Sökresultat för ”13” – Sida 15

Behovet av ett mekaniserat förband kring Sveriges geografiska mitt

av Stefan Emanuelsson Författaren föreslår organiserandet av en brigad i mellannorrland vars materiella känna utgörs av stridsfordon 90. Foto: Joel Thungren, Combat Camera, Försvarsmakten. I tysk krigsplanläggning[1] mot Sverige under 2:a världskriget utgick man från att dela förbanden i norra och södra Sverige, genom att bl a i ett tidigt skede slå förbanden kring Östersund innan […]

I Skuggan av Vostok-2018 – Landstigningsövning i Östersjön

Reflektion

Den 03SEP2018 meddelade det ryska Försvarsministeriets informationstjänst att chefen för den ryska Östersjömarinen påbörjat en beredskapskontroll av dess förband i Leningrad Oblast d.v.s. främst i Sankt Petersburg. Enligt informationstjänsten skall syftet med beredskapskontrollen varit att utvärdera förmågan att höja stridsberedskapen på de prövade enheterna med den vakthavande personalen. Totalt skall 10 fartyg, mindre ubåtsjaktfartyg, minsvepare och understödsfartyg, varit involverade i beredskapskontrollen. Vissa övningsmoment skall även genomförts i den Finska viken.¹

Den 04SEP2018 meddelade även det ryska Försvarsministeriets informationstjänst att delar ur den ryska Östersjömarinen baserad i Kaliningrad Oblast skulle påbörja en övning. Övningen skulle omfatta 15 örlogsfartyg som en maritim stridsgrupp. Övningsmoment som skulle genomföras var bl.a. torpedskjutning, bekämpning av luft- samt kustmål och ubåtsjakt. Östersjömarinens luftstridskrafter skulle även delta i övningen. Övningen skulle även omfatta landstigningsmoment gentemot en oförsvarad kust som simulerades av övningsfältet vid Chmeljovka. Landstigningen skulle understödjas, dels av sjöstridskrafterna med artilleribekämpning, dels av luftstridskrafter. Målsättningen med landstigningen var att ta ett brohuvud för en fortsatt offensiv.² Här skall tilläggas att landstigningar per se är offensiva oaktat om det är inom ramen för en defensiv eller offensiv operation.

Samma dag publicerades även ett separat pressmeddelande avseende den 336. Marininfanteribrigadens deltagande i den tidigare annonserade övningen. I detta pressmeddelande framkom det att övningen skulle genomföras med skarp ammunition, samt att de deltagande delarna ur marininfanteribrigaden påbörjat förövning inför genomförandet. Det omfattande bl.a. agerande inom ramen för en bataljonsstridsgrupp. Parallellt med detta genomfördes även utbildning/övning i luftlandsättning med fallskärm tillsammans med flottans spaningsenhet, troligtvis 561. Marina Spetsnazbrigaden. I artikeln framkommer det att samövning även skulle genomföras med inhämtningsförband, möjligtvis den 561. Marina Spetsnazbrigaden.³

Den 05SEP2018 publiceras ett pressmeddelande där det framkommer att den maritima stridsgruppen genomfört förflyttning till sitt övningsområde. Därtill påtalas att ubåtsjakthelikoptrar av modellen KA-27PL hade påbörjat jakt efter en ubåt från den ”konventionella motståndaren”, vid upptäckt skulle målinformation överföras till den maritima stridsgruppen. Ubåtsjaktfartyg skulle även nyttja sina egna system för att upptäcka ubåten och bekämpa denna med sjunkbomber, deltagande fartyg i ubåtsjaktmomentet skulle enskilt utvärderas. Därutöver delgavs även att fartygen, Stojkij, Soobrazitielnyj, Zelenyj Dol, Serpuchov, Passat, Liven, Gejzer, Zaretjnyj och Tjuvasjija,⁴totalt 9 av de 15 stycken som skall ha ingått i övningen.

Den 06SEP2018 publicerades ett pressmeddelande som uppgav att cirka 600 marininfanterister och 20 BTR-82A samt ytterligare 10 materielslag hade genomfört en landstigning. Innan detta skall minsvepning genomförts för att möjliggöra landstigningen. Vid inledningen av landstigningen skall en strandsäkringsstyrka med hjälp av snabbgående båtar genomfört landstigning och säkerställt en framryckningsbar väg för den efterföljande huvudstyrkan. Landstigningen skall ha understötts av fartyg ur den maritima stridsgruppen. Parallellt med landstigningen skall även ubåtsjaktmoment genomförts. Landstigningsfartygen Korolev, Minsk och Aleksandr Sjabalin skall ha deltagit i landstigningen samt landstigningsbåtar av typen Djugon.⁵Utifrån att 15 fartyg uppges deltagit torde det innebära att tre av dessa var landstigningsbåtar av typen Djugon.

De tre landstigningsfartygen Korolev, Minsk och Aleksandr Sjabalin skall även genomfört en luftförsvarsövning gentemot den ”konventionella motståndaren” i samband med genomförandet av den tidigare nämnda landstigningen. Detta skall ha genomförts, dels med olika former av elektroniska motmedel passiva samt aktiva, dels med hjälp av fartygens luftvärnssystem. Fartygen skall även understött genomförandet av landstigningen med sitt fartygsartilleri.⁶

Inom ramen för landstigningen prövades även sjukvårdstjänsten. Skadebilder som övades var sådana som förutsätts uppstå vid strid i ett landstigningsområde. Transport av skadade övades även med hjälp av helikopter och fordon, åter till landstigningsfartygen. Samlingsplats för skadade skall även upprättats i landstigningsområdet där ett första omhändertagande av de skadade genomfördes innan transport. Deltagande sjukvårdspersonal i övningen skall ha uppgått till cirka 50 stycken samt 10 olika sjukvårdsmaterielslag skall ha nyttjats.⁷

Den 07SEP2018 meddelades att korvetterna Stojkij och Soobrazitielnyj samt robotbåtarna Zaretjnyj och Tjuvasjija genomfört bekämpning av den ”konventionella motståndarens” sjö- och luftstridskrafter. Denna bekämpning skall ha genomförts med hjälp av fartygsartilleri.⁸ Avslutningsvis meddelades den 08SEP2018 att fartygen samt luftfarkosterna som ingått i den tidigare beskrivna övningen återvänt till sina ordinarie grupperingsplatser.⁹

Vad gör då denna övning mer intressant än de tidigare? Det är främst tre faktorer som gör övningen intressant, de tre är sjukvårdsförmåga, scenario och tidsförhållanden.

Den första och kanske mest intressanta faktorn är det sjukvårdsmoment som genomfördes i samband med landstigningsövningen. I den tidigare organisationen, från inledningen av 1990-talet, för marininfanteribataljonerna bestod sjukvårdsplutonen av 5 individer,¹⁰ och en marininfanteribrigads sjukvårdskompani uppgick till 27 individer.¹¹ Utgående från det som rapporterats i den genomförda övningen skulle det innebära att en tio dubbling av mängden sjukvårdspersonal skett på bataljonsnivå. Vad som dock skulle tala emot en sådan ökning är att det rörde sig om en bataljonsstridsgrupp vilket oftast är tillfälligt sammansatta.¹² Däremot sett till att det rörde sig om en landstigning mot vad som benämns oförsvarad kust, skulle det dock kunna vara en minsta nivå på förmåga. Då sjukvårdsförmågan torde varit än större om det rört sig om en försvarad kustremsa landstigningen genomförts mot.

Denna ökning av sjukvårdsförmåga blir även intressant ur perspektivet att skyddsförmågan torde ökat inom marininfanteribataljonerna hos den 336. Marininfanteribrigaden, i jämförelse med den som fanns under inledningen av 1990-talet, utifrån tillförd utrustning.¹³Dock får ökningen av sjukvårdsförmågan anses vara logisk. Då en trovärdig sjukvårdsförmåga kan ses som ett grundläggande behov för den enskilda soldaten. Därmed ökar dennes vilja att strida och detta får troligtvis ses som avgörande vid t.ex. landstigningsföretag där risken för förluster får anses vara överhängande.

Nästa intressanta del i denna övning är att trots det rört sig om en landstigningsövning mot oförsvarad kust förefaller den spelade motståndaren, dels lyckats insätta markförband mot landstigningsområdet, dels lyckats insätta luftstridskrafter mot landstigningen. Inledningsvis indikerar detta två saker, det första är att lokalt luftherravälde saknades över landstigningsområdet vilket normalt brukar ses som en grundförutsättning.¹⁴Därutöver förefaller blockeringsstyrkan som initialt skall skydda landstigningsområdet mot tillförsel av förband,¹⁵antingen varit för svag eller saknats då den spelade motståndaren förefaller kunnat påverka området med markförband.

Detta skulle kunna innebära att, antingen skede landstigningen inom ett scenario där ett snabbt försämrat säkerhetsläge utspelades och styrkeförhållandena bedömdes som sådana att en snabb och överraskande landstigning skulle kunna lyckas, eller att de ryska förbanden var underlägsna. Det sistnämnda får anses vara mindre troligt då landstigningar anses vara något av de mest komplexa militära operationerna som genomförs,¹⁶ varvid ett genomförande i klart underläge ej torde genomföras. Härvid får det förstnämnda ses som mer möjligt, vilket även skulle kunna förklara den relativt omfattande sjukvårdsförmågan i förhållande till tidigare organisation.

Detta gör även den initialt berörda beredskapskontrollen av Östersjömarinens förband i Leningrad Oblast intressant. Då denna beredskapskontrollen även skulle kunnat omfatta de deltagande förbanden i landstigningsövningen som är baserade Kaliningrad Oblast, om en validering avseende den faktiska förmågan att verka under ett snabbt försämrat säkerhetsläge eftersträvades. Dock har inga sådana uppgifter framkommit, men det får ses som möjligtatt sp kan ha varit fallet.

Oaktat om övningen genomfördes inom ramen för en beredskapskontroll eller ej, förefaller dock tidsförhållandena varit komprimerade för övningsdeltagarna. Då pressmeddelandet avseende övningen publicerades den 04SEP2018 och landstigningen genomfördes den 06SEP2018. Givetvis kan ett antal förberedelser påbörjats innan för att underlätta övningens genomförande, om den var känd av övningsdeltagarna. I sammanhanget bör det särskilt noteras att nästan samtliga moment inför en landstigning förefaller övats, om än med förkortade avstånd. Det vill säga, ilastning, utsegling, säkerställande av fritt passage i inseglingsområdet för landstigning, genomförande av landstigning. Den bataljonsstridsgrupp som övades torde utgjort vad som benämns strandsäkringsbataljon och som tar ett brohuvud för att arméförband senare kan fortsätta offensiven inåt land.¹⁷

Avslutningsvis, som tidigare berörts är det mest intressanta med denna landstigningsövning, i det som kan utläsas genom öppen information, den markanta ökningen av sjukvårdsförmågan jämfört med hur stor den varit tidigare. Därutöver innehåller övningen spår av vad som kan tyda på ett väldigt snabbt agerande vid genomförande av landstigningsoperation. Dock kan det enbart ses som möjligt att så var fallet utifrån den begränsade mängd öppen information som finns att tillgå.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Rysslands Försvarsministerium 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9(Ryska)

TASS 1(Engelska)

Bartles, Charles K. Grau, Lester W. The Russian Way of War: Force Structure, Tactics, and Modernization of the Russian Ground Forces. Fort Leavenworth: Foreign Military Studies Office, 2017.

Department of the Army. The Soviet Army: Specialized Warfare and Rear Area Support. Washington. DC: Department of the Army, 1984.

Department of the Army. The Soviet Army: Troops, Organization, and Equipment. Washington, DC: Department of the Army, 1991.

Elfving, Jörgen. Putin rustar Ryssland: den ryska björnen vaknar till liv. Stockholm: Svenskt militärhistoriskt bibliotek, 2014.

Ulfving, Lars. Rysk krigskonst = Voennoe iskusstvo: en introduktion till den ryska militärvetenskapen sedd i ett militärteoretiskt, empiriskt och historiskt perspektiv. Stockholm: Krigsvetenskapliga instutitionen, Försvarshögskolan, 2005.

Slutnoter

¹Министерство обороны Российской Федерации. Командующий Балтийским флотом проверил боеготовность Ленинградской военно-морской базы. 2018. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12193991@egNews(Hämtad 2018-09-09)

²Министерство обороны Российской Федерации. Корабельная ударная группировка Балтийского флота готовится выйти в море. 2018. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12194089@egNews(Hämtad 2018-09-09)

³Министерство обороны Российской Федерации. Морские пехотинцы Балтийского флота готовятся к учению по высадке десанта на необорудованное побережье. 2018. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12194088@egNews(Hämtad 2018-09-09)

⁴Министерство обороны Российской Федерации. Корабельные поисковые ударные группы и минно-тральные силы БФ в ходе учения проведут поиск подводных лодок условного противника. 2018. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12194296@egNews(Hämtad 2018-09-09)

⁵Министерство обороны Российской Федерации. Силы Балтийского флота провели плановое учение по высадке морского десанта. 2018. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12194472@egNews(Hämtad 2018-09-09)

⁶Министерство обороны Российской Федерации. Корабли Балтийского флота в рамках планового учения разнородных сил отразили налет авиации условного противника. 2018. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12194314@egNews(Hämtad 2018-09-09)

⁷Министерство обороны Российской Федерации. Флотские медики провели тренировки по эвакуацию условно раненых с поля боя. 2018. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12194504@egNews(Hämtad 2018-09-09)

⁸Министерство обороны Российской Федерации. Корабли Балтийского флота выполнили плановые артиллерийские стрельбы в акватории Балтийского моря. 2018. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12194615@egNews(Hämtad 2018-09-09)

⁹Министерство обороны Российской Федерации. Корабли Балтийского флота после выполнения учебно-боевых задач вернулись в пункты постоянного базирования. 2018. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12194713@egNews(Hämtad 2018-09-09)

¹⁰Department of the Army. The Soviet Army: Troops, Organization, and Equipment. Washington, DC: Department of the Army, 1991, s. 4-155.

¹¹Ibid. s. 4-156 – 4-157.

¹²Bartles, Charles K. Grau, Lester W. The Russian Way of War: Force Structure, Tactics, and Modernization of the Russian Ground Forces. Fort Leavenworth: Foreign Military Studies Office, 2017, s. 37.

¹³TASS. Russia’s ‘soldier of future’ combat gear proves its worth in Syria. 2017. http://tass.com/defense/961517(Hämtad 2018-09-XX)

Elfving, Jörgen. Putin rustar Ryssland: den ryska björnen vaknar till liv. Stockholm: Svenskt militärhistoriskt bibliotek, 2014, s. 122.

¹⁴Department of the Army. The Soviet Army: Specialized Warfare and Rear Area Support. Washington. DC: Department of the Army, 1984, s. 4-8.

¹⁵Ibid. s. 4-6.

¹⁶Ulfving, Lars. Rysk krigskonst = Voennoe iskusstvo: en introduktion till den ryska militärvetenskapen sedd i ett militärteoretiskt, empiriskt och historiskt perspektiv. Stockholm: Krigsvetenskapliga instutitionen, Försvarshögskolan, 2005, s. 198.

¹⁷Department of the Army. The Soviet Army: Specialized Warfare and Rear Area Support. Washington. DC: Department of the Army, 1984, s. 4-6, 4-7.

Prolog Vostok-2018 – Del 2 – Omvänd Geografi

Reflektion

Rysslands Försvarsminister, Sergej Sjojgu, meddelade vid ett besök i det centrala militärdistriktet (MD C) den 28AUG2018 att årets strategiska övning, Vostok-2018, som primärt omfattar det östra militärdistriktet (MD Ö) men även delar av det centrala (MD C) och norra (MD N) militärdistriktet kommer omfatta cirka 300,000 övningsdeltagare.¹ Som beskrivits i det tidigare prolog inlägget inför Vostok-2018, bör delgivna siffror vid rysk övningsverksamhet alltid tas med viss skepticism.² Detta inlägg kommer utveckla, dels varför siffrorna bör ses med viss skepticism, dels om mängden övningsdeltagare de factostämmer vad det innebär.

Varje år genomförs en större övning inom de ryska väpnade styrkorna som syftar till att öva en strategisk riktning. En strategisk riktning är i praktiken ett militärdistrikt (MD), varvid övningen roterar mellan de olika ryska militärdistrikten, i år är de det östra militärdistriktet (MD Ö) som övar.³ Dessa övningar bedöms enligt Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) omfatta cirka 150,000 övningsdeltagare. Mängden övningsdeltagarna är i sin tur fördelade på de olika försvarsgrenarna och vapenslagen och bildar sammansättningen för försvarsgrensgemensam strid i en strategisk riktning.⁴

Ur ett historiskt perspektiv, sedan 2013, har siffran 150,000 övningsdeltagare visat sig vara en relativt stabil siffra vid de årligt återkommande operativ-strategiska övningarna.⁵Dessa operativa-strategiska övningar, torde till del kunna likställas med den Sovjetiska tanken avseende en s.k. front. Detta var den högsta operativa nivån Sovjetunionen hade under det kalla kriget. Fronten bestod av ett antal kombinerade arméer och en eller flera stridsvagnsarméer. Därtill ingick flygstridskrafter samt beroende på frontens lokalisering även olika former av maritima förmågor. Någon egentlig fast organisation för hur fronten var uppbyggd fanns inte, dock utgjorde de sovjetiska militärdistrikten byggstenen för att skapa en front.⁶

Jämförs den tidigare sovjetiska frontens uppbyggnad med FOI:s bedömning avseende styrkesammansättningen för en större storskalig rysk operation i nutid, överinstämmer dessa till del.⁷Vad som dock är avvikande är att sedan 2013 har Ryssland inte övat så storskaligt att det skulle kunna röra sig om två fronter eller strategiska riktningar samtidigt i mängd personal och förmågor. Utan det har enbart rört sig om en. Dock gör FOI bedömningen 2016 att det skulle kunna vara möjligt att genomföra strid i två strategiska riktningar och därmed även i en och samma strategisk riktning, fast med två fronter. De parallella övningar som genomförts samtidigt som de årliga operativa-strategiska övningarna skulle kunna indikera detta.⁸

Således själva övningshistoriken skulle kunna peka på att mängden deltagare i övningen skulle kunna vara lägre än de utannonserade 300,000. Därtill finns historiken av att Ryssland antingen överdrivit eller nedtonat mängden övningsdeltagare i olika övningar, varvid siffran 300,000 bör ses med skepticism.⁹Därutöver behöver inte alla 300,000 vara faktiska övningsdeltagare, utan de kan kort och gott inräknas i övningen utan ett egentligt deltagande.¹⁰

Vad skulle då tala för att övningen kommer omfatta 300,000 deltagare? Inleder vi med den första faktorn, talar Ryssland redan nu om att övningen kommer vara omfattande och att den kommer omfatta cirka 300,000 deltagare.¹¹ Vilket skulle kunna innebära att övningen kommer bli stor, därmed inte sagt att övningen i sig kommer omfatta den mängden. En annan intressant faktor som inte berörts är NATO övningen Trident Juncture 2018vilket är den största NATO övningen sedan 2002, som genomförs i Norge mellan oktober och november 2018.¹²

Denna övning, skulle kunna föranleda en större övning av Ryssland. Om än att Trident Juncture 2018 genomförs i mellersta och södra Norge,¹³ är övningen i närheten av det s.k. ”Bastion området” där Ryssland har för avsikt att utplacera sin s.k. ”andraslags förmåga” i händelse av en väpnad konflikt.¹⁴ Detta skulle kunna innebära att NATO övningen i sig upplevs som ett hot av Ryssland, varvid de i de svarar med en större övning, om än i ett annat geografiskt område, för att undvika t.ex. incidenter, i syfte att visa på förmåga att kunna genomföra omfattande väpnad strid.

En annan viktig aspekt är att den ryska ledningen, signalerat att den säkerhetspolitiska situationen och därmed säkerhetsläget är sådant att en större övning anses försvarbar. För som de uttrycker det, kyla ned situationen. Här dras paralleller med att övnings Zapad-1981 skall ha dämpat de säkerhetspolitiska spänningarna något.¹⁵ Detta får dock anses vara missvisade maa. hur pass nära världen var ett fullskaligt kärnvapenkrig 1983.¹⁶ Däremot ger det en indikation avseende hur den ryska ledningen eventuellt ser på den säkerhetspolitiska situationen just nu. Det vill säga, situationen anses vara likartad den som rådde under de inledande åren av 1980-talet.

En annan intressant aspekt avseende Vostok-2018 är Kinas deltagande i övningen.¹⁷ Detta är intressant att notera, då Ryssland under övningen Vostok-2010 förefaller sett Kina som en potentiell motståndare och övat mot detta.¹⁸ I praktiken kan Kina fortfarande ses som det och vara den tilltänkta motståndaren på den strategiska nivån under Vostok-2018, utan att det framgår. Dock får det ses som mindre troligt,¹⁹ utan snarare är den tilltänkta motståndaren en västlig, om än att övningen genomförs i det östra militärdistriktet.

Vad som dock är intressant med övning Vostok-2018, vilket ytterligare stärkts med de senaste uppgifterna, är det som togs upp i det föregående prolog inlägget.²⁰ Vilket var att detta är mer att betrakta som en omfattande och praktisk ledningsövning. Där det antingen förefaller vara två strategiska riktningar en väpnad konflikt kommer utkämpas i, alternativt en strategisk riktning med två fronter.

Avslutningsvis, mängden deltagare kommer inte kunna bedömas förrän efter genomförd övning. Skulle mängden deltagare korrelera med de initiala ryska uppgifterna, får det anses att de ryska väpnade styrkorna tagit ett stort antal steg framåt i förmågan att leda väpnad strid under väldigt omfattande förhållanden. Därtill bör faktorn särskilt beaktas att övningen kan handla om, omvänd geografi d.v.s. övningen genomförs i det östra militärdistriktet men den operativa och strategiska förmågan som de facto övas och utvärderas är att kunna leda omfattande operationer i det västra militärdistriktet. Vilket, dels skulle kunna utgöra ett svar på NATO övningen Trident Juncture, dels vara ett svar på ett ur ryskt perspektiv väldigt negativt säkerhetsläge som accentueras i dess västliga strategiska riktning.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Central Intelligence Agency 1(Engelska)

Forsvarsdepartementet 1(Norska)

Jägarchefen 1(Svenska)

NATO 1(Svenska)

Rysslands Försvarsministerium 1(Ryska)

Sveriges Television 1(Svenska)

TASS 1, 2, 3, 4 (Engelska)

The Washington Free Beacon 1(Engelska)

Totalförsvarets forskningsinstitut 1, 2, 3, 4(Svenska, Engelska)

Verdens Gang 1(Norska)

Department of the Army. The Soviet Army: Troops, Organization, and Equipment. Washington DC: Department of the Army, 1991.

Slutnoter

¹Министерство обороны Российской Федерации. Россия задействует около 300 тыс. военнослужащих на учении «Восток-2018». 2018. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12193028@egNews(Hämtad 2018-08-30)

²Jägarchefen. Prolog Vostok-2018. 2018. https://jagarchefen.blogspot.se/2018/08/prolog-vostok-2018.html(Hämtad 2018-08-30)

³Hedenskog, Jakob (red). Vendil Pallin, Carolina (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv – 2013. Stockholm: Avdelningen för försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2013, s. 16.

Norberg, Johan. Training to fight: Russia’s major military exercises 2011-2014. Stockholm: Försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2015, s. 5, 23.

TASS. Northern Fleet, troops from eastern and central Russia to hold large-scale drills in 2018. 2017. http://tass.com/defense/979146(Hämtad 2018-08-30)

⁴Persson, Gudrun (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv – 2016. Stockholm: Avdelningen för försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2017, s. 83.

⁵Jägarchefen. Prolog Vostok-2018. 2018. https://jagarchefen.blogspot.se/2018/08/prolog-vostok-2018.html(Hämtad 2018-08-30)

⁶Department of the Army. The Soviet Army: Troops, Organization, and Equipment. Washington DC: Department of the Army, 1991, 4-130.

⁷Persson, Gudrun (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv – 2016. Stockholm: Avdelningen för försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2017, s. 83.

⁸Norberg, Johan. Training to fight: Russia’s major military exercises 2011-2014. Stockholm: Försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2015, s. 23.

Persson, Gudrun (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv – 2016. Stockholm: Avdelningen för försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2017, s. 84.

⁹Jägarchefen. Prolog Vostok-2018. 2018. https://jagarchefen.blogspot.se/2018/08/prolog-vostok-2018.html(Hämtad 2018-08-30)

¹⁰Sveriges Television. Olsson, Jonas. Ryssland förbereder största militärövningen på nästan 40 år. 2018. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ryssland-kommer-ha-storsta-militarovningen-pa-nastan-40-ar(Hämtad 2018-08-30)

¹¹Министерство обороны Российской Федерации. Россия задействует около 300 тыс. военнослужащих на учении «Восток-2018». 2018. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12193028@egNews(Hämtad 2018-08-30)

¹²NATO. Press briefing on Exercise Trident Juncture 2018. 2018. https://www.nato.int/cps/en/natohq/opinions_155888.htm(Hämtad 2018-08-30)

¹³Verdens Gang. Braaten, Magnus. Trafikkproblemer og støy: Slik blir NATOs storøvelse i Norge. 2018. https://www.vg.no/nyheter/innenriks/i/1kdjvq/trafikkproblemer-og-stoey-slik-blir-natos-storoevelse-i-norge(Hämtad 2018-08-30)

¹⁴Forsvarsdepartementet. Et felles løft. Oslo: Forsvarsdepartementet, 2015, s. 20, 94.

¹⁵TASS. Kremlin underlines need for military drills amid tense international situation. 2018. http://tass.com/defense/1018951(Hämtad 2018-08-30)

TASS. Russia responds to US actions with Vostok-2018 military drills — senator. http://tass.com/politics/1018967(Hämtad 2018-08-30)

¹⁶Central Intelligence Agency. Fischer, Benjamin B. A Cold War Conundrum: The 1983 Soviet War Scare. 2008. https://www.cia.gov/library/center-for-the-study-of-intelligence/csi-publications/books-and-monographs/a-cold-war-conundrum/source.htm(Hämtad 2018-08-30)

¹⁷TASS. China to take part in Vostok-2018 strategic drills in Russia. 2018. http://tass.com/defense/1017824(Hämtad 2018-08-30)

¹⁸Ekström, Markus. Rysk operativ-strategisk övningsverksamhet under 2009 och 2010. Stockholm : Avdelningen för försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2010, s. 61.

¹⁹The Washington Free Beacon. Gertz, Bill. Chinese Military Joining Russians for Nuclear War Games. 2018. https://freebeacon.com/national-security/chinese-military-joining-russians-nuclear-war-games/(Hämtad 2018-08-30)

²⁰Jägarchefen. Prolog Vostok-2018. 2018. https://jagarchefen.blogspot.se/2018/08/prolog-vostok-2018.html(Hämtad 2018-08-30)

Finsk motoriserad strid

av Robin Häggblom Det är med stort intresse som jag följt debatten om olika förbandstypers lämplighet i norrländsk terräng. Från finsk synvinkel är det naturligtvis av särskilt intresse då stora delar av landet har terräng som antingen direkt motsvarar eller har drag som skapar samma frågeställningar som är aktuella i fallet Norrland. För den fortsatta […]

Semper Batallius

Idag arrangerade Frivärld ett lunchseminarium om destabiliserande påverkansoperationer. Medverkade gjorde Patrik Oksanen, författare till nyutkomna boken Skarpa skärvor, Anders Lindberg, politisk chefredaktör Aftonbladet och Gunnar Hökmark (M), Europaparlamentariker, under ledning av Frivärlds chef Katarina Tracz. Under seminariet diskuterade Hökmark på ett pedagogiskt sätt destabiliserande påverkansoperationer medels ett exemplar av albumet The Roman Agent (på svenska Asterix och tvedräkten). Ni […]

Prolog Vostok-2018

Reflektion

Årets strategiska övning, Vostok-2018, för de ryska väpnade styrkorna förefaller påbörjats den 20AUG2018. Övningen verkar likt tidigare års strategiska övningar startat med en beredskapskontroll, 20-25AUG2018, som omfattar delar ur MD C och MD Ö. Därutöver skall även delar av de ryska luftlandsättningsstyrkorna samt det strategiska transportflyget omfattas av beredskapskontrollen. Information avseende beredskapskontrollen skall även delgivits i enlighet med Wiendokumentet via OSSE.¹

Enligt tidigare uppgifter skall Vostok-2018 omfatta, dels det östra militärdistriktet (MD Ö), dels delar ur det centrala (MD C) och norra (MD N) militärdistriktet.² Vid inledningen av augusti månad 2018, meddelades att en flottstyrka ur den Norra Marinen påbörjat en förflyttning till de östra delarna av det arktiska Ryssland,³ vilket troligtvis utgör den del ur Norra Marinen som skall delta i övning Vostok-2018. Således förefaller nu samtliga ingående delar i Vostok-2018 vara aktiverade. Därutöver får det även ses som möjligt att vissa av de posteringar som upprättats på de östra arktiska öarna i Ryssland kan komma att omfattas i Vostok-2018.

Inleder vi med nyttjandet av beredskapskontroller innan de strategiska övningarna, formellt, påbörjats, har det berörts tidigare på denna blogg. Dock är det intressant att notera förfarandet, då det troligtvisfaller inom ramen för det som på rysk militärterminologi benämns ”den initiala perioden av en väpnad konflikt”. Den nuvarande ryske generalstabschefen, General Valerij Gerasimov, förefaller sätta vikt vid den ryske militärteoretikern G.S. Isserson tankar.⁴ Varvid det kan vara intressant att beröra dennes tankegångar kring den ”initiala perioden av en väpnad konflikt”. Då det kan antas, att dessa kan utgöra vissa grunder i dagens ryska militärteoretiska tänkande/synsätt.

Isserson beskriver i sin skrift ”framtidens krig” från 1940, hur det moderna kriget startar utan någon egentlig krigsförklaring. Kriget startar med de förband som finns att tillgå eller eventuellt har positionerats ut i en konflikts uppbyggnadsskede men som obemärkt gått förbi. Isserson beskriver även att en långsiktig och långsam förstärkning kan ske inom ett geografiskt område vilket ej skapar oro hos en försvarare, som sedan kan nyttjas av en angripare. Detta skapar/möjliggör en strategisk överraskning, som i sin tur skapar oordning och förvirring hos en försvarare.⁵

Om dessa militärteoretiska tankar är styrande hos dagens ryska väpnade styrkor, får anses vara oklart. Dock skulle det t.ex. kunna förklara varför de strategiska övningarna under det senaste åren påbörjats med en beredskapskontroll, då det praktiskt innebär att de första gripbara förbanden omedelbart kastas in i den väpnade konflikt som uppstått, utan någon större förberedelse/förvarning erhållits kring den. Därefter nyttjas de efterföljande förbanden som förflyttats och/eller mobiliserats, i den fortsatta striden.

Enligt den ryska försvarsministern, Sergej Sjojgu, skall Vostok-2018 vara den största övningen sedan Zapad-1981 för de ryska väpnade styrkorna. Här nämns bl.a. den geografiska omfattningen men även mängden övningsdeltagare.⁶ Vad avser mängden övningsdeltagare under Zapad-1981 i förhållande till Vostok-2018, skall enligt ett avhemligat dokument från den amerikanska underrättelsetjänsten, Central IntelligenceAgency, övning Zapad-1981 omfattat mellan 100,000 – 150,000 övningsdeltagare.⁷ Jämförs detta med vissa av de beredskapskontroller men även andra strategiska övningar som genomförts sedan 2013, kan det inte anses vara en särskilt anmärkningsvärd storlek med övningsdeltagare.⁸

Detta skulle således innebära att övning Vostok-2018 skall omfatta mer än 150,000 deltagare. Enligt ryska Pervyj Kanal (tv-kanal), som når huvuddelen av den ryska befolkningen, skall den påbörjade beredskapskontrollen omfatta 262,000 deltagare,⁹dock skall den siffran ses med stor skepticism, utifrån storleken på de tidigare övningarna. En mer möjlig siffra torde vara någonstans mellan 160-180,000 deltagare, utifrån tidigare erfarenhetsvärden av rysk rapportering, där en faktor på +/- 30% visat sig vara gångbar. Därtill utifrån storleken på de största övningarna i närtid av de ryska väpnade styrkorna.

Däremot vad avser yta, får det ses som troligt att årets strategiska övning för de ryska väpnade styrkorna kommer omfatta ett större geografiskt område än tidigare. Då både förband ur MD C, MD N och MD Ö deltar. Därmed får det ses som troligt att övningsområdet, dels omfattar de östra delarna av MD C, dels stora delar av MD Ö från den arktiska regionen till dess södra regioner. Utifrån storleken på det geografiska området samt de olika försvarsgrenar som kommer delta, kommer detta i sin tur kunna ge en indikation på om de ryska väpnade styrkorna har förmågan att leda samordnad strid med olika försvarsgrenar över ett större geografiska området.

Avslutningsvis, det intressanta, just nu, med Vostok-2018 är som tidigare nämnts den geografiska ytan och inte mängden övningsdeltagare vilket troligtvis media kommer fokusera på. Är övningsområdet omfattande, vilket får ses som troligt, kommer det kräva en väl fungerande och utbyggd ledningsförmåga, vilket varit en akilleshäl under de tidigare åren för de ryska väpnade styrkorna. Givetvis har mängden övningsdeltagare även en viss inverkan då detta kommer kräva ett än mer utbyggt ledningssystem. Uppvisas nu en förmåga att leda flertalet försvarsgrenar, och en stor mängd övningsdeltagare, över en stor geografisk yta, får det anses vara ett trendbrott för de ryska väpnade styrkorna vilket särskilt bör noteras.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Central Intelligence Agency 1(Engelska)

Pervyj Kanal 1(Ryska)

TASS 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7(Engelska)

Totalförsvarets forskningsinstitut 1(Engelska)

Vojenno-Promysjlennyj Kurjer 1 (Ryska)

Harrison, Richard W. G.S. Issersson and the War of the Future: Key Writings of a Soviet Military Theorist. Jeffersson, North Carolina: McFarland & Company, 2016.

Slutnoter

¹TASS. Troops in central, eastern Russia go on high alert in snap combat readiness check. 2018. http://tass.com/defense/1017836(Hämtad 2018-08-21)

TASS. Russia informs foreign military attaches of troops’ combat readiness check. 2018. http://tass.com/defense/1017913(Hämtad 2018-08-21)

²TASS. Northern Fleet, troops from eastern and central Russia to hold large-scale drills in 2018. 2017. http://tass.com/defense/979146(Hämtad 2018-08-21)

³TASS. Russian Northern Fleet warships set off on Arctic voyage. 2018. http://tass.com/defense/1016426(Hämtad 2018-08-21)

⁴Военно-промышленный курьер. Ценность науки в предвидении. 2013. https://vpk-news.ru/articles/14632(Hämtad 2018-08-21)

⁵Harrison, Richard W. G.S. Issersson and the War of the Future: Key Writings of a Soviet Military Theorist. Jeffersson, North Carolina: McFarland & Company, 2016, s. 252-253, 257, 258

⁶TASS. Vostok-2018 exercise to be unprecedented in scale — Russian defense minister. 2018. http://tass.com/defense/1017852(Hämtad 2018-08-21)

⁷Central Intelligence Agency. Planing, Preparation, Operation and Evaluation of Warsaw Pact Exercises. Washington, DC: Central Intelligence Agency, 1981, s. 19.

⁸Norberg, Johan. Training to fight: Russia’s major military exercises 2011-2014. Stockholm: Försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2015, s. 39, 46, 52.

TASS. Vladimir Putin at the site of Center-2015 strategic military drills. 2015. http://tass.com/defense/822421(Hämtad 2018-08-21)

TASS. Defense minister says nearly 100,000 civilians took part in Caucasus-2016 drills. 2016. http://tass.com/defense/900850(Hämtad 2018-08-21)

⁹Первый канал. Максим Семин. По приказу Верховного главнокомандующего началась проверка боеготовности российской армии. 2018. https://www.1tv.ru/news/2018-08-20/350806-po_prikazu_verhovnogo_glavnokomanduyuschego_nachalas_proverka_boegotovnosti_rossiyskoy_armii(Hämtad 2018-08-21)

En betraktelse över den försvarspolitiska mandatperioden 2014-2018: Putin, pengar och personalförsörjning

Snart är det allmänna val. Det är dags att summera den försvarspolitiska mandatperioden, lära sig av vad som hände (och inte) och förbereda nästa. Ni minns hur det började, 2014? Den nya regeringen hade ännu inte kommit på plats när en kränkning av svenskt luftrum genomfördes av en rote ryska SU 24 söder om Öland. […]

Extending the New START Treaty – Problems to consider

by Stefan Forss Current mainstream thinking in the West is that extension of the New START Treaty should be urgently pursued as a relatively straightforward means to improve strained U.S. – Russian relations. This became evident before and after the U.S. and Russian presidents Helsinki Summit. Some say extension of the treaty is in the […]

Något om beredskapspolisen

Reflektion

En väldigt intressant skrivning går att finna i den nu gällande militärstrategiska doktrinen från 2016, där det framgår att ”det militära försvaret dimensioneras för att kunna verka under strategiskt överfall genom operativ chock”.¹Således utgör strategiskt överfall med operativ chock en normerande faktor för Försvarsmakten att ta hänsyn till, då det är dimensionerande. Vilket ytterst även innebär att i händelse av ett väpnat angrepp, får det ses som det troligasteangreppsalternativt gentemot Sverige. Märkligt nog har denna punkt inte berörts i någon nämnvärd omfattning av Försvarsmakten i den öppna kommunikationen. Än mindre har det utvecklats i någon större omfattning i den öppna militärteoretiska diskussionen. Vad innebär då de båda begreppen?

Vad avser strategiskt överfall förefaller den senaste öppna beskrivningen av Försvarsmakten finnas i den sedan länge upphävda Svensk Soldat från 1994. Där beskrivs strategiskt överfall på följande sätt, ”en angripare kraftsamlat sätter in begränsade resurser mot våra viktigaste samhällsfunktioner utan att på förhand röja var och hur överfallet ska genomföras. Syftet är att lamslå vår motståndsvilja, samt lednings- och motståndsförmåga”.²Begreppet operativ chock går att finna i den upphävda militärstrategisk doktrin från 2002, där det beskrivs i samband med systemchock som, ”Systemchock är en utveckling av den ryska idén om operativ chock, Udar. Udar betyder närmast slag, anfall eller stöt och kom i deras operationskonst att avse att man genom ett (enda) slag skulle försätta motståndaren ur stridbart skick”.³

Utifrån dessa båda definitioner som går att återfinna i tidigare Försvarsmakts publikationer, blir en möjlig tolkning att det normerande är, ett angrepp mot Sverige med få och kvalificerade enheter som syftar till att i ett enda slag lamslå vår motståndsvilja samt lednings- och motståndsförmåga. Dock finns det skäl att längre fram i ett annat inlägg utveckla både vad strategiskt överfall är, men framförallt operativ chock, då den svenska definitionen av det sistnämnda förefaller baseras på tankegångar som mött kritik internationellt.⁴ Men vad har då detta med beredskapspolis att göra?

Beredskapspolisen var under 1990-talet indelade i två delar, den allmänna och den särskilda. Där den särskilda beredskapspolisen skulle uppgå till cirka 5,000 individer. Dessa 5,000 individer skulle utgöra polisens särskilda resurs för antisabotage uppgifter vid höjd beredskap och krig.⁵ Personalen i den särskilda beredskapspolisen förefaller bl.a. rekryterats bland värnpliktiga jägarsoldater och militärpoliser.⁶ Utgående från den begränsade utbildningstid som den särskilda beredskapspolisen hade och med inriktningen gentemot antisabotage uppgifter,⁷ får det ses som troligt att inriktningen av rekryteringen byggde på att utbildade jägarsoldater enklare skulle kunna tänka och agera gentemot motsvarande förbandstyper hos en angripare.

I sammanhanget är det intressant att notera hur både Norrlandsjägarbataljoner men även Jägarbataljoner (Syd) förefaller planerats för att användas vid skyddet av både den s.k. Zonen, men även i försvaret av den Högre Regionala ledningens grupperingsområden.⁸ Här får det ses som troligtatt de jägarförband som var ianspråktagna för denna uppgift även skulle ha antisabotage uppgifter, utifrån samma princip kring varför jägarsoldater kan ha varit lämpliga som särskilda beredskapspoliser för att lösa antisabotage uppgifter.

Säkerhetsläget som råder nu och det troligaste angreppet som ses, förefaller uppfylla de premisser som låg till grund för upprättandet av den särskilda beredskapspolisen. Men situationen som råder nu får anses vara än mer prekär än när polisens främsta resurs för antisabotage uppgifter togs fram. De militära enheter som t.ex. skulle skydda den s.k. Zonen men även grupperingsområdena för den högre regionala ledningen, som numera kan likställas med Militärregionerna, finns inte längre. Därutöver är som bekant den särskilda beredskapspolisen avvecklad. Vad som dock inte förändrats i någon nämnvärd omfattning är lagrummet som möjliggör respektive begränsar olika myndigheters våldsutövande t.ex. vid s.k. skymningsläge.

Att snabbt återskapa militära förband med antisabotage uppgifter får anses vara orealistisk, då upprättande av militära förband tar lång tid. Däremot för att snabbt höja förmågan här och nu, vad avser lösandet av antisabotage uppgifter både i fred och krig bör ett koncept liknande den särskilda beredskapspolisen vara fullt funktionellt, då det de facto redan prövats en gång. Framförallt skulle det medge verkan både i fred och krig utifrån rådande lagrum. Därutöver får det anses råda ett skriande behov av det, utifrån den senaste militärstrategiska doktrinens skrivning om strategiskt överfall och operativ chock.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Barometern 1(Svenska)
Försvarets Historiska Telesamlingar 1(Svenska)

Försvarsmakten 1(Svenska)

Joint Force Quarterly 1(Engelska)

Regeringskansliet 1(Svenska)

Försvarsmakten. Svensk soldat. Stockholm: Försvarsmakten, 1994.

Försvarsmakten. Militärstrategisk doktrin. Stockholm: Försvarsmakten, 2002.

Krisberedskapsmyndigheten. Utvärdering av beredskapspolisen. Stockholm: Krisberedskapsmyndigheten, 2008.

Rikspolisstyrelsen. Beredskapspolisen: vägval 2010. Stockholm: Rikspolisstyrelsen, 2010.

Slutnoter

¹Försvarsmakten. Militärstrategisk doktrin. Stockholm: Försvarsmakten, 2016, s. 53.

²Försvarsmakten. Svensk soldat. Stockholm: Försvarsmakten, 1994, s. 86.

³Försvarsmakten. Militärstrategisk doktrin. Stockholm: Försvarsmakten, 2002, s. 81.

⁴Vego, Milan N. ’A Case Against Systemic Operational Design’, Joint Force Quarterly, vol. 16, no. 2, 2009, s. 70-71.

⁵Rikspolisstyrelsen. Beredskapspolisen: vägval 2010. Stockholm: Rikspolisstyrelsen, 2010, s. 11.

SOU 2002:70. Polisverksamhet i förändring. s. 292-293.

⁶Barometern. Hellner, Annika. Hårdträning väntar för särskild beredskapspolis. 2005. http://www.barometern.se/nybro/hardtraning-vantar-for-sarskild-beredskapspolis/(Hämtad 2018-08-12)

⁷Krisberedskapsmyndigheten. Utvärdering av beredskapspolisen. Stockholm: Krisberedskapsmyndigheten, 2008, s. 12.

⁸Jansson, Christian. Högre Regional Ledning och Militärområdesförband. Enköping: Försvarets Historiska Telesamlingar, 2013, s. 68-69.

Ömsesidig tillit allt svårare att vårda

av Ingolf Kiesow Foto: Evan El-Amin / Shutterstock.com Donald Trump har skapat ett svårt läge för Europa och Mellanöstern “Väst” är förvirrat. Vad är till exempel EU och vart hör England? Kan man lita på NATO? Är EU verkligen en fiende till USA och en vän till Kina? Vart hör Östeuropa och Italien? Nyhetsflödet under […]

Manipulation av åsikter och ”fake news” – en utmaning inför valet i höst

av Mats Olofsson Att påverka människors åsikter är ju varje politikers roll, särskilt ett valår, men det finns också de som vill påverka våra åsikter i det fördolda. Detta inte för att bidra till ett stabilt styrelseskick utan raka motsatsen – destabilisering och misstro. Under årets Almedalsvecka handlade många diskussioner med politiker och experter om […]

Några historiska aspekter på finsk-svenskt försvarssamarbete

Reflektion

Det finsk-svenska försvarssamarbetet,¹ är något som ofta berörs i den svenska säkerhetspolitiska debatten och samarbetet förefaller sedan 2015 utvecklats i ett stadigt tempo.²Ett antal intressanta historiska observationer går att göra till det nutida finsk-svenska försvarssamarbetet, utifrån det dåtida försvarssamarbete som initierades under den senare delen av 1920-talet och fortsatte under 1930-talet mellan Sverige och Finland. Ett samarbete som ej berörts i någon nämnvärd omfattning sett till dagens pågående debatt.

Wilhelm Agrell berör detta samarbete översiktligt i sin bok ”Det säkralandet?” som avhandlar svensk säkerhetspolitik under 1900-talet intill nutid. Mer detaljerat berörs samarbetet i boken ”Stormvarning” av Bo Hugemark. Vad omfattade då detta samarbete? Den svenska Generalstaben, dess närmsta nutida jämförelse är Högkvarteret, kom under slutet av 1920-talet ta informell kontakt med dess finska motsvarighet om möjligheten att ge stöd till Finland i händelse av en väpnad konflikt med Sovjetunionen. Ur en svensk aspekt var det främst Åland som var av intresse då den som besitter dess öar behärskar norra Östersjön men även kan påverka t.ex. Stockholm.³

Anledningen till förfrågan initialt ställdes berodde troligtvis på Sveriges förändrade geostrategiska läge, efter första världskrigets slut. Där ett randstatsbälte uppstod mellan Sverige och Sovjetunionen som buffertområde. Detta skapade dock en annan problematik, i händelse av att Sovjetunionen eventuellt skulle påbörja en expansion västerut, när, var och hurskulle detta i sådant fall mötas av Sverige.⁴

Vid 1930 års Försvarskommisions arbete kom förutsättningarna för ett ingripande inom ramen för Nationernas Förbunds kollektiva säkerhetssystem studeras. Bland annat bedömdes möjligheterna för ett sådant ingripande i Danmark, Estland och Lettland men även Finland. Försvarskommisionen kom slå fast att i Finland fanns möjligheterna för en militär intervention skulle framstå som möjlig, emedan i Estland och Lettland bedömdes hjälp inte hinna fram i tid, främst utifrån den låga numerär dess Försvarsmakter hade.⁵

Under 1930-talet kom således omfattande och detaljerade förberedelser genomföras av den svenska Försvarsmakten för att möjliggöra en militär intervention i Finland. Tanken var att fyra av fem svenska arméfördelningar, organiserade som en armékår, skulle sättas in vid de större sjöarna i sydvästra Finland och där genomföra avvärjningsstrid. För att lyckas med denna avvärjningsstrid var den tilltänkta armékåren tvungen att vara på plats i ett tidigt skede.⁶

Hastigheten i förflyttningen till Finland skulle uppnås med hjälp av överskeppning från Norrlandskusten över Bottenhavet med huvuddelen av förbanden. En mindre del skulle gå via Tornedalen in i Finland och en annan del skulle besätta Åland för att tillsammans med kustflottan skydda överskeppningen i Bottenhavet. Denna planläggning kom även benämnas krigsfall I.⁷

Det finsk-svenska samarbetet kom gå in i ett nytt skede 1938, då Finland ville inleda förhandlingar om ett svensk-finskt försvar av Åland.⁸ Detta kom att resultera i den s.k. Stockholmsplanen som bl.a. innebar att Sverige skulle kunna stationera trupp på Åland och tillsammans med finska förband försvara Åland,⁹ planen kom även omfatta befästningsarbeten på Åland.¹⁰ De motståndare Sverige och Finland såg framför sig att strida mot var Tyskland eller Sovjetunionen.¹¹

Den 5MAJ1939 kom den svenska regeringen lägga fram en proposition, utgående från Stockholmsplanen, för riksdagen att ta ställning till. För genomförande av denna plan ansågs det dock vara nödvändigt med ett godkännande av signatärmakterna för Ålandskonventionen samt Nationernas förbunds råd. Frågan kom tas upp den 27MAJ1939, då meddelade Sovjetunionens representant i Nationernas Förbund att denna skulle rösta emot förslaget, övriga stater var för. Trots Sovjetunionen ej hade något veto i frågan, sågs det ändå som en förutsättning att samtliga stormakter gav sitt godkännande annars kunde Sverige och Finland inte räkna med att planen skulle respekteras. Därmed lades Stockholmsplanen ned och den svenska regeringen kom att återkalla den proposition som hade lagts fram för riksdagen.¹²

Vad fanns det då för svagheter med det dåtida försvarssamarbetet mellan Finland och Sverige? Agrell belyser två viktiga begränsningar med krigsfall I. För det första var det en hemlig del av Sveriges säkerhetspolitik. För det andra var det en handlingsmöjlighet, inte en bindande överenskommelse från svensk sida att hjälpa Finland vid ett angrepp. Vilket kom att visa sig tydligt vid det finska vinterkrigets utbrott.¹³ Vad avser Stockholmsplanen visade den enligt Agrell på hur defensiva åtgärder kan tolkas annorlunda av en motpart. Där sedermera den svenska regeringslinjen kom bli att varje åtgärd som kunde öka krigsrisken skulle undvikas, även om det innebar geostrategiska förluster för Sverige och ökade risker för andra länder.¹⁴

Går det då att finna några eventuella likheter till vårt nutida samarbetet? Att genomföra historiska paralleller kan vara riskfyllt även om likheter kan finnas, finns även stora olikheter ffa. hur samhällen har utvecklats på andra områden, varvid slutsatser lätt kan bli felaktiga. Trots det, finns de vissa aspekter som är värda att beröra, med mellankrigstiden och utvecklingen efter det s.k. kalla krigets slut, som renderat i det samarbete vi har i dag mellan Finland och Sverige.

Inledningsvis bör den geostrategiska samt säkerhetspolitiska situationen som uppstod efter kalla krigets slut beröras. Vid Sovjetunionens sönderfall¹⁵ och Warsawapaktens upplösning,¹⁶kom det randstatsbälte som funnits i Sveriges närområde under mellankrigstiden återuppstå. Därtill kom Finlands ensidiga uppsägande av VSB-pakten,¹⁷ möjliggöra helt andra utrikespolitiska förutsättningar för Finland och därmed även säkerhetspolitiska, likt mellankrigstiden.

Härvid uppstod en förändrad geostrategisk situation för Sverige, som i mångt kom att likna den situation som rådde under mellankrigstiden. Rent säkerhetspolitiskt finns det även stora likheter. De Baltiska staterna hade under dess första decennium sedan sin frigörelse svaga Försvarsmakter likt mellankrigstiden. Ryssland var svagt maa. den kaotiska situation landet kastades in i efter Sovjetunionens upplösning, vilket paralleller kan dras till den svaghet som rådde under tiden för det ryska inbördeskriget 1917-1923 och en tid därefter.

Således, rent säkerhetspolitiskt uppstod för Sverige en mer gynnsam situation under 1990-talet. En situation som under inledningen av 2000-talet troligtvis kom att stärkas med, dels Polens, dels de Baltiska staternas NATO medlemskap 1999, respektive 2004.¹⁸Detta förändrade säkerhetsläge som präglade tiden efter det s.k. kalla kriget, kom även medföra en radikal struktur- och inriktningsförändring av den svenska Försvarsmakten, samt reducering av dess storlek under 1990-talet och inledningen av 2000-talet. Bland annat framfördes att Försvarsmakten var otidsenlig utifrån hur omvärlden, teknik och hotbild utvecklats, samt en möjlighet till återtagande skulle finnas, på motsvarande sätt som tongångarna gick innan och efter 1925 års försvarsbeslut.

Vad finns det då för likheter som eventuellt kan observeras i det dåtida och nutida fördjupade finsk-svenska försvarssamarbetet? Utgår vi från upptakten till det dåtida samarbetet kom det utgå från Nationernas Förbunds kollektiva säkerhetssystem, vilket planeringen bakom krigsfall I kom att stödja sig på. Den nutida motsvarigheten bör vara Lissabonföredraget tillsammans med FN-stadgan och där främst artikel 51, som ytterst mynnat ut i den unilaterala svenska solidaritetsförklaringen.

Däremot finns det tydliga skillnader. Vårt nutida, från 2015, fördjupade och accelererade samarbete med Finland får anses kommit till i ett annat säkerhetsläge som skiljer sig till del från föregångaren, d.v.s. krigsfall I. Föregångaren kom till vid en tidpunkt då det fortfarande fanns viss stabilitet i säkerhetsläget, det nutida kom till utifrån ett försämrat säkerhetsläge. Dock skulle en parallell kunna dras till den s.k. Stockholmsplanen, som kom till när ett tydligt försämrat säkerhetsläge hade uppstått i Europa.

En annan intressant beröringspunkt går även att finna med vår nutid och den s.k. Stockholmsplanen, där Sverige och Finland sökte de dåtida stormakternas stöd. Vilket eventuellt i vår nutid skulle kunna vara den trilaterala avsiktsförklaring om försvarssamarbete som undertecknades mellan Finland, Sverige och USA i maj 2018. På intet sätt någon bindande försvarsförklaring e.d. Men troligtvisstadfästs Finland och Sveriges fördjupade samarbete, med USA som en part eller garant i bakgrunden, med detta trilaterala avtal.

Den största likheten mellan dåtid och nutid är, trots ett fördjupat och omfattande försvarssamarbete, att ingen officiell och ömsesidig försvarsförpliktelse finns mellan våra båda länder eller med andra samarbetsländer.

Vilket för oss fram till avslutningen på detta inlägg. Det Finlands-Svenska försvarssamarbetet är bra och mycket viktigt, det råder de inget tvivel om. Dock finns det en inneboende fara i samarbetet och övriga försvarssamarbeten. Faran är att dessa samarbeten kan skapa förhoppningar och förväntningar som snabbt kan grusas då verkligheten väl ställs mot ett kraftigt försämrat säkerhetsläge, påmotsvarande sätt som skede under hösten och förvintern 1939. Människans psykologiska mekanismer och bevekelsegrunder är fortsatt desamma nu som då. Varvid en egen hög försvarsförmåga krävs med adekvat mängd personal och materiel anpassat utifrån säkerhetsläge och Sveriges geografiska yta.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

British Broadcasting Corporation 1, 2(Engelska)

Nationalencyklopedin 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7(Svenska)

Regeringen 1, 2(Svenska)

Sveriges Television 1(Svenska)

Sverige i världen 1(Svenska)

Agrell, Wilhelm. Det säkra landet? Svensk försvars- och säkerhetspolitik från ett kallt krig till ett annat. Malmö: Gleerup, 2016.

Frick, Lennart W. Rosander, Lars. Bakom hemligstämpeln: hemlig verksamhet i Sverige i vår tid. Lund: Historiska media, 2004.

Hugemark, Bo (red). Stormvarning: Sverige inför andra världskriget. Stockholm: Svenskt militärhistoriskt bibliotek, 2002.

Slutnoter

¹Sveriges Television. Svens, Hasse. Magnusson, Örjan. Sverige fördjupar militära samarbetet med Finland. 2015. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/svenskt-finskt-militarsamarbete-inte-bara-i-fred(Hämtad 2018-07-31)

²Regeringen. Den rättsliga regleringen av försvarssamarbetet med Finland ska utredas. 2017. https://www.regeringen.se/artiklar/2017/03/den-rattsliga-regleringen-av-forsvarssamarbetet-med-finland-ska-utredas/(Hämtad 2018-07-31)

Regeringen. Sverige och Finland undertecknade samförståndsavtal för försvarssamarbetet. 2018. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/07/sverige-och-finland-undertecknade-samforstandsavtal-for-forsvarssamarbetet/(Hämtad 2018-07-31)

Hur ökar samarbete säkerheten runt Östersjön?, 2018, https://youtu.be/qsMJ130jM44?t=22m42s(Hämtad 2018-07-30)

³Agrell, Wilhelm. Det säkra landet? Svensk försvars- och säkerhetspolitik från ett kallt krig till ett annat. Malmö: Gleerup, 2016, s. 26.

⁴Ibid.s. 24-26.

⁵Ibid. s. 27

Nationalencyklopedi. Nationernas förbund. 2018. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/nationernas-förbund(Hämtad 2018-07-31)

⁶Agrell, Wilhelm. Det säkra landet? Svensk försvars- och säkerhetspolitik från ett kallt krig till ett annat. Malmö: Gleerup, 2016, s. 27.

⁷Hugemark, Bo (red). Stormvarning: Sverige inför andra världskriget. Stockholm: Svenskt militärhistoriskt bibliotek, 2002, s. 101-102.

⁸Agrell, Wilhelm. Det säkra landet? Svensk försvars- och säkerhetspolitik från ett kallt krig till ett annat. Malmö: Gleerup, 2016, s. 29

⁹Frick, Lennart W. Rosander, Lars. Bakom hemligstämpeln: hemlig verksamhet i Sverige i vår tid. Lund: Historiska media, 2004, s. 75.

¹⁰Nationalencyklopedin. Historia. 2018. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/åland/historia(Hämtad 2018-07-31)

¹¹Frick, Lennart W. Rosander, Lars. Bakom hemligstämpeln: hemlig verksamhet i Sverige i vår tid. Lund: Historiska media, 2004, s. 76.

¹²Hugemark, Bo (red). Stormvarning: Sverige inför andra världskriget. Stockholm: Svenskt militärhistoriskt bibliotek, 2002, s. 110-111, 146.

¹³Agrell, Wilhelm. Det säkra landet? Svensk försvars- och säkerhetspolitik från ett kallt krig till ett annat. Malmö: Gleerup, 2016, s. 27.

¹⁴Ibid. s. 30.

¹⁵Nationalencyklopedin. Efter Sovjetunionens upplösning. 2018. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ryska-federationen/historia/efter-sovjetunionens-upplösning(Hämtad 2018-07-31)

Nationalencyklopedin. Sovjetunionen 1945–1991. 2018. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/sovjetunionen/historia/1945-1991(Hämtad 2018-07-31)

¹⁶Nationalencyklopedin. Warszawapakten. 2018. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/warszawapakten(Hämtad 2018-07-31)

¹⁷Nationalencyklopedin. VSB-pakten. 2018. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/vsb-pakten(Hämtad 2018-07-31)

¹⁸British Broadcasting Corporation. New NATO members celebrate at summit. 1999. http://news.bbc.co.uk/1/hi/world/europe/327233.stm(Hämtad 2018-07-31)

British Broadcasting Corporation. Bush welcomes new Nato members. 2004. http://news.bbc.co.uk/1/hi/world/europe/3578837.stm(Hämtad 2018-07-31)

Nya tongångar?

Reflektion

Den 24JUL2018 hölls ett av de periodiska genomgångarna/mötena som genomförs av det ryska Försvarsministeriet.¹ Vid dessa möten brukar en stor mängd information delges och publiceras. Därtill brukar en mängd olika faktorer avseende de ryska väpnande styrkorna beröras, allt från upprättande av nya förband, omvärldsutveckling till hur många nya bostäder som tillförts de väpnade styrkorna, det vill säga ett brett spektrum av frågor berörs.

Så var även fallet den 24JUL2018, områden som berördes var bl.a. utvecklingen i det västra militärdistriktet (MD V) såsom tillförsel av förband och materiel, de ryska väpnade styrkornas stöd till andra ryska myndigheter under världsmästerskapet i fotboll, NATO aktiviteter i östra Europa och då främst i den västra strategiska riktningen (MD V) och utvecklingen av de ryska ingenjörstrupperna.²

I grund och botten var det ett helt vanligt möte/genomgång enligt tidigare mönster, om det inte vore för en faktor. Inom ramen för NATO aktiviteter och då under första halvåret kom Rysslands Försvarsminister, Sergej Sjojgu, explicit beröra Sverige och Finland och dess samarbete med NATO.

Olika kommenterar från Ryssland avseende det svenska samarbetet med NATO, inträffa då och då, främst är de då det ryska utrikesministeriet som uttalar sig. Att ett utrikesministerium framför olika sakfrågor får te sig naturligt då det, dels utgör en tydlig del av en nations säkerhetspolitik, dels utgör en tydlig del av den politisk strategiska nivån i ett lands övergripande strategi. Vad var det då den ryske försvarsministern framförde?

Det den ryske försvarsministern kom påtala, var att en oro finns att Finland och Sverige skall dras in i NATO. Därefter påtalar han, att Finland och Sverige i maj månad 2018 skall ha undertecknat ett avtal som medger fullt deltagande i övningar med NATO samt nyttjande av dess lednings- och vapensystem. I gengäld skall NATO erhållit obehindrat tillträde till svenskt samt finskt luftrum och territorialvatten. Därtill poängterade han att sådana steg leder till ett upplösande av den nuvarande säkerhetsordning, men även ger upphov till misstro samt tvingar Ryssland att vidta motåtgärder.³

Vad avser själva innehållet består det av flertalet sakfel, vilket förtjänstfullt berörts av det finska Försvarsdepartement i en officiell kommuniké.⁴ Ur svenska förhållanden, torde, sakfelen vara desamma maa. att det var en trilateral överenskommelse som undertecknades mellan Sverige, Finland och USA i maj 2018.⁵Dock har inte något svenskt departement i skrivande stund, 28JUL2018, valt att bemöta det den ryska försvarsministern framförde den 24JUL2018.

Detta utspel är intressant ur ett flertal aspekter. Vid tidigare tillfällen företrädare för de olika ryska ”kraftministerierna”,⁶diskuterat ”motåtgärder” har det främst varit riktat mot NATO som helhet eller USA singulärt och vid dessa tillfällen har uttrycket varit att s.k. ”asymmetriska motåtgärder” kommer vidtas, i olika sakfrågor. Även om det inte explicit uttalas vad dessa motåtgärder mot Sverige och Finland skulle utgöra, får det anses vara mer direkt än det tidigare vaga ”asymmetriska motåtgärder” som uttalats mot NATO och USA.

Vad avser militärstrategiska sammanhang har Sverige, migveterligen, berörts vid fyra tillfällen i mer officiella ställningstaganden av Ryssland sedan det säkerhetspolitiska klimat hårdnade mellan de västliga länderna och Ryssland maa. konflikten i Ukraina. Det första tillfället var 2015 vid den internationella säkerhetskonferensen i Moskva av dåvarande operationschefen för ryska generalstaben, General AndrejKartopolov, som är nuvarande chef MD V. Operationschefen uppvisade en bild av ett sammanhängande flygoperationsområde, troligtvis, omfattande F21 i Kallax (Sverige) och flygplatsen i Ivalo (Finland).⁷ Därutöver berördes värdlandsavtalet.⁸

Det andra tillfället var vid 2017 och återigen vid den internationella säkerhetskonferens i Moskva, där den ryske generalstabschefen, General Valerij Gerasimov, visade en lägesbild omfattande Sverige och Finland och hur NATO kunde tänkas nyttja flygfält och hamnar för att stödja sina operationer. Därtill ansågs mellersta Norrland i Sverige och området kring Vasa i Finland utgöra ett sammanhängande operationsområde.⁹

Det tredje tillfället Sverige berördes i militärstrategiska sammanhang var i december 2017, när chefen för den ryska utrikesunderrättelsetjänsten (SVR), SergeijNaryshkin, sade att USA bedriver ett hybridkrig gentemot Ryssland samt Sverige, Storbritannien, Polen och de baltiska staterna var deltagare i detta hybridkrig tillsammans med USA.¹⁰Utifrån den position Sergeij Naryshkin har i Ryssland, får det anses vara ett väldigt anmärkningsvärt utspel, som ej berörts i någon nämnvärd omfattning i den svenska säkerhetspolitiska debatten, än mindre bemöttes uttalandet officiellt av Sverige. Det fjärde tillfället var den 24JUL2018, som berörts tidigare i inlägget.

Utgående från de militärstrategiska uttalandena, kan uttalande ettoch två, främst ses som klassisk signalpolitik. Där uttalandena, troligtvis, berör samarbetet mellan Sverige och NATO. Uttalande tre och fyra blir mer tydligt riktat mot Sverige, vad själva tyngdpunkten i uttalandena är och hur de skall bedömas är något oklart, givetvis är vårt samarbete med NATO en del i det hela. Dock är det väldigt skarpa och anmärkningsvärda uttalanden som enligt mitt förmenande går bortom vårt samarbete med NATO. Därutöver, observeras det hela som en flerstegsraket blir det tydligt att uttalandena blir skarpare och skarpare, för varje tillfälle.

Vad avser det senaste uttalandet bör det även beaktas vilka de egentliga mottagarna av budskapet var. Sett till vilka som är åhörare under dessa möten/genomgångar, är det befattningshavare inom de ryska väpnade styrkorna över hela Ryssland. Varvid premissen som nyttjas tidigare i den svenska debatten att de ryska uttalandena främst skall ses som riktad mot den egna befolkningen inte kan anses vara fullt gångbar denna gång, om än att rysk media valde att lyfta uttalandet av den ryske försvarsministern.¹¹

Avslutningsvis, det intressanta är inte vad själva ”brödtexten” i uttalandena säger, utan snarare att genom åren har ett antal uttalande som berör Sverige i militärstrategiska sammanhang genomförts. Där det senaste får anses vara ett väldigt skarpt uttalande. Där det även blir tydligt att Sverigenumera omfattas av ryska militärstrategiska förhållandenoch inte den mer övergripande politisk strategiska. Detta kan innebära att de svensk-ryska förhållandet har gått in i en ny fas med nya premisser, vilket startpunkten på kan ha varit vid den ryska ambassadörens uttalande,¹² under Almedalsveckan 2018.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Dagens Nyheter 1(Svenska)

Expressen 1(Svenska)

Finlands Försvarsministerium 1(Svenska)

Jägarchefen 1(Svenska)

Regeringen 1(Svenska)

Reuters 1(Engelska)

Russian Military Reform 1(Engelska)

Rysslands Försvarsministerium 1, 2(Engelska)

Totalförsvarets forskningsinstitut 1(Svenska)

Slutnoter

¹Ministry of Defence of the Russian Federation. Moscow hosted the meeting of Defence Ministry Board Session. 2018. http://eng.mil.ru/en/news_page/country/more.htm?id=12187378@egNews (Hämtad 2018-07-28)

²Ibid.

³Ibid.

⁴Finlands Försvarsministerium. Rysslands försvarsminister Sergej Sjojgus uttalanden om Finlands och Sveriges NATO-samarbete innehåller sakfel. 2018. http://www.defmin.fi/?587_m=9413&s=8&l=sv(Hämtad 2018-07-28)

⁵Regeringen. Försvarsminister Peter Hultqvist undertecknar trilateral avsiktsförklaring. 2018. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/05/forsvarsminister-peter-hultqvist-undertecknar-trilateral-avsiktsforklaring/(Hämtad 2018-07-28)

⁶För en beskrivning av uttrycket ”kraftministerier” se: Persson, Gudrun (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv. Stockholm: Avdelningen för försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2017, s. 97.

⁷Russian Military Reform. Gorenburg, Dmitry. Moscow Conference on International Security 2015 Part 4: Russian views of NATO. 2015. https://russiamil.wordpress.com/2015/05/19/moscow-conference-on-international-security-2015-part-4-russian-views-of-nato/(Hämtad 2018-07-28)

⁸Ministry of Defence of the Russian Federation. Statement by Andrey Kartapolov. 2015. https://www.youtube.com/watch?v=wyJYW9LIFbE(Hämtad 2018-07-28)

⁹Jägarchefen. En Bild i Moskva. 2017. https://jagarchefen.blogspot.se/2017/05/en-bild-i-moskva.html(Hämtad 2018-07-28)

¹⁰Dagens Nyheter. Carlsson, Mattias. Rysk spionchef: Sverige deltar i hybridkrig mot Ryssland. 2017. https://www.dn.se/nyheter/rysk-spionchef-sverige-deltar-i-hybridkrig-mot-ryssland/(Hämtad 2018-07-28)

¹¹Reuters. Russia says it would respond if Sweden, Finland drawn into NATO: Ifax. 2018. https://www.reuters.com/article/us-russia-nato/russia-says-it-would-respond-if-sweden-finland-drawn-into-nato-ifax-idUSKBN1KE1TQ(Hämtad 2018-07-28)

¹²Expressen. Nilsson, Mimmi. Skoglund, Karolina. Löfven förnekar dålig relation med Ryssland. 2018. https://www.expressen.se/nyheter/almedalen/ryska-ambassadorens-varning-till-stefan-lofven-/(Hämtad 2018-07-28)

Något om hotet mot elförsörjningen

Reflektion

Den 23JUL2018 publicerade The Wall Street Journaluppgifter att delar av det amerikanska elnätet hade blivit utsatt för dataintrång. Intrånget skulle, dels genomförts mot isolerade nätverk, dels varit så pass kvalificerat att strömförsörjning hade kunnat stängas av. Enligt officiella uttalanden från Amerikanska tjänstemän skall det varit en rysk grupp knuten till den ryska staten som genomfört intrången.¹

Under våren 2017, framkom även uppgifter om misstänkta intrångsförsök i bl.a. datornätverk för elförsörjningen hos de baltiska staterna. Intrången skulle påbörjats vid 2015, enligt de anonyma källor som uttalat sig i ärendet till media, misstänks intrången genomförts av Ryssland. Intrången misstänks, dels utgjort kartläggning, dels utgjort förberedelser för att kunna avbryta elförsörjningen inom de baltiska staterna.²

Det tydligaste exemplet, just nu, på hur datoriserade intrång kan påverka elförsörjning går att spåra till Ukraina den 23DEC2015. Där cirka 80,000 personer blev strömlösa under cirka sex timmar, vid ett IT-angrepp mot tre eldistributörer. Enligt den undersökning som företogs hade förberedelser för angreppet påbörjats cirka ett halvår innan det genomfördes. Utöver att påverka strömförsörjningen överbelastades även kundtjänsterna hos de drabbade företagen, varvid felanmälningar avseende strömavbrottet förhalades till företagen och de svävade initialt i ovisshet om vad som hade skett. Med anledning av att angreppets utformning var av sådan art att det ej skulle uppmärksammas av personalen som övervakade elsystemen.³

Vad avser svenska förhållanden framkom uppgifter avseende intrångsförsök mot det svenska elnätet, vid uttalanden under Folk och Försvars rikskonferens i Sälen 2017. Enligt Försvarets Radioanstalt (FRA) skall förberedelser genomförts för att kunna påverka det svenska elnätet av främmande makt/makter.⁴I sammanhanget är det intressant att notera en bild som FRA visade vid Dagens Industris informationssäkerhetskonferens i november 2016.

Bilden utgjordes av en satellitbild utvisande Sverige och dess närområde, där del av de IT-angrepp som hade genomförts mot Sverige under en månad var geografiskt representerade.⁵ I de stora hela är det svårt att dra några egentliga slutsatser kring vad som grafiskt utvisas på FRA bild. Dock kan möjligtvis vissa slutsatser dras kring vad som utvisas i inlandet av de norra delarna av Sverige.

De stora ödemarksområden som finns i inlandet av norra Sverige gör det något enklare att identifiera känslig infrastruktur. Utifrån den av FRA uppvisade bild skulle delar av de IT-angrepp som geografiskt utvisas kunna varit riktat mot elförsörjning och då främst mot vattenkraftverk alternativt de större ställverk som finns vid dessa. Vissa av dessa vattenkraftverks geografiska positioner förefaller korrelera med FRA uppvisade bild. Varvid det får anses som minst vara möjligt att så är fallet. Detta utgående från uppgifterna som delgivits, dels vid Dagens Industris säkerhetskonferens, dels vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen januari 2017.

Vad avser effekterna av avbrott i elförsörjningen i Sverige vid s.k. gråzonsproblematik, berörs det översiktligt av FOI i Typfall5: Utdragen och eskalerandegråzonsproblematik från 2018.⁶ Därtill sammanfattar den tidigare Generaldirektören för Svenska kraftnät, Mikael Odenberg, det mycket bra vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen 2017, med att mycket av det normala samhällslivet skulle bryta samman om elsystemet skulle slås ut.⁷

Många av konsekvenserna mot elförsörjningen vid s.k. gråzonsproblematik är desamma under en väpnad konflikt ffa. mot civilsamhället. Dock tillkommer några områden vid en väpnad konflikt som ej berörts i någon nämnvärd omfattning i den svenska debatten.

Utgående från att vissa positioner som FRA uppvisat kan utgöras av vattenkraftverk i norra Sveriges inland, får det anses som möjligt att dessa vattenkraftverk utgörs av de som ligger längst upp i vissa älvdalar av Norra Sverige. Därvid kan det i händelse av att en främmande makt erhållit möjligheten att ta kontroll över styrsystem genom intrång, ses som fullt möjligt att de t.ex. skulle kunna reglera vattenflöden från dessa vattenkraftverk.

Vilket i praktiken kan innebära att en kedjereaktion skulle kunna skapas genom att öppna upp t.ex. dammluckor högst upp i en älvdal för att påverka hållfasthet hos dammar längre ned i en reglerad älvdal och därmed ytterst få dammar att brisera och vattenbelägga områden. Alternativt att kontroll tagits av samtliga vattenkraftverk längs en älvdal och därmed kan samtliga dammluckor öppnas samtidigt för att vattenbelägga en älvdal.

Vad det även innebär är att t.ex. infrastruktur för rörlighet längs med en älvdal kommer påverkas såsom broar för fordons- och järnvägstrafik. Antingen kommer dessa raseras eller dess hållfasthet påverkas markant varvid det får ses som möjligtatt de ej kan nyttjas. Därmed påverkas framförallt rörlighet i nord-sydlig riktning, samtidigt avreglas även stridsfältet.

Liknande tankar fanns under det kalla kriget, dock bedömdes det då vara mer troligt att en motståndare skulle nyttja flygbekämpning mot infrastruktur. Dock bedömdes angreppen kraftsamlas till en av älvdalarna för att erhålla maximal effekt, därmed skulle förbandstillförsel till norra Sverige försvåras från södra Sverige.⁸ I dag påverkas både förbandstillförsel i nordlig och sydlig riktning maa. förmågor som enbart finns i norr och enbart i söder för att kunna kraftsamla till brigad.⁹

Vad avser vattenbeläggning av områden för att försvåra framryckning för en part, är det även något som funnits i svenska försvarsplaner.¹⁰ Vilket tyder på att det skulle kunna vara ett effektivt sätt att avregla stridsfältet som tidigare berörts. Det skulle även kunna nyttjas som en form av utpressningsvapen av en motståndare som har möjligheten att genomföra det, ffa. inom ramen för s.k. ”gråzonsproblematik”. Där en motståndare skulle kunna lägga fram ett ultimatum, gör si annars vattenbelägger vi en av era älvdalar och förevisar t.ex. med att öppna upp dammluckorna i en av dammarna längst ned i en älvdal.

Avslutningsvis, detta kan säkert te sig orealistiskt för vissa, tyvärr får det nog anses vara högst realistiskt att det skulle kunna ske en påverkan gentemot, dels vårt elnät, dels de faciliteter som skapar elektriciteten till vårt elnät. Vad som skiljer Sverige mot många länder är att huvuddelen av våra faciliteter som producerar elektricitet även kan nyttjas som en form av ”vapensystem” mot oss, då det ej i huvudsak rör sig om kolkraft eller vindkraft, utan vattenkraft och kärnkraft som i sig har en inneboende kraft, en kraft som tydligt kan nyttjas för att påverka oss.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Försvarsmakten 1(Svenska)

Reuters 1, 2, 3(Engelska)

Sveriges Television 1(Svenska)

The Wall Street Journal 1(Engelska)

Totalförsvarets forskningsinstitut 1(Svenska)

Twitter 1(Svenska)

Hugemark, Bo. Den stora invasionen: svenskt operativt tänkande under det kalla kriget. Stockholm: Medströms bokförlag, 2017.

Slutnoter

¹The Wall Street Journal. Smith, Rebecca. Russian Hackers Reach U.S. Utility Control Rooms, Homeland Security Officials Say. 2018. https://www.wsj.com/articles/russian-hackers-reach-u-s-utility-control-rooms-homeland-security-officials-say-1532388110(Hämtad 2018-07-24)

²Reuters. Jewkes, Stephen. Vukmanovic, Oleg. Suspected Russia-backed hackers target Baltic energy networks. 2017. https://www.reuters.com/article/us-baltics-cyber-insight/suspected-russia-backed-hackers-target-baltic-energy-networks-idUSKBN1871W5(Hämtad 2017-07-24)

³Reuters. Finkle, Jim. Hackers used malware to confuse utility in Ukraine outage -report. 2016. https://www.reuters.com/article/ukraine-cybersecurity-attack/hackers-used-malware-to-confuse-utility-in-ukraine-outage-report-idUKL2N14U01H20160110(Hämtad 2018-07-24)

Reuters. Polityuk, Pavel. Ukraine sees Russian hand in cyber attacks on power grid. 2016. https://www.reuters.com/article/us-ukraine-cybersecurity/ukraine-sees-russian-hand-in-cyber-attacks-on-power-grid-idUSKCN0VL18E(Hämtad 2018-07-24)

⁴Sveriges Television. Nylander, Jan. FRA: IT-spioner förbereder attack mot elnätet. 2017. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/it-spioner-forbereder-attack-mot-elnatet(Hämtad 2018-07-24)

⁵Wiktorin, Johan. Twitter post, November 15, 2016, 17:35. https://twitter.com/forsvarsakerhet/status/798564998138171392?s=12(Hämtad 2018-07-24)

⁶Jonsson, Daniel K. Typfall 5: Utdragen och eskalerande gråzonsproblematik. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2018, s. 4-6.

⁷Sveriges Television. Nylander, Jan. FRA: IT-spioner förbereder attack mot elnätet. 2017. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/it-spioner-forbereder-attack-mot-elnatet(Hämtad 2018-07-24)

⁸Hugemark, Bo. Den stora invasionen: svenskt operativt tänkande under det kalla kriget. Stockholm: Medströms bokförlag, 2017, s. 60-61.

⁹Försvarsmakten. Organisation. 2018. https://www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/(Hämtad 2018-07-24)

¹⁰Hugemark, Bo. Den stora invasionen: svenskt operativt tänkande under det kalla kriget. Stockholm: Medströms bokförlag, 2017, s. 69, 78

SKOGSBRÄNDERNA och de flygande resurserna

Skogarna i Sverige brinner nu för fullt och räddningsledarna har tyvärr konstaterat att det har gått så långt att de större bränderna inte längre går att släcka. Man fokuserar nu på att begränsa bränder. Över 20.000 hektar skog har gått upp i rök och t…

Något om kognitiv avregling

Sammanfattning

Dagens media- och informationslandskap har paradoxalt nog ökat möjligheterna, trots det ökade utbudet av information, för genomförande av kognitiv krigföring d.v.s. påverkan av den mentala bilden och förståelsen om vad som sker runt i kring oss. Därmed kan t.ex. beslutsfattande påverkas. Kognitiv avregling d.v.s. att avskärma delar eller stor del av en population för information syftande till att möjliggöra för en aktör att skapa egna handlingsmöjligheter får ses som fullt genomförbart i Sverige, såväl i fred, kris som krig. Andra metoder inom kognitiv krigföring får ses som fullt möjliga att genomföra och torde öka behovet av ett omfattande och robust psykologiskt försvar i Sverige bortom motverkande av propaganda o.dyl.

Analys

I boken ”Anti-Access Warfare” belyser den amerikanske författaren och tidigare officeren samt professorn SamJ. Tangredi¹olika aspekter samt historik kring vad som kommit att benämnas i engelsk terminologi Anti-Access/Area Denial (A2/AD) och i svensk nomenklatur avregling. Den tydligaste redogörelsen avseende hur den svenska Försvarsmakten väljer att se på begreppet avregling framförs i den slutliga redovisning av perspektivstudien 2016-2018.

Avregling och avreglingszon beskrivs i perspektivstudien med att en motståndare, ”etablerar antingen egen kontroll i området, bestrider motståndarens kontroll eller skapar betydande osäkerhet. Detta genomförs med fjärrstridsmedel mot mark-, sjö- och luftmål liksom med telekrigföring eller cyberattacker”.²Utifrån Tangredi’sbelysning av militära aspekter kring avregling, överinstämmer den svenska beskrivningen av begreppet till del. En förklaringsmodell avseende avregling som framförs i boken är att avregling syftar till att skydda en tyngdpunkt, en annan förklaringsmodell är att det kan ses som en mur som skyddar en omgivning, ytterligare en är att förhindra en motståndare från att komma in i ett operationsområde.³ Där det sistnämnda främst överinstämmer med hur perspektivstudien beskriver avregling.

Vad som gör Tangredi’s bok intressant är att den belyser avregling i ett större perspektiv och med andra aspekter. Där det tydligaste är att avregling i sig kan utgöra en del av en nationell säkerhetsstrategi, där avregling bl.a. kan genomföras på det ekonomiska, diplomatiska och politiska planet,⁴ d.v.s. områdena inom begreppet DIME (Diplomati, Information, Militär, Ekonomi). Vilket får anses skilja sig markant mot hur avregling och avreglingszoner beskrivs i perspektivstudien. Därmed krävs även ett annat förhållningssätt till begreppet, då det t.ex. skulle kunna innebära att ett veto i FN säkerhetsråd skulle kunna vara en del i en avregling, och ett större strategiskt tänkande på sikt.

I den internationella men även svenska debatten kring avregling, är det främst den tydliga och renodlade militära aspekten som berörs och ej avregling utifrån diplomati, information eller ekonomi. I sin bok beskriver Tangredi även ett intressant område vilket han väljer att benämna kognitivavregling, vilket får anses falla inom begreppet Information i DIME. Detta delbegrepp inom ramen för avregling utgår från att en nation kan tänkas gå bortom det traditionella renodlade kinetiska konceptet, som berörts i de tidigare stycket, kring avregling.⁵

Den kognitiva avreglingen kan liknas med hur en motståndare tillämpar, radiotystnad, emittertystnad och s.k. smygteknologi för att kunna påverka en motpart, fast på det kognitiva planet. Praktiskt innebär det att information undanhålls med olika metoder, för att påverka det mentala planet hos en motståndare. Tangrediväljer i sin bok att exemplifiera kognitiv avregling med Nordkorea. Där ytterst lite information, dels kommer ut om de faktiska förhållandena i landet, dels ytterst lite information kommer in i landet avseende förhållandena runt i kring dem. Därtill är det enligt Tangredi främst totalitära stater som kan tänkas ta till sig kognitiv avregling, enligt Tangredi.⁶ Tyvärr utvecklar inte Tangredibegreppet i någon större omfattning, varvid nedanstående är mina tankar kring ämnet.

En annan form av kognitiv avregling borde även Kinas s.k. ”storabrandvägg” eller den ”gyllene skölden” kunna klassificeras som. Där den egna befolkningen undanhålls viss information på internet. Dock är det inte enbart Kina som tillämpar större eller mindre restriktioner av internet för sin egna befolkning. Däremot är de ett av de tydligaste exemplen.⁷Vad som dock inte berörs av Tangredii sin bok är hur en stat skulle kunna tänkas tillämpa kognitiv avregling bortom sin egna befolkning utan i stället mot en motpart. Varvid kognitiv avregling kan ses som ett tvåsidigt verktyg d.v.s. antingen nyttjas mot den egna befolkningen, eller en motpart. Vilket detta inlägg kommer försöka belysa.

En viktig faktor är att särskilja kognitiv avreglingfrån andra begrepp såsom desinformation, propaganda m.m. De tidigare nämnda begreppen får främst ses som metoder för att påverka det kognitiva planet i syfte uppnå något. Emedan kognitiv avregling får anses vara ett högre syfte att uppnå med hjälp av olika metoder.

Det yttersta syftet med kognitiv avregling börfrämst vara att förhindra en motpart att ta del av information eller att förvanska information och därmed skapa egna handlingsmöjligheter, på motsvarande sätt som den kinetiska versionen kring avregling syftar till att etablera egen kontroll eller bestrida kontroll över ett fysiskt geografiskt område, för att möjliggöra egna handlingsmöjligheter. Därutöver bör information ej ses som synonymt med internet, om än att en stor del av dagens informationsinhämtning av enskilda sker där. Däremot får det ses som troligt att det är enklast att utöva kognitiv avregling på internet i dagens samhälle.

Paradoxalt nog får det anses vara lättare i vår nutid att uppnå en kognitiv avregling utifrån hur det svenska medielandskapet utvecklats,⁸men även förändringen i infrastruktur för att förmedla information,⁹ samt dess sårbarheter.¹⁰ Därtill hur information värderas eller inte värderas bidrar till att en kognitiv avregling kan uppnås.¹¹ Dock är det troligtvis en tydlig skillnad i tillvägagångssätt för att uppnå en kognitiv avregling vid en väpnad konfliktkontra ett tillstånd där en icke-väpnad konfliktråder.

Utöver själva medielandskapets utveckling i Sverige, har mängden informationskällor ökat markant i jämförelse med t.ex. 1980-talet då en viss revolution skede med satellitbaserade tv-sändningar som t.ex. ökade mängden nyhetskanaler, men det kan ansetts varit hanterbart för den enskilda individen. Nu måste en individ i en än större omfattning sortera information och bedöma källors trovärdighet. Där den mänskliga förmågan att sålla och bedöma information får anses vara något tvivelaktig, vilket kommer beröras längre fram i inlägget.

Vid en väpnad konflikt torde en antagonistisk stat välja att påverka de in- och utgående internetförbindelserna som existerar till Sverige. Det vill säga stänga av den tydligaste informationsvägen som den svenska befolkningen nyttjar. Påverkan mot mobiltelefonnätet kan även anses vara relativt enkelt, ffa. när det framkommit information avseende främmande makt/makters försök till intrång och eventuellutplacering av s.k. ”skadlig kod” i system för strömförsörjningen.¹² Kinetiska åtgärder kan även genomföras för att påverka strömförsörjningen,¹³ en kombination skulle troligtvis nyttjas vid en väpnad konflikt för att säkerställa verkan. Vilket skulle innebära att mobilnätet, trots reservkraft, efter ett tag kommer sluta fungera helt eller till stor del.

Ett dylikt scenario skulle troligtvis påverka nyhetsförmedlingen i Sverige. Varvid en kognitiv avregling skulle kunna uppstå. En slutsats blir därmed att ett av de mer avgörande medierna för att undvika en sådan avregling får anses vara radio. Vilket tydligt accentueras i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps broschyr ”Om krisen eller kriget kommer”. Där de två översta punkterna under rubriken kommunikation avseende hemberedskap utgörs av radio med batteri eller vev och bilradio.¹⁴

På sikt skulle det även uppstå problem med det mediet maa. strömförsörjning antingen i bil eller radio om det enbart drivs med batteri. Varvid tidningstryckerier troligtvis kommer bli avgörande, för att förmedla nyheter. Framför allt då batterier i händelse av en väpnad konflikt eller ett utdraget och tydligt gråzonsläge kommer bli en bristvara. Då dessa troligtvis kommer behövas för Försvarsmaktens och andra statliga myndigheters behov.

Mängden tidningstryckerier förefaller dock minskat under hela 2000-talet, hur stor mängd som finns i Sverige i dag förefaller dock vara något svårare att fastställa.¹⁵ Vid en låg mängd av tidningstryckerier får det ses som troligt att dessa skulle utgöra ett möjligt mål vid både gråzonsagerande samt skymningsläge av en antagonistisk stat. Därmed skulle informationsspridningen på sikt, vid en väpnad konflikt, kraftigt försvåras.

Ovanstående är enbart några exempel hur en kognitiv avregling kan genomförs under en väpnad konflikt, ytterligare metoder finns för att skapa denna. Vad som kan konstateras är att med ytterst få medel, får det anses vara möjligt att uppnå en kognitiv avregling av det svenska samhället.

Vad avser nyttjandet av kognitiv avregling i en icke-väpnadkonflikt får det ses som troligt att det genomförs i ett s.k. gråzonsläge, här avses begreppet gråzonutifrån beskrivningen i Försvarsberedningens skrivelse Ds 2017:66.¹⁶ Ett antagande som kan göras vid ett gråzonsagerande, icke-väpnad konflikt, med kognitiva avregling är att det nyttjas för att, dels avleda, dels förändra inriktningar i en nation som utsätts för det.

Vid en icke-väpnad konflikt får det anses troligtutifrån hur den svenska befolkningen tar emot nyheter, att en antagonistisk stat eller stater försöker styra nyhetsflöden på s.k. sociala medier.¹⁷ Genom att hålla borta nyheter som påverkar säkerhetspolitiska områden som är intressanta för den antagonistiska staten, skulle en s.k. kognitiv avregling kunna uppnås, åtminstone på del av populationen. Dock skulle den del av populationen som kognitivt avskärmats kunna nyttjas för att så misstro hos del av sina följare/vänner på sociala medier, varvid en dubbel effekt uppnås, dels avskärmas en del av populationen, dels polariseras en del av populationen, vilket i sak skulle gynna ett övergripande mål.

Motsvarande effekt kan observeras inom begreppet ”filterbubbla” där algoritmer anpassar sökresultat på t.ex. sociala medier eller i sökmotorer för en användare utifrån vad denne har sökt på tidigare, ”gillat” m.m.¹⁸ Varvid en individ kan hamna i en självpåtagen kognitiv avregling utifrån sina aktiviteter på internet. En inneboende psykologisk kognitiv avreglering finns även i det mänskliga psyket i form av konfirmeringsbias. Det vill säga att enbart vara uppmärksam på information som bekräftar den egna uppfattningen.¹⁹ Den s.k. ”filterbubblan” förstärks troligtvis av konfirmeringsbiaset människan har. Inom ramen för detta torde även den s.k. inramningsteorin spela in d.v.s. beroende på hur ett budskap, eller fakta väljs att presenteras, kommer mottagaren av informationen tolka det på olika sätt.²⁰

Dessa saker tillämpas på olika sätt av mediebolag, sociala medier m.fl. redan idag därtill har människans psykologiska profil inbyggda svagheter som även kan nyttjas på olika sätt. Varvid även om det kan kännas främmande att någon skulle kunna försöka styra flöden på sociala medier för en individ, får det ses som högst troligtatt det genomförs. Därutöver kan en individ påverkas i olika riktningar genom de egna inbyggda svagheterna i människans psyke för att skapa en självpåtagen avregling.

Utgående från hur det svenska medielandskapet förändrats och förminskats, får det anses vara möjligt att en antagonistiskt stat skulle kunna försöka påverka eller rekrytera de individer som avgör vad som skall publiceras. Vilket i praktiken innebär att försöka rekrytera s.k. ”inflytelse agenter”. En sådan placerad inflytelse agent skulle utifrån sin position,²¹kunna bidra till att skapa en kognitiv avregling inom ett eller flera säkerhetspolitiska områden, för den antagonistiska staten. En annan variant skulle givetvis vara att försöka överta en eller flera av mediakoncernerna. Eller att på olika sätt påverka t.ex. säkerhetspolitiska journalister, vilket det finns väldigt få av i Sverige. Syftande till att ej framföra säkerhetspolitiska nyheter i allmänhet, eller specifika säkerhetspolitiska nyheter.

En annan metod skulle kunna vara att skapa filtrerade nyhetstjänster, det vill säga en tjänst där användaren självmant väljer vilka nyheter denna vill ha del av och övriga nyheter filtreras bort. Sett vilka valfrågor den svenska befolkningen anser vara viktigast i årets val, 2018,²² skulle en sådan filtrering troligtvis göra att det säkerhetspolitiska området skulle filtreras bort hos en stor del av populationen.

Ytterligare en metod skulle kunna vara att skapa s.k. blockeringslistor på sociala medier.²³ Detta skulle kunna syfta till att stänga ute individer med inflytelse och påverkansmöjligheter som berör säkerhetspolitiska områden där en antagonistisk stat har intressen. Detta i sig skulle troligtvis inte bidra till någon större kognitiv avregling, men i samverkan med andra metoder inom ramen för en kognitiv avregling skulle det kunna ha en bidragande effekt.

En annan metod skulle kunna vara att skapa fysiska händelser för att genomföra kognitiv avregling, inom ramen för ett gråzonsagerande. Ett exempel på detta skulle vara att påverka uttaget av kontanter eller medge att kontanter går att ta ut, utan täckning,²⁴i stor skala över hela landet. Vilket skulle belasta olika samhällsfunktioner men troligtvis även belasta beslutsfattare som ev. inte skulle orka hantera eller identifiera sekundära händelser som kan ha en än större påverkan. Ytterligare metoder finns, i praktiken är det enbart fantasin som sätter begränsningar och vår egen samhällsutveckling.

Vad innebär då allt detta? Det enkla svaret är att begreppet avregling inte enbart kan ses som en kinetisk företeelse, utan det även kan vara icke-kinetisk. Utifrån ett historiskt perspektiv är det inget nytt, parallellen går osökt att dra till den censur som t.ex. tillämpades i Sverige under andra världskriget gentemot media.²⁵Vilket utifrån det genomförda resonemanget kan anses vara en form av kognitiv avregling. Dock var det den egna staten som tillämpade det. I det informationssamhälle som vi dag lever i, får det ses som möjligt för en utomståendeaktör (statlig eller icke-statlig) att påverka det på ett sådant sätt att antingen grupper eller sakfrågor kan ”censureras”, redan i djupaste fred.

Vilket för oss in på det svåra svaret. Kognitiv avregling i sig kan vara ett syfte att uppnå för en aktör. Men det i sig får anses vara ett stridssätt inom ramen för s.k. kognitiv krigföring.²⁶Vilket innebär att det troligtvis finns andra stridssätt för att påverka en nation på det kognitiva planet. Ett exempel på stridssätt skulle kunna vara att som aktör placera sig mellan två grupperingar och uppvigla dessa mot varandra, utan dess vetskap. Där liknelsen går att göra med ett eldöverfallssätt, mot en väg, där det pågår dubbelriktad underhållstrafik och en grupp genomför eldöverfall mot två underhållskonvojer samtidigt i en längre kurva och dessa i sin tur vådabekämpar varandra när de skall påverka gruppen som genomfört eldöverfallet, s.k. ”inbördeskrig”.²⁷

Ett annat stridssätt skulle kunna vara att genomföra vad som benämns ”Menuett” i kinetiska sammanhang innebär det att en enhet genomför eldöverfall från fyra olika håll i syfte att påverka och desorganisera en motståndare i största möjliga mån.²⁸Omvänt i kognitiv krigföring skulle det kunna vara att ”överbelasta” en stat eller ledning med ett stort antal händelser, desinformation o.dyl. för att skapa en maximal kognitiv belastning och därmed antingen genomför en kognitiv avregling eller skapa förutsättningar för andra handlingsmöjligheter.

Utifrån en icke-väpnad konflikt skulle agerandet även vara asymmetriskt tilltalande för en svagare aktör, gentemot en starkare. Vilket även skulle kunna genomföras av icke-statliga aktörer till del, dock får det ses som troligt att mer omfattande och avancerade metoder enbart kan tillämpas av statliga aktörer maa. kunskap samt kostnad som torde krävas. Därtill kommer mer omfattande och avancerade metoder behöva förberedas innan de tillämpas då bakgrundsdata, profilering m.m. skulle behöva genomföras och inte kan påbörjas då behovet uppstår, då en aktör i sådant fall skulle hamna i en efterhandssituation.

Sammantaget får det anses troligt att det krävs ett omfattande psykologiskt försvar bortom förmåga att t.ex. identifiera och stå emot propaganda. Då dagens informationssamhälle tydligt medger kognitiv krigföring genom olika stridssätt på informationsarenan såväl i fred, kris som krig, där kinetiska och icke-kinetiska metoder kan nyttjas.

Avslutningsvis ett stort tack till ett antal personer, ingen nämnd ingen glömd, som haft tålamodet att besvara frågor inom ämnesområdet och läsa igenom texten.

Slutsats

Avreglingsbegreppet bör utökas till att även omfatta informationsarenan, då den troligtvis går att avregla i olika omfattning. Den kognitiva avreglingen kan genomföras såväl i fred, kris som krig. Det högre syftet med en kognitiv avregling är troligtvis att skapa handlingsmöjligheter för den aktör som genomför det. Den kognitiva avreglingen utgör troligtvis ett av flera stridssätt inom ramen för kognitiv krigföring. Den kognitiva krigföring förbereds troligtvis redan innan ett faktiskt behov uppstår. Därtill bör olika uppmärksammade fall av desinformation m.m. ses ur begreppet DIME eller PMESII (Politiskt, Militärt, Ekonomiskt, Socialt, Infrastruktur och Information) för att tydligt avgöra vad syftet kan ha varit med tillämpandet av olika metoder inom ramen för en eventuell kognitiv krigföring.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Allabolag 1(Svenska)

Bloomberg 1(Engelska)

Computer Sweden 1(Svenska)

Expressen 1(Svenska)

Federation of American Scientists 1(Engelska)

Försvarsmakten 1(Svenska)

Institutet för mediestudier 1(Svenska)

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1(Svenska)

National Defence Academy of Latvia 1(Engelska)

Norrländska Socialdemokraten 1(Svenska)

Psychology Today 1, 2(Engelska)

Regeringen 1, 2(Svenska)

Statens medieråd 1(Svenska)

Svenska Dagbladet 1, 2(Svenska)

Sveriges Radio 1, 2(Svenska)

Sveriges Television 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7(Svenska)

Techopedia 1 (Engelska)

The Guardian 1(Engelska)

The Washington Post 1(Engelska)

U.S. Naval War College 1(Engelska)

Frick, Lennart W. Rosander, Lars. Bakom hemligstämpeln: hemlig verksamhet i Sverige i vår tid. Lund: Historiska media, 2004.

Försvarsmakten. Anvisningar för fallskärmsjägare. Stockholm: Försvarsmakten, 1976.

Tangredi, Sam J. Anti-access warfare: countering A2/AD strategies. Annapolis, Maryland: Naval Institute Press, 2013.

Slutnoter

¹U.S. Naval War College. Sam J. Tangredi. 2018. https://usnwc.edu/Faculty-and-Departments/Directory/Sam-J-Tangredi(Hämtad 2018-07-20)

²Försvarsmakten. Slutlig redovisning av perspektivstudien 2016-2018. Stockholm: Försvarsmakten, 2018, s. 29.

³Tangredi, Sam J. Anti-access warfare: countering A2/AD strategies. Annapolis, Maryland: Naval Institute Press, 2013, s. 2-3, 33.

⁴Ibid. s. 5.

⁵Ibid. s. 204.

⁶Ibid. s. 204-205.

⁷The Washington Post. Denyer, Simon. China’s scary lesson to the world: Censoring the Internet works. 2016. https://www.washingtonpost.com/world/asia_pacific/chinas-scary-lesson-to-the-world-censoring-the-internet-works/2016/05/23/413afe78-fff3-11e5-8bb1-f124a43f84dc_story.html?utm_term=.657037006a78(Hämtad 2018-07-20)

Bloomberg. The Great Firewall of China. 2017. https://www.bloomberg.com/quicktake/great-firewall-of-china(Hämtad 2018-07-20)

⁸Svenska Dagbladet. Allt fler tar del av nyheter via Facebook. 2018. https://www.svd.se/allt-fler-tar-del-av-nyheter-via-facebook(Hämtad 2018-07-20)

Truedson, Lars (red). Mediestudiers årsbok: Tillståndet för journalistiken 2016/2017. Stockholm: Institutet för mediestudier, 2017, s. 9, 68-70.

⁹Sveriges Television. Här försvinner det fasta telefonnätet. 2017. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/har-forsvinner-det-fasta-telefonnatet(Hämtad 2018-07-20)

¹⁰Computer Sweden. Rittsel, Pär. Beredskapen hänger på en tråd. 2002. https://computersweden.idg.se/2.2683/1.42259/beredskapen-hanger-pa-en-trad(Hämtad 2018-07-20)

Norrländska Socialdemokraten. Persson, Ulf. Oskyddade kablar – ingen ovanlighet. 2011. http://www.nsd.se/nyheter/oskyddade-kablar-ingen-ovanlighet-5943080.aspx(Hämtad 2018-07-20)

Sveriges Television. Boende litar inte på Telia – vill själva ladda masterna vid elavbrott. 2017. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/infor-hotet-att-bli-helt-utan-telefon-vi-vill-ladda-mobilmasterna(Hämtad 2018-07-20)

¹¹Sveriges Television. Källkritikens dag: ”Är den här historien för bra för att vara sann?”. 2017. https://www.svt.se/kultur/medier/kallkritikens-dag-ar-den-har-historien-for-bra-for-att-vara-sann(Hämtad 2018-07-20)

Statens medieråd. Källkritik — en utmaning. 2018.https://statensmedierad.se/larommedier/kallkritikvemvadvarfor/kallkritikenutmaning.422.html(Hämtad 2018-07-20)

¹²Sveriges Television. Nylander, Jan. FRA: IT-spioner förbereder attack mot elnätet. 2017. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/it-spioner-forbereder-attack-mot-elnatet(Hämtad 2018-07-20)

¹³Expressen. Mattsson, Anna. IT-spioner förbereder attack mot Sverige. 2017. https://www.expressen.se/nyheter/it-spioner-forbereder-attack-mot-sverige/(Hämtad 2018-07-20)

¹⁴Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Om krisen eller kriget kommer. Stockholm: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2018, s. 11.

¹⁵SOU 2016:80. En gränsöverskridande mediepolitik. För upplysning, engagemang och ansvar. s. 120.

Allabolag. Tryckning av Dagstidningar. 2018. https://www.allabolag.se/what/tryckning%20av%20dagstidningar/page/2(Hämtad 2018-07-20)

¹⁶Ds 2017:66.Motståndskraft. Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025. s. 65-68.

¹⁷Svenska Dagbladet. Facebook: 55 000 svenska användare drabbade. 2018. https://www.svd.se/zuckerberg-till-kongressen(Hämtad 2018-07-20)

Sveriges Radio. Fredén, Jonas. ”Främmande makter samlar namn på svenskar”. 2018. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6929000(Hämtad 2018-07-20)

Sveriges Television. Lundberg, Rebecca. MSB: Migrationsfrågan används som slagträ av främmande makt. 2018. https://www.svt.se/kultur/msb-migrationsfragan-anvands-av-frammande-makt (Hämtad 2018-07-20)

The Guardian. Hern, Alex. Cambridge Analytica: how did it turn clicks into votes?. 2018. https://www.theguardian.com/news/2018/may/06/cambridge-analytica-how-turn-clicks-into-votes-christopher-wylie(Hämtad 2018-07-20)

¹⁸Techopedia. Filter Bubble. 2018. https://www.techopedia.com/definition/28556/filter-bubble(Hämtad 2018-07-20)

¹⁹Psychology Today. Heshmat, Shahram. What Is Confirmation Bias?. 2015. https://www.psychologytoday.com/us/blog/science-choice/201504/what-is-confirmation-bias(Hämtad 2018-07-20)

²⁰Psychology Today. Livingstone, Peter. Want to Avoid Bad Decisions? It’s All About Framing. 2017. https://www.psychologytoday.com/us/blog/intentional-insights/201703/want-avoid-bad-decisions-it-s-all-about-framing(Hämtad 2018-07-20)

²¹Defense Security Service Center for Development of Security Excellence. Terms and Definitions of Interest for Counterintelligence Professionals. 2014. s. 9.

²²Sveriges Radio. Grafik: Väljarnas viktigaste valfrågor maj 2018. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6968043(Hämtad 2018-07-20)

²³Sveriges Television. Andersson, Lisa. Svenska institutet tar bort blocklista från Twitter efter kritik. 2017. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/tusentals-blockade-av-sveriges-officiella-twitterkonto(Hämtad 2018-07-20)

²⁴Sveriges Television. Youcefi, Fouad. Kunde ta ut pengar – trots noll på kontot. 2017. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/kunde-ta-ut-pengar-trots-noll-pa-kontot(Hämtad 2018-07-20)

²⁵Frick, Lennart W. Rosander, Lars. Bakom hemligstämpeln: hemlig verksamhet i Sverige i vår tid. Lund: Historiska media, 2004, s. 131-132.

²⁶Signal. Underwood, Kimberly. Cognitive Warfare Will Be Deciding Factor in Battle. 2017. https://www.afcea.org/content/node/17956/(Hämtad 2018-07-20)

Bērziņš, Jānis. Russia’s New Generation Warfare in Ukraine: Implications for Latvian Defense Policy. Riga: National Defence Academy of Latvia, 2014, s. 5.

²⁷Försvarsmakten. Anvisningar för fallskärmsjägare. Stockholm: Försvarsmakten, 1976, pkt. 13:64-66.

²⁸Ibid. pkt. 13:61.

Håll huvudet kallt i hettan

Bild från branden i Västmanland 2014. Med tillstånd av fotografen.Det rasar nu ett stort antal skogsbränder runtom i Sverige och det innebär en stor utmaning för hela samhället att hantera dessa. De brandmän, hemvärnssoldater, privatpersoner, flygbesät…

Efter valsegern: Erdogan ensam herre på täppan, men vad händer nu, vart går Turkiet?

av Michael Sahlin Turkiets president Recep Tayyip Erdogan. Foto: Sasa Dzambic Photography / Shutterstock.com Sammanfattning; Segern både i presidentvalet och (med förbehåll) i parlamentsvalet nyligen innebär att Turkiets sedan 2003 starke man, Recep Tayyip Erdogan, nu lyckats forcera det sista (eller näst sista om man beaktar det utestående lokalvalet nästa år, eller tidigare) i etablerandet […]

Flygvapnet och dess haverier med omkomna under Kalla Kriget 1946-1986

Sedan flera år pågår ett arbete i bokform som beskriver de haverier med omkomna under Kalla Kriget i svenska Flygvapnet. Huvudförfattare är Flyghistorikern Göran Jacobsson som tidigare gett ut böcker om fältflygarsystemet. Fältflygarna utgjorde stommen…

IT-soldater rycker in 2020

Under ett framträdande vid en konferens i Luleå i april berättade Försvarsmaktens CIO, generalmajor Fredrik Robertsson, att man avsåg mönstra och utbilda IT-soldater med plikt och att de första ska rycka in år 2020. Arbetet för att realisera detta fortskrider med kraft och genom ett samtal med överste Patrik Ahlgren, chef CIO Cyberförsvar vid ledningsstaben […]