Harry Söderman Det började inte med färdiga planer eller stora anslag, utan med två veckors mönstring vid ett fyrtiotal läger i de svenska skogarna[1]. Utåt sett var detta en ”hälsokontroll” för de många norska flyktingar som befann sig i Sverige vid denna tid[2]. I praktiken blev det ett sätt att välja ut värnpliktiga och genomföra [...]
”Tomorrow I shall see Denktas, the day after I shall see Klerides, and the day after that I shall see a psychiatrist”. Do you remember that famous statement by Richard Holbrooke, the famous US diplomat-cum-peace negotiator connected with the Dayton accord on Bosnia/Herzegovina in the mid-90s? He was in this case, characteristically humorously but not [...]
Artikeln finns också publicerad i "Julnumret" av Officerstidningen, december 2025
Den aviserade
ökningen av försvarsanslagen till 3,5% av BNP skapar möjligheter för Sverige
att på allvar bidra till NATO:s avskräckningsförmåga i Östersjöområdet.
Hur än
kriget i Ukraina slutar så kommer inte Rysslands vilja att utvidga sin maktsfär
att försvinna. Militära aktioner i Baltikum kan där var ett medel. Det är ett
vitalt svenskt intresse att bidra till att avskräcka Ryssland från den optionen.
Hur skulle
vi då kunna göra skillnad?
Från den
rysk-baltiska gränsen till Östersjökusten är det cirka 300 km. De baltiska
staternas landgräns till Ryssland är cirka 900 km med ungefär 50 vägar som korsar
gränsen. Ländernas totala befolkning är cirka 6 miljoner och de har en
sammanlagd BNP på knappt 25% av Sveriges (nominellt).
Ländernas
militära förmågor består i stort av följande: Estland har två brigader,
Lettland en och Litauen tre. Alla tre länderna har därtill ett antal lokalförsvarsförband.
Förbandens materiel är modern, till delar mycket modern som exempelvis NASAMS
och IRIS-T SLM luftvärnssystem, koreanskt K239 raketartilleri och man satsar
stort på drönare. Trots det så är det uppenbart att förstärkningar måste
tillföras i händelse av ett ryskt angrepp. Antalet egna markstridsförband är
otillräckligt.
Redan idag
finns det ungefär en allierad brigad i varje land. Vid en allvarlig kris eller ett
angrepp ska fler förband tillföras från bland andra Storbritannien, Frankrike
och Kanada. Det ska göra det möjligt att bilda ungefär en division i varje land
bestående av både nationella och allierade styrkor. Men inte heller det räcker för att avvärja ett
större upplagt angrepp. Det skulle behövas i storleksordningen ytterligare en
division per land. Dessutom finns här ett tidsproblem.
Försvarsberedningen
bedömde förra året att det skulle ta en månad, eller mer, innan större allierade
markstridsförband kan anlända till det nordisk-baltiska området. Flyg- och
marinresurser kan vara tillgängliga tidigare, inom någon eller några veckor.
Här kan
Sverige (och Danmark) bidra på ett avgörande sätt genom att fylla tidsgapet
innan mer långväga förstärkningar anländer. Ländernas geografiska närhet, och
om förmågan att mobilisera brigader inom 3–4 dygn återskapas, en förmåga som
fanns i båda länderna under kalla kriget, skulle göra det möjligt att börja
förstärka de i Baltikum utgångsgrupperade förbanden inom en vecka.
Nordiska
flygstridskrafter, och andra långräckviddiga system som kryssningsrobotar,
skulle också vara en viktig resurs för att påverka en angripare, särskilt då i
skeden innan de planerade förstärkningarna hunnit anlända.
Den
organisation som föreslås i försvarsbeslutet från december 2024 är otillräcklig
för att på ett substantiellt sätt kunna bidra till försvaret av Baltikum. Främst
när det gäller markstridsförband och marina resurser.
En rimlig
inriktning, med de nu ökande försvarsanslagen, vore att Sverige ska kunna bidra
med en division till försvaret av Baltikum, förutom en till norra Skandinavien.
Här saknas då cirka två brigader i nuvarande planering.
Att utöka
flottan så att den bättre kan skydda transporter, egna och allierades, över
Östersjön borde också vara fullt möjligt.
Varför ska
vi, och inte tyskar och polacker, vara de som tidigt förstärker Baltikum på
marken? Att flytta en armékår med cirka
40 000 soldater och tusentals fordon genom det 60 kilometer breda Suwalkigapet
är inte oproblematiskt om man har en fiende med tusentals drönare och starkt
artilleri på båda sidor av den korridor man ska framrycka genom. Antagligen måste
man ta terrängen ömse sidor av gapet, d v s Kaliningrad och delar av Belarus,
innan det är möjligt. Med tanke på vad vi ser i Ukraina kommer det att ta tid.
Förmodligen mer tid än vad det tar för Ryssland att nå sina mål i Baltikum.
*****
Operation ‘High Mast’ was an eight-month long global deployment of the British Carrier Strike Group 2025 (CSG25) led by the aircraft carrier HMS Prince of Wales to the Indo-Pacific and Mediterranean. Beginning in April 2025, it formally came to an end in mid-December with the return of the carrier strike group to the UK.[i] Operation [...]
Vi har ju fått höra att änglarna på julnatten sjunger Ära vare Gud i höjden, och varje söndag sjunger prästen samma ord i högmässan, och det är på sin plats. Men vad betyder de orden egentligen? I följande lilla berättelse får vi en hjälp att reflektera över det. Reinhold och Gabriele Münster från Husum tillhörde [...]
I nummer 4 2025 av akademiens tidskrift finns en felskrivning i kallade ledamoten René Nybergs artikel Ukraina bör undvika den finska hösten 1944. I den engelska resumén ska det stå att det var president Biden, inte president Trump som stödde Finlands Natoansökan. Redaktören beklagar felet
Illustration: David Bergman Det har blivit tradition att varje december innan jul dela fyndiga citat och memes runt filmen Die Hard. De flesta av dem anspelar på frågan om den klassiska actionfilmen kan anses vara en julfilm eller inte. Men den intressanta frågan är egentligen inte om den utgör en julfilm utan varför en stor [...]
SIPRIs årsbok 2024 bär titeln ”Role of nuclear weapons grows as geopolitical relations deteriorate”. Innehållet i det uttalandet har kommit att växa i betydelse under 2025. Golden Dome Den 27 januari 2025, bara några dagar efter sitt tillträde till en ny period som USA:s president, undertecknade Donald Trump en”Executive Order” till USA:s försvarsdepartement - numera [...]
Frågan om privat införskaffad utrustning är inte ny. Den har följt Försvarsmakten i decennier. Varje förband, oavsett vapenslag eller geografisk tillhörighet, känner igen mönstret: soldater och befäl som vill komplettera sin utrustning med egna fickor, bärsystem, handskar, kängor, sjukvårdskomponenter eller slitskydd, därför att de upplever att behovet är större än det som kvitteras ut. Och [...]
Så kom den, USA:s nya säkerhetsinriktning är överraskande svårhanterlig för Europa även om förväntningarna var små. Här några tankar rörande Europas strategiska utmaningar och möjligheter i den nya globala ordningen samt möjligheten at skapa en egen relevant europeisk maktbas. Världen befinner sig i en period av geopolitisk omvälvning där maktbalansen skiftar och etablerade allianser utmanas. [...]
Det är glädjande, även om ett mycket litet steg nu har tagits, att ett underhållskompani och en trafikpluton från 2027 skall utbildas vid I 21 (Sollefteå och Östersund). I 21 har i dag inte underhållsutbildning på nivån trosskompani förutom viss utbildning på nivån TOLO (tankning och laddning). Kommer det att finnas någon större kompetens vid [...]
Forsvarssjef Eirik Kristoffersen inbjuder ibland till facklitterär salong med från gång till gång allra mest olika gäster. I representationsdelen i tjänstebostaden på Akershus festning diskuteras en varierad litteratur men med relevans för ”forsvaret og for tida vi er inne i”. Salongen står i stil med att Kristoffersen alltsedan tillträdet 2020 har haft en tydlig ambition [...]
“War is not just the shower of bullets and bombs from both sides; it is also the shower of blood and bones on both sides.” Amit Kalantri Every age dreams of a cleaner war. A war fought with minimal loss of lives, without grief, and without consequence. The ideal war, if such a thing exists, [...]
“War is not just the shower of bullets and bombs from both sides; it is also the shower of blood and bones on both sides.” Amit Kalantri Every age dreams of a cleaner war. A war fought with minimal loss of lives, without grief, and without consequence. The ideal war, if such a thing exists, [...]
Not much mention in mainstream international media of the fate of Gaza and its more than two million-size suffering population these days, some months or so after Donald Trump's triumphant declaration of his 20-point, phased peace plan, linked to a wider vision of Middle East stabilization and normalization. “Other than the release of all living [...]
“We tend to overestimate the effect of a technology in the short run and underestimate the effect in the long run”. Roy Amara (Amara’s Law) Imagine living in a vast apartment complex where survival depends on paying crypto protection money each month, your only safeguard against a drone delivering a hand grenade to your balcony. [...]
Tack för engagemanget och för att du öppnar för en dialog om öppenhet och säkerhet. Vi i Försvarsmakten är övertygade om att öppenhet — i form av insyn, tydlighet och kommunikation — är en styrka, både för oss själva och för samhället. En öppen försvarsmakt stärker demokratisk legitimitet, bygger förtroende och gör det lättare för [...]
När västerlandet betraktade Ryssland på avstånd under den postsovjetiska epokens första decennier, influerades många i sina slutsatser av en vanligt förekommande men ödesdiger illusion.[1] Illusionen om att det, trots Rysslands alla kända svårigheter, skulle finnas vattentäta skott mellan kriminell mentalitet och rysk statskonst. Gängkriminaliteten av maffiatyp, som växte sig stark under nittiotalets övergång från statlig [...]
Is the triumph march to ever-increasing personal power of Donald Trump starting to be affected, even slowed down, by clear and present headwinds, after soon one year in the White House, in his second presidential term? That is the question. Could it be, furthermore, that these headwinds, if proven sustainable, could indicate that contrary to [...]
En av de mest citerade truismerna i den säkerhetspolitiska debatten är att krig är lätta att starta, svåra att avsluta. Historien bär åtskilliga vittnesmål om att truismen stå sig. Men krig måste till sist avslutas på något sätt. Det kan ske genom en sidas seger, ömsesidig utmattning eller genom att en tredje part kan få [...]