Månatliga arkiv: juli 2018

Några historiska aspekter på finsk-svenskt försvarssamarbete

Reflektion
Det finsk-svenska försvarssamarbetet,1 är något som ofta berörs i den svenska säkerhetspolitiska debatten och samarbetet förefaller sedan 2015 utvecklats i ett stadigt tempo.2Ett antal intressanta historiska observationer går att göra till det nutida finsk-svenska försvarssamarbetet, utifrån det dåtida försvarssamarbete som initierades under den senare delen av 1920-talet och fortsatte under 1930-talet mellan Sverige och Finland. Ett samarbete som ej berörts i någon nämnvärd omfattning sett till dagens pågående debatt.
Wilhelm Agrell berör detta samarbete översiktligt i sin bok ”Det säkralandet?” som avhandlar svensk säkerhetspolitik under 1900-talet intill nutid. Mer detaljerat berörs samarbetet i boken ”Stormvarning” av Bo Hugemark. Vad omfattade då detta samarbete? Den svenska Generalstaben, dess närmsta nutida jämförelse är Högkvarteret, kom under slutet av 1920-talet ta informell kontakt med dess finska motsvarighet om möjligheten att ge stöd till Finland i händelse av en väpnad konflikt med Sovjetunionen. Ur en svensk aspekt var det främst Åland som var av intresse då den som besitter dess öar behärskar norra Östersjön men även kan påverka t.ex. Stockholm.3
Anledningen till förfrågan initialt ställdes berodde troligtvis på Sveriges förändrade geostrategiska läge, efter första världskrigets slut. Där ett randstatsbälte uppstod mellan Sverige och Sovjetunionen som buffertområde. Detta skapade dock en annan problematik, i händelse av att Sovjetunionen eventuellt skulle påbörja en expansion västerut, när, var och hurskulle detta i sådant fall mötas av Sverige.4
Vid 1930 års Försvarskommisions arbete kom förutsättningarna för ett ingripande inom ramen för Nationernas Förbunds kollektiva säkerhetssystem studeras. Bland annat bedömdes möjligheterna för ett sådant ingripande i Danmark, Estland och Lettland men även Finland. Försvarskommisionen kom slå fast att i Finland fanns möjligheterna för en militär intervention skulle framstå som möjlig, emedan i Estland och Lettland bedömdes hjälp inte hinna fram i tid, främst utifrån den låga numerär dess Försvarsmakter hade.5
Under 1930-talet kom således omfattande och detaljerade förberedelser genomföras av den svenska Försvarsmakten för att möjliggöra en militär intervention i Finland. Tanken var att fyra av fem svenska arméfördelningar, organiserade som en armékår, skulle sättas in vid de större sjöarna i sydvästra Finland och där genomföra avvärjningsstrid. För att lyckas med denna avvärjningsstrid var den tilltänkta armékåren tvungen att vara på plats i ett tidigt skede.6
Hastigheten i förflyttningen till Finland skulle uppnås med hjälp av överskeppning från Norrlandskusten över Bottenhavet med huvuddelen av förbanden. En mindre del skulle gå via Tornedalen in i Finland och en annan del skulle besätta Åland för att tillsammans med kustflottan skydda överskeppningen i Bottenhavet. Denna planläggning kom även benämnas krigsfall I.7
Det finsk-svenska samarbetet kom gå in i ett nytt skede 1938, då Finland ville inleda förhandlingar om ett svensk-finskt försvar av Åland.8 Detta kom att resultera i den s.k. Stockholmsplanen som bl.a. innebar att Sverige skulle kunna stationera trupp på Åland och tillsammans med finska förband försvara Åland,9 planen kom även omfatta befästningsarbeten på Åland.10 De motståndare Sverige och Finland såg framför sig att strida mot var Tyskland eller Sovjetunionen.11
Den 5MAJ1939 kom den svenska regeringen lägga fram en proposition, utgående från Stockholmsplanen, för riksdagen att ta ställning till. För genomförande av denna plan ansågs det dock vara nödvändigt med ett godkännande av signatärmakterna för Ålandskonventionen samt Nationernas förbunds råd. Frågan kom tas upp den 27MAJ1939, då meddelade Sovjetunionens representant i Nationernas Förbund att denna skulle rösta emot förslaget, övriga stater var för. Trots Sovjetunionen ej hade något veto i frågan, sågs det ändå som en förutsättning att samtliga stormakter gav sitt godkännande annars kunde Sverige och Finland inte räkna med att planen skulle respekteras. Därmed lades Stockholmsplanen ned och den svenska regeringen kom att återkalla den proposition som hade lagts fram för riksdagen.12
Vad fanns det då för svagheter med det dåtida försvarssamarbetet mellan Finland och Sverige? Agrell belyser två viktiga begränsningar med krigsfall I. För det första var det en hemlig del av Sveriges säkerhetspolitik. För det andra var det en handlingsmöjlighet, inte en bindande överenskommelse från svensk sida att hjälpa Finland vid ett angrepp. Vilket kom att visa sig tydligt vid det finska vinterkrigets utbrott.13 Vad avser Stockholmsplanen visade den enligt Agrell på hur defensiva åtgärder kan tolkas annorlunda av en motpart. Där sedermera den svenska regeringslinjen kom bli att varje åtgärd som kunde öka krigsrisken skulle undvikas, även om det innebar geostrategiska förluster för Sverige och ökade risker för andra länder.14
Går det då att finna några eventuella likheter till vårt nutida samarbetet? Att genomföra historiska paralleller kan vara riskfyllt även om likheter kan finnas, finns även stora olikheter ffa. hur samhällen har utvecklats på andra områden, varvid slutsatser lätt kan bli felaktiga. Trots det, finns de vissa aspekter som är värda att beröra, med mellankrigstiden och utvecklingen efter det s.k. kalla krigets slut, som renderat i det samarbete vi har i dag mellan Finland och Sverige.
Inledningsvis bör den geostrategiska samt säkerhetspolitiska situationen som uppstod efter kalla krigets slut beröras. Vid Sovjetunionens sönderfall15 och Warsawapaktens upplösning,16kom det randstatsbälte som funnits i Sveriges närområde under mellankrigstiden återuppstå. Därtill kom Finlands ensidiga uppsägande av VSB-pakten,17 möjliggöra helt andra utrikespolitiska förutsättningar för Finland och därmed även säkerhetspolitiska, likt mellankrigstiden.
Härvid uppstod en förändrad geostrategisk situation för Sverige, som i mångt kom att likna den situation som rådde under mellankrigstiden. Rent säkerhetspolitiskt finns det även stora likheter. De Baltiska staterna hade under dess första decennium sedan sin frigörelse svaga Försvarsmakter likt mellankrigstiden. Ryssland var svagt maa. den kaotiska situation landet kastades in i efter Sovjetunionens upplösning, vilket paralleller kan dras till den svaghet som rådde under tiden för det ryska inbördeskriget 1917-1923 och en tid därefter.
Således, rent säkerhetspolitiskt uppstod för Sverige en mer gynnsam situation under 1990-talet. En situation som under inledningen av 2000-talet troligtvis kom att stärkas med, dels Polens, dels de Baltiska staternas NATO medlemskap 1999, respektive 2004.18Detta förändrade säkerhetsläge som präglade tiden efter det s.k. kalla kriget, kom även medföra en radikal struktur- och inriktningsförändring av den svenska Försvarsmakten, samt reducering av dess storlek under 1990-talet och inledningen av 2000-talet. Bland annat framfördes att Försvarsmakten var otidsenlig utifrån hur omvärlden, teknik och hotbild utvecklats, samt en möjlighet till återtagande skulle finnas, på motsvarande sätt som tongångarna gick innan och efter 1925 års försvarsbeslut.
Vad finns det då för likheter som eventuellt kan observeras i det dåtida och nutida fördjupade finsk-svenska försvarssamarbetet? Utgår vi från upptakten till det dåtida samarbetet kom det utgå från Nationernas Förbunds kollektiva säkerhetssystem, vilket planeringen bakom krigsfall I kom att stödja sig på. Den nutida motsvarigheten bör vara Lissabonföredraget tillsammans med FN-stadgan och där främst artikel 51, som ytterst mynnat ut i den unilaterala svenska solidaritetsförklaringen.
Däremot finns det tydliga skillnader. Vårt nutida, från 2015, fördjupade och accelererade samarbete med Finland får anses kommit till i ett annat säkerhetsläge som skiljer sig till del från föregångaren, d.v.s. krigsfall I. Föregångaren kom till vid en tidpunkt då det fortfarande fanns viss stabilitet i säkerhetsläget, det nutida kom till utifrån ett försämrat säkerhetsläge. Dock skulle en parallell kunna dras till den s.k. Stockholmsplanen, som kom till när ett tydligt försämrat säkerhetsläge hade uppstått i Europa.
En annan intressant beröringspunkt går även att finna med vår nutid och den s.k. Stockholmsplanen, där Sverige och Finland sökte de dåtida stormakternas stöd. Vilket eventuellt i vår nutid skulle kunna vara den trilaterala avsiktsförklaring om försvarssamarbete som undertecknades mellan Finland, Sverige och USA i maj 2018. På intet sätt någon bindande försvarsförklaring e.d. Men troligtvisstadfästs Finland och Sveriges fördjupade samarbete, med USA som en part eller garant i bakgrunden, med detta trilaterala avtal.
Den största likheten mellan dåtid och nutid är, trots ett fördjupat och omfattande försvarssamarbete, att ingen officiell och ömsesidig försvarsförpliktelse finns mellan våra båda länder eller med andra samarbetsländer.
Vilket för oss fram till avslutningen på detta inlägg. Det Finlands-Svenska försvarssamarbetet är bra och mycket viktigt, det råder de inget tvivel om. Dock finns det en inneboende fara i samarbetet och övriga försvarssamarbeten. Faran är att dessa samarbeten kan skapa förhoppningar och förväntningar som snabbt kan grusas då verkligheten väl ställs mot ett kraftigt försämrat säkerhetsläge, påmotsvarande sätt som skede under hösten och förvintern 1939. Människans psykologiska mekanismer och bevekelsegrunder är fortsatt desamma nu som då. Varvid en egen hög försvarsförmåga krävs med adekvat mängd personal och materiel anpassat utifrån säkerhetsläge och Sveriges geografiska yta.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
British Broadcasting Corporation 1, 2(Engelska)
Nationalencyklopedin 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7(Svenska)
Regeringen 1, 2(Svenska)
Sveriges Television 1(Svenska)
Sverige i världen 1(Svenska)
Agrell, Wilhelm. Det säkra landet? Svensk försvars- och säkerhetspolitik från ett kallt krig till ett annat. Malmö: Gleerup, 2016.
Frick, Lennart W. Rosander, Lars. Bakom hemligstämpeln: hemlig verksamhet i Sverige i vår tid. Lund: Historiska media, 2004.
Hugemark, Bo (red). Stormvarning: Sverige inför andra världskriget. Stockholm: Svenskt militärhistoriskt bibliotek, 2002.
Slutnoter
1Sveriges Television. Svens, Hasse. Magnusson, Örjan. Sverige fördjupar militära samarbetet med Finland. 2015. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/svenskt-finskt-militarsamarbete-inte-bara-i-fred(Hämtad 2018-07-31)
2Regeringen. Den rättsliga regleringen av försvarssamarbetet med Finland ska utredas. 2017. https://www.regeringen.se/artiklar/2017/03/den-rattsliga-regleringen-av-forsvarssamarbetet-med-finland-ska-utredas/(Hämtad 2018-07-31)
Regeringen. Sverige och Finland undertecknade samförståndsavtal för försvarssamarbetet. 2018. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/07/sverige-och-finland-undertecknade-samforstandsavtal-for-forsvarssamarbetet/(Hämtad 2018-07-31)
Hur ökar samarbete säkerheten runt Östersjön?, 2018, https://youtu.be/qsMJ130jM44?t=22m42s(Hämtad 2018-07-30)
3Agrell, Wilhelm. Det säkra landet? Svensk försvars- och säkerhetspolitik från ett kallt krig till ett annat. Malmö: Gleerup, 2016, s. 26.
4Ibid.s. 24-26.
5Ibid. s. 27
Nationalencyklopedi. Nationernas förbund. 2018. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/nationernas-förbund(Hämtad 2018-07-31)
6Agrell, Wilhelm. Det säkra landet? Svensk försvars- och säkerhetspolitik från ett kallt krig till ett annat. Malmö: Gleerup, 2016, s. 27.
7Hugemark, Bo (red). Stormvarning: Sverige inför andra världskriget. Stockholm: Svenskt militärhistoriskt bibliotek, 2002, s. 101-102.
8Agrell, Wilhelm. Det säkra landet? Svensk försvars- och säkerhetspolitik från ett kallt krig till ett annat. Malmö: Gleerup, 2016, s. 29
9Frick, Lennart W. Rosander, Lars. Bakom hemligstämpeln: hemlig verksamhet i Sverige i vår tid. Lund: Historiska media, 2004, s. 75.
10Nationalencyklopedin. Historia. 2018. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/åland/historia(Hämtad 2018-07-31)
11Frick, Lennart W. Rosander, Lars. Bakom hemligstämpeln: hemlig verksamhet i Sverige i vår tid. Lund: Historiska media, 2004, s. 76.
12Hugemark, Bo (red). Stormvarning: Sverige inför andra världskriget. Stockholm: Svenskt militärhistoriskt bibliotek, 2002, s. 110-111, 146.
13Agrell, Wilhelm. Det säkra landet? Svensk försvars- och säkerhetspolitik från ett kallt krig till ett annat. Malmö: Gleerup, 2016, s. 27.
14Ibid. s. 30.
15Nationalencyklopedin. Efter Sovjetunionens upplösning. 2018. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ryska-federationen/historia/efter-sovjetunionens-upplösning(Hämtad 2018-07-31)
Nationalencyklopedin. Sovjetunionen 1945–1991. 2018. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/sovjetunionen/historia/1945-1991(Hämtad 2018-07-31)
16Nationalencyklopedin. Warszawapakten. 2018. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/warszawapakten(Hämtad 2018-07-31)
17Nationalencyklopedin. VSB-pakten. 2018. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/vsb-pakten(Hämtad 2018-07-31)
18British Broadcasting Corporation. New NATO members celebrate at summit. 1999. http://news.bbc.co.uk/1/hi/world/europe/327233.stm(Hämtad 2018-07-31)
British Broadcasting Corporation. Bush welcomes new Nato members. 2004. http://news.bbc.co.uk/1/hi/world/europe/3578837.stm(Hämtad 2018-07-31)

Digitaliseringen, försvarets utveckling och kostnadseffektivitet 

av Helge Löfstedt I KKrVA handlingar och Tidskrift Nr 2/2018 redovisades framträdanden vid konferensen Krigsvetenskap i det 21.århundradet – slutkonferens som genomfördes i april 2018. Här följer ett kort referat av inlägget Digitaliseringen och försvarets utveckling av Bo Dahlbom som är professor i informationsteknologi vid Göteborgs universitet. Här ges ett kort referat av detta inlägg […]

Nya tongångar?

Reflektion
Den 24JUL2018 hölls ett av de periodiska genomgångarna/mötena som genomförs av det ryska Försvarsministeriet.1 Vid dessa möten brukar en stor mängd information delges och publiceras. Därtill brukar en mängd olika faktorer avseende de ryska väpnande styrkorna beröras, allt från upprättande av nya förband, omvärldsutveckling till hur många nya bostäder som tillförts de väpnade styrkorna, det vill säga ett brett spektrum av frågor berörs.
Så var även fallet den 24JUL2018, områden som berördes var bl.a. utvecklingen i det västra militärdistriktet (MD V) såsom tillförsel av förband och materiel, de ryska väpnade styrkornas stöd till andra ryska myndigheter under världsmästerskapet i fotboll, NATO aktiviteter i östra Europa och då främst i den västra strategiska riktningen (MD V) och utvecklingen av de ryska ingenjörstrupperna.2
I grund och botten var det ett helt vanligt möte/genomgång enligt tidigare mönster, om det inte vore för en faktor. Inom ramen för NATO aktiviteter och då under första halvåret kom Rysslands Försvarsminister, Sergej Sjojgu, explicit beröra Sverige och Finland och dess samarbete med NATO.
Olika kommenterar från Ryssland avseende det svenska samarbetet med NATO, inträffa då och då, främst är de då det ryska utrikesministeriet som uttalar sig. Att ett utrikesministerium framför olika sakfrågor får te sig naturligt då det, dels utgör en tydlig del av en nations säkerhetspolitik, dels utgör en tydlig del av den politisk strategiska nivån i ett lands övergripande strategi. Vad var det då den ryske försvarsministern framförde?
Det den ryske försvarsministern kom påtala, var att en oro finns att Finland och Sverige skall dras in i NATO. Därefter påtalar han, att Finland och Sverige i maj månad 2018 skall ha undertecknat ett avtal som medger fullt deltagande i övningar med NATO samt nyttjande av dess lednings- och vapensystem. I gengäld skall NATO erhållit obehindrat tillträde till svenskt samt finskt luftrum och territorialvatten. Därtill poängterade han att sådana steg leder till ett upplösande av den nuvarande säkerhetsordning, men även ger upphov till misstro samt tvingar Ryssland att vidta motåtgärder.3
Vad avser själva innehållet består det av flertalet sakfel, vilket förtjänstfullt berörts av det finska Försvarsdepartement i en officiell kommuniké.4 Ur svenska förhållanden, torde, sakfelen vara desamma maa. att det var en trilateral överenskommelse som undertecknades mellan Sverige, Finland och USA i maj 2018.5Dock har inte något svenskt departement i skrivande stund, 28JUL2018, valt att bemöta det den ryska försvarsministern framförde den 24JUL2018.
Detta utspel är intressant ur ett flertal aspekter. Vid tidigare tillfällen företrädare för de olika ryska ”kraftministerierna”,6diskuterat ”motåtgärder” har det främst varit riktat mot NATO som helhet eller USA singulärt och vid dessa tillfällen har uttrycket varit att s.k. ”asymmetriska motåtgärder” kommer vidtas, i olika sakfrågor. Även om det inte explicit uttalas vad dessa motåtgärder mot Sverige och Finland skulle utgöra, får det anses vara mer direkt än det tidigare vaga ”asymmetriska motåtgärder” som uttalats mot NATO och USA.
Vad avser militärstrategiska sammanhang har Sverige, migveterligen, berörts vid fyra tillfällen i mer officiella ställningstaganden av Ryssland sedan det säkerhetspolitiska klimat hårdnade mellan de västliga länderna och Ryssland maa. konflikten i Ukraina. Det första tillfället var 2015 vid den internationella säkerhetskonferensen i Moskva av dåvarande operationschefen för ryska generalstaben, General AndrejKartopolov, som är nuvarande chef MD V. Operationschefen uppvisade en bild av ett sammanhängande flygoperationsområde, troligtvis, omfattande F21 i Kallax (Sverige) och flygplatsen i Ivalo (Finland).7 Därutöver berördes värdlandsavtalet.8
Det andra tillfället var vid 2017 och återigen vid den internationella säkerhetskonferens i Moskva, där den ryske generalstabschefen, General Valerij Gerasimov, visade en lägesbild omfattande Sverige och Finland och hur NATO kunde tänkas nyttja flygfält och hamnar för att stödja sina operationer. Därtill ansågs mellersta Norrland i Sverige och området kring Vasa i Finland utgöra ett sammanhängande operationsområde.9
Det tredje tillfället Sverige berördes i militärstrategiska sammanhang var i december 2017, när chefen för den ryska utrikesunderrättelsetjänsten (SVR), SergeijNaryshkin, sade att USA bedriver ett hybridkrig gentemot Ryssland samt Sverige, Storbritannien, Polen och de baltiska staterna var deltagare i detta hybridkrig tillsammans med USA.10Utifrån den position Sergeij Naryshkin har i Ryssland, får det anses vara ett väldigt anmärkningsvärt utspel, som ej berörts i någon nämnvärd omfattning i den svenska säkerhetspolitiska debatten, än mindre bemöttes uttalandet officiellt av Sverige. Det fjärde tillfället var den 24JUL2018, som berörts tidigare i inlägget.
Utgående från de militärstrategiska uttalandena, kan uttalande ettoch två, främst ses som klassisk signalpolitik. Där uttalandena, troligtvis, berör samarbetet mellan Sverige och NATO. Uttalande tre och fyra blir mer tydligt riktat mot Sverige, vad själva tyngdpunkten i uttalandena är och hur de skall bedömas är något oklart, givetvis är vårt samarbete med NATO en del i det hela. Dock är det väldigt skarpa och anmärkningsvärda uttalanden som enligt mitt förmenande går bortom vårt samarbete med NATO. Därutöver, observeras det hela som en flerstegsraket blir det tydligt att uttalandena blir skarpare och skarpare, för varje tillfälle.
Vad avser det senaste uttalandet bör det även beaktas vilka de egentliga mottagarna av budskapet var. Sett till vilka som är åhörare under dessa möten/genomgångar, är det befattningshavare inom de ryska väpnade styrkorna över hela Ryssland. Varvid premissen som nyttjas tidigare i den svenska debatten att de ryska uttalandena främst skall ses som riktad mot den egna befolkningen inte kan anses vara fullt gångbar denna gång, om än att rysk media valde att lyfta uttalandet av den ryske försvarsministern.11
Avslutningsvis, det intressanta är inte vad själva ”brödtexten” i uttalandena säger, utan snarare att genom åren har ett antal uttalande som berör Sverige i militärstrategiska sammanhang genomförts. Där det senaste får anses vara ett väldigt skarpt uttalande. Där det även blir tydligt att Sverigenumera omfattas av ryska militärstrategiska förhållandenoch inte den mer övergripande politisk strategiska. Detta kan innebära att de svensk-ryska förhållandet har gått in i en ny fas med nya premisser, vilket startpunkten på kan ha varit vid den ryska ambassadörens uttalande,12 under Almedalsveckan 2018.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Dagens Nyheter 1(Svenska)
Expressen 1(Svenska)
Finlands Försvarsministerium 1(Svenska)
Jägarchefen 1(Svenska)
Regeringen 1(Svenska)
Reuters 1(Engelska)
Russian Military Reform 1(Engelska)
Rysslands Försvarsministerium 1, 2(Engelska)
Totalförsvarets forskningsinstitut 1(Svenska)
Slutnoter
1Ministry of Defence of the Russian Federation. Moscow hosted the meeting of Defence Ministry Board Session. 2018. http://eng.mil.ru/en/news_page/country/more.htm?id=12187378@egNews (Hämtad 2018-07-28)
2Ibid.
3Ibid.
4Finlands Försvarsministerium. Rysslands försvarsminister Sergej Sjojgus uttalanden om Finlands och Sveriges NATO-samarbete innehåller sakfel. 2018. http://www.defmin.fi/?587_m=9413&s=8&l=sv(Hämtad 2018-07-28)
5Regeringen. Försvarsminister Peter Hultqvist undertecknar trilateral avsiktsförklaring. 2018. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/05/forsvarsminister-peter-hultqvist-undertecknar-trilateral-avsiktsforklaring/(Hämtad 2018-07-28)
6För en beskrivning av uttrycket ”kraftministerier” se: Persson, Gudrun (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv. Stockholm: Avdelningen för försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2017, s. 97.
7Russian Military Reform. Gorenburg, Dmitry. Moscow Conference on International Security 2015 Part 4: Russian views of NATO. 2015. https://russiamil.wordpress.com/2015/05/19/moscow-conference-on-international-security-2015-part-4-russian-views-of-nato/(Hämtad 2018-07-28)
8Ministry of Defence of the Russian Federation. Statement by Andrey Kartapolov. 2015. https://www.youtube.com/watch?v=wyJYW9LIFbE(Hämtad 2018-07-28)
9Jägarchefen. En Bild i Moskva. 2017. https://jagarchefen.blogspot.se/2017/05/en-bild-i-moskva.html(Hämtad 2018-07-28)
10Dagens Nyheter. Carlsson, Mattias. Rysk spionchef: Sverige deltar i hybridkrig mot Ryssland. 2017. https://www.dn.se/nyheter/rysk-spionchef-sverige-deltar-i-hybridkrig-mot-ryssland/(Hämtad 2018-07-28)
11Reuters. Russia says it would respond if Sweden, Finland drawn into NATO: Ifax. 2018. https://www.reuters.com/article/us-russia-nato/russia-says-it-would-respond-if-sweden-finland-drawn-into-nato-ifax-idUSKBN1KE1TQ(Hämtad 2018-07-28)
12Expressen. Nilsson, Mimmi. Skoglund, Karolina. Löfven förnekar dålig relation med Ryssland. 2018. https://www.expressen.se/nyheter/almedalen/ryska-ambassadorens-varning-till-stefan-lofven-/(Hämtad 2018-07-28)

Bergmans boktips

av David Bergman Foto: Matte Lundgren Sommaren hör läsningen till. Det är säkerligen många med mig som nu på semesterns första dagar lägger sig i hängmattan, solstolen eller på stranden och sträcker sig efter den pocketbok man så länge velat, men inte funnit tid att läsa. Den skönlitterära läsningen är självklart bra för avkoppling, men […]

Något om hotet mot elförsörjningen

Reflektion
Den 23JUL2018 publicerade The Wall Street Journaluppgifter att delar av det amerikanska elnätet hade blivit utsatt för dataintrång. Intrånget skulle, dels genomförts mot isolerade nätverk, dels varit så pass kvalificerat att strömförsörjning hade kunnat stängas av. Enligt officiella uttalanden från Amerikanska tjänstemän skall det varit en rysk grupp knuten till den ryska staten som genomfört intrången.1
Under våren 2017, framkom även uppgifter om misstänkta intrångsförsök i bl.a. datornätverk för elförsörjningen hos de baltiska staterna. Intrången skulle påbörjats vid 2015, enligt de anonyma källor som uttalat sig i ärendet till media, misstänks intrången genomförts av Ryssland. Intrången misstänks, dels utgjort kartläggning, dels utgjort förberedelser för att kunna avbryta elförsörjningen inom de baltiska staterna.2
Det tydligaste exemplet, just nu, på hur datoriserade intrång kan påverka elförsörjning går att spåra till Ukraina den 23DEC2015. Där cirka 80,000 personer blev strömlösa under cirka sex timmar, vid ett IT-angrepp mot tre eldistributörer. Enligt den undersökning som företogs hade förberedelser för angreppet påbörjats cirka ett halvår innan det genomfördes. Utöver att påverka strömförsörjningen överbelastades även kundtjänsterna hos de drabbade företagen, varvid felanmälningar avseende strömavbrottet förhalades till företagen och de svävade initialt i ovisshet om vad som hade skett. Med anledning av att angreppets utformning var av sådan art att det ej skulle uppmärksammas av personalen som övervakade elsystemen.3
Vad avser svenska förhållanden framkom uppgifter avseende intrångsförsök mot det svenska elnätet, vid uttalanden under Folk och Försvars rikskonferens i Sälen 2017. Enligt Försvarets Radioanstalt (FRA) skall förberedelser genomförts för att kunna påverka det svenska elnätet av främmande makt/makter.4I sammanhanget är det intressant att notera en bild som FRA visade vid Dagens Industris informationssäkerhetskonferens i november 2016.
Bilden utgjordes av en satellitbild utvisande Sverige och dess närområde, där del av de IT-angrepp som hade genomförts mot Sverige under en månad var geografiskt representerade.5 I de stora hela är det svårt att dra några egentliga slutsatser kring vad som grafiskt utvisas på FRA bild. Dock kan möjligtvis vissa slutsatser dras kring vad som utvisas i inlandet av de norra delarna av Sverige.
De stora ödemarksområden som finns i inlandet av norra Sverige gör det något enklare att identifiera känslig infrastruktur. Utifrån den av FRA uppvisade bild skulle delar av de IT-angrepp som geografiskt utvisas kunna varit riktat mot elförsörjning och då främst mot vattenkraftverk alternativt de större ställverk som finns vid dessa. Vissa av dessa vattenkraftverks geografiska positioner förefaller korrelera med FRA uppvisade bild. Varvid det får anses som minst vara möjligt att så är fallet. Detta utgående från uppgifterna som delgivits, dels vid Dagens Industris säkerhetskonferens, dels vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen januari 2017.
Vad avser effekterna av avbrott i elförsörjningen i Sverige vid s.k. gråzonsproblematik, berörs det översiktligt av FOI i Typfall5: Utdragen och eskalerandegråzonsproblematik från 2018.6 Därtill sammanfattar den tidigare Generaldirektören för Svenska kraftnät, Mikael Odenberg, det mycket bra vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen 2017, med att mycket av det normala samhällslivet skulle bryta samman om elsystemet skulle slås ut.7
Många av konsekvenserna mot elförsörjningen vid s.k. gråzonsproblematik är desamma under en väpnad konflikt ffa. mot civilsamhället. Dock tillkommer några områden vid en väpnad konflikt som ej berörts i någon nämnvärd omfattning i den svenska debatten.
Utgående från att vissa positioner som FRA uppvisat kan utgöras av vattenkraftverk i norra Sveriges inland, får det anses som möjligt att dessa vattenkraftverk utgörs av de som ligger längst upp i vissa älvdalar av Norra Sverige. Därvid kan det i händelse av att en främmande makt erhållit möjligheten att ta kontroll över styrsystem genom intrång, ses som fullt möjligt att de t.ex. skulle kunna reglera vattenflöden från dessa vattenkraftverk.
Vilket i praktiken kan innebära att en kedjereaktion skulle kunna skapas genom att öppna upp t.ex. dammluckor högst upp i en älvdal för att påverka hållfasthet hos dammar längre ned i en reglerad älvdal och därmed ytterst få dammar att brisera och vattenbelägga områden. Alternativt att kontroll tagits av samtliga vattenkraftverk längs en älvdal och därmed kan samtliga dammluckor öppnas samtidigt för att vattenbelägga en älvdal.
Vad det även innebär är att t.ex. infrastruktur för rörlighet längs med en älvdal kommer påverkas såsom broar för fordons- och järnvägstrafik. Antingen kommer dessa raseras eller dess hållfasthet påverkas markant varvid det får ses som möjligtatt de ej kan nyttjas. Därmed påverkas framförallt rörlighet i nord-sydlig riktning, samtidigt avreglas även stridsfältet.
Liknande tankar fanns under det kalla kriget, dock bedömdes det då vara mer troligt att en motståndare skulle nyttja flygbekämpning mot infrastruktur. Dock bedömdes angreppen kraftsamlas till en av älvdalarna för att erhålla maximal effekt, därmed skulle förbandstillförsel till norra Sverige försvåras från södra Sverige.8 I dag påverkas både förbandstillförsel i nordlig och sydlig riktning maa. förmågor som enbart finns i norr och enbart i söder för att kunna kraftsamla till brigad.9
Vad avser vattenbeläggning av områden för att försvåra framryckning för en part, är det även något som funnits i svenska försvarsplaner.10 Vilket tyder på att det skulle kunna vara ett effektivt sätt att avregla stridsfältet som tidigare berörts. Det skulle även kunna nyttjas som en form av utpressningsvapen av en motståndare som har möjligheten att genomföra det, ffa. inom ramen för s.k. ”gråzonsproblematik”. Där en motståndare skulle kunna lägga fram ett ultimatum, gör si annars vattenbelägger vi en av era älvdalar och förevisar t.ex. med att öppna upp dammluckorna i en av dammarna längst ned i en älvdal.
Avslutningsvis, detta kan säkert te sig orealistiskt för vissa, tyvärr får det nog anses vara högst realistiskt att det skulle kunna ske en påverkan gentemot, dels vårt elnät, dels de faciliteter som skapar elektriciteten till vårt elnät. Vad som skiljer Sverige mot många länder är att huvuddelen av våra faciliteter som producerar elektricitet även kan nyttjas som en form av ”vapensystem” mot oss, då det ej i huvudsak rör sig om kolkraft eller vindkraft, utan vattenkraft och kärnkraft som i sig har en inneboende kraft, en kraft som tydligt kan nyttjas för att påverka oss.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Försvarsmakten 1(Svenska)
Reuters 1, 2, 3(Engelska)
Sveriges Television 1(Svenska)
The Wall Street Journal 1(Engelska)
Totalförsvarets forskningsinstitut 1(Svenska)
Twitter 1(Svenska)
Hugemark, Bo. Den stora invasionen: svenskt operativt tänkande under det kalla kriget. Stockholm: Medströms bokförlag, 2017.
Slutnoter
1The Wall Street Journal. Smith, Rebecca. Russian Hackers Reach U.S. Utility Control Rooms, Homeland Security Officials Say. 2018. https://www.wsj.com/articles/russian-hackers-reach-u-s-utility-control-rooms-homeland-security-officials-say-1532388110(Hämtad 2018-07-24)
2Reuters. Jewkes, Stephen. Vukmanovic, Oleg. Suspected Russia-backed hackers target Baltic energy networks. 2017. https://www.reuters.com/article/us-baltics-cyber-insight/suspected-russia-backed-hackers-target-baltic-energy-networks-idUSKBN1871W5(Hämtad 2017-07-24)
3Reuters. Finkle, Jim. Hackers used malware to confuse utility in Ukraine outage -report. 2016. https://www.reuters.com/article/ukraine-cybersecurity-attack/hackers-used-malware-to-confuse-utility-in-ukraine-outage-report-idUKL2N14U01H20160110(Hämtad 2018-07-24)
Reuters. Polityuk, Pavel. Ukraine sees Russian hand in cyber attacks on power grid. 2016. https://www.reuters.com/article/us-ukraine-cybersecurity/ukraine-sees-russian-hand-in-cyber-attacks-on-power-grid-idUSKCN0VL18E(Hämtad 2018-07-24)
4Sveriges Television. Nylander, Jan. FRA: IT-spioner förbereder attack mot elnätet. 2017. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/it-spioner-forbereder-attack-mot-elnatet(Hämtad 2018-07-24)
5Wiktorin, Johan. Twitter post, November 15, 2016, 17:35. https://twitter.com/forsvarsakerhet/status/798564998138171392?s=12(Hämtad 2018-07-24)
6Jonsson, Daniel K. Typfall 5: Utdragen och eskalerande gråzonsproblematik. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2018, s. 4-6.
7Sveriges Television. Nylander, Jan. FRA: IT-spioner förbereder attack mot elnätet. 2017. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/it-spioner-forbereder-attack-mot-elnatet(Hämtad 2018-07-24)
8Hugemark, Bo. Den stora invasionen: svenskt operativt tänkande under det kalla kriget. Stockholm: Medströms bokförlag, 2017, s. 60-61.
9Försvarsmakten. Organisation. 2018. https://www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/(Hämtad 2018-07-24)
10Hugemark, Bo. Den stora invasionen: svenskt operativt tänkande under det kalla kriget. Stockholm: Medströms bokförlag, 2017, s. 69, 78

Hackerdrönare – ett cyberhot mot vår säkerhet

av Magnus Sjöland Hackerdrönare utgör ett tilltagande problem. Foto: Shutterstock.com U S Department of Homeland Security har gått ut med en varning för hackerdrönare, därför tänkte jag också göra det så att du blir medveten om hotet och vad det innebär. Jag vet inte om det finns något svenskt ord för dessa drönare och översatte det […]

SKOGSBRÄNDERNA och de flygande resurserna

Skogarna i Sverige brinner nu för fullt och räddningsledarna har tyvärr konstaterat att det har gått så långt att de större bränderna inte längre går att släcka. Man fokuserar nu på att begränsa bränder. Över 20.000 hektar skog har gått upp i rök och t…

Något om kognitiv avregling

Sammanfattning
Dagens media- och informationslandskap har paradoxalt nog ökat möjligheterna, trots det ökade utbudet av information, för genomförande av kognitiv krigföring d.v.s. påverkan av den mentala bilden och förståelsen om vad som sker runt i kring oss. Därmed kan t.ex. beslutsfattande påverkas. Kognitiv avregling d.v.s. att avskärma delar eller stor del av en population för information syftande till att möjliggöra för en aktör att skapa egna handlingsmöjligheter får ses som fullt genomförbart i Sverige, såväl i fred, kris som krig. Andra metoder inom kognitiv krigföring får ses som fullt möjliga att genomföra och torde öka behovet av ett omfattande och robust psykologiskt försvar i Sverige bortom motverkande av propaganda o.dyl.
Analys
I boken ”Anti-Access Warfare” belyser den amerikanske författaren och tidigare officeren samt professorn SamJ. Tangredi1olika aspekter samt historik kring vad som kommit att benämnas i engelsk terminologi Anti-Access/Area Denial (A2/AD) och i svensk nomenklatur avregling. Den tydligaste redogörelsen avseende hur den svenska Försvarsmakten väljer att se på begreppet avregling framförs i den slutliga redovisning av perspektivstudien 2016-2018.
Avregling och avreglingszon beskrivs i perspektivstudien med att en motståndare, ”etablerar antingen egen kontroll i området, bestrider motståndarens kontroll eller skapar betydande osäkerhet. Detta genomförs med fjärrstridsmedel mot mark-, sjö- och luftmål liksom med telekrigföring eller cyberattacker”.2Utifrån Tangredi’sbelysning av militära aspekter kring avregling, överinstämmer den svenska beskrivningen av begreppet till del. En förklaringsmodell avseende avregling som framförs i boken är att avregling syftar till att skydda en tyngdpunkt, en annan förklaringsmodell är att det kan ses som en mur som skyddar en omgivning, ytterligare en är att förhindra en motståndare från att komma in i ett operationsområde.3 Där det sistnämnda främst överinstämmer med hur perspektivstudien beskriver avregling.
Vad som gör Tangredi’s bok intressant är att den belyser avregling i ett större perspektiv och med andra aspekter. Där det tydligaste är att avregling i sig kan utgöra en del av en nationell säkerhetsstrategi, där avregling bl.a. kan genomföras på det ekonomiska, diplomatiska och politiska planet,4 d.v.s. områdena inom begreppet DIME (Diplomati, Information, Militär, Ekonomi). Vilket får anses skilja sig markant mot hur avregling och avreglingszoner beskrivs i perspektivstudien. Därmed krävs även ett annat förhållningssätt till begreppet, då det t.ex. skulle kunna innebära att ett veto i FN säkerhetsråd skulle kunna vara en del i en avregling, och ett större strategiskt tänkande på sikt.
I den internationella men även svenska debatten kring avregling, är det främst den tydliga och renodlade militära aspekten som berörs och ej avregling utifrån diplomati, information eller ekonomi. I sin bok beskriver Tangredi även ett intressant område vilket han väljer att benämna kognitivavregling, vilket får anses falla inom begreppet Information i DIME. Detta delbegrepp inom ramen för avregling utgår från att en nation kan tänkas gå bortom det traditionella renodlade kinetiska konceptet, som berörts i de tidigare stycket, kring avregling.5
Den kognitiva avreglingen kan liknas med hur en motståndare tillämpar, radiotystnad, emittertystnad och s.k. smygteknologi för att kunna påverka en motpart, fast på det kognitiva planet. Praktiskt innebär det att information undanhålls med olika metoder, för att påverka det mentala planet hos en motståndare. Tangrediväljer i sin bok att exemplifiera kognitiv avregling med Nordkorea. Där ytterst lite information, dels kommer ut om de faktiska förhållandena i landet, dels ytterst lite information kommer in i landet avseende förhållandena runt i kring dem. Därtill är det enligt Tangredi främst totalitära stater som kan tänkas ta till sig kognitiv avregling, enligt Tangredi.6 Tyvärr utvecklar inte Tangredibegreppet i någon större omfattning, varvid nedanstående är mina tankar kring ämnet.
En annan form av kognitiv avregling borde även Kinas s.k. ”storabrandvägg” eller den ”gyllene skölden” kunna klassificeras som. Där den egna befolkningen undanhålls viss information på internet. Dock är det inte enbart Kina som tillämpar större eller mindre restriktioner av internet för sin egna befolkning. Däremot är de ett av de tydligaste exemplen.7Vad som dock inte berörs av Tangredii sin bok är hur en stat skulle kunna tänkas tillämpa kognitiv avregling bortom sin egna befolkning utan i stället mot en motpart. Varvid kognitiv avregling kan ses som ett tvåsidigt verktyg d.v.s. antingen nyttjas mot den egna befolkningen, eller en motpart. Vilket detta inlägg kommer försöka belysa.
En viktig faktor är att särskilja kognitiv avreglingfrån andra begrepp såsom desinformation, propaganda m.m. De tidigare nämnda begreppen får främst ses som metoder för att påverka det kognitiva planet i syfte uppnå något. Emedan kognitiv avregling får anses vara ett högre syfte att uppnå med hjälp av olika metoder.
Det yttersta syftet med kognitiv avregling börfrämst vara att förhindra en motpart att ta del av information eller att förvanska information och därmed skapa egna handlingsmöjligheter, på motsvarande sätt som den kinetiska versionen kring avregling syftar till att etablera egen kontroll eller bestrida kontroll över ett fysiskt geografiskt område, för att möjliggöra egna handlingsmöjligheter. Därutöver bör information ej ses som synonymt med internet, om än att en stor del av dagens informationsinhämtning av enskilda sker där. Däremot får det ses som troligt att det är enklast att utöva kognitiv avregling på internet i dagens samhälle.
Paradoxalt nog får det anses vara lättare i vår nutid att uppnå en kognitiv avregling utifrån hur det svenska medielandskapet utvecklats,8men även förändringen i infrastruktur för att förmedla information,9 samt dess sårbarheter.10 Därtill hur information värderas eller inte värderas bidrar till att en kognitiv avregling kan uppnås.11 Dock är det troligtvis en tydlig skillnad i tillvägagångssätt för att uppnå en kognitiv avregling vid en väpnad konfliktkontra ett tillstånd där en icke-väpnad konfliktråder.
Utöver själva medielandskapets utveckling i Sverige, har mängden informationskällor ökat markant i jämförelse med t.ex. 1980-talet då en viss revolution skede med satellitbaserade tv-sändningar som t.ex. ökade mängden nyhetskanaler, men det kan ansetts varit hanterbart för den enskilda individen. Nu måste en individ i en än större omfattning sortera information och bedöma källors trovärdighet. Där den mänskliga förmågan att sålla och bedöma information får anses vara något tvivelaktig, vilket kommer beröras längre fram i inlägget.
Vid en väpnad konflikt torde en antagonistisk stat välja att påverka de in- och utgående internetförbindelserna som existerar till Sverige. Det vill säga stänga av den tydligaste informationsvägen som den svenska befolkningen nyttjar. Påverkan mot mobiltelefonnätet kan även anses vara relativt enkelt, ffa. när det framkommit information avseende främmande makt/makters försök till intrång och eventuellutplacering av s.k. ”skadlig kod” i system för strömförsörjningen.12 Kinetiska åtgärder kan även genomföras för att påverka strömförsörjningen,13 en kombination skulle troligtvis nyttjas vid en väpnad konflikt för att säkerställa verkan. Vilket skulle innebära att mobilnätet, trots reservkraft, efter ett tag kommer sluta fungera helt eller till stor del.
Ett dylikt scenario skulle troligtvis påverka nyhetsförmedlingen i Sverige. Varvid en kognitiv avregling skulle kunna uppstå. En slutsats blir därmed att ett av de mer avgörande medierna för att undvika en sådan avregling får anses vara radio. Vilket tydligt accentueras i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps broschyr ”Om krisen eller kriget kommer”. Där de två översta punkterna under rubriken kommunikation avseende hemberedskap utgörs av radio med batteri eller vev och bilradio.14
På sikt skulle det även uppstå problem med det mediet maa. strömförsörjning antingen i bil eller radio om det enbart drivs med batteri. Varvid tidningstryckerier troligtvis kommer bli avgörande, för att förmedla nyheter. Framför allt då batterier i händelse av en väpnad konflikt eller ett utdraget och tydligt gråzonsläge kommer bli en bristvara. Då dessa troligtvis kommer behövas för Försvarsmaktens och andra statliga myndigheters behov.
Mängden tidningstryckerier förefaller dock minskat under hela 2000-talet, hur stor mängd som finns i Sverige i dag förefaller dock vara något svårare att fastställa.15 Vid en låg mängd av tidningstryckerier får det ses som troligt att dessa skulle utgöra ett möjligt mål vid både gråzonsagerande samt skymningsläge av en antagonistisk stat. Därmed skulle informationsspridningen på sikt, vid en väpnad konflikt, kraftigt försvåras.
Ovanstående är enbart några exempel hur en kognitiv avregling kan genomförs under en väpnad konflikt, ytterligare metoder finns för att skapa denna. Vad som kan konstateras är att med ytterst få medel, får det anses vara möjligt att uppnå en kognitiv avregling av det svenska samhället.
Vad avser nyttjandet av kognitiv avregling i en icke-väpnadkonflikt får det ses som troligt att det genomförs i ett s.k. gråzonsläge, här avses begreppet gråzonutifrån beskrivningen i Försvarsberedningens skrivelse Ds 2017:66.16 Ett antagande som kan göras vid ett gråzonsagerande, icke-väpnad konflikt, med kognitiva avregling är att det nyttjas för att, dels avleda, dels förändra inriktningar i en nation som utsätts för det.
Vid en icke-väpnad konflikt får det anses troligtutifrån hur den svenska befolkningen tar emot nyheter, att en antagonistisk stat eller stater försöker styra nyhetsflöden på s.k. sociala medier.17 Genom att hålla borta nyheter som påverkar säkerhetspolitiska områden som är intressanta för den antagonistiska staten, skulle en s.k. kognitiv avregling kunna uppnås, åtminstone på del av populationen. Dock skulle den del av populationen som kognitivt avskärmats kunna nyttjas för att så misstro hos del av sina följare/vänner på sociala medier, varvid en dubbel effekt uppnås, dels avskärmas en del av populationen, dels polariseras en del av populationen, vilket i sak skulle gynna ett övergripande mål.
Motsvarande effekt kan observeras inom begreppet ”filterbubbla” där algoritmer anpassar sökresultat på t.ex. sociala medier eller i sökmotorer för en användare utifrån vad denne har sökt på tidigare, ”gillat” m.m.18 Varvid en individ kan hamna i en självpåtagen kognitiv avregling utifrån sina aktiviteter på internet. En inneboende psykologisk kognitiv avreglering finns även i det mänskliga psyket i form av konfirmeringsbias. Det vill säga att enbart vara uppmärksam på information som bekräftar den egna uppfattningen.19 Den s.k. ”filterbubblan” förstärks troligtvis av konfirmeringsbiaset människan har. Inom ramen för detta torde även den s.k. inramningsteorin spela in d.v.s. beroende på hur ett budskap, eller fakta väljs att presenteras, kommer mottagaren av informationen tolka det på olika sätt.20
Dessa saker tillämpas på olika sätt av mediebolag, sociala medier m.fl. redan idag därtill har människans psykologiska profil inbyggda svagheter som även kan nyttjas på olika sätt. Varvid även om det kan kännas främmande att någon skulle kunna försöka styra flöden på sociala medier för en individ, får det ses som högst troligtatt det genomförs. Därutöver kan en individ påverkas i olika riktningar genom de egna inbyggda svagheterna i människans psyke för att skapa en självpåtagen avregling.
Utgående från hur det svenska medielandskapet förändrats och förminskats, får det anses vara möjligt att en antagonistiskt stat skulle kunna försöka påverka eller rekrytera de individer som avgör vad som skall publiceras. Vilket i praktiken innebär att försöka rekrytera s.k. ”inflytelse agenter”. En sådan placerad inflytelse agent skulle utifrån sin position,21kunna bidra till att skapa en kognitiv avregling inom ett eller flera säkerhetspolitiska områden, för den antagonistiska staten. En annan variant skulle givetvis vara att försöka överta en eller flera av mediakoncernerna. Eller att på olika sätt påverka t.ex. säkerhetspolitiska journalister, vilket det finns väldigt få av i Sverige. Syftande till att ej framföra säkerhetspolitiska nyheter i allmänhet, eller specifika säkerhetspolitiska nyheter.
En annan metod skulle kunna vara att skapa filtrerade nyhetstjänster, det vill säga en tjänst där användaren självmant väljer vilka nyheter denna vill ha del av och övriga nyheter filtreras bort. Sett vilka valfrågor den svenska befolkningen anser vara viktigast i årets val, 2018,22 skulle en sådan filtrering troligtvis göra att det säkerhetspolitiska området skulle filtreras bort hos en stor del av populationen.
Ytterligare en metod skulle kunna vara att skapa s.k. blockeringslistor på sociala medier.23 Detta skulle kunna syfta till att stänga ute individer med inflytelse och påverkansmöjligheter som berör säkerhetspolitiska områden där en antagonistisk stat har intressen. Detta i sig skulle troligtvis inte bidra till någon större kognitiv avregling, men i samverkan med andra metoder inom ramen för en kognitiv avregling skulle det kunna ha en bidragande effekt.
En annan metod skulle kunna vara att skapa fysiska händelser för att genomföra kognitiv avregling, inom ramen för ett gråzonsagerande. Ett exempel på detta skulle vara att påverka uttaget av kontanter eller medge att kontanter går att ta ut, utan täckning,24i stor skala över hela landet. Vilket skulle belasta olika samhällsfunktioner men troligtvis även belasta beslutsfattare som ev. inte skulle orka hantera eller identifiera sekundära händelser som kan ha en än större påverkan. Ytterligare metoder finns, i praktiken är det enbart fantasin som sätter begränsningar och vår egen samhällsutveckling.
Vad innebär då allt detta? Det enkla svaret är att begreppet avregling inte enbart kan ses som en kinetisk företeelse, utan det även kan vara icke-kinetisk. Utifrån ett historiskt perspektiv är det inget nytt, parallellen går osökt att dra till den censur som t.ex. tillämpades i Sverige under andra världskriget gentemot media.25Vilket utifrån det genomförda resonemanget kan anses vara en form av kognitiv avregling. Dock var det den egna staten som tillämpade det. I det informationssamhälle som vi dag lever i, får det ses som möjligt för en utomståendeaktör (statlig eller icke-statlig) att påverka det på ett sådant sätt att antingen grupper eller sakfrågor kan ”censureras”, redan i djupaste fred.
Vilket för oss in på det svåra svaret. Kognitiv avregling i sig kan vara ett syfte att uppnå för en aktör. Men det i sig får anses vara ett stridssätt inom ramen för s.k. kognitiv krigföring.26Vilket innebär att det troligtvis finns andra stridssätt för att påverka en nation på det kognitiva planet. Ett exempel på stridssätt skulle kunna vara att som aktör placera sig mellan två grupperingar och uppvigla dessa mot varandra, utan dess vetskap. Där liknelsen går att göra med ett eldöverfallssätt, mot en väg, där det pågår dubbelriktad underhållstrafik och en grupp genomför eldöverfall mot två underhållskonvojer samtidigt i en längre kurva och dessa i sin tur vådabekämpar varandra när de skall påverka gruppen som genomfört eldöverfallet, s.k. ”inbördeskrig”.27
Ett annat stridssätt skulle kunna vara att genomföra vad som benämns ”Menuett” i kinetiska sammanhang innebär det att en enhet genomför eldöverfall från fyra olika håll i syfte att påverka och desorganisera en motståndare i största möjliga mån.28Omvänt i kognitiv krigföring skulle det kunna vara att ”överbelasta” en stat eller ledning med ett stort antal händelser, desinformation o.dyl. för att skapa en maximal kognitiv belastning och därmed antingen genomför en kognitiv avregling eller skapa förutsättningar för andra handlingsmöjligheter.
Utifrån en icke-väpnad konflikt skulle agerandet även vara asymmetriskt tilltalande för en svagare aktör, gentemot en starkare. Vilket även skulle kunna genomföras av icke-statliga aktörer till del, dock får det ses som troligt att mer omfattande och avancerade metoder enbart kan tillämpas av statliga aktörer maa. kunskap samt kostnad som torde krävas. Därtill kommer mer omfattande och avancerade metoder behöva förberedas innan de tillämpas då bakgrundsdata, profilering m.m. skulle behöva genomföras och inte kan påbörjas då behovet uppstår, då en aktör i sådant fall skulle hamna i en efterhandssituation.
Sammantaget får det anses troligt att det krävs ett omfattande psykologiskt försvar bortom förmåga att t.ex. identifiera och stå emot propaganda. Då dagens informationssamhälle tydligt medger kognitiv krigföring genom olika stridssätt på informationsarenan såväl i fred, kris som krig, där kinetiska och icke-kinetiska metoder kan nyttjas.
Avslutningsvis ett stort tack till ett antal personer, ingen nämnd ingen glömd, som haft tålamodet att besvara frågor inom ämnesområdet och läsa igenom texten.
Slutsats
Avreglingsbegreppet bör utökas till att även omfatta informationsarenan, då den troligtvis går att avregla i olika omfattning. Den kognitiva avreglingen kan genomföras såväl i fred, kris som krig. Det högre syftet med en kognitiv avregling är troligtvis att skapa handlingsmöjligheter för den aktör som genomför det. Den kognitiva avreglingen utgör troligtvis ett av flera stridssätt inom ramen för kognitiv krigföring. Den kognitiva krigföring förbereds troligtvis redan innan ett faktiskt behov uppstår. Därtill bör olika uppmärksammade fall av desinformation m.m. ses ur begreppet DIME eller PMESII (Politiskt, Militärt, Ekonomiskt, Socialt, Infrastruktur och Information) för att tydligt avgöra vad syftet kan ha varit med tillämpandet av olika metoder inom ramen för en eventuell kognitiv krigföring.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Allabolag 1(Svenska)
Bloomberg 1(Engelska)
Computer Sweden 1(Svenska)
Expressen 1(Svenska)
Federation of American Scientists 1(Engelska)
Försvarsmakten 1(Svenska)
Institutet för mediestudier 1(Svenska)
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1(Svenska)
National Defence Academy of Latvia 1(Engelska)
Norrländska Socialdemokraten 1(Svenska)
Psychology Today 1, 2(Engelska)
Regeringen 1, 2(Svenska)
Statens medieråd 1(Svenska)
Svenska Dagbladet 1, 2(Svenska)
Sveriges Radio 1, 2(Svenska)
Sveriges Television 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7(Svenska)
Techopedia 1 (Engelska)
The Guardian 1(Engelska)
The Washington Post 1(Engelska)
U.S. Naval War College 1(Engelska)
Frick, Lennart W. Rosander, Lars. Bakom hemligstämpeln: hemlig verksamhet i Sverige i vår tid. Lund: Historiska media, 2004.
Försvarsmakten. Anvisningar för fallskärmsjägare. Stockholm: Försvarsmakten, 1976.
Tangredi, Sam J. Anti-access warfare: countering A2/AD strategies. Annapolis, Maryland: Naval Institute Press, 2013.
Slutnoter
1U.S. Naval War College. Sam J. Tangredi. 2018. https://usnwc.edu/Faculty-and-Departments/Directory/Sam-J-Tangredi(Hämtad 2018-07-20)
2Försvarsmakten. Slutlig redovisning av perspektivstudien 2016-2018. Stockholm: Försvarsmakten, 2018, s. 29.
3Tangredi, Sam J. Anti-access warfare: countering A2/AD strategies. Annapolis, Maryland: Naval Institute Press, 2013, s. 2-3, 33.
4Ibid. s. 5.
5Ibid. s. 204.
6Ibid. s. 204-205.
7The Washington Post. Denyer, Simon. China’s scary lesson to the world: Censoring the Internet works. 2016. https://www.washingtonpost.com/world/asia_pacific/chinas-scary-lesson-to-the-world-censoring-the-internet-works/2016/05/23/413afe78-fff3-11e5-8bb1-f124a43f84dc_story.html?utm_term=.657037006a78(Hämtad 2018-07-20)
Bloomberg. The Great Firewall of China. 2017. https://www.bloomberg.com/quicktake/great-firewall-of-china(Hämtad 2018-07-20)
8Svenska Dagbladet. Allt fler tar del av nyheter via Facebook. 2018. https://www.svd.se/allt-fler-tar-del-av-nyheter-via-facebook(Hämtad 2018-07-20)
Truedson, Lars (red). Mediestudiers årsbok: Tillståndet för journalistiken 2016/2017. Stockholm: Institutet för mediestudier, 2017, s. 9, 68-70.
9Sveriges Television. Här försvinner det fasta telefonnätet. 2017. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/har-forsvinner-det-fasta-telefonnatet(Hämtad 2018-07-20)
10Computer Sweden. Rittsel, Pär. Beredskapen hänger på en tråd. 2002. https://computersweden.idg.se/2.2683/1.42259/beredskapen-hanger-pa-en-trad(Hämtad 2018-07-20)
Norrländska Socialdemokraten. Persson, Ulf. Oskyddade kablar – ingen ovanlighet. 2011. http://www.nsd.se/nyheter/oskyddade-kablar-ingen-ovanlighet-5943080.aspx(Hämtad 2018-07-20)
Sveriges Television. Boende litar inte på Telia – vill själva ladda masterna vid elavbrott. 2017. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/infor-hotet-att-bli-helt-utan-telefon-vi-vill-ladda-mobilmasterna(Hämtad 2018-07-20)
11Sveriges Television. Källkritikens dag: ”Är den här historien för bra för att vara sann?”. 2017. https://www.svt.se/kultur/medier/kallkritikens-dag-ar-den-har-historien-for-bra-for-att-vara-sann(Hämtad 2018-07-20)
Statens medieråd. Källkritik — en utmaning. 2018.https://statensmedierad.se/larommedier/kallkritikvemvadvarfor/kallkritikenutmaning.422.html(Hämtad 2018-07-20)
12Sveriges Television. Nylander, Jan. FRA: IT-spioner förbereder attack mot elnätet. 2017. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/it-spioner-forbereder-attack-mot-elnatet(Hämtad 2018-07-20)
13Expressen. Mattsson, Anna. IT-spioner förbereder attack mot Sverige. 2017. https://www.expressen.se/nyheter/it-spioner-forbereder-attack-mot-sverige/(Hämtad 2018-07-20)
14Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Om krisen eller kriget kommer. Stockholm: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2018, s. 11.
15SOU 2016:80. En gränsöverskridande mediepolitik. För upplysning, engagemang och ansvar. s. 120.
Allabolag. Tryckning av Dagstidningar. 2018. https://www.allabolag.se/what/tryckning%20av%20dagstidningar/page/2(Hämtad 2018-07-20)
16Ds 2017:66.Motståndskraft. Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025. s. 65-68.
17Svenska Dagbladet. Facebook: 55 000 svenska användare drabbade. 2018. https://www.svd.se/zuckerberg-till-kongressen(Hämtad 2018-07-20)
Sveriges Radio. Fredén, Jonas. ”Främmande makter samlar namn på svenskar”. 2018. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6929000(Hämtad 2018-07-20)
Sveriges Television. Lundberg, Rebecca. MSB: Migrationsfrågan används som slagträ av främmande makt. 2018. https://www.svt.se/kultur/msb-migrationsfragan-anvands-av-frammande-makt (Hämtad 2018-07-20)
The Guardian. Hern, Alex. Cambridge Analytica: how did it turn clicks into votes?. 2018. https://www.theguardian.com/news/2018/may/06/cambridge-analytica-how-turn-clicks-into-votes-christopher-wylie(Hämtad 2018-07-20)
18Techopedia. Filter Bubble. 2018. https://www.techopedia.com/definition/28556/filter-bubble(Hämtad 2018-07-20)
19Psychology Today. Heshmat, Shahram. What Is Confirmation Bias?. 2015. https://www.psychologytoday.com/us/blog/science-choice/201504/what-is-confirmation-bias(Hämtad 2018-07-20)
20Psychology Today. Livingstone, Peter. Want to Avoid Bad Decisions? It’s All About Framing. 2017. https://www.psychologytoday.com/us/blog/intentional-insights/201703/want-avoid-bad-decisions-it-s-all-about-framing(Hämtad 2018-07-20)
21Defense Security Service Center for Development of Security Excellence. Terms and Definitions of Interest for Counterintelligence Professionals. 2014. s. 9.
22Sveriges Radio. Grafik: Väljarnas viktigaste valfrågor maj 2018. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6968043(Hämtad 2018-07-20)
23Sveriges Television. Andersson, Lisa. Svenska institutet tar bort blocklista från Twitter efter kritik. 2017. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/tusentals-blockade-av-sveriges-officiella-twitterkonto(Hämtad 2018-07-20)
24Sveriges Television. Youcefi, Fouad. Kunde ta ut pengar – trots noll på kontot. 2017. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/kunde-ta-ut-pengar-trots-noll-pa-kontot(Hämtad 2018-07-20)
25Frick, Lennart W. Rosander, Lars. Bakom hemligstämpeln: hemlig verksamhet i Sverige i vår tid. Lund: Historiska media, 2004, s. 131-132.
26Signal. Underwood, Kimberly. Cognitive Warfare Will Be Deciding Factor in Battle. 2017. https://www.afcea.org/content/node/17956/(Hämtad 2018-07-20)
Bērziņš, Jānis. Russia’s New Generation Warfare in Ukraine: Implications for Latvian Defense Policy. Riga: National Defence Academy of Latvia, 2014, s. 5.
27Försvarsmakten. Anvisningar för fallskärmsjägare. Stockholm: Försvarsmakten, 1976, pkt. 13:64-66.
28Ibid. pkt. 13:61.

Vår första ”försvarslinje” behöver stärkas

av Nils Daag Vi måste stärka vår säkerhetspolitiska analysförmåga på medellång sikt: Sällan eller aldrig har så många processer pågått som direkt påverkar Sveriges säkerhet i vidaste mening. Nya utmaningar som klimat, migration, cyber, terrorism, populism har uppkommit samtidigt som gamla hot, inkl militära, har återuppstått. De internationella spelreglerna ifrågasätts och snabba förändringar äger rum […]

Sverige och Baltikum

av Bo Hugemark De baltiska staternas flaggor – Lettland, Litauen och Estland. Foto: Shutterstock.com. I år fyller Estland, Lettland och Litauen 100 år. Så talade Sveriges statsminister, liberalen Nils Edén, när han 1918 klargjorde sin inställning till Sveriges relationer till de nyfödda baltiska staterna: ”Särskilt för Sverige ligger en fara i att engagera sig med […]

Efter valsegern: Erdogan ensam herre på täppan, men vad händer nu, vart går Turkiet?

av Michael Sahlin Turkiets president Recep Tayyip Erdogan. Foto: Sasa Dzambic Photography / Shutterstock.com Sammanfattning; Segern både i presidentvalet och (med förbehåll) i parlamentsvalet nyligen innebär att Turkiets sedan 2003 starke man, Recep Tayyip Erdogan, nu lyckats forcera det sista (eller näst sista om man beaktar det utestående lokalvalet nästa år, eller tidigare) i etablerandet […]

En nationell säkerhetsstrategi värd namnet

Av Bo Richard Lundgren Jag har tidigare på denna blogg kommenterat regeringens Nationella säkerhetsstrategi som presenterades i januari 2017. Jag framhöll då det positiva i att det äntligen blev ett dokument efter lång väntan och politiskt bråk inledningsvis. (Den kända liknelsen med elefanternas kärleksliv passar ganska bra här: Verksamheten har bedrivits på hög nivå, under […]

Valmanipulation och militär förmåga – ämnen i Almedalen 2018

av Tommy Jeppsson Foto: Kristoffer Bäckström Att manipulera val genom att så misstro var titeln på ett seminarium som inledde Försvarsforums serie om två aktiviteter under Almedalsveckan. Försvarsforum är ett samarbetsprojekt mellan Försvarsutbildarna, Allmänna Försvarsföreningen (AFF) och Kungl Krigsvetenskapsakademien syftande till kunskapsspridning om försvars- och säkerhetsfrågor. Anna Wieslander, AFF generalsekreterare, modererade ett ytterligt intressant seminarium […]

Säkerhetspolitiskt gungfly

Reflektion
Finlands president, Sauli Niinistö, uttalade sig den 28JUN2018 avseende det kommande toppmötet mellan USA President, DonaldTrump, och Rysslands President, Vladimir Putin, i en rad olika frågor. Bland annat uttalade sig Finlands President om säkerhetsläget i Finlands närområde. Där han bl.a. påtalade att spänningarna i Östersjöområdet ökat över tiden och att Finland är oroad avseende detta, samt att han skulle lyfta den frågan vid det planerade toppmötet. Detta syftandes till att klarlägga om det fanns något sätt för att minska spänningarna.1I sammanhanget är det värt att notera skillnaden i hur den finska presidenten uttrycker sig kontra de olika svenska uttalandena om ett s.k. ”nytt normalläge”.
Vad avser toppmötet förefaller bedömare ej se att något substantiellt genombrott kommer ske mellan de två länderna (USA och Ryssland).2 Vilket får ses som högst troligt, däremot bör faktorn avseende den Amerikanska Presidenten tas i beaktande. Där toppmötet mellan USA President och Nordkoreas s.k. ”högsta ledare”, Kim Jong-un, tydligt kan exemplifiera detta, i och med att USA plötsligt valde att avbryta viss övningsverksamhet med Sydkorea på den Koreanska halvön,3där beslutet ej förefaller diskuterats i någon större krets innan det togs.4 Därtill agerandet av den Amerikanska Presidenten vid G7 ländernas toppmöte i Kanada,5men även uttalanden om NATO i samband med Sveriges Statsministers, Stefan Löven, statsbesök i USA.6 Varvid en slutsats förefaller bli att dagsformen eller tidigare inflytelser kan spela en stor roll för hur USA President väljer att agera.
Vilket gör vissa av NATO ländernas oro inför, dels det kommande NATO toppmötet, dels USA Presidents toppmöte med Rysslands President i Helsingfors förståelig. Detta innebär även att toppmötet mellan USA President och Rysslands President, mycket väl kan få avgöranden om än på ett sätt som internationella bedömare ej tänkt sig. Därutöver visar det på vilka osäkerhetsfaktorer som just nu råder kring hur den internationella ”spelplanen” kan utvecklas. Troligt är att den som förstår sig på USA President bäst och har en tydlig agenda, kan påverka det till sin fördel.
Detta nyckfulla beteende av USA President skapar givetvis frågetecken om hur mycket värda den Amerikanska Försvarsministerns, JamesMattis, uttalande är avseende att USA står på Sveriges sida i händelse av en kraftigt försämrad säkerhetsutveckling i vårt direkta närområde och i värsta fall ett väpnat angrepp mot Sverige.7 Därtill skapar det frågetecken kring det samarbete vi inlett sedan maj 2018,8 men även strategiska materielinköp såsom ett eventuellt inköp av Patriot systemet från USA.9 Sett till det säkerhetsläge som utvecklats på den Koreanska halvön under de senaste åren, blir frågan befogad mtp. USA President agerande den senaste månaden.
I förhållande till detta blir vissa uttalanden och ageranden av medlemsländerna i den Europeiska Unionen förståeliga.10Vad som särskilt bör beaktas är det gamla uttrycket ”ingen rök utan eld”, dessa uttalanden och ageranden kommer inte för intet, utan för att andra inofficiella uttalanden och ageranden har genomförts från amerikansk sida, som antingen varit riktade mot Europeiska länder eller framförts mot europeiska länder. Vilket skulle kunna exemplifieras med Norge, dock inte ett medlemsland i den Europeiska unionen, där USA President ansåg att de ej ansträngde sig tillräckligt för att stärka NATO, men något som även framförts till andra länder.11
I förhållande till detta blir det väldigt intressant att notera den amerikanska ambassadören till Estlands entledigande på egenbegäran under den gångna veckan, V826.12 Vilket indikerar att relationerna i den transatlantiska länken ej är tillfyllest. Då en ambassadör, under två olika administrationer, väljer att avgå, mitt under ett kallt krig (här divideras det kraftfullt om det är ett kallt krig eller ej, men sett till de konfrontationer som pågår påminner det i mångt om vad som tidigare definierades som det kalla kriget) p.g.a. hur den politiska agendan förs av den styrande administrationen indikerar det att något ej står rätt till. ffa. då det är i ett ”frontland” i det nya kalla kriget.
Om nu den Amerikanska Presidenten är på väg att förändra USA förhållningssätt till NATO och Europa uppstår en intressant frågeställning, hur skulle det gå? Inledningsvis går det att konstatera att om USA skulle förändra sitt förhållningssätt skulle det troligtvis få grava påverkningar för NATO ländernas underrättelse- och ledningsstruktur, där USA får anses bidra på ett tydligt sätt maa. sina olika tekniska förmågor. Men det som även uppstår är en omvänd ”Life-line lost” jämfört med Sverige som under 1980-talet ”avvecklade” sin livlina mot USA, förefaller nu USA under den nuvarande administration se att samarbetet med Västeuropa skall ske på andra premisser än tidigare. Vilket på olika sätt kan förändra de säkerhetsstrukturer vi tidigare tagit för giviet.
Urvattnas de Amerikanska säkerhetsgarantierna, dels mot Sverige, dels mot NATO, kommer det uppstå ett säkerhetsvakuum, som kommer att fyllas av olika aktörer. Sett till vår direkta närområde, blir det således än mer tydligt att det i ett eventuellt frånfall av Amerikansk ”närvaro” krävs det av Sverige att vi tar ett störreansvar för den säkerhetspolitiska situationen. Likt vi gjorde från 1950-talet och framgent, för att skapa en säkerhetspolitisk stabilitet på Nordkalotten.
Oaktat vilka Sveriges säkerhetspolitiska vägval må bli efter riksdagsvalet 2018, framstår det således allt mer tydligt att ”själv är bästedräng”. Just nu förefaller det råda ett säkerhetspolitiskt ”gungfly”. Varvid det blir än mer tydligt att det som benämns som utgiftsområde 6 i budgetpropositionen (Försvar och samhällets krisberedskap) bör stärkas substantiellt. Som militärt alliansfritt land har Sverige inte längre råd att ”chansa” på avtal som eventuelltkan tänkas stärka vår säkerhetspolitiska position i händelse av ett kraftigt försämrat säkerhetspolitiskt läge. Då det är tydligt att ingångna avtal ej längre är värda något i det storpolitiska rummet.
Således får Försvarsmaktens perspektivplanering inför 2035 ses som fullt rimlig, med en avvikande uppfattning vilket är tidsförhållandet. De förmågor som Försvarsmakten anser att Sverige behöver, måste finnas på plats långt tidigare än 2035. Dock får det ses som något problematiskt att uppnå alla dessa innan den tidsplanens mål 2035. Men för att ta ett säkerhetspolitiskt ansvar men även garantera Sveriges säkerhet och oberoende kommer det troligtvis krävas att dessa målsättningar uppnås tidigare än 2035, utifrån den nuvarande utvecklingen.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
British Broadcasting Corporation 1(Engelska)
Dagens Nyheter 1(Svenska)
Foreign Policy 1, 2, 3(Engelska)
Reuters 1, 2, 3, 4, 5(Engelska)
Sveriges Radio 1(Svenska)
Sveriges Television 1(Svenska)
The Guardian 1(Engelska)
The Times 1(Engelska)
The Washington Post 1(Engelska)
Slutnoter
1YLE. Burgt, Lotte Krank-Van De. Niinistö om toppmötet: Jag vill ta upp det arktiska området och det svarta kolet. 2018. https://svenska.yle.fi/artikel/2018/06/28/niinisto-om-toppmotet-jag-vill-ta-upp-det-arktiska-omradet-och-det-svarta-kolet(Hämtad 2018-07-01)
2Reuters. Chiacu, Doina. Osborn, Andrew. First Trump-Putin summit has Cold War backdrop, U.S. allies nervous. 2018. https://www.reuters.com/article/us-usa-trump-putin/first-trump-putin-summit-has-cold-war-backdrop-u-s-allies-nervous-idUSKBN1JO1A5(Hämtad 2018-07-01)
3Foreign Policy. Seligman, Lara. Experts Question Wisdom of Canceling U.S. Exercises with South Korea, As Mattis Makes It Official. 2018. https://foreignpolicy.com/2018/06/26/experts-question-wisdom-of-canceling-u-s-exercises-with-south-korea-as-mattis-makes-it-official/(Hämtad 2018-07-01)
4Reuters. Smith, Josh. Stewart, Phil. Trump surprises with pledge to end military exercises in South Korea. 2018. https://www.reuters.com/article/us-northkorea-usa-military/trump-surprises-with-pledge-to-end-military-exercises-in-south-korea-idUSKBN1J812W(Hämtad 2018-07-01)
5British Broadcasting Corporation. G7 summit: Donald Trump lashes out at America’s key allies. 2018. https://www.bbc.co.uk/news/world-us-canada-44434558(Hämtad 2018-07-01)
The Guardian. Borger, Julian. Trump trashed Nato at G7, calling it ‘as bad as Nafta’, officials confirm. 2018. https://www.theguardian.com/us-news/2018/jun/28/trump-nato-latest-news-as-bad-as-nafta-g7-summit(Hämtad 2018-07-01)
6The Washington Post. Rogin, Josh. Biden: European leaders reeling from Trump’s hostile behavior. 2018. https://www.washingtonpost.com/news/josh-rogin/wp/2018/06/26/biden-european-leaders-reeling-from-trumps-hostile-behavior/(Hämtad 2018-07–01)
7Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Mattis: USA vid Sveriges sida vid ett ryskt angrepp. 2017. https://www.dn.se/nyheter/sverige/mattis-usa-vid-sveriges-sida-vid-ett-ryskt-angrepp/(Hämtad 2018-07-01)
8Sveriges Radio. Boglind, Kajsa. Sverige, Finland och USA fördjupar militärt samarbete. 2018. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6949357(Hämtad 2018-07-01)
9Sveriges Television. Olsson, Jonas. Sverige har fått offert på amerikanskt luftvärn för hemlig miljardkostnad. 2018. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sverige-har-fatt-offert-pa-amerikanskt-luftvarn-for-hemligt-miljardkostnad(Hämtad 2018-07-01)
10Reuters. After summits with Trump, Merkel says Europe must take fate into own hands. 2017. https://www.reuters.com/article/us-germany-politics-merkel/after-summits-with-trump-merkel-says-europe-must-take-fate-into-own-hands-idUSKBN18O0JK(Hämtad 2018-07-01)
Reuters. Emmott, Robin. EU to deepen military readiness, raise spending, leaders say. 2018. https://www.reuters.com/article/uk-eu-summit-defence/eu-to-deepen-military-readiness-raise-spending-leaders-say-idUKKBN1JP0YX(Hämtad 2018-07-01)
The Times. Waterfield, Bruno. Prepare for break-up of Nato, EU leaders are told. 2018. https://www.thetimes.co.uk/article/prepare-for-break-up-of-nato-eu-leaders-are-told-90z9r72qx(Hämtad 2018-07-01)
Reuters. Trump says Norway lacks ’credible’ defense spending plan: paper. 2018. https://www.reuters.com/article/us-norway-nato-trump/trump-says-norway-lacks-credible-defense-spending-plan-paper-idUSKBN1JM2U4(Hämtad 2018-07-01)
12Foreign Policy. Gramer, Robbie. U.S. Ambassador to Estonia Resigns in Disgust After Trump Anti-Europe Rants. 2018. https://foreignpolicy.com/2018/06/29/u-s-ambassador-to-estonia-resigns-in-disgust-after-trump-anti-europe-rants-nato-european-union-diplomacy-transatlantic-alliance/(Hämtad 2018-07-01)