Sökresultat för: 13

Stuprör, hängrännor och spindelväv

Jag lovade i det föregående inlägget att återkomma till en tvärvetenskaplig fundering om totalförsvar och samhällssäkerhet och även till de efterfrågade hängrännorna mellan stuprören i statens förvaltning. Detta inlägg handlar om hur svensk organisationskultur i allmänhet och förvaltningskultur i synnerhet är stadd i förändring och hur vi kan använda det till vår fördel i syfte […]

Medicinska underrättelser

Reflektion
Den 08OKT2019 publicerade den ryska dagstidningen Izvestija en intressant artikel avseende ett förmågeåtertagande kring delar av sjukvårdstjänsten för de ryska väpnade styrkorna. Enligt Izvestija planerar det ryska Försvarsministeriet i händelse av att undantagstillstånd förklaras, här får även antas mobilisering inför eller vid en väpnad konflikt, genomföra uttagning av bussar i syfte att organisera sjukvårdstransportkompanier. Dessa bussar kommer i händelse av ianspråktagande att modifieras för att, dels kunna genomföra transporter av skadade, dels kunna behandla skadade under transporten. Det förefaller utifrån artikeln även vara så att bussar redan nu finns krigsplacerade för denna verksamhet.1
I artikeln beskrivs även sjukvårdskedjan till det s.k. ”bakre området”. Enligt Izvestija skall transporten först genomföras antingen med tåg eller flygplan till det bakre området. Därefter vid en järnvägsstation eller flygplats skall de uttagna bussarna som modifierats för sjukvårdstransport slutligen transportera de skadade till en sjukvårdsinrättning. Grunden för metoden skall enligt Izvestija lagts redan under andra världskriget. I artikeln framgår även att under tiden för Sovjetunionen organiserades civila sjukhus som sjukvårdsbataljoner.2
Enligt artikeln skall konceptet med inmönstrade bussar i sjukvårdstransportkompanier även prövats under årets operativa-strategiska övning Tsentr-2019, i det centrala militärdistriktet (MD C). Det specifika övningsområdet för detta skall ha varit i Novosibirsk oblast. Ett flertal koncentrationsvägar organiserades för sjukvårdstransporter, vilket de skadade förflyttades på till sjukvårdsinrättningar i de modifierade bussarna.3
Varför är då denna artikel i Izvestija intressant? Inledningsvis är det intressant att notera en återtagning av förmåga som legat i träda sedan Sovjetunionens upplösning. Värt att notera är att i Sverige fanns även en liknande förmåga under det s.k. kalla kriget. Exempelvis skulle från övre Norrlands militärområde (MILO ÖN) skadade transporteras med bl.a. landsvägs- men även rälsbussar till nedre Norrlands militärområde (MILO NN). Dessa bussar skulle byggas om för skadetransport vid en mobilisering, konceptet övades även vid de större militärområdesövningarna.4
Därefter, sett ur ett historiskt perspektiv, torde detta enbart utgöra en förmåga som krävs i händelse av en större väpnad konflikt mellan nationer. Då denna förmåga möjliggör transporter av ett stort antal skadade. Vilket t.ex. går att finna i den svenska krigsplanläggningen där, som tidigare nämnts, bl.a. landsvägs- och rälsbussar skulle nyttjas för att transportera skadade från MILO ÖN till MILO NN. Totalt rörde det sig om cirka 7,500 vårdplatser som skulle frigöras i MILO NN för att motta de skadade som transporterade på olika sätt, t.ex. med landsvägsbuss, från stridsfältet i MILO ÖN.5Vad avser det nutida perspektivet, att detta enbart utgör en förmåga som krävs vid en större väpnad konflikt bekräftas det indirekt av artikeln i Izvestija. Då detta förefaller vara en förmåga som kommer tillföras först vid mobilisering.6 Vilket troligtvis enbart sker i händelse av en större väpnad konflikt.
Slutligen får det ses som möjligt att Ryssland anser att en större väpnad konflikt faktiskt kan inträffa, då denna förmåga nu återtagits samt övning även genomförts med den. Utifrån det försämrade säkerhetsläget som funnits sedan 2013/14, kan detta även anses utgöra en, av många, indikator på att en försämring därefter skett av säkerhetsläget. Det får även ses som möjligt att en tydlig försämring skett under det senaste året, då denna förmåga nu återtagits och inte tidigare. Då det i sådant fall borde övats under t.ex. fjolårets strategiska övning Vostok-2018 och troligtvis informerats om, likt nu skedde. Här vill jag dock understryka, att detta inte bör ses som att krigsrisken ökat på något sätt. Däremot utgör medicinska indikatorer, eller underrättelser, en faktor som särskilt bör beaktas avseende möjliga försämringar i säkerhetslägen. Därtill utgör det en synnerligen viktig indikator på om faktiska krigsförberedelser genomförs, vilket t.ex. kan innefatta ökad lagerhållning av blod, brister på mediciner m.m.7
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Izvestija 1(Ryska)
Grabo, Cynthia M. Goldman, Jan. Handbook of warning intelligence: complete and declassified edition. Lanham Maryland: Rowman & Littlefield, 2015.
Hugemark, Bo (red). Den stora invasionen: Svenskt operativt tänkande under det kalla kriget. Stockholm: Medströms bokförlag, 2017.
Slutnoter
1Известия. По маршрутам военного времени: рейсовые автобусы призовут в армию. 2019. https://iz.ru/925410/roman-kretcul-aleksei-ramm/po-marshrutam-voennogo-vremeni-reisovye-avtobusy-prizovut-v-armiiu(Hämtad 2019-10-10)
2Ibid.
3Ibid.
4Hugemark, Bo (red). Den stora invasionen: Svenskt operativt tänkande under det kalla kriget. Stockholm: Medströms bokförlag, 2017, s. 61.
5Ibid.
6Известия. По маршрутам военного времени: рейсовые автобусы призовут в армию. 2019. https://iz.ru/925410/roman-kretcul-aleksei-ramm/po-marshrutam-voennogo-vremeni-reisovye-avtobusy-prizovut-v-armiiu(Hämtad 2019-10-10)
7Grabo, Cynthia M. Goldman, Jan. Handbook of warning intelligence: complete and declassified edition. Lanham Maryland: Rowman & Littlefield, 2015, s. 150.

Polen har mer att säga

Polens huvudstad 1944… och i dag. Foto: commons.wikimedia.org resp shutterstock.com Under tiden 1945-1991 var Polen knappast ett land, dit besökare strömmade. Nu är det annorlunda. De stora polska städerna erbjuder besökare historiska miljöer, kultur, exklusiv mat, natur, jakt – och besök i koncentrationsläger. Det hade funnits koncentrationsläger i Tyskland i 6 år innan de inrättades […]

Over the Ice

Flexibility is key to success. Photo: Mats Nyström, Försvarsmakten. The most popular tourist attraction in Helsinki is Suomenlinna, the Swedish built fortress of Sveaborg [Sveaborg]. The fortress was built over eight islands and had walls 10 m thick. It was built to protect the harbour of Helsinki from a Russian attack from the sea. Helskinki […]

Säkerhetspolitiska konsekvenser av statens uraktlåtenhet, del 2

Den grund vi skapar för barnens framtid är även den grund vi lägger för framtidens samhälle. Foto: shutterstock.com I en tidigare artikel kritiserades våra politiker, såväl regering som opposition, för att inte ta problemet med kriminella uppgörelser på tillräckligt stort allvar. I denna artikel görs ett försök att peka på den uppsättning åtgärder som måste […]

Vad har hänt med svensk traumavård?

I ett regleringsbrevsuppdrag redovisade Socialstyrelsen i december 2018 att svensk sjukvård idag har begränsad erfarenhet av att hantera mer kritiska lägen. Man uppger att det saknas underlag för evidensbaserade slutsatser och redovisar samtidigt kapacitetsbrist på flera områden. Antalet respiratorplatser och operationskapaciteten sätter gränser för vad vården klarar av vid en skadehändelse med många svårt skadade, […]

Kan man lita på Sverige?

Litar Finlands utrikesminister Pekka Haavisto innerst inne på Sverige. Och hur förhåller det sig med den övriga finländska statsledningen? Foto: Shutterstock.com Lördagsintervjun i Sveriges radio den 7 september med Finlands utrikesminister Pekka Haavisto handlade mycket om svensk-finsk försvarssamverkan. Denna har uppenbarligen gått långt och omfattar nu gemensam operativ planläggning för lägen ”bortom fred”. Men Haavisto […]

Exfiltration

Reflektion
Den 09SEP2019 publicerade det amerikanska nyhetsbolaget CNN en nyhet att en högt och centralt placerad agent för den amerikanska underrättelsetjänsten CIA, Central IntelligenceAgency, hade exfiltrerats ut ur Ryssland under 2017.1Att underrättelsetjänster ibland genomför exfiltrering av dess agenter är inget nytt fenomen. En av de kanske mest kända exfiltreringarna är av den sovjetiske underrättelseofficeren OlegGordievskij, 1985, från Sovjetunionen in i Finland och vidare till Storbritannien.2 CNN avslöjande är dock intressant ur fler aspekter än själva exfiltreringen.
Enligt den svenska försvarsberedningens rapport ”Värnkraft” från 2019, skall ryskt beslutsfattande särskilt i centrala utrikes- och säkerhetspolitiska frågor genomföras inom en väldigt lite krets av personer runt Rysslands President, Vladimir Putin. Det medför enligt försvarsberedningen att beslut inom dessa områden kan genomföras väldigt snabbt och därför vara överraskande för omvärlden.3
Vad som även bör beaktas är att många i den närmsta kretsen av personer kring Rysslands President i huvudsak består av tidigare personal från de ryska underrättelse- och säkerhetstjänsterna.4 Vilket torde innebära att många av de som ingår i den närmsta beslutsfattande kretsen, som Försvarsberedningen berörde, har den bakgrunden. Det får därmed även ses som möjligt att den amerikanska agenten mycket väl kan ha sin bakgrund från någon av de ryska underrättelse- eller säkerhetstjänsterna.
Under dessa förutsättningar får det ses som troligt att västerländska underrättelsetjänster har svårigheter att få tillgång till information avseende den högsta ryska politiska ledningens intentioner maa. att det rör sig om en liten krets personer där många har en bakgrund i underrättelse- eller säkerhetstjänster. Därav torde olika tekniska inhämtningsmetoder såsom signalspaning, dataintrång m.m. vara att föredra.5 Förmågan att nå framgång med tekniska inhämtningsmetoder mot Ryssland kan möjligen försvårats under de senaste åren för västerländska underrättelsetjänster.6 Varvid det inte är säkert att det längre utgör en framkomlig väg för inhämtning av strategiska underrättelser på politisk nivå.
Utifrån det som berörts i de tidigare styckena är en slutsats att s.k. personbaserad inhämtning blir viktig för att få kunskap om beslutsfattandet hos den högsta nivån i Ryssland. Därav blir CNN avslöjande synnerligen intressant, då det förefaller varit en centralt placerad källa USA hade i den ryska presidentens närhet.7 Därutöver får det även ses som troligt att USA genom att exfiltrera dess källa har fått ett tydligt avbrott i sitt informationsflöde avseende politiskt-strategiska underrättelser kring Ryssland. Detta maa. att det ej kan ses som troligt att USA har multipla källor på den nivån, när det historiskt ofta har visat sig vara väldigt svårt att värva källor, eller genom en tidig rekrytering i någons karriär få in en källa, på sådan hög nivå.
Förutom att kunna delge information avseende hur den högsta ryska ledningen tänkte och vilka beslut som var på väg att fattas eller hade fattats, kan den exfiltrerade amerikanska agenten möjligen även kunnat fungera som en varningsklocka i händelse av att en väpnad konflikt hade varit under uppsegling utav någon anledning. Detta får anses vara en särskilt viktig förmåga att inneha maa. det mycket slutna och snabba ledningssystem den högsta ryska ledningen förefaller ha.
Exakt när i tid den amerikanska agenten blev exfiltrerad från Ryssland delges ej av CNN, dock förefaller det varit under KV III-IV av 2017, då beslutet skall ha fattats i juli 2017 avseende exfiltration.8I sammanhanget är det intressant att notera det högst ovanliga besöket utav tre av Rysslands underrättelsechefer i USA under slutet av januari 2018.9 Detta mtp. tidpunkten för exfiltrationen av den amerikanska agenten samt att det får ses som möjligt att denne hade en bakgrund från någon av de ryska underrättelse- eller säkerhetstjänsterna. Varvid det eventuellt kan ha varit en av orsakerna till de ryska underrättelsechefernas besök i USA.
Avslutningsvis, att USA har haft en högt placerad agent i Ryssland är inte betrakta som något anmärkningsvärt. Vad som dock är något anmärkningsvärt är hur CNN genom multipla källor förefaller fått information om själva historien, om än att det är minst två år sedan beslutet förefaller fattats om exfiltration. Detta maa. säkerheten kring tidigare agenter alltid bör hållas hög ffa. i detta fallet då det förefaller varit en agent i den ryska presidentens närhet. Detta maa. de fortfarande kan förklara pågående skeden p.g.a. sin bakgrund, trots en lång tid kan ha förlupet sedan de lämna den position de hade när de var en agent. Därmed utgör de även ett hot mot sitt tidigare land, under en lång tid.10
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
British Broadcasting Corporation 1(Engelska)
Cable News Network 1, 2(Engelska)
Foreign Policy 1(Engelska)
Radio Free Europe/Radio Liberty 1(Engelska)
Riksdagen 1(Svenska)
Svenska Dagbladet 1(Svenska)
The Daily Mail 1(Engelska)
Slutnoter
1Cable News Network. Sciutto, Jim. Exclusive: US extracted top spy from inside Russia in 2017. 2019. https://edition.cnn.com/2019/09/09/politics/russia-us-spy-extracted/index.html(Hämtad 2019-09-09)
2The Daily Mail. Walters, Guy. Spy who came in from the cold thanks to a packet of cheese and onion crisps: A true story more gripping than Le Carre. 2015. https://www.dailymail.co.uk/news/article-3151625/Spy-came-cold-thanks-packet-cheese-onion-crisps-true-story-gripping-Le-Carre.html(Hämtad 2019-09-09)
3Ds 2019:8. Värnkraft. Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021–2025. s. 72.
4Foreign Policy. Galeotti, Mark. Spooks in the Kremlin. 2019. https://foreignpolicy.com/2019/04/27/spooks-in-the-kremlin-russia-putin-future-of-espionage/(Hämtad 2019-09-09)
5Svenska Dagbladet. Holmström, Mikael. FRA kände till Georgienkrig före USA. 2013. https://www.svd.se/fra-kande-till-georgienkrig-fore-usa(Hämtad 2019-09-09)
6British Broadcasting Corporation. Kremlin security agency to buy typewriters ’to avoid leaks’. 2013. https://www.bbc.com/news/world-europe-23282308(Hämtad 2019-09-09)
7Cable News Network. Sciutto, Jim. Exclusive: US extracted top spy from inside Russia in 2017. 2019. https://edition.cnn.com/2019/09/09/politics/russia-us-spy-extracted/index.html(Hämtad 2019-09-09)
8Ibid.
9Radio Free Europe/Radio Liberty. Eckel, Mike. Chiefs Of Three Russian Intelligence Agencies Travel To Washington. 2018. https://www.rferl.org/a/russia-spy-chiefs-washington/29010324.html(Hämtad 2019-09-09)
10Cable News Network. Cohen, Zachary. McLaughlin, Jenna. Spies in the suburbs: Inside the CIA’s secret defector unit. 2018. https://edition.cnn.com/2018/08/03/politics/cia-spies-secret-defector-program/index.html(Hämtad 2019-09-09)

Sveriges och Finlands tidigare försvarsministrar: Konfliktrisken kan öka genom oklart bilateralt försvarssamarbete

En svensk JAS 39 och en finsk Hornet. En bild av nära samarbete, men… Foto: Mats Nyström, Försvarsmakten. av Sten Tolgfors och Stefan Wallin Ett fördjupat försvarssamarbete mellan Finland och Sverige är en väl inarbetad och riktig inriktning, som drivits av flera regeringar i båda länderna. Sverige och Finland har länge samarbetat nära inom både […]

Gungfly i Vitryssland?

Reflektion
Den 29AUG2019 besökte USA:s nationella säkerhetsrådgivare, JohnBolton, Vitryssland och genomförde konsultationer med Vitrysslands President, Aljaksandr Lukasjenka. Enligt USA nationella säkerhetsrådgivare skulle konsultationerna bl.a. avhandla Vitrysslands suveränitet och territoriella integritet maa. signaler som USA uppfattat från Moskva.1 Huruvida dessa signaler utgörs av retoriska uttalanden t.ex. angående den möjliga fördjupningen kring den s.k. Unionsstaten alternativt information som inhämtas via USA:s underrättelsetjänster eller en kombination av de båda framgår ej av den nationella säkerhetsrådgivarens uttalande.
Den statliga vitryska nyhetsbyrån BelTA (Belaruskaje Telegrafnaje Ahentstva), förefaller inte rapporterat något liknande, under och efter besöket, som USA nationella säkerhetsrådgivare uttalade sig om innan besöket till Vitryssland genomfördes. Dock rapporterar BelTA att regionala säkerhetsförhållanden samt de bilaterala förhållandena mellan Vitryssland och USA diskuterades under besöket. En eventuell hotbild kan fortfarande avhandlats under det över två timmar långa mötet mellan USA nationella säkerhetsrådgivare och den vitryske Presidenten,2 varvid vitrysk media och ministrar kan tänkas att ej välja att ge någon uppmärksamhet kring det, för att undvika störa de bilaterala förhållandena med Ryssland.
Förhållandet mellan Ryssland och Vitryssland förefaller under kvartal I och II av 2019 dock försämrats. Vid inledningen av 2019 publicerade den biträdande chefen för den ryska militära underrättelsetjänsten, GU, en öppen analys avseende de militärstrategiska realiteterna och hur de påverkar Rysslands säkerhet. Enligt dennes analys skall både den Europeiska Unionen (EU) och USA utövat ett ökat, informations, politiskt samt ekonomiskt tryck mot Vitryssland för att de skall orientera sig mot de västliga länderna och minska det militära och militärtekniska samarbetet med Ryssland.3
Chefen för den ryska utrikesunderrättelsetjänsten, SergeijNarysjkin, gav i juli 2019 vid ett besök i Vitryssland ett uttalande som skulle kunna tolkas som en samsyn med den biträdande chefen för den ryska militära underrättelsetjänstens skriftliga analys. Där påtalade han att västliga underrättelsetjänster arbetar aggressivt för att påverka de interna förhållandena i Ryssland och Vitryssland.4 I sammanhanget bör det noteras att chefen för den ryska utrikesunderrättelsetjänsten i slutet av 2017 även framförde att Sverige var ett utav länderna som bedrev s.k. hybridkrigföring mot Ryssland.5
Under våren 2019 kom hastigt den ryske ambassadören till Vitryssland entledigas från sin tjänst som ambassadör. Vilket kan ses som ett resultat utav ambassadörens agerande i Vitryssland främst vad avser frågan kring en rysk oljeskatt, vilket även utgjort ett konflikt område under 2019.6 Dock kan det även varit andra ageranden som legat till grund för eller bidragit till entledigandet.7 Det vitryska utrikesministeriet har även offentligt sagt att den tidigare ambassadören snarare såg Vitryssland som ett distrikt till Ryssland och inte som en suverän stat,8 vilket i diplomatiska sammanhang får anses utgöra en tydlig och hård markering. Den 02JUN2019 tillträdde en ny rysk ambassadör tjänsten i Vitryssland.9
Vad innebär då detta? Två av Rysslands underrättelsetjänster förefaller se möjligheten att Vitryssland är på väg att glida över till, ur deras perspektiv, den västliga intressesfären. Vilket skulle innebära att även den högsta politiska ledningen i Ryssland ser det på de sättet maa. den höga representation av tidigare säkerhets- och underrättelseofficerare i den politiska ledningen.10 Det skulle ur ett ryskt perspektiv även innebära att ett s.k. buffertområde gentemot de västliga länderna kan försvinna, likt Ukraina sågs och troligen ses som ett buffertområde gentemot väst. Detta kan eventuellt innebära att Ryssland förbereder sig på en sådan utveckling. Vilket kan ha föranlett den amerikanska nationella säkerhetsrådgivarens uttalande innan besöket till Vitryssland.
Det kan även innebära att Vitryssland under de kommande åren kommer kunna utgöra en än tydligare geostrategisk spelbricka mellan Ryssland och de Västliga länderna. Vilket t.ex. den tidigare ryska ambassadörens agerande i Vitryssland kan ha indikerat, men även John Boltons besök till Vitryssland. Det kan även indikera en försämring av säkerhetsläget maa. den amerikanska nationella säkerhetsrådgivarens uttalande, vilket indirekt även skulle kunna påverka säkerhetssituationen i Sveriges direkta närområde och därmed även Sverige.
Avslutningsvis vad som särskilt skall och måste beaktas är att John Bolton, som nationell säkerhetsrådgivare, var den första höga amerikanska statstjänstemannen som på nästan 20 år genomfört ett officiellt besök till Vitryssland. Inför detta besök uttalande han sig på ett sådant sätt som kan tolkas att USA anser att Ryssland utgör ett hot mot Vitrysslands säkerhet. Vilket får anses vara anmärkningsvärt då det ej tillhör vanligheterna att nationer varnar varandra offentligt om möjliga hotbilder mot dem, från andra nationer.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Belaruskaje Telegrafnaje Ahentstva 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12(Engelska)
Dagens Nyheter 1(Svenska)
Fact Military 1(Ryska)
Foreign Policy 1(Engelska)
Reuters 1, 2, 3(Engelska)
TASS 1(Engelska)
Vitrysslands Utrikesministerium 1(Ryska)
Slutnoter
1Reuters. Tanas, Alexander. Trump adviser says he’ll warn leader of Belarus about Russian threat. 2019. https://www.reuters.com/article/us-belarus-usa-bolton/trump-adviser-says-hell-warn-leader-of-belarus-about-russian-threat-idUSKCN1VJ174(Hämtad 2019-09-03)
2BelTA. U.S. president’s national security adviser visiting Belarus. 2019. https://eng.belta.by/politics/view/us-advisor-bolton-visiting-belarus-123703-2019/(Hämtad 2019-09-03)
BelTA. John Bolton arrives at Independence Palace in Minsk. 2019. https://eng.belta.by/politics/view/john-bolton-arrives-at-independence-palace-in-minsk-123717-2019/(Hämtad 2019-09-03)
BelTA. Lukashenko invites Bolton to sincerely discuss Belarus-USA relations. 2019. https://eng.belta.by/president/view/lukashenko-invites-bolton-to-sincerely-discuss-belarus-usa-relations-123720-2019/(Hämtad 2019-09-03)
BelTA. Bolton: We can find common ground with Belarus. 2019. https://eng.belta.by/politics/view/bolton-we-can-find-common-ground-with-belarus-123721-2019/(Hämtad 2019-09-03)
BelTA. Bolton describes meeting with Belarus president as very important. 2019. https://eng.belta.by/politics/view/bolton-describes-meeting-with-belarus-president-as-very-important-123726-2019/(Hämtad 2019-09-03)
BelTA. Bolton: USA will decide on military aid for Ukraine soon. 2019. https://eng.belta.by/politics/view/bolton-usa-will-decide-on-military-aid-for-ukraine-soon-123727-2019/(Hämtad 2019-09-03)
BelTA. Makei about negotiations with Bolton: We’ve agreed to continue the dialogue. 2019. https://eng.belta.by/politics/view/makei-about-negotiations-with-bolton-weve-agreed-to-continue-the-dialogue-123736-2019/(Hämtad 2019-09-03)
BelTA. FM: Belarus is deeply interested in peaceful resolution of international trade wars. 2019. https://eng.belta.by/politics/view/fm-belarus-is-deeply-interested-in-peaceful-resolution-of-international-trade-wars-123737-2019/(Hämtad 2019-09-03)
BelTA. FM: U.S. delegation saw Belarus’ determination to help settle Ukraine conflict. 2019. https://eng.belta.by/politics/view/fm-us-delegation-saw-belarus-determination-to-help-settle-ukraine-conflict-123738-2019/(Hämtad 2019-09-03)
BelTA. MP: Some politicians got jealous of Bolton’s visit to Belarus while Kremlin stayed calm. 2019. https://eng.belta.by/politics/view/mp-some-politicians-got-jealous-of-boltons-visit-to-belarus-while-kremlin-stayed-calm-123788-2019/(Hämtad 2019-09-03)
BelTA. FM on meeting with Bolton: No one called for anything. 2019. https://eng.belta.by/politics/view/fm-on-meeting-with-bolton-no-one-called-for-anything-123810-2019/(Hämtad 2019-09-03)
3Fact Military. Военно-стратегические реалии международной обстановки: вызовы и угрозы безопасности России (2019). 2019. http://factmil.com/publ/obshhee/analiz/voenno_strategicheskie_realii_mezhdunarodnoj_obstanovki_vyzovy_i_ugrozy_bezopasnosti_rossii_2019/71-1-0-1578(Hämtad 2019-09-03)
4BelTA. Call for tighter cooperation between Belarusian, Russian special services. 2019. https://eng.belta.by/society/view/call-for-tighter-cooperation-between-belarusian-russian-special-services-122589-2019/(Hämtad 2019-09-03)
5Dagens Nyheter. Carlsson, Mattias. Rysk spionchef: Sverige deltar i hybridkrig mot Ryssland. 2017. https://www.dn.se/nyheter/rysk-spionchef-sverige-deltar-i-hybridkrig-mot-ryssland/(Hämtad 2019-09-03)
6Reuters. Nikolskaya, Polina. Russia has not promised Belarus help over oil tax overhaul: PM. 2019. https://www.reuters.com/article/us-russia-belarus-oil/russia-has-not-promised-belarus-help-over-oil-tax-overhaul-pm-idUSKCN1P81A2(Hämtad 2019-09-03)
Reuters. Makhovsky, Andrei. Soldatkin, Vladimir. Putin suddenly sacks Russian envoy to Belarus amid oil row. 2019. https://www.reuters.com/article/uk-russia-belarus-diplomacy/putin-suddenly-sacks-russian-envoy-to-belarus-amid-oil-row-idUKKCN1S62JS(Hämtad 2019-09-03)
7The Royal United Services Institute. Ferris, Emily. The Russian Ambassador who Overreached: Why Russia’s Approach to Belarus Could Change. 2019. https://rusi.org/commentary/russian-ambassador-who-overreached-why-russia%E2%80%99s-approach-belarus-could-change(Hämtad 2019-09-03)
8Министерство иностранных дел Республики Беларусь. Ответ начальника управления информации и цифровой дипломатии МИД Беларуси А.Глаза на вопрос «РИА Новости». 2019. http://mfa.gov.by/press/news_mfa/f117caa7096d06f8.html(Hämtad 2019-09-03)
9TASS. Russia’s new ambassador to Belarus arrives in Minsk. 2019. https://tass.com/politics/1061333(Hämtad 2019-09-03)
10Foreign Policy. Galeotti, Mark. Spooks in the Kremlin. 2019. https://foreignpolicy.com/2019/04/27/spooks-in-the-kremlin-russia-putin-future-of-espionage/(Hämtad 2019-09-03)

Avreglingsområde Nordkalotten

Reflektion
Under Augusti månad genomförde Ryssland dess största maritima övningen på cirka 40 år i norskt närområde, enligt Norges Överbefälhavare Amiral Haakon Bruun-Hanssen. Utöver den ryska norra marinen (NM) skall även enheter ur den ryska Östersjömarinen (ÖM) och Svartahavs marinen (SvHM) deltagit i övningen. Enligt Norges Överbefälhavare skall syftet med den ryska övningen varit att öva på hur Ryssland skall kunna förhindra USA från att verka med långsdistansrobotar mot mål på ryskt territorium genom att avregla Östersjön, Nordsjön och det Norska havet. Övningen skall även enligt den norska Överbefälhavaren varit väldigt komplex,1d.v.s. svårighetsgraden för att kunna uppnå målsättningarna var hög.
Enligt det ryska försvarsministeriet skall övningens syfte varit att öva ubåtsjakt.2 Strax innan och under övningstidpunkten utanför Nordnorges kust, genomförde även ryskt strategiskt bombflyg övningsflygningar över Barents hav och Norska havet,3något som skulle kunna indikera att övningen hade ytterligare målsättningar än enbart ubåtsjakt. Detta maa. att den aktuella flygplanstypen, TU-95MS, som genomförde flygningarna även kan bära sjö- och markmålsrobotar.4 Övningen utanför Nordnorges kust utgjorde även en delövning inom ramen för den övergripande ryska maritima övningen ”Havssköld-2019”, vilket även genomfördes i Östersjön och Medelhavet under augusti månad 2019.5
Norges överbefälhavare påtalade även i samband med sitt uttalande kring den ryska övningen, att upprättandet av ett dylikt avreglingsområde även skulle försvåra tillförsel av förstärkningar till Norge,6här kan antas att det som åsyftas främst berörde markförband samt materiel. Är då detta något nytt? Nej det är de ej, vilket den norska överbefälhavaren även påtalar, att under det s.k. kalla kriget hade Sovjetunionen en tydlig konfrontationslinje längs Grönland-Island-Storbritannien i händelse av en väpnad konflikt.7Dock framträder några intressanta faktorer kring denna övning som gör den värd att belysa ur några ytterligare aspekter, än vad som framkommit i de officiella uttalandena från norsk sida.
För det första, får det ses som möjligt att den ryska övningen minst hade två syften. Det ena syftet var precis som den norska överbefälhavaren påtalade att förhindra påverkan av ryskt territorium där det troligen fanns en tyngdpunkt på försvaret av den ryska andraslagsförmågan baserad på Kolahalvön, dels mot fjärrbekämpning, dels gentemot attackubåtar, vilket kan antas vara det andra syftet, som skulle kunna påverka de ryska kärnvapenbärande ubåtarna till sjöss. Båda syftena får antas utgöra grunden för att kunna upprätta det s.k. ryska ”bastion området” i Barents hav samt Norska havet.8 En intressant aspekt av detta är den ryska minröjningsövning som även genomfördes i Barents hav parallellt med den ryska övningen utanför Nordnorges kust.9 Där det kan vara möjligt att de övade röjning av minor genom fjärrutläggning från t.ex. strategiska amerikanska bombplan,10 detta utgående från det övriga ryska övningskonceptet i tidsperioden.
För det andrabör det noteras att det var en styrka från flera av Rysslands mariner som genomförde övningen utanför Nordnorges kust,11samt att en huvuddel av den ryska Norra marinen skall ha varit involverad i övningen.12 Detta skulle kunna indikera att den ryska Norra Marinen är för svag att självständigt kunna upprätta ett avreglingsområde i Barents hav och det Norska havet för att, dels skydda t.ex. Kolahalvön, dels förhindra förstärkningstransporter till Norge. Detta skapar även en frågeställning om den ryska Östersjömarinen erhållit uppgifter utanför Östersjön, likt den Sovjetiska Östersjömarinen hade under det kalla kriget.13 En underfråga till detta blir även, hur stor del av den ryska Östersjömarinen kommer således eventuellt vara kvar i Östersjön i händelse av en väpnad konflikt mellan t.ex. NATO och Ryssland och vilka uppgifter skall de lösa?
För det tredje bör det noteras att Ryssland förefaller upprätta två stycken avreglingsområden. Det ena avreglingsområdet får anses vara ett form av närskydd i form av dess markbundna fjärrbekämpningsförmåga gentemot sjö- och luftmål som finns baserad på Kolahalvön men även på öar i bl.a. Barents hav.14Det andra avreglingsområdet får anses utgöras av den nu genomförda övningen d.v.s. nyttjande av framskjutna sjöstridsförmågor i t.ex. Norska havet.15 Detta skulle i sak även kunna innebära att den ryska Norra Marinen trots allt är tillräckligt stark för att kunna upprätta ett avreglingsområde till sjöss i t.ex. Norska havet, då dess landbaserade avreglingsförmåga torde kunna täcka upp åtminstone del av Barents hav, vilket t.ex. frambaseringen av kustrobotsystemet Bal i närheten av den norska gränsen skulle kunna indikera,16vilket givetvis även innebär att det mer långräckviddiga ryska kustrobotsystemet Bastion kan baseras där. I sammanhanget bör det även noteras att den ryska Norra Marinen kommer tillföras ytterligare en bataljon av kustrobotsystemet Bastion under 2019.17
För det fjärde bör det noteras att inga markstridsförband förefaller varit delaktiga i övningen, utifrån de presenterade officiella rapporterna avseende övningen. Detta innebär dock inte att så ej varit fallet. Skulle ett dylikt avreglingsområde upprättas i t.ex. Norska havet, under en väpnad konflikt, får det ses som möjligt att ryska markstridsförband även skulle nyttjas mot delar av Nordnorge,18 för att i ett senare skede möjligen kunna frambasera markburna förband som medger avregling av sjö- och luftrummet. Detta övades möjligen under Zapad-2017.19 I sammanhanget bör det även noteras att en av de ryska manöverbrigaderna inom det norra militärdistriktet (MD N) under 2019 skall erhålla T-80BVM, som skall vara den mest lämplig ryska stridsvagnen för arktiska förhållanden.20
En viktig komponent som saknas för den ryska markstridsförmågan inom MD N får anses vara förmågan att kunna verka med markbaserade ballistiska- och kryssningsrobotar, då i form av Iskander systemet. Dock har det övats att förflytta denna förmåga från annan plats i Ryssland till den norska gränsen,21 varvid det får ses som troligt att förmågan kan tillföras med kort varsel om det skulle krävas. Därutöver för det ses som möjligt att sådan förmåga kommer tillföras den ryska 14. Armékåren inom MD N, i närtid.22 Möjligheten att verka med kryssningsrobot mot markmål finns dock redan hos den ryska Norra Marinen i form av Kalibr systemet på vissa av dess fartyg.23 Dock är markbaserad robotförmåga lättare att dölja ffa. mot bekämpning och utgör därmed ett större hot än den sjöbaserade, varvid den får anses utgöra en viktig komponent för att kunna upprätta ett avreglingsområde.
För det femte bör det särskilt noteras att detta förefaller vara det andra tillfället under 2019 som förmågan att upprätta ett avreglingsområde övats av i Ryssland i det Norska havet.24Huruvida detta är ett utfall av en ökad övningsverksamhet utav NATO i Norge vilket framtvingar ett ryskt motagerande,25 eller om det beror på en ökad rysk förmåga och därmed ett mer utökat agerande i västlig riktning,26 får vara oskrivet. Vad som även bör noteras i sammanhanget är den ryska aversionen emot den norska radarstationen på Vardø cirka 50 km från ryskt territorium. Vilket under våren 2019 kom föranleda ett tydligt ställningstagande från det ryska utrikesministeriet, att den nu pågående modifieringen skulle kräva motåtgärder från rysk sida.27 Vilket även skulle kunna utgöra en faktor till det ryska agerandet under 2019 med avreglingsområden, då det skulle kunna vara en del i att använda militära maktmedel för att försöka påverka en del av den norska säkerhetspolitiken i form av dess inhämtningsförmåga.
För det sjätte kan den ökade övningsverksamheten under 2019 avseende upprättande av avreglingsförmåga, även utgöra en del av förberedelserna inför årets ryska operativa-strategiska övning Tsentr-2019. Denna övning skall trots att den i huvudsak berör det centrala militära distriktet (MD C), även genomföras inom delar av MD N, mellan Novaja Zemlja och de Nysibiriska öarna.28Inom ramen för den övningen får det även ses som möjligt att ett sammanhängande försvarsområde från det Norska havet vidare längs den arktiska ryska kusten kommer övas, eller att den ryska övningsverksamheten under 2019 i det Norska havet utgör en delövning inför Tsentr-2019 och de övriga övningsmomenten kommer ske i det annonserade övningsområdet. Men att viktiga moment för att skapa ett trovärdigt försvar att det ryska arktiska området, med framförallt dess s.k. bastionområde övats innan.
Vad innebär då detta i ett svenskt sammanhang? Det får anses möjligt att Ryssland har förmågan att upprätta ett sammanhängande avreglingsområde över Nordkalotten och det Norska havet inom en 1-3 års period. En begränsad avreglingsförmåga över Nordkalotten samt det Norska havet får anses finnas redan idag, men i takt med den ökade moderniseringen samt förbandstillförseln till, dels MD N som beskrivits ovan, dels det västra militärdistriktet (MD V),29kommer den öka och blir än mer sammanhängande. En tyngdpunktsförskjutning från Östersjöregionen till Rysslands arktiska område går ej heller att utesluta, vilket berörts på denna blogg tidigare. Vilket främst beror på den tidigare berörda ryska andraslagsförmågan men även tillgången till naturresurserna som kommer kunna utvinnas genom den globala uppvärmningen samt sjötrafik som även möjliggörs längs den s.k. nordostpassagen och därmed i förlängningen kommer innebära intäkter till den ryska staten.
Avslutningsvis, detta innebär att en ökad fokusering till det som tidigare i svenska sammanhang benämndes militärområde övre norrland (MILO ÖN) kommer krävas. Dock innebär detta ej att övriga militärstrategiskt viktiga områden i Sverige får negligeras, utan snarare kommer det krävas att den nu beslutade ökningen av den svenska försvarsbudgeten nyttjas väl för att möjliggöra försvar av samtliga militärstrategiskt viktiga områden i Sverige, utifrån givna ramar.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Airforce Technology 1(Engelska)
Bild 1(Engelska)
Forsvarsdepartementet 1, 2(Norska)
Norsk rikskringkasting 1, 2, 3(Norska)
Sveriges Television 1(Svenska)
TASS 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 (Engelska)
The Drive 1(Engelska)
The Independent Barents Observer 1, 2, 3, 4, 5(Engelska)
Czekaj, Matthew (red). Howard, Glen E. (red). Russia’s Military Strategy and Doctrine. Washington, DC: The Jamestown Foundation, 2019.
Gustafsson, Bengt. Det sovjetiska hotet mot Sverige under det kalla kriget. Stockholm: Försvarshögskolan, 2007.
Slutnoter
1Norsk rikskringkasting. Strand, Tormod. Vissgren, Julie. Forsvarssjefen om russisk militærøvelse: – En nasjonal utfordring. 2019. https://www.nrk.no/urix/forsvarssjefen-om-russisk-militaerovelse_-_-en-nasjonal-utfordring-1.14660898(Hämtad 2019-09-01)
2Ibid.
TASS. Russia’s Northern Fleet kicks off large-scale drills to search for enemy subs in Arctic. 2019. https://tass.com/defense/1072724(Hämtad 2019-09-01)
3Norsk rikskringkasting. Ramskjell, Kåre Riibe. Thonhaugen, Markus. Russerne med «uvanlig stor» militærøvelse: – Lenge siden vi har sett noe slikt. 2019. https://www.nrk.no/nordland/russerne-med-_uvanlig-stor_-militaerovelse_-_-lenge-siden-vi-har-sett-noe-slikt-1.14658213(Hämtad 2019-09-01)
TASS. Two Russian strategic bombers perform flight over Barents, Norwegian and North Seas. 2019. https://tass.com/defense/1073104(Hämtad 2019-09-01)
TASS. Two Russian strategic bombers perform scheduled flight over Barents and Norwegian Seas. 2019. https://tass.com/defense/1073441(Hämtad 2019-09-01)
4Airforce Technology. Tu-95MS Strategic Bomber. 2019. https://www.airforce-technology.com/projects/tu-95ms-strategic-bomber/(Hämtad 2019-09-01)
5TASS. Ocean Shield exercise lasted one week longer than expected. 2019. https://tass.com/defense/1074004(Hämtad 2019-09-01)
6Norsk rikskringkasting. Strand, Tormod. Vissgren, Julie. Forsvarssjefen om russisk militærøvelse: – En nasjonal utfordring. 2019. https://www.nrk.no/urix/forsvarssjefen-om-russisk-militaerovelse_-_-en-nasjonal-utfordring-1.14660898(Hämtad 2019-09-01)
7Ibid.
8Forsvarsdepartementet. Et felles løft. Oslo: Forsvarsdepartementet, 2015, s. 20.
9TASS. Russia’s Northern Fleet warships hold mine warfare drills in Barents Sea. 2019. https://tass.com/defense/1073452(Hämtad 2019-09-01)
10The Drive. Rogoway, Tyler. B-52 Tested 2,000lb Quickstrike-ER Winged Standoff Naval Mines During Valiant Shield. 2018. https://www.thedrive.com/the-war-zone/23705/b-52-tested-2000lb-quickstrike-er-winged-standoff-naval-mines-during-valiant-shield(Hämtad 2019-09-01)
11Norsk rikskringkasting. Strand, Tormod. Vissgren, Julie. Forsvarssjefen om russisk militærøvelse: – En nasjonal utfordring. 2019. https://www.nrk.no/urix/forsvarssjefen-om-russisk-militaerovelse_-_-en-nasjonal-utfordring-1.14660898(Hämtad 2019-09-01)
12Norsk rikskringkasting. Ramskjell, Kåre Riibe. Thonhaugen, Markus. Russerne med «uvanlig stor» militærøvelse: – Lenge siden vi har sett noe slikt. 2019. https://www.nrk.no/nordland/russerne-med-_uvanlig-stor_-militaerovelse_-_-lenge-siden-vi-har-sett-noe-slikt-1.14658213(Hämtad 2019-09-01)
13Gustafsson, Bengt. Det sovjetiska hotet mot Sverige under det kalla kriget. Stockholm: Försvarshögskolan, 2007, s. 35-36, 39-40.
14Czekaj, Matthew (red). Howard, Glen E. (red). Russia’s Military Strategy and Doctrine. Washington, DC: The Jamestown Foundation, 2019, s. 87-88.
15Norsk rikskringkasting. Strand, Tormod. Vissgren, Julie. Forsvarssjefen om russisk militærøvelse: – En nasjonal utfordring. 2019. https://www.nrk.no/urix/forsvarssjefen-om-russisk-militaerovelse_-_-en-nasjonal-utfordring-1.14660898(Hämtad 2019-09-01)
16The Independent Barents Observer. Nilsen, Thomas. Russia deploys missile system 70 km from Norway’s Vardø radar. 2019. https://thebarentsobserver.com/en/security/2019/08/russia-deploys-bastion-missile-system-70-km-norways-vardo-radar(Hämtad 2019-09-01)
17TASS. Russian Navy to get three battalions of Bastion coastal defense missile systems this year. 2019. https://tass.com/defense/1075020(Hämtad 2019-09-01)
18The Independent Barents Observer. Staalesen, Atle. Former defense chief sees a serious Russian threat against Norway’s Finnmark region. 2018. https://thebarentsobserver.com/en/security/2018/09/former-norwegian-defense-chief-sees-serious-russian-threat-against-norways-finnmark(Hämtad 2019-09-01)
Forsvarsdepartementet. Et felles løft. Oslo: Forsvarsdepartementet, 2015, s. 20.
19Bild. Röpcke, Julian. Putin’s Zapad 2017 simulated a war against NATO. 2017. https://www.bild.de/politik/ausland/bild-international/zapad-2017-english-54233658.bild.html(Hämtad 2019-09-01)
20TASS. Russia’s Northern Fleet to get new submarines. 2019. https://tass.com/defense/1048426(Hämtad 2019-09-01)
21Sveriges Television. Ryska robotar nära Norrbotten. 2018. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/ryskt-robotsystem-nara-norrbotten(Hämtad 2019-09-01)
22TASS. Russian ground forces to be fully rearmed with Iskander-M ballistic missiles by late 2020. 2017. https://tass.com/defense/947360(Hämtad 2019-09-01)
23The Independent Barents Observer. Nilsen, Thomas. Two Kalibr cruise missiles test fired from Barents Sea in last few days. 2018. https://thebarentsobserver.com/en/security/2018/12/two-kalibr-cruise-missiles-test-fired-barents-sea-last-few-days(Hämtad 2019-09-01)
24The Independent Barents Observer. Nilsen, Thomas. Russia claims to have demonstrated complex exercise outside Norway. 2019. https://thebarentsobserver.com/en/security/2019/04/russia-demonstrated-complex-bastion-defense-exercise-outside-norway(Hämtad 2019-09-01)
25Norsk rikskringkasting. Budalen, Andreas. Ekspert mener Nato-øvelse terget russerne. 2019. https://www.nrk.no/nordland/mener-norge-har-terget-russerne-1.14651862(Hämtad 2019-09-01)
26Forsvarsdepartementet. Russland varsler om aktivitet i våre nærområder. 2019. https://www.regjeringen.no/no/aktuelt/russland-varsler-om-aktivitet-i-vare-havomrader/id2663686/(Hämtad 2019-09-01)
27Jägarchefen. En isande nordanvind. 2019. https://jagarchefen.blogspot.se/2019/06/en-isande-nordanvind.html(Hämtad 2019-09-01)
28The Independent Barents Observer. Staalesen, Atle. A large-scale Russian military exercise is coming to the Arctic. 2018. https://thebarentsobserver.com/en/security/2018/12/large-scale-russian-military-exercise-coming-arctic(Hämtad 2019-09-01)
29TASS. Russia vows to beef up western border amid rising tensions with NATO. 2019. https://tass.com/defense/1074389(Hämtad 2019-09-01)

On territorial defence

by Andrew Wallace Resumé Territorial units such as the proposed territorial battalions and the current military regions have their advantages and disadvantages. This article looks at some of those advantages and disadvantages from  a manoeuvrer warfare perspective. I argue that local territorial knowledge is not as great an advantage as it was in the past. […]

Erfarenheter från att strida på hemmaplan

Våra svenska soldater och förband står sig väl vid en jämförelse med andra länders motsvarigheter. Foto: Emy Åkerlund, Försvarsmakten. av Jacob Fritzson Under övning Nordanvind 19 truppförde jag som plutonchef en pansarskyttepluton tillhörande en av I19:s mekaniserade bataljoner. Min pluton bestod delvis av tidvis tjänstgörande soldater (T-soldater), alltså deltidssoldater, men även kontinuerligt anställda soldater (K-soldater). […]

Erfarenheter från att strida på hemmaplan

Våra svenska soldater och förband står sig väl vid en jämförelse med andra länders motsvarigheter. Foto: Emy Åkerlund, Försvarsmakten. av Jacob Fritzson Under övning Nordanvind 19 truppförde jag som plutonchef en pansarskyttepluton tillhörande en av I19:s mekaniserade bataljoner. Min pluton bestod delvis av tidvis tjänstgörande soldater (T-soldater), alltså deltidssoldater, men även kontinuerligt anställda soldater (K-soldater). […]

Något om strategiskt överfall

Sammanfattning
Strategiskt överfall utgör inget nytt begrepp i den svenska nomenklaturen utan snarare är det ett begrepp som funnits sedan slutet av det andra världskriget, men begreppet har haft olika namn och det strategiska överfallet utgör det senaste namnet. Internationellt får det ses som troligt att det närmsta begreppet utgöras av s.k. överraskande angrepp. Det strategiska överfallet eller det överraskande angreppet är i praktiken inte ”överraskande”, utan snarare rör det sig om fel i militär och politisk ledning som möjliggör ett angrepp mot en nation med begränsade resurser. Således är det främst psykologiska och institutionella felaktigheter som utnyttjas av en angripare för att nå sina målsättningar och ej överraskning, då de flesta överraskande angreppen har detekteras i förtid men åtgärder har av olika skäl ej vidtagits för att möta det.
Analys
I ett tidigare inlägg berördes vad begreppet operativ chock skulle kunna innebära, utifrån skrivningen i Militärstrategisk doktrin, från 2016, att det militära försvaret skall dimensioneras för att kunna verka under ett strategiskt överfall genom operativ chock.1Detta inlägg kommer försöka beskriva vad begreppet strategiskt överfall de facto innebär. Inledningsvis bör det klarläggas att strategiskt överfall som begrepp främst får anses vara ett svenskt begrepp emedan det internationellt talas om överraskande angrepp, d.v.s. Surprise Attack, i olika former.
Likt begreppet operativ chock, ges ingen förklaring till hur begreppet strategiskt överfall skall tolkas i militärstrategiskt doktrin från 2016 (MSD 16). Genomförs sökningar i de nya reglementen samt handböcker som publicerats av Försvarsmakten under de senaste åren finns heller ingen förklaring till innebörden av strategiskt överfall (givetvis kan något reglemente eller handbok missats innehållande en definition), vilket gör att begreppet kan tolkats vidlyftigt beroende på person men även vid vilket tillfälle det nyttjas. Att en samsyn torde finnas kring vad det innebär på högre ledningsnivå såsom  vid ledningsstaben får ses som troligt, dock är det inte lika troligt att synen är desamma på lägre nivåer t.ex. förbandsnivå, om ens någon syn kring begreppet existerar.
Den senaste allmänt spridda Försvarsmakts definitionen av vad strategiskt överfall de facto innebär förefaller finnas i Svensk soldat från 1994. Enligt detta upphävda reglemente definieras strategiskt överfall som att, ”en angripare kraftsamlat sätter in begränsade resurser mot våra viktigaste samhällsfunktioner utan att på förhand röja var och hur överfallet ska genomföras. Syftet är att lamslå vår motståndsvijla samt lednings- och motståndsförmåga. Eftersom ett strategiskt överfall måste ske överraskande och förberedas dolt, innebär det att angriparen endast kan använda ett mycket begränsat antal stridskrafter (men med hög kvalitet). Därmed har angriparen en begränsad förmåga att följa upp det första anfallet med nya kvalificerade förband”.2
Enligt Nationalencyklopedin definieras strategiskt överfall som ett, ”militärt angrepp som med kvantitativt begränsade styrkor av hög kvalitet och med endast kort militär förvarning riktas mot vitala funktioner inom ett lands ledningssystem och totalförsvar”.3Denna definition korrelerar väl gentemot definitionen i Svensk soldat från 1994. Vad som även är intressant, är att begreppet strategiskt överfall ej kan anses utgöra något nytt i s.k. svensk nomenklatur utan snarare är det ett begrepp som följt med sedan slutet av det andra världskriget.4 Dock har begreppet haft olika ordval, men med mer eller mindre samma innebörd.5
Utifrån skrivningen i Svensk Soldat, från 1994, och Nationalencyklopedin kan ett antal nyckelord identifieras avseende vad ett strategiskt överfall faktiskt är. Det strategiska överfallet genomförs med en begränsad numerär av förband, mot en nations vitalafunktioner med väldigt korta tidsförhållande. Utifrån detta kan ett antal slutsatser dras. Troligtvisskulle ett strategiskt överfall inriktas mot ett eller ett ytterst begränsat antal geografiska områden maa. den låga numerären som eftersträvas hos angriparen. Ökar mängden områden som skall omfattas, kommer per automatik även mängden förband som krävs öka och därmed även risken för upptäckt i ett tidigt skede. Således, utifrån definitionerna förefaller ett strategiskt överfall ejgenomförs gentemot ett större geografiskt område med markförband.
Det innebär i förlängningen att det strategiska överfallet som inriktas mot en nations vitala funktioner främst torde röra huvudstadsområden som per definition utgör ett s.k. kraftcentrum. Andra platser som anses vara vitala kan givetvis finnas, ur ett svenskt perspektiv skulle t.ex. Göteborgsregionen kunna vara ett sådant område maa. den stora mängd import för Sverige men även andra länders behov, som terminerar där. Planen för genomförandet torde även vara tvungen att vara mycket enkel. En komplicerad plan kommer kräva omfattade övningsförberedelser vilket kommer riskera att det strategiska överfallet kan avslöjas ffa. om personalen delges sina uppgifter i ett tidigt skede eller att övningsförberedelserna är övertydliga kring vart uppgiften skall lösas.
Trots att strategiskt överfall som begrepp har diskuterats i den svenska försvars- och säkerhetspolitiska debatten under en längre tid, förefaller ytterst lite inhemska studier genomförts kring det. Internationellt finns det litteratur att tillgå, men då avseende begreppet överraskandeangrepp och utifrån hur strategiskt överfall definieras går det ej att säga att ett överraskande angrepp per definition är desamma. Dock torde vissa paralleller kunna dras. I detta inlägg har två böcker valts för att belysa överraskande angrepp, den ena är Surprise attack: lessons for defenseplanning av Richard K. Betts och den andra är Surpriseattack: the victim’s perspective av Ephraim Kam.
I de förekommande fall som berörs i den ovan angivna litteraturen avseende överraskande angrepp, förefaller den som blir angripen haft information om att ett angrepp kunde vara förestående och trots det vidtogs inga åtgärder och framförallt förefaller den politiska nivån blivit överrumplad när väl angreppet skede.6I sak skulle det kunna inneburit att angriparen hade för stora förband, varvid underrättelsetjänster kunde tyda att ett angrepp var förestående och att det per definition ej var ett strategiskt överfall. Det indikerar troligen att psykologiska faktorer även spelar in vid ett överraskande angrepp,7 men även vid ett strategiskt överfall. Varvid förbandsmängden per seej behöver vara en nyckelfaktor för att det överraskande angreppet eller strategiska överfallet skall upptäckas och motåtgärder vidtas mot det.
Dock kan även den politiska nivåns överrumpling bestå i att underrättelsetjänsternas bearbetning och i slutändan delgivning av information tog för lång tid, varvid den politiska nivån ej hade tillräckligt med tid för att kunna fatta adekvata beslut.8Därutöver kan underrättelsetjänsternas inbyggda varningssystem för ett angrepp vara indikatorbaserad varvid antingen motståndaren agerar för att ej uppfylla indikatorerna eller vidtar skenåtgärder varvid dessa ej blir uppfyllda eller att felaktiga indikatorer har valts.9 En annan faktor kan även vara att en underrättelsetjänsts analytiker inväntar mer information för att säkerställa att deras analys är korrekt innan de delger informationen till beslutsfattare,10 varvid tidsfönstret för att kunna agera blir begränsat.
En annan viktig faktor att beakta är den tidsrymd underrättelsetjänsten har att agera på, vilket oftast är begränsad. Trots att ett beslut kan tas av en angripare avseende ett angrepp en lång tid innan det sker, kommer indikatorerna vara som störst de absolut sista dygnen innan angreppet påbörjas.11 För att en försvarare skall kunna agera på ett adekvat krävs därmed väldigt korta ledtider mellan underrättelsetjänsten och den beslutande nivån, militär som politisk.12 Men det kräver även att en nations samtliga stridskrafter innehar en hög grundberedskap,13för att snabbt kunna agera på det uppkomna hotet. Detta kräver även att den högsta militära och politiska ledningen är samövad, men även att den högsta politiska ledningen innehar en förståelse för vissa militära frågor annars kan dyrbar tid gå till spillo då dessa grundläggande faktorer skall förklaras.14 En annan viktig faktor som troligen kan påverka, är till del psykologisk men även kulturell. Risken finns att ett speglingstänkande uppstår där angriparens agerande försöker förklaras utifrån egna bevekelsegrunder och vad den snart angripne anser är rationellt agerande emedan det den ser som rationellt agerande, baseras helt på dennes normer. Inom ramen för detta ryms även ett styrande antagande att en nation tillgriper enbart ett väpnat angrepp som absolut sista utväg,15vilket inte behöver vara fallet utan det militära maktmedlet kan utgöra en naturlig del att tillgripa i en nations säkerhetspolitik.
Vad som särskilt bör beaktas är att inget överraskande angrepp har kommit som en ”blixt från klar himmel”. Utan olika former av säkerhetspolitiska kriser och/eller spänningar har funnits innan det kom att ske.16 Här bör även vad som kan kategoriseras/benämnas som ”sidokriser” särskilt beaktas. Vid ett antal tillfällen har underrättelsetjänster varit engagerade i att analysera andra kriser som antingen påverkar den snart angripna nationen eller det generella säkerhetsläget och därmed missat signaler om ett stundande överraskande angrepp.17Ett stort antal kriser verkar givetvis även destabiliserande i sig,18 vilket skulle kunna innebära att en part väljer att agera i och med att ett fönster uppenbarar sig som möjliggör ett överraskande angrepp.
Den pensionerade översten Bo Hugemark har förtjänstfullt genom åren berört begreppet överraskande angrepp i den svenska försvars- och säkerhetspolitiska debatten. Enligt honom kan fyra faktorer påverka en försvarare gentemot ett överraskande angrepp. Den första är att försvararen ej noterar långsiktiga förändringar i en ev. antagonists fredstida utgångsläge men även dess övningsmönster. Den andra är att försvararen ägnar sig åt önsketänkande och/eller självbedrägeri d.v.s. en oförmåga att tränga in i angriparens föreställningsvärld. Den tredjeär att försvararen hemfaller åt självavskräckning d.v.s. att försvararen vill undvika att provocera och den avslutande fjärdeär att försvararen själv försvårar sin egen beredskapshöjning d.v.s. frångår de tidigare uppgjorda planerna.19
Utifrån tidigare redovisad text är det intressant att notera hur tre av de fyra faktorerna Hugemark berör främst kan anses ha att göra med psykologiska aspekter och den första faktorn främst härrör till tydlig militär fakta. Vilket skulle kunna styrka tesen att överraskande angrepp och ev. i förlängningen strategiskt överfall i mångt baseras på psykologiska faktorer, något som Hugemark även framför.20 I detta sammanhang är det även intressant att notera hur stor problematik det förefaller funnits för olika nationers underrättelsetjänster att identifiera ett överraskande angrepp, emedan stor del av vårt beredskapssystem baserades på att vår underrättelsetjänst skulle ge en tidig förvarning för att kunna vidta adekvata beredskapshöjningar och ytterst mobilisering för att kunna möta ett väpnat angrepp.21
I sammanhanget är det värt att notera att den svenska underrättelsetjänsten ej var lika övertygad som vissa militära företrädare var under 1980-talet och inledningen av 1990-talet att ett strategiskt överfall skulle kunna lyckas mot svenskt territorium. Underrättelsetjänsten å sin sida påpekade problematiken med att kunna hålla förberedelser m.m. dolt för att kunna genomföra ett strategiskt överfall emedan militära företrädare såg möjligheten till ett isolerat strategiskt överfall gentemot Sverige.22Detta blir synnerligen intressant då både Betts och Kam i sina verk visar på att underrättelsetjänster de facto kan ha, dels inneboende fel,23 dels kan utsättas för vilseledning, signalunderrättelser ej undantaget,24 varvid de kommer förmedla felaktig information till de militära och politiska beslutsfattarna. Vad som är rätt och fel ur ett svenskt perspektiv har vi tack och lov ej behövt erfara, dock har de båda tidigare författarna utgått från bl.a. Israel och USA underrättelsetjänster i sina studier, som torde ha både mer resurser och erfarenhet än den svenska underrättelsetjänsten.
Sett till vår nutid, förefaller åtminstone den amerikanska underrättelsetjänsten haft svårigheter minst intill 2015 att kunna detektera de ryska beredskapskontrollerna och därmed inte erhållit någon egentlig förvarning.25 Vilket skall ställas mot de uppgifter som den Litauiska underrättelsetjänsten publicerade 2017, att Ryssland innehade förmågan att påbörja offensiva operationer inom 24-48 timmar.26 I de båda fallen får det främst ses som en problematik för faktiska randstater till Ryssland vad avser möjligheten till att bli utsatt för ett överraskande angrepp/strategiskt överfall. Dock förefaller även problematiken utgöra en faktor för oss i Sverige att ta hänsyn till. Scenariot för Försvarsmaktsövning 2017 mer känd som övning Aurora, kom vara en eskalerande väpnad konflikt i Sveriges närområde vilket kom föranleda att Sverige utsattes för ett strategiskt överfall. Att det rör sig om ett strategiskt överfall gentemot vad som skulle kunna betecknas som Sveriges ”livsnerver” indikeras även av de aktuella övningsområdena inom ramen för övningen.27Således får själva konceptet med strategiskt överfall utöver det som skrivits i MSD16 fortsatt anses vara gällande i svensk övningsverksamhet och därmed troligen även i s.k. försvarsplanering.
Slutsats
Således, vad är då ett strategiskt överfall? Det kan ses som en metod för att överrumpla en part. Med en begränsad mängd förband skall en nations vitala funktioner d.v.s. dess ”huvud” eller ”livsnerv” slås ut inom ett eller ett begränsat antal geografiska områden. Vad som dock förefaller vara avgörande är att markförband insätts. Syftet kan antas vara att i ett senare skede antingen förstärka med ytterligare förband och därmed konsolidera tagen terräng och ta ytterligare, alternativt avbryta operationen då en högre målsättning uppnåtts och därmed dra ur sina förband. Dock förefaller inte mängden förband vara avgörande vid det strategiska överfallet, utan snarare att psykologiska faktorer uppnås som påverkar den angripne och därmed möjliggör det begränsade väpnade angreppet.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Försvarsmakten 1, 2(Svenska)
Nationalencyklopedin 1(Svenska)
United State Senate Committee On Armed Services 1(Engelska)
Valstybes Saugumo Departementas 1(Engelska)
Betts, Richard K. Surprise attack: lessons for defense planning. Washington, DC: Brookings Institution, 1982.
Försvarsmakten. Svensk soldat. Stockholm: Försvarsmakten, 1994.
Grahn, Jan-Olof. Om svensk underrättelsetjänst. Stockholm: Medström, 2016.
Hugemark, Bo (red). Urladdning: 1940 – blixtkrigens år. Stockholm: Probus, 1990.
Hugemark, Bo (red). Blixt från hotfull himmel: beredskap mot överraskande angrepp. Stockholm: Kungl. Krigsvetenskapsakademien, 2008.
Jeppsson, Tommy (red). Mental överrumpling: tankar om aningslöshet inför hot mot nationell säkerhet. Stockholm: Kungl Krigsvetenskapsakademien, 2019.
Kam, Ephraim. Surprise attack: the victim’s perspective. Cambridge, Mass: Harvard Univ. Pr, 1988.
Slutnoter
1Försvarsmakten. Militärstrategisk doktrin. Stockholm: Försvarsmakten, 2016, s. 53.
2Försvarsmakten. Svensk soldat. Stockholm: Försvarsmakten, 1994, s. 86-87.
3Nationalencyklopedin. Strategiskt överfall. 2019. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/strategiskt-överfall(Hämtad 2019-07-29)
4 Grahn, Jan-Olof. Om svensk underrättelsetjänst. Stockholm: Medström, 2016, s. 237.
5Jeppsson, Tommy (red). Mental överrumpling: tankar om aningslöshet inför hot mot nationell säkerhet. Stockholm: Kungl Krigsvetenskapsakademien, 2019, s. 49-50.
6Betts, Richard K. Surprise attack: lessons for defense planning. Washington, DC: Brookings Institution, 1982, s. 18, 286
Kam, Ephraim. Surprise attack: the victim’s perspective. Cambridge, Mass: Harvard Univ. Pr, 1988, s. 2.
7Betts, Richard K. Surprise attack: lessons for defense planning. Washington, DC: Brookings Institution, 1982, s. 286
Kam, Ephraim. Surprise attack: the victim’s perspective. Cambridge, Mass: Harvard Univ. Pr, 1988, s. 9, 10, 12, 81, 85, 92.
8Betts, Richard K. Surprise attack: lessons for defense planning. Washington, DC: Brookings Institution, 1982, s. 88-89.
9Kam, Ephraim. Surprise attack: the victim’s perspective. Cambridge, Mass: Harvard Univ. Pr, 1988, s. 30, 47, 50-51.
10Ibid.s. 53-54.
11Ibid. s. 43, 45.
12Betts, Richard K. Surprise attack: lessons for defense planning. Washington, DC: Brookings Institution, 1982, s. 95, 174.
13Kam, Ephraim. Surprise attack: the victim’s perspective. Cambridge, Mass: Harvard Univ. Pr, 1988, s. 31.
14Betts, Richard K. Surprise attack: lessons for defense planning. Washington, DC: Brookings Institution, 1982, s. 102.
15Ibid. s. 119, 122, 126, 134, 136.
Kam, Ephraim. Surprise attack: the victim’s perspective. Cambridge, Mass: Harvard Univ. Pr, 1988, s. 72, 122-123.
16Betts, Richard K. Surprise attack: lessons for defense planning. Washington, DC: Brookings Institution, 1982, s. 95.
Kam, Ephraim. Surprise attack: the victim’s perspective. Cambridge, Mass: Harvard Univ. Pr, 1988, s. 213
17Kam, Ephraim. Surprise attack: the victim’s perspective. Cambridge, Mass: Harvard Univ. Pr, 1988, s. 146
18Betts, Richard K. Surprise attack: lessons for defense planning. Washington, DC: Brookings Institution, 1982, s. 158.
19Hugemark, Bo (red). Urladdning: 1940 – blixtkrigens år. Stockholm: Probus, 1990, s. 99-102.
Hugemark, Bo (red). Blixt från hotfull himmel: beredskap mot överraskande angrepp. Stockholm: Kungl. Krigsvetenskapsakademien, 2008, s. 6.
20Hugemark, Bo (red). Urladdning: 1940 – blixtkrigens år. Stockholm: Probus, 1990, s. 98.
21Hugemark, Bo (red). Blixt från hotfull himmel: beredskap mot överraskande angrepp. Stockholm: Kungl. Krigsvetenskapsakademien, 2008, s. 1.
22Grahn, Jan-Olof. Om svensk underrättelsetjänst. Stockholm: Medström, 2016, s. 237.
23Betts, Richard K. Surprise attack: lessons for defense planning. Washington, DC: Brookings Institution, 1982, s. 74-75.
Kam, Ephraim. Surprise attack: the victim’s perspective. Cambridge, Mass: Harvard Univ. Pr, 1988, s. 135, 161, 163, 165, 180, 192, 195.
24Betts, Richard K. Surprise attack: lessons for defense planning. Washington, DC: Brookings Institution, 1982, s. 197.
Kam, Ephraim. Surprise attack: the victim’s perspective. Cambridge, Mass: Harvard Univ. Pr, 1988, s. 143.
25Committee On Armed Services. Hearing to receive testimony on United States European Command Programs And Budget in review of the defense authorization request for fiscal year 2016 and the future years defense program. Washington, D.C: Alderson Reporting Company, 2015, s. 17-18.
26Valstybes Saugumo Departementas. National Security Threat Assessment. 2017. Vilnius: Valstybes Saugumo Departementas, 2017, s. 7.
27Lundgren, Johan. Anfall mot Sverige.Försvarets Forum. no 3 (2017): 20-21.

Friheten har ett pris

Foldern på bilden finns tillgänglig här: https://ec.europa.eu/maritimeaffairs/sites/maritimeaffairs/files/leaflet-european-union-maritime-security-strategy_en.pdf av Lars Wedin Den 15 maj överlämnade Försvarsberedningen sin slutrapport. Några dagar tidigare hade beredningen spruckit efter det att Socialdemokraterna reserverat sig mot de förment höga kostnader som beredningens förslag skulle innebära. I verkligheten innebär beredningens förslag en mycket begränsad ökning som inte på långt när förslår för […]