Memorial Day – tid för reflexion efter 20 år ”War on Terror”

Veterandag i Sverige och Memorial Day i USA – alltid en anledning till reflexion över vad som varit, vad som presterats och vad som offrats. Men denna minnesdag just detta år, 2021, ger särskilt för USA:s del anledning till särskild eftertanke, bekymrad eftertanke förvisso. Det sammanhänger med att minnesdagen i år inträffade i ett läge [...]

Kultur bygger stridsduglighet

Varför tycks det vara helt omöjligt för vissa stater att föra krig på ett effektivt eller logiskt sätt? Den gåtan möter åtskilliga svenska soldater varje år under internationella uppdrag. När vi ser på värdnationernas förband så hopar sig frågorna. Varför tar inte plutonchefen befälet? Varför tar inte gruppcheferna några initiativ? Varför anmäler inte soldaterna att [...]

Finlands stridsflygupphandling

Vilken stridsflygplantyp kommer Finland att välja som efterföljare till F 18? Robin Häggblom granskar denna fråga. Foto: Shutterstock.com Finlands jaktplansupphandling, det så kallade HX-programmet, är nu officiellt inne på slutrakan i och med att de slutliga anbuden kommit in till de finska myndigheterna. Anskaffningen, som täcks av en tilläggsbudget om ungefär 101 miljarder SEK som [...]

Varning för Rysk-kinesisk försvarsallians

Två grannländer med ett förflutet av ömsesidig misstänksamhet, konkurrens och territoriella konflikter deklarerar ideologisk samverkan och hotar försiktigt med en försvarsallians. Foto: Shutterstock.com Gränsstrider fortsatte sedan tsarväldet i Ryssland på 1800-talet hade erövrat östra Sibirien från Kina och pågick även sedan kommuniströrelser tagit makten i båda länderna. Även sedan Sovjetunionen hade upplösts och ersatts av [...]

Nato och hotet från Kina

Nato samlar sig till ännu ett toppmöte i mitten av juni och en sak är säker: det lär bli betydligt lugnare än under de senaste fyra åren, när Donald Trump på det ena eller andra viset lyckades skapa tumult och oro runt mötesbordet. Mycket står som vanligt på agendan för de 30 stats-och regeringscheferna; däribland [...]

Påverkan och krig

Påverkansoperationer är en integrerad del i all modern krigföring. Stormakterna har betydande resurser för påverkansoperationer. Det gäller även mindre aktörer, t ex Israel och Hamas. En påverkansoperation har en mycket stor betydelse i samband med strategiska överväganden. I Storbritannien tillmäts t ex påverkansoperationer så stor vikt att de endast får sättas in efter regeringsbeslut. Påverkansoperationer kan vara strategiska [...]

Något om Colonial Pipeline

Reflektion

Den 07MAJ2021 valde det amerikanska företaget Colonial Pipeline som tillgodoser 45% av den amerikanska östkustens tillförsel av diesel, bensin, villaolja samt flygplansbränsle att avbryta sin försörjning av olika bränsleslag genom sina bränsleledningar. Detta genomfördes med anledning utav ett illegalt dataintrång som medförde att dess datorsystem låstes. Därtill var de även utsatta för utpressning för att återfå tillgång till sina system och därmed kunna återuppta bränsleförsörjningen.1 Det datoriserade utpressningsangreppet mot Colonial Pipeline hade även kunnat orsaka en betydligt allvarligare följdverkan än vad som nu inträffade om bränsleförsörjningen fortsatt legat nere ytterligare tre till fem dagar efter den 12MAJ2021, enligt analyser genomförde av amerikanska myndigheter.2

Utpressningsangreppet förefaller vara ett av de, om inte det mest, omfattande datorangreppet gentemot den amerikanska energiförsörjningen med tydliga följdverkningar för den amerikanska befolkningen.3 Utpressningsangreppet förefaller vara genomfört av en rysk grupp under pseudonymen DarkSide.4 Enligt USA:s President, Joe Biden, skall utpressningsangreppet ej vara knytet till ryska myndigheter.5 Vad detta angrepp dock påvisar är de brister i datorsäkerhet som finns inom kritisk samhällsinfrastruktur. Något som påtalas under en lång tid i olika sammanhang. Därtill var det ej en statlig aktör som genomförde detta, utan vad som förefaller vara en relativt lös sammanslutning av individer om än med hög teknisk kunskap.6 Detta utpressningsangrepp mot Colonial Pipeline påvisar även hur pass liten åtgärd som krävs för att kunna skapa stora samhällsstörningar med anledning utav den digitalisering som genomförts under det senaste decenniet.7

Statliga aktörers förmåga torde sannolikt inte vara lägre än vad löst sammansatta grupper som genomför utpressningsangrepp. Snarare torde den vara markant högre då en statlig aktör på ett helt annat sätt kan tillförskansa sig kunskaper inom hur mer specialiserade tekniska system kan vara uppbyggda för att specifikt kunna anpassa och maximera ett datoriserat angrepp mot det. Men även för att kunna föra in det i så kallade slutna system. Vilket till exempel bevisades i fallet med StuxNet.8 Därmed inte sagt att de löst sammansatta grupperna som tidigare nämnts är tekniskt okunniga eller inte kan tänkas genomföra anpassade lösningar för datorangrepp, utan snarare tvärt om vilket till del bevisas i och med att statliga aktörer förefaller kunna rekrytera personal från dessa grupper.9

Vad avser statliga aktörer förefaller både Ryssland10 och USA11 inneha förmågan att kunna genomföra riktade angrepp mot kritisk samhällsinfrastruktur såsom el- och vattenförsörjning men även raffinaderier.12 Det mest kända angreppet av en statlig aktör är det av Ryssland genomförda mot Ukrainas strömförsörjning i slutet av 2015 som kom att påverka cirka 225,000 individer.13 Det får ses som troligt till sannolikt att även andra delar av samhällskritisk infrastruktur såsom telefonförbindelser, flygledning med mera kan påverkas av statliga aktörer genom olika former av datorangrepp.

Även kritisk svensk samhällsinfrastruktur såsom elnätet har blivit utsatta för intrångsförsök av en eller flera främmande makter, vilket bekräftades av Försvarets Radioanstalt under inledningen av 2017.14 Huruvida de svenska systemen är mer eller mindre motståndskraftiga mot till exempel ett utpressningsangrepp av en icke-statlig aktör såsom DarkSide får anses vara svårt att svara på. Däremot som tidigare berörts i detta inlägg, accentuerar utpressningsangreppet mot Colonial Pipeline tydligt hotbilden avseende olika former av datorangrepp även mot infrastrukturen i Sverige som kan nås via till exempel internet. Vilket i vissa fall troligtvis skulle kunna få förödande konsekvenser, på kort tid, om till exempel ett datorangrepp mot elförsörjningen genomförs under vintarhalvåret i Sverige.

Vad som även bör beaktas är kombinationen av datorangrepp mot samhällskritisk infrastruktur i kombination med fysiska angrepp i form av till exempel sabotage. Här får det ses som troligt att även irreguljära grupperingar, då dessa även tillämpar datorangrepp,15 och inte enbart statliga aktörer på ett väldigt effektivt och snabbt sätt skulle kunna uppnå en väldigt omfattande påverkan. I ett gråzonsscenario bör det även beaktas att de stater som agerar utifrån en multidimensionell påverkanskaraktär mycket väl skulle kunna använda sig av icke-statligt anknutna grupper för att genomföra datorangrepp, men även fysiska angrepp för att skapa en kombinerad effekt i syfte att uppnå sina målsättningar.16 Det metodvalet torde även kunna medge en hög grad av förnekelse för en statlig aktör.

Avslutningsvis hotbilden utav datorangrepp mot samhällskritisk infrastruktur har under en lång tid debatterats, varvid utpressningsangreppet mot Colonial Pipeline får anses utgöra en tydlig varningsklocka, där det återigen inte går att trycka på pausknappen och slumra vidare utan konsekvenserna kan bli katastrofala om säkerheten inte förbättras skyndsamt.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Associated Press 1 (Engelska)

British Broadcasting Corporation 12 (Engelska)

Dagens Nyheter 1 (Svenska)

Federal Bureau of Investigation 1 (Engelska)

Reuters 1 (Engelska)

Sveriges Television 1 (Engelska)

The New York Times 12345 (Engelska)

U.S. Department of Justice 1 (Engelska)

Yahoo News 1 (Engelska)

Slutnoter

1 Dagens Nyheter. Cyberhotet större än någonsin. 2021. https://www.dn.se/ekonomi/cyberhotet-storre-an-nagonsin/ (Hämtad 2021-05-16)

2 The New York Times. Sanger, David E. Perlroth, Nicole. Pipeline Attack Yields Urgent Lessons About U.S. Cybersecurity. 2021. https://www.nytimes.com/2021/05/14/us/politics/pipeline-hack.html (Hämtad 2021-05-16)

3 Reuters. Bing, Christopher. Kelly, Stephanie. Cyber attack shuts down U.S. fuel pipeline ‘jugular,’ Biden briefed. 2021. https://www.reuters.com/business/energy/top-us-fuel-pipeline-operator-pushes-recover-cyberattack-2021-05-09/ (Hämtad 2021-05-16)

4 Federal Bureau of Investigation. FBI Statement on Compromise of Colonial Pipeline Networks. 2021. https://www.fbi.gov/news/pressrel/press-releases/fbi-statement-on-compromise-of-colonial-pipeline-networks (Hämtad 2021-05-16)

5 The New York Times. Sanger, David E. Perlroth, Nicole. Pipeline Attack Yields Urgent Lessons About U.S. Cybersecurity. 2021. https://www.nytimes.com/2021/05/14/us/politics/pipeline-hack.html (Hämtad 2021-05-16)

6 British Broadcasting Corporation. Tidy, Joe. Colonial hack: How did cyber-attackers shut off pipeline?. 2021. https://www.bbc.co.uk/news/technology-57063636 (Hämtad 2021-05-16)

7 The New York Times. Sanger, David E. Perlroth, Nicole. Pipeline Attack Yields Urgent Lessons About U.S. Cybersecurity. 2021. https://www.nytimes.com/2021/05/14/us/politics/pipeline-hack.html (Hämtad 2021-05-16)

8 Yahoo News. Zetter, Kim. Modderkolk, Huib. Revealed: How a secret Dutch mole aided the U.S.-Israeli Stuxnet cyberattack on Iran. 2019. https://news.yahoo.com/revealed-how-a-secret-dutch-mole-aided-the-us-israeli-stuxnet-cyber-attack-on-iran-160026018.html (Hämtad 2021-05-16)

9 Associated Press. Martin, Jeff. Bajak, Frank. Merchant, Nomaan. Gas crunch from cyberattack intensifies in nation's capital. 2021. https://apnews.com/article/europe-technology-hacking-business-472c7e4f30649aec2dbf38200521b906 (Hämtad 2021-05-16)

10 The New York Times. Perlroth, Nicole. Sanger, David E. Cyberattacks Put Russian Fingers on the Switch at Power Plants, U.S. Says. 2018. https://www.nytimes.com/2018/03/15/us/politics/russia-cyberattacks.html (Hämtad 2021-05-16)

11 The New York Times. Sanger, David E. Perlroth, Nicole. U.S. Escalates Online Attacks on Russia’s Power Grid. 2019. https://www.nytimes.com/2019/06/15/us/politics/trump-cyber-russia-grid.html (Hämtad 2021-05-16)

12 The New York Times. Perlroth, Nicole. U.S. Issues Sanctions on Russian Center Involved in Potentially Deadly Cyberattacks. 2020. https://www.nytimes.com/2020/10/23/us/politics/russia-cyberattack-saudi-plant-sanctions.html (Hämtad 2021-05-16)

13 British Broadcasting Corporation. Hackers behind Ukraine power cuts, says US report. 2016. https://www.bbc.co.uk/news/technology-35667989 (Hämtad 2021-05-16)

U.S. Department of Justice. Six Russian GRU Officers Charged in Connection with Worldwide Deployment of Destructive Malware and Other Disruptive Actions in Cyberspace. 2020. https://www.justice.gov/opa/pr/six-russian-gru-officers-charged-connection-worldwide-deployment-destructive-malware-and (Hämtad 2021-05-16)

14 Sveriges Television. Nylander, Jan. FRA: IT-spioner förbereder attack mot elnätet. 2017. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/it-spioner-forbereder-attack-mot-elnatet (Hämtad 2021-05-16)

15 The New York Times. Sanger, David E. Perlroth, Nicole. Pipeline Attack Yields Urgent Lessons About U.S. Cybersecurity. 2021. https://www.nytimes.com/2021/05/14/us/politics/pipeline-hack.html (Hämtad 2021-05-16)

16 The New York Times. Sanger, David E. Perlroth, Nicole. F.B.I. Identifies Group Behind Pipeline Hack. 2021. https://www.nytimes.com/2021/05/10/us/politics/pipeline-hack-darkside.html (Hämtad 2021-05-16) 

Stridsvagnarnas kung

Bokserien "Krigens Historia" har nu kommit till Israels krig, skriven av militärhistorikern och pansarofficeren Marco Smedberg. Ja, det är Smedberg som tidigare skrivit klassiker som Militär Ledning. Smedberg visar med sin nya bok, åter igen, att han behärskar konsten att sammanfatta.

Till att börja med är det välgörande med svensk analys på moderna krig, eftersom de flesta böckerna man stöter på är på engelska eller översatta från engelskan. Ämnet denna gång intresserar massor av människor både i och utanför den militärhistoriska läsekretsen. Samtidigt vet alla att vad gäller Israels krig är det många och komplicerade skeenden med flera parter. Hur ska man kunna sammanfatta så många händelser sedan 1940-talet på 192 sidor? Smedberg lyckas genom att han fokuserar på just de militära händelserna och inte skriver särskilt mycket om tiden före första världskriget. Det han skriver om turkarnas och britternas dominans över det som är dagens Israel är tillräckligt för att man sedan ska kunna sätta sig in i de viktigaste militära händelserna i regionen mellan 1948 och 2019. 

Flygvapnets enorma betydelse för Israels militära framgångar framgår tydligt under läsningen av Smedbergs bok. Ett talande citat ur den, om israeliska flyginsatser under sexdagarskriget 1967: "Efter tre timmars kontinuerliga anfall hade drygt 300 egyptiska flygplan slagits ut, vilket var två tredjedelar av landets flygvapen. Alla bombplan liksom majoriteten av Egyptens moderna jaktplan hade förstörts." President Gamal Abdel Nassers offentliga löfte om "totalt krig" och "utrotning av sionismen" resulterade i att han förlorade nästan hela sitt flygvapen.

Visst märks det dock att författaren är pansarofficer, eftersom pansaravsnitten är särskilt läsvärda och om man inte tidigare har insett värdet av den brittiska stridsvagnen Centurion, första gången inköpt av Israel 1958, lär man göra det efter att ha läst Smedbergs bok. Han skriver inte uttryckligen att Centurion borde kallas för stridsvagnarnas kung, men det är en tanke som uppkommer inom mig på grund av boken - som har en Centurion på omslaget. Till saken hör väl att jag åkt omkring i några som värnpliktig kadett på Pansartruppernas stridsskola, detta fast jag själv var vagnchef på "rivalen" stridsvagn 103 (även kallad bara "S"). Det var förresten på det återuppståndna P 18 på Gotland som Centurion fanns längst i Sverige, ända fram till 2001.

Mängden egyptiskt pansar i början av oktoberkriget 1973 var på pappret klart imponerande, 1,700 stridsvagnar och 2,000 övriga pansarfordon understödda av 4,000 artilleripjäser och allt skyddat av avancerade luftvärnsförband. Vad många inte har klart för sig, men som Smedberg tar upp, är att de egyptiska och syriska trupperna då även fick sällskap med kontingenter från en rad andra andra arabstater, särskilt Algeriet, Irak, Marocko och Sudan.  

Värnplikt är en grundläggande aspekt av Israels militära försvar och det är tankeväckande att läsa hur detta påverkat och påverkar Israels militära agerande och karaktär. Smedberg förklarar hur också utvecklingen av Israels ofta innovativa med samtidigt fältmässiga vapen hänger ihop med det mycket omfattande värnpliktssytemet.

Kort sagt utgör boken Israels krig en relativt lättläst grund för den som vill sätta sig in i dagens militära läge i området.

En stridsvagn är en stridsvagn är en stridsvagn! Eller inte?

Alla stridsvagnar är coola! Som gammal stridsvagnsknekt är det en oomkullrunkelig sanning. Vissa har man ett speciellt förhållande till, som Centurion (min gamla trotjänare!) och stridsvagn ”S” (hur speciell och komplex som helst), men även stridsvagn 74 (en schweizisk klockfjäder i rikten, och den enda stridsvagn i världen som kan ta skydd bakom en lyktstolpe [...]

Geostrategiska affärsrisker

Företag hamnar allt oftare i skottlinjen när stater drabbar samman i olika arenor. Det rör i första hand olika typer av handelshinder, sanktioner, bojkott, eller bulvaninvesteringar, men har också under de senaste åren kommit att omfatta sabotage, cyberangrepp, påverkansoperationer och rena kinetiska operationer. Det sistnämnda drabbade Stena Bulk sommaren 2019. Bolaget bildades 1982 som ett [...]

Höjt tonläge inför Zapad-2021

Reflektion

Det säkerhetspolitiska tonläget mellan Ryssland och ett flertal västerländska länder förefaller hårdnat under det första halvåret av 2021. Det första tydliga exemplet på detta accentuerades i samband med den ryska utrikesministern, Sergej Lavrov, agerande i samband med Moskvabesöket, den 05FEB2021, utav den den Europeiska Unionens högsta representant i utrikesfrågor och säkerhetspolitik, Josep Borrell.1 I samband med det besöket förklarade Ryssland tre Europeiska diplomater en från Tyskland, Polen och Sverige som icke-önskvärda (persona non grata) i Ryssland.2 Det genomfördes med anledning utav att Ryssland ansåg att dessa diplomater hade deltagit i otillåtna demonstrationer till stöd för den numera fängslade ryska oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj.3

Kort därefter den 12FEB2021 offentliggjordes en intervju med Rysslands Utrikesminister. Där denne framförde att Ryssland ej hade ambitioner att alienera sig från omvärlden men om de blev tvingad att göra det, var de beredd att genomföra detta. Därutöver framförde Rysslands Utrikesminister i samma intervju ett tydligt budskap, om man vill ha fred måste man förbereda sig för krig.4 Den sistnämnda kommentaren utav Rysslands Utrikesminister kan troligtvis varit inriktad mot att beskriva en diplomatisk konflikt, men likväl kan den möjligen utgjort ett underförstått budskap avseende en möjlig väpnad konflikt med tanke på uttryckets ursprung från den romerska krigskonsten.

Några veckor innan dessa händelser blev Joe Biden USA:s 46:e President.5 Redan innan men även efter dennes tillträde på presidentposten framfördes förslag avseende nya sanktioner men även offensiva cyberoperationer mot Ryssland med anledningen utav datorintrånget gentemot det Amerikanska företaget SolarWind. Där del av dess programvara blev komprometterad och spreds till amerikanska myndigheter och en stor mängd amerikanska företag, vilket möjliggjorde illegala dataintrång.6 Huruvida Ryssland är skyldig eller ej för dataintrånget och troligtvis en av de största informationskupperna i underrättelsehistorien debatteras fortsatt. Dock har både USA och Storbritannien pekat ut Ryssland som skyldig för genomförandet. Varvid det får ses som troligt till sannolikt att de genomförde det genoms dess utrikesunderrättelsetjänst (SVR).7

I en intervju den 16MAR2021 med det amerikanska nyhetsbolaget ABC News kom USA:s President anklaga Rysslands President, Vladimir Putin, för att vara en mördare. Men USA:s President framförde även att Rysslands President skulle bli tvungen att betala ett pris för sitt försök att påverka det amerikanska Presidentvalet.8 Rysslands President kom i sin tur att önska den Amerikanska Presidenten en fortsatt god hälsa,9 vilket möjligen skulle kunna anses utgöra någon form av underförståd påtryckning i det diplomatiska spårkbruket, dels med tanke på den amerikanska presidentens ålder, dels med tanke på tidigare genomförd rysk subversiv verksamhet. Detta kom föranleda att Ryssland kort därefter återkallade sin Ambassadör i USA hem till Ryssland för så kallade konsultationer.10 Vilket i det diplomatiska språkbruket brukar innebära en tydlig markering. Detta kom att resultera i, efter påtryckningar från Ryssland, att även den Amerikanska Ambassadören i Ryssland återvände hem till USA för så kallade konsultationer i slutet av april månad 2021 det vill säga drygt en månad efter Rysslands agerande.11

Några dagar innan den Amerikanska Ambassadören i Ryssland återvände hem till USA för så kallade konsultationer, kom USA införa ytterligare sanktioner gentemot Ryssland med anledning utav, dels det datorintrång Ryssland genomfört mot det amerikanska företaget SolarWind, dels andra destabiliserande aktioner som, enligt USA, genomförts utav Ryssland.12 I direkt anslutning till detta framkom det, enligt den Tjeckiska säkerhetstjänsten att den ryska militära underrättelsetjänsten G(R)U förefaller genomfört ett sabotage mot en ammunitionsdepå i Tjeckien 2014, varvid två stycken individer förolyckades som en direkt konsekvens utav sabotaget. Det kom föranleda att Tjeckien förklarade 18 stycken ryska diplomater som icke-önskvärda i Tjeckien.13 Den sistnämnda händelsen har berörts i ett separat inlägg på denna blogg.

I slutet av mars månad 2021 påbörjades även en rysk militäruppbyggnad runt Ukrainas gränsområden.14 Dess crescendo förefaller inträffat samtidigt som den Amerikanska ambassadören i Ryssland återvände till USA men även när Tjeckien delgav misstanken att den ryska militära underrättelsetjänsten genomfört ett sabotage 2014 på Tjeckiskt territorium, samt de tidigare berörda amerikanska sanktionerna infördes gentemot Ryssland.15 Denna militära uppbyggnad, förefaller orsakat en hög grad av ”hysteri” vilket bland annat den britiske journalisten Edward Lucas belyst synnerligen väl i en artikel. Vilket på längre sikt kan tänkas verka menligt i den säkerhetspolitiska debatten.16

Vad det ryska agerandet längs Ukrainas gräns under april månad de facto kan ha inneburit ligger dock utanför området för detta inlägg. Dock finns det skäl att återkomma till det framgent i ett separat inlägg i och med det kan anses utgöra ett ”skolboks exempel” för så kallad påverkan med militära maktmedel i bakgrunden. För att avsluta frågan kring styrkeuppbyggnaden längs Ukrainas gräns, vilket enligt väldigt många ansågs utgöra tydliga förberedelser inför ett väpnat angrepp får det enligt undertecknad synbild faktiskt anses utgöra antitesen till något dylikt.

I samband med denna styrkeuppbyggnad förefaller omvärlden väntat med spänning på vad Rysslands President kunde tänkas delge för budskap i sitt planerande linjetal i slutet av april månad 2021. Linjetalet innehöll dock, icke oväntat för de som följer rysk inrikespolitik, främst beskrivningar kring hur Ryssland skall förbättras i och med det stundande parlamentsvalet. Dock framförde Rysslands President i slutet av sitt linjetal en tydlig utrikespolitisk markering. Vilket var att Ryssland har så kallade ”röda linjer”, dock exemplifierades ej dessa. Skulle dessa däremot passeras kommer ett tydligt och snabbt asymmetriskt svar genomföras utav Ryssland.17 Däremot framkom det inget ytterligare i det linjetalet, huruvida det säkerhetspolitiska läget kunde tänkas vara, än mindre hur det kunde tänkas utvecklas med tanke på den då fortsatt pågående ryska styrkeuppbyggnaden längs Ukrainas gräns.

Vad som dock blev mer intressant är det utspel Rysslands vice ordförande i dess nationella säkerhetsråd därtill Rysslands tidigare Premiärminister samt President, Dmitrij Medvedev, genomförde någon dag efter den ryska Presidentens linjetal inför dennes parlament. Medvedev anser att Ryssland och USA återigen befinner sig i ett så kallat ”kallt krig”. Därtill drar Medvedev även paralleller till den så kallade Kubakrisen i relationerna mellan Ryssland och USA, men han framför även att de sanktioner som införts mot Ryssland ingår i en organiserad kampanj för att påverka Ryssland. Medvedev framför även att USA skall beträtt en era av instabil utrikespolitik.18 Här bör beaktas att Medvedev utgör den vice ordföranden i det ryska nationella säkerhetsrådet. Varvid han torde ha tillgång till både den militära men även den civila ryska underrättelsetjänstens analyser. Varvid dennes världsbild torde färgas av detta. Vilket blir synnerligen intressant med tanke på att den interna ryska säkerhetspolitiska diskursen förefaller vara färgad av en form av intern propaganda, för att projicera ett yttre säkerhetspolitiskt hot mot Ryssland.19

Trots det höga tonläget i den säkerhetspolitiska debatten mellan Ryssland och USA förefaller ändock ett gemensamt möte vara på väg att kunna genomföras mellan Rysslands och USA:s President.20 Vad utfallet av detta möte blir, går det enbart att sia om. Men vad som dock bör beaktas är att det säkerhetspolitiska tonläget förefaller hårdnat sedan januari 2021. Det i samverkan med att både Ryssland men även de västliga länderna förefaller genomföra militär övningsverksamhet med kortare tids varsel än tidigare, för att överraska den endera parten.21 Får risken för så kallad ofrivillig eskalation anses vara höjd,22 tillsammans med det höjda säkerhetspolitiska tonläget under det första halvåret av 2021. Detta påverkar säkerligen indirekt enskilda individer inom ett flertal länder på lägre nivåer som kan tänkas bli involverad i ett eskalerande händelseförlopp. Varvid risken för så kallade "strategiska korpralet" särskilt bör beaktas framgent.

Avslutningsvis, ovanstående utgör enbart ett axplock utav utspel och händelser sedan den första januari 2021. Dessa händelser bör särskilt beaktas med anledning utav att de ryska väpnade styrkorna genomför dess operativa-strategiska övning inom det västra militärdistrikt (MD V) detta år, i form av övning Zapad-2021.23 Vad avser förberedelserna inför denna övning får det ses som troligt att dessa redan påbörjats.24 Varvid det säkerhetspolitiska tonläget kan tänkas höjas från och med juni månad 2021 mellan Ryssland och de västliga länderna. Med möjligheten för en ofrivillig eskalation som konsekvens, med anledning av det höjda tonläget samt en högre koncentration av militära förband vid Rysslands västra landgräns.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

ABC News 1 (Engelska)

British Broadcasting Corporation 123 (Engelska)

Center for European Policy Analysis 1 (Engelska)

Center for Strategic and International Studies 1 (Engelska)

Finlands Försvarsmakt 1 (Svenska)

Försvarsmakten 1 (Svenska)

Jägarchefen 1 (Svenska)

National Cyber Security Centre 1 (Engelska)

RIA Novosti 1 (Ryska)

Reuters 12345678 (Engelska)

Rysslands President 1 (Engelska)

Sveriges Television 12 (Svenska)

TASS 1 (Engelska)

The Guardian 1 (Engelska)

The New York Times 12 (Engelska)

Slutnoter

1 The Guardian. Henley, Jon. EU chief's Moscow humiliation is sign of bloc disunity on Russia, say experts. 2021. https://www.theguardian.com/world/2021/feb/11/eu-chiefs-moscow-humiliation-is-sign-of-bloc-disunity-on-russia-say-experts (Hämtad 2021-05-09)

2 Sveriges Television. Frenker, Clarence. Ryssland utvisar svensk diplomat. 2021. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/svensk-diplomat-utvisas-ur-ryssland (Hämtad 2021-05-09)

TASS. Russia’s expulsion of EU diplomats wasn’t tied to Borrell’s visit, says Lavrov. 2021. https://tass.com/politics/1255763 (Hämtad 2021-05-09)

3 Ibid.

4 British Broadcasting Corporation. Russia warns EU it could cut ties over sanctions. 2021. https://www.bbc.com/news/world-europe-56039075 (Hämtad 2021-05-09)

5 Sveriges Television. Sennerö, Johan. Nu är Joe Biden USA:s president. 2021. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/nu-ar-joe-biden-usa-s-president (Hämtad 2021-05-09)

6 The New York Times. Sanger, David E. After Russian Cyberattack, Looking for Answers and Debating Retaliation. 2021. https://www.nytimes.com/2021/02/23/us/politics/solarwinds-hack-senate-intelligence-russia.html (Hämtad 2021-05-09)

The New York Times. Sanger, David E. Barnes, Julian E. Perlroth, Nicole. Preparing for Retaliation Against Russia, U.S. Confronts Hacking by China. 2021. https://www.nytimes.com/2021/03/07/us/politics/microsoft-solarwinds-hack-russia-china.html (Hämtad 2021-05-09)

7 National Cyber Security Centre. UK and US call out Russia for SolarWinds compromise. 2021. https://www.ncsc.gov.uk/news/uk-and-us-call-out-russia-for-solarwinds-compromise (Hämtad 2021-05-09)

Reuters. Bing, Christopher. White House blames Russian spy agency SVR for SolarWinds hack: statement. 2021. https://www.reuters.com/business/white-house-blames-russian-spy-agency-svr-solarwinds-hack-statement-2021-04-15/ (Hämtad 2021-05-09)

The New York Times. Sanger, David E. Barnes, Julian E. Perlroth, Nicole. Preparing for Retaliation Against Russia, U.S. Confronts Hacking by China. 2021. https://www.nytimes.com/2021/03/07/us/politics/microsoft-solarwinds-hack-russia-china.html (Hämtad 2021-05-09)

8 ABC News. Gittleson, Ben. Biden talks Cuomo, Putin, migrants, vaccine in ABC News exclusive interview. 2021. https://abcnews.go.com/Politics/biden-talks-cuomo-putin-migrants-vaccine-abc-news/story?id=76490303 (Hämtad 2021-05-09)

Reuters. Biden vows Russia's Putin will 'pay a price' for election meddling. 2021. https://www.reuters.com/article/us-usa-election-cyber-idUSKBN2B91JO (Hämtad 2021-05-09)

9 Reuters. Putin, in state TV quip, wishes Biden good health after U.S. president calls him killer. 2021. https://www.reuters.com/article/us-russia-usa-reaction-putin-idUSKBN2BA1E9 (Hämtad 2021-05-09)

10 Reuters. Russian envoy to U.S. back in Moscow after Biden calls Putin a killer: TASS. 2021. https://www.reuters.com/article/us-russia-usa-diplomacy-idUSKBN2BD07O (Hämtad 2021-05-09)

11 Reuters. U.S. ambassador to Russia to fly home for consultations. 2021. https://www.reuters.com/world/us/us-ambassador-russia-return-washington-this-week-consultations-ria-2021-04-20/ (Hämtad 2021-05-09)

12 British Broadcasting Corporation. US imposes sanctions on Russia over cyber-attacks. 2021. https://www.bbc.com/news/technology-56755484 (Hämtad 2021-05-09)

13 Reuters. Czechs expel 18 Russian envoys, accuse Moscow over ammunition depot blast. 2021. https://www.reuters.com/world/czechs-expel-russian-embassy-staff-pm-says-suspected-russian-link-ammunition-2021-04-17/ (Hämtad 2021-05-09)

14 Center for Strategic and International Studies. Unpacking the Russian Troop Buildup along Ukraine’s Border. 2021. https://www.csis.org/analysis/unpacking-russian-troop-buildup-along-ukraines-border (Hämtad 2021-05-09)

15 Reuters. OFFICIAL Russian military build-up near Ukraine numbers more than 100,000 troops, EU says. 2021. https://www.reuters.com/world/europe/russian-military-build-up-near-ukraine-numbers-more-than-150000-troops-eus-2021-04-19/ (Hämtad 2021-05-09)

16 Center for European Policy Analysis. Lucas, Edward. All Quiet on the Eastern Front. 2021. https://cepa.org/all-quiet-on-the-eastern-front/ (Hämtad 2021-05-09)

17 British Broadcasting Corporation. Putin warns of tough Russian action if West crosses 'red line'. 2021. https://www.bbc.com/news/world-europe-56828813 (Hämtad 2021-05-09)

President of Russia. Presidential Address to the Federal Assembly. 2021. http://en.kremlin.ru/events/president/news/65418 (Hämtad 2021-05-09)

18 РИА Новости. Невыученные уроки истории. 2021. https://ria.ru/20210423/diplomatiya-1729522868.html (Hämtad 2021-05-09)

19 Kragh, Martin. Andermo, Erik. Makashova, Liliia. Conspiracy theories in Russian security thinking. 2020. Journal of Strategic Studies. s. 1.

20 Reuters. Holland, Steve. U.S. President Biden says he is confident he can meet Russia’s Putin soon. 2021. https://www.reuters.com/world/us/biden-says-hes-confident-he-will-be-able-meet-putin-soon-2021-05-07/ (Hämtad 2021-05-09)

21 Finlands Försvarsmakt. Finlands Militära Underrättelseöversikt 2021. Helsingfors: Försvarsmakten, 2021, s. 8.

22 Försvarsmakten. Must årsöversikt 2020. Stockholm: Försvarsmakten, 2021, s. 16.

23 Jägarchefen. På väg mot Zapad-2021. 2021. https://jagarchefen.blogspot.se/2021/02/pa-vag-mot-zapad-2021.html (Hämtad 2021-05-09)

24 Sveriges Television. Hambraeus Bonnevier, Ulf. Peter Hultqvist om Rysslands reträtt: ”En dimridå”. 2021. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sveriges-forsvarsminister-om-rysslands-retratt-en-dimrida (Hämtad 2021-05-09)

Försvarsmaktens strategiska inriktning – i takt med tiden?

Generalerna Helge Gard och Carl Björeman gav i mitten på 1990-talet ut en ganska kortfattad bok, med titeln anpassning, återtagning eller ominriktning.[1] Återtagning betydde som det låter - planera för återtagning av den militära förmågan, men ominriktning ledde åt ett helt annat håll. Stort fokus lades på planering inför återtagning, men det andra alternativet kom [...]

Vart är vi på väg? Idel (utrikes) frågetecken efter Bidens första 100 dagar

Joe Biden förutskickade, och världen förstod och avvaktade, att den nya administrations första (minst) halvår skulle tvingas prioritera de gigantiska problemen på hemmaplan, hälsokrisen genom pandemins härjningar, ekonomikrisen till följd av pandemikrisen, och migrationskrisen. Färska opinionsundersökningar indikerar att en majoritet av det annars svårt polariserade amerikanska folket anser att han faktiskt lyckats ganska bra, med [...]

Sveriges säkerhetspolitiska doktrin och dess utveckling, del 3

Del 3 Legalitet och politisk trovärdighet Att Finland bevarar möjligheten till Nato-medlemskap ledde i slutet på 2020 en riksdagsmajoritet till att begära att Sverige ska utveckla beskrivningen av den säkerhetspolitiska linjen genom att inkludera en Nato-option. Lika viktigt var att riksdagen samtidigt ställde sig bakom att: Den solidariska säkerhetspolitiken är grunden för den svenska försvars- [...]

Sveriges säkerhetspolitiska doktrin och dess utveckling, del 2

Del 2 Förändringar i beskrivningen av den säkerhetspolitiska linjen sedan 2014 År 1992, 2002 och 2009 gjordes, som redovisades i Del 1 i denna serie, medvetna och brett förankrade förändringar av Sveriges säkerhetspolitiska linje och dess beskrivning, efter särskilda partiöverläggningar respektive förslag från Försvarsberedningen. Efter 2014 har beskrivningen av den säkerhetspolitiska linjen varit mycket rörlig [...]

Sveriges säkerhetspolitiska doktrin och dess utveckling

Del 1 Grunden för landets säkerhet Sveriges säkerhetspolitiska doktrin är grunden för landets säkerhet och kärnan i politikens ansvar för staten och befolkningens trygghet. Likväl diskuteras alltför sällan hur den är uppbyggd och formerna för dess utveckling. I tre texter kommer här belysas hur doktrinen är uppbyggd och hanteras, hur den förändrats över tid och [...]

Innovation behövs i det nya totalförsvaret!

I förra veckan anordnade Totalförsvarsstiftelsen och RISE [1] ett webbinarium med titeln Finns det plats för innovation i totalförsvaret? Det blev ett mycket relevant, intressant och väl genomfört möte som presenterade olika infallsvinklar inom området. Det är tydligt att Sverige behöver ett starkt fokus på sådana frågor, efter tidigare decenniers ganska naiva men dessvärre högst medvetna [...]

Brännpunkt Nordkalotten – Del 1 – Bakgrunden

Reflektion

Detta inlägg utgör det första av tre inlägg kring Nordkalotten. Detta första inlägget syftar till att ge bakgrunden till varför en väpnad konflikt kan uppstå på Nordkalotten, men även varför Norrbotten kan bli involverad i denna. De ytterligare två kommer beskriva ett möjligt scenario hur en väpnad konflikt kan gestalta sig. Det skall understrykas att undertecknad inte har någon insyn i nutida svensk försvarsplanering eller information kring hotbilden mot Norrbotten och Nordkalotten. Utan detta utgör undertecknads egna tankar och reflektioner baserad på öppen information.

I den säkerhetspolitiska diskursen kring Nordkalotten är det främst två framträdande faktorer som framkommer. Den ena faktorn vilket ofta framförs är det ryska behovet av att skapa en skyddszon för sina strategiska kärnvapenbärande ubåtar,1 vad som i det säkerhetspolitiska samtalet brukar benämnas nukleär andraslagsförmåga. Den andra faktorn som brukar framföras är möjliga säkerhetspolitiska konsekvenser på kort och lång sikt utav den klimatförändring som, dels sker på Nordkalotten, dels sker i Arktis som helhet.2

Den första frågan som måste ställas är om det överhuvudtaget finns någon risk för en väpnad konflikt? Enligt det senast totalförsvarsbeslutet tagetav Sveriges riksdag3 samt den nuvarande regeringens inriktningsbeslut för det svenska Totalförsvaret4 förefaller de finnas en risk för väpnad konflikt. Försvarsberedningen men även Regeringen förefaller även se en möjlighet att Finland kan bli utsatt för ett väpnat angrepp. Detta med anledning utav att Regeringen kan tänkas föra över svenska militära förband till Finland, för att möta ett väpnat angrepp inom ramen för det svensk-finska militära samarbetet.5

Den andra frågan som bör ställas är varför skulle svenskt territorium i form av Norrbotten kunna tänkas bli indraget i en väpnad konflikt? I det norska säkerhetspolitiska tänkandet förefaller fortsatt det normerande hotet utgörs av att Ryssland kan tänkas upprätta det så kallade bastionförsvaret som till del kommer innefatta norskt markterritorium främst Finnmarks området, men även norskt luft- och sjöterritorium innefattas i det.6

I de av den norska regeringen publicerade skisser över hur Ryssland kan tänkas upprätta detta bastionförsvar omfattas som tidigare nämnts främst Finnmarksområdet men även de nordligaste delarna av finska Lappland. Under slutet av det kalla kriget ansågs även de nordligaste delarna av Sverige omfattas enligt USA.7 Vilket utgör en intressant diskrepans i hotbilden mellan dåtid och nutid.

Syftet med bastionförsvaret, dels under tiden för Sovjetunionen dels nu i Ryssland, förefaller vara att skydda den strategiska kärnvapenbärande andraslagsförmågan. Denna förmåga utgör för Ryssland nästintill en existentiell förmåga. Varvid skyddet av den torde anses vara synnerligen viktigt. Men bastionförsvaret syftar troligtvis även till att kunna påverka både sjö- och lufttransporter från Nordamerika till Europa i händelse av att Ryssland blir involverad i en väpnad konflikt med en eller flera Europeiska länder.8

Under det kalla kriget förefaller antagandet varit att sovjetiska förband kunde tänkas genomföra en kringgångsmanöver på svenskt territorium i Norrbotten inom det geografiska området nordväst Kiruna-Svappavaara-Karesuando, vilket militärt benämnts Trekanten.9 Detta syftande till att kringgå det norska försvarsområdet i anslutning till Lyngenfjorden, som populärt har benämnts Lyngenställningen, men eventuellt även för att kunna anfalla mot Narvik.10

Huruvida Sovjetunionen de facto hade kapaciteten att genomföra ett angrepp, dels gentemot Norge, dels genom Finland och Sverige för att nå den norska Atlantkusten samtidigt har diskuterats i olika sammanhang. En faktor som framförts är att svensk underrättelsetjänst ej såg någon offensiv uppbyggnad på Kolahalvön för att möjliggöra ett sådant angrepp genom svenskt territorium.11 Här har även förvarningsfaktorn framförts. För att genomföra det tidigare beskrivna angreppet hade Sovjetunionen behövt minst tio divisioner, varav huvuddelen hade krävts för striderna inom det svenska Militärområdet Övre Norrland (MILO ÖN). Där det förutsattes att antingen finsk, svensk eller Natos underrättelsetjänster skulle uppmärksamma denna förflyttning varvid en förvarning skulle erhållas.12

Den Sovjetiska transportkapaciteten på järnväg vid mitten av 1980-talet till Kolahalvön var en division per dygn.13 Den svenska mobiliseringen om den fick pågå ostört var den beräknad till cirka 10 dygn i MILO ÖN i händelse utav olika former av påverkan skulle den kräva minst 14 dygn.14 Järnvägskapaciteten för att förstärka Kolahalvön med markstridsförband i skrivande stund antas vara två brigader per dygn.15 Varvid en form av kapplöpning kan anses funnits rörande hur många förband som kunde föras fram till Nordkalotten för respektive nation. Antingen för att möta eller genomföra ett väpnat angrepp under det kalla kriget.

I de nutida statliga svenska försvarsutredningarna identifieras Norrbotten som ett militärstrategiskt viktigt område. Här framförs bland annat förbindelserna till Narvik som en viktig del för Sverige i händelse av kris eller krig. Syftande till att kunna skapa uthållighet men eventuellt även för att kunna få hjälp av en tredje part vid en väpnad konflikt.16 Men det framförs även av den svenska Försvarsberedningen, om Ryssland skulle uppleva att dess basområden på Kolahalvön är hotat kan norra Sverige och Finland bli ett stridsfält för att öka Rysslands operativa djup. Genom att upprätta en skyddszon, det så kallade bastionförsvaret.17

I den senaste norska långtidsplanen för dess försvar som sträcker sig över åren 2021-2025, framkommer även vikten av det svenska Norrbotten. Enligt denna långtidsplan skall den norska regeringen försöka utverka ett tillstånd att kunna förflytta norska och/eller allierade förband genom Sverige och Finland för att kunna försvara norra Norge mer effektivt. Genom att använda finska och svenska vägar, järnvägar och flygplatser. Detta med anledning av den bristfälliga infrastrukturen i Norge för att kunna förflytta förband effektivt till norra Norge.18 Här har sannolikt även möjlig påverkan mot den bristfälliga samt kanaliserande norska infrastrukturen i händelse av en väpnad konflikt tagits i beaktande.

Den tredje frågan som bör ställas är vad kan vara giltigt 2021 och de kommande åren? I en artikel publicerad under inledningen av april månad 2021 av det norska utrikespolitiska institutet framförs kritik mot det traditionella norska tänkandet avseende det ryska så kallade bastionförsvaret på Nordkalotten. Den kritik som framförts är att det norska, offentliga, operativa tänkandet ej bejakar den förändring som skett hos de ryska väpnade styrkorna avseende förmåga med så kallad fjärrbekämpning.

Vilket i praktiken innebär att hur hotbilden föreställdes under det kalla kriget kan anses vara inaktuell. Detta med anledning utav att vapensystemen numera kan nå så långt det var tänkt att ett markangrepp skulle medge påverkan inom det faktiska bastionområdet. Det framförs även att specialförbandsoperationer eller liknande operationer av så kallade privatägda militära företag även kan nå en hög effekt i norra Norge utan ett klassiskt mark angrepp med så kallade manöverförband.19

Denna ryska fjärrbekämpningsförmåga har dock uppmärksammas innan den publicerade artikeln hos det norska utrikespolitiska institutet 2021. I en publikation publicerad av The Jamestown Foundation 2019 framförs att denna fjärrbekämpningsförmåga eller så kallade avreglingsförmågan som tillförts de ryska väpnade styrkorna på Nordkalotten, även medfört att Ryssland kan tänkas inneha ett numerärt övertag för att genomföra markoperationer på Nordkalotten under dessa systems räckvidd.20 Det vill säga, det kan skapas ett ”skyddande paraply” vilket manöverförbanden kan agera in under.

Dock har det framförts kritik mot den ryska avreglingsförmågan bland annat utav Totalförsvarets Forskningsinstitut i Sverige, där de framför att denna överskattas i västliga analyser.21 Varvid den kritik som framförts att Norge fortsatt förefaller se framför sig ett markangrepp enligt tidigare tankegångar under det kalla kriget, något som tydligt accentuerades i en norsk inhämtningsövning under inledningen av 2021,22 kan utgöra obefogad kritik.

Vad som heller inte framförs i den säkerhetspolitiska diskursen i någon nämnvärd omfattning är sannolikheten för en så kallad horisontell eskalation på Nordkalotten. Horisontell eskalering innebär att en konflikt som inträffar vid en geografisk plats till exempel i Östersjöregionen eller i södra Europa kan sprida sig till andra platser. Den norska motsvarigheten till det svenska Totalförsvarets Forskningsinstitut framför detta som en möjlighet till varför en konflikt kan tänkas uppstå gentemot Norge.23

Den amerikanska tankesmedjan RAND lyfter även upp detta och framför att det utgör enligt ett flertal länder en trolig till sannolik grund till varför en konflikt skulle kunna tänkas uppstå på Nordkalotten och i Arktis. De framför även att Arktis och Nordkalotten utgör ett strategiskt viktigt område. Bland annat, på grund utav att den ryska andraslagsförmågan med kärnvapenbärande ubåtar i huvudsak är baserad där.24 Det vill säga Ryssland måste med olika medel skydda denna förmåga i händelse av en väpnad konflikt. Varvid en högre sannolikhet finns för att en väpnad konflikt snabbt kan inträffa på Nordkalotten som en följdverkan av en annan händelse.

För påverkan antingen mot Nordamerika eller Ryssland med till exempel kryssningsrobotar eller ballistiska missiler utgör även den kortaste flygvägen för att möjliggöra detta över Arktis.25 Varvid det får ses som troligt till sannolikt, att detta även kommer kunna utgöra en faktor som innebär att Ryssland har behov av att upprätta sitt så kallade bastionförsvar på Nordkalotten. Men även för att använda konventionella stridsmedel inom ramen för så kallad fjärrbekämpning mot mark-, luft- och sjömål.

Således kan ett antal faktorer utkristalliseras kring varför Norrbotten kan bli indragen i en väpnad konflikt. Den första faktorn utgör vad som får anses vara det klassiska scenariot från det kalla kriget. Det vill säga att det så kallade bastionförsvaret upprättas av Ryssland för att skydda sin strategiska andraslagsförmåga. Den andra faktorn utgör det norska behovet av att kunna använda svensk infrastruktur för att kunna förflytta förband till Nordnorge i händelse av ett kraftigt försämrat säkerhetsläge eller en väpnad konflikt. Men även det svenska behovet för att kunna erhålla stöd från tredje part via till exempel Narvik till Sverige händelse av en väpnad konflikt. Den tredje faktorn, vilket får anses vara den mest avgörande är risken för en horisontal eskalation för att upprätta det så kallade bastionförsvaret som berörts innan.

Vad som dock särskilt bör beaktas är det Försvarsberedningen skriver i sin utredning Motståndskraft. Det vill säga att upprättandet av en rysk skyddszon på Nordkalotten även kan inträffa om den ryska andraslagsförmågan upplevs som hotad.26 Detta torde kunna inträffa i händelse av ett kraftigt försämrat säkerhetsläge. Här får det ses som möjligt att i stället för att gå i direkt konflikt med Nato, besätts i stället territorium i norra Finland samt Sverige. Varvid en skyddszon kan upprättas som sträcker sig in i Norge och Norska havet med hjälp av den befintliga fjärrbekämpningsförmågan Ryssland i dagsläget innehar. Det skulle ur ett Jominiskt perspektiv innebära att Ryssland kommer bakom de inre linjerna för Norge och därmed Nato.27 Därmed skulle ett avreglingsområde upprättas utan att gå i en direkt konflikt med Nato. Varvid det sistnämnda får anses utgöra en särskilt viktig faktor. Detta skulle även kunna få en direkt avgörande påverkan mot Nato, utan att en som tidigare skrivits en konflikt inträffar mellan Ryssland och Nato.

Avslutningsvis, sannolikheten får anses som hög att svenska Norrbotten och finska Lappland blir involverad i en väpnad konflikt med anledning utav dess geostrategiska läge, oaktat vilken konfliktsituation som inträffar mellan Ryssland och en västlig eller Natoansluten nation. Detta kan även inträffa i händelse av en kraftigt försämrad säkerhetspolitisk situation mellan Ryssland och Västliga nationer för att skydda den ryska strategiska kärnvapenbärande andraslagsförmåga. Det mest sannolika scenariot är dock att en oväntad incident inträffar som orsakar en eskalering, i det geografiska område den inträffat. Varvid Nordkalotten genom horisontell eskalation även blir involverad i den väpnade konflikten. Därmed får det ses som troligt till sannolikt att finska Lappland samt svenska Norrbotten kommer utgöra ett stridsfältet oaktat vart en väpnad konflikt mellan Ryssland och Västliga länder inträffar.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Dagens Nyheter 1 (Svenska)

Forsvarsdepartementet 1 (Norska)

Forsvarets forskningsinstitutt 1 (Norska)

Forsvarets høgskole 1 (Norska)

Harstad Tidende 1 (Norska)

Norsk Utenrikspolitisk Institutt 1 (Norska)

RAND Corporation 12 (Engelska)

Regeringskansliet 1234 (Svenska)

Totalförsvarets forskningsinstitut 1234 (Engelska)

Department of Defense. Soviet military power. 1989, Prospects for change. Washington, D.C.: Department of Defense, 1989.

Fredholm, Michael. Hemligstämplat: Svensk underrättelsetjänst från Erlander till Bildt. Stockholm: Medströms bokförlag, 2021.

Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011.

Howard, Glen E (red). Czekaj, Matthew (red). Russia's Military Strategy and Doctrine. Washington, DC: The Jamestown Foundation, 2019.

Hugemark, Bo (red). Den stora invasionen: svenskt operativt tänkande under det kalla kriget. Stockholm: Medströms bokförlag, 2017.

Widén, Jerker. Ångström, Jan. Militärteorins grunder. Stockholm: Försvarsmakten, 2005.

Slutnoter

1 Black, James et al. Enhancing deterrence and defence on NATO’s northern flank: Allied perspectives on strategic options for Norway. Santa Monica: RAND Corporation, 2020, s. 8.

2 Dagens Nyheter. Stenberg, Ewa. Klimatets ground zero blir den nya arktiska fronten. 2021. https://www.dn.se/sverige/klimatets-ground-zero-blir-den-nya-arktiska-fronten/ (Hämtad 2021-04-25)

3 Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025. s. 26.

4 Regeringsbeslut 30. Inriktning för Försvarsmakten 2021–2025. s. 2.

5 Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025. s. 72.

6 Kvam, Ina Holst-Pedersen. Bastionforsvaret og Russlands militærmakt: Et utdatert trusselbilde?. Oslo: Norsk Utenrikspolitisk Institutt, 2021, s. 2.

Prop. 14 S 2020-2021. Evne til forsvar – vilje til beredskap – Langtidsplan for forsvarssektoren. s. 25, 34.

7 Department of Defense. Soviet military power. 1989, Prospects for change. Washington, D.C.: Department of Defense, 1989. s. 97.

8 Forsvarsdepartementet. Et felles løft. Oslo: Forsvarsdepartementet, 2015, s. 20.

Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025. s. 60.

Prop. 14 S 2020-2021. Evne til forsvar – vilje til beredskap – Langtidsplan for forsvarssektoren. s. 25.

Granholm, Niklas. Utvecklingen i Arktis – påverkan på och implikationer för Sverige. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2019, s. 6-7, 24.

9 Department of Defense. Soviet military power. 1989, Prospects for change. Washington, D.C.: Department of Defense, 1989. s. 97

Hugemark, Bo (red). Den stora invasionen: svenskt operativt tänkande under det kalla kriget. Stockholm: Medströms bokförlag, 2017, s. 60, 285.

10 Department of Defense. Soviet military power. 1989, Prospects for change. Washington, D.C.: Department of Defense, 1989. s. 97

Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011, s 118.

Hugemark, Bo (red). Den stora invasionen: svenskt operativt tänkande under det kalla kriget. Stockholm: Medströms bokförlag, 2017, s. 60.

11 Fredholm, Michael. Hemligstämplat: Svensk underrättelsetjänst från Erlander till Bildt. Stockholm: Medströms bokförlag, 2021, s. 122-123, 270.

12 Hugemark, Bo (red). Den stora invasionen: svenskt operativt tänkande under det kalla kriget. Stockholm: Medströms bokförlag, 2017, s. 60.

13 Lund, John. Don't Rock the Boat: Reinforcing Norway in Crisis and War. Santa Monica: RAND Corporation, 1989, s. 51.

14 Hugemark, Bo (red). Den stora invasionen: svenskt operativt tänkande under det kalla kriget. Stockholm: Medströms bokförlag, 2017, s. 61.

15 Ravndal, Øyvin. Øket russisk operativ evne: Implikasjoner for Norges evne til å avverge eller motstå et væpnet angrep. Oslo: Forsvarets høgskole, 2016, s. 73.

16 Ds 2019:8. VärnkraftInriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021–2025. s. 119.

17 Ds 2017:66. Motståndskraft. Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025. s. 73-75.

18 Prop. 14 S 2020-2021. Evne til forsvar – vilje til beredskap – Langtidsplan for forsvarssektoren. s. 93.

19 Kvam, Ina Holst-Pedersen. Bastionforsvaret og Russlands militærmakt: Et utdatert trusselbilde?. Oslo: Norsk Utenrikspolitisk Institutt, 2021, s. 1-4.

20 Howard, Glen E (red). Czekaj, Matthew (red). Russia's Military Strategy and Doctrine. Washington, DC: The Jamestown Foundation, 2019, s. 90.

21 Dalsjö, Robert. Berglund, Christofer. Jonsson, Michael. Bursting the Bubble: Russian A2/AD in the Baltic Sea Region: Capabilities, Countermeasures, and Implications. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2019, s. 3.

22 Harstad Tidende. Angelsen, Kjell Magne. Øver på operasjoner bak fiendens linjer. 2021. https://www.ht.no/nyheter/2021/02/09/%C3%98ver-p%C3%A5-operasjoner-bak-fiendens-linjer-23465158.ece (Hämtad 2021-04-25)

23 Skjelland, Espen et al. Hvordan styrke forsvaret av Norge?: Et innspill til ny langtidsplan (2021–2024). Kjeller: Forsvarets forskningsinstitutt, 2019, s. 19.

24 Black, James et al. Enhancing deterrence and defence on NATO’s northern flank: Allied perspectives on strategic options for Norway. Santa Monica: RAND Corporation, 2020, s. 7-8.

25 Granholm, Niklas. Arktis under förändring – standardbilden utmanas. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2016, s. 24.

Granholm, Niklas. Carlsson, Märta. Korkmaz, Kaan. The Big Three in the Arctic: China’s, Russia’s and the United States’ strategies for the new Arctic. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2016, s. 22.

26 Ds 2017:66. Motståndskraft. Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025. s. 74-75.

27 Widén, Jerker. Ångström, Jan. Militärteorins grunder. Stockholm: Försvarsmakten, 2005, s. 155, 181-182.

Budskapet från förr

Emellanåt kan vi i den säkerhetspolitiska debatten ta del av artiklar med ett välbekant budskap, ett resonemang som vi har sett många gånger förut och som vi därför väl känner till. Alltför väl. Vem artikelförfattaren är kan skifta från gång till annan. Det kan vara en person eller flera. Någon tidigare minister, riksdagsledamot eller högre [...]