Månatliga arkiv: augusti 2018

Den svenska Natodebatten

Av Zebulon Carlander Den svenska Natodebatten ligger högt upp på den säkerhetspolitiska dagordningen. Det är en omfattande debatt som berör alla delar av vår utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik. Det går att dela in de olika argumenten för såväl ett ja som ett nej till Nato i fyra olika kategorier. Natomotståndet För Natomotståndet handlar det om […]

Prolog Vostok-2018 – Del 2 – Omvänd Geografi

Reflektion
Rysslands Försvarsminister, Sergej Sjojgu, meddelade vid ett besök i det centrala militärdistriktet (MD C) den 28AUG2018 att årets strategiska övning, Vostok-2018, som primärt omfattar det östra militärdistriktet (MD Ö) men även delar av det centrala (MD C) och norra (MD N) militärdistriktet kommer omfatta cirka 300,000 övningsdeltagare.1 Som beskrivits i det tidigare prolog inlägget inför Vostok-2018, bör delgivna siffror vid rysk övningsverksamhet alltid tas med viss skepticism.2 Detta inlägg kommer utveckla, dels varför siffrorna bör ses med viss skepticism, dels om mängden övningsdeltagare de factostämmer vad det innebär.
Varje år genomförs en större övning inom de ryska väpnade styrkorna som syftar till att öva en strategisk riktning. En strategisk riktning är i praktiken ett militärdistrikt (MD), varvid övningen roterar mellan de olika ryska militärdistrikten, i år är de det östra militärdistriktet (MD Ö) som övar.3 Dessa övningar bedöms enligt Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) omfatta cirka 150,000 övningsdeltagare. Mängden övningsdeltagarna är i sin tur fördelade på de olika försvarsgrenarna och vapenslagen och bildar sammansättningen för försvarsgrensgemensam strid i en strategisk riktning.4
Ur ett historiskt perspektiv, sedan 2013, har siffran 150,000 övningsdeltagare visat sig vara en relativt stabil siffra vid de årligt återkommande operativ-strategiska övningarna.5Dessa operativa-strategiska övningar, torde till del kunna likställas med den Sovjetiska tanken avseende en s.k. front. Detta var den högsta operativa nivån Sovjetunionen hade under det kalla kriget. Fronten bestod av ett antal kombinerade arméer och en eller flera stridsvagnsarméer. Därtill ingick flygstridskrafter samt beroende på frontens lokalisering även olika former av maritima förmågor. Någon egentlig fast organisation för hur fronten var uppbyggd fanns inte, dock utgjorde de sovjetiska militärdistrikten byggstenen för att skapa en front.6
Jämförs den tidigare sovjetiska frontens uppbyggnad med FOI:s bedömning avseende styrkesammansättningen för en större storskalig rysk operation i nutid, överinstämmer dessa till del.7 Vad som dock är avvikande är att sedan 2013 har Ryssland inte övat så storskaligt att det skulle kunna röra sig om två fronter eller strategiska riktningar samtidigt i mängd personal och förmågor. Utan det har enbart rört sig om en. Dock gör FOI bedömningen 2016 att det skulle kunna vara möjligt att genomföra strid i två strategiska riktningar och därmed även i en och samma strategisk riktning, fast med två fronter. De parallella övningar som genomförts samtidigt som de årliga operativa-strategiska övningarna skulle kunna indikera detta.8
Således själva övningshistoriken skulle kunna peka på att mängden deltagare i övningen skulle kunna vara lägre än de utannonserade 300,000. Därtill finns historiken av att Ryssland antingen överdrivit eller nedtonat mängden övningsdeltagare i olika övningar, varvid siffran 300,000 bör ses med skepticism.9Därutöver behöver inte alla 300,000 vara faktiska övningsdeltagare, utan de kan kort och gott inräknas i övningen utan ett egentligt deltagande.10
Vad skulle då tala för att övningen kommer omfatta 300,000 deltagare? Inleder vi med den första faktorn, talar Ryssland redan nu om att övningen kommer vara omfattande och att den kommer omfatta cirka 300,000 deltagare.11 Vilket skulle kunna innebära att övningen kommer bli stor, därmed inte sagt att övningen i sig kommer omfatta den mängden. En annan intressant faktor som inte berörts är NATO övningen Trident Juncture 2018vilket är den största NATO övningen sedan 2002, som genomförs i Norge mellan oktober och november 2018.12
Denna övning, skulle kunna föranleda en större övning av Ryssland. Om än att Trident Juncture 2018 genomförs i mellersta och södra Norge,13 är övningen i närheten av det s.k. ”Bastion området” där Ryssland har för avsikt att utplacera sin s.k. ”andraslags förmåga” i händelse av en väpnad konflikt.14 Detta skulle kunna innebära att NATO övningen i sig upplevs som ett hot av Ryssland, varvid de i de svarar med en större övning, om än i ett annat geografiskt område, för att undvika t.ex. incidenter, i syfte att visa på förmåga att kunna genomföra omfattande väpnad strid.
En annan viktig aspekt är att den ryska ledningen, signalerat att den säkerhetspolitiska situationen och därmed säkerhetsläget är sådant att en större övning anses försvarbar. För som de uttrycker det, kyla ned situationen. Här dras paralleller med att övnings Zapad-1981 skall ha dämpat de säkerhetspolitiska spänningarna något.15 Detta får dock anses vara missvisade maa. hur pass nära världen var ett fullskaligt kärnvapenkrig 1983.16 Däremot ger det en indikation avseende hur den ryska ledningen eventuellt ser på den säkerhetspolitiska situationen just nu. Det vill säga, situationen anses vara likartad den som rådde under de inledande åren av 1980-talet.
En annan intressant aspekt avseende Vostok-2018 är Kinas deltagande i övningen.17 Detta är intressant att notera, då Ryssland under övningen Vostok-2010 förefaller sett Kina som en potentiell motståndare och övat mot detta.18 I praktiken kan Kina fortfarande ses som det och vara den tilltänkta motståndaren på den strategiska nivån under Vostok-2018, utan att det framgår. Dock får det ses som mindre troligt,19 utan snarare är den tilltänkta motståndaren en västlig, om än att övningen genomförs i det östra militärdistriktet.
Vad som dock är intressant med övning Vostok-2018, vilket ytterligare stärkts med de senaste uppgifterna, är det som togs upp i det föregående prolog inlägget.20 Vilket var att detta är mer att betrakta som en omfattande och praktisk ledningsövning. Där det antingen förefaller vara två strategiska riktningar en väpnad konflikt kommer utkämpas i, alternativt en strategisk riktning med två fronter.
Avslutningsvis, mängden deltagare kommer inte kunna bedömas förrän efter genomförd övning. Skulle mängden deltagare korrelera med de initiala ryska uppgifterna, får det anses att de ryska väpnade styrkorna tagit ett stort antal steg framåt i förmågan att leda väpnad strid under väldigt omfattande förhållanden. Därtill bör faktorn särskilt beaktas att övningen kan handla om, omvänd geografi d.v.s. övningen genomförs i det östra militärdistriktet men den operativa och strategiska förmågan som de facto övas och utvärderas är att kunna leda omfattande operationer i det västra militärdistriktet. Vilket, dels skulle kunna utgöra ett svar på NATO övningen Trident Juncture, dels vara ett svar på ett ur ryskt perspektiv väldigt negativt säkerhetsläge som accentueras i dess västliga strategiska riktning.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Central Intelligence Agency 1(Engelska)
Forsvarsdepartementet 1(Norska)
Jägarchefen 1(Svenska)
NATO 1(Svenska)
Rysslands Försvarsministerium 1(Ryska)
Sveriges Television 1(Svenska)
TASS 1, 2, 3, 4 (Engelska)
The Washington Free Beacon 1(Engelska)
Totalförsvarets forskningsinstitut 1, 2, 3, 4(Svenska, Engelska)
Verdens Gang 1(Norska)
Department of the Army. The Soviet Army: Troops, Organization, and Equipment. Washington DC: Department of the Army, 1991.
Slutnoter
1Министерство обороны Российской Федерации. Россия задействует около 300 тыс. военнослужащих на учении «Восток-2018». 2018. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12193028@egNews(Hämtad 2018-08-30)
2Jägarchefen. Prolog Vostok-2018. 2018. https://jagarchefen.blogspot.se/2018/08/prolog-vostok-2018.html(Hämtad 2018-08-30)
3Hedenskog, Jakob (red). Vendil Pallin, Carolina (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv – 2013. Stockholm: Avdelningen för försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2013, s. 16.
Norberg, Johan. Training to fight: Russia’s major military exercises 2011-2014. Stockholm: Försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2015, s. 5, 23.
TASS. Northern Fleet, troops from eastern and central Russia to hold large-scale drills in 2018. 2017. http://tass.com/defense/979146(Hämtad 2018-08-30)
4Persson, Gudrun (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv – 2016. Stockholm: Avdelningen för försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2017, s. 83.
5Jägarchefen. Prolog Vostok-2018. 2018. https://jagarchefen.blogspot.se/2018/08/prolog-vostok-2018.html(Hämtad 2018-08-30)
6Department of the Army. The Soviet Army: Troops, Organization, and Equipment. Washington DC: Department of the Army, 1991, 4-130.
7Persson, Gudrun (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv – 2016. Stockholm: Avdelningen för försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2017, s. 83.
8Norberg, Johan. Training to fight: Russia’s major military exercises 2011-2014. Stockholm: Försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2015, s. 23.
Persson, Gudrun (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv – 2016. Stockholm: Avdelningen för försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2017, s. 84.
9Jägarchefen. Prolog Vostok-2018. 2018. https://jagarchefen.blogspot.se/2018/08/prolog-vostok-2018.html(Hämtad 2018-08-30)
10Sveriges Television. Olsson, Jonas. Ryssland förbereder största militärövningen på nästan 40 år. 2018. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ryssland-kommer-ha-storsta-militarovningen-pa-nastan-40-ar(Hämtad 2018-08-30)
11Министерство обороны Российской Федерации. Россия задействует около 300 тыс. военнослужащих на учении «Восток-2018». 2018. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12193028@egNews(Hämtad 2018-08-30)
12NATO. Press briefing on Exercise Trident Juncture 2018. 2018. https://www.nato.int/cps/en/natohq/opinions_155888.htm(Hämtad 2018-08-30)
13Verdens Gang. Braaten, Magnus. Trafikkproblemer og støy: Slik blir NATOs storøvelse i Norge. 2018. https://www.vg.no/nyheter/innenriks/i/1kdjvq/trafikkproblemer-og-stoey-slik-blir-natos-storoevelse-i-norge(Hämtad 2018-08-30)
14Forsvarsdepartementet. Et felles løft. Oslo: Forsvarsdepartementet, 2015, s. 20, 94.
15TASS. Kremlin underlines need for military drills amid tense international situation. 2018. http://tass.com/defense/1018951(Hämtad 2018-08-30)
TASS. Russia responds to US actions with Vostok-2018 military drills — senator. http://tass.com/politics/1018967(Hämtad 2018-08-30)
16Central Intelligence Agency. Fischer, Benjamin B. A Cold War Conundrum: The 1983 Soviet War Scare. 2008. https://www.cia.gov/library/center-for-the-study-of-intelligence/csi-publications/books-and-monographs/a-cold-war-conundrum/source.htm(Hämtad 2018-08-30)
17TASS. China to take part in Vostok-2018 strategic drills in Russia. 2018. http://tass.com/defense/1017824(Hämtad 2018-08-30)
18Ekström, Markus. Rysk operativ-strategisk övningsverksamhet under 2009 och 2010. Stockholm : Avdelningen för försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2010, s. 61.
19The Washington Free Beacon. Gertz, Bill. Chinese Military Joining Russians for Nuclear War Games. 2018. https://freebeacon.com/national-security/chinese-military-joining-russians-nuclear-war-games/(Hämtad 2018-08-30)
20Jägarchefen. Prolog Vostok-2018. 2018. https://jagarchefen.blogspot.se/2018/08/prolog-vostok-2018.html(Hämtad 2018-08-30)

Socioekonomisk krigföring

Reflektion
I slutet av december 2017 uttalade sig chefen för den ryska utrikesunderrättelsetjänsten, Sergeij Naryshkin, avseende ett icke-deklarerat hybridkrig vilket enligt honom genomförs mot Ryssland och tidigare sovjetiska republiker ingående i Oberoende staters samvälde (OSS). Uttalandet skedde i samband med en konferens för chefer ur OSS ländernas underrättelse- och säkerhetstjänster. Detta uttalande kom även att uppmärksammas i svensk media, då Sverige enligt chefen för den ryska utrikesunderrättelsetjänsten utgör en del i detta icke-deklarerade hybridkrig mot Ryssland, som USA leder.1
De svenska forskare som intervjuades, kom se detta som ett sätt för Ryssland att påverka den egna befolkningen. Men även ett möjligt sätt för att i framtiden kunna skapa handlingsutrymme gentemot Sverige.2Vad som dock får anses vara något anmärkningsvärt är att detta uttalande ej kommit att bemötas på något sätt av Sverige. Då detta uttalande får anses vara av en allvarligare karaktär, jämfört med den ryska försvarsministerns uttalande under sommaren 2018 avseende Sverige, vilket sent omsider kom att bemötas.3
Vad som inte förefaller beskrivits i svenska media var hur detta hybridkrig mot Ryssland skall gestalta sig. Enligt chefen för den ryska utrikes underrättelsetjänsten skall Sverige nyttja immigrantstrukturer och inom dessa försöka skapa revolutionära grupperingar. Utöver Sverige skall även Storbritannien, Polen och de Baltiska staterna tillämpa samma förfarande.4
Den utpekade metoden och agerandet överinstämmer även på vissa av de punkter som beskriver den militära hotbilden gentemot Ryssland, i den ryska militära doktrinen från 2014.5 Det överinstämmer även på vissa av punkterna i hur hotbilden mot Ryssland beskrivs i den ryska nationella säkerhetsstrategin från 2015.6 Varvid själva uttalandet av chefen för den ryska utrikesunderrättelsetjänsten går att koppla till officiellt fastställda hotbilder mot Ryssland, vilket sätter en annan dignitet på uttalandet än det som berörts i den svenska debatten.
I sammanhanget är det intressant att notera en artikel i den ryska militärindustriella tidningen, Vojenno-Promysjlennyj Kurjer, från augusti 2018. Artikeln berör hur immigranter kan komma att nyttjas som en form av vapensystem i framtida hybridkrigföring, framförallt i större urbana center. Artikelförfattarna berör även hur en motståndare kan tänkas nyttja immigranter i samverkan med kriminella nätverk som en del i en väpnad konflikt. Artikelförfattarna menar även på att det kan vara ett sätt för en svagare part att påverka en starkare part,7 d.v.s. en form av asymmetrisk krigföring.
Användandet av begreppet hybridkrigföring i artikeln,8 indikerar även att artikelförfattarna ser det som en trolig västerländsk metod då det begreppet uteslutande ses som en västerländsk förmåga.9 Här skall dock den möjliga faktorn avseende s.k. speglingseffekt beaktas då det lika väl skulle kunna röra sig om s.k. icke-linjär krigföring.10 Värt att notera är att detta förefaller vara ett ämnesområde som det teoretiseras kring i Ryssland, dels utifrån den ryske underrättelsechefens uttalande men även beskrivna hotbilder i officiella dokument, dels utifrån artikeln i Vojenno-Promysjlennyj Kurjer. Dock bör begreppet ses i ett större perspektiv och inte enbart immigrantstrukturer utan snarare bör det kunna tillämpas över hela spektrumet av socioekonomiskt utsatta områden och grupperingar.
Ur ett historiskt perspektiv kan detta inte anses vara särskilt revolutionerande, då t.ex. stöd till olika grupperingar för påverkan har genomförts av ett flertal länder. Dock har stödet då främst varit inriktat mot olika former av politiska grupperingar, oftast med en tydlig koppling. I detta fallet kan det ses som möjligtatt formen kan vara mer in obscura och iståndsättas på andra sätt. Exempelvis skulle t.ex. sociala medier kunna nyttjas för att skapa en konflikt mellan olika grupperingar som underblåses och eskaleras av en tredje part som agerar dolt.
Militärteoretiskt är det således intressant hur t.ex. socioekonomiskt utsatta grupperingar eller områden skulle kunna nyttjas som en del i en annan nations krigföringsförmåga. Detta skulle, troligtvis, kunna nyttjas inom ramen för vad som i Sverige benämns som s.k. gråzonsproblematik eller i ett s.k. skymmningsläge, kontra en fullt utvecklad väpnad konflikt. Effekterna av det skulle troligtvisvara att, dels distrahera, dels binda resurser.
Vad avser distrahera skulle det t.ex. kunna innebära att beslutsfattare är fullt fokuserad på t.ex. stora oroligheter i socioekonomiskt utsatta områden kontra en militär upptrappning som sker parallellt inför en väpnad konflikt. Vad avser bindaresurser skulle en fokusering av oroligheter kunna ske till ett eller några områden som skulle kunna innebära att säkerhetsresurser omfördelas från områden som kommer omfattas av en väpnad konflikt och därmed underlättas denna på olika sätt.
Avslutningsvis, Sergeij Naryshkins uttalande i slutet av december 2017 får anses ha betydligt fler dimensioner än enbart en som var riktad mot den egna ryska befolkningen. Där den kanske minst berörda dimensionen, men troligtvis den viktigaste, får anses vara vad som skulle kunna benämns som socioekonomisk krigföring.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Dagens Nyheter 1(Svenska)
Regeringen 1(Svenska)
Rossijskaja gazeta 1, 2(Ryska)
Svenska Dagbladet 1(Svenska)
Sveriges Radio 1(Svenska)
TASS 1(Ryska)
Totalförsvarets forskningsinstitut 1(Svenska)
Vojenno-Promysjlennyj Kurjer 1 (Ryska)
Slutnoter
1Dagens Nyheter. Carlsson, Mattias. Rysk spionchef: Sverige deltar i hybridkrig mot Ryssland. 2017. https://www.dn.se/nyheter/rysk-spionchef-sverige-deltar-i-hybridkrig-mot-ryssland/(Hämtad 2018-08-27)
Svenska Dagbladet. Sverige pekas ut i hybridkrig mot Ryssland. 2017. https://www.svd.se/sverige-pekas-ut-i-hybridkrig-mot-ryssland(Hämtad 2018-08-27)
2Ibid.
3Sveriges Radio. Arenander, Inger. Kritiken: Rysk minister sprider falsk information. 2018. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7012691(Hämtad 2018-08-27)
4ТАСС. Нарышкин отмечает угрозу переноса активности террористов в Центральную Азию и РФ. 2017. http://tass.ru/politika/4824055(Hämtad 2018-08-27)
5Российской газеты. Военная доктрина Российской Федерации. 2014. https://rg.ru/2014/12/30/doktrina-dok.html(Hämtad 2018-08-27)
6Российской газеты. Указ Президента Российской Федерации от 31 декабря 2015 года N 683 ”О Стратегии национальной безопасности Российской Федерации”. 2015. https://rg.ru/2015/12/31/nac-bezopasnost-site-dok.html(Hämtad 2018-08-27)
7Военно-промышленный курьер. Григорий, Никоноров. Игорь, Родионов. Восстание дворников. 2018. https://vpk-news.ru/articles/44250(Hämtad 2018-08-27)
8Ibid.
9Persson, Gudrun (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv – 2016. Stockholm: Avdelningen för försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2017, s. 105.
10Ds 2017:66. Motståndskraft. Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025. s. 68-69.

Finsk motoriserad strid

av Robin Häggblom Det är med stort intresse som jag följt debatten om olika förbandstypers lämplighet i norrländsk terräng. Från finsk synvinkel är det naturligtvis av särskilt intresse då stora delar av landet har terräng som antingen direkt motsvarar eller har drag som skapar samma frågeställningar som är aktuella i fallet Norrland. För den fortsatta […]

Hantera krisen?

av Lars Wedin Försvarsmaktens brister innefattar sjöfartsskyddet där våra Visbykorvetter dels saknar ett effektivt luftvärn, dels är dom för få, dels börjar bli gamla och dels saknas tydliga planer för vad som ska ersätta dessa och till vilket antal. Foto: Jimmie Andersson, Försvarsmakten. Sverige går när detta skrivs igenom en av sina värsta fredskriser. Men detta […]

Semper Batallius

Idag arrangerade Frivärld ett lunchseminarium om destabiliserande påverkansoperationer. Medverkade gjorde Patrik Oksanen, författare till nyutkomna boken Skarpa skärvor, Anders Lindberg, politisk chefredaktör Aftonbladet och Gunnar Hökmark (M), Europaparlamentariker, under ledning av Frivärlds chef Katarina Tracz. Under seminariet diskuterade Hökmark på ett pedagogiskt sätt destabiliserande påverkansoperationer medels ett exemplar av albumet The Roman Agent (på svenska Asterix och tvedräkten). Ni […]

Prolog Vostok-2018

Reflektion
Årets strategiska övning, Vostok-2018, för de ryska väpnade styrkorna förefaller påbörjats den 20AUG2018. Övningen verkar likt tidigare års strategiska övningar startat med en beredskapskontroll, 20-25AUG2018, som omfattar delar ur MD C och MD Ö. Därutöver skall även delar av de ryska luftlandsättningsstyrkorna samt det strategiska transportflyget omfattas av beredskapskontrollen. Information avseende beredskapskontrollen skall även delgivits i enlighet med Wiendokumentet via OSSE.1
Enligt tidigare uppgifter skall Vostok-2018 omfatta, dels det östra militärdistriktet (MD Ö), dels delar ur det centrala (MD C) och norra (MD N) militärdistriktet.2 Vid inledningen av augusti månad 2018, meddelades att en flottstyrka ur den Norra Marinen påbörjat en förflyttning till de östra delarna av det arktiska Ryssland,3 vilket troligtvis utgör den del ur Norra Marinen som skall delta i övning Vostok-2018. Således förefaller nu samtliga ingående delar i Vostok-2018 vara aktiverade. Därutöver får det även ses som möjligt att vissa av de posteringar som upprättats på de östra arktiska öarna i Ryssland kan komma att omfattas i Vostok-2018.
Inleder vi med nyttjandet av beredskapskontroller innan de strategiska övningarna, formellt, påbörjats, har det berörts tidigare på denna blogg. Dock är det intressant att notera förfarandet, då det troligtvisfaller inom ramen för det som på rysk militärterminologi benämns ”den initiala perioden av en väpnad konflikt”. Den nuvarande ryske generalstabschefen, General Valerij Gerasimov, förefaller sätta vikt vid den ryske militärteoretikern G.S. Isserson tankar.4 Varvid det kan vara intressant att beröra dennes tankegångar kring den ”initiala perioden av en väpnad konflikt”. Då det kan antas, att dessa kan utgöra vissa grunder i dagens ryska militärteoretiska tänkande/synsätt.
Isserson beskriver i sin skrift ”framtidens krig” från 1940, hur det moderna kriget startar utan någon egentlig krigsförklaring. Kriget startar med de förband som finns att tillgå eller eventuellt har positionerats ut i en konflikts uppbyggnadsskede men som obemärkt gått förbi. Isserson beskriver även att en långsiktig och långsam förstärkning kan ske inom ett geografiskt område vilket ej skapar oro hos en försvarare, som sedan kan nyttjas av en angripare. Detta skapar/möjliggör en strategisk överraskning, som i sin tur skapar oordning och förvirring hos en försvarare.5
Om dessa militärteoretiska tankar är styrande hos dagens ryska väpnade styrkor, får anses vara oklart. Dock skulle det t.ex. kunna förklara varför de strategiska övningarna under det senaste åren påbörjats med en beredskapskontroll, då det praktiskt innebär att de första gripbara förbanden omedelbart kastas in i den väpnade konflikt som uppstått, utan någon större förberedelse/förvarning erhållits kring den. Därefter nyttjas de efterföljande förbanden som förflyttats och/eller mobiliserats, i den fortsatta striden.
Enligt den ryska försvarsministern, Sergej Sjojgu, skall Vostok-2018 vara den största övningen sedan Zapad-1981 för de ryska väpnade styrkorna. Här nämns bl.a. den geografiska omfattningen men även mängden övningsdeltagare.6 Vad avser mängden övningsdeltagare under Zapad-1981 i förhållande till Vostok-2018, skall enligt ett avhemligat dokument från den amerikanska underrättelsetjänsten, Central IntelligenceAgency, övning Zapad-1981 omfattat mellan 100,000 – 150,000 övningsdeltagare.7 Jämförs detta med vissa av de beredskapskontroller men även andra strategiska övningar som genomförts sedan 2013, kan det inte anses vara en särskilt anmärkningsvärd storlek med övningsdeltagare.8
Detta skulle således innebära att övning Vostok-2018 skall omfatta mer än 150,000 deltagare. Enligt ryska Pervyj Kanal (tv-kanal), som når huvuddelen av den ryska befolkningen, skall den påbörjade beredskapskontrollen omfatta 262,000 deltagare,9dock skall den siffran ses med stor skepticism, utifrån storleken på de tidigare övningarna. En mer möjlig siffra torde vara någonstans mellan 160-180,000 deltagare, utifrån tidigare erfarenhetsvärden av rysk rapportering, där en faktor på +/- 30% visat sig vara gångbar. Därtill utifrån storleken på de största övningarna i närtid av de ryska väpnade styrkorna.
Däremot vad avser yta, får det ses som troligt att årets strategiska övning för de ryska väpnade styrkorna kommer omfatta ett större geografiskt område än tidigare. Då både förband ur MD C, MD N och MD Ö deltar. Därmed får det ses som troligt att övningsområdet, dels omfattar de östra delarna av MD C, dels stora delar av MD Ö från den arktiska regionen till dess södra regioner. Utifrån storleken på det geografiska området samt de olika försvarsgrenar som kommer delta, kommer detta i sin tur kunna ge en indikation på om de ryska väpnade styrkorna har förmågan att leda samordnad strid med olika försvarsgrenar över ett större geografiska området.
Avslutningsvis, det intressanta, just nu, med Vostok-2018 är som tidigare nämnts den geografiska ytan och inte mängden övningsdeltagare vilket troligtvis media kommer fokusera på. Är övningsområdet omfattande, vilket får ses som troligt, kommer det kräva en väl fungerande och utbyggd ledningsförmåga, vilket varit en akilleshäl under de tidigare åren för de ryska väpnade styrkorna. Givetvis har mängden övningsdeltagare även en viss inverkan då detta kommer kräva ett än mer utbyggt ledningssystem. Uppvisas nu en förmåga att leda flertalet försvarsgrenar, och en stor mängd övningsdeltagare, över en stor geografisk yta, får det anses vara ett trendbrott för de ryska väpnade styrkorna vilket särskilt bör noteras.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Central Intelligence Agency 1(Engelska)
Pervyj Kanal 1(Ryska)
TASS 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7(Engelska)
Totalförsvarets forskningsinstitut 1(Engelska)
Vojenno-Promysjlennyj Kurjer 1 (Ryska)
Harrison, Richard W. G.S. Issersson and the War of the Future: Key Writings of a Soviet Military Theorist. Jeffersson, North Carolina: McFarland & Company, 2016.
Slutnoter
1TASS. Troops in central, eastern Russia go on high alert in snap combat readiness check. 2018. http://tass.com/defense/1017836(Hämtad 2018-08-21)
TASS. Russia informs foreign military attaches of troops’ combat readiness check. 2018. http://tass.com/defense/1017913(Hämtad 2018-08-21)
2TASS. Northern Fleet, troops from eastern and central Russia to hold large-scale drills in 2018. 2017. http://tass.com/defense/979146(Hämtad 2018-08-21)
3TASS. Russian Northern Fleet warships set off on Arctic voyage. 2018. http://tass.com/defense/1016426(Hämtad 2018-08-21)
4Военно-промышленный курьер. Ценность науки в предвидении. 2013. https://vpk-news.ru/articles/14632(Hämtad 2018-08-21)
5Harrison, Richard W. G.S. Issersson and the War of the Future: Key Writings of a Soviet Military Theorist. Jeffersson, North Carolina: McFarland & Company, 2016, s. 252-253, 257, 258
6TASS. Vostok-2018 exercise to be unprecedented in scale — Russian defense minister. 2018. http://tass.com/defense/1017852(Hämtad 2018-08-21)
7Central Intelligence Agency. Planing, Preparation, Operation and Evaluation of Warsaw Pact Exercises. Washington, DC: Central Intelligence Agency, 1981, s. 19.
8Norberg, Johan. Training to fight: Russia’s major military exercises 2011-2014. Stockholm: Försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2015, s. 39, 46, 52.
TASS. Vladimir Putin at the site of Center-2015 strategic military drills. 2015. http://tass.com/defense/822421(Hämtad 2018-08-21)
TASS. Defense minister says nearly 100,000 civilians took part in Caucasus-2016 drills. 2016. http://tass.com/defense/900850(Hämtad 2018-08-21)
9Первый канал. Максим Семин. По приказу Верховного главнокомандующего началась проверка боеготовности российской армии. 2018. https://www.1tv.ru/news/2018-08-20/350806-po_prikazu_verhovnogo_glavnokomanduyuschego_nachalas_proverka_boegotovnosti_rossiyskoy_armii(Hämtad 2018-08-21)

EU, Trump och Europas säkerhet

av Mats Bergquist Hur hållfasta är i realiteten USA:s försvarsförpliktelser gentemot sina europeiska allierade med president Trump vid rodret? Foto: U S Army photo by Hubert D Delany III. Ända sedan den europeiska integrationsprocessen för nära 70 år sedan (1951) inleddes med upprättandet av Kol- och Stålunionen (ECSC) för att genom en överstatlig myndighet reglera […]

Skiljelinje?

Reflektion
I den säkerhetspolitiska debatten kommer frågan ofta upp om det påbörjats, eller pågår, ett nytt s.k. kallt krig. Vid vissa av dessa tillfällen avfärdas det med argumentationen att det kalla kriget handlade om två politiska system som stod mot varandra d.v.s. en ideologisk konflikt, vilket ej skall vara fallet nu. Detta är en väldigt intressant argumentation, då den inte förefaller ta fasta på vissa faktorer som präglar Ryssland och de Västeuropeiska länderna, av idag.
Vad avser fysiska faktorer går det att konstatera hur en militär styrkeuppbyggnad återigen pågår i Västeuropa och i de västra delarna av Ryssland. Därtill går de att konstatera att det pågår en form av konflikt mellan de västeuropeiska och ryska säkerhetstjänsterna samt underrättelsetjänsterna. Därtill hävdar både Västeuropeiska länder samt Ryssland att det pågår subversiv verksamhet i olika former. Alla dessa faktorer torde kännas igen av de flesta, som signifikanta faktorer vilket präglade den tidsperiod vi benämnde det kalla kriget.
Att en upprustning likaså pågår, om än att det ej går att jämföra med en kapprustning som under det kalla kriget, torde inte undgått någon. Varpå de flesta signifikanta faktorerna från det kalla kriget torde vara uppfyllda. Kvar återstår den politiska spelplanen. Under det kalla kriget var det något förenklat kapitalism mot kommunism. Därtill en bipolär världsordning, där den ena sidan företräddes av USA och den andra sidan av Sovjetunionen. För att efter det kalla krigets slut övergå till en unipolär världsordning företrädd av USA.
Jämförs Västeuropa och Ryssland, kan det om än något förenklat anses vara så att Västeuropa företräder en mer liberalistisk världsåskådning emedan Ryssland företräder vad som skulle kunna beskrivas som värdekonservativ, baserad på det traditionella, nationella och ortodoxa värden. Vilket även framkommer i den ryska nationella säkerhetsstrategin. Där det framträder att de traditionella ryska värdena skall bevaras på olika sätt. Därtill förefaller Ryssland anseatt de europeiska värderingarna, som minst, utgör ett problem.
Givetvis kan olika uttalanden från ledande ryska ministrar utgöra ett retoriskt spel. Dock förefaller de ryska värderingarna slås fast i en nationell säkerhetsstrategi. Varvid de tillsammans med uttalanden utgör en tydlig ideologisk skiljelinje i hur Ryssland å ena sidan och Västeuropa å andra sidan väljer att betrakta saker.
Därmed blir även även argumentationen avseende avsaknaden av en ideologisk konflikt som bevis för att det ej råder ett nytt kallt krig något malplacerad. När det åtminstone förefaller finnas nyanser av en sådan, maa. konflikten mellan de västeuropeiska värderingarna och den ryska värdekonservatismen. Denna konflikt kan även noteras internt i ett flertal europeiska länder där värdekonservativa partier under det senaste decenniet gradvis ökat i popularitet.
Här är det även möjligt att finna en annan faktor från det kalla kriget. Under det kalla kriget ansågs många av de kommunistiska partierna i Västeuropa utgöra ett verktyg för Sovjetunionen. På motsvarande sätt anser nu många av de Västeuropeiska länderna att dessa värdekonservativa partier antingen stödjer och/eller får stöd av Ryssland. Vilket ytterligare skulle kunna utgöra en del, i nyanserna, av en ideologisk konflikt.
Går det då att säga att det råder ett kallt krig? Svaret på den frågan får bli både ja och nej. Utifrån faktorer som var karakteristiska för det kalla kriget, får det anses att de signifikanta är uppfyllda dock saknas några. Dessa är bl.a. kapprustning, en fysisk barriär mellan parter, omfattande proxy krigföring, avsaknaden av en bipolär världsordning. Varvid det kan vara mer adekvat att tala om konfliktmekanismer som påminner om det kalla kriget.
Dessa konfliktmekanismer torde inte utgöra något unikt för det kalla kriget, utan snarare är detta något som varit ständigt närvarande. Skillnaden får anses vara att under det kalla kriget eskalerade det inte till en konflikt utan det blev snarare ett låst läge maa. den s.k. ”terrorbalansen” som rådde från slutet av 1950-talet och framgent, vilket även fortsatt får anses råda och troligtvis verkar konfliktavhållande.
Avslutningsvis, likheterna med det kalla kriget är fler än olikheterna däremot är det kalla kriget kanske inte ett korrekt begrepp för att beskriva den situation vi befinner oss i just nu, då det främst utgör ett begrepp för en tidsepok. Utan snarare är det kanske mer adekvat att benämna det som försämrat säkerhetsläge som i sin tur bör indelas i olika kategorier, då det i grund och botten handlar om konfliktmekanismer, och ej en tidsepok, som antingen kan eskalera eller deeskalera.
Have a good one! // Jägarchefen

Hur ska vi skapa och behålla de officerare vi behöver för vårt försvar?

av Fredric Westerdahl Bildtext: Rätt utbildning för respektive nivå efterlyses av författaren. Foto: Jimmie Adamsson, Försvarsmakten. Alltför många nyexaminerade officerare lämnar Försvarsmakten redan efter några få års yrkesutövning. Tyvärr är andelen nya officerare som lämnar yrket högre nu än det var med tidigare officers­utbildningssystem. Vi har även från början för få nytillkommande officerare med de […]

En betraktelse över den försvarspolitiska mandatperioden 2014-2018: Putin, pengar och personalförsörjning

Snart är det allmänna val. Det är dags att summera den försvarspolitiska mandatperioden, lära sig av vad som hände (och inte) och förbereda nästa. Ni minns hur det började, 2014? Den nya regeringen hade ännu inte kommit på plats när en kränkning av svenskt luftrum genomfördes av en rote ryska SU 24 söder om Öland. […]

Något om beredskapspolisen

Reflektion
En väldigt intressant skrivning går att finna i den nu gällande militärstrategiska doktrinen från 2016, där det framgår att ”det militära försvaret dimensioneras för att kunna verka under strategiskt överfall genom operativ chock”.1Således utgör strategiskt överfall med operativ chock en normerande faktor för Försvarsmakten att ta hänsyn till, då det är dimensionerande. Vilket ytterst även innebär att i händelse av ett väpnat angrepp, får det ses som det troligasteangreppsalternativt gentemot Sverige. Märkligt nog har denna punkt inte berörts i någon nämnvärd omfattning av Försvarsmakten i den öppna kommunikationen. Än mindre har det utvecklats i någon större omfattning i den öppna militärteoretiska diskussionen. Vad innebär då de båda begreppen?
Vad avser strategiskt överfall förefaller den senaste öppna beskrivningen av Försvarsmakten finnas i den sedan länge upphävda Svensk Soldat från 1994. Där beskrivs strategiskt överfall på följande sätt, ”en angripare kraftsamlat sätter in begränsade resurser mot våra viktigaste samhällsfunktioner utan att på förhand röja var och hur överfallet ska genomföras. Syftet är att lamslå vår motståndsvilja, samt lednings- och motståndsförmåga”.2Begreppet operativ chock går att finna i den upphävda militärstrategisk doktrin från 2002, där det beskrivs i samband med systemchock som, ”Systemchock är en utveckling av den ryska idén om operativ chock, Udar. Udar betyder närmast slag, anfall eller stöt och kom i deras operationskonst att avse att man genom ett (enda) slag skulle försätta motståndaren ur stridbart skick”.3
Utifrån dessa båda definitioner som går att återfinna i tidigare Försvarsmakts publikationer, blir en möjlig tolkning att det normerande är, ett angrepp mot Sverige med få och kvalificerade enheter som syftar till att i ett enda slag lamslå vår motståndsvilja samt lednings- och motståndsförmåga. Dock finns det skäl att längre fram i ett annat inlägg utveckla både vad strategiskt överfall är, men framförallt operativ chock, då den svenska definitionen av det sistnämnda förefaller baseras på tankegångar som mött kritik internationellt.4 Men vad har då detta med beredskapspolis att göra?
Beredskapspolisen var under 1990-talet indelade i två delar, den allmänna och den särskilda. Där den särskilda beredskapspolisen skulle uppgå till cirka 5,000 individer. Dessa 5,000 individer skulle utgöra polisens särskilda resurs för antisabotage uppgifter vid höjd beredskap och krig.5 Personalen i den särskilda beredskapspolisen förefaller bl.a. rekryterats bland värnpliktiga jägarsoldater och militärpoliser.6 Utgående från den begränsade utbildningstid som den särskilda beredskapspolisen hade och med inriktningen gentemot antisabotage uppgifter,7 får det ses som troligt att inriktningen av rekryteringen byggde på att utbildade jägarsoldater enklare skulle kunna tänka och agera gentemot motsvarande förbandstyper hos en angripare.
I sammanhanget är det intressant att notera hur både Norrlandsjägarbataljoner men även Jägarbataljoner (Syd) förefaller planerats för att användas vid skyddet av både den s.k. Zonen, men även i försvaret av den Högre Regionala ledningens grupperingsområden.8 Här får det ses som troligtatt de jägarförband som var ianspråktagna för denna uppgift även skulle ha antisabotage uppgifter, utifrån samma princip kring varför jägarsoldater kan ha varit lämpliga som särskilda beredskapspoliser för att lösa antisabotage uppgifter.
Säkerhetsläget som råder nu och det troligaste angreppet som ses, förefaller uppfylla de premisser som låg till grund för upprättandet av den särskilda beredskapspolisen. Men situationen som råder nu får anses vara än mer prekär än när polisens främsta resurs för antisabotage uppgifter togs fram. De militära enheter som t.ex. skulle skydda den s.k. Zonen men även grupperingsområdena för den högre regionala ledningen, som numera kan likställas med Militärregionerna, finns inte längre. Därutöver är som bekant den särskilda beredskapspolisen avvecklad. Vad som dock inte förändrats i någon nämnvärd omfattning är lagrummet som möjliggör respektive begränsar olika myndigheters våldsutövande t.ex. vid s.k. skymningsläge.
Att snabbt återskapa militära förband med antisabotage uppgifter får anses vara orealistisk, då upprättande av militära förband tar lång tid. Däremot för att snabbt höja förmågan här och nu, vad avser lösandet av antisabotage uppgifter både i fred och krig bör ett koncept liknande den särskilda beredskapspolisen vara fullt funktionellt, då det de facto redan prövats en gång. Framförallt skulle det medge verkan både i fred och krig utifrån rådande lagrum. Därutöver får det anses råda ett skriande behov av det, utifrån den senaste militärstrategiska doktrinens skrivning om strategiskt överfall och operativ chock.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Barometern 1(Svenska)
Försvarets Historiska Telesamlingar 1(Svenska)
Försvarsmakten 1(Svenska)
Joint Force Quarterly 1(Engelska)
Regeringskansliet 1(Svenska)
Försvarsmakten. Svensk soldat. Stockholm: Försvarsmakten, 1994.
Försvarsmakten. Militärstrategisk doktrin. Stockholm: Försvarsmakten, 2002.
Krisberedskapsmyndigheten. Utvärdering av beredskapspolisen. Stockholm: Krisberedskapsmyndigheten, 2008.
Rikspolisstyrelsen. Beredskapspolisen: vägval 2010. Stockholm: Rikspolisstyrelsen, 2010.
Slutnoter
1Försvarsmakten. Militärstrategisk doktrin. Stockholm: Försvarsmakten, 2016, s. 53.
2Försvarsmakten. Svensk soldat. Stockholm: Försvarsmakten, 1994, s. 86.
3Försvarsmakten. Militärstrategisk doktrin. Stockholm: Försvarsmakten, 2002, s. 81.
4Vego, Milan N. ’A Case Against Systemic Operational Design’, Joint Force Quarterly, vol. 16, no. 2, 2009, s. 70-71.
5Rikspolisstyrelsen. Beredskapspolisen: vägval 2010. Stockholm: Rikspolisstyrelsen, 2010, s. 11.
SOU 2002:70. Polisverksamhet i förändring. s. 292-293.
6Barometern. Hellner, Annika. Hårdträning väntar för särskild beredskapspolis. 2005. http://www.barometern.se/nybro/hardtraning-vantar-for-sarskild-beredskapspolis/(Hämtad 2018-08-12)
7Krisberedskapsmyndigheten. Utvärdering av beredskapspolisen. Stockholm: Krisberedskapsmyndigheten, 2008, s. 12.
8Jansson, Christian. Högre Regional Ledning och Militärområdesförband. Enköping: Försvarets Historiska Telesamlingar, 2013, s. 68-69.

Ömsesidig tillit allt svårare att vårda

av Ingolf Kiesow Foto: Evan El-Amin / Shutterstock.com Donald Trump har skapat ett svårt läge för Europa och Mellanöstern “Väst” är förvirrat. Vad är till exempel EU och vart hör England? Kan man lita på NATO? Är EU verkligen en fiende till USA och en vän till Kina? Vart hör Östeuropa och Italien? Nyhetsflödet under […]

Manipulation av åsikter och ”fake news” – en utmaning inför valet i höst

av Mats Olofsson Att påverka människors åsikter är ju varje politikers roll, särskilt ett valår, men det finns också de som vill påverka våra åsikter i det fördolda. Detta inte för att bidra till ett stabilt styrelseskick utan raka motsatsen – destabilisering och misstro. Under årets Almedalsvecka handlade många diskussioner med politiker och experter om […]

Stridens grundläggande behov

av Ulf Henricsson T 72 i typisk ”ÖN”-terräng – hur får vi ut minorna för att stoppa den? Hur kommer vi åt den med våra pansarvärnsvapen och hur skyddar vi oss för dess kulsprutor? Författaren var med vid försöken med olika stridsvagnstyper. Foto: Ulf Henricsson För några veckor sedan skrev Jacob Fritzson på denna blogg […]