Sökresultat för: stm

Vinterkriget var oundvikligt

Vinterkriget debatteras åter inför 80-årsminnet av den unga republiken Finlands hårdaste prövning.[1] Finländarnas bild av det kriget har i allt väsentligt bestått. Från ryskt håll tog man på sig ansvaret först efter kalla krigets slut. I maj 1994 förklarade president Jeltsin i Kreml att ”angreppet var Stalins brott mot Finland”. Men nu höjs även i […]

Sveriges och Finlands tidigare försvarsministrar: Konfliktrisken kan öka genom oklart bilateralt försvarssamarbete

En svensk JAS 39 och en finsk Hornet. En bild av nära samarbete, men… Foto: Mats Nyström, Försvarsmakten. av Sten Tolgfors och Stefan Wallin Ett fördjupat försvarssamarbete mellan Finland och Sverige är en väl inarbetad och riktig inriktning, som drivits av flera regeringar i båda länderna. Sverige och Finland har länge samarbetat nära inom både […]

Att stoppa huvudet i sanden duger inte

av Bo Richard Lundgren Den svenska förvaltningsmodellen är inte funktionell vid större samhällskriser och i krig. Foto: Shutterstock.com. Vad kännetecknar en nationell kris? En vanlig definition är att de centrala aktörerna uppfattar situationen som att: Betydande värden står på spel (hotas) Begränsad tid står till förfogande Omständigheterna präglas av betydande osäkerhet   Inom den internationella […]

Svensk medlarinsats ödesåret 1944: finsk dagbok berättar

av Mats Bergquist När Peter Wallensteen och Isak Svensson för ett par år sedan (2016) gav ut boken ”Fredens soldater” om nordiska internationella medlarinsatser från Folke Bernadotte och Martti Ahtisaari började man av naturliga skäl efter andra världskriget. Det är framför allt inom FN:s ram som Finland, Norge och Sverige gjort viktiga insatser för att […]

Något om Åland 2004

Reflektion
Säkerhetspolitiska förändringar kommer sällan som en blixt från klar himmel utan dessa förändringar sker ofta över en längre tid. Trots att dessa förändringar i den dagliga medierapportering kan te sig som att de uppstått ur tomma intet. En händelse som är intressant ur det perspektivet är den eventuella observationen av två ubåtar vid Åland under påsken 2004. Vilket för de flesta torde te sig något malplacerat, därutöver vid en tidpunkt som den säkerhetspolitiska situationen i Östersjöregionen skall ha varit som mest stabil, enligt den gängse ”bilden”.
Vad bestod då observationen av? Den 08APR2004 observerade bilfärjan M/S Roslagen två radarekon vid fyren Solovjeva väster om Signilskär på finskt territorialvatten. På M/S Roslagens radarskärm skall radarekona framträtt som tankfartyg, emedan visuell observation med hjälp av kikare visade delar av två ubåtstorn med tillhörande master. Observationen genomfördes cirka 16:50, siktförhållandena skall varit goda vid det aktuella tillfället. Minsta avstånd mellan M/S Roslagen och de båda ubåtarna skall varit på ett avstånd om cirka 300-400 meter.1
Den finska gränsbevakningen skall även erhållit en radarupptagning vid den aktuella tidpunkten,2 dock går det ej att särskilja en ubåts radareko från t.ex. ett annat ytfartyg. Enligt Ålandstidningen skall det ej framkommit något i utredningen som stödjer besättningens observation ombord M/S Roslagen. I sammanhanget är det dock intressant att notera att eventuellthade det finska försvarets hydrofonutrustning vid Märket tagits ur bruk en vecka innan observationen, för genomförande av service. Cirka två veckor efter observationen vid Solovjeva skall även en sjunkbomb fällts mot en eventuell ubåt vid Öröi skärgårdshavet och ytterligare ubåtsobservationer skall även genomförts i Finska Viken.3 Vad avser det finska hydrofonsystemet kring Märket kan det eventuellt rört sig om det amerikanska SOSUS systemet, vilket både Finland och Sverige skall utplacerat i Ålands hav under 1980-talet.4 
Rörde det sig då om ubåtar som observerades den skärtorsdagen för snart 20 år sedan? Svaret på den frågan lär vi aldrig få reda på. Frågar vi besättningen ombord M/S Roslagen torde de svara att de observerade ubåtar. Den finska gränsbevakningens radarupptagning torde visa radarekon, men inte mer. Således är det likt de flesta ubåtsobservationer och ubåtsjakter, ytterst svårt att få någon klarhet i om det verkligen varit ubåtar eller något annat som observerats.
Vad skulle då kunna tala för att det var en eller flera ubåtar? Enligt en uppgift skall ubåt nyttjats för att genomföra utläggning av det amerikanska SOSUS systemet.5 Varvid det får ses som möjligtatt det även nyttjats vid underhållsarbete.6 Detta skulle kunna tala för att det funnits ubåtar i området, om än att de befinner sig för långt söderut i förhållande till positionen där det amerikanska SOSUS systemet eventuellt lagts ut. Därutöver får det ses som högst oklart om Finland fortsatt nyttjade det amerikanska SOSUS systemet 2004.
En annan hypotes är att någon nation tog tillfället i akt att agera kring Åland när en bristfällig övervakning rådde, med anledning av servicearbete på det tidigare nämnda hydrofonsystemet. Tidpunkten vid påsk samt vattenförhållanden under våren skulle även båda för att det var gynnsamt att agera med ubåtar vid det aktuella tillfället. Detta då bemanningen av olika finska myndigheter torde varit låg under en högtid, samt vattenförhållandena i Östersjön under våren försvårar upptäckt av undervattensfarkoster.
En tredje hypotes skulle kunna vara att ubåtarnas verksamhet kan ha varit kopplad till de baltiska staternas inträde i försvarsalliansen NATO. De baltiska staterna blev formellt medlemmar den 29MAR2004 vid en ceremoni i Washington, ytterligare en ceremoni genomfördes den 02APR2004 vid NATO:s högkvarter i Bryssel.7Med tanke på hur laddad denna fråga var vid den aktuella tidpunkten,8 kan detta givetvis föranlett att antingen västliga eller ryska ubåtar fanns till sjöss i Östersjön för att markera närvaro eller genomföra ”signalpolitik” mot endera part.
En kombination av de olika hypoteserna utgör även en möjlighet. I en säkerhetspolitisk kontext torde dock den tredje hypotesen vara mest trolig. Vilket möjligen skulle kunna innebära att den säkerhetspolitiska konflikt vi nu ser i vårt närområde började långt tidigare än t.ex. 2008 i Georgien, vilket ofta brukar lyftas fram som en ”startpunkt”. För att denna hypotes skall ha någon validitet, innebär det dock att ubåtarna avsiktligt måste röja sig, annars torde signaleffekten uteblivit. Detta innebär i sig en risktagning. Dock torde Åland ur det perspektiv utgöra en lämplig plats för genomförande av ”signalpolitik” mot endera part mtp. dess demilitariserade status och därmed avsaknad av snabbt gripbara väpnade förband, för att snabbt och effektivt kunna avvisa eller påverka en kränkning.
Vad avser nation som velat uppnå en signaleffekt, kan det likväl varit en västlig nation men även Ryssland som agerat. Ur en västlig nations perspektiv kan de velat signalera att Östersjön nu är ett västligt innanhav gentemot Ryssland. Ur ett ryskt perspektiv kan man velat signalera, tro inte att Östersjön är ett västligt innanhav. Givetvis kan andra signaleffekter försökts uppnås med agerandet. Huruvida detta var fallet och att någon mottagare uppfattat ”signaleringen” torde aldrig framkomma. Dock utgör det en intressant historisk händelse, möjligen vid starten av den säkerhetspolitiska konflikt vi nu befinner oss mitt i.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
British Broadcasting Corporation 1, 2(Engelska)
Dagens Nyheter 1, 2(Svenska)
The Economist 1(Engelska)
Ålandstidningen 1(Svenska)
Davis, Don. Vyborny, Lee. America’s Secret Submarine: An Insider’s Account of The Cold War’s Undercover Nuclear Sub. Amazon Digital Services, 2018, Ebok.
Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Lund: Wallin & Dalholm, 2011.
Polmar, Norman. Moore, Kenneth J. Cold War submarines: the design and construction of U.S. and Soviet submarines. Washington, DC: Brassey’s, 2004.
Slutnoter
1Dagens Nyheter. Lundberg, Stefan. Färja fick väja för ubåt. 2004. https://www.dn.se/nyheter/varlden/farja-fick-vaja-for-ubat/(Hämtad 2019-04-22)
Ålandstidningen. Harald, Emma. Tio år sedan ubåtsdramat på åländskt vatten. 2014. https://www.alandstidningen.ax/nyheter/tio-ar-ubatsdramat-pa-alandskt(Hämtad 2019-04-22)
2Dagens Nyheter. Lundberg, Stefan. Nationalitet på ubåtar vid Åland ännu okänd. 2004. https://www.dn.se/nyheter/varlden/nationalitet-pa-ubatar-vid-aland-annu-okand/(Hämtad 2019-04-22)
3Ålandstidningen. Harald, Emma. Tio år sedan ubåtsdramat på åländskt vatten. 2014. https://www.alandstidningen.ax/nyheter/tio-ar-ubatsdramat-pa-alandskt(Hämtad 2019-04-22)
4The Economist. Secret history: How close were Finnish-American relations in the Cold War. 2011. https://www.economist.com/eastern-approaches/2011/12/01/secret-history(Hämtad 2019-04-22)
Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Lund: Wallin & Dalholm, 2011, s. 534-536.
5Polmar, Norman. Moore, Kenneth J. Cold War submarines: the design and construction of U.S. and Soviet submarines. Washington, DC: Brassey’s, 2004, s. 22.
6Davis, Don. Vyborny, Lee. America’s Secret Submarine: An Insider’s Account of The Cold War’s Undercover Nuclear Sub. Amazon Digital Services, 2018, Ebok, loc 3200, 3450.
7British Broadcasting Corporation. Bush welcomes new Nato members. 2004. http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/3578837.stm(Hämtad 2019-04-22)
8British Broadcasting Corporation. Russia condemns Nato’s expansion. 2004. http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/3587717.stm(Hämtad 2019-04-22)

A Case for the Part Time Defence

by Andrew Wallace Abstract Government decisions, over the last few decades, has left the Swedish Defence in a poor state and in need of more finances. The Defence is struggling to rebuild itself after the strategic timeout (should have?) ended 10 years ago. This is nothing new, Sweden has made this kind of mistake before. […]

Draken och Lilla Björn – geopolitik i Fjärran Östern

av Lars Holmqvist Fransk karikatyr som visar hur Storbritannien, Tyskland, Ryssland och Japan sitter ner för att dela på Kina, medan Frankrike iakttar. Källa: Wikimedia Commons. Den 18 september är ett betydelsefullt datum i Kina, dagen då man högtidlighåller minnet av Mukdenincidenten, lite förenklat startskottet för en period av japanska övergrepp på landet under åren […]

I Skuggan av Vostok-2018 – Landstigningsövning i Östersjön

Reflektion
Den 03SEP2018 meddelade det ryska Försvarsministeriets informationstjänst att chefen för den ryska Östersjömarinen påbörjat en beredskapskontroll av dess förband i Leningrad Oblast d.v.s. främst i Sankt Petersburg. Enligt informationstjänsten skall syftet med beredskapskontrollen varit att utvärdera förmågan att höja stridsberedskapen på de prövade enheterna med den vakthavande personalen. Totalt skall 10 fartyg, mindre ubåtsjaktfartyg, minsvepare och understödsfartyg, varit involverade i beredskapskontrollen. Vissa övningsmoment skall även genomförts i den Finska viken.1
Den 04SEP2018 meddelade även det ryska Försvarsministeriets informationstjänst att delar ur den ryska Östersjömarinen baserad i Kaliningrad Oblast skulle påbörja en övning. Övningen skulle omfatta 15 örlogsfartyg som en maritim stridsgrupp. Övningsmoment som skulle genomföras var bl.a. torpedskjutning, bekämpning av luft- samt kustmål och ubåtsjakt. Östersjömarinens luftstridskrafter skulle även delta i övningen. Övningen skulle även omfatta landstigningsmoment gentemot en oförsvarad kust som simulerades av övningsfältet vid Chmeljovka. Landstigningen skulle understödjas, dels av sjöstridskrafterna med artilleribekämpning, dels av luftstridskrafter. Målsättningen med landstigningen var att ta ett brohuvud för en fortsatt offensiv.2 Här skall tilläggas att landstigningar per se är offensiva oaktat om det är inom ramen för en defensiv eller offensiv operation.
Samma dag publicerades även ett separat pressmeddelande avseende den 336. Marininfanteribrigadens deltagande i den tidigare annonserade övningen. I detta pressmeddelande framkom det att övningen skulle genomföras med skarp ammunition, samt att de deltagande delarna ur marininfanteribrigaden påbörjat förövning inför genomförandet. Det omfattande bl.a. agerande inom ramen för en bataljonsstridsgrupp. Parallellt med detta genomfördes även utbildning/övning i luftlandsättning med fallskärm tillsammans med flottans spaningsenhet, troligtvis 561. Marina Spetsnazbrigaden. I artikeln framkommer det att samövning även skulle genomföras med inhämtningsförband, möjligtvis den 561. Marina Spetsnazbrigaden.3
Den 05SEP2018 publiceras ett pressmeddelande där det framkommer att den maritima stridsgruppen genomfört förflyttning till sitt övningsområde. Därtill påtalas att ubåtsjakthelikoptrar av modellen KA-27PL hade påbörjat jakt efter en ubåt från den ”konventionella motståndaren”, vid upptäckt skulle målinformation överföras till den maritima stridsgruppen. Ubåtsjaktfartyg skulle även nyttja sina egna system för att upptäcka ubåten och bekämpa denna med sjunkbomber, deltagande fartyg i ubåtsjaktmomentet skulle enskilt utvärderas. Därutöver delgavs även att fartygen, Stojkij, Soobrazitielnyj, Zelenyj Dol, Serpuchov, Passat, Liven, Gejzer, Zaretjnyj och Tjuvasjija,4totalt 9 av de 15 stycken som skall ha ingått i övningen.
Den 06SEP2018 publicerades ett pressmeddelande som uppgav att cirka 600 marininfanterister och 20 BTR-82A samt ytterligare 10 materielslag hade genomfört en landstigning. Innan detta skall minsvepning genomförts för att möjliggöra landstigningen. Vid inledningen av landstigningen skall en strandsäkringsstyrka med hjälp av snabbgående båtar genomfört landstigning och säkerställt en framryckningsbar väg för den efterföljande huvudstyrkan. Landstigningen skall ha understötts av fartyg ur den maritima stridsgruppen. Parallellt med landstigningen skall även ubåtsjaktmoment genomförts. Landstigningsfartygen Korolev, Minsk och Aleksandr Sjabalin skall ha deltagit i landstigningen samt landstigningsbåtar av typen Djugon.5 Utifrån att 15 fartyg uppges deltagit torde det innebära att tre av dessa var landstigningsbåtar av typen Djugon.
De tre landstigningsfartygen Korolev, Minsk och Aleksandr Sjabalin skall även genomfört en luftförsvarsövning gentemot den ”konventionella motståndaren” i samband med genomförandet av den tidigare nämnda landstigningen. Detta skall ha genomförts, dels med olika former av elektroniska motmedel passiva samt aktiva, dels med hjälp av fartygens luftvärnssystem. Fartygen skall även understött genomförandet av landstigningen med sitt fartygsartilleri.6
Inom ramen för landstigningen prövades även sjukvårdstjänsten. Skadebilder som övades var sådana som förutsätts uppstå vid strid i ett landstigningsområde. Transport av skadade övades även med hjälp av helikopter och fordon, åter till landstigningsfartygen. Samlingsplats för skadade skall även upprättats i landstigningsområdet där ett första omhändertagande av de skadade genomfördes innan transport. Deltagande sjukvårdspersonal i övningen skall ha uppgått till cirka 50 stycken samt 10 olika sjukvårdsmaterielslag skall ha nyttjats.7
Den 07SEP2018 meddelades att korvetterna Stojkij och Soobrazitielnyj samt robotbåtarna Zaretjnyj och Tjuvasjija genomfört bekämpning av den ”konventionella motståndarens” sjö- och luftstridskrafter. Denna bekämpning skall ha genomförts med hjälp av fartygsartilleri.8 Avslutningsvis meddelades den 08SEP2018 att fartygen samt luftfarkosterna som ingått i den tidigare beskrivna övningen återvänt till sina ordinarie grupperingsplatser.9
Vad gör då denna övning mer intressant än de tidigare? Det är främst tre faktorer som gör övningen intressant, de tre är sjukvårdsförmåga, scenario och tidsförhållanden.
Den första och kanske mest intressanta faktorn är det sjukvårdsmoment som genomfördes i samband med landstigningsövningen. I den tidigare organisationen, från inledningen av 1990-talet, för marininfanteribataljonerna bestod sjukvårdsplutonen av 5 individer,10 och en marininfanteribrigads sjukvårdskompani uppgick till 27 individer.11 Utgående från det som rapporterats i den genomförda övningen skulle det innebära att en tio dubbling av mängden sjukvårdspersonal skett på bataljonsnivå. Vad som dock skulle tala emot en sådan ökning är att det rörde sig om en bataljonsstridsgrupp vilket oftast är tillfälligt sammansatta.12 Däremot sett till att det rörde sig om en landstigning mot vad som benämns oförsvarad kust, skulle det dock kunna vara en minsta nivå på förmåga. Då sjukvårdsförmågan torde varit än större om det rört sig om en försvarad kustremsa landstigningen genomförts mot.
Denna ökning av sjukvårdsförmåga blir även intressant ur perspektivet att skyddsförmågan torde ökat inom marininfanteribataljonerna hos den 336. Marininfanteribrigaden, i jämförelse med den som fanns under inledningen av 1990-talet, utifrån tillförd utrustning.13Dock får ökningen av sjukvårdsförmågan anses vara logisk. Då en trovärdig sjukvårdsförmåga kan ses som ett grundläggande behov för den enskilda soldaten. Därmed ökar dennes vilja att strida och detta får troligtvis ses som avgörande vid t.ex. landstigningsföretag där risken för förluster får anses vara överhängande.
Nästa intressanta del i denna övning är att trots det rört sig om en landstigningsövning mot oförsvarad kust förefaller den spelade motståndaren, dels lyckats insätta markförband mot landstigningsområdet, dels lyckats insätta luftstridskrafter mot landstigningen. Inledningsvis indikerar detta två saker, det första är att lokalt luftherravälde saknades över landstigningsområdet vilket normalt brukar ses som en grundförutsättning.14Därutöver förefaller blockeringsstyrkan som initialt skall skydda landstigningsområdet mot tillförsel av förband,15antingen varit för svag eller saknats då den spelade motståndaren förefaller kunnat påverka området med markförband.
Detta skulle kunna innebära att, antingen skede landstigningen inom ett scenario där ett snabbt försämrat säkerhetsläge utspelades och styrkeförhållandena bedömdes som sådana att en snabb och överraskande landstigning skulle kunna lyckas, eller att de ryska förbanden var underlägsna. Det sistnämnda får anses vara mindre troligt då landstigningar anses vara något av de mest komplexa militära operationerna som genomförs,16 varvid ett genomförande i klart underläge ej torde genomföras. Härvid får det förstnämnda ses som mer möjligt, vilket även skulle kunna förklara den relativt omfattande sjukvårdsförmågan i förhållande till tidigare organisation.
Detta gör även den initialt berörda beredskapskontrollen av Östersjömarinens förband i Leningrad Oblast intressant. Då denna beredskapskontrollen även skulle kunnat omfatta de deltagande förbanden i landstigningsövningen som är baserade Kaliningrad Oblast, om en validering avseende den faktiska förmågan att verka under ett snabbt försämrat säkerhetsläge eftersträvades. Dock har inga sådana uppgifter framkommit, men det får ses som möjligtatt sp kan ha varit fallet.
Oaktat om övningen genomfördes inom ramen för en beredskapskontroll eller ej, förefaller dock tidsförhållandena varit komprimerade för övningsdeltagarna. Då pressmeddelandet avseende övningen publicerades den 04SEP2018 och landstigningen genomfördes den 06SEP2018. Givetvis kan ett antal förberedelser påbörjats innan för att underlätta övningens genomförande, om den var känd av övningsdeltagarna. I sammanhanget bör det särskilt noteras att nästan samtliga moment inför en landstigning förefaller övats, om än med förkortade avstånd. Det vill säga, ilastning, utsegling, säkerställande av fritt passage i inseglingsområdet för landstigning, genomförande av landstigning. Den bataljonsstridsgrupp som övades torde utgjort vad som benämns strandsäkringsbataljon och som tar ett brohuvud för att arméförband senare kan fortsätta offensiven inåt land.17
Avslutningsvis, som tidigare berörts är det mest intressanta med denna landstigningsövning, i det som kan utläsas genom öppen information, den markanta ökningen av sjukvårdsförmågan jämfört med hur stor den varit tidigare. Därutöver innehåller övningen spår av vad som kan tyda på ett väldigt snabbt agerande vid genomförande av landstigningsoperation. Dock kan det enbart ses som möjligt att så var fallet utifrån den begränsade mängd öppen information som finns att tillgå.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Rysslands Försvarsministerium 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9(Ryska)
TASS 1(Engelska)
Bartles, Charles K. Grau, Lester W. The Russian Way of War: Force Structure, Tactics, and Modernization of the Russian Ground Forces. Fort Leavenworth: Foreign Military Studies Office, 2017.
Department of the Army. The Soviet Army: Specialized Warfare and Rear Area Support. Washington. DC: Department of the Army, 1984.
Department of the Army. The Soviet Army: Troops, Organization, and Equipment. Washington, DC: Department of the Army, 1991.
Elfving, Jörgen. Putin rustar Ryssland: den ryska björnen vaknar till liv. Stockholm: Svenskt militärhistoriskt bibliotek, 2014.
Ulfving, Lars. Rysk krigskonst = Voennoe iskusstvo: en introduktion till den ryska militärvetenskapen sedd i ett militärteoretiskt, empiriskt och historiskt perspektiv. Stockholm: Krigsvetenskapliga instutitionen, Försvarshögskolan, 2005.
Slutnoter
1Министерство обороны Российской Федерации. Командующий Балтийским флотом проверил боеготовность Ленинградской военно-морской базы. 2018. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12193991@egNews(Hämtad 2018-09-09)
2Министерство обороны Российской Федерации. Корабельная ударная группировка Балтийского флота готовится выйти в море. 2018. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12194089@egNews(Hämtad 2018-09-09)
3Министерство обороны Российской Федерации. Морские пехотинцы Балтийского флота готовятся к учению по высадке десанта на необорудованное побережье. 2018. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12194088@egNews(Hämtad 2018-09-09)
4Министерство обороны Российской Федерации. Корабельные поисковые ударные группы и минно-тральные силы БФ в ходе учения проведут поиск подводных лодок условного противника. 2018. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12194296@egNews(Hämtad 2018-09-09)
5Министерство обороны Российской Федерации. Силы Балтийского флота провели плановое учение по высадке морского десанта. 2018. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12194472@egNews(Hämtad 2018-09-09)
6Министерство обороны Российской Федерации. Корабли Балтийского флота в рамках планового учения разнородных сил отразили налет авиации условного противника. 2018. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12194314@egNews(Hämtad 2018-09-09)
7Министерство обороны Российской Федерации. Флотские медики провели тренировки по эвакуацию условно раненых с поля боя. 2018. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12194504@egNews(Hämtad 2018-09-09)
8Министерство обороны Российской Федерации. Корабли Балтийского флота выполнили плановые артиллерийские стрельбы в акватории Балтийского моря. 2018. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12194615@egNews(Hämtad 2018-09-09)
9Министерство обороны Российской Федерации. Корабли Балтийского флота после выполнения учебно-боевых задач вернулись в пункты постоянного базирования. 2018. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12194713@egNews(Hämtad 2018-09-09)
10Department of the Army. The Soviet Army: Troops, Organization, and Equipment. Washington, DC: Department of the Army, 1991, s. 4-155.
11Ibid. s. 4-156 – 4-157.
12Bartles, Charles K. Grau, Lester W. The Russian Way of War: Force Structure, Tactics, and Modernization of the Russian Ground Forces. Fort Leavenworth: Foreign Military Studies Office, 2017, s. 37.
13TASS. Russia’s ‘soldier of future’ combat gear proves its worth in Syria. 2017. http://tass.com/defense/961517(Hämtad 2018-09-XX)
Elfving, Jörgen. Putin rustar Ryssland: den ryska björnen vaknar till liv. Stockholm: Svenskt militärhistoriskt bibliotek, 2014, s. 122.
14Department of the Army. The Soviet Army: Specialized Warfare and Rear Area Support. Washington. DC: Department of the Army, 1984, s. 4-8.
15Ibid. s. 4-6.
16Ulfving, Lars. Rysk krigskonst = Voennoe iskusstvo: en introduktion till den ryska militärvetenskapen sedd i ett militärteoretiskt, empiriskt och historiskt perspektiv. Stockholm: Krigsvetenskapliga instutitionen, Försvarshögskolan, 2005, s. 198.
17Department of the Army. The Soviet Army: Specialized Warfare and Rear Area Support. Washington. DC: Department of the Army, 1984, s. 4-6, 4-7.

Många utredningar om sommarens brandkriser, men kom krigsberedskapen bort?

Av Björn Körlof Det civila försvaret ska täcka in betydligt mer än att klara omfattande skogsbränder. Bild: Shutterstock.com Regeringen har under den sistlidna veckan beslutat att tillsätta ett antal utredningar, vilka i allt väsentligt tycks föranledas av sommarens omfattande och allvarliga bränder, som samtidigt ägt rum på flera platser i landet, något som föranlett behov […]

Hur ska vi skapa och behålla de officerare vi behöver för vårt försvar?

av Fredric Westerdahl Bildtext: Rätt utbildning för respektive nivå efterlyses av författaren. Foto: Jimmie Adamsson, Försvarsmakten. Alltför många nyexaminerade officerare lämnar Försvarsmakten redan efter några få års yrkesutövning. Tyvärr är andelen nya officerare som lämnar yrket högre nu än det var med tidigare officers­utbildningssystem. Vi har även från början för få nytillkommande officerare med de […]

Några historiska aspekter på finsk-svenskt försvarssamarbete

Reflektion
Det finsk-svenska försvarssamarbetet,1 är något som ofta berörs i den svenska säkerhetspolitiska debatten och samarbetet förefaller sedan 2015 utvecklats i ett stadigt tempo.2Ett antal intressanta historiska observationer går att göra till det nutida finsk-svenska försvarssamarbetet, utifrån det dåtida försvarssamarbete som initierades under den senare delen av 1920-talet och fortsatte under 1930-talet mellan Sverige och Finland. Ett samarbete som ej berörts i någon nämnvärd omfattning sett till dagens pågående debatt.
Wilhelm Agrell berör detta samarbete översiktligt i sin bok ”Det säkralandet?” som avhandlar svensk säkerhetspolitik under 1900-talet intill nutid. Mer detaljerat berörs samarbetet i boken ”Stormvarning” av Bo Hugemark. Vad omfattade då detta samarbete? Den svenska Generalstaben, dess närmsta nutida jämförelse är Högkvarteret, kom under slutet av 1920-talet ta informell kontakt med dess finska motsvarighet om möjligheten att ge stöd till Finland i händelse av en väpnad konflikt med Sovjetunionen. Ur en svensk aspekt var det främst Åland som var av intresse då den som besitter dess öar behärskar norra Östersjön men även kan påverka t.ex. Stockholm.3
Anledningen till förfrågan initialt ställdes berodde troligtvis på Sveriges förändrade geostrategiska läge, efter första världskrigets slut. Där ett randstatsbälte uppstod mellan Sverige och Sovjetunionen som buffertområde. Detta skapade dock en annan problematik, i händelse av att Sovjetunionen eventuellt skulle påbörja en expansion västerut, när, var och hurskulle detta i sådant fall mötas av Sverige.4
Vid 1930 års Försvarskommisions arbete kom förutsättningarna för ett ingripande inom ramen för Nationernas Förbunds kollektiva säkerhetssystem studeras. Bland annat bedömdes möjligheterna för ett sådant ingripande i Danmark, Estland och Lettland men även Finland. Försvarskommisionen kom slå fast att i Finland fanns möjligheterna för en militär intervention skulle framstå som möjlig, emedan i Estland och Lettland bedömdes hjälp inte hinna fram i tid, främst utifrån den låga numerär dess Försvarsmakter hade.5
Under 1930-talet kom således omfattande och detaljerade förberedelser genomföras av den svenska Försvarsmakten för att möjliggöra en militär intervention i Finland. Tanken var att fyra av fem svenska arméfördelningar, organiserade som en armékår, skulle sättas in vid de större sjöarna i sydvästra Finland och där genomföra avvärjningsstrid. För att lyckas med denna avvärjningsstrid var den tilltänkta armékåren tvungen att vara på plats i ett tidigt skede.6
Hastigheten i förflyttningen till Finland skulle uppnås med hjälp av överskeppning från Norrlandskusten över Bottenhavet med huvuddelen av förbanden. En mindre del skulle gå via Tornedalen in i Finland och en annan del skulle besätta Åland för att tillsammans med kustflottan skydda överskeppningen i Bottenhavet. Denna planläggning kom även benämnas krigsfall I.7
Det finsk-svenska samarbetet kom gå in i ett nytt skede 1938, då Finland ville inleda förhandlingar om ett svensk-finskt försvar av Åland.8 Detta kom att resultera i den s.k. Stockholmsplanen som bl.a. innebar att Sverige skulle kunna stationera trupp på Åland och tillsammans med finska förband försvara Åland,9 planen kom även omfatta befästningsarbeten på Åland.10 De motståndare Sverige och Finland såg framför sig att strida mot var Tyskland eller Sovjetunionen.11
Den 5MAJ1939 kom den svenska regeringen lägga fram en proposition, utgående från Stockholmsplanen, för riksdagen att ta ställning till. För genomförande av denna plan ansågs det dock vara nödvändigt med ett godkännande av signatärmakterna för Ålandskonventionen samt Nationernas förbunds råd. Frågan kom tas upp den 27MAJ1939, då meddelade Sovjetunionens representant i Nationernas Förbund att denna skulle rösta emot förslaget, övriga stater var för. Trots Sovjetunionen ej hade något veto i frågan, sågs det ändå som en förutsättning att samtliga stormakter gav sitt godkännande annars kunde Sverige och Finland inte räkna med att planen skulle respekteras. Därmed lades Stockholmsplanen ned och den svenska regeringen kom att återkalla den proposition som hade lagts fram för riksdagen.12
Vad fanns det då för svagheter med det dåtida försvarssamarbetet mellan Finland och Sverige? Agrell belyser två viktiga begränsningar med krigsfall I. För det första var det en hemlig del av Sveriges säkerhetspolitik. För det andra var det en handlingsmöjlighet, inte en bindande överenskommelse från svensk sida att hjälpa Finland vid ett angrepp. Vilket kom att visa sig tydligt vid det finska vinterkrigets utbrott.13 Vad avser Stockholmsplanen visade den enligt Agrell på hur defensiva åtgärder kan tolkas annorlunda av en motpart. Där sedermera den svenska regeringslinjen kom bli att varje åtgärd som kunde öka krigsrisken skulle undvikas, även om det innebar geostrategiska förluster för Sverige och ökade risker för andra länder.14
Går det då att finna några eventuella likheter till vårt nutida samarbetet? Att genomföra historiska paralleller kan vara riskfyllt även om likheter kan finnas, finns även stora olikheter ffa. hur samhällen har utvecklats på andra områden, varvid slutsatser lätt kan bli felaktiga. Trots det, finns de vissa aspekter som är värda att beröra, med mellankrigstiden och utvecklingen efter det s.k. kalla krigets slut, som renderat i det samarbete vi har i dag mellan Finland och Sverige.
Inledningsvis bör den geostrategiska samt säkerhetspolitiska situationen som uppstod efter kalla krigets slut beröras. Vid Sovjetunionens sönderfall15 och Warsawapaktens upplösning,16kom det randstatsbälte som funnits i Sveriges närområde under mellankrigstiden återuppstå. Därtill kom Finlands ensidiga uppsägande av VSB-pakten,17 möjliggöra helt andra utrikespolitiska förutsättningar för Finland och därmed även säkerhetspolitiska, likt mellankrigstiden.
Härvid uppstod en förändrad geostrategisk situation för Sverige, som i mångt kom att likna den situation som rådde under mellankrigstiden. Rent säkerhetspolitiskt finns det även stora likheter. De Baltiska staterna hade under dess första decennium sedan sin frigörelse svaga Försvarsmakter likt mellankrigstiden. Ryssland var svagt maa. den kaotiska situation landet kastades in i efter Sovjetunionens upplösning, vilket paralleller kan dras till den svaghet som rådde under tiden för det ryska inbördeskriget 1917-1923 och en tid därefter.
Således, rent säkerhetspolitiskt uppstod för Sverige en mer gynnsam situation under 1990-talet. En situation som under inledningen av 2000-talet troligtvis kom att stärkas med, dels Polens, dels de Baltiska staternas NATO medlemskap 1999, respektive 2004.18Detta förändrade säkerhetsläge som präglade tiden efter det s.k. kalla kriget, kom även medföra en radikal struktur- och inriktningsförändring av den svenska Försvarsmakten, samt reducering av dess storlek under 1990-talet och inledningen av 2000-talet. Bland annat framfördes att Försvarsmakten var otidsenlig utifrån hur omvärlden, teknik och hotbild utvecklats, samt en möjlighet till återtagande skulle finnas, på motsvarande sätt som tongångarna gick innan och efter 1925 års försvarsbeslut.
Vad finns det då för likheter som eventuellt kan observeras i det dåtida och nutida fördjupade finsk-svenska försvarssamarbetet? Utgår vi från upptakten till det dåtida samarbetet kom det utgå från Nationernas Förbunds kollektiva säkerhetssystem, vilket planeringen bakom krigsfall I kom att stödja sig på. Den nutida motsvarigheten bör vara Lissabonföredraget tillsammans med FN-stadgan och där främst artikel 51, som ytterst mynnat ut i den unilaterala svenska solidaritetsförklaringen.
Däremot finns det tydliga skillnader. Vårt nutida, från 2015, fördjupade och accelererade samarbete med Finland får anses kommit till i ett annat säkerhetsläge som skiljer sig till del från föregångaren, d.v.s. krigsfall I. Föregångaren kom till vid en tidpunkt då det fortfarande fanns viss stabilitet i säkerhetsläget, det nutida kom till utifrån ett försämrat säkerhetsläge. Dock skulle en parallell kunna dras till den s.k. Stockholmsplanen, som kom till när ett tydligt försämrat säkerhetsläge hade uppstått i Europa.
En annan intressant beröringspunkt går även att finna med vår nutid och den s.k. Stockholmsplanen, där Sverige och Finland sökte de dåtida stormakternas stöd. Vilket eventuellt i vår nutid skulle kunna vara den trilaterala avsiktsförklaring om försvarssamarbete som undertecknades mellan Finland, Sverige och USA i maj 2018. På intet sätt någon bindande försvarsförklaring e.d. Men troligtvisstadfästs Finland och Sveriges fördjupade samarbete, med USA som en part eller garant i bakgrunden, med detta trilaterala avtal.
Den största likheten mellan dåtid och nutid är, trots ett fördjupat och omfattande försvarssamarbete, att ingen officiell och ömsesidig försvarsförpliktelse finns mellan våra båda länder eller med andra samarbetsländer.
Vilket för oss fram till avslutningen på detta inlägg. Det Finlands-Svenska försvarssamarbetet är bra och mycket viktigt, det råder de inget tvivel om. Dock finns det en inneboende fara i samarbetet och övriga försvarssamarbeten. Faran är att dessa samarbeten kan skapa förhoppningar och förväntningar som snabbt kan grusas då verkligheten väl ställs mot ett kraftigt försämrat säkerhetsläge, påmotsvarande sätt som skede under hösten och förvintern 1939. Människans psykologiska mekanismer och bevekelsegrunder är fortsatt desamma nu som då. Varvid en egen hög försvarsförmåga krävs med adekvat mängd personal och materiel anpassat utifrån säkerhetsläge och Sveriges geografiska yta.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
British Broadcasting Corporation 1, 2(Engelska)
Nationalencyklopedin 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7(Svenska)
Regeringen 1, 2(Svenska)
Sveriges Television 1(Svenska)
Sverige i världen 1(Svenska)
Agrell, Wilhelm. Det säkra landet? Svensk försvars- och säkerhetspolitik från ett kallt krig till ett annat. Malmö: Gleerup, 2016.
Frick, Lennart W. Rosander, Lars. Bakom hemligstämpeln: hemlig verksamhet i Sverige i vår tid. Lund: Historiska media, 2004.
Hugemark, Bo (red). Stormvarning: Sverige inför andra världskriget. Stockholm: Svenskt militärhistoriskt bibliotek, 2002.
Slutnoter
1Sveriges Television. Svens, Hasse. Magnusson, Örjan. Sverige fördjupar militära samarbetet med Finland. 2015. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/svenskt-finskt-militarsamarbete-inte-bara-i-fred(Hämtad 2018-07-31)
2Regeringen. Den rättsliga regleringen av försvarssamarbetet med Finland ska utredas. 2017. https://www.regeringen.se/artiklar/2017/03/den-rattsliga-regleringen-av-forsvarssamarbetet-med-finland-ska-utredas/(Hämtad 2018-07-31)
Regeringen. Sverige och Finland undertecknade samförståndsavtal för försvarssamarbetet. 2018. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/07/sverige-och-finland-undertecknade-samforstandsavtal-for-forsvarssamarbetet/(Hämtad 2018-07-31)
Hur ökar samarbete säkerheten runt Östersjön?, 2018, https://youtu.be/qsMJ130jM44?t=22m42s(Hämtad 2018-07-30)
3Agrell, Wilhelm. Det säkra landet? Svensk försvars- och säkerhetspolitik från ett kallt krig till ett annat. Malmö: Gleerup, 2016, s. 26.
4Ibid.s. 24-26.
5Ibid. s. 27
Nationalencyklopedi. Nationernas förbund. 2018. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/nationernas-förbund(Hämtad 2018-07-31)
6Agrell, Wilhelm. Det säkra landet? Svensk försvars- och säkerhetspolitik från ett kallt krig till ett annat. Malmö: Gleerup, 2016, s. 27.
7Hugemark, Bo (red). Stormvarning: Sverige inför andra världskriget. Stockholm: Svenskt militärhistoriskt bibliotek, 2002, s. 101-102.
8Agrell, Wilhelm. Det säkra landet? Svensk försvars- och säkerhetspolitik från ett kallt krig till ett annat. Malmö: Gleerup, 2016, s. 29
9Frick, Lennart W. Rosander, Lars. Bakom hemligstämpeln: hemlig verksamhet i Sverige i vår tid. Lund: Historiska media, 2004, s. 75.
10Nationalencyklopedin. Historia. 2018. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/åland/historia(Hämtad 2018-07-31)
11Frick, Lennart W. Rosander, Lars. Bakom hemligstämpeln: hemlig verksamhet i Sverige i vår tid. Lund: Historiska media, 2004, s. 76.
12Hugemark, Bo (red). Stormvarning: Sverige inför andra världskriget. Stockholm: Svenskt militärhistoriskt bibliotek, 2002, s. 110-111, 146.
13Agrell, Wilhelm. Det säkra landet? Svensk försvars- och säkerhetspolitik från ett kallt krig till ett annat. Malmö: Gleerup, 2016, s. 27.
14Ibid. s. 30.
15Nationalencyklopedin. Efter Sovjetunionens upplösning. 2018. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ryska-federationen/historia/efter-sovjetunionens-upplösning(Hämtad 2018-07-31)
Nationalencyklopedin. Sovjetunionen 1945–1991. 2018. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/sovjetunionen/historia/1945-1991(Hämtad 2018-07-31)
16Nationalencyklopedin. Warszawapakten. 2018. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/warszawapakten(Hämtad 2018-07-31)
17Nationalencyklopedin. VSB-pakten. 2018. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/vsb-pakten(Hämtad 2018-07-31)
18British Broadcasting Corporation. New NATO members celebrate at summit. 1999. http://news.bbc.co.uk/1/hi/world/europe/327233.stm(Hämtad 2018-07-31)
British Broadcasting Corporation. Bush welcomes new Nato members. 2004. http://news.bbc.co.uk/1/hi/world/europe/3578837.stm(Hämtad 2018-07-31)

SKOGSBRÄNDERNA och de flygande resurserna

Skogarna i Sverige brinner nu för fullt och räddningsledarna har tyvärr konstaterat att det har gått så långt att de större bränderna inte längre går att släcka. Man fokuserar nu på att begränsa bränder. Över 20.000 hektar skog har gått upp i rök och t…

Ryssland och vi

av Mats Bergquist Enligt en internationell undersökning jag läste för några år sedan har Sverige och Polen de mest negativa uppfattningarna av alla europeiska länder om Ryssland. De exakta siffrorna minns jag inte längre utom att den för vår del var anmärkningsvärt stor. Men det låter rimligt att debatten i dessa båda länder har tydligare […]