Författararkiv: Jägarchefen

Fjärrbekämpning

Reflektion

Den sedan 30SEP2015av Ryssland påbörjade militära operationen i Syrien, har till dags datum, 22NOV2015, uppvisat en stor del av Rysslands konventionella fjärrbekämpningsförmåga. Inledningsvis utgjorde dock vanligt attackflyg, det huvudsakliga bekämpningsmedlet, vilket det fortfarande är, dock har man sedan den 07OKT2015även utnyttjat olika former av fjärrbekämpning mot markmål i Syrien.

Bild 1. Inflygningsrutter för flyg samt kryssningsrobotar.
Vad avser den ryska marinens fjärrbekämpning, så har både korvetter och minst en (1) ubåtavfyrat kryssningsrobotar mot mål i Syrien. Kryssningsrobotarna som skjutits från korvetter har avfyrats från det KaspiskaHavet. Flygvägen för dessa kryssningsrobotar, förefaller gå över Iran, Irak och därefter in mot mål i Syrien. Den ubåtsavfyrade kryssningsroboten skede från Medelhavet och torde gått in mellan Cypern och det Syriska fastlandet för att slå mot mål inne i Syrien, däremot hur långt ut i Medelhavet ubåten befann sig vid avfyringen har ej delgivits.

Den ryska flottan har avfyrat markmålsvarianten av Kalibr kryssningsroboten (3M-14, 3M-14T), från dels ubåt dels ytfartyg. Intressant i sammanhanget att notera är att om man t.ex. skulle placera ett ytstridsfartyg i Svarta Havet med 3M-14T så skulle man kunna verka mot markmål i Sverige. Därtill den ubåtsbaserade varianten, 3M-14, kan även utnyttjas av de Kilo ubåtar som finns i Östersjön i dagsläget.

Vad avser det Ryska flygvapnet så förefaller fjärrbekämpningen genomförts av TU-95MSsamt TU-160. Uppgiftergör gällande att det är KH-555 samt KH-101 som utnyttjats av det ryska flygvapnet, där KH-101 utnyttjats av TU-160 och KH-555 av TU-95MS. Inflygningsväg för fjärrbekämpningen med det Ryska flygvapnet, förefaller efterlikna den inflygningsväg som utnyttjas för fjärrbekämpningen med den ryska flottans kryssningsrobotar från det Kaspiska Havet.

Bild 2. Långräckviddigt fjärrbekämpningsföretag.
Det kanske till dags datum mest intressantafjärrbekämpningsföretaget genomfördes av två (2) TU-160 den 19-20NOV2015. De startade i Olenegorsk och förflyttade sig därefter ut längs med Norge, därefter ut i Atlanten mellan Island och Storbritannien, för att ta sig in i Medelhavet via Gibraltar. Därefter avfyras kryssningsrobotarna över Medelhavet mot mål i Syrien, för att de slutligen överflyger Syrien, Irak och Iran och åter hem till Ryssland.

Nyttan med att utnyttja fjärrbekämpningsmedel såsom kryssningsrobotar mot en lågteknologisk och irreguljär motståndare, kan dock diskuteras, historiskt har man alltid varit tvungen att utnyttja markförband för att i slutändan nå framgång, då flygoperationer enbart skapar en viss form av övertag och möjlig påverkan. Mot en högteknologisk motståndare utgör fjärrbekämpning med kryssningsrobotar däremot en mycket effektivt bekämpningsmetod, utnyttjas det mot t.ex. knutpunkter för informationsflöden så kan man snabbt skapa ett ledningsvakuum, som kan utnyttjas för egna stridskrafter att nå avgöranden, då den högteknologiska motståndaren oftast byggt upp sin operationskonst kring t.ex. informationsflöden.

Den största fördelen med kryssningsrobotar samt fjärrbekämpningsförmåga vid operationer mot en irreguljär motståndare, är främst att kunna verka mot specifika högvärdiga mål som är tidskritiska, såsom ledare, olika former av högvärdiga transporter o.dyl. Där kan man få mycket stor effekt, men så jag ser på det, så är det endast då man har nytta av den förmågan vid operationer mot en irreguljär motståndare.

Givetvis tar Ryssland tillfället i akt att pröva materiel och förfaranden, i detta fallet dess fjärrbekämpningsförmåga, under "skarpa" förhållanden under den nu pågående militära operationen i Syrien. Så en hel del kommer kunna utläsas om ett halvår – år fr.o.m. nu kring deras förmåga. Men initialt så måste man säga att deras fjärrbekämpningsförmåga förefaller fungera, samt man har förmåga att kunna genomföra långräckviddiga flygoperationer.

Ser vi till materielfaktorn, så skulle jag påstå att den materiel som utnyttjats fungerar, mycket av rapporteringen i västlig media, har handlat om att ryska kryssningsrobotar skjutna från Kaspiska havet skall ha kraschati Iran. Här bör man beakta att både under Desert Storm, 1991, och under det initiala skedet av Operation Iraqi Freedom, 2003, så kraschade Amerikanska Tomahawkkryssningsrobotar, så att ta det för intäkt att Ryssland har dålig materiel för att några av deras kryssningsrobotar har kraschat är en mycket farlig slutsats att dra.

Ser vi till taktiken så förefaller man ha en fungerande målprocess (engelskans targeting process), d.v.s. kedjan från målval, lokalisering till verkan fungerar, dock så är troligtvis Syrien just nu fokusområde för Rysslands inhämtningsresurser, så det bör tas i beaktande då man bedömer hur väl målprocessen skulle fungera under andra förutsättningar. Därtill så förefaller man kunna koordinera fjärrbekämpningen mellan flyg- och sjöstridskrafterna mot markmål i tid och rum.

Totalt så förefaller Ryssland byggt upp en fungerande konventionell fjärrbekämpningsförmåga, liknande den USA har, för att kunna genomföra konventionell global punktmålsbekämpning. Hur väl den skulle fungera mot en högteknologisk motståndare, är i dagsläget svårbedömt, den skulle troligtvis fungera väl i ett initialt skede av en konflikt, dock är den i mångt avhängt inhämtningsresurser som i en reguljärkonflikt oftast blir överansträngda, vilket skulle kunna utgöra en begränsning för Ryssland.

Utöver det så har Ryssland troligtvis även uppnått en tydlig signaleffekt dels vad avser förmågan att genomföra fjärrbekämpning dels förmågan att kunna genomföra den globalt. Något man utifrån teoretiska resonemang tidigare kunnat komma fram till, nu har det även på ett tydligt sätt genomförts praktiskt.

Have a good one! // Jägarchefen

Chimär av säkerhet?

Reflektion

Ett gammalt axiom säger, det man har med sig när man går ut i fält, är vad man har för lösandet av sina uppgifter, ofta och väl har det visat sig stämma. Vad har då detta med försvars- och säkerhetspolitik att göra, frågar sig säkert vän av ordning? Allt skulle jag vilja påstå. I en tid där fler och fler nationer förefaller bygga sin säkerhet antingen på bilaterala avtaleller ingående i allianser, så kan det vara intressant att se vilken säkerhet det, de facto ger, just nu, eller är det enbart en chimär?

All form av försvar bygger på förband, dess gripbarhet, dess materiella status samt tillgång på materiel. Ser vi till Europa under det kalla kriget, så garanterades Europas säkerhet främst av USA och dess förmåga att överföra förband till de förrådsdepåer som fanns utsprida i Europa, men även överföring av förband samt dess materiel till Europa. I Sverige fanns ett mobiliseringskoncept som byggde på utspridning över ytan av förbandens materiel, personalen snabbt skulle kunna transporteras eller själv ta sig till platsen där materielen fanns, för att sedan kunna börja verka som förband.

Således under det kalla kriget, fanns det åtminstone en konceptuell idé och vidtagna förberedelser för hur man i händelse av ofred skulle få förband på plats och snabbt kunna verka med dem. Hur det skulle fungerat i verkligheten, vet vi ju inte, som en konsekvens av det radikalt förändrade säkerhetspolitiska läget efter Sovjetunionens och Warszawapaktens upplösning, upphörde och avvecklades i princip det svenska systemet kring mobilisering men även NATO system med styrketillförsel och förhandslagring för predestinerade förband i Europa.

Nu dryga 20 år senare, står vi inför ytterligare en radikal förändring, pendeln har s.a.s. slagit från ett ytterläge till det andra ytterläget, många talar om ett nytt kallt krig, rent säkerhetspolitiskt så liknar spänningarna nu, de som fanns under det kalla kriget. Dock var det kalla kriget en ideologisk konflikt, nu kan vi snarare tala om en systemkonflikt, där dels de system för samverkan mellan nationer som upprättades efter andra världskriget ifrågasätts. Dels de post kalla kriget system som togs fram ifrågasätts.

Dessa spänningar, har som bekant gjort att dels NATO länderna återigen sätter en ökad tillit till den försvarsallians man är en del av dels har de militärt alliansfria staterna återigen orienterat sig på en bilateral nivå mot USA. I båda fallen handlar det om att öka sin egen säkerhet och i båda fallen ses USA som garanten för säkerheten. Men och här kommer återigen ett stort men, den säkerhet man förefaller förlita sig på har varken stora lager av utrustning än mindre större trupp kontingenter i Europa längre, därtill har man under två decennier, ej övat styrketillförsel till Europa.

Styrketillförsel till NATO länderna kan troligtvis ske relativt smärtfritt, när de väl är på plats, om det råder de nog inga tvivel om, då det fortfarande finns en konceptuell idé. Dock så skulle det innebära en massiv logistisk förflyttning över Atlanten, då mängden materiel i Europa är låg, en förflyttning som i händelse av en konflikt mellan NATO och Ryssland, troligtvis skulle bli utsatt för en hög grad av påverkan, av både flyg- och flottenheter. Detta är en faktor som ofta förbises i sammanhanget, dock något man åtminstone på Amerikansk sida, nu smärtsamt förefaller blivit varseom.

Därtill tillkommer problemet med vad som i engelska termer benämns anti-access/area denial, A2/AD, enkelt beskrivet är det att förneka en motståndare tillträde till ett begränsat område av främst luft- och sjörum. Så även om man skulle kunna förflytta sig relativt oskadad över Atlanten, så kan man fortfarande förhindras att inom vissa geografiska områden av Europa att genomföra sin styrketillväxt. De tydligaste områdena är kring Östersjön, Svarta Havet och till del även nu Medelhavet.

I det sammanhanget är det även väldigt intressant att notera hur småde ekonomiska resursförstärkningarna är, för de säkerhetspolitiska instrumenten över hela Europa. Man förefaller säga att den säkerhetspolitiska situationen är ytterst instabil och farlig, men man agerar utifrån att den ej är det med de ekonomiska medlen. Varpå återigen så blir slutsatsen att man tillsätter sin säkerhet, till någon som är placerad på andra sidan av ett hav, som troligtvis kommer få mycket stora svårigheter att tillföra sina resurser, för att utgöra en säkerhet, i händelse av en konflikt.

Så likt under det s.k. "kalla kriget" så förefaller en konflikt mellan Väst och Ryssland avgöras under, och över Atlanten. Troligtvis så avgörs utgången av en konflikt i än högre grad på Atlanten nu, än tidigare, med tanke på de begränsade resurser som USA de facto har i Västeuropa. Så just nu skulle jag vilja påstå, att graden av säkerhet man tror sig kunna uppnå vid olika vägval, är en form av säkerhetspolitiskchimär. En hög grad av egen förmåga kommer fortfarande krävas under en lång tid framöver hos alla nationer för att garantera sin säkerhet, något många förefaller förbise i den säkerhetspolitiska debatten i dagsläget, likaså förefaller man ej vara villig att betala för sin egen säkerhet.

Have a good one! // Jägarchefen

Nukleär Verktygslåda

Sammanfattning

Den ryska systemövningen av kärnvapentriaden den 30OKT2015, bör ses som ett trendbrott, då även taktiska bärsystem utnyttjades inom ramen för en strategisk övningen. Utnyttjandet av taktiska bärsystem aktualiserar även frågan kring kärnvapen i Östersjöregionen, då ett flertal av dessa bärsystem finns stationerad i dels Kaliningrad Oblast dels längs Rysslands västra landgräns mot dels de Baltiska staterna dels Finland. Systemövningen bör ses som en riktad signaleffekt mot det västliga övningarna med ballistiskt missilförsvar som skedde inom samma tidsrymd som den ryska systemövningen.

Analys

Den 30OKT2015 genomfördes i Ryssland en fullständig systemövning av kärnvapentriaden. Kärnvapentriaden omfattar de strategiska robottrupperna, den strategiska robotubåtsflottan samt det tunga bombflyget. Därtill övades även bärsystem för taktiska kärnvapen under övningen i form av dels 9K720 (SS-26) Iskander dels en (1) Buyan-M korvett ur den Kaspiska flottiljen. Enligt uppgift så skall hela ledningskedjan övats, från högsta nivå ned till enskild enhet, övningen ses även som mycket framgångsrik.1

Bild 1. Involverade övningsområden med ungefärlig position.
Enligt uppgift så skall avfyrningen av de olika systemen varit synkroniserade i tid,2 däremot skedde målbekämpning mot olika geografiska platser. De strategiska robottruppernaavfyrade en (1) Topol-M (SS-27) från Plesetsk. bedömt mot Kura övningsfält på Kamtjatka halvön. Den strategiskarobotubåtflottan avfyrade dels en (1) ballistisk robot från Barentshav mot Kura övningsfält på Kamtjatka halvön dels en (1) ballistisk robot från Ochotska havet mot bedömt Chizhna övningsfält på Kaninhalvön. Det tunga bombflyget, avfyrade kryssningsrobot mot markmål från TU-160 mot dels Pemba övningsfält dels Kura övningsfält. Utöver de ordinarie delarna i kärnvapentriaden som har strategiska bärsystem för kärnvapenladdningar, så utnyttjades även taktiska bärsystem inom ramen för övningen. Dels avfyrades 9K720 (SS-26) Iskander robot, mot markmål, mot övningsfältet Kapustin Yar dels Kalibr robotar från korvetten Veliky Ustyug i Kaspiska havet, vilket övningsfält dess robot avfyrades mot har i dagsläget ej gått att identifiera genom öppna källor.3

Intressant att notera är att vid motsvarande tidpunkt under 2014 genomfördes även en strategisk övning av den ryska kärnvapentriaden, dock var den utsprid i tid under nästan tre (3) dygn, likväl förefaller taktiska bärare ej utnyttjas i den.4 Varpå denna övning som genomfördes 30OKT2015 visar på en hög grad av samordning i tid, mot olika mål i rum, med i princip samtliga former av bärsystem.

Högst Intressant är utnyttjandet av taktiska system, här avses utnyttjandet av kortdistansmissilsystemet Iskander samt kryssningsroboten Kalibr inom ramen för en strategisk kärnvapenövning med hela kärnvapentriaden. Dess involvering kan indikera tre (3) troliga övningsscenarion, antingen förbekämpningav ballistiskt missilförsvar (BMF), agerande inom ramen för nukleärdeeskalering och avslutningsvis övning av den kärnvapenbärande kedjan hos de ryska stridskrafterna.

Inleder vi med det förstämda, förbekämpning av BMF, är det sedan tidigare känt, att en taktik av Ryssland för att kontra BMF, är utnyttjande av Iskander mot dess gruppering,5 därtill torde även utnyttjandet av kryssningsroboten Kalibr kunna utgöra en sådan taktik då den även har längre räckvidd än vad Iskander medger. Detta skulle således kunna vara en förklaring till varför man utnyttjat taktiska bärsystem inom ramen för en strategisk övning. Tilläggas bör, för att slå ut BMF, skulle det ej krävas utnyttjande av kärnvapen, utan konventionella laddningar skulle vara fullt tillräckligt för det, vilket båda bärsystem främst är designade för att bära.

Den andra förklaringen s.k. nukleär deeskalering,6 skulle innebära att man utnyttjat "slagfältskärnvapen" tillsammans med ett begränsat utnyttjande av strategiska kärnvapen, för att deeskalera en konflikt. Huruvida detta är ett troligt scenario är för tidigt att spekulera i. Dock så genomfördes slutövning för 2014 vinterinryck över hela Ryssland samtidigt7som den strategiska kärnvapenövningen genomfördes, varvid det är ett scenario som ej kan uteslutas.

Den tredje och avslutande förklaringen, man övade stora delar av den kärnvapenbärande kedjan, taktiska till strategiska kärnvapen under en övning. Det vill säga, verkan på slagfältet (taktiskt djup), verkan på det medellånga djupet (operativt djup) och verkan på det strategiska djupet övades, vilket kanske är den mest troliga förklaringen. Dock indikerar det, likt de ovanstående förklaringarna, att man ser de taktiska bärsystemen som en viktig komponent och att dess betydelse kan ha ökat under den senaste tiden, då de nu ingår inom ramen för en strategisk kärnvapen övning.

Oaktat förklaringsmodell och om Iskander samt Kalibr utnyttjas som bärare för kärnvapen eller i dess konventionella roll, så är detta första gången på mycket länge man valt att öva nästan alla former av kärnvapenbärande alternativ vid ett och samma tillfälle. Något man kunna göra under en mycket lång tid, dock har man valt tillfället nu, för genomförandet av en sådan övning. Troligtvis har syftet varit uppnå en signaleffekt. Signaleffekten är troligtvis riktad mot någon av tre (3) övningar som genomförts i närtid, antingen den BMF övning som genomfördes den 20OKT2015 av USA i Atlanten utanför Skottland,8 NATO övningen Trident Juncture9 eller USA BMF övning i Stilla havet 01NOV2015,10 som man mest troligt haft kännedom om, innan dess genomförande.

Dock utgör utnyttjandet av taktiska bärsystem, inom ramen för en strategisk kärnvapenövning, en komplikation för Östersjöregionen, då Ryssland redan i början av 2000-talet bedöms överfört taktiska kärnvapen till Kaliningrad Oblast.11Något som har tillbakavisats av Ryssland12 dock aktualiserades frågan återigen 2011 då Rasa Jukneviciene, som var Litauens försvarsminister vid tillfället, hävdade att Ryssland hade taktiska kärnvapen i Kaliningrad Oblast.13Intressant att notera i sammanhanget är även den beredskapskontroll som genomfördes av 12. GUMO i Februari 2013, då kärnvapenladdningar skall ha flyttats fram mot Västeuropa,14 huruvida några av dessa då ombaserades från centrala lager till lokala lager finns det ej några uppgifter om, men det bör ses som en möjlighet, i sammanhanget bör det i sådant fall antingen varit till någon av flygbaserna som finns inom det västra militärdistriktet (MD V) eller markrobotförbanden.

Mängden taktiska kärnvapen som Ryssland förfogar över varierar mellan olika källor, men mellan 1,000 – 4,000 kärnladdningar för taktiskt brukande gör en studie gällande. Dessa är i sin tur fördelade på Flygvapnet, Armén och Marinen för olika former av bärsystem. Inom ramen för dessa laddningar finns även de mer portabla systemen som främst förefaller varit tilldelade det ryska specialförbandssystemet.15 Sett till taktiska bärsystem som finns för Ryssland i Östersjöregionen utgörs det främst av markrobotsystem (SS-21, SS-26), olika attackflygplan (SU-24, SU-34), samt olika bär alternativ hos flottans fartyg.16 Varpå förmågan att utnyttja taktiska kärnvapen i Östersjöregionen av Ryssland får ses som god.

Avslutningsvis så kan det dock noteras att man ej utnyttjat hela sin potential, man har ej beskrivit att man utnyttjat attackflygplan eller portabla kärnvapen inom ramen för övningen, varpå man fortfarande har vissa "spelkort" kvar att utnyttja inom ramen för signaleffekter gentemot väst. Dock så finns givetvis möjligheten att detta även övats men man ej valt att delge det.

Slutsatser

Inledningsvis får man se denna övning i ljuset av att man vill uppnå en signaleffekt, som tidigare berörts, detta utifrån det faktum att samtliga bärsystem, förutom attackflygplan och portabla kärnvapen, utnyttjats vid en och samma tidpunkt. Att signaleffekten är riktad mot de Västliga länderna bör det heller ej råda något tvivel om, däremot, mot vad, är mer öppet för diskussion, men mest troligt är det riktat mot BMF.

Därefter kan hela övningen till del ses som ett paradigmskifte i det ryska nukleära övningsmönstret, då taktiska bärsystem nyttjats samtidigt som strategiska, dock är det för tidigt att säga att ett paradigmskifte skett, då det i dagsläget enbart skett vid ett tillfälle. Slutligen fortsätter övningsmönstret med att utnyttja taktiska bärsystem samtidigt i samverkan med enskilda delar eller hela kärnvapentriaden, så bör det dels ses som ett paradigmskifte dels kommer de säkerhetspolitiska spänningarna öka i Östersjöregionen, då ett flertal taktiska bärsystem finns i det området.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

BarentsObserver 1(Engelska)
Bulletin of the Atomic Scientists 1(Engelska)
Dagens Nyheter 1(Svenska)
Federation of American Scientists 1(Engelska)
FOI 1, 2(Svenska)
House of Representatives 1(Engelska)
Reuters 1, 2, 3(Engelska)
RIA Novosti 1(Ryska)
TASS 1, 2(Engelska)
The Independent Barents Observer 1(Engelska)
The Lithuania Tribune 1(Engelska)
The New York Times 1(Engelska)
The Telegraph 1(Engelska)
The Washington Times 1, 2(Engelska)
TvZvezda 1(Ryska)
United Press International 1(Engelska)

Slutnoter

1TASS. Russian Armed Forces carry out missile launches as part of scheduled inspection. 2015. http://tass.ru/en/defense/832903Hämtad 2015-11-01
RIA Novosti. Shoygu: trenirovka "yadernoy triady" VS Rossii proshla uspeshno. 2015. http://ria.ru/defense_safety/20151103/1312906336.htmlHämtad 2015-11-07
2TvZvezda. Triada dlya potentsial'nogo protivnika: rossiyskaya armiya nanosit udar s neba, zemli i vody. 2015. http://tvzvezda.ru/news/forces/content/201510310808-4djr.htmHämtad 2015-11-01
3Ibid.
The Independent Barents Observer. Nilsen, Thomas. Barents Region playground for Kremlin’s nuclear war-games. 2015. http://thebarentsobserver.com/2015/10/barents-region-playground-kremlins-nuclear-war-gameHämtad 2015-11-01
4BarentsObserver. Nilsen, Thomas. Russia plays nuclear war-games in Barents Region. 2014. http://barentsobserver.com/en/security/2014/11/russia-plays-nuclear-war-games-barents-region-01-11Hämtad 2015-11-01
5The Telegraph. Waterfield, Bruno. Russia threatens Nato with military strikes over missile defence system. 2012. http://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/europe/russia/9243954/Russia-threatens-Nato-with-military-strikes-over-missile-defence-system.htmlHämtad 2015-11-01
6Bulletin of the Atomic Scientists. Sokov, Nikolai N. Why Russia calls a limited nuclear strike "de-escalation". 2014. http://thebulletin.org/why-russia-calls-limited-nuclear-strike-de-escalationHämtad 2015-11-01
7TASS. Final combat readiness check beginning in Russian armed forces. 2015. http://tass.ru/en/defense/826143Hämtad 2015-01-11
8Reuters. Shalal, Andrea. U.S. Navy, allies intercept targets in European missile test. 2015. http://www.reuters.com/article/2015/10/20/us-usa-military-missile-defense-idUSKCN0SE2XP20151020Hämtad 2015-11-01
9Reuters. Emmott, Robin. As Russia reasserts itself, NATO opens biggest exercises in years. 2015. http://www.reuters.com/article/2015/10/19/us-nato-exercises-idUSKCN0SD1F920151019Hämtad 2015-11-01
10Reuters. Shalal, Andrea. U.S. completes complex test of layered missile defense system. 2015. http://www.reuters.com/article/2015/11/02/us-usa-missile-defense-idUSKCN0SQ2GR20151102Hämtad 2015-11-01
11The Washington Times. Satellites pinpoint Russian nuclear arms in Baltics. 2001. http://www.washingtontimes.com/news/2001/feb/15/20010215-021129-5026r/?page=allHämtad 2015-11-07
12Dagens Nyheter. Winiarski, Michael. Kaliningrad: Kärnvapen förnekas. 2001. http://www.dn.se/arkiv/nyheter/kaliningrad-karnvapen-fornekasHämtad 2015-11-07
The New York Times. Putin Dismisses U.S. Reports That Russia Shipped Nuclear Weapons for Baltic Fleet. 2001. http://www.nytimes.com/2001/01/07/world/putin-dismisses-us-reports-that-russia-shipped-nuclear-weapons-for-baltic-fleet.htmlHämtad 2015-11-07
13The Lithuania Tribune. Russia has tactical nuclear weapons in Kaliningrad – Lithuanian DefMin. 2011. http://www.lithuaniatribune.com/5336/russia-has-tactical-nuclear-weapons-in-kaliningrad-lithuanian-defmin-20115336/Hämtad 2015-11-07
14The Washington Times. Gertz, Bill. Russia launched massive nuclear drill, Pentagon alarmed. 2013. http://www.washingtontimes.com/news/2013/mar/5/russians-launched-massive-nuclear-drill-sounded-al/?page=allHämtad 2015-11-07
15Woolf, Amy F. Nonstrategic Nuclear Weapons. Congressional Research Service, 2015, 10, 22-23.
House of Representatives. United States/Russian National Security Issues. 1998. http://commdocs.house.gov/committees/security/has216010.000/has216010_1.HTMHämtad 2015-11-07
Ekström, Markus. Rysk operativ-strategisk övningsverksamhet under 2009 och 2010. Stockholm: FOI, 2010, 61.
United Press International. Horrock, Nicholas. FBI focusing on portable nuke threat. 2001. http://www.upi.com/Top_News/2001/12/21/FBI-focusing-on-portable-nuke-threat/90071008968550/Hämtad 2015-11-07

16Hedenskog, Jakob. Pallin Vendil, Carolina (red.). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv. Stockholm: FOI, 2013, 34.

Linjetal?

Reflektion

Rysslands President, Vladimir Putin, höll den 22OKT2015 ett tal, vid den Internationella diskussionsklubben i Valdai, detta tal innehåller ett antal intressanta beröringsområden, som bör belysas och reflekteras över, kring vilken säkerhetspolitisk situation vi i dagsläget har mellan å ena sidan de västliga länderna och å andra sidan Ryssland.

Årets tema, för diskussionsklubben, var krig och fred, något som kan ge en fingervisning om det ryska säkerhetspolitiska tänkandet. Kring dels situationen i världen dels situationen i Rysslands närområde och hur man avser att bemöta denna. Dock ges inga tydliga svar i Putins anförande och under den efterföljande diskussionen, varpå det blir en tolkningsfråga. Nedan kommer vi således försöka spåra linjer i hans tal som kan ge en bild d.v.s. nyckelord o.dyl som utnyttjas i de olika styckena av hans tal, eller hela stycken.

När man läser Putins tal, så kan man i princip referera den säkerhetspolitiska utvecklingen från Sovjetunionens upplösning intill dags datum. Inleder vi med det kalla kriget avslut, så menar Putin på att den ideologiska konflikten upphörde, men den geopolitiska grunden för konflikter har kvarstått, här får man förutsätta att han åsyftar mellan de västliga länderna och Ryssland.

Därtill menar han på att tröskeln för utnyttjandet av militärt våld har sjunkit under de senaste 25 åren, samt att den militära terminologin har blivit ett vardagligt inslag och perceptionen hos människan kring konflikter har matas ut, likaså att militär styrka är och förblir under en överskådlig framtid ett instrument i den internationella politikens relationer.

Intressant att notera är även Putins beskrivning av koalitioner och allianser ur ett historiskt perspektiv. Där han menar på att många av dessa konstellationer haft som syfte att säkerställa en fred, men de har ofta utnyttjat militär makt, för att lösa ackumulerade motsättningar, för att därefter etablera nya hierarkier.

Putin betonar även, för att kunna undvika konflikter, så måste ett känt och ömsesidigt regelverk finnas, som accepteras av alla parter, utan det så kommer kriser och "dramatiska" utbrott kunna ske, en situation som han menar på att vi nu befinner oss i. Det vill säga, vi har i dag en modell som enbart främjar en ömsesidig dominans, vilket lett fram till en obalans, som kan innebära att den politiska, ekonomiska och militära situationen kan bli utom kontroll.

Därtill noterar även Putin att fred, som ett tillstånd, historiskt föregåtts av stora konflikter, såsom den Westfaliska Freden som satte ett slut för det trettioåriga kriget, men även Wienkongressen som genomfördes efter Napoleonkrigen och avslutningsvis nämner han Jaltakonferensen, som i mångt drog upp riktlinjerna för hur freden efter andra världskriget skulle se ut.

Det kanske mest intressanta stycket i talet, är där han anser att å ena sidan har kärnvapenavskräckningen förlorat sitt värde å andra sidan så säger han i en annan del av talet att en konflikt med kärnvapen enbart kan leda fram till en ömsesidig förstörelse, där ingen är en vinnare. Därtill berör Putin i relativt stor omfattning det Amerikanska uppsägandetav det antiballistiska missilavtalet.

Denna uppsägning, anser Putin, har rubbat den strategiska balansen, framförallt då själva grundvalen, för dess skäl, nu, enligt Putin, är undanröjd d.v.s. det möjliga Iranska kärnvapenprogrammet. Varpå Putin anser att det är anmärkningsvärt att missilförsvarsprogrammet trots det fortsätter och att man nu genomfört försökmed systemet i Europa, detta är enligt honom ett tecken på att USA försöker diktera villkoren samt förskjuta styrkebalansen till USA fördel, något som är en mycket farlig utveckling.

Under den fortsatta diskussionen så återkommer frågan kring missilförsvaret, där Putin under en diskussion med USA tidigare ambassadör till Sovjetunionen, Jack Matlock, menar på att missilförsvaret dels hotar Rysslands kärnvapenförmåga dels är ett sätt att minska alla andra staters nukleära förmåga till ett minimum samt att systemet är ett hot mot mänskligheten.

Under den fortsatta diskussionen så berör Putin, ytligt, även den östliga NATO utvidgningen, men även den militarisering som Ryssland anser sker av NATO längs dess östliga gräns och att denna oroar dem. Vad som dock är känt genom andra uttalandenär att Ryssland kommer vidta åtgärder för att skydda sin nationella säkerhet, mot den av Ryssland upplevda militariseringen längs dess västra landgräns. Något man även förefaller svara på då, man förstärker det västra militärdistriktet (MD V) med nya förband som skall vara intagna senast 01DEC2015.

Intressant att notera under diskussionen är även Putins reflektion kring Sovjetunionens sönderfall, att det i huvudsak berodde på ett ej fungerande politiskt och ekonomiskt system. Men att Sovjetunionens geopolitiska motståndare troligtvis gav en "hjälpande hand" för att understödja sönderfallet. Vilket även ger en tydlig koppling till nutidens s.k. "agentlag" i Ryssland.

Under den fortsatta diskussionen så fäller Putin en mycket intressant kommentar, i sammanhanget berör den konflikten i Syrien men bör tas i beaktande, där han beskriver vad han lärt sig av sin barndom i Leningrad, nuvarande St Petersburg, att om en strid är oundviklig se till att vara den först som slår, i sådant fall.

Vad som dock är intressant att notera är i slutskedet av talet, så förefaller Putin trots sitt väldigt tydliga ställningstagande mot USA, öppna upp för ett samarbete i Syrienfrågan och liknande, då han menar på att man missade chansen att samarbete efter kalla krigets avslut, därefter missade man chansen efter 11-september 2001 och att man nu inte bör låta möjligheten till samarbete förgås.

Inleder vi då med det sista stycket, finns det någon reell möjlighet till ett utvecklat samarbete mellan USA och Ryssland? Troligtvis i mindre sakfrågor, men distansen som verkar finns i övrigt mellan de två staterna är nog för stor för att överbryggas, i de större frågorna. Framför allt då tonen i talet, i övrigt, gentemot främst USA men även till del de västliga länderna i övrigt är mycket kritisk.

Intressant att reflektera över är även att den post kalla kriget ordning som etablerades vid ESK-mötet 1990 i Paris, för att officiellt avsluta det kalla kriget, snarare förefaller inneburit en postkonfliktordningen som givit upphov till ett förkonfliktstadium snart 25 år senare. Med en lägre tröskel för utnyttjande av militära maktmedel samt en instabil säkerhetsordning.

En intressant jämförelse går även att göra med den krigsrädslasom fanns i Sovjetunionen under den första delen av 1980-talet, då ett av Sovjetunionen upplevt militärt underläge och ökad hotbild, kom att ge upphov till en förhöjd beredskap inom Sovjetunionens stridskrafter, frampositionering av förband västerut, ökad övningsverksamhet o.dyl. samt ett massivt inhämtnings- och krigsförberedelseprogram av underrättelsetjänsterna benämnt RYaN.

Allt detta ser vi även nu, den ryska befolkningen förefaller även uppleva hotmot dem, de styrande i Ryssland förefaller uppleva ett hot mot dem. Vad man även bör notera är att många av de styrande i dagens Ryssland fanns under tiden för RyAN i underrättelsesfären, så de är i mångt en produkt av det, varpå tänkandet för dem säkert kan börja gå i de bannor som fanns under första halvan av 1980-talet.

En reflektion går även att göra mellan det kalla kriget och nutid, vilket är kring det ballistiska missilförsvar man nu försöker upprätta, vilket under det kalla kriget kan jämföras med vad som populärt benämndes "Stjärnornas krig" eller "Strategic Defense Initiative", vilket skulle kunna påverka ballistiska missiler med högenergivapen. Då som nu gav det upphov till en ökad misstro i de säkerhetspolitiska relationerna.

En annan liknelse med den första hälften av 1980-talet och vår egen nutid, är att då förstod och visste man inte riktigt hur de styrande i Kreml tänkte. Nu förefaller de styrande i väst ej heller förstå eller veta hur Kreml tänker, något som bl.a. visade sig hur man missbedömde Rysslands intentioner 2008 avseende Georgien.

Intressant att notera är även stycket, om en strid är oundviklig var då den som slår först, detta tyder på ett tänkande att man de facto måste förbereda sig för krig, något som den svenska säkerhetspolisensrapportering, ger ett tydligt intryck av att så sker av Ryssland på svensk mark. Därtill är man heller inte rädd att realisera de planer man gör upp såsom i Georgienoch på Krimhalvön.

Så hur skall vi då tolka Putins tal? De västliga länderna gör nog klokt i att tolka det som en klar och tydlig varning, utifrån den övriga ryska aktiviteten som sker, så har man nog från de västliga ländernas sida troligtvis missuppfattat hur allvarligt Ryssland de facto ser på den säkerhetspolitiska situationen i sitt närområde. Väst ser troligtvis inte ett krig som en reell möjlighet, medan Ryssland troligtvis upplever situationen som markant mer spänd och ser väst som en tydlig aggressor mot dem och därmed även tror att ett krig kan uppstå under vissa förutsättningar.

Have a good one! // Jägarchefen

Det går fort i säkerhetspolitik

Reflektion

En rad negativa utvecklingslinjer utvecklar sig just nu i större och mindre omfattning. Sedan tidigare har vi de negativa säkerhetspolitiska utvecklingslinjerna med dels Ukraina dels Östersjöregionen mellan Väst å ena sida och Ryssland å andra sidan. Till del kan även skönjas en negativ säkerhetspolitisk utveckling kring Arktis- och Barentsregionen.

Bild 1. Negativa säkerhetspolitiska utvecklingslinjer.
Till detta kan nu ytterligare två (2) negativa utvecklingslinjer skönjas. Den första är intressekonflikten över vilket tillvägagångssätt man skall ha gentemot IS i Syrien, där de västliga länderna ser ett förhållningssätt och Ryssland ser ett annat. Detta förefaller nu sköljas över till Turkiet, där ett mer "handgripligt" agerande förefaller ske mellan Väst och Ryssland, i vad som verkar utvecklas till en liknande ”katt och råtta” lek som skett över Östersjön mellan västliga och ryska flygstridskrafter.

Den andra, negativa utvecklingslinjen, är det negativa vitryska beskedet kring stationering av ryska flygstridskrafter i Vitryssland. Särskilt intressant att notera är Vitrysslands President, AleksandrLukasjenko, uttalandei frågan, som dels berör om Ryssland ser negativt på ett försök till normaliserade relationer mellan Väst och Vitryssland dels att man i Vitryssland måste vara beredd på möjliga provokationer. Något som berörts i ett tidigare inlägg.

Ser vi då till intressekonflikten över Syrien, så har vi i dagsläget en västlig koalition, som samordnat inom sin koalition, genomför luftangrepp, därtill tillkommer Ryssland som genomför egna luftangrepp. Ingensamordning sker i dagsläget mellan dessa luftangrepp, så redan här finns en friktionsyta, som skulle kunna innebära att man av misstag påverkarden ena eller andra partens styrkor. Därtill så förefaller ett antal incidenterinträffat mellan både ryska och syriska luftstridskrafter gentemot Turkiet. Både Turkiet och Syrien har under de senaste åren skjutit ned luftfarkoster för varandra, varpå man får anse att de ej har några betänkligheter på att utnyttja vapenmakt mot en part som antingen uppträder aggressivt eller kränker dess territorium. Tröskeln är således låg för att tillgripa vapenmakt.

Redan här ser man att möjligheten till att en situation där risken att vapenmakt kan tänkas utnyttjas, är hög till mycket hög. Vilket kan jämförs med de incidenter som varit i Östersjön, som varit farliga men där ingen av parterna historiskt i närtid utnyttjat vapenmakt mot varandra, vilket ger en viss dämpande effekt. Därtill bör man beakta att Storbritannien, Frankrike, Förenta Staterna och Ryssland är kärnvapenmakter, samt samtliga genomför väpnande aktioner över Syrien, vilket gör att insatserna även blir högre i denna ”katt och råtta lek”, med hänsyn till den kärnvapenretoriksom utvecklats under det senaste året.

Vad avser Vitryssland så må de dels ingå i den Eurasiska unionen med Ryssland dels ingå i en union med Ryssland, men det negativa beskedet till den ryska flygbasen kommer troligtvis ses negativt av Ryssland. En möjlighet är att Lukasjenko, inför det vitryska valet, genomför en taktisk manöver, genom att säga, att man motsätter sig en bas, för att efter valet, gå med på en rysk flygbas, något hans uttalandefaktiskt ger en viss fingervisning om. Vilket skulle kunna vara fullt möjligt mtp. de tidigare turer som varit mellan Ryssland och Vitryssland rörande främst militära samarbeten.

Lukasjenko, kan sägas genomfört ett "dubbelspel" mot Ryssland och de Västliga länderna sedan ett tag tillbaka, något som Kreml med hög sannolikhet tagitnotis om, så skulle det ej vara en taktisk manöver av Lukasjenko inför valet kring flygbasen, så riskerar han betydligt mer än att bara säga nej till Ryssland. Vitryssland ses som en interageraddel av Ryssland, vilket märks t.ex. avseende luftförsvaret, så finns, de facto, möjligheten att Ryssland kommer sätta "hårt mot hårt", denna gång, mot Lukasjenko. Ett västligt "närmande" skulle vara markant mer känsligt vad avser Vitryssland än vad det var kring Ukraina. Framför allt då det säkerhetspolitiska läget är markant sämre nu, än vad det var innan konflikten i Ukraina uppstod.

Bild 2. Geografiska områden med negativ säkerhetspolitisk
utveckling mellan Väst och Ryssland.
Därtill så skall vi även ta i beaktande det redan dåliga säkerhetspolitiska läget i Östersjöregionen men även kring Ukraina, så förefaller det börja "pyra" runt Rysslands närområde, dels i olika säkerhetspolitiska frågor dels i en farlig och avancerad "katt och råtta" lek mellan vad som förefaller vara två antagonister.

Det går nu väldigt fort i det säkerhetspolitiska spelet, för fort, för att vara hälsosamt i säkerhetspolitiska sammanhang, med en allt hårdnande retorik mellan två antagonister, som samtidigt genomför väpnande aktioner utan samordning inom ett och samma luftrum, så kan saker och ting, snabbt göra att man tappar kontrollen över händelseutvecklingen och automatiserade förfaranden tar vid. Framför allt då det gäller stridskrafter som genomför operationer, varpå en allvarlig incident kan inträffa, som kan ge en lavinartad negativ utveckling.

Avslutningsvis, Syrien är högintressant just nu, men man får inte tappa fokus, varken Väst eller Ryssland har släppt garden vid de andra områdena där en negativ utvecklingslinje finns. Med den snabba utvecklingen som sker just nu, så kan något snabbt hända vid andra geografiska platser.

Have a good one! // Jägarchefen

Slutövning

Reflektion

Intressant att notera i skuggan av den nu pågående ryska militära operationen i Syrien, är att de ryska värnpliktiga som genomfört vinterinryckning, nu genomför sin slutövningsperiod. Denna kommer pågå mellan 5-16OKT2015 samt 22-31OKT2015. Totalt kommer över 300 förband/enheter omfattas av slutövningen, övningar kommer genomförs från Kaliningrad Oblast i väster till Kurilerna i öster, dock förefaller det ske utan samordning mellan sig.

Övningen kommer genomföras inom ramen för kompani- och bataljonsstridsgrupper, vilket kan innebära att någon större samordnad övning ej kommer genomföras, de förband som omfattades av övning Tsentr-2015, årets strategiska övning som genomfördes inom det centrala militärdistriktet (MD C), kommer ej omfattas av vinterinryckets slutövning.

Att de förband som övades under övning Tsentr-2015 ej ingår i slutövningsperioden är rätt naturligt då dessa övades, stor del av september månad. Inledningsvis med den genomförda beredskapskontrollen inom MD C, som i praktiken var en förflyttningsövning till aktuella övningsområden. Därefter ingick de i den strategiska övningen. Varpå man slutligen nu, bedömt, genomför materielvård efter genomförd övning, en mindre del kan troligtvis övas, om stora brister upptäckts i dess utbildningsståndpunkt.

Vinterinrycket 2014 omfattadecirka 120,000 tusen värnpliktiga, sprida över hela Ryssland, ett troligt antagande är att cirka 40-50,000 av dessa deltog inom ramen för övning Tsentr-2015. Vilket innebär att totalt sett bör någonstans 70-80,000 soldater öva utspritt, inom hela Ryssland, under stor del av oktober månad.

Luftlandsättningstrupperna, VDV, meddelandeäven att man nu under oktober månad går in i sin slutövningsperiod för året 2015. Hur stora förband samt med vilka förband man kommer öva framgår ej, men troligtvis är förutsättningarna desamma som för de manöverförband som ingick i övning Tsentr-2015, de övas ej. Troligtvis kan vi få se en större övningsaktivitet hos 76. Luftlandsättningsdivisonen i Pskov, då dessa ej övades med större förband under ”Unionsskölden-2015” samt de ingick ej i Tsentr-2015.

Inledningsvis är det intressant att notera att man de facto ger exaktatidpunkter för när övningsverksamheten kommer genomföras, vilket kan jämföras med övning Tsentr-2015 där man in i det längsta höll inne på vilka datum den skulle genomföras vid. Dock sker de strategiska övningarna i september månad, men den faktiska tidpunkten brukar man hålla inne på, in i det längsta. Så om detta är ett utfall av att man vill försöka dämpa spänningar återstår att se.

Därefter är det intressant att notera att man fortsätter på inslagen väg att öva i bataljonsstridsgrupper. Nu förefaller detta blivit ett mer utbrett tänkande inom den ryska armén, då man förefaller anse att man främst kommer strida i dessa stridsgrupper, utifrån snabba stridsförlopp m.m. Likväl kan det vara en konsekvens av fortsatt låg personaluppfyllnad av kontrakterade soldater inom manöverförbanden, varpå man övar utifrån den personalstorlek man har för tillfället och anpassar taktiken därefter.

Därefter är det intressant att notera att man ej förefaller välja att öva ledningsstrukturerna för den högre taktisk nivå d.v.s. brigadsystemet inom de olika militärdistrikten, då möjligheterna bör vara goda för det, genom att föra samman de olika utbildningsbataljonerna till, tillfälliga brigader, dock kan det återigen vara ett utfall bataljonsstridsgrupp tänkandet. En annan möjlighet är att det ekonomiska utrymmet ej medger detta.

Avslutningsvis och vad som gör att denna slutövningsperiod blir högintressant (då denna period normalt sett är av rutinkaraktär), är den nu rakt nedåtgående säkerhetsspiralen, mellan NATO och Ryssland, över Syrien och de incidentersom skett under helgen(3-4OKT2015). Detta kommer troligtvis innebära en ökad västlig närvaro över Östersjön för att bevaka vad som sker, varpå motsvarande incidenter som skett över Syrien kan inträffa över Östersjön.

Have a good one! // Jägarchefen

Repetition?

Sammanfattning

Den sedan 2013 föreslagna ryska flygbasen i Vitryssland förefaller nu slutligen nått det sista stadiet av förhandlingar. Vitrysslands position samt ffa. dess Presidents förefaller vara mer utsatt än på länge, ett förhandlingsspel som förts dels gentemot de västliga länderna dels gentemot Ryssland, kan försatt honom och även Vitryssland i en mycket utsatt situation. Flygbasfrågan kommer bedömt avgöra vilken positionering Vitryssland kommer inneha under en lång tid framöver.

Analys

   Bild 1. Vitrysslands geografiska placering.
Den 19SEP2015 gav Rysslands President, Vladimir Putin, i uppgift till dels det ryska Försvarsministeriet dels det ryska Utrikesministeriet att påbörja förhandlingar med Vitryssland kring upprättandet av en rysk flygbas på vitryskt territorium.1Detta skedde dagen efter både Rysslands President och Vitrysslands President, Aljaksandr Lukasjenka, träffats.2Frågan kring denna ryska flygbas har varit mer eller mindre en följetong sedan 2013, då den först kom på tal, dock förefaller den nu gå in i ett slutskede, mtp. de givna instruktionerna av Rysslands President.

Frågan kring den ryska flygbasen är dock betydligt mer mångfacetterad än vad man kan tro vid första anblick. Vad de flesta troligtvis tänker, är att det är ytterligare ett steg i konfrontationen mellan å ena sidan NATO och å andra sidan Ryssland, då ärendet varit pågående sedan 2013, då ett relativt lugn trots allt rådde mellan Ryssland och Väst samt de NATO anslutna länderna, så är inte det de övergripande syftet, med en möjlig etablering av en rysk flygbas i Vitryssland. Givetvis blir det nu även en spelbricka i den rådande konflikten, men ytterst handlar det bedömt om andra värden.

Lukasjenkahar sedan den Rysk – Ukrainska konflikten uppstod under 2013-14, förhållit sig neutral i frågan åtminstone utåt sett, troligtvis i syfte att vinna ett ökat förtroende hos Väst. Likaså får benådningen av sex (6) oppositionella ses i ljuset av detta ffa. utifrån de uttalanden som kommit efter det.3 En benådning som förefaller fallit i god jord hos bl.a. EU då man ser framför sig att de ekonomiska sanktionerna mot Vitryssland kommer lättas på sikt, vilket innebär att pengar från västliga länder kan komma in, varpå Vitryssland ej skulle fortsätta vara lika beroende av Ryssland.4

I grunden handlar Lukasjenkos agerande om ekonomi och sin egen vilja att kvarstanna på sin post som President av Vitryssland, då de ekonomiska sanktionerna mot Ryssland även påverkar Vitryssland,5så krävs en balansgång mellan å ena sidan Ryssland och å andra sidan de västliga länderna, vilket Vitrysslands ställningstagande kring den Ukrainska konflikten bör ses ur. Sett ur ett ryskt perspektiv så utgör Vitryssland en tydlig del av det s.k. "nära utlandet",6 varpå en västlig orientering av Vitryssland ej kommer tolereras, då det drastiskt skulle försämra den geostrategiska balansen för Ryssland.

Sett till den ekonomiska förlust som Vitryssland fått som följdverkningar genom sanktionerna mot Ryssland, så blir Lukasjenkos agerande gentemot de Västliga länderna förståeligt, dock kan man relativ hög säkerhet förutsätta att de styrande i Ryssland, anser att han spelar ut båda parter ffa. Ryssland genom sitt agerande. Ett agerande som till del påminner om Ukrainas orientering gentemot EU innan konflikten där uppstod, dock är Vitrysslands geostrategiska läge minst lika viktigtom inte viktigare för Ryssland än vad Ukraina var, varpå toleransnivån troligtvis är lägre kring en möjlig västlig orientering hos Vitryssland mot Väst.

Bild 2. Ryska baser, samt föreslagna platser för flygbas.
Ur ett militärstrategiskt perspektiv utgör en (1) bas, inte någon större förändring av den militära balansen, det man tidigare diskuterat är basering av ett flygregemente vilket i sig förändrar balansen något.7 Dock har Vitryssland idag, i praktiken inget flygvapen, utan är beroende av Ryssland, varpå man får se att förändringen blir obefintlig, alla västliga planer bör förutsätta att Ryssland i händelse av ett försämrat säkerhetspolitiskt läge kommer genomföra ombasering inom ramen för försvarsunionen mellan Ryssland och Vitryssland. Inom ramen för den Rysk-Vitryska försvarsunionen så har Ryssland även jaktflygplan på rotationsbasis i Vitryssland sedan 2013, för att upprätthålla incidentberedskap,8 likt NATO genomför i Baltikum, över Vitryssland.

Den planerade Ryska flygbasen i Vitryssland utgör således en tydlig hävstång för Ryssland, i syfte att bibehållaVitryssland i den ryska intressesfären. Skulle en rysk flygbas etableras kommer den tydligt försvåra, om möjligt omintetgöra, en orientering hos Vitryssland västerut, då man i sådant fall tydligt gör ett ställningstagande gentemot de västliga länderna, i den nu pågående intressekonflikten mellan Väst och Ryssland. Så genom att nu lyfta upp flygbasfrågan på högsta nivå, kan man säga att man nu tagit situationen till vägs ände.

Lukasjenkahar historiskt alltid förhalat de ryska militära samarbeten, dock får man nog säga att denna gång kommer han inte kunna förhala det, utifrån de geopolitiska strömningar som råder. Det stundande valet den 11OKT2015 i Vitryssland blir även en faktor att ta hänsyn till avseende flygbasen, vilket troligtvis Lukasjenka är medveten om, att det mycket väl kan utnyttjas mot han dels av oppositionen om han går med på det, vilket troligtvis kommer föranleda fortsatta ekonomiska sanktioner av bl.a. EU dels av Ryssland om han ej går med på upprättandet av en flygbas, vilket i praktiken skulle innebära att han tappar sin status som ”skyddsling” som inneburit billigare gas, ekonomiskt stöd m.m.

Vad som dock är mycket oroande är att liknande, rykten om möjligt rysk subversiv påverkan i Vitryssland, som kom i omlopp innan konflikten i Ukraina startade,9 även nu är i omlopp rörande Vitryssland.10 Då som nu, var det en möjlig västlig orientering som föranledde dem, om än att den är betydligt mindre i Vitrysslands fall än vad den var i Ukrainas, dock uppvägs det av att Vitryssland är markant mer geostrategiskt viktig för Ryssland. Då som nu var även världens blickar fäst mot konflikten i Syrien.

Huruvida det skulle kunna röra sig om en militär intervention får man låta vara osagt, dock är situationen i Vitryssland markant mer skör än den var i Ukraina. Varpå ingen större provokation från Rysslands sida skulle behövs för att få Vitryssland att agera, eg. skapa upplopp som föranleder att oppositionella fängslas, på ett sådant sätt att de Västliga länderna skulle fortsätta sanktionerna mot dem, varpå Vitrysslands försök till en västlig orientering skulle vara omintetgjord.

Den vitryska Försvarsmakten är även mer eller mindre integrerad i den ryska.11 Så dels får man fundera på vart dess lojalitet ligger dels har Ryssland mycket god kännedom om dess styrkor och svagheter att den skulle ej utgöra något hinder för dem, vid en liknande situation som i Ukraina. Vilket gör att i grunden utgör den ingen säkerhetsgaranti för Lukasjenkaatt kunna bibehålla sin maktposition i Vitryssland, utan den kan snarare utgöra en riskfaktor för honom.

Slutsats

Den föreslagna ryska flygbasen i Vitryssland har mer långtgående konsekvenser än enbart militärstrategiska. Lukasjenkos"spel" gentemot både Ryssland och Väst, har troligtvis nu nått vägs ände, flygbasfrågan kommer avgöra vilken positionering Vitryssland kommer inneha under en lång tid framöver. Vid ett vitryskt nej till flygbasen kan inte, någon form av, rysk destabilisering uteslutas mot Vitryssland, i syfte att isolera landet gentemot väst, för att därefter genomdriva sin vilja. Härvid bör situationen och utvecklingen i Vitryssland det närmsta halvåret särskilt följas, då det i hög grad även påverkar den svenska säkerhetssituationen.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

AP 1(Engelska)
OSW 1, 2, 3(Engelska)
Reuters 1, 2, 3, 4(Engelska)
The Guardian 1(Engelska)
The Jamestown Foundation 1, 2, 3(Engelska)
The Moscow Times 1(Engelska)
The New York Times 1(Engelska)

Slutnoter

1Reuters. Bush, Jason. Putin gives go-ahead to Belarus airbase plan. 2015. http://www.reuters.com/article/2015/09/19/us-russia-belarus-airbase-idUSKCN0RJ0K720150919Hämtad 2015-09-26
2AP. Karamanu, Yuras. Putin moves to establish Russian military base in Belarus. 2015. http://bigstory.ap.org/article/211098df08ec466689b038682329acc4/putin-moves-establish-russian-military-base-belarusHämtad 2015-09-26
3Reuters. Makhovsky, Andrei. Belarus leader pardons six jailed opposition figures. 2015. http://www.reuters.com/article/2015/08/23/uk-belarus-rights-prisoners-idUKKCN0QR0R520150823Hämtad 2015-09-26
4Reuters. Emmott, Robin. Exclusive: European Union moves to suspend sanctions on Belarus. 2015. http://www.reuters.com/article/2015/09/17/us-belarus-sanctions-eu-exclusive-idUSKCN0RH1KY20150917Hämtad 2015-09-26
5The Moscow Times. Belarus Lost $3 Billion in Russia-West Sanctions Battle - Lukashenko. 2015. http://www.themoscowtimes.com/business/article/belarus-lost-3-billion-in-russia-west-sanctions-battle---lukashenko/522883.htmlHämtad 2015-09-26
OSW. Bakunowicz, Tomasz. A substantial decline in Belarus’s foreign trade. 2015. http://www.osw.waw.pl/en/publikacje/analyses/2015-05-06/a-substantial-decline-belaruss-foreign-tradeHämtad 2015-09-26
6The Guardian. Beaumont, Peter. Russia makes latest high-risk move to keep pieces of its 'near abroad' in check. 2014. http://www.theguardian.com/world/2014/mar/02/russia-moves-keep-near-abroad-soviet-states-in-checkHämtad 2015-09-26
The New York Times. Erlanger, Steven. The World; Learning to Fear Putin's Gaze. 2001. http://www.nytimes.com/2001/02/25/weekinreview/the-world-learning-to-fear-putin-s-gaze.htmlHämtad 2015-09-26
7Reuters. Makhovsky, Andrei. Anishchuk, Alexei. Russia plans to deploy fighter jets, base in Belarus. 2013. http://www.reuters.com/article/2013/04/23/us-russia-belarus-jets-idUSBRE93M12J20130423Hämtad 2015-09-26
8OSW. Wilk, Andrzej. Russian aircraft patrol Belarusian airspace. 2013. http://www.osw.waw.pl/en/publikacje/analyses/2013-12-11/russian-aircraft-patrol-belarusian-airspaceHämtad 2015-09-26
9The Jamestown Foundation. Moscow Preparing New Provocations in Crimea. 2013. http://jamestownfoundation.blogspot.se/2013/07/moscow-preparing-new-provocations-in.htmlHämtad 2015-09-26

11OSW. Marin, Anaïs. Trading off sovereignty. The outcome of Belarus’s integration with Russia in the security and defence field. 2013. http://www.osw.waw.pl/en/publikacje/osw-commentary/2013-04-29/trading-sovereignty-outcome-belaruss-integration-russiaHämtad 2015-09-26

Lagt kort ligger

Reflektion

Att den svenska Försvarsmaktens numerär är allt annat än adekvat anpassat för nationellt försvar, är de flesta försvarsdebattörer överens om. I en studie av Kungliga krigsvetenskaps akademin, som delar av redovisats i ett inläggav Frank Rosenius, delges en väldigt avgörande slutsats kring Gotland. För att kunna uppnå någon form av avskräckningseffekt, eller kunna försvara Gotland, krävs minst att halvaarmén samt hela marinen utnyttjas.

I sig är detta ingen nyhet, då numerären är så liten, men exemplet med Gotland, tydliggör problematiken som både Försvarsmakten men i synnerhet den politiska ledningen måste hantera. Vilken ytterst begränsad geografisk del av Sverige skall man välja att försvara? För det är vad det handlar om. Likt väl blir konsekvenserna väldigt tydliga, där man väljer att placera någon del av armén, så blir det en "lagt kort ligger" konsekvens.

Vad avser jag då med "lagt kort ligger", flyttar vi t.ex. över förband till Gotland vid ett kraftigt försämrat säkerhetspolitiskt läge kring Östersjön, så har man lagt sitt kort, de förbanden kommer inte snabbt kunna flyttas tillbaka över till fastlandet. Flyttas någon av brigaderna i en riktning, så är den i den riktningen, under en mycket lång tid, då resurserna för att kunna förflytta förband o.dyl. är så begränsade.

Vad som kanske är mest allvarligt, är utifrån den begränsade numerär som Försvarsmakten består av i dagsläget, så blir man mycketsårbar för vilseledning. Lyckas en motståndare förleda oss till att tro att en militär operation skall påbörjas i en riktning som är falsk men vi flyttar våra förband dit, så har han troligtvis stora möjligheter att lyckas lösa militära operationer i andra delar av Sverige. Detta kan även föranledda passivitet från vår sida, vi väntar för länge att placera ut våra förband, varpå effekten blir densamma som om vi skulle blivit vilseledda.

Nu är ju inte kvantitet allt, men sett till Sveriges geografiska yta, så krävs en viss kvantitet av förband, det är inte heller någon form av "invasionsförsvars nostalgi" utan ett faktum. Man kan inte tro att man, snabbt, skall kunna samla våra två (2) brigader som i sina ordinarie grupperingsplatser är utsprida över hela Sveriges yta, till ett kraftsamlingsområde. Därtill så kan man inte tro att man skall kunna flytta dessa brigader snabbt i en ny riktning om det är så att kraftsamlingsområdet visar sig vara fel, de resurserna finns helt enkelt inte i dagsläget, lägg därtill de friktioner som uppstår i en konflikt, så har vi återigen "lagt kort ligger" konsekvensen.

Detta ger som tidigare nämnts, strategiska och operativa, konsekvenser. Tar vi då åter Gotland som ett exempel, så har politikerna på det strategiska planet varit väldigt tydliga i den antagna försvarspolitiska inriktningen, att Gotland har ett stort strategiskt värde, utifrån KKrVA spel, så vet vi att minst halva armén d.v.s. en (1) av två (2) brigader måste avdelas till ön för att uppnå någon trovärdighet. Skall det då finnas någon trovärdighet i våra folkvaldas antagna inriktning, så måste Gotland försvaras, varpå en brigads storleken blir trolig. Det innebär, utifrån det förda resonemanget, att övrigaSveriges yta, skall försvaras med en (1) brigad. Givetvis finns hemvärnsbataljonerna men de är varken utrustade eller inriktade mot renodlade anfalls och försvars uppgifter mot en kvalificerad reguljär motståndare.

Vart någonstans skall då denna enda brigad som är kvar på fastlandet placeras i händelse av en konflikt? Vilken del av det svenska fastlandet är värd att försvara? Frågor som inte går att besvara, vänder man på myntet, så blir det än mer obehagligt, skall vi undvika att förstärka försvaret av Gotland i händelse av ett kraftigt försämrat säkerhetspolitiskt läge? Som ni förstår så befinner vi oss i ett moment 22, oaktat hur man väljer att "lägga sina kort" kommer det få oerhörda konsekvenser p.g.a. en numerär som ej är adekvat anpassat mot en reguljär motståndare.

Utifrån denna låga numerär så blir det mer eller mindre omöjligt att ta fram strategiska riktlinjer och utifrån det operativa planer. Givetvis kan man planera, men det blir enbart planer, som mest troligt inte går att realisera utifrån den numerär som Försvarsmakten idag består av. För återigen numerären ligger oss i "fatet", där vi väljer att placera ut våra kort kommer korten ligga.

Här är oftast motargumentet, att vi står inte ensamma, Sverige kommer inte ensidigt dras in i en konflikt i Östersjöregionen m.m. Helt korrekta antaganden, men att få någon hjälp i händelse av en konflikt, bedömer jag att vi kan avskriva helt inom den närmsta fem (5) års perioden. Då krigsspel visarpå att NATO själva ej kan försvara de baltiska staterna, så blir det väldigt naivt att tro att man kommer ha förband över till att understödja ett militärt alliansfritt land såsom Sverige, då man själva just nu saknar förmågan att effektivt försvara sina egna medlemsländer.

Inom vissa NATO länder förefaller man även se hybridkrigföring som den enda formen av krigföring man kan tänkas möta, vilket medfört att satsningar på konventionella förmågor uteblir, vilket är en grundförutsättning för att kunna försvara de baltiska staterna,då dessa är dyrare än satsningar mot hybridkrigföring. Tendenser till en liknande debatt finns även i Sverige, att hybridkrigföring är det nya allena rådande konceptet, vilket skulle kunna försvara vår låga numerär.

Att se hybridkrigföring som den enda formen av krigföring, är ett mycket vanskligt antagande, ffa. då ryskt operativt tänkande tydligt visar på att reguljär krigföring alltid kommer ske i en konflikt, vilket även är det man främst övar, manöverkrigföring med stora förband i samverkan med flyg- och sjöstridskrafter, däremot kan inledningsskedet av en konflikt vara av en okonventionell karaktär.

Våra folkvalda står således inför två val, antingen låter man den låga numerären kvarstå och chansar på att de säkerhetspolitiska spänningarna kommer avta, dock med Sveriges oberoende som insats. Eller så väljer man att öka försvarsförmågan, vilket måste innebära, fler brigader, fler ytstridsfartyg och fler stridsflygplan.

Have a good one! // Jägarchefen

Uppsegling?

Sammanfattning

Sverige förefaller av Ryssland blivit ett säkerhetspolitiskt intresseområde, mest troligt har det kopplingar, till antingen genomförda eller kommande säkerhetspolitiska ställningstaganden, eller ageranden, av Sverige i antingen Östersjöregionen och/eller Barentsregionen. Detta innebär, troligtvis, även att den säkerhetspolitiska spänningsnivån inom Östersjöregionen och/eller Barentsregionen som helhet har ökat.

Analys

Ryska utrikesministeriets nytillträdda talesperson, MariaZacharova,1 uttalade sig under denna veckas pressorientering, 10SEP2015, vid det ryska utrikesministeriet, rörande Sveriges förhållande till NATO och hur ett svenskt medlemskap skulle påverka förhållandena mellan Sverige och Ryssland samt stabiliteten i norra Europa,2 något som både rysk och svensk media därefter följt upp. Uttalandet har föranlett att Sveriges Utrikesminister, Margot Wallström, den 11SEP2015 tillkallade Rysslands Ambassadör, ViktorTatarintsev, till det svenska Utrikesdepartementet för att förklara det ryska uttalandet.3

Vad som blir intressant med detta uttalande och reaktionerna på det, är att detta är ingetnytt, i princip är det samma uttalande, eller snarare retoriskalinje, som förmedlats sedan 2013, då Rysslands dåvarande President, Dmitrij Medvedev, uttalande sig i frågan.4Därefter har bl.a. Rysslands ambassadör, i Juni 2015,5uttalat sig på ett liknande sätt som Medvedev gjorde. Rysslands nuvarande President, Vladimir Putin, har även gjort liknande uttalande, utifrån samma retoriska linje, ejmot Sverige utan gentemot Finland i juni 2015.6

Så ur ett retoriskt perspektiv är detta ingetnytt budskap från Ryssland gentemot Sverige, däremot tog det två (2) år för Sverige att reagera på den av Ryssland, inslagnaretoriska linjen. Vad som dock är nytt, är att nivån har höjts på varifrån uttalandet kommer d.v.s. det Ryska utrikesministeriet, samt det är explicit riktat mot just Sverige, Medvedevs uttalande var riktat både mot Sverige och Finland. Vad som även får ses som ett ny tag, är att förmedla budskapet, även på det sociala mediet Twitter7 och på engelska (något man gjort länge, men får ses som nytt i diplomatiska sammanhang). Vilket troligtvis var vad som gjorde att reaktionerna blev så kraftiga denna gång, man fick en större spridning av budskapet, kontra traditionella medier.

Ser man till uttalandet som helhet, så säger man å ena sidan att valet av nationellt försvar och säkerhetspolitisk strategi är varje suverän stats interna angelägenhet, men å andra sidan så menar man på att ett NATO anslutet Sverige kommer få dels militärpolitiska dels utrikespolitiska konsekvenser som Ryssland måste bemöta. Man menar även på att det är ett antal svenska politiker och NATO sändebud samt frilansande säkerhetspolitiska experter som driver linjen att Sverige bör anslutas till NATO och systematiskt försöker påverka den svenska befolkningen för ett NATO medlemskap.

Bild 1. Ordvalens betydelse.
Vad som orsakade, stormen kring detta uttalande, var troligtvis det engelska ordvalet man valde på Twitter, kring ett svenskt NATO medlemskap (se bild 1). Hade man utnyttjat den egentliga översättningen som tillämpas på hemsidan, hade bedömt inte reaktionerna varit desamma. Huruvida det är en avsiktlig skrivning eller ett snabbt översättningsfel, lär vi aldrig få reda på, men man kan notera att två (2) dagar efteråt så ligger dels meddelandet kvar dels har ingen förklaring givits till ordvalet varken av det svenska eller ryska utrikesministeriet.

Dock uppstår två intressanta saker, den ena är varför nu detta intresse för svensk säkerhetspolitik det andra är sättet man väljer att kommunicera detta intresse. Börjar vi med själva kommunikationen, så är det faktiskt väldigt intressant, att vid en presskonferens som i huvudsak avhandlar situationen kopplat till Syrien och Ukraina, så väljer man att ta upp Sverige och dess relation till NATO. Sett till de två andra allvarstyngda ämnena som avhandlades så blir det ur ett svenskt perspektiv något felplacerat att ta upp Sveriges relation till NATO, då det ur vår svenska synvinkel på intet sätt ens är i närheten av samma dignitet som de två andra ämnesområdena.

Det andra, intresset för svensk säkerhetspolitik, blir desto svårare att se någon tydlig koppling till. Att ett antal riksdagspartier nu öppnat upp för att driva en linje för ett NATO medlemskap som en en möjlighet kan vara ett skäl. Personligen är jag skeptisk till att det är detta som föranlett det ryska uttalandet, då Ryssland har mer raffinerade metoder än utspel på presskonferenser för att påverka svensk opinionsbildning, NATO frågan är heller på intet sätt avgjord genom att ett antal riksdagspartier väljer att driva den linjen. Då blir det mer troligt att det är riktat mot något annat inom ramen för Sveriges samarbete med NATO eller NATO anslutna länder.

Vad som dock blir intressant med uttalandet är om man söker efter möjliga kopplingar till den ryska militärdoktrinen, som i mångt styr dess säkerhetspolitik. Då finner man två sådana kopplingar omedelbart. Den ena är NATO frågan,8 som ses som den främsta yttre faran mot Ryssland och då även med en utvidgning av organisationen. Den andra är militärpolitiska förändringar,9sett till den militära doktrinen, så anser man att en kraftig försämring av den militärpolitiska situationen, enkelt beskrivet säkerhetspolitiska förändringar i mellanstatliga relationer, är det farligaste hotet, då detta kan ge upphov till utnyttjande av militära maktmedel.

Ur ett doktrinärt hänseendeså blir det då förståeligt med ett uttalande rörande Sveriges relation till NATO, samtidigt som Rysslands ståndpunkt kring Syrien och Ukraina förmedlas vid det ryska utrikesministeriets presskonferens, då NATO och en utvidgning av organisationen ses som det främsta hotet och de följdverkningar detta skulle kunna få. Dock så blir valet av tidpunkt fortfarande höjt i ett dunkel. Däremot får vi, bedömt, med detta uttalande anse att Sveriges säkerhetspolitiska agerande, oaktat medlemskap eller inte i NATO, nu även anses som dimensionerande för Rysslands säkerhetspolitik.

Då detta ej är en ny retorisk linje från rysk sida, men ett säkerhetspolitiskt intresse förefaller uppstått kring Sverige från rysk sida, så kan det innebära att den säkerhetspolitiska nivån inom Östersjöregionen och/eller Barentsregionen som helhet har skruvats upp en eller några nivåer. Då Sverige av de flesta aktörerna kring Östersjön ses som ett säkerhetspolitiskt vakuum, så blir det även naturligt att Ryssland försöker bevara detta vakuum, då NATO som ses av Ryssland som dess huvudmotståndare, i princip är de övriga länderna i Östersjöregionen. Varpå alla försök till att stärka svensk säkerhet, genom bilaterala avtal eller medlemskap i organisationer, kommer bemötas av Ryssland på olika sätt, då Sverige blir en belastning för de övriga aktörerna att ta hänsyn till, gynnar det Rysslands säkerhetspolitiska agenda.

Slutsatser

Tre slutsatser rörande händelseutvecklingen:
  1. Sverige förefaller hamnat på den ryska säkerhetspolitiska agendan, då man dels så tydligt väljer att uttala sig kring interna svenska förhållanden dels väljer att göra det på en mycket hög nivå.
  2. Den säkerhetspolitiska spänningsnivån förefaller ha ökat i Östersjö- och/eller Barentsregionen, då Ryssland genom det utspel man gjort, mest troligt försöker bibehålla Sverige som ett säkerhetspolitiskt vakuum.
  3. Syftet med uttalandet har troligtvis inget med ett möjligt svenskt medlemskap i NATO att göra då det, om det skulle bli ett faktum ligger mycket långt bort i tiden, åratal, utan har snarare koppling till säkerhetspolitiska ställningstaganden och/eller ageranden i nutid eller närtid som Sverige har gjort eller avser att göra.
Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Dagens Nyheter 1(Svenska)
Svenska Dagbladet 1(Svenska)
Sveriges Radio 1(Svenska)
Hufvudstadsbladet 1(Svenska)
Reuters 1(Engelska)
Rossiyskoy gazety 1(Ryska)
Ryska Utrikesministeriet 1, 2(Engelska)

Slutnoter

1Svenska Dagbladet. Laurén, Anna-Lena. StjärnansomskavinnaPutinsinformationskrig. 2015. http://www.svd.se/zacharovas-uppdrag-vinna-informationskriget-at-putinHämtad 2015-09-11
2The Ministry of Foreign Affairs of the Russian Federation. Briefing by Foreign Ministry Spokesperson Maria Zakharova, September 10, 2015. 2015. http://en.mid.ru/en/web/guest/foreign_policy/news/-/asset_publisher/cKNonkJE02Bw/content/id/1741200Hämtad 2015-09-12
3Sveriges Radio. UDkallaruppryskambassadör. 2015. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6253383Hämtad 2015-09-11
4Reuters. Koranyi, Balazs. NATO expansion in Nordics would force Russian response: Medvedev. 2013. http://www.reuters.com/article/2013/06/04/us-russia-nato-idUSBRE9530UH20130604Hämtad 2015-09-11
5Dagens Nyheter. Winiarski, Michael. Rysslands ambassadör: Vi har gjort allt för att starta en dialog. 2015. http://www.dn.se/nyheter/sverige/rysslands-ambassador-vi-har-gjort-allt-for-att-starta-en-dialog/Hämtad 2015-09-11
6Hufvudstadsbladet. Laurén, Anna-Lena. Putin:"Förblineutralt,Finland!". 2015. http://hbl.fi/nyheter/2015-06-16/759627/putin-forbli-neutralt-finlandHämtad 2015-09-11
7Ministry of Foreign Affairs of the Russian Federation. Twitter, September 10, 2015, 15:55. https://twitter.com/mfa_russia/status/641973270384914432
8Rossiyskoy gazety. Voyennaya doktrina Rossiyskoy Federatsii. 2014. http://www.rg.ru/2014/12/30/doktrina-dok.htmlHämtad 2015-09-11

9Ibid.

Brittsommar?

Reflektion

Bild 1. Azerbajdzjans geografiska placering.
I skuggan av den nu påbörjade beredskapskontrollen i Rysslands centrala militärdistrikt (MD C), som får ses som en del av årets strategiska övning Center-2015, något jag återkommer till längre fram när övningen är avslutad, så pågår även en större övning i Azerbajdzjan. Sett till procentuell storlek, så är övning i Azerbajdzjan, betydligt mer imponerande än den ryska.

Övningen påbörjades 06SEP2015 och skall pågå till 13SEP2015, värt att notera är att den pågående beredskapskontrolleni MD C pågår mellan 07SEP2015 och 12SEP2015. Övningen omfattar cirka 65,000 man varav 6,000 är reservister som genomför mobiliseringsövning. Materielmässigt kommer man utnyttja cirka 700 olika former av bepansrade fordonstyper, stridsvagnar - pansarskyttefordon o.dyl, över 500 artilleri och raketartillerisystem, upptill 50 helikoptrar och 20 fartyg.

Azerbajdzjans Försvarsmakt består av en aktiv del och en mobiliseringsbar del. Den aktiva delen bestod 2014 av 66,950 soldater varav 56,850 tillhörde Armén, 2,200 Marinen och 7,900 Flygvapnet. Den mobiliseringsbara delen består av ca 300,000 soldater, som genomfört sin militärtjänstgöring de senaste 15 åren. Således är det en huvuddel av den aktiva delen ur Azerbajdzjan styrkor som deltar i denna övning, då enbart 6,000 reservister är inkallade.

Materielmässigt består Azerbajdzjan Försvarsmakt i huvudsak av tidigare Sovjetmateriel. Nyare materiel har under de senare åren införskaffas, dock i mindre omfattning, så själva effekten av materielinköpen kan diskuteras, då man i huvudsak har äldre system. Armén får ses som dess främsta vapengren, då ffa. flygvapnet har dels underhållsproblem dels en eftersatt utbildningsnivå.

Bild 2. Azerbajdzjans försvarsutgifter (2011 års dollar värde).
Ser man till försvarsutgifterna, statistik från SIPRI, så förefaller uppgången i oljepriset tydligt spegla graden av ökade utgifter, mellan 2010 och 2011 fördubblades nästan försvarsutgifterna. I denna budgetökning inryms troligtvis många av de nya materielinköpen som genomförts bl.a. S-300 system från Ryssland. Huruvida man kan bibehålla denna budget med ett sjunkande oljepris, återstår att se.

En sådan stor övning som man nu genomför i Azerbajdzjan är inget annat än en styrkedemonstration, mot vem, kan diskuteras, för i bakgrunden finns konflikten mellan Azerbajdzjan och Armenien. Likväl finns ett rysktintresse i Azerbajdzjan kring dess gas och oljefyndigheter, som även EU har ett intresse av. Dessutom går den enda västliga transitvägen utanför Ryssland, för gas och olja från Asien, via Azerbajdzjan, varpå det är en geostrategisk viktig punkt för främst EU.

I skuggan av konflikten i Ukraina har även Azerbajdzjan kommit att bli en spelbricka för både Väst och Ryssland, då man dels är neutral dels historiskt balanserat mellan Väst och Ryssland. Varpå denna styrkedemonstration även kan vara ett sätt att visa sitt oberoende i regionen mot externa aktörer. En faktor man dock måste ta i beaktande är valet av tidpunkt för övningen, som sammanfaller med tidsrymden för övning Center-2015, samt Rysslands aktivitet i Kaspiska havetinom ramen för den övningen.

Möjligheten finns att man antingen fått kännedom om tidpunkten för den ryska övningsverksamheten eller att man genomfört ett bedömande när den skulle inträffa, varpå man valt att genomföra en egen motövning i samma tidsrymd. I syfte att visa sin suveränitet. Dock blir den tydliga slutsatsen, oaktat orsak, att med en sådan skarp styrkedemonstration, från Azerbajdzjan sida, så har temperaturen rent säkerhetspolitiskt höjts några "grader" i regionen, vilket kan få följdverkningar vidare in i Europa.

Have a good one! // Jägarchefen

Källor

Bloomberg 1(Engelska)
RIA Novosti 1(Ryska)
SIPRI 1 (Engelska)
TASS 1, 2(Engelska)

Tsentr-2015

Sammanfattning

De kommande två veckorna (V537-38), 07-20SEP2015, kommer bedömt innebära en markant förhöjd övningsaktivitet i Sveriges närområde, då både Unionsskölden-2015 och årets strategiska övning, Center-2015, för de ryska väpnande styrkorna genomförs samtidigt. Övningsaktiviteten kommer vara av karaktären reguljär krigföring, med tyngdpunkt på manöverkrigföring, där både mark-, luft- och sjöstridskrafter ur de ryska väpnande styrkorna kommer övas. Beroende på karaktären av övningsverksamheten kan länder angränsande till Ryssland vidta beredskapshöjande åtgärder, utifrån det nu, negativt rådande säkerhetspolitiska läget.

Analys

Rysslands Försvarsminister, Sergej Shoigu, gjorde den 31AUG2015 ett uttalande1 som tyder på att årets strategiska övningen, Center-2015, för de Ryska Väpnande styrkorna, kommer omfatta, både det västra militärdistriktet (MD V) samt det centrala militärdistriktet (MD C). Enligt Shoigu, så skall förberedelserna för övningen genomförts under perioden 24-29AUG2015.

Något exakt datum, förefaller ej vara publicerat för Center-2015, dock är de inkallade reservisterna, som omfattas av Center-2015, enbart inkallad intill den 20SEP2015.2 Ett troligt datum mtp. reservisterna utryckningsdatum blir då att övningen hålls parallellt med "Unionsskölden-2015" d.v.s. 10-16SEP2015, detta skulle ge fyra (4) dagar för demobilisering av reservisterna, vilket är en rimlig tid mtp. vård o.dyl. av materiel. Likväl stärks denna tes av Shoigus uttalande, avseende MD V deltagande i Center-2015.

Vad som är intressant att notera, är de omfattande logistik förberedelserna som genomförts inför årets strategiska övning. Under perioden 24-29AUG2015 genomfördes broläggningsförberedelser dels för fordon dels för järnväg, förberedelser för fordonsmarscher d.v.s. upprättande av trafikplatser o.dyl, fält förråd, fältflygplatser m.m. har förberetts.3

Vad som är mycket intressant kring logistiken, är att man förefaller ska öva förfarandet med underhållstjänst från de statliga reservlagren, Rosrezerv,4 den närmsta svenska jämförelsen hade varit ett utnyttjande av det numera avvecklade svenska civilförsvarets förhandslagringar, i form av olika varor såsom drivmedel, mjöl o.dyl. som fanns intill 1990-talet.

Således finns det i dagsläget bedömt en väl fungerande logistikkedja upprättad för olika former av transporter mellan MD C och MD V och vice versa inför Center-2015. Här skall särskilt beaktas att förbanden inom MD C, ses som Rysslands strategiska reserv,5för att kunna förflyttas till andra militärdistrikt (MD), i händelse av en konflikt. Detta skulle kunna innebära att vi kommer få se övning i förstärkningsåtgärder från MD C till MD V.

Intressant att notera är även den civila administrationens deltagande i den strategiska övningen,6 detta var något som belystes under 2014 av det Ryska Försvarsministeriumet, som en tydlig utvecklingspunkt.7 Något man med denna strategiska övningen förefaller omhänderta, om än på länsnivå, detta tillsammans med utnyttjandet av reservlagren, tyder på att det är en reguljär konflikt mot en annan stat man kommer öva och öva, stora delar av samtliga nivåer i Ryssland, inom ramen för övningen.

Då MD V även kommer omfattas i Center-2015 och det bedömt innebär att Unionsskölden-2015 genomförs som en del i Center-2015, så bör scenariona vara desamma. Övningsscenariot i Unionsskölden är mot en reguljär motståndare, där manöverkrigföring kommer övas.8Vad avser mängden övningsdeltagare är det svårt att spekulera i, Unionsskölden skall enligt uppgift uppgå till cirka 8,000 övningsdeltagare.9 Men troligtvis kommer dessa två (2) övningar, tillsammans bli en av de större Ryska övningarna hitintills i vårt närområde, utifrån det nu rådande säkerhetspolitiska läget. Då t.ex. Zapad-2013, som var den strategiska övningen 2013, bestod av långt fler övningsdeltagare än de första uppgifterna, så är sannolikheten hög, för att så även blir fallet, med denna övning.

Ser man till fjolårets strategiska övning, Vostok-2014, så inleddes denna med en beredskapskontroll,10 för att därefter övergå till den strategiska övningen. Motsvarande koncept skedde även under Zapad-2013, då var det inrikesministeriets förband som omfattades av en beredskapskontroll. Då inga egentliga datum förefaller framkommit för Center-2015, så finns möjligheten att även denna års strategiska övning inleds med en beredskapskontroll, för att därefter övergå till den egentliga övningen.

Utöver det självklara att mark- och luftförband skall ingå i övningen, då MD C ej har några marina förband, så är det intressant att notera, den Kaspiska flottiljen, som tillhör det södra militärdistriktet (MD S), även omfattas av Center-2015.11 Östersjömarinen förbereder sig även för en större övning, i närtid – bedömt inom ramen för Unionsskölden-2015, som bl.a. skall omfatta landstigning.12 Det maritima övningsscenariot förefaller vara likartat för både Östersjömarinen och den Kaspiska flottiljen.

Om förstärkningsåtgärder från MD C till MD V kommer övas, så kan detta bedömt utlösa någon form av motåtgärd antingen av enskilda länder angränsande till Ryssland, likt Litauens beredskapshöjning13under den s.k. "Ryska Adventen", eller inom NATO som försvarsallians, då det säkerhetspolitiska läget ej har stabiliserats mellan Ryssland och Väst.

Slutsatser

Tre generella slutsatser:
  1. Bedömt genomförs Unionsskölden-2015 parallellt eller inom ramen för årets strategiska övning – Center-2015, övningen genomförs bedömt mellan 10-16SEP2015.
  2. Utifrån de tidigare två (2) årens strategiska övningar, så är det troligt att årets strategiska övning inleds med någon form av beredskapskontroll antingen inom MD C, mest troligt, eller inom MD V.
  3. Troligtvis kommer årets strategiska övning, än tydligare än tidigare, vara ett scenario som omfattar en konflikt mellan statliga aktörer, d.v.s. reguljär krigföring, manöverkrigföring kommer troligtvis övas i stor omfattning.
Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

DELFI 1(Engelska)
FOI 1(Svenska)
Jamestown Foundation 1(Engelska)
Krasnaya zvezda 1, 2, 3(Ryska)
Minoborony Rossii 1(Ryska)
RIA Novosti 1, 2, 3(Ryska)
RT 1(Engelska)
Tsentral'nyy Voyenno-Morskoy Portal 1(Ryska)
Tv Zvezda 1(Ryska)

Slutnoter

1RIA Novosti. Komandno-shtabnyye ucheniya "Tsentr-2015" proydut v Rossii v sentyabre. 2015. http://ria.ru/defense_safety/20150831/1218692978.htmlHämtad 2015-09-06
2Tv Zvezda. Tsentr-2015 mobilizoval voronezhtsev. 2015. http://tvzvezda.ru/news/forces/content/201508250915-1hf6.htmHämtad 2015-09-06
4Krasnaya zvezda. Voronin, Nikolay. Ucheniya Tyla Vooruzhonnykh Sil RF. 2015. http://redstar.ru/index.php/news-menu/vesti/tablo-dnya/item/25405-ucheniya-tyla-vooruzhjonnnykh-sil-rfHämtad 2015-09-06
5Hedenskog, Jakob. Pallin Vendil, Carolina (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv – 2013. FOI, 2013, 41.
6Krasnaya zvezda. Tikhonov, Aleksandr. Zotov, Igor. "Tsentr-2015": stepen' gotovnosti. 2015. http://www.redstar.ru/index.php/news-menu/vesti/v-voennyh-okrugah/iz-tsentralnogo-voennogo-okruga/item/25465-tsentr-2015-stepen-gotovnostiHämtad 2015-09-06
7RT. DM Shoigu asks Putin to launch obligatory military training for all Russian governors. 2014. http://www.rt.com/politics/208551-russia-governors-military-training/Hämtad 2015-09-06
8RIA Novosti. Belorussiya i RF provedut ucheniya "Shchit Soyuza-2015" s 10 po 16 sentyabrya. 2015. http://ria.ru/defense_safety/20150616/1072121758.htmlHämtad 2015-09-06
9RIA Novosti. Boleye 8 tysyach voyennykh primut uchastiye v ucheniyakh "Shchit Soyuza-2015". 2015.http://ria.ru/defense_safety/20150826/1208111807.htmlHämtad 2015-09-06
10Jamestown Foundation. McDermott, Roger. Vostok 2014 and Russia’s Hypothetical Enemies (Part One). 2014. http://www.jamestown.org/single/?tx_ttnews%5Btt_news%5D=42859&no_cache=1#.Vew_RmztmkoHämtad 2015-09-06
11Tsentral'nyy Voyenno-Morskoy Portal. Kaspiyskaya flotiliya v khode ucheniy "Tsentr-2015" provedet vysadku morskogo desanta. 2015. http://flot.com/2015/%D0%9A%D0%B0%D1%81%D0%BF%D0%B8%D0%B9%D1%81%D0%BA%D0%B0%D1%8F%D0%A4%D0%BB%D0%BE%D1%82%D0%B8%D0%BB%D0%B8%D1%8F25/Hämtad 2015-09-06
12Minoborony Rossii. Morskiye pekhotintsy Baltiyskogo flota gotovyatsya k zachetnomu ucheniyu po vysadke morskogo desanta. 2015. http://structure.mil.ru/structure/okruga/west/news/more.htm?id=12054963@egNewsHämtad 2015-09-06

13Delfi. Lithuania's standby army units put on higher state of preparedness. 2014. http://en.delfi.lt/lithuania/defence/lithuanias-standby-army-units-put-on-higher-state-of-preparedness.d?id=66617938Hämtad 2015-09-06

Bilhandlare, Sommarstugor och Skärgårdsöar

Reflektion

En av de saker som förefaller dyka upp titt som tätt, när det gäller kalla krigets historia och spionage i Sverige, är historien om det Sovjetiska företaget MATRECO. Svenska Matreco AB grundades 1963, som bilföretag förefaller Matreco ej varit en framgångssaga, utan låga försäljningssiffror kombinerat med förluster förefaller varit ett stående inslag.1

Bild 1. Matrecos spridning i Sverige.
Trots det kom företaget, som hade sitt huvudkontor i Bromma, öppna filialer i bl.a. Gävle, Luleå, Göteborg, Malmö, Lund, Storå och Sundsvall, utöver det kom företaget att etablera ett välutbyggt nät av service- och återförsäljarplatser över hela Sverige.2Här slutar troligtvis likheterna med en ordinarie bilfirma, då service- och återförsäljningsplatserna, men även filialerna, i huvudsak var lokaliserad vid militärstrategiskt känsliga områden samt i anslutning till militära installationer såsom krigsflygbaser, krigsförtöjningsplatser, gemensamma ledningsplatser för totalförsvaret, staber m.m.

I en tid när mobiltelefoni ej fanns, så valde Matreco att upprätta radioanläggningar på dels sitt huvudkontor dels ute vid sina filialer, med det uttalade syftet att man på detta sätt skulle hålla kontakt med varandra.3 Dock utnyttjades denna radiotrafik även till att dirigera inhämtningsresurser inom Sverige, i form av den s.k. TIR lastbilsverksamheten men även inhämtningsverksamhet till havs. Radiotrafiken från Matreco kom även att bli ett problem, för både den civila och militära flygtrafiken.4

Ser man till den bifogade kartan där de gula prickarna är platser som Matreco hade filialer vid, så sammanfaller de med militärstrategiskt känsliga områden och platser där förband, staber m.m. fanns. Ser man till de blåa och orangea, som är återförsäljnings- och serviceställen, så sammanfaller de i de flesta fall med staber, förband, ledningsplatser, krigsflygbaser m.m. Detta går i nutid att klarlägga då hemligstämpeln släppts kring mycket av dessa geografiska platsers militära installationer, med den omfattande avveckling som skedde under 90- och 2000-talet. De svarta prickarna är platser där militär verksamhet i någon form ej gått att klarlägga, men återförsäljnings- och serviceställen fanns. De svarta "stråken" är koncentrationsvägar.

Ett annat intressant fenomen man kan se är hur väl service- och återförsäljningsställena som Matreco hade runt om i Sverige, sammanfaller med de koncentrationsvägarna. Dessa vägar var transportleder som skulle utnyttjas för att smidigt kunna förflytta förband inom Sverige, främst i Nord-Sydlig riktning, dels vid en mobilisering dels under krig. Ur ett inhämtningsperspektiv är dessa punkter väl placerade, dels vid ett skymningsläge då mobilisering påbörjats dels vid krig, för att erhålla information om trupprörelser.

Var nu alla hos Matreco involverade i någon form av underrättelseverksamhet? Mycket tveksamt, däremot medgav både filialernas placering samt service- och återförsäljningsställena en god möjlighet till förflyttning över ytan i Sverige, för de som var involverad i underrättelseverksamhet. Man fick s.a.s. ett giltigt skäl att bege sig till områden som var av vikt för totalförsvaret. Därmed möjliggjordes underrättelseverksamhet i olika former.

Men varför en sådan stor satsning på inhämtningsverksamhet utsprid över hela ytan? Mest troligt var det Sveriges placering under det kalla kriget som avgjorde det hela, för att Sovjetunionen och Warszawapakten skulle kunna påverka framförallt Norge, så krävdes en god uppfattning om vilken verksamhet som kunde tänkas pågå inom Sverige. Då Sovjetunionen och Warszawapakten var beroende av att förhindra styrkeöverskeppning från USA till Europa i händelse av en konflikt, krävdes det att Norge till del eller huvuddel var neutraliserat som ett hot, för att de Sovjetiska flott- och flygstyrkorna skulle kunna påverka USA styrkeöverskeppning. Därav krävdes en omfattande inhämtningsverksamhet, samt förberedelser för att kunna övergå till en illegal inhämtningsverksamhet i händelse av en konflikt mellan Sovjetunionen/Warszawapakten och NATO.

Matrecos verksamhet förefaller i samband med Sovjetunionens kollaps, gått samma öde tillmötes, att säkerhetspolisen under huvuddelen av tiden, hade en uppföljning och relativ god uppfattning om vad verksamheten syftade till och försökte påverka den, vittnar den f.d. chefen för det svenska kontraspionaget, Olof Frånstedt, om.5Huruvida kontraspionaget hade någon insyn i hur verksamheten hade tänkt bedrivas i händelse av ett skymningsläge, finns det inga offentliga uppgifter om, detta kan vi enbart spekulera kring.

I Finland förefaller en liknande debatt som pågick kring Matreco i Sverige under 1970- och 80-talet nu påbörjats i skuggan av den väpnade konflikten i Ukraina. Elisabeth Braw, har skrivit en lång artikel kring detta, i Foreign Affairs, huruvida det nu finns någon substans i de Ryska köpen av främst sommarstugor, privat inköpta, i anslutning till känsliga militära områden, råder det stor oklarhet kring.6

Bild 2. Det transparenta röda området visar Södra Karelen.
Huvuddelen av dessa sommarstugor, förefaller köpts i Södra Karelen och i gränstrakten till Ryssland. Under 2013 var 89% av alla köpen gjorda av Ryska köpare i det området, jämfört med 46% under 2004. Således en dubblering på nästan tio (10) år, den Ryska ekonomiska expansionen hos främst dess medelklass pågick i huvudsak mellan 2004 intill 2013, varav siffrorna kan förklaras, genom det. Teorierna varierar dock kring de ryska inköpen av dessa sommarstugor i allt från legitima köp, till penningtvättför avslutningsvis dolda militära syften.

Bild 3. Geografisk placering av stugor/tomter i Åbo skärgård.
En kanske mer intressant historia är den om ett rysk stött turistföretag, i Finland, som inhandlat tomtmark och stugor, i Åbo skärgård, men även utrangerade örlogsfartyg av den finska Marinen.7 Företaget har sedan det grundades 2007, ständigt gått i förlust, detta har dock ej hindrat inköp. Totalt sett äger man åtta (8) tomter, med stugor, i Åbo skärgård. Varav tre (3) är placerad längs den större inseglingsrännan till Åbo.8

Ser man till Åbo, så är det en för Finland viktig handelshamn, likväl finns det en örlogsbas i Pansio, som ligger vid Åbo,9varpå köpet av två (2) utrangerade örlogsfartyg, med bibehållen originalmålning,10 samt innehavet av tomter längs den större farleden in i Åbo, så kan man lätt få uppfattningen att verksamheten har kopplingar till underrättelseverksamhet, i någon form.

Dock har vi här ett problem, varje sansadunderrättelseorganisation oaktat nation, gör precis som kriminella organisationer, man försöker undvika att spår går att finna till ens egen verksamhet. Varpå man t.ex. utnyttjar skalbolag o.dyl. samt "målvakter" vid inköp. Att man hade svårigheter under tiden för kalla kriget, jmf. med Matreco, med detta, är förståeligt, då Sovjetunionen och Väst var mer eller mindre avskurna varandra. Dock fr.o.m. Sovjetunionens upplösning intill dags datum bör inte detta varit något problem för Rysk underrättelsetjänst att genomföra dolda inköp och transaktioner, som ej går att spåra åter till Ryssland, svårigheter kan dock ha uppstått nu, utifrån konflikten i Ukraina.

Å andra sidan, sett till försiktigheten som Finland dels intog gentemot Sovjetunionen dels haft gentemot Ryssland, så skulle ett sådant agerande med en mycket svag täckhistoria för inköpen av stugor och mark, mycket väl kunna vara gångbart i Finland, utifrån dess historik. På samma sätt som Matreco och liknande händelser, har bemöts med stor skepsis i Sverige, som går att spåra tillbaka till de s.k. ryska "sågfilarna" som reste kring i Sverige, i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, så skulle en svag täckhistoria vara gångbar.

Men ytterst handlar underrättelsetjänsters inhämtning och krigsförberedelser om att säkerställa att dels inhämtningen kan genomföras dels att förberedelser och inhämtning ej upptäcks, varpå täckhistorier för verksamheten som ej går att spåra åter till ursprungssändaren oftast är det man eftersträvar. Således, är troligtvis huvuddelen, av den rapporterade verksamheten i Finland, ej någon form av illegal underrättelseverksamheten, ytterst små delar kan vara det och det är i sådant fall ej någon del som massmedia rapporterat om, men majoriteten av verksamheten har troligtvis ingen anknytning till underrättelseinhämtning.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Arbetarbladet 1(Svenska)
Foreign Affairs 1(Engelska)
Ilta Sonomat 1(Finska)
Iltalehti 1(Finska)
Walther Blaadh. Sovjetisk invasion av Sverige. Lettland: Svenskt Militärhistoriskt Biblioteks Förlag, 2015.
Dragan Jovius. Sovjetspionage i Sverige. Avesta: Eric Jannersten Tryckeri AB, 1978.
Olof Frånstedt, Spionjägaren Del 1. Falun: ICA Bokförlag, 2013.

Slutnoter

1Dragan Jovius. SovjetspionageiSverige. Avesta: Eric Jannersten Tryckeri AB, 1978, 57
2Dragan Jovius. SovjetspionageiSverige. Avesta: Eric Jannersten Tryckeri AB, 1978, 57, 62
Walther Blaadh. Sovjetisk invasion av Sverige. Lettland: Svenskt Militärhistoriskt Biblioteks Förlag, 2015, 140
3Walther Blaadh. SovjetiskinvasionavSverige. Lettland: Svenskt Militärhistoriskt Biblioteks Förlag, 2015, 140
Olof Frånstedt, Spionjägaren Del 1. Falun: ICA Bokförlag, 2013, 83
4Olof Frånstedt, SpionjägarenDel1. Falun: ICA Bokförlag, 2013, 83
5Arbetarbladet. Nilsson, Ulf Ivar. SpionernaiStrömsbro. 2013. http://www.arbetarbladet.se/allmant/spionerna-i-stromsbroHämtad 2015-07-22
6Foreign Affairs. Braw, Elisabeth. BacktotheFinlandStation. 2015.https://www.foreignaffairs.com/articles/finland/2015-06-18/back-finland-stationHämtad 2015-08-22
7Ibid.
8Ilta Sonomat. Beach, Niko. Honkamaa, Antti. Venäläiset ostivat Suomen saaria tärkeältä väylältä. 2014. http://www.iltasanomat.fi/kotimaa/art-1288743085702.htmlHämtad 2015-08-22
9 Foreign Affairs. Braw, Elisabeth. BacktotheFinlandStation. 2015.https://www.foreignaffairs.com/articles/finland/2015-06-18/back-finland-stationHämtad 2015-08-22

10Iltalehti. Tuula, Malin. Varustamovälittiarmeijanaluksetvenäläisfirmalle. 2015. http://www.iltalehti.fi/uutiset/2015020819157278_uu.shtmlHämtad 2015-08-22

One ping only…

Reflektion

Bild 1. Bedömt område för upptäckt av system enligt HS.
Få saker förefaller, "kittla" det mänskliga sinnet, så mycket som undervattensverksamhet, något som nyhetsrapportering kring fyndet, av en rysk ubåt från första världskriget, visar på. En intressant nyhet, inom samma ämnesområde, som dök upp lika snabbt som den försvann, var upptäckten, av vad som förefaller vara ett hydrofonsystem utlagt i Finländsk ekonomisk zon som tidningen Helsingin Sanomat (HS) rapporteradeom den 11JUN2015. Upptäckten genomfördes vid prospektering för utläggning av en telekommunikationskabel.

Sveriges innehav av ett fast hydrofonsystem, SOSUS, (System 4), är sedan tidigare känt och klarlagt av bl.a. programmetReportrarna (50:06), men även Mikael Holmströmi sin bok ”Den dolda alliansen” och även kommenteratav Konteramiral (PA) Göran R. Wallén som var militär expert i den senaste statliga utredningen, SOU2001:85 Perspektiv ubåtsfrågan, rörande ubåtskränkningar av svenskt vatten. Likväl har det förekommit uppgifteratt Finland, samtidigt som Sverige, skall ha erhållit ett liknande system av USA.

Bild 2. Principuppbyggnad av Amerikanska SOSUS systemet.
Värdet av ett SOSUS system, utlagt i Östersjön, har diskuterats flitigt, då det främst är ett system som utnyttjar"ljudtunnlar" som uppstår i de stora haven, därmed även gör att man kan höra ljud, över stora avstånd. Sovjetiskt spionage gjorde även att, SOSUS systemets, verkningsgrad nedgick kraftigt, vilket kom att föranleda en vidareutvecklingav systemet. Denna vidareutveckling blev sensorkedjor som främst kunde detektera undervattensfarkoster i dess omedelbara närhet, således ett liknande system, men mer avancerat, än det, den svenska marinen hade utlagtvid Mälsten, vid tidpunkten för ubåtsjakten i Hårsfjärden 1982.

Ryssland har haft och innehar givetvis liknande system som det amerikanska SOSUS, 2014, kunde man läsa att hydrofonsystem för detektering av under- och övervattensfarkoster skulle placeras ut i Barentshav, som ett led i den Arktiska strategin. Systemet förefaller vara"MGK-608E", detta system förefaller vara anpassat för verkan i anslutning till kust, som längst 200 km ut i havet. Sett till Barents hav och Arktis är detta avstånd förståeligt, då störande istäcken blir mer och mer troligt desto längre ut från kust man kommer, vilket kommer försvåra och i vissa fall omöjliggöra inhämtning med hydrofonsystem.

Finlands utnyttjande av system för detektering av undervattensverksamhet, kommenteradessenast under den rapporterade ubåtsjakten (APR2015), där man från finsk sida, klarlade att man vid samtliga djuprännor som en undervattensfarkost kan tänkas utnyttjas, har system för detektering utplacerad. Den finländska undervattenstopografin, begränsar kraftigt undervattensfarkosters möjligheter till förflyttning, vilket möjliggör utplacering av en sådan sensorkedja d.v.s. det rör ej stora områden.

Huruvida det nu är ett hydrofonsystem, för detektering av bl.a. ubåtar man har funnit, har inte framkommit, men en intressant sak som kan noteras är att själva dragningen av kommunikationskabeln, har fått ändras ett antal gånger innan upptäckten gjordes. Utifrån direktiv av den Finska Försvarsmakten, vilket kan berott på deras egna utlagda system. Detta bör begränsa sannolikheten att det är finska sensorsystem som upptäckts.

Legitimiteten i utplacering av sensorsystem i en annan stats ekonomiska zon kan givetvis även diskuteras, havsrättenstipulerar att en annan stat har rätt att lägga ut undervattensledningar/-rör i en annan stats ekonomiska zon, ett sensorsystem är i princip en ledning, om än att man då kanske ”töjer” på skrivelserna. Utplacering av sensorsystem på internationellt vatten eller i en annan stats ekonomiska zon, blir således fullt tillåtet enligt nu gällande internationell rätt. Så i grunden är den nu över två (2) månader gamla nyheten, i sig inget häpnadsväckande, men vad den, återigen, främst visar på, är att Östersjön i sig, inte är ett så "lugnt" geografiskt område rent säkerhetspolitiskt, som kanske många dels tror dels försöker ge sken av.

Bild 3. Område för Rysk provtursverksamhet med ubåtar.
Båda parter, Ryssland och NATO, i Östersjön har intresse av att utplacera hydrofonsystem för att följa undervattensrörelser. Ser man till de delgivna punkterna, så är placeringen gynnsam för båda parter. Ryssland som ofta genomför provtursverksamhet med nya ubåtar öster om Gotland, kan tänkas vilja ha kännedom om västliga ubåtars rörelser i området samt om någon västlig ubåt är på väg in i Finska viken. NATO å andra sidan kan tänkas vilja ha kännedom om ryska ubåtsrörelser ut ur den Finska viken, samt i Östersjön.

Återigen är detta i sig inget häpnadsväckande, men lägger man samman bilden med dels förhandslagringav försvarsmateriel i de baltiska staterna dels en ökad rysk militarisering av det västra militärdistriktet – från en redan hög nivå skall sägas, så visar detta fynd av ett hydrofonsystem tillsammans med de övriga delarna på en tydlig militarisering av Östersjöregionen som helhet.


Have a good one! // Jägarchefen

Uppbrott?

Sammanfattning

Ryssland befinner sig just nu i en kraftig negativ ekonomisk utveckling som bedömt kommer få inrikespolitiska konsekvenser, troligtvis i form av socioekonomiska spänningar. Detta kommer troligtvis föranleda olika former av åtgärder av de styrande i Ryssland, för att förhindra en kraftigt destabiliserad situation, likt utvecklingen 1992-93 efter Sovjetunionens sönderfall.

Analys

I inlägget, trender och utvecklingar, som skrevs som en bedömning kring utvecklingen 2015, tog jag upp Rysslands ekonomiska utveckling och hur en fortsatt negativ utveckling i ekonomin kunde föranleda ytterligare negativa utvecklingar. Dock var situationen då inlägget skrevs svår att tyda, nu finns tydligare tecken på en tydlig negativ utveckling av Rysslands ekonomi, vilket gör att en analys kring detta kan genomföras.

Anders Åslund, Professor i internationell ekonomi, beskrev i Svenska dagbladet, några av de ekonomiska problem som Ryssland befinner sig i, bl.a. har reallönerna i Ryssland har under det första halvåret 2015, sjunkit med 8,5%. Halveringen av oljepriset, har gjort att, Rysslands export minskat med 29%, importen har även minskat med 39%, för att nämna några problem.1

En avgörande faktor för den Ryska ekonomiska utvecklingen, därmed även dess utveckling i andra riktningar, är således priset på de fossila bränslena.2 Ser man till den negativa säkerhetspolitiska utvecklingen som tydligt utvecklade sig under 2014, så har oljepriset under samma tidsperiod haft en snarlik negativ utveckling.3

Bedömare menar nu på att, utvecklingen av oljepriset kan vara inne i en betydligt mer långvarig negativ utveckling, än vad man tidigare antagit.4 En långvarig negativ utveckling av oljepriset, kan få, långtgående negativa konsekvenser på den totala utvecklingen i Ryssland, då främst en negativ socioekonomisk utveckling med de effekter en sådan utveckling kan ha.5

Den Ryska ekonomen, Vladislav Zhukovsky, gör bedömningen att den Ryska ekonomin just nu befinner sig i ett betydligt sämre tillstånd än vad många tror. Han gör även bedömningen att oljepriset kan sjunka till 25 dollar fatet, likväl att inflationen i Ryssland kan gå upp till 30% och att växelkursen mot dollarn kan komma till 125 rubel för en (1) dollar.6 Detta skulle innebära att den ryska ekonomin skulle hamna i ett fritt fall, eller som han uttrycker det "en perfekt storm" liknande situationen 1992-93.

En begynnande negativ ekonomisk utveckling för de ryska hushållen har även börjat skönjas,7 med en tydlig ökning av fattigdom, ökningen förefaller skett i en lavinartad fart, vilket kan jämföras med utvecklingen som skede vid den ekonomiska kraschen 1998 i Ryssland. Likväl förefaller inte den ryska regeringen vidtagit några konkreta åtgärder mot detta, vilket man genomförde vid den ekonomiska kraschen 2008, för att undvika omfattande social utslagning.8

En annan indikator på att den ekonomiska utvecklingen har börjat slå mot den ordinarie ryska medborgaren, är att snatteriet har ökat i Ryssland. I sig kanske en trivial indikator kan man tycka, men sett till de varor som toppat statistiken, så förefaller det vara, varor som främst indikerar på att man försöker bibehålla en levnadsstandard, som man ej längre kan upprätthålla.9

En annan ekonomisk faktor som visar på att de ryska hushållen har fått en sämre ekonomisk situation är, viljan att genomföra ett bilinköp. Under 2013, uppgav 18-20% av den Ryska befolkningen att de hade planer på detta, under 2014 var siffran nere i 12-14% och för 2015 gör man bedömningen att den nedgått till 8-9%.10Således så förefaller de ryska medborgarnas köpkraft tydligt nedgå.

Den ekonomiska utvecklingen i Rysslands regioner, närmaste jämförelse är län, har även en mycket negativ utvecklingskurva, 40 av Rysslands 85 regioner har skulder som överstiger 60% av dess inkomster, varav tio (10) stycken av dessa 40, närmar sig 100%. Det statliga stödet till regionerna har även fallit markant, 2012 omfattade det stödet 56 miljarder dollar, 2014 hade stödet sjunkit till 28 miljarder dollar.11

Under det första kvartalet av 2015 har även, 26 regioner skurit ned sin budget för utbildning, 21 regioner har skurit ned budgeten för hälso- och sjukvård samt 16 regioner har skurit ned sin budget för socialbidrag.12 Således är det främst välfärdssektorerna i Ryssland som man förefaller skära ned budgeten för, något som redan var tydligt under 2014.

Denna ekonomiska utveckling, exemplifieras även bra av Rysslands Premiärminister, Dmitrij Medvedev, som den 22JUL2015 skall ha påtalat att de städer som i huvudsak, enbart har enindustri, som arbetsgivare är i risk för en ekonomisk kollaps. Totalt finns det 319 sådana städer i Ryssland, en kvarleva sedan Sovjettiden, då man upprättade städer kring en industri. Enbart 79 av dessa 319 städer, anses vara ekonomiskt stabila, totalt bor cirka 14 miljoner människor i denna typ av städer i Ryssland.13

Intäkterna för den federala budgeten förefaller minska med minst 1,6 biljoner rubel för 2016, enligt bedömningar från slutet av Juni 2015.14Rysslands Premiärminister, förefaller även vara mycket tydlig med att den federala budgeten kommer vara hårt ansträngd de närmsta åren, samt inga onödiga utgifter får finnas i budgeten, för att situationen skall kunna hanteras, på ett adekvat sätt.15

Fyra (4) stycken omfall för olika neddragningar av den ryska federala budgeten, förefaller ha tagits fram, för den ryska budgeten intill 2018, dock förefaller inget valts ännu, omfallen är:
  1. En 5% neddragning av budgeten för 2016 skall genomföras, därefter mindre budget nedskärningar intill 2018, vilket skulle undvika att tömma reservfonden.
  2. En neddragning på 1.2 miljarder dollar på 2016 års budget, vilket skulle innebära massiva neddragningar de kommande åren samt tömma reservfonden.
  3. En jämn neddragning mellan 2016-18, som även skulle tömma reservfonden.
  4. Omfattande strukturella reformer, som kommer innebära stora neddragningar i den sociala välfärden.16

Oaktat vilket förslag som väljs så kommer det krävas praktiska åtgärder för minskningarna, för att minska utgifterna har det ryska finansministeriet lagt fram sju (7) stycken praktiska förslag:
  1. Det första förslaget är utvärdera och se vilka effektiviseringar man kan göra av de s.k. slutna statliga programmen.
  2. Det andra förslaget är att slå samman myndigheter, för att därmed rationalisera verksamheten.
  3. Det tredje förslaget är att att genomföra s.k. "outsourcing" d.v.s. myndigheterna vidmakthåller ej vissa egna tjänster utan köper in dessa då de behövs.
  4. Det fjärde förslaget är förändringar i Presidentens s.k. "Maj dekret" från 2012.
  5. Det femte förslaget är begränsningar/reduktioner i utbetalning av socialbidrag.
  6. Det sjätte förslaget är sammanslagningar av skolor och bibliotek men även andra former av inrättningar, för att minska antalet byggnader o.dyl.
  7. Det sjunde förslaget är optimering av skola och hälsovård d.v.s. att anställda arbetar på flera platser, men även reducering av sjukvårdsköer och vistelsetider på sjukhus m.m.17

    Bild 1. Opinionsutveckling i Ryssland.
Då den ekonomiska krisen främst förefaller slå mot den ordinarie Ryska medborgaren kan det vara intressant att se, hur de ser på, utvecklingen i Ryssland. Levada Center, oberoende opinionsinstitut, genomför fortlöpande undersökningar rörande de ryska medborgarnas attityder i olika frågar. Trots den tydligt negativa ekonomiska utvecklingen i Ryssland och för de ryska medborgarna, så förefaller man fortfarande ha ett högt förtroende för den förda politiken.18Detta är i sig en väldigt intressant avvikelse, ekonomin pekar tydligt nedåt, men medborgarna, är mer än nöjda, med situation i Ryssland samt dess ledning och hur utvecklingen i landet går.


Dock förefaller de styrande i Ryssland, insett att situationen, går i en tydligt negativ riktning. Enligt olika uppgifter så har de interna stridigheterna tilltagit bland de styrande i Kreml.19Likväl så förefaller de ledande ryska politikerna vara mycket orolig över utvecklingen som just nu pågår, vilket har uttryckt sig på olika sätt under inledningen av Augusti månad 2015.20

Då den Ryska ekonomin så kraftigt, är avhängt priset på de fossila bränslena, så förefaller något större ekonomiskt uppsving i närtid ej vara troligt för den Ryska ekonomin. Detta kommer troligtvis föranleda ett antal olika möjliga utvecklingslinjer, ingen av de olika utvecklingslinjerna är positiva för varken Ryssland eller dess närområde.

Tre (3) negativa utvecklingslinjer är mer trolig än andra:
  1. Interna oroligheter, den ekonomiska utvecklingen pressar den Ryska befolkningen till en sådan situation att ett kraftigt missnöje uppstår, repressiva åtgärder insätts för att ej skapa ett sönderfall av den Ryska Federationen.
  2. "Palatskupp", de styrande runt Rysslands nuvarande President, positionerar sig runt en ny ledare och genomför en s.k. palatskupp och avsätter Presidenten, utifrån att de ej ”tolererar” den nuvarande utvecklingen.
  3. Externa åtgärder, den ekonomiska utvecklingen pressar Rysslands ledande till ett angrepp mot någon stat i dess närområde, som ett sätt att fokusera befolkningens blickar mot något annat än den faktiska utvecklingen i Ryssland.
Kan då utvecklingen enbart ske i en negativ riktning? Nej givetvis kan utvecklingen även ske i en form av positiv riktning, dock är det nog enbart en stabilisering av Rysslands ekonomi som kan hindra en negativ utveckling. Med stabilisering och positiv riktning, avses här att den negativa utvecklingen av ekonomin bromsas upp, något som just nu ej förefaller troligt.

Inom vilken tidsrymd sker då denna negativa utveckling? Bedömt rör det sig inom de närmsta ett (1) till två (2) åren som vi kommer få se en tydligt destabiliserad intern situation i Ryssland. Det är således inte så att händelseutvecklingen kommer ske över en natt, eller den närmsta veckan, utan en gradvis negativ utveckling, som gradvis kommer ske snabbare och snabbare.

Slutsatser

Tre generella slutsatser kring den ekonomiska utvecklingen och vilka konsekvenser dessa kan få:
  1. Den nuvarande ekonomiska utvecklingen kommer troligtvis orsaka socioekonomiska spänningar i det ryska samhället, som kommer tvinga de styrande i Ryssland att vidta åtgärder.
  2. De socioekonomiska spänningarna kommer föranleda att Ryssland fokuserar mera inåt än utåt d.v.s. huvuddelen av kraften kommer fokuseras på att ej få stora interna oroligheter i Ryssland.
  3. Den interna utvecklingen i Ryssland, utifrån en fortsatt negativ ekonomisk utveckling som orsakar socioekonomiska spänningar, kommer göra den säkerhetspolitiska utvecklingen dels kring Ryssland dels kring Rysslands närområde, än mer svårtydd än vad den redan är.
Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Bloomberg 1, 2(Engelska)
Interfax 1, 2(Ryska)
Levada Center 1 (Ryska)
Radio Free Europe/Radio Liberty 1(Engelska)
RosBiznesKonsalting 1, 2(Ryska)
Rossiyskoye informatsionnoye agentstvo 1(Ryska)
Stratfor 1(Engelska)
SvD 1(Svenska)
The Moscow Times 1, 2, 3, 4, 5(Engelska)
The New York Times 1(Engelska)
The Washington Post 1(Engelska)

Slutnoter

1SvD. Åslund, Anders. Västvärlden bör vänta sig det värsta. http://www.svd.se/vastvarlden-bor-vanta-sig-det-varsta/av/anders-aslundHämtad 2015-08-14
2Bloomberg. Lovasz, Agnes. Andrianova, Anna. Moody’s Says Low Oil Price Here to Stay as Russia Bleeds Capital. 2015. http://www.bloomberg.com/news/articles/2015-07-23/moody-s-says-low-oil-price-here-to-stay-as-russia-bleeds-capital Hämtad 2015-07-24
3The Washington Post. Harlan, Chico. Why the plunge in oil prices might not send gas prices lower. 2015. http://www.washingtonpost.com/blogs/wonkblog/wp/2015/07/23/oil-is-staying-cheap-for-longer-than-anybody-expected/Hämtad 2015-07-24
4Bloomberg. Randall, Tom. Oil Warning: The Crash Could Be the Worst in More Than 45 Years. 2015. http://www.bloomberg.com/news/articles/2015-07-23/oil-warning-crash-could-be-worst-in-more-than-45-yearsHämtad 2015-07-24
5RosBiznesKonsalting. Kalyukov, Yevgeniy. Analitiki predskazali sil'neysheye padeniye tsen na neft' za 30 let. 2015. http://top.rbc.ru/economics/23/07/2015/55b0dfd59a794777887e75acHämtad 2015-07-24
6Rossiyskoye informatsionnoye agentstvo. Prognoz ot Ulyukayeva — ekonomicheskaya "durilka". http://ura.ru/articles/1036265585Hämtad 2015-08-15
7The Moscow Times. Dolgov, Anna. Russian Government Failing to Stem Rising Poverty. 2015. http://www.themoscowtimes.com/business/article/russian-government-failing-to-stem-rising-poverty/525858.htmlHämtad 2015-07-24
8Ibid.
The Moscow Times. Poverty Hits 'Critical' Level – Government. 2015. http://www.themoscowtimes.com/business/article/poverty-hits-critical-level--government/525576.htmlHämtad 2015-07-24
9The Moscow Times. Nechepurenko, Ivan. As Economic Crisis Starts to Bite, Shoplifting Surges in Russia. 2015. http://www.themoscowtimes.com/news/article/as-economic-crisis-starts-to-bite-shoplifting-surges-in-russia/526098.htmlHämtad 2015-07-24
10Rossiyskoye informatsionnoye agentstvo. Prognoz ot Ulyukayeva — ekonomicheskaya "durilka". http://ura.ru/articles/1036265585Hämtad 2015-08-15
11The Moscow Times. d'Amora, Delphine. Debt Crisis Looms as Putin's Pledges Bankrupt Russian Regions. 2015. http://www.themoscowtimes.com/business/article/debt-crisis-looms-as-putins-pledges-bankrupt-russian-regions/525723.htmlHämtad 2015-07-24
12Ibid.
13The Moscow Times. Russian Single-Industry Towns Face Crisis. 2015. http://www.themoscowtimes.com/business/article/russian-single-industry-towns-face-crisis/526024.htmlHämtad 2015-07-24
14Interfax. Dokhody byudzheta v 2016 godu snizyatsya na 1,8 trln. 2015. http://www.interfax.ru/business/449469Hämtad 2015-07-25
15Interfax. Medvedev poprosil podgotovit'sya k dolgomu sokhraneniyu byudzhetnykh ogranicheniy. 2015. http://www.interfax.ru/business/449384Hämtad 2015-07-25
16Stratfor. Budget Debates Reveal Russia's Weakness. 2015. https://www.stratfor.com/analysis/budget-debates-reveal-russias-weaknessHämtad 2015-07-24
17RosBiznesKonsalting. Koptyubenko, Dmitriy. Kak ozdorovit' rossiyskiy byudzhet: sem' glavnykh idey Minfina. 2015. http://top.rbc.ru/economics/10/07/2015/55a00d359a794726f3d3fc26Hämtad 2015-07-25
18Levada-Tsentr. Otsenka polozheniya del v strane. http://www.levada.ru/indeksyHämtad 2015-08-15
19The New York Times. Krastev, Ivan. What the West Gets Wrong About Russia. http://www.nytimes.com/2015/08/13/opinion/what-the-west-gets-wrong-about-russia.htmlHämtad 2015-08-15
20Radio Free Europe/Radio Liberty. Whitmore, Brian. Panic In The Kremlin. http://www.rferl.org/content/panic-in-the-kremlin/27187665.htmlHämtad 2015-08-15


Eskalering eller deeskalering?

Reflektion

Utvisningen av en Rysk diplomat från Sverige, tillsammans med motutvisningen av en Svensk diplomat från Ryssland, förefaller indikera ett lågvattenmärkei de Svensk-Ryska relationerna. Dock är detta i sig inget nytt, de Svensk-Ryska, relationerna kan ses som "frostiga" sedan 2014. Då bl.a. den Ryska Presidentens personliga sändebud, SergejMarkov, menade på att Sverigevar ett av de ledande länderna i Europa, i drivandet av "Ryssfobi".

Skälet till varför dels den Ryska diplomaten dels den Svenska diplomaten har blivit klassificerad som ickeönskvärd i sina respektive länder, har ej framkommit. Att Rysslands agerande främst är ett motsvarpå det Svenska, förefaller vara ett relativt säkert antagande, vad den ryska diplomaten gjort för att utvisas har ej framkommit, men troligtvis rör det sig om spionage, då man valt att ej, delge, anledningen.

Är detta beteende något anmärkningsvärt? Nej egentligen inte, får svaret bli, så här såg det ut under hela det s.k. "kalla kriget". Likväl ser man internationellt efter det kalla kriget så har detta beteende fortgått, dock gör man inte en sådan stor sak av det, som man kunde göra under det kalla kriget. Att man nu väljer att göra en sak av det, kan i sig tyda på en förändring, d.v.s. den säkerhetspolitiska konflikt som uppstått mellan Ryssland och Väst, har tagit steget in i det "diplomatiska rummet".

Vad som dock får ses som anmärkningsvärt, om den ryska diplomaten genomförde underrättelseverksamhet, är att man de facto väljer att utvisa en s.k. "legal" underrättelseofficer. Oftast låter man de genomföra sin verksamhet för att på detta sätt kunna ha överblick och insyn för att dels kunna se inriktning på inhämtning dels kunna avbryta rekryteringar. De tidigare gånger utvisningar har genomförts av legala underrättelseofficerare, har dessa passerat "gränsen, för vad som tolereras, så det måste således vara något mycket känsligt vederbörande genomfört. Självklart kan det röra sig om en markering även, men historiskt har Sverige inte genomfört sådana, varpå sannolikheten får ses som låg för det.

Jamestown Foundation publiceradeden 06AUG2015 intressanta uppgifter kring den diplomatiska utvecklingen i Moskva. Enligt dem så skall ingen representant från den Ryska staten deltagit, vid den avgående Tyska militärattachéns, Brigadgeneral Reiner Schwalb, avtackningsceremoni, han var tillika Doyen, den äldste militärattachén i tjänst samt sammanhållande, för de övriga militärattachéerna i Moskva. Detta skall enligt Jamestown aldrig skett tidigare, inte ens under det kalla krigets mest ansträngda tidpunkter. Här skulle man kunna tro att markeringen slutar, men den pågående tyska militärattachén, Brigadgeneral Gert Gawellek, fick abrupt avslagpå sin ackreditering i Ryssland.

Inleder vid med Rysslands agerande gentemot själva funktionen kring Doyen, är det en tydlig signal mot främst de västliga länderna, likväl får man se det som en diplomatisk eskalering i de mellanstatliga förhållandena mellan Ryssland och de västliga nationerna. Fortsättningen gentemot den pågående tyska militärattachén, kan i sig vara ett svar gentemot Tyskland, som ej tillät ackreditering av en Rysk attaché, eller fortsättning på en inslagen linje, som inledes med markeringen mot Doyen. Ett tredje alternativ kan vara att det är ett ryskt motagerande gentemot NATO beslut om förhandslagring i de östliga NATO länderna.

Har då konflikten mellan Ryssland och Väst övergått till en diplomatiska eskalering? Än är det för tidigt att ge ett definitivt svar på detta, men markeringen gentemot det diplomatiska "protokollet" vad avser Doyen, är om något, en väldigt tydlig markering på att relationerna mellan Ryssland och de Västliga länderna, gått in i ett nytt negativ skede, fortsätter liknande ageranden från Ryssland eller motageranden av väst, så har troligtvis en diplomatisk eskalering skett.

Vad som dock är intressant att notera är att trots en hårdnande militär retorik mellan Ryssland och de Västliga länderna, förefaller för stunden, en form av deeskalering skett i Östersjöregionen. Trots ett antal stora västliga övningar i Östersjöregionen skedde inga motövningar parallellt med dessa, som vi såg under 2014. Därmed inte sagt att Ryssland slutat öva, större övningar skede i andra militärdistrikt (MD), parallellt med dessa övningar.

Likväl genomför NATO en halveringav dess luftstridskrafter, ingående i Baltic AirPolicing. Styrkan är dock dubbelt så stor som den var innan den nu rådande konflikten mellan Ryssland och Väst inledes. Från bl.a. Litauenssida menar man att införandet av andra åtgärder, här får man förutsätta att förhandslagring åsyftas, gör att man ej skall se neddragningen av antalet flygplan som en neddragning av de baltiska staternas säkerhet . Dock är det intressant att notera, kopplat till att inga motövningar genomfördes inom samma geografiska område, vid de större NATO övningarna under våren och sommaren, att man nu de facto genomför en neddragning.

En möjlighet är att de två antagonisterna har lyckats komma överens, kring en form av regelverk, för att undvika incidenter i samband med övningar, vilket skulle kunna vara förklaring till det uteblivna agerandet som visades upp under 2014. Chefen för USA 6. Flotta, Viceamiral James Foggo III, bekräftar att sådana samtal, kring hur de två parterna skall interagera, har ägt rummed Ryssland under Juni månad. Huruvida så är fallet återstår att se, utifrån vilket agerande de båda parterna kommer anta vid övningar.

Avslutningsvis så förefaller vi ha en eskalering i utnyttjandet av diplomatiska medel mellan Ryssland och Väst och vad på ytan ser ut som en deeskalering av de militära medlen mellan Ryssland och Väst, främst i Östersjöregionen. Dock är det för tidigt att säga att endera är säkert, det kan lika väl vara en tillfällig svägning av tyngdpunkter, vad som man dock skall oroa sig för, är om både de diplomatiska och militära medlen samtidigt visar på en eskalering och negativ utveckling.


Have a good one! // Jägarchefen

Snabbinsatsstyrkor

Reflektion

  Bild 1. Övningsområdets geografiska placering.
TASS rapporterade tidigare i veckan, V531, att CSTO, Collective Security TreatyOrganization, snabbinsatsstyrka kommer genomföra en övning i Pskov Oblast, närmare bestämt vid det militära övningsfältet, Strúgi Krásnyye.Snabbinsatsstyrkan består av enheterfrån Ryssland, Vitryssland, Armenien, Kirgizistan, Tadzjikistan och Kazakstan, storleken på förbandet är cirka 20,000 man och grundades 2009. Värt att notera är att övningen genomförs vid samma övningsfält som utnyttjades av 106. Luftlandsättningsdivisionen under sin övning14-17JUL2015.

Snabbinsatsstyrkan består i huvudsak av luftlandsättnings- och specialförband. Styrkan är således en lätt och lufttransportabel enhet, som snabbt kan förflyttas i olika riktningar. Styrkan genomförde under maj månad 2015, i Tadzjikistan , en larmövning, 12-22MAJ2015, med över2,500 man, cirka 20 stridsflygplan och över 200 olika materielslag såsom pansarskyttefordon o.dyl.

Någon specifik tidpunkt för övningen definieras ej i rapporteringen, förutom att den skall genomföras före "Unionsskölden-2015" d.v.s. före 10SEP20151. Erfarenheter från den tidigare, 12-22MAJ2015, genomförda larmövningen, skall även omhändertas under denna övning. Vid Zapad'2013 genomfördeCSTO även en övning med dess snabbinsatsstyrka, vilket kan vara värt att notera i sammanhanget.
  Bild 2. Styrkesammansättning CSTO snabbinsatsstyrka.

Vad som även är intressant att notera, är att NATO, genomförde en övning, 9-19JUN2015, med dess nya snabbinsatsstyrka, Very HighReadiness Joint Task Force, övningengenomfördes i området SwietoszówŻagań i västra Polen. Totalt deltog ca 2,100 soldater och över 300 fordon i övningen, deployeringstiden, var 96 timmar till övningsområdet.

Båda organisationerna, CSTO och NATO, förefaller se framför sig sådana konfliktförlopp som kräver snabba och lätt transportabla enheter. Dock förefaller NATO vara mer i efterhand i upprättande och implementering av ett sådant koncept, kontra vad CSTO förefaller vara i dagsläget. Trots att NATO som organisation tidigare har haft ett snarlikt koncept med NATO Response Force – NRF – som grundades 2003.
Bild 3. Geografisk placering för VJTF övningsområde.

I sig är det inget ovanligt att CSTO snabbinsatsstyrka övar vid Rysslands västra landgräns, detta har genomförts tidigare, dock är det första gången sedan det försämrade säkerhetsläget mellan Ryssland och Väst uppstod. Samt sedan man brutit kommunikationen mellan å ena sidan NATO och å andra sidan CSTO, man väljer att genomföra en övning vid dess västra landgräns.

Jämför man då, deployeringstider, så förefaller CSTO snabbinsatsstyrka vara betydligt snabbare, då t.ex. en luftlandsättningsbataljon transporterades under 48 timmar till Tadzjikistan från Ivanovo under CSTO senaste larmövning 12-22MAJ2015. I sig är sådana jämförelser irrelevanta då en "skarp" situation innebär friktioner o.dyl. som ofta gör att fredstida resultat ej uppnås, men i sammanhanget är det värt att notera.

Vad avser övningsscenario har heller inget framkommit kring den nya övningen, den tidigare övningen var inriktad mot en irreguljär motståndare. Dock utifrån övningsscenariot som "Unionsskölden-2015" har, manöverkrigföring över stor yta, så kan ett scenario som omfattar en reguljär konflikt vara mer trolig, i denna övning med CSTO snabbinsatsstyrka.

Rent tidsmässigt kan övningen som tidigare nämnts ske när som helst intill dess att "Unionsskölden-2015" påbörjas. Men utifrån scenariot i "Unionsskölden-2015", som förefaller vara en reguljär konflikt, finns stora operationella vinster att dra, genom att påbörja CSTO övning strax innan, d.v.s. några dagar innan maximalt en vecka innan "Unionsskölden-2015" påbörjas.

Det scenario man då skulle få, är att en konflikt utbryter, CSTO snabbinsatsstyrka aktiveras och förflyttas till konfliktområdet, övriga manöverförband kraftsamlas därefter till området under tiden som de lätta förbanden fördröjer en framträngande motståndare, slutligen avlöses de lätta förbanden och de tyngre manöverförbanden, påbörjar sin strid. På detta sätt övas en hel funktionskedja, dock är detta ett antagande, hur man skulle kunna öva.

Avslutningsvis så kan den kommande övningen, tydligt påvisa om CSTO kommer fortsätta fungera, främst som en säkerhetsorganisation som förefaller verka i Centralasien med de säkerhetsproblem som finns där. Eller om den även kommer agera tydligare i Centraleuropa, d.v.s. en tyngdpunktsförskjutning, utifrån det nu rådande säkerhetsläget.

Have a good one! // Jägarchefen

Två dygn i Juli

Sammanfattning

Under 36-48 timmar löste delar ur 106. luftlandsättningsdivisionen, i Pskov Oblast, med ett förstärkt luftlandsättningsregemente en komplex stridsuppgift mot en svag motståndare. Stridsuppgiften förefaller varit att dels ta en infallsport samt försvara denna och fördröja en framryckande motståndare i syfte att möjliggöra egen styrketillförsel. Dels nedkämpa för motståndare kritisk infrastruktur i det aktuella området.

Analys

Mellan den 14-17JUL2015 genomförde de ryska luftlandsättningstrupperna (VDV) samt det ryska strategiska transportflyget en större luftlandsättningsövning i Pskov Oblast, västra militärdistriktet (MD V).1 Övningsområdet förefaller varit i dels Pskov Oblast dels Ryazan Oblast,2 varav tyngdpunktsområdet för övningen har varit i Pskov Oblast. Den aktiva fasen av övningen förefaller varit mellan den 16-17JUL2015.3

Ur luftlandsättningstrupperna var det förband ur 106. Luftlandsättningsdivisionen i Tula som deltog i övningen.4Bedömt rör det sig om delar ur 51. och 137. Luftlandsättningsregementet som utgjort stommen i övningen, samt delar ur 731. Ledningsbataljonen, samtliga tre (3) förband ingår i 106. Luftlandsättningsdivisionen.5

   Bild 1. Moment för transportflyg.
Totalt deltog över 20 besättningar ur transportflygregementena vid Taganrog, Tver och Pskov.6 I praktiken innebär det att över 20 IL-76 transportflygplan koncentrerades till luftlandsättningen för de över 2,000 luftlandsättningssoldaterna som deltog i övningen.7Genomförandet av luftlandsättningen förefaller följt klassiskt maner. Formationsflygning har genomförts, med förskjutning i djup och tid, i täten för formationen har man haft väderspaningsflygplan, för att ta in aktuella värden över luftlandsättningsområdet, för att därmed möjliggöra luftlandsättningen.8

Övningsscenariot för transportflyget förefaller varit, inledningsvis koncentrera delar ur tre (3) transportflygregementen till TULA. Därefter har ilastning samt förberedelser för luftlandsättning genomförts. Slutligen har start, formering samt anflygning genomförts mot luftlandsättningsområdet och luftlandsättning genomförts.

Bedömt under 16JUL2015, har över 2,000 luftlandsättningssoldater luftlandsatts med fallskärm i Kislova, Pskov Oblast, luftlandsättningen av hela styrkan, genomfördes under 30 minuter.9 Utöver soldaterna luftlandsattes, även, över 30 tyngre materielslag bl.a. terränghjulingar, och pansarskyttefordon samt olika former av understödsfordon.10

   Bild 2. Övningsområde för luftlandsättningsförbanden.
Efter återsamling av förbandet, genomfördes vattenövergång, bedömt av floden Velikaja, därefter tog luftlandsättningsstyrkorna en flygplats samt en fientlig gruppering nedkämpades, därefter förflyttade sig, bedömt del av förbandet, cirka 100 km i nordlig riktning till övningsfältet Strugi Krasnyye, där rörligt försvar övades. I det övade scenariot, genomfördes detta på djupet av en motståndares territorium där understöd av attackhelikoptrar ej kunde påräknas.11

Vad som även bör noteras är att under samma period, genomförde 1. Flyg- och luftförsvarskommandot (1. FLFK) inom MD V, en större luftstridsövning involverande jakt-, attack- och som tidigare nämnts transportflyg, transport- och attackhelikoptrar ingick även i övningen. Totalt skall man planerat för över 100 flyguppdrag varav 70 skall varit med flygplan och resterande med helikoptrar.12

Under den aktuella övningen förefaller inget markunderstöd av attackflygförband skett till luftlandsättningstrupperna, dock kan sådan rapportering uteblivit, men det övergripande scenariot förefaller trots allt varit att öva utan tillgång till markunderstöd. Varpå 1. FLFK övning, troligtvis har varit inriktad på i huvudsak egna momentövningar, dock kan man övat skydd av transportflyget under anflygningen till luftlandsättningsområdet, vilket bör gå i linje med den övriga graden av relativt hög tillämpning vid luftlandsättningen.

Nedan följer en bedömning av dels hur övningen har genomförts dels vad övningen syftat till. Under den 14JUL2015 har lufttransportkapacitet ombaserats till Tula ur tre (3) transportflygregementen, parallellt med ombaseringen har luftlandsättningstrupperna påbörjat förberedelser för luftlandsättning. Under den 15JUL2015 har fortsatta förberedelser genomförts för luftlandsättning genomförts samt ilastning av materiel, vid Tula.

   Bild 3. Åskådliggörande av övningsmoment.
Under den 16JUL2015, påbörjas anflygning från Tula mot luftlandsättningsområdet, Kislova, i Pskov Oblast. Luftlandsättningen förefaller genomförts fullt tillämpat utan någon form av förhandsomgång, jmf. med engelskans pathfinder, i området bortsett från ordinarie fredsmässiga säkerhetsåtgärder. Över 2,000 man luftlandsätts med fallskärm samt tyngre utrustning inom 30 minuter i området. Därefter genomförs återsamling av förbandet (mom. 1). Bedömt genomförs därefter vattenövergång, av floden Velikaja (mom. 2).

Efter genomförd vattenövergång har förbandet bedömt delats i tre (3) delar/styrkor. En styrka tar och håller en flygplats (mom. 4), bedömt som infallsport för efterkommande förband. En styrka nedkämpar en fientlig gruppering, bedömt ledningsplats motsv. (mom. 5). En större styrka förflyttar sig norrut (mom. 6), i verkligheten till övningsområdet vid Strugi Krasnyye, i syfte att fördröja en framryckande motståndare som har uppgiften att återta den nyss tagna flygplatsen.

Dessa övningsmoment förefaller man genomfört under 36-48 timmar, då förbanden skall varit åter till sina ordinarie grupperingsområden under fredagskvällen, den 17JUL2015. Enbart att lyckas återsamla 2,000 man och därefter påbörja förflyttning av förbandet i ordnade former samt genomföra en vattenövergång, efter genomförd luftlandsättning visar på att luftlandsättningsförbanden, har börjat uppnå en mycket hög förmåga till att lösa uppgifter, dock under låg hotbild förefaller man övat.

Huruvida har man övat en operativ eller strategisk luftlandsättning är svårt att avgöra. Vad som talar för en operativ luftlandsättning är dels hur lång övningen var varade dels utifrån att man var framför helikopterunderstöd. Vad som talar för att man övat en strategisk luftlandsättning är att man tagit en infallsport, flygplatsen, i inledningsskedet av en konflikt, då den förefaller varit oförsvarad eller svagt försvarad. Likväl den bedömda fördröjningsstriden som genomförts norr om den tagna infallsporten, tyder på att man övat på att hålla tagit anfallsmål i syfte att möjliggöra, intransport via luftvägen, av ytterligare förband.

Ser man till operativa luftlandsättningar så förutsätter man att luftlandsättningsförbanden och andra förband sammanstrålar inom 3-6 dygn, det genomförs på ett djup av 150-300 km framför egna förband, för att understödja de egna förbanden i dess anfall, dock är cirka 200 km framför egna förband en mer trolig siffra. Ser man till effektiv stridsradie för ryska attackhelikoptrar så är den cirka 200 km.

Strategisk luftlandsättning genomförs oftast i inledningsskedet av en konflikt, man öppnar en front s.a.s., luftlandsättningsförbandet har en självständig uppgift och man räknar med att egna förband tidigast inom 5-7 dygn eller längre sammanstrålar. Oftast genomförs luftlandsättning med ett regemente och resterande del flygs in.

En avgörande faktor kan vara tagandet av flygplatsen, då flygplatser oftast av en försvarare bedöms som en infallsport och därmed viktig att försvara, så indikerar övningen i sig att man övat på att ta en flygplats där inga försvarsförberedelser är genomförda d.v.s. innan en konflikt utbrutit. Den efterföljande fördröjningsstriden tyder även på att spelet i övningen varit i inledningsskedet av en konflikt, då den spelade motståndaren befinner sig i en efterhandssituation och påbörjar framryckning mot flygplatsen, dock förefaller det vara en svag motståndare, inga eller få pansarskyttefordon och stridsvagnar, utifrån den begränsade mängd pansarskyttefordon som luftlandsattes.

En annan intressant faktor att notera är att luftlandsättningsförbanden, under de senaste 12 månaderna, ofta övat på att just ta infallsportar i form av flygplatser o.dyl. samt nedkämpa högvärdiga mål. Således ligger man helt i linje med hur luftlandsättningsförbanden var tänkt att agera under Sovjetunionens tid.

Slutsatser

Tre generella slutsatser av den genomförda övningen:
  1. Bedömt var det en strategisk luftlandsättning som övades dels utifrån avstånd ej möjlighet till helikopterunderstöd dels utifrån tagandet av en infallsport som syftar till att möjliggöra ytterligare intransport av egna förband, samt fördröjningsstriden mot en framryckande motståndare, bedömt mot flygplatsen.
  2. Luftlandsättningsförbanden förefaller uppnått en hög till mycket hög förmåga till lösande av komplexa uppgifter, dock förefaller det i dagsläget vara mot en svag motståndare d.v.s. en motståndare som ej genomfört försvarsförberedelser och ej har tillgång till tyngre utrustning, större enheter av pansarskyttefordon och/eller stridsvagnar, i stridsförloppen. I sig är detta i linje med utnyttjande av lätta förband, de skall ej stöta på tyngre mekaniserade förband, då de löser sina uppgifter.
  3. Luftlandsättningsförbanden förefaller ha en tydligt profilerad uppgift att ta infallsportar utifrån den stora mängd övningar de senaste 12 månaderna, där just denna typ av strid har övats, både under barmarks- och vinterförhållanden.
Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

RIA Novosti 1(Ryska)
Ryska Försvarsministeriumet 1, 2, 3. 4
Sputnik 1(Engelska)
Teleradiokompaniya Zvezda 1, 2(Ryska)
Warfare.be 1(Engelska)

Slutnoter

1Sputnik. Thousands of Paratroopers, ATVs Land During Airborne Drills in West Russia. 2015. http://sputniknews.com/military/20150718/1024776279.htmlHämtad 2015-07-20
2RIA Novosti. Boleye 2 tysyach desantnikov provedut ucheniya v tsentre Rossii. 2015. http://ria.ru/defense_safety/20150716/1132110870.htmlHämtad 2015-07-20
3Ibid.
4Minoborony Rossii. V khode ucheniya s Tul'skim soyedineniyem VDV budet desantirovano boleye 2000 voyennosluzhashchikh. 2015. http://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12045470@egNewsHämtad 2015-07-20
5Warfare.be. Airborne Troops (VDV). 2015. http://warfare.be/db/catid/239/linkid/2241/Hämtad 2015-07-20
6Minoborony Rossii. Boleye 20 ekipazhey VTA zadeystvovany v masshtabnykh ucheniyakh VDV. 2015. http://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12045476@egNewsHämtad 2015-07-20
7Minoborony Rossii. V khode ucheniya s soyedineniyem VDV vpervyye byli desantirovany kvadrotsikly. 2015. http://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12045558@egNewsHämtad 2015-07-20
8Minoborony Rossii. Boleye 20 ekipazhey VTA zadeystvovany v masshtabnykh ucheniyakh VDV. 2015. http://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12045476@egNewsHämtad 2015-07-20
9Teleradiokompaniya Zvezda. Tul'skiye voyennyye vpervyye desantirovali kvadrotsikly. 2015. http://tvzvezda.ru/news/forces/content/201507180453-a6fz.htmHämtad 2015-07-20
10Ibid.
Teleradiokompaniya Zvezda. Manevrennuyu oboronu otrabatyvayut desantniki pod Pskovom. 2015. http://tvzvezda.ru/news/forces/content/201507161219-ty2o.htmHämtad 2015-07-20
11Minoborony Rossii. V khode ucheniya s soyedineniyem VDV vpervyye byli desantirovany kvadrotsikly. 2015. http://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12045558@egNewsHämtad 2015-07-20

12Minoborony Rossii. V aviachastyakh Zapadnogo voyennogo okruga nachalis' komandirskiye polety. 2015. http://structure.mil.ru/structure/okruga/west/news/more.htm?id=12045324@egNewsHämtad 2015-07-20

Motstånd på ockuperat område

Reflektion

Allmänt.I det århundrade vi i dag lever i, har under dess första decennium visat exempel på olika former av motstånd som kan påminnaom motståndsrörelser. Dess verksamhet kontra dåtidens visar på två (2) historiska faktum. Alla former av ockupation av en stats territorium kommer mötas med någon form av motstånd, väpnateller ickeväpnat, och den ockuperande staten kommer bekämpa detta motstånd.

Den rörelse som motsätter sig ockupationen, väpnat eller ickeväpnat, är vad som benämns motståndsrörelse, denna kan uppstå spontant eller redan i fred vara organiseradför att påbörja sin verksamhet då en ockupation sker.1Nu skall man ej förledas att tro att en motståndsrörelse, går att likna med en folkrörelse, som varje vecka vid samma klockslag genomför demonstrationer för en sak. En ockupationsmakt kommer på alla sätt och viss försöka bekämpa alla former av motstånd mot dess ockupation.

För att en motståndsrörelse skall kunna verka effektivt, så krävs dels en legitimitet för den dels en centraliseradledning. Vad avser legitimitet så skall den vara underordnad den regering som styrde landet innan ockupationen skede, detta innebär då i förlängningen att de är den ursprungligt styrande maktens "verktyg" inom det ockuperade området.2Det innebär även att alla former av aktioner har en legitim förankring och ej är verk av enskilda intressen. En nationell centraliserad ledning, krävs för att kunna samordna resurserna3 i en vald riktning, för att därmed, mest effektivt, kunna påverka en ockupationsmakt. Sprida aktioner i olika riktningar, ger ytterst lite effekt och kan i slutändan vara destruktiva både för motståndsviljan men även motståndsrörelsen.

Det säger sig själv, att en motståndsrörelse som förbereds innan en konflikt, fungerar bättre, än en som måste påbörja sitt arbeta och organisera sig under de förhållanden som råder vid en ockupation. Detta var en av de slutsatser som drogs efter andra världskrigets, VK II, slut. Likväl varför de flesta västliga länder redan efter krigsslutet, påbörjade en organisering av motståndsrörelser.4 En organiserad motståndsrörelse går igenom tre (3) faser, förberedelser ifred, genomförandevid ockupationoch demobilisering vidbefrielse.

   Bild 1. Bärande pelare för en motståndsrörelse.
Som tidigare nämnts, så är det ett historiskt faktum att motstånd kommer uppstå av en befolkning mot en ockupationsmakt. I alla former av samhällen finns det vapen, varpå en väpnad kampmot en ockupationsmakt, kan förutsättas ske, likaväl som en ickeväpnad kamp kan förutsättas ske, av de som ej har tillgång till vapen. Detta förefaller man tagit fasta på i den, nedlagda organiserade motståndsrörelsen. Den var organiserad utifrån tre (3) områden, väpnat motstånd, underrättelseinhämtning och flykthjälp samt ickeväpnatmotstånd – psykologisk krigföring.5 Fördelarna med denna form av organisationsstruktur, är att samtliga områden täcks in för en kamp mot en ockupationsmakt, likväl finns en möjlighet att genom en centraliserad ledning, kunna fokusera de olika metoderna i rätt riktning, för att därmed uppnå största möjliga effekt, mot ockupationsmakten.

Förberedelser.För att en motståndsrörelse skall vara effektiv krävs förberedelser i fred, detta var den största lärdomen efter VK II, då oerhört mycket tid var tvungen att avsättas till uppbyggnad av grupper, sambandsvägar osv. för verksamheten, något man i en modern konflikt ej har tid till uppbyggnad för. Således sambandsvägar, ledningsförhållande o.dyl. måste redan i fred förberedas, för att effektivt möjliggöra en motståndsrörelse.

Den tidigare organiserade motståndsrörelsen i Sverige, som lades ned i mitten av 2000-talet6, förefaller varit organiserad utifrån ett underordnande till NATO centrala ledning av motståndsrörelser, dock med nationella förbehåll och ledning av verksamheten.7 Längst upp i organisationsträdet hade man SHAPE, Supreme Headquarters Allied PowersEurope, därunder ACC, Allied CoordinationCommittee, därunder nationell ledning, därefter regional ledning och avslutningsvis motståndsgrupperna.8 Det är således ett väldigt kort organisationsträd, med de fördelar och nackdelar detta medför.

Bild 2. Exempel på organisationsstruktur i Sverige enl, Reinhold Gejer. 
Organisationen i Sverige förefaller varit organiserad med en nationell ledning, dels en på plats i Sverige dels en i utlandet beredd att överta ledningen,9 därefter under denna ledning fanns ett flertal regionala ledare, under de regionala ledarna fanns därefter motståndsgrupper. Denna organisationsstruktur efterliknar i mångt den struktur som den organiserade brittiska motståndsrörelsen, "Auxiliary Units", var uppbyggd efter.10Fördelarna med denna form av organisationsstruktur är givetvis sekretessen man kan uppnå med den, så länge inte den nationella ledningen antingen blir infiltrerad eller dess uppgifter faller i ockupationsmaktens ägo.

Rekryteringen av medlemmar till organisationen förefaller genomförts i tre (3) stadier. Inledningsvis så har celledaren eller den regionala ledaren fattat intresse för en lämplig individ, diskreta förfrågningar om individen genomfördes även i detta stadiet. Passerade individen den inledande kontrollen så genomförde däreftersäkerhetspolisen en kontroll av individen. Passerade individen även denna kontroll så närmade sig slutligen celledaren eller den regionala ledaren individen för rekrytering.11Hur stora motståndscellerna, i Sverige, skulle vara framgår inte i någon dokumentation, men en rimlig förutsättning är att man även här, tittat på den brittiska uppbyggnaden, som bestod av sexmanna celler.12

Ser man till den tidigare svenska organisationsmodellen, så var cellerna kaderorganiserade, d.v.s. ledningen för den fanns men inte motståndsmännen, dessa förutsatte man skulle kunna värvas i händelse av en ockupation, troligtvis en helt korrekt analys.13Fördelarna med denna fredsmässiga uppbyggnad av motståndsrörelsen, är tydlig. En ledning finns, för att kunna ta vid i händelse av ockupation, organisationen är inte stor i fred, vilket minskar riskerna för röjande av hemliga uppgifter m.m. Grunden var oftast att en ledare fanns samt en signalist eller signalister, då dessa var de som tog tid att utbilda.14

Förberedelser i fred innebär även rekognosering för uppgifter man kan tänkas lösas i händelse av ockupation. Förberedelser innebär även t.ex. att lokalisera platser som motståndscellen kan utnyttja för återhämtning, mottagande av materiel, döljande av materiel m.m. faktorerna är är många, men måste tas hänsyn till och förberedas för.15 Har man förberett dessa faktorer i fred, kommer verksamheten i händelse av ockupation underlättas oerhört, likväl minskas risktagningar för de som ingår i motståndsrörelsen.

En viktig del i förberedelser kommer även vara, hur man på ett säkert sätt skall kunna förmedla meddelanden inom ockuperat område, s.k. kurirverksamhet, då dels olika former av sambandsmedel mest troligt avlyssnas dels mycket väl kan vara utslagna p.g.a. kriget. Meddelanden måste komma fram till celledare, som kan vidarebefordra information med hjälp av signalisten. All denna information sammanställs sedan till planer, på lokal, regional och nationell nivå.16

Genomförande.Inledningsvis så bör det belysas att alla former av motståndsarbete, väpnat eller ickeväpnat, är förenat med livsfara för de som deltar i kampen mot en ockupationsmakt. Trots att embryot till en motståndsrörelse skulle organiseras redan i fredstid, kommer den till huvudsak ej kunna skrida till verket omedelbart efter en ockupation, en folklig vilja till motstånd samt acceptans till motståndet måste först finnas. Denna vilja och acceptans kommer troligtvis ej infinna sig omedelbart efter en ockupation, då befolkningen troligtvis befinner sig i ett trauma fortfarande.17

Den del av motståndsrörelsen som däremot omedelbart kan och måste träda i verket, så fort en ockupation skett, är motståndsrörelsens underrättelsebetonade gren.18 Detta är av vikt, om det enbart rör sig om en begränsad del av landet som blivit ockuperad eller stora delar, att man omedelbart och kontinuerligt får information rörande förhållandena inom det ockuperade området. Detta omfattar dels rena militära förhållanden såsom vilken typ av förband, hur mycket förband som motståndaren har inom området m.m. Dels de civila förhållandena inom det ockuperade området, hur behandlas de, vilka restriktioner har införts m.m. Inom ramen för denna verksamhet ryms även s.k. flykthjälp. Detta innebär att man förflyttar individer som av olika skäl och anledningar ej kan finnas kvar inom det ockuperade området m.h.t. deras egen säkerhet.19

Det ickeväpnade motståndet, är troligtvis det första motståndet som kommer påbörjas efter traumat av en ockupation lagt sig. Spektret som ickeväpnat motstånd rör sig mellan, är stort, det kan vara strejker, arbetsmaskning, illegal press, olika former av demonstrationer o.dyl.20 Troligtvis det första som kommer påbörjas vid ickeväpnat motstånd, är olika former av illegal press, då en motståndare kommer censurera och begränsa en befolknings förmåga att få ta del av oberoende nyheter, så kommer behovet vara stort kring just illegal press. Dock visar historien att de som är involverad i just denna form av verksamhet var de som fick högst förluster och flest gripna. Dock är den illegala pressen oerhört viktig, främst för att förmedla oberoende nyheter, höja moralen hos den egna befolkningen och förbereda den för fortsatt motstånd.21 Arbetsmaskning är en annan form som är mycket svår att bevisa även för en motståndare, det kan vara att man gör allt efter ett regelverk, eller reparation av utrustning tar längre tid än nödvändigt osv.

Det väpnade motståndet, bygger främst på två (2) grundprinciper, alla aktioner måste stödja den totala ansträngningen22samt motståndscellen på plats avgör om aktionen är möjlig att genomföra eller ej m.h.t. de faktiska förhållandenasom råder.23 Vad avser den totalaansträngningen, så måste man ofta se det långsiktigt, t.ex. vad händer om man förstör en bro, kortsiktigt så hindras motståndarens verksamhet. Men långsiktigt kan man kanske själv behöva använda den vid en motoffensiv, likväl vad händer om man förstör en fabrik som motståndaren utnyttjar, som kanske behövs den dag landet ej längre är ockuperat. Likväl vilka repressalier mot civilbefolkningen kan man påräkna för aktionen, är de värt det eller ej, dessa frågor och flera måste man alltid ta i beaktande. Vad avser faktiska förhållanden, så kan inte en ledning, i värsta fall flera hundra mil ifrån, motståndscellen, diktera vad som kan göras eller ej, uppdragstaktik måste råda.

Alla former av motstånd, kommer kräva stöd, oaktat hur mycket förberedelser man genomfört i fredstid, så kommer alltid någon form av extern part vara tvungen att stödja motståndet. Det kan bl.a. vara finansiellt, materiellt, personellt stöd men även andra former av stöd som krävs och kommer krävas för att hålla motståndsrörelsen aktiv. Ser man till det ickeväpnade motståndet som t.ex. skedde i de forna Sovjetiska satellitstaterna, så var de avhängt illegalt västligt stöd i olika former. En modern motståndsrörelse kommer även kräva stöd av en extern eller externa parter i händelse av en ockupation.

Demobilisering.En särskild faktor som måste beaktas, är demobilisering av motståndsrörelsen, då ockupationen väl är över. I praktiken innebär detta att samtliga utrustning tas in av den styrande makten i nationen. Likväl kommer det krävas en väl fungerande organisation, som tar vid och upprätthåller lag och ordning, så fort det ockuperade området har blivit befriat, likt de norska polistrupperna vid Norges befrielse.

Framtid.Ovanstående text beskriver mycket kring hur planeringen troligtvis var upplagd under det kalla kriget, i några tidigare inlägg på denna blogg, har motståndskamp beskrivits, finns det då fortfarande ett behov, då man trots allt under inledningen av 2000-talet valde att avveckla den organiserade motståndsrörelsen?

Självklart finns ett behov av en organiserad motståndsrörelse, ser vi till Sveriges geografiska storlek, kontra mängden militära förband, så kommer ett behov finnas. Om ett väpnat angrepp mot Sverige skulle inträffa med en efterföljande ockupation av delar av vårt territorium, så kommer med hög sannolikhet delar av befolkningen inom det ockuperade området efter ett tag, påbörja en kamp mot ockupationsmakten.

För att detta dels skall vara meningsfyllt dels vara framgångsrikt krävs det en organisation som kan utgöra ledningen för denna motståndskamp. Motståndskampen kommer vara tvungen att vara väpnad och ickeväpnad, för att effektivt kunna påverka en ockupationsmakt, sett till den totala krigsansträngningen. Men hur och var skall en sådan ny motståndsrörelse börja?

Ser man till organisation, så är den gamla organisationsstrukturen i mångt mycket duglig, dock krävs troligtvis en något större organisation m.h.t. dagens snabba krigsförlopp. Vad man bör fundera på är även, huruvida organisationen skall ha tillgång till vapen och sprängmedel över tiden. Den gamla organisationen, skall enligt de i texten utnyttjade källorna, ej haft tillgång till vapen utan dessa skulle tillföras i ett skede då en konflikt var trolig, sprängmedel fanns däremot att tillgå över tiden. Ser man till dagens konfliktförlopp, med den snabbhet dessa har, så bör vapen förhandslagras i ett mycket tidigt skede hos organisationerna. Detta utifrån det faktum att åtminstone militära vapen kommer vara svåra att få tag i m.t.p. den förbandsavveckling som skett sedan det kalla kriget.

Bild 3. Tre militärstrategiskt viktiga områden.
Rent geografiskt vart bör man börja? Ser man till vårt territorium så finns det tre (3) militärgeografiska/-strategiska områden där en motståndsrörelse bör organiseras, då dessa områden är intressanta för båda parter i vårt närområde. Detta är Gotland, Östersjöutloppet samt Nordkalotten. Dessa tre områden bör inledningsvis prioriteras, därefter kommer storstadsregionerna, Stockholm, Malmö och Göteborg.

Ser man då till uppgifter, bör en renodlad fokusering på inhämtning ske inledningsvis, för att kunna förmedla information rörande militära och civila förhållanden, inom de geografiska områdena. Därefter, då ett sådant system är uppbyggt, kan utbildning påbörjas i väpnat och ickeväpnat motstånd. Ett särskilt fokusområde bör vara till- och utförsel av dels materiel dels personal vad avser Gotland. Slutligen tas ett helhetsgrepp kring den totala verksamheten.

Organisatoriskt bör en ny motståndsrörelse sortera under Försvarsmakten och mer precist underrättelsetjänsten, då den i hög grad troligtvis kommer ha en hög grad av betoning på underrättelseverksamhet en stor del av tiden. Likväl finns det stora vinster med det tidigare arrangemanget med en form av civil kommitté som styr verksamheten, för att dels förankra den rent folkligt dels rent demokratiskt förankra den i samhället.

Tre generella slutsatser avseende ovanstående resonemang:

  1. Ur svenska förhållanden kan en motståndsrörelse som bedriver dels väpnat motstånd dels ickeväpnat motstånd, i händelse av en ockupation, vara ett mycket effektivt medel, för att dels fortsätta kampen dels fortfarande hävda svenskt territorium. Vår geografiska utformning lämpar sig mycket väl för olika former av motstånd mot en ockupationsmakt.
  2. En modern motståndsrörelse bör i en högre utsträckning vara mer förberedd på att påbörja sin verksamhet än den tidigare var, då dagens moderna krigsförlopp är markant snabbare än dåtidens. Vilket troligtvis kommer ställa högre krav på en mer utbyggd organisation dels personellt dels materiellt. Förberedelser bör även vara genomförda mot troliga allierade i händelse av en krigssituation.
  3. En ny organiserad motståndsrörelse måste ha en god folklig och demokratisk förankring, då den i praktiken likt tidigare, kommer vara en dold organisation, med begränsad insyn, där både kunskap och praktisk förmåga kommer finnas till dold kamp. Härvid krävs ett noggrant urval av personer.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

DN 1(Svenska)
Nationalencyklopedin 1(Svenska)
Sunday Express 1(Engelska)

Frånstedt, Olof. Spionjägaren SÄPO, IB och Palme. Falun: ICA Bokförlag, 2014.
Ganser, Daniel. NATO's Secret Armies. Ebok. New York: Frank Cass, 2005.
Holmström, Mikael. Den dolda alliansen. Stockholm: Atlantis, 2011.
Palm, Thede. Motstånd och motståndsrörelser. Stockholm: Militärhistoriska Förlaget, 1988.
Warwicker, John. Churchill's Underground Army. Ebok. Yorkshire: Frotline Books, 2008.

Slutnoter

1Nationalencyklopedin. Motståndsrörelse. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/motståndsrörelseHämtad 2015-07-11
2Palm, Thede. Motstånd och motståndsrörelser. Stockholm: Militärhistoriska Förlaget, 1988, 11, 13.
3Ibid.
Holmström, Mikael. Den dolda alliansen. Stockholm: Atlantis, 2011, 391.
4Ganser, Daniel. NATO's Secret Armies. Ebok. New York: Frank Cass, 2005, xi.
5Dagens Nyheter. Kanger, Thomas. Hedin, Oscar. Erlanders hemliga gerilla. I ett ockuperat Sverige skulle det nationella motståndet ledas från Äppelbo skola i Dalarna. 1998. http://www.dn.se/arkiv/lordag-sondag/erlanders-hemliga-gerilla-i-ett-ockuperat-sverige-skulle-det-nationellaHämtad 2015-07-11
6Holmström, Mikael. Den dolda alliansen. Stockholm: Atlantis, 2011, 418.
7Ibid, 394,401.
8Dagens Nyheter. Kanger, Thomas. Hedin, Oscar. Erlanders hemliga gerilla. I ett ockuperat Sverige skulle det nationella motståndet ledas från Äppelbo skola i Dalarna. 1998. http://www.dn.se/arkiv/lordag-sondag/erlanders-hemliga-gerilla-i-ett-ockuperat-sverige-skulle-det-nationellaHämtad 2015-07-11
Holmström, Mikael. Den dolda alliansen. Stockholm: Atlantis, 2011, 394, 401, 411.
Ganser, Daniel. NATO's Secret Armies. Ebok. New York: Frank Cass, 2005, 1.
9Holmström, Mikael. Den dolda alliansen. Stockholm: Atlantis, 2011, 397, 413.
10Warwicker, John. Churchill's Underground Army. Ebok. Yorkshire: Frotline Books, 2008, Pos 670 (Kindle).
11Dagens Nyheter. Kanger, Thomas. Hedin, Oscar. Erlanders hemliga gerilla. I ett ockuperat Sverige skulle det nationella motståndet ledas från Äppelbo skola i Dalarna. 1998. http://www.dn.se/arkiv/lordag-sondag/erlanders-hemliga-gerilla-i-ett-ockuperat-sverige-skulle-det-nationellaHämtad 2015-07-11
Frånstedt, Olof. Spionjägaren SÄPO, IB och Palme Del 2. Falun: ICA Bokförlag, 2014, 265.
12Sunday Express. Lee, Adrian. Winston Churchill's specially trained resistance fighters were prepared for Nazi invasion. 2013. http://www.express.co.uk/news/uk/437795/Winston-Churchill-s-specially-trained-resistance-fighters-were-prepared-for-Nazi-invasionHämtad 2015-07-12
13Holmström, Mikael. Den dolda alliansen. Stockholm: Atlantis, 2011, 415.
14Ibid, 411.
15Dagens Nyheter. Kanger, Thomas. Hedin, Oscar. Erlanders hemliga gerilla. I ett ockuperat Sverige skulle det nationella motståndet ledas från Äppelbo skola i Dalarna. 1998. http://www.dn.se/arkiv/lordag-sondag/erlanders-hemliga-gerilla-i-ett-ockuperat-sverige-skulle-det-nationellaHämtad 2015-07-11
16Palm, Thede. Motstånd och motståndsrörelser. Stockholm: Militärhistoriska Förlaget, 1988, 19,21.
17Ibid, 88-89.
18Ibid, 28, 33.
19Ibid, 48.
20Ibid, 106.
21Ibid, 89,92.
22Ibid, 62, 72.

23Ibid, 95.

Prolog till "Unionsskölden-2015"

Sammanfattning

Den troligtvis viktigaste övningen under 2015, inom det västra militärdistriktet, MD V, samt den s.k. "baltiska operationsriktningen" kommer vara övningen "Unionsskölden-2015". Övningen kommer omfatta Mark-, Luft- och Sjöstridsförband. Bedömt kommer kombinerade operationer att genomföras under övningen, likväl kommer övningen vara inriktad på högintensiv strid mot en högteknologisk motståndare. Övningen kommer i huvudsak genomföras i västra Ryssland samt i södra Östersjön.

Analys

Årets stora, samt viktigaste, övning för det västra militärdistriktet (MD V)1 och de vitryska väpnade styrkorna2, kommer vara övningen "Unionsskölden-2015". Övningen kommer genomförs mellan den 10-16SEP2015.3 Övade förband förefaller dels vara förband ur MD V dels vara Vitryska förband ur den gemensamma Rysk-Vitryska stridsgruppen, som finns inom ramen för unionsavtalet mellan de två staterna.

Övningen i sig kommer genomföras på Ryskt territorium enligt nu delgivna uppgifter, övningsledare kommer dels vara chefen för MD V dels den Vitryska Generalstabschefen, Oleg Belokonev.4Planeringen inför övningen förefaller genomförts en längre tid, en stabstjänstövning med dels stabspersonal ur MD V dels från Vitryssland, genomfördes under mars månad 2015, inför övningen.5

Övningsscenariot för markstridskrafterna förefaller vara manöverkrigföringmed stor operativ bredd och djup. Därtill skall man även öka förmågan i interoperabilitet på stabsnivå i olika förbandsnivåer samt öka förmåga i utnyttjande av avancerade ledningsstödsystem. Enligt de delgivna uppgifterna skall övningen vara av defensiv karaktär.6 Övningen skall även vara uppdelad i två (2) skeden under den givna tidsperioden.7Den nämnda skedes indelningen faller inom ramen för de tidigare större övningarna, där de inledande 3-4 dagarna normalt utnyttjats till momentövningar och de avslutande dagarna, är en tillämpad del, där övningsmomenten vävs samman till ett operativt genomförande.

Vad man bör notera är att man kommer genomföra en övning i manöverkrigföring, detta i sig indikerar att den spelade motståndaren är en reguljär motståndare och enstat ellersammanslutning av stater. Huruvida övningen är av offensiv eller defensiv karaktär, blir svårt att utröna, då själva essensen i manöverkrigföring bygger på rörlighet. Härvid bygger stridsteknik och taktik på eldoch rörelse både i försvar och anfall.

Under KV I 2015, har Vitryska stabsofficerare utbildats i St Petersburg, MD V, i bl.a. ledningsmetodik samt ledningssystem.8 Vitryska generalstabsofficerare deltog även vid den stora beredskapskontrollen den 16-21MAR2015.9 Varpå en tydlig utbildningsplan måste ha tagits fram, där man troligtvis under "Unionsskölden-2015" kommer validera de inhämtade kunskaperna.

Därför är det särskilt intressant att man dels förefaller ta interoperabiliteten längre dels nått längre hos markstridsförbanden, än vad man gjort hos luftstridskrafterna. För luftstridskrafterna finns ett formellt avtal mellan de två staterna att samordna luftförsvaret, dock förefaller man enligt öppna uppgifterna ej kommit så långt i det samarbetet.

Huruvida de vitryska förbanden de facto kommer klara av manöverkrigföring, kan diskuteras, då deras stridsvärde av bl.a. IISS och andra bedömare, bedömts till lågt, dels rent utbildningsmässigt dels materiellt.10 Dock förefaller Vitrysslands President, Aleksandr Lukasjenko, beordrat ett moderniseringsprogram av de vitryska stridskrafternas vapenarsenal under hösten 2014.11 Huruvida det även omfattar stridsvärdeshöjande åtgärder av de Vitryska förbanden är oklart.

        Bild 1. Vitrysslands försvarsbudget 100 miljoner USD (USD 2011 års värde).
Troligtvis kommer det vitryska deltagandet vara snarlikt det, deltagande, de hade i övning Zapad'2013. En kombination av de prioriterade mekaniserade förbanden samt deras specialförbandssystem. Specialförbandssystemet är en form av hybrid mellan de ryska luftlandsättningsförband samt dess specialförband.12Under Zapad'2013, deltog, 11. Mekaniserade brigaden, ur specialförbandssystemet deltog 103. Mobila brigaden, 38. Mobila brigaden samt 350. Mobila bataljonen.13 Dock är detta ett antagande utifrån att dessa förband borde bibehållit sin prioritering även efter övning Zapad'2013. Ser man till den Vitryska försvarsbudgeten sedan 2013, så har den liten minskning genomförts,14 så detta antagande torde vara korrekt.

En annan intressant faktor att ta med, är de Vitryska stridspiloter, med bedömt SU-25, tillsammans med Ryssland, som genomfört luftstridsövningar i Sibirien under Juni månad 2015.15Vilket troligtvis kommer innebära att vi kommer få se markunderstöd av Vitryssland under "Unionsskölden 2015". Detta utifrån den tydlig satsning genomförs med den genomförda utbildning i Sibirien, då de Vitryska piloterna i genomsnitt har femton (15) flygtimmar per år.16

En indikator, på möjliga övningsmoment, är att personal ur de vitryska specialförbandssystemet, erhållit utbildning i attackdykarverksamhet, uppträdande i kustnära områden m.m. vid de ryska luftlandsättningstruppernas (VDV) högre läroverk i Ryazan.17Under övning Zapad'2013, erhöll de vitryska specialförbandssystemet utbildning i landstigning från landstigningsfartyg, varpå de utnyttjades som marininfanteri.18 Således ligger det nära till hands att anta att förbandet denna gång kommer utnyttjas i övningen för enklare marina specialförbandsuppgifter.

Utbildning i attackdykverksamhet av det vitryska specialförbandssystemet, stärker det tidigare antagandet, att dessa förband har uppgifter inom ramen för MD V i Östersjöregionen. Då attackdykarverksamhet är en verksamhet som dels kräver mycket utbildningstid för att uppnå en hög nivå i dels kräver mycket tid för vidmakthållande av den uppnådda nivån. Måste det finnas faktiska uppgifter redan predestinerad för de Vitryska specialförbanden, i Östersjöregionen.

Intressant att notera är att även VDV, genomför utbildning i maritima specialförbandsoperationer. Detta kan tyda på att dels de marina spetsnazförbanden dels de ordinarie spetsnazförbanden ej har tillräcklig mankraft att klara av de operativa inriktningar som ställs mot dem inom ramen för den baltiska operationsriktningen. Likväl så blir den nu utannonserade satsningen på miniubåtssystem i Ryssland än tydligare.

Vad avser deltagande Ryska förband, så förefaller dels Östersjömarinen19 och dess Marinflyg20 delta i övningen dels förefaller Tamandivisionen under den senaste tiden övat klassisk manöverkrigföring.21 Utöver det så kan vi troligtvis förutsätta ett Ryskt deltagande med dess luftlandsättningsförband (VDV), då troligtvis det Vitryska specialförbandssystemet kommer delta. Därtill kan vi nog påräkna att markstridsförbanden inom Kaliningrad Oblast, inklusive, Marininfanteribrigaden kommer delta i övningen.

Återkopplar vi till Tamandivisionen, är det, det förband inom MD V, som hittills under denna sommarutbildningsperiod genomfört de mest intressanta övningarna. Dels förefaller man övat manöverkrigföring i större omfattning, med inslag av vattenövergångar, samt strid i bebyggelse som understöddes av attackflyg samt attackhelikoptrar. Dels förefaller man även övat lednings- och stabstjänst bilateralt inom ramen för den nämnda övningen, dock namnges ej, med vilken nation.22

Bild 2. Bedömt övningsområde.
Bedömt kommer huvuddelen av övningarna genomföras inom Pskov och Leningrad Oblast, i huvudsak den Ryska 6. Armékårens område, geografisk beskrivet blir således kraftsamlingsområdet från den Vitryska gränsen i söder till St Petersburg i Norr, längs de Baltiska staternas gräns. Därtill tillkommer övningsområde i Södra Östersjön för dels sjö- dels luftstridsövningar för Östersjömarinen. Likväl kommer övningsterrängen inom Kaliningrad Oblast att utnyttjas.


Vad jag vill understryka är dock att detta är ett antagande utifrån de nu rådande säkerhetspolitiska spänningarna, som råder mellan Ryssland å ena sidan och Väst och andra sidan, att övningsterrängen kommer vara inom 6. Armékårens område. Dock ett troligt antagande, då övningen BALTOPS, öppet sagts varit ett maktdemonstration mot Ryssland23, så är sannolikheten hög att en maktdemonstration, från Ryssland, kommer genomföras i samma område.

Bild 3. Större övningsverksamhet i Östersjöregionen Augusti-September 2015.
Vad avser risken för incidenter, så genomförs i dagsläget, vad som är känt inga större västliga (här avses NATO övningar eller övningar av Sverige eller Finland) övningar i Östersjöregionen, dock får risken fortfarande ses som hög för incidenter, då den Ryska övningsverksamheten borde generera spaningsinsatser, inom främst den södra delen av Östersjöregionen.

Slutsatser

Utifrån prologen till övningen kan tre tydliga slutsatser dras:

  1. ”Unionensskölden-2015” kommer troligtvis involvera de tre klassiska arenorna, mark, sjö och luft. Inom 6. Armékårens område kommer bedömt luftlandsättnings och mekaniserade operationer genomföras. Ett högt övningstempo kommer bedömt hållas för att simulera dels manöverkrigföring dels högintensiv strid mot en högteknologisk motståndare. Inom Östersjömarinens övningsområde kommer bedömt sjöstrids- samt landstigningsövningar genomföras, marina specialförbandsföretag kommer bedömt även genomföras.
  2. Det Vitryska specialförbandssystemet fokusering på maritima operationer vid de större samövningarna med Ryssland, indikerar att dessa förband har uppgifter inom Östersjöregionen. Utbildningen i attackdykverksamhet kan indikera på att förbandssystemet autonomt med tillförsel av landstigningsmateriel kommer kunna genomföra dels rekognosering för landstigningar dels landstigningar med större förband i framtiden. Vilket blir en faktor att ta hänsyn i vad avser styrkeförhållanden för marina landstigningsoperationer i Östersjöregionen.
  3. Integreringen och fokuseringen på att öka interoperabiliteten mellan de Rysk och Vitryska stridskrafterna, tyder på att MD V, har klara och tydliga uppgifter för de Vitryska stridskrafterna inom ramen för den s.k. Baltiska operationsriktningen. Vilket innebär att den s.k. "Vitryska flanken" som ofta försvinner i teoretiska diskussioner kring möjliga konfliktscenarion mellan Ryssland och de Baltiska staterna, måste tas i beaktande.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

BelTA 1, 2(Engelska)
Försvarsmakten 1, 2(Svenska)
International Business Times 1(Engelska)
OSW 1(Engelska)
RIA Novosti 1, 2(Ryska)
Rysslands Försvarsministerium 1, 2, 3, 4, 5(Ryska)
TASS 1(Engelska)
TvZvezda 1(Ryska)
Vitrysslands Försvarsministerium 1, 2 (Ryska)
Vitrysslands President 1, 2(Engelska)

Slutnoter

1Minoborony Rossii. Komanduyushchiy voyskami ZVO podvel itogi uchebno-boyevoy deyatel'nosti voysk okruga v zimnem periode obucheniya. 2015. http://structure.mil.ru/structure/okruga/west/news/more.htm?id=12037748@egNewsHämtad 2015-07-06
2Press Service of the President of the Republic of Belarus. Celebration of Day of Fatherland Defenders and Belarusian Armed Forces. 2015. http://president.gov.by/en/news_en/view/celebration-of-day-of-fatherland-defenders-and-belarusian-armed-forces-10895/Hämtad 2015-07-06
3RIA Novosti. Belorussiya i RF provedut ucheniya "Shchit Soyuza-2015" s 10 po 16 sentyabrya. 2015. http://ria.ru/defense_safety/20150616/1072121758.htmlHämtad 2015-07-06
4Ibid.
5Belarusian Telegraph Agency. Belarusian-Russian regional army group begins tabletop exercise. 2015. http://eng.belta.by/all_news/society/Belarusian-Russian-regional-army-group-begins-tabletop-exercise_i_80446.htmlHämtad 2015-07-06
6RIA Novosti. Belorussiya i RF provedut ucheniya "Shchit Soyuza-2015" s 10 po 16 sentyabrya. 2015. http://ria.ru/defense_safety/20150616/1072121758.htmlHämtad 2015-07-06
Ministerstvo oborony Respubliki Belarus. Podgotovka k belorussko-rossiyskomu sovmestnomu operativnomu ucheniyu "Shchit Soyuza-2015" vstupayet v aktivnuyu fazu. 2015. http://www.mil.by/ru/news/43836/Hämtad 2015-07-06
7Belarusian Telegraph Agency. Active preparations for Belarus-Russia army exercise Union Shield 2015. 2015. http://eng.belta.by/all_news/society/Active-preparations-for-Belarus-Russia-army-exercise-Union-Shield-2015_i_82545.htmlHämtad 2015-07-06
8Minoborony Rossii. V Sankt–Peterburge prokhodit sbor rukovodyashchego sostava ZVO. 2015. http://structure.mil.ru/structure/okruga/west/news/more.htm?id=12006034@egNewsHämtad 2015-07-06
Minoborony Rossii. Rukovodyashchiy sostav ZVO izuchayet osobennosti primeneniya v upravlenii voyskami sovremennykh informatsionnykh tekhnologiy. 2015. http://structure.mil.ru/structure/okruga/west/news/more.htm?id=12006080@egNewsHämtad 2015-07-06
9RIA Novosti. Belorussiya napravila voyennykh na komandno-shtabnuyu trenirovku v RF. 2015. http://ria.ru/defense_safety/20150317/1052920703.htmlHämtad 2015-07-06
10The International Institute For Strategic Studies. Military Balance 2014. 2014. E-bok. Sid 173
The Centre for Eastern Studies. Wilk, Andrzej. ‘West 2013’: the Belarusian and Russian armies’ anti-NATO integration exercises. 2013. http://www.osw.waw.pl/en/publikacje/analyses/2013-09-25/west-2013-belarusian-and-russian-armies-anti-nato-integrationHämtad 2015-07-06
11Press Service of the President of the Republic of Belarus. Session to discuss launch of advanced weaponry production. 2014. http://president.gov.by/en/news_en/view/session-to-discuss-launch-of-advanced-weaponry-production-9857/Hämtad 2015-07-06
12Ministerstvo oborony Respubliki Belarus. Sily spetsial'nykh operatsiy. http://www.mil.by/ru/forces/sso/Hämtad 2015-07-06
13The Centre for Eastern Studies. Wilk, Andrzej. ‘West 2013’: the Belarusian and Russian armies’ anti-NATO integration exercises. 2013. http://www.osw.waw.pl/en/publikacje/analyses/2013-09-25/west-2013-belarusian-and-russian-armies-anti-nato-integrationHämtad 2015-07-06
14Stockholm International Peace Research Institute.SIPRI Military Expenditure Database. 2015. http://www.sipri.org/research/armaments/milex/milex_database/milex-data-1988-2014Hämtad 2015-07-06
15TASS. Russia, Belarus to engage over 40 combat aircraft in East Siberia joint drills. 2015. http://tass.ru/en/russia/802954Hämtad 2015-07-07
The International Institute For Strategic Studies. Military Balance 2014. 2014. E-bok. Sid 174
16The International Institute For Strategic Studies. Military Balance 2014. 2014. E-bok. Sid 174
17Minoborony Rossii. Desantniki Rossii i Belorussii sovershenstvuyut navyki podvodnogo rukopashnogo boya. 2015. http://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12044246@egNewsHämtad 2015-07-07
TvZvezda. Boyevyye plovtsy VDV obezvrezhivayut "vraga" pod vodoy. 2015. http://tvzvezda.ru/news/forces/content/201507021011-5u77.htmHämtad 2015-07-07
18Minoborony Rossii. Na uchenii "Zapad-2013" belorusskiye voyennosluzhashchiye vysadyatsya s samogo bol'shogo v mire rossiyskogo desantnogo korablya na vozdushnoy podushke. 2013. http://structure.mil.ru/structure/okruga/west/news/more.htm?id=11845747@egNewsHämtad 2015-07-07
19Minoborony Rossii. Intensivnost' vykhodov korabley Baltiyskogo flota v more v letnem periode obucheniya znachitel'no vozrastot. 2015. http://structure.mil.ru/structure/okruga/west/news/more.htm?id=12038111@egNewsHämtad 2015-07-08
20Minoborony Rossii. Letchiki morskoy aviatsii Baltiyskogo flota perevypolnili plan naleta na 25%. 2015. http://structure.mil.ru/structure/okruga/west/news/more.htm?id=12041061@egNewsHämtad 2015-07-08
21Minoborony Rossii. Ekipazhi boyevykh mashin ZVO otrabatyvayut vozhdeniye na plavu i pod vodoy. 2015. http://structure.mil.ru/structure/okruga/west/news/more.htm?id=12043807@egNewsHämtad 2015-07-08
Minoborony Rossii. Boleye 1500 voyennosluzhashchikh prinyali uchastiye v dvukhstoronnem komandno-shtabnom uchenii soyedineniy ZVO v Podmoskov'ye. 2015. http://structure.mil.ru/structure/okruga/west/news/more.htm?id=12044083@egNewsHämtad 2015-07-08
22Ibid.
23International Business Times. Harress, Christopher. Amid Russian Threats, Dutch Foreign Minister Says NATO BALTOPS 2015 Exercise Is A Warning To Russia. 2015. http://www.ibtimes.com/amid-russian-threats-dutch-foreign-minister-says-nato-baltops-2015-exercise-warning-1975399Hämtad 150709

Skuggan av Baltikum Del 3

Sammanfattning

Finlands nekande av inresetillstånd för den Ryska delegationens deltagande i mötet med OSSE Parlamentariska församling, 05-09JUL2015, utifrån EU inreseförbud mot individer på dess sanktionslista. Kommer troligtvis få påverkningar på de Finsk-Ryska relationerna, likväl kommer detta troligtvis utnyttjas som en språngbräda för hårdare retorik mellan Ryssland och EU.

Analys

Det Finländska Utrikesministeriet har beslut om att neka inresetillstånd1 för sex (6) av totalt 15 delegater ur Rysslands delegation till OSSE möte i Helsingfors 05-09JUL2015.2Beslutet skall ha fattats efter konsultationer med dels andra EU länder dels OSSE, varav enligt ryska uppgifter det enbart skall ha varit tre (3) till fyra (4) nationer inom OSSE som motsatt sig deltagandet av parlamentarikerna som står på EU sanktionslista.3De sex (6) som nekats inresetillstånd står på EU sanktionslista.

Bland de som nekats inresetillstånd är bl.a. Ryska Dumans talman, SergejNarysjkin, Ordföranden för Dumans kommitté i internationella frågor, Alexey Pushkov, och Dumans ordförande i kommittén för Oberoende Staters Samvälde, Eurasiska integration och förbindelser med landsmän, Leonid Slutsky,4såldes är det väldigt högt uppsatta individer som nekats inresetillstånd.

De Ryska delegaterna skulle delta i ett möte med OSSE Parlamentariska församling i Finland.5 Ser man till det beslut som EU tagit avseende inreseförbud, för ett antal individer i Ryssland, så stipulerar texten att OSSE verksamhet är undantaget inreseförbudet.6Om det nu omfattar all OSSE verksamhet eller enbart del av, framgår ej av texten. Dock menar Finland på att möten med OSSE Parlamentariska församlingen ej omfattas av undantaget.7

En omedelbar Rysk konsekvens av det nekade inresetillståndet, för sex (6) av de 15 delegaterna, blev att ingen ur delegationen kommer åka till Finland.8 OSSE mötet kommer av Ryssland representeras med dess Finländske ambassadör. Likväl kommer man ej deltaga med någon delegation vid 40 års jubileet för undertecknandet av Helsingforsöverenskommelsen, som en konsekvens av det nekade inresetillståndet.9

De ryska reaktionerna har inte låtit sig vänta. Ordföranden i kommittén för utrikesfrågor i Ryska Parlamentets överhus, Konstantin Kosachev, jämför beslutet med att ej skicka någon delegation överhuvudtaget, med Rysslands Premiärminister 1998-99, Jevgenij Primakov, välkända vändning över Atlanten och inställande av statsbesök i USA 1999, i protest mot NATO bombningar av bl.a. Serbien.10Likväl så anser han att i framtiden så bör internationella organisationers konferenser ej genomföras i nationer som är en del i sanktionerna riktad mot Ryssland.11

Ryska Utrikesministeriet delgav även sin syn på beslutet, till Finlands Ambassadör. Där man menar på, att det Finska beslutet är, enl. TASS "Russia regarded such moves as openly unfriendly" medan YLE säger att ambassadören delgivits att "beslutet var illvilligt". Likväl ansåg man att detta skadar de Finsk-Ryska relationerna.12

Ordförande i Rysslands federala råd (Ryska Parlamentets Överhus), ValentinaMatvijenko, har även uttalat sig i frågan. Dels menar hon på att detta visar hur stater som är medlemmar i EU har förlorat all sin suveränitet och självständighet. Dels menar hon även på att detta är ett sätt av EU för att tysta Rysslands röst vid OSSE mötet.13 Här åsyftar hon troligtvis de två (2) förslagen som skulle framläggas, varav den ena var förbud mot sanktioner mot parlamentariker och den andra var åtgärder för att motverka spridning av nazism.14

Ryska utrikesministeriets talesman för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatliga principer, Konstantin Dolgov, har även uttalat sig i frågan. Enl TASS så skall han bl.a. sagt, "This is a highly unfriendly step in Finnish-Russian relations, a step that won’t facilitate their fruitful development and that’s obvious" och "In line with international law, the Finnish authorities have definite obligations while hosting events sponsored by international organizations - the OSCE in this case".15

Rysslands representant i OSSE, Andrej Kelin, menar på att det Finländska beslutet underminerar grundfundamenten för europeisk säkerhet och samarbete. Likväl menar han på att ett prejudikat nu har skapats, där man kan välja att frysa ut nationer eller delegater vid internationella konferenser.16Duman har även fördömt det Finländska agerandet och menar på att beslutet kan få negativa konsekvenser för säkerheten och det politiska klimatet på den Europeiska kontinenten.17

Den Ryska Duman förefaller även övervägt och överväger fortfarande införande av sanktioner mot Finland p.g.a. det fattade beslutet.18 Enligt uppgifter skall det röra sig om möjliga restriktioner mot virkeshandeln mellan Finland och Ryssland.19 Realiseras restriktionerna mot Finland, så är det ett tydligt tecken på ett markant förändrat politiskt klimat mellan de båda länderna.

Vad vi således har är en rad kraftfulla uttalanden från den Ryska sidan, vad som är särskilt intressant att notera, är hur TASS refererar till ordet "unfriendly" medan YLE istället använder ordet "illvilligt", för en som hastigt läser texten, kanske det ej har någon större betydelse. Dock i ordbrytandes verkliga konst, diplomati, vägs varje ord tungt, varpå "unfriendly" och "illvilligt" korrelerar ej med varandra, om "unfriendly" har utnyttjas så har ett verkligt tungt budskap skickats. Det man särskilt bör notera är att det från den ryska sidan inte var vilka parlamentariker som helst, man hade valt att skicka.

   Bild 1. Ryska Karelen.
Om vi ser till helheten, så kan detta beslut ej kommit som en överraskning för Ryssland. Dels förefaller det tagit osedvanligt lång tid för att lämna besked om inresetillstånd från Finland till Ryssland, varpå man redan där från Rysk sida bör annat något. Dels så var sex (6) av de 15 delegaterna uppsatta på EU-sanktionslista och Finland hade genomfört konsultationer både med EU och OSSE i frågan, varpå Ryssland genom sina kanaler bör ha blivit varse om vad som var på gång.

Ser vi ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv så råder det ej, i dagsläget, någon spänd situation mellan Ryssland och Finland. Dock lät sekreteraren i det ryska statliga säkerhetsrådet, NikolajPatrusjev, meddela under våren 2015, att man såg revanschistiska tongångar och aktiviteter hos finländska organisationer, som via icke-statliga organisationer, försöker påverka situationen i det Ryska Karelen.20

  Bild 2. Rysk "intressesfär" mht BMF förmåga.
Därtill skall även tilläggas att Rysslands tidigare Generalstabschef, Nikolaj Makarov, redovisade, 2011, en hotbildskarta,21där bl.a. länder som man ansåg gjorde territoriella anspråk på Ryssland var redovisade. Finland utpekades där som ett av de länderna, varav Karelen var det landområde man ansåg de gjorde anspråk på. Utöver detta var han även mycket tydlig i ett statsbesök 2012 i Finland med att, Finska övningar tillsammans med NATO men även det Nordiska militära samarbetet utgjorde ett militärt hot mot Ryssland, likväl som han kritiserade militära övningar i östra Finland.22 Dock det mest kända, är den kartbild som han visade under sitt statsbesök, 2012, där en tydlig Rysk intressesfär framgick, där NATO under inga omständigheter fick utplacera BMF, Ballistiskt Missilförsvar, där Finland och stora delar av Sverige ingick.23

Ett Finländskt närmande eller medlemskap i NATO har Ryssland ett flertal gånger24 förklarat kommer mötas upp med motåtgärder, dock är det oklart vad som åsyftas med detta, vid den Finske Presidentens, Sauli Niinistö, senaste statsbesök till Ryssland, så framlade Rysslands President, VladimirPutin, att Finland gjorde bäst i att vara militärt alliansfri.25

Ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv, förefaller det vara tydligt att Ryssland ser Finland som en del av sin intressesfär, möjligtvis även som en del av sitt s.k. "nära utland". Detta har sina historiska rötter, i modern tid, i den politik Finland tvingades föra under efterkrigstiden, gentemot Sovjetunionen, som främst yttrade sig genom den s.k. VSB-pakten, Vänskaps-, samarbets- och biståndspakten, men även Paasikivi–Kekkonen-linjen.

En faktor som även måste vägas in i detta är att Finland sedan 29MAJ2015 har en ny regering.26 Det är således en väldigt ny regering med ett flertalet nya ministrar på sina poster, främst inom den säkerhetspolitiska delen av den finska regeringen.27 Likväl måste man väga in att de facto är det styrande partiet, Sannfinländarna, i Finland är ett EU-kritiskt parti.28Dock har man i sin regeringsförklaring valt att skriva att man skall iaktta, EU gemensamma riktlinjer i förhållande till Ryssland.29

Inleder vi med det Finska beslutet, så förefaller en diskussion skett med dels EU dels OSSE, hur man skall tolka begreppet EU har fastslagit, rörande OSSE, i sitt beslut rörande inreseförbud till EU-länderna av vissa ryska medborgare. En tolkning, av antingen den finska regeringen eller EU, måste således ha skett att OSSE parlamentariska församling ej omfattas av inresetillståndet.

Ser vi då på den uppkomna situationen så ställdes Finland helt enkelt inför ett moment 22. Antingen så går man emot EU sanktionslista och därmed skapar en tydlig splittring inom EU, eller så går man emot Ryssland genom att följa EU sanktionslista, med risken att skapa ett kärvare politiskt klimat mellan Finland och Ryssland som konsekvens. Oaktat för Finland så blir konsekvensen negativ i vilket av valen man väljer.

Likväl blir situationen en s.k. "win-win" situation för Ryssland. Hade Finland valt att släppa in delegaterna som stod på EU-sanktionslista hade en tydlig splittring uppstått inom EU, vilket man hade tjänat på. Likväl nekas delegaterna inresetillstånd, så öppnas möjligheten att föra en helt annan diplomatisk retorik gentemot främst Finland men även Europa som helhet.

Inom Rysk militär teoribildning så kan man ofta läsa om begreppet reflexiv kontroll, detta kan givetvis även utnyttjas i ej militära sammanhang. Grunden i reflexiv kontroll är att man tvingar ens motpart att agera utifrån en egen arrangerad spelplan. Ser man till militära sammanhang handlar det ofta om att förleda en motståndare, till att agera på ett specifikt sätt, så att man själv kan uppnå sina målsättningar.30

  Bild 3. Finlands "moment 22".
En möjlighet blir således att Finland avsiktligt ställdes inför ett val, släpp in våra delegater eller inte. Dels som en prövning av den nya Finska regeringen dels för att framtvinga en reaktion. Ser vi till det rådande säkerhetspolitiska klimatet, så skulle det ej vara omöjligt att Ryssland "prövat" den nya finska regeringen.

Möjligheten finns även för Ryssland att höja det retoriska tonläget gentemot Europa som helhet, utifrån det fattade beslutet. Vilket förefaller vara det mest troliga alternativet som kommer ske, om man ser till de, till dags datum, genomförda uttalandena. Det Finländska beslutet förefaller utnyttjas som en "språngbräda".

Kommer detta påverka de Finsk-Ryska relationerna? Utan tvekan, väger man samman det säkerhetspolitiska läget tillsammans med det Finska beslutet, så kommer detta på ett eller annat sätt påverka relationerna. Lägg därtill att man övervägde/överväger sanktioner mot Finland kring beslutet. Restriktioner och sanktioner har vid flertalet tillfällen utnyttjas mot de Baltiska staterna av Ryssland för att påvisa sitt missnöje i olika frågor, varpå det är mycket intressant att detta även har uppkommit mot Finland, som likt de baltiska staterna är ett direkt grannland till Ryssland. Jag är således inte lika övertygad som Finlands President, som bedömer att detta ej kommer sätta några djupare spår i relationerna mellan Finland och Ryssland. Då detta måste ses som en av de mest tydliga politiska markeringarna mot Ryssland av Finland sedan andra världskrigets slut.

Slutsatser
  1. Inledningsvis kan vi rätt säkert slå fast att arvet från Paasikivi–Kekkonen-linjen, troligtvis, har ett väldigt begränsat handlingsutrymme i Finländsk utrikes- och säkerhetspolitik. Hade den linjen varit mer tongivande hade det finländska beslutet, troligtvis, varit av en annan art.
  2. Därefter bör detta ses som en första prövning, "sondering av terrängen", från Rysk sida av den nya finska regeringen och hur den har tänkt att agera i de Finsk-Ryska relationerna, eller om man så vill, i det utrikespolitiska "spelet" mellan länderna.
  3. Avslutningsvis kommer detta troligtvis påverka de långsiktiga relationerna mellan Finland och Ryssland, till vilken grad är oklart, men som minst kommer det retoriska och politiska klimatet mellan de två nationerna bli en aningen kallare och kärvare.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Finlands Utrikesministerium 1(Engelska)
Hufvudstadsbladet 1, 2, 3, 4, 5(Svenska)
Journal of Slavic Military Studies 1(Engelska)
Regeringen 1(Svenska)
Reuters 1, 2(Engelska)
Rysslands Röst 1(Svenska)
Rysslands Utrikesministerium 1(Engelska)
Sannfinländarna 1(Svenska)
Statsrådet 1, 2(Svenska)
SvD 1(Svenska)
TASS 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9(Engelska)
Västra Nyland 1(Svenska)
YLE 1, 2, 3(Svenska)

Slutnoter

1Finska Utrikesministeriet. Twitter, Juli 01, 2015, https://twitter.com/Ulkoministerio/status/616199125512646656
2YLE. Brunell, Eva. Ryssland kallade finländsk ambassadör till samtal. 2015. http://svenska.yle.fi/artikel/2015/07/01/ryssland-kallade-finlandsk-ambassador-till-samtalHämtad 2015-07-01
3YLE. Dahlström, Sebastian. Ryssland deltar inte i OSSE-mötet i Finland. 2015. http://svenska.yle.fi/artikel/2015/07/01/ryssland-deltar-inte-i-osse-motet-i-finlandHämtad 2015-07-01
TASS. Finland sides with Baltic States when it imposes entry bans on Russian deputies — lawmaker. 2015. http://tass.ru/en/russia/805267Hämtad 2015-07-01
4TASS. Finland’s decision to deny entry to Russian delegates is ill-intentioned — OSCE envoy. 2015. http://tass.ru/en/russia/805357Hämtad 2015-07-01
5TASS. Russia will not participate in OSCE session in Helsinki despite calls from the PA head. 2015. http://tass.ru/en/russia/805426Hämtad 2015-07-02
6Europeiska unionen. RÅDETS BESLUT 2014/145/GUSP om restriktiva åtgärder mot åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende. Europeiska unionens officiella tidning No. 78 (2014): 16.
7Hufvudstadsbladet. "Rysslands reaktion väntad". 2015. http://hbl.fi/nyheter/2015-07-02/761488/rysslands-reaktion-vantadHämtad 2015-07-03
Rysslands Utrikesministerium. Twitter, Juli 03, 2015. https://twitter.com/mfa_russia/status/616971212326072320
8Ibid.
9TASS. Finnish ambassador in Moscow summoned to the Russian Foreign Ministry. 2015. http://tass.ru/en/russia/805366Hämtad 2015-07-01
10TASS. Finland’s decision to deny entry to Russian delegates is ill-intentioned — OSCE envoy. 2015. http://tass.ru/en/russia/805357Hämtad 2015-07-01
11TASS. Countries organizing international events should not take part in sanctions — senator. 2015. http://tass.ru/en/russia/805394Hämtad 2015-07-02
12TASS. Finnish ambassador in Moscow summoned to the Russian Foreign Ministry. 2015. http://tass.ru/en/russia/805366Hämtad 2015-07-01
YLE. Brunell, Eva. Ryssland kallade finländsk ambassadör till samtal. 2015. http://svenska.yle.fi/artikel/2015/07/01/ryssland-kallade-finlandsk-ambassador-till-samtalHämtad 2015-07-01
13TASS. Finland’s move to deny entry to top Russian MP pushed by EU — upper house speaker. 2015. http://tass.ru/en/russia/805276Hämtad 2015-07-01
14TASS. Russia will not participate in OSCE session in Helsinki despite calls from the PA head. 2015. http://tass.ru/en/russia/805267Hämtad 2015-07-02
15TASS. Finland’s denial of entry to Duma speaker short-sighted, says diplomat. 2015. http://tass.ru/en/russia/805396Hämtad 2015-07-02
16TASS. Finland sets dangerous precedent denying entry to Russian delegation — Russia’s OSCE envoy. 2015. http://tass.ru/en/russia/805755Hämtad 2015-07-03
17TASS. State Duma condemns Finland’s decision to deny entry to Russian delegation. 2015. http://tass.ru/en/russia/805779Hämtad 2015-07-03
18 Hufvudstadsbladet. Ryska duman övervägde sanktioner mot Finland. 2015. http://hbl.fi/nyheter/2015-07-03/761658/ryska-duman-overvagde-sanktioner-mot-finlandHämtad 2015-07-04
19 Hufvudstadsbladet. Ryssland kan införa restriktioner på virkeshandeln. 2015. http://hbl.fi/nyheter/2015-07-04/761668/ryssland-kan-infora-restriktioner-pa-virkeshandelnHämtad 2015-07-04
20SvD. Laurén, Anna-Lena. Rysk säkerhetstopp varnar för Finland. 2015. http://www.svd.se/rysk-sakerhetstjanst-varnar-for-finland_4423363Hämtad 2015-07-02
Rysslands Röst. Finska nationalister utövar inflytande på Karelens befolkning. 2015. http://se.sputniknews.com/swedish.ruvr.ru/news/2015_03_19/Finska-nationalister-utovar-inflytande-pa-Karelens-befolkning-1666/Hämtad 2015-07-02
21Thomas, Timothy L. Recasting The Red Star. Fort Leavenworth: Foregin Military Studies Office. 2011. E-bok. Sida 102-103
22Hufvudstadsbladet. Lydén, Marianne. Niinistö: Makarovs analys var felaktig. 2012. http://hbl.fi/nyheter/2012-06-07/niinisto-makarovs-analys-var-felaktigHämtad 2015-07-02
Västra Nyland. Jansén, John-Erik. Muller från öster. 2012. http://vastranyland.fi/opinion/ledare/2012-06-07/muller-fran-osterHämtad 2015-07-02
23Forss, Stefan. Kiianlinna, Lauri. Inkinen, Pertti. Hult, Heikki. The Development of Russian Military Policy and Finland. Helsinki: National Defence University. E-bok. Sida 14
24Reuters. Koranyi, Balazs. NATO expansion in Nordics would force Russian response: Medvedev. 2013. http://www.reuters.com/article/2013/06/04/us-russia-nato-idUSBRE9530UH20130604Hämtad 2015-07-02
Hufvudstadsbladet. Laurén, Anna-Lena. "Vill ni vara med och starta ett tredje världskrig?". 2014. http://hbl.fi/nyheter/2014-06-08/616261/vill-ni-vara-med-och-starta-ett-tredje-varldskrigHämtad 2015-07-02
Reuters. Soldatkin, Vladimir. Rosendahl, Jussi. Russia says concerned by Finland, Sweden moves toward closer ties with NATO. 2015. http://www.reuters.com/article/2015/04/12/us-russia-crisis-nato-idUSKBN0N30D220150412Hämtad 2015-07-02
25YLE. Lehmus, Liisa.Putin: Alliansfrihet är den bästa garantin för Finlands säkerhet. 2015. http://svenska.yle.fi/artikel/2015/06/16/putin-alliansfrihet-ar-den-basta-garantin-finlands-sakerhetHämtad 2015-07-02
26Hufvudstadsbladet. Finland får ny regering. 2015. http://hbl.fi/nyheter/2015-05-29/757202/finland-far-ny-regeringHämtad 2015-07-02
27Statsrådet. Statsminister Juha Sipiläs regering. 2015. http://valtioneuvosto.fi/sv/sipila/regeringenHämtad 2015-07-02
28Sannfinländarna. På Svenska. 2015. https://www.perussuomalaiset.fi/kielisivu/pa-svenska/Hämtad 2015-07-02
29Regeringens publikationsserie 11/2015. Strategiskt program för statsminister Juha Sipiläs regering. Helsingfors: Statsrådets Kansli. E-bok. Sida 36
30Thomas, Timothy L. Russia’s Reflexive Control Theory and the Military. Journal of Slavic Military Studies 17. no 2 (2004): 237.