Ett ord. ”SOON.” Under bilden syns en karta över Grönland, infärgad med amerikanska flaggan. Det är Katie Miller som postar på X den 3 januari, hon som är gift med Stephen Miller, Vita husets biträdande stabschef. Samma dag genomför USA sin största mil…
Kategoriarkiv: Kina
Golden Dome förändrar både NATO och EU
SIPRIs årsbok 2024 bär titeln ”Role of nuclear weapons grows as geopolitical relations deteriorate”. Innehållet i det uttalandet har kommit att växa i betydelse under 2025. Golden Dome Den 27 januari 2025, bara några dagar efter sitt tillträde till en …
USAs nationella säkerhetsstrategi och Europas väg mot en självständig maktbas
Så kom den, USA:s nya säkerhetsinriktning är överraskande svårhanterlig för Europa även om förväntningarna var små. Här några tankar rörande Europas strategiska utmaningar och möjligheter i den nya globala ordningen samt möjligheten at skapa en egen re…
Stormaktskonfliktens drivkrafter
Historien om mänsklig maktkamp är i grunden historien om konkurrens mellan olika idéer om ordning, resurser och rättvisa. Under olika epoker har stormaktsrivalitet haft skiftande karaktär: religiös under medeltiden och reformationen, ideologisk under 1…
Kan Donald Trump som president genom s k Executive Orders besluta om tullar? Hur är rättsläget i USA rörande denna fråga?
USA:s konstitution, i Article I, Section 8, ger uttryckligen Kongressen makten att “lay and collect Taxes, Duties, Imposts and Excises”. Så i grunden är det inte presidenten som har den konstitutionella makten att införa tullar. Men här är varför presi…
Innovations- och produktionssystemen avgörande i framtidens konflikter
”Battles are fought in trenches but won in factories” – detta uttalande tillskrivs ofta Josef Stalin, och oavsett dess exakta ursprung så belyser det en central insikt om modern krigföring. Kontentan är att i långdragna konflikter avgörs inte utfallet …
USA:s roll i europeisk säkerhet – Rapport från workshop i Stockholm den 16 december, 2024
Sammanfattning: USA:s roll i Europas säkerhet kvarstår som central, men osäkerheten kring framtida amerikansk utrikespolitik understryker vikten av att Europa stärker sin försvarskapacitet, minskar sitt beroende av amerikansk militär och underrättelset…
Den transaktionella säkerheten
Den amerikanska utrikespolitiken har på senare tid visat tecken på en oroande förskjutning. Istället för att bygga på principer om långsiktigt samarbete och gemensamma värderingar, präglas den alltmer av en transaktionell logik, där allianser och stöd …
NATO och kritiska råvaror
Diskussioner om försörjningskedjors motståndskraft och ekonomisk säkerhet – särskilt den kritiska frågan om hur vi kan säkra tillgången på kritiska råvaror – är nu högt upp på EU:s och NATO:s agendor. Dessa råvaror är avgörande för att upprätthålla vår…
Klarar Väst det ”pågående” multidimensionella kriget?
Befinner sig Väst i fred, gråzon eller i ett pågående multidimensionellt krig och har de västliga demokratierna insikt, förutsättningar och vilja att hantera situationen? ”Krig är en kamp mellan viljor”, skrev Carl von Clauzewitz, just nu befinner väst…
Amerikanskt presidentval i hägnet av svåra geopolitiska problem
Amerikanska presidentval har en på flera sätt annan dynamik än val i vårt land. Inte minst har vi en benägenhet i Sverige att, i grova drag, underskatta de inrikespolitiskt och delstatspolitiskt viktiga frågorna för amerikanska väljare, där vi i ställe…
Inför NATOs toppmöte i Washington – NATO, NPT och Budapest Memorandum ur ett icke-spridningsperspektiv
Mycket har diskuterats och skrivits om de ökade farhågorna kring kärnvapen inom ramen för Rysslands fullskaliga aggression mot Ukraina – början på en ny strategisk era, som förmodligen är mycket mindre stabil än tidigare perioder. Oron finns också för …
Friheten är magnetisk
Östturkestan eller Xinjiang står i världens fokus genom det kinesiska förtrycket. Formellt är det en autonom region, men autonomin är endast till namnet, bl a har den kinesiska regimen genomfört en aktiv insats mot uigurernas språk. Detta språk har bla…
2024 – farornas år
Inte på länge har vi vid nyåret stått inför så stora faror och osäkerheter. 2024 är det stora valåret. Någon har räknat att det rör sig om cirka 25. Antalet möjliga utfall är mycket stort och antalet kombinationer som grund för scenarioskrivning nästan…
50 år av krig – från Vietnam till tredje världskriget
Ett besök i Kambodjas mest ökända dödsläger bildar utgångspunkten för denna välskrivna skildring av de största krigen efter det klassiska Vietnamkriget. Det hela avslutas med en tankeväckande inblick i den militära rivaliteten mellan Kina och USA. …
Djupt gripande om svenskarna i Koreakriget
Svenskar i uniform finns på Koreahalvön ända sedan 1950, idag enbart inom ramarna för Neutral Nations Supervisory Commission tillsammans med Schweiz. Dess emblem syns ovan. Men hur började allt för svensk del? Svaret finns i en av de bästa dokumentärfi…
Kallare och blodigare
Redan av omslaget påminns läsaren om vinterförhållandena som ofta rådde.Tog kalla kriget slut med Berlinmurens/Sovjetunionens fall? Bor man intill den till stor del ännu stalinistiska staten Nordkorea finns det skäl att invända mot det vanliga europeis…
Upplysande respektive förvirrande
Den övergripande bilden av kärnvapenbalansen fram till härom året.
Dagens DN är ovanligt tung, tidningens senaste gräv indikerar allvarlig korruption i den svenska statsapparaten. Men frågan är om inte DN idag också slagit något av ett rekord i att ge för lite utrymme åt två andra nyheter, då de kan påverka allas framtid betydligt mer:
1. DN:s säkerhetspolitiske reporter Mikael Holmström rapporterar från Warszawa om den sannolika bakgrunden till det ryska flygvapnets uppvaktning av Sverige med kärnvapenbombare 2013, dvs den så kallade ”ryska påsken”. Kremls ökande användning av kärnvapen i både retorik och övningar intill andra stater, kopplat till ett visst ryskt övertag i antal kärnvapen, har nu fått Nato att förändra sin öppna kärnvapenstrategi. Men just efter citatet från toppmötet om förändringen är det punkt. Alltså, ingen analys av uttalandet. Frustrerande nog finns inte heller denna artikel på nätet, åtminstone inte den 11/7 klockan 15. Men, sök rätt på en papperstidning (DN 11/7).
2. Kinakorrespondenten Torbjörn Petersson sammanfattar den stora gränskonflikt i Asien som tveklöst måste anses vara den viktigaste på flera årtionden och som just imorgon, den 12 juli, kommer att nå en milstolpe i en domstol i Haag.
I övrigt anser jag att SR Ekot har skapat ett allvarligt och mycket olyckligt frågtecken kring sin trovärdighet inom säkerhetspolitik, eftersom de synpunkter som framförts av bland annat Niklas Wiklund och Jägarchefen är både relevanta och rimliga.
Dundertabbe i DN om Kinas militär
Snabb sammanfattning av Kinas stora militäruppvisning.
I dagens DN finns till slut en analys av Kinas största militära show någonsin. Den innehåller också en dundertabbe vad gäller grafiken om Kinas vs. USA:s militär.
”Så ska Kina rusta upp” är rubriken för artikeln som ännu bara finns tillgänglig på papper. Den är skriven av DN:s Kinakorrespondent Torbjörn Petersson och fångar nog en del av det väsentliga som nu framkommit. Men sen kommer missen, i grafiken påstås att Kinas aktiva militära personal skulle vara 1,4 miljoner medan USA skulle ha 2,3 miljoner. Detta understryks av att man ritat ”huvuden” som visar att Kinas militär skulle vara betydligt mindre än USA:s. Vad är då korrekt? Det är rätt enkelt – grafikern har helt enkelt kastat om USA och Kina vad gäller personal. Det korrekta är att Kina har 2,3 miljoner personer – vilket också framgår av Peterssons text – medan USA har 1,4 miljoner.
Min gissning är att DN:s utrikesredaktör hoppade över att låta grafiken kollas. Sånt kan straffa sig. DN skulle i alla fall kunna rätta grafiken innan den läggs ut på nätet.
För övrigt är Kina invecklat i något fler territoriella dispyter än vad som framgår av artikeln.
Urkatastrofen i lagom dos
Ett av bokens bästa avsnitt handlar om de första stridsvagnarna, som man kan beskåda i rörelse i Bovington (nytillverkad).
Att på ett intresseväckande sätt lyckas sammanfatta det nu högaktuella första världskriget är ingen lätt sak. Hur har Marco Smedberg lyckats med den uppgiften?
Marco Smedberg, som bland annat skapat klassiker som Om stridens grunder och Militär ledning, har med god tajming skrivit Första världskriget, som nyligen släppts. Jag tycker att det kriget med rätta ibland beskrivs som 1900-talets urkatastrof och kommer själv att syssla med det på ett lite mer filosofiskt plan i en kommande bok om en oförglömlig resa jag gjorde till första världskrigets slagfält.
Att vilja resa till platserna där en bok utspelar sig är ett tecken på en riktigt bra bok och här ska jag direkt bekänna färg och säga att Smedberg levererar. Och tack och lov har han inte grävt för mycket i västfrontens skyttegravar utan låter läsaren få komma till frontavsnitt som vi är mindre bortskämda med att få läsa om på svenska. Här tänker jag särskilt på hans skildring av alpfronten, där Erwin Rommel vann sina första segrar. Även första världskriget i Kina finns med.
I boken finns även ett kort men mycket givande avsnitt om belgiska friskyttar, en dåtida gerilla, och hur de bemöttes med tyska repressalier och en del rena övergrepp.
Jag har tidigare läst en hel del om pansar under första världskriget men aldrig tidigare läst en lika bra skildring om hur det rent konkret var att använda dessa bestar. För den som blir inspirerad att komma ännu närmare fordonen återstår bara att fara till det brittiska pansarmuséet i Bovington, se ovan.
Smedberg tar till skillnad från brittiska m fl militärhistoriker upp en del nordiska aspekter. Det kunde gärna ha fått vara lite mer om dem, men det som står är väldigt givande och jag tänker särskilt på avsnittet om Gustaf Mannerheims första världskrig i hög rysk tjänst och de känslor han då slets mellan. En annan fascinerande skildring är den om hur två ryska pansarkryssare jagade den tyska minkryssaren Albatross in på svenskt territorium vid Gotland.
Fint att författaren även tar upp efterspel, varav en del ännu pågår, som de sista veteranerna och kvarbliven ammunition. Extra plus för att Marco Smedberg har ett appendix med relevanta romaner och filmer – korta men givande recensioner.
Boken blev inte för lång, den är på 351 sidor. Inklusive bilagor, noter och register 396 sidor. Många liknande böcker är på tok för långa och blir därmed inte lästa. Många bra kartor är det också.
