Kan nästa ”Rymdrace” bli Kvantdatorerna?

av Magnus Sjöland När är denna ett museiföremål? Foto: Shutterstock.com Som läsaren kanske minns så var det ett intensivt race i rymden i mitten av 1900-talet mellan dåvarande Sovjetunionen och USA, bland annat tävlade de i vem som fick upp första djuret i rymden och vem som kunde komma först till månen. Idag pågår ett […]

Det är dags för politikerna att vakna – och agera

av Mats Olofsson Ska det åter i praktiken bli finansdepartementet som är premissleverantör för landets säkerhets- och försvarspolitik? Foto: Shutterstock.com. Nyligen har vi i olika media fått besked att regeringen via försvarsministern lämnat ett tilläggsdirektiv till försvarsberedningen, med innebörden att beredningens förslag till utformningen av det svenska försvaret 2021–2025 ska bygga på en försvarsekonomi i […]

Med spetsnaz till fronten del 3 – Motståndsrörelser

Reflektion
I den amerikanska underrättelsetjänstens arkiv går det att finna en handling som skall härröra från den sovjetiska generalstabsakademin, handlingen användes vid en föreläsning avseende de sovjetiska spetsnazförbanden. I denna handling framkommer en intressant uppgift, de sovjetiska spetsnazförbanden hade bl.a. till uppgift att organisera och leda motståndsrörelse bakom en motståndares linje. De sovjetiska spetsnazförbanden skulle även tillsammans med den av de organiserade motståndsrörelse lösa inhämtnings- och stridsuppgifter, i händelse av en väpnad konflikt.1
Uppgiften förefaller varit av en liknande karaktär som de amerikanska specialförbandsgrupperna skulle lösa under det kalla kriget, och alltjämt skall, inom ramen för uppgiften ”Unconventional Warfare”.2 Vad som även är intressant och framkommer i en annan handling som även denna skall utgöra ett föreläsningsunderlag från den sovjetiska generalstabsakademin, var att sovjetiska underrättelseofficerare även skulle ge understöd till motståndsrörelser i händelse av en väpnad konflikt. Vilket utifrån textens utformning möjligen även förberedes i fredstid. Vad som även är intressant är att det förefaller genomförts analyser i vilka länder motståndsrörelser skulle kunna upprättas, men även kunna få ett folkligt stöd.3
Dessa faktorer har till del berörts i ett tidigare inlägg på bloggen under 2018. Det inlägget berörde uppgiften att den sovjetiska militära underrättelsetjänsten skulle påbörjat upprättande av motståndsgrupper i västeuropeiska länder under inledningen av 1980-talet.4 Den ovanstående informationen från de två föreläsningarna vid den sovjetiska generalstabsakademin, från 1985, förefaller bekräfta uppgifterna från 1983. Som minst torde det inneburit att det på planeringsstadiet fanns sovjetiska idéer om att organisera motståndsgrupper i västeuropeiska länder, detta utifrån den information som framkommit.
Vad som blir än mer intressant i detta är att det förefaller funnits agentnätverk både för spetsnazförbanden men även för inhämtning inom ramen för en s.k. front,5 därtill de tidigare berörda motståndsgrupperna som även skulle kunna organiseras.6Eventuellt skulle även agentnätverket för för de sovjetiska spetsnazförbanden agerat stödnätverk.7 Trots att GRU och de sovjetiska militärdistriktens underrättelseorganisation (RU), var en omfattande organisation under tiden för Sovjetunionen, får det anses varit en monumental uppgift att kunna vidmakthålla en sådan stor mängd nätverk. Varvid det kraftigt kan ifrågasättas om det ens gick att rekrytera personal till alla dessa nätverk, för en uppfyllnad av de krigstida behoven.
Dock behöver inte motståndsgrupperna varit organiserade i någon större omfattning, utan enbart bestått av en liten kader t.ex. en chef och signalist för att sedan fyllas på med personal i händelse av en väpnad konflikt. Detta skulle dock krävt någon form av kartläggning innan, i syfte att finna lämpliga individer att tillfråga/rekrytera i något skede. En möjlighet kan givetvis varit att t.ex. agentnätverket och kärnan av motståndsgrupperna utgjordes av samma individer. En annan möjlighetskulle kunna varit att använda subversiva grupperingar i ett land, som en väpnad motståndsrörelse vid en väpnad konflikt. Det vill säga att t.ex. några få individer ur en subversiv gruppering i ett land utbildades i den formen av strid och inhämtning som kunde vara tänkbar, för att därefter kunna agera en kader vid en väpnad konflikt och rekrytera ur den subversiva grupperingen de ingår.
Den sistnämnda varianten förefaller vara något som den östtyska underrättelsetjänsten hade planlagt för att kunna genomföra i händelse av en väpnad konflikt. Varvid det möjligen även skulle kunna vara något den sovjetiska militära underrättelsetjänsten hade tänkt kunna göra. Detta med anledning av hur ofta underrättelsetjänsterna inom Warsawapakten speglade varandras organisationer och ageranden.8 Även Östtyskland förefaller agerat utifrån antagandet att motståndsrörelser skulle kunna uppstå i händelse av en väpnad konflikt, vilket tillsammans med dess motsvarighet till de sovjetiska spetsnazförbanden skulle kunna agera i en motståndares bakre områden.9
Hade då denna verksamhet kunnat fungera i händelse av en väpnad konflikt på t.ex. den europeiska kontinenten? Inledningsvis får det anses berott på hur stor motståndsrörelse som hade kunnat organiseras. Här får det ses som troligt att det hade krävts en redan organiserade kader för att snabbt kunna få någon effekt, dels i form av rekrytering av personal, dels i form av väpnade aktioner. Därefter hade det krävts tillgång till åtminstone ett förstahands behov av materiel för att kunna genomföra väpnad strid. Slutligen hade det krävts ledning, vilket åtminstone förefaller varit omhändertagen i och med att både sovjetiska underrättelseofficerare och spetsnazförband skulle kunna leda dessa motståndsrörelser och därmed inrikta dem.
Effekten en dylik motståndsrörelse hade kunnat få, får dock ansetts varit liten och enbart varit av störande karaktär. Detta baseras dock på antagandet att det ej skulle kunna röra sig om en större uppslutning av individer till en dylik motståndsrörelse, utan snarare en mindre. En mindre styrka skulle dock kunna nå viss effekt genom störstrid, genom att binda upp förband för eskort o.dyl. som troligen hade behövts vid andra geografiska platser. Därutöver skapar en dylik motståndsrörelseen psykologisk påverkan, vilket kanske hade varit den största påverkan i händelse av en väpnad konflikt.
Avslutningsvis hur omfattande denna verksamhet var under det kalla kriget torde inte kunna gå att klarlägga. Vad som dock är intressant att notera är denna uppgift att leda motståndsrörelser bakom en motståndares linjer, torde vara den minst diskuterade uppgiften de sovjetiska spetsnazförbanden hade under det kalla kriget. Trots det rent historiskt finns en tydlig koppling mellan motståndsrörelser och de sovjetiska spetsnazförbanden, främst under andra världskriget.10
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Central Intelligence Agency 1, 2, 3, 4
Joint Chiefs of Staff 1(Engelska)
Burgess, William H III. Inside spetsnaz: Soviet special forces: a critical analysis. Novato: Presidio, 1990.
Galeotti, Mark. Spetsnaz: Russia’s special forces. Oxford: Osprey Publishing, 2015.
Gieseke, Jens. Stasi: Östtysklands hemliga polis, 1945-1990. Stockholm: Fischer & Co, 2017.
Slutnoter
1Central Intelligence Agency. USSR General Staff Academy Lesson: Spetsnaz Forces and Means in a Front Offensive Operation. Washington DC: Central Intelligence Agency, 1987, s. 5.
2Joint Chiefs of Staff. Special Operations. Washington DC: Joint Chiefs of Staff, 2014, s. GL-12.
3Central Intelligence Agency. USSR General Staff Academy Lesson: Agent Reconnaissance in Front Offensive Operations. Washington DC: Central Intelligence Agency, 1988, s. 9.
4Central Intelligence Agency. Cryptic Feedback from 2 November McFarlane Meeting. 2016. https://www.cia.gov/library/readingroom/docs/CIA-RDP86B00885R000100050091-1.pdf(Hämtad 2019-04-07)
Central Intelligence Agency. Follow-Up to the 2 November McFarlane Meeting. 2016. https://www.cia.gov/library/readingroom/document/cia-rdp85m00363r000400690054-8(Hämtad 2019-04-07)
5Central Intelligence Agency. USSR General Staff Academy Lesson: Agent Reconnaissance in Front Offensive Operations. Washington DC: Central Intelligence Agency, 1988, s. 13.
6Central Intelligence Agency. USSR General Staff Academy Lesson: Spetsnaz Forces and Means in a Front Offensive Operation. Washington DC: Central Intelligence Agency, 1987, s. 5.
Central Intelligence Agency. USSR General Staff Academy Lesson: Agent Reconnaissance in Front Offensive Operations. Washington DC: Central Intelligence Agency, 1988, s. 9.
7Burgess, William H III. Inside spetsnaz: Soviet special forces: a critical analysis. Novato: Presidio, 1990, s. 230.
8Gieseke, Jens. Stasi: Östtysklands hemliga polis, 1945-1990. Stockholm: Fischer & Co, 2017, s. 250.
9Ibid. s. 251.
10Galeotti, Mark. Spetsnaz: Russia’s special forces. Oxford: Osprey Publishing, 2015, s. 9-10.

Snabbskott

Reflektion
Den 28MAR2019 publicerade den ryska dagstidningen Izvestija en artikel avseende en genomförd robotskjutning vid den ryska Norra Marinen från en ubåt förtöjd till kaj. Robotskjutningen genomfördes med kryssningsrobot av modellen Kalibr.1 Denna robotskjutning kom även uppmärksammas av den norska internetbaserade tidningen The Independent Barents Observer,2 samt Sveriges Television den 03APR2019.3 Enligt Izvestija skall ett flertal tekniska hinder omhändertagits, vilket tidigare hindrade genomförandet av dylika robotskjutningar med ubåtstklassen Yasen.4
Varför är då detta intressant? Givetvis är det förmågan att kunna avfyra kryssningsrobotar när ubåten ligger till kaj. Detta ökar förmågan att kunna verka vid t.ex. ett snabbt eskalerande händelseförlopp utan att ubåten behöver gå till sjöss, således minskar reaktionstiden. Att robotskottet genomfördes vid en hamn ca 60 km från den rysk-norska gränsen får ses som sekundärt i sammanhanget, utan den uppvisade förmågan är det primära. Att kunna verka från kaj med ubåtar är dock inget nytt. I Izvestijas artikel berörs den förmåga som byggdes upp i Sovjetunionen med att kunna avfyra ballistiska missiler trots en ubåt låg till kaj.5
Således är det ytterst reaktionstiden som är de intressanta, d.v.s. hur lång tid det kan tänkas ta från det att ordern ges till att avfyring kan genomföras. Vilka dessa tidsförhållanden kan vara, framkommer ej i Izvestijas artikel. I Sveriges Televisions artikel nämns att reaktionstiden för insättande av precisionsvapen skall ha minskat från en och en halv månad till tre timmar, med hänvisning till ett uttalande av Rysslands Försvarsminister, Sergej Sjojgu.6Dock förefaller det uttalandet vara mer specifikt riktat mot tidsåtgången det tog för att planera flygföretag mot mål, från 44 dagar till tre timmar enligt en artikel i Krasnaja Zvezda.7Således torde det uttalandet inte vara kopplat till reaktionstiden för avfyring av kryssningsrobotar mot ett mål från ubåtar eller ytstridsfartyg.
Går det då att få reda på dessa tidsförhållanden? Historiska värden för hur lång tid avfyringar skulle ta med ballistiska missiler finns att tillgå. Dessa värden skulle kunna nyttjas för att approximera ett ungefärligt värde för avfyring med Kalibr kryssningsrobot från kaj. Innan 1980 skulle de sovjetiska ubåtarna som var i tjänst och till sjöss, kunna avfyra sina ballistiska missiler inom fyra timmar från att de mottagit ordern. Mellan 1982 och 1985 hade denna reaktionstid sänkts till 20 minuter.8 Vad avser de ubåtar som låg till kaj skall en förmåga att kunna verka inom en timme uppnåtts, från det att ordern hade mottagits. Denna förmåga förefaller även utvecklats under den inledande delen av 1980-talet.9
Utifrån dessa reaktionstider från 1980-talet med ballistiska missiler kan ett antal slutsatser dras. Inledningsvis torde det krävas en viss form av bemanning med nyckelpersonal för att snabbt kunna avfyra t.ex. kryssningsrobotar vid kaj d.v.s. en viss stridsberedskap måste vara anbefalld.10 Därefter torde de ballistiska missilerna under 1980-talet varit mer komplicerade utifrån en lägre teknisk nivå där procedurerna var mer omfattande, kontra dagens ryska kryssningsrobotar inom det ryska ubåtsvapnet. Varvid det slutligen torde vara ett fullt rimligt antagande att inom 60 minuter från det att en order givits, torde ryska ubåtar kunna avfyra kryssningsrobotar av typen Kalibr mot delgivna mål från kajplats. Möjligen kan det genomföras snabbare.
Vad som även är intressant är bakgrunden till varför dessa reaktionstider kom till och varför Sovjetunionen började öva med att genomföra avfyring från kajplats med ballistiska missiler under 1980-talet. Svaret på dessa frågor ligger i den krigsrädsla som den sovjetiska ledningen hade leds in i. Huruvida dagens ryska ledning har samma krigsrädsla får anses vara något oklart. Då de metoder som togs fram under inledningen av 1980-talet för att snabbt kunna påbörja bekämpning, idag mycket väl kan vara en del av den grundläggande metodiken för att kunna verka, för bl.a. den ryska marinen. Varvid det ej skall dras för snabba paralleller till den krigsrädsla som rådde under den första halvan av 1980-talet och den nu genomförda kryssningsrobotskjutningen, med ubåt från kajplats.
Avslutningsvis, den genomförda skjutningen med kryssningsrobot av modellen Kalibr med ubåt från kajplats, påvisar en förmåga att snabbt kunna påbörja ett bekämpningsförlopp om viss stridsberedskap är anbefalld. Vad som även bör beaktas är vilken reaktionstid, stridsberedskap, ytstridsfartyg samt Kilo ubåtar med motsvarande robotsystem kan tänkas inneha. Ligger tiden kring en timme, innebär det att en initial bekämpning med kryssningsrobotar kan påbörjas med kort varsel antingen som ett motangrepp eller första angrepp. Där bekämpningen kan bli relativt omfattande mtp. mängden kryssningsrobotar som kan bäras av de två martitima systemen.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Izvestija 1(Ryska)
Krasnaja Zvezda 1(Ryska)
The Independent Barents Observer 1(Engelska)
Sveriges Television 1(Svenska)
Jones, Nate. Able Archer 83: The secret history of the NATO exercise that almost triggered nuclear war. New York: The New Press, 2016.
Slutnoter
1Известия. Не отходя от пирса: пришвартованная подлодка провела пуски «Калибров». 2019. https://iz.ru/858192/aleksei-ramm-bogdan-stepovoi/ne-otkhodia-ot-pirsa-prishvartovannaia-podlodka-provela-puski-kalibrov(Hämtad 2019-04-06)
2The Independent Barents Observer. Nilsen, Thomas. Russian sub launched cruise missile without leaving port. 2019. https://thebarentsobserver.com/en/security/2019/04/russian-sub-launched-cruise-missile-without-leaving-port(Hämtad 2019-04-06)
3Sveriges Television. Olsson, Jonas. Ryssland testade att avfyra kryssningsrobot från atomubåt i hamn nära norska gränsen. 2019. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/ryssland-avfyrade-kryssningsrobot-fran-atomubat-i-hamn(Hämtad 2019-04-06)
4 Известия. Не отходя от пирса: пришвартованная подлодка провела пуски «Калибров». 2019. https://iz.ru/858192/aleksei-ramm-bogdan-stepovoi/ne-otkhodia-ot-pirsa-prishvartovannaia-podlodka-provela-puski-kalibrov(Hämtad 2019-04-06)
5Ibid.
6Sveriges Television. Olsson, Jonas. Ryssland testade att avfyra kryssningsrobot från atomubåt i hamn nära norska gränsen. 2019. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/ryssland-avfyrade-kryssningsrobot-fran-atomubat-i-hamn(Hämtad 2019-04-06)
7Красная звезда. Армия России кардинально обновлена. 2019. http://redstar.ru/armiya-rossii-kardinalno-obnovlena/(Hämtad 2019-04-06)
8Jones, Nate. Able Archer 83: The secret history of the NATO exercise that almost triggered nuclear war. New York: The New Press, 2016, s. 133.
9Ibid. s. 137.
10Ibid.

Varför uppfinna hjulet? – när det finns band!

av Ulf Henricsson Eldkraft, skydd och rörlighet är utslagsgivande faktorer i strid. Foto: Jonas Helmersson, Försvarsmakten. Kommentar till Sebastian Merlöws bloggtext, införd 4 april. Det är glädjande när politiker engagerar sig i försvarsfrågor. Inte minst är det återuppståndna intresset för totalförsvaret glädjande. Det är bra med förslag så att diskussionen kan bli mer konkret. Att […]

Ett nytt handlingsprogram för Socialdemokratisk försvarspolitik mot 2025 med fokus på armén?

av Sebastian Merlöv Sedan sammanfattande delar av detta handlingsprogram diskuterats via sociala medier men också kommunicerats i vissa debattartiklar ges nu möjligheten att via KKrVA sprida det kompletta förslaget som skulle kunna vara både en inriktning av socialdemorkatisk försvarspolitik kommande 5 år men som också skulle kunna ligga till grund för partiöverskridande överenskommelser under året. […]

När börjar framtiden?

av Bo Hugemark Idyllen är inte garanterad och kan förbytas i dess motsats – snabbt. Foto: Shutterstock.com Under en anfallsövning med artilleriunderstöd hände det sig att det drog ut på tiden efter eldkommandot. Eldledaren ropade otåligt i sin handmik: ”När skjuter Niklas Adam?” Svar från batteriplatsen: ”Niklas Adam skjuter när som helst!”  Det batteriet var […]

Att sova med en elefant

av Bo Richard Lundgren Ett civilt försvar ska kunna ge skydd för civilbefolkningen, också mot biologiska, nukleära och kemiska stridsmedel. Ekonomin för detta tillsammans med övriga civilt relaterade försvarsbehov behöver få en lösning. Foto: Försvarsmakten. Kriget har länge betraktats som en statlig angelägenhet. Civilt försvar sågs också tidigare i första hand som ett komplement och […]

Frankrike och Italien – konflikt med många bottnar

av Gunilla Herolf Den konflikt som under 2018 blossade upp mellan Frankrike och Italien har tagit de flesta med överraskning. Få förväntade sig att dessa två länder, med så många likheter och gemensamma intressen, skulle befinna sig i en sådan motsättning att Frankrike i början av februari 2019 för en tid hemkallade sin Romambassadör. Helt […]

I väntan på NATO – en militär allians mellan Finland och Sverige

av Stefan Forss och Stig Rydell Den förändrade säkerhetspolitiska situationen, främst den oroande utvecklingen i Ryssland [1] [2] , hanteras av flertalet europeiska länder via medlemskapet i NATO och dess artikel 5. I Finland och Sverige har däremot det politiska intresset för medlemskap i NATO varit tämligen lågt och dessutom har EU ännu inte etablerat […]

I väntan på NATO – en militär allians mellan Finland och Sverige

av Stefan Forss och Stig Rydell Den förändrade säkerhetspolitiska situationen, främst den oroande utvecklingen i Ryssland [1] [2] , hanteras av flertalet europeiska länder via medlemskapet i NATO och dess artikel 5. I Finland och Sverige har däremot det politiska intresset för medlemskap i NATO varit tämligen lågt och dessutom har EU ännu inte etablerat […]

Never go full retard

av Tobias Christensson och Kristian Stenberg Soldat ur 71 motoriserade skyttebataljonen övar i Norge under Trident Juncture. Foto: Josef Björnetun, Försvarsmakten. Uttrycket ”never go full retard” är hämtat från den amerikanska komedin Tropic Thunder[1] där Kirk Lazarus, en av filmens huvudkaraktärer spelad av Robert Downey Jr, anför ett resonemang angående möjligheterna för en skådespelare att […]

Strategisk övning

Reflektion
I de flesta fall när de ryska väpnade styrkornas informationstjänst publicerar nyhetsartiklar är de av rutinkaraktär som främst beskriver övningsverksamhet i allmänna ordalag, som de flesta nationers liknande nyhetsportaler gör. Av och till delges dock nyheter som avviker från det ordinarie mönstret och från övningsmoment som tidigare rapporterats. Det är fallet med en artikel som publicerades den 13MAR2019, vilket detta inlägg kommer beröra då den publicerade artikeln är intressant av ett flertal anledningar.
Nyhetsartikeln berör en luftlandsättningsövning av bataljonsstorlek, där den övade truppen var ur 51. Gardesluftlandsättningsregementet ingående i 106. Luftlandsättningsdivisionen. Luftlandsättningsbataljonen skall i skydd av mörker genomfört dold ilastning vid en flygbas i Djagilevo, Rjazan oblast. Därefter skall styrkan transporterats till Noviki övningsområde, Rjazan oblast, och där luftlandsatts med fallskärm från en höjd av 600 meter.1
Enligt övningsscenariot skall en fientlig ledningsplats upptäckts genom flygspaning. Varvid luftlandsättningsbataljonen inledningsvis luftlandsattes, därefter blockerades tillfartsvägar till ledningsplats och slutligen förstördes denna. I ett senare skede skulle luftlandsättningsbataljonen bli avlöst av andra förband i området. Ledningsplatsen skall ha varit av strategisk karaktär och motståndaren var en reguljär sådan, enligt nyhetsartikeln. Övningsledare för övningen var divisionschefen för 106. Luftlandsättningsdivision.2
Vad gör då denna övning intressant? Inledningsvis är det intressant att notera att de ryska väpnade styrkornas informationstjänst belyser att det var ett mål av strategisk betydelsei form av en ledningsplats somluftlandsättningsbataljonen övade emot.3Ur ett historiskt perspektiv är de värt att notera att ledningsplatser, både för kärnvapen men även militär ledning, ej sågs som strategiska mål av Sovjetunionen under det kalla kriget utan operativa. Däremot kunde flygplatser och hamnar utgöra strategiska mål men även operativa.4 De sistnämnda sågs troligtvis som strategiska mål vid inledningen av en väpnad konflikt då de kunde utgöra infallsportar.
Var det en ledningsplats av strategisk karaktär övningen genomfördes mot, skulle det möjligen kunna utgöra en plats där högre civil eller militär ledning skulle kunna befinna sig. Ur ett svenskt perspektiv skulle det innebära regeringen och krigsdelegationen på den strategisk civila nivån och ÖB med stab för den militärstrategiska nivån.5 Således blir övningen av en synnerligen intressant karaktär, trots nyhetsartikelns anspråkslösa utformning.
Därefter är det intressant att ilastningen av luftlandsättningsbataljonen genomfördes med syftet att vara dold.6 Huruvida det går att dölja ilastning av en luftlandsättningsbataljon kan diskuteras. Under 1980-talet krävdes nästan ett dygns arbete för att genomföra ilastning, om inte förberedelser vidtagits innan för att minska tidsåtgången.7 Varvid det får ses som möjligtatt tekniska inhämtningssystem såsom satelliter eller personbaserad inhämtning skulle kunna upptäcka en dylik ilastning vid ett kraftigt försämrat säkerhetsläge. Dock är satellitbanor kända, därmed går det att planlägga sin egen verksamhet,8 och en huvuddel av satelliterna går troligtvis att följa, trots att vissa satelliter skall vara utformade med smygförmåga vilket gör dem svårare att upptäcka.9
Slutligen, en viktig faktor att ta med sig är att den dolda ilastningen troligtvis syftade till att skapa överraskning och minska förvarningstiden för en motståndare. Därmed inte sagt att det t.ex. var ett s.k. strategiskt överfall som övades, utan överraskning krävs även vid en fullt utvecklad väpnad konflikt. Framförallt om striden skall föras mot ett strategiskt mål. Vad det dock skulle kunna innebära är att övningsmomentet syftade till att kunna uppnå en s.k. operativ chock. Det vill säga att i ett slag, försätta en motståndare ur stridbart skick.10Något som möjligen skulle kunna uppnås om man påverkar den högsta militära och/eller civila ledningen i en nation.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Rysslands Försvarsministerium 1(Ryska)
Soviet Army Studies Office 1(Engelska)
The Washington Post 1(Engelska)
Department of the Army. The Soviet Army: Specialized Warfare and Rear Area Support. Washington DC: Department of the Army, 1984.
Försvarsmakten. Militärstrategisk doktrin. Stockholm: Försvarsmakten, 2002.
Försvarsmakten. Militärstrategisk doktrin. Stockholm: Försvarsmakten, 2016.
Jansson, Nils-Ove. Omöjlig ubåt: stridsberättelser från ubåtsjakten och det säkerhetspolitiska läget under 1980-talet. Göteborg: Nils-Ove Jansson, 2014.
Slutnoter
1Министерство обороны Российской Федерации. Более 500 военнослужащих ВДВ в ходе учения под Рязанью выполнили десантирование для захвата объектов условного противника. 2018. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12221357@egNews(Hämtad 2019-03-13)
2Ibid.
3Ibid.
4Department of the Army. The Soviet Army: Specialized Warfare and Rear Area Support. Washington DC: Department of the Army, 1984, s 2-2.
5Försvarsmakten. Militärstrategisk doktrin. Stockholm: Försvarsmakten, 2016, s. 14.
6Министерство обороны Российской Федерации. Более 500 военнослужащих ВДВ в ходе учения под Рязанью выполнили десантирование для захвата объектов условного противника. 2018. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12221357@egNews(Hämtad 2019-03-14)
7Turbiville Jr, Graham H. Soviet Airborne Operations in Theater War. Foreign Policy, vol 13. no. 1-2, 1986, s. 180.
8Jansson, Nils-Ove. Omöjlig ubåt: stridsberättelser från ubåtsjakten och det säkerhetspolitiska läget under 1980-talet. Göteborg: Nils-Ove Jansson, 2014, s. 131.
9The Washington Post. Priest, Dana. New Spy Satellite Debated On Hill. 2004. http://www.washingtonpost.com/wp-dyn/articles/A56171-2004Dec10.html(Hämtad 2019-03-14)
10Försvarsmakten. Militärstrategisk doktrin. Stockholm: Försvarsmakten, 2002, s. 82.

En stagnerande rysk ekonomi och dess följder

av Jan Leijonhielm Under senare tid har såväl ryska som västerländska analytiker dragit slutsatsen att den ryska ekonomins stagnation kommer att bli långvarig och sannolikt få politiska konsekvenser för den ryska ledningen. Dessa åsikter framförs bl a av Sergej Aleksasjenko, tidigare högt placerad ekonom i finansministeriet och statsbanken, i hans bok ”Putin´s Counterrevolution”. I denna konstaterar […]

En svensk underrättelsetjänst 3.0?

Av Johan Althén Kan en reformerad underrättelsetjänst höja tröskeleffekten? Klarar vi det kulturellt? I dagens samhälle är det lätt att uppleva sig som översköljd av information – information som ofta visar sig var mer klickvänlig än korrekt. Fenomenet har många olika namn; fake news, desinformation, alternativa fakta och falsk information för att nämna några. Begreppen […]

FLEXIBILITET

Foto: FörsvarsmaktenMed start nästa fredag (15 mars) påbörjar marinen en omfattande verksamhet på västkusten. Det handlar dels om att den årligt återkommande ytstridsövningen där robotstrid från fartyg mot sjömål är  det centrala. Utöver detta ske…

FLEXIBILITET

Foto: FörsvarsmaktenMed start nästa fredag (15 mars) påbörjar marinen en omfattande verksamhet på västkusten. Det handlar dels om att den årligt återkommande ytstridsövningen där robotstrid från fartyg mot sjömål är  det centrala. Utöver detta ske…