En isande nordanvind

Reflektion
Vid en presskonferens hos det ryska Utrikesministeriet, den 23MAJ2019, kom en fråga ställas från det samlade pressauditoriet, till det ryska Utrikesministeriets talesperson MariaZakharova angående modifieringen av en norsk radaranläggning på Vardø, cirka 50 km från ryskt territorium.1 Enligt den norska Försvarsmakten skall anläggningen modifieras mellan 2017 och 2020 och används för övervakning av norska intresseområden samt lokalisering och kategorisering av objekt i rymden.2Enligt NRK, skall radarn på Vardø även delge information till USA.3 Under det första halvåret av 2019 förefaller modifieringsarbetet tagit fart då delar till radarn har anlänt från USA, för installation på anläggningen vid Vardø.4
Vad var det då som framfördes vid denna presskonferens? Enligt det ryska Utrikesministeriets talesperson kommer Ryssland vidta åtgärder mot Norge för att garantera sin säkerhet maa. det pågående moderniseringsarbetet vid radarstationen på Vardø. Enligt det ryska Utrikesministeriet skall även radarn på Vardø utgöra en del i USA missilförsvar.5 Ryssland förefaller, åtminstone retoriskt, anse att detta moderniseringsarbete är ett hot mot sin nationella säkerhet. Vilket skulle kunna förklaras utifrån de faktum att en stor del av den ryska s.k. andraslagsförmågan, strategiska atomubåtar, är baserade vid Kolahalvön.6Dessa ubåtar förmodas ha patrullområden i Barentshav, dels i fred, dels vid en väpnad konflikt.7 Vad de ryska motåtgärderna skulle bestå i förmedlades ej av det ryska Utrikesministeriet.
Ryssland har under en lång tid uppvisat ett missnöje kring den norska radarstationen och dess ev. koppling till det amerikanska missilförsvaret. I närtid har den norska militära underrättelsetjänsten delgivit uppgifter att Ryssland vid två tillfällen, 2017 och 2018, genomfört simulerade offensiva flygföretag riktade mot radaranläggningen på Vardø.8Men redan år 2000 uttalade sig en rysk general kring radaranläggningen. Den ryske generalen framförde då att radarn på Vardø utgjorde ett förutbestämt målval för ryska taktiska kärnvapen.9 Om radarn skulle ingå som en del i det amerikanska missilförsvaret, får dess placering anses vara väl vald10 maa. att den kortaste vägen för Ryssland att bekämpa mål med, dels robotar, dels ballistiska missiler, på östkusten av den nordamerikanska kontinenten går över Arktis.11Varför utgör då detta en stötesten för Ryssland?
I rysk säkerhetspolitisk förfaller fortfarande kärnvapen inneha en central roll.12 Därutöver kan kärnvapnen kompensera för eventuella brister i rysk konventionell militär förmåga.13Ur ett perspektiv skulle således den norska radarn på Vardø utifrån dess placering sett till troliga avfyringsbanor, kunna påverka hela den ryska s.k. kärnvapentriad och därmed ytterst den rysk säkerhetspolitik. Dock, med hänsyn till Rysslands omfattande kärnvapenarsenal14 samt det begränsade antal mål som det amerikanska ballistiska missilförsvaret förefaller kunna verka mot,15 kan det inteanses som rimligt att den norska radarn på Vardø utgör något egentligt hot mot Ryssland.
Ur ett annat perspektiv skulle dock den norska radarn kunna spela en avgörande funktion om den ingår i det amerikanska ballistiska missilförsvaret. Detta skulle vara målföljning vid insättandet av en ytterst begränsad mängd kärnvapen mot USA.16 Detta skulle kunna ske inom ramen för s.k. nukleär deeskalering. Det vill säga hot om insättande av kärnvapen eller insättande med ett ytterst begränsat antal i syfte att avsluta en konflikt.17Dock bör det beaktas att något officiellt stöd för tankegångarna kring s.k. nukleär deeskalering ej förefaller finnas i de öppna ryska doktrinerna, utan de flestas resonemang kring detta går att härleda till en artikel från 1999 publicerad i den ryska militärteoretiska tidskriften ”Militär tanke”.18Den uppvisade ryska aversionen både i retorik och militär handling mot den norska radarn skulle möjligen kunna indikera att Ryssland doktrinärt kan tänkas tillämpa s.k. nukleär deeskalering. För det är enbart då den norska radarn kan spela en avgörande roll. Detta resonemang bygger dock på att den skulle ingå i det amerikanska ballistiska missilförsvaret.
Det är inte enbart mot den norska radarn på Vardø Ryssland haft säkerhetspolitiska åsikter under de senaste åren. Styrkerotationen av amerikansk trupp på norsk begäran i Norge initialt med 300 marinkårssoldater 2017 som därefter 2018 kom att utökas till 700 marinkårssoldater,19 har stundtals inneburit en hård retorik riktad mot Norge från rysk sida.20 I februari 2019 kom även det ryska utrikesministeriet påtala att Norge generellt genomför en militär styrkeuppbyggnad, något som skulle kräva att Ryssland vidtog motåtgärder. Det uttalandet skede i samband med att en hamn utanför Tromsø eventuellt skulle utrustas för att kunna ta emot atomubåtar.21 Värt att notera är även ett uttalande av Norges försvarschef, Amiral HaakonBruun-Hanssen, i april 2019 där han anser att säkerhetsläget för Norge försämrades under 2018 maa. ryskt agerande.22
I sammanhanget är det värt att notera en övning de ryska väpnade styrkorna skall ha genomfört i de södra delarna av Norska havet under april 2019, med delar av den Norra marinen samt flygstridskrafter ur det ryska fjärrflyget. Övningen genomfördes kort efter den svenska multinationella övningen Nordanvind avslutades.23 Den ryska övningen skall enligt en forskare vid det norska Forsvarets forskningsinstituttutgjort den mest komplexa övning som genomförts av ryska stridskrafter i det aktuella området.24Därutöver föll övningsverksamheten även utanför normalbilden avseende vart den ryska Norra marinen generellt övar.25Vad som även är intressant att notera, är den GPS störning som genomfördes på Nordkalotten innan och under den multinationella NATO övningen Trident Juncture 2018 i Norge, som även Sverige deltog i. Norge har utpekat Ryssland som skyldig till störningen.26Under inledningen av mars månad 2019, ca två veckor innan den svenska övningen Nordanvind påbörjades, rapporterades återigen om störningar på GPS nätet över Nordkalotten.27Någon nation förefaller ej utpekats, inte heller har någon förklaring till störningen delgivits.
Således finns det flertal exempel både där Ryssland retoriskt ”angripit” Norge för sin säkerhetspolitik, men även med militära maktmedel i form av övningsverksamhet tydligt visat sitt missnöje mot Norge. I huvuddelen av de retoriska fallen sedan 2016 har Ryssland framfört att de kommer tvingas att vidta motåtgärder, dock har inget konkret framförts avseende vad dessa motåtgärder skulle innefatta.
Vad som dock är anmärkningsvärt är den låga andelen markförband Ryssland har på Nordkalotten, trots den vikt de förefaller tillmäta det geografiska området. I dagsläget verkar markförbanden bestå av två motoriserade brigader, en marininfanteribrigad, därutöver en kustrobotbrigad, en maritim specialförbandsbrigad, ett ingenjörsregemente och en armékårsstab.28Dock har en satsning genomförts i det aktuella området på s.k. avreglingsförmåga men även olika typer av sensorkedjor.29Huruvida den förmågan är adekvat och funktionell får anses utgöra en öppen fråga, enligt vissa är den ej det,30enligt andra skall den kunna utgöra en adekvat förmågeökning som t.om. skulle möjliggöra offensiva markoperationer på Nordkalotten med den nuvarande förbandsstrukturen.31Markförsvaret i det aktuella området kan dock förstärkas både snabbt och dolt, vilket även förefaller genomförts under den operativa-strategiska övningen Zapad-2017 för det västra militärdistriktet (MD V). En förflyttning av förband som enligt den norska militära underrättelsetjänsten skall ha varit den största genomförd av Ryssland till det aktuella området, sedan det s.k. kalla krigets slut.32
Avslutningsvis, vad som är synnerligen intressant är att den ryska retoriken och agerandet vilket uppvisats mot Norge, kan anses vara ett av de hårdare mot västliga länder. Framförallt vid en jämförelse kring Östersjön, där den huvudsakliga säkerhetsdiskussionen för de västliga länderna är fokuserad. Dock har mig veterligen ingen av Östersjöstaterna uppvisat samma underlag som t.ex. den norska underrättelsetjänsten, där det blir tydligt att militära maktmedel nyttjas som påverkansmedel. Avsaknaden av dylik information kan givetvis bero på att Östersjöstaternas underrättelsetjänster ej vill delge dylik information offentligt och att undertecknad kan ha missat information. Således bör diskussionen kunna omfatta mer än ett geografiskt område ffa. då det förefaller råda tydliga spänningar på Nordkalotten som det diskuteras ytterst lite kring.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Arms Control Association 1(Engelska)
Federation of American Scientists 1(Engelska)
Forsvaret 1(Norska)
Forsvarsdepartementet 1(Norska)
Försvarsmakten 1(Svenska)
Izvestija 1, 2(Ryska)
Militära artiklar 1(Ryska)
Norsk rikskringkasting 1, 2, 3, 4, 5(Norska)
RAND Corporation 1(Engelska)
Reuters 1, 2, 3, 4 (Engelska)
Russian strategic nuclear forces 1, 2(Engelska)
Rysslands Försvarsministerium 1, 2, 3(Ryska)
Rysslands Utrikesministerium 1(Engelska)
Sveriges Television 1, 2(Svenska)
TASS 1, 2 (Engelska)
Totalförsvarets forskningsinstitut 1, 2, 3, 4, 5(Svenska/Engelska)
The Independent Barents Observer 1(Engelska)
U.S. Department of Defense 1(Engelska)
Verdens Gang 1, 2(Norska)
Baylis, John (red). Gray, Colin S (red). Wirtz, James J (red). Strategy in the contemporary world: an introduction to strategic studies. Oxford: Oxford University Press, 2016.
Sutyagin, Igor. Bronk, Justin. Russia’s new ground forces: capabilities, limitations and implications for international security. Milton Park, Abingdon: Routledge Journals, 2017.
Howard, Glen E. Czekaj, Matthew (red). Russia’s Military Strategy and Doctrine. Washington, DC: The Jamestown Foundation, 2019.
Slutnoter
1The Ministry of Foreign Affairs of the Russian Federation. Briefing by Foreign Ministry Spokesperson Maria Zakharova, Moscow, May 23, 2019. 2019. http://www.mid.ru/en/press_service/spokesman/briefings/-/asset_publisher/D2wHaWMCU6Od/content/id/3658436#26(Hämtad 2019-06-02)
2Forsvaret. Modernisering av radaranlegget i Vardø. 2016. https://forsvaret.no/aktuelt/ny-radar-i-vardoe(Hämtad 2019-06-02)
3Norsk rikskringkasting. Wormdal, Bård. Hysj-hysj om ny amerikansk spion-radar til Finnmark. 2019. https://www.nrk.no/finnmark/hysj-hysj-om-ny-amerikansk-spion-radar-til-finnmark-1.14463578(Hämtad 2019-06-02)
4Ibid.
5The Ministry of Foreign Affairs of the Russian Federation. Briefing by Foreign Ministry Spokesperson Maria Zakharova, Moscow, May 23, 2019. 2019. http://www.mid.ru/en/press_service/spokesman/briefings/-/asset_publisher/D2wHaWMCU6Od/content/id/3658436#26(Hämtad 2019-06-02)
6Russian strategic nuclear forces. Strategic fleet. 2019. http://russianforces.org/navy/(Hämtad 2019-06-02)
7Forsvarsdepartementet. Et felles løft. Oslo: Forsvarsdepartementet, 2015, s. 20.
8Norsk rikskringkasting. Wormdal, Bård. Hysj-hysj om ny amerikansk spion-radar til Finnmark. 2019. https://www.nrk.no/finnmark/hysj-hysj-om-ny-amerikansk-spion-radar-til-finnmark-1.14463578(Hämtad 2019-06-02)
9Norsk rikskringkasting. Russiske atomvåpen rettet mot Vardø. 2000. https://www.nrk.no/finnmark/russiske-atomvapen-rettet-mot-vardoradaren-1.116077(Hämtad 2019-06-02)
10Norsk rikskringkasting. Schanche, Tor Emil. Wormdal, Bård. Mener nytt amerikansk militæranlegg på norsk jord vil føre til stormaktskonfrontasjoner. 2016. https://www.nrk.no/finnmark/amerikansk-professor-mener-ny-militaerradar-vil-fore-til-stormaktskonfrontasjoner-1.12929922(Hämtad 2019-06-02)
11Granholm, Niklas. Arktis under förändring – standardbilden utmanas. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2016, s. 13, 24.
12Persson, Gudrun (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv. Stockholm : Avdelningen för försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2017, s. 36.
Goliath, Martin. Kärnvapen för slagfältsbruk och europeisk säkerhet: en strategisk faktors regionala betydelse. Stockholm : Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2017, s. 26.
13Goliath, Martin. Kärnvapen för slagfältsbruk och europeisk säkerhet: en strategisk faktors regionala betydelse. Stockholm : Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2017, s. 26.
14Federation of American Scientists. Kristensen, Hans M. Korda, Matt. Status of World Nuclear Forces. 2019. https://fas.org/issues/nuclear-weapons/status-world-nuclear-forces/(Hämtad 2019-06-02)
15Arms Control Association. U.S. Missile Defense Programs at a Glance. 2019. https://www.armscontrol.org/factsheets/usmissiledefense(Hämtad 2019-06-02)
16Baylis, John (red). Gray, Colin S (red). Wirtz, James J (red). Strategy in the contemporary world: an introduction to strategic studies. Oxford: Oxford University Press, 2016, s. 203.
17U.S. Department of Defense. Nuclear Posture Review. Washington DC: U.S. Department of Defense, 2018, s. 30.
18ВОЕННАЯ МЫСЛЬ. О применении ядерного оружия для деэскалации военных действий. 2014. http://militaryarticle.ru/zarubezhnoe-voennoe-obozrenie/1999-zvo/8995-o-primenenii-jadernogo-oruzhija-dlja-dejeskalacii(Hämtad 2019-06-02)
19Reuters. Russia vows consequences after Norway invites more U.S. Marines. 2018. https://www.reuters.com/article/us-norway-usa-russia/russia-vows-consequences-after-norway-invites-more-u-s-marines-idUSKBN1JA1UB(Hämtad 2019-06-02)
20TASS. Russian diplomat stresses US marines deployment to Norway won’t improve security. 2016. http://tass.com/politics/908814(Hämtad 2019-06-02)
Sveriges Television. Kasurinen, Anton. Rysk politiker: Norge kan bli mål för kärnvapen. 2016. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/rysk-politiker-norge-kan-bli-mal-for-karnvapen(Hämtad 2019-06-02)
TASS. Russian embassy comments on growing US military presence in Norway. 2018. http://tass.com/politics/1009527(Hämtad 2019-06-02)
21Reuters. Russia pledges response to Norwegian military activity. 2019. https://www.reuters.com/article/us-russia-norway/russia-pledges-response-to-norwegian-military-activity-idUSKCN1PW27U(Hämtad 2019-06-01)
Norsk rikskringkasting. Russland reagerer på atomubåthavn. 2019. https://www.nrk.no/finnmark/russland-reagerer-pa-atomubathavn-1.14421119(Hämtad 2019-06-02)
22Norsk rikskringkasting. Forverret sikkerhetssituasjon. 2019. https://www.nrk.no/nordland/_-forverret-sikkerhetssituasjon-1.14524540(Hämtad 2019-06-02)
23Försvarsmakten. Northern Wind. 2019. https://www.forsvarsmakten.se/sv/var-verksamhet/ovningar/avslutade-ovningar/northern-wind/(Hämtad 2019-06-02)
Министерство обороны Российской Федерации. Группировка разнородных ударных сил Северного флота провела учение в южных районах Норвежского моря. 2019. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12225382@egNews(Hämtad 2019-06-02)
24The Independent Barents Observer. Nilsen, Thomas. Russia claims to have demonstrated complex exercise outside Norway. 2019. https://thebarentsobserver.com/en/security/2019/04/russia-demonstrated-complex-bastion-defense-exercise-outside-norway(Hämtad 2019-06-02)
25Verdens Gang. Rognstrand, Andrea. Russland varsler missiltest utenfor Nordland. 2019. https://www.vg.no/nyheter/innenriks/i/50p7ee/russland-varsler-missiltest-utenfor-nordland(Hämtad 2019-06-02)
26Reuters. Norway says it proved Russian GPS interference during NATO exercises. 2019. https://www.reuters.com/article/us-norway-defence-russia/norway-says-it-proved-russian-gps-interference-during-nato-exercises-idUSKCN1QZ1WN(Hämtad 2019-06-02)
27Sveriges Television. Nilsson, Johan. Störningar i norra Sveriges flygtrafik. 2019. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/storningar-hos-trafikflygens-gps(Hämtad 2019-06-02)
28Persson, Gudrun (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv. Stockholm : Avdelningen för försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2017, s. 81.
Sutyagin, Igor. Bronk, Justin. Russia’s new ground forces: capabilities, limitations and implications for international security. Milton Park, Abingdon: Routledge Journals, 2017. s. 123-124.
Министерство обороны Российской Федерации. Министр обороны России провел очередное заседание Коллегии военного ведомства. 2017. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12119607@egNews(Hämtad 2019-06-02)
Министерство обороны Российской Федерации. Командующий Северным флотом вручил Боевое знамя недавно сформированному морскому инженерному полку. 2018. https://structure.mil.ru/structure/okruga/north/news/more.htm?id=12209494@egNews(Hämtad 2019-06-02)
29Известия. Михайлов, Алексей. Российский флот услышит вражеские субмарины через спутники. 2016. https://iz.ru/news/623040(Hämtad 2019-0602)
Pezard, Stephanie. et al. Maintaining Arctic Cooperation with Russia: Planning for Regional Change in the Far North. Santa Monica: RAND Corporation, 2017. s. 12-14.
Reuters. Fouche. Gwladys. Solsvik, Terje. Russian buildup worries Norway before big NATO military exercise. 2018. https://www.reuters.com/article/us-norway-arctic-nato-russia/russian-buildup-worries-norway-before-big-nato-military-exercise-idUSKCN1MC123(Hämtad 2019-06-02)
Известия. Щит и путь: русскую Арктику прикроет радиоэлектронный купол. 2019. https://iz.ru/875561/aleksei-ramm-bogdan-stepovoi-roman-kretcul/shchit-i-put-russkuiu-arktiku-prikroet-radioelektronnyi-kupol(Hämtad 2019-06-02)
30Berglund, Christofer. Dalsjö, Robert. Jonsson, Michael. Bursting the Bubble Russian A2/AD in the Baltic Sea Region: Capabilities, Countermeasures, and Implications. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2019, s. 9-11.
31Howard, Glen E. Czekaj, Matthew (red). Russia’s Military Strategy and Doctrine. Washington, DC: The Jamestown Foundation, 2019, s. 87.
32Verdens Gang. Johnsen, Alf Bjarne. E-sjefen: Russland øvde på angrep mot Nord-Norge. 2018. https://www.vg.no/nyheter/innenriks/i/1kye4W/e-sjefen-russland-oevde-paa-angrep-mot-nord-norge (Hämtad 2019-06-02)

Något om tavelförsäljare

Reflektion
Ett av de mer flitigt diskuterade företeelserna under den senare delen av det s.k. kalla kriget i Sverige torde varit de s.k. ”tavelförsäljarna”. Historien kring ”tavelförsäljarna” har sin början under 1970-talet, när Sverige valde att avskaffa visumtvånget för polska medborgare och Polen lättade på sina hårda utreseregler. Detta kom föranleda att bl.a. polska studenter tog sig till Sverige för att tjäna västvaluta, för att senare kunna växla dessa till polsk valuta och därmed mångdubbla sin vinst. I slutet av 1970-talet börjar polska medborgare genomföra försäljning av tavlor i ett antal svenska städer, marknaden kom relativt snabbt att mättas varvid några grupper med polska försäljare började sälja på den svenska landsbygden.1
De polska tavelförsäljarnas verksamhet på den svenska landsbygden förefaller väckt den svenska polisens misstänksamhet. Detta kom föranledda att säkerhetspolisen den 07NOV1979 genomförde ett tillslag mot en grupp tavelförsäljare vid en stugby i Tidaholm men även mot en kontorslokal i Stockholm. Bland det som beslagtogs hos tavelförsäljarna i Tidaholm fanns kartor med inritade markeringar som kunde misstänkas vara av militär betydelse. Kort därefter greps även en tavelförsäljer utanför Umeå, även där påträffades kartmateriel. Dock kunde ingen knytas till kartorna varvid samtliga släpptes. Enligt chefen för säkerhetspolisen vid det aktuella tillfället, Sven-Åke Hjälmroth, skulle det ej utgjort något tvivel om att de misstänkta bedrivit underrättelseverksamhet.2
Två år senare kom även ett ingripande genomföras av polisen. I detta fallet rörde det sig om två polska tavelförsäljare som agerat i anslutning kring ett mobiliseringsförråd samt en av flygvapnets ledningscentraler. Återigen beslagtogs kartunderlag där för totalförsvaret känsliga platser skall ha varit markerade. Utfallet i tingsrätten kom bli att åtalet avseende spionage ogillades dock fälldes de två polska tavelförsäljarna för bedrägeri och förseelse mot laget om rätt för utlänning och utländskt företag att idka näring i Sverige.3
Denna försäljningsverksamhet förefaller även fattat Försvarsmaktens intresse, då Sveriges Överbefälhavare 1984 valde att skicka ut enkätfrågor till Försvarsmaktsanställda där de ombads svara på om det fått besök av utländska tavelförsäljare. Resultatet av detta kom bli en handling avseende säkerhetshotande verksamhet mot flygvapnets anläggningar och dess personal. I denna handling kom långtgående slutsatser dras avseende tavelförsäljarnas verksamhet, där en var att verksamheten kunde indikera ett likvidationsprogram gentemot nyckelpersonal inom det svenska försvaret, såsom flygvapnets piloter. Dessa slutsatser kom dock två år senare att omarbetas till att det var mindre troligt att underrättelseverksamhet mot en viss personalgrupp eller enskild person hade bedrivits. Dock ansågs tavelförsäljningen kunna utgöra en säkerhetshotande företeelse genom den täckmantel för inhämtning som verksamheten erbjöd.4
Enligt en av de tidigare cheferna för den svenska säkerhetspolisens kontraspionage, Bengt Nylander, skall säkerhetspolisen vid ett tillfälle genomfört en grundlig utredning kring de s.k. polska ”tavelförsäljarna” och kommit fram till att de ejutgjorde något säkerhetshot. En annan polis verksam inom säkerhetspolisen vid den aktuella tidpunkten framför även en liknande åsikt. Vederbörande framför även ett antal intressanta synpunkter. För det första måste en underrättelsetjänst både vetat var t.ex. stridsflygarna bodde men även hur de såg ut för att kunna säkerställa att vederbörande de facto fanns på den aktuella adressen. I sådant fall måste ett register redan funnits upprättat kring de svenska stridsflygarna. Vederbörande tillägger även att någon information avseende fotografering av t.ex. stridsflygarna vid uppsökande verksamhet ej tillkommit säkerhetspolisen. För det andra måste det i sådant fall rört det sig om att kontrollera att uppgifterna över tiden stämde. För det tredje framför vederbörande även en intressant synpunkt i det orimliga kring den mängd stridsflygare och därmed personal som skulle behöva avsättas för att nedkämpa dessa i händelse av ett krigsutbrott. Avslutningsvis enligt denne person skall hela teoribildningen bakom de s.k. ”tavelförsäljarna” vara felaktig.5
Således förefaller synen på den s.k. ”tavelförsäljningen” inom ramen för den militära säkerhetsskyddsverksamheten vandrat från att det kunde röra sig om inhämtning kring olika installationer, till kartläggning av befattningshavare för en möjliglikvidering i händelse av en väpnad konflikt till att det ejutgjorde någon hotbild mot enskilda befattningshavare. Trots det förefaller Försvarsmakten ansett att de fanns en möjlighetatt inhämtning trots allt kunde genomföras inom ramen för försäljningen. Emedan säkerhetspolisen mer eller mindre förefaller förkastat teoribildningen att de polska tavelförsäljarna utgjorde någon form av säkerhetshotande verksamhet.
En intressant frågeställning uppstår dock huruvida samtliga som sålde tavlor eller andra varor de facto var från Polen eller ej. Detta får anses utgöra en öppen fråga. Då de som mötte försäljare i dörren, i den övervägande delen av fallen inte torde kunnat klarlägga om så var fallet eller ej vid den konversation som genomfördes. Varvid begreppet polsk ”tavelförsäljare” snarare kan anses utgöra ett ”epitet” på en försäljningsverksamhet, genomförd av en individ från någon av de östeuropeiska staterna under 1980-talet.
Varifrån kom då teorin om att de polska ”tavelförsäljarna” kunde ha något att göra med kartläggning och i sin tur med planläggning inför likvidering av bl.a. vissa svenska militära befattningshavare? Troligen uppstod teoribildningen från de uppgifter som den avhoppade GRU officeren Vladimir Rezun publicerade under 1980-talet kring GRU och de sovjetiska spetsnazförbanden, under pseudonymen Viktor Suvorov. Rezun valde att ”hoppa av” till Storbrittanien i juni 1978 under en kommendering i Schweiz.6Rezun publicerade 1983 en omfattande beskrivning kring de sovjetiska spetsnazförbanden. Detta sammanfaller väl i tid med de s.k. polska ”tavelförsäljarna”. Dock nämner Rezun inget om likvidering av t.ex. stridsflygare i sin text, utan det han berör är högre civila och militära befattningshavare. Enligt Rezun skall de sovjetiska spetsnazbrigaderna haft ett särskild avdelat kompani med uppgiften att nedkämpa dessa befattningshavare.7 Varvid det får ses som rimligt att den svenska militära säkerhetstjänsten influerades kring detta i sin första analys avseende de s.k. ”tavelförsäljarna”.
I det föreläsningsunderlag, avseende sovjetiska spetsnazförband, som finns att tillgå från den sovjetiska generalstabsakademin hos den amerikanska underrättelsetjänstens historiska arkiv, framkommer inga uppgifter att de sovjetiska spetsnazförbanden hade till uppgift att nedkämpa särskilda befattningshavare. Däremot framkommer det att inom de sovjetiska spetsnazbrigaderna fanns en särskilt avdelad enhet som skulle lösa uppgifter på order av den sovjetiska ledningen och högre sovjetiska militära staber, här kan antas staber ovan front nivå. Personalen ingående i denna enhet utbildades även inom de områden som sovjetiska underrättelseofficerare skulle behärska.8Denna särskilt avdelade enhet hos de sovjetiska spetsnazbrigaderna skulle möjligen kunna korrelera mot det avdelade kompani Rezun beskriver.
Att Sovjetunionen kunde tänka sig att nyttja specialförband för att nedkämpa högre befattningshavare visade sig ffa. vid invasionen av Afghanistan 1979. Detta skulle eventuellt kunna förklara viss uppsökande verksamhet av högre svenska civila och militära befattningshavare som eventuellt genomfördes under mitten av 1980-talet i Sverige.9 Varvid det får ses som möjligtatt en viss planläggning kan ha funnits för att nedkämpa högre civila och militära befattningshavare även i Sverige i händelse av en väpnad konflikt. Här skulle således historien kring hotbilden mot stridsflygare kunnat få sitt slut d.v.s. det fanns ingen hotbild från specialförband mot dem. Men som allt annat finns det oftast en fortsättning på en historia.
I Mark Urbans bok, utgiven 2018, om den utväxlade ryska GRU officeren Sergej Skripal framkommer en uppgift om att Skripal skall ha ingått i en grupp med sovjetiska spetsnaz soldater/operatörer som skall ha nedkämpat ett okänt antal Afghanska piloter enl. Skripal 1978 emedan Urban anser 1979.10 Huruvida dessa uppgifter stämmer har ej gått att klarlägga, trots en relativt omfattande sökning både i den amerikanska underrättelsetjänstens avhemligade arkiv men även bland olika internationella dagstidningars historiska arkiv. Skripal kan mycket väl farit med osanning kring det hela, dock bör man då ställa sig frågan varför, för det är en ytterst begränsad del i boken denna uppgift berör. Härvid uppstår en intressant frågeställning, om denna uppgift stämmer är det då något som kom den svenska underrättelse- och säkerhetstjänsten till känna under 1980-talet och i sådant fall kom det att spela in i den initiala bedömningen avseende hotbilden från de s.k. ”tavelförsäljarna”?
Avslutningsvis, att den övervägande delen av de s.k. ”tavelförsäljarna” ej genomförde någon inhämtningsverksamhet torde accepteras av de flesta. Viss del kan möjligen utgjort uppsökande verksamhet för att klarlägga förhållande kring militära eller civila befattningshavare eller fysiska installationer. Att samtliga stridsflygare fysiskt skulle kartlagts på endera sätt får anses orimligt. Skulle dock Skripals uppgifter stämma kan det ses som möjligt att t.ex. vissa högre befattningshavare såsom divisionschefer bl.a. inom den s.k. ”Attackeskadern” kan ha kartlagts. Där syftet möjligenkan ha varit för att nedkämpa dessa vid inledningen av en ev. väpnad konflikt för att uppnå något form av övertag.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Central Intelligence Agency 1(Engelska)
The Guardian 1(Engelska)
Andersson, Lennart. Svenskt flyg under kalla kriget. Stockholm: Medström, 2016.
Göransson, Mattias. Björnen kommer: Om ryssrädsla, mönsterseende och militära misstag. Falun: Scandbook, 2017.
Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011.
Robertson, William G. (red). Block by Block: The Challenges of Urban Operations. Fort Leavenworth: U.S. Army Command and General Staff College Press, 2003.
Urban, Mark. The Skripal files: the life and near death of a Russian spy. London: Macmillan, 2018.
Slutnoter
1Andersson, Lennart. Svenskt flyg under kalla kriget. Stockholm: Medström, 2016, s. 229, 231-232.
2Ibid. s. 233-235.
3Ibid. s. 235-237.
4Ibid. s. 239.
5Göransson, Mattias. Björnen kommer: Om ryssrädsla, mönsterseende och militära misstag. Falun: Scandbook, 2017, s. 231-233.
6The Guardian. Harding, Luke. ‘Will they forgive me? No’: ex-Soviet spy Viktor Suvorov speaks out. 2018. https://www.theguardian.com/world/2018/dec/29/ex-soviet-spy-viktor-suvorov(Hämtad 2019-05-13)
7Suvorov, Viktor. ’Spetsnaz: The Soviet Union’s Special Forces’, Military Review, vol. 64, no. 3, 1984, s. 30-46.
8Central Intelligence Agency. USSR General Staff Academy Lesson: Spetsnaz Forces and Means in a Front Offensive Operation. Washington DC: Central Intelligence Agency, 1987, s. 5.
9Robertson, William G. (red). Block by Block: The Challenges of Urban Operations. Fort Leavenworth: U.S. Army Command and General Staff College Press, 2003, s. 291-292, 296-309.
Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011, s. 267.
10Urban, Mark. The Skripal files: the life and near death of a Russian spy. London: Macmillan, 2018, s. 22-23.

Något om operativ chock

Sammanfattning
Ett av de mer undanskymda diskussionsämnena i den svenska säkerhetsdebatten får anses vara begreppet operativ chock, trots att detta har en normerande skrivning i den nu gällande militärstrategiska doktrinen från 2016. Trots denna normerande skrivning förefaller den ha ytterst lite påverkan, trots den möjliga påverkan metoden skulle kunna ha mot Sveriges samlade motståndskraft. Ytterst syftar den operativa chocken till att uppnå ett tillfälligt överläge för att nå ett snabbt avgörande i händelse av en väpnad konflikt.
Analys
I militärstrategisk doktrin från 2016 (MSD16) finns bl.a. följande text att läsa avseende de militärstrategiska utmaningarna och vad dessa innebär, ”det militära försvaret dimensioneras för att kunna verka under strategiskt överfall genom operativ chock”.1Detta inlägg syftar till att ge en beskrivning av vad begreppet ”operativ chock” kan innebära. Varför är då detta intressant? Skrivning kring operativ chock i MSD16 får anses vara normerande för Försvarsmakten, vilket får långtgående konsekvenser och själva begreppet operativ chock diskuteras ytterst lite i den svenska säkerhetsdebatten. Huruvida tolkningen av begreppet blir korrekt utifrån den svenska militärstrategiska kontexten är svårt att avgöra, då det ej finns någon förklaring till begreppet i MSD16. Vilket även är en stor anledning till detta inlägg.
I öppna officiella svenska militära skrifter är det svårt att finna något som beskriver begreppet operativ chock ingående. Det närmsta en möjlig beskrivning av begreppet undertecknad funnit, är en fotnot i militärstrategisk doktrin från 2002 (MSD02). I MSD02 beskrivs operativ chock på följande sätt, ”Systemchock är en utveckling av den ryska idén om operativ chock, Udar. Udar betyder närmast slag, anfall eller stöt och kom i deras operationskonst att avse att man genom ett (enda) slag skulle försätta motståndaren ur stridbart skick”.2Denna förklaring till begreppet är inte särskilt djupgående bortsett från att begreppet härstammar ur rysk operationskonst. Dock anger MSD02 Shimon Navehs bok, ”In Pursuit of Military Excellence: The Evolution of Operational Theory” som fördjupningslitteratur i det aktuella kapitlet där begreppet vidrörs.3 Vilket kan utgöra källa till ytterligare fördjupning avseende begreppet.
Likt MSD02 hävdar Naveh att operativ chock härstammar ur det ryska begreppet Udar. Naveh beskriver operativ chock med att ett system, fysiskt och moraliskt, inte längre kan fungera.4 Naveh beskriver tre olika metoder för att uppnå operativ chock. Den första metoden innebär att en motståndare splittras.5Den andra metoden innebär ett samtidigt angrepp över motståndarens hela yta.6 Den tredje metoden innebär påverkan av en motståndares tyngdpunkter. Det vill säga att identifiera en motståndares kritiska sårbarheter och där angripa denne.7 Navehs tolkning av begreppet Udarsom operativ chock samt att det skulle innefatta påverkan av ett system, har kraftigt ifrågasatts av Dr. Milan Vego,8 som får anses vara något av en nestor avseende operationskonst i västliga sammanhang.
Häri uppstår en intressant frågeställning, utgör begreppet ”operativ chock” en villfarelse? I sak kanske det ej har någon betydelse då själva innebörden som hitintills klarlagts av begreppet får anses utgöra ett troligt tillvägagångssätt för en angripare att tillämpa. Dock blir en angripares tillämpning svår att förstå om det ej finns någon substans i det hela. Det blir än farligare om det ej finns någon substans i begreppet, då det nyttjas som ett normerande ord syftande till att skapa inriktningar för t.ex. Försvarsmakten vilket nu förefaller vara fallet. Det kan antas att skrivningen i MSD16 utgår från Navehs definition d.v.s. att det är ett system som påverkas, då det som skrivs är att det militära försvaret, vilket kan likställas med ett system, skall dimensioneras för att kunna verka under operativ chock.
Kan det då finnas något som påminner om begreppet operativ chock utöver Navehs beskrivning? Navehs källor härstammar från sovjetiska militärteoretiker under 1930-talet,9 dessa källor anser Milan Vego ej beskriver det Naveh försöker förmedla.10 Sedan Naveh skrev sin bok och Milan Vego framförde sin kritik har en stor mängd handlingar avhemligats hos den amerikanska underrättelsetjänsten. En av dessa handlingar utgörs av ett föreläsningsunderlag från 1985 vid den sovjetiska generalstabsakademin avseende sovjetisk operationskonst. Denna handling skulle kunna utgöra ytterligare en infallspunkt kring begreppet operativ chock. Handlingen i sig är översatt från ryska till engelska,11 varvid det engelska ordet ”strike” får antas kunna innebära att Udar åsyftas.
Inledningsvis bör det noteras att, föreläsningsunderlaget trycker på vikten av att förstå den tilltänkta motståndaren för att kunna genomföra en adekvat operationsplanering. Därtill påtalas även vikten av att vapensystem samt förband organiseras på ett adekvat sätt för att kunna verka på det moderna slagfältet.12 Härvid kan vi anta att underrättelsetjänstens arbete var av stor vikt för Sovjetunionens förmåga att genomföra en adekvat operativ planering. Men även för att möjliggöra anpassning av förbandstypers uppbyggnad syftande till att nå en optimal effekt mot en motståndare.
Därefter är det värt att notera hur en operation beskrivs. En operation genomförs utifrån en enhetlig plan under en stridskraftsgemensam ledning i syfte att lösa operativ-strategiska och operativa målsättningar antingen längs en strategisk eller operativ riktning inom en föreskriven tidsrymd. Operationen består av den samlade mängden strider som är koordinerade i tid, rum och prioritetsordning. Det påtalas även att det operativa tempot på det moderna slagfältet kommer vara markant högre än under det andra världskriget.13
Slutligen framkommer det i föreläsningsunderlaget att i händelse av en väpnad konflikt, skulle Sovjetunionen inleda sina stridigheter med ett massivt första anfall. Vad som kan antas vara Udar beskrivs som en delkomponent i en operation där mark-, flyg- och marinförband men även de strategiska robottrupperna kan användas. Syftet är att under en väldigt kort tidsrymd utsätta en motståndare för ett omfattande angrepp. Fokus förefaller främst varit med nyttjande av robotsystem samt flygstridskrafter men även markförband skulle kunna nyttjas.14 Vad avser det sistnämnda kan det möjligen utgöras av Spetsnazförband, då dessa utgjorde en resurs för att kunna verka i en fronts riktning,15 vilket kan antas utgjorts av operativ-strategisk eller strategisk riktning. De mål som skulle bekämpas i det första anfallet var koncentrationer av mark-, flyg- och marinförband.16
Ytterligare tre faktorer bör omnämnas från föreläsningsunderlaget. Det första är att samtliga operationsplaner skulle omfatta, dels strid med konventionella medel, dels kärnvapen. Detta då en väpnad konflikt kunde övergå från konventionell till nukleär eller vice versa.17 Den andra är faktorn är att överraskning och vad som kan antas vara Udar, sågs som två viktiga komponenter för operationens genomförande.18 Avslutningsvisär det intressant att notera, att inom ramen för en operationsplan skulle även hänsyn tas till psykologiska faktorer hos den presumtiva motståndaren, där vad som kan beskrivas som psykologisk krigföring skulle utövas mot motståndarens förband samt civilbefolkning.19 Där det sistnämnda kan ses som påverkan inom ramen för s.k. moraliska faktorer.20
Utgående från föreläsningsunderlaget avseende sovjetisk operationskonst från 1985, förefaller det funnits ett sovjetiskt koncept som avsåg att med ett massivt insättande av olika former av stridskrafter och vapensystem temporärt handlingsförlama en motståndaren vid inledningen av en operation. Vad som dock ej framkommer i föreläsningsunderlaget är om olika ledningsnivåer, militära som politiska även skulle påverkas. Vilket får anses vara en grundfaktor för att Navehs resonemang avseende påverkan av system skall kunna ses som giltigt.
Stämmer antagandet avseende nyttjande av spetsnazförband vid det initiala massiva insättandet av vapensystem och stridskrafter, får det ses som möjligt att även ledningsnivåer skulle påverkas, då en av uppgifterna de sovjetiska spetsnazförbanden hade var att kunna verka mot ledningsplatser.21 Ett av de inhämtningsbehov den sovjetiska underrättelsetjänsten såg framför sig som viktiga att besvara inför och vid start av en väpnad konflikt var bl.a. ledningsplatser.22 Utgående inhämtningsbehovet av den sovjetiska underrättelsetjänsten, får det ses som möjligtatt den inhämtande informationen avseende ledningsplatser skulle kunna nyttjas vid det initiala massiva insättandet av vapensystem och stridskrafter.
Sett till de mer aktuella sovjetiska dokumenten, kan det anses som möjligtatt Navehs teori om operativ chock som ett sätt att påverka ett system kan anses vara giltiga. Den sovjetiska operationskonsten förefaller under 1980-talet varit inriktad på att över ytan samordnat i tid med hjälp av ett massivt insättande av vapensystem och stridskrafter initialt påverka en motståndare för att nå ett övertag. Detta övertag skulle troligen nyttjas för att snabbt uppnå ett avgörande i den väpnade konflikten. Operationskonsten förefaller även varit inriktade på att påverka fysiska men även moraliska faktorer hos en motståndare. Vilket även kan anses utgöra en faktor som stödjer Navehs teoribildning.
Således, om vi antar att begreppet operativ chock som omnämns i MSD16 är baserad på Navehs teoribildning med sin grund i sovjetisk operationskonst, vad innebär det då här och nu för den svenska militärstrategiska kontexten? En motståndare som skulle tillämpa s.k. operativ chock mot Sverige i dag kommer troligtvisinrikta sig både mot civila och militära mål såväl fysiska som moraliska för att uppnå ett tillfälligt övertag. Detta för att dels, påverka det militära försvaret som i dag får anses vara kraftigt avhängt det civila samhället, dels för att påverka de civila ledningsstrukturerna som ytterst leder det militära försvaret men även skapa en initial paralysering av samhället som kan utnyttjas i den väpnade konflikten.
Härvid kommer troligen kritiska sårbarheter inom, strömförsörjning, digitala förbindelsevägar, tv- och radio, strategiska knutpunkter, högre ledningsnivåer civil som militär, kritiska förbandstyper och materielslag m.m. samordnat i tid påverkas vid den första fientligheten. För att kunna lyckas med detta måste en motståndare ha ett omfattande och detaljerat underrättelseunderlag, vilket kommer kräva en kontinuerlig inhämtning för att säkerställa att en operationsplan baserad på operativ chock skall kunna tillämpas. Här kan det tänkas att innan ett angrepp kommer underrättelseinhämtningen öka, då de flesta planer som upprättas i förväg kontrolleras och till del omarbetas när de skall genomföras.23 Finns ingen plan upprättad kommer troligtvis en omfattande inhämtning vara tvungen att genomföras.
I detta sammanhang är det intressant att notera, hur den militärstrategiska nivån har identifierat förmågan att motstå operativ chock som ett normerande ingångsvärde. Emedan den nationella ledningen fortsatt förefaller nedprioriterade uppbyggnaden av den civila motståndskraften.24 Den civila motståndskraften får anses vara avgörande för att, dels det militära försvaret skall fungera,25 dels det svenska samhället skall fungera och därmed samhället som helhet skall kunna motstå en operativ chock.
Avslutningsvis vad innebär då begreppet operativ chock? Begreppet torde kunna beskrivas som ett sätt att uppnå temporärt överläge gentemot en motståndare både på det fysiska men även det moraliska planet. Detta överläge uppnås genom ett massivt angrepp över ytan med olika metoder både mot militära som civila mål. Ytterst syftar detta till att nå ett snabbt avgörande i den väpnande konflikten.
Slutsats
Operativ chock förefaller syfta till att skapa ett initialt övertag genom att orsaka, dels ledningsbortfall, dels förmågebortfall härvid bör förmågan till att genom uppdragstaktik agera på redan förutbestämda planer utgöra en grund för att kunna motstå den operativa chocken. En stor repertoar av reservförfaranden bör tas fram. Detta syftande till att kunna leda förband men även nå ut med information till samhället som helhet för att kunna motverka olika former av psykologisk krigföring, som syftar till att paralysera det civila samhället. Avslutningsvis krävs en väl fungerande säkerhetstjänst som tidigt kan identifiera troligaplaner hos en motståndare och därmed möjliggöra egna åtgärder för att parera motståndarens initiala angrepp syftande till operativ chock.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Central Intelligence Agency 1, 2, 3(Engelska)
Dagens Nyheter 1(Svenska)
Försvarsmakten 1(Svenska)
Joint Force Quarterly 1(Engelska)
Riksdagen 1(Svenska)
Grabo, Cynthia M. Handbook of warning intelligence. Lanham: Rowman & Littlefield, 2015.
Försvarsmakten. Militärstrategisk doktrin. Stockholm: Försvarsmakten, 2002.
Försvarsmakten. Doktrin för gemensamma operationer. Stockholm: Försvarsmakten, 2005.
Försvarsmakten. Militärstrategisk doktrin. Stockholm: Försvarsmakten, 2016.
Naveh, Shimon. In Pursuit of Military Excellence: The Evolution of Operational Theory. London: Frank Cass, 1997.
Slutnoter
1Försvarsmakten. Militärstrategisk doktrin. Stockholm: Försvarsmakten, 2016, s. 53.
2Försvarsmakten. Militärstrategisk doktrin. Stockholm: Försvarsmakten, 2002, s. 81.
3Ibid. s. 95.
4Naveh, Shimon. In Pursuit of Military Excellence: The Evolution of Operational Theory. London: Frank Cass, 1997, s. 16.
5Ibid. s. 16-17.
6Ibid. s. 17-18.
7Ibid. s. 18-19.
8Vego, Milan N. A Case Against Systemic Operational Design, Joint Force Quarterly, vol. 16, no. 2, 2009, s. 70-71.
9Naveh, Shimon. In Pursuit of Military Excellence: The Evolution of Operational Theory. London: Frank Cass, 1997, s. 26-27.
10Vego, Milan N. A Case Against Systemic Operational Design, Joint Force Quarterly, vol. 16, no. 2, 2009, s. 70-71.
11Central Intelligence Agency. USSR General Staff Academy Lesson: Soviet Operational Art. Washington DC: Central Intelligence Agency, 1988, s. 3.
12Ibid. s. 7-8.
13Ibid. s. 9.
14Ibid. s. 11.
15Central Intelligence Agency. USSR General Staff Academy Lesson: Spetsnaz Forces and Means in a Front Offensive Operation. Washington DC: Central Intelligence Agency, 1987, s. 5.
16Central Intelligence Agency. USSR General Staff Academy Lesson: Soviet Operational Art. Washington DC: Central Intelligence Agency, 1988, s. 11.
17Ibid. s. 13.
18Ibid. s. 14.
19Ibid. s. 17.
20Försvarsmakten. Doktrin för gemensamma operationer. Stockholm: Försvarsmakten, 2005, s. 60.
21Central Intelligence Agency. USSR General Staff Academy Lesson: Spetsnaz Forces and Means in a Front Offensive Operation. Washington DC: Central Intelligence Agency, 1987, s. 5.
Central Intelligence Agency. USSR General Staff Manual on the Principles of the Organization and Conduct of Operational Reconnaissance in a Front Offensive Operation. Washington DC: Central Intelligence Agency, 1978, s. 167.
22Central Intelligence Agency. USSR General Staff Manual on the Principles of the Organization and Conduct of Operational Reconnaissance in a Front Offensive Operation. Washington DC: Central Intelligence Agency, 1978, s. 147, 163.
23Grabo, Cynthia M. Handbook of warning intelligence. Lanham: Rowman & Littlefield, 2015, s. 164.
24Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Risk att Försvarsberedningen spricker. 2019. https://www.dn.se/nyheter/sverige/risk-att-forsvarsberedningen-spricker/(Hämtad 2019-05-05)
25Proposition 2014/15:109. Försvarspolitisk inriktning – Sveriges försvar 2016–2020. s. 12.
Försvarsmakten. Öppen sammanfattning av Försvarsmaktens och MSB:s redovisning av regeringsbeslut 11 maj 2017. Stockholm: Försvarsmakten, s. 4.

Med spetsnaz till fronten del 3 – Motståndsrörelser

Reflektion
I den amerikanska underrättelsetjänstens arkiv går det att finna en handling som skall härröra från den sovjetiska generalstabsakademin, handlingen användes vid en föreläsning avseende de sovjetiska spetsnazförbanden. I denna handling framkommer en intressant uppgift, de sovjetiska spetsnazförbanden hade bl.a. till uppgift att organisera och leda motståndsrörelse bakom en motståndares linje. De sovjetiska spetsnazförbanden skulle även tillsammans med den av de organiserade motståndsrörelse lösa inhämtnings- och stridsuppgifter, i händelse av en väpnad konflikt.1
Uppgiften förefaller varit av en liknande karaktär som de amerikanska specialförbandsgrupperna skulle lösa under det kalla kriget, och alltjämt skall, inom ramen för uppgiften ”Unconventional Warfare”.2 Vad som även är intressant och framkommer i en annan handling som även denna skall utgöra ett föreläsningsunderlag från den sovjetiska generalstabsakademin, var att sovjetiska underrättelseofficerare även skulle ge understöd till motståndsrörelser i händelse av en väpnad konflikt. Vilket utifrån textens utformning möjligen även förberedes i fredstid. Vad som även är intressant är att det förefaller genomförts analyser i vilka länder motståndsrörelser skulle kunna upprättas, men även kunna få ett folkligt stöd.3
Dessa faktorer har till del berörts i ett tidigare inlägg på bloggen under 2018. Det inlägget berörde uppgiften att den sovjetiska militära underrättelsetjänsten skulle påbörjat upprättande av motståndsgrupper i västeuropeiska länder under inledningen av 1980-talet.4 Den ovanstående informationen från de två föreläsningarna vid den sovjetiska generalstabsakademin, från 1985, förefaller bekräfta uppgifterna från 1983. Som minst torde det inneburit att det på planeringsstadiet fanns sovjetiska idéer om att organisera motståndsgrupper i västeuropeiska länder, detta utifrån den information som framkommit.
Vad som blir än mer intressant i detta är att det förefaller funnits agentnätverk både för spetsnazförbanden men även för inhämtning inom ramen för en s.k. front,5 därtill de tidigare berörda motståndsgrupperna som även skulle kunna organiseras.6Eventuellt skulle även agentnätverket för för de sovjetiska spetsnazförbanden agerat stödnätverk.7 Trots att GRU och de sovjetiska militärdistriktens underrättelseorganisation (RU), var en omfattande organisation under tiden för Sovjetunionen, får det anses varit en monumental uppgift att kunna vidmakthålla en sådan stor mängd nätverk. Varvid det kraftigt kan ifrågasättas om det ens gick att rekrytera personal till alla dessa nätverk, för en uppfyllnad av de krigstida behoven.
Dock behöver inte motståndsgrupperna varit organiserade i någon större omfattning, utan enbart bestått av en liten kader t.ex. en chef och signalist för att sedan fyllas på med personal i händelse av en väpnad konflikt. Detta skulle dock krävt någon form av kartläggning innan, i syfte att finna lämpliga individer att tillfråga/rekrytera i något skede. En möjlighet kan givetvis varit att t.ex. agentnätverket och kärnan av motståndsgrupperna utgjordes av samma individer. En annan möjlighetskulle kunna varit att använda subversiva grupperingar i ett land, som en väpnad motståndsrörelse vid en väpnad konflikt. Det vill säga att t.ex. några få individer ur en subversiv gruppering i ett land utbildades i den formen av strid och inhämtning som kunde vara tänkbar, för att därefter kunna agera en kader vid en väpnad konflikt och rekrytera ur den subversiva grupperingen de ingår.
Den sistnämnda varianten förefaller vara något som den östtyska underrättelsetjänsten hade planlagt för att kunna genomföra i händelse av en väpnad konflikt. Varvid det möjligen även skulle kunna vara något den sovjetiska militära underrättelsetjänsten hade tänkt kunna göra. Detta med anledning av hur ofta underrättelsetjänsterna inom Warsawapakten speglade varandras organisationer och ageranden.8 Även Östtyskland förefaller agerat utifrån antagandet att motståndsrörelser skulle kunna uppstå i händelse av en väpnad konflikt, vilket tillsammans med dess motsvarighet till de sovjetiska spetsnazförbanden skulle kunna agera i en motståndares bakre områden.9
Hade då denna verksamhet kunnat fungera i händelse av en väpnad konflikt på t.ex. den europeiska kontinenten? Inledningsvis får det anses berott på hur stor motståndsrörelse som hade kunnat organiseras. Här får det ses som troligt att det hade krävts en redan organiserade kader för att snabbt kunna få någon effekt, dels i form av rekrytering av personal, dels i form av väpnade aktioner. Därefter hade det krävts tillgång till åtminstone ett förstahands behov av materiel för att kunna genomföra väpnad strid. Slutligen hade det krävts ledning, vilket åtminstone förefaller varit omhändertagen i och med att både sovjetiska underrättelseofficerare och spetsnazförband skulle kunna leda dessa motståndsrörelser och därmed inrikta dem.
Effekten en dylik motståndsrörelse hade kunnat få, får dock ansetts varit liten och enbart varit av störande karaktär. Detta baseras dock på antagandet att det ej skulle kunna röra sig om en större uppslutning av individer till en dylik motståndsrörelse, utan snarare en mindre. En mindre styrka skulle dock kunna nå viss effekt genom störstrid, genom att binda upp förband för eskort o.dyl. som troligen hade behövts vid andra geografiska platser. Därutöver skapar en dylik motståndsrörelseen psykologisk påverkan, vilket kanske hade varit den största påverkan i händelse av en väpnad konflikt.
Avslutningsvis hur omfattande denna verksamhet var under det kalla kriget torde inte kunna gå att klarlägga. Vad som dock är intressant att notera är denna uppgift att leda motståndsrörelser bakom en motståndares linjer, torde vara den minst diskuterade uppgiften de sovjetiska spetsnazförbanden hade under det kalla kriget. Trots det rent historiskt finns en tydlig koppling mellan motståndsrörelser och de sovjetiska spetsnazförbanden, främst under andra världskriget.10
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Central Intelligence Agency 1, 2, 3, 4
Joint Chiefs of Staff 1(Engelska)
Burgess, William H III. Inside spetsnaz: Soviet special forces: a critical analysis. Novato: Presidio, 1990.
Galeotti, Mark. Spetsnaz: Russia’s special forces. Oxford: Osprey Publishing, 2015.
Gieseke, Jens. Stasi: Östtysklands hemliga polis, 1945-1990. Stockholm: Fischer & Co, 2017.
Slutnoter
1Central Intelligence Agency. USSR General Staff Academy Lesson: Spetsnaz Forces and Means in a Front Offensive Operation. Washington DC: Central Intelligence Agency, 1987, s. 5.
2Joint Chiefs of Staff. Special Operations. Washington DC: Joint Chiefs of Staff, 2014, s. GL-12.
3Central Intelligence Agency. USSR General Staff Academy Lesson: Agent Reconnaissance in Front Offensive Operations. Washington DC: Central Intelligence Agency, 1988, s. 9.
4Central Intelligence Agency. Cryptic Feedback from 2 November McFarlane Meeting. 2016. https://www.cia.gov/library/readingroom/docs/CIA-RDP86B00885R000100050091-1.pdf(Hämtad 2019-04-07)
Central Intelligence Agency. Follow-Up to the 2 November McFarlane Meeting. 2016. https://www.cia.gov/library/readingroom/document/cia-rdp85m00363r000400690054-8(Hämtad 2019-04-07)
5Central Intelligence Agency. USSR General Staff Academy Lesson: Agent Reconnaissance in Front Offensive Operations. Washington DC: Central Intelligence Agency, 1988, s. 13.
6Central Intelligence Agency. USSR General Staff Academy Lesson: Spetsnaz Forces and Means in a Front Offensive Operation. Washington DC: Central Intelligence Agency, 1987, s. 5.
Central Intelligence Agency. USSR General Staff Academy Lesson: Agent Reconnaissance in Front Offensive Operations. Washington DC: Central Intelligence Agency, 1988, s. 9.
7Burgess, William H III. Inside spetsnaz: Soviet special forces: a critical analysis. Novato: Presidio, 1990, s. 230.
8Gieseke, Jens. Stasi: Östtysklands hemliga polis, 1945-1990. Stockholm: Fischer & Co, 2017, s. 250.
9Ibid. s. 251.
10Galeotti, Mark. Spetsnaz: Russia’s special forces. Oxford: Osprey Publishing, 2015, s. 9-10.

Strategisk övning

Reflektion
I de flesta fall när de ryska väpnade styrkornas informationstjänst publicerar nyhetsartiklar är de av rutinkaraktär som främst beskriver övningsverksamhet i allmänna ordalag, som de flesta nationers liknande nyhetsportaler gör. Av och till delges dock nyheter som avviker från det ordinarie mönstret och från övningsmoment som tidigare rapporterats. Det är fallet med en artikel som publicerades den 13MAR2019, vilket detta inlägg kommer beröra då den publicerade artikeln är intressant av ett flertal anledningar.
Nyhetsartikeln berör en luftlandsättningsövning av bataljonsstorlek, där den övade truppen var ur 51. Gardesluftlandsättningsregementet ingående i 106. Luftlandsättningsdivisionen. Luftlandsättningsbataljonen skall i skydd av mörker genomfört dold ilastning vid en flygbas i Djagilevo, Rjazan oblast. Därefter skall styrkan transporterats till Noviki övningsområde, Rjazan oblast, och där luftlandsatts med fallskärm från en höjd av 600 meter.1
Enligt övningsscenariot skall en fientlig ledningsplats upptäckts genom flygspaning. Varvid luftlandsättningsbataljonen inledningsvis luftlandsattes, därefter blockerades tillfartsvägar till ledningsplats och slutligen förstördes denna. I ett senare skede skulle luftlandsättningsbataljonen bli avlöst av andra förband i området. Ledningsplatsen skall ha varit av strategisk karaktär och motståndaren var en reguljär sådan, enligt nyhetsartikeln. Övningsledare för övningen var divisionschefen för 106. Luftlandsättningsdivision.2
Vad gör då denna övning intressant? Inledningsvis är det intressant att notera att de ryska väpnade styrkornas informationstjänst belyser att det var ett mål av strategisk betydelsei form av en ledningsplats somluftlandsättningsbataljonen övade emot.3Ur ett historiskt perspektiv är de värt att notera att ledningsplatser, både för kärnvapen men även militär ledning, ej sågs som strategiska mål av Sovjetunionen under det kalla kriget utan operativa. Däremot kunde flygplatser och hamnar utgöra strategiska mål men även operativa.4 De sistnämnda sågs troligtvis som strategiska mål vid inledningen av en väpnad konflikt då de kunde utgöra infallsportar.
Var det en ledningsplats av strategisk karaktär övningen genomfördes mot, skulle det möjligen kunna utgöra en plats där högre civil eller militär ledning skulle kunna befinna sig. Ur ett svenskt perspektiv skulle det innebära regeringen och krigsdelegationen på den strategisk civila nivån och ÖB med stab för den militärstrategiska nivån.5 Således blir övningen av en synnerligen intressant karaktär, trots nyhetsartikelns anspråkslösa utformning.
Därefter är det intressant att ilastningen av luftlandsättningsbataljonen genomfördes med syftet att vara dold.6 Huruvida det går att dölja ilastning av en luftlandsättningsbataljon kan diskuteras. Under 1980-talet krävdes nästan ett dygns arbete för att genomföra ilastning, om inte förberedelser vidtagits innan för att minska tidsåtgången.7 Varvid det får ses som möjligtatt tekniska inhämtningssystem såsom satelliter eller personbaserad inhämtning skulle kunna upptäcka en dylik ilastning vid ett kraftigt försämrat säkerhetsläge. Dock är satellitbanor kända, därmed går det att planlägga sin egen verksamhet,8 och en huvuddel av satelliterna går troligtvis att följa, trots att vissa satelliter skall vara utformade med smygförmåga vilket gör dem svårare att upptäcka.9
Slutligen, en viktig faktor att ta med sig är att den dolda ilastningen troligtvis syftade till att skapa överraskning och minska förvarningstiden för en motståndare. Därmed inte sagt att det t.ex. var ett s.k. strategiskt överfall som övades, utan överraskning krävs även vid en fullt utvecklad väpnad konflikt. Framförallt om striden skall föras mot ett strategiskt mål. Vad det dock skulle kunna innebära är att övningsmomentet syftade till att kunna uppnå en s.k. operativ chock. Det vill säga att i ett slag, försätta en motståndare ur stridbart skick.10Något som möjligen skulle kunna uppnås om man påverkar den högsta militära och/eller civila ledningen i en nation.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Rysslands Försvarsministerium 1(Ryska)
Soviet Army Studies Office 1(Engelska)
The Washington Post 1(Engelska)
Department of the Army. The Soviet Army: Specialized Warfare and Rear Area Support. Washington DC: Department of the Army, 1984.
Försvarsmakten. Militärstrategisk doktrin. Stockholm: Försvarsmakten, 2002.
Försvarsmakten. Militärstrategisk doktrin. Stockholm: Försvarsmakten, 2016.
Jansson, Nils-Ove. Omöjlig ubåt: stridsberättelser från ubåtsjakten och det säkerhetspolitiska läget under 1980-talet. Göteborg: Nils-Ove Jansson, 2014.
Slutnoter
1Министерство обороны Российской Федерации. Более 500 военнослужащих ВДВ в ходе учения под Рязанью выполнили десантирование для захвата объектов условного противника. 2018. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12221357@egNews(Hämtad 2019-03-13)
2Ibid.
3Ibid.
4Department of the Army. The Soviet Army: Specialized Warfare and Rear Area Support. Washington DC: Department of the Army, 1984, s 2-2.
5Försvarsmakten. Militärstrategisk doktrin. Stockholm: Försvarsmakten, 2016, s. 14.
6Министерство обороны Российской Федерации. Более 500 военнослужащих ВДВ в ходе учения под Рязанью выполнили десантирование для захвата объектов условного противника. 2018. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12221357@egNews(Hämtad 2019-03-14)
7Turbiville Jr, Graham H. Soviet Airborne Operations in Theater War. Foreign Policy, vol 13. no. 1-2, 1986, s. 180.
8Jansson, Nils-Ove. Omöjlig ubåt: stridsberättelser från ubåtsjakten och det säkerhetspolitiska läget under 1980-talet. Göteborg: Nils-Ove Jansson, 2014, s. 131.
9The Washington Post. Priest, Dana. New Spy Satellite Debated On Hill. 2004. http://www.washingtonpost.com/wp-dyn/articles/A56171-2004Dec10.html(Hämtad 2019-03-14)
10Försvarsmakten. Militärstrategisk doktrin. Stockholm: Försvarsmakten, 2002, s. 82.

Hemvärnet i Gråzonen

Av Lars Holmqvist Hemvärnssoldater Revingehed 2015. Fotograf och upphovsman ”Jorchr”, från Wikimedia enligt licens. Enligt uppgifter i media har vi idag en Försvarsberedning som – faktiskt – nått enighet om att stärka det militära försvaret. Samtliga åtta riksdagspartier står alltså bakom. Rubriken i DN den 14 februari löd: ”Försvaret växer för första gången sedan 1970-talet”. […]

Något om Sveriges midja

Reflektion
Utifrån en mer nutida historiebeskrivning torde den militära betydelsen av nedre Norrland ökat vid upprättandet av örlogsdepån i Gustafsvik samt upprättandet av kustartillerianläggningarna vid Hemsö som skydd för örlogsdepån, under inledningen av 1900-talet.1Både örlogsdepån samt kustartillerianläggningarna kom dock under perioden mellan första och andra världskriget, ligga i träda. Behovet av att skydda Norrlandskusten med sjöstridskrafter i händelse av en väpnad konflikt hade dock inte försvunnit, då Hemsö fästning togs ur materielreserven och aktiverades i och med andra världskrigets utbrott.2
Att Örlogsdepån i Gustafsvik tillmättes betydelse under det andra världskriget, indikerar en sovjetisk operationsplan upprättad av den sovjetiska Östersjömarinen avseende landstigning och ockupation av Åland från 1940.3 Enligt denna plan skulle sovjetiska ubåtar inta positioner utanför Härnösand i god tid innan operationens genomförande,4 d.v.s. vid Ångermanälvens utlopp. Här får det ses som troligt att denna placering syftade till att påverka ev. svenska sjöstridskrafter baserade vid Örlogsdepån i Gustavsvik. Nyttjandet av ubåtar för detta skulle även medge viss överraskning då inga ytstridsfartyg skulle noterats längs Norrlandskusten innan operationen påbörjats. I sammanhanget är det intressant att notera, hur flygvapnet ombaserade sjöflygplan till Örlogsdepån i Gustafsvik 1942, för att genomföra spaning efter sovjetiska ubåtar i Bottenhavet.5
Efter andra världskriget slut och inträdet i det kalla kriget kom troligtvis nedre Norrlands betydelse aktualiseras i ett helt annat sammanhang. Vid inledningen av 1950-talet kom försörjningsberedskapen av Sverige i händelse av en väpnad konflikt eller andra påfrestningar aktualiseras. Denna fråga skall ha varit en av de enskilt viktigaste i samarbetet mellan Sverige och Norge under 1950-talet. Detta kom innebära att en drivmedelsanläggning, kaj samt andra faciliteter anlades i Trondheim, dessa var färdiga 1962. Därutöver kom även trafikförbindelserna, väg och järnväg, förbättras mellan Sverige och Norge.6
Enligt Neutralitetspolitikkommissionen, skall dock denna reservhamn för förbindelserna väster-/österut varit en felsatsning.7 I sammanhanget är det dock intressant att notera vad Överbefälhavarens operationsplaner för Nedre Norrlands Militärområde (MILO NN) omfattade. Enligt operationsplanerna för MILO NN under 1960-talet samt inledningen av 1970-talet skulle MILO NN avdela förband för att skydda förbindelserna till Trondheim samt till och från övre Norrland (MILO ÖN).8 Varvid åtminstone den militärstrategiska nivån förefaller sett allvarligt på att denna förbindelseväg till Norge i händelse av en väpnad konflikt hölls öppen. Indirekt visar det även på vikten av det geografiska området som MILO NN omfattade. Något som kan bekräftas vid t.ex. en jämförelse av uppgiftsställningen till Bergslagens militärområde (MILO B) kontra MILO NN. Vid MILO B var uppgiften att bevaka över gränsen mot Norge ledande förbindelser emedan MILO NN har uppgiften skydda.9Där densenare uppgiften har en högre ambitionsnivå kontra den förstnämnda.
I ÖB plan från 1978 har uppgiften till MILO NN att skydda förbindelserna till Trondheim tagits bort, och uppgiften att bevaka gränsen mot Norge tillkommit, fortsatt skulle förbindelserna till och från MILÖ ÖN försvaras.10 Huruvida uppgiften att skydda förbindelserna togs bort p.g.a. att infrastrukturen i Norge inte längre ansågs adekvat eller om det var ett utfall av den gradvisa avvecklingen av den s.k. transatlantiska länken, som skedde under 1970-talet, får vara en öppen fråga. Dock fanns infrastrukturen kvar i Norge intill den senare delen av 1980-talet.11En faktor som dock bör beaktas är att uppgiften fortsatt kan ha bestått för MILO NN, men p.g.a. det politiska klimat kring det västliga försvarssamarbetet kan en omskrivning genomförts för att dölja det.
Vad som även kom att ske under inledningen av 1980-talet var att USA började upprättade ett flertal bergförråd i området kring Trondheim, syftande till förhandslagring av en expeditionär marinkårsbrigad (MEB) om cirka 13,000 soldater. Detta kom troligtvisäven aktualisera MILO NN betydelse. Då dessa bergförråd torde utgjort ett viktigt mål för Warszawapakten att påverka med olika medel. Därutöver mtp. de begränsade norska förbindelserna framförallt i nordlig riktning och det svenska västliga samarbetet, kan även möjligheten funnits att USA kan ha tänkt, med eller utan svenskt medgivande, förflytta delar av den förhandslagrade MEB på svenskt territorium.12
Således får det ses som troligt att MILO NN var ett område som under det kalla kriget, som minst, var intressant både för NATO anslutna länder men även Warszawapakten utifrån dess västliga förbindelse. Därutöver var en av uppgifterna MILO NN hade, att skydda förbindelserna i nord-sydlig riktning till och från MILO ÖN. Ett antagande i krigsplanläggningen under det kalla kriget var att förbindelserna vid någon av älvdalarna till eller från MILO ÖN skulle påverkas genom bekämpning.13 Här får det ses som möjligt att det torde varit någon av älvdalarna inom MILO NN, utifrån den tidigare berörda västliga förbindelsen. Då detta skulle vara stridsekonomiskt korrekt och inte utgöra en kraftsplittring för den part som hade intresse av att genomföra någon påverkan i området.
Således korsas två intressen i området, dels den västliga förbindelsen, dels förmågan att förflytta förband antingen i nordlig eller sydlig riktning längs de koncentrationsvägar samt järnvägar som fanns i området. Därmed torde området under det kalla kriget kunnat betraktas som ett tyngdpunktsområde för att påverka styrketillväxt och uthållighet. Hur hade då denna påverkan kunnat genomföras?
Någon regelrätt invasion mot MILO NN under det kalla kriget får anses varit mindre sannolik i det korta perspektivet, då det troligtvis inneburit att Finland till del blivit ockuperat innan en sådan operation hade kunnat genomföras. Vilket innebär att både svenska men även NATO förbandsrörelser i nordlig eller sydlig riktning kunnat genomföras, inom MILO NN, innan så hade skett. Varvid det troligatorde varit att påverkan hade genomförts med luftangrepp, fjärrbekämpning och specialförband i ett tidigt skede av en väpnad konflikt. Detta hade troligtvis varit fullt tillräckligt för att förhindra rörelser i både nord-sydlig och väst-östlig riktning, utifrån terrängens och förbindelsernas beskaffenhet inom MILO NN.
Ur ett samtida perspektiv är förhållande snarlika. För att kunna röra svenska förband i nordlig eller sydlig riktning beroende på var en hotbild kan uppträda mot svenska säkerhetsintressen, måste förband passera vad som tidigare var MILO NN. Vad som kanske är än viktigare är att den enda egentliga stora förbandsenheten som USA snabbt kan förstärka Europa med och framförallt det nordliga Europa är med den förhandslagrade MEB som finns i Trondheim området. Varvid de nordliga, sydliga och östliga förbindelserna på svenskt territorium genom tidigare MILO NN, blir synnerligen viktiga i ett större perspektiv.
Detta kan accentuerats till del när t.ex. den amerikanska marinkåren valde att närvara med en representant vid chefsbytet hos Fältjägargruppen 2017 i Jämtland,14 vilket får anses vara smått anmärkningsvärt. Därutöver torde den norsk-svenska samövningen med Hemvärn i Jämtland 2016 även kunna indikera på detta,15 samt främmande makts ev. kartläggning av individer viktiga för totalförsvaret i regionen.16Utifrån den försämring av säkerhetsläge som gradvis förefaller ske på Nordkalotten, blir således tidigare MILO NN, synnerligen viktigt för att främst kunna förflytta förband i en nordlig riktning. Men sett till säkerhetssituationen i Östersjöregionen blir även den sydliga riktningen viktig. Vad som dock skiljer det kalla kriget mot vår nutid, är att det tidigare MILO NN snarare får ses som en konfliktyta mellan NATO och Ryssland och i en mindre utsträckning Sverige mot endera part.
Vad som kommer ske i händelse av en nutida väpnad konflikt är möjligenen kapplöpning att hinna förstärka med förband eller förhindra att förband kan förstärka ett geografiskt område, genom det tidigare MILO NN. För att möjliggöra förstärkning krävs skydd av kritisk infrastruktur i tidigare MILO NN av t.ex. väg- och järnvägsbroar, dammar men även terrängpartier. Dessa måste skyddas, dels med marktrupp, dels med luftvärn och luftstridskrafter. För att kunna påverka den nämnda kritiska infrastrukturen torde flyg- och fjärrbekämpning samt specialförbandsinsatser vara mer än tillräckligt. Således rör det sig inte om någon regelrätt invasion.
Avslutningsvis, det tidigare MILO NN kan beskrivas som ”Sveriges midja”. Ur ett operativt sammanhang blir det väldigt tydligt utifrån de nu rådande styrkeförhållandena samt förbandspositioneringarna. Hindras rörelsefriheten i nordlig eller sydlig riktning vid ”Sveriges midja”, uppstår tydliga problem både för Sverige men även NATO i händelse av en väpnad konflikt antingen i Östersjöregionen eller på Nordkalotten.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Forum Navale 1(Svenska)
Hemvärnet 1, 2(Svenska)
Nationalencyklopedin 1(Svenska)
Sveriges Radio 1(Svenska)
Tidskrift i Sjöväsendet 1(Svenska)
Östersunds-Posten 1(Svenska)
Dalsjö, Robert. Life-line lost: the rise and fall of ”neutral” Sweden’s secret reserve option of wartime help from the west. Stockholm: Santérus Academic Press Sweden, 2006.
Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011.
Hugemark, Bo (red). Den stora invasionen: svenskt operativt tänkande under det kalla kriget. Stockholm: Medströms bokförlag, 2017.
Malmström, Louise Hugemark. Garderad neutralitet: förberedelser för svenskt västsamarbete i krig: en kommenterad forskningsöversikt. Stockholm: Medströms Bokförlag, 2014.
SOU 1994:11. Om kriget kommit. Förberedelser för mottagande av militärt bistånd 1949-1969.
SOU 2002:108. Fred och säkerhet.
Wallerfelt, Bengt. Den hemliga svenska krigsplanen. Stockholm: Medströms Bokförlag, 2014.
Slutnoter
1Dunge, Manne. En okänd örlogsdepå? Gustafsvik vid Ångermanälven. Forum Navale, vol 72, no. 1, 2016, s. 14, 17-20.
2Nationalencyklopedin. Hemsö fästning. 2019. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/hemsö-fästning(Hämtad 2019-02-17)
Dunge, Manne. En okänd örlogsdepå? Gustafsvik vid Ångermanälven. Forum Navale, vol 72, no. 1, 2016, s. 32-34.
3Gustavsson, Kenneth. Åland 1940 – demilitarisering under sovjetisk kontroll, del 2: Den militära linjen. Tidskrift i Sjöväsendet. vol. 178, no. 3, 2014, s. 241
4Ibid. s. 246.
5Dunge, Manne. En okänd örlogsdepå? Gustafsvik vid Ångermanälven. Forum Navale, vol 72, no. 1, 2016, s. 34.
6SOU 1994:11. Om kriget kommit. Förberedelser för mottagande av militärt bistånd 1949-1969. s. 132-133.
Malmström, Louise Hugemark. Garderad neutralitet: förberedelser för svenskt västsamarbete i krig: en kommenterad forskningsöversikt. Stockholm: Medströms Bokförlag, 2014, s. 101, 104.
7Ibid.
8Wallerfelt, Bengt. Den hemliga svenska krigsplanen. Stockholm: Medströms Bokförlag, 2014, s. 156, 208.
9Ibid. s. 159, 208.
10Ibid. s. 236, 251, 264.
11Dalsjö, Robert. Life-line lost: the rise and fall of ”neutral” Sweden’s secret reserve option of wartime help from the west. Stockholm: Santérus Academic Press Sweden, 2006, s. 221-222, 225-226, 232.
SOU 2002:108. Fred och säkerhet. s. 566.
12Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011, s. s. 450-453.
13Hugemark, Bo (red). Den stora invasionen: svenskt operativt tänkande under det kalla kriget. Stockholm: Medströms bokförlag, 2017, s. 60.
14Hemvärnet. Soldaterinran och chefsöverlämning. 2017. https://hemvarnet.se/om-organisationen/hemvarnsforbanden/nyheter/1641/11802(Hämtad 2019-02-17)
Hemvärnet. Soldaterinran och chefsöverlämning. 2017. https://hemvarnet.se/UserFiles/Nyheter/utbildningsgrupper/faltjagargruppen/170930/1507127504_OK9A9042II.jpg(Hämtad 2019-02-17)
15Östersunds-Posten. Råberg, Urban. Norsk militär i krigsförbandsövning på Östersunds gator. 2016. https://www.op.se/artikel/ostersund/norsk-militar-i-krigsforbandsovning-pa-ostersunds-gator(Hämtad 2019-02-17)
16Sveriges Radio. Andersson, Staffan. Misstänkt kartläggning av personal på länsstyrelsen. 2017. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=78&artikel=6610003(Hämtad 2019-02-17)

Med spetsnaz till fronten del 2 – Rekognosering

Reflektion
I Willhelm Agrells bok ”Sprickor i järnridån” framkommer en uppgift att den svenska underrättelsetjänsten 1982 via en mellanhand kom i kontakt med en sovjetisk källa. Denna källa kunde delge förstahandsuppgifter avseende planläggningen för sovjetiska specialförbandsoperationer mot bl.a. Sverige. Denna källa bedömdes även ha hög trovärdighet av den svenska underrättelsetjänsten. Källan var krigsplacerad som underrättelseofficer i den sovjetiska militära underrättelsetjänsten, GRU. Det vill säga källan var ej en aktiv underrättelseofficer utan hade erhållit särskilt utbildning för operationer utomlands i händelse av en väpnad konflikt, i källans fall var det Sverige.1
Denna underrättelseofficer tillsammans med andra, skulle innästla Sverige före ett krigsutbrott. Vid det första sammanträffandet med den svenska underrättelsetjänsten uppgav källan att uppgiften som skulle lösas var att rapportera tecken på svensk mobilisering och eventuell förekomst av stridskrafter och materiel från NATO. Respektive underrättelseofficer skulle agera individuellt och nyttja en egen radiosändare för rapportering, dessa sändare skulle redan finnas nedgrävda i Sverige enligt de instruktörer som utbildat underrättelseofficeren. Utbildningen underrättelseofficeren erhållit omfattade främst materieligenkänning och sambandstjänst.2
Denna underrättelseofficer/källa kom några år senare kontakta den svenska underrättelsetjänsten efter denne genomfört en repetitionsutbildning. Då hade uppgiften förändrats. Uppgiften underrättelseofficeren tillsammans med sina kollegor nu skulle lösa var rekognosering av mål för de sovjetiska spetsnazförbanden. Särskilt viktiga mål var radaranläggningar och flygfält d.v.s. det svenska luftförsvaret. Underrättelseofficeren delgav även att cirka hundratalet liknande underrättelseofficerare var avsedda att innästla till Sverige i händelse av en väpnad konflikt. Dessa skulle antingen innästla landvägen genom Finland och därefter in i Norrbotten eller via färja från Finland till Sverige. Därutöver skulle cirka 1,000 spetsnazsoldater vara avdelade för Sverige.3
Fanns det då någon dylik reserv av underrättelseofficerare med uppgiften att innästla länder innan en väpnad konflikt och där rekognosera målval för de sovjetiska spetsnazförbanden? I en handbok avseende operativ inhämtning för en s.k. ”fronts” offensiva operationer skriven av den sovjetiska militära underrättelsetjänsten för den sovjetiska generalstaben från 1974, skulle svaret på den frågan kunna finnas. Handboken är dock något märkligt skriven eller översatt, då den ej förefaller göra skillnad på begreppen underrättelseofficerare och agenter. I handboken framkommer det dock att en dylik underrättelsereserv fanns. Denna reserv skulle främst förtäta inhämtningen i krig maa. den ökade militära aktiviteten hos en motståndare, men de skulle även kunna göra det i fredstid.4Handboken berör även problematiken med att kunna innästla personalen, men även begränsningar i förmågan att kunna rapportera en motståndares verksamhet.5
Viktiga inhämtningsfrågor innan en väpnad konflikt utbrutit var enligt den handboken bl.a. förflyttning av förband, upprättande av logistikbaser, ledningsplatser, basering av luftstridskrafter, ytstrids- och undervattensfartygs utlöpning, luftvärnets grupperingsplatser m.m.6 Inhämtningen genomförd av underrättelseofficerare och dess agentnät ansågs enligt handboken utgöra en av de viktigaste metoderna för att erhålla information innan en väpnad konflikt utbrutit. Underrättelsereserven skulle som tidigare nämnts främst inriktas mot att förtäta inhämtningen, men även genomföra rekognosering av mål där det krävdes bekräftelse av minst två eller fler oberoende källor.7
När en väpnad konflikt påbörjats omnämns underrättelsereserven ej explicit i handboken. Utan här får det antas att de ordinarie inhämtningsförmågorna i fred samt reserven är sammanfogade till ett och samma inhämtningssystem. Denna samlade inhämtningsförmåga förefaller även haft till uppgift att gradvis förflytta sig in på en motståndares djup utefter stridens fortlöpande. Uppgifter och inhämtningsfrågor under en väpnad konflikt var bl.a. verkansverifiering, rapportering avseende mobiliseringens utveckling, förflyttning av förband mellan olika områden, övervakning av koncentrationsvägar m.m.8
Handboken berör även inhämtning i särskilda miljöer, där det ur ett svenskt perspektiv är värt att belysa inhämtning i kust-, nordliga- och bergsområden. Enligt handboken bör inhämtning genomföras med underrättelseofficerare mot flottbaser och viktiga hamnar. Inhämtning bör även genomföras mot kustförsvar inom planerade landstigningsområden. Vad avser inhämtning i bergsområden ses det som mycket svårt att genomföra med underrättelseofficerare. Något särskilt specifikt användande av underrättelseofficerare i nordliga områden framkommer inte. Dock klarläggs att särskilt viktigt är inhämtning mot mineralfyndigheter, industrier, flygfält och hamnar, logistikbaser fasta sambandssystem och ledningsplatser m.m. Enligt handboken är det av särskild vikt att dessa lokaliseras och förstörs, då de klimatologiska förhållandena gör det svårt att reparera dessa faciliteter och installationer.9
Den sovjetiska handboken från 1974 förefaller således bekräfta att det fanns en reserv av underrättelseofficerare, som i händelse av ett kraftigt försämrat säkerhetsläge skulle innästla andra länder. Därutöver förefaller handboken även bekräfta de inhämtningsuppgifter denna reserv hade.
Finns det då något som skulle kunna bekräfta den andra uppgiften källan till den svenska underrättelsetjänsten delgav, d.v.s. att denna underrättelsereserv inriktats mot rekognosering av mål för spetsnazförbanden? Det föregående inlägget i denna serie baserades till del på information från den sovjetiska generalstabsakademin föreläsningar. Handlingarna i fråga är från 1985 och bör därmed vara inom samma tidsrymd som den sovjetiska källan inkom med sina kompletterande uppgifter. Totalt finns tre handlingar, föreläsningsdokument, från den sovjetiska generalstabsakademin som är intressanta i sammanhanget. Varav en handling är synnerligen intressant, då den berör användandet av underrättelseofficerare och agenter vid en fronts offensiva operationer.
Ett av föreläsningsdokumenten som avhandlar operativ inhämtning, berör även s.k. särskild inhämtning. Enligt dokumentet genomförs särskild inhämtning, dels av agenter (här får antas även underrättelseofficerare), dels av särskilda spaningsförband d.v.s. spetsnazförband. Denna särskilda inhämtning genomförs såväl i fred som i krig. I fredstid används enbart agenter/underrättelseofficerare för denna verksamhet. Enligt dokumentet finns även en underrättelsereserv. Den särskilda inhämtningen skall vara inriktad mot en motståndares viktigaste mål, kärnvapenförband samt motståndarens verksamhet.10
Ett annat föreläsningsdokument berör inhämtning generellt, inom ramen för en s.k. ”fronts” offensiva operationer. Även i detta dokument används agenter/underrättelseofficerare för inhämtning inom ramen för s.k. särskild inhämtning. Detta dokument berör även mängden mål som inhämtning kan inriktas mot. I fredstid förutsätts antalet vara två, men i händelse av en väpnad konflikt enbart ett mål. Enligt dokumentet förefaller underrättelsereserven ej nyttjas i fredstid, utan enbart vid ett kraftigt försämrat säkerhetsläge eller vid en väpnad konflikt.11
Det kanske mest intressanta föreläsningsdokumentet är det som explicit berör användandet av agenter/underrättelseofficerare vid en ”fronts” offensiva operationer. I det dokumentet framkommer det att de var militärdistriktets underrättelsedirektorat som styrde frontens agent verksamhet.12 Inhämtningen skulle vara inriktad mot en motståndares förmåga till angrepp, fastställa styrkekorrelation, intentioner och lokalisering av de viktigaste målen.13 En intressant begränsning berör med vilken noggrannhet ett mål kunde fastställas. Enligt dokumentet låg det för agenter/underrättelseofficerare på cirka 600-700 meter när.14Detta grundas troligtvis på att de skulle observera och lägesbestämma målet på större avstånd.
En annan intressant begränsning som tas upp i dokumentet är hur många mål som kan tänkas lokaliseras. I ett exempel för en ”front”, möjligen riktad mot någon del av f.d. Västtyskland, belyses att antalet mål som fanns var mellan 1,000-1,200. Vilket ansågs vara för många att genomföra inhämtning mot, varvid ett nytt begrepp hade införts i form av prioriterade mål. Inom den aktuella ”fronten” fanns 120-150 stycken prioriterade mål. Cirka 100 stycken av dessa prioriterade mål, skulle agenter/underrättelseofficerare genomföra inhämtning mot. Dessa mål var bl.a. markrobotbatterier och luftvärnssystem.15Detta visar vilken vikt Sovjetunionen lade på att nyttja underrättelseofficerare/agenter för lokalisering av prioriterade mål, i förhållande till andra inhämtningssystem.
I sammanhanget är det intressant att notera, att den sovjetiska generalstaben hade upprättat en samlad målfolder över samtliga världsdelar. Varje mål hade ett unikt nummer, där uppbyggnaden var att först beskriva världsdel med en siffra, därefter krigsskådeplats med siffra, därefter vilket land t.ex. hade Sverige numreringen 573. Därefter vilken försvarsgren och enhet och slutligen vilka koordinater målet var lokaliserad vid.16Detta torde möjliggjort en effektiv och snabb signalering med olika sambandssystem, för att delge vilket eller vilka mål som skulle bekämpas, samt förändringar vid målet. Därutöver torde det krävts en omfattande inhämtningsapparat för att kartlägga allt detta, samt hålla målfoldern kontinuerligt uppdaterad.
Enligt detta dokumenten skall även en underrättelsereserv funnits. Denna reserv skulle insättas vid ett kraftigt försämrat säkerhetsläge. Vid det försämrade säkerhetsläget skulle personalen innästla landledes och när en väpnad konflikt utbrutit även med hjälp av luftfarkoster. Någon organisatorisk storlek för hur stor denna underrättelsereserv var förefaller ej funnits. Dock påtalas i dokumentet att en för stor underrättelsereserv troligtvisinnebar dålig kvalité på den ingående personalen. En intressant sak som belyses är att underrättelsereserven förefaller blivit aktiverad i samband med den s.k. Kubakrisen 1963.17 Dock delges inte i vilka länder eller världsdelar underrättelsereserven aktiverades.
Enligt dokumentet skall även personal utbildats för spetsnazförbandens räkning. I fredstid skulle denna personal lägga grunden, det vill säga inhämta adekvat information, för att de tilldelade målvalen skulle kunde förstöras vid inledningen av en väpnad konflikt. Huruvida någon renodlad underrättelsereserv fanns för spetsnazförbandens räkning framgår inte av dokumentet. Ordet reserv nämns i dokumentet när spetsnazförbanden berörs, men då enbart med att det fanns personal som skulle kunna genomföra sabotage.18 Detta skulle dock kunna vara ett exempel på ingående delar i denna reserv och en annan del som ingick skulle kunna vara en inhämtande del.
Således, i Sovjetunionen förefaller det funnits en underrättelsereserv som vid ett kraftigt försämrat säkerhetsläge skulle innästla länder och där påbörja informationsinhämtning och fortsatt under en väpnad konflikt. Inhämtningen genomfördes även i fredstid av ett ordinarie underrättelsenät. Detta underrättelsenät kan anses utgjort en grund för, dels vilka målval spetsnazförbanden skulle insättas mot, dels skapa planeringsunderlag avseende hur dessa målval skulle kunna bekämpas på ett effektivt sätt.
Underrättelsereservens uppgift kan även varit att vid ett kraftigt försämrade säkerhetsläget eller vid en väpnad konflikt, kontinuerligt bibehålla ett mål under observation för spetsnazförbandens räkning. Därmed även kunna rapportera förändringar som kunde påverka spetsnazförbandens strid. Personalen ingående i underrättelsereserven förefaller haft kravet på sig att rapportera två gånger per dygn,19 samt varit tilldelade en radio per individ varvid ett sådant agerande hade varit fullt genomförbart.
Finns det då något som tyder på att det främst var det svenska luftförsvaret som var intressant? Utifrån från de dokument som finns att tillgå, var luftförsvar en stående inhämtningspunkt, oaktat land. Detta skulle kunna styrka källans uppgift. Dock fanns det ett flertal andra punkter som dokumenten tar upp, vilket även får anses vara av stående karaktär. Vad som dock är intressant är en uppgift som framkommit vid ett vittnesseminarium, avseende Sverige beredskap mot överraskande angrepp genomfört 2007, under ledning av den pensionerade Översten Bo Hugemark.
Enligt den pensionerade kommendören av första graden Emil Svensson som deltog i vittnesseminariet skulle det svenska luftförsvaret och flottan slås ut i ett tidigt skede med hjälp av det sovjetiska frontflyget samt av spetsnazförband. Detta för att möjliggöra att Sovjetunionen skulle kunna nyttja svenskt luftrum, i syfte att kunna påverka NATO. Någon invasion i dess egentliga mening skulle enligt honom aldrig ske. Detta agerande skulle genomföras i händelse av att svenska politiker ej medgav överflygningar av svenskt territorium, med sovjetiska luftstridskrafter. Dessa uppgifter skall han erhållit, som även skall vara inspelade, av Amiral Vladimir Bezkorovajnij.20 Detta skulle kunna bekräfta informationen från den svenska underrättelsetjänstens källa.
Hade då detta system med, dels en aktiv inhämtningsorganisation, dels en underrättelsereserv kunnat fungera? Troligtvis hade viss information kunnat förmedlats till operationsledningen för spetsnazförbanden, varvid dessa hade kunnat revidera sina planer före ett insättande. Dock, utifrån den mängd underrättelseofficerare som skulle innästla, dels Finland, dels vidare till Sverige torde någon säkerhetstjänst i de båda länderna noterat det ffa. vid ett kraftigt försämrat säkerhetsläge. Varvid denna inhämtningsorganisationen hade kunnat påverkats. Trots denna nackdel/begränsning torde Sovjetunionen varit tvungen att insätta denna underrättelsereserv, då de saknade den tekniska inhämtningskapaciteten som t.ex. USA hade.
Avslutningsvis, är detta en metod som även skulle kunna användas idag? Sannolikheten att lyckas innästla en större mängd underrättelseofficerare vid ett kraftigt försämrat säkerhetsläge torde i dag vara högre än under det kalla kriget. Detta utifrån det faktum att någon ”järnridå” inte längre existerar. Därtill finns ett kontinuerligt flöde av resenärer mellan Ryssland och Västeuropa. Därutöver torde ett behov kvarstå för Ryssland att fortsatt tillämpa denna metod, då dess tekniska inhämtningsförmåga fortfarande är begränsad jämfört med många av de västliga länderna. Detta skulle indirekt kunna bekräftas av den svenska Säkerhetspolisens uppgifter från 2014, att den ryska inhämtningen i Sverige till del, är/var krigsförberedande.21Där del av denna inhämtning skulle kunna röra sig om att kartlägga målval syftande till att skapa planeringsunderlag, för de nutida spetsnazförbanden.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Central Intelligence Agency 1, 2, 3, 4(Engelska)
Sveriges Radio 1(Svenska)
Agrell, Wilhelm. Sprickor i järnridån: svensk underrättelsetjänst 1944-1992. Lund: Historiska media, 2017.
Hugemark, Bo (red). Blixt från hotfull himmel: beredskap mot överraskande angrepp. Stockholm: Kungl. Krigsvetenskapsakademien, 2008.
Slutnoter
1Agrell, Wilhelm. Sprickor i järnridån: svensk underrättelsetjänst 1944-1992. Lund: Historiska media, 2017, s. 278-279.
2Ibid. s. 279.
3Ibid. s. 280.
4Central Intelligence Agency. USSR General Staff Manual on the Principles of the Organization and Conduct of Operational Reconnaissance in a Front Offensive Operation. Washington DC: Central Intelligence Agency, 1978, s. 1, 38-39.
5Ibid. s. 40.
6Ibid. s. 147-148.
7Ibid. s. 151.
8Ibid. s. 165-166.
9Ibid. s. 199-200, 206, 211.
10Central Intelligence Agency. USSR General Staff Academy Lesson: Operational Reconnaissance. Washington DC: Central Intelligence Agency, 1988, s. 12.
11Central Intelligence Agency. USSR General Staff Academy Lesson: Reconnaissance on Behalf of a Front Offensive Operation. Washington DC: Central Intelligence Agency, 1988, s. 9, 12-13.
12Central Intelligence Agency. USSR General Staff Academy Lesson: Agent Reconnaissance in Front Offensive Operations. Washington DC: Central Intelligence Agency, 1988, s. 5.
13Ibid. s. 5-6.
14Ibid. s. 7.
15Ibid. s. 9.
16Ibid. s. 10.
17Ibid. s. 12-13.
18Ibid. s. 13.
19Ibid. s. 14.
20Hugemark, Bo (red). Blixt från hotfull himmel: beredskap mot överraskande angrepp. Stockholm: Kungl. Krigsvetenskapsakademien, 2008, s. 23-24.
21Sveriges Radio. Wettre, Karin. Säpo: Rysk aktivitet i Sverige krigsförberedande. 2014. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5830857(Hämtad 2019-02-02)

Med spetsnaz till fronten del 1 – Innästling

Reflektion
En av de stora militära diskussionsämnena under 1980-talet i Sverige var kring sabotageförband, närmare bestämt de sovjetiska spetsnazförbanden.1 Denna diskussion hänger troligtvis samman med de uppgifter som publicerades av den till Storbritannien avhoppade ryska GRU officeren Vladimir Rezun som skrev under pseudonymen Viktor Suvorov. Del av detaljerna kring spetsnaz framkom redan 1982 i hans bok ”Inside the Soviet army” och fördjupades något med en efterföljande artikel 1983.2 Detta sammanföll med den rapporterade främmande undervattensverksamheten i svenska vatten och den första ubåtskommisionens rapport efter ubåtsjakten i Hårsfjärden 1982.3Därutöver kom Rezun publicera ytterligare ett antal böcker där spetsnaz berördes samt en separat bok kring förbandstypen. Utifrån det perspektivet blir det förståeligt, att de blev ett stort diskussionsämne.
Huruvida Rezun besitter information avseende alla de områden han beskrivit, rörande de sovjetiska väpnade styrkorna, är något som har diskuterats flitigt. Det troliga får anses vara att utöver sin egen kunskap har han tagit del av information från någon eller några västliga underrättelsetjänster, för publicering i sina böcker.4 Vad som dock är intressant, är att jämföra Rezun’s uppgifter med nu avhemligade uppgifter ur den amerikanska underrättelsetjänstens, Central Intelligence Agency, arkiv. Under 2015 avhemligades två stycken översiktliga handlingar i ämnet, varav en handling är helt fokuserad på den sovjetiska arméns spetsnazförband och en handling berör ytligt de marina spetsnazförbanden inom ramen för maritim inhämtningsförmåga.5Vad som gör dessa två handlingar intressanta är att de skall härröra från den sovjetiska Generalstabsakademin och utgör ett utbildningsunderlag som skall ha nyttjats 1985.
Validiteten i dessa två handlingar bör givetvis ifrågasättas. Handlingarna i sig, kommer säkerligen från det f.d. Sovjetunionen. Dock kan det röra sig om avsiktligt planterad desinformation för att förvilla den amerikanska underrättelsetjänsten. Det kan även röra sig om desinformation i den egna utbildningen för att förmedla information som om den ev. skulle komma i händerna för en annan part ej skulle kunna skada sovjetiska intressen. Det är även möjligt att informationen som förmedlats till de ryska generalstabseleverna i huvudsak är korrekt. Det som skulle kunna tyda på det är att underlaget var hemligt i 30 år innan det avhemligades, och källa till informationen troligtvis inte längre kunde påverkas av ett avhemligande.
Detta inlägg kommer avhandla förmågan till innästling. Inledningsvis krävs en belysning av begreppet innästling. Enligt Handbok Armé – Begrepp och förkortningar från 2016 är innästling en, ”metod som innebär dolt inträngande in i motståndarens gruppering”.6 Ett annat begrepp som ofta används är infiltration vilket i praktiken har samma innebörd.7 Dock är det i grunden ett anglosaxiskt begrepp för innästling, vilket ej lämpar sig att nyttja i en svensk kontext mtp. hur Arméreglemente Taktik beskriver begreppet infiltration.8 Där det snarare kan anses röra sig om begreppet infiltrationstaktik.9
Hur skulle då innästlingen gå till? Den gängse västerländska bilden var att en huvuddel av enheterna skulle innästla med hjälp av fallskärm, undervattensfarkoster av olika typer samt ytfartyg. Vad som även diskuterades var att en mindre del av enheterna skulle kunna innästla i ett tidigt skede iförda civila kläder.10Inleder vi med det som skrivits kring de maritima spetsnaz enheterna skulle de, enligt handlingen som berör den förbandstypen från den sovjetiska Generalstabsakademin, kunna innästla med hjälp av fartyg, ubåt eller luftlandsättas med fallskärm.11Detta överinstämmer med de publicerade uppgifter som finns i t.ex. Rezuns artikel.12Vad som dock inte berörs expliciti den sovjetiskaGeneralstabsakademins handling, är särskilda former av dykfarkoster eller miniubåtar. Å andra sidan är det ej heller anmärkningsvärt mtp. att förbandstypen omnämns kort i förhållande till alla de andra inhämtningsförmågorna som den sovjetiska marinen hade. Totalt rör det sig om en halv sida i ett dokument om 19 sidor.
Vad avser den sovjetiska arméns spetsnazförband förefaller de haft som plan innan 1980-talet att genomföra innästling med hjälp av fallskärmsfällning. Vad som dock framkommer i den sovjetiska generalstabsakademins handling är att, dels antogs transportkapaciteten saknas för att genomföra den formen av innästling, dels antogs det även vara näst intill omöjligt att genomföra maa. förmågan att detektera och påverka luftfarkoster. Varvid innästling på mark förefaller varit arbetshypotesen under mitten av 1980-talet. Vad som även är särskilt intressant att notera är att enligt handlingen från den sovjetiska Generalstabsakademin, skall den sovjetiska Generalstabschefen givit order om att ta fram ett handlingsalternativ där flertalet spetsnazgrupper skulle kunna genomföra innästling i fredstid innan en väpnad konflikt brutit ut. En övning för att pröva detta handlingsalternativ skall även varit planerad för genomförande i september 1985.13
Att en mindre del av spetsnazförbanden skulle genomföra innästling i ett tidigt skede och civilklädda förefaller varit den gängse uppfattning hos de västliga länderna. Dock torde de uppgifter som framkommer i den sovjetiska Generalstabsakademins handlingar inneburit att en större mängd och möjligen av de mindre professionella spetsnazenheterna även skulle kunna genomföra sådan innästling. I sammanhanget är det intressant att notera en analys genomförd av CIA från 1984, där de antog att det ej skulle vara fallet maa. risken för att tappa överraskningsmomentet i händelse av att enheterna röjdes innan en väpnad konflikt brutit ut.14
Dessa uppgifter blir även intressanta i ett mer nutida perspektiv. Enligt skriften Military Balance från 1985 antogs Sovjetunionen inneha cirka 600 transportflygplan.15 Vilket skall jämföras med antagandet från 2018 i Military Balance, att Ryssland förfogar över 428 transportflygplan.16 Ryssland förefaller även genomföra en ökning av sina spetsnazförband,17 vilket kommer innebära att kampen om transportresurser för att möjliggöra en luftburen innästling torde vara större nu än under tiden för Sovjetunionen. Sammantaget innebär det att om det antogs råda en brist på transportförmåga under 1985 vilket kom föranledda en anpassning av spetsnazförbandens innästlingsteknik, torde denna anpassning vara än mer aktuell idag. Därutöver är möjligheten att genomföra en markbunden innästling innan en väpnad konflikt bryter ut i vår nutid, större än vad den var under tiden för Sovjetunionen maa. de mer öppna gränserna.
Utifrån det perspektivet blir den finska oron kring diverse ryska mark och fastighets uppköp intressanta.18 Då en markbunden innästling kommer kräva olika former av stödpunkter som kan, dels dölja enheter innan de skall lösa uppgifter, dels härbärgera dem men även flytta dem mellan säkra punkter inom ett land, likt en flykt-/transportkedja. Att Sovjetunionen köpte upp fastigheter och markområden under det s.k. kalla kriget för dylika aktiviteter framkommer bl.a. i det s.k. ”Mitrochinarkivet”. Dock berör det KGB verksamhet, men just den beskrivna verksamheten förefaller även genomförts av GRU då det framkommer att de båda organisationernas verksamhet för sabotage vid en väpnad konflikt överlappade varandra.19 Vilket innebär att spetsnazförbanden troligtvis omfattades av dessa förberedelser.
Avslutningsvis, den ökade förmågen till lägesuppföljningen kring rörelser i lufthavet i vår nutid, den minskade förmågan till luftburen transportkapacitet och ökningen av spetsnazförband i Ryssland torde ökat Rysslands behov av att kunna genomföra markbunden innästling. Förändringen av nationers gränser sedan det kalla kriget torde även inneburit att en större mängd fastigheter och markområden möjligen anskaffats i flertalet länder för att kunna genomföra denna innästling. Då det hela kommer kunna liknas med en form av ”järnväg” med ett flertal stationer där enheter skall slussas mellan för att nå sina verksamhetsområden i händelse av en väpnad konflikt.
Have a good one! //Jägarchefen
Källförteckning
Central Intelligence Agency 1, 2, 3(Engelska)
Department of Defense 1(Engelska)
Military Review 1(Engelska)
Svenska Dagbladet 1, 2 (Svenska)
The Guardian 1(Engelska)
YLE 1, 2(Svenska)
Andrew, Christopher M. Mitrochin, Vasilij Nikitič. The sword and the shield: the Mitrokhin archive and the secret history of the KGB. New York: Basic Books, 1999.
Bronk, Justin. Sutyagin, Igor. Russia’s new ground forces: capabilities, limitations and implications for international security. Milton Park, Abingdon: Routledge Journals, 2017.
Försvarsmakten. Fallskärmsjägarreglemente: Fallskärmsjägarpatrull. Stockholm: Försvarsmakten, 1998.
Försvarsmakten. Arméreglemente Taktik. Stockholm: Försvarsmakten, 2013.
Försvarsmakten. Handbok Armé: begrepp och förkortningar. Stockholm: Försvarsmakten, 2016.
International Institute for Strategic Studies. Military Balance. London: International Institute for Strategic Studies, 1985.
International Institute for Strategic Studies. Military Balance. London: International Institute for Strategic Studies, 2018.
Jordan, David. et al. Understanding modern warfare. Cambridge: Cambridge University Press, 2016.
Suvorov, Viktor. Spetsnaz: Sovjets hemliga terrorarmé. Stockholm: Timbro, 1989.
Suvorov, Viktor. GRU inifrån: Spetsnaz, förtryck och terror. Nacka: Efron & dotter, 2009.
Slutnoter
1Svenska Dagbladet. Helander, Magnus. Försvarets film chockade Sverige: ”Aktuell igen”. 2016. https://www.svd.se/forsvarets-film-chockade-sverige-aktuell-igen(Hämtad 2019-01-20)
2Christiansson, Lars. Magnergård, Roger. ’Idrotten täckmantel’, Svenska Dagbladet, 13 Oktober 1983, s. 10.
Suvorov, Viktor. ’Spetsnaz: The Soviet Union’s Special Forces’, Military Review, vol. 64, no. 3, 1984, s. 30-46.
The Guardian. Harding, Luke. ‘Will they forgive me? No’: ex-Soviet spy Viktor Suvorov speaks out. 2018. https://www.theguardian.com/world/2018/dec/29/ex-soviet-spy-viktor-suvorov(Hämtad 2019-01-20)
3Christiansson, Lars. Magnergård, Roger. ’Idrotten täckmantel’, Svenska Dagbladet, 13 Oktober 1983, s. 10.
4Suvorov, Viktor. Spetsnaz: Sovjets hemliga terrorarmé. Stockholm: Timbro, 1989, s. 12-13.
Suvorov, Viktor. GRU inifrån: Spetsnaz, förtryck och terror. Nacka: Efron & dotter, 2009, s. 333-334.
5Central Intelligence Agency. USSR General Staff Academy Lesson: Spetsnaz Forces and Means in a Front Offensive Operation. Washington DC: Central Intelligence Agency, 1987, s. 4-11.
Central Intelligence Agency. USSR General Staff Academy Lesson: Reconnaissance in Operations and Combat Actions of Formations of the Navy. Washington DC: Central Intelligence Agency, 1987, s. 10.
6Försvarsmakten. Handbok Armé: begrepp och förkortningar. Stockholm: Försvarsmakten, 2016, s. 16.
7Försvarsmakten. Fallskärmsjägarreglemente: Fallskärmsjägarpatrull. Stockholm: Försvarsmakten, 1998, s. 14.
8Department of Defense. Department of Defense Dictionary of Military and Associated Terms. Washington DC: Department of Defense, 2013, s. 137.
Försvarsmakten. Arméreglemente Taktik. Stockholm: Försvarsmakten, 2013, s. 75.
9Jordan, David. et al. Understanding modern warfare. Cambridge: Cambridge University Press, 2016, s. 108-111.
10Suvorov, Viktor. ’Spetsnaz: The Soviet Union’s Special Forces’, Military Review, vol. 64, no. 3, 1984, s. 34-35, 43-44.
11Central Intelligence Agency. USSR General Staff Academy Lesson: Reconnaissance in Operations and Combat Actions of Formations of the Navy. Washington DC: Central Intelligence Agency, 1987, s. 10.
12Suvorov, Viktor. ’Spetsnaz: The Soviet Union’s Special Forces’, Military Review, vol. 64, no. 3, 1984, s. 34-35.
13Central Intelligence Agency. USSR General Staff Academy Lesson: Spetsnaz Forces and Means in a Front Offensive Operation. Washington DC: Central Intelligence Agency, 1987, s. 9.
14Central Intelligence Agency. Warsaw Pact Nonnuclear Threat to NATO Airbases in Central Europe. Washington DC: Central Intelligence Agency, 1984, s. 24-25.
15International Institute for Strategic Studies. Military Balance. London: International Institute for Strategic Studies, 1985, s. 24.
16International Institute for Strategic Studies. Military Balance. London: International Institute for Strategic Studies, 2018, s. 199.
17Bronk, Justin. Sutyagin, Igor. Russia’s new ground forces: capabilities, limitations and implications for international security. Milton Park, Abingdon: Routledge Journals, 2017, s. 57
18YLE. Tuula, Malin. Ryska markaffärer ett hot – Säkerhetskommittén listade hybridkrigsfenomen. 2016. https://svenska.yle.fi/artikel/2016/02/15/ryska-markaffarer-ett-hot-sakerhetskommitten-listade-hybridkrigsfenomen(Hämtad 2019-01-20)
YLE. Rappe, Axel. Sommarstugor kan vara gömställen för utländska makter – i Kimito väcker ryskägd fastighet förundran. 2018. https://svenska.yle.fi/artikel/2018/02/18/sommarstugor-kan-vara-gomstallen-for-utlandska-makter-i-kimito-vacker-ryskagd(Hämtad 2019-01-20)
19Andrew, Christopher M. Mitrochin, Vasilij Nikitič. The sword and the shield: the Mitrokhin archive and the secret history of the KGB. New York: Basic Books, 1999, s. 361, 365.

Om att föra krig i fredstid

Av Ingolf Kiesow Ett nytt sätt att se på världshändelserna praktiseras i Beijing och Washington. Ett försök att anlägga några av dessa nya ”krigföringsvinklar” på världsutvecklingen tyder på att även våra villkor förändras, när det nya synsättet omsätts i praktiken. En annan iakttagelse är att utvecklingen har fått en egen dynamik, som ser ut att […]

Bland tryckpressar och binärkod

Reflektion
Den 27DEC2018 infekterades det amerikanska företaget TribunePublishings datornätverk med ett datorvirus av typen ”malware” (malicious software d.v.s. skadlig programvara), i detta fallet med syftet att få en lösensumma s.k. ”ransomware”. Detta kom minska företagets förmåga för tryckning av ett antal dagstidningar på den amerikanska västkusten. Därutöver kom även Los Angeles Times, San Diego Unionen Tribune men även The New York Times och The Wall Street Journal västkustupplaga att påverkas som trycks vid Los Angels Times Olympic tryckeri. Försök gjordes att begränsa spridningen av viruset i datornätverket, vilket misslyckades.1 Varvid det kom krävas alternativa lösningar för tryckningen av dagstidningar den 29-30DEC2018.2
Enligt nu, 09JAN2019, publicerade uppgifter förefaller det inte finnas någon konkret information kring vem den skyldige var, förutom att angreppet förefaller initierats utanför USA. Viruset har identifierats som ”Ryuk”, vilket är en variant av viruset ”Hermes” ett virus som skall härstamma från Nordkorea.3Angrepp med ”Ryuk” viruset skall vara av mindre skala, men vara tydligt riktade och planerade angrepp med ett noggrant genomfört bakgrundsarbete d.v.s. ingen blir slumpmässigt angripen av detta virus. Angreppen förefaller främst vara riktade mot företag eller verksamhet med låg tolerans för störningar, där enbart viktiga tillgångar och resurser blir smittade. Det sker genom att filer krypteras, i det angripna nätverket. Därefter meddelas den angripne om hur de kan återfå tillgång till sina filer/system, genom en inbetalning med Bitcoin.4
Detta angrepp var således mer riktat och i en betydligt mindre skala än det s.k. ”NotPetya” viruset som bl.a. USA och Storbritannien hävdar att Ryssland spred.5 Det viruset kom under sommaren 2017 slå väldigt hårt mot bl.a. logistikföretag, men även kärnkraftverket i Tjernobyl påverkades.6Varken ”Ryuk” eller ”NotPetya” var skräddarsydda virus för att genomföra ett specifikt angrepp, gentemot något objekt eller struktur som t.ex. ”StuxNet” viruset var. Där själva viruset skrevs för att påverka ett specifikt föremål och rent fysiskt förstöra materiel.7 Däremot kom både ”Ryuk” och ”NotPetya” påverka fysisk verksamhet såsom tidningsproduktion och godstransporter och i fallet med ”Ryuk” kan det varit syftet för att kunna få ut en lösensumma maa. att de var ett mer riktat angrepp kontra ”NotPetya”.
Vad har då detta för krigsvetenskaplig och säkerhetspolitisk bäring? Att krigföring även genomförs på den digitala arenan är känt. Krigföringen på den arenan kommer sannolikt bli allt viktigare i framtiden. Dock får de anses att vi fortfarande står i en formativ period kring denna form av krigföring, där själva potentialen samt när, var och hur den kan användas kan te sig svåröverblickad. Framförallt när en stor del av arenan krigföringen kan utkämpas på, likt den fysiska världen, delas med samhället i övrigt. Vilket onekligen öppnar upp möjligheter för en angripare.
Att statliga aktörer har uppfattat potentialen med den digitala arenan råder det nog inga tvivel om.8 I svensk kontext accentueras det bl.a. i de uppgifter som framkommit om statliga aktörer som genomfört förberedelser, för digitala angrep mot det svenska elnätet.9 Sårbarheterna kring elförsörjningen kan till del motarbetas genom reservkraft, vilket medger viss drifttid, men enbart den drifttid som batterisystem har eller av den mängd drivmedel som finns att tillgå för ett elverk. Vad som även bör beaktas är att verksamheter med reservkraft, även kan utsättas för digitala angrepp mot dess datorsystem, innan, under eller efter ett avsiktligt elavbrott. Vilket torde vara ett troligtangreppsförfarande av en statlig aktör.
Vad har då ett virusangrepp mot tryckerier på den amerikanska västkusten att göra med svensk säkerhetspolitik? Förmågan att kunna förmedla information till det svenska samhället i händelse av en väpnad konflikt eller utdragen gråzonsproblematik får anses vara av yttersta vikt. Redan nu förefaller det finnas ett intresse av att påverka svensk nyhetsförmedling. Vilket kanske främst accentuerades vid det överbelastningsangrepp som genomfördes mot ett antal svenska nyhetsbolag i mars 2016.10 Detta överbelastningsangrepp misstänks Ryssland genomfört, enligt det amerikanska utrikesministeriet.11
Att den internetbaserade nyhetsförmedlingen kan utsättas för olika former av angrepp säger sig självt. Vilket inte minst visade sig vid det ovan beskrivna tillfället. Däremot bör ”ransomware” angreppet mot de amerikanska tidningstryckerierna utgöra en tydlig varningssignal. Framförallt utifrån perspektivet vad en statlig aktör skulle kunna göra mot de traditionellt ”analoga” strukturerna, som har en ”digital” anslutning. Överbelastningsangreppet 2016 hade likväl kunnat följas upp av ett digitalt angrepp mot svenska tidningstryckerier. De svenska tidningstryckerierna torde vara minst lika sårbara som de amerikanska i detta hänseende. Ett sådant ”dubbelangrepp” mot svensk nyhetsförmedling hade möjligen kunnat orsaka oro i det svenska samhället maa. av reaktionerna efter sabotaget mot radio och tv-masten utanför Borås och andra incidenter under våren 2016.12
Utifrån perspektivet väpnat angrepp förefaller den troliga formen av angrepp gentemot Sverige, utgöras av ett strategiskt överfall med en s.k. operativ chock.13 Den operativa chocken syftar troligtvis till att initialt förlama samtliga delar av det svenska samhället. Inom ramen för denna förlamning torde bl.a. nyhetsförmedling i dess olika former vara intressant att påverka. Vilket ytterst kan syfta till att skapa en kognitiv avreglingav det svenska samhället, helst under den tidsrymd som krävs för att uppnå de ställda målsättningarna. Genomförandet av en sådan påverkan mot olika nyhetsförmedlingar och andra för totalförsvaret viktiga strukturer torde ej vara särskilt svår att genomföra, då de ofta nyttjar internet som informationsbärare.
Många av de statliga myndigheternas digitala system, Försvarsmakten inräknad, torde dock ha en högre motståndskraft gentemot detta, då de i vissa fall utgörs av slutna system som ej går att nå utifrån via t.ex. internet. Dock utgör alltid människan den svagaste länken, även i slutna system. Ofta nyttjas ovetande individer som infallsport för att få åtkomst till system som går att nå via internet.14 Denna princip torde ej gå att nyttja i huvuddelen av fallen, för åtkomst till slutna system. För åtkomst till de slutna system krävs det troligtvis en fysisk kontakttagning, där en individ antingen rekryteras eller utsätts för någon form av påtryckning för att lösa en uppgift för en statlig aktör. Sett till mängden försök som genomförs via internet att nå system,15 torde även denna fysiska variant genomföras för att nå åtkomst till slutna system.
Nerdragningen av Försvarsmakten under de senaste 20 åren, har även ökat kravet på ledningsförmåga. Med anledning av de stora ytor förbanden skall kunna täcka, men även förflytta sig inom Sverige. Detta utifrån det faktum att förbanden numera ej har en geografisk anknytning som för, utan förband skall i huvudsak kunna verka över hela Sveriges yta. Denna minskning av förband har även inneburit en ökad grad av centraliserad ledning, därmed ett ökat behov av fungerande ledning över hela Sveriges yta. Detta torde även innebära att rekryteringsförsöken via fysisk kontakttagning gentemot olika befattningshavare som driftar Försvarsmaktens informationssystem och informationsstrukturer har ökat.
Avslutningsvis, krigföringen på den digitala arenan har många likheter med de övriga arenorna samt de förberedelser som genomförs redan i fredstid. På liknande sätt har den digitala underrättelseinhämtningen många likheter med hur den traditionella inhämtningen genomförs. Vad som dock skiljer sig är effekten som kan uppnås med relativt små medel, vilket gör denna form av krigföring och inhämtning kostnadseffektiv. Ytterligare en skillnad är den samordning i tid som kan uppnås över en stor yta på den digitala arenan, kontra de övriga arenorna.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
British Broadcasting Corporation 1, 2, 3, 4 (Engelska)
BuzzFeed News 1(Engelska)
CBS News 1(Engelska)
Check Point Software Technologies 1(Engelska)
Försvarsmakten 1(Svenska)
Los Angeles Times 1, 2(Engelska)
Reuters 1, 2, 3, 4, 5(Engelska)
The Times 1(Engelska)
Sveriges Television 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9
Slutnoter
1Los Angeles Times. Barboza, Tony, James, Meg. Reyes, Emily Alpert. Malware attack disrupts delivery of L.A. Times and Tribune papers across the U.S. 2018. https://www.latimes.com/local/lanow/la-me-ln-times-delivery-disruption-20181229-story.html(Hämtad 2019-01-09)
Reuters. Cyber attack hits U.S. newspaper distribution. 2018. https://www.reuters.com/article/us-cyber-latimes/cyber-attack-hits-u-s-newspaper-distribution-idUSKCN1OT01O(Hämtad 2019-01-09)
2Reuters. ’Workaround systems’ help print U.S. newspapers hit by cyber attack: source. 2018. https://www.reuters.com/article/us-cyber-latimes/workaround-systems-help-print-u-s-newspapers-hit-by-cyber-attack-source-idUSKCN1OU11C(Hämtad 2019-01-09)
3CBS News. Malware that disrupted newspapers identified. 2019. https://www.cbsnews.com/video/computer-virus-that-halted-tribune-publishing-newspapers-identified-as-ryuk-ransomware/(Hämtad 2019-01-09)
4Check Point Software Technologies. Ryuk Ransomware: A Targeted Campaign Break-Down. 2018. https://research.checkpoint.com/ryuk-ransomware-targeted-campaign-break/(Hämtad 2019-01-09)
Los Angeles Times. Dean, Sam. What is Ryuk, the malware believed to have hit the Los Angeles Times?. 2018. https://www.latimes.com/business/technology/la-fi-tn-ryuk-hack-20190101-story.html(Hämtad 2019-01-09)
Los Angeles Times. Barboza, Tony, James, Meg. Reyes, Emily Alpert. Malware attack disrupts delivery of L.A. Times and Tribune papers across the U.S. 2018. https://www.latimes.com/local/lanow/la-me-ln-times-delivery-disruption-20181229-story.html(Hämtad 2019-01-09)
5Reuters. Volz, Dustin. Young, Sarah. White House blames Russia for ’reckless’ NotPetya cyber attack. 2018. https://www.reuters.com/article/us-britain-russia-cyber-usa/white-house-blames-russia-for-reckless-notpetya-cyber-attack-idUSKCN1FZ2UJ(Hämtad 2019-01-09)
British Broadcasting Corporation. UK and US blame Russia for ’malicious’ NotPetya cyberattack. 2018. https://www.bbc.co.uk/news/uk-politics-43062113(Hämtad 2019-01-09)
6Reuters. Auchard, Eric. Prentice, Alessandra. Stubbs, Jack. New computer virus spreads from Ukraine to disrupt world business. 2017. https://www.reuters.com/article/us-cyber-attack/new-computer-virus-spreads-from-ukraine-to-disrupt-world-business-idUSKBN19I1TD(Hämtad 2019-01-09)
Reuters. Saul, Jonathan. Global shipping feels fallout from Maersk cyber attack. 2017. https://www.reuters.com/article/us-cyber-attack-maersk/global-shipping-feels-fallout-from-maersk-cyber-attack-idUSKBN19K2LE(Hämtad 2019-01-09)
British Broadcasting Corporation. Global ransomware attack causes turmoil. 2017. https://www.bbc.co.uk/news/technology-40416611(Hämtad 2019-01-09)
7British Broadcasting Corporation. Fildes, Jonathan. Stuxnet virus targets and spread revealed. 2011. https://www.bbc.co.uk/news/technology-12465688(Hämtad 2019-01-09)
British Broadcasting Corporation. Timeline: How Stuxnet attacked a nuclear plant. 2015. https://www.bbc.com/timelines/zc6fbk7(Hämtad 2019-01-09)
8The Times. Hookham, Mark. Shipman, Tim. Wheeler, Caroline. UK war-games cyber attack on Moscow. 2018. https://www.thetimes.co.uk/edition/news/uk-war-games-cyber-attack-on-moscow-dgxz8ppv0(Hämtad 2019-01-09)
9Sveriges Television. Nylander, Jan. FRA: IT-spioner förbereder attack mot elnätet. 2017. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/it-spioner-forbereder-attack-mot-elnatet(Hämtad 2019-01-09)
10Sveriges Television. Juhlin, Johan. Flera stora nyhetssajter kraschade. 2016. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/stora-nyhetssajter-har-kraschat(Hämtad 2019-01-09)
Sveriges Television. Flera mediesajter överbelastade. 2016. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/flera-mediesajter-overbelastade(Hämtad 2019-01-09)
Sveriges Television. Larsson, Thomas. Samma gärningsman tros ligga bakom IT-attackerna. 2016. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/samma-garningsman-tros-ligga-bakom-it-attackerna(Hämtad 2019-01-09)
11BuzzFeed. Collier, Kevin. Leopold, Jason. Russian Hackers Targeted Swedish News Sites In 2016, State Department Cable Says. 2018. https://www.buzzfeednews.com/article/kevincollier/2016-sweden-ddos-expressen-hack-russia-cables(Hämtad 2019-01-09)
12Sveriges Television. Säkerheten höjs på alla master i landet. 2016. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/efter-misstankt-sabotage-sakerheten-hojs-pa-samtliga-master-i-landet(Hämtad 2019-01-09)
Sundberg, Marit. von Heijne, Thomas. MSB: Allvarligt att driftstörningarna ökar. 2016. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/handelser(Hämtad 2019-01-09)
13Försvarsmakten. Militärstrategisk doktrin. Stockholm: Försvarsmakten, 2016, s. 53.
14Sveriges Television. Nylander, Jan. Människor den svaga länken vid IT-attack. 2017. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/manniskor-den-svaga-lanken-vid-it-attack(Hämtad 2019-01-09)
15Sveriges Television. Nylander, Jan. Utländska IT-spioner bakom 100.000 nätattacker förra året. 2017. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/utlandska-it-spioner-bakom-100-000-natattacker-forra-aret (Hämtad 2019-01-09)
Sveriges Television. Olsson, Jonas. FRA: Cyberangrepp mot Sverige ökar. 2019. https://www.svt.se/nyheter/fra-cyberangreppen-mot-sverige-okar(Hämtad 2019-01-09)

Hundens år

Reflektion
Under de sista dagarna av 2018, skall året i vanlig ordning summeras på denna blogg. Detta år har enligt den kinesiska tideräkningen benämns som hundens år. Hundens år skall bl.a. innebära att konflikter mattas av eller avslutas. Huruvida detta varit fallet under 2018, summeras i slutet av inlägget. Inlägget kommer genomföra nedslag på ett antal händelser under detta år. Antalet viktiga händelser är fler än vad som berörs, dock får händelserna anses som signifikanta för året och de kommer även påverka utvecklingen under 2019.
Vi inleder resumén av året med de säkerhetsskapande avtalen, där ett av avtalen kom inleda årets säkerhetspolitiska prövningar redan den 01JAN2018. Under fjolårets två sista kvartal samt dess sista skälvande dagar kom det s.k. Open Skies avtalet återigen vara i blåsväder. Upptakten till detta var att Ryssland bl.a. 2014 hade infört en längdbegränsning, om 500 km kontra de 5,500 enligt avtalet, vid flygningar över Kaliningrad Oblast.1 Det Amerikanska gensvaret till detta kom bli att begränsa i längd hur långa flygningarna fick vara per tillfälle över Hawaii, till 900 km, samt att två amerikanska flygbaser ej längre fick nyttjas av Ryssland vid Open Skies flygningar.2 Ryssland kom den 27DEC2017 meddela att de skulle införa motåtgärder fr.o.m. den 01JAN2018.3
Den ryska motåtgärden kom bli att stänga tre flygbaser för övernattningar vid amerikanska Open Skies flygningar över Ryssland, vilket meddelades av det ryska utrikesministeriet den 28DEC2017.4Under 2018 kom även USA initialt avhålla sig från att godkänna ny rysk dokumentationsutrustning för genomförande av Open Skies flygningar, USA kom dock senare godkänna den.5 Efter den s.k. ”Kersjincidenten” kom USA genomföra en Open Skies flygning över Ukraina den 06DEC2018 i närheten av Krimhalvön, syftande till att bekräfta USA åtagande för Ukraina. Under 2018 förefaller varken Ryssland eller USA genomfört några flygningar över respektive land, inom ramen för Open Skies avtalet.6
Sedan 2013 har USA anklagat Ryssland för att bryta mot det s.k. INF-avtalet.7 Varvid själva avtalet mer och mer börjat ifrågasättas. Ett amerikanskt ultimatum kom att lämnas den 04DEC2018 till Ryssland där USA kräver att Ryssland inom 60 dagar åter börja följa avtalet, annars kommer USA ev. påbörja en process för att lämna det. Enligt USA skall Ryssland även ha flertalet bataljoner med ett markbaserat kryssningsrobotsystem som bryter mot INF-avtalet, något som tillbakavisas av Ryssland.8Ryssland å sin sida hävdar fortsatt bl.a. att USA bryter mot INF-avtalet med dess antimissilsystem som finns operativt i Rumänien och på sikt i Polen samt nyttjandet av beväpnade obemannade flygande farkoster.9 Rysslands President, VladimirPutin, genomförde även den 20DEC2018 ett utspel i frågan, där han menar på att USA ökar risken för ett kärnvapenkrig genom sitt agerande.10
USA ultimatum till Ryssland, föranledde ytterligare en reaktion från Ryssland. Den ryske utrikesministern, SergejLavrov, kom den 07DEC2018 påtala att USA agerande kunde vara ett sätt för att lämna det nya START-avtalet.11 Något Rysslands President även kom att beröra den 20DEC2018, med att inga bilaterala samtal hade påbörjats kring förnyande av avtalet som går ut 2021.12 Här skall dock beaktas de inviter som genomfördes av USA under de inledande åren av 2010-talet för ytterligare förhandlingar, ffa. kring taktiska kärnvapen som Ryssland motsatte sig.13 Därutöver har t.ex. den amerikanske försvarschefen, General Joseph F. DunfordJr., uttryckt tveksamheter att avtalet kommer kunna förnyas.14Vilket kan tyda på att även det avtalet är i farozonen.
Således förefaller de konfliktdämpande säkerhetsavtalen fortsatt vara i gungning. Det får just nu ses som troligt att INF-avtalet mellan Ryssland och USA, kommer upphävas under 2019. Det får även ses som möjligt att ytterligare försämringar inom Open Skies avtalet kan inträffa under 2019 mellan Ryssland och USA. I förlängningen kan detta komma påverka avtalets andemening, vilket även kan påverka övriga signatärer till avtalet. Vad avser det nya START-avtalet kan 2019 mycket väl bli något av en vattendelare. Påbörjas inga förhandlingar under det kommande året kommer 2020 bli ett mycket intensivt år för de båda signatärerna, om de har för avsikt att bibehålla avtalet. Vad som även bör beaktas är att under 2020 är det valår i USA vilket kan komplicera dylika förhandlingar.
Likvideringsförsöket med det kemiska stridsmedlet Novitjok gentemot den till Storbritannien utväxlade ryske spiondömde G(R)U översten SergejSkripal den 04MAR2018, får anses utgöra en av de större säkerhetspolitiska händelserna under 2018. En händelse som troligtvis kom försämra relationerna markant mellan Ryssland och de västliga länderna. En konsekvens av detta likvideringsförsök blev att Storbritannien förklarade 23 ryska diplomater persona non grata samt 29 andra länder i solidaritet med Storbritannien kom förklara totalt 145 stycken ryska diplomater som persona non grata och NATO förklarade 10 stycken ryska representanter som icke önskvärda vid dess högkvarter.15 Dessa diplomater hade troligtvis bedöms vara ryska underrättelseofficerare av de 29 länderna, av de 145 diplomaterna var 60 stycken placerade i USA.16
Här kan det ses som möjligt att en konsekvens utav likvideringsförsöket samt de västliga ländernas agerande mot ryska underrättelseofficerare, kom utgöra ett första steg i en mer enad front gentemot ryska underrättelseoperationer.17Huruvida denna front kommer stå enad under en längre tid återstår att se. En annan möjlig slutsats blir även att Skripals fortsatta värv inom underrättelseskrået,18 kan visa på att under den främst retoriska konflikten mellan Ryssland och de västliga länderna pågår ett fullt utvecklat underrättelsekrig. Vilket om det skulle stämma, visar på en mer allvarlig konflikt, under ytan, än vad som generellt belyses i den offentliga och dagliga säkerhetspolitiska debatten.
Nästa stora händelse kom i juli månad 2018, när USA President, DonaldTrump, dels deltog i ett NATO möte under inledningen av juli, dels mötte Rysslands President under mitten av juli. Innan NATO mötet kom en oro sprida sig inom de europeiska NATO länderna att den s.k. transatlantiska länken skulle försvagas i och med detta möte. En oro som troligtvis bidrogs av den amerikanska presidentens olika uttalanden före och strax innan NATO mötet.19
Vad avser själva NATO mötet, förefaller USA President ansett det utgjorde en framgång för sin agenda. Emedan andra statsledare inom NATO ej ansåg de gick den amerikanska presidenten tillmötes, utöver de inom NATO antagna kraven från mötet. Dock förefaller det funnits en tydlig motsättning mellan den amerikanska presidenten och de övriga statsledarna under det aktuella mötet. Vilket kanske tydligast accentuerades av att NATO Generalsekreterare, JensStoltenberg, kom begära särskilda diskussioner bakom lykta dörrar, de första på ett decennium inom NATO.20
Mötet mellan USA och Rysslands President i Helsingfors, hade något av en ödesmättad stämning innan dess genomförande. Mötet förefaller setts som en möjlig Jalta konferens, om än ingen trodde de skulle bli utfallet.21 Det faktiska utfallet av mötet verkar ej varit till gagn för någon av de båda ledarna,22om än att nu röjd diplomatisk trafik inom EU ansåg att Rysslands President var den som i slutändan vann något av mötet i Helsingfors.23 Där en möjlig vinst för Ryssland var att de kunde ses som en jämbördig ”spelare” till USA.24 En annan möjligvinst för Ryssland är att vid de båda mötena som USA President deltog i, diskuterades den s.k. transatlantiska länken flitigt i media sammanhang. Rapporteringen kring den transatlantiska länken var fokuserad på hur den kunde försvagas, genom den amerikanska presidentens ev. ageranden. Något som visar på en genuin oro, vilket troligtvis skulle kunna exploateras av Ryssland i något hänseende.
Detta år förefaller även varit det år när Kina och USA gick in i en mer tydlig konflikt med varandra. Året har, dels inneburit en handelskonflikt, dels inneburit en ökad militär kraftmätning mellan de båda nationerna.25 Ur svenska förhållanden kan det säkert te sig irrelevant för de flesta. Det moderna samhällets uppbyggnad, gör dock att både den ekonomiska konflikten och den militära kraftmätning som pågår, kommer få och redan får påverkningar för Sverige.26 Därutöver är Kinas ökade intresse för den s.k. nordostpassagen och försök till inköp av t.ex. faciliteter på Grönland,27 något som kan få inverkan i vårt närområde.
Vad avser nordostpassagen och Arktis, var 2018 troligtvis året som dessa områden övergått från en diskussionsfråga till en militärstrategisk realitet, där den säkerhetspolitiska utvecklingen förefaller gå väldigt raskt fram. Till detta bör även nordliga Sverige räknas in.28 Vad skedde då? Norge kom under 2018 begära en ökning av amerikansk truppnärvaro på sitt territorium, ett beslut som troligtvis har en säkerhetspolitisk bakgrund. I sammanhanget är det även värt att notera den amerikanska marinkårens beslut att fokusera sin verksamhet från Svarta Havet till de nordliga breddgraderna.29Detta följdes upp av ett brittiskt beslut att årligen under det närmsta decenniet basera trupp på norskt territorium under vinterhalvåret.30 Återigen, även där ett beslut som troligtvis har en säkerhetspolitisk bakgrund. Inom ramen för 2019 års ryska operativa-strategiska övning, Tsentr-2019, kommer en tyngdpunkt finnas på agerande i den nordliga delen av det centrala militärdistriktets område d.v.s. dess arktiska område.31
Den 25NOV2018 inträffade den s.k. Kertjincidentent i Svarta Havet mellan Ryssland och Ukraina. Resultatet av denna incident, just nu, blev att Ryssland beslagtog två Ukrainska patrullfartyg och en bogserbåt samt håller 24 sjömän fängslade.32 Denna incident får anses vara den första öppna väpnade incidenten mellan Ryssland och Ukraina i jämförelse med agerandet på Krimhalvön 2014,33och fortsättningen i östra Ukraina,34 där ett försök till dolt agerande eftersträvades och fortsatt försöker eftersträvas av Ryssland.35 Detta har givit upphov till en rad spekulationer om en möjlig eskalering i konflikten mellan Ryssland och Ukraina.36 Givetvis kan en sådan eskalering vara möjlig, dock skall det vägas mot att Ukrainas strategiska värde främst var och är baseringen av den ryska Svarta havs marinen (SvHM). Således har Ukrainas strategiska värde nedgått sedan annekteringen av Krimhalvön 2014. Att bibehålla Ukraina utanför EU och NATO möjliggörs genom den lågintensiva konflikten som nu pågår, varvid en öppen väpnad konflikt och totalt övertagande av Ukraina ej torde krävas. Därmed utgör Ukraina fortsatt ett buffertområde till Ryssland utan en eskalering krävs i den pågående konflikten, vilket ur ett ryskt perspektiv torde ses som det primära.
Vad avser Ukraina men även de nordliga förhållandena kan den amerikanske försvarsministerns, James Mattis, beslut den 20DEC2018 att han avgå från sin post,37 få konsekvenser. Beslutet förefaller tagits, dels efter den amerikanska presidentens beslut om tillbakadragande av samtlig militär personal i Syrien samt nedtrappning av dess militära engagemang i Afghanistan, dels utifrån att den amerikanska försvarsministern och presidenten ej förefaller ha samsyn kring utförandet av den nuvarande amerikanska utrikes- och säkerhetspolitiken.38Processen kring den amerikanska försvarsministerns avgång verkar även påskyndas av USA president.39 Den amerikanska försvarsministerns avgång förefaller även skapat en påtaglig oro hos USA allierade.40
Den amerikanske försvarsministerns avgång verkar även skapat oro inom den svenska säkerhetspolitiken.41 Sedan den ryska militära operationen på Krimhalvön 2014, har Sverige bundit sig till USA i en allt större omfattning. Detta har kanske tydligast accentueras i två uttalanden, dels av den tidigare amerikanske vicepresidents, Joe Biden, 2016,42dels av den nuvarande amerikanske försvarsministern 2017.43Där budskapet var att i händelse av en väpnad konflikt som involverade Sverige, skulle USA komma att stödja Sverige. Huruvida dylika uttalande kommer ske i framtiden av någon representant i den nuvarande amerikanska administrationen, återstår att se. Sverige har dock sedan 1950-talet haft ett djupt säkerhetssamarbete med USA,44 som klarat sig igenom diverse problematiska situationer.45 Varvid det historiskt långvariga samarbetet kan vara en form av garant för dess fortlevnad, ffa. då det vilat på en bilateral basis, om än väldigt dold, utanför NATO. En organisation som förefaller vara något av en ”käpphäst”, för den nuvarande amerikanska presidenten.46
Således, 2018 förefaller ej varit ett år där konflikter mattas av. Utan snarare har det varit ett år där positionerna allt mer frysts mellan ett flertal antagonister och de tidigare säkerhetsskapande åtgärderna har allt mer utarmats. Sannolikheten för en lokal eller regional konflikt i vårt direkta närområde får dock fortsatt anses som låg. Oroväckande är dock att ingen ljusning förefaller finnas i de intressekonflikter som råder. Varvid sannolikheten ökar för var månad och år som går att en lokal eller regional väpnad konflikt kan inträffa. Där en sådan väpnad konflikt troligtvis skulle starta p.g.a. en incident som sedan eskalerar utifrån den misstro som såtts genom åren.
Utöver utarmningen av de säkerhetsskapande avtalen, utgör även den s.k. transatlantiska länken en viktig faktor att ta i beaktande. Den oro som funnits under 2018 kring den transatlantiska länkens vara eller icke vara, förefaller vi även gå i 2019 med. Där oron inte avtagit utan snarare tilltagit. Vilket i sig kan utgöra en form av utarmning kring tilltron på denna ”länk”, som i slutändan gör att den brister. Vilket särskilt bör beaktas ur svenska förhållanden då vi historiskt men även nu avhängt mycket av vår säkerhet kring just denna länk.
Ur svenska förhållanden bör även ökningen av de amerikanska och tillkomsten av de brittiska förbandsrotationerna till Norge beaktas. Detta i förhållanden till planen för en ökning av den svenska armén.47 Samtliga delar i den planen kommer ej kunna exekveras samtidigt, varvid politiker och försvarsmaktsledning kommer vara tvungen att prioritera. Där bör förmågeuppbyggnaden av armén i norra Sverige prioriteras, utifrån den nuvarande säkerhetsutveckling. Men även utifrån de långa förbindelseavstånd som råder till och från Norrland, med ett flertal möjliga hindrande terrängavsnitt i händelse av en väpnad konflikt. Varvid det krävs att samtliga förmågor fysiskt finns på plats i norra Sverige för att kunna möta en väpnad konflikt.
Avslutningsvis, 2018 var ett år vi gick in i med en ryggsäck av säkerhetspolitiska händelser från 2017, 2019 kommer vara likadant. Vad resultatet kommer bli i slutet av 2019, är svårt att sia om. Framförallt när mängden variabler som påverkar utvecklingen inte minskar för var år som går, utan snarare ökar. Dock torde som tidigare nämnts 2019 inte utgöra året när den negativa säkerhetstrenden vänder, utan snarare kommer det negativa säkerhetsläget bestå och i vissa hänseende bli något sämre.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
British Broadcasting Corporation 1, 2, 3(Engelska)
Cable News Network 1, 2(Engelska)
Dagens Nyheter 1, 2, 3(Svenska)
Izvestija 1(Ryska)
Marine Corps Times 1(Engelska)
NATO 1(Engelska)
Reuters 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17(Engelska)
Rysslands Utrikesministerium 1, 2, 3(Engelska)
Svenska Dagbladet 1(Svenska)
Sveriges Regering 1(Svenska)
Sveriges Riksdag 1(Svenska)
Sveriges Television 1, 2(Svenska)
The Guardian 1(Engelska)
The New York Times 1, 2, 3(Engelska)
The Telegraph 1, 2(Engelska)
The Wall Street Journal 1, 2, 3(Engelska)
U.S. State Department 1(Engelska)
Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011.
Slutnoter
1The Wall Street Journal. Forrest, Brett. U.S. to Curb Russian Military Flights Over American Territory. 2017. https://www.wsj.com/articles/u-s-to-curb-russian-military-flights-over-american-territory-1506402871(Hämtad 2018-12-27)
U.S. State Department. 2018 Report on Adherence to and Compliance With Arms Control, Nonproliferation, and Disarmament Agreements and Commitments. 2018. https://www.state.gov/t/avc/rls/rpt/2018/280532.htm(Hämtad 2018-12-27)
2The Wall Street Journal. Forrest, Brett. Hodge, Nathan. In Tiff With Russia, U.S. Moves to Restrict International Military Flights Over Hawaii. 2017. https://www.wsj.com/articles/in-tiff-with-russia-u-s-moves-to-restrict-international-flights-over-hawaii-1506613705(Hämtad 2018-12-27)
U.S. State Department. 2018 Report on Adherence to and Compliance With Arms Control, Nonproliferation, and Disarmament Agreements and Commitments. 2018. https://www.state.gov/t/avc/rls/rpt/2018/280532.htm(Hämtad 2018-12-27)
3Reuters. Russia to limit U.S. military observation flights: RIA. 2017. https://www.reuters.com/article/us-russia-usa-openskies/russia-to-limit-u-s-military-observation-flights-ria-idUSKBN1EL0UT(Hämtad 2018-12-14)
4The Ministry of Foreign Affairs of the Russian Federation. Briefing by Foreign Ministry Spokesperson Maria Zakharova, Moscow, December 28, 2017. 2017. http://www.mid.ru/en/press_service/spokesman/briefings/-/asset_publisher/D2wHaWMCU6Od/content/id/3012378(Hämtad 2018-12-27)
5Cable News Network. Hansler, Jennifer. US changes course to allow Russian surveillance flyover. 2018. https://edition.cnn.com/2018/09/20/politics/open-skies-russian-plane-certified/index.html(Hämtad 2018-12-27)
6The Wall Street Journal. Youssef, Nancy A. U.S. Military Plane Flies Over Ukraine in Warning to Russia. 2018. https://www.wsj.com/articles/u-s-military-plane-flies-over-ukraine-in-warning-to-russia-1544136754(Hämtad 2018-12-14)
7U.S. State Department. 2018 Report on Adherence to and Compliance With Arms Control, Nonproliferation, and Disarmament Agreements and Commitments. 2018. https://www.state.gov/t/avc/rls/rpt/2018/280532.htm(Hämtad 2018-12-27)
8Reuters. Emmott, Robin. U.S. gives Russia 60 days to comply with nuclear treaty. 2018. https://www.reuters.com/article/us-nato-russia-pompeo/u-s-gives-russia-60-days-to-comply-with-nuclear-treaty-idUSKBN1O32C3(Hämtad 2018-12-27)
9The Ministry of Foreign Affairs of the Russian Federation. Deputy Foreign Minister Sergey Ryabkov’s briefing on developments involving the INF Treaty, Moscow, November 26, 2018. 2018. http://www.mid.ru/en/foreign_policy/news/-/asset_publisher/cKNonkJE02Bw/content/id/3420936(Hämtad 2018-12-27)
10Reuters. Nikolskaya, Polina. Osborn, Andrew. Russia’s Putin accuses U.S. of raising risk of nuclear war. 2018. https://www.reuters.com/article/us-russia-putin-nuclear-idUSKCN1OJ11R(Hämtad 2018-12-27)
11Reuters. Russia: U.S. protests over INF treaty pave way to end of START pact. 2018. https://www.reuters.com/article/us-usa-russia-missiles-start/russia-u-s-protests-over-inf-treaty-pave-way-to-end-of-start-pact-idUSKBN1O614O(Hämtad 2018-12-27)
12Reuters. Nikolskaya, Polina. Osborn, Andrew. Russia’s Putin accuses U.S. of raising risk of nuclear war. 2018. https://www.reuters.com/article/us-russia-putin-nuclear-idUSKCN1OJ11R(Hämtad 2018-12-27)
13Svenska Dagbladet. Forss, Stefan. Nukleär nedrustning ligger inte i Putin intresse. 2018. https://www.svd.se/nuklear-nedrustning-ligger-inte-i-putin-intresse(Hämtad 2018-12-27)
14The New York Times. Broad, William J. Sanger, David E. A Cold War Arms Treaty Is Unraveling. But the Problem Is Much Bigger. 2018. https://www.nytimes.com/2018/12/09/us/politics/trump-nuclear-arms-treaty-russia.html(Hämtad 2018-12-27)
15British Broadcasting Corporation. Russian spy poisoning: What we know so far. 2018. https://www.bbc.co.uk/news/uk-43315636(Hämtad 2018-12-27)
16Reuters. Holden, Michael. Rampton, Roberta. U.S., EU to expel more than 100 Russian diplomats over UK nerve attack. 2018. https://www.reuters.com/article/us-britain-russia-usa/u-s-eu-to-expel-more-than-100-russian-diplomats-over-uk-nerve-attack-idUSKBN1H21MR(Hämtad 2018-12-27)
17Cable News Network. Polglase, Katie. Smith-Spark, Laura. Netherlands officials say they caught Russian spies targeting chemical weapons body. 2018. https://edition.cnn.com/2018/10/04/europe/netherlands-russia-gru-intl/index.html(Hämtad 2018-12-27)
18The New York Times. Barry, Ellen. Schwirtz, Michael. Sergei Skripal Was Retired, but Still in the Spy Game. Is That Why He Was Poisoned?. 2018. https://www.nytimes.com/2018/05/14/world/europe/sergei-skripal-spying-russia-poisoning.html(Hämtad 2018-12-27)
19Reuters. Emmott, Robin. Wroughton, Lesley. Transatlantic ties hang in the balance as Trump comes to Europe. 2018. https://www.reuters.com/article/us-usa-trump-europe/transatlantic-ties-hang-in-the-balance-as-trump-comes-to-europe-idUSKBN1JY059(Hämtad 2018-12-27)
Reuters. Chiacu, Doina. Trump scolds NATO members days ahead of summit. 2018. https://www.reuters.com/article/us-usa-trump-europe/trump-scolds-nato-members-days-ahead-of-summit-idUSKBN1JZ242(Hämtad 2018-12-27)
20Reuters. de Carbonnel, Alissa. Emmott, Robin. Mason, Jeff. Trump claims NATO victory after ultimatum to go it alone. 2018. https://www.reuters.com/article/us-nato-summit/trump-claims-nato-victory-after-go-it-alone-ultimatum-idUSKBN1K135H(Hämtad 2018-12-27)
NATO. Brussels Summit Declaration. 2018. https://www.nato.int/cps/en/natohq/official_texts_156624.htm(Hämtad 2018-12-27)
21The New York Times. Higgins, Andrew. MacFarquhar, Neil. Just Sitting Down With Trump, Putin Comes Out Ahead. 2018. https://www.nytimes.com/2018/07/15/world/europe/trump-putin-helsinki-summit.html(Hämtad 2018-12-27)
The New York Times. Landler, Mark. In Meeting With Putin, Experts Fear Trump Will Give More Than He Gets. 2018. https://www.nytimes.com/2018/06/28/us/politics/trump-putin-meeting.html(Hämtad 2018-12-27)
22The Guardian. Wintour, Patrick. Helsinki summit: what did Trump and Putin agree?. 2018. https://www.theguardian.com/world/2018/jul/17/helsinki-summit-what-did-trump-and-putin-agree(Hämtad 2018-12-27)
23Reuters. EU investigates hacked diplomatic communications. 2018. https://www.reuters.com/article/us-eu-cyber-trump/eu-investigates-hacked-diplomatic-communications-idUSKBN1OI0IF(Hämtad 2018-12-27)
24Reuters. Osborn, Andrew. For Putin, Helsinki talks with Trump a win before he even sits down. 2018. https://www.reuters.com/article/us-usa-russia-summit/for-putin-helsinki-talks-with-trump-a-win-before-he-even-sits-down-idUSKBN1K12EU(Hämtad 2018-12-27)
25Reuters. Ali, Idrees. Stewart, Phil. How Mattis is trying to keep U.S.-China tensions from boiling over. 2018. https://www.reuters.com/article/us-usa-china-mattis-insight/how-mattis-is-trying-to-keep-u-s-china-tensions-from-boiling-over-idUSKCN1NE0FF(Hämtad 2018-12-27)
Reuters. Cai, Weiyi. Scarr, Simon. Wu, Jin. Concrete and coral: Tracking expansion in the South China Sea. 2018. http://fingfx.thomsonreuters.com/gfx/rngs/CHINA-SOUTHCHINASEA-BUILDING/010070760H9/index.html(Hämtad 2018-12-27)
26Prop. 2014/15:109. Försvarspolitisk inriktning – Sveriges försvar 2016–2020. s. 21, 33.
27Reuters. Matzen, Erik. Denmark spurned Chinese offer for Greenland base over security: sources. 2017. https://www.reuters.com/article/us-denmark-china-greenland-base/denmark-spurned-chinese-offer-for-greenland-base-over-security-sources-idUSKBN1782EE(Hämtad 2018-12-27)
28Ds 2017:66. Motståndskraft. Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025. s. 73-75.
29Reuters. More U.S. Marines to train in Norway, closer to Russia. 2018. https://www.reuters.com/article/us-norway-usa-russia/more-u-s-marines-to-train-in-norway-closer-to-russia-idUSKBN1L017F(Hämtad 2018-12-27)
Marine Corps Times. Snow, Shawn. No more Marine rotations to the Black Sea. The Corps is focusing here instead. 2018. https://www.marinecorpstimes.com/news/your-marine-corps/2018/11/29/no-more-marine-rotations-to-the-black-sea-the-corps-is-focusing-on-the-arctic-instead/(Hämtad 2018-12-27)
30The Telegraph. Malnick, Edward. UK sending 800 troops to Arctic in warning shot to Russia. 2018. https://www.telegraph.co.uk/politics/2018/09/29/uk-sending-800-troops-arctic-warning-shot-russia/(Hämtad 2018-12-27)
31Известия. Россия проведет стратегические учения в Арктике. 2018. https://iz.ru/824776/2018-12-18/rossiia-provedet-strategicheskie-ucheniia-v-arktike(Hämtad 2018-12-27)
32Reuters. Russia detained 24 Ukrainian sailors in Kerch Strait incident: Ifax. 2018. https://www.reuters.com/article/us-ukraine-crisis-russia-sailors/russia-detained-24-ukrainian-sailors-in-kerch-strait-incident-ifax-idUSKCN1NV1R8(Hämtad 2018-12-27)
33British Broadcasting Corporation. Putin reveals secrets of Russia’s Crimea takeover plot. 2015. https://www.bbc.com/news/world-europe-31796226(Hämtad 2018-12-27)
34The Telegraph. Vladimir Putin admits: Russian troops ’were in Ukraine’. 2015. https://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/vladimir-putin/12054164/Vladimir-Putins-annual-press-conference-2015-live.html(Hämtad 2018-12-27)
35British Broadcasting Corporation. Putin reveals secrets of Russia’s Crimea takeover plot. 2015. https://www.bbc.com/news/world-europe-31796226(Hämtad 2018-12-27)
The Telegraph. Vladimir Putin admits: Russian troops ’were in Ukraine’. 2015. https://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/vladimir-putin/12054164/Vladimir-Putins-annual-press-conference-2015-live.html(Hämtad 2018-12-27)
36Reuters. Polityuk, Pavel. Williams, Matthias. Russian threat highest since 2014: Ukraine military chief. 2018. https://www.reuters.com/article/us-ukraine-crisis-russia-military/russian-threat-highest-since-2014-ukraine-military-chief-idUSKBN1O32IV(Hämtad 2018-12-27)
The Ministry of Foreign Affairs of the Russian Federation. Comment by Foreign Ministry Spokesperson Maria Zakharova on upcoming provocations by Kiev in southeast Ukraine. 2018. http://www.mid.ru/en/foreign_policy/news/-/asset_publisher/cKNonkJE02Bw/content/id/3462742(Hämtad 2018-12-27)
37British Broadcasting Corporation. James Mattis’ resignation letter in full. 2018. https://www.bbc.com/news/world-us-canada-46644841(Hämtad 2018-12-27)
38Reuters. Holland, Steve. Stewart, Phil. U.S. defense chief Mattis quits after clashing with Trump on policies. 2018. https://www.reuters.com/article/us-usa-trump-mattis/pentagon-chief-mattis-quits-citing-policy-differences-with-trump-idUSKCN1OJ2WR(Hämtad 2018-12-27)
39Reuters. Ali, Idrees. Holland, Steve. Trump, annoyed by resignation letter, pushes out Mattis early. 2018. https://www.reuters.com/article/us-usa-trump-mattis/trump-annoyed-by-resignation-letter-pushes-out-mattis-early-idUSKCN1OM0HO(Hämtad 2018-12-27)
40Reuters. Strupczewski, Jan. Exit of trusted Mattis sparks concern among U.S. allies. 2018. https://www.reuters.com/article/us-usa-trump-mattis-nato/exit-of-trusted-mattis-sparks-concern-among-u-s-allies-idUSKCN1OK10I(Hämtad 2018-12-27)
41Sveriges Television. Olsson, Jonas. Utrikesutskottets ordförande ser allvarligt på James Mattis avgång. 2018. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/utrikesutskottets-ordforande-hans-wallmark-m-om-usa-s-forsvarsminister-james-mattis-avgang-det-har-ar-allvarligt-sverige-behover-stablite(Hämtad 2018-12-27)
42Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Biden vill att den ryska gasledningen stoppas. 2016. https://www.dn.se/nyheter/sverige/biden-vill-att-den-ryska-gasledningen-stoppas/(Hämtad 2018-12-27)
43Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. I maktens slutna rum får Sverige amerikanskt stöd. 2017. https://www.dn.se/nyheter/sverige/i-maktens-slutna-rum-far-sverige-amerikanskt-stod/(Hämtad 2018-12-27)
Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Amerikansk politiker: Sverige i praktiken i ”strategisk allians” med USA. 2018. https://www.dn.se/nyheter/politik/amerikansk-politiker-sverige-i-praktiken-i-strategisk-allians-med-usa/(Hämtad 2018-12-27)
44Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011, s. 291, 308-309, 315-317.
45Ibid. s. 299-300, 302-304.
46Reuters. Morgan, David. Wroughton, Lesley. Trump takes parting shot at Mattis and his view of U.S. allies. 2018. https://www.reuters.com/article/us-usa-trump-mattis-withdrawal/trump-takes-parting-shot-at-mattis-and-his-view-of-u-s-allies-idUSKCN1ON0QX(Hämtad 2018-12-27)
47Sveriges Television. Benigh, Love. Försvarsberedningen tycker inte att dagens brigader räcker till. 2018. https://www.svt.se/nyheter/forsvarsberedningen-tycker-inte-att-dagens-brigader-racker-till(Hämtad 2018-12-27)

Försvaret kan vara på väg mot klippkanten

av Raimo Jakola I nordvästra Ryssland finns idag tre fjärrstridsenheter med precisionsstyrda och målsökande robotar med konventionella och kärnstridsspetsar som i norra Sverige når mål ner till linjen Skellefteå-Sorsele och i södra Sverige upp till linjen Halmstad- Stockholm. Målen nås beroende på typ av robot fem till trettio minuter efter uppskjutning från ryskt territorium. Enheterna […]

Den kontinuerliga vågen

Reflektion
Gråzonsproblematik är något som ofta berörs i den svenska säkerhetsdebatten. Någon egentlig definition på begreppet ”gråzon” förefaller inte finnas i dagsläget. Begreppet har stundtals ”buntats” ihop med hybridhot, hybridkrigföring och s.k. icke-linjär krigföring. Enligt totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) kan gråzonen, ”ses som ett tillstånd eller ett skede som syftar till att vinna något utan eskalering och/eller att skapa fördelar inför en eventuellt eskalerad situation, dvs. krigsförberedelser”. FOI skriver även att ”hybridkrigföring är därmed något som kan förknippas med såväl gråzonen som kriget”.1
I den slutliga redovisningen av perspektivstudie 2016-18 från Försvarsmakten, skrivs bl.a. följande om gråzonsproblematiken. ”En motståndare väntas under lång tid och med stort tålamod använda ett brett spektrum av påverkansmedel med element av icke-linjär krigföring. Syftet är att försämra svensk situationsförståelse och möjligheter till strategisk kommunikation, att utmatta och kraftsplittra resurser samt att minska allmänhetens förtroende för myndigheter och medier, liksom tilliten medborgarna emellan”.2
Utifrån dessa förklaringar kan en slutsats vara att ett agerande i den s.k. ”gråzonen” inte kommer vara ett hastigt agerande, mellan fred och krig, utan snarare ett utdraget sådant. Där ett av syftena kan vara att sänka motståndskraften och därmed göra den utsatte gripbar. Det skulle kunna liknas med ett virus som gradvis försvagar immunförsvaret hos en människa, när immunförsvaret väl sänkts till en tillräcklig grad blir människan gripbar för ett annat virus, som ej behöver vara särskilt kraftfullt men ändå inkapaciterar människan.
En annan liknelse skulle även kunna genomföras med den sovjetiske militärteoretikern G.S. Issersons tankar kring djupstrid. Där han bl.a. menar att djupstriden kan liknas med en kontinuerlig våg som slår emot en kustlinje och vidare inåt land.3 I fallet med gråzonsproblematik skulle det kunna ses som att vågorna kontinuerligt slår mot barriärer, de viktiga delarna av ett samhälle, över hela ytan som gradvis urholkas och slutligen kan barriärerna rämnas. Detta skulle således kunna ske vid en vald tidpunkt, då väl barriärerna urholkats, utifrån Försvarsmaktens och FOI beskrivning av den s.k. ”gråzonen”.
I detta sammanhang är det intressant att notera en artikel, avseende underrättelsetjänstens roll att förhindra överraskning, i den ryska dagstidningen Nezavisimaja gazeta.4Artikeln publicerades samma dag, 02NOV2018, som uppmärksammandet av den moderna ryska militära underrättelsetjänstens 100 års jubileum.5 Vad som gör denna artikel intressant är att den i de inledande styckena berör hur s.k. ”hybrid krigföring” kan uppnå6 vad som i svensk militär nomenklatur skulle benämnas som en s.k. ”operativ chock”. Det vill säga att i ett enda slag nå ett avgörande,7 eller minst ett tillfälligt övertag.
En viktig faktor att ha i beaktande i detta sammanhang är att, i den ryska militärteoretiska diskussionen finns inte begreppet ”hybrid krigföring”, på ryska ”gibridnoj vojnje”, definierat. Utan detta begrepp anses härröra till den västerländska krigföringen.8 Varvid själva artikeln i Nezavisimaja gazeta, får anses vara inriktad på hur Ryssland skall kunna försvara sig mot denna form av krigföring. Vad som dock inte framgår i artikeln är hur detta skulle gestalta sig, dock framkommer det att ett antal områden i en nation skulle kunna utgöra fokusområden för den s.k. ”hybrid krigföringen”. Dessa områden är bl.a. politiska, ekonomiska och kulturella.9
Utifrån de exemplifierade områdena får det anses vara svårt att skapa ett omedelbart övertag utan en gradvis förberedelse genomförts innan, oaktat vilken nation det än må vara som blir utsatt. Varvid den tidigare exemplifieringen avseende ”gråzonen” med en våg som kontinuerligt slår mot barriärer, blir intressant. Det får även ses som troligt att en nation som skall tillämpa ”gråzonen” som förberedelser inför en väpnad konflikt kan vara tvungen att avsätta stora resurser för det. Samhällsutvecklingen har dock gjort många nationer mer sårbara för påverkan, även med relativt enkla medel, varvid resursåtgången nödvändigtvis inte behöver vara stor.
Sammanfattningsvis, kan nyttjande av den s.k. ”gråzonen” utgöra en del i för att uppnå s.k. ”operativ chock”. Där en motståndare aktivt över hela ytan och över tiden påverkar en nationens skyddsstrukturer samt fundament, med syftet att försvaga dessa. Denna urholkning syftar till att göra den utsatta nationen omedelbart påverkansbar om behovet skulle uppstå. Dessa åtgärder innebära inte att en väpnad konflikt uppstår, utan det kan ses som en förberedelse inför ett möjligt behov. Det får även ses som troligt att genomförandet av detta kräver en lång tidsrymd med särskilt avdelade resurser.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Försvarsmakten 1(Svenska)
Military Review 1(Engelska)
Nezavisimaja gazeta 1(Ryska)
Rysslands President 1(Engelska)
Totalförsvarets forskningsinstitut 1(Svenska)
Försvarsmakten. Militärstrategisk doktrin. Stockholm: Försvarsmakten, 2002.
Galeotti, Mark. Hybrid war or Gibridnaya Voina? : getting Russia’s non-linear military challenge right. Prague: Mayak intelligence, 2016.
Isserson, Georgii Samoilovich. The evolution of operational art. Fort Leavenworth: Combat Studies Institute Press, 2013.
Slutnoter
1Jonsson, Daniel K. Typfall 5: Utdragen och eskalerande gråzonsproblematik. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2018. s. 2-3.
2Försvarsmakten. Slutlig redovisning av perspektivstudien 2016-2018. Stockholm: Försvarsmakten, 2018. s. 31.
3Isserson, Georgii Samoilovich. The evolution of operational art. Fort Leavenworth: Combat Studies Institute Press, 2013, s. xx-xxi, 57.
4Независимая газета. Бартош, Александр. Роль разведки в предотвращении внезапности. 2018. http://nvo.ng.ru/realty/2018-11-02/9_1020_role.html(Hämtad 2018-11-11)
5President of Russia. Ceremonial event to mark centenary of GRU. 2018. http://en.special.kremlin.ru/events/president/transcripts/59032(Hämtad 2018-11-11)
6Независимая газета. Бартош, Александр. Роль разведки в предотвращении внезапности. 2018. http://nvo.ng.ru/realty/2018-11-02/9_1020_role.html(Hämtad 2018-11-11)
7Försvarsmakten. Militärstrategisk doktrin. Stockholm: Försvarsmakten, 2002, s. 81.
8Galeotti, Mark. Hybrid war or Gibridnaya Voina? : getting Russia’s non-linear military challenge right. Prague: Mayak intelligence, 2016, s. 39.
Military Review. Thomas, Timothy. The Evolving Nature of Russia’s Way of War. 2017. https://www.armyupress.army.mil/Journals/Military-Review/English-Edition-Archives/July-August-2017/Thomas-Russias-Way-of-War/(Hämtad 2018-11-11)
9Независимая газета. Бартош, Александр. Роль разведки в предотвращении внезапности. 2018. http://nvo.ng.ru/realty/2018-11-02/9_1020_role.html(Hämtad 2018-11-11)

Ett ”Gotlandsproblem” i Norr – Nordkalottens strategiska betydelse

av Jonny Lindfors Som bekant består Nordkalotten av de delar av Norge, Sverige, Finland och Ryska Kolahalvön som ligger invid eller norr om polcirkeln. Denna artikel har ambitionen att belysa varför dessa delar av Sverige och övriga Nordkalotten är av stor och ökande betydelse för den kamp om inflytande, världsordning och naturresurser som pågår mellan […]

I Skuggan av Trident Juncture-2018

Reflektion
Den 25OKT2018 påbörjades NATO övningen Trident Juncture-2018 (TJ18) i Norge, vilket även är en s.k. High Visibility Exercise (HVE). Övningen kommer fortgå intill 07NOV2018. Därefter kommer en stabstjänstövning ta vid mellan den 14-23NOV2018.1 Denna övning har uppmärksammats, dels i svensk media, dels i internationell media. Vad som dock inte uppmärksammats i någon större utsträckning är det brittiska beslutet att under, vinterhalvåret, de närmsta 10 åren tillfälligt basera cirka 800 soldater i Norge. Truppbidraget som bildar styrkan förefaller komma, dels ur marinkåren, dels ur armén.2 Här bör det även erinras om den norska regeringens förfrågan om en utökning av den roterande amerikanska styrkan till Norge, från 330 till 700 soldater, som nu även förefaller genomförts. Denna styrka är i Norge året runt,3 till skillnad från den brittiska.
En del i valet av tidpunkt, vinterhalvåret, går till del troligtvisatt spåra till framtagandet av en arktisk strategi för Storbritannien.4 Där en del i denna torde vara att höja förmågan hos de brittiska väpnande styrkorna att verka i vinterklimat och den mer extrema varianten som finns i arktiska och subarktiska områden. En förmåga som till del förefaller nedgått hos de brittiska väpnande styrkorna under de senaste två till tre decennierna,5trots viss övningsverksamhet i t.ex. Norge under de s.k. Cold Response övningarna.
I sammanhanget är det intressant att notera ett uttalande av den tidigare chefen för den norska militära underrättelsetjänsten, Generallöjtnant Kjell Grandhagen. Där han argumenterar för att det råder en reell hotbild mot norska Finnmark, i händelse av en större väpnad konflikt som involverar Ryssland.6 Här kan det tänkas att ett eventuellt ryskt agerande mot Norge i sådant fall skulle ske för att skydda det ryska basområdet för den Norra Marinen men även skapa rörelsefrihet för den. Det vill säga tankegångarna kring det s.k. ”Bastion försvaret”,7vilket berörts på denna blogg vid ett flertal tillfällen.
En viktig faktor att belysa, är att rörligheten under vinterhalvåret kan öka maa. tjäle, snötäcke över myrmarker m.m. Kontra de begränsningar som uppstår under våren, sommaren och hösten maa. vattensjuk mark, tjällossning, hindrande terräng p.g.a. avsaknad av snötäcke m.m. Vilket en möjlig slutsats utifrån ovan resonemang skulle vara att mängden förband för att försvara norskt territorium skulle bli högre under vinterhalvåret kontra barmarkshalvåret. Vilket skulle kunna förklara det brittiska uttalandet att dess styrka på sikt skall inarbetas i den norska försvarsplaneringen.8
Om än att konfliktrisken får ses som låg, i dagsläget, förefaller ändock Norge, Storbritannien och USA se en väpnad konflikt som möjlig. Utifrån det faktum att både Storbritannien och USA väljer att rotera trupp till Norge, samt Norge tillfrågade USA om en ökning av det amerikanska truppbidraget, som nu även genomförts.9 Därutöver förefaller både Storbritannien och USA genomföra en förmågeökning vad avser sin förmåga för vinterstrid. Detta hade onekligen inte krävts om en väpnad konflikt på norskt territorium ej utgjort en möjlighet.
Detta blir även ur ett svenskt och finskt perspektiv viktigt attnotera. Då de nordligaste delarna av de båda ländernas territorium troligtvis skulle involveras i en sådan konflikt. Främst för att möjliggöra rörelser över en större yta och kunna kringgå hindrande terräng, både i västlig såsom östlig riktning. Vilket ur ett svenskt perspektiv återigen aktualiserar behovet av ytterligare förband för att möjliggöra ett effektivt försvar av vårt territorium. Där förband måste finnas gripbara, med kort varsel i de viktigaste militärstrategiska områdena och inte transporteras långa avstånd i nord-sydlig riktning. Där transportrörelserna lätt kan påverkas.
Detta behov har även identifierats i den nu redovisade perspektivstudien av Försvarsmakten.10 Huruvida detta kommer bli verklighet i det kommande försvarsbeslutet får anses vara en högst obesvarad fråga. Vad det dock inte omhändertar är tidsförhållandet. Norge, Storbritannien och USA förefaller se en risk redan nu, varvid förband tillförts för att skapa en viss tröskeleffekt. Det svenska behovet torde vara lika skriande, dock torde Perspektivstudiens tidslinjal avseende en ökad förmåga vara högst realistisk mtp. tidsåtgång för materieltillförsel. Men även tidsåtgången för utbildning av nya officerare för att leda ytterligare förband. Varvid andra lösningar, konventionella såsom okonventionella, kan behövas i det korta perspektivet. Intill en eventuell ökning av militära förband skett, för försvaret av övre Norrland.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Forsvaret 1(Engelska)
Försvarsmakten 1(Svenska)
Marine Corps Times 1(Engelska)
Ministry of Defence 1(Engelska)
Parliament 1(Engelska)
Regjeringen 1(Norska)
Reuters 1(Engelska)
The Independent Barents Observer 1(Engelska)
The Telegraph 1(Engelska)
Slutnoter
1Forsvaret. Trident Juncture 18. 2018. https://forsvaret.no/en/exercise-and-operations/exercises/nato-exercise-2018(Hämtad 2018-10-29)
2The Telegraph. Malnick, Edward. UK sending 800 troops to Arctic in warning shot to Russia. 2018. https://www.telegraph.co.uk/politics/2018/09/29/uk-sending-800-troops-arctic-warning-shot-russia/(Hämtad 2018-10-29)
3Reuters. Fouche, Gwladys. Norway to invite more U.S. Marines, for longer and closer to Russia. 2018. https://www.reuters.com/article/us-norway-us-russia/norway-to-invite-more-u-s-marines-for-longer-and-closer-to-russia-idUSKBN1J8149(Hämtad 2018-10-29)
Marine Corps Times. Snow, Shawn. The Corps’ largest rotational deployment to Norway kicks off. 2018. https://www.marinecorpstimes.com/news/your-marine-corps/2018/10/01/the-corps-largest-rotational-deployment-to-norway-kicks-off/(Hämtad 2018-10-29)
4Ministry of Defence. Defence Secretary announces new Defence Arctic Strategy. 2018. https://www.gov.uk/government/news/defence-secretary-announces-new-defence-arctic-strategy(Hämtad 2018-10-29)
5Parliament. On Thin Ice: UK Defence in the Arctic. 2018. https://publications.parliament.uk/pa/cm201719/cmselect/cmdfence/388/38808.htm(Hämtad 2018-10-29)
6The Independent Barents Observer. Staalesen, Atle. Former defense chief sees a serious Russian threat against Norway’s Finnmark region. 2018. https://thebarentsobserver.com/en/security/2018/09/former-norwegian-defense-chief-sees-serious-russian-threat-against-norways-finnmark(Hämtad 2018-10-29)
7Forsvarsdepartementet. Et felles løft. Oslo: Forsvarsdepartementet, 2015, s. 20.
8Ministry of Defence. Defence Secretary announces new Defence Arctic Strategy. 2018. https://www.gov.uk/government/news/defence-secretary-announces-new-defence-arctic-strategy(Hämtad 2018-10-29)
9Marine Corps Times. Snow, Shawn. The Corps’ largest rotational deployment to Norway kicks off. 2018. https://www.marinecorpstimes.com/news/your-marine-corps/2018/10/01/the-corps-largest-rotational-deployment-to-norway-kicks-off/(Hämtad 2018-10-29)
10Försvarsmakten. Slutlig redovisning av perspektivstudien 2016-2018. Stockholm: Försvarsmakten, 2018, s. 49-50.

Kampen om öarna

Reflektion
Den brittiska dagstidningen The Times publicerade den 07OKT2018 en artikel rörande en ökad brittisk krigföringsförmåga på IT-arenan. Där den ökade förmågan till genomförande av IT-angrepp, dels skall skapa en s.k. tröskeleffekt, dels ge brittiska befälhavare ytterligare metoder för att kunna påverka en motståndare. Varvid det sistnämnda exemplifieras med att Storbritannien i dagsläget har ett förmågeglapp mellan konventionella medel och kärnvapen. I sammanhanget är det även intressant att notera hur förmågan till IT-angrepp till del förefaller likställas med taktiska kärnvapen.1
Ur ett närområdes perspektiv är det även intressant att notera vid vilka möjliga tillfällen omfattande IT-angrepp skulle kunna genomföras av Storbritannien. Artikeln i The Times beskriver tre olika scenarion där det skulle kunna vara möjligt. Varav ett scenario utgörs av ett ryskt angrepp mot någon av de öar som finns utanför den estländska kusten, där syftet med angreppet enligt artikeln skulle vara att testa NATO kollektiva försvarsklausul, artikel fem i NATO stadgan,2 d.v.s. ett angrepp på ett medlemsland ses som ett angrepp på övriga medlemsländer. Vad avser öar utanför den estländska kusten, utgörs de i huvudsak längs den norra kusten av ett flertal mindre öar. Längs den västra delen av kusten finns två större öar, Dagö och Ösel samt ett antal mindre öar. Vilken del av den estländska kusten som kan vara aktuell berörs ej i The Times artikel, varvid både den nordliga och västliga kusten måste beröras.
Inledningsvis är det intressant att notera fokusering kring öar, när säkerhetsläget i Östersjöregionen berörs. Gotland har sedan länge berörts i den svenska, men även i den internationella säkerhetsdebatten.3 Därutöver har även Åland och Bornholm berörts i debatten.4 Hotbilden som främst påtalas är hur långräckviddiga bekämpningssystem kan frambaseras på öar för att därmed skapa ett s.k. avreglingsområde, något som även berörs i den svenska militärstrategiska doktrinen från 2016.5 Själva konceptet kan exemplifieras med utplaceringen av olika vapensystem som genomförs av Kina i bl.a. Sydkinesiska sjön på ett antal öar.6
Ur ett konfliktperspektiv skulle även ett angrepp och efterföljande ockupation av en ö kunna te sig mer attraktivt kontra ett angrepp mot fastland, av ett flertal anledningar. Öar utgör oftast inget resurscentrum för en nation, varvid en förlust av en ö ev. lättare skulle kunna accepteras av en angripen nation, kontra ett angrepp mot dess fastland. Det skulle även kunna innebära ett s.k. fait accompli om den angripna staten saknar resurser för ett återtagande av ön, varvid den uppges. Ett angrepp mot en ö, skulle även kunna ses som ett sätt att nå målsättningar utan att en större konflikt sker, jämfört med ett angrepp mot en nations fastland. Dock skulle den kunna eskalera beroende på öns geostrategiska värde varvid t.ex. en tredje part skulle kunna bli involverad i konflikten om den påverkas av det.
Detta tillsammans med de möjligheter som dagens långräckviddiga fjärrbekämpningssystem medger, gör således öar till möjligaattraktiva angreppsmål. Utgående från de större öar som finns i Östersjön och hur svagt försvarade dessa är, får det även ses som relativt lätta angreppsmål. Trots dessa fördelar, får det ses som ytterst svårt att försörja dessa öar i händelse av en utdragen konflikt. Det troliga försörjningssättet torde utgöras av fartyg maa. mängden förnödenheter som kan medföras, kontra luftburen försörjning. Har t.ex. en angripen nationen fortfarande tillgång till ubåtar torde det kunna skapa stora svårigheter med försörjningen till en ockuperad ö.
Bild 1. Bild utvisande Dagö och Ösel.
För att återgå till de estländska öarna, får det ses som möjligtatt de mindre öarna längs den nordliga kusten skulle kunna besättas med specialförband. Specialförbandsföretag inriktade mot öar övas, av och till med ryska specialförbanden i Finska viken.8Likväl skulle de mindre öarna på Estlands västkust kunna besättas med hjälp av specialförband. Vid de större öarna, Dagö och Ösel, skulle troligtvis marininfanteriförband samt reguljära manöverförband krävas för att kunna besätta dem.
Vad avser de mindre öarna får det ses som ett möjligt scenario att de skulle kunna besättas för att pröva NATO artikel fem. Dock skulle ett sådant agerande kunna omintetgöra mer omfattande operationer. Skulle en ett sådant företag genomföras och ingen reaktion sker vid första tillfället får det ses som troligtatt nästa agerande mycket väl skulle kunna utlösa NATO artikel fem. Varvid det får ses som mer troligt att en operation mot någon av öarna längs Estlands kust skulle genomföras mot antingen Dagö eller Ösel.
Syftet med den sista nämnda operationen får ses som två delad, dels pröva NATO artikel fem, dels framgruppera långräckviddiga fjärrbekämpningssystem för att kunna avregla delar av Östersjöregionen. Dock får detta ses som ett väldigt högt vågspel, om en sådan operation skulle genomföras. Varvid det får ses som mindre troligt att det skulle genomföras, en invasion över landgräns får snarare ses som mer trolig i sådant fall om säkerhetsläget blivit så negativt att väpnade aktioner övervägs.
Således, en rysk operation innefattande att besätta estländska öar syftande till att pröva NATO artikel fem, får anses ha en lågsannolikhet. Där en av de mer avgörande faktorerna för den låga sannolikheten får anses vara att Ryssland skulle tappa sin egen handlingsfrihet med ett sådant agerande, vilket beskrivits i det korta resonemanget ovan. Varvid det av ett flertal skäl får ses som mer troligt att en rysk operation mot öar i Östersjön snarare skulle rikta sig mot Gotland och/eller Åland, om än att sannolikheten även för det får ses som låg, just nu.
Bild 2. Exempel på långräckviddiga ryska vapensystem.7
Det främsta skälet får anses vara att Sverige och Finland, i dagsläget, är militärt alliansfria och åtminstone offentligt inte har några bindande försvarsgarantier med någon eller några nationer som kan mäta sig med Ryssland. Varvid risken får en eskalering som övergår till en större väpnad konflikt vid ett sådant ryskt agerande, får anses vara lägre. Därutöver skulle Ryssland skapa ett periferiförsvar med långräckviddiga fjärrbekämpningssystem men även en ökad inhämtningsförmåga, på motsvarande sätt som Kina i t.ex. Sydkinesiska sjön. Agerandet skulle även skapa militär handlingsfrihet för Ryssland, i Östersjöregionen.
Ett sådant ryskt agerande skulle även kunna ses som en indirektmetod för att påtvinga de baltiska staterna sin vilja. Då det som skulle uppstå är en form av isolering av de baltiska staterna i västlig och östlig riktning. En liknelse skulle kunna vara Schweiz belägenhet under det andra världskriget. Varvid det skulle kunna vara möjligt att trovärdigheten i de baltiska staternas NATO medlemskap och därmed även NATO artikel fem, skulle kunna ifrågasättas.
Svagheten i ett sådant ryskt agerande är dock som berörts tidigare, logistikkedjan som skulle uppstå till en eller två isolerade punkter. Mängden tonnage som skulle åtgå till försörjningen, torde i dagsläget agerande avhållande på Ryssland. Därutöver skulle svenska eller andra nationers ubåtar effektivt kunna påverka en sådan logistikkedja, om konflikten blir utdragen.
Avslutningsvis får risken, dels för en väpnad konflikt i Östersjöregionen, dels för ett preventivt agerande gentemot t.ex. Gotland och Åland anses som låg i dagsläget. Dock torde dessa sakförhållanden studerats och planer framtagits på motsvarande sätt som den Sovjetiska planen från 1940, vilket omfattande en ockupation av Åland.9
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Center for Strategic and International Studies 1, 2, 3(Engelska)
CNBC 1(Engelska)
Dagens Nyheter 1, 2 (Svenska)
Försvarsmakten 1(Svenska)
Kungliga örlogsmannasällskapet 1(Svenska)
Rysslands Försvarsministerium 1, 2(Ryska)
Sveriges Television 1 (Svenska)
TASS 1(Engelska)
The Times 1 (Engelska)
Slutnoter
1The Times. Hookham, Mark. Shipman, Tim. Wheeler, Caroline. UK war-games cyber attack on Moscow. 2018. https://www.thetimes.co.uk/article/uk-war-games-cyber-attack-on-moscow-dgxz8ppv0(Hämtad 2018-10-21)
2Ibid.
3Dagens Nyheter. de la Reguera, Erik. Expert varnar för ryskt hot mot Gotland. 2015. https://www.dn.se/nyheter/varlden/expert-varnar-for-ryskt-hot-mot-gotland/(Hämtad 2018-10-21)
Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Stor amerikansk närvaro i svensk militärövning. 2017. https://www.dn.se/nyheter/sverige/stor-amerikansk-narvaro-i-svensk-militarovning/(Hämtad 2018-10-21)
4Dagens Nyheter. Sundberg, Marit. Finland förbereder sig på rysk ockupation av Åland. 2015. https://www.dn.se/nyheter/varlden/finland-forbereder-sig-pa-rysk-ockupation-av-aland/(Hämtad 2018-10-21)
Sveriges Television. Golovkin, Pavel. Rysk övning mot Gotland. 2015. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/rysk-ovning-mot-gotland(Hämtad 2018-10-21)
5Försvarsmakten. Militärstrategisk doktrin. Stockholm: Försvarsmakten, 2016, s. 31.
6CNBC. As Trump talks trade and nukes, China quietly tightens its grip on the South China Sea. 2018. https://www.cnbc.com/2018/06/01/as-trump-talks-trade-and-nukes-china-tightens-grip-on-south-china-sea.html(Hämtad 2018-10-21)
7Center for Strategic and International Studies. S-400 Triumf. 2018. https://missilethreat.csis.org/defsys/s-400-triumf/(Hämtad 2018-10-21)
Center for Strategic and International Studies. SS-26 (Iskander). 2018. https://missilethreat.csis.org/missile/ss-26/(Hämtad 2018-10-21)
Center for Strategic and International Studies. SS-N-26 “Strobile” (P-800 Oniks)/ Yakhont / Yakhont-M / Bastion (launch systems). 2018. https://missilethreat.csis.org/missile/ss-n-26/(Hämtad 2018-10-21)
TASS. Advanced long-range missile for S-400 system accepted for service in Russia. 2018. http://tass.com/defense/1026630(Hämtad 2018-10-21)
8Министерство обороны Российской Федерации. На островах Финского залива прошло учение со спецназовцами ЗВО. 2018. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12167497@egNews(Hämtad 2018-10-21)
Министерство обороны Российской Федерации. Разведчики ЗВО в ходе занятий впервые десантировались с 2500 метров на неподготовленную площадку на острове Гогланд в Финском заливе. 2018. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12185139@egNews(Hämtad 2018-10-21)
9Gustavsson, Kenneth. ’Åland 1940 – demilitarisering under sovjetisk kontroll, del 2: Den militära linjen’, Tidskrift i Sjöväsendet, vol. 177, no. 3, 2014, s. 241-259.

Något om Hembygdsrörelsen

Sammanfattning
Uppkomsten av den organiserade svenska motståndsrörelsen var 1940. Organisationen kom att benämnas ”Hembygdsrörelsen” och upprättades av den svenska underrättelsetjänsten, C-byrån. Troligtvis kom organisationen att byggas upp och utvecklas allt efterhand under det andra världskriget. Organisationen fanns minst inom tre geografiska områden av Sverige, Norr- och Västerbotten samt Gotland, under det andra världskriget. Organisationen förefaller även fortsatt att existera efter det andra världskrigets slut, men då under T-kontorets ledning.
Analys
Den organiserade svenska motståndsrörelsen anses uppstått i samband med en fullmakt som utställdes av Sveriges Statsminister, TageErlander, i juni 1949. I denna fullmakt gav Statsministern uppgiften till ett flertal personer att skapa en motståndsrörelse. Ledaren för denna organiserade motståndsrörelse kom att bli direktören Alvar Lindencrona.1 Vad som dock är mindre känt är att det fanns en föregångare till denna organiserade motståndsrörelse som planlades och organiserades under det andra världskriget av den militära underrättelsetjänsten, C-byrån. Vilket detta inlägg kommer beskriva.
Den motståndsrörelse som organiserades av C-byrån förefaller benämnts ”Hembygdsrörelsen”.2 Den första indikationen som påträffas i C-byråns arkiv avseende denna verksamhet, är en skrivelse från november 1940 som sammanfattar vad G-byrån, bytte sedermera namn till C-byrån, genomfört för verksamhet under perioden 22DEC1939 intill 01NOV1940. Enligt denna skrivelse har förberedelser genomförts för kvarlämnade av personal på det av en motståndare ockuperat område i Sverige. Intressant att notera är även att kurirverksamhet i form av meddelandeförmedling förefaller förberetts, dock är det oklart om det är på eget territorium eller på annan stats territorium.3
Den s.k. Hembygdsrörelsen förefaller varit placerad under C-byråns Arméavdelning, då den enl. en skrivelse från september 1945 även ansvarar för ”Hembygdsvård”. I en skrivelse från 23MAJ1945 avseende C-byråns framtida organisation och uppgifter föreslås att den s.k. ”Hembygdsrörelsen”, benämns i skrivelsen som hembygdsvård, bör vidmakthållas samt byggas ut inom Norr- och Västerbottens län samt på Gotland.4 Vilket som minst torde innebära att någon form av organisation fanns förberedd eller iståndsatt inom dessa tre geografiska områden under det andra världskriget.
Individerna som rekryterades till ”Hembygdsrörelsen” förefaller rekryterats på premissen att de skall haft ett legitimt skäl för kvarstannande på ockuperat område. Inriktningen på denna organiserade motståndsrörelse förfaller främst varit informationsinhämtning på det ockuperade området.5 Någon information rörande uppbyggnaden av ”Hembygdsrörelsen” förefaller ej kunna gå att uppbåda i de handlingar som finns på krigsarkivet rörande C-byråns verksamhet. En möjligindikation på hur den hade kunnat vara organiserad är att studera den motståndsrörelse som C-byråns tillsammans med den finska underrättelsetjänsten byggde upp i Finland. För att kunna verka i händelse av en Sovjetisk ockupation, i slutskedet av andra världskriget.
Enligt en uppgift skulle 180 patruller indelade i 26 kretsar upprättas i Finland. Patrullerna skulle ledas av den krets de befann sig i och kretsen skulle i sin tur ledas från Sverige, genom radio. Två radiostationer skulle leda verksamheten, en placerad på Lovön benämnd Z-berget och en placerad i Korpilombolo benämnd Kobo. Radiosändarna som patrullerna skulle nyttja hade en uteffekt på 1-3 watt, kretsstationerna hade en uteffekt på 20 watt i hälften av kretsarna fanns även reservstation om 10 watt.6 Denna sambandsstruktur och uteffekt på radioapparater påminner till den om den som var upprättad för de s.k. fria jägarförbanden.7
En annan uppgift gör gällande att cirka 200 radiosändare skulle placeras ut på olika gårdar i Finland. I händelse av ockupation skulle en radioutbildad ”dräng” placeras på de gårdar där radiosändare fanns. Detta nät förefaller funnits kvar en bit in på 1950-talet.8 Vad som dock avviker med dessa uppgifter och de tidigare nämnda är att inget nämns om patruller eller kretsar. Dock korrelerar antalet radiostationer väl med de tidigare uppgifterna avseende mängden patruller och kretsar.
Finland hade under slutet av andra världskriget 10 stycken län. Varvid det kan anses vara ett rimligt antagande att de minst fanns en krets i respektive län och i vissa län flera kretsar. Beroende på om det rörde sig om strid eller inhämtning blir uppbyggnaden något olika. Vid inhämtning kan kretsarna ses som rapportsammanställningscentraler för vidarebefordran av information. Vid strid rör det sig snarare om att kretsarna inriktar de underställda patrullerna gentemot olika mål, som de erhållit från en högre chef för att maximera den samlade effekten vid olika tillfällen.
Den s.k. ”Hembygdsrörelsen” skall som tidigare beskrivits varit inriktad på informationsinhämtning. Varvid det då blir möjligt att uppbyggnaden av organisationen kan ha varit att ett antal individer med inhämtningsuppgift fanns inom ett område som i sin tur kan ha vidarebefordrat meddelandet till en signalist. Denne vidarebefordrade det i sin tur till en rapportsammanställningscentral, som i sin tur skulle vidarebefordrade meddelandet till C-byrån centralt, alternativt direkt till C-byrån. Dock torde den sistnämnda lösningen orsakat en hel del trafikbelastning varvid rapportsammanställningscentraler får anses vara mer troligt, för att möjliggöra en mer effektiv signalering.
Den s.k. ”Hembygdsrörelsen” som C-byrån upprättade under det andra världskriget verkar fått fortsätta. Enligt en uppgift skall T-kontoret haft en motsvarande organisation under sin tidsepok. Vad inriktningen på denna organisation var är dock oklart, om det enbart rörde sig om informationsinhämtning och/eller strid. Organisationen som sådan skall ha varit uppbyggd på samma sätt som den av norsk underrättelsetjänst upprättade motståndsrörelsen i norra Norge.9 Dock omfattade dess verksamhet i nord Norge inhämtning, strid och flyktnätverk.10 Vilket inte ger något direkt svar på om T-kontorets verksamhet även omfattade de tre delarna eller enbart en eller två av dem.
Som en parentes, om än en intressant sådan, förefaller det ett tag under de kalla kriget funnits minst tre olika organiserade motståndsrörelser i Sverige, under olika ledning. Vilket får anses varit en minst sagt kaotisk lösning. Dock verkar chefen för T-kontoret varit ansvarig för en av dem och delaktig i en annan.11Vilket kan ha borgat för viss samordning av verksamheten. Men fortfarande får det anses vara en något märklig lösning som tillåtits, om det inte var så att t.ex. T-kontorets del enbart fokuserade på inhämtning, den s.k. ”Lindencronska rörelsen” enbart på strid och den amerikanska delen enbart på ett flyktnätverk. Dock torde detta krävt en överordnad samordning.
Varför är då detta intressant? Inledningsvis får det anses varit framsynt av den svenska underrättelsetjänsten att relativt omgående påbörja upprättandet av en organisation för kvarlämnande på ockuperat område. Här torde de tagit intryck av, dels de snabba stridsförloppen som var signifikanta för de första två åren av det andra världskriget, dels uppkomsten av motståndsrörelser i de ockuperade länderna men även behovet av att kunna leda dessa antingen från fortsatt eget behärskat område alternativt från en annan nations territorium. Utöver den svenska underrättelsetjänsten torde det enbart varit den brittiska som han förbereda en organiserad motståndsrörelse på eget territorium under de inledande åren av det andra världskriget.
Därefter får det anses vara intressant ur ett historiskt perspektiv att försöka klarlägga när det första embryot i modern tid lades till organiserat motstånd i händelse av ockupation av svenskt territorium. Om än att detta främst är av akademiskt intresse, ger det en indikation på hur väl organisation/-en/-erna det kan ha fungerat vid dess avveckling. Utifrån antalet decennier med utveckling och kompetensuppbyggnad av organisation/-en/-erna.
Slutligen är det intressant att notera historiens vindslag. Efter andra världskriget slut förordades en ökad förmågeuppbyggnad av C-byråns motståndsrörelse i Norr- och Västerbotten samt Gotland. Nu i modern tid får Norrbotten och Gotland anses utgöra två tydligaste geografiska områdena som skulle kunna tänkas påverkas i händelse av en väpnad konflikt mellan å ena sidan de västliga länderna och å andra sidan Ryssland. Vilket troligtvis även var en slutsats som drogs 1945 av C-byrån då en konflikt började bli under uppsegling mellan å ena sidan de västliga länderna och å andra sidan Sovjetunionen.
Slutsats
Startskottet för kompetensuppbyggnad och utveckling av en i förhand organiserad motståndsrörelse på svenskt territorium i händelse av en ockupation, förefaller varit 1940. Därefter förefaller organisationen, dels utvecklats på det egna territoriet, dels kan beröringsytor finnas mellan denna organiserade motståndsrörelse och de s.k. ”fria jägarförbanden” som även upprättades under det andra världskriget. Möjligen kan en liknade organisation som byggdes upp på på svenskt territorium även byggts upp på finskt med den svenska som en förebild i slutskedet av det andra världskriget. Organisationen som skapades 1940, förefaller som minst fortsatt att verka intill 1950-talet eventuellt längre.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Agrell, Wilhelm. Sprickor i järnridån: svensk underrättelsetjänst 1944-1992. Lund: Historiska media, 2017.
Frick, Lennart W. Rosander, Lars. Bakom hemligstämpeln: hemlig verksamhet i Sverige i vår tid. Lund: Historiska media, 2004.
Grahn, Jan-Olof. Om svensk signalspaning: andra världskriget. Stockholm: Medströms bokförlag, 2018.
Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011.
Hugemark, Bo (red). Nya fronter? : 1943 – spänd väntan. Stockholm: Probus, 1994.
Huldt, Bo (red). Böhme, Klaus-R (red). Militärhistorisk tidskrift. Stockholm: Militärhistoriska avdelningen, Försvarshögskolan, 1999.
Nilsson, Sam. T-kontoret: underrättelsetjänst och västsamarbete. Stockholm: Medströms bokförlag, 2013.
Olav Riste. The Norwegian Intelligence Service, 1945-1970 (Studies in Intelligence). London: Routledge, 2014, E-bok.
Slutnoter
1Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011, s. 392-393.
2Huldt, Bo (red). Böhme, Klaus-R (red). Militärhistorisk tidskrift. Stockholm: Militärhistoriska avdelningen, Försvarshögskolan, 1999, s. 91
3Krigsarkivet. C-Byrån, utgående skrivelser B II, vol 1, utgående skrivelser 1939-1941.
Frick, Lennart W. Rosander, Lars. Bakom hemligstämpeln: hemlig verksamhet i Sverige i vår tid. Lund: Historiska media, 2004, s. 95.
4Krigsarkivet. C-Byrån, utgående skrivelser B II, vol 5, utgående skrivelser 1945.
5Huldt, Bo (red). Böhme, Klaus-R (red). Militärhistorisk tidskrift. Stockholm: Militärhistoriska avdelningen, Försvarshögskolan, 1999. s. 90-91.
6Grahn, Jan-Olof. Om svensk signalspaning: andra världskriget. Stockholm: Medströms bokförlag, 2018, s. 247-249.
7Hugemark, Bo (red). Nya fronter? : 1943 – spänd väntan. Stockholm: Probus, 1994, s. 278.
8Nilsson, Sam. T-kontoret: underrättelsetjänst och västsamarbete. Stockholm: Medströms bokförlag, 2013, s. 114-115.
9Agrell, Wilhelm. Sprickor i järnridån: svensk underrättelsetjänst 1944-1992. Lund: Historiska media, 2017, s. 213.
10Olav Riste. The Norwegian Intelligence Service, 1945-1970 (Studies in Intelligence). London: Routledge, 2014, E-bok, s. 15, 19, 34-35, 39-42.
11Agrell, Wilhelm. Sprickor i järnridån: svensk underrättelsetjänst 1944-1992. Lund: Historiska media, 2017, s. 213.