf.  Under de gångna decennierna har jag studerat vid FHS under tre längre program/kurser samt varit anställd vid tre tillfällen; vid rektors kansli, vid militära programledningen och vid MVI som avdelningschef för Op avd. Under tiden som studerande vid dåvarande chefsprogrammet var jag invald som studeranderepresentant vid FHS styrelse. Mina egna studier vid universitet och högskola har resulterat i några enklare examina; en fil kand i krigsvetenskap från FHS, en fil kand i statsvenetenskap från Umeå universitet och en fil mag i statsvetenskap från Mittuniversitetet.

Jag tycker därmed att jag har relativt god insyn i FHS och förståelsen för FHS resa och akademisering av officersutbildningen de senaste 20 åren.

Min första reflektion när jag läser SvD ledare 2021-11-16 och professorernas anmälan till UKÄ 2021-02-18 är; varför är det just dessa professorer som gjort denna anmälan? Jag tror mig förstå att det underliggande gnagande akademiska tjafset nått nya höjder…

Sex av de nio professorerna är professor i ämnet och disciplinen statsvetenskap. Ingen av dem är i någon nämnvärd omfattning involverad i utbildningen vid de militära programmen, förutom möjligen lite handledning av uppsatser på mastersnivå. Så varför är engagemanget så stort hos just dessa? Vid FHS finns ett 20-tal professorer och där de som inte skrivit under har ett närmare engagemang vid de militära programmen – hos dem förefaller det inte finnas någon oro för kvalitetsbrister.

I ämnet krigsvetenskap – som är ett huvudämne och disciplin vid de militära programmen – finns fyra professorer, där de två som skrivit under (Ångström och Widén) har bakgrund som doktorander utanför det svenska högskoleväsendet (Kings College och Åbo Akademi). Professorn och överstelöjtnant Peter Thunholm som disputerade i en högst relevant professionsdiskurs; beslutsfattning – har under lång tid varit den skolade tillskyndaren av den militära professionens förankring i akademin. Den andra professorn i krigsvetenskap är den mycket kompetente och framgångsrike brittiske forskaren och professorn Alastair Finlan som beforskat militära företeelser.  

Det närbesläktade ämnet och disciplinen historia, särskilt militärhistoria, med två professorer, två docenter och ytterligare tre disputerade har mycket hög vetenskaplig densitet och nära koppling till de militära utbildningarna. Dock har historikerna varit ganska illa sedda av de professorer som står bakom anmälan. Den enda rimliga förklaringen till detta är att statsvetare ofta har en mycket snäv och rigid syn på vetenskaplig produktion. Därmed finns en inneboende mer eller mindre tydlig konflikt i synen på krigsvetenskap, där statsvetare gör sitt bästa för att definiera ämnet krigsvetenskap som ett strikt samhällsvetenskapligt ämne. Och här uppstår konflikten, då krigsvetenskap måste vara så mycket mer än en teoretisk samhällsvetenskaplig disciplin och ämne – det måste vara ett inkluderande ämne som beforskas av företeelser som står den militära professionen och officersprofessionen nära. Likt att ämnet och disciplinen omvårdnad är sjuksköterskors akademiska professionsämne.

Så återigen – varför har de sex professorerna i statsvetenskap en sådan behjärtansvärd omtanke om den militära akademiska skolningen?   Till detta ska jag försöka återkomma med rimliga bedömningar.

Ps

Hur kan FHS statsvetare ha sju professorer i sina led? Det borde särskilt granskas vad gäller konkurrens, sakkunnigutlåtanden etc.

Ds

Värnkraft med pyspunka?

Jubel för nya fredsförband! – men är det inte krigsförband vi behöver? Euforin över våra nya fredsförband, med modernt språkbruk utbildningsplattformar, är stor inte minst hos ett antal kommunalråd. Arbetstillfällen och fler kommuninnevånare (skattebetalare) är skälen. Tyvärr har vi redan sett hur entusiasmen dalar när man skall godkänna tillstånd för skjutfält och andra störande aktiviteter. [...]

Finländskt pansar

Pansartrupper är inget man i första hand förknippar med Finland – talande är att Slaget vid Honkaniemi järnvägsstation, den enda egentliga pansardrabbningen under vinterkriget, slutade i ett finskt fiasko där hälften av de finska vagnarna blev kvar på slagfältet. Men historien kom inte att sluta där, utan det finska pansarvapnet utvecklades sedan till en professionell [...]

The Trump card – ett säkerhetspolitiskt mardrömsscenario (ett av flera)

När detta skrivs i början av november 2021 pågår COP26 i Glasgow om den domedagspräglade klimatfrågan och det multilaterala samarbete som enligt nästan alla tydligt och klart krävs för att världen ska ha en chans att uppnå Paris-överenskommelsens mål om högst 1,5 graders temperaturhöjning. Alla, nästan alla, vet numera att även detta garanterat svåruppnådda mål [...]