Sensommarens bästa bloggläsning har varit Johan Wiktorins Korridoren till Kaliningrad.
Det är en berättelse om en säkerhetspolitisk turbulens vid Östersjön, helt fiktiv men inte osannolik. På ett medryckande sätt beskrivs det utrikes- och säkerhetspolitiska spelet när tonerna skärps mellan de inblandade länderna. Språket är torrt, precis om jag vill ha det.
Berättelsen belyser mycket bra vad som sker när en nations säkerhetspolitiska instrument försvaret monteras ner. Korridoren till Kaliningrad borde vara obligatorisk läsning för samtliga politiker.
Jag försöker få Wiktorin att skriva en bok. Det vore något att läsa det.
/C