Metod och förutsägbarhet

Bloggen Försvar och Säkerhet har under det senaste året presenterat en rad intressanta texter om hur det står till med svensk uppdragstaktik i praktiken. Fokus har av naturliga skäl legat på stridens genomförande, huruvida den militäre chefen har och upplever sig ha ett rimligt fritt mandat att lösa tilldelad uppgift eller inte. En närliggande frågeställning [...]

Blev arméstridskrafterna 2020 som planerat?

Riksrevisionen har under 2020/2021 granskat måluppfyllnaden av arméstridskrafterna vid utgången av år 2020. Kort sagt var frågan: Utvecklades armén på det sätt under perioden 2016–2020 som riksdagen och regeringen beslutade? Riksrevisionen bedömer att regeringens och Försvarsmaktens arbete med att stärka arméstridskrafternas operativa förmåga under försvarsinriktningsperioden inte har varit effektivt i alla delar. Brister finns inom [...]

Blev arméstridskrafterna 2020 som planerat?

Riksrevisionen har under 2020/2021 granskat måluppfyllnaden av arméstridskrafterna vid utgången av år 2020. Kort sagt var frågan: Utvecklades armén på det sätt under perioden 2016–2020 som riksdagen och regeringen beslutade? Riksrevisionen bedömer att regeringens och Försvarsmaktens arbete med att stärka arméstridskrafternas operativa förmåga under försvarsinriktningsperioden inte har varit effektivt i alla delar. Brister finns inom [...]

Med anledning av medias rapportering angående TP 84 Hercules

En av Flygvapnets uppgifter som vi ska leverera i alla konfliktnivåer är att säkerställa operativ rörlighet med transportflyg. Förmågan är viktig – inte bara för Flygvapnet utan för hela Försvarsmakten och även totalförsvaret.

Det är ingen nyhet att Flygvapnets TP 84 Hercules är gamla och behöver modifieras och senare ersättas (efter år 2035). Den version som Flygvapnet opererar är från 60-talet. Innan det finns ersättare för dessa transportflygplan på plats har vi ett stort behov att genomföra en livstidsförlängning för de TP 84 som nu är i operativ drift.

Livstidsförlängningen innefattar bland annat att säkerställa drift och uppfyllande av civila och militära krav inklusive vidmakthållande av förmåga och taktisk utveckling.

En livstidsförlängning av våra TP 84 flygplan kräver politiska beslut och en säkerställd finansiering. Dessa beslut finns, likaså finansieringen.

Det stämmer att livstidsförlängningen av TP 84 har försenats flera år på grund av överklaganden av upphandlingen av tjänsten. Nu är den juridiska delen i överklagningsprocessen färdig och en ny upphandlingsprocess pågår. Ett resultat från detta väntas bli offentligt senare i höst.

Som flygvapenchef i min roll som verksamhetsledare militär luftfart och flygtaktisk chef ordersätter jag aldrig en flygning med ett flygplan som inte är luftvärdigt*. Flygsäkerheten är A och O. Ett exempel som lyfts i medias rapportering är att det saknas höjdmätare – det stämmer inte. Höjdmätare finns givetvis i våra TP 84:or men de är inte av den senaste och mest moderna typen, vilket krävs i det regelverk som styr civil luftfart. Det är bland annat därför dispens för flygning krävs vid tillfällen då transportflygningar sker under de civila regelverken.

Vi har en god dialog med våra uppdragsgivare och jag ser med tillförsikt fram emot en långsiktig och hållbar lösning.

Carl-Johan Edström
Flygvapenchef

*) Luftvärdigt:
Ett luftfartyg är luftvärdigt om det är konstruerat, tillverkat, verifierat, utrustat och underhållet på ett sådant sätt samt har sådana egenskaper att säkerhetskraven är uppfyllda. Detta är reglerat i luftfartslagen. Säkerhetskraven bygger på luftfartsmyndigheters krav och tillverkarens instruktioner.

Nytt läge p g a kapp­rust­ning och tekniska fram­steg

Rysslands och Kinas införande av hypersoniska missiler, hemliga kinesiska avskjutningsramper för missiler samt resurskrävande marin kapprustning kring Stilla havet förändrar förutsättningarna för rustningskontroll, ger minskad global stabilitet och försvårar USA:s roll. START-avtalet handlar om ömsesidiga neddragningar av strategiska vapen. Det är ett bilateralt avtal mellan världens två hittills viktigaste kärnvapenmakter, Ryssland och USA. Något motsvarande [...]

Nytt läge p g a kapp­rust­ning och tekniska fram­steg

Rysslands och Kinas införande av hypersoniska missiler, hemliga kinesiska avskjutningsramper för missiler samt resurskrävande marin kapprustning kring Stilla havet förändrar förutsättningarna för rustningskontroll, ger minskad global stabilitet och försvårar USA:s roll. START-avtalet handlar om ömsesidiga neddragningar av strategiska vapen. Det är ett bilateralt avtal mellan världens två hittills viktigaste kärnvapenmakter, Ryssland och USA. Något motsvarande [...]

Ökad militär verksamhet på västkusten för ett tryggare Sverige

Sveriges Radio P4 Göteborg rapporterade i ett inslag den 13 september om konsekvenser av Försvarsmaktens ökande verksamhet. Inslaget presenterade dock inte försvarsperspektivet, varför jag vill komplettera bilden.

För att förstå Försvarsmaktens ökande verksamhet i Göteborgs skärgård, och på andra platser, är det viktigt med bakgrunden och sammanhanget.

Anledningen till att riksdagen i december 2020 fattade ett femårigt försvarsbeslut, som ger en ökad tillväxt av förband och förmågor, beror på det förändrade säkerhetspolitiska läget i vårt närområde.

En skyddad sjöfart till västkusthamnarna och inloppet till Östersjön är av yttersta vikt för Sveriges och andra nordiska länders försörjningssäkerhet. Göteborgs hamn är den största nordiska hamnen för sjötransporter från bland annat Sydostasien. Bedömningen är att trafiken kommer att öka under de närmaste tio åren. Återetableringen av ett amfibieregemente i Göteborg ska ses mot denna bakgrund.

Amfibieförbandens uppgift är att försvara Sveriges kust- och skärgårdsområden. Etableringen av ytterligare ett amfibieregemente är både viktigt och nödvändigt för att stärka skyddet av hamnar och infrastruktur i Göteborgsområdet, vars funktion är minst lika avgörande i fredstid såväl som vid säkerhetspolitisk kris eller vid ett väpnat angrepp.

En ökad verksamhet är en förutsättning för att kunna genomföra riksdagens beslut. Förstärkningen av landets försvar kommer att innebära att vi syns och hörs mer på flera platser, bland annat i skärgården. Försvarsmakten informerar om större planerad verksamhet när så är möjligt och arbetar aktivt genom olika samarbetsforum tillsammans med länsstyrelser, kommuner och boende i de områden vi verkar.

Försvarsmaktens uppgift är att försvara Sverige och landets intressen. För att kunna lösa detta måste vi uppträda där vi ska kunna verka. Försvaret av Göteborgs hamn är en angelägenhet för alla som lever och bor i Skandinavien.

Mats Ström
Försvarsmaktens kommunikationsdirektör

Dags att nu äntligen omsätta Sveriges tyvärr föråldrade militära transportflygflotta!

 SVT Väst rapporterar idag om att det svenska militära transportflygplan av typen C-130 Lockheed Hercules (av försvarsmakten kallade Tp 84) inte längre har tillräckligt med utrustning för att kunna flyga i internationellt luftrum utan dispens. Utöver denna problematik tillkommer att de innehar en ålder av 52 år för flygplan 842 och de övriga fem som bara är 40 år. Dessa flygplan har till dags dato uppfyllt internationella regler och med det effektivt nyttjats men som nuvarande flottiljchef på F7 beskriver som att de kommer att få begränsningar som följd av utebliven uppgradering eller ersättning.

 Då Försvarsmaktens användande av dessa transportflygplan över dessa år kraftfullt har skiftat till att vara nationell resurs till att vara en internationell resurs (både nationell och genom samarbete) så har nyttjandet hårt påfrestat hela flygsystemet. Nu föreslås brådskande att en uppgradering ska genomföras för de återstående 6 st. flygplan som är operativa utifrån de 8 st. tidigare var operativa. Idag återfinns två stycken flygplan i England och som man väntar på vad som ska hända med dem. 

Ska Sverige fortsatt kunna upprätthålla en förmåga att kunna omfördela materiel och personal inom Sverige via transportflyg utan att förlita sig på multinationella samarbeten (Typ SAC, HAW med C-17) så måste Sverige  (både militär ledning och politisk ledning inom det militära området ) uppdra Försvarsmakten (med stöd av FMV, Försvarets Materiel Verk) att omsätta nuvarande flotta av transportflygplan omgående utan att öda tid och kapital på att förlänga nuvarande transportflygflotta på en uppgradering. Uppgraderings av nuvarande flotta har pågått sedan 2004 och har bara tillfört små  förändringar på den operativa förmågan och anpassning till civila regelverk så att det inte har varit ekonomiskt försvarbart. 

Den politiska ledningen borde istället omgående uppdra  och tilldela medel för att till Försvarsmakten att utreda och införskaffa en ersättare till nuvarande transportflygplan. Det billigaste och mest effektivaste och snabbaste uppdraget är att då omsätta nuvarande C-130 Hercules (Tp84) med nya motsvarande Lockheed C-130, kanske att de skulle vara en ny variant för Sverige, MC-130J som mer är anpassad för "Special Operations"  men som tillika kan utföra det transportbehov inom Sverige men då till en högre säkerhet för uppdragets genomförande. Att ersätta nuvarande transportflygflotta med ett nytt flygsystem motsvarande C-130 kommer att ha en totalkostnad för införande som betydligt mycket högre då infrastruktur för flygunderhåll behöver ersättas med nya hangare och "workshops", anskaffande av nya underhållsverktyg, ersättande av befintlig markstödsutrustning och fullständig omskolning av flygteknisk personal för att kunna garantera ett luftvärdigt flygplan. 


Det är nu dags att ersätta nuvarande flotta med C-130 Hercules (Tp 84) med nya C-130jJHercules och förhoppningsvis att de är av typen  MC-130J Hercules för att på ett mer effektivt sätt kunna genomföra uppdrag som de uppdras av den militära ledningen och som är beordrade av vår regering.

Polen har mer att säga

Under tiden 1945–1991 var Polen knappast ett land dit besökare strömmade. Nu är det annorlunda. De stora polska städerna erbjuder besökare historiska miljöer, kultur, exklusiv mat, natur, jakt – och besök i koncentrationsläger. Det hade funnits koncentrationsläger i Tyskland i 6 år innan de inrättades i Polen. Det tyska folket var det första, som drabbades [...]

“America is back” – to Square one?

Reflexioner om USA, Nato, Afghanistan och det rättfärdiga kriget ”It's over” var rubriken med världskrigsstora bokstäver i den amerikanska försvarsmaktens husorgan ”Stars and Stripes” med anledning av president Bidens besked tidigare i augusti om att USA, och med USA de facto även Nato och Nato-partners (inkl Sverige), nu skulle avsluta USA:s (och därmed Natos) i [...]

Ett ökat operativt tempo

I den samtida militära debatten beskrivs ofta att ett ökat operativt tempo är något som både för egen del bör eftersträvas och för motparten motverkas - genom ett högt eget tempo kan motpartens möjligheter till samordnad strid försvåras. I detta inlägg kommer jag att, med utgångspunkt i Försvarsmaktens doktrin för gemensamma operationer, diskutera vad striden [...]

Ett inriktningsbeslut utan legal grund och med risk för demoralisering

Försvarsmakten har nyligen fattat ett inriktningsbeslut att degradera ett stort antal officerare. Ett beslut som mottagits med bestörtning av stora delar av officerskåren och som inte är rättsligt korrekt. Vad innebär beslutet? Försvarsmakten har fattat beslut att degradera alla löjtnanter och kaptener som avlagt officersexamen fram till och med år 2005. Detta beslut är mycket [...]

Hur kan man (re)konstruera en stat: Afghanistan och historiens lärdomar

De dramatiska händelserna i Afghanistan, talibanernas snabba framgångar och nu det fruktansvärda terrordådet på Kabuls flygplats har inte minst och förståeligt nog främst i USA genererat en intensiv debatt om vad som gått snett och varför. Den amerikanska debatten har naturligtvis betydelse också för oss. Vad som hänt den senaste månaden har ju dessutom genom [...]

Att bygga nationell försvarsförmåga – ett nästan bortglömt hantverk

Med anledning av Riksrevisionen granskning av statens arbete med att stärka arméstridskrafterna krävs ett förtydligande från Försvarsmakten. Myndigheten delar utredningens övergripande slutsatser bland annat att personella och materiella förutsättningar har begränsat möjligheterna att bilda två brigader.

Regeringen gjorde 2015 bedömningen att den viktigaste uppgiften för Försvarsmakten var att öka den operativa förmågan i krigsförbanden under de kommande fem åren. Så har också skett.

Brigadförmågan, och den operativa förmågan inom Armén har stärkts. Det har skett genom anskaffning av bland annat allmänna fordon, artilleripjäser, granatkastarbandvagnar, brobandvagnar och ökade ammunitionslager.

Först i och med försvarsbeslutet 2020 skapades dock tydliga förutsättningar för att bygga upp brigadförmåga inom en armédivisions ram. Därmed kan vi i framtiden utnyttja markstridskrafternas förmåga på ett än mer effektivt sätt inom ramen för gemensamma operationer. Dock bör poängteras att det kommer att dröja till 2030 innan förmågan är fullt uppnådd.

Vi har full förståelse för att medarbetare i organisationen delger utredarna sin syn på den upplevda situationen vid förbandet och i försvarsgrenen. Det är värdefullt att lyssna på olika perspektiv inom ramen för en omfattande utredning.

Förbandsperspektivet borde dock ha kompletterats, med de intervjuer och samtal som utredningen gjort med ansvariga på koncernnivå, innan resultatet publicerades. Detta hade gynnat utredningen och nyanserat slutsatserna om bland annat intern ledning och styrning.

Brigadgeneral Rikard Askstedt
Försvarsmaktens Planeringschef

Perspektiv på Afghanistan

Nästan exakt tjugo år efter det att Operation Enduring Freedom påbörjades i Afghanistan är talibanerna åter i Kabul. De senaste veckorna har man sett en oerhört snabb utveckling, där det på ytan verkar som om talibanerna helt plötsligt har lyckats erövra nästintill hela landet. Västmakterna är tagna på sängen, har dragit tillbaka större delen av [...]

Nazismens rötter och resultat

 

Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, ville sannolikt skriva något rejält läsvärt om nazismen. Jag var skeptisk till om han skulle lyckas när jag plockade upp hans nya bok Nazismen. Få historiska och politiska ämnen är väl så omtalade och omskrivna som nationalsocialismen. 

 

Professor Harrison har visat sig vara en ovanligt vass författare och talare vad gäller äldre historia. Men skulle han även ha skrivit en bok om Hitler & Co som var riktigt bra? Jag började läsa och märkte efter några sidor att han tog upp en del fakta om Hitlers ungdom som jag missat/glömt. Sedan beskriver Harrison det sammanhang i vilket Hitler träder fram som politiker. Med hjälp av sitt långa perspektiv bakåt och minne/känsla för talande detaljer lyckas Harrison förklara Hitlers popularitet som kanske ingen tidigare svensk författare har gjort. 

 

Dick Harrison påpekar att mellankrigstidens tyskar inte på något sätt var unika när de sökte lägga historien tillrätta och bättra på det egna förflutna. Detta förhållningssätt till historien var, som professorn också skriver, tidstypiskt. Men när nazisterna idealiserade germanerna och skapade en våg av hat mot Europas judar blev konsekvenserna oanat stora. 


Ibland är väl den kunnige författaren på gränsen att grotta ner sig för mycket i nationalsocialismens äldsta rötter. Men genom att det är just Harrison som skriver så tappar man inte lusten att fortsätta läsa.

 

När vi kommer till Versaillesfreden så skräder inte Harrison orden, och det gör han väl förresten rätt sällan. Så här skriver han om den: ”Få fredsavtal har varit lika illa genomtänkta, och inget har fått så dramatiska konsekvenser, som Versaillesfreden mellan Tyskland och segrarmakterna, som slöts den 28 juni 1919.” 

 

Harrison visar hur nyckelbegrepp inom nazismen uppkom före Hitler blev nazistledare, exempelvis Führer, Heil och Lebensraum. När man tar detta i beaktande känns det befogat att fundera på om vikten av Hitlers person kanske har överskattats något. Kanske, givet alla ingredienser som redan var på plats, var nazismens segertåg oundvikligt?  

 

Trots det korta formatet hinner författaren belysa inte bara själva den nazistiska politiken i teori och praktik (dess resultat), han kommer även in på olika nazistledares rätt olika förhållningssätt till kristendomen, ateismen och det hedniska/ockulta. Även nazismens svenska historia behandlas kort och i detta avsnitt lär nog särskilt yngre läsare möta förvånande uppgifter. Vad där står om ”svenskarnas aversion mot organiserad nazism”, för att citera ur boken, är på inget sätt okänt. Men Harrison tar där upp, liksom på flera ställen i boken, viktiga fakta som dock har missats av många.  

 

Alltså, går det att skriva en till bok om nazismen som man ”måste” ha? Dick Harrison har nog gjort det. Boken Nazismen ingår i en populärhistorisk serie (Världens dramatiska historia) och är därför rätt kort (192 sidor) och i behändigt format. Förhoppningsvis kommer den att läsas av många, för det är den värd.

Övervinna kommande kriser


Det var under juli 2021 rekordmånga skogsbränder i norra Sverige. Bilden ovan tog jag i Jokkmokk 2018 då jag var med och släckte inom hemvärnets insatser. Varför utvecklade sig inte årets rekordbränder till en större kris, och vad för slags kris drabbar oss härnäst? Hur förbereda sig på den?
 
År 2018 hade Sverige noll egna skopande flygplan, få relevant utrustade helikoptrar och brist på brandutrustning. Sverige har idag med hjälp av EU tillgång till fyra skopande flygplan och tio helikoptrar med släckutrustning. Idag har vi också drygt dubbelt så många depåer med släckutrustning. Vi har därmed på tre år gått från den värsta branden i mannaminne och att vara föremål för den "största EU-gemensamma hjälpinsatsen någonsin" till att i stort sett övervinna årets brandkris. Detta har också framgått av en del svenska tidningar, men jag tycker att uppmärksamheten för denna trevliga nyhet inte varit särskilt stor. Visst, man kan väl förklara det med att vi samtidigt lever i flera nya kriser och att det väl råder kriströtthet. Men jag tycker att det finns skäl att för det första ta in dessa framsteg och helt enkelt känna lite glädje. På ett djupare plan säger väl också brandsommaren 2021 att vårt samhälle ännu besitter förmågan att bli bättre på att hantera kriser.

Därmed, givetvis, inte sagt att vi kan slå oss till ro. Pandemin är inte över och flera av de kriser som pågår i Asien och Afrika riskerar att förvärras, sprida sig, bli mer våldsamma och på olika sätt påverka Sverige. Historien visar att nya kriser alltid är att vänta. Är det inte av människan skapade kriser av olika slag så kommer det förr eller senare större vulkanutbrott och nya pandemier. För att inte tala om rymdens projektiler och solstormar. Till detta kan man antingen förhålla sig genom att sticka huvudet i sanden (som många till nyligen mest fokuserade på), få panik alternativt förbereda sig. Jag skulle för det senare syftet vilja rekommendera särskilt tre kunskapskällor. De handlar inte särskilt mycket om hur vårt samhälle bör utformas för att bli mer robust. De är mer inriktade på hur individen/familjen kan förbereda sig. Men om fler tar till sig sådana här kunskaper blir rimligen också samhället robustare.

Den mest övergripande är The Survivor´s Club av Ben Sherwood, på svenska Bli en överlevare! (ICA Bokförlag). Den är tyvärr slutsåld sen några år men den finns som engelsk e-bok och den svenska versionen går att låna via närmaste bibliotek. Sherwoods bok är rik på aha-upplevelser och inte sällan en ren fröjd att läsa. Ingen annan bok jag läst har åskådliggjort lika bra hur avgörande min attityd är, och hur jag behöver arbeta med den. Det är en bok som jag gärna återvänder till. Om den svenska översättningen kan jag dock inte säga något eftersom jag enbart läst boken på engelska.

Den andra kunskapskällan jag vill framhålla är Lars Fälts böcker om överlevnad i den svenska naturen. Han har nu gett ut ett antal med olika fokus, exempelvis på årstiderna.

Den tredje kunskapskällan är Överlev krisen, en ny bok författad av Trygve Skanding och Jostein Saakvitne, två norrmän inom kriskommunikation och beredskap. De inledande kapitlen kan vara lite "enkla" för den som sen länge intresserat sig för krisberedskap men sen kom flera för mig riktigt givande avsnitt om krisscenarier, förnödenheter, evakuering, kommunikation och checklistor. På flera ställen i boken finns också intervjuer med personer med olika syn på detta med att "preppa". Ibland märks det att boken ursprungligen är norsk, men den har också anpassats för svenska läsare. Trots att vi är grannländer har norrmännen ett delvis annat perspektiv på grund av erfarenheter från ockupationen 1940-45. Men Överlev krisen är på inget sätt mossig, den inkluderar exempelvis flera färska erfarenheter från coronans tid. Läs, planera och agera.
  

Försvarsmakten om läget i Afghanistan

Säkerhetsläget i Afghanistan är osäkert. Talibanerna har besegrat den afghanska regeringen militärt. Efter att under flera år förberett ett övertagande efter den internationella koalitionens utdragning, påbörjade talibanerna förra veckan en större offensiv där man på mindre är en vecka intog landets större städer, viktig infrastruktur och huvudstaden.

En talibanledd regering förväntas tillträda inom kort, samtidigt som det makt- och säkerhetsvakuum som uppstått skapar oro och osäkerhet i landet. Med talibanernas maktövertagande igångsätts nu en ny politisk situation som kommer att påverka den regionala maktbalansen och eventuellt den globala säkerhetssituationen.

Försvarsmakten följer säkerhetsläget noga och utvärderar kontinuerligt händelseutvecklingen. Emellertid har den senaste tidens snabba utveckling visat på svårigheterna att i nuläget göra långsiktiga analyser.

Försvarsmakten har, från starten av insatserna i Afghanistan 2001, använt sig av tolkar och annan lokalanställd personal. Dessa har under sin tjänstgöringstid kontinuerligt säkerhetsprövats i syfte att utreda om det förelåg ett säkerhetshot mot Försvarsmaktens verksamhet. Sedan 2010 har tolkar och lokalanställd personal i huvudsak tillhandahållits via kontraktorer som har ombesörjt rekrytering och anställning.

Försvarsmakten känner ett ansvar för tidigare lokalanställda personal som i flera fall tjänstgjort under lång tid tillsammans med vårt förbandsbidrag. Försvarsmakten har därför ytterligare förfinat sammanställningen av det arbetsunderlag som lämnades till ambassaden i Kabul tidigare under veckan. Myndigheten har även samverkat med Migrationsverket avseende afghanska medborgare som tjänstgjort hos det svenska förbandsbidraget.

Under de senaste dagarna har Försvarsmakten bistått med att transportera hem ambassadpersonal. Försvarsmakten har även framgrupperat transportflyg och därvid höjt beredskapen.

Försvarsmakten har i dag biträtt försvarsministern vid ett samlat försvars- och utrikesutskott och redogjort för myndighetens åtgärder och beredskap beträffande situationen i Afghanistan.

Vidare har regeringen i dag den 19 augusti fattat beslut om att Försvarsmakten ska stödja Sveriges ambassad i Kabul och Migrationsverket med transportresurser för evakuering av personer och materiel från Afghanistan. Detta efter hemställan från Försvarsmakten. Regeringens beslut gäller till och med den 31 oktober.

Mats Ström
Kommunikationsdirektör

Den norra flanken och Zapad-2021

Sammanfattning

Mellan den 04-09AUG2021 genomfördes en förövning utav det ryska norra militärdistriktet inför dess kommande strategiska övning under hösten 2021. Denna övning utgörs troligtvis till sannolikt av övningen Zapad-2021. Troligtvis övades delar utav det så kallade bastionförsvaret, övningen förefaller varit defensiv till sin karaktär men kan innehållit offensiva moment. I och med att strategiska övningar sannolikt kommer genomföras framgent inom det norra militärdistriktets område krävs en mer utvecklad diskussion kring de försvars- och säkerhetspolitiska realiteterna på Nordkalotten, än vad som finns i dagens debatt och hur det kan påverka Sverige. Framförallt utifrån risken för så kallad horisontal eskalation i samband med ett okontrollerat eskalerande händelseförlopp annorstädes än Nordkalotten.

Analys

Om en månad, 16SEP2021,1 skall övning Zapad-2021 avslutas. Övning Zapad utgör de ryska väpnade styrkornas viktigaste övning under 2021. Förberedelserna inför övningen förefaller även, likt tidigare år, accelererat under juli månad. Övningen omfattar som minst Rysslands västra militärdistrikt (MD V) samt Belarus,2 det får även ses som troligt till sannolikt att även dess numera formellt upprättade norra militärdistrikt (MD N) kommer omfattas utav övningen.3 Eventuellt kan även andra ryska militärdistrikt omfattas under övning Zapad-2021, då sekundära riktningar historiskt övas i samband med de cykliskt återkommande operativa-strategiska övningarna i Ryssland.4 Detta inlägg kommer fokusera på den nyligen avslutade övningen inom MD N vilket utgjort en förövning inför dess strategiska övning under hösten 2021,5 vilket troligtvis till sannolikt utgörs av övning Zapad-2021.

Varför fokuserar detta inlägg inför Zapad-2021 på det norra militärdistriktet? I huvudsak har det som hitintills publicerats kring Zapad-2021 via olika tankesmedjor eller enskilda individer helt fokuserat på den västliga och sydliga delen av MD V då främst kopplat till situationen i Belarus och dess angränsande länder.6 Men även det sedan 2014 spända säkerhetsläget mellan Ryssland och Ukraina som sannolikt ökade med anledning utav den i april genomförda ryska beredskapskontrollen längs Ukrainas gräns.7 Vad som dock förefaller förbises är, dels den övningsverksamhet som genomfördes inom MD N område under Zapad-2017,8 dels MD N geostrategiska vikt för Ryssland utifrån dess nukleära andraslagsförmåga och därmed ett område där en väpnad konflikt kan inträffa även om den startar annorstädes med Ryssland som en part.9 Men även den ekonomiska reserv området utgör för Rysslands bruttonationalprodukt på längre sikt, med anledning utav hur regionen förändras utifrån den globala uppvärmningen och därmed möjliggör exploatering av fossila bränslen men även sjötransporter.10

Den 04AUG2021 meddelade det ryska försvarsministeriets presstjänst att MD N påbörjat en förberedande övning inför dess strategiska övning som skall genomföras under hösten 2021. Enligt presstjänsten skulle övningen omfatta cirka 10,000 övningsdeltagare, 70 fordon av olika typer, 15 flygplan, 30 olika typer av fartyg såsom ubåtar, ytstridsfartyg med mera. Även fartyg som deltagit i den marina paraden under flottans dag i Sankt Petersburg i slutet av juli månad 2021 skulle delta i övningen.11 Under den 04AUG2021 förefaller en sjöstridsgrupp ur den Norra Marinen övat avregling utav ett område i nordostatlanten men även övat skydd utav konvoj, det genomfördes även ubåtsjaktövning i det tidigare omnämnda området samt övningsskjutning med fartygsartilleri mot sjömål.12

Den 05AUG2021 meddelar det ryska Försvarsministeriet presstjänst att delar ur den norra marinens marininfanteribrigad har övat avvärjningsstrid mot landstigning men även luftlandsättning. Detta skall bland annat omfattat utläggning av minor men även genomförande av fältarbeten för att försvåra alternativt hindra landstigning. Mer än 400 stycken individer skall ha varit involverad i övningen samt BTR-82A och BTR-82AM, men även 2S9 artillerisystem, granatkastare och burna luftvärnssystem tillsammans med diverse ingenjörsmateriel användes i avvärjningsövningen.13

Samma dag skall även ingenjörsförband upprättat en tillfällig baserings punkt för fartyg ur den Norra Marinen. Det rapporteras även att televapenförband ur den Norra Marinen är delaktiga i övningen, bland annat skall telekrigssystemet Murmansk-BN utnyttjats i övningen.14 Den 05AUG2021 påbörjades även marina övningar i Barents Hav utav den ryska Norra Marinen, övningsledare var även chefen för den Norra Marinen. Övningsmomentet förefaller bland annat omfattat att upprätta ett avreglingsområde tillsammans med att genomföra samverkan med stridsflyg och ubåtsjaktflyg. Men även att förflytta ett motorskytteförband till ögruppen Novaja Zemlja.15

Den 06AUG2021 meddelar det ryska Försvarsministeriets presstjänst att fyra stycken MIG-31BM genomfört en luftförsvarsövning över Barents hav. Jaktflygplanen skall övat med jaktrobotar mot lysbomber som fälldes utav två stycken SU-24. Övningen genomfördes mellan 5-7,000 meters höjd. Därutöver anspråkstogs mer än 300 individer i det blandade flygregementet ur den Norra Marinen.16 Samma dag förmedlades även att två stycken TU-142 ubåtsjaktflygplan hade interagerat med fartyg ur den ryska Norra Marinen i nordöstra Atlanten. Uppgiften de två TU-142 flygplanen hade var att lokalisera en fientlig sjöstridsgrupp och vidarebefordra måldata till en egen sjöstridsgrupp, för att genomföra sjömålsbekämpning. Företaget genomfördes under 12 timmar och flygsträckan var totalt cirka 7,000 kilometer.17

Den 07AUG2021 meddelar det ryska Försvarsministeriets presstjänst att en sjöstridsgrupp ur den Norra marinen har genomfört simulerade robotskott i den nordöstra Atlanten, utifrån måldata från TU-142. De simulerade robotskotten skulle utgjorts av både Kalibr, Granit men även Vulkan kryssningsrobotar mot en fientlig sjöstridsgrupp.18 Denna rapportering hör troligtvis till sannolikt ihop med den rapport som publicerades den 06AUG2021 av det ryska Försvarsministeriets presstjänst, avseende det företag som två TU-142 hade genomfört i nordöstra Atlanten.

Den 09AUG2021 rapporterar det ryska Försvarsministeriets presstjänst att en sjöstridsgrupp i Barents hav ur den ryska Norra Marinen genomfört dels sjöstridsövning, dels övat organisering utav försvar av ögruppen Novaja Zemlja. Det rapporteras även att övningen är under avveckling, samt att delar utav de förband som deltagit är på väg till sina baser, men att delar utav de deltagande fartygen kommer fortsätta verksamhet.19 Samma dag rapporteras även att CBRN förband ur den 14. Armékåren har genomfört en indikeringsövning, dels kring förläggningsområden, dels för framryckningsvägar därutöver skall saneringsövningar utav utrustning även genomförts.20

Således en rad övningsmoment har rapporterats avseende den förberedande övningen inför den strategiska övning MD N kommer genomföra under hösten 2021. Dock får rapporteringen anses vara bristfällig utifrån mängden övningsdeltagare som omfattats utav den. Vilket till del kan antas bero på sekretess, om än att västerländska länder sannolikt har kunnat dra mer omfattande slutsatser med stöd av olika inhämtningssystem än vad som går att genomföra utifrån den offentliga rapporteringen. Trots allt går det dock att dra vissa slutsatser kring vad som troligtvis har övats, dels isolerat vid olika platser, dels mer övergripande.

Inleder vi med upprättande av tillfälliga baseringsplatser för fartyg ur den ryska Norra Marinen, indikerar det att ett rörligt baskoncept har övats. Vilket även innebär att ur ett övergripande scenario har antingen fartygen hunnit löpa ut till sjöss en väpnad konflikt inträffat och återkommit för bunkring eller att spridning har genomförts till tillfälliga platser för att minska risken av en inledande bekämpning vid ordinarie baser. Vad som dock inte rapporterats är om någon form av minröjning övats. Detta brukar utgöra en standardövning i den ryska marinen när fartyg löper ut för att kontrollera att inga sjömineringar utplacerats i de farleder fartyg som går till sjöss använder sig utav.

Det enda markstridsmoment som rapporterats om är den 61. Marininfanteribrigadens avvärjningsstrid mot, dels landstigning, dels luftlandsättning. Vilket indikerar att i det övergripande scenariot utsätts delar av Kolahalvön för ett angrepp. Inom ramen för det övergripande scenariot får det även ses som sannolikt att luftangrepp genomförs mot Kolahalvön i och med att luftförsvar har övats med flygstridskrafter, men andra former av angrepp till exempel med kryssningsrobotar mot Kolahalvön kan även funnits med i scenariot, då detta har diskuterats flitigt utav ryska militärteoretiker det senaste decenniet. De deltagande televapenförbanden torde, dels agerat med sina system för att försvåra olika angreppstyper via luften, dels försvåra för en angripares mark- och sjöstridskrafter.

Vad som dock blir anmärkningsvärt är som tidigare skrivits att det enda manöverförbandet som det rapporterats om i denna förberedande övning är den 61. Marininfanteribrigaden. Ingen officiell rapportering finns avseende 80. samt 200. Motorskyttebrigaden. Dock får det ses som troligt att dessa förband även deltagit i övningen bland annat kan delar överförts till Novaja Zemlja, då de sannolikt innehar ett antal så kallade stående bataljonsstridsgrupper (BSG).21 Men brigadledning torde även omfattats, då det var en förövning inför den strategiska övningen.

Den sjöstridsverksamhet som genomförts i Barents hav förefaller varit inriktad på att, dels förflytta markstridsförband till Novaja Zemlja under skydd av sjöstridskrafter, dels påverka fientliga sjöstridskrafter i området. Dock omnämns ingen annan sjöstridsverksamhet i Barents hav i den offentliga rapporteringen. Däremot torde ytterligare övningsverksamhet genomförts under den aktuella perioden i Barents hav som inte rapporterats offentligt.

Således förefaller den övningsverksamhet som genomförts på Kolahalvön samt i Barents hav, utifrån den officiella rapporteringen, inneburit defensiva operationer. Dock kan det inte uteslutas att offensiva operationer även genomförts inom ramen för övningen. Framförallt då det framförts i den västliga debatten att den Norra Marinens avreglingsförmåga med olika typer av fjärrstridsmedel kan ha inneburit att förmågan för genomförande av offensiva operationer har ökat.22

I nordostatlanten förefaller, dels avregling övats, dels sjömålsbekämpning med fjärrstridsmedel genom att överföra måldata mellan inhämtande flygplan och den sjöstridsgrupp som var aktiv i området. Denna övningsverksamhet kan både varit defensiv eller offensiv eller i den defensiva operationen inrymt offensiva inslag. Utgående från den officiella rapporteringen framträder en bild att de sjöstridskrafter ur den Norra Marinen som varit involverade i nordostatlanten har agerat inom ramen för det så kallade bastionförsvaret. Nordostatlanten utgör där ett fördröjningsområde för att kunna påverka olika former av stridskrafter som kan påverka det så kallade bastion området i Barents hav samt på Kolahalvön.23 Vilket skulle kunna indikera att en defensiv operation övats. Däremot kan även offensiva operationer övats för att till exempel kunna påverka förstärkningstransporter från Nordamerika till Nord- eller Västeuropa i och med att fjärrbekämpning övades. Vilket drastiskt skulle kunna försvåra Nato operationer i händelse av en väpnad konflikt mellan Nato och Ryssland.24

Således, det som förefaller övats under förövning inför MD N strategiska övning under hösten 2021, utifrån den officiella rapporteringen, är det så kallade bastionförsvaret. Vad som dock saknas i rapporteringen är som tidigare berörts vad 80. och 200. Motorskyttebrigaden genomförde för övningsverksamhet då det för ses som högst osannolikt att de ej skulle varit involverad i denna förövning. Utifrån den officiella rapporteringen framkommer det att övningen varit av defensiv karaktär. Dock finns det utifrån del av rapporteringen en möjlighet att offensiva operationer även övats, avsaknaden av rapportering kring de två motorskyttebrigaderna skulle även kunna indikera att de genomfört övningsverksamhet som ej varit i linje med den officiella rapporteringen från förövningen.

Utgående från RAND analys avseende den risk som finns för horisontal eskalation på Nordkalotten i samband med incidenter eller en öppen väpnad konflikt annorstädes som involverar Nato och Ryssland.25 Bör särskilt den litauiska utrikesministerns varning avseende risken för incidenter under övning Zapad-2021,26 beaktas. Då en incident som går utom kontroll i Östersjöregionen mellan Nato och Ryssland med hög sannolikhet i sådant fall kommer involvera Nordkalotten och därmed väpnad strid på finskt, norskt och svenskt territorium.

Varvid en högre grad av uppmärksamhet bör eftersträvas avseende de militära förhållandena på Nordkalotten. Men även vår egen förmåga att snabbt kunna förstärka vår nordliga landsända med militära förband. Under slutskedet utav det kalla kriget antogs att en mobilisering utav svenska stridskrafter i norra Sverige skulle ta cirka 10 dygn opåverkat och minst 14 dygn eller mer vid påverkan.27 Då fanns mobiliseringsförråd på plats, dessa förefaller i stor omfattningen avvecklats till dags datum.28 Varvid det kan antas att förbanden måste medföra sin utrustning och inte som under det kalla kriget i huvudsak enbart förflytta personalen till utrustningen. Därmed kan tidsåtgången för att förflytta förbanden vara betydligt längre i dag. Historiskt bör det även beaktas att Sovjetunionen förefaller varit synnerligen känslig för förändrade styrkeförhållanden och/eller ökade förmågor på Nordkalotten.29 Vilket sannolikt fortfarande utgör en premiss för Ryssland att utgå ifrån i dag.

Avslutningsvis, vägs samtliga delar ihop det vill säga den genomförda förövningen samt de strategiska realiteterna. Bör en högre grad av uppmärksamhet fästas på Nordkalotten i den svenska försvars- och säkerhetspolitiska diskursen. I skrivande stund får den ses som relativt frånvarande. Varvid Zapad-2021 även bör observeras ur ett nordligt perspektiv och inte enbart vad som sker längs de baltiska staternas gräns samt mot Polen och Ukraina. Men även beakta att strategiska övningar med start hösten 2021 och sannolikt framgent kommer genomföras inom MD N område, vilket sannolikt kommer förändra den strategiska bilden på Nordkalotten.

Slutsats

Troligen genomförde det ryska norra militärdistriktet en övning i försvar av det så kallade bastionområdet som bland annat omfattar delar utav Nordkalotten mellan den 04-09AUG2021. Det får ses som troligt att detta även kommer utgöra ett övningsmomentet under MD N strategiska övning hösten 2021. Möjligen övades även offensiva operationer i denna övning, vilket utgjorde en förövning inför det norra militärdistriktets strategiska övning som kommer genomföras under hösten 2021. I händelse av en eventuell eskalerande incident under övning Zapad-2021 får det ses som troligt att Nordkalotten, och därmed Sverige men även Finland och Norges nordliga territorium, kommer involveras i det händelseförloppet vilket bör beaktas.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Bild 1 (Engelska)

Dagens Nyheter 1 (Svenska)

Janes 1 (Engelska)

Krasnaja Zvezda 1 (Ryska)

RAND Corporation 1 (Engelska)

Regeringskansliet 1 (Svenska)

Reuters 12 (Engelska)

Russian strategic nuclear forces 1 (Engelska)

Rysslands Försvarsministerium 12345678910 (Ryska)

Sveriges Television 1 (Svenska)

TASS 1 (Engelska)

The Financial Times 1 (Engelska)

Totalförsvarets forskningsinstitut 12 (Engelska)

TV 2 1 (Norska)

Ekman, Sten. Kalixlinjen - kalla krigets lås i norr: befästningarna, fasta artilleriet, de svenska planerna och det tänkta sovjetryska anfallet. Stockholm: Svenskt militärhistoriskt bibliotek, 2013.

Howard, Glen E (red). Czekaj, Matthew (red). Russia's Military Strategy and Doctrine. Washington, DC: The Jamestown Foundation, 2019.

Hugemark, Bo. Blixt från hotfull himmel: beredskap mot överraskande angrepp: vittnesseminarium den 29 oktober 2007. Stockholm: Kungl. Krigsvetenskapsakademien, 2008.

Hugemark, Bo (red). Den stora invasionen: svenskt operativt tänkande under det kalla kriget. Stockholm: Medströms bokförlag, 2017.

Slutnoter

1 TASS. Russian troops arrive in Belarus in preparation for Zapad-2021 strategic drills. 2021. https://tass.com/defense/1316631 (Hämtad 2021-08-15)

2 Janes. Russia moves equipment away from training ground near Ukrainian border. 2021. https://www.janes.com/defence-news/news-detail/russia-moves-equipment-away-from-training-ground-near-ukrainian-border (Hämtad 2021-08-15)

3 Красная звезда. Защита интересов России в Арктике – приоритетная задача Северного флота. 2020. http://redstar.ru/zashhita-interesov-rossii-v-arktike-prioritetnaya-zadacha-severnogo-flota/ (Hämtad 2021-08-15)

4 Norberg, Johan. Training for War: Russia’s Strategic-level Military Exercises 2009–2017. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2018, s. 36, 63-74.

5 Министерство обороны Российской Федерации. На Северном флоте началась командно-штабная тренировка по управлению силами и войсками. 2021. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12375579@egNews (Hämtad 2021-08-15)

6 Reuters. Auyezov, Olzhas. Russia, Belarus to press ahead with military drills criticised by Ukraine. 2021. https://www.reuters.com/world/europe/russia-belarus-press-ahead-with-military-drills-criticised-by-ukraine-2021-08-05/ (Hämtad 2021-08-15)

Reuters. Poland says Belarus lets migrants cross border in 'hybrid war' with EU. 2021. https://www.reuters.com/world/europe/poland-says-belarus-lets-migrants-cross-border-hybrid-war-with-eu-2021-08-05/ (Hämtad 2021-08-15)

7 Sveriges Television. Bonnevier, Ulf Hambraeus. Peter Hultqvist om Rysslands reträtt: ”En dimridå”. 2021. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sveriges-forsvarsminister-om-rysslands-retratt-en-dimrida (Hämtad 2021-08-15)

8 Bild. Röpcke, Julian. Putin's Zapad 2017 simulated a war against NATO. 2017. https://www.bild.de/politik/ausland/bild-international/zapad-2017-english-54233658.bild.html (Hämtad 2021-08-15)

TV 2. E-sjefen: Slik har Russlands militære oppførsel endret seg. 2021. https://www.tv2.no/a/11944487/ (Hämtad 2021-08-15)

9 Black, James et al. Enhancing deterrence and defence on NATO’s northern flank: Allied perspectives on strategic options for Norway. Santa Monica: RAND Corporation, 2020, s. vi, 7-8, 22.

Russian strategic nuclear forces. Strategic fleet. 2021. https://russianforces.org/navy/ (Hämtad 2021-08-15)

10 Ibid. s. 8.

Dagens Nyheter. Stenberg, Ewa. Klimatets ground zero blir den nya arktiska fronten. 2021. https://www.dn.se/sverige/klimatets-ground-zero-blir-den-nya-arktiska-fronten/ (Hämtad 2021-08-15)

11 Министерство обороны Российской Федерации. На Северном флоте началась командно-штабная тренировка по управлению силами и войсками. 2021. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12375579@egNews (Hämtad 2021-08-15)

12 Министерство обороны Российской Федерации. Силы Северного флота приступили к отработке практических действий в рамках командно-штабной тренировки. 2021. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12375596@egNews (Hämtad 2021-08-15)

13 Министерство обороны Российской Федерации. Морские пехотинцы Северного флота выполнили задачи противодесантной обороны в рамках командно-штабной тренировки. 2021. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12375653@egNews (Hämtad 2021-08-15)

14 Министерство обороны Российской Федерации. В рамках командно-штабной тренировки на Северном флоте отработаны элементы спецучений по видам обеспечения. 2021. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12375748@egNews (Hämtad 2021-08-15)

15 Министерство обороны Российской Федерации. Корабельные силы Северного флота отрабатывают практические действия в Баренцевом море в рамках командно-штабной тренировки. 2021. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12375782@egNews (Hämtad 2021-08-15)

16 Министерство обороны Российской Федерации. Экипажи истребителей-перехватчиков МиГ-31БМ Северного флота в ходе учения провели ракетные стрельбы над акваторией Баренцева моря. 2021. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12375935@egNews (Hämtad 2021-08-15)

17 Министерство обороны Российской Федерации. Самолёты Ту-142 отработали взаимодействие с кораблями Северного флота в дальней океанской зоне. 2021. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12375979@egNews (Hämtad 2021-08-15)

18 Министерство обороны Российской Федерации. Корабельная ударная группа Северного флота выполнила ракетные стрельбы в Атлантике способом компьютерного моделирования. 2021. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12376020@egNews (Hämtad 2021-08-15)

19 Министерство обороны Российской Федерации. В Баренцевом море корабельные силы Северного флота выполнили артиллерийские стрельбы. 2021. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12376323@egNews (Hämtad 2021-08-15)

20 Министерство обороны Российской Федерации. В Мурманской области прошло учение с подразделениями РХБ защиты. 2021. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12376294@egNews (Hämtad 2021-08-15)

21 Westerlind, Fredrik (red). Oxenstierna, Susanne (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2019, s. 36.

22 Howard, Glen E (red). Czekaj, Matthew (red). Russia's Military Strategy and Doctrine. Washington, DC: The Jamestown Foundation, 2019, s. 90.

23 Black, James et al. Enhancing deterrence and defence on NATO’s northern flank: Allied perspectives on strategic options for Norway. Santa Monica: RAND Corporation, 2020, s. 8-9.

24 Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025. s. 60.

25 Black, James et al. Enhancing deterrence and defence on NATO’s northern flank: Allied perspectives on strategic options for Norway. Santa Monica: RAND Corporation, 2020, s. vi, 7-8, 22.

26 The Financial Times. Milne, Richard. Latvia warns of risk of ‘incident’ between Nato and Russia. 2021. https://www.ft.com/content/d8566dc5-6818-4d9b-830b-eedcb9c8103e (Hämtad 2021-08-15)

27 Hugemark, Bo (red). Den stora invasionen: svenskt operativt tänkande under det kalla kriget. Stockholm: Medströms bokförlag, 2017, s. 61.

28 Ekman, Sten. Kalixlinjen - kalla krigets lås i norr: befästningarna, fasta artilleriet, de svenska planerna och det tänkta sovjetryska anfallet. Stockholm: Svenskt militärhistoriskt bibliotek, 2013, s. 171-174.

29 Hugemark, Bo. Blixt från hotfull himmel: beredskap mot överraskande angrepp: vittnesseminarium den 29 oktober 2007. Stockholm: Kungl. Krigsvetenskapsakademien, 2008, s. 24.

Försvarsmakten och de afghanska tolkarna

Med anledning av diskussionen i media angående tolkarna i Afghanistan vill jag klargöra några saker. Den lokalanställda personal Försvarsmakten haft under insatsen i Afghanistan har varit väldigt värdefull. Vi har jobbat nära tillsammans i operationer och de har varit ovärderliga för att lösa våra uppgifter.

I samband med att den multinationella insatsen Isaf avslutades 2014 erhöll anställda tolkar och vakter stöd på plats eller beviljat uppehållstillstånd.  Totalt var det 69 personer (anställda och anhöriga) som då kom till Sverige.

Efter att Isaf-insatsen avslutats och övergick till Resolute Support Mission har Sverige inte haft några egna lokalanställda tolkar utan har använt tolkresurser anställda av bland annat Tyskland.  Resolute Support Mission avslutades 15 maj 2021 och den sista svenska personalen lämnade Afghanistan senare samma månad.

Försvarsmakten har under hela insatsperioden vidtagit åtgärder för att trygga säkerheten för de personer som jobbat för oss i Afghanistan. Det har handlat om stöd till civil återgång, re-location och studier i annat land. I de fall där det inte varit möjligt att trygga personernas säkerhet har vi samverkat med Migrationsverket för att överföra dem till Sverige.

Försvarsmakten har kontinuerlig dialog med regeringen i olika frågor och frågan om tolkarna är en sådan. Vi har under tisdagen lämnat muntlig information till regeringskansliet. Vi har även varit i kontakt med Migrationsverket. Om Försvarsmakten framöver kommer få en ny uppgift i ärendet återstår att se.

 

Mats Ström
Kommunikationsdirektör