Författararkiv: FM INFO

Som anställd i Försvarsmakten ska man värna om det fria ordet, inte hindra det

Sveriges Television publicerade den 15 september en nyhet om att försvarsmaktsanställda swishat en krona till organisationer som protesterar mot försvarsmaktsövning Aurora 17. Eftersom varje mottagande av en swish-betalning kostar organisationen två kronor, förlorar de alltså pengar.

​Försvarsmaktens uppgift är att försvara Sverige och den svenska demokratin. I detta inkluderas också allas rätt att uttrycka sig fritt. Vi står fast vid och värnar om att även anställda inom Försvarsmakten ska kunna uttrycka sin fria mening förutsatt att den inte strider mot Försvarsmaktens värdegrund. Försvarsmakten står däremot inte bakom beteenden och aktiviteter som försvårar för andra att kunna ge uttryck för sina åsikter.

Som anställd i Försvarsmakten ska man värna om det fria ordet, inte hindra det.

Marcela Sylvander
Kommunikationsdirektör

Våra kampanjer väcker stort intresse

Just nu och fram till mitten av maj genomför Försvarsmakten en riktad kampanj till unga vuxna. Kampanjen Hur många skäl behöver du? har som övergripande syfte att öka attraktionskraften för Försvarsmaktens militära grundutbildning och för Försvarsmakten som arbetsgivare, både hos de som söker frivilligt och de som är aktuella för totalförsvarsplikt. Vi fokuserar på målgruppen kvinnor och män i åldrarna 18-25 år och under de närmaste veckorna kommer kampanjen att synas i TV, dagstidningar på bio och i utomhusreklam men även i sociala media som t ex Facebook.

Vad syftar kampanjen till?

Kampanjen syftar till att inspirera och väcka ett intresse hos dem som inte tidigare funderat kring Försvarsmakten som en möjlig arbetsgivare. Genom regelbundna mätningar vet vi att när vi kommunicerar med unga kvinnor, men också med många män, upplevs budskap med tydliga militära attribut som vapen och uniformer förvisso som intressant och spännande, men inte alls riktat till dem som en möjlighet. Sammantaget har detta gett oss en grundläggande insikt om att kommunikationen måste vara relevant för mottagaren för att intresse ska uppstå och att den måste ta sin utgångspunkt i den unga målgruppens värld.

Försvarsmaktens kampanjer som genomförts sedan 2010 genererar intresse hos i genomsnitt 30 000 individer varje år, som går vidare och aktivt påbörjar sin ansökan till Försvarsmakten. Kampanjerna är med andra ord effektiva för att skapa ett första intresse hos målgruppen.

Med intresset som de genererar kommer också ett ökat behov av information då kampanjen i sig inte beskriver den komplexa verksamhet som vi genomför varje dag året runt. Därför finns det fördjupad information om alla våra tjänster, om utbildningen och om hur vår vardag ser ut på Försvarsmaktens webbplats, i sociala medier och i möten med målgruppen.

Varför rekryteringskampanjer när totalförsvarsplikten återinförts?

Ett osäkert omvärldsläge, vilket också avspeglar sig i Sveriges närområde, har resulterat i ett nytt inriktningsbeslut för Försvarsmakten som i korthet innebär fokus på nationellt försvar, ökad militär förmåga och uppbyggnad av krigsförbanden. Som en konsekvens av detta har riksdagen också fattat beslut om att, som komplement till det frivilliga inflödet till den militära grundutbildningen, införa en könsneutral plikt.

Försvarsmaktens personalförsörjningssystem kommer alltså att även fortsatt bygga på att individer söker sig frivilligt till oss. Den nyligen beslutade totalförsvarsplikten är komplement till frivilligheten. Det gör att vår kommunikation även i fortsättningen måste vara relevant, intressant och trovärdig för att säkra vår bas av frivilliga som bidrar till den operativa effekten här och nu.

Marcela Sylvander
Kommunikationsdirektör

Kvinnor i Försvarsmakten; en rättighet, skyldighet och möjlighet.

Försvarsmakten har ett unikt uppdrag. Vår uppgift är att försvara Sverige, det vill säga vara den yttersta garanten för landets frihet och säkerhet. Uppdraget, som i sin yttersta förlängning, innebär både en skyldighet och en rättighet att använda militära maktmedel, gör att vi också ställer specifika krav på våra medarbetare, oavsett kön. Det handlar om att vara kompetent och professionell men också flexibel och uthållig. Det handlar om att behöva göra svåra val och avväganden under extrema situationer. Och sist men inte minst handlar det om att dela Försvarsmaktens värdegrund.

Vår värdegrund utgår från de demokratiska principerna och alla människors lika värde. Jämställdhet utgör en självklar del och vi arbetar varje dag med att skapa förutsättningar för att både kvinnor och män ska kunna delta i Försvarsmaktens verksamhet på lika villkor. Det är en fråga om kvinnors och mäns lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter att delta i försvaret av vårt samhälle. Det är också en fråga om att utveckla och stärka verksamheten. Genom ett proaktivt jämställdhetsarbete utvecklas våra förmågor positivt, såväl bland våra medarbetare samt i vårt möte med samhället.

Försvarsmaktens personalförsörjning ska även fortsättningsvis så långt som möjligt bygga på den enskildes intressen, motivation och vilja. Så ur ett arbetsgivarperspektiv är vi inte en unik aktör, vi behöver, liksom de flesta privata och offentliga arbetsgivare, nå en så bred rekryteringsbas som möjligt för att kunna rekrytera de bäst lämpade mot de krav vi har. Detta är en viktig del i att öka Sveriges försvarsförmåga. Och det är ju det som är uppdraget.

Marcela Sylvander

Kommunikationsdirektör

 

 

Med fakta i ryggen

Av medias rapportering under tisdagskvällen och onsdagsmorgonen kan man få uppfattningen att Försvarsmakten tagit ställning för vissa typer av försvarssamarbeten. Det är fel.

Försvarsmakten har haft regeringens uppdrag att senast den 1 mars 2017 inkomma med underlag om internationella försvars- och säkerhetspolitiska förhållanden, som bedöms relevanta inför nästa försvarspolitiska inriktningsbeslut, vilket planeras gälla från 2021.

Beslutet angav att underlaget skulle beskriva den försvars- och säkerhetspolitiska utvecklingen såväl globalt som för relevanta regioner. Särskild uppmärksamhet skulle ägnas åt utvecklingen i Europa och Sveriges närområde, Ryssland, Mellanöstern och förenta staterna. Vidare skulle underlaget omfatta myndighetens bedömning av de övergripande konsekvenser utvecklingen har för Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska inriktning.

Den 1 december 2016 lämnade Försvarsmakten in en delredovisning av perspektivstudien (PerP-rapport 1) som till stor del fokuserade på att beskriva omvärldsfaktorer och innehöll sammanfattande slutsatser. I enlighet med perspektivsstudiens tidsperspektiv omfattade omvärldsanalysen i den rapporten trender till cirka 2035.

I dokumentet som lämnades in den 1 mars 2017 redovisades en sammanfattande bedömning med fokus på tidsperioden 2017-2025 och utgjordes av en sammanställning baserad på såväl PerP-rapport 1 som annat underlag.

I rapporten för Försvarsmakten ett generiskt resonemang kring olika typer och nivåer av försvarssamarbeten och vilka konsekvenser dessa medför. Det ingår i vår roll som expertmyndighet– allt för att de som sedan har att fatta beslut i frågorna kan göra det med så mycket fakta i ryggen som möjligt.

Marcela Sylvander
Kommunikationsdirektör

Reservofficerare – en viktig kompetens och resurs för Försvarsmakten

Systemet med reservofficerare har fungerat under många år där huvudsyftet har varit att försörja krigsorganisationen med officerskompetens i händelse av krig. Då reservofficeren besitter en viktig militär kompetens har Försvarsmakten också möjlighet att anlita reservofficeren för andra tidsbegränsade uppdrag.

Reservofficersförbundets Magnus Konradssons och Jonas Wibergs debattartikel i Svenska Dagbladet har rubriken ”sluta motarbeta reservofficerarna”. De hävdar att Försvarsmakten via Arbetsgivarverket driver ”flera märkliga tvister” i Arbetsdomstolen med det till synes enda syftet att försämra villkoren för reservofficerare. Det som Reservofficersförbundet kallar ”flera märkliga tvister” som Försvarsmakten driver i Arbetsdomstolen, är i själva verket två fall.

Ett fall som rör en anställd vid Polismyndigheten och ett fall som handlar om reservofficerare som tjänstgör utomlands och den ersättning som ska utgå i samband med denna tjänstgöring. Det förstnämnda fallet handlar om en anställd hos polisen som är reservofficer och tvisten rör tolkningen av kollektivavtalet och den ersättning som ska utgår för ett genomfört uppdrag. Det andra fallet handlar om tjänstgöring utomlands och de kostnader som ska utgå i samband med detta. Då den senare tvisten, där FM är inblandad, är föremål för prövning i Arbetsdomstolen väljer FM att inte ytterligare kommentera detaljer i ärendet.  Det som är viktigt att påpeka är dock följande:

–  Villkoren för reservofficerare har utvecklats över tid. Från början förekom vissa skillnader i villkoren när reservofficeren tjänstgjorde jämfört med Försvarsmaktens övriga personal. Dessa skillnader har över åren tagits bort och idag gäller samma villkor för reservofficerare som för övrig personal, som exempel kan nämnas att statens nya pensionsavtal (PA16) innebär att det betalas in pensionspremier när reservofficeren tjänstgör.

–  Behovet av reservofficerare i Försvarsmakten varierar över tid och är självfallet ytterst beroende av omvärldsläget. Återkopplingen som FM får från de individer som tjänstgjort är i huvudsak positiv där man framhåller den nytta man bidrar med till den svenska försvarsförmågan.

Försvarsmakten motarbetar inte reservofficerare, utan vi välkomnar deras kompetens i organisationen!

Klas Eksell

Personaldirektör

Försvarsmakten

 

Gärna skön men framförallt säker

I onsdagens Expressen kan man läsa en artikel från Mali där några soldater ger uttryck för missnöje kopplat till sin personliga utrustning.

Att våra soldater vill ha den allra bästa utrustningen är naturligt – de verkar i en riskfylld miljö i ett ytterst påfrestande klimat.

Men som myndighet och arbetsgivare har vi att ta hänsyn till mer än bara komforten.

Vare sig den stridsväst eller den skjorta som nämns i artikeln uppfyller skyddskraven – de är inte tillräckligt flamsäkra. Den nya stridsvästen reflekterade dessutom infrarött ljus. Därför fick tillverkaren omprov och under tiden får personalen i Mali annan utrustning. Inte optimalt men – återigen – vi tummar inte på säkerheten.

”En bra soldat är en soldat som tillpassar och vårdar sin utrustning” det är en gammal sanning som fortfarande gäller. Försvarsmakten tillhandahåller funktionsduglig och säker utrustning eftersom det till syvende och sist kan handla om skillnaden mellan liv och död.

Däremot kan vi lova att vi gör allt för att hålla trycket uppe så att tillverkarna rättar till bristerna så att vi kan leverera materielen till soldaterna så snart det bara går.

Utrustningen får gärna vara skön men framförallt måste den vara säker.

Överste Åke Norling
Stabschef Armétaktiska staben

Nord Stream 2

På måndagskvällen meddelade kommunstyrelsens ordförande i Karlshamn att han har för avsikt att under tisdagen rekommendera kommunstyrelsen att fatta beslut om att upplåta hamnen i Karlshamn för lagring av rör i samband med bygget av gasledningen Nord Stream 2.
 
Gotland och Blekinge är militärstrategiskt viktiga områden och därför viktiga för Försvarsmaktens verksamhet. Försvarsmakten har till regeringen redovisat de konsekvenser som ur myndighetens perspektiv är förknippade med byggandet av Nord Stream 2. I beredningen har även ingått att utarbeta åtgärder för att hantera aktuella risker och konsekvenser. Vår bedömning är att detta arbete har resulterat i relevanta åtgärder för att hantera riskerna i nuvarande läge.
  
Försvarsmakten löser uppgifter inom ramen för vårt uppdrag, vilket bland annat innebär att ständigt övervaka sjötrafik och annan verksamhet på eller i anslutning till svenskt territorium. Försvarsmakten följer alltid den verksamhet som sker, såväl till lands och till sjöss som i luften. Byggandet av Nord Stream 2 ändrar inte detta faktum och vi kommer i nära samarbete med andra myndigheter att anpassa vår verksamhet och löpande vidta erforderliga åtgärder. 
 
Peter Sandwall
Generaldirektör

Vi anpassar alltid uppgiften

TV 4 rapporterar på måndagen att Försvarsmakten, i det närmsta, satt i system att skicka ner personal med otillräcklig utbildning som ammunitionsröjare i Afghanistan och Mali, med risk för liv och hälsa som följd.

Försvarsmaktens uppfattning är att TV 4 har fel.

Svensk ammunitionsröjningsförmåga är bland den bästa i världen. Våra egna satta krav överstiger exempelvis de krav som FN ställer för insatsen i Mali. Personalen är såväl rutinerad och ansvarstagande som utbildade och tränade för de uppgifter som tilldelas.

Efter godkänd utbildning och inför insatsen genomförs en evaluering av ammunitionsröjningsgrupperna. Vid vissa tillfällen har då inte alla medlemmar i gruppen nått den högsta nivån i evalueringen. Det innebär att vissa grupper endast har en fullt evaluerad amröjledare mot tänkta två. Notera att det då inte handlar om att det skiljer sig i utbildningstid – båda har vid tiden för evaluering över 1000 timmars utbildning – utan om att en person av någon anledning inte klarat den sista evalueringen. Vid sådana tillfällen åläggs gruppen en begränsning som innebär att man får röja i en riktning i stället för två och att den av amröjledarna som inte har nått den högsta graden i evalueringen endast får leda röjning för att undsätta den ordinarie amröjledaren om han eller hon skadas.

Begränsningen av gruppen är väl känd av förbandschefen i insatsområdet som i sin operationsplanering då har att ta hänsyn till detta, precis som förbandschefen har att ta hänsyn till hur många sjukvårdsfordon eller helikoptrar som finns tillgängliga inför lösandet av en uppgift.

I inslaget talas även om materielbrist. Under uppbyggnaden av den här förmågan fanns brister på materielsidan men dessa är nu återgärdade. Försvarsmaktens uppfattning är att det vare sig materielbristen eller avstegen vad gäller personal har äventyrat några liv.

TV 4 menar också att amröj-personalen ofta skickas i väg på insatser. Det är riktigt. Det här är en efterfrågad resurs – återigen, svensk ammunitionsröjningsförmåga är högt ansedd. Av det skälet har Försvarsmakten ökat takten på utbildningen av amröjledare. Hösten 2015 påbörjade fem personer utbildningen och nu i höstas började ytterligare sju personer sin utbildning till amröjledare som tar tre år att genomföra. Samtidigt ser Försvarsmakten över rotationssystemet i syfte att åstadkomma mer tid på hemmaplan. Tid som kan användas för återhämtning men också för ytterligare övning och utbildning.

Det pågår dessutom ett fortlöpande systematiskt arbetsmiljöarbete på Ing 2 (som är det förband som kritiseras i inslaget) tillsammans med både arbetsmiljöhandläggare, försvarshälsan och skyddsombud. Utöver att följa arbetsmiljölagen och de föreskrifter som finns har vi också att följa säkerhetsinstruktioner och utbildningsplaner och det är min uppfattning att det görs.

Inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet och i de analyser som kontinuerligt görs av våra insatser tas också personalens erfarenheter om hand. Att personal som framför sina åsikter riskerar att inte befordras eller inte få någon löneförhöjning, som TV 4 påstår, är för mig helt främmande.

Brigadgeneral Stefan J Andersson

Armétaktisk chef

Aftonbladets rapportering om Irakinsatsen

Aftonbladet rapporterar idag om den svenska insatsen i Irak. Rapporteringen innehåller uppgifter som kan tolkas så att den svenska kontingenten har gått utanför det mandat Försvarsmakten fått av regeringen. Det är fel.

All verksamhet genomförs inom det mandat Försvarsmakten har för insatsen.

Insatsen har besökts av utrikesministern, försvarsministern, företrädare för försvarsutskottet och tjänstemän från både försvarsdepartementet och utrikesdepartementet. Samtliga har vid besöken delgivits uttömmande information om insatsen och dess förutsättningar.

Försvarsmakten informerar också regelbundet försvarsdepartementet om insatsen och den svenska kontingentens verksamhet.

Den svenska styrkan i Irak har inte lämnat över vapen av något slag till irakiska försvarsstyrkor, inklusive Peshmerga.

Den svenska styrkan har heller inte överlämnat några underrättelserapporter till irakiska försvarsstyrkor, inklusive Peshmerga. Däremot delar man information med styrkor man för tillfället utbildar. Det sker då inom ramen för det egna självskyddet, eftersom säkerheten på aktuell utbildningsplats omfattar både svenskar och irakiska försvarsstyrkor, inklusive Peshmerga.

Den svenska kontingentens uppgifter framgår av regeringens proposition 2014/15:104, Svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i norra Irak. Det svenska styrkebidraget ska verka i norra Irak och har rådgivning och utbildning av de irakiska försarsstyrkorna som huvuduppgift. Utbildningen omfattar vapenhantering, sjukvård, försvarsstrid, strid i bebyggelse och detektering av improviserade sprängladdningar. Styrkan utbildar också irakiska försvarsstyrkor i folkrätt.

I propositionen framgår också att säkerhetsläget är sådant att den svenska personalen kan utsättas för väpnat angrepp och att situationen är sådan att den svenska personalen behöver agera på ett sätt som går utöver självförsvar av den egna personen, exempelvis för att skydda annan person eller egendom. Det svenska bidraget är organiserat och utrustat för att kunna hantera sådana situationer och för att lösa sina utbildnings- och rådgivningsuppgifter.

Philip Simon
Försvarsmaktens presschef

På förekommen anledning

De senaste dagarna har uppmärksamheten varit stor, från såväl media som allmänhet kring olovlig underrättelseverksamhet mot Försvarsmakten. En viss oro kan skönjas för att vi ser ett hastigt försämrat läge.

Det är därför viktigt i sammanhanget att påminna om att den utveckling vi ser, i dels ett ökat intresse för vårt närområde, dels underrättelseverksamhet riktad mot Försvarsmakten, har ökat och breddats under senare år. Det är alltså ingen hastig utveckling i negativ riktning under kort tid. Detta gäller även antalet inrapporterade säkerhetshändelser, dvs de har också ökat de senaste åren.  Den ökade uppmärksamhet som underrättelsehoten har fått på senare tid kan förklaras med ökad kunskap om och ökat intresse för frågan, något som i sig är positivt.

Med det sagt är det värt att påminna om det som MUST skriver i sin årsöversikt för 2015: den främmande underrättelseverksamhet som bedrivs i Sverige är omfattande och kartlägger företrädare för Sveriges och Försvarsmaktens verksamhet. Det förekommer också regelbundet att främmande personer följer och på olika sätt dokumenterar Försvarsmaktens verksamhet. Vaksamhet- och rapporteringsvilja är viktiga komponenter i vårt skydd mot främmande underrättelseverksamhet.  Det är också viktigt med en balanserad och proportionerlig kommunikation för att inte bidra till  ryktesspridning och ökad oro. Försvarsmakten kommer inte heller fortsättningsvis att kommentera detaljer kring underrättelsehot eller de åtgärder vi vidtar för att möta dem.

Marcela Sylvander

Försvarsmaktens kommunikationsdirektör

Vi löser våra uppgifter

I dag, den 17 augusti, publicerar Svenska Dagbladet en text som ger intrycket av att Försvarsmakten inte löser stödet till det civila samhället när det efterfrågas. Exempelvis vid eftersök av människor, släckning av bränder eller för att bistå med olika typer av materiel. Det stämmer inte.

Under 2015 gav vi till exempel stöd enligt Lagen om skydd mot olyckor vid ett 70-tal tillfällen och 2014 ett 80-tal tillfällen. Under årets första sex månader har stöd lämnats vid 37 tillfällen.  Vi försöker med andra ord alltid ställa upp och möjligheternas finns. Något annat är helt otänkbart.

Texten i Svenska Dagbladet gör också gällande att vi har en skyldighet att ställa upp med stöd enligt lagen om skydd vid olyckor och stödförordningen. Det är också fel. Försvarsmaktens resurser ska i första hand användas till försvaret av Sverige, och stödet till samhället ska enligt gällande regelverk lämnas i den mån det går kopplat till vår egen verksamhet.  Vilket vi återigen självklart gör. Det är också viktigt att komma ihåg att Försvarsmakten heller inte får förbereda stöd till samhället genom att till exempel anskaffa materiel eller beordra personal i beredskap.

Svenska Dagbladet tar i artikeln också upp den pågående förhandlingen som Försvarsmakten har med de fackliga organisationerna, om bland annat skillnader i ersättningsnivåer mellan så kallad insatsarbetstid och övningsdygn. Vi bygger nu ett starkare försvar utifrån det nya försvarsbeslutet, som innebär ett större nationellt fokus. Därför vill vi nu se över möjligheterna att höja medarbetarnas ersättningar vid skarpa insatser på svenskt territorium och i vårt närområde. En prioritering som ger mer pengar i plånboken och möjlighet till vila och återhämtning. Samtidigt behöver vi minska den totala volymen kompensationsledighet över året för att åstadkomma en ökad tillgänglighet på personalen.

Försvarsmakten är mån om god samverkan och goda relationer med de fackliga organisationerna och vill så långt det är möjligt tillsammans med dem hitta framkomliga vägar. Vår utgångspunkt är att fördela pengarna dit där de gör mest nytta för att kunna bygga ett starkare försvar.

Marcela Sylvander

Kommunikationsdirektör

Undersökningar om framtidstro i tider av förändring

I början av juli presenterade Officersförbundet en medlemsundersökning.

Det är bra att Officersförbundet gör undersökningar, dessa tillsammans med våra egna medarbetarundersökningar gör att det finns en stor kunskapsbas att analysera.

En av slutsatserna i Officersförbundets undersökning var att av många av officerarna och soldaterna har funderat på att sluta och att 78 procent inte anser att de har tillräckligt med materiel, personal och utbildning i sina krigsförband.

Försvarsmakten är inne i en stor förändringsprocess, det har vi varit under en lång tid. Vi har gått från ett relativt stort förrådsställt invasionsförsvar, till ett mindre försvar fokuserat på att bygga säkerhet tillsammans med andra i internationella insatser långt borta. Nu har vi ett nytt försvarsbeslut sedan ett halvår med en tydlig inriktning på insatsförmåga med ett nationellt fokus. Den viktigaste uppgiften Försvarsmakten har fått är att öka den operativa förmågan i försvarsbeslutsperioden.

Att i början av en sådan stor förändring se att siffrorna i undersökningen visar på att cirka 85 procent är med på förändringen, både vad gäller förtroendefrågan och arbetsgivarfrågan är enligt min mening positivt.

En alldeles för stor del av de tillfrågade anser att man inte har tillräckligt med materiel, personal och utbildning. Det är bekymmersamt och en mycket viktig fråga. I sammanhanget är det viktigt att förhålla sig till att försvarsbeslutsperioden nyss har börjat och därmed också arbetet med att öka den operativa förmågan. Vi kommer inte heller tomhänta in i perioden, vi har med oss mycket kompetenta medarbetare, vi har viktiga erfarenheter från internationella operationer och vi har i många fall materiel i världsklass. Men vi har inte allt vi vill ha och vi har ännu inte fått hela systemet på plats.
Att ha tankar eller funderingar på att byta jobb någon gång är ju inget konstigt. Det har väl i princip alla. Om det blir för ofta kan det vara ett tecken på att något inte är bra. Den viktigaste faktorn som nämns är bristande framtidstro. Förhoppningsvis så kan den nya inriktningen till Försvarsmakten och de ökade ambitionerna förbättra framtidstron.

Jag kan konstatera att det förra året slutade 124 officerare på egen begäran och 26 genom karriärväxling, alltså totalt 150 officerare. Siffrorna för 2014 var ungefär desamma. Detta av totalt 9000 officerare. Vi ser också att vi har en hel del återrekryteringar av officerare som tidigare slutat. Även om det finns tankar på att sluta så visar siffrorna på att officerskåren är mycket stabil. Vi är glada för att så är fallet och vi vill också att det ska fortsätta vara så.

I kategorin gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS) så anger vad tredje i Officersförbundets undersökning att de vill utvecklas till att bli officerare. Dessutom anger 20 procent att de vill arbeta mer än åtta år. 87 procent anger att de vill arbeta fem till sex år eller mer som soldater. Det är glädjande siffror. Systemet med heltidstjänstgörande soldater börjar sätta sig. Vi närmar oss fem år i genomsnittlig anställningstid. Rörligheten ut ur Försvarsmakten bland soldater och sjömän är cirka tio procent vilket är lägre än för den ålderskategorin generellt i samhället.

Klas Eksell

Stf Personaldirektör

Vi mörkade aldrig – vi agerade

Flera medier rapporterade under torsdagen om en misstänkt gruppvåldtäkt på Norrbottens flygflottilj, F 21 i Luleå. Händelsen inträffade i februari månad och är känd av Försvarsmakten. Det var också jag som chef för F 21 som anmälde händelsen till polisen.

Av medias rapportering kan man få intrycket att Försvarsmakten försökt mörka det inträffade och avsiktligt dröjt med att polisanmäla händelsen. Det är fel.

Åtgärder vidtogs omedelbart så snart jag och övriga förbandsledningen fick kännedom om det som inträffat. Fokus låg, naturligtvis, på att lämna stöd till den kvinna som utsatts för de misstänkta övergreppen. I de samtalen uppmanade vi som arbetsgivare kvinnan att själv polisanmäla det som inträffat. Två och en halv timme efter att hon meddelat att hon valt att inte göra en polisanmälan lämnade jag som förbandschef istället in en polisanmälan.

Parallellt med detta genomfördes samtal med de tre misstänkta förövarna. En av dem valde att själv att avsluta sin provanställning. De andra två fick beskedet att deras provanställningar skulle upphöra. Efter händelsen har också förbandet fortsatt att lämnat stöd till den utsatta kvinnan.

Försvarsmakten är demokratins yttersta försvarare. Vi ska stå upp för alla människors lika värde. Vår uppgift – att ytterst med vapen i hand – försvara Sverige, ställer extra stora krav på alla oss som är anställda eller frivilliga i Försvarsmakten.

Låt mig därför vara tydlig:

Kränkningar är i alla former helt oacceptabla och strider mot Försvarsmakten värdegrund.

Vi kommer även fortsättningsvis kraftfullt agera om den här typen av händelser inträffar igen.

Carl-Johan Edström

Flottiljchef för F 21

Fakta:

Händelsen inträffade lördagen den 6 februari 2016 (natten mellan fredag och lördag).

Lördagen den 6 februari fick flottiljledningen en indikation på att något hänt. Inte vad som hänt.

På måndagen den 8 februari påbörjade F 21, som arbetsgivare att följa den fastställda checklista (för händelser liknande det inträffade) och förde samtal med de inblandade. Ingen internutredning genomfördes.

På eftermiddagen den 8 februari visste arbetsgivaren vad som hänt. Arbetsgivaren stöttade då den utsatta att göra en polisanmälan.

Arbetsgivaren kontaktade Juridiska avdelningen vid Försvarsmaktens högkvarter för råd. Rådet som gavs var att följa Lagen om offentlig anställning (LOA) som stipulerar att en arbetsgivare är skyldig att göra en polisanmälan.

Tisdagen den 9 februari får arbetsgivaren kännedom om att den utsatta inte avser göra en polisanmälan. 2,5 timmar senare polisanmäler arbetsgivaren händelsen.

Den utsatta har fått stöd och hjälp från Försvarsmakten genom kamratstöd, chefsstöd och Företagshälsovården. Den utsatte hade aldrig kontakt med någon jurist från Försvarsmakten.

Den utsatta har aldrig övertalats av någon jurist att dra tillbaka sin anmälan. Det var arbetsgivaren som gjorde polisanmälan.

Vad avser de tre misstänkta soldaterna valde en att själv avsluta sin provanställning och två meddelades av arbetsgivaren att provanställning upphör/avslutas.

Efter att arbetsgivaren lämnat in polisanmälan är det upp till rättsvårdande myndigheter att hantera ärendet.

 

Med anledning av helgens rapportering

I helgen har det rapporterats och förts diskussioner i media i om försvarsmaktens underrättelseoperation 2014. Delar av rapporteringen har varit saklig och tydlig medan andra delar kan ha förvirrat mer än de klarlagt. Därför vill jag förtydliga:

När det gäller undervattensverksamhet och pågående analysarbete, påstådda observationer eller spekulationer i media så är det generellt sett inget Försvarsmakten kommenterar. Och anledningen till det är att vi inte vill avslöja vilka förmågor vi har. Det är därför heller inte en del i den veckovisa sammanfattning av händelser inom Sverige och i närområdet som publiceras på vår webbplats.

Avseende underrättelseoperationen 2014 så kommenterade Försvarsmakten i lördags morse (11/6) på forsvarsmakten.se att den slutanalys som publicerades under hösten 2015 fortfarande gäller, och att inga ytterligare kommentarer på de uppgifter som framkommit i media kommer att lämnas.

Att Försvarsmakten inte kommenterar detta djupare beror dels på att inga ytterligare nya uppgifter har framkommit dels att informationen i övrigt omfattas av sekretess, anledningen till detta är återigen, att vi inte vill röja våra förmågor – något som annars kan komma till nytta för den som vill kränka våra vatten. För det är fortfarande ställt utom allt rimligt tvivel att svenskt inre vatten kränktes i Stockholms skärgård 2014.

Marcela Sylvander, Kommunikationsdirektör Försvarsmakten

Försvarsmaktens text i samband med att den slutgiltiga analysen var klar hösten 2015: http://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2015/09/utom-allt-rimligt-tvivel/

Angående tillgängligheten på stridsflyg inom Försvarsmakten

Frågan kring tillgängligheten och dugligheten på Försvarsmaktens stridsflygplan JAS 39 Gripen samt tillgängligheten på flygplansverkstäder har uppmärksammats, bland annat i media.

I detta sammanhang har en del spekulativa och direkt felaktiga uppgifter lyfts fram. Även om exakta uppgifter kring det svenska stridsflygssystemets tillgänglighet och Försvarsmaktens operativa förmåga inte är offentliga måste Försvarsmakten understryka att vi idag har tillgänglighet till de stridsflygplan som behövs i beredskapssyfte och detta gäller också flygplansverkstäderna. Flygtidsproduktionen (dvs. antalet flyg/övningstimmar) är idag god och produktionen ligger på eller till och med över planerade nivåer.

Med detta sagt finns det förstås ett önskemål om en större flexibilitet avseende tillgängligheten på stridsflygplanen för att kunna utveckla övningsförmågan men det är i slutändan en ekonomisk fråga och det rör inte dugligheten hos Försvarsmaktens flygplan eller verkstäder.

Marcela Sylvander
Försvarsmaktens kommunikationsdirektör

Kollektivavtalsfrågan engagerar

I min roll som Försvarsmaktens produktionschef har jag den senaste tiden fått ett antal mejl med anledning av den pågående översynen av kollektivavtalen. Alla har fått ett personligt svar och det har varit en bra och konstruktiv dialog.

Jag hör att det finns en oro för att Försvarsmakten som arbetsgivare ska sänka lönerna. Det handlar inte om det. Frågan rör främst ersättningar vid övningar och insatser. I dialogerna via mailen ser jag att det finns en acceptans för förändringar som är otidsenliga. Ett exempel är att ändra balansen mellan förbandsövningsdygn och insatsersättningarna. Ett annat är att arbetsgivaren kan anvisa boende vid t ex boende på ett skjutfält vid en skjutövning. Ett tredje exempel är att omfördela ekonomi från fri mat för personal som har det i sin dagliga tjänst på hemmaförbandet till fler övningar. Det finns också en syn att ersättningen för övningsdygn borde differentieras mellan t ex stabsövningar och fältövningar.

Jag har fått kreativa idéer från Försvarsmaktens medarbetare hur vi skulle kunna effektivisera verksamheten. Ett exempel är att medarbetare tycker att arbetstidsplaneringen borde göras bättre. Jag har också fått förslag på var vi kan spara kostnader inom andra områden och jag har hittills följt upp flera av dem.

Rykten florerar men i perioder när förhandlingar pågår och inget är klart gäller det att skilja på vad som är förslag och vad som är beslut. Förhandlingssekretessen kan dock begränsa hur mycket det går att berätta om de konkreta förslagen. Om jag själv får beskriva min bild av framtiden tycker jag att mer pengar ska gå till soldater och sjömän i form av övningar och förbandsövningsdygn istället för hotellkostnader, resor och hyror och den principen upplever jag att många håller med om. Vi borde ställa oss frågan varför vi inte gjort detta tidigare.

Försvarsmakten bygger ett starkare försvar och den största tillgången är tillgängliga, engagerade och motiverade medarbetare. Det är nyckeln till att Försvarsmakten ska kunna delta i övningar, upprätthålla beredskap och genomföra skarpa insatser i Sverige. Samtidigt behöver vi göra avvägningar mellan olika behov för att lösa de uppgifter vi har. Vi har ett ansvar för att använda skattemedel så effektivt som möjligt och vill samtidigt skapa en organisation med ett gemensamt engagemang. I den försvarsmakt vi är på väg att skapa måste vi våga ta den diskussionen det innebär att flytta resurser från otidsenliga ersättningar till där de ger operativ effekt.

Anders Silwer

Försvarsmaktens produktionschef

 

Försvarsmakten följer gällande lagar och avtal

Officersförbundet har i ett pressmeddelande idag uttryckt att Försvarsmakten inte följer gällande lagar och avtal. Det stämmer inte.

Försvarsmakten följer gällande lagar, regler, avtal och bestämmelser i sin verksamhet. Samtidigt är det myndighetens ansvar att fortlöpande se över alla avtal så att de bidrar till att verksamheten kan genomföras på bästa sätt i ett helhetsperspektiv.

Per-Olof Stålesjö
Försvarsmaktens personaldirektör

ÖB kommenterar Försvarsmaktens budgetunderlag 2017-2019

Nu har jag skrivit under Försvarsmaktens budgetunderlag för åren 2017-2019. I underlaget redovisar jag hur Försvarsmakten kommer att arbeta för att genomföra det försvarspolitiska inriktningsbeslutet under de kommande åren. Den planering vi nu presenterar levererar mot regeringens och riksdagens beställning, som innebär en ökad förmåga i samtliga stridskrafter under perioden fram till 2020.

För att öka den militära förmågan vid våra krigsförband genomför vi fler och mer komplexa övningar, anskaffar nya materielsystem och gör en satsning på materielunderhåll. Vi kommer under våra övningar att kalla in totalförsvarspliktiga till repetitionsutbildning för att bemanna och samträna våra krigsförband. Försvarsmakten återetablerar sig även på Gotland och ökar övningsverksamheten på ön.

Personalförsörjningsreformen fortsätter med frivillighet som grund och kompletteras med en längre grundutbildning som bidrar till att bemanna krigsförbanden med rätt kompetenser senast år 2020. De för Sverige strategiskt viktiga materielanskaffningarna av Jas 39E och nya ubåtar, som omfattas av regeringens definition av väsentliga säkerhetsintressen, kommer på sikt att ytterligare stärka Försvarsmaktens förmåga.

Det finns naturligtvis risker i både planering och genomförande. I det korta perspektivet försvåras förutsättningarna för materielanskaffning genom prisökningar och begränsningar i produktionskapacitet som är helt eller delvis utom Försvarsmaktens kontroll. Härtill kommer index- och valutaberoenden i avtal förhandlade av Försvarets materielverk som inte överensstämmer med uppräkningen av anslag till Försvarsmakten. Detta kan till del hanteras genom att använda reserver och göra omprioriteringar, men det kan inte uteslutas att förmågeuppbyggnaden i några krigsförband påverkas. I ett längre perspektiv finns även risker i den utsträckning svensk förmågetillväxt inte går i takt med omvärldens utveckling.

De nationella operationerna i närområdet fortsätter oförminskat och incidentberedskapen kommer successivt att förstärkas ytterligare. För att utveckla vår försvarsförmåga, kommer vi fortsatt att samverka med andra länder och organisationer genom internationella samarbeten och övningar. Även nationellt är samarbetet med andra viktigt för att stärka Sveriges totala försvarsförmåga. Samtidigt kommer Försvarsmakten att fortsätta sitt professionella internationella engagemang i främst Mali och Irak, men även i Afghanistan och på andra platser.

Det är i vår dagliga verksamhet – i staber och krigsförband, hemma i Sverige och utomlands, på övning eller i insats – som det hårda arbetet med att åstadkomma utvecklingen mot ökad militär förmåga sker. Här känner jag ett stort förtroende för kompetensen och engagemanget hos Försvarsmaktens medarbetare. Viljan är stark att göra allt vi kan med det vi har och det vi i framtiden kommer att få, för att skapa ett starkare och allt mer tillgängligt försvar.

Här hamnar extraanslaget
– några exempel på vad de extra 10,2 miljarderna till år 2020 används till:

  • Krigsförbandsövningar för alla förband
  • Utveckling av ytterligare en motoriserad skyttebataljon
  • En lätt skyttebataljon omorganiseras för att kunna vara lufttransportabel
  • Utveckling av en stridsgrupp på Gotland, som omfattar ett stående mekaniserat kompani med Stridsfordon 90 samt ett stridsvagnskompani med tidvis tjänstgörande personal
  • Anskaffning av pansarvärnsvapen till de motoriserade skyttebataljonerna
  • Anskaffning av fordonsburet bataljonsartilleri som ersätter granatkastare m/41D
  • Tillförsel av granatkastare m/41D till hemvärnets bataljoner
  • Mer personlig utrustning och ammunition
  • Modifiering av korvetterna HMS Gävle och HMS Sundsvall
  • Modifiering av bevakningsbåtar, varav sex stycken blir bojbåtar
  • Anskaffning av undervattenssensorer
  • Tillgänglighetsmodifiering av transportflygplan 84
  • Anskaffning av brobandvagnar

Micael Bydén
Överbefälhavare

Läs mer om budgetunderlaget på Försvarsmaktens webbplats

Felaktiga uppgifter i media

SvD har publicerat en artikel med uppfattningen att Försvarsmakten ”…i princip har räknat fel på varenda punkt på den lista ÖB presenterade…” i underlagen till försvarsbeslutet.

Försvarsmakten och FMV delar inte den bild som artikeln ger.

De underlag Försvarsmakten lämnade till regeringen för cirka ett år sedan innehåller en stor mängd olika kostnadsposter. Både Försvarsmakten och FMV anser att underlaget är korrekt och utgör en stabil grund för verksamheten de kommande fem åren.

Finns då inga fördyringar alls? När det gäller materielinvesteringar ansvarar FMV för att beräkna dessa kostnader. Kostnaderna baseras i många fall på kalkylunderlag där leverantören ännu inte har lämnat formella och bindande offerter. Som en konsekvens av detta kan förändringar från de ursprungliga underlagen uppkomma.

I nuläget diskuterar Försvarsmakten och FMV några sådana fall. Av såväl affärs– som försvarssekretesskäl offentliggör Försvarsmakten och FMV inte detaljer i dessa ärenden. Men genom budgetunderlag, årsredovisningar och löpande återrapportering lämnar Försvarsmakten och FMV kontinuerligt information kring dessa frågor till både regering och riksdag.

Riksdagen fattade för ett drygt halvår sedan beslut om att förstärka försvarsförmågan. I de 10.2 miljarder som Försvarsmaktens anslag förstärktes med ingår ett antal materielinvesteringar. Inga av dessa investeringar ser Försvarsmakten och FMV anledning att ifrågasätta beräkningarna kring.

Peter Sandwall, Generaldirektör Försvarsmakten

Dan Ohlsson, Överdirektör Försvarets Materielverk

Ett militärt angrepp kan aldrig uteslutas, men är alltjämt osannolikt

Försvarsmakten följer kontinuerligt omvärldsutvecklingen och har vid flertalet tillfällen redogjort för det försämrade säkerhetsläget i vårt närområde och dess konsekvenser för svenskt försvar. Senast gjordes detta av ÖB vid Folk och Försvars Rikskonferens i Sälen.

Försvarsmakten ser i dag inget direkt militärt angreppshot mot Sverige. Ett militärt angrepp kan aldrig uteslutas, men är alltjämt osannolikt.

Dennis Gyllensporre
Generallöjtnant och chef för ledningsstaben