Något om tillfälliga flygbaser

Reflektion
Den 19SEP2019 meddelade det ryska försvarsministeriets informationstjänst att en ingenjörbataljon ur 6. Flyg- och luftförsvarsarmén (FLA) inom det västra militärdistriktet (MD V) hade genomfört en beredskapskontroll. Beredskapskontrollen skall ha utgjorts av en s.k. särskild taktisk övning. Övningen skall ha inneburit att personalen larmades och därefter genomfördes en 480 km taktisk marsch. Därefter skall förbandet iordningställt en tillfällig flygbas men tillhörande infrastruktur såsom skyddade uppställningsplatser för flygplan men även ledningsplatser m.m. Slutligen skall även ett, eller flera, AN-26 transportflygplan landat vid den tillfälliga flygbasen.1 Huruvida viss infrastruktur redan fanns på plats eller om allt från start- och landningsbana m.m. upprättades under övningen framgår ej av artikeln.
I sammanhanget är det även intressant att notera en annan övning inom samma ämnesområde i det centrala militärdistriktet (MD C) som delgavs den 30AUG2019 av det ryska försvarsministeriets presstjänst. Övningen skall ha genomförts utanför staden Sol-letsk i Orenburg Oblast och innefattat upprättande av en tillfällig flygbas vid ett lämpligt stäpp område utanför staden. AN-12, AN-26M samt IL-76 transportflygplan skall ha genomfört start och landningar på den tillfälliga flygbasen. Transport- samt attackhelikoptrar förefaller även varit baserade vid den tillfälliga flygbasen. Transportflygplanen förefaller genomfört in- och uttransport av materiel samt sjuktransporter av övningsskadad personal.2
Militärpolisförband ur MD C skall även skyddat den tillfälliga flygbasen. Ett övningsmoment förefaller varit att en fientlig sabotagegrupp genomförde ett stridsföretag mot den tillfälliga flygbasen när lastning genomfördes av AN-12 samt IL-76 flygplan. Sabotagegruppen skadade under stridsföretaget en Mi-8AMTSh helikopter, varvid brandförsvaret vid den tillfälliga flygbasen kom att släcka ”branden” på/vid helikoptern. Den tillfälliga flygbasen ingick i en större logistik övning inom MD C mellan 27-30AUG2019, övningen leddes av Rysslands biträdande försvarsminister General Dmitrij Bulgakov.3
Inledningsvis är det intressant att notera hur de ryska militärpoliserna nyttjas för att skydda viktiga objekt, dock får det ses som troligt att huvuddelen av skyddet genomfördes av vanliga bevakningsförband eller skytteförband. Varvid det får ses som möjligt att de ryska militärpoliserna mer agerade som ett antidiversionsförband likt de svenska militärpolisjaktförbanden under slutskedet av det kalla kriget.
Att de ryska väpnade styrkorna innehar förmågan att upprätta tillfälliga flygbaser är inget nytt. Dock är det intressant att belysa denna förmåga. Då den utifrån förmågan skydd möjliggör en större spridning av dess flygplan, vilket vid en väpnad konflikt kan minska risken för bekämpning av dem och därigenom skapa en högre tillgänglighet. Dock torde det främst vara olika modeller av transportflygplan som kan tänkas nyttja t.ex. gräsytor för start och landning såsom genomfördes vid den beskrivna övningen i MD C. Förmågan att genomföra dylika start- och landningar medför även en utökad uthållighet. Transporter av skadad personal kan genomföras från fler platser men underhåll kan även snabbt transporteras till ett område m.m.
Det kanske mest intressanta avseende förmågan att upprätta tillfälliga flygbaser går dock att finna inom verkan och rörlighet. Specialförband har länge använt sig av förmåga att genomföra start och landning på okonventionella platser såsom stränder, för att kunna genomföra in- och uttransporter. Dock rör det sig om mindre enheter, såsom plutoner. Möjligheten att kunna genomföra större trupptransporter bör dock inte förringas. Då detta skulle kunna öppna upp möjligheten att överraskande flyga in större förband vid oförsvarade platser kontra t.ex. reguljära flygfält som troligen skulle vara försvarade vid en väpnad konflikt. Varvid en luftlandsättning eller manöverförband på marken skulle krävas för att först ta flygplatsen. För att därefter luftledes kunna föra in förband. Vad som dock blir begränsande är omloppstiden för start och landning samt hur många flygplan som kan tas ned beroende på storleken av området där ett större transportflygplan kan landa, urlasta och starta. Något som torde begränsa antalet platser som kan vara lämpliga.
Avslutningsvis, bör denna förmåga att upprätta tillfälliga flygbaser, förmågan att kunna landa på okonventionella platser tillsammans med förmågan att upprätta tillfälliga helikopterbaser särskilt beaktas. Då det möjliggör ett rörligt men även okonventionellt uppträdande både inom ramen för defensiva och offensiva operationer. Förmågan kan även medge överraskning och därmed överrumpla en motpart vid en väpnad konflikt, varvid ett tillfälligt eller längre övertag kan uppnås under genomförandet av en operation.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Rysslands Försvarsministerium 1, 2, 3 (Ryska)
Slutnoter
1Министерство обороны Российской Федерации. Переброшенный из Ленобласти в Карелию аэродромный батальон ЗВО в ходе учения оборудовал полевой аэродром. 2019. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12253147@egNews(Hämtad 2019-09-28)
2Министерство обороны Российской Федерации. Военные самолеты Ан-12 и Ил-76 отработали посадку в степи под Соль-Илецком на учениях МТО. 2019. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12249987@egNews(Hämtad 2019-09-28)
Посадка и взлёт Ил-76МД на грунтовом аэродроме под Оренбургом. 2019. https://www.youtube.com/watch?v=aetfyiWxrQU(Hämtad 2019-09-28)
3Министерство обороны Российской Федерации. Военные самолеты Ан-12 и Ил-76 отработали посадку в степи под Соль-Илецком на учениях МТО. 2019. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12249987@egNews(Hämtad 2019-09-28)

Quo Vadis, nedrustning? En möjlig framtid utgående från ett historiskt scenario

av Robin Häggblom En av de större säkerhetspolitiska förändringarna under 2000-talet är det näst intill totala sammanbrottet av nedrustningsarbetet mellan USA och Ryssland. Skeendet har tagit sig många olika former, allt från användandet av kemiska stridsmedel i Västeuropa till frågor rörande tillämpningen av avtalet om konventionella styrkor i Europa (CFE-avtalet). Men ingenstans är det så […]

I väntan på NATO – en militär allians mellan Finland och Sverige

av Stefan Forss och Stig Rydell Den förändrade säkerhetspolitiska situationen, främst den oroande utvecklingen i Ryssland [1] [2] , hanteras av flertalet europeiska länder via medlemskapet i NATO och dess artikel 5. I Finland och Sverige har däremot det politiska intresset för medlemskap i NATO varit tämligen lågt och dessutom har EU ännu inte etablerat […]

I väntan på NATO – en militär allians mellan Finland och Sverige

av Stefan Forss och Stig Rydell Den förändrade säkerhetspolitiska situationen, främst den oroande utvecklingen i Ryssland [1] [2] , hanteras av flertalet europeiska länder via medlemskapet i NATO och dess artikel 5. I Finland och Sverige har däremot det politiska intresset för medlemskap i NATO varit tämligen lågt och dessutom har EU ännu inte etablerat […]

Hundens år

Reflektion
Under de sista dagarna av 2018, skall året i vanlig ordning summeras på denna blogg. Detta år har enligt den kinesiska tideräkningen benämns som hundens år. Hundens år skall bl.a. innebära att konflikter mattas av eller avslutas. Huruvida detta varit fallet under 2018, summeras i slutet av inlägget. Inlägget kommer genomföra nedslag på ett antal händelser under detta år. Antalet viktiga händelser är fler än vad som berörs, dock får händelserna anses som signifikanta för året och de kommer även påverka utvecklingen under 2019.
Vi inleder resumén av året med de säkerhetsskapande avtalen, där ett av avtalen kom inleda årets säkerhetspolitiska prövningar redan den 01JAN2018. Under fjolårets två sista kvartal samt dess sista skälvande dagar kom det s.k. Open Skies avtalet återigen vara i blåsväder. Upptakten till detta var att Ryssland bl.a. 2014 hade infört en längdbegränsning, om 500 km kontra de 5,500 enligt avtalet, vid flygningar över Kaliningrad Oblast.1 Det Amerikanska gensvaret till detta kom bli att begränsa i längd hur långa flygningarna fick vara per tillfälle över Hawaii, till 900 km, samt att två amerikanska flygbaser ej längre fick nyttjas av Ryssland vid Open Skies flygningar.2 Ryssland kom den 27DEC2017 meddela att de skulle införa motåtgärder fr.o.m. den 01JAN2018.3
Den ryska motåtgärden kom bli att stänga tre flygbaser för övernattningar vid amerikanska Open Skies flygningar över Ryssland, vilket meddelades av det ryska utrikesministeriet den 28DEC2017.4Under 2018 kom även USA initialt avhålla sig från att godkänna ny rysk dokumentationsutrustning för genomförande av Open Skies flygningar, USA kom dock senare godkänna den.5 Efter den s.k. ”Kersjincidenten” kom USA genomföra en Open Skies flygning över Ukraina den 06DEC2018 i närheten av Krimhalvön, syftande till att bekräfta USA åtagande för Ukraina. Under 2018 förefaller varken Ryssland eller USA genomfört några flygningar över respektive land, inom ramen för Open Skies avtalet.6
Sedan 2013 har USA anklagat Ryssland för att bryta mot det s.k. INF-avtalet.7 Varvid själva avtalet mer och mer börjat ifrågasättas. Ett amerikanskt ultimatum kom att lämnas den 04DEC2018 till Ryssland där USA kräver att Ryssland inom 60 dagar åter börja följa avtalet, annars kommer USA ev. påbörja en process för att lämna det. Enligt USA skall Ryssland även ha flertalet bataljoner med ett markbaserat kryssningsrobotsystem som bryter mot INF-avtalet, något som tillbakavisas av Ryssland.8Ryssland å sin sida hävdar fortsatt bl.a. att USA bryter mot INF-avtalet med dess antimissilsystem som finns operativt i Rumänien och på sikt i Polen samt nyttjandet av beväpnade obemannade flygande farkoster.9 Rysslands President, VladimirPutin, genomförde även den 20DEC2018 ett utspel i frågan, där han menar på att USA ökar risken för ett kärnvapenkrig genom sitt agerande.10
USA ultimatum till Ryssland, föranledde ytterligare en reaktion från Ryssland. Den ryske utrikesministern, SergejLavrov, kom den 07DEC2018 påtala att USA agerande kunde vara ett sätt för att lämna det nya START-avtalet.11 Något Rysslands President även kom att beröra den 20DEC2018, med att inga bilaterala samtal hade påbörjats kring förnyande av avtalet som går ut 2021.12 Här skall dock beaktas de inviter som genomfördes av USA under de inledande åren av 2010-talet för ytterligare förhandlingar, ffa. kring taktiska kärnvapen som Ryssland motsatte sig.13 Därutöver har t.ex. den amerikanske försvarschefen, General Joseph F. DunfordJr., uttryckt tveksamheter att avtalet kommer kunna förnyas.14Vilket kan tyda på att även det avtalet är i farozonen.
Således förefaller de konfliktdämpande säkerhetsavtalen fortsatt vara i gungning. Det får just nu ses som troligt att INF-avtalet mellan Ryssland och USA, kommer upphävas under 2019. Det får även ses som möjligt att ytterligare försämringar inom Open Skies avtalet kan inträffa under 2019 mellan Ryssland och USA. I förlängningen kan detta komma påverka avtalets andemening, vilket även kan påverka övriga signatärer till avtalet. Vad avser det nya START-avtalet kan 2019 mycket väl bli något av en vattendelare. Påbörjas inga förhandlingar under det kommande året kommer 2020 bli ett mycket intensivt år för de båda signatärerna, om de har för avsikt att bibehålla avtalet. Vad som även bör beaktas är att under 2020 är det valår i USA vilket kan komplicera dylika förhandlingar.
Likvideringsförsöket med det kemiska stridsmedlet Novitjok gentemot den till Storbritannien utväxlade ryske spiondömde G(R)U översten SergejSkripal den 04MAR2018, får anses utgöra en av de större säkerhetspolitiska händelserna under 2018. En händelse som troligtvis kom försämra relationerna markant mellan Ryssland och de västliga länderna. En konsekvens av detta likvideringsförsök blev att Storbritannien förklarade 23 ryska diplomater persona non grata samt 29 andra länder i solidaritet med Storbritannien kom förklara totalt 145 stycken ryska diplomater som persona non grata och NATO förklarade 10 stycken ryska representanter som icke önskvärda vid dess högkvarter.15 Dessa diplomater hade troligtvis bedöms vara ryska underrättelseofficerare av de 29 länderna, av de 145 diplomaterna var 60 stycken placerade i USA.16
Här kan det ses som möjligt att en konsekvens utav likvideringsförsöket samt de västliga ländernas agerande mot ryska underrättelseofficerare, kom utgöra ett första steg i en mer enad front gentemot ryska underrättelseoperationer.17Huruvida denna front kommer stå enad under en längre tid återstår att se. En annan möjlig slutsats blir även att Skripals fortsatta värv inom underrättelseskrået,18 kan visa på att under den främst retoriska konflikten mellan Ryssland och de västliga länderna pågår ett fullt utvecklat underrättelsekrig. Vilket om det skulle stämma, visar på en mer allvarlig konflikt, under ytan, än vad som generellt belyses i den offentliga och dagliga säkerhetspolitiska debatten.
Nästa stora händelse kom i juli månad 2018, när USA President, DonaldTrump, dels deltog i ett NATO möte under inledningen av juli, dels mötte Rysslands President under mitten av juli. Innan NATO mötet kom en oro sprida sig inom de europeiska NATO länderna att den s.k. transatlantiska länken skulle försvagas i och med detta möte. En oro som troligtvis bidrogs av den amerikanska presidentens olika uttalanden före och strax innan NATO mötet.19
Vad avser själva NATO mötet, förefaller USA President ansett det utgjorde en framgång för sin agenda. Emedan andra statsledare inom NATO ej ansåg de gick den amerikanska presidenten tillmötes, utöver de inom NATO antagna kraven från mötet. Dock förefaller det funnits en tydlig motsättning mellan den amerikanska presidenten och de övriga statsledarna under det aktuella mötet. Vilket kanske tydligast accentuerades av att NATO Generalsekreterare, JensStoltenberg, kom begära särskilda diskussioner bakom lykta dörrar, de första på ett decennium inom NATO.20
Mötet mellan USA och Rysslands President i Helsingfors, hade något av en ödesmättad stämning innan dess genomförande. Mötet förefaller setts som en möjlig Jalta konferens, om än ingen trodde de skulle bli utfallet.21 Det faktiska utfallet av mötet verkar ej varit till gagn för någon av de båda ledarna,22om än att nu röjd diplomatisk trafik inom EU ansåg att Rysslands President var den som i slutändan vann något av mötet i Helsingfors.23 Där en möjlig vinst för Ryssland var att de kunde ses som en jämbördig ”spelare” till USA.24 En annan möjligvinst för Ryssland är att vid de båda mötena som USA President deltog i, diskuterades den s.k. transatlantiska länken flitigt i media sammanhang. Rapporteringen kring den transatlantiska länken var fokuserad på hur den kunde försvagas, genom den amerikanska presidentens ev. ageranden. Något som visar på en genuin oro, vilket troligtvis skulle kunna exploateras av Ryssland i något hänseende.
Detta år förefaller även varit det år när Kina och USA gick in i en mer tydlig konflikt med varandra. Året har, dels inneburit en handelskonflikt, dels inneburit en ökad militär kraftmätning mellan de båda nationerna.25 Ur svenska förhållanden kan det säkert te sig irrelevant för de flesta. Det moderna samhällets uppbyggnad, gör dock att både den ekonomiska konflikten och den militära kraftmätning som pågår, kommer få och redan får påverkningar för Sverige.26 Därutöver är Kinas ökade intresse för den s.k. nordostpassagen och försök till inköp av t.ex. faciliteter på Grönland,27 något som kan få inverkan i vårt närområde.
Vad avser nordostpassagen och Arktis, var 2018 troligtvis året som dessa områden övergått från en diskussionsfråga till en militärstrategisk realitet, där den säkerhetspolitiska utvecklingen förefaller gå väldigt raskt fram. Till detta bör även nordliga Sverige räknas in.28 Vad skedde då? Norge kom under 2018 begära en ökning av amerikansk truppnärvaro på sitt territorium, ett beslut som troligtvis har en säkerhetspolitisk bakgrund. I sammanhanget är det även värt att notera den amerikanska marinkårens beslut att fokusera sin verksamhet från Svarta Havet till de nordliga breddgraderna.29Detta följdes upp av ett brittiskt beslut att årligen under det närmsta decenniet basera trupp på norskt territorium under vinterhalvåret.30 Återigen, även där ett beslut som troligtvis har en säkerhetspolitisk bakgrund. Inom ramen för 2019 års ryska operativa-strategiska övning, Tsentr-2019, kommer en tyngdpunkt finnas på agerande i den nordliga delen av det centrala militärdistriktets område d.v.s. dess arktiska område.31
Den 25NOV2018 inträffade den s.k. Kertjincidentent i Svarta Havet mellan Ryssland och Ukraina. Resultatet av denna incident, just nu, blev att Ryssland beslagtog två Ukrainska patrullfartyg och en bogserbåt samt håller 24 sjömän fängslade.32 Denna incident får anses vara den första öppna väpnade incidenten mellan Ryssland och Ukraina i jämförelse med agerandet på Krimhalvön 2014,33och fortsättningen i östra Ukraina,34 där ett försök till dolt agerande eftersträvades och fortsatt försöker eftersträvas av Ryssland.35 Detta har givit upphov till en rad spekulationer om en möjlig eskalering i konflikten mellan Ryssland och Ukraina.36 Givetvis kan en sådan eskalering vara möjlig, dock skall det vägas mot att Ukrainas strategiska värde främst var och är baseringen av den ryska Svarta havs marinen (SvHM). Således har Ukrainas strategiska värde nedgått sedan annekteringen av Krimhalvön 2014. Att bibehålla Ukraina utanför EU och NATO möjliggörs genom den lågintensiva konflikten som nu pågår, varvid en öppen väpnad konflikt och totalt övertagande av Ukraina ej torde krävas. Därmed utgör Ukraina fortsatt ett buffertområde till Ryssland utan en eskalering krävs i den pågående konflikten, vilket ur ett ryskt perspektiv torde ses som det primära.
Vad avser Ukraina men även de nordliga förhållandena kan den amerikanske försvarsministerns, James Mattis, beslut den 20DEC2018 att han avgå från sin post,37 få konsekvenser. Beslutet förefaller tagits, dels efter den amerikanska presidentens beslut om tillbakadragande av samtlig militär personal i Syrien samt nedtrappning av dess militära engagemang i Afghanistan, dels utifrån att den amerikanska försvarsministern och presidenten ej förefaller ha samsyn kring utförandet av den nuvarande amerikanska utrikes- och säkerhetspolitiken.38Processen kring den amerikanska försvarsministerns avgång verkar även påskyndas av USA president.39 Den amerikanska försvarsministerns avgång förefaller även skapat en påtaglig oro hos USA allierade.40
Den amerikanske försvarsministerns avgång verkar även skapat oro inom den svenska säkerhetspolitiken.41 Sedan den ryska militära operationen på Krimhalvön 2014, har Sverige bundit sig till USA i en allt större omfattning. Detta har kanske tydligast accentueras i två uttalanden, dels av den tidigare amerikanske vicepresidents, Joe Biden, 2016,42dels av den nuvarande amerikanske försvarsministern 2017.43Där budskapet var att i händelse av en väpnad konflikt som involverade Sverige, skulle USA komma att stödja Sverige. Huruvida dylika uttalande kommer ske i framtiden av någon representant i den nuvarande amerikanska administrationen, återstår att se. Sverige har dock sedan 1950-talet haft ett djupt säkerhetssamarbete med USA,44 som klarat sig igenom diverse problematiska situationer.45 Varvid det historiskt långvariga samarbetet kan vara en form av garant för dess fortlevnad, ffa. då det vilat på en bilateral basis, om än väldigt dold, utanför NATO. En organisation som förefaller vara något av en ”käpphäst”, för den nuvarande amerikanska presidenten.46
Således, 2018 förefaller ej varit ett år där konflikter mattas av. Utan snarare har det varit ett år där positionerna allt mer frysts mellan ett flertal antagonister och de tidigare säkerhetsskapande åtgärderna har allt mer utarmats. Sannolikheten för en lokal eller regional konflikt i vårt direkta närområde får dock fortsatt anses som låg. Oroväckande är dock att ingen ljusning förefaller finnas i de intressekonflikter som råder. Varvid sannolikheten ökar för var månad och år som går att en lokal eller regional väpnad konflikt kan inträffa. Där en sådan väpnad konflikt troligtvis skulle starta p.g.a. en incident som sedan eskalerar utifrån den misstro som såtts genom åren.
Utöver utarmningen av de säkerhetsskapande avtalen, utgör även den s.k. transatlantiska länken en viktig faktor att ta i beaktande. Den oro som funnits under 2018 kring den transatlantiska länkens vara eller icke vara, förefaller vi även gå i 2019 med. Där oron inte avtagit utan snarare tilltagit. Vilket i sig kan utgöra en form av utarmning kring tilltron på denna ”länk”, som i slutändan gör att den brister. Vilket särskilt bör beaktas ur svenska förhållanden då vi historiskt men även nu avhängt mycket av vår säkerhet kring just denna länk.
Ur svenska förhållanden bör även ökningen av de amerikanska och tillkomsten av de brittiska förbandsrotationerna till Norge beaktas. Detta i förhållanden till planen för en ökning av den svenska armén.47 Samtliga delar i den planen kommer ej kunna exekveras samtidigt, varvid politiker och försvarsmaktsledning kommer vara tvungen att prioritera. Där bör förmågeuppbyggnaden av armén i norra Sverige prioriteras, utifrån den nuvarande säkerhetsutveckling. Men även utifrån de långa förbindelseavstånd som råder till och från Norrland, med ett flertal möjliga hindrande terrängavsnitt i händelse av en väpnad konflikt. Varvid det krävs att samtliga förmågor fysiskt finns på plats i norra Sverige för att kunna möta en väpnad konflikt.
Avslutningsvis, 2018 var ett år vi gick in i med en ryggsäck av säkerhetspolitiska händelser från 2017, 2019 kommer vara likadant. Vad resultatet kommer bli i slutet av 2019, är svårt att sia om. Framförallt när mängden variabler som påverkar utvecklingen inte minskar för var år som går, utan snarare ökar. Dock torde som tidigare nämnts 2019 inte utgöra året när den negativa säkerhetstrenden vänder, utan snarare kommer det negativa säkerhetsläget bestå och i vissa hänseende bli något sämre.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
British Broadcasting Corporation 1, 2, 3(Engelska)
Cable News Network 1, 2(Engelska)
Dagens Nyheter 1, 2, 3(Svenska)
Izvestija 1(Ryska)
Marine Corps Times 1(Engelska)
NATO 1(Engelska)
Reuters 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17(Engelska)
Rysslands Utrikesministerium 1, 2, 3(Engelska)
Svenska Dagbladet 1(Svenska)
Sveriges Regering 1(Svenska)
Sveriges Riksdag 1(Svenska)
Sveriges Television 1, 2(Svenska)
The Guardian 1(Engelska)
The New York Times 1, 2, 3(Engelska)
The Telegraph 1, 2(Engelska)
The Wall Street Journal 1, 2, 3(Engelska)
U.S. State Department 1(Engelska)
Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011.
Slutnoter
1The Wall Street Journal. Forrest, Brett. U.S. to Curb Russian Military Flights Over American Territory. 2017. https://www.wsj.com/articles/u-s-to-curb-russian-military-flights-over-american-territory-1506402871(Hämtad 2018-12-27)
U.S. State Department. 2018 Report on Adherence to and Compliance With Arms Control, Nonproliferation, and Disarmament Agreements and Commitments. 2018. https://www.state.gov/t/avc/rls/rpt/2018/280532.htm(Hämtad 2018-12-27)
2The Wall Street Journal. Forrest, Brett. Hodge, Nathan. In Tiff With Russia, U.S. Moves to Restrict International Military Flights Over Hawaii. 2017. https://www.wsj.com/articles/in-tiff-with-russia-u-s-moves-to-restrict-international-flights-over-hawaii-1506613705(Hämtad 2018-12-27)
U.S. State Department. 2018 Report on Adherence to and Compliance With Arms Control, Nonproliferation, and Disarmament Agreements and Commitments. 2018. https://www.state.gov/t/avc/rls/rpt/2018/280532.htm(Hämtad 2018-12-27)
3Reuters. Russia to limit U.S. military observation flights: RIA. 2017. https://www.reuters.com/article/us-russia-usa-openskies/russia-to-limit-u-s-military-observation-flights-ria-idUSKBN1EL0UT(Hämtad 2018-12-14)
4The Ministry of Foreign Affairs of the Russian Federation. Briefing by Foreign Ministry Spokesperson Maria Zakharova, Moscow, December 28, 2017. 2017. http://www.mid.ru/en/press_service/spokesman/briefings/-/asset_publisher/D2wHaWMCU6Od/content/id/3012378(Hämtad 2018-12-27)
5Cable News Network. Hansler, Jennifer. US changes course to allow Russian surveillance flyover. 2018. https://edition.cnn.com/2018/09/20/politics/open-skies-russian-plane-certified/index.html(Hämtad 2018-12-27)
6The Wall Street Journal. Youssef, Nancy A. U.S. Military Plane Flies Over Ukraine in Warning to Russia. 2018. https://www.wsj.com/articles/u-s-military-plane-flies-over-ukraine-in-warning-to-russia-1544136754(Hämtad 2018-12-14)
7U.S. State Department. 2018 Report on Adherence to and Compliance With Arms Control, Nonproliferation, and Disarmament Agreements and Commitments. 2018. https://www.state.gov/t/avc/rls/rpt/2018/280532.htm(Hämtad 2018-12-27)
8Reuters. Emmott, Robin. U.S. gives Russia 60 days to comply with nuclear treaty. 2018. https://www.reuters.com/article/us-nato-russia-pompeo/u-s-gives-russia-60-days-to-comply-with-nuclear-treaty-idUSKBN1O32C3(Hämtad 2018-12-27)
9The Ministry of Foreign Affairs of the Russian Federation. Deputy Foreign Minister Sergey Ryabkov’s briefing on developments involving the INF Treaty, Moscow, November 26, 2018. 2018. http://www.mid.ru/en/foreign_policy/news/-/asset_publisher/cKNonkJE02Bw/content/id/3420936(Hämtad 2018-12-27)
10Reuters. Nikolskaya, Polina. Osborn, Andrew. Russia’s Putin accuses U.S. of raising risk of nuclear war. 2018. https://www.reuters.com/article/us-russia-putin-nuclear-idUSKCN1OJ11R(Hämtad 2018-12-27)
11Reuters. Russia: U.S. protests over INF treaty pave way to end of START pact. 2018. https://www.reuters.com/article/us-usa-russia-missiles-start/russia-u-s-protests-over-inf-treaty-pave-way-to-end-of-start-pact-idUSKBN1O614O(Hämtad 2018-12-27)
12Reuters. Nikolskaya, Polina. Osborn, Andrew. Russia’s Putin accuses U.S. of raising risk of nuclear war. 2018. https://www.reuters.com/article/us-russia-putin-nuclear-idUSKCN1OJ11R(Hämtad 2018-12-27)
13Svenska Dagbladet. Forss, Stefan. Nukleär nedrustning ligger inte i Putin intresse. 2018. https://www.svd.se/nuklear-nedrustning-ligger-inte-i-putin-intresse(Hämtad 2018-12-27)
14The New York Times. Broad, William J. Sanger, David E. A Cold War Arms Treaty Is Unraveling. But the Problem Is Much Bigger. 2018. https://www.nytimes.com/2018/12/09/us/politics/trump-nuclear-arms-treaty-russia.html(Hämtad 2018-12-27)
15British Broadcasting Corporation. Russian spy poisoning: What we know so far. 2018. https://www.bbc.co.uk/news/uk-43315636(Hämtad 2018-12-27)
16Reuters. Holden, Michael. Rampton, Roberta. U.S., EU to expel more than 100 Russian diplomats over UK nerve attack. 2018. https://www.reuters.com/article/us-britain-russia-usa/u-s-eu-to-expel-more-than-100-russian-diplomats-over-uk-nerve-attack-idUSKBN1H21MR(Hämtad 2018-12-27)
17Cable News Network. Polglase, Katie. Smith-Spark, Laura. Netherlands officials say they caught Russian spies targeting chemical weapons body. 2018. https://edition.cnn.com/2018/10/04/europe/netherlands-russia-gru-intl/index.html(Hämtad 2018-12-27)
18The New York Times. Barry, Ellen. Schwirtz, Michael. Sergei Skripal Was Retired, but Still in the Spy Game. Is That Why He Was Poisoned?. 2018. https://www.nytimes.com/2018/05/14/world/europe/sergei-skripal-spying-russia-poisoning.html(Hämtad 2018-12-27)
19Reuters. Emmott, Robin. Wroughton, Lesley. Transatlantic ties hang in the balance as Trump comes to Europe. 2018. https://www.reuters.com/article/us-usa-trump-europe/transatlantic-ties-hang-in-the-balance-as-trump-comes-to-europe-idUSKBN1JY059(Hämtad 2018-12-27)
Reuters. Chiacu, Doina. Trump scolds NATO members days ahead of summit. 2018. https://www.reuters.com/article/us-usa-trump-europe/trump-scolds-nato-members-days-ahead-of-summit-idUSKBN1JZ242(Hämtad 2018-12-27)
20Reuters. de Carbonnel, Alissa. Emmott, Robin. Mason, Jeff. Trump claims NATO victory after ultimatum to go it alone. 2018. https://www.reuters.com/article/us-nato-summit/trump-claims-nato-victory-after-go-it-alone-ultimatum-idUSKBN1K135H(Hämtad 2018-12-27)
NATO. Brussels Summit Declaration. 2018. https://www.nato.int/cps/en/natohq/official_texts_156624.htm(Hämtad 2018-12-27)
21The New York Times. Higgins, Andrew. MacFarquhar, Neil. Just Sitting Down With Trump, Putin Comes Out Ahead. 2018. https://www.nytimes.com/2018/07/15/world/europe/trump-putin-helsinki-summit.html(Hämtad 2018-12-27)
The New York Times. Landler, Mark. In Meeting With Putin, Experts Fear Trump Will Give More Than He Gets. 2018. https://www.nytimes.com/2018/06/28/us/politics/trump-putin-meeting.html(Hämtad 2018-12-27)
22The Guardian. Wintour, Patrick. Helsinki summit: what did Trump and Putin agree?. 2018. https://www.theguardian.com/world/2018/jul/17/helsinki-summit-what-did-trump-and-putin-agree(Hämtad 2018-12-27)
23Reuters. EU investigates hacked diplomatic communications. 2018. https://www.reuters.com/article/us-eu-cyber-trump/eu-investigates-hacked-diplomatic-communications-idUSKBN1OI0IF(Hämtad 2018-12-27)
24Reuters. Osborn, Andrew. For Putin, Helsinki talks with Trump a win before he even sits down. 2018. https://www.reuters.com/article/us-usa-russia-summit/for-putin-helsinki-talks-with-trump-a-win-before-he-even-sits-down-idUSKBN1K12EU(Hämtad 2018-12-27)
25Reuters. Ali, Idrees. Stewart, Phil. How Mattis is trying to keep U.S.-China tensions from boiling over. 2018. https://www.reuters.com/article/us-usa-china-mattis-insight/how-mattis-is-trying-to-keep-u-s-china-tensions-from-boiling-over-idUSKCN1NE0FF(Hämtad 2018-12-27)
Reuters. Cai, Weiyi. Scarr, Simon. Wu, Jin. Concrete and coral: Tracking expansion in the South China Sea. 2018. http://fingfx.thomsonreuters.com/gfx/rngs/CHINA-SOUTHCHINASEA-BUILDING/010070760H9/index.html(Hämtad 2018-12-27)
26Prop. 2014/15:109. Försvarspolitisk inriktning – Sveriges försvar 2016–2020. s. 21, 33.
27Reuters. Matzen, Erik. Denmark spurned Chinese offer for Greenland base over security: sources. 2017. https://www.reuters.com/article/us-denmark-china-greenland-base/denmark-spurned-chinese-offer-for-greenland-base-over-security-sources-idUSKBN1782EE(Hämtad 2018-12-27)
28Ds 2017:66. Motståndskraft. Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025. s. 73-75.
29Reuters. More U.S. Marines to train in Norway, closer to Russia. 2018. https://www.reuters.com/article/us-norway-usa-russia/more-u-s-marines-to-train-in-norway-closer-to-russia-idUSKBN1L017F(Hämtad 2018-12-27)
Marine Corps Times. Snow, Shawn. No more Marine rotations to the Black Sea. The Corps is focusing here instead. 2018. https://www.marinecorpstimes.com/news/your-marine-corps/2018/11/29/no-more-marine-rotations-to-the-black-sea-the-corps-is-focusing-on-the-arctic-instead/(Hämtad 2018-12-27)
30The Telegraph. Malnick, Edward. UK sending 800 troops to Arctic in warning shot to Russia. 2018. https://www.telegraph.co.uk/politics/2018/09/29/uk-sending-800-troops-arctic-warning-shot-russia/(Hämtad 2018-12-27)
31Известия. Россия проведет стратегические учения в Арктике. 2018. https://iz.ru/824776/2018-12-18/rossiia-provedet-strategicheskie-ucheniia-v-arktike(Hämtad 2018-12-27)
32Reuters. Russia detained 24 Ukrainian sailors in Kerch Strait incident: Ifax. 2018. https://www.reuters.com/article/us-ukraine-crisis-russia-sailors/russia-detained-24-ukrainian-sailors-in-kerch-strait-incident-ifax-idUSKCN1NV1R8(Hämtad 2018-12-27)
33British Broadcasting Corporation. Putin reveals secrets of Russia’s Crimea takeover plot. 2015. https://www.bbc.com/news/world-europe-31796226(Hämtad 2018-12-27)
34The Telegraph. Vladimir Putin admits: Russian troops ’were in Ukraine’. 2015. https://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/vladimir-putin/12054164/Vladimir-Putins-annual-press-conference-2015-live.html(Hämtad 2018-12-27)
35British Broadcasting Corporation. Putin reveals secrets of Russia’s Crimea takeover plot. 2015. https://www.bbc.com/news/world-europe-31796226(Hämtad 2018-12-27)
The Telegraph. Vladimir Putin admits: Russian troops ’were in Ukraine’. 2015. https://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/vladimir-putin/12054164/Vladimir-Putins-annual-press-conference-2015-live.html(Hämtad 2018-12-27)
36Reuters. Polityuk, Pavel. Williams, Matthias. Russian threat highest since 2014: Ukraine military chief. 2018. https://www.reuters.com/article/us-ukraine-crisis-russia-military/russian-threat-highest-since-2014-ukraine-military-chief-idUSKBN1O32IV(Hämtad 2018-12-27)
The Ministry of Foreign Affairs of the Russian Federation. Comment by Foreign Ministry Spokesperson Maria Zakharova on upcoming provocations by Kiev in southeast Ukraine. 2018. http://www.mid.ru/en/foreign_policy/news/-/asset_publisher/cKNonkJE02Bw/content/id/3462742(Hämtad 2018-12-27)
37British Broadcasting Corporation. James Mattis’ resignation letter in full. 2018. https://www.bbc.com/news/world-us-canada-46644841(Hämtad 2018-12-27)
38Reuters. Holland, Steve. Stewart, Phil. U.S. defense chief Mattis quits after clashing with Trump on policies. 2018. https://www.reuters.com/article/us-usa-trump-mattis/pentagon-chief-mattis-quits-citing-policy-differences-with-trump-idUSKCN1OJ2WR(Hämtad 2018-12-27)
39Reuters. Ali, Idrees. Holland, Steve. Trump, annoyed by resignation letter, pushes out Mattis early. 2018. https://www.reuters.com/article/us-usa-trump-mattis/trump-annoyed-by-resignation-letter-pushes-out-mattis-early-idUSKCN1OM0HO(Hämtad 2018-12-27)
40Reuters. Strupczewski, Jan. Exit of trusted Mattis sparks concern among U.S. allies. 2018. https://www.reuters.com/article/us-usa-trump-mattis-nato/exit-of-trusted-mattis-sparks-concern-among-u-s-allies-idUSKCN1OK10I(Hämtad 2018-12-27)
41Sveriges Television. Olsson, Jonas. Utrikesutskottets ordförande ser allvarligt på James Mattis avgång. 2018. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/utrikesutskottets-ordforande-hans-wallmark-m-om-usa-s-forsvarsminister-james-mattis-avgang-det-har-ar-allvarligt-sverige-behover-stablite(Hämtad 2018-12-27)
42Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Biden vill att den ryska gasledningen stoppas. 2016. https://www.dn.se/nyheter/sverige/biden-vill-att-den-ryska-gasledningen-stoppas/(Hämtad 2018-12-27)
43Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. I maktens slutna rum får Sverige amerikanskt stöd. 2017. https://www.dn.se/nyheter/sverige/i-maktens-slutna-rum-far-sverige-amerikanskt-stod/(Hämtad 2018-12-27)
Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Amerikansk politiker: Sverige i praktiken i ”strategisk allians” med USA. 2018. https://www.dn.se/nyheter/politik/amerikansk-politiker-sverige-i-praktiken-i-strategisk-allians-med-usa/(Hämtad 2018-12-27)
44Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011, s. 291, 308-309, 315-317.
45Ibid. s. 299-300, 302-304.
46Reuters. Morgan, David. Wroughton, Lesley. Trump takes parting shot at Mattis and his view of U.S. allies. 2018. https://www.reuters.com/article/us-usa-trump-mattis-withdrawal/trump-takes-parting-shot-at-mattis-and-his-view-of-u-s-allies-idUSKCN1ON0QX(Hämtad 2018-12-27)
47Sveriges Television. Benigh, Love. Försvarsberedningen tycker inte att dagens brigader räcker till. 2018. https://www.svt.se/nyheter/forsvarsberedningen-tycker-inte-att-dagens-brigader-racker-till(Hämtad 2018-12-27)

Så kan försvarets väg mot klippkanten hejdas 

av Raimo Jakola En militär konflikt mellan Ryssland och Nato i västra och nordvästra Europa kan inom tjugo år börja med ett kuppartat överraskande militärt angrepp mot Sverige. Det då den part som först säkrar baser för fjärrstridsenheter i Sverige får operativa fördelar som ökar partens möjligheter att vinna konflikten. Angreppet, nedan kallat deloperation, planeras […]

En strategisk överraskning och dess konsekvenser

av Stefan Forss De förfärliga bilderna av små barn som blev mål för attacken med kemiska vapen i Douma i Syrien den 7 april upprörde hela världen, även president Trump. Efter att han den 11 april släppte iväg en tweet om att Ryssland ska se upp, eftersom ”fina, nya och smarta” amerikanska missiler var att […]

Tuppens år

Reflektion
Som brukligt avslutas året med en exposé över några av de händelser som skett under året. Vilket även kan vara saker som följer med in i 2018 och eventuellt formar det året. Denna årskrönika berör enbart de militära förhållandena samt vårt direkta närområde. Här skall tilläggas att detta är ett axplock av skeden och händelser som berörs.
Året, 2017, inledes med förflyttningen av fyra bataljonsstridsgrupper ur ett antal NATO länder, som ett led i NATO förstärkningsåtgärder, till dess östra medlemsländer.1Totalt kom cirka 4,500 soldater med tillhörande materiel förflyttas till de baltiska staterna och Polen.2 En förflyttning som mötes med en retorisk reaktion av Ryssland,3 fortsatt är styrkeförhållandena till Rysslands fördel vid dess västra landgräns, vilket gör dess retoriska reaktioner något malplacerade. Därutöver publicerade den amerikanska tankesmedjan RAND i slutet av 2017 en studie som fortsatt visar på att tillförseln av dessa bataljonsstridsgrupper har en marginell effekt på försvaret av de baltiska staterna.4 Något som de flesta insatta i militära sakförhållanden snabbt identifierade redan vid NATO beslut om de förstärkningsåtgärder som aviserades till de baltiska staterna.
Därefter kom den säkerhetspolitiska rapporteringen främst avhandla den ryska övningen Zapad-2017 d.v.s. den strategiska övningen för det västra militärdistriktet (MD V) i Ryssland. Varje år genomförs en strategisk övning som roterar mellan de ryska militärdistrikten, för 2018 är de det östra militärdistriktet (MD Ö) som övas, där övningen benämns Vostok. Rapporteringen och föranalyserna inför Zapad-2017 började så stillsamt redan i Januari 2017. Initialt vill jag påstå att rapporteringen i huvudsak var sansad, sen under försommaren och intill övningens genomförande blev den mer och mer ”bombastisk” för att sedan avslutas lika tvärt som övningen avslutades. Rubrikerna varierade mellan ockupation av Belarus,5till anfall mot de västliga länderna i Rysslands västra gränsområden,6 eller Ukraina.7
Vad som snarare är intressant ur ett säkerhetsperspektiv är den förmåga Ryssland förefaller skapat för att snabbt kunna höja stridsberedskapen på olika förband och/eller förmågor. Detta accentueras främst under s.k. beredskapskontroller.8 En sådan oanmäld kontroll är mer oroande än en föranmäld övning såsom Zapad-2017, då det ej går att gardera sig mot dessa kontroller på ett effektivt sätt bortsett från att själv inneha en egen hög beredskap över tiden, med den problematik det innebär. Vid de föranmälda övningarna kan egna beredskapsåtgärder vidtas på ett annat sätt, vilket får ses som ett mindre troligt tillfälle att någon påbörjar någon form av offensiv operation, när en motpart vet om att en stor mängd förband och förmågor samlas till ett specifikt geografiskt område.
Huruvida Zapad-2017 var en helt defensiv9 eller offensiv10övning, kommer säkerligen debatteras länge och väl. Däremot får det anses som troligt att övningen, simulerade en väpnad konflikt mellan Ryssland och NATO.11 Storleken på övningen har även debatterats hårt, sett till det geografiska område som övningen har omfattat d.v.s. från Barents hav till Vitryssland därutöver i Vitryssland, samt utifrån rapporterade övningsmoment så får det ses som högst sannolikt att övningen var betydligt större än de rapporterade 12,700 deltagarna, under den tidsrymd som övningen genomfördes.12 Med hänsyn till den mängd nyuppsatta förband inom MD V de senaste tre åren,13får det ses som troligt att dessa deltog i övningen och möjligt att dess förmåga validerades under övningen.
Vad som även kan konstateras är att den ryska förmågan till väpnad strid fortsatt ökar. En ökning som förefaller oroa bedömare. Chefen för den tyska underrättelsetjänsten, Bruno Kahl, kom i november uttala sig i ovanligt tydliga ordalag avseende den ryska förmågan samt möjliga intentioner. Han anser att Ryssland utgör en potentiell fara och att Ryssland kommer vara ett obekvämt grannland för dess grannar. Därutöver påtalade han att fred i Europa inte längre kan vara något att ta för givet. Vad avser den ryska väpnade styrkornas förmåga ansåg han att Zapad-2017 hade visat att Ryssland är väldigt nära att nå de uppställda målen som är satta för år 2020.14
Såldes sett till NATO förstärkningsåtgärder i vårt direkt närområde samt Rysslands ökning av förband under de senaste tre åren inom MD V och övning Zapad-2017, skulle det kunna sägas att detta år, 2017, utgjort en viss konsolidering av de militära positionerna i vårt direkta närområde. Dock får det ses som möjligt att de militära styrkeförhållandena kommer förändras redan under nästa år, 2018, inom MD V, då den ryska armén skall öka med sju förband, dock är det ej specificerat i vilket eller vilka militärdistrikt dessa förband skall upprättas.15 Här är det även viktigt att notera att en viss konsolidering av det ryska militära återtagandet inom det norra militärdistriktet (MD N) även förefaller skett.16 MD N omfattar bl.a. Nordkalotten men även Arktis. Huruvida NATO kommer respondera på eventuellt ytterligare ryska förbandsförstärkningar inom MD V återstår att se. Däremot förefaller Arktis till del omhändertas genom den nyupprättade Atlantiska staben inom NATO, om än bara ansvarsmässigt.17
Under 2017 har även fundamenten för två av de viktigare förtroendeskapande åtgärderna kraftigt förskjutits, här avses dels, INF-avtalet, dels Open Skies avtalet. Inleder vi med INF-avtalet är det de avtal som skrevs mellan USA och Sovjetunionen 1987, som fortfarande gäller mellan USA och Ryssland. Det innebar att markrobotar med räckvidd mellan 500 – 5,500 km förbjöds för de båda staterna.18 Sedan ett antal år tillbaka har USA anklagat Ryssland för att bryta mot INF-avtalet genom att de skall ha utvecklat19 samt förbandssatt20 markrobotsystem som kan verka inom det förbjudna avstånden som INF-avtalet stipulerar. Ryssland å sin sida har anklagat USA för att bryta mot INF-avtalet, dels genom att de anser att avfyrningsplattformarna för det ballistiska missilförsvaret även kan användas för att avfyra kryssningsrobotar,21 dels för att de målrobotar som USA använder sig av för att testa sitt missilförsvar skall vara ett brott mot INF-avtalet.22
Konflikten mellan USA och Ryssland avseende INF-avtalet går att spåra till 2007 och möjligtvis tidigare, då USA och Ryssland försökte komma överens om en lösning kring det missilförsvar som USA hade tagit steg för att upprätta i Europa, efter det att USA drog sig ur ABM-avtalet 2002.23 Konsekvensen av alla de turer som varit är att USA nu officiellt sagt att de kommer påbörja ett utvecklingsarbete kring markrobotsystem som kan verka inom det av INF-avtalet förbjudna distanserna.24 Varvid det får ses som troligt att USA inom något år även kan ha markrobotsystem. Enligt USA är detta utvecklingsarbete ett sätt att försöka få Ryssland till efterlevnad av INF-avtalet.25
Under den senare delen av 2018 bedöms den i Polen placerade delen av missilförsvaret vara operativ.26 Vilket innebär att det då finns en möjlighet att Ryssland kommer vidta någon form av motåtgärd, då Ryssland varit kraftigt kritisk mot detta missilförsvar sedan dess start och ser det som ett hot mot dem.27Bedömningen har ofta varit att en basering av Iskandersystemet till Kaliningrad Oblast, skulle kunna vara en sannolik motåtgärd från rysk sida.28 Dock blir det som motåtgärd något malplacerad, då alla inklusive Ryssland vet utifrån dess moderniseringsprogram av de väpnade styrkorna att Iskander systemet skulle placeras i Kaliningrad Oblast för eller senare,29framför allt då den 152. Markrobotbrigaden i Kaliningrad Oblast nu genomför utbildning på systemet för att därefter tillföras det.30 Varvid någon annan motåtgärd kan ses som möjlig, framförallt då Rysslands President, Vladimir Putin, redan 2007 sa att Ryssland av olika skäl kunde tänka sig lämna INF-avtalet.31
Vad som dock är intressant att notera avseende Iskander, är att det förefaller vara troligt att MD N kommer tillföras markrobotförband av typen Iskander senast 2020.32 Som tidigare nämnts skall sju nya förband upprättas inom den ryska armén 2018. Varvid en möjlighetfinns att ett upprättande redan påbörjas under nästa år och senast 2019. Här får det ses som troligt att Alakurttikommer bli grupperingsort för ett nytt markrobotförband, mellan 2018 – 20, då det skulle skapa ett överlappande täckningsområde med Iskandersystemet längs hela Rysslands västra landgräns. Därutöver skulle t.ex. F 21 i Luleå hamna inom räckvidd samt Vidsel- och Jokkmokksbasen för Flygvapnet, räknat på den officiella 500 km räckvidden för Iskandersystemet och utgående från Alakurtti. Vilket även innebär att troligtvis kommer två av tre svenska flygflottiljer kunna nås av Iskandersystemet vid 2020 utgång, räknat utifrån den officiella räckvidden. Detta kan möjligtvis även innebära att någon form av tillfällig basering med Iskandersystemet kan genomföras inom MD N under vissa perioder likt agerandet varit i Kaliningrad Oblast. En möjlig tidpunkt för sådan tillfällig basering skulle t.ex. kunna vara vid NATO övningen Trident Juncture som genomförs i Norge under 2018.33
Avseende Open Skies, har 2017 inneburit ett antal försämringar av hur föredraget kan utnyttjas. Upptakten förefaller initialt varit att Ryssland begränsat hur lång flygsträcka som får tillämpas per dygn över Kaliningrad Oblast. Detta i sin tur medförde att USA kom att lyfta möjligheten att vidta åtgärder gentemot det ryska agerandet.34 Det Amerikanska svaret kom bli en begränsning avseende hur långa flygsträckor som får genomföras över Hawaii. Därutöver lades förbud på att utnyttja två flygbaser, Robins respektive Ellsworth flygbas, i Georgia respektive South Dakota. Detta i sin tur kom föranleda att Ryssland lyfte möjligheten om motåtgärder.35 Det ryska svaret kom bli att skapa begränsningar avseende vilka flygfält USA får utnyttja i Ryssland för att genomföra flygningar i enlighet med Open Skies avtalet.36 I skrivande stund är det oklart vilka flygfält som USA, ej får utnyttja i Ryssland. I sammanhanget är det även intressant att notera uppgifter som framkommit att Ryssland kan ha utnyttjat Open Skies flygningarna för underrättelseverksamhet över amerikanskt territorium, ej i enlighet med avtalet.37
Vid inledningen av oktober månad 2017 rapporterade den ryska tidningen Kommersant, enligt uppgifter de tagit del av från källor nära det ryska försvarsministeriet, att det numera skulle finnas en risk för väpnad konflikt mellan Ryssland och NATO länder. Detta skall ha framkommit vid en utredningen avseende den ryska nationella säkerheten inom den maritima arenan, där bl.a. Norge berördes som ett av länderna.38 Dock får man vara något försiktig med dessa uppgifter då de härrör från källor nära det ryska försvarsministeriet, vilket per seinte innebär att de, de facto sett själva rapporten därutöver så berör det enbart möjliga maritima konfliktytor. Dock blir det intressant utifrån de tidigare berörda uppgifterna som förmedlades av den tyska underrättelsetjänstens chef i November månad 2017.
Detta är intressant utifrån Försvarsberedningens bedömning i dess totalförsvarsutredning att, ”Ett väpnatangrepp mot Sverigekan inte uteslutas”.39Vilket måste sägas skiljer sig en hel del från den närmsta skrivningen i det senaste försvarsbeslutet som säger att, ”Det går inte att se militära konflikter i vårt närområde som skulle påverka endast ett land. Ett enskilt militärt väpnat angrepp direkt mot Sverige är fortsatt osannolikt. Kriser eller incidenter som även inbegriper militära maktmedel kan dock uppstå och militära angreppshot kan likväl aldrig uteslutas”.40Här skulle skrivningen i det senaste försvarsbeslutet kunna tolkas som att den implicit säger att ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas, dock måste det sägas att skrivningen i totalförsvarsutredningen är betydligt tydligare i sådant fall. Då försvarsbeslutet explicit inte nämner något om risker för väpnat angrepp.
Nästa intressanta utspel skedde samma dag som Försvarsberedningen presenterade sin Totalförsvarsutredning d.v.s. 20DEC2017. Detta skedde i Norge där chefen för dess marinkår General RobertB. Neller samt marinkårens högste företrädare för dess underofficerare samt soldater, Sergeant Major of the Marine Corps Ronald L. Green besökte den kontingent av amerikanska marinkårssoldater som är baserade i Værnes. Vid detta besök uttalade chefen för den amerikanska marinkåren två väldigt tydliga budskap. Det ena var att ”I hope I’m wrong, but there’s a war coming” och det andra var att han förutspådde en ”big-ass fight”. Därutöver påtalade han att Stilla Havet samt Ryssland kommer vara marinkårens fokusområden framgent.41 Enligt marinkårschefens presstalesperson skall de två tidigare nämnda uttalandena utgjort ett motivationstal, då The Washington Post frågade om dess innebörd.42 Huruvida så var fallet eller ej, går ej att bedöma, men vanligtvis brukar högre amerikanska militära chefer välja sina ordval med eftertanke ffa. när media är närvarande, vilket gör det intressant att notera.
I sammanhanget blir den amerikanska nationella säkerhetsstrategin värd att belysa, som publicerades den 18DEC2017 d.v.s. två dagar innan chefen för den amerikanska marinkårens uttalande. Där skrivs bl.a. ”China and Russia challenge American power, influence, and interests, attempting to erode American security and prosperity”. Därutöver framgår det, ”The combination of Russian ambition and growing military capabilities creates an unstable frontier in Eurasia, where the risk of conflict due to Russian miscalculation is growing”.43 Vilket i sig enbart bekräftar att Ryssland och Kina kommer vara fokusområden, men det bekräftar att åtminstone konfliktrisken i sig har ökat i Euroasien d.v.s. Europa och Asien, dock säger det varken implicit eller explicit att ett krig är på väg. Men det ger eventuellt en viss bakgrund till den amerikanska marinkårschefens uttalanden.
Nästa intressanta utspel inom samma område genomfördes av Storbritanniens Försvarsminister, Gavin Williamson, den 26DEC2017. Där han uttalade sig kring fartygsrörelser genomförda av den ryska marinen i anslutning till Storbritannien under julhelgen. Där han sa, ”I will not hesitate in defending our waters or tolerate any form of aggression” samt ”Britain will never be intimidated when it comes to protecting our country, our people, and our national interests”.44 Vilket får anses vara kraftiga ordval utifrån maritima rörelser på internationellt vatten, om än att övningsmoment kan ha genomförts som varit riktade mot Storbritannien. Här kan han givetvis tagit tillfället i akt för att uttrycka sin folkrättsliga rätt att skydda sitt territorium. Dock om man t.ex. jämför med Sverige så har liknande uttalanden, mig veterligen, enbart genomförts under 1980-talets kränkningar på svenskt inre vatten. Dock går det inte att jämföra nationer rakt av ffa. kanske inte Sverige gentemot Storbritannien, men det sätter ett visst perspektiv kring uttalandet. Framför allt då det ”diplomatiska språket” försöker vara något av ett universellt språk.
Här är det även intressant att notera vad chefen för den ryska utrikes underrättelsetjänsten, Sergej Narysjkin, framförde vid ett möte med chefer från säkerhetstjänster ur stater inom OSS, Oberoende Staters Samvälde. Inledningsvis framförde han att USA var den stat som var drivande i ett icke-deklarerat hybridkrig gentemot Ryssland och OSS länderna. Därefter framförde att Sverige tillsammans med ett antal andra länder (Storbritannien, Polen samt de baltiska staterna) hade en ledande roll i detta icke deklarerade hybridkrig. Bland annat hävdar han att Sverige tillsammans med de övriga länderna försöker skapa revolutionära celler inom emigrantstrukturer i Ryssland och staterna inom OSS.45 I detta sammanhang är det intressant att notera det ryska utrikesministeriets kommentar avseende den nya amerikanska nationella säkerhetsstrategin, vilket var att det inte var en strategi gentemot samarbete utan snarare en strategi gentemot konfrontation.46 Således säger Ryssland att USA och ett antal andra länder för ett icke-deklarerat hybridkrig mot Ryssland samt att USA säkerhetsstrategi är en väg mot konfrontation.
Här är det även intressant att notera hur Sverige samt dess underrättelsetjänst, enligt ett reportage i den ryska tevekanalen Rossija 24, skall utnyttja personal med liknande bakgrund som den nu för spionerianklagelser i Ryssland gripne norrmannen FrodeBerg.47 Detta omnämnande om Sverige samt inom ramen för det icke-deklarerade s.k. Hybridkriget gentemot Ryssland, kan mycket väl vara en metod för att skapa en bild av ett yttre hot mot Ryssland för den ryska befolkningen, i syfte att ena dem och få dem att bortse från inrikesproblem.48 Dock har som bekant myntet alltid två sidor, varvid Ryssland även skulle kunna se Sverige som ett hot samt en drivande part i ett icke-deklarerat hybridkrig gentemot Ryssland och OSS-staterna, ibland kan det som ter sig osannolikt även vara det korrekta, beroende på hur man väljer att åskåda.
Sammanfattning
Året 2017 har således varit något av en sinuskurva i rytm avseende säkerhetsläget i vårt direkta närområde. Det inledes med en topp maa. NATO förstärkningsåtgärder till de baltiska staterna. För att därefter så sakteliga glida ner i en dal, för att under sommaren gå upp mot en topp som nåddes i samband med Zapad-2017. Därefter fortsatte den snabbt nedåt igen, för att under den sista skälvande månaden av året återigen nå en ny topp, då ordet väpnad konflikt från att varit ett tabubelagt ord i det offentliga rummet, plötsligt valde att kliva in i rummet.
Här skulle man lätt kunna förledas till att tro att det generella säkerhetsläget kraftigt försämrats då det nu helt plötsligt börjar talas om det. Här skulle jag vilja hävda motsatsen, säkerhetsläget per se har inte försämrats nämnvärt under 2017. Risken för en väpnad konflikt i vårt närområde är fortsatt densamma som den varit under minst ett till två år. Den enda skillnaden är att nu talar man öppet om det. Vilket gör det spott och spä som Generalmajor Anders Brännströmfick utså för sin, ur mitt perspektiv korrekta, bedömning av säkerhetsläget väldigt osmaklig, för vad skiljer hans uttalande från det Försvarsberedningen presenterade den 20DEC2017?
Däremot får det ses som troligt att den till ytan gjorda konsolidering av militära positioner i vårt direkta närområde som skett under 2017, kommer förändras. Ökar retoriken avseende möjligheterna kring en väpnad konflikt, kommer det även börja ställas krav på folkvalda oaktat i vilket land att ett av de grundläggande ansvaren för en stat tas. Det vill säga, skyddet av sina medborgare och sitt territorium. Vilket på sikt kommer medföra att de militära styrkeförhållandena kommer förändras. Retoriken i sig ökar även risken att en incident övergår till en väpnad konflikt, då en hårdnande retorik som kontinuerligt upprepas kommer innebära att man, dels letar efter tecken på väpnad konflikt på ett annat sätt, dels att toleransnivåer kommer sänkas. Detta är mänsklig psykologi, tänk dig att du går i ett område som du bedömer som farligt, då är du mer alert och redo för kamp, det är ingen skillnad med ett försämrat säkerhetsläge mellan stater. Dock går det inte heller att förtiga ett försämrat säkerhetsläge som vi haft under ett antal år, det är som att undvika att teckna en hemförsäkring.
Således, kan 2017 ses som ett mellanår i det föränderliga säkerhetsläget i vårt närområde, så sakteliga började man inse hur säkerhetsläget stod till och började prata om det. Varvid det är något ironiskt att detta år var Tuppens år enligt den kinesiska kalendern, den gal tydligen i slutet av året. Nu återstår att se vad man väljer att göra, då den galit.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Bild 1(Engelska)
British Broadcasting Corporation 1, 2, 3, 4 (Engelska)
CAST 1(Ryska)
CNBC 1(Engelska)
Dagens Nyheter 1(Svenska)
Deutsche Welle 1, 2(Engelska)
Foreign Policy 1(Engelska)
Forsvaret 1(Engelska)
Kommersant 1(Ryska)
Nationalencyklopedin 1(Svenska)
Military.com 1(Engelska)
NATO Review 1(Engelska)
Ośrodek Studiów Wschodnich 1, 2(Engelska)
Regeringen 1, 2(Svenska)
Reuters 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9(Engelska)
Rysslands President 1(Engelska)
State Security Department of Lithuania 1(Engelska)
TASS 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 (Engelska/Ryska)
The Hill 1(Engelska)
The Independent Barents Observer 1 (Engelska)
The New York Times 1(Engelska)
The Wall Street Journal 1, 2, 3, 4, 5 (Engelska)
The White House 1(Engelska)
U.S. Department Of State 1, 2(Engelska)
Washington Examiner 1(Engelska)
YLE 1(Svenska)
Slutnoter
1Reuters. Nitschke, Stephane. U.S. tanks, equipment arrives for NATO exercises in eastern Europe. 2017. https://www.reuters.com/article/us-nato-russia/u-s-tanks-equipment-arrives-for-nato-exercises-in-eastern-europe-idUSKBN14Q1VC(Hämtad 2017-12-28)
Deutsche Welle. German, Belgian troops arrive in Vilnius as part of NATO deployment. 2017. http://www.dw.com/en/german-belgian-troops-arrive-in-vilnius-as-part-of-nato-deployment/a-37259704(Hämtad 2017-12-28)
2The Wall Street Journal. Barnes, Julian E. NATO’s Stronger Baltic Force Riles Russia. 2017. https://www.wsj.com/articles/natos-stronger-baltic-force-riles-russia-1497887136(Hämtad 2017-12-28)
3British Broadcasting Corporation. US tanks and troops in Poland a threat, Russia says. 2017. http://www.bbc.co.uk/news/world-europe-38592448(Hämtad 2017-12-28)
4Ochmanek, David. et al. U.S. Military Capabilities and Forces for a Dangerous World: Rethinking the U.S. Approach to Force Planning. RAND Corporation, Santa Monica CA, 2017, s. 35-36, 42.
5CNBC. Daniels, Jeff. Large-scale Russian military exercises in Belarus feared to be set-up for Putin’s next conquest. 2017. https://www.cnbc.com/2017/08/19/fears-grow-russian-military-drills-in-belarus-are-moscows-next-crimea.html(2017-12-28)
6Washington Examiner. Lithuanian defense official warns Russian war games ’could prepare bases’ for attack at West. 2017. http://www.washingtonexaminer.com/lithuanian-defense-official-warns-russian-war-games-could-prepare-bases-for-attack-at-west/article/2634711(Hämtad 2017-12-28)
7British Broadcasting Corporation. Ukraine fears Russia will use exercises next week to invade. 2017. http://www.bbc.co.uk/news/world-europe-41190967(Hämtad 2017-12-28)
8State Security Department of the Republic of Lithuania, Second Investigation Department under the Ministry of National Defence. National Security Threat Assessment. Vilnius, 2017, s. 7-8.
9YLE. Kronvall, Kerstin. Finländsk militärexpert utvärderar krigsövningen Zapad: Ryssland och Vitryssland övade inte ett anfall mot Nato. 2017. https://svenska.yle.fi/artikel/2017/11/15/finlandsk-militarexpert-utvarderar-krigsovningen-zapad-ryssland-och-vitryssland(Hämtad 2017-12-28)
10Bild. Röpcke, Julian. Putin’s Zapad 2017 simulated a war against NATO. 2017. http://www.bild.de/politik/ausland/bild-international/zapad-2017-english-54233658.bild.html(Hämtad 2017-12-28)
11The New York Times. Schmitt, Eric. Vast Exercise Demonstrated Russia’s Growing Military Prowess. 2017. https://www.nytimes.com/2017/10/01/us/politics/zapad-russia-military-exercise.html(Hämtad 2017-12-28)
12NATO Review. Johnson, Dave. ZAPAD 2017 and Euro-Atlantic security. 2017. https://www.nato.int/docu/review/2017/Also-in-2017/zapad-2017-and-euro-atlantic-security-military-exercise-strategic-russia/EN/index.htm(Hämtad 2017-12-28)
Reuters. Emmott, Robin. NATO says Russia misled West over scale of Zapad war games. 2017. https://www.reuters.com/article/us-nato-russia/nato-says-russia-misled-west-over-scale-of-zapad-war-games-idUSKBN1CV2K4(Hämtad 2017-12-28)
13Ośrodek Studiów Wschodnich. Wilk, Andrzej. The Zapad-2017 exercises: the information war (for now). 2017. https://www.osw.waw.pl/en/publikacje/osw-commentary/2017-09-04/zapad-2017-exercises-information-war-now(Hämtad 2017-12-28)
14Deutsche Welle. Knight, Ben. German spy chief warns against Russia’s military ambitions. 2017. http://www.dw.com/en/german-spy-chief-warns-against-russias-military-ambitions/a-41397335(Hämtad 2017-12-28)
Reuters. German spy chief sees Russia as danger, cites military advances. 2017. https://www.reuters.com/article/us-germany-russia/german-spy-chief-sees-russia-as-danger-cites-military-advances-idUSKBN1DF213(Hämtad 2017-12-28)
15President of Russia. Expanded meeting of the Defence Ministry Board. 2017. http://en.kremlin.ru/events/president/news/56472(Hämtad 2017-12-28)
TASS. Russia to focus on beefing up military infrastructure in Arctic and on western border. 2017. http://tass.com/defense/983063(Hämtad 2017-12-28)
16Ibid.
TASS. Russia fully restores its presence in the Arctic — top brass. 2017. http://tass.com/defense/974441(Hämtad 2017-12-28)
17Reuters. Emmott, Robin. NATO agrees new military commands to protect Europe. 2017. https://www.reuters.com/article/us-nato-defence/nato-agrees-new-military-commands-to-protect-europe-idUSKBN1D82RK(Hämtad 2017-12-28)
18Nationalencyklopedin. INF-avtalet. 2017. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/inf-avtalet(Hämtad 2017-12-28)
U.S. Department Of State. Treaty Between The United States Of America And The Union Of Soviet Socialist Republics On The Elimination Of Their Intermediate-Range And Shorter-Range Missiles (INF Treaty). 2017. https://www.state.gov/t/avc/trty/102360.htm#text(Hämtad 2017-12-28)
19U.S. Department of State. 2017 Report on Adherence to and Compliance With Arms Control, Nonproliferation, and Disarmament Agreements and Commitments. 2017. https://www.state.gov/t/avc/rls/rpt/2017/270330.htm(Hämtad 2017-12-28)
20Reuters. Ali, Idrees. U.S. general says Russia deploys cruise missile, threatens NATO. 2017. https://www.reuters.com/article/us-usa-russia-missiles/u-s-general-says-russia-deploys-cruise-missile-threatens-nato-idUSKBN16F23V(Hämtad 2017-12-28)
21British Broadcasting Corporation. Russia says US missile system breaches nuclear INF treaty. 2016. http://www.bbc.co.uk/news/world-europe-36269734(Hämtad 2017-12-28)
22TASS. Putin accuses US of violating INF Treaty. 2017. http://tass.com/defense/982535(Hämtad 2017-12-28)
23Reuters. Gray, Andrew. Mohammed, Arshad. Russia, U.S. at odds over missile shield. 2007. https://www.reuters.com/article/us-usa-russia/russia-u-s-at-odds-over-missile-shield-idUSN1146001620071012(Hämtad 2017-12-28)
24The Wall Street Journal. Barnes, Julian E. Forrest, Brett. Sonne, Paul. Pentagon Moves to Develop Banned Intermediate Missile. 2017. https://www.wsj.com/articles/pentagon-moves-to-develop-banned-intermediate-missile-1510862789(Hämtad 2017-12-28)
25The Wall Street Journal. Barnes, Julian E. NATO Backs Pentagon Move to Research Building Banned Missiles. 2017. https://www.wsj.com/articles/nato-backs-pentagon-move-to-research-building-banned-missiles-1513339691(Hämtad 2017-12-28)
26Reuters. Emmott, Robin. Torbati, Yeganeh. NATO takes over U.S.-built missile shield, amid Russian suspicion. 2016. https://www.reuters.com/article/us-nato-summit-shield/nato-takes-over-u-s-built-missile-shield-amid-russian-suspicion-idUSKCN0ZO1Q1(Hämtad 2017-12-28)
27TASS. General Staff: US stepping up work to deploy missile defense system to Poland by 2018. 2017. http://tass.com/defense/943339(Hämtad 2017-12-28)
28Ośrodek Studiów Wschodnich. Żochowski, Piotr. Iskander missiles in Kaliningrad: a constant element of Russia’s policy of intimidation. 2016. https://www.osw.waw.pl/en/publikacje/analyses/2016-10-11/iskander-missiles-kaliningrad-a-constant-element-russias-policy(Hämtad 2017-12-28)
29TASS. Iskander-M missile systems to be deployed in Kaliningrad region till 2018. 2015. http://tass.com/russia/795113(Hämtad 2017-12-28)
30Центр анализа стратегий и технологий. 152-я гвардейская ракетная бригада в Калининграде получила ракетные комплексы ”Искандер-М”. 2017. https://bmpd.livejournal.com/2970466.html(Hämtad 2017-12-28)
31Reuters. Gray, Andrew. Mohammed, Arshad. Russia, U.S. at odds over missile shield. 2007. https://www.reuters.com/article/us-usa-russia/russia-u-s-at-odds-over-missile-shield-idUSN1146001620071012(Hämtad 2017-12-28)
32TASS. Russian ground forces to be fully rearmed with Iskander-M ballistic missiles by late 2020. 2017. http://tass.com/defense/947360(Hämtad 2017-12-28)
33Forsvaret. Taking NATO back to its core mission. 2017. https://forsvaret.no/en/taking-nato-back-to-its-core-mission(Hämtad 2017-12-28)
34The Wall Street Journal. Forrest, Brett. U.S. to Curb Russian Military Flights Over American Territory. 2017. https://www.wsj.com/articles/u-s-to-curb-russian-military-flights-over-american-territory-1506402871(Hämtad 2017-12-28)
35The Wall Street Journal. Forrest, Brett. Hodge, Nathan. In Tiff With Russia, U.S. Moves to Restrict International Military Flights Over Hawaii. 2017. https://www.wsj.com/articles/in-tiff-with-russia-u-s-moves-to-restrict-international-flights-over-hawaii-1506613705(Hämtad 2017-12-28)
36Reuters. Russia to limit U.S. military observation flights: RIA. 2017. https://www.reuters.com/article/us-russia-usa-openskies/russia-to-limit-u-s-military-observation-flights-ria-idUSKBN1EL0UT(Hämtad 2017-12-28)
37Foreign Policy. Dorfman, Zach. The Secret History of the Russian Consulate in San Francisco. 2017. http://foreignpolicy.com/2017/12/14/the-secret-history-of-the-russian-consulate-in-san-francisco-putin-trump-spies-moscow/(Hämtad 2017-12-28)
38Коммерсантъ. Геополитика в помощь снабжению. 2017. https://www.kommersant.ru/doc/3428044(Hämtad 2017-12-28)
39Ds 2017:66. Motståndskraft. Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025. s. 61.
40Proposition 2014/15:109. Försvarspolitisk inriktning – Sveriges försvar 2016–2020. s. 46.
41Military.com. Marine Leaders Highlight Norway Unit’s Role as Deterrent to Russia. 2017. https://www.military.com/daily-news/2017/12/21/marine-leaders-highlight-norway-units-role-deterrent-russia.html(Hämtad 2017-12-28)
42The Hill. Delk, Josh. Top Marine general: ’There’s a war coming’. 2017. http://thehill.com/blogs/blog-briefing-room/366174-marine-corps-commandant-theres-a-war-coming(Hämtad 2017-12-28)
43The White House. National Security Strategy of the United States of America. Washington, DC: The White House, 2017. s. 2, 26.
44British Broadcasting Corporation. HMS St Albans: UK frigate shadows Russian warship in North Sea. 2017. http://www.bbc.co.uk/news/uk-42481216(Hämtad 2017-12-28)
45ТАСС. Нарышкин отмечает угрозу переноса активности террористов в Центральную Азию и РФ. 2017. http://tass.ru/politika/4824055(Hämtad 2017-12-28)
46TASS. Russian Foreign Ministry describes US’ new national security strategy as confrontational. 2017. http://tass.com/politics/981947(Hämtad 2017-12-28)
47The Independent Barents Observer. Staalesen, Atle. Propaganda TV whips up spy hysteria along Russia’s border to Norway. 2017. https://thebarentsobserver.com/en/2017/12/propaganda-tv-whips-spy-hysteria-along-russias-border-norway(Hämtad 2017-12-28)
48Dagens Nyheter. Carlsson, Mattias. Rysk spionchef: Sverige deltar i hybridkrig mot Ryssland. 2017. https://www.dn.se/nyheter/rysk-spionchef-sverige-deltar-i-hybridkrig-mot-ryssland/(Hämtad 2017-12-28)

Bortom horisonten

Sammanfattning
Ryssland besitter troligtvis i dagsläget förmågan att genomföra begränsande operationer med dess luftlandsättningsstyrkor på signifikant avstånd från dess egna territorium. Troligtviskommer Ryssland i närtid (ett till två år) öka denna förmåga så att de kan genomföra större operationer på signifikant avstånd. Den genomförda luftlandsättningsövningen 24-27OKT2017 var troligtvis en slutövning/validering avseende denna förmåga. Parallellt med denna övning genomförde även de ryska strategiska kärnvapenstyrkorna en s.k. ”triadövning” den 26OKT2017. Härvid var samtliga strategiska förband direkt underställda den ryska Generalstaben insatta i övningsmoment. Möjligtvis var dessa två strategiska övningar sammanlänkande.
Analys
Det finns ett antal förmågor och förband inom de ryska väpnade styrkorna som kontinuerligt bör följas upp, luftlandsättningsstyrkorna är en av dessa då de även räknas som ett strategiskt vapenslag.1 Detta inlägg kommer beröra ett antal intressanta faktorer som uppenbarats under KV III-IV 2017 avseende ryska luftlandsättningsstyrkorna och vad detta kan innebära, dels avseende förändrat uppträdande hos dem, dels möjligheten till ett förändrat ryskt uppträdande/utnyttjande av/med dess väpnade styrkor i närtid (ett till två år).
Under 2017 förefaller luftlandsättningsövningarna blivit större till sin karaktär, vad avser storleken på förbanden som deltar. Något som tydligt accentuerades under KV II 2017. Under loppet av en månad genomfördes två större luftlandsättningsövningar, där den ena enligt bofasta i Pskov Oblast, skall ha varit den största och mest intensiva sedan väldigt länge tillbaka.2 Därutöver är det intressant att notera att minst ett kompani, ur 106. Luftlandsättningsdivisionen, inom luftlandsättningsstyrkorna har förmågan att delta i landstigningsföretag.3 Vilket blir viktiga utgångsvärde att ta med sig för att kunna analysera den luftlandsättningsövning som genomfördes under perioden 24-27OKT2017, vilket detta inlägg i huvudsak kommer beröra.
Den 24OKT2017 meddelade det ryska försvarsministeriets informationstjänst att luftlandsättningsförbanden i Pskov Oblast (76. Luftburna divisionen), Krasnodar och Stavropol Kraj (7. Luftburna divisionen) försatts i högsta larmberedskap, därtill hade delar ur den 7. Luftburna divisionen baserad i Krasnodar Kraj genomfört en 200 km lång förflyttning till ilastningsplatser (flygfält) vid Armavir, Krasnodar och Krymsk.4 Därutöver skulle även transportflygregementena i Tver, Pskov och Rostov Oblast försatts i högsta larmberedskap.5 Mer än 30 IL-76 transportflygplan skall under den 24OKT2017 ombaserats till flygbaser i Krasnodar Kraj för att genomföra lufttransport av luftlandsättningsstyrkorna i övningen.6 Totalt förefaller övningen omfattat cirka 5,000 luftlandsättningssoldater.7 Utöver det skall totalt cirka 60 luftfarkoster deltagit i övningen av modellerna IL-76, AN-2, MIG-31BM, SU-35S, SU-34, A-50, IL-22 och MI-8.7 Utav dessa cirka 60 luftfarkoster skall över 30 stycken, som tidigare nämnts, utgjorts av IL-76.8
Under den 24OKT2017 förefaller således den 76. Luftburna divisionen i Pskov Oblast samt 7. Luftburna divisionen i försatts i högsta larmberedskap, delar ur 7. Luftburna divisionen förefaller även varit under förflyttning redan innan och tagit sig till ilastningsområden i Krasnodar Kraj. Därutöver förefaller 334. Transportflygregementet i Pskov Oblast, 8. Transportflygregementet i Tver Oblast och 708. Transportflygregementet i Rostov Oblast försats i högsta larmberedskap. Utifrån denna fördelning skall således två av tre transportflygregementen inom det västra militärdistriktet (MD V) samt det enda inom det södra militärdistriktet (MD S) med dess IL-76 varit involverad i denna övning.9 Transportflygförbanden skall även under den 24OKT2017 genomfört förflyttning till de flygbaser som 7. Luftburna divisionen förflyttat sig till, vilket utgjorde ilastningsplatser.
Den 25OKT2017 skall 2,500 luftlandsättningssoldater genomfört luftlandsättning i Uljanovsk oblast. Luftlandsättningsföretaget skall föregåtts av att jakt- (MIG31-BM, SU-35S) samt attackflyg (SU-34) säkrade luftrummet samt markområdet där luftlandsättningen genomfördes. SU-34 flygplan skall ha genomfört markmålsbekämpning mot stridsfordon och fottrupp. Cirka 20 minuter innan huvudstyrkan skulle luftlandsättas, fälldes en säkringsstyrkan ur två IL-76. Därefter under en överflygning om 7 minuter över fällningsområdet skall cirka 1,000 soldater luftlandsatts med fallskärm, på mycket kort tid skall totalt 2,500 luftlandsättningssoldater luftlandsatts, totalt skall 20 stycken IL-76 deltagit i luftlandsättningsföretaget. Därutöver skall även A-50 flygstridsledningsflygplan samt IL-22 ledningsflygplan utnyttjats för att leda luftlandsättningsföretaget. Luftlandsättningen 25OKT2017 förefaller haft till uppgift att ta och säkra flygplatsen Vostotjnyj, strax öster om Uljanovsk. Specialförbandsenheter skall även luftlandsatts med hjälp av åtta stycken AN-2 flygplan och genomfört ett stridsföretag mot en ledningsplats. Efter genomförd luftlandsättning skall IL-76 flygplanen genomfört s.k. taktisk landning i sluten ordning med begränsade avstånd på Vostotjnyj flygplats. Transportflygplanen skall ha landat in med två minuters intervaller på flygplatsen.10
Inleder vid med en rimlighetsbedömning, så får det ses som möjligtatt fallskärmsfällning genomförts med cirka 2,500 luftlandsättningssoldater, då en IL-76 kan bära 140 stridsutrustade soldater för fallskärmsfällning,11varvid det skulle åtgått 18 stycken IL-76 för genomförandet och enligt det ryska Försvarsministeriets informationstjänst skall cirka 20 stycken IL-76 deltagit i luftlandsättningsföretaget under den 25OKT2017. Luftlandsättningsföretaget förefaller varit indelade i tre omgångar, en säkringsomgång och därefter två huvudomgångar á cirka 1,000 luftlandsättningssoldater. Där en fällning á 1,000 soldater förefaller tagit 7 minuter över fällningsområdet. Vilket innebär att omgång två torde kommit 5-10 minuter efteråt för att påbörja sin fällning, totalt skulle det innebära i tid att inom 25-30 minuter fanns cirka 2,500 soldater på marken och hela företaget med säkringsstyrka och huvudstyrka tog 50-60 minuter att genomföra. Vad som dock får anses vara något avvikande är landningen på Vostotjnyj flygplats med IL-76 efter genomförd fällning. Dock kan detta utgjort ett separat övningsmoment inom ramen för luftlandsättningen. Möjligheten finns dock att delar av förbandet flögs in och enbart 1,000 soldater luftlandsattes med fallskärm.
Den 26OKT2017 förefaller även luftlandsättning genomförts i Budichino i Kostroma oblast, samt ytterligare en luftlandsättning i Uljanovsk oblast, totalt skall cirka 2,500 soldater luftlandsatts. Om det ryska försvarsministeriets information stämmer så skall luftlandsättningen i Uljanovsk oblast bestått av cirka 1,000 soldater under den 26OKT2017 varvid 1,500 soldater i sådant fall skall ha luftlandsatts i Budichino i Kostroma oblast.12 I övrigt förefaller förfarandet överinstämma med agerandet under den 25OKT2017 vad avser understödjande luftfarkoster samt andra enheter. Dock överinstämmer det ryska försvarsministeriets informationstjänsts rapportering den 26OKT2017, mer eller mindre helt exakt med det TASS rapporterade den 25OKT2017 vad som ej nämns är Kostroma oblast, vilket måste tas i beaktande avseende validiteten i rapporteringen. Utöver det skall även luftlandsättning under mörkerförhållanden genomförts mellan den 25-26OKT2017, vid övningsfältet Kislovo i Pskov Oblast, möjligtvismed delar ur 76. Luftlandsättningsdivisionen.13
Dock sett till den struktur som både 76. och 7. Luftburna divisionen har, måste det antingen skett en sammanslagning med de delar som kan genomföra luftlandsättning med fallskärm, ur de två divisionerna, alternativt har det genomförts luftlandsättning samt inflygning av förband till flygplats. Den 76. Luftburna divisionen nämns ej explicit att de skall ha deltagit vid luftlandsättningarna i Vostotjnyj eller Budichino. Dock om ytterligare fallskärmsfällning skall ha genomfört under den 26OKT2017, bör de logiskt deltagit då 7. Luftburna divisionen ej har den mängden med förbandsdelar som kan fälla med fallskärm, om de nu inte ilastades och återflögs den 25OKT2017. Slutsatsen blir dock att det får ses som troligt att det är ett lägre antal soldater (cirka 1,000 stycken) som luftlandsatts med fallskärm och en del har flugits in till flygplatsen, vilket förklarar övningsmomentet med taktisk landning i Vostotjnyj. Därtill finns möjligheten att det enbart rört sig om genomförande under ett av de två dygnen, troligtvis den 25OKT2017 i sådant fall, utifrån det tidigare nämnda resonemanget avseende rapporteringen.
Således för att rekapitulera själva övningsmomenten, under den 24OKT2017 försätts 7. och 76. Luftburna divisionen i larmberedskap, tre transportregementen, två från MD V och ett ur MD S, påbörjar förflyttning till ilastningsplatser, som den 7. Luftburna divisionen genomför förflyttning till. Under dagen den 25OKT2017 genomförs en luftlandsättning vid Vostotjnyj i Uljanovsk oblast. Under natten mellan den 25-26OKT2017 genomförs mörkerfällning vid Kislova i Pskov Oblast och under dagen den 26OKT2017 genomförs fällning vid Budichino i Kostroma oblast och och i Uljanovsk oblast. Detta skiljer sig föga från de luftlandsättningsövningar som genomfördes under KV II 2017.
Vad som dock gör övningen mycket intressant är de ingående förmågorna. I övningen ingick långräckviddiga jaktplan (MIG-31BM, SU-35S) samt attackflygplan (SU-34), därtill ledningsresurser för att leda luftlandsättningsföretaget.14Vad avser ledningsresurser, är detta första gången jag kan erinra mig läst att A-50 samt IL-22 skall ha deltagit i luftlandsättningsövningar. Givetvis kan jag missat sådan information, dock påtalar även det ryska försvarsministeriets informationstjänst att det var första gången denna typ av förmågor deltog.15 Vad som dock är avvikande är utnyttjandet av AN-2, avseende räckvidd.16 Sett till räckvidden på AN-2 kan det ej startat på samma platser som IL-76 flygplanen, då det ej skulle nått fram till luftlandsättningsområdena, varvid det troligtvis startat närmre. Därtill utnyttjandet av MI-8 helikoptrar som dock enbart omnämns att de skall ha deltagit, men inte vilken uppgift de kan ha haft.
Transportflygplanet AN-2 har dock andra förmågor som gör att det fortsatt utnyttjas. Flygplanet har en mycket god förmåga att genomföra lågflygning vid mycket låga hastigheter, därtill har den en relativt liten radarsignatur i sig.17 Sammantaget gör det flygplanet som mycket lämpligt att utnyttja vid mindre företag såsom för jägar- och specialförband. I det sammanhanget är det intressant att notera, hur AN-2 utnyttjandes under övning Zapad-2017 som målflygplan för att öva förmågan hos det ryska luftförsvaret att verka mot lågtflygande mål med låg hastighet.18Detta övningsmoment kan givetvis haft dubbla syften, utöver att öva luftförsvaret mot den typen av mål, kan det även utgjort ett övningsmoment för piloter på AN-2 som skall transportera jägar- och specialförband in över en motståndares territorium, såsom var fallet vid övningen den 24-27OKT2017.
Vad gör då övningen väldigt intressant? Troligtvis övade Ryssland förmågan att kunna verka bortom eget understöd och ledningsförmåga d.v.s. på ett signifikant avstånd från ryskt territorium. Räckvidden på de understödjande jakt- och attackflygplanen samt de tillförda luftburna ledningsresurserna utgör en tydlig indikator på detta. Sådana företag får anses ske antingen i inledningen av en väpnad konflikt eller då man kan garantera minimala förluster under en pågående väpnad konflikt d.v.s. luftförsvarsresurser finns ej eller är bekämpade till en hög grad. I denna övningen utnyttjades även specialförband samtidigt, vilket gör att det får anses troligt att det var i inledningsskedet av en väpnad konflikt, som övningen utspelades.
En annan intressant nyhet avseende de ryska luftlandsättningsstyrkorna är den förmågehöjning avseende sjukvårdstjänst som skall genomföras under 2018.19 Detta i sig är även en indikator på att förbanden eventuellt skall uppträda mer autonomt d.v.s. på ett sådant avstånd där eget understöd ej kan påräknas såsom sjukvårdstransport med helikopter. Det kan även vara en indikator på att förbanden kommer agera i stridsmiljöer där ett högre skadeutfall är att påräkna, såsom mot en reguljär motståndare.
Vad som gör denna, troligtvis, strategiska övning än mer intressant är att den genomfördes parallellt som det genomfördes en s.k. ”triad övning” med ryska kärnvapenförmågorna den 26OKT2017. Rysslands President, Vladimir Putin, deltog även i denna övning. Övningen omfattade avfyring med ubåtsbaserade och markbaserade interkontinentala ballistiska missiler, därutöver avfyrades kryssningsrobotar från flygplan mot markmål.20Här finns således möjligheten att de båda övningarna kan ha varit sammanlänkande, vilket får ses som möjligtsamtliga delar av de vapenslagen (luftlandsättningsstyrkorna, transportflyget och de strategiska kärnvapenförbanden) som är direkt underställda21 den ryska generalstaben var aktiverade under det aktuella tillfället.
Detta öppnar upp för ett helt annat övningsscenario som i sådant fall, möjligtvis, innehöll s.k. nukleär deeskalering d.v.s. då antingen utnyttjande eller hot om utnyttjande av kärnvapen används för att deeskalera en påbörjad eller snart pågående väpnad konflikt.22 Ett möjligt exempel på detta kan vara de funderingar som Rysslands President, Vladimir Putin, hade under 2014 vid den s.k. ”Krim operationen” att försätta de ryska kärnvapenstyrkorna i larmberedskap,23 mycket väl kan ha sipprat ut, oavsiktligt eller avsiktligt, och därmed kunnat agera som en deeskalerings åtgärd gentemot västländerna att ej agera under det inledande skedet av operationen.
Utgår vi från att det som genomfördes den 24-27OKT2017 var en allomfattande strategisk övning, för de direkt underställda vapenslagen till den ryska Generalstaben, får vi således ett scenario som antingen kan vara defensiv med offensiva inslag eller offensiv i sin karaktär. Där en situation uppstått som gör att Ryssland genomför luftlandsättningar signifikant bortom de avstånd där eget understöd kan påräknas. Därefter deeskaleras konflikten antingen med hot om insättande av kärnvapen eller begränsat insättande av kärnvapen under kvällen av den 26OKT2017 d.v.s. efter två dagar (25-26OKT2017) av luftlandsättningar genomförts, vilket korrelerar mot övningsslutet för luftlandsättningsstyrkorna den 27OKT2017.
Slutsats
Troligtvishar Ryssland i dagsläget förmågan att genomföra begränsadeoperationer med dess luftlandsättningsstyrkor på signifikant avstånd från dess egna territorium. Troligtvis krävs en fortsatt förmågeuppbyggnad för att öka mängden förband som kan understödja i dessa operationer på längre avstånd. Dock får det ses som troligt att Ryssland i närtid d.v.s. inom ett till två år, kan ha höjt denna förmåga att genomföra luftlandsättningsoperationer på signifikant avstånd från dess egna territorium markant. Vilket innebär att en markburen motsvarighet till den s.k. Syrien operationen som genomfördes under 2015 med främst luftstridskrafter, även kommer kunna genomföras med markstridsförband.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
British Broadcasting Corporation 1. 2(Engelska)
Bulletin of the Atomic Scientists 1(Engelska)
Jägarchefen 1, 2 (Svenska)
Reuters 1(Engelska)
Rysslands Försvarsministerium 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13(Ryska/Engelska)
Röda Stjärnan 1, 2(Ryska)
TASS 1, 2 (Engelska)
The Drive 1(Engelska)
Department of the Army. The Soviet Army: Troops, Organization, and Equipment. Washington DC: Department of the Army, 1991.
Försvarsmakten. Flygplankort. Stockholm: Försvarsmakten, 1999.
Persson, Gudrun (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv. Stockholm: Avdelningen för försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2017.
Slutnoter
1Persson, Gudrun (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv. Stockholm: Avdelningen för försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2017, s. 25.
2Jägarchefen. Prolog Zapad-2017 Del 3 – Från hav och luft. 2017. http://jagarchefen.blogspot.se/2017/08/prolog-zapad-2017-del-3-fran-hav-och_29.html(Hämtad 2017-11-19)
3Jägarchefen. Prolog Zapad-2017 Del 4 – De kom från havet. 2017. http://jagarchefen.blogspot.se/2017/09/prolog-zapad-2017-del-4-de-kom-fran.html(Hämtad 2017-11-19)
4Министерство обороны Российской Федерации. Подразделения двух десантно-штурмовых дивизий ВДВ подняты по тревоге в рамках совместного летно-тактического учения с соединением ВТА. 2017. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12148247@egNews(Hämtad2017-11-19)
Красная звезда. На пределе возможного. 2017. http://www.redstar.ru/index.php/news-menu/vesti/iz-vvs1/item/34917-na-predele-vozmozhnogo(Hämtad 2017-11-19)
5Министерство обороны Российской Федерации. Тверское соединение Военно-транспортной авиации поднято по тревоге в рамках летно-тактического учения. 2017. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12148152@egNews(Hämtad 2017-11-19)
6Министерство обороны Российской Федерации. Более 30 самолетов Ил-76 перебазировались на оперативные аэродромы в рамках учения ВТА. 2017. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12148249@egNews(Hämtad 2017-11-19)
7Министерство обороны Российской Федерации. Более 2,5 тысяч военнослужащих ВДВ десантировалось с парашютом в ходе учения под Ульяновском. 2017. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12148345@egNews(Hämtad 2017-11-19)
Министерство обороны Российской Федерации. В Ульяновской и Костромской областях в ходе основного этапа учения ВТА состоялась масштабная высадка десантников из Новороссийска. 2017. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12148402@egNews(Hämtad2017-11-19)
Красная звезда. Масштабная воздушная работа. 2017. http://www.redstar.ru/index.php/2011-07-25-15-55-32/item/34898-masshtabnaya-vozdushnaya-rabotas(Hämtad2017-11-19)
TASS. First-ever Military Transport Aviation drills with 5,500 paratroopers kick off in Russia. 2017. http://tass.com/defense/972545(Hämtad 2017-11-19)
8Министерство обороны Российской Федерации. Экипажи военно-транспортной авиации налетали более 150 часов в ходе летно-тактического учения. 2017. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12148604@egNews(Hämtad 2017-11-19)
9Persson, Gudrun (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv. Stockholm : Avdelningen för försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2017, s. 29, 31-32, 34, 35.
10Министерство обороны Российской Федерации. Более 2,5 тысяч военнослужащих ВДВ десантировалось с парашютом в ходе учения под Ульяновском. 2017. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12148345@egNews(Hämtad 2017-11-19)
Красная звезда. На пределе возможного. 2017. http://www.redstar.ru/index.php/news-menu/vesti/iz-vvs1/item/34917-na-predele-vozmozhnogo(Hämtad 2017-11-19)
Ministry of Defence of the Russian Federation. Main stage of Russian Airborne and Aerospace Forces exercise takes place near Ulyanovsk. 2017. http://eng.mil.ru/en/news_page/country/more.htm?id=12148345@egNews(Hämtad2017-11-19)
TASS. First-ever Military Transport Aviation drills with 5,500 paratroopers kick off in Russia. 2017. http://tass.com/defense/972545(Hämtad 2017-11-19)
11Department of the Army. The Soviet Army: Troops, Organization, and Equipment. Washington DC: Department of the Army, 1991, s. 5-232.
12Министерство обороны Российской Федерации. В Ульяновской и Костромской областях в ходе основного этапа учения ВТА состоялась масштабная высадка десантников из Новороссийска. 2017. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12148402@egNews(Hämtad 2017-11-19)
Ministry of Defence of the Russian Federation. Large-scale airborne operation takes place in Ulyanovsk and Kostroma regions. 2017. http://eng.mil.ru/en/news_page/country/more.htm?id=12148402@egNews(Hämtad 2017-11-19)
13Красная звезда. На пределе возможного. 2017. http://www.redstar.ru/index.php/news-menu/vesti/iz-vvs1/item/34917-na-predele-vozmozhnogo(Hämtad 2017-11-19)
14Försvarsmakten. Flygplankort. Stockholm: Försvarsmakten, 1999, s. 214, 223, 225, 245, 295.
15Министерство обороны Российской Федерации. Более 2,5 тысяч военнослужащих ВДВ десантировалось с парашютом в ходе учения под Ульяновском. 2017. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12148345@egNews(Hämtad 2017-11-19)
16Försvarsmakten. Flygplankort. Stockholm: Försvarsmakten, 1999, s. 104.
17The Drive. Rogoway, Tyler. One Of North Korea’s Most Dangerous Weapons Is The Ancient An-2 Biplane. 2017. http://www.thedrive.com/the-war-zone/13851/north-koreas-recent-drills-featured-one-its-most-dangerous-weapons-the-ancient-an-2-biplane(Hämtad 2017-11-19)
British Broadcasting Corporation. Dowling, Stephen. The plane that can fly backwards. 2015. http://www.bbc.com/future/story/20150415-the-plane-that-can-fly-backwards (Hämtad 2017-11-19)
British Broadcasting Corporation. North Korea: New camouflage for biplane fleet. 2015. http://www.bbc.co.uk/news/blogs-news-from-elsewhere-32202641(Hämtad 2017-11-19)
18Министерство обороны Российской Федерации. В ходе учения «Запад-2017» зенитчики ЗВО перехватили низколетящие и малоскоростные цели. 2017. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12142816@egNews(Hämtad2017-11-19)
19Министерство обороны Российской Федерации. В ВДВ увеличится число специалистов экстремальной военной медицины. 2017. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12149875@egNews(Hämtad2017-11-19)
20TASS. Putin test-fires ballistic missiles in strategic nuclear force command and control drills. 2017. http://tass.com/defense/972835(Hämtad 2017-11-19)
21Persson, Gudrun (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv. Stockholm: Avdelningen för försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2017, s. 25.
22Bulletin of the Atomic Scientists. Sokov, Nikolai N. Why Russia calls a limited nuclear strike ”de-escalation”. 2014. https://thebulletin.org/why-russia-calls-limited-nuclear-strike-de-escalation(Hämtad 2017-11-19)

23Reuters. Grove, Thomas. Putin says Russia was ready for nuclear confrontation over Crimea. 2015. https://www.reuters.com/article/us-russia-putin-yanukovich/putin-says-russia-was-ready-for-nuclear-confrontation-over-crimea-idUSKBN0MB0GV20150315(Hämtad 2017-11-19)

Inre och yttre hot mot Sverige

av Göran Frisk För närvarande har Sverige ett antal konflikter som vi inte har löst och är långt ifrån att lösa. Här peka på de viktigaste liksom ges några förslag till lösning. I förslagen finns också en del synpunkter på dåligt fungerande organisationer i vårt land. Konflikterna understöds både inifrån landet av militanta grupper men […]

Hur hamnade vi där vi är – svensk säkerhetspolitisk utveckling


Var femtionde år ger Klubben Brunkeberg ut en jubileumsbok med uppsatser om vad som skett de senaste femtio åren inom olika områden som kultur, samhälle mm. Nedan återfinns det av mig skrivna kapitlet som avhandlar den säkerhetspolitiska utvecklingen sedan 1967 då den förra jubileumsboken gavs ut. I många stycken är det en kritisk granskning av hur vi idag hamnat i ett sämre läge än för femtio år sedan.

Karlis Neretnieks

Att med femtio års mellanrum dokumentera vad som tilldragit sig under de gångna åren är inte bara ett sätt att bevara historien, det leder också till eftertanke.

För femtio år sedan stod vi mitt uppe i det Kalla kriget. USA och Sovjetunionen dominerade helt den säkerhetspolitiska scenen. Sverige var officiellt alliansfritt med målet att försöka hålla sig utanför ett eventuellt krig i Europa ”Alliansfrihet syftande till neutralitet i krig”. Till stöd för den politiken hade vi en för våra förhållanden stark försvarsmakt (Krigsmaktenfram till 1975). Fördelarna för någon att försöka utnyttja svenskt territorium skulle uppvägas av de kostnader som det innebar att angripa Sverige. Det fanns också en klar insikt hos dåtidens svenska beslutsfattare att möjligheterna att endast med egna resurser avvärja ett stort upplagt angrepp mot Sverige var begränsade. Säkerhets- och försvarspolitiken måste därför möjliggöra att kunna ta emot utländsk hjälp. Ca 3% av bruttonationalprodukten avdelades till försvarsändamål.

Genom att Sverige utgjorde en ”sköld” för Natolandet Norge och att det svenska försvaret var tillräckligt starkt för att det skulle var möjligt att hinna (inom någon eller några månader) bistå Sverige så fanns det för Nato också starka skäl att ha ett nära samarbete med Sverige.  Sammantaget en enkel och lättbegriplig doktrin såväl ur svensk som Natosynvinkel.

De senaste femtio åren kan säkerhetspolitiskt delas upp i fyra perioder: det tidiga Kalla kriget fram till ca 1970, det senare Kalla kriget fram till Sovjetunionens upplösning 1991, den ”eviga fredens tid” fram till Rysslands angrepp på Ukraina 2014 och den nu pågående ”hysteriska famlandets tid”.

Skälet till att dela det Kalla kriget i två perioder grundar sig på hur den svenska neutralitetspolitiken omdefinierades omkring 1970. Från att neutraliteten varit ett säkerhetspolitiskt instrument blev det en dogm. Under de tidigare delarna av det Kalla kriget fanns en klar tanke, som också signalerades till utlandet, att om vi hotades eller angreps så måste en angripare (Sovjetunionen) räkna med att vi gjorde gemensam sak med Nato. Hur eventuella hot mot Sverige skulle kunna tolkas beskrevs dock inte, där skulle Sovjetunionen sväva i ovisshet. Sovjetunionen skulle alltid behöva ta med i kalkylen att om man vidtog några åtgärder i det nordiska området så fanns risken att Sverige anslöt sig till Nato. Efter ca 1970 blev i stället budskapet, både inom landet och utåt, att vi skulle förhålla oss neutrala vad som än hände i vår omvärld. Realpolitik förvandlades till en dogm.

Denna glidning illustreras av skrivningarna i ”Om kriget kommer”, en broschyr som delades ut till alla hushåll. I 1961 års upplaga av skriften nämns ingenstans varken neutralitet eller alliansfrihet. I 1989 års upplaga står det ”Om det blir krig ska vi vara neutrala och inte gå med på någondera sidan”.

Intressant nog återspeglas inte denna omsvängning lika tydligt i hur Sveriges hemliga (för svenska folket hemliga) samverkan med Nato utvecklades.

Samarbetet med Nato kan sägas ha börjat redan innan Nato fanns. I samband med diskussionerna att skapa en Nordisk försvarsallians 1948/49 gjordes det upp planer på hur de skandinaviska länderna skulle kunna samordna sina försvarsansträngningar i händelse av ett sovjetiskt angrepp. Det gällde sådana frågor som hur spärra östersjöutloppen, utnyttja varandras flygbaser, samordning av underrättelsetjänst m fl. Att Danmark och Norge valde att gå med i Nato 1949 innebar inte att planerna som sådana miste sin aktualitet. Problemen förknippade med att försvara den skandinaviska halvön var desamma. Det fanns därför alla skäl att även fortsatt försöka samordna olika typer av insatser i det nordiska området även om det nu gällde Nato och inte bara Norge och Danmark. Samarbetet borde dock hållas hemligt för att undvika intrycket att vi trots vår alliansfrihet ändå var en del av alliansen. Under hela denna tidiga period av det Kalla kriget var det också en vedertagen sanning att vi i händelse av ett angrepp på Sverige borde föra striden på ett sätt som gav möjligheter att ta emot hjälp.

Det är också sannolikt att den planerade anskaffningen av svenska kärnvapen påverkades av det hemliga Natosamarbetet. Under 50- och 60-talen bedrevs det ett omfattande arbete i Sverige att utveckla egna kärnvapen. Arbetet var långt framskridet bl a byggdes en kärnreaktor med syftet att framställa klyvbart material till kärnvapen. Såväl de bandkanoner som togs fram för armén som attackflygplanet A32 Lansen var tänkta att kunna leverera kärnvapen.  Kärnvapenprogrammet avbröts i slutet av 1960-talet. Även om det för närvarande inte föreligger några skriftliga källor talar mycket för att USA då gav Sverige garantier att även vi skulle omfattas av det amerikanska ”kärnvapenparaplyet”. Det av flera skäl. Det kan knappast ha legat i USA intresse att ytterligare länder skaffade sig kärnvapen, speciellt inte sådana där USA bara hade ett begränsat inflytande på hur de eventuellt skulle användas. Eftersom det dessutom var ett starkt amerikanskt intresse i att Sovjetunionen inte skulle kunna utnyttja svenskt territorium och därmed hota andra alliansmedlemmar så kanske det inte kostade så mycket att ge den garantin. Skulle Sverige angripas med kärnvapen så var det ett direkt hot mot Nato varför ett amerikanskt svar med kärnvapen ändå var en naturlig åtgärd.  

Under 70-talet skedde en tydlig omsvängning i den svenska politiska retoriken. Neutraliteten hyllades som en i det närmaste religiös sanning. Oberoende av vad som eventuellt skulle kunna ske så skulle vi förhålla oss neutrala. Det tidigare samarbetet med Nato som hade skett på tämligen stor bredd och berört ett ganska stort antal personer i såväl Krigsmakten och som i stora stycken var satt på pränt i form av olika planer avbröts till stora delar. Kontakterna och samordningen med Nato fortsatte dock, även om det genomfördes under avsevärt diskretare former.

Det som skedde var att var att samarbetet personaliserades, lades utanför linjeorganisationen, det så väl i regeringskretsen som i Försvarsmakten. I stort sett ingenting skrevs längre ned. Även antalet invigda minskade avsevärt.  I regeringen krympte kretsen under 70-talet till att i stort sett bara omfatta stats- och försvarsministrarna. I Försvarsmakten övergick samarbetet till en modell där olika chefer knöt personkontakter med sina motsvarigheter, främst då i Norge och Danmark. Vid informella möten diskuterades hur man skulle agera i olika hypotetiska krigsfall.  I praktiken innebar det att man gav varandra en viss insyn i respektive lands krigsplanläggning vilket gjorde det möjligt att anpassa den egna planläggningen till vad en presumtiv allierad sannolikt skulle göra. De tekniska möjligheterna att samverka med Nato, t ex vad avser samordning av flygstridskrafter avvecklades inte. Underrättelsesamarbetet byggdes ut, bl a fick Nato möjligheter att ta del av FRA (Försvarets Radioanstalt) spaningsresultat i realtid.  Krigsplaceringen av svenska officerare i olika Natostaber upphörde inte. Den svenska krigsplanläggningen förändrades inte heller. Sovjetunionen var och förblev huvudmotståndaren.  

Det går att spekulera i orsakerna till denna omsvängning, från en pragmatisk och realpolitisk syn på Sveriges strategiska läge till en i offentliga sammanhang dogmatisk neutralitetspolitik. En anledning skulle kunna vara att man trodde att en sådan hållning skulle minska Sovjetunionens benägenhet att angripa Sverige i händelse av ett krig i Europa. Knappast en rimlig förklaring då Sveriges strategiska läge inte på något vis hade förändrats.  Skälen för Nato och Sovjetunionen att utnyttja svenskt territorium var fortfarande lika starka. Ett annat skäl, mera troligt med hänsyn till att samarbetet fortsatte trots ihärdiga förnekanden om att det existerade, skulle kunna vara att den svenska opinionen till delar hade blivit uttalat amerikafientlig. För att då blidka, eller för att ha fortsatt ha stöd av, företrädare för denna opinion skärptes retoriken samtidigt med att kretsen inblandade minskades, framförallt i den politiska sfären. Det går inte att utesluta att man också började tvivla på enskilda personers pålitlighet, något som rimligtvis också borde tala för att antalet personer som var insatta i det svenska Natosamarbetet borde begränsas.   

Det bör här påpekas att Olof Palme, som var mycket väl insatt i vad som pågick, trots sin stundtals mycket amerikafientliga retorik, i personliga samtal starkt betonade att det militära samarbetet med Nato, främst USA, inte fick äventyras. Det oberoende av vad han själv, eller andra politiker, sa offentligt.

En reflektion man kan göra kopplat till den allt starkare betoningen på Sverige skulle försvara sin neutralitet mot vem det än månde vara, och att vi inte förberedde eller räknade med utländsk hjälp, är varför Försvarsmakten tilläts bli allt svagare från 1968 och framåt. Försvarsbudgeten sjönk från ca 3,5 % av BNP vid slutet av 60-talet till ca 2,5 % 1989.  Självfallet kan man söka ekonomiska förklaringar, pengarna kunde användas till politiskt populärare saker, men det är heller inte osannolikt att en ny generation politiker som själva saknade erfarenheter från beredskapstiden och som dessutom påverkades av samhällstämningarna under 70-talet hade en mer negativ inställning till militärt försvar än sina föregångare. Klart är dock att retoriken stämde illa med våra praktiska möjligheter att göra neutralitetspolitiken trovärdig.

Sovjetunionens upplösning 1991 ställde Sverige i ett fullständigt ny säkerhetspolitiskt läge. Efter en viss tvekan på några år, där den osäkra utvecklingen i det forna Sovjetunionen ingav fortsatt oro, började det i Sverige växa fram en syn att risken för ett eventuellt krig i Europa kunde avskrivas – ett militärt hot mot Sverige var inte aktuellt inom överskådlig tid, om ens någonsin.

Konsekvensen blev att Försvarsmaktens förmåga att möta ett angrepp mot Sverige i stort sett avvecklades. Den återstående organisationen inriktades på att kunna lösa begränsade internationella uppgifter. Försvarsanslagen sjönk från 2,5 % av BNP år 1989 till ca 1,1 % 2009. Konkret innebar det att antalet markstridsförband minskade från ca 400 bataljoner till 16[1], antalet stridsflygplan från ca 300 mm till 100, antalet ytstridsfartyg från ca 30 till 7, antalet ubåtar från 12 till 4. Den logistik- och ledningsorganisation som krävs för ett nationellt försvar avvecklades. Hela det civila försvaret med ansvar för det civila samhällets överlevnad i krig vad avser försörjning, sjukvård, transporter mm avvecklades fullständigt.

I linje med denna inriktning avskaffades i praktiken också värnplikten år 2009.

Utöver att den nationella försvarsförmågan avvecklades skedde också en radikal ominriktning av säkerhetspolitiken i stort. Från en neutralitetspolitik som officiellt drivits under närmare tvåhundra år till att Sverige blev medlem i en allians. Inträdet i EU 1995 innebar att Sverige påtog sig förpliktelser gentemot andra länder i händelse av allvarliga kriser eller i värsta fall krig. Svensk säkerhet skulle hanteras tillsammans med andra. En följd av EU-inträdet som väckte förvånansvärt lite uppseende och debatt, det speciellt mot bakgrund av det tidigare nästan fanatiska försvaret av den svenska neutralitetspolitiken i vissa kretsar. Möjligen kan man söka förklaringen till frånvaron av debatt i att ingen, eller åtminstone väldigt få, såg framför sig några situationer där solidaritetsklausulen i EU-fördraget skulle behöva utlösas.   

Till bilden hör också att Sverige redan 1994 hade anslutit sig till PfP (Partnership for Peace. Efterhand utvecklades medlemskapet i PfP till att omfatta allt mer kvalificerad övningsverksamhet tillsammans med olika Natostater. Sverige deltog också i flera Natoledda internationella insatser bl a i Bosnien på 1990-talet och i Afghanistan under 2000-talet. Beröringsångesten med Nato minskade.

En mycket viktig händelse som drastiskt ändrade Sveriges situation var de Baltiska ländernas inträde i Nato 2004. Sverige var nu i praktiken omgivet av Natostater (Finland undantaget). Något som av de flesta sågs som ett starkt bidrag till ökad svensk säkerhet. Den svenska regeringen uttalade också sitt kraftiga stöd för de baltiska staternas vägval.

Något som väldigt få reflekterade över vid denna tidpunkt var dock vilka konsekvenser det skulle kunna ha i ett läge där Ryssland, som vid den tidpunkten var starkt försvagat, åter skulle utgöra ett militärt hot mot sina grannar.

Denna period kan sägas ha pågått fram till den ryska annekteringen av Krim år 2014. Visserligen skedde en viss retorisk omsvängning i försvarsbeslutet 2009 efter Georgienkriget året innan, men den innebar inga konkreta åtgärder vad avsåg förmågan att försvara Sverige. Tidigare planerade nedskärningar av Försvarsmaktens förmåga fortsatte. Som nämnts avskaffades värnplikten i detta försvarsbeslut. Även tidigare inplanerade materielprojekt som t ex att ge flottans fartyg en adekvat luftvärnsbeväpning skrinlades.  Inriktningen att Försvarsmakten främst skulle organiseras för internationella insatser bibehölls. Så sent som i oktober 2102 uttalade den då sittande försvarsberedningens ordförande att ”Ryssland drar sig österut. Europa säkrare än på länge.”  Mentalt satt Sverige fortsatt kvar i ”den eviga fredens” synsätt, förstärkt av den då sittande borgerliga regeringens kraftiga ovilja att avdela pengar till försvaret, kanske tydligast illustrerat av dåvarande statsministerns, Fredrik Reinfeldt, uttalande år 2013 att ”Försvaret är ett särintresse”.

Perioden kan sammanfattas med att den kanske illustrerar två mänskliga egenskaper: önsketänkande och oförmåga att tänka om. Inledningsvis tolkades utvecklingen Ryssland och Europa på mest positivt tänkbara sätt. Därefter, när klimatet blev kärvare, när den ryska upprustningen, militära övningsverksamheten och utrikespolitiken började ta sig alltmer aggressiva former, en ovilja att se och acceptera att den säkerhetspolitiska miljön var på väg att förändras.

Den period som inleddes år 2014 kan benämnas ”det hysteriska famlandets tid”. Vändpunkten var den ryska annekteringen av Krim i januari 2014.  Även de mest naiva började inse att vi stod inför en oroligare och farligare tid. Alla politiska partier deklarerade att Sveriges läge hade blivit mer utsatt och att det borde vidtas åtgärder för att öka landets säkerhet.

Även om alla var överens om att det nationella försvaret borde stärkas blev de konkreta åtgärderna begränsade. Den minsta gemensamma nämnare man kunde enas om var att den organisation som beslutats är 2009, främst avsedd för internationella insatser, skulle modifieras något för att bättre lämpa sig för nationellt försvar. Försvarsanslaget skulle succesivt höjas så att det efter fem år (2020) skulle vara ca 10% högre än det var vid utgångsläget (2015). Även om det presenterades som en förstärkning av försvaret innebar det inte någon påtaglig ökning av försvarsförmågan. Antalet krigsförband förblev detsamma och mycket av nödvändig materiell förnyelse inrymdes inte i planerna. Försvarsanslaget förblev oförändrat som andel av BNP, ca 1 %.  Lägst i Norden där övriga länder låg på ca 1,5 %. Anledningarna till oviljan att satsa mer på landets försvar kan man bara spekulera i; oförmåga att acceptera tanken att Sverige skulle kunna drabbas av krig efter 200 år av fred, kvarhängande önsketänkande från ”den eviga fredens tid”, politisk oförmåga att i ett välfärdssamhälle omfördela resurser från sociala förmåner till något som antagligen ger få röster, bristande erfarenhet och förmåga att tänka i säkerhetspolitiska termer, förklaringarna kan vara många och flyter sannolikt in i varandra. 

Genom att försvarsöverenskommelsen hade en mycket bred förankring i Riksdagen ledde det också till konsekvensen att försvarsfrågan i praktiken avfördes från dagordningen. Partierna hade berövat sig själva handlingsfriheten att föreslå ökade anslag. Ett sätt för flera politiska partier att försöka dölja oviljan att satsa nödvändiga resurser på försvaret blev att flytta försvarsdebatten från kostsamma nationella åtgärder till att istället diskutera internationella samarbeten.

Där utkristalliserade sig två huvudlinjer: svensk Natoanslutning alternativt ökad nordisk samverkan. För Norge och Danmark var Natomedlemskapet grundstenen i deras säkerhetspolitik där en ökad samverkan med Sverige bara var intressant om det kunde ses som ett komplement till denna övergripande inriktning. För Sveriges del innebar det att om samarbetet skulle innebära samverkan i krig att svensk planering skulle behöva anpassas till Natos krigsplanering, något som i praktiken skulle kräva ett svensk Natomedlemskap. En politiskt obekväm lösning för flera partier.

Alternativet till ett Natomedlemskap som efterhand växte fram var ett närmande till Finland. Också ett land som heller inte var medlem i Nato. Sannolikt insåg dock båda ländernas statsledningar de säkerhetspolitiska begränsningar som fanns i ett svensk-finskt militärt samarbete. Det kunde ge effektiviseringar, eventuellt också ekonomiska fördelar i fred, kanske också i viss mån öka osäkerheterna i ryska kalkyler, med det innebar inte någon garanti för att ett angrepp skulle mötas med gemensamma krafter. Till det skulle det behövas en långtgående formell militärallians och en gemensam säkerhetspolitik. Dessutom var man sannolikt också fullt medveten om att ett sådant samarbete inte skulle eliminera behovet av annan hjälp i händelse av ett angrepp.

Såväl Finland som Sverige utvecklade därför kraftigt samarbetet med Nato under den här perioden, bl a genom ett allt aktivare deltagande i olika Natoövningar i Östersjöområdet. Redan tidigare hade en långtgående anpassning av ländernas försvarsmateriel påbörjats i en riktning där det skulle vara enklare att samverka med Nato, främst USA.  Det svenska flygvapnet övergick t ex till att använda sambands och dataöverföringssystem som gjorde det möjligt att samverka med Nato flygstridskrafter. Politiken kan enklast beskrivas som ett sätt att närma sig Nato så långt överhuvudtaget möjligt utan att formellt bli medlemmar i alliansen. 

I mångt och mycket kan säkerhetspolitiken under de gångna femtio åren sägas ha gått hela varvet runt. Ryssland är åter ett hot, att bädda för hjälp från Nato är på nytt en nödvändighet. Dock läget är i flera avseenden annorlunda än vad det var för femtio år sedan.

Det starka försvar Sverige hade på femtio- och sextiotalen gav oss ett visst mått av handlingsfrihet. Vi hade då förmågan att stå emot ett angrepp under tämligen lång tid, kanske några månader. Eventuell hjälp behövde därför inte vara förberedd i detalj, det fanns tid för att anpassa den till händelseutvecklingen. Det är inte förhållandet i dag. Nu är vi i behov av omedelbar hjälp.

De baltiska staternas Natomedlemskap som vi inledningsvis såg som ett bidrag till ökad svensk säkerhet har i viss utsträckning förvandlats till det motsatta. De kan inte försvara sig själva mot ett eventuellt ryskt angrepp. De är helt beroende av mycket tidig hjälp från andra medlemmar i alliansen. En av förutsättningarna för att de ska få denna hjälp är att Nato kan utnyttja svenskt territorium, främst då svenskt luftrum och sjöterritorium. Möjligheterna för Sverige att stå utanför en eventuell väpnad konflikt i Östersjöområdet har minskat.

Teknikutvecklingen har skapat förutsättningar för ett tämligen uppenbart ryskt motdrag som i praktiken skulle omöjliggöra för Nato att effektivt stödja de baltiska staterna.  Genom att tidigt ”låna” delar av svenskt territorium skulle Ryssland med moderna långräckviddiga luftvärns- och sjömålssystem kunna hindra Nato att lämna ett effektivt stöd till sina alliansmedlemmar i Baltikum. De ryska incitamenten för ett militärt angrepp mot Sverige kopplat till en konflikt i Baltikum är mycket starka.

Även förändringar utanför Sveriges närområde måste idag vägas in i svenska bedömningar på ett annat sätt än tidigare. Vilket inte gör bilden mindre komplicerad.

En av hörnstenarna i europeisk säkerhet var tidigare USA:s starka militära närvaro i Europa. Den reducerades drastiskt efter det Kalla krigets slut. Det är ytterst osannolikt att USA på nytt kan avdela tillnärmelsevis liknande resurser för att möta det ökande ryska hotet i Europa.  Det av flera skäl. Nödvändigheten att balansera Kina i Stillahavsområdet, d v s göra det trovärdigt att man kommer bidra till att försvara sina allierade i Asien, bl a Japan Filippinerna och Sydkorea gör att stora resurser måste avdelas till den delen av världen. Likaså kräver andra oroshärdar som t ex Mellanöstern amerikansk militär närvaro. USA har och kommer inte att ha resurser för ett mycket omfattande militärt engagemang i Europa, liknande det under Kalla kriget. Amerikanska politiker har också under längre tid ställt frågan varför amerikanska skattebetalare ska dra det tyngsta lasset när det gäller försvaret av Europa. EU har fler innevånare än USA och en ungefär lika stor ekonomi.

Även om EU aldrig i praktiken haft något inflytande när det gäller Europas militära säkerhet, så har unionen spelat en viktig roll när det gäller andra maktmedel, bl a ekonomiska sanktioner. Exempelvis de som infördes mot Ryssland i samband med annekteringen av Krim 2014. Den politiska utvecklingen de senaste åren, kanske främst den framväxande nationalismen i flera medlemsländer, tyder på att även EU som säkerhetspolitisk aktör håller på att försvagas. 

Sammantaget befinner sig Sverige i ett i många stycken sämre läge idag än vad vi var för femtio år sedan.

Hur de senaste årens turbulens och våra åtgärder, snarare brist på åtgärder, för att möta utmaningarna kom att påverka Sveriges säkerhet kommer sannolikt att ge författarna till nästa jubileumsbok, år 2067, åtskilligt att skriva om.

                                                                              *****

Karlis Neretnieks är generalmajor och tidigare rektor för Försvarshögskolan. Han ha också varit bland annat operationsledare i dåvarande Milo Mitt och chef för Gotlands regemente (P18). Han är ledamot av Kungl Krigsvetenskapsakademien. 


[1] En bataljon innehåller, mycket grovt räknat, ca 1000 personer.

Stötförband

Sammanfattning

Återtagandet av benämningen stötförband inom de ryska väpnade styrkorna, är troligtvis en metod för att öka stridsvärdet hos lägre taktiska förband d.v.s. främst bataljoner. En ökad fokusering förefaller genomförts under de två första kvartalen av 2017 för att höja stridsvärdet hos de lägre taktiska förbanden, åtminstone i det västra och södra militärdistriktet. Troligtvis är det de bataljonsstridsgrupper med kontinuerligt tjänstgörande personal som omfattas av denna stridsvärdeshöjning. Vilket i förlängningen kan innebära att ett mer tillämpat övningsförfarande kan komma att utvecklas och därmed en förhöjd förmåga till väpnad strid. Eventuellt kan en fokusering skett mot att i större omfattning föra strid i bataljonsstridsgrupper, trots återinförandet av divisioner och omorganisering i brigader.

Analys

Under inledningen av maj månad 2017, meddelade det ryska försvarsministeriet i de väpnade styrkornas tidning, Röda Stjärnan, att 78 stycken förband skulle tilldelas benämningen stötförband och även tilldelas den heraldiska symbolen för det.1 Benämningen stötförband kommer från de stötarmér som upprättades för att möjliggöra s.k. djupanfall och därmed försöka uppnå en s.k. operativ chock. Ett koncept som utvecklades under 1920-30 talet i Sovjetunionen, främst av Michail Tuchatjevskij.2

Den 19MAJ2017 meddelade det västra militärdistriktet (MD V), att 17 förband inom MD V var nominerande för att benämnas stötförband, huruvida de skall få denna hedervärda titel, skall avgöras i slutet av maj enligt MD V presstjänst.3 Vid den 76. Luftlandsättningsdivisionen i Pskov skall en regementsstridsgrupp samt en bataljonsstridsgrupp redan tilldelats denna titel, vilket är synnerligen intressant att notera.4

Sannolikt rör det sig om de kontrakterade delarna av 76. luftlandsättningsdivisionen som erhållit denna titel, vilket även är intressant att notera. I sådant fall har den 76. luftlandsättningsdivisionen en högre andel kontinuerligt tjänstgörande personal än andra luftlandsättningsdivisioner. Fördelningen har tidigare varit en kontrakterad bataljonsstridsgrupp per luftlandsättningsdivision.5 Utgående från äldre organisationsstrukturer skulle det innebära att den 76. luftlandsättningsdivisionen i dagsläget har, minst, 1,789 individer6 organiserade för att omedelbart kunna lösa uppgifter.

Vad avser stötförbanden och djupanfallet, torde konceptet kring de operativa manövergrupperna (OMG) som togs fram under det kalla kriget, kunna anses vara en naturlig utveckling av de tankar och koncept som togs fram under 1930-talet. Detta koncept kom kanske främst accentuerades under 1980-talet. Vad som är intressant att notera är, dels kunde dessa OMG variera i storlek, dels bestod de av de bäst utrustade och utbildade förbanden.7

Storleksmässigt förefaller dock stridsvagnsarméerna under det kalla kriget utgjort de sovjetiska OMG.8I dagsläget har Ryssland enbart en stridsvagnsarmé, som är grupperad inom MD V.9Varvid det får anses vara något osannolikt att det är dessa stora förbandsmassor som avses, om stötförbanden är tänkta att sammanfogas till OMG liknande enheter.10 Däremot har konceptet sannolikt omarbetats utifrån den minskade numerären, hos både de ryska och västerländska stridskrafterna.11 Sannolikt kvarstår dock de uppgifter som OMG hade, såsom på djupet ta viktiga militärgeografiska områden, flygbaser, övergångsområden nedkämpa ledningsplatser o.dyl.12

Inledningsvis går det att konstatera en möjlig förändring i övningsverksamheten inom MD V under de två första kvartalen av 2017. Förändringen är avsaknaden av större beredskapskontroller på markarenan, i skrivande stund förefaller den enda större beredskapskontrollen omfattat den 6. Armén.13 Givetvis kan ytterligare större beredskapskontroller genomförts, som ej rapporteras av det ryska försvarsministeriet.

Vad som dock skulle kunna tala för ett förändrat övningsmönster, är ett uttalande av chefen för det södra militärdistriktet (MD S). Där det förklaras att ett nytt system för genomförande av beredskapskontroller är under implementering, där fokus förefaller vara på den taktisk nivån.14 Vilket får anses vara en helomvändning gentemot de större beredskapskontrollerna som tidigare genomfördes, där fokus snarare har legat på ledning och logistik och på en operativ nivå, vilket blir mer naturligt då större förbandsmassor övas och/eller kontrolleras. Dock kan man ställa sig frågande hur väl den taktiska nivån utvecklas vid dessa större beredskapskontroller.15

Givetvis kan denna förändring enbart omfatta MD S. Dock blir det intressant att notera en uppgift från MD V, att över 100 beredskapskontroller genomförts mellan 01JAN2017 och 28APR2017.16 Sett till mängden beredskapskontroller, skulle detta troligtvis innebära att det främst är lägre taktiska förband inom MD V som kontrollerats, d.v.s. bataljoner och kompanier. Vilket gör det troligtatt åtminstone inom MD V och S förefaller den ryska generalstaben driva fram en höjning av stridsvärdet, vid de lägre taktiska förbanden på markarenan.

Med begreppet ”höja stridsvärde”, avses i denna text att förbandens förmåga att lösa olika uppgifter på dess faktiska nivå ökar. Ett gammalt axiom hos många nationer har varit, ”om man har bra enskilda soldater, har man bra grupper, har man bra grupper, har man bra plutoner osv”. Här kan Ryssland antingen ansett att de lägre taktiska enheterna haft en bra utbildningsståndpunkt eller tagit en risk, för att öva de högre nivåerna. Vad som dock blir intressant att notera är fokusering kring operativa transporter och logistik, vid de tidigare årens beredskapskontroller. Dessa två områden är viktiga för att möjliggöra s.k. djupanfall, något man dyrköpt lärde sig under andra världskriget.17 Varpå de nu kanske anser sig klarar av detta, varpå de väljer att öka förmågan på stridsteknisk och taktisk nivå.

Därefter är det intressant att notera valet av tidpunkt för nominering av förband till utnämning. Vilket genomförs efter de senast färdigutbildade värnpliktiga har hemförlovats.18 Vilket även skulle kunna indikera att det främst är soldater samt officerare i de kontinuerligt tjänstgörande förbanden som prövas mot att benämnas stötförband. Då det får anses tveksamt, att de senast inryckta soldaterna uppnått någon större duglighet i prövande stund. Därmed är det även troligt att det rör sig om de bataljonsstridsgrupper, som finns vid brigaderna och divisionerna inom MD V.

Ytterligare en faktor som skulle kunna indikera att det rör sig om den kontinuerligt tjänstgörande personalen, är hur de ryska väpnade styrkornas utbildningsrytm är uppdelad. Utbildningsåret är indelat i två halvor, en vinter- och en sommarutbildningsperiod. Sommarutbildningsperioden är mellan den 1 juni och 31 november, vinterutbildningsperioden är mellan 1 december och 31 maj.19 Med en precis genomförd hemförlovning av värnpliktiga, men i slutskedet av vinterutbildningsperioden för de kontinuerligt tjänstgörande soldaterna, får det anses troligt att det är den personalkategorin som prövas.

Slutligen, förefaller trots upprättandet av flertalet nya divisioner ett ökat fokus ske mot de lägre förbanden och då sannolikt de delar med kontinuerligt tjänstgörande personal eg. bataljonsstridsgrupper. Sett till den mängd bataljonsstridsgrupperRyssland förfogar över, som sannolikt kan sammanföras till större förbandsenheter, men inte i samma numerär som under tiden för Sovjetunionen. Har troligtvis någon form av taktik- och operationsanpassning genomförts i den konventionella stridens förande, som troligtvis innefattar bataljonsstridsgrupper i högre omfattning, vad som dock ej uppnås i ett sådant uppträdande är möjligheten till kraftsamling på ett enkelt sätt. Vad man dock kan uppnå är överraskning och hastighet, vilket skulle rimma väl med de tankar som stötförbandskonceptet härstammar ifrån, nämligen att skapa en operativ chock mot en motståndare. Något som kommer beröras i ett senare inlägg på denna blogg.

Slutsatser

Tre generella slutsatser:

1.      En ökad fokusering förefaller skett under det första halvåret av 2017 inom MD V och S, för att öka stridsvärdet hos de lägre taktiska förbanden. Beredskapskontroller av lägre taktiska förband och återinförandet av titeln stötförband får troligtvis ses som framdrivningsprocess för detta.

2.      En högre grad av tillämpning kan troligtvisuppvisas av de ryska förbanden under årets strategiska övning Zapad-2017 maa. vad som förefaller vara en ominriktning av övningsmönstret/-verksamheten. Sannolikt kommer graden av tillämpning öka vid de större övningarna/beredskapskontrollerna inom ett till två år, maa. av det förändrade övningsmönstret.

3.      Troligtvis har någon form av taktik och operationsanpassning genomförts för att utnyttja bataljonsstridsgrupper i högre omfattning på markarenan. Trots vad som förefaller vara en ökad satsning på högre förbandsenheter.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Carnegie Endowment for International Peace 1 (Engelska)

Central Intelligence Agency 1 (Engelska)

Röda Stjärnan 1 (Ryska)

Ośrodek Studiów Wschodnich 1 (Engelska)

RIA Novosti 1(Ryska)

Rysslands Försvarsministerium 1, 2, 3, 4(Ryska)

Totalförsvarets forskningsinstitut 1, 2(Svenska)

Department of the Army. The Soviet Army: Troops, Organization, and Equipment. Washington DC: Department of the Army, 1991.

Försvarsmakten. Militärstrategisk doktrin. Stockholm: Försvarsmakten, 2002, s. 81.

International Institute for Strategic Studies. Military Balance 2016. London: International Institute for Strategic Studies, 2016

Krause, Michael D. Phillips, R. Cody. Historical perspectives of the operational art. Washington, DC: United States Army, 2005.

Naveh, Shimon. In pursuit of military excellence: the evolution of operational theory. London: Frank Cass, 1997.

Ulfving, Lars. Rysk krigskonst. Stockholm: Krigsvetenskapliga instutitionen, Försvarshögskolan, 2005.

Slutnoter

1Krasnaja Zvezda. Buvaltsev, Ivan. Udarniki ratnoy strady. 2017. http://redstar.ru/index.php/component/k2/item/33124-udarniki-ratnoj-strady(Hämtad 2017-05-23)

2Ulfving, Lars. Rysk krigskonst. Stockholm: Krigsvetenskapliga instutitionen, Försvarshögskolan, 2005, s. 28.

Försvarsmakten. Militärstrategisk doktrin. Stockholm: Försvarsmakten, 2002, s. 81.

Naveh, Shimon. In pursuit of military excellence: the evolution of operational theory. London: Frank Cass, 1997, s. 11, 17-18, 165, 179.

3Ministerstvo oborony Rossiyskoy Federatsii. V Zapadnom voyennom okrug k prisvoyeniyu zvaniya Udarnyy predstavleny 14 podrazdeleniy, voinskikh chastey i soyedineniy. 2017. http://structure.mil.ru/structure/okruga/west/news/more.htm?id=12124071@egNews(Hämtad 2017-05-23)

4RIA Novosti. V VDV poyavilis udarnyye podrazdeleniya. 2017. https://ria.ru/defense_safety/20170519/1494634054.html(Hämtad 2017-05-23)

5Hedenskog, Jakob. Vendil Pallin, Carolina (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv – 2013. Stockholm: Avdelningen för försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2013, s. 28.

6 Department of the Army. The Soviet Army: Troops, Organization, and Equipment. Washington DC: Department of the Army, 1991, s. 4-145-146.

7 Central Intelligence Agency. The Soviet Operational Maneuver Group. Washington, D.C. : Central Intelligence Agency, 1983, s. III, 1.

8 Ibid. s. 1.

Ulfving, Lars. Rysk krigskonst. Stockholm: Krigsvetenskapliga instutitionen, Försvarshögskolan, 2005, s. 240.

9Persson, Gudrun (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv – 2016. Stockholm: Avdelningen för försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2016, s. 28.

10 Central Intelligence Agency. The Soviet Operational Maneuver Group. Washington, D.C. : Central Intelligence Agency, 1983, s. 2.

11 International Institute for Strategic Studies. Military Balance 2016. London: International Institute for Strategic Studies, 2016, s. 22-24.

12 Ibid.

13 Ministerstvo oborony Rossiyskoy Federatsii. V ZVO nachalas vnezapnaya proverka boyevoy gotovnosti voinskikh chastey i soyedineniy. 2017. http://structure.mil.ru/structure/okruga/west/news/more.htm?id=12111950@egNews(Hämtad 2017-05-23)

14Ministerstvo oborony Rossiyskoy Federatsii. V YUVO budet aprobirovana novaya sistema vnezapnykh proverok. 2017. http://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12120582@egNews(Hämtad 2017-05-23)

15 Carnegie Endowment for International Peace. Giles, Keir. Assessing Russia’s Reorganized and Rearmed Military. 2017. http://carnegieendowment.org/2017/05/03/assessing-russia-s-reorganized-and-rearmed-military-pub-69853(Hämtad 2017-05-23)

16 Krause, Michael D. Phillips, R. Cody. Historical perspectives of the operational art. Washington, DC: United States Army, 2005, s. 250, 256.

17 Ministerstvo oborony Rossiyskoy Federatsii. Okolo 100 proverok boyevoy gotovnosti voysk provedeno s nachala etogo goda v Zapadnom voyennom okruge. 2017. http://structure.mil.ru/structure/okruga/west/news/more.htm?id=12119229@egNews(Hämtad 2017-05-23)

18Ministerstvo oborony Rossiyskoy Federatsii. Boleye 35,5 tys. voyennosluzhashchikh ZVO, zavershayushchikh sluzhbu po prizyvu, budet uvoleno v zapas. 2017. http://structure.mil.ru/structure/okruga/west/news/more.htm?id=12119490@egNews(Hämtad 2017-05-23)

19 Ośrodek Studiów Wschodnich. Wilk, Andrzej. Russian army justifies its reforms. 2013. https://www.osw.waw.pl/en/publikacje/osw-commentary/2013-06-26/russian-army-justifies-its-reforms(Hämtad 2017-05-23)

Röd Oktober Del 1 – Omslagspunkt

Sammanfattning

De senaste 9 dagarna får beskrivas som en omslagspunkt i de säkerhetspolitiska relationerna och hur den fortsatta säkerhetspolitiska agendan kommer utvecklats. Relationsmässigt, mellan USA och Ryssland, på den diplomatiska nivån har en tydlig bottennivå noterats i paritet med de mest spända situationerna under det kalla kriget, relationerna mellan Ryssland och de Västeuropeiska länderna har sedan tidigare varit kraftigt spända. Det kommer, bedömt, ta en mycket lång tid innan något som kan likna avspända relationer inträder.

Bedömt försöker Ryssland flytta fram sina positioner i Östersjöregionen under de kommande två (2) till tre (3) månaderna, för att påvisa att man är den dominerande makten, i regionen. Detta hör samman med att Ryssland anser de baltiska staterna tillhör dess intressesfär, det s.k. ”nära utlandet”. Tidsmässigt är detta den mest gynnsamma tidpunkten för Ryssland att genomföra ett sådant agerande, då ett beslutsvakuum kommer råda i USA fr.o.m. nu intill dess att den nyvalda presidenten har tagit över posten i USA. Därtill kommer USA och NATO fr.o.m. Januari 2017 påbörja styrketillförsel enligt tidigare beslut, till de baltiska staterna samt Polen.

Analys

Allmänt. De senaste 9 dagarna har uppvisat totalt sett försämrad situation vad avser relationerna mellan främst, å ena sidan Ryssland och å andra sidan USA, så till den grad att Rysslands ambassadör numera talar om frystarelationer mellan länderna, vilket får ses som att man träffat samma nivå som under det kalla kriget då de sämsta relationerna uppstod. En lång rad olika saker har skett, vad som vid första anblick kan te sig som slumpartade händelser som ej hänger samman. Väljer man dock att strukturera om dem, så ser man att fyra huvudlinjer där händelser sker just nu kan identifieras, nämligen inom det diplomatiska området, agerande med fjärrstridsmedel, militär övningsverksamhet samt styrkeuppbyggnad.

Dessa fyra huvudområden kommer beröras nedan i inlägget med ett antal olika händelser. Därefter kommer ett försök till att nå en slutsats till varför allt detta sker just nu och vad syftet bakom det kan vara. Likt tidigare vill jag betona att detta är en bedömning, det behöver ej vara såsom jag beskriver, därtill vill jag påtala att bedömningen på intet sätt är knuten till Försvarsmakten eller någon annan statlig eller icke-statlig verksamhet, utan är ett högst enskilt försök till att strukturera upp skeden som kan påverka vårt närområde.

Diplomati. Den 03OKT2016 upphävde Rysslands President, Vladimir Putin, det avtal som tecknats mellan USA och Ryssland avseende, avyttrande av vapenklassat plutonium, totalt skulle de båda staterna, enligt avtalet, avyttra 34 ton vapenklassat plutonium. Avtalet upphävs för Ryssland anser att, dels USA har agerat ovänligt emot dem, dels för att det har uppkommit ett hot gentemot den strategiska stabiliteten p.g.a. det ovänliga agerandet gentemot Ryssland. Därtill dess åtagande att efterleva avtalet,1 då USA ej avser bygga ett kraftverk för att tillverka s.k. mox-bränsle, utan vill tillämpa en annan metod som innebär utspädning, något som Ryssland ej anser är tillräckligt.2

Ryssland kan tänka sig återgå till det tidigare ingångna avtalet om, USA upphäver den s.k. Magnitskij lagen, upphäver samtliga antiryska sanktioner och kompenserar för dess påverkan samt skär ned på den militära infrastrukturen i NATO-länder. Vad avser NATO länderna, är det de länder som upptagits i alliansen efter 01SEP2000 som avses. Därtill vill Ryssland att USA kompenserar Ryssland för dess motsanktioner gentemot USA sanktioner av Ryssland och avslutningsvis att USA uppvisar en tydlig plan för hur avyttrandet av vapenplutoniumet skall genomföras.3

Den 05OKT2016 kom Ryssland även upphäva ett ingånget samarbetsavtal med USA avseende kärnkraft- och energiforskning. USA kom att frysa detta samarbetsavtal, 2014, utifrån den rådande händelseutvecklingen mellan Ryssland och Ukraina. Ryssland anser att de nu rådande ovänliga aktiveten som genomförs av USA, gentemot Ryssland, framtvingar detta upphävande av det ingångna avtalet, som en motåtgärd till den amerikanska aktiviteten.4 Rysslands Premiärminister, Dmitrij Medvedev, var ansvarig för upphävandet av avtalet, i den förklarande texten, så framför även Ryssland att de kan tänka sig återuppta samarbetet om relationerna mellan USA och Ryssland förbättras. Därtill så upphävs även samarbetet mellan Rosatom och det amerikanska energidepartementet.5

Den 07OKT2016 kom USA att anklaga Ryssland för att cyberoperationer riktad mot, dels demokraterna i USA, dels för att på detta sätt påverka det amerikanska valet som genomförs den 08NOV2016. Enligt inrikessäkerhetsdepartementet så skall denna form av aktivitet ej vara ny för Ryssland, utan de hävdar att Ryssland genomfört liknande operationer även i Europa och Euroasien. Därtill hävdar de även att enbart den högsta ledningen i Ryssland kan ha godkänt, dessa aktiviteter riktade mot USA.6 Den 11OKT2016 meddelades att USA President, Barack Obama, överväger en rad motåtgärder gentemot Ryssland och att det är möjligt att dessa motåtgärder kan genomföras som dolda operationer.7

Den 07OKT2016 kom även USA utrikesminister, John Kerry, begära att en utredning om krigsbrott inleds m.h.t. Ryssland och Syriens agerande, där Kerry säger att både Ryssland och Syrien systematiskt genomför angrepp mot sjukhus i syfte att terrorisera civila, i det pågående inbördeskriget i Syrien.8Det ryska utrikesministeriets talesperson, Maria Zacharova, bemötte detta utspel av USA utrikesminister, genom att påtala att Ryssland snart kan tänkas rösta om man ej bör bryta de diplomatiska kontakterna med USA utrikesminister.9

Den 07OKT2016 kom även Duman att ratificera det avtal som upprättas mellan Syrien och Ryssland om att under obegränsad tid, möjliggöra deployering av ryska luftstridskrafter i Syrien. Rysslands Utrikesminister, Sergej Lavrov, kom den 09OKT2016 påtala att Ryssland, dels hade personal vid Syriska flygbaser, dels har förmågan att skydda sin personal. Detta var som svar på att USA kan tänkas överväga att angripa syriska flygfält.10

Den 09OKT2016 uttalade sig Rysslands Utrikesminister, Sergej Lavrov, i ryska kanal 1, där han påtalade att han hade noterat en ökad grad av amerikansk fientlighet gentemot Ryssland. Därtill påtalade han att USA hade genomfört ett antal aggressiva steg gentemot Ryssland som hotar dess nationella säkerhet, därtill skadar rysk nationella intressen. Han påtalade även att relationerna mellan USA och Ryssland kraftigt försämrats. Han framförde även att grundfundamentet i USA politik gentemot Ryssland, numera, är russofobi. Han framförde även att allt detta hade lett fram till en atmosfär av misstro som på vissa sätt var mer farlig och oförutsägbar än det kalla kriget.11

Finland och USA undertecknade 07OKT2016 en avsiktsförklaring om fördjupat bilateralt försvarssamarbete mellan de båda länderna. Avsiktsförklaringen förbinder ej parterna till något, det vill säga det innehåller t.ex. inte några försvarsåtaganden mellan de båda länderna. I sammanhanget är det intressant att notera att Finländskt luftrum förefaller kränkts av ryskt stridsflyg den 06OKT2016 vid två tillfällen, Ryssland tillbakavisar anklagelserna att de skall ha kränkt det finska luftrummet.12

Fjärrstridsmedel. Både estländska13 och amerikanska14 källor gör gällande att Ryssland har förflyttat det ballistiska missil systemet Iskander, NATO benämning SS-26, till Kaliningrad Oblast under V640. Enligt officiella ryska uttalanden är systemet överfört, för att genomföra övningsverksamhet.15 Iskander systemet har, officiellt, två (2) gånger tidigare, i samband med övningar 2014 respektive 2015,16 transporterats till Kaliningrad Oblast och under övningstiden varit grupperad där, för att sedan återtransporteras och återgå till sin ursprungsgruppering.

Iskander systemet har sedan 2008 nyttjats som ett ”strategiskt spelkort”,17 då man från rysk sida vid ett flertal tillfällen påtalat att en utplacering av systemet kan ske, som ett motsvar på västligt agerande. Dock kommer Iskander systemet på sikt, senast 2018-19, finnas operativt i Kaliningrad Oblast, då man successivt byter ut äldre markrobotsystem mot det nyare Iskander systemet.18 Med retoriken som utnyttjas får det ses som troligt att man kan tidigarelägga en utplacering, för att påvisa missnöje i någon sakfråga från rysk sida, då Ryssland upprepade gånger använder utplacering av Iskander som ett argument, främst gentemot ballistiskt missilförsvar.

Ryssland har sedan 2014 övat med Iskander systemet i Kaliningrad Oblast, varvid en tillfällig överföring av systemet för övning under 2016, är fullt logisk. I sammanhanget är dock Polen samt Litauens oro över den tillfälliga överföringen av Iskander systemet, intressant att notera.19 Om denna oro beror på att man misstänker en tidigarelagd permanent basering, eller om det hör samman med det generellt försämrade säkerhetspolitiska läget, är dock oklart. När Iskander systemet för första gången, officiellt, tillfälligt överfördes till Kaliningrad Oblast inom ramen för en övning, 2014, så förefaller Polen även oroats20 på samma sätt som de oroades över den nyss, 25-31AUG2016, genomförda beredskapskontrollen i Ryssland.21

Vad avser rysk fjärrbekämpningsförmåga i Östersjöregionen är det intressant att notera den ukrainska militära underrättelsetjänstens uppgifter, om en möjlig överföring av korvetterna Serpukhov och Zelenyy Dol från Svarta Havsmarinen (SHM) till Östersjömarinen (ÖM), där man bl.a. hänvisar till social oro hos familjerna till sjömännen på korvetterna över beslutet.22 De båda korvetterna tillhör Buyan klassen, varvid de kan bära kryssningsroboten Kalibr. I sammanhanget är det intressant att notera att de båda korvetterna blev operativa hos SHM, så sent som, i december 2015.23 Så sent som i augusti 2016 bekämpade de mål, med Kalibr kryssningsrobotar, i Syrien från sina patrullområden i Medelhavet.24

Enligt den ukrainska militära underrättelsetjänsten, skulle förflyttningen genomföras på Rysslands inre vattenvägar från Svarta Havet till Östersjön, något som får ses som fullt möjligt. Vad som dock talar emot detta är att de båda korvetterna passerade Bosporen 05OKT2016 för att ingå i den ryska Medelhavseskadern.25Givetvis kan det vara så att fartygen fortfarande skall förstärka upp Östersjömarinen, antingen efter de deltagit i operationer med Medelhavseskadern eller så kommer de förflytta sig på en gång till Östersjön, då det mest troligt skulle tagit för lång tid att förflytta fartygen på de inre vattenvägarna, men även kan ha inburet ingrepp på fartygen, för att möjliggöra denna transport, vilket även skulle tagit tid i anspråk att genomföra.

Fartyg som kan bära Kalibr kryssningsrobotsystemet finns redan nu i Östersjön, dock ingår de i, de provturskommandon, PTK, som finns för testkörning av fartygen innan överlämning, formellt, sker till någon av de ryska marinerna. Varvid dessa fartyg, dels ej är fullt pårustade för att kunna genomföra strid, dels är det provtursbesättningar varvid deras stridsvärde för att lösa stridsuppgifter får, bedömt, ses som låg. Givetvis finns, troligtvis, möjligheten att snabbt på rusta dessa fartyg och flytta någon besättning till dem, men sannolikheten för detta får ses som låg.

Styrkeuppbyggnad. Ryssland har under de gångna två (2) till tre (3) veckorna, genomfört en styrkeuppbyggnad dels i Syrien, dels i Medelhavet med dess Medelhavseskader. Därtill förefaller den stora ökningen skett under den första veckan, V640, i oktober.26 Enligt fortfarande obekräftade uppgifter så kommer Rysslands enda hangarfartyg, Admiral Kuznetsov, omgruppera från Murmansk till Medelhavet med start i mitten av oktober, hangarfartyget kommer lösa uppgifter under fyra (4) till fem (5) månader.27

Inom ramen för den pågående ryska övningsverksamheten i oktober månad så har även ett okänt antal MIG-29 SMT omgrupperats från Kursk Oblast till Kaliningrad Oblast. Stridsflygplanen kommer under övningen genomföra samövning med Östersjömarinens luftstridskrafter d.v.s. dess SU-27 samt SU-24 flygplan som finns baserad i Kaliningrad Oblast.28Därtill har även Iskander systemet, mängden är okänd, överförts inom ramen för övningsverksamheten till Kaliningrad Oblast.29 Som tidigare nämnts så finns även möjligheten att två (2) Buyan korvetter kan tänkas vara under förflyttning till Östersjöregionen, varvid detta markant skulle öka Rysslands förmåga till fjärrbekämpning, vilket får ses som en styrkeuppbyggnad.

I mitten av oktober kommer de ryska luftlandsättningstrupperna även genomföra en större samövning med Egypten. Storleken på det ryska deltagandet, i övningen, varierar mellan olika källor, från hundratalet30 upptill 5,000 luftlandsättningssoldater.31Förflyttar Ryssland upptill 5,000 luftlandsättningssoldater kommer man, under en kort tid byggt upp en ansenlig styrka i Mellanöstern, om än under en begränsad tidsperiod. Vad som även kommer visas, vilket får ses som det viktigaste i den övningen, är att man har förmågan att genomföra strategisk deployering av större luftlandsättningsförband, utanför Rysslands gränser.

Överföringen av ytterligare luftvärnsrobotsystem, S-300, av Ryssland till Syrien, gör att Ryssland i dagsläget, bedömt, har förmågan att upprätta ett flygförbudsområde över Syrien om de så vill. Därtill den kommande operationen med Admiral Kuzentsov i Medelhavet gör att Ryssland i mitten eller slutet av oktober, 2016, kommer ha en mycket kapabel förmåga att lösa olika former av uppgifter i Medelhavsregionen, inom luft- och sjöarenan. Stämmer uppgifterna om upptill 5,000 luftlandsättningssoldater, bedömt i mitten/slutet av oktober månad, kommer denna kapabla förmåga även omfatta markarenan.

Enligt NRK som hänvisar till Adresseavisen, har USA genomfört en framställan om att få basera cirka 300 marinkårssoldater i Norge, detta skall vara en stridande enhet då bedömt ett kompani.32 USA har sedan tidigare personal stationerad vid Marinkårens förrådskomplex i Tröndelag.33Tanken USA förefaller ha kring baseringen är att på, bedömt, sex (6) månaders basis rotera in personal och genomföra utbildningsinsatser, på motsvarande sätt som man tänkt genomföra i t.ex. de Baltiska staterna.34 Varvid, per se, det kan ses som en tillfällig basering och ej en permanent sådan, då det ej är samma enhet som är placerad där över tiden.

Övningsverksamhet.Ryssland delgav 03OKT2016 att de påbörjat den årliga höstmanövern, som skall pågå mellan 03-15OKT2016 samt en avslutande del under slutet av oktober, 2016. Totalt skall över 300 olika enheter delta i övningsverksamheten, som skall genomföras vid över 120 övningsområden, därtill skall även mobiliseringsberedskap kontrolleras vid enheterna. Förband som deltog i årets, 2016, strategiska övning, Kavkaz-2016 kommer ej omfattas av övningarna enligt de inledande uppgifterna som presenterades.35Några exakta datum för genomförandet av den andra och avslutande delen har ej hittats, historiskt så kommer den bedömtgenomförs under perioden för de två (2) avslutande veckorna av oktober månad.

Inom MD V, skall en större flygövning genomföras, under oktober mellan vilka datum är okänt, som omfattar cirka 1,000 individer och över 100 luftfarkoster. Samtliga flygförband inom MD V kommer på något sätt beröras av övningen, därtill skall mobiliseringsberedskap samt krigsduglighet bedömas av förbanden.36Detta innebär att flygövningen har potential att växa i omfattning, då samtliga förband på ett eller annat sätt skall kontrolleras, då den faktiska siffran på luftfarkoster och individer i det ryska luftförsvaret inom MD V är betydligt högre än den aviserade mängden som skall övas.37

Utöver en större flygövning i MD V, rapporterar man även om att en ledningsövning är påbörjad inom MD V, totalt omfattas cirka 2,500 individer av övningen, samt olika sambandssystem kommer även utnyttjas i övningen.38 Det man rapporterar om avseende övningsverksamheten, kan tyda på att man bygger upp sambandsvägar, på ett motsvarande sätt som genomfördes dels under mobiliseringskontrollen tidigare i år, 2016, dels som den större beredskapskontrollen som genomfördes under våren 2015 som omfattade hela Ryssland.

Den 04OKT2016 respektive 06OKT2016, startade beredskapskontroll för två (2) stycken markrobotbrigader utrustade med Iskander systemet i MD V. Övningsmålsättningarna för de båda brigaderna förefaller skilja sig åt, den ena brigaden skall öva preventiva insatser mot för en motståndare kritiska mål, den andra brigaden skall öva förflyttning över längre avstånd för att där öva enkel och multipel avfyring vid ej rekognoserade avfyringsplatser. Totalt över 1,000 individer ur de två markrobotbrigaderna.39

Mellan den 07-20OKT2016 genomför de ryska luftlandsättningstrupperna tillsammans med sina motsvarigheter i Belarus samövningar. Ryssland deltar med en bataljonsstridsgrupp ur luftlandsättningstrupperna, som skall uppgå till cirka 200 individer vilket får ses som att det i sådant fall är en reducerad bataljonsstridsgrupp.40 Totalt förefaller samövningen uppgå till över 1,200 individer som övar från de båda länderna. Övningen kommer bl.a. omfatta patrullering av den gemensamma unionsgränsen.41

Vad avser västliga övningar utgör SHAPE, Supreme Headquarters Allied Powers Europe, kontinuerliga sammanställning av NATO och enskilda NATO länders större övningar den bästa källan till information. Vad avser oktober månad förefaller det enbart vara två övningar som är av större karaktär. Den ena är Joint Warrior 2016, som genomförs i Storbritannien under perioden 08-22OKT2016 och är en övning som arrangeras av Storbritannien med deltagande av dels NATO länder, dels partnerskapsländer till Storbritannien. I slutet av Oktober genomför NATO, övningen Trident Juncture 2016, som pågår mellan 25OKT2016-03NOV2016. Övningen genomförs i Italien och syftar till att öva NRF/VJTF.42

Diskussion. Var är det då som händer? Följer man nyhetsflöden o.dyl. så kan man lätt tro att en väpnad konflikt är under uppsegling. Det är något jag vill nedtona, min bedömning just nu är att ingen av parterna, här avses Ryssland och USA, har dels något intresse av en väpnad konflikt eller aktivt söker det, dels har något att vinna på det. Dock vill jag understryka att som situationen är just nu, kan en incident mycket snabbt, eskalera till en konflikt, då den diplomatiska situationen samt retoriken inom respektive länder, uppmålar en möjlig väpnad konflikt.

Rysslands agerande gentemot USA bör sättas i perspektivet att man nu utnyttjar, dels den kraftigt kaotiska valrörelse med skandaler som de båda partierna i USA har, dels det traditionella maktvakuum som uppstår under dryga två (2) till tre (3) månader vid det amerikanska presidentvalet, här avses den avslutande valmånaden samt perioden intill dess att den nya presidenten övertar styret. Detta agerande får i grunden ses som att man försöker flytta fram sina positioner, här avses att skapa en bild av Ryssland som en maktfaktor.

USA s.k. pivot gentemot Asien, får anses varit en avgörande faktor som legat till grund för att Ryssland kan, försöka, flytta fram sina positioner, i främst dess västra närområde, och agera på ett sådant sätt att de kan skapa en bild av sig själva som en maktfaktor. Därtill USA egen försvagade säkerhetspolitiska roll som de intagit under de senaste två till tre åren, där passivitet får anses vara en ytterligare faktor som legat till grund. Att Ryssland har för avsikt att flytta fram sina positioner, här avses bli en stark aktör som de övriga större aktörerna, USA, Storbritannien, Frankrike, Tyskland m.fl. skall ta hänsyn till, är inte okänt, det är något Rysslands President framför relativt ofta i olika sammanhang.

USA motagerande som man får säga har kommit nu, bör sättas i perspektivet att det som kan beskrivas som ett ”underrättelsekrig”, mellan Ryssland och USA, som pågått under ett längre tag, nu har kommit upp till ytan och konsekvenserna av det börjar nu synas i olika sammanhang, därtill som svar på Rysslands agerande i Syrien. Däremot får det nog anses som relativt troligt att USA ej kommer genomföra några aktiva steg i någon riktning för att möta upp Ryssland, förrän den nya amerikanska presidenten är installerad i januari.

Kan man dra några slutsatser av ovanstående, i grunden ser det ut som slumpvisa händelser och skeden som, dels pågått under en längre tid, dels tagit fart under de senaste två veckorna. Jag vill hävda att man kan det och det finns en spårbarhet i det vi ser och det är ej så slumpartat som det kanske kan te sig vid första anblicken.

I grunden är det i dagsläget, minst, fyra operationslinjer som Ryssland arbetar utefter, det är, diplomatiska medel, militära maktmedel som jag väljer att dela in i fjärrstridskrafter, övningsverksamhet samt styrkeuppbyggnad. Sett till geografiska tyngdpunktsområden förefaller det vara Syrien samt Östersjöregionen som fokus ligger vid, varav Syrien är det tydligaste som ger utslag på olika former av förstärkningar.

Rysslands intressesfär utgör i huvudsak det de benämner det s.k. ”nära utlandet”. Där t.ex. de baltiska staterna ingår. Givetvis har Ryssland strategiska intressen i Syrien/Mellanöstern vilket till del kan förklara den styrkeuppbyggnad vi dels har sett, dels kommer se under de kommande veckorna i den regionen. Dock sett till beröringsytor o.dyl. så är de baltiska staterna närmre samt bedömt viktigare, vilket kan jämföras med Ryssland agerande gentemot Ukraina 2013 då ett frihandels- och samarbetsavtal skulle undertecknas med EU.

Från och med Januari 2017 så inträffar två avgörande faktorer som kommer minska Rysslands förmåga att påverka de baltiska staterna, dels tillträder en ny amerikansk president som tidigare nämnts, dels kommer NATO och USA förstärkningsåtgärder i de baltiska staterna på allvar börja ta fart, som nämnts i tidigare inlägg på denna blogg. Detta gör att Rysslands utrymme att på olika sätt flytta fram sina positioner, eg. agera så att man uppfattas som en maktfaktor i Östersjöregionen är fr.o.m. nu intill januari 2017.

Ytterligare en faktor som indikerar att Östersjöregionen blivit ett tyngdpunktsområdeär den tidigareläggning av permanent militär närvaro med 1,5 år som genomförts av svenska Försvarsmakten på Gotland. Varvid jag vill hävda att Östersjöregionen är det faktiska tyngdpunktsområdet, för det agerande vi ser nu och kommer se framgent, under de kommande två (2) till tre (3) månaderna.

Sett utifrån de operationslinjer som framkommit kommer vi troligtvis se en intensifiering i Östersjöregionen under senare delen av Oktober, fr.o.m. V642, i takt med att den pågående höstmanövern går in i ett avslutande skede, då man förefaller vilja kombinera militära maktmedel i bakgrunden, tillsammans med de diplomatiska utspelen. Därefter kommer fokus flyttas över till Syrien, för att därefter igen flyttas över till Östersjöregionen, m.h.t. att stridsvärdeshöjande åtgärder måste genomföras på de militära förbanden, efter den genomförda höstmanövern.

Avslutningsvis så kan det konstateras att relationerna mellan USA och Ryssland träffat en låg nivå i paritet med de sämsta nivåerna under det kalla kriget. Dessa relationer kommer ärvas av den som blir President i USA. Bedömt kommer det ta en mycket lång tid innan relationerna kommer normaliseras, bottennivån kan de troligtvis ta sig upp från inom ett år, men inom en överskådlig tid bör man räkna med att relationerna f.r.om. nu kommer vara mycket dåliga och mycket väl kan träffa på ytterligare bottennoteringar.

Slutsats

Det ryska agerandet vi ser just nu, syftar till att flytta fram sina positioner, etablera sig som en tydlig maktfaktor, i bedömt Östersjöregionen. Detta görs, med fyra olika metoder eller operationslinjer om man så vill, genom uppvisande av fjärrstridsmedel, militära övningar, styrkeuppbyggnad och diplomatiska ageranden, som koordineras. Agerandet kommer öka gradvis för att bedömt nå sin kulminationspunkt i slutet av november eller början av december månad 2016.

Sannolikheten att en, avsiktlig, väpnad konflikt uppstår i Östersjöregionen får anses som låg. Sannolikheten att en incident kan uppstå, får fortsatt ses som hög. Sannolikheten att en incident övergår till en eskalering får ses som förhöjd.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Aftenposten 1(Norska)

British Broadcasting Corporation 1, 2, 3 (Engelska)

Defensenews 1(Engelska)

Department Of Homeland Security 1(Engelska)

Eesti Rahvusringhääling 1, 2, 3(Engelska)

IHS Jane’s Defence Weekly 1(Engelska)

Interfax 1 (Ryska)

Navy Recognition 1, 2

Norsk rikskringkasting 1(Norska)

Reuters 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 (Engelska)

Royal Navy 1(Engelska)

Ryska Kanal 1 1 (Ryska)

Rysslands Försvarsministerium 1, 2, 3, 4, 5(Ryska)

Supreme Headquarters Allied Powers Europe 1, 2 (Engelska)

Svenska Dagbladet 1 (Svenska)

TASS 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13 (Engelska)

The New York Times 1 (Engelska)

The Washington Post 1 (Engelska)

Ukrainska Försvarsministeriet 1(Ukrainska)

YLE 1, 2(Svenska)

Slutnoter

1 TASS. Putin orders suspension of plutonium utilization deal with US — decree. 2016. http://tass.com/politics/903673 (Hämtad 2016-10-12)

2 Svenska Dagbladet. Putin bryter avtal med USA: ”Hotfulla handlingar”. 2016. http://www.svd.se/putin-bryter-avtal-med-usa-hotfulla-handlingar (Hämtad 2016-10-12)

3 TASS. Russia may restart plutonium deal if US cancels Magnitsky Act. 2016. http://tass.com/politics/903792 (Hämtad 2016-10-12)

4 TASS. Russia suspends another nuclear deal with US due to Washington’s unfriendly steps. 2016. http://tass.com/politics/904464 (Hämtad 2016-10-12)

5 TASS. Russia suspends cooperation with US in nuclear, energy sectors. 2016. http://tass.com/politics/904430 (Hämtad 2016-10-12)

6 Department Of Homeland Security. Joint Statement from the Department Of Homeland Security and Office of the Director of National Intelligence on Election Security. 2016. https://www.dhs.gov/news/2016/10/07/joint-statement-department-homeland-security-and-office-director-national (Hämtad 2016-10-12)

7 Reuters. Rascoe, Ayesha. Gardner, Timothy. Mason, Jeff. Obama to consider ’proportional’ response to Russia hacking. 2016. http://www.reuters.com/article/us-usa-cyber-russia-obama-idUSKCN12B2G0 (Hämtad 2016-10-12)

8 The New York Times. Gordon, Michael R. Sengupta, Somini. John Kerry Calls for War Crimes Investigation of Russia and Assad Government. 2016. http://www.nytimes.com/2016/10/08/us/politics/john-kerry-russia-syria-assad.html (Hämtad 2016-10-12)

9 TASS. Russians may soon ask Foreign Ministry to cease contacts with Kerry, spokeswoman says. 2016. http://tass.com/politics/905021 (Hämtad 2016-10-12)

10TASS. State Duma ratifies deal on Russian air task force’s indefinite deployment in Syria. 2016. http://tass.com/politics/904927 (Hämtad 2016-10-12)

Reuters. Kiselyova, Maria. Russia says can protect its Syria assets if U.S. carpet bombs. 2016. http://www.reuters.com/article/us-mideast-crisis-syria-russia-idUSKCN1290G2 (Hämtad 2016-10-12)

11 Reuters. Kiselyova, Maria. Russia says U.S. actions threaten its national security. 2016. http://www.reuters.com/article/us-russia-usa-idUSKCN1290DP (Hämtad 2016-10-12)

12YLE. Brunell, Eva. Finland och USA utvidgar sitt militära samarbete. 2016. https://svenska.yle.fi/artikel/2016/10/07/finland-och-usa-utvidgar-sitt-militara-samarbete(2016-10-12)

YLE. Langh, Sara. Det här ryska planet kränkte Finlands luftrum på torsdag kväll. 2016. https://svenska.yle.fi/artikel/2016/10/07/det-har-ryska-planet-krankte-finlands-luftrum-pa-torsdag-kvall(Hämtad 2016-10-12)

TASS. Russian Defense Ministry denies incidents involving Su-27 fighter over Gulf of Finland. 2016. http://tass.com/defense/904891(Hämtad 2016-10-12)

13 Eesti Rahvusringhääling. Cavegn, Dario. Russia transporting Iskander missile system to Kaliningrad. 2016. http://news.err.ee/v/news/2bed3823-08be-4918-be4c-4e427422981e/breaking-russia-transporting-iskander-rocket-system-to-kaliningrad (Hämtad 2016-10-12)

Eesti Rahvusringhääling. Vahtla, Aili. Cavegn, Dario. Ilves: Russia’s use of force tactics has reached our region. 2016. http://news.err.ee/v/news/f4ac951c-40d2-4a51-8cc6-65d06b5b2442/ilves-russias-use-of-force-tactics-has-reached-our-region– (Hämtad 2016-10-12)

14 Reuters. Landay, Jonathan. Russia moving nuclear-capable missiles into Kaliningrad: U.S. intelligence official. 2016. http://www.reuters.com/article/us-russia-usa-missiles-idUSKCN1272EH (Hämtad 2016-10-08)

15 Reuters. Solovyov, Dmitry. Russia says moves nuclear-capable missiles into Kaliningrad for drills. 2016. http://www.reuters.com/article/us-russia-usa-missiles-confirm-idUSKCN1280IV (Hämtad 2016-10-12)

16 Eesti Rahvusringhääling. Russian military concludes a surprise drill in Kaliningrad. 2014. http://news.err.ee/v/news/International/ac7e85af-32af-478d-8a6a-781301fc91ff/russian-military-concludes-a-surprise-drill-in-kaliningrad (Hämtad 2016-10-12)

TASS. Ballistic missile systems to be redeployed to Russia’s westernmost region — source. 2015. http://tass.ru/en/russia/783204 (Hämtad 2016-10-12)

17 British Broadcasting Corporation. Russia to move missiles to Baltic. 2008. http://news.bbc.co.uk/1/hi/world/europe/7710362.stm (Hämtad 2016-10-12)

18 TASS. Iskander-M missile systems to be deployed in Kaliningrad region till 2018. 2015. http://tass.ru/en/russia/795113 (Hämtad 2016-10-12)

Reuters. Osborn, Andrew. Russia seen putting new nuclear-capable missiles along NATO border by 2019. 2016. http://www.reuters.com/article/us-russia-europe-shield-idUSKCN0Z90WT (Hämtad 2016-10-12)

19 British Broadcasting Corporation. Russia deploys nuclear-capable missiles in Kaliningrad. 2016. http://www.bbc.co.uk/news/world-europe-37597075 (Hämtad 2016-10-12)

Reuters. Solovyov, Dmitry. Sytas, Andrius. Russia moves nuclear-capable missiles into Kaliningrad. 2016. http://www.reuters.com/article/us-russia-usa-missiles-confirm-idUSKCN1280IV (Hämtad 2016-10-12)

20 British Broadcasting Corporation. Russia Baltic military actions ’unprecedented’ – Poland. 2014. http://www.bbc.co.uk/news/world-europe-30429349 (Hämtad 2016-10-12)

21 The Washington Post. Russia calls snap military drills, raising concern in Poland. 2016. https://www.washingtonpost.com/world/europe/russia-calls-snap-military-drills/2016/08/25/553fe99e-6ac2-11e6-91cb-ecb5418830e9_story.html (Hämtad 2016-10-12)

22 Holovne upravlinnya rozvidky Ministerstva oborony Ukrayiny. Osoblyvosti rozvytku obstanovky na tymchasovo okupovanykh terytoriyakh Ukrayiny (09 – 15 veresnya 2016 roku). 2016. http://gur-mou.gov.ua/ua/content/osoblyvosti-rozvytku-obstanovky-na-tymchasovo-okupovanykh-terytoriiakh-ukrainy-16-09-2016.html (Hämtad 2016-10-12)

25 IHS Jane’s Defence Weekly. Ripley, Tim. Russia sends cruise missile ships to Mediterranean. 2016. http://www.janes.com/article/64460/russia-sends-cruise-missile-ships-to-mediterranean(Hämtad 2016-10-09)

26 Reuters. Stubbs, Jack. Tsvetkova, Maria. Exclusive: Russia builds up forces in Syria, Reuters data analysis shows. 2016. http://www.reuters.com/article/us-mideast-crisis-syria-russia-exclusive-idUSKCN1271YO (Hämtad 2016-10-12)

27 TASS. Aircraft carrier to reinforce combat capabilities of Russian task force in Mediterranean. http://tass.com/defense/901272(Hämtad 2016-10-12)

Interfax. ”Admiral Kuznetsov” otpravitsya v Sredizemnomor’ye v seredine oktyabrya. 2016. http://www.interfax.ru/world/530158(Hämtad 2016-10-12)

28 Ministerstvo oborony Rossiyskoy Federatsii. Letchiki MiG-29SMT aviasoyedineniya ZVO pod Kurskom itogovuyu proverku budut sdavat’ na aerodromakh v Kaliningradskoy oblasti. 2016. http://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12098570@egNews (Hämtad 2016-10-12)

29 Reuters. Solovyov, Dmitry. Sytas, Andrius. Russia moves nuclear-capable missiles into Kaliningrad. 2016. http://www.reuters.com/article/us-russia-usa-missiles-confirm-idUSKCN1280IV (Hämtad 2016-10-12)

30 TASS. First drills of Russian, Egyptian paratroopers to be held in mid-October. 2016. http://tass.com/defense/905038 (Hämtad 2016-10-12)

31 Krizis v otnosheniyakh: Rossiya znayet, chem otvetit’ na plan ”B” SSHA, [online video], 2016, https://youtu.be/qFQZkx_-G6I?t=18m, (Hämtad 2016-10-12)

32Norsk rikskringkasting. Avis: Amerikanske soldater kan bli stasjonert på Værnes. 2016. https://www.nrk.no/trondelag/avis_-amerikanske-soldater-kan-bli-stasjonert-pa-vaernes-1.13171599(Hämtad 2016-10-12)

33 Defensenews. Cavas, Christopher P. Cave-Dwellers: Inside the US Marine Corps Prepositioning Program-Norway. 2016. http://www.defensenews.com/story/defense/land/vehicles/2015/09/19/uk-returns-sights-8×8-armored-vehicle/72365238/(Hämtad 2016-10-12)

34Aftenposten. Cadamarteri, Frank. USA vil stasjonere 300 soldater i Trøndelag – forsvarskomiteen ikke orientert. 2016. http://www.aftenposten.no/norge/USA-vil-stasjonere-300-soldater-i-Trondelag—forsvarskomiteen-ikke-orientert-606406b.html(Hämtad 2016-10-12)

35 TASS. Main checks of 2016 start on October 3 in over 300 Russian military units. 2016. http://tass.com/defense/903637 (Hämtad 2016-10-12)

36 TASS. Final check kicks off in all air units in Russia’s Western Military District. 2016. http://tass.com/defense/905338 (Hämtad 2016-10-12)

37 The International Institute for Strategic Studies. Military Balance 2016. Routledge: Oxford, 2016, 197.

38 Ministerstvo oborony Rossiyskoy Federatsii. Svyazisty ZVO vpervyye razvernuli radioreleynuyu liniyu svyazi obshchey protyazhennost’yu do 1000 km v ramkakh taktiko-spetsial’nogo ucheniya. 2016. http://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12098830@egNews(Hämtad 2016-10-12)

39 Ministerstvo oborony Rossiyskoy Federatsii. Raketnaya brigada TSVO podnyaty po trevoge v ramkakh kontrol’noy proverki za 2016 uchebnyy god. 2016. http://dyn.function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12098325@egNews(Hämtad 2016-10-12)

Ministerstvo oborony Rossiyskoy Federatsii. Raketnoye soyedineniye podnyato po trevoge v Ivanovskoy oblasti v ramkakh itogovoy proverki. 2016. http://dyn.function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12098563@egNews(Hämtad 2016-10-11)

40 Ministerstvo oborony Rossiyskoy Federatsii. Rossiyskiye desantniki otpravlyayutsya v Respubliku Belarus’ na sovmestnoye ucheniye. 2016. http://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12098386@egNews(Hämtad 2016-10-12)

41 Ministerstvo oborony Rossiyskoy Federatsii. V techeniye mesyatsa rossiyskiye i belorusskiye desantniki primut uchastiye v dvukh sovmestnykh ucheniyakh. 2016. http://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12098375@egNews(Hämtad 2016-10-12)

42 Supreme Headquarters Allied Powers Europe. NATO Exercises. 2016. http://shape.nato.int/nato-exercises (Hämtad 2016-10-12)

Supreme Headquarters Allied Powers Europe. Allied National Exercises. 2016. http://shape.nato.int/allied-national-exercises(Hämtad 2016-10-12)

Royal Navy. Major military exercise comes to Scotland. 2016. http://www.royalnavy.mod.uk/news-and-latest-activity/news/2016/october/07/161007-major-military-exercise-comes-to-scotland(Hämtad 2016-10-12)

Dalsjö i diket

Äntligen når insikten om att vi ska demontera befintliga flygplan i flygvapnet för att kunna bygga nya och bättre flygplan högre höjder i och med Robert Dalsjös artikel i svenska dagbladet. Budskapet att inte riskera ett materiellt förmågeglapp är av stor vikt så det skriver jag under på men huvudbudskapet verkar vara att det är idiotiskt att avveckla Gripen C/D. En första tanke jag hade att var att jag skulle vara generös i tolkningen för att jag kunde ha missförstått men när jag läst igenom texten ett antal gånger så finner jag att jag inte missförstått.
Flygplanet Gripen är en gång i tiden anskaffad för att ersätta flygplan Viggen utan att få varken bättre eller sämre prestanda, kravet var en storleksminskning med ungefär en tredjedel. Gripen C/D förbättrade lastförmågan, gav möjlighet att lufttanka, i de initiala diskussionerna så var inriktningen att en svensk C/D inte skulle ha lufttankningsutrustning monterad, och vara internationaliserad.
Dalsjö anför en monetär-/stridsekonomisk aspekt på att behålla gamla Gripen C/D men som Wiseman skriver i inlägget ”Snöpta och åldradeatleter” så faller Gripen C/D ganska hårt i jämförelse med vad en motståndare kan sätta upp. Konceptet för Gripen E har tagits fram för att kunna möta det Ryssland bedöms kunna sätta upp vid mitten av 20-talet. I Norge har motsvarande utvärdering gjorts vid valet av F35, vederhäftigheten kan diskuteras men inget av alternativen hade en förmåga motsvarande Gripen C/D. Vi måste räkna med att vårt flyg kommer att operera inom räckvidd för de ryska flygplanens, fartygs och luftvärnets vapen och sensorer. Det innebär att vi måste sätta ihop den information vi kan få av passiva radar/radio- och infraröda sensorer tillsammans med andra plattformars aktiva sensorer samt att kunna störa motståndarens sensorer. Ett annat hänsynstagande är att vi inte under överskådlig tid kan ha tillgång till många välutrustade och välbemannade flygbaser över ytan i Sverige. Gripen efterträdaren till Gripen C/D måste sålunda ha längre aktionsradie. Läs gästinlägget ”Politiska tolkningen av hur att ökatillgängliga förband? – Flygvapnet” på Skippers blogg om hur man ansåg hur behovet av flygbaser såg ut under och efter det kalla kriget. 
 
 

 

När vi tittar på bilden ifrån SAAB på Gripen E så har vi framifrån iögonfallande IRST (något som bäddades för i tidigare versioner av Gripen men aldrig realiserades), därefter ser vi vid nosvingarna mottagarenheter till systemet för att upptäcka anflygande fientliga robotar. På vingspetsarna ser vi avancerade enheter för varnar och motmedelssystemet som används för att mäta in och störa motståndarens radar. Vid fenroten återser vi ett kylluftintag för kylvätskan till radar och varnar/motmedelssystemet. 
Gripen C/D i luftförsvaret
Att modifiera Gripen C/D för dessa funktioner är krävande, det är stora och tunga/skrymmande apparater som ska bäras på flygplanet. Med en separat kylluftintag så kan vi också ana att det behövs mer elkraft för att försörja både radar och varnar/motmedelssystemet. Vi ser också detta föranleder en hel del utstickande bulor som tillsammans med robotbalkarna under kroppen genererar en hel del extra luftmotstånd jämför med Gripen C/D därav valet av den kraftigare motorn till Gripen E.
Nu när vi konstaterat att Gripen C/D är undermålig i det framtida luftförsvaret kan vi titta på de andra uppgifterna Dalsjö föreslår.
Spaning med Gripen C/D
Spaning innebär att bära med sig stor kapsel och med den förhållandevis korta räckvidden Gripen C/D erbjuder utan fälltankar, vi har sett bilder ifrån ”Operation Karakal” att en Gripen C med två fälltankar och spaningskapsel inte bar radarjaktrobotar men dess eskort utan spaningskapsel bar radarjaktrobotar. En Gripen C/D är alltså för klen även utan modifieringarna i Varnar/motmedelssystem och målinmätningssystemet för att kunna användas nationellt utan omfattande infrastrukturinvesteringar samt utbyggnad av flygbaser och betjäningsförband.
Gripen C/D för markmålsanfall
För att kunna lämna stöd till markstridsförband så behövs rörelsefrihet i luften, vi måste kunna räkna med uppträda inom motståndarens räckvidd för sina vapen och sensorer. Som vi redan konstaterat fungerar inte Gripen C/D för det och dessutom måste CAS-funktionen i försvarsmakten återupprättas. Manöverbataljonerna i Armén har numer inte längre förmåga att leda in Direkt flygunderstöd/CAS utan den specialisering som CAS innebär återfinns i J/UND-förband men då den samverkan med manöverbataljonerna är svår så finns risken att JTAC/FAC och hela CAS-funktionen dör sotdöden i Armén. CAS är också en exklusiv funktion som innebär ett förbrukande av dyra resurser och där de avgörande momenten för krigets utgång oftast uteblir, resursavvägning säger att vi inte har råd att själva ge CAS i nationellt försvar. Inom manöverbataljonerna finns betydligt mer resurser för välriktad eld mot en motståndare än vad ett förhållandevis fåtal gripenflygplan kan leverera.
Det som möjligtvis kan erbjudas är klassisk avregling av stridsområdet med attackflyg som slår mot mål på djupet men då vi tillbaka till att vi måste räkna med att avdela eskort av flygplan som kan störa och trycka ned motståndarens sensorer och vapensystem om vi inte ska anfalla okvalificerat försvarade mål. Vi har enbart attackvapen för möjligtvis störa en motståndare på marken, Se Wiseman ”Den icke existerande arsenalen” och mitt ”Bra attackvapen till Gripen i Sverige?” i ämnet. Vi har också i praktiken avvecklat det kunnande vi hade i E1, ”Attackeskadern”, om markmålsattack.
Möjligheterna att använda Gripen C/D i markmålsrollen för nationellt försvar kan sammanfattas som ringa, vi måste bygga upp funktioner med stödsystem, anskaffa och integrera nya vapen samt bygga ut flygbaser och utöka betjäningsförbanden. Om vi istället använder Gripen E för funktionen attack mot markmål så kvarstår en hel del utveckling och anskaffning men det behovet är långt ifrån lika omfattande som för att använda Gripen C/D
Gripen C/D för sjömålsanfall
Återigen, vi måste räkna med att kunna ha en motståndare som hotar rörelsefriheten i luften men med en sjömålsrobot med lång räckvidd kan vi kanske hantera det hotet med de funktioner som finns i Gripen C/D. Här uppstår ett intressant dilemma, nämligen hur tung och hur stor en robot får vara. Bedömt så är en robot med tillräckliga prestanda så pass stor och tung att den måste bäras i det inre vingbalksparet (Balk 3) på Gripen C/D, vikten gör att de inte kan hänga i balkläge 2. Här uppstår ytterligare ett intressant dilemma. Enligt propsitionen för innevarande försvarsbeslut tar operativa livet för robot 15 slut runt 2025. Den nuvarande robot 15 ska hängas i vapenbalk av svensk typ en balktyp vi inte beställt till Gripen E, till Gripen E så ska vi använda öglor och momenstöd enligt princip för bombrackar på flygplan i tjänst hos NATO-länder. Den nya sjömålsroboten kommer inte att kunna användas på Gripen E om vi inte beställer mer än det fåtalet ”NATO-balk 3” vi har, men då kan vi inte hänga fälltankar där då dom vi har nu använder svensk upphängning.
Gripen C/D för sjömålsrobotanfall kräver investering i hårdvara och flygbaser med betjäningsförband.
Gripen C/D för ledning
Oklart vad Dalsjö föreslår, är det luftburna FAC för Close Air Support. Är det stridsledning av andra flygplan eller är det som vissa har föreslagit en luftburen Stripbv 90? I vilket fall som helst så är det en gren i NBF som vi nog bör ta i beaktande innan vi fördjupar oss i.
Gripen C/D för att leda UAV
Oklart för mig igen, vi har större problem, ”utmaningar”, med länköverföring operatören sitter i ett flygplan och där är denne dessutom utlämnad till förhållandevis små skärmar och har begränsade möjligheter till omvärldsuppfattning ifrån den farkost han ska ”leda”. All utrustning som kräver containrar på marken ska klämmas in i ett litet stridsflygplan.
Gripen C/D för nattattack
Ska vi inte ha hjälmsiktesutrustning i Gripen C/D och ska inte piloter i Gripen E kunna ha bildförstärkare? Beroende på val av hjälmsikte så är bildförstärkare och hjälmsikte ömsesidig uteslutande utrustning. Som tidigare räknats upp har ju Gripen C/D en mängd brister som attackflygplan framöver, att dessa skulle bli mindre bara för att genomförandet ska på natten är knappast möjligt.
Gripen C/D för telekrig
Med varnar/motmedelssystemet i Gripen E så innebär en telekrigsversion av Gripen C/D att den fyller nyttan att eskortera andra Gripen C/D och flygfarkoster. Men om vi inte har behov att regelbundet genomföra eskorter av andra luftfartyg så är kapselmonterade störsändare till Gripen E en mycket mer ekonomisk lösning. Kapslarna måste ju ändå konstrueras och integreras på Gripen C/D, med Gripen E.s förmåga i botten blir dessa kapslar mycket enklare.
Gripen C/D i malpåse
Att hålla flygplan i malpåse är dyrt och man råkar ut för diverse överraskningar när man ska ta dom i drift. USAF skulle ta malpåseställda B1 i drift och råkade ut för höga kostnader då maskinerna varken för utrustade med efterfrågad förmåga eller teknik .Kostnaden för driftstagandet skall till största delen tas ur liggande budget. Kongressen var villig att skjuta till 20,3 milioner dollar medans den totala kostnaden för renovering, uppgradering och drift upppgår beräknat till mellan 1,1 till 2 miljarder dollar. (Combat Aircraft, vol.6 no.2, p 46) Skillnaden mellan de avställda maskinerna och de som är i drift är avsevärda. Dålig telekrigs/självskydds förmåga och bara förmåga att bära N-vapen/dumma bomber. (Ibid, pp 42-48 och Air International, Juni 2004 Vol. 66 No. 6, pp 29-39)
Reservdelsproblematiken
Dalsjö anför att bevekelsegrunden om att slippa versionshantera och konfigurationsleda olika versioner av samma flygplan inte är giltig och pratar om att problemen ökat efter att 39 A/B togs ur drift. Problemen har flera grunder, bland andra att Försvarsmakten inte anskaffat tillräcklig mängd reservdelar men också att bytet av stödsystem inte varit stödjande. Faktum är att vi hade ganska stora modifieringspaket planerade för Gripen A/B för att ersätta sådant som då var föråldrat, jag berörde det i inlägget ”Modifieringshysteri Del 2” Resultatet skulle ha blivit C/D lika A/B-flygplan med monokroma skärmar, Syrgasflaska i flygplanet istället för OBOG och eventuellt utan lufttankningsförmåga. Vi skulle på sikt ändå ha haft en gemensam hantering av reservdelar. Efter Försvarsbeslut 2004 så hade vi fler flygplan i flygvapnet än hangarplatser, det fanns en rationalitet att då ensa flygplanflottan.
Redan nu versionshanterar och konfigurationsleder vi olika versioner av Gripen C/D men den kostnaden står inte Försvarsmakten eller svenska staten för utan det är en del av det våra kunder betalar.
Befarat förmågeglapp
Ja vi har genom blotta bytet av system ett inbyggt förmågeglapp, i inlägget ”Avveckling i samband med utveckling” diskuterade jag detta. I det här fallet kan det vara extra allvarligt då vi initialt inte kommer att få leverans av Gripen E till Försvarsmakten än på många år men vi ska redan nu börja leverera in delar och apparater ifrån Gripen C/D till SAAB. Här redovisar SVTatt försvarsmakten fått kritik för att man har värderat delar ifrån demonterade Gripen A/B, det finns alltså delar som efter uppfräschning skulle kunna levereras in till SAAB för Gripen E utan att demontering av Gripen C/D behöver påbörjas omgående. Det borde gå att ekonomiskt beställa nya delar tillsammans med det förrådshållna överskottet ifrån Gripen A/B.
Ekonomi
Vid riksdagens uppgift till Försvarsmakten att beställa Gripen E så tillfördes faktiskt medel om än inte hela merkostnaden att beställa utveckling, en del skulle ”tas inom ram”, senare under Försvarsminister Hultqvist har medel för att kompensera för att Schweiz drog sig ur tillförts Försvarsmakten. Att som Dalsjö påstå att man hårdbantat genom att avveckla flygbaser, inte köpa vapen och sensorer till flygplanen för att ha råd med flygplanen är en smula tendentiöst. Avvecklingen av flygbaser har inte med flygplan att göra, vi avvecklade flygbaserna för att försvarsbeslut 2004 stipulerade att inga investeringar och anskaffningar som inte kunde användas internationellt eller upprätthålla nationell beredskap fick göras. Vi har radar i alla flygplan och vi har en mängd spaningskapslar som medger en förmåga inte allt för långt ifrån de exklusivt anskaffade fotospaningsversionerna av Viggen.
Priset för varje gripenflygplan kan inte bestämmas ur offerter till exportkunder som de facto erbjudits en lösning som innebär utbildning, simulatorer, reservdelar, markutrustning, m.m. den ringa mängd flygplan i varje affär gör att de fasta kostnaderna ger ett högt styckepris. ”Signatory”(Gripen News)visar att kostnaden för varje Gripen C/D är en femtedel till en tiondel av det styckepris som Dalsjö anger.
Dalsjö skriver att det är robust och kostnadseffektivt att ha olika flygmaterielsystem i drift, jag kan gå med på att det är mer robust men så länge vi inte har minst fyra hundra flygplan i drift i flygvapnet, vilket är det som är det minsta antalet i jämförelsen Dalsjö gör så är det knappast kostnadseffektivt, med 60 plus upp till 97 flygplan får vi inga serielängdsfördelar i materielen.
I försvarsmaktens budgetunderlag 2012 (Redovisning på Folk och Försvar) angavs att kostnaderna för att hålla Gripen C/D operativt relevant bort till 2040 är likvärdig med att utveckla Gripen E.
Flygtid
Ja det är smärtsamt att se nya inköp snabbt förlora sin glans men när möjligheten att för samma kostnad hålla liv i sitt nya köp få en möjlighet att få ett en bättre produkt (med avseende på bränsle/räckvidd och vapenlast) så tar vi ju den möjligheten. Att som Dalsjö påstå att det fungerar fint att flyga F-15 och F-16 från tidigt åttiotal är att blanda bort korten. Det har inte varit smärtfritt att vidmakthålla dessa flygplan. Rand har en rapport om att hur övervakning och underhåll av en åldrande flygplanflotta ska genomföras. Forbes beskriver hur den Amerikanska flottan av flygplan i praktiken håller på spricka sönder och jag kan inte annat än att säga att att nyttja planen under många år och många flygtimmar bidrar till att försämra totalekonomin.
Under den Norska insatsen över Afghanistan under år 2002 var förbandet begränsat till ganska omfattande motorkontroller var 15.e flygtimme. Norge har även bytt vingar på sina F-16 och ändå räknar dom med att det är hög tid att byta flygplan senast år 2024. F-16B/D har haft problem med sprickor runt kabinen som resulterat i skrovlagningar.
Vidgar vi vyerna och tittar på F-18 så har US Marines till och med varit på museum och försökt plocka reservdelar. Dom saknar flygplan så att alla deras piloter kan hållas i beredskap med reglementerad övning. US Navy har 100 legacy F-18 av drygt 500 kvar i tjänst varav hälften är stående p.g.a underhåll och en femtedel av deras Super hornets är stående och man pratar om att man måste göra beställningar av ytterligare nytillverkade super hornets för att möta den försenade F-35.
Slutsatser
Gamla flygplan har inte en chans att vara billiga att vidmakthålla i luftvärdigt skick och med dagens ökande operativa krav har vi inte något annat val än att anskaffa nytt stridsflygsystem. Formerna för att fortsätta att utveckla ett stridsflygsystem i Sverige kan diskuteras och vi är alla överens att det ska utan varken förmågeglapp eller förmågeminskning. Den tid som förflutit efter sekelskiftet har för svensk vidkommande varit kostsam, inte bara för flygvapnet, då vi enbart skulle ha en expeditionär förmåga och att vi nu ska vi ha fokus på nationellt försvar igen.
J.K Nilsson

Grodmän, Illegalister och Stödnätverk – Del 2

Sammanfattning
Illegalister d.v.s. underrättelseofficerare utskickade från ett land under falsk förespegling att vara av en annan nationalitet, har funnits sedan urminnes tider, dock formaliserades det samt blev en profession av den ryska underrättelsetjänsten efter Oktoberrevolutionen 1917. Sedan minst 1938, har det funnits illegalister i Sverige. Illegalister är dock på intet sätt enbart en rysk metod, utan västliga länder har även försökt tillämpa det, dock är det enbart Ryssland som kan sägas nått framgång med det. Huruvida utnyttjandet av illegalister som inhämtningsmetod är uttjänt, skall vara osagt, vad som dock kan konstateras är att metoden fortsatt tillämpas i dags datum.
Analys
Fenomenet med illegalister har tidigare berörts på denna blogg, dock utan större fördjupning, så nedan kommer en allmän beskrivning av arbetsmetoden illegalister vid inhämtning av information hos en underrättelsetjänst. Illegalister har funnits i Sverige en väldigt lång tid och finns troligtvis fortfarande. I Mitrochinarkivet framgår det att KGB, 1938 skall haft illegalister operativa i Sverige.1 Således var det ingen ny företeelse när det kalla kriget började, dock så kan det ibland te sig som ett fenomen som uppstod i och med det kalla kriget. Men varför uppstod behovet av illegalister och varför kan de fortfarande tjäna ett syfte samt vilka utnyttjar illegalister? För det är inte ett arbetssätt enbart knutet till Ryssland.
Inleder vi med det sistnämnda så fanns/finns det andra länder än dåvarande Sovjetunionen, nuvarande Ryssland, som utnyttjar illegalister.2 Däremot förefaller det vanligaste agerandet varit hos de västerländska underrättelsetjänsterna, att placera en underrättelseofficer i ett av de egna landets företag o.dyl. i ett målland, för att genomföra dold inhämtning.3 Därmed ej, agera som Sovjetunionen gjorde, placera individer som ”ordinarie” civila i ett målland, med en falsk levnadshistoria, som underrättelseofficerare, en s.k. illegalist. Detta skall då jämföras med de ”legala” underrättelseofficerarna d.v.s. en individ som har en s.k. täckbefattning på t.ex. en ambassad med diplomatisk immunitet, men arbetar i praktiken som underrättelseofficer.4
Behovet av illegala underrättelseofficerare, uppstod i kölvattnet av Oktoberrevolutionen, 1917, i Ryssland,5 då ytterst få stater, inledningsvis, kom att erkänna Sovjetunionen, således fanns det ingen möjlighet att utnyttja legala underrättelseofficerare. Inledningsvis förefaller verksamheten varit av relativt rudimentär karaktär,6 dock kunde man troligtvis utnyttja de emigrantströmmar och den diaspora som uppstod i flertalet Europeiska länder, efter Oktoberrevolutionen, som ett skydd, samt modus operandi med s.k. illegalister var okänt.
Men vad var då modus operandi för de tidiga illegalisterna? Själva grundprincipen var och förblir att överta en annan identitet. Därmed leva ett annat liv än ens egna. Inledningsvis förefaller man dels övertagit pass från utländska medborgare boende i Sovjetunionen, individer som självmant flyttat till Sovjetunionen efter oktoberrevolutionen. Dels förefaller man tillförskaffat sig pass i ett land, men man arbetade under den identiteten i ett annat land, även om man saknade språkkunskaper i det land som passet var utfärdat från. En enkel täckhistoria kring vem man var, förefaller varit normen.
Inriktningen då som nu, för illegalisterna, förefaller varit inhämtning av militära, politiska och vetenskapliga underrättelser. Gradvis förefaller metoderna förfinats vad avser illegalisternas arbete, den stora faktorn som, bedömt, kom att kräva en utökad metodanpassning blev andra världskrigets utbrott.7 Då mer omfattande regler vad avser utländska medborgares vistelse i ett land tillkom, men även en ökad aktivitet hos länders kontraspionage, med olika former av metoder som ej tillämpats i fredstid.
Uppbyggnaden av en illegala underrättelseverksamheten med illegalister som en konsekvens av oktoberrevolutionen, kom troligtvis att tjäna Sovjetunionen väl under andra världskriget,8 trots stora utrensningar av underrättelseofficerare under det sena 1930-talet.9Vilket kom att bli en bärande faktor, för illegalist verksamheten, under det kalla kriget, att kunna bibehålla en redan uppbyggd underrättelseverksamhet i händelse av konflikt, då den legala underrättelseverksamheten ej längre kan verka i ett land som en konflikt uppstått med.10
Vid slutet av andra världskriget, hade således illegalist verksamheten utvecklats ffa. blivit mer professionell, vilket hade påtvingats av en rad länders kontraspionage, som annars skulle upptäckt verksamheten. En rad metoder utvecklades troligtvis redan före andra världskrigets början, därtill tillkom även möjligheten att gradvis börja utnyttja de legala underrättelseofficerarna som ett stöd för den illegala verksamheten, i takt med att Sovjetunionen erkändes som stat och därmed kunna upprätta Ambassader i flera länder. Hur såg då den illegala underrättelseverksamheten ut under det kalla kriget?
Uppbyggnaden av den illegala verksamheten, förefaller bestått av tre (3) delar. Den första delen var själva residenten, en övergripande ansvarig för verksamheten i mållandet, vederbörande var illegalist.11 Den andra delen var illegalister, som i sin tur rekryterade agenter i mållandet.12 Den tredje och avslutande delen var en sambandsdel,13 som skall kunna upprätthålla sambandet gentemot hemlandet i händelse av en konflikt, främst vidarebefordra inhämtad information. Enskilda illegalister förefaller även kunnat bli tilldelade sambandsutrustning.14 Flera illegala residenturer, inom samma organisation, kunde finnas i ett land.15
Urvalsprocessen för att bli en illegalist är mycket rigorös, därtill är utbildningen mycket lång, innan det faktiska arbetet kan påbörjas.16Det enskilt viktigaste, i utbildningen, för illegalisten, är dess legend, denna gör att vederbörande kan arbetatill mållandet. Legendenär en fiktiv levnadshistoria, legenden måste vara enkel, övertygande och tillförlitlig, för att illegalisten skall nå framgång med den.17Till sin hjälp har man stödofficerare i många länder, dess syfte är att dels hjälpa illegalisterna i det landet dels finna lämpliga identiter som kan övertas. Därtill inhämta information om hur vardagen fungerar i de länder som illegalisten kan komma att passera.18 En viktig sak som illegalisten måste kunna, är en s.k. reträttlegend. Detta är en fiktiv historia som skall kunna utnyttjas, i händelse av att kontraspionaget upptäcker illegalisten och griper vederbörande.19 Tanken med reträttlegenden är att den skall leda in kontraspionaget på ett villospår samt lindra ev. rättsliga påföljder för illegalisten.
Legaliseringsprocessen,är den process som illegalisten genomför för att skaffa sig en än mer fördjupad täckmantel. Den förefaller genomföras i tre (3) steg. Det första steget är skapandet av själva legenden. Det andra steget är att illegalisten kommer till ett ”transitland” för att där skaffa sig ett äkta medborgarskap s.k. mellanliggandelegalisering. Slutligen flyttar illegalisten till det faktiska mållandet där vederbörande även söker medborgarskap, för att påbörja sitt faktiska arbete.20 Således är det en väldigt utdragen process som tar lång tid innan man faktiskt kan dra nytta av illegalisten. Dock torde processen kunna kortas ned så, att den mellanliggande legaliseringen de facto blir legaliseringen och illegalisten arbetar i det landet, dock så minskar skyddet för illegalisten med ett sådant agerande, löken får s.a.s. mindre skal och blir lättare att ta isär.
Hur tedde sig då livet som illegalist? Likt alla andra medborgare i sitt målland, var illegalisten tvungen att skaffa sig ett arbete,21för att ej väcka uppmärksamhet, bedömt valdes arbete, till del, utifrån möjligheten att skaffa informatörer. Illegalisten var även tvungen att skaffa sig s.k. neutrala kontakter22d.v.s. individer som ej hade någon koppling gentemot tjänsten, utan var hans umgängeskrets för att bibehålla bilden av en helt ordinarie medborgare. Därtill skulle även illegalisten, lösa sitt egentliga uppdrag, rekrytera informatörer,23indelningen av dessa kommer ej beröras, intressant att notera är dock att den legala residenturen kunde överlämna informatörer till den illegala.24Instruktioner fick vederbörande oftast genom enkelriktade kortvågssändningar, men kunde även erhållas genom fältbrevlådor och möten i bl.a. så kallade ”konspirativa lägenheter” eller i ett tredje land.25
Därtill skulle även illegalisten ”visa” upp sig med jämna tidsintervall,26 bedömt för att dels utvärderas psykologiskt, då den psykiska pressen på illegalisterna var väldigt hög dels för att man skulle få en fördjupad uppfattning kring arbetets fortskridande. Valet av ort där illegalisten bosatte sig bör rimligtvis haft koppling till hans uppgifter,27 såsom om det är vissa former av källor som skall rekryteras eller om det rör andra former av uppgifter som skall lösas. Som tidigare nämnts så levde illegalisten under kraftig psykisk press, denna grundade sig troligtvis utifrån två faktorer, rädslan att dels dra till sig kontraspionagets uppmärksamhet vid t.ex. rekryteringar eller möten. Dels rädslan att göra något fel som skulle kunna avslöja illegalisten och därmed ådra sig kontraspionagets intresse. Många exempel finns på illegalister som utvecklade paranoida drag men även fick psykiska sammanbrott och var tvungen att hämtas hem.28
Till sin hjälp i mållandet har illegalisten, som tidigare nämnts, en stödofficer. Stödofficeren finns vid den legala residenturen, dennes uppgift är att dels vara kontakt länken mellan den ”legala” underrättelse delen och den illegala. Dels stödja illegalisten t.ex. med pengar, som nyttjas i olika ändamål, o.dyl.29 Således blir det särskilt viktigt att lokalisera vem stödofficeren är för kontraspionaget, då detta ev. skulle kunna leda dem till att identifiera illegalister.30Vilket även är en anledning till att fysiska möten, mellan illegalisten och andra, t.ex. genomförs i ett tredje land.
Ovanstående är således en beskrivning av illegalist verksamheten, främst inriktningen för en s.k. operativ illegalist d.v.s. en illegalist som redan i fredstid genomför operativt underrättelsearbete. Utöver den s.k. operativa illegalisten fanns/finns det två (2) andra typer av illegalister. Den andra formen är en vilande illegalist en sådan löser inga operativa uppgifter i fredstid, utan träder i verket i händelse av en konflikt.31 Den tredje formen av illegalist är den som genomför kortvariga underrättelseoperationer, som utgår från sitt hemland och löser uppgifter under veckor-månader i ett målland.32 En intressant faktor att ta i beaktande är att även illegalister skulle kunna lösa sabotage uppgifter i händelse av en konflikt.33 Bedömt var det en av de vilande illegalisternas uppgifter.
Hur var det då med illegalist verksamhet i Sverige under det kalla kriget? Tore Forsberg beskriver två (2) fall av illegalist verksamhet, ett fall är från 1960-talet då en illegalist, försökte utnyttja Sverige som transiteringsland, detta föll dock ej väl ut, då illegalisten drabbades av psykiskt sammanbrott och hämtades hem.34 I det andra fallet berättar han om en intervju med en avhoppad illegalist, baserad i Sverige, som hade till uppgift att upprätta ett vilande underrättelsenätverk i bl.a. Sverige och andra skandinaviska länder, som i händelse av en konflikt skulle rapportera flygplansrörelser från och till flygbaser, hans nätverk bestod av ett tjugotal vilande agenter.35
Aftonbladet beskriver en Sovjetisk illegalist med östtysk identitet som skall ha värvat en svensk medborgare, boende i Stockholm som arbetade på en central ingenjörsbyrå som programmerare.36Intressant i detta fallet är att illegalisten hade en identitet från ett Warszawapaktsland, något som i grunden torde haft kontraspionagets ögon mot honom, dock så rådde det relativt avslappnade förhållanden mellan Sverige och Östtyskland under det kalla kriget, vilket kanske möjliggjorde arbetet för honom.
Vad avser illegalist verksamheten i Sverige, är det även intressant att notera uppgifterna kring en illegal sambandspunkt, som skall upprättats 1961 i Stockholm, av ett gift par med finskt medborgarskap, sambandspunkten skall ha medgett dubbelriktad radiotrafik.37 Sannolikheten får ses som hög att denna station ingick i det Sovjetiska illegalistnätverket i Sverige under det kalla kriget. Bedömt fanns det även fler stationer i Stockholm men även i Sverige.
Mängden illegalister i Sverige under det kalla kriget är oklart. Att de fanns förefaller det dock ej råda något tvivel om. Vilken framgång de haft med sitt verk, är även oklart, dock förefaller Säkerhetspolisen, stört deras verksamhet under slutskedet av det kalla kriget, med upprepade utvisningar av dess stödofficerare.39 Detta i sig kan vara ett tecken på att verksamheten ej varit obetydlig, utan att man såg sig nödgad att störa den, för att till del påverka den. Dock är det sistnämnda på intet sätt klarlagt.
Ovanstående beskrivning av illegalister har enbart beskrivit KGB:s hantering, nuvarande SVR, då det främst är den som finns dokumenterad. Den ryska militära underrättelsetjänsten, GRU, använder sig även av illegalister, vilket är ett känt faktum.39 Däremot finns det ytterst litet beskrivet av deras verksamhet, metodiken torde vara densamma, däremot hur framgångsrik man varit är okänt. Finns det då någon framtid för illegalist verksamheten i 2000-talet? Onekligen förefaller man tro det ur rysk synvinkel, med hänsyn till avslöjandet i USA, 2010, av ett stort antal illegalister.40
Slutsatser
Illegalisterna tjänade troligtvis två syften väl, det ena var att de facto ha två parallella metoder för att genomföra inhämtning i ett målland varav man i händelse av en konflikt de facto skulle kunna fortsätta den med illegalisterna. Det andra syftet det tjänande, om än kanske vilket syftet ej var, var att binda upp resurser hos kontraspionaget och därmed även invagga en grad av osäkerhet hos de. Dock måste nyttan vägas mot tiden vad avser illegalister, historiskt har de helt klart visat sin betydelse men frågan är om de i dagsläget fyller en funktion? Dock likt mycket annat så baseras Rysslands metoder på erfarenheter, varvid man förefaller behålla illegalisterna även i dags datum.
Huruvida det i dag finns illegalister i Sverige är okänt, Säkerhetspolisens årsrapportering ger ingen fingervisning, dock finns det ett antal fall som uppdagats under 2000-talet i västliga länder. Varvid man säkert kan säga att illegalister finns i de västliga länderna, dess utbredning och omfattning är dock okänt, men Sveriges geografiska placering kopplat till militärstrategiska intressen mellan å ena sidan Ryssland och å andra sidan NATO och USA, gör det troligt att förutsätta att även i dags datum finns det illegalister i Sverige.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Aftonbladet 1, 2(Svenska)
Federal Bureau of Investigation 1(Engelska)
Nationalencyklopedin 1(Svenska)
The New York Times 1(Engelska)
Utbildningsradion 1(Svenska)
Andrew, Christopher M. Mitrochin, Vasilij Nikitič. The sword and the shield : the Mitrokhin archive and the secret history of the KGB. New York: Basic Books, 1999.
Forsberg, Tore. Spioner och spioner som spionerar på spioner : spioner och kontraspioner i Sverige. Stockholm:Hjalmarson & Högberg, 2003.
Grigorjev, Boris. Forsberg, Tore. Spioner emellan. Saltsjö-Duvnäs: Efron & dotter, 2006.
Grigorjev, Boris. Illegalister KGB:s hemligaste spioner. Saltsjö-Duvnäs: Efron & dotter, 2007.
Kalugin, Oleg. Spymaster: My Thirty-two Years in Intelligence and Espionage Against the West. Basic Books: New York, 2009. E-bok.
Slutnoter
1Andrew, Christopher M. Mitrochin, Vasilij Nikitič. The sword and the shield : the Mitrokhin archive and the secret history of the KGB. New York: Basic Books, 1999, 76.
2Forsberg, Tore. Spioner och spioner som spionerar på spioner : spioner och kontraspioner i Sverige. Stockholm:Hjalmarson & Högberg, 2003, 342.
Kalugin, Oleg. Spymaster: My Thirty-two Years in Intelligence and Espionage Against the West. Basic Books: New York, 2009, 228.
3Grigorjev, Boris. Illegalister KGB:s hemligaste spioner. Saltsjö-Duvnäs: Efron & dotter, 2007, 19-20.
4Grigorjev, Boris. Forsberg, Tore. Spioner emellan. Saltsjö-Duvnäs: Efron & dotter, 2006, 35.
5The New York Times. Barry, Ellen. ‘Illegals’ Spy Ring Famed in Lore of Russian Spying. 2010. http://www.nytimes.com/2010/06/30/world/europe/30sleepers.html?_r=0Hämtad 2016-03-09
6Grigorjev, Boris. Illegalister KGB:s hemligaste spioner. Saltsjö-Duvnäs: Efron & dotter, 2007, 95, 104, 137-139, 149.
7Ibid, 189.
8Grigorjev, Boris. Forsberg, Tore. Spioner emellan. Saltsjö-Duvnäs: Efron & dotter, 2006, 23.
9Ibid.
Nationalencyklopedin. Karlsson, Klas-Göran. Lavrentij Berija. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/lavrentij-berijaHämtad 2016-03-09
10Forsberg, Tore. Spioner och spioner som spionerar på spioner : spioner och kontraspioner i Sverige. Stockholm:Hjalmarson & Högberg, 2003, 342.
11Grigorjev, Boris. Illegalister KGB:s hemligaste spioner. Saltsjö-Duvnäs: Efron & dotter, 2007, 269.
12Ibid.
13Ibid, 279.
Andrew, Christopher M. Mitrochin, Vasilij Nikitič. The sword and the shield : the Mitrokhin archive and the secret history of the KGB. New York: Basic Books, 1999, 197.
14Ibid, 371-373.
15Grigorjev, Boris. Illegalister KGB:s hemligaste spioner. Saltsjö-Duvnäs: Efron & dotter, 2007, 19.
Grigorjev, Boris. Forsberg, Tore. Spioner emellan. Saltsjö-Duvnäs: Efron & dotter, 2006, 42.
Andrew, Christopher M. Mitrochin, Vasilij Nikitič. The sword and the shield : the Mitrokhin archive and the secret history of the KGB. New York: Basic Books, 1999, 196-197.
16Ibid, 20, 21.
17Ibid, 71.
18Grigorjev, Boris. Forsberg, Tore. Spioner emellan. Saltsjö-Duvnäs: Efron & dotter, 2006, 42-45.
19Grigorjev, Boris. Illegalister KGB:s hemligaste spioner. Saltsjö-Duvnäs: Efron & dotter, 2007, 195.
20Forsberg, Tore. Spioner och spioner som spionerar på spioner : spioner och kontraspioner i Sverige. Stockholm:Hjalmarson & Högberg, 2003, 342, 344.
21Grigorjev, Boris. Illegalister KGB:s hemligaste spioner. Saltsjö-Duvnäs: Efron & dotter, 2007, 96.
22Ibid, 103.
23Grigorjev, Boris. Forsberg, Tore. Spioner emellan. Saltsjö-Duvnäs: Efron & dotter, 2006, 38.
24Ibid,71.
25Grigorjev, Boris. Illegalister KGB:s hemligaste spioner. Saltsjö-Duvnäs: Efron & dotter, 2007, 101.
Forsberg, Tore. Spioner och spioner som spionerar på spioner : spioner och kontraspioner i Sverige. Stockholm:Hjalmarson & Högberg, 2003, 342-343.
26Forsberg, Tore. Spioner och spioner som spionerar på spioner : spioner och kontraspioner i Sverige. Stockholm:Hjalmarson & Högberg, 2003, 342.
27Grigorjev, Boris. Illegalister KGB:s hemligaste spioner. Saltsjö-Duvnäs: Efron & dotter, 2007, 159.
28Ibid, 60, 313.
30Grigorjev, Boris. Forsberg, Tore. Spioner emellan. Saltsjö-Duvnäs: Efron & dotter, 2006, 42-45.
32Ibid.
Grigorjev, Boris. Illegalister KGB:s hemligaste spioner. Saltsjö-Duvnäs: Efron & dotter, 2007, 150.
33Kalugin, Oleg. Spymaster: My Thirty-two Years in Intelligence and Espionage Against the West. Basic Books: New York, 2009, 224.
34Forsberg, Tore. Spioner och spioner som spionerar på spioner : spioner och kontraspioner i Sverige. Stockholm:Hjalmarson & Högberg, 2003, 344-350.
35Grigorjev, Boris. Illegalister KGB:s hemligaste spioner. Saltsjö-Duvnäs: Efron & dotter, 2007, 308.
36Aftonbladet. Kerpner, Joachim. LISTA: Svenskarna som sålde sig till KGB. 2014. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article19997607.abHämtad 2016-03-11
37Aftonbladet. Kerpner, Joachim. KGB-agenterna radiospanade – mitt i villaidyllen. 2014. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20006226.abHämtad 2016-03-11
38Grigorjev, Boris. Forsberg, Tore. Spioner emellan. Saltsjö-Duvnäs: Efron & dotter, 2006, 42-45.
39Grigorjev, Boris. Illegalister KGB:s hemligaste spioner. Saltsjö-Duvnäs: Efron & dotter, 2007, 16-17.

40Federal Bureau of Investigation. Operation Ghost Stories Inside the Russian Spy Case. 2011. https://www.fbi.gov/news/stories/2011/october/russian_103111/russian_103111Hämtad 2016-03-11

Utan Spaning ingen aning

av Göran Frisk Stridspausen är över!  Med helt otillräckliga resurser ska Marinen  fortsätta försöka hålla främmande, läs ryska, ubåtar utanför   territorialhavsgränsen. Den ligger 12 nautiska mil utanför baslinjen som bildar gräns för inre vatten.  Baslinjen binder samman kobbar och skär längs den svenska kusten.  På inre vatten innanför baslinjen gäller vapeninsats utan föregående varning. Utanför […]

Svenska säkerhetspolitiska epokskiften

av Hans Lindblad Sverige som medvetet valt att stå utanför den allians som omfattar nästan alla demokratier i närområdet kan naturligtvis inte rimligen kalkylera med att ändå få skydd av denna allians. Det vore ju att söka agera fripassagerare. Den beskyllningen var knappast rimlig mot Sverige under kalla kriget, då vi hade ett stort försvar […]

Nukleär Verktygslåda

Sammanfattning
Den ryska systemövningen av kärnvapentriaden den 30OKT2015, bör ses som ett trendbrott, då även taktiska bärsystem utnyttjades inom ramen för en strategisk övningen. Utnyttjandet av taktiska bärsystem aktualiserar även frågan kring kärnvapen i Östersjöregionen, då ett flertal av dessa bärsystem finns stationerad i dels Kaliningrad Oblast dels längs Rysslands västra landgräns mot dels de Baltiska staterna dels Finland. Systemövningen bör ses som en riktad signaleffekt mot det västliga övningarna med ballistiskt missilförsvar som skedde inom samma tidsrymd som den ryska systemövningen.
Analys
Den 30OKT2015 genomfördes i Ryssland en fullständig systemövning av kärnvapentriaden. Kärnvapentriaden omfattar de strategiska robottrupperna, den strategiska robotubåtsflottan samt det tunga bombflyget. Därtill övades även bärsystem för taktiska kärnvapen under övningen i form av dels 9K720 (SS-26) Iskander dels en (1) Buyan-M korvett ur den Kaspiska flottiljen. Enligt uppgift så skall hela ledningskedjan övats, från högsta nivå ned till enskild enhet, övningen ses även som mycket framgångsrik.1
Bild 1. Involverade övningsområden med ungefärlig position.
Enligt uppgift så skall avfyrningen av de olika systemen varit synkroniserade i tid,2 däremot skedde målbekämpning mot olika geografiska platser. De strategiska robottruppernaavfyrade en (1) Topol-M (SS-27) från Plesetsk. bedömt mot Kura övningsfält på Kamtjatka halvön. Den strategiskarobotubåtflottan avfyrade dels en (1) ballistisk robot från Barentshav mot Kura övningsfält på Kamtjatka halvön dels en (1) ballistisk robot från Ochotska havet mot bedömt Chizhna övningsfält på Kaninhalvön. Det tunga bombflyget, avfyrade kryssningsrobot mot markmål från TU-160 mot dels Pemba övningsfält dels Kura övningsfält. Utöver de ordinarie delarna i kärnvapentriaden som har strategiska bärsystem för kärnvapenladdningar, så utnyttjades även taktiska bärsystem inom ramen för övningen. Dels avfyrades 9K720 (SS-26) Iskander robot, mot markmål, mot övningsfältet Kapustin Yar dels Kalibr robotar från korvetten Veliky Ustyug i Kaspiska havet, vilket övningsfält dess robot avfyrades mot har i dagsläget ej gått att identifiera genom öppna källor.3
Intressant att notera är att vid motsvarande tidpunkt under 2014 genomfördes även en strategisk övning av den ryska kärnvapentriaden, dock var den utsprid i tid under nästan tre (3) dygn, likväl förefaller taktiska bärare ej utnyttjas i den.4 Varpå denna övning som genomfördes 30OKT2015 visar på en hög grad av samordning i tid, mot olika mål i rum, med i princip samtliga former av bärsystem.
Högst Intressant är utnyttjandet av taktiska system, här avses utnyttjandet av kortdistansmissilsystemet Iskander samt kryssningsroboten Kalibr inom ramen för en strategisk kärnvapenövning med hela kärnvapentriaden. Dess involvering kan indikera tre (3) troliga övningsscenarion, antingen förbekämpningav ballistiskt missilförsvar (BMF), agerande inom ramen för nukleärdeeskalering och avslutningsvis övning av den kärnvapenbärande kedjan hos de ryska stridskrafterna.
Inleder vi med det förstämda, förbekämpning av BMF, är det sedan tidigare känt, att en taktik av Ryssland för att kontra BMF, är utnyttjande av Iskander mot dess gruppering,5 därtill torde även utnyttjandet av kryssningsroboten Kalibr kunna utgöra en sådan taktik då den även har längre räckvidd än vad Iskander medger. Detta skulle således kunna vara en förklaring till varför man utnyttjat taktiska bärsystem inom ramen för en strategisk övning. Tilläggas bör, för att slå ut BMF, skulle det ej krävas utnyttjande av kärnvapen, utan konventionella laddningar skulle vara fullt tillräckligt för det, vilket båda bärsystem främst är designade för att bära.
Den andra förklaringen s.k. nukleär deeskalering,6 skulle innebära att man utnyttjat ”slagfältskärnvapen” tillsammans med ett begränsat utnyttjande av strategiska kärnvapen, för att deeskalera en konflikt. Huruvida detta är ett troligt scenario är för tidigt att spekulera i. Dock så genomfördes slutövning för 2014 vinterinryck över hela Ryssland samtidigt7som den strategiska kärnvapenövningen genomfördes, varvid det är ett scenario som ej kan uteslutas.
Den tredje och avslutande förklaringen, man övade stora delar av den kärnvapenbärande kedjan, taktiska till strategiska kärnvapen under en övning. Det vill säga, verkan på slagfältet (taktiskt djup), verkan på det medellånga djupet (operativt djup) och verkan på det strategiska djupet övades, vilket kanske är den mest troliga förklaringen. Dock indikerar det, likt de ovanstående förklaringarna, att man ser de taktiska bärsystemen som en viktig komponent och att dess betydelse kan ha ökat under den senaste tiden, då de nu ingår inom ramen för en strategisk kärnvapen övning.
Oaktat förklaringsmodell och om Iskander samt Kalibr utnyttjas som bärare för kärnvapen eller i dess konventionella roll, så är detta första gången på mycket länge man valt att öva nästan alla former av kärnvapenbärande alternativ vid ett och samma tillfälle. Något man kunna göra under en mycket lång tid, dock har man valt tillfället nu, för genomförandet av en sådan övning. Troligtvis har syftet varit uppnå en signaleffekt. Signaleffekten är troligtvis riktad mot någon av tre (3) övningar som genomförts i närtid, antingen den BMF övning som genomfördes den 20OKT2015 av USA i Atlanten utanför Skottland,8 NATO övningen Trident Juncture9 eller USA BMF övning i Stilla havet 01NOV2015,10 som man mest troligt haft kännedom om, innan dess genomförande.
Dock utgör utnyttjandet av taktiska bärsystem, inom ramen för en strategisk kärnvapenövning, en komplikation för Östersjöregionen, då Ryssland redan i början av 2000-talet bedöms överfört taktiska kärnvapen till Kaliningrad Oblast.11Något som har tillbakavisats av Ryssland12 dock aktualiserades frågan återigen 2011 då Rasa Jukneviciene, som var Litauens försvarsminister vid tillfället, hävdade att Ryssland hade taktiska kärnvapen i Kaliningrad Oblast.13Intressant att notera i sammanhanget är även den beredskapskontroll som genomfördes av 12. GUMO i Februari 2013, då kärnvapenladdningar skall ha flyttats fram mot Västeuropa,14 huruvida några av dessa då ombaserades från centrala lager till lokala lager finns det ej några uppgifter om, men det bör ses som en möjlighet, i sammanhanget bör det i sådant fall antingen varit till någon av flygbaserna som finns inom det västra militärdistriktet (MD V) eller markrobotförbanden.
Mängden taktiska kärnvapen som Ryssland förfogar över varierar mellan olika källor, men mellan 1,000 – 4,000 kärnladdningar för taktiskt brukande gör en studie gällande. Dessa är i sin tur fördelade på Flygvapnet, Armén och Marinen för olika former av bärsystem. Inom ramen för dessa laddningar finns även de mer portabla systemen som främst förefaller varit tilldelade det ryska specialförbandssystemet.15 Sett till taktiska bärsystem som finns för Ryssland i Östersjöregionen utgörs det främst av markrobotsystem (SS-21, SS-26), olika attackflygplan (SU-24, SU-34), samt olika bär alternativ hos flottans fartyg.16 Varpå förmågan att utnyttja taktiska kärnvapen i Östersjöregionen av Ryssland får ses som god.
Avslutningsvis så kan det dock noteras att man ej utnyttjat hela sin potential, man har ej beskrivit att man utnyttjat attackflygplan eller portabla kärnvapen inom ramen för övningen, varpå man fortfarande har vissa ”spelkort” kvar att utnyttja inom ramen för signaleffekter gentemot väst. Dock så finns givetvis möjligheten att detta även övats men man ej valt att delge det.
Slutsatser
Inledningsvis får man se denna övning i ljuset av att man vill uppnå en signaleffekt, som tidigare berörts, detta utifrån det faktum att samtliga bärsystem, förutom attackflygplan och portabla kärnvapen, utnyttjats vid en och samma tidpunkt. Att signaleffekten är riktad mot de Västliga länderna bör det heller ej råda något tvivel om, däremot, mot vad, är mer öppet för diskussion, men mest troligt är det riktat mot BMF.
Därefter kan hela övningen till del ses som ett paradigmskifte i det ryska nukleära övningsmönstret, då taktiska bärsystem nyttjats samtidigt som strategiska, dock är det för tidigt att säga att ett paradigmskifte skett, då det i dagsläget enbart skett vid ett tillfälle. Slutligen fortsätter övningsmönstret med att utnyttja taktiska bärsystem samtidigt i samverkan med enskilda delar eller hela kärnvapentriaden, så bör det dels ses som ett paradigmskifte dels kommer de säkerhetspolitiska spänningarna öka i Östersjöregionen, då ett flertal taktiska bärsystem finns i det området.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
BarentsObserver 1(Engelska)
Bulletin of the Atomic Scientists 1(Engelska)
Dagens Nyheter 1(Svenska)
Federation of American Scientists 1(Engelska)
FOI 1, 2(Svenska)
House of Representatives 1(Engelska)
Reuters 1, 2, 3(Engelska)
RIA Novosti 1(Ryska)
TASS 1, 2(Engelska)
The Independent Barents Observer 1(Engelska)
The Lithuania Tribune 1(Engelska)
The New York Times 1(Engelska)
The Telegraph 1(Engelska)
The Washington Times 1, 2(Engelska)
TvZvezda 1(Ryska)
United Press International 1(Engelska)
Slutnoter
1TASS. Russian Armed Forces carry out missile launches as part of scheduled inspection. 2015. http://tass.ru/en/defense/832903Hämtad 2015-11-01
RIA Novosti. Shoygu: trenirovka ”yadernoy triady” VS Rossii proshla uspeshno. 2015. http://ria.ru/defense_safety/20151103/1312906336.htmlHämtad 2015-11-07
2TvZvezda. Triada dlya potentsial’nogo protivnika: rossiyskaya armiya nanosit udar s neba, zemli i vody. 2015. http://tvzvezda.ru/news/forces/content/201510310808-4djr.htmHämtad 2015-11-01
3Ibid.
The Independent Barents Observer. Nilsen, Thomas. Barents Region playground for Kremlin’s nuclear war-games. 2015. http://thebarentsobserver.com/2015/10/barents-region-playground-kremlins-nuclear-war-gameHämtad 2015-11-01
4BarentsObserver. Nilsen, Thomas. Russia plays nuclear war-games in Barents Region. 2014. http://barentsobserver.com/en/security/2014/11/russia-plays-nuclear-war-games-barents-region-01-11Hämtad 2015-11-01
5The Telegraph. Waterfield, Bruno. Russia threatens Nato with military strikes over missile defence system. 2012. http://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/europe/russia/9243954/Russia-threatens-Nato-with-military-strikes-over-missile-defence-system.htmlHämtad 2015-11-01
6Bulletin of the Atomic Scientists. Sokov, Nikolai N. Why Russia calls a limited nuclear strike ”de-escalation”. 2014. http://thebulletin.org/why-russia-calls-limited-nuclear-strike-de-escalationHämtad 2015-11-01
7TASS. Final combat readiness check beginning in Russian armed forces. 2015. http://tass.ru/en/defense/826143Hämtad 2015-01-11
8Reuters. Shalal, Andrea. U.S. Navy, allies intercept targets in European missile test. 2015. http://www.reuters.com/article/2015/10/20/us-usa-military-missile-defense-idUSKCN0SE2XP20151020Hämtad 2015-11-01
9Reuters. Emmott, Robin. As Russia reasserts itself, NATO opens biggest exercises in years. 2015. http://www.reuters.com/article/2015/10/19/us-nato-exercises-idUSKCN0SD1F920151019Hämtad 2015-11-01
10Reuters. Shalal, Andrea. U.S. completes complex test of layered missile defense system. 2015. http://www.reuters.com/article/2015/11/02/us-usa-missile-defense-idUSKCN0SQ2GR20151102Hämtad 2015-11-01
11The Washington Times. Satellites pinpoint Russian nuclear arms in Baltics. 2001. http://www.washingtontimes.com/news/2001/feb/15/20010215-021129-5026r/?page=allHämtad 2015-11-07
12Dagens Nyheter. Winiarski, Michael. Kaliningrad: Kärnvapen förnekas. 2001. http://www.dn.se/arkiv/nyheter/kaliningrad-karnvapen-fornekasHämtad 2015-11-07
The New York Times. Putin Dismisses U.S. Reports That Russia Shipped Nuclear Weapons for Baltic Fleet. 2001. http://www.nytimes.com/2001/01/07/world/putin-dismisses-us-reports-that-russia-shipped-nuclear-weapons-for-baltic-fleet.htmlHämtad 2015-11-07
13The Lithuania Tribune. Russia has tactical nuclear weapons in Kaliningrad – Lithuanian DefMin. 2011. http://www.lithuaniatribune.com/5336/russia-has-tactical-nuclear-weapons-in-kaliningrad-lithuanian-defmin-20115336/Hämtad 2015-11-07
14The Washington Times. Gertz, Bill. Russia launched massive nuclear drill, Pentagon alarmed. 2013. http://www.washingtontimes.com/news/2013/mar/5/russians-launched-massive-nuclear-drill-sounded-al/?page=allHämtad 2015-11-07
15Woolf, Amy F. Nonstrategic Nuclear Weapons. Congressional Research Service, 2015, 10, 22-23.
House of Representatives. United States/Russian National Security Issues. 1998. http://commdocs.house.gov/committees/security/has216010.000/has216010_1.HTMHämtad 2015-11-07
Ekström, Markus. Rysk operativ-strategisk övningsverksamhet under 2009 och 2010. Stockholm: FOI, 2010, 61.
United Press International. Horrock, Nicholas. FBI focusing on portable nuke threat. 2001. http://www.upi.com/Top_News/2001/12/21/FBI-focusing-on-portable-nuke-threat/90071008968550/Hämtad 2015-11-07

16Hedenskog, Jakob. Pallin Vendil, Carolina (red.). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv. Stockholm: FOI, 2013, 34.