Den amerikanska världsordningens början – och ändalykt?

Om och när Sverige – och Finland - ansöker om medlemskap i Nato kommer de två länderna att förankras än fastare i den europeiska, och i grunden amerikanska, säkerhetsordning som kan sägas ha sitt urspung i Bretton Woods- och Dumbarton Oakskonferenserna 1944. Denna ledde på sin tid till skapandet av Världsbanken, Internationella Valutafonden (IMF), FN [...]

Det nya kriget?

Så var det här, nästa krig som skulle utkämpas med smarta vapen och i cyberrymden. Och så har väl till viss del skett i Ukraina, men den delen skyms helt av en brutalitet som bara kan jämföras med andra världskrigets slutskede. ”Dumma” bomber och granater mal oprovocerat ned ett grannland utan någon pardon. Dessa bomber [...]

Friheten är värd att försvara

Ukrainas uthålliga kamp har förbluffat världen. Det rör sig ju om en ung stat med mångkulturell sammansättning och turbulent historia – kort som den är. Att få fram dugliga politiker med integritet handlar om generationer. Ändå har Ukraina hållit ut i veckor. Trots hänsynslös terror mot civila och samhällsstruktur har samhället inte brutit samman. Vad [...]

Om paradomani

De nationella myterna är en ingång i nationers och kollektivs mentalitet. USA har sin myt om pilgrimsfäderna och Vilda västern. Arbetarrörelsen har sin myt – den fackliga kampens första drabbningar. Frankrike har sin myt – den stora revolutionen. Boerfolket har sin myt – Der grosse Treck. Också Ryssland har sin myt, och den är en [...]

Finlands väg in i Nato

Som det antagligen inte undgått läsarna så tyder nu det mesta på att Finland med full art är på väg in i Nato. Då processen och de många vändningarna av förståeliga skäl kan se något underliga ut för utomstående och då ett finskt Natomedlemskap i allra högsta grad påverkar Sverige så kan det vara värt [...]

Finland först, Sverige möjligen därefter

Att Finland beslutsamt har tagit täten i NATO-närmandet verkar ha kommit som en överraskning för vissa på den svenska sidan av Bottniska havet. Sverige, har det hävdats, skulle ”alltid” ha antagits vara det av de två allianslösa länderna som förmodades ta första steget mot ett NATO-medlemskap. Detta eftersom Sverige är det större landet och att [...]

Litet på jorden men stort i NATO – Danmarks säkerhets­politiska vägval [1]

In the last three decades and more Denmark has played a disproportionately prominent role in NATO considering its limited geographical size; always at the military forefront, ready and willing to contribute to international operations side by side with the great powers, be it in ISAF or the Baltic Sea region. That has however not always [...]

Sverige måste återupprätta det ekonomiska försvaret – men i modern tappning

Under det kalla kriget fanns det fyra former av försvar; Militärt försvar, Civilförsvar, det psykologiska försvaret och det ekonomiska försvaret. Det ekonomiska försvaret leddes initialt i huvudsak av Överstyrelsen för Ekonomiskt försvar men uppgiften överfördes senare till den högsta instansen i det dåvarande civilförsvaret, nämligen Överstyrelsen för Civil Beredskap, ÖCB. Under perioden efter andra världskriget [...]

Kleptomanins risker

Inför president Putins ansiktsförlust i Ukraina spekuleras det allt mer om den ryska stats- och militärledningens framtid. Inte ens USAs president kunde hålla sig utan tog plötsligt personlig ställning. Under tiden ser vi hur Putin själv blivit så besatt av historia, att han i likhet med sin förebild Stalin försöker skriva om den själv. Samtidigt [...]

Försvarsfrågan i det franska presidentvalet

Det franska presidentvalet går av stapeln den 10 april. Om inte någon kandidat får absolut majoritet – vilket med all säkerhet kommer att vara fallet – sker en andra omgång mellan de två främsta kandidaterna den 24 april. Därefter sker val till nationalförsamlingen. Det finns åtta godkända kandidater. Av dessa anses, utöver sittande president Macron, [...]

NATO, nyttan för Sverige

Nu efter sex veckors krig där Ryssland försökte först med ett strategiskt överfall, Jägarchefen reder ut begreppet i sitt inlägg ”Något om strategiskt överfall”, mot Ukraina som avvärjdes och sedan följdes av en mer konventionell invasion. Att det senare har haft sina problem har varit uppenbara och reds ut av Jägarchefen här med inlägget ”Anomalier”. Det behöver inte avhandlas djupare nu så jag avser att övergå till en diskussion om ett eventuellt svenskt medlemskap i NATO. 

Jag har i inlägget ”Tre invändningar mot ett svenskt NATO-medlemskap pratat om tre invändningar mot svenskt medlemskap. Den tredje invändningen var om att ”Vi riskerar att utkämpa andras krig”, exemplet i debatten har varit att man inte vill komma till Turkiets försvar. Är det moraliskt rätt att vi tar på oss skyldigheten att försvara Erdogans Turkiet mot att vi är garanterad hjälp av andra länder? 

Vad jag sett i svenska debatten så diskuteras alltid fullbordat faktum med krig, något som Robert Dalsjö försökt nyansera flera gånger utan att det verkar lämna intryck, senaste tillfället var i SVT.s ”Agenda” 2022-03-27. Det är alltså läge att i lugnare former redovisa och diskutera djupare det Dalsjö försökt framföra. 

Det Nordatlantiska fördragets (Natos grundstadga) första fem artiklar anger i stigande grad organisationens krigsförebyggande arbete. Medlemmarna åtar sig att arbeta för att fredligt lösa konflikter (art 1), att bidra till utvecklingen av fredliga internationella relationer (art 2), att rusta sig själv och varandra så att de enskilt och tillsammans kan motstå ett anfall (art 3), att konsultera med varandra närhelst någon av medlemmarna anser sig vara hotad (art 4) och till slut det militärt avskräckande där en angripare får räkna med den kollektiva styrkan hos de fördragsanslutnas militära förmåga, med kärnvapen som yttersta avskräckning, i artikel 5. Vi ser alltså att första delen av fördraget är i enlighet med FN-fördragets andemening om medlemmarnas åtaganden om konfliktförebyggande och artikel 51.s konfliktavskräckande. 

För att dessa åtaganden inte ska bli tomma ord och arbete i enskilda staters intresse organiserades år 1951 det politiska samarbetet vid ett politiskt högkvarter i Bryssel under ledning av det för syftet inrättande Nordatlantiska rådet (Natorådet). Samtidigt inrättades en kommandostruktur för att samordna en gemensam försvarsplanering samt samordna och styra operationer som medlemsländerna i konsensus har beslutat om. 

För att åskådliggöra betydelsen av de fem första artiklarna i Nordatlantiska fördraget så beskriver jag ett förlopp vad det skulle innebära för Sverige vid en anslutning till Nato och hur det gynnar den svenska säkerheten och samtidigt ytterligare bemöter invändningen om försvar av Turkiet. 

Sverige är som bekant medlem i FN, vi har alltså redan åtaganden enligt Atlantfördragets två första artiklar, Natos medlemmar är också medlemmar i FN så där får vi ytterligare ett forum för samarbete. Vi är också partnerland i Natos samarbete ”Partnerskap för Fred” där vi och Natos medlemmar arbetar tillsammans för att öka förtroendet mellan alliansens medlemmar och oss som är utanför alliansen men deltar i Partnerskap för Fred. Vid ett svenskt medlemskap så kommer vi att få och ge stöd enligt artikel 3 för att stärka vår och våra allianskamraters säkerhet. Det påstås att vi är bäst integrerade i alliansen med avseende materiellt och med att följa standarder och procedurer. Men som icke medlemmar är vi inte med och delar underättelser som skulle göra att vi bättre kan uppfatta och tolka skeenden i vår omvärld. Trots att vi nu både har datalänk och igenkänningsutrustning som medger att vi kan dela vad våra Gripenflygplan ser med samt kan identifieras av polska, tyska, danska och norska stridsflygplan så får vi som icke medlemmar inte krytpokoder till denna utrustning utan vi tillverkar med stöd av USA dessa kryptokoder själva. Vi har ett antal bilaterala avtal med Natos medlemmar Estland, Lettland, Litauen, USA, UK och Frankrike, vi har också ett särskilt djupt avtal med Finland. Vi har också ett avtal med Norge, Danmark och Finland om att bedriva täta regelbundna gemensamma flygvapenövningar. Avtalet Nordefco avser att stärka försvarsmaterielsamarbetet med Norge och Finland. Dessa samarbeten sker på nåder med de olika staterna, vi inkräktar på våra vänners samarbete inom Nato, de gör uppoffringar för vår skull. Ett medlemskap i Nato skulle innebära att våra avtalspartners inom Nato slipper lägga arbetstid och resurser på att separera sådant de kan delge oss från sådant som vi som icke medlemmar inte kan få ta del av. ”Hultqvistdoktrinen” är alltså suboptimerande för både oss och våra vänner, blir vi medlemmar fullt ut slipper vi alla dessa hänsynstaganden. Vi kommer att gå från en partner som innebär extra arbete till en partner som inte kräver extra hänsyn och arbete, vårt anseende kommer att öka. 

Vid ett flertal tillfällen har medlemmar i Nato begärt konsultationer med övriga medlemmar enligt det Nordatlantiska fördragets artikel 4, senast nu i slutet av februari 2022. Marcus Oscarsson redovisar det i sin artikel ”Fyra NATO-länder aktiverar artikel 4 – Sjunde gången sedan 1949”, 2022-02-25. Sverige deltar nu i konsultationer rörande Rysslands krig mot Ukraina, DI ”Nato: Samarbetet ökas med Sverige och Finland” 2022-03-04. I en framtid där det freden kommit mellan Ryssland och Ukraina kan det tänkas att nya kriser och krigshot mot till exempel Polen eller Baltikum, där är det då inte självklart att vi kommer att delta i konsultationer och om svensk hjälp behövs kommer vi mer att bli anmodade att bistå med det som de konsulterande kommer fram till istället för att vi är en part att lyssna på ifrån början. 

Hjälp enligt artikel 5 kommer inte att skickas ad hoc utan det sker i enlighet med i fred genomförd och övad planering. Vi ser detta i allehanda övningar såsom "Saber Strike", "Cold Response". Svenska Försvarsmakten deltar i vissa av dessa övningar där vi blir inbjudna och övar, vi blir bättre integrerade med Natos medlemmar i den teknik och procedurer som används inom Nato men vi blir just inte mer än en osäkerhet om vi kommer att ge hjälp och vi kan som förklarats av flera amerikanska ambassadörer inte få någon hjälp av Nato, USAs sverigeambassadör Mark Brzezinski förklarade det 2014 i SvD "USA: 'Svenskarna bestämmer själva om Nato-medlemskap'" 2014-04-30 vilket upprepades av den nuvarande Sverigeambasadören Eric D. Ramanathan i intervjun "USA:s Sverigeambassadör: 'Inga försvarsgarantier'" av TV4, 2022-04-16 vid flottbesöket av USS Forrest Sherman. Vi har lämnat hjälp enligt EU-stadgans försvarsklausul artikel 42:7 till Frankrike. Sverige och Finland har nyss skrivit brev till EU om denna försvarsklausul och påminner om att Sverige och Finland inte vill lämnas i sticket. Vi är tillsammans med Finland en osäkerhet att exploatera, kommer vi att lämna hjälp enligt EU 42:7 och i så fall vad kommer denna hjälp att bestå av, det finns ingen förhandsplanering och övning för EU 42:7. Denna osäkerhet skulle undanröjas av ett medlemskap i Nato, vi kommer att lämna hjälp i vad som visas på de övningar vi deltar i. Om vi blir medlemmar så kommer vi att omedelbart att delta i Natos försvarsplanering, vi kommer med största sannolikhet att inte göra annorlunda än det som visas på övning nu med att basera stridsflyg i Norge, Finland, Baltikum och eventuellt polen. Arméförband kommer att skickas till Norge och Finland, svenska marinstridskrafter kommer att intimt samverka med finska marinstridskrafter (om de blir medlemmar), o.s.v. Det finns ingen anledning att skicka några förband längre bort än så, principen för Nato är ju först och främst förmågan till självförsvar och som bilderna visar så är det länder i ett bakre område som förstärker närvaro i nord – sydlig riktning efter fronten mot Ryssland, vi nära fronten sänder förband i väst – östlig riktning. Det kan ju tänkas att det uppstår ett sydligt hot mot Europa över Medelhavet samtidigt som Ryssland avstår att exploatera detta måste bedömas som obefintligt. Notera också den ringa förstärkning som finns i Ungern nu.

 


För att förtydliga att vissa länder nära Ryssland ändå skickat i nord – sydlig riktning, de är delar i multinationella stridsgrupper.

 
I praktiken alla fall där krigshandlingar inleds i östersjöområdet kommer Sverige att bli berörd. Antingen att Sverige blir ett mål för att visa rysk förmåga att smälla till någon och då vi är alliansfria finns det inga repressalier att förvänta för Ryssland eller så blir vi ett mål för Ryssland i syfte att hindra förstärkning för att möta ett angrepp mot Baltikum nu eller om Finland blir medlem så behöver Finland hjälp. Svårigheten att möta ett ryskt angrepp utan att stödja sig på Sverige har spelats av RAND och redovisats i rapporten ”Reinforcing Deterrence on NATO's Eastern Flank Wargaming the Defense of the Baltics”. Sveriges Television beskriver det här i inslaget ”I FOKUS: Stormakternas kamp om Östersjön” och Atlantkommiten har sin Webkonferens ”Säkerheten i Östersjöområdet – Sveriges roll och ansvar”. 

 Slutsatsen blir att för vår och andras skull är det mest logiskt att vi blir medlemmar i Nato, vi tar bort osäkerheter och svårigheter som en angripare som Ryssland kan utnyttja. 

J.K Nilsson

Saved by Putin’s Ukraine aggression? Erdogan’s balancing act on tightening rope [1]

The Ukraine crisis threatens an already hard-pressed Erdogan regime with a host of added economic and political burdens, with presidential and parliamentary elections looming. At the same time it is becoming increasingly clear that, nonetheless, the Russia-Ukraine war and Western reactions to it, has also provided Turkey’s embattled and internationally isolated ruler with a welcome [...]

The Basis of Ethics [1]

The two words “morals” and “ethics” have originally the same meaning, “morals” being derived from the Latin “mores” and “ethics” from the Greek “ethos”. The meaning is identical: custom. Moral and ethics are what we are accustomed to do when we act responsibly as men of honour. However, in many modern languages, morals tend to [...]

Rymdseminarium med tema totalförsvar

Den 28 mars genomförde rymdnätverket inom KKrVA ett seminarium med temat ” Svensk totalförsvarsförmåga i rymden.  Vilken rymdförmåga behöver Sveriges civila och militära försvar ha? Hur skapas denna förmåga?” Seminariet var välbesökt och cirka 60 åhörare från såväl inom som utom KKrVA fanns på plats i Sverigesalen på FHS. Seminariet modererades och hölls samman av [...]

Krigsvetenskap – plötsligt en del av vår vardag

Det går nu inte en dag utan att vi i nyhetsflödet som växt fram ur Rysslands invasion av Ukraina möter experter och forskare med krigsvetenskap som sin kunskapsdomän. Det är välgörande i ett fragmenterat och skrämmande nyhetsutbud. Kungl Krigsvetenskapsakademien etablerades formellt 1805, men begreppet krigsvetenskap har inte varit ett ord som synts särskilt ofta i [...]

Ukraine Crisis, the Brussels Summits, Regime Change and Red Lines [1]

President Biden wrapped up his extraordinary European tour, including NATO, EU and G7 summits plus a tour of refugee inundated Poland, with a powerful Warsaw speech – aimed at being on historical par with those of Kennedy and Reagan in Berlin – where he, controversially, added a particular punch to the prepared manuscript: “For God´s [...]

Diplomatin i stöpsleven

Som en följd av Rysslands invasion av Ukraina råder det bred politisk enighet om att Sveriges försvar måste stärkas. Målsättningen är densamma som Natos d v s 2% av BNP. Däremot skiljer sig uppenbarligen meningarna om tidtabell och finansieringsmodell. Frågorna har dryftats i partiöverläggningar och kommer nu att behandlas i Försvarsberedningen. Vad gäller formerna och tidtabell för [...]