Sökresultat för: 71

Säkerhetspolitisk växelverkan

ReflektionI den svenska Säkerhetspolisens verksamhetsberättelse för 2019 framkommer det att Ryssland bl.a. har som mål med sin underrättelseverksamhet riktad mot Sverige att säkerställa att vi fortsatt är en militärt alliansfria nation,1 d.v.s. hå…

Något om färskvatten

ReflektionI den svenska nationella säkerhetsstrategin, fastställd 08JAN2017,1 framkommer det att klimatförändringar kan öka risken för krig, konflikter och fattigdom samt att de förvärrar bristen på vatten.2 Att vatten kan utgöra en grogrund …

Adaptation eller assimilation – Har Försvarsmakten förmåga till framtida flexibilitet?

Foto: Försvarsmakten En av utmaningarna i försvaret av Sverige är anpassningen till en föränderlig värld, där information, data och beslutscykler förekommer i överflöd och blir allt kortare. Detta påverkar verksamhet från taktisk till operativ nivå och kräver ett kritiskt och utvecklande förhållningssätt, för vilket förutsättningar finns men inte tillämpas fullt ut. Därmed finns […]

Försvarsmakten och uppdragstaktiken

Foto: Försvarsmakten Ola Palmqvists inlägg om uppdragstaktik (2020-06-15) belyser den komplicerade situation som Försvarsmakten befinner sig i när det gäller att implementera uppdragstaktik som sin ledningsfilosofi. [1] Det finns en klar ambition i de senaste svenska doktrinerna att uppdragstaktik ska genomsyra vårt agerande. Men liksom Palmqvist tar upp, tyder mycket på att det finns […]

Det hemliga Malmö

Wehrmacht på omslaget men det handlar om en rad främmande makters intresse. Snart släpps min nya bok som kan krydda din ”hemester” med 200 platser inom landet med stark koppling till andra världskriget. För att kunna skriva dess avsnitt om Malmö vände…

Ett musklick bort

Det senaste decenniet har förmågor som tidigare varit förbehållna statliga underrättelsetjänster blivit tillgängliga för nästintill var och en. Den främsta drivkraften för förmågespridningen är att information blivit avsevärt mer lättillgänglig. Saker som tidigare krävde stora investeringar i tid eller pengar för att ta reda på finns numera några musklick bort på internet. Det har gjort […]

Utvecklingen av strids­fordons­systemet – en väg framåt inom räckhåll

Stridsfordon 90 är en nyckelresurs i våra mekaniserade förband. Foto: Mats Nyström, Försvarsmakten. I ett inlägg publicerat 18 mars 2020 på Kungl Krigsvetenskaps­akademiens blogg tar artikelförfattarna, kaptenerna Peter Eriksson och Andreas Näslund, upp en rad intressanta aspekter avseende nästa generations stridsvagn respektive stridsfordon. Som representant för BAE Systems Hägglunds väljer jag dock att i […]

Något om signalspaning

Reflektion
I den norska säkerhetspolisens hotbedömning för 2020 framkommer en rad olika inhämtningsmetoder främmande makter kan tänkas tillämpa för att att kartlägga verksamheter och infrastruktur av betydelse för Norges säkerhet. De inhämtningsmetoder den norska säkerhetspolisen beskriver är:
  • Underrättelseofficerare stationerade i Norge,
  • Tillresta underrättelseofficerare,
  • Underrättelseofficerare som arbetar under falsk identitet och nationalitet,
  • Användande av den främmande maktens egna medborgare,
  • Rekrytering av agenter med norsk eller utländsk identitet,
  • ”Insiders” i norska företag
  • Flyg, fartyg, fordon och obemannade flygande farkoster,
  • Avlysning från mobila och stationära plattformar i och utanför Norge,
  • Datornätverksoperationer mot enheter anslutna till internet,
  • Datornätverksoperationer mot slutna system och
  • inhämtning samt systematisering av öppen information.1
Ur ett historiskt perspektiv går huvuddelen av inhämtningsmetoderna främmande makter antas tillämpa i Norge att känna igen. Vad som får anses vara nytt i sammanhanget är datornätverksoperationer och obemannade flygande farkoster. Troligtvis tillämpar även främmande makter liknande metoder i Sverige som i Norge utifrån vad den svenska säkerhetspolisen öppet publicerat.2 Detta inlägg kommer dock inte avhandla inhämtningsmetoder generellt, om än att det finns ett antal intressanta områden den norska säkerhetspolisen berör, utan enbart fokusera på skrivningen avlyssning frånmobila och stationära plattformar ioch utanför ett land och ytterligare avgränsa till i ett land.
Inledningsvis kommer inlägget fokusera på stationära plattformar iett land. Den norska säkerhetspolisen ger ingen beskrivning på hur begreppet plattform skall tolkas utan ett antagande får göras att en stationär plattform t.ex. utgörs av en byggnad. Ur ett historiskt perspektiv finns sådana exempel från det kalla kriget. Sovjetunionen genomförde signalspaning från ett stort antal av deras beskickningar runt om i världen under det kalla kriget.3USA genomförde som minst signalspaning från dess ambassad i Moskva under inledningen av 1970-talet.4 Eventuellt har även Sverige bedrivit signalspaning från sin ambassad i Finland enligt uppgifter som publicerades 1991,5 huruvida det stämmer förefaller inte klarlagts.
Under det kalla kriget genomförde således ett flertal nationer signalspaning från sina beskickningar runt om i världen. I sak inte olovligt, men troligtvis i gråzonen för vad som kan tolereras i verksamhet vid en beskickning på en annan nations territorium. Det får ses som sannolikt att dylik verksamhet även genomförs i dag på olika nationers beskickningar runt om i världen, vilket t.ex. den amerikanska stängningen av det ryska konsulatet i San Francisco indikerar.6 Dock får utnyttjandet av beskickningar för signalspaning anses utgöra en legitim form av inhämtning, om än i gråzonen för hur diplomatiska beskickningar är tänkt att användas.
Genomförs då någon form av signalspaning från stationära plattformar i Sverige av främmande makter? Vid den svenska säkerhetspolisens presentation av sin årsrapport för verksamhetsåret 2018 framförde de att Ryssland genomför signalspaning i Sverige. Hur denna signalspaning genomförs beskrev inte den svenska säkerhetspolisen.7Däremot får det anses ligga nära till hands att anta, att denna signalspaning genomförs från någon av dess beskickningar på svenskt territorium. Vilket skulle falla in i ett modus operandi som, dels tillämpades av Sovjetunionen under det kalla kriget runt om i världen,8 dels bedrevs 2016, och troligtvis fortsatt bedrivs, av Ryssland i t.ex. Litauen.9
Huruvida någon form av stationär signalspaning genomförts utanför någon beskickning av främmande makter förefaller det ej finnas någon offentlig rapportering om. Dock får det ses som möjligt att främmande makter skulle kunna använda sig av många av de civila lösningar som i dagsläget finns tillgängliga i syfte att skapa ett signalspaningssystem på en annan nations territorium.10Det skulle kunna innebära att radioutrustning utplaceras i t.ex. fastigheter med tillhörande antenner och sedermera fjärrstyrs över internet men även överför den upptagna informationen över internet till den främmande makten som genomför signalspaningen på en annan nations territorium. Dylika kommersiella lösningar finns för privatpersoner i dagsläget, varvid en främmande makt torde kunna utnyttja dessa eller utveckla egna system bestående av de civila komponenter som nyttjas i de tekniska lösningarna vilket i dag finns.11
Givetvis skulle även renodlade statliga signalspaningslösningar kunna tillämpas och utplaceras på olika sätt, för att utgöra en s.k. stationär plattform. I Sten Ekmans bok, Sverige ochFinland under kalla kriget: hemligtmilitärt samarbete, publiceras en intervju med en helikopterförare, enl. den tidigare nämnda författaren, vidden s.k. Flygenhet 66. Denna enhet sorterade under den svenska militära underrättelsetjänsten. Denne helikopterförare hävdar att hanskall ha utplacerat signalspaningsutrustning på ryskt territorium, underen helikopterflygning i Ryssland.12Stämmer uppgifterna, vilket undertecknad ställer sig kritisk till, bör utrustningen utplacerats någon gång under 1990-talet maa. att Flygenhet 66, enl. författaren och journalisten Mikael Holmström,skall avvecklats 1998.13
Vad avser mobila plattformar i ett landfår det antas att den norska säkerhetspolisen åsyftar signalspaningsutrustning placerad på något som rör sig såsom fartyg, fordon och luftfarkost. Återigen ur ett historiskt perspektiv förefaller Sovjetunionen och som minst andra Warszawapakts länder under det kalla kriget tillämpat sig av fordon för att genomföra signalspaning på andra nationers territorium.14Ett exempel på detta är den överenskommelse som upprättades efter andra världskrigets slut och kom att gälla under det kalla kriget, att de allierade ockupationsmakterna kunde genomföra rekognosering i respektive ockupationszon i Tyskland. Detta kom bl.a. leda till att personbilar utrustades med signalspaningsutrustning.15Vad avser personbilar kan dessa ev. även använts för signalspaningsoperationer i Sverige under det kalla kriget.16
I ett svenskt perspektiv under det kalla kriget får den s.k. ”TIR-trafiken” med lastbilar anses utgöra ett ev. exempel på möjlig signalspaning på svenskt territorium med mobila plattformar.17 Dock har den svenska debatten efter det kalla krigets slut främst glidit mot att den s.k. ”TIR-trafiken” enbart skulle utgjort ett svenskt problem. Detta är dock inte fallet utan det förefaller varit en omfattande trafik över hela Västeuropa med TIR skyltade långtradare.18Ett annat historiskt exempel är användande av olika former av icke-militära fartyg för genomförande av signalspaning.19Detta får även anses utgöra en form av mobil plattform.
Finns det då exempel på inhämtning med mobila plattformar inom ett land i nutid? Enligt den brittiska tidningen The Timesförefaller rysk underrättelsetjänst inneha diplomatiska fordon utrustade för signalspaning utplacerade i olika nationer. Dessa fordon skall även förmåga att kunna skicka meddelande till s.k. agenter.20 Det får även ses som möjligt att icke-militära fartyg kan användas som signalspaningsplattformar, dock är detta ej bekräftat men utifrån tidigare modus operandi får det ses som en möjlighet.21
Det bör även ses som en möjlighet att främmande makter kan använda flygplan eller helikoptrar på olika sätt för att genomföra signalspaning som en mobil plattform, i dåtid såsom nutid. Återigen blir det ett historiskt exempel. Enligt författaren Sten Ekman som intervjuat en tidigare helikopterpilot i Flygenhet 66, skall denna enhet även genomfört signalspaningsuppdrag över Ryssland, dels genom att vara utrustad med signalspaningsutrustning vid flygfärder, dels utrustat ovetande flygförare med signalspaningsutrustning som flugit i anslutning till Ryssland.22
Avslutningsvis, bör signalspaningshotet från främmande makter inom en egen nations gränser tas på allvar? Onekligen bör det tas på största allvar. Dagens avregleringar och globala rörlighet medger betydligt mer möjligheter än under det s.k kalla kriget. Till detta skall även det informationssamhälle vi lever i tas i beaktande. Vilket medger oanade möjligheter till tekniska lösningar för att inhämta information inom signalspanings arenan.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Foreign Policy 1(Engelska)
Politiets sikkerhetstjeneste 1(Norska)
RAND Corporation 1(Engelska)
Remote Ham Radio 1(Engelska)
Säkerhetspolisen 1(Svenska)
Svenska Dagbladet 1, 2(Svenska)
The New York Times 1(Engelska)
The Times 1(Engelska)
Youtube 1(Engelska)
Välisluureamet 1(Engelska)
Andrew, Christopher M. For the president’s eyesonly: secret intelligence and theAmerican presidency from Washington toBush. New York: HarperPerennial, 1996.
Andrew, Christopher M. Mitrochin, Vasilij Nikitič. The sword and the shield: The Mitrokhin archive and the secret history of the KGB. New York: Basic Books, 1999.
Ball, Desmond. Soviet Signals Intelligence (SIGINT). Canberra: Strategic and Defence Studies Centre, Research School of Pacific Studies, The Australian National University, 1989.
Ekman, Sten. Sverigeoch Finland under kalla kriget: hemligt militärt samarbete. Stockholm: Svenskt militärhistoriskt biblioteks förlag, 2017.
Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemligaNATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011.
Huchthausen, Peter A. Sheldon-Duplaix, Alexandre. Hide and seek: the untold story of Cold Warnaval espionage. Hoboken: John Wiley & Sons, 2009.
Second Investigation Department under the Ministry of National Defence. State Security Department. National Threat Assessment. Vilnius: Second Investigation Department under the Ministry of National Defence, State Security Department, 2016.
Slutnoter
1Politiets sikkerhetstjeneste. Nasjonaltrusselvurdering2020. Oslo: Politiets sikkerhetstjeneste, 2020, s. 10.
2Säkerhetspolisen. Säkerhetspolisen2018. Stockholm: Säkerhetspolisen, 2019, s. 31-32, 35, 37.
Sveriges Television Nyheter. Säkerhetshotet mot Sverige: Säpo presenterar årsrapport för 2018. Stockholm: Sveriges Television Nyheter. 2019.
3Andrew, Christopher M. Mitrochin, Vasilij Nikitič. The sword and the shield: The Mitrokhin archive and the secret history of the KGB. New York: Basic Books, 1999, s. 343-349.
Ball, Desmond. Soviet Signals Intelligence (SIGINT). Canberra: Strategic and Defence Studies Centre, Research School of Pacific Studies, The Australian National University, 1989, s. 38-39.
4Andrew, Christopher M. Forthepresident’seyesonly: secretintelligenceandtheAmericanpresidencyfromWashingtontoBush. New York: HarperPerennial, 1996, s. 359.
5Svenska Dagbladet. Signalspaning från ambassad. SvenskaDagbladet. 23 Oktober 1991, s. 5.
6Foreign Policy. Dorfman, Zach. The Secret History of the Russian Consulate in San Francisco. 2017. https://foreignpolicy.com/2017/12/14/the-secret-history-of-the-russian-consulate-in-san-francisco-putin-trump-spies-moscow/(Hämtad 2020-02-16)
7Sveriges Television Nyheter. SäkerhetshotetmotSverige: Säpopresenterarårsrapportför2018. Stockholm: Sveriges Television Nyheter. 2019.
8 Andrew, Christopher M. Mitrochin, Vasilij Nikitič. The sword and the shield: The Mitrokhin archive and the secret history of the KGB. New York: Basic Books, 1999, s. 343-349.
Ball, Desmond. Soviet Signals Intelligence (SIGINT). Canberra: Strategic and Defence Studies Centre, Research School of Pacific Studies, The Australian National University, 1989, s. 38-39.
9Second Investigation Department under the Ministry of National Defence. State Security Department. National Threat Assessment. Vilnius: Second Investigation Department under the Ministry of National Defence, State Security Department, 2016, s. 29.
10Berner, Steven. McClintock, Bruce. Weinbaum, Cortney. SIGINTforAnyone: TheGrowingAvailabilityofSignalsIntelligenceinthePublicDomain. Santa Monica: RAND Corporation, 2017, s. 1-8.
11Remote Ham Radio. Remote Ham Radio. 2020. https://www.remotehamradio.com/(Hämtad 2020-02-16)
Ham Radio Remote operation. 2015. https://www.youtube.com/watch?v=sKWWTldIjn0(Hämtad 2020-02-16)
12Holmström, Mikael. Dendoldaalliansen: SverigeshemligaNATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011, s. 325.
Ekman, Sten. Sverige och Finland under kallakriget: hemligt militärt samarbete. Stockholm: Svenskt militärhistoriskt biblioteks förlag, 2017, s. 182.
13Holmström, Mikael. Dendoldaalliansen: SverigeshemligaNATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011, s. 335.
14Ball, Desmond. SovietSignalsIntelligence(SIGINT). Canberra: Strategic and Defence Studies Centre, Research School of Pacific Studies, The Australian National University, 1989, s. 71.
15The New York Times. Markham, James M. Patrols in Germany: Postwar Vestige. 1985. https://www.nytimes.com/1985/03/29/world/patrols-in-germany-postwar-vestige.html(Hämtad 2020-02-16)
16Holmström, Mikael. Dendoldaalliansen: SverigeshemligaNATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011, s. 21.
17Svenska Dagbladet. Tullen ville stoppa östlångtradare. SvenskaDagbladet. 30 November 1986, s. 6.
18Ball, Desmond. SovietSignalsIntelligence(SIGINT). Canberra: Strategic and Defence Studies Centre, Research School of Pacific Studies, The Australian National University, 1989, s. 72-73.
19Holmström, Mikael. Dendoldaalliansen: SverigeshemligaNATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011, s. 249.
Huchthausen, Peter A. Sheldon-Duplaix, Alexandre. Hide and seek: the untold story of Cold Warnaval espionage. Hoboken: John Wiley & Sons, 2009, s. 182-183.
20The Times. Mooney, John. Russia‘smugglinginspycars’ toIrelandunderdiplomaticcover. 2018. https://www.thetimes.co.uk/article/russia-smuggling-in-spy-cars-to-ireland-under-diplomatic-cover-zhqt9rv37(Hämtad 2020-02-16)
21Estonian Foreign Intelligence Service. InternationalSecurityandEstonia2019. Tallin: Estonian Foreign Intelligence Service, 2019, s. 12-14.
22Ekman, Sten. SverigeochFinlandunderkallakriget: hemligtmilitärtsamarbete. Stockholm: Svenskt militärhistoriskt biblioteks förlag, 2017, s. 181-182.

Epilog: Rikskonferensen 2020

Den 74:e Rikskonferensen avslutades i tisdags och jag följer upp min prolog med en epilog efter att ha funderat några dagar över vad som egentligen hände. Låt mig ta det i punktform: Utrikesminister Ann Linde tajtade till relationen med försvarsdepartementet och genom en väl vald anekdot signalerade hon intresse för militär verksamhet. Övergripande höll hon […]

Prolog: Rikskonferensen 2020

På söndag är det dags för den 74:e Rikskonferensen – en institution i det försvarspolitiska Sverige. Konferensen inleds på sedvanligt sätt genom att Folk och Försvars ordförande Göran Arrius och generalsekreterare Maud Holma von Heijne hälsar välkomna innan moderator Eva Hamilton, som modererar för andra året, tar över och introducerar utrikesminister Ann Linde (S). Årets konferens är […]