Sökresultat för: ida

Medicinska underrättelser

Reflektion
Den 08OKT2019 publicerade den ryska dagstidningen Izvestija en intressant artikel avseende ett förmågeåtertagande kring delar av sjukvårdstjänsten för de ryska väpnade styrkorna. Enligt Izvestija planerar det ryska Försvarsministeriet i händelse av att undantagstillstånd förklaras, här får även antas mobilisering inför eller vid en väpnad konflikt, genomföra uttagning av bussar i syfte att organisera sjukvårdstransportkompanier. Dessa bussar kommer i händelse av ianspråktagande att modifieras för att, dels kunna genomföra transporter av skadade, dels kunna behandla skadade under transporten. Det förefaller utifrån artikeln även vara så att bussar redan nu finns krigsplacerade för denna verksamhet.1
I artikeln beskrivs även sjukvårdskedjan till det s.k. ”bakre området”. Enligt Izvestija skall transporten först genomföras antingen med tåg eller flygplan till det bakre området. Därefter vid en järnvägsstation eller flygplats skall de uttagna bussarna som modifierats för sjukvårdstransport slutligen transportera de skadade till en sjukvårdsinrättning. Grunden för metoden skall enligt Izvestija lagts redan under andra världskriget. I artikeln framgår även att under tiden för Sovjetunionen organiserades civila sjukhus som sjukvårdsbataljoner.2
Enligt artikeln skall konceptet med inmönstrade bussar i sjukvårdstransportkompanier även prövats under årets operativa-strategiska övning Tsentr-2019, i det centrala militärdistriktet (MD C). Det specifika övningsområdet för detta skall ha varit i Novosibirsk oblast. Ett flertal koncentrationsvägar organiserades för sjukvårdstransporter, vilket de skadade förflyttades på till sjukvårdsinrättningar i de modifierade bussarna.3
Varför är då denna artikel i Izvestija intressant? Inledningsvis är det intressant att notera en återtagning av förmåga som legat i träda sedan Sovjetunionens upplösning. Värt att notera är att i Sverige fanns även en liknande förmåga under det s.k. kalla kriget. Exempelvis skulle från övre Norrlands militärområde (MILO ÖN) skadade transporteras med bl.a. landsvägs- men även rälsbussar till nedre Norrlands militärområde (MILO NN). Dessa bussar skulle byggas om för skadetransport vid en mobilisering, konceptet övades även vid de större militärområdesövningarna.4
Därefter, sett ur ett historiskt perspektiv, torde detta enbart utgöra en förmåga som krävs i händelse av en större väpnad konflikt mellan nationer. Då denna förmåga möjliggör transporter av ett stort antal skadade. Vilket t.ex. går att finna i den svenska krigsplanläggningen där, som tidigare nämnts, bl.a. landsvägs- och rälsbussar skulle nyttjas för att transportera skadade från MILO ÖN till MILO NN. Totalt rörde det sig om cirka 7,500 vårdplatser som skulle frigöras i MILO NN för att motta de skadade som transporterade på olika sätt, t.ex. med landsvägsbuss, från stridsfältet i MILO ÖN.5Vad avser det nutida perspektivet, att detta enbart utgör en förmåga som krävs vid en större väpnad konflikt bekräftas det indirekt av artikeln i Izvestija. Då detta förefaller vara en förmåga som kommer tillföras först vid mobilisering.6 Vilket troligtvis enbart sker i händelse av en större väpnad konflikt.
Slutligen får det ses som möjligt att Ryssland anser att en större väpnad konflikt faktiskt kan inträffa, då denna förmåga nu återtagits samt övning även genomförts med den. Utifrån det försämrade säkerhetsläget som funnits sedan 2013/14, kan detta även anses utgöra en, av många, indikator på att en försämring därefter skett av säkerhetsläget. Det får även ses som möjligt att en tydlig försämring skett under det senaste året, då denna förmåga nu återtagits och inte tidigare. Då det i sådant fall borde övats under t.ex. fjolårets strategiska övning Vostok-2018 och troligtvis informerats om, likt nu skedde. Här vill jag dock understryka, att detta inte bör ses som att krigsrisken ökat på något sätt. Däremot utgör medicinska indikatorer, eller underrättelser, en faktor som särskilt bör beaktas avseende möjliga försämringar i säkerhetslägen. Därtill utgör det en synnerligen viktig indikator på om faktiska krigsförberedelser genomförs, vilket t.ex. kan innefatta ökad lagerhållning av blod, brister på mediciner m.m.7
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Izvestija 1(Ryska)
Grabo, Cynthia M. Goldman, Jan. Handbook of warning intelligence: complete and declassified edition. Lanham Maryland: Rowman & Littlefield, 2015.
Hugemark, Bo (red). Den stora invasionen: Svenskt operativt tänkande under det kalla kriget. Stockholm: Medströms bokförlag, 2017.
Slutnoter
1Известия. По маршрутам военного времени: рейсовые автобусы призовут в армию. 2019. https://iz.ru/925410/roman-kretcul-aleksei-ramm/po-marshrutam-voennogo-vremeni-reisovye-avtobusy-prizovut-v-armiiu(Hämtad 2019-10-10)
2Ibid.
3Ibid.
4Hugemark, Bo (red). Den stora invasionen: Svenskt operativt tänkande under det kalla kriget. Stockholm: Medströms bokförlag, 2017, s. 61.
5Ibid.
6Известия. По маршрутам военного времени: рейсовые автобусы призовут в армию. 2019. https://iz.ru/925410/roman-kretcul-aleksei-ramm/po-marshrutam-voennogo-vremeni-reisovye-avtobusy-prizovut-v-armiiu(Hämtad 2019-10-10)
7Grabo, Cynthia M. Goldman, Jan. Handbook of warning intelligence: complete and declassified edition. Lanham Maryland: Rowman & Littlefield, 2015, s. 150.

Polen har mer att säga

Polens huvudstad 1944… och i dag. Foto: commons.wikimedia.org resp shutterstock.com Under tiden 1945-1991 var Polen knappast ett land, dit besökare strömmade. Nu är det annorlunda. De stora polska städerna erbjuder besökare historiska miljöer, kultur, exklusiv mat, natur, jakt – och besök i koncentrationsläger. Det hade funnits koncentrationsläger i Tyskland i 6 år innan de inrättades […]

Globala uppvärmningen, utmaning för försvaret och hela vårt samhälle

Författaren argumenterar för en satsning på fjärde generationens kärnkraftverk. Förra veckan demonstrerade människor runt om på vårt klot, Greta Thunberg från Sverige är frontfigur och går i spetsen för att vi skall dra ner på koldioxidutsläppen. För lite görs och snart blir det stora konsekvenser för klimatet, med höjda havsnivåer, ökenspridning och därmed stora mängder […]

Något om tillfälliga flygbaser

Reflektion
Den 19SEP2019 meddelade det ryska försvarsministeriets informationstjänst att en ingenjörbataljon ur 6. Flyg- och luftförsvarsarmén (FLA) inom det västra militärdistriktet (MD V) hade genomfört en beredskapskontroll. Beredskapskontrollen skall ha utgjorts av en s.k. särskild taktisk övning. Övningen skall ha inneburit att personalen larmades och därefter genomfördes en 480 km taktisk marsch. Därefter skall förbandet iordningställt en tillfällig flygbas men tillhörande infrastruktur såsom skyddade uppställningsplatser för flygplan men även ledningsplatser m.m. Slutligen skall även ett, eller flera, AN-26 transportflygplan landat vid den tillfälliga flygbasen.1 Huruvida viss infrastruktur redan fanns på plats eller om allt från start- och landningsbana m.m. upprättades under övningen framgår ej av artikeln.
I sammanhanget är det även intressant att notera en annan övning inom samma ämnesområde i det centrala militärdistriktet (MD C) som delgavs den 30AUG2019 av det ryska försvarsministeriets presstjänst. Övningen skall ha genomförts utanför staden Sol-letsk i Orenburg Oblast och innefattat upprättande av en tillfällig flygbas vid ett lämpligt stäpp område utanför staden. AN-12, AN-26M samt IL-76 transportflygplan skall ha genomfört start och landningar på den tillfälliga flygbasen. Transport- samt attackhelikoptrar förefaller även varit baserade vid den tillfälliga flygbasen. Transportflygplanen förefaller genomfört in- och uttransport av materiel samt sjuktransporter av övningsskadad personal.2
Militärpolisförband ur MD C skall även skyddat den tillfälliga flygbasen. Ett övningsmoment förefaller varit att en fientlig sabotagegrupp genomförde ett stridsföretag mot den tillfälliga flygbasen när lastning genomfördes av AN-12 samt IL-76 flygplan. Sabotagegruppen skadade under stridsföretaget en Mi-8AMTSh helikopter, varvid brandförsvaret vid den tillfälliga flygbasen kom att släcka ”branden” på/vid helikoptern. Den tillfälliga flygbasen ingick i en större logistik övning inom MD C mellan 27-30AUG2019, övningen leddes av Rysslands biträdande försvarsminister General Dmitrij Bulgakov.3
Inledningsvis är det intressant att notera hur de ryska militärpoliserna nyttjas för att skydda viktiga objekt, dock får det ses som troligt att huvuddelen av skyddet genomfördes av vanliga bevakningsförband eller skytteförband. Varvid det får ses som möjligt att de ryska militärpoliserna mer agerade som ett antidiversionsförband likt de svenska militärpolisjaktförbanden under slutskedet av det kalla kriget.
Att de ryska väpnade styrkorna innehar förmågan att upprätta tillfälliga flygbaser är inget nytt. Dock är det intressant att belysa denna förmåga. Då den utifrån förmågan skydd möjliggör en större spridning av dess flygplan, vilket vid en väpnad konflikt kan minska risken för bekämpning av dem och därigenom skapa en högre tillgänglighet. Dock torde det främst vara olika modeller av transportflygplan som kan tänkas nyttja t.ex. gräsytor för start och landning såsom genomfördes vid den beskrivna övningen i MD C. Förmågan att genomföra dylika start- och landningar medför även en utökad uthållighet. Transporter av skadad personal kan genomföras från fler platser men underhåll kan även snabbt transporteras till ett område m.m.
Det kanske mest intressanta avseende förmågan att upprätta tillfälliga flygbaser går dock att finna inom verkan och rörlighet. Specialförband har länge använt sig av förmåga att genomföra start och landning på okonventionella platser såsom stränder, för att kunna genomföra in- och uttransporter. Dock rör det sig om mindre enheter, såsom plutoner. Möjligheten att kunna genomföra större trupptransporter bör dock inte förringas. Då detta skulle kunna öppna upp möjligheten att överraskande flyga in större förband vid oförsvarade platser kontra t.ex. reguljära flygfält som troligen skulle vara försvarade vid en väpnad konflikt. Varvid en luftlandsättning eller manöverförband på marken skulle krävas för att först ta flygplatsen. För att därefter luftledes kunna föra in förband. Vad som dock blir begränsande är omloppstiden för start och landning samt hur många flygplan som kan tas ned beroende på storleken av området där ett större transportflygplan kan landa, urlasta och starta. Något som torde begränsa antalet platser som kan vara lämpliga.
Avslutningsvis, bör denna förmåga att upprätta tillfälliga flygbaser, förmågan att kunna landa på okonventionella platser tillsammans med förmågan att upprätta tillfälliga helikopterbaser särskilt beaktas. Då det möjliggör ett rörligt men även okonventionellt uppträdande både inom ramen för defensiva och offensiva operationer. Förmågan kan även medge överraskning och därmed överrumpla en motpart vid en väpnad konflikt, varvid ett tillfälligt eller längre övertag kan uppnås under genomförandet av en operation.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Rysslands Försvarsministerium 1, 2, 3 (Ryska)
Slutnoter
1Министерство обороны Российской Федерации. Переброшенный из Ленобласти в Карелию аэродромный батальон ЗВО в ходе учения оборудовал полевой аэродром. 2019. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12253147@egNews(Hämtad 2019-09-28)
2Министерство обороны Российской Федерации. Военные самолеты Ан-12 и Ил-76 отработали посадку в степи под Соль-Илецком на учениях МТО. 2019. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12249987@egNews(Hämtad 2019-09-28)
Посадка и взлёт Ил-76МД на грунтовом аэродроме под Оренбургом. 2019. https://www.youtube.com/watch?v=aetfyiWxrQU(Hämtad 2019-09-28)
3Министерство обороны Российской Федерации. Военные самолеты Ан-12 и Ил-76 отработали посадку в степи под Соль-Илецком на учениях МТО. 2019. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12249987@egNews(Hämtad 2019-09-28)

Säkerhetspolitiska konsekvenser av statens uraktlåtenhet, del 2

Den grund vi skapar för barnens framtid är även den grund vi lägger för framtidens samhälle. Foto: shutterstock.com I en tidigare artikel kritiserades våra politiker, såväl regering som opposition, för att inte ta problemet med kriminella uppgörelser på tillräckligt stort allvar. I denna artikel görs ett försök att peka på den uppsättning åtgärder som måste […]

Säkerhetspolitiska konsekvenser av statens uraktlåtenhet, del 1

Efter den senaste tidens uppmärksammade mord, först i Malmö och sedan i Vällingby, gjorde några av våra folkvalda ovanligt starka uttalanden. Ett par exempel. Inrikesministern Morgan Johansson: ”De ska jagas till världens ände om det behövs. Kallblodiga mördare kan inte få gå lösa.” Centerledaren Annie Lööf: ”De kriminella har helt tappat respekten för människovärdet och […]

Vad har hänt med svensk traumavård?

I ett regleringsbrevsuppdrag redovisade Socialstyrelsen i december 2018 att svensk sjukvård idag har begränsad erfarenhet av att hantera mer kritiska lägen. Man uppger att det saknas underlag för evidensbaserade slutsatser och redovisar samtidigt kapacitetsbrist på flera områden. Antalet respiratorplatser och operationskapaciteten sätter gränser för vad vården klarar av vid en skadehändelse med många svårt skadade, […]

Kan man lita på Sverige?

Litar Finlands utrikesminister Pekka Haavisto innerst inne på Sverige. Och hur förhåller det sig med den övriga finländska statsledningen? Foto: Shutterstock.com Lördagsintervjun i Sveriges radio den 7 september med Finlands utrikesminister Pekka Haavisto handlade mycket om svensk-finsk försvarssamverkan. Denna har uppenbarligen gått långt och omfattar nu gemensam operativ planläggning för lägen ”bortom fred”. Men Haavisto […]

Samhällsrobusthet

Om du någon gång har klättrat upp för en hög stege för att exempelvis måla fönsterkarmar på övervåningen, så vet du hur det kan kännas om du är oförberedd. Det såg kanske inte så högt ut när du stod nere på marken och det gick fort att ta sig upp. Fylld av självförtroende som du […]

I Europas namn – franska ambitioner

av Gunilla Herolf I början av september 2019, när detta skrivs, har president Macron nyligen avhållit möten med sin ryske kollega, Vladimir Putin, den brittiske premiärministern Boris Johnson och den indiske premiärministern Narendra Modi. Några dagar därefter stod han som värd för G7-mötet i Biarritz, där till andras förvåning också den iranske utrikesministern, Mohammad Javad […]

I Europas namn – franska ambitioner

av Gunilla Herolf I början av september 2019, när detta skrivs, har president Macron nyligen avhållit möten med sin ryske kollega, Vladimir Putin, den brittiske premiärministern Boris Johnson och den indiske premiärministern Narendra Modi. Några dagar därefter stod han som värd för G7-mötet i Biarritz, där till andras förvåning också den iranske utrikesministern, Mohammad Javad […]

Försvaret är finansierat men kritiska hinder kvarstår

Fokus måste ligga på kärnverksamheten. Foto: Jimmie Andersson, Försvarsmakten. av Sebastian Merlöv Efter våren och sommarens turbulens kring försvarsfrågan står det nu klart att försvarets finansiering kommande 5 år är säkrad. Diskussion kring nivån av finansieringen har tagit upp allt syre i debatten vilket medfört att ett antal kanske än mer kritiska faktorer för att […]

Exfiltration

Reflektion
Den 09SEP2019 publicerade det amerikanska nyhetsbolaget CNN en nyhet att en högt och centralt placerad agent för den amerikanska underrättelsetjänsten CIA, Central IntelligenceAgency, hade exfiltrerats ut ur Ryssland under 2017.1Att underrättelsetjänster ibland genomför exfiltrering av dess agenter är inget nytt fenomen. En av de kanske mest kända exfiltreringarna är av den sovjetiske underrättelseofficeren OlegGordievskij, 1985, från Sovjetunionen in i Finland och vidare till Storbritannien.2 CNN avslöjande är dock intressant ur fler aspekter än själva exfiltreringen.
Enligt den svenska försvarsberedningens rapport ”Värnkraft” från 2019, skall ryskt beslutsfattande särskilt i centrala utrikes- och säkerhetspolitiska frågor genomföras inom en väldigt lite krets av personer runt Rysslands President, Vladimir Putin. Det medför enligt försvarsberedningen att beslut inom dessa områden kan genomföras väldigt snabbt och därför vara överraskande för omvärlden.3
Vad som även bör beaktas är att många i den närmsta kretsen av personer kring Rysslands President i huvudsak består av tidigare personal från de ryska underrättelse- och säkerhetstjänsterna.4 Vilket torde innebära att många av de som ingår i den närmsta beslutsfattande kretsen, som Försvarsberedningen berörde, har den bakgrunden. Det får därmed även ses som möjligt att den amerikanska agenten mycket väl kan ha sin bakgrund från någon av de ryska underrättelse- eller säkerhetstjänsterna.
Under dessa förutsättningar får det ses som troligt att västerländska underrättelsetjänster har svårigheter att få tillgång till information avseende den högsta ryska politiska ledningens intentioner maa. att det rör sig om en liten krets personer där många har en bakgrund i underrättelse- eller säkerhetstjänster. Därav torde olika tekniska inhämtningsmetoder såsom signalspaning, dataintrång m.m. vara att föredra.5 Förmågan att nå framgång med tekniska inhämtningsmetoder mot Ryssland kan möjligen försvårats under de senaste åren för västerländska underrättelsetjänster.6 Varvid det inte är säkert att det längre utgör en framkomlig väg för inhämtning av strategiska underrättelser på politisk nivå.
Utifrån det som berörts i de tidigare styckena är en slutsats att s.k. personbaserad inhämtning blir viktig för att få kunskap om beslutsfattandet hos den högsta nivån i Ryssland. Därav blir CNN avslöjande synnerligen intressant, då det förefaller varit en centralt placerad källa USA hade i den ryska presidentens närhet.7 Därutöver får det även ses som troligt att USA genom att exfiltrera dess källa har fått ett tydligt avbrott i sitt informationsflöde avseende politiskt-strategiska underrättelser kring Ryssland. Detta maa. att det ej kan ses som troligt att USA har multipla källor på den nivån, när det historiskt ofta har visat sig vara väldigt svårt att värva källor, eller genom en tidig rekrytering i någons karriär få in en källa, på sådan hög nivå.
Förutom att kunna delge information avseende hur den högsta ryska ledningen tänkte och vilka beslut som var på väg att fattas eller hade fattats, kan den exfiltrerade amerikanska agenten möjligen även kunnat fungera som en varningsklocka i händelse av att en väpnad konflikt hade varit under uppsegling utav någon anledning. Detta får anses vara en särskilt viktig förmåga att inneha maa. det mycket slutna och snabba ledningssystem den högsta ryska ledningen förefaller ha.
Exakt när i tid den amerikanska agenten blev exfiltrerad från Ryssland delges ej av CNN, dock förefaller det varit under KV III-IV av 2017, då beslutet skall ha fattats i juli 2017 avseende exfiltration.8I sammanhanget är det intressant att notera det högst ovanliga besöket utav tre av Rysslands underrättelsechefer i USA under slutet av januari 2018.9 Detta mtp. tidpunkten för exfiltrationen av den amerikanska agenten samt att det får ses som möjligt att denne hade en bakgrund från någon av de ryska underrättelse- eller säkerhetstjänsterna. Varvid det eventuellt kan ha varit en av orsakerna till de ryska underrättelsechefernas besök i USA.
Avslutningsvis, att USA har haft en högt placerad agent i Ryssland är inte betrakta som något anmärkningsvärt. Vad som dock är något anmärkningsvärt är hur CNN genom multipla källor förefaller fått information om själva historien, om än att det är minst två år sedan beslutet förefaller fattats om exfiltration. Detta maa. säkerheten kring tidigare agenter alltid bör hållas hög ffa. i detta fallet då det förefaller varit en agent i den ryska presidentens närhet. Detta maa. de fortfarande kan förklara pågående skeden p.g.a. sin bakgrund, trots en lång tid kan ha förlupet sedan de lämna den position de hade när de var en agent. Därmed utgör de även ett hot mot sitt tidigare land, under en lång tid.10
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
British Broadcasting Corporation 1(Engelska)
Cable News Network 1, 2(Engelska)
Foreign Policy 1(Engelska)
Radio Free Europe/Radio Liberty 1(Engelska)
Riksdagen 1(Svenska)
Svenska Dagbladet 1(Svenska)
The Daily Mail 1(Engelska)
Slutnoter
1Cable News Network. Sciutto, Jim. Exclusive: US extracted top spy from inside Russia in 2017. 2019. https://edition.cnn.com/2019/09/09/politics/russia-us-spy-extracted/index.html(Hämtad 2019-09-09)
2The Daily Mail. Walters, Guy. Spy who came in from the cold thanks to a packet of cheese and onion crisps: A true story more gripping than Le Carre. 2015. https://www.dailymail.co.uk/news/article-3151625/Spy-came-cold-thanks-packet-cheese-onion-crisps-true-story-gripping-Le-Carre.html(Hämtad 2019-09-09)
3Ds 2019:8. Värnkraft. Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021–2025. s. 72.
4Foreign Policy. Galeotti, Mark. Spooks in the Kremlin. 2019. https://foreignpolicy.com/2019/04/27/spooks-in-the-kremlin-russia-putin-future-of-espionage/(Hämtad 2019-09-09)
5Svenska Dagbladet. Holmström, Mikael. FRA kände till Georgienkrig före USA. 2013. https://www.svd.se/fra-kande-till-georgienkrig-fore-usa(Hämtad 2019-09-09)
6British Broadcasting Corporation. Kremlin security agency to buy typewriters ’to avoid leaks’. 2013. https://www.bbc.com/news/world-europe-23282308(Hämtad 2019-09-09)
7Cable News Network. Sciutto, Jim. Exclusive: US extracted top spy from inside Russia in 2017. 2019. https://edition.cnn.com/2019/09/09/politics/russia-us-spy-extracted/index.html(Hämtad 2019-09-09)
8Ibid.
9Radio Free Europe/Radio Liberty. Eckel, Mike. Chiefs Of Three Russian Intelligence Agencies Travel To Washington. 2018. https://www.rferl.org/a/russia-spy-chiefs-washington/29010324.html(Hämtad 2019-09-09)
10Cable News Network. Cohen, Zachary. McLaughlin, Jenna. Spies in the suburbs: Inside the CIA’s secret defector unit. 2018. https://edition.cnn.com/2018/08/03/politics/cia-spies-secret-defector-program/index.html(Hämtad 2019-09-09)

Missnöjet växer i Ryssland

Problemen för den vanlige ryske medborgaren tenderar att bli värre. Foto: Shutterstock.com Av Jan Leijonhielm Vi har åter bevittnat omfattande demonstrationer i Moskva och andra städer-de största sedan de massiva protestyttringarna mot Putins och Medvedevs byte på president- och premiärministerposterna. Runt 50 000 demonstrerade i Moskva mot myndigheternas beslut att inte godkänna en rad oppositionella till […]