Industriella tankar kring försvarsberedning och försvarsledning

Amfibiekåren samövar och samverkar med den amerikanska marinkåren. Något som i dag är vanligt och i framtiden ännu vanligare. Det Baltiska operationsområdet kräver stor amfibisk förmåga. Foto: Olle Neckman Framtiden en spegel av vår historia. På femtiotalet fanns det inga reguljära TV-sändningar i Sverige. Tyskland producerade billiga leksaker och japanska produkter var rena smörjan. England [...]

Förnyelse av Försvaret

Redan i Årsberättelse avdelning 2, ”Strategi inför 2000-talet”, som är publicerad i Kungl. Krigsvetenskapsakademiens tidskrift 2/93 pläderade jag för en maritim strategi för de nya förhållanden som växte fram i Östersjöområdet. Armégeneralerna Skoglund och Björeman, debatterade med mig i KÖMS tidskrift (TiS) i början på 90-talet, där deras inlägg och mina svar publicerades. Som jag [...]

Farväl till Neutraliteten. Hur går vi vidare?

Det tog två veckor för Sverige att överge 200 år av neutralitetspolitik. Nyckeln var att göra som Finland. Detta även om man i Helsingfors tyckte att vi pratade lite väl mycket. Något som den nyvalde presidenten Stubb noterade vid sitt statsbesök, En annan infallsvinkel kom från Paris.  Sju år efter sitt första stora EU-tal återkom [...]

The Army needs to change? Yes, but to what?

I would argue that the Swedish Armed Forces (SAF) are very professional military, but they are a very professional peace time military. This article is in response to an article written by Major General Jonny Lindfors et al. entitled “En armé i behov av förändring”. I would agree that SAF needs to change but in [...]

Tidsberäkningar och Sveriges roll i Nato

 


Artikeln har tidigare publicerats i Officerstidningen nr 2, 2024

”Git thar fustest with the mostest”. Citatet, på sin udda engelska, tillskrivs ibland generalen Nathan Bedford Forrest, en lysande taktiker under amerikanska inbördeskriget.  Han var dock inte först med att uttala sig om tidens betydelse i krig. Redan 500 f.Kr skrev Sun Tzu  The value of time, that is of being a little ahead of your opponent, often provides greater advantage than superior numbers or greater resources.”

Vad har då det att göra med vår roll i Nato - mer än vad man kan tro.

I de flesta diskussioner om Sveriges bidrag till Nato pekas på betydelsen av Sverige som basområde och som ett nav för logistik- och förstärkningstransporter till grannländerna. Det med all rätt. Mer sällan diskuteras dock den stora betydelsen av att kunna sätta in svenska förband på våra grannländers territorium kopplat till alliansens avskräcknings- och försvarsförmåga. Beror det på att vi inte gjort våra tidsberäkningar?

Såväl Finland som de baltiska staterna är beroende av förstärkningar för att framgångsrikt kunna möta ett ryskt angrepp. Det kommer dock ta tid innan substantiella förstärkningar kan nå fram. Den stora bristvaran är markstridsförband, något som saknas i hela Europa. Att tillföra sådana, främst då från USA, tar i storleksordningen någon månad. Allierade flygstridskrafter kan antagligen komma till insats inom dagar, men lär knappast på egen hand kunna hejda ett angrepp.

En insats av ungefär två svenska brigader i vardera riktningen, Nordkalotten respektive Baltikum, skulle göra skillnad. Eventuellt tillräckligt stor för att vara tungan på vågen för att hindra Ryssland att vinna avgörande framgångar, innan ytterligare allierade förstärkningar hinner anlända. Här måste även avskräckningsfaktorn vägas in: om det hos försvararen finns ett väl förberett förstärkningsalternativ, hur förändras då en presumtiv angripares riskkalkyl - blir risken för stor? Blir den tillräckligt stor för att han ska avstå från ett angrepp?

För att skapa ett trovärdigt sådant koncept saknas i det förra försvarsbeslutet en av de två svenska brigader som skulle kunna uppträda på Nordkalotten. Kanske bör vi fundera på att återskapa en norrlandsbrigad? En förbandstyp som skulle vara ett värdefullt komplement till den mekaniserade brigad som sätts upp av I19 i Boden, och till de finska och norska förband som också kommer uppträda i området. Kanske en gemensam uppgift för garnisonerna i Östersund och Sollefteå (och dessutom ge en rationellare volym åt funktionsutbildningarna i Boden).

Ser vi till alla brigader så skulle den nybildade norrlandsbrigaden och brigaden från I 19 då kunna öronmärkas för insatser i norr, och brigaderna som sätts upp av P 4 och P 7 inriktas mot Baltikum. Det skulle också skapa bättre förutsättningar för att rotera den bataljon som periodvis ska finnas i Lettland om båda de sydliga brigaderna delade på den uppgiften.

Emellanåt framförs att svenska förstärkningar till Baltikum bara skulle ha begränsad betydelse. Det är den tysk-polska kåren, Multinational Corps Northeast som ska stå för de tidiga förstärkningarna till Baltikum. Det är en mycket osäker planeringsförutsättning. Att slå sig igenom det endast 70 kilometer breda Suwalkigapet mellan Kalingrad och Belarus, vilket Ryssland kommer göra sitt bästa för att täppa till som en första åtgärd vid ett krig i Östersjöområdet, kommer antagligen bli en både tids- och resurskrävande affär.

Tidsberäkningar är inte bara viktiga på taktisk nivå, de kan också ha strategisk betydelse.

                                                                                  *****

Ukraina är vår sak

Våra säkerhetspolitiska experter är väldigt tydliga med budskapet ”Ukraina får inte förlora”. Putin har ju varit tydlig med sina mål och dessa finns det väl få som gillar. Hans mål är Sovjetunionen 2.0. Det är ju inte så ofta vi får facit samtidigt som vi brottas med problemet. För de som inte kommer ihåg eller [...]

In from the Cold: Rebuilding Sweden’s Civil Defense for the NATO Era

“It’s time for action!” “There could be war in Sweden.” “Who are you if war comes?” These were the messages and no longer rhetorical questions that Sweden’s top political and military leadership shared at Sweden’s annual security conference in early January 2024. Since 2017, officials have not ruled out the possibility of an armed attack. [...]

US Perspectives on the EU in View of a Potential Second Trump Administration – Part 2

The importance of US-European security cooperation was highlighted after the 9/11 attacks, as European security became crucial for American non-military security. The US sought help from Europe in countering terrorism and organized crime, even introducing new powers to the EU. However, the US initially had low interest in European cooperation in military security, preferring to [...]

Friheten är magnetisk

Östturkestan eller Xinjiang står i världens fokus genom det kinesiska förtrycket. Formellt är det en autonom region, men autonomin är endast till namnet, bl a har den kinesiska regimen genomfört en aktiv insats mot uigurernas språk. Detta språk har bland annat utforskats av Gunnar Jarring. Sven Hedin reste i dessa trakter, och generationer kunde följa [...]

”Var är mina stridsvagnsdueller!? Var är pansarslagen på de ukrainska stäpperna?”

Ett antal individer har noterat frånvaron av stridsvagnsdueller och stora pansarslag i rapporteringen från Ukraina. Det antyds ibland att frånvaron av dessa är ett tecken på att pansarförband i allmänhet och stridsvagnsförband i synnerhet är obsoleta. För all del är väl stäpperna historia de med och ersatta av uppodlad mark. Nja. Eller snarare nej. Jag [...]

Samarbete skapar fred

Det försämrade säkerhetsläget i Europa innebär stora utmaningar för den svenska säkerhets- och försvarspolitiken. Medlemskapet i Nato ökar vår säkerhet men kräver förändringar i vårt sätt att tänka. Även om vi länge har haft både hemliga och öppna förbindelser med Nato eller bilateralt med olika västländer, innebär medlemskapet helt andra grundläggande förutsättningar, men även möjligheter. [...]

NATO må leva uti hundrade år

Sjuttiofem år är i sig en aktningsvärd ålder, och alldeles särskilt för en försvarsallians. Den 4 april firade NATO att det är 75 år sedan utrikesministrarna från de 12 grundarländerna högtidligen lovade att försvara varandras länder i vått och torrt vid ett möte på amerikanska State Department. Mycket har förstås hänt under de gångna decennierna. [...]

Norge satsar

Ett historiskt løft for forsvaret. Det går faktiskt att instämma i statsminister Jonas Gahr Støres sammanfattning av regeringens förslag till Langtidsplan for forsvarssektorn 2025–2036. Ja, i alla fall när det gäller samtidshistorien. Försvarsbudgeten ska få ett samlat extra tillskott på 600 miljarder, vilket summerar till en satsning på försvaret på totalt 1 624 miljarder NOK. [...]

Krigsskådeplats NABO – svenska förmågor i en operativ diskussion

Våren 2023 gav Kungl. Örlogsmannasällskapet och Kungl Krigsvetenskapsakademien ut en skrift inom ramen för projektet ”En svensk marin i Nato”. Projektet konstaterade bland annat två frågor som behöver fortsatt analys: Var börjar försvaret av Sverige? Vilka operativa sammanhang behöver studeras för att identifiera framtidens marina uppgifter. Den första frågan besvarades i Tidskrift i Sjöväsendet 5/2023 [...]

En armé i behov av förändring

En ny operativ kontext och en ny operationsmiljö Sedan det ryska angreppet på Ukraina 2022 har det svenska försvars- och säkerhetspolitiska läget fundamentalt förändrats. Försvarsmakten och armén måste därför snarast utvecklas och transformeras för att anpassas till denna nya kontext. Brådskan och nödvändigheten i att förändra armén grundar sig i huvudsakligen tre drivande faktorer. Den [...]

US Perspectives on the EU in View of a Potential Second Administration – Part 1

From an American perspective, the EU is often seen as both a problem and an opportunity. An incoming Trump administration will no doubt view cooperation between the EU and NATO positively only if it benefits American security. If burden sharing is ineffective, the US may form informal coalitions outside institutional frameworks. The Heritage Foundation and [...]

Nato och det svenska systemet för taktiska begrepp

Det välskrivna inlägget ”Några reflektioner kring svensk uppdragstaktik som den beskrivs i Reglemente Armé Taktik 2023”, av överstelöjtnant Ola Palmqvist och universitetsadjunkt Niklas Wikström i KKrVAHT nr 1 för innevarande år, är tankeväckande. Inlägget är också en bra start för en diskussion som vi bör ha, om hur vårt sätt att utrycka oss i taktiska [...]

Förväntningar och förhoppningar inför Försvarsberedningens rapport

Försvarsberedningen har den viktiga men samtidigt idag nästan oändligt svåra uppgiften att föreslå en klok politisk inriktning för det svenska totalförsvarets utveckling. Förslaget kommer att presenteras den 26 april. Försvarsberedningshistorik - enighetens baksida Den svenska försvarspolitik som den nuvarande försvarsberedningens företrädare i stor enighet utformade för ett tjugotal år sedan har efterhand visat sig leda [...]

Försörjningstrygghet: Konsekvenser av Natomedlemskapet

Jag nämner inte Artikel 3 och Baseline requirements i denna artikel, dels för att så många andra redan har beskrivit innebörden, dels för att jag vill flytta fram positionerna och bli lite mer konkret. Det räcker inte med att konstatera att lydelser existerar, det ökar inte förmågan. Redan 1994 blev Sverige partner till NATO - [...]