Aningslöshet

Reflektion

För de flesta läsare av denna blogg torde det inte undgått att norra Sverige är i den inledande fasen utav något som skulle kunna benämnas en andra industrialisering.1 En industrialisering som kommer kräva oerhört mycket elenergi under de kommande decennierna.2 Men det förefaller även utgöra en energimängd som i skrivande stund saknas,3 för att kunna genomföra alla de planerade industriella satsningarna i norra Sverige. Denna brist på elenergi går även in i det säkerhetspolitiska området, vilket detta inlägg kommer försöka belysa.

Den 07JUL2021 publicerades en artikel i Norrländska Socialdemokraten där en lösning presenterades på den kommande energibristen med anledning utav den omfattande industrialiseringsvåg som är under utveckling i norra Sverige. Denna lösning kan vara att köpa fossilfri el från Kolahalvön i Ryssland. I artikeln framkommer det att på Kolahalvön råder det just nu ett överskott av elenergi. Dock är kraftledningsnätet föråldrat och därmed uppstår effektförlust, men att kraftledningsnätet förefaller förnyas varvid effektförlusten kommer nedgå, vilket är till gagn vid elförsäljning. Det framkommer även att det genomförs försäljning av el i dagsläget till Finland och Norge från Kolahalvön. I artikeln framkommer det även att den finns två anknytningspunkter in i det nordiska elnätet för Ryssland, dels en i norra Finland, dels en i norra Norge.4 Dock förefaller inget svenskt bolag köpa rysk fossilfri el, i dagsläget.

Vad har då detta att göra med säkerhetspolitik? I den tidigare Försvarsberedningens rapport "Motståndskraft" från 2017 framkommer det att "normal" elförsörjning, det vill säga den vi har till vardags, ej kommer kunna garanteras vid en väpnad konflikt. Detta med anledning utav de effekter olika former av påverkan en motståndare kan tänkas komma att uppnå på så kallad kritisk infrastruktur för elförsörjningen. Det framkommer även att de svenska kärnkraftverken med hög sannolikhet kommer vara tvungen att stängas ned vid ett väpnat angrepp. Därtill framkommer det i den tidigare omnämnda rapporten att det blocköverskridande beslutet om att Sverige 2040 enbart skall ha 100% förnybar energiproduktion kan ge fördelar ur ett totalförsvarsperspektiv, då det kan tänkas frambringa flera oberoende leverantörer av el i Sverige och därmed en ökad redundans.5

Dock publicerades den dåvarande Försvarsberedningens rapport innan de nuvarande satsningarna som är under genomförande i norra Sverige blev beslutade, men framförallt vad det innebär för svensk elförsörjning som helhet. Därtill kommer det sannolikt råda en diskrepans under de närmsta två decennierna mellan vilken faktisk elproduktion Sverige har och vad det faktiska behovet i Sverige är. Framförallt med tanke på de energikrävande satsningarna som är under uppbyggnad i norra Sverige.6 Därutöver berör främst Försvarsberedningens rapport påverkan utav elförsörjningen i Sverige vid en väpnad konflikt. Vad som utelämnas i rapporten är påverkan i ett försämrat säkerhetsläge, inom ramen för vad som populärt benämns gråzon. Det vill säga, en statlig aktör påverkar oss med olika medel och metoder för att uppnå ett eller flera syften som faller denne till gagn när en väpnad konflikt ej råder.7

Varför kan det då vara för negativt att genomföra uppköp eller binda upp del av svensk energiförsörjning på rysk fossilfri energi från Kolahalvön? Den Europeiska Unionens kommitté för utrikesfrågor publicerade 2018 en rapport avseende hur olika stater kunde använda energi som ett påtryckningsmedel. I den rapporten fastställdes det att Ryssland kan använda energi som ett påtryckningsmedel. Rapporten fokuserar främst på gassektorn.8 Dock får det ses som troligt till sannolikt att till exempel fossilfri energi även kan tillämpas som ett påtryckningsmedel mot en annan nation inom ramen för ett så kallat gråzons agerande. Framförallt om ett övertag kan nås för att genomföra effektiv påverkan, syftande till att uppnå egna strategiska målsättningar. Här bör det särskilt beaktas att ur ett ryskt perspektiv vilket även framgår av dess nationella säkerhetsstrategi, dels från 2015,9 dels från 2021,10 utgör en mängd av dess nations områden ett säkerhetspolitiskt intresse. Därmed bör det övervägas noggrant vilka former av samarbeten som genomförs med Ryssland. Detta med anledning utav att det säkerhetspolitiska intresset i mångt förefaller vara överordnande.

Avslutningsvis, att en lokaltidning skriver dylikt kan jag faktiskt ha överseende med. Dock visar det på en viss aningslöshet med tanke på en rad historiska händelser under de senaste 20 åren. Vilket även bör belysas i sådant fall, för att ge en nyanserad bild i en tidningsartikel. Det finns alltid en motsatt sida av myntet men oftast är det en stor mängd nyanser. Därutöver har alla nationer en agenda som främst syftar till att tjäna dess egna syften. Något som aldrig får förbises. Vilket slutligen innebär att ett mer övergripande totalförsvarstänkande krävs i hela det svenska samhället, för vi kan till exempel inte välja att binda upp vår energiförsörjning på någon annan. Då det i slutändan kommer innebära att vi blir beroende av någon annan och därmed påverkansbar eller sårbar. Det är hög tid att börja tänka totalförsvar och inte leverans i tid, eller den billigaste produkten avgör inköpet, och så vidare.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Europeiska Unionen 1 (Engelska)

Försvarsmakten 1 (Svenska)

Norrländska Socialdemokraten 1, 2 (Svenska)

Regeringskansliet 1 (Svenska)

Rysslands President 1, 2 (Ryska)

Sveriges Radio 1 (Svenska)

Sveriges Television 1, 2 (Svenska)

Slutnoter

1 Sveriges Television. Gitz, Randi. Historisk satsning i norr på fossilfri industri – kräver 100 000 inflyttare. 2021. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/historisk-satsning-i-norr-kraver-100-000-inflyttare (Hämtad 2021-07-08)

2 Sveriges Television. Israelsson, Marit. Industrisatsningarna i norr kräver nästan halva Sveriges elförbrukning. 2021. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/industrisatsningar-i-norr-kraver-narmare-halva-sveriges-nuvarande-elanvandning (Hämtad 2021-07-08)

3 Norrländska Socialdemokraten. Vikström, Jonny. Elbristen: Regionen vill ha övergripande roll. 2021. https://nsd.se/artikel/norrbotten-far-storsta-elbristen--nu-vill-regionen-ta-kommandot/r53e96ql (Hämtad 2021-07-08)

4 Norrländska Socialdemokraten. Lidman, Kent. Ryskt elöverskott till Norrbotten?. 2021. https://nsd.se/artikel/ryskt-eloverskott-till-norrbotten-det-ar-marknaden-och-foretagen-dar-som-sjalva-bestammer/lyzwx6pj (Hämtad 2021-07-08)

5 Ds 2017:66. Motståndskraft. Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025. s. 165-167.

6 Sveriges Radio. Jensen, Victor. Mindre el kan skickas från norr till söder. 2020. https://sverigesradio.se/artikel/7556731 (Hämtad 2021-07-08)

Sveriges Television. Israelsson, Marit. Industrisatsningarna i norr kräver nästan halva Sveriges elförbrukning. 2021. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/industrisatsningar-i-norr-kraver-narmare-halva-sveriges-nuvarande-elanvandning (Hämtad 2021-07-08)

7 Försvarsmakten. Militärstrategisk doktrin. Stockholm: Försvarsmakten, 2016. s. 37-38.

8 European Union. Energy as a tool of foreign policy of authoritarian states, in particular Russia. European Union, 2018, s. 2, 35-37.

9 Rysslands President. Rysslands Nationella Säkerhetsstrategi 2015.

10 Rysslands President. Rysslands Nationella Säkerhetsstrategi 2021.

Tyska ubåtarnas sista offer



Till andra världskrigets mest förbisedda hjältar måste de norska krigsseglarna höra. Detta framstår för mig ännu tydligare efter att ha tagit del av deras stora offer även före invasionen av Norge, liksom under krigets sista timmar.

 

Den nordnorske författaren Roger Albrigtsen skildrar i Krigsseilere fra nord: Troms till att börja med den vidriga sänkningen av den norska minsveparen NYMS 382 på kvällen den 7 maj 1945. Ja, chefen ombord på den tyska ubåten U-1023 valde att bara timmar före krigsslutet torpedera det norska fartyget och därmed ta livet av 22 norrmän. Det är inte omöjligt att ubåtsbesättningen missat ordern om att inställa alla angrepp men de kan knappast ha varit okunniga om att krigsslutet nalkades med stormsteg. Ett vittne till denna tragedi, Oluf Johnsen, hade kommit till krigstjänsten genom att först fly på skidor till Kiruna. Johnsen levde så sent som den 13 december 2020 och hann därmed bli intervjuad av Roger Albrigtsen.

 

Till de stora förtjänsterna med boken hör att den tydliggör hur de norska offren till sjöss inleddes långt före den 9 april 1940. Före det ödesdigra datumet totalförliste inte mindre än 50 norska skepp som en följd av krigshandlingar. Man kan till dem också lägga åtta fartyg som under samma period försvann spårlöst. Översatt till människoliv: 394 dödade redan före den 9 april.

 

Det lyser mellan raderna i denna bok hur Albrigtsen har kuskat runt i stora delar av Norge för att samla in starka vittnesmål från veteraner från Troms, och deras närmaste. Hans arbete är inte bara av intresse för dessa utan borde kunna inspirera till både romaner och filmer, eftersom hans detaljer är så gripande. Exempelvis sjömannen som faktiskt gick i döden för att rädda skeppets kattunge. 

 

Boken är välillustrerad och full av fartygs- och personnamn. Den som har specialintresse för ubåtsoperationer, både tyska och franska, har en hel del att hämta i denna bok men för dem, liksom många (lokal)historiker, hade boken blivit ännu mer värdefull genom ett avslutande register. Något att lägga till i nästa upplaga.

Sänkningen den 7 maj 1945, liksom flera andra händelser i Albrigtsens nya bok, får nog mer än en läsare att reflektera över hur relativt lite uppmärksamhet andra världskrigets sjömän har fått och får. Krigsseilere fra nord: Troms är den andra boken i Albrigtsens marina trilogi och för min recension av den första boken så kommer en länk här.

Försvarsmakten säger oftare ja än nej till vindkraft

Försvarsmakten förekommer allt oftare i debatten som den aktör som mest av alla försvårar energiomställningen genom att motsätta sig utbyggnad av vindkraft. Men detta stämmer inte. Aktörer som vill debattera frågan har ett ansvar att hålla sig till fakta, så att var och en kan bilda sig en egen uppfattning som bygger på rättvisande underlag.

Utifrån Energimyndighetens och Naturvårdsverkets statistik blir det tydligt att de flesta avslag vid tillståndsprövning av vindkraftsparker görs utifrån andra aktörers intressen än Försvarsmaktens och landets försvarsintressen. Även markanspråkens storlek för olika intressen bör noteras och jämföras, enligt samma statistik.

När Försvarsmakten uttalar sig om riksintressen företräder myndigheten totalförsvarets militära del som utgörs av Försvarets Materielverk (FMV), Försvarets Radioanstalt (FRA), Fortifikationsverket (FortV) och Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI). Försvarsmakten besvarar mellan 200-400 vindkraftsremisser per år och accepterar majoriteten av alla vindkraftverken, exempelvis hade Försvarsmakten inga synpunkter på cirka 75 procent av alla vindkraftverk som mottogs på remiss under 2020 och för ca 80 procent under 2019. Vid tillståndsprövningen accepteras cirka 93 procent av alla tillstånd. Detta innebär att ungefär 7 procent av alla vindkraftsparker avslås på grund av försvarsintressen. Samtidigt avslås ungefär 45 procent av vindkraftsparkerna genom kommunalt veto och ungefär 25 procent på grund av artskyddet enligt rapporten Nulägesbeskrivning – vindkraftens förutsättningar, som publicerades 27 januari 2021.  Försvarsmakten hade redan 2012 accepterat över 20 000 konfliktfria positioner för vindkraftverk.

Försvarsmakten samarbetar framför allt med Energimyndigheten, men också med Naturvårdsverket, när det gäller utbyggnad av vindkraft. Detta görs bland annat genom Energimyndighetens och Naturvårdsverkets nationella strategi för hållbar vindkraft. Denna typ av samarbete med ansvariga myndigheter är viktigt, eftersom det största bidraget till samexistens mellan olika intressen görs vid planeringsprocessen för vindkraft, inte vid samråds- eller i prövningsprocessen. Utöver detta följer Försvarsmakten, i den mån det är möjligt, Energimyndighetens rekommendationer för hur Försvarsmakten kan bidra till energiomställningen på bästa sätt.

Som ett exempel på samarbete med ansvariga myndigheter kan nämnas att det riksintresse för vindbruk som Energimyndigheten preciserade 2013 var mycket väl genomarbetat tillsammans med Försvarsmakten. Det fanns i huvudsak inga konflikter med totalförsvarets intressen och överskred då vida behovet av 20 TWh på land. När det gällde planeringsförutsättningarna till havs konstaterades att årsmedelvinden och bottendjupet var tillfredställande längs stora delar av den svenska kusten. Därför bedömde Energimyndigheten att det inte vore relevant att bearbeta och peka ut ett motsvarande riksintresse på land. Men myndigheten förtydligade tidigare utpekade geografiska områden och vissa enskilda projekt fick riksintressestatus, med hänvisning till att någon form av projektering pågick.

Försvarsmakten har även deltagit i den havsplanering som leds av Havs- och vattenmyndigheten och accepterat flertalet områden som är prioriterade för vindkraft. Detta kan dock inte tas som intäkt för att myndigheten kan acceptera enskilda vindkraftverk som riskerar att påtagligt skada verksamhet och riksintresse för totalförsvarets militära del.

Johan Svensson
Generallöjtnant
Försvarsmaktens produktionschef

Hotet från obemannade flygande farkoster

Reflektion

Inledningsvis skall det framföras att undertecknad ej har någon insyn i vilka skyddsåtgärder Försvarsmakten eller andra statliga myndigheter vidtagit eller kan tänkas kontinuerligt vidta för att möta en hotbild från så kallade obemannade flygande farkoster, utöver vad som är officiellt publicerat. Detta utgör, av undertecknad, en inlaga för att belysa en sannolik hotbild utifrån en rad redan internationellt inträffade händelser. Detta inlägg kommer enbart fokusera på så kallade obemannade flygande farkoster, obemannade undervattensfarkoster utelämnas i detta inlägg.

Den 27JUN2021 skall en indisk flygbas i regionen Kashmir blivit utsatt för angrepp med hjälp av mindre obemannade flygande farkoster, den/de farkoster som antas brukats skall vara tillgängliga för gemene person att införskaffa. Ett förnyat försök till angrepp förefaller även genomförts den 28JUN2021, dock skall det angreppet bemöts med så kallat truppluftvärn det vill säga att handeldvapen användes av soldater mot den eller de flygande farkosterna. De obemannade flygande farkosterna skall då avbrutit sin verksamhet. Vid angreppet den 27JUN2021 skall två indiska soldater blivit skadade.1 Angrepp med dylika farkoster utgör inte ett nytt fenomen, Ryssland har till exempel även blivit angripna utav obemannade flygande farkoster vid sin flygbas i Syrien under 2018.2

Varför är då detta intressant? 1986 publicerades boken Spetsnaz utav Vladimir Rezun under psudonymen Viktor Suvorov,3 1989 publicerades även en svensk översättning av denna bok. I denna bok beskriver Rezun i ett hypotetiskt scenario hur de sovjetiska spetsnazförbanden skulle kunna tänkas använda mindre radiostyrda flygplan med sprängladdningar för att påverka Förenta Staternas högsta ledning.4 Således är tankarna kring att använda till synes civila radiostyrda obemannade flygande farkoster för att genomföra militära angrepp inget nytt, utan dessa tankar förefaller funnits en längre tid inom militära organisationer och numera även hos irreguljära grupperingar.

I Sverige har även problematiken kring så kallade obemannade flygande farkoster identifierats, varvid skyddslagen har förändrats för att medge att skyddsvakter med våld får påverka dessa farkoster om de finns invid eller över ett skyddsobjekt.5 Men även användande av störsändare förefaller använts under den senare delen av 2010-talet för att kunna påverka obemannade flygande farkoster.6 Obemannade flygande farkoster förefaller även vid minst ett tillfälle utgjort ett allvarligt problem vid av Försvarsmakten planlagd och annonserad verksamhet i form av Försvarsmaktsövningen Aurora-2017,7 men även vid andra tillfällen som delgivits utav svensk media.

Att särskilt anpassade obemannade flygande farkoster, med uppgiften att flyga in i ett mål och detonera, kan uppnå en god verkan bevisades onekligen under konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan under slutet av 2020.8 Ett annat exempel är användandet av dylika farkoster vid angreppet mot Saudiarabisk oljeinfrastruktur under hösten 2019.9 Obemannade flygande farkoster som kan inhandlas av privatpersoner har även använts som vapensystem, dessa har då modifierats för att bära olika former av explosiva laddningar där kanske det tydligaste exemplet på detta utgörs av mordförsöket mot Venezuelas President, Nicolás Maduro, i augusti 2018.10 Varvid det sistnämnda exemplet visar på hur ett fåtal individer, om än med tekniskt kunnande, kan skapa en högst påtaglig hotbild.

Hotbilden avseende det sistnämnda kan antas varit känd länge i Sverige med anledning utav den förändrade lagstiftningen för att kunna påverka dylika farkoster, vilket berörts ovan. Dock som det visades vid till exempel angreppen mot den Saudiarabiska oljeinfrastrukturen 2019 har kvalificerade luftvärnssystem en låg förmåga att verka mot dylika farkoster,11 såsom det svenska Luftvärnssystem 103.12 Utan likt i Indien kom truppluftvärn även att användas i Saudiarabien 2019.13 Vid angreppet mot Venezuelas President, 2018, förefaller ett elektroniskt störsystem utgjort det skydd som avvärjde angreppet.

Häri uppstår således en intressant problematik som troligtvis till sannolikt kommer vara tvunget att omhändertas. Utgående från till exempel ett eskalerande gråzonsscenario på väg mot ett väpnat angrepp kan det tänkas att en angripare använder sig utav olika former av grupperingar för att iståndsätta vad som tillsynes kan utgöra terrordåd,14 med hjälp utav enkla kommersiella obemannade flygande farkoster som förändrats till en vapenplattform, mot för totalförsvaret skyddsvärda objekt och/eller individer. Dessa farkoster kan även användas för att skapa en destabliserade och demoraliserande effekt inför ett väpnat angrepp genom aktioner mot det så kallade civilsamhället. Sammantaget kan det tänkas utgöra en delmetod, bland många andra asymmetriska, för att forma stridsfältet inför ett väpnat angrepp.

Därutöver bör hotbilden beaktas för att dylika kommersiella farkoster även kan tänkas användas i ett snabbt eskalerande scenario, både i gråzon eller vid en incident, utav en motståndare redan i fredstid utplacerad personal i Sverige.15 Detta kan tänkas genomföras mot till exempel Flottan samt Flygvapnet i dess fredsgrupperingar innan ett så kallat spridningsbeslut tagits för de tidigare nämnda stridskrafterna. Detta skulle kunna påverka den faktiska tröskelförmågan på ett högst märkbart sätt. Detta kan dock motverkas genom en god underrättelsetjänst, och sannolikt även säkerhetstjänst, vilket framförs i doktrin för gemensamma operationer från 2020.16 Dock har historien vid upprepade tillfällen visat på att en försvarare ofta väljer att negligera varningssignaler om ett förestående angrepp, varvid överraskande angrepp eller så kallade strategiska överfall tenderar att bli framgångsrika, då de ofta även innehåller ej förutsedd teknik eller taktik.17

Avslutningsvis, hotbilden utav dylika enkla system bör ses som ett högst reellt hot. Framförallt då det får ses som en asymmetrisk åtgärd mot kvalificerade system. I stället för att ta fram än mer avancerade system, utnyttjas svagheter hos en motpart med enkla system. Vilket till exempel Ryssland officiellt varit tydlig med utgör en metod för hur de kommer möta dess upplevda hotbild.18 Således kan vi inte enbart stirra oss blind mot hot från kryssningsrobotar eller ballistiska system och köpa system eller vidta andra åtgärder mot dessa.19 Utan återigen medel föder motmedel därför krävs en så kallad "skyddslök",20 när hotbilden är multidimensionell. Varvid en rad olika system men även mänskligt tänkande och agerande krävs för att motverka en rad sannolika hot mot våra stridskrafter i ett inledande skede av en väpnad konflikt. Hot som kan påverka oss synnerligen menligt, när dessa analyseras mer ingående.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Associated Press 1 (Engelska)

Cable News Network 1 (Engelska)

Center for Strategic and International Studies 1 (Engelska)

Dagens Nyheter 1 (Svenska)

Försvarshögskolan 1 (Svenska)

Försvarsmakten 1, 2, 3, 4 (Svenska)

Joint Special Operations University 1 (Engelska)

Reuters 1, 2, 3 (Engelska)

Sveriges Radio 1 (Svenska)

Sveriges Television 1, 2 (Svenska)

The Guardian 1 (Engelska)

Kam, Ephraim. Surprise attack: the victim's perspective. Cambridge: Harvard University Press, 1988.

Suvorov, Viktor. Spetsnaz: Sovjets hemliga terrorarmé. Stockholm: Timbro, 1989.

Slutnoter

1 Reuters. Bukhari, Fayaz. India chases away more drones in Jammu a day after blast at air base. 2021. https://www.reuters.com/article/us-india-kashmir/india-chases-away-more-drones-in-jammu-a-day-after-blast-at-air-base-idUSKCN2E41F9 (Hämtad 2021-06-29)

2 Reuters. Russia downs drones that attacked its Syria air base: news agencies. 2018. https://www.reuters.com/article/us-mideast-crisis-syria-russia-idUSKBN1KC0BB (Hämtad 2021-06-29)

3 The Guardian. Harding, Luke. ‘Will they forgive me? No’: ex-Soviet spy Viktor Suvorov speaks out. 2018. https://www.theguardian.com/world/2018/dec/29/ex-soviet-spy-viktor-suvorov (Hämtad 2021-06-29)

4 Suvorov, Viktor. Spetsnaz: Sovjets hemliga terrorarmé. Stockholm: Timbro, 1989, s. 232-233.

5 Försvarsmakten. Tillträde till skyddsobjekt. 2019. https://www.forsvarsmakten.se/sv/kontakta-forsvarsmakten/tilltrade-till-skyddsobjekt/ (Hämtad 2021-06-29)

6 Sveriges Radio. Polisen ska störa ut drönare i Almedalen. 2017. https://sverigesradio.se/artikel/6714679 (Hämtad 2021-06-29)

7 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Misstänkt spioneri i stor skala mot militärövningen Aurora. 2017. https://www.dn.se/nyheter/sverige/misstankt-spioneri-i-stor-skala-mot-militarovningen-aurora/ (Hämtad 2021-06-29)

8 Center for Strategic and International Studies. Shaikh, Shaan. Rumbaugh, Wes. The Air and Missile War in Nagorno-Karabakh: Lessons for the Future of Strike and Defense. 2020. https://www.csis.org/analysis/air-and-missile-war-nagorno-karabakh-lessons-future-strike-and-defense (Hämtad 2021-06-29)

9 Sveriges Television. Lönnroth, Alexandra. Dubbel drönarattack mot världens största oljebolag – oljeproduktionen halverad. 2019. https://www.svt.se/nyheter/dubbel-dronarattack-mot-varldens-storsta-oljebolag (Hämtad 2021-06-29)

10 Cable News Network. Inside the August plot to kill Maduro with drones. 2019. https://edition.cnn.com/videos/world/2019/03/13/drone-attack-venezuela-nicolas-maduro-nick-paton-walsh-pkg-vpx.cnn (Hämtad 2021-06-29)

11 Reuters. Kalin, Stephen. Westall, Sylvia. Costly Saudi defenses prove no match for drones, cruise missiles. 2019. https://www.reuters.com/article/us-saudi-aramco-security-idUSKBN1W22FR (Hämtad 2021-06-29)

12 Försvarsmakten. Ehn, Linus. Luftvärnet får världens mest avancerade luftvärnsrobot. 2021. https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2021/06/luftvarnet-far-varldens-mest-avancerade-luftvarnsrobot/ (Hämtad 2021-06-29)

13 Associated Press. Gambrell, Jon. Saudi Arabia: Drone attacks knocked out half its oil supply. 2019. https://apnews.com/article/middle-east-yemen-ap-top-news-persian-gulf-tensions-international-news-d20f80188e3543bfb36d512df7777cd4 (Hämtad 2021-06-29)

14 Försvarsmakten. Militärstrategisk doktrin. Stockholm: Försvarsmakten, 2016, s. 35.

15 Försvarsmakten. Grundkurs Motståndaren – Specialförband. Försvarsmaktens läroportal. 2020.

16 Försvarsmakten. Doktrin för gemensamma operationer. Stockholm: Försvarsmakten, 2020, s. 17.

17 Kam, Ephraim. Surprise attack: the victim's perspective. Cambridge: Harvard University Press, 1988, s. xiv-xv.

18 Stringer, Kevin D (red). Napier, Glennis F (red). Resistance Views: Tartu Resistance Seminar Essays on Unconventional Warfare and Small State Resistance, 2014. Macdill Air Force Base: Joint Special Operations University, 2018, s. 16.

19 Sveriges Television. Holmin, Maria. ÖB om ryska robotarna: Vi försöker hantera hoten. 2016. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ob-om-ryska-robotarna-vi-forsoker-hantera-hoten (Hämtad 2021-06-29)

Försvarsmakten. Ehn, Linus. Luftvärnet får världens mest avancerade luftvärnsrobot. 2021. https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2021/06/luftvarnet-far-varldens-mest-avancerade-luftvarnsrobot/ (Hämtad 2021-06-29)

20 Andersson, Kurt. et al. Lärobok i Militärteknik, vol. 4: Verkan och skydd. Stockholm: Försvarshögskolan, 2009, s. 15.

Ett större skandinaviskt bedrägeri

Om man skriver en bok om en person som aldrig har existerat är det väl en roman av något slag? Men den nya boken om den "svenske" SOE-agenten "Birger Sjöberg" är en högst seriös faktabok, som borde utgöra grunden för en spelfilm med kända skådepelare och stor budget.

Storyn i Tormod Hallerakers och Fredrik Horn Akselsens bok Det fullkomne bedrag är nämligen som ett starkt filmmanus. Nordnorge, Special Operations Executive (SOE) och dess norska sektion Kompani Linge - dessa ingredienser känner vi igen från böckerna och filmerna om Jan Baalsrud, senast "Den 12:e mannen". Men i den sanna berättelsen om "Birger Sjöberg" är det en annan del av Nordnorge som är i fokus, Helgeland intill Västerbotten. Sedan är det en annan typ av drama, med två huvudpersoner, två SOE-agenter som blir förälskade i varandra. Den ene av dem är Nils Berdahl, som lyckas lura i både de tyska ockupanterna, sin agentfru Liv och så gott som alla på den allierade sidan att han är en svensk frivillig vid namn Birger Sjöberg. 

Bedrägeriet som Nils Berdahl, en kriminellt belastad norrman i Sverige, satte igång 1937 har faktiskt ännu inte helt upphört. För drygt tjugo år sedan, då jag första gången skrev om honom, var beskeden jag fick från norska institutioner och flera norska och brittiska böcker att han var en svensk frivillig som kämpat för Norge. Den svenske SOE-veteranen Allan Mann lät också rista in Sjöbergs namn på minnesmärket i Oslo över de hundratalet svenskarna som stupade för Norge 1940-1945. Emellertid hade det då också utkommit en lokalhistorisk och en populärhistorisk norsk bok som hävdade att Sjöberg inte var svensk utan egentligen var Nils Berdahl. Å andra sidan så står det än idag (2021) på Birger Sjöbergs gravsten att han hette just så och var "svensk frivillig". Det finns, vad jag vet, ännu ingen skylt intill gravstenen som föklarar vem som verkligen vilar i graven. 

För två år sedan var jag också själv med då ett nytt minnesmärke sattes upp av norrmän på den plats i norska fjällen där Nils Berdahl stupade i strid den 9 juni 1944. På det nya minnesmärket står det dock enbart "Birger Sjöberg". Kanske inte helt fel eftersom både tyskar och allierade (med ett fåtal norska undantag) då trodde att det var en viss Birger Sjöberg som hade stupat.

Tack vare Det fullkomne bedrag står det dock nu fullständigt klart hur det var med "Birger Sjöberg". Författarna har på ett metodiskt sätt nystat upp en fantastisk och långlivad bluff - som kanske började på grund av rent egoistiska motiv hos Nils Berdahl men som under tjänstgöringen för SOE skyddade hans familj och släktingar. Genom att tyskarna inte hade en aning om vem Berdahl verkligen var hade de ingen möjlighet att hota hans närmaste för att påverka honom. 

Varför var då tyskarna intresserade av Sjöberg? Birger Sjöberg var en nyckelfigur för att med nordnorska motståndsgrupper understödja Winston Churchills drömmar om att återta Norge genom en invasion i Nordnorge, långt före 1945. Man nog säga att 1942 var det år som Churchills drömmar var som mest aktuella. Trots Churchills många försök att övertyga allierade militärer, inte bara brittiska, så misslyckades han. Det var dock inget som Churchill egentligen erkände, vilket var en fördel för allierade vilseledande operationer med syfte att säkerställa att så många tyskar som möjligt blev kvar i Norge istället för att förstärka tyskarna i Frankrike och på andra fronter. Man skulle kunna säga att Churchills nordliga ambitioner omvandlades till en blodig teaterpjäs där Birger och Liv Sjöberg spelade två av de viktigaste rollerna och för Birgers del mycket längre än vad han egentligen ville och längre än vad som egentligen borde ha varit möjligt. Han dödades ju först några dagar efter den högst verkliga allierade invasionen, den i Normandie. 

Nils Berdahl hade alltså ett mörkt förflutet och bedrog både fiender och vänner. Men genom att först ställa upp som frivillig i finska vinterkriget, under försvaret av Norge 1940 och sedan som regional chef för SOE bevisade han om och om igen var han stod i förhållande till friheten, särskilt Norges frihet.

Det fullkomna bedrag lyckas ge en bild av den människa som "Birger Sjöberg" och senare även andra har försökt att undanhålla från historieböckerna. Förhållandet mellan Nils och Liv tecknas också på ett mycket  gripande sätt. Utan överord, mest genom citat och fakta. Det är bara att gratulera författarna men samtidigt vill jag påpeka att de inför kommande upplagor av boken bör korrigera siffran över antalet svenskar som under striderna i Norge 1940 blev frivilliga för Norge. Som framgår av Lennart Westbergs och min bok Svenskar i krig 1914-1945 var de fler. Uppskattningsvis drygt 300 svenska medborgare korsade gränsen 1940 i syfte att bli frivilliga för Norge. Kring 150 som lyckades bli det har jag personuppgifter om, och jag räknar med att kunna registrera fler. Slutligen behöver kartorna i Det fullkomne bedrag förbättras, inte minst med tanke på de läsare som vill besöka platsen för "Birger Sjöbergs" sista strid. Min fjällvandring dit 2019 kan du läsa om i detta gamla inlägg.

För övrigt är jag helt medveten om den fina norska dramadokumentär som ifjol gjordes om Liv Grannes ovanligt dramatiska liv, "Nordlands Jeanne d'Arc". Den skulle dock behöva kompletteras med en spelfilm, anser jag, en film som fokuserar både på Liv och Nils.

Interoperabilitet och en döende krigskonst

I frågesporter stöter vi ibland ihop med ett moment där vi utifrån fyra bilder eller fyra ord ska motivera vilket som inte hör ihop med de andra. Tempo, initiativ, interoperabilitet och flexibilitet.Dessa har alla samma syfte, de är alla viktiga delar av svensk operationskonst och menade att tillsammans förstärka varandra.[1] Under historien har de alla [...]

Ännu ett steg taget i den gemensamma sjömålsbekämpningen

Foto: Damon Grossvenor Att i striden till sjöss kombinera sensorer och vapen från olika plattformar kallas för gemensam sjömålsbekämpning. Genom att knyta samman sensorer från sjön, luften och marken kan motståndarens läge, kurs och fart bestämmas. På grundval av denna lägesbild och inom sitt våldsmandat fattar sjöstyrkechefen beslut om att bekämpa motståndarens fartyg. Målvalen görs [...]

Politiker och statsmän

Niccolò Machiavelli (1469-1527) skrev boken Fursten som alltjämt studeras. Källa: Wikimedia Commons (Porträtt av Santi di Tito.) När man idag blickar ut över Europas och den demokratiska världens huvudstäder kan man konstatera att de flesta staterna i denna gemenskap styrs av hyggligt kompetenta personer. Men finns det någon som redan nu skulle kunna kvalificera sig [...]

Nytt om Hitlers V2 i Småland

Flygvapensoldat med delar av den V2-robot som exploderade över Småland 1944. FOTO: Flygvapnet/Krigsarkivet

Den 13 juni 1944 blev Småland helt oväntat en del av rymdåldern. Detta genom att en okänd flygfarkost exploderade över småländska Bäckebo. Ifjol släppte britterna en nyhet om händelsen, men uppgiften har mig veterligen ännu inte uppmärksammats av svenska medier. Nu är det kanske dags?

Att en tysk V2-robot exploderat över Sverige är rätt välkänt, liksom att undertecknad har ett specialintresse för händelsen på grund av att jag länge varit intresserad av både rymden och Tysklands "Wunderwaffen". Detta märks nog i avsnittet om händelsen i min reseguide 200 svenska sevärdheter från andra världskriget. På dess omslag finns den enorma modell av roboten som står intill kratern i den mörka svenska skogen. Men när jag skrev den boken ifjol hade den officiella historiken Hitler´s V-weapons ännu inte publicerats. I den finns en del uppgifter som så vitt jag förstår ännu inte har uppfångats av några svenska redaktioner. 

Vad är då det nya och för svenska läsare mest relevanta i den brittiska boken? Jo, det har tidigare enbart uppgetts att Sverige lät skicka resterna av den tyska långdistansroboten till de allierade, till brittiska raketexperter i Farnborough. Men Hitler´s V-weapons uppger även att Sverige kort efter explosionen i Småland tillät att två brittiska tjänstemän inom militärteknisk underrättelsetjänst fick komma till Sverige och här genast igångsätta undersökandet av V2-delarna. Med andra ord skedde den första allierade granskningen av en V2 inte på engelsk mark, utan svensk. Detta ligger i linje med hemlighållandet i allmänhet av allierad verksamhet på svensk mark. Jag tänker nu särskilt på verksamheten på Öland och i nordligaste Sverige (för detaljer se mina böcker).
 
Förresten, vore jag ansvarig för turismen i trakten av Bäckebo skulle jag ordna mer vägskyltning till den krigshistoriska platsen med dess V2-modell, liksom en utställning med några av de V2-delar som idag finns hos flera privatpersoner. Det finns förhoppningsvis tillräckligt många personer som skulle kunna låna ut eller skänka delar. Det behöver väl inte byggas någon ny lokal utan delarna skulle väl kunna utställas i närmaste befintliga museum?

Putins ”röda linje” och hotet mot Ukraina

Utvecklingen av konflikten mellan Ryssland och Ukraina måste tyvärr tolkas i ödesdigra termer. I det tal som president Putin höll i Duman för en tid sedan skickade han en mycket tydlig varning till Väst sedan den mycket stora ryska militära uppladdningen längs Ukrainas östgräns tonats ner. Han yttrade bl a att Väst väl vet var hans [...]

Memorial Day – tid för reflexion efter 20 år ”War on Terror”

Veterandag i Sverige och Memorial Day i USA – alltid en anledning till reflexion över vad som varit, vad som presterats och vad som offrats. Men denna minnesdag just detta år, 2021, ger särskilt för USA:s del anledning till särskild eftertanke, bekymrad eftertanke förvisso. Det sammanhänger med att minnesdagen i år inträffade i ett läge [...]

Kultur bygger stridsduglighet

Varför tycks det vara helt omöjligt för vissa stater att föra krig på ett effektivt eller logiskt sätt? Den gåtan möter åtskilliga svenska soldater varje år under internationella uppdrag. När vi ser på värdnationernas förband så hopar sig frågorna. Varför tar inte plutonchefen befälet? Varför tar inte gruppcheferna några initiativ? Varför anmäler inte soldaterna att [...]

Finlands stridsflygupphandling

Vilken stridsflygplantyp kommer Finland att välja som efterföljare till F 18? Robin Häggblom granskar denna fråga. Foto: Shutterstock.com Finlands jaktplansupphandling, det så kallade HX-programmet, är nu officiellt inne på slutrakan i och med att de slutliga anbuden kommit in till de finska myndigheterna. Anskaffningen, som täcks av en tilläggsbudget om ungefär 101 miljarder SEK som [...]

Varning för Rysk-kinesisk försvarsallians

Två grannländer med ett förflutet av ömsesidig misstänksamhet, konkurrens och territoriella konflikter deklarerar ideologisk samverkan och hotar försiktigt med en försvarsallians. Foto: Shutterstock.com Gränsstrider fortsatte sedan tsarväldet i Ryssland på 1800-talet hade erövrat östra Sibirien från Kina och pågick även sedan kommuniströrelser tagit makten i båda länderna. Även sedan Sovjetunionen hade upplösts och ersatts av [...]

Nato och hotet från Kina

Nato samlar sig till ännu ett toppmöte i mitten av juni och en sak är säker: det lär bli betydligt lugnare än under de senaste fyra åren, när Donald Trump på det ena eller andra viset lyckades skapa tumult och oro runt mötesbordet. Mycket står som vanligt på agendan för de 30 stats-och regeringscheferna; däribland [...]

Påverkan och krig

Påverkansoperationer är en integrerad del i all modern krigföring. Stormakterna har betydande resurser för påverkansoperationer. Det gäller även mindre aktörer, t ex Israel och Hamas. En påverkansoperation har en mycket stor betydelse i samband med strategiska överväganden. I Storbritannien tillmäts t ex påverkansoperationer så stor vikt att de endast får sättas in efter regeringsbeslut. Påverkansoperationer kan vara strategiska [...]

Något om Colonial Pipeline

Reflektion

Den 07MAJ2021 valde det amerikanska företaget Colonial Pipeline som tillgodoser 45% av den amerikanska östkustens tillförsel av diesel, bensin, villaolja samt flygplansbränsle att avbryta sin försörjning av olika bränsleslag genom sina bränsleledningar. Detta genomfördes med anledning utav ett illegalt dataintrång som medförde att dess datorsystem låstes. Därtill var de även utsatta för utpressning för att återfå tillgång till sina system och därmed kunna återuppta bränsleförsörjningen.1 Det datoriserade utpressningsangreppet mot Colonial Pipeline hade även kunnat orsaka en betydligt allvarligare följdverkan än vad som nu inträffade om bränsleförsörjningen fortsatt legat nere ytterligare tre till fem dagar efter den 12MAJ2021, enligt analyser genomförde av amerikanska myndigheter.2

Utpressningsangreppet förefaller vara ett av de, om inte det mest, omfattande datorangreppet gentemot den amerikanska energiförsörjningen med tydliga följdverkningar för den amerikanska befolkningen.3 Utpressningsangreppet förefaller vara genomfört av en rysk grupp under pseudonymen DarkSide.4 Enligt USA:s President, Joe Biden, skall utpressningsangreppet ej vara knytet till ryska myndigheter.5 Vad detta angrepp dock påvisar är de brister i datorsäkerhet som finns inom kritisk samhällsinfrastruktur. Något som påtalas under en lång tid i olika sammanhang. Därtill var det ej en statlig aktör som genomförde detta, utan vad som förefaller vara en relativt lös sammanslutning av individer om än med hög teknisk kunskap.6 Detta utpressningsangrepp mot Colonial Pipeline påvisar även hur pass liten åtgärd som krävs för att kunna skapa stora samhällsstörningar med anledning utav den digitalisering som genomförts under det senaste decenniet.7

Statliga aktörers förmåga torde sannolikt inte vara lägre än vad löst sammansatta grupper som genomför utpressningsangrepp. Snarare torde den vara markant högre då en statlig aktör på ett helt annat sätt kan tillförskansa sig kunskaper inom hur mer specialiserade tekniska system kan vara uppbyggda för att specifikt kunna anpassa och maximera ett datoriserat angrepp mot det. Men även för att kunna föra in det i så kallade slutna system. Vilket till exempel bevisades i fallet med StuxNet.8 Därmed inte sagt att de löst sammansatta grupperna som tidigare nämnts är tekniskt okunniga eller inte kan tänkas genomföra anpassade lösningar för datorangrepp, utan snarare tvärt om vilket till del bevisas i och med att statliga aktörer förefaller kunna rekrytera personal från dessa grupper.9

Vad avser statliga aktörer förefaller både Ryssland10 och USA11 inneha förmågan att kunna genomföra riktade angrepp mot kritisk samhällsinfrastruktur såsom el- och vattenförsörjning men även raffinaderier.12 Det mest kända angreppet av en statlig aktör är det av Ryssland genomförda mot Ukrainas strömförsörjning i slutet av 2015 som kom att påverka cirka 225,000 individer.13 Det får ses som troligt till sannolikt att även andra delar av samhällskritisk infrastruktur såsom telefonförbindelser, flygledning med mera kan påverkas av statliga aktörer genom olika former av datorangrepp.

Även kritisk svensk samhällsinfrastruktur såsom elnätet har blivit utsatta för intrångsförsök av en eller flera främmande makter, vilket bekräftades av Försvarets Radioanstalt under inledningen av 2017.14 Huruvida de svenska systemen är mer eller mindre motståndskraftiga mot till exempel ett utpressningsangrepp av en icke-statlig aktör såsom DarkSide får anses vara svårt att svara på. Däremot som tidigare berörts i detta inlägg, accentuerar utpressningsangreppet mot Colonial Pipeline tydligt hotbilden avseende olika former av datorangrepp även mot infrastrukturen i Sverige som kan nås via till exempel internet. Vilket i vissa fall troligtvis skulle kunna få förödande konsekvenser, på kort tid, om till exempel ett datorangrepp mot elförsörjningen genomförs under vintarhalvåret i Sverige.

Vad som även bör beaktas är kombinationen av datorangrepp mot samhällskritisk infrastruktur i kombination med fysiska angrepp i form av till exempel sabotage. Här får det ses som troligt att även irreguljära grupperingar, då dessa även tillämpar datorangrepp,15 och inte enbart statliga aktörer på ett väldigt effektivt och snabbt sätt skulle kunna uppnå en väldigt omfattande påverkan. I ett gråzonsscenario bör det även beaktas att de stater som agerar utifrån en multidimensionell påverkanskaraktär mycket väl skulle kunna använda sig av icke-statligt anknutna grupper för att genomföra datorangrepp, men även fysiska angrepp för att skapa en kombinerad effekt i syfte att uppnå sina målsättningar.16 Det metodvalet torde även kunna medge en hög grad av förnekelse för en statlig aktör.

Avslutningsvis hotbilden utav datorangrepp mot samhällskritisk infrastruktur har under en lång tid debatterats, varvid utpressningsangreppet mot Colonial Pipeline får anses utgöra en tydlig varningsklocka, där det återigen inte går att trycka på pausknappen och slumra vidare utan konsekvenserna kan bli katastrofala om säkerheten inte förbättras skyndsamt.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Associated Press 1 (Engelska)

British Broadcasting Corporation 1, 2 (Engelska)

Dagens Nyheter 1 (Svenska)

Federal Bureau of Investigation 1 (Engelska)

Reuters 1 (Engelska)

Sveriges Television 1 (Engelska)

The New York Times 1, 2, 3, 4, 5 (Engelska)

U.S. Department of Justice 1 (Engelska)

Yahoo News 1 (Engelska)

Slutnoter

1 Dagens Nyheter. Cyberhotet större än någonsin. 2021. https://www.dn.se/ekonomi/cyberhotet-storre-an-nagonsin/ (Hämtad 2021-05-16)

2 The New York Times. Sanger, David E. Perlroth, Nicole. Pipeline Attack Yields Urgent Lessons About U.S. Cybersecurity. 2021. https://www.nytimes.com/2021/05/14/us/politics/pipeline-hack.html (Hämtad 2021-05-16)

3 Reuters. Bing, Christopher. Kelly, Stephanie. Cyber attack shuts down U.S. fuel pipeline ‘jugular,’ Biden briefed. 2021. https://www.reuters.com/business/energy/top-us-fuel-pipeline-operator-pushes-recover-cyberattack-2021-05-09/ (Hämtad 2021-05-16)

4 Federal Bureau of Investigation. FBI Statement on Compromise of Colonial Pipeline Networks. 2021. https://www.fbi.gov/news/pressrel/press-releases/fbi-statement-on-compromise-of-colonial-pipeline-networks (Hämtad 2021-05-16)

5 The New York Times. Sanger, David E. Perlroth, Nicole. Pipeline Attack Yields Urgent Lessons About U.S. Cybersecurity. 2021. https://www.nytimes.com/2021/05/14/us/politics/pipeline-hack.html (Hämtad 2021-05-16)

6 British Broadcasting Corporation. Tidy, Joe. Colonial hack: How did cyber-attackers shut off pipeline?. 2021. https://www.bbc.co.uk/news/technology-57063636 (Hämtad 2021-05-16)

7 The New York Times. Sanger, David E. Perlroth, Nicole. Pipeline Attack Yields Urgent Lessons About U.S. Cybersecurity. 2021. https://www.nytimes.com/2021/05/14/us/politics/pipeline-hack.html (Hämtad 2021-05-16)

8 Yahoo News. Zetter, Kim. Modderkolk, Huib. Revealed: How a secret Dutch mole aided the U.S.-Israeli Stuxnet cyberattack on Iran. 2019. https://news.yahoo.com/revealed-how-a-secret-dutch-mole-aided-the-us-israeli-stuxnet-cyber-attack-on-iran-160026018.html (Hämtad 2021-05-16)

9 Associated Press. Martin, Jeff. Bajak, Frank. Merchant, Nomaan. Gas crunch from cyberattack intensifies in nation's capital. 2021. https://apnews.com/article/europe-technology-hacking-business-472c7e4f30649aec2dbf38200521b906 (Hämtad 2021-05-16)

10 The New York Times. Perlroth, Nicole. Sanger, David E. Cyberattacks Put Russian Fingers on the Switch at Power Plants, U.S. Says. 2018. https://www.nytimes.com/2018/03/15/us/politics/russia-cyberattacks.html (Hämtad 2021-05-16)

11 The New York Times. Sanger, David E. Perlroth, Nicole. U.S. Escalates Online Attacks on Russia’s Power Grid. 2019. https://www.nytimes.com/2019/06/15/us/politics/trump-cyber-russia-grid.html (Hämtad 2021-05-16)

12 The New York Times. Perlroth, Nicole. U.S. Issues Sanctions on Russian Center Involved in Potentially Deadly Cyberattacks. 2020. https://www.nytimes.com/2020/10/23/us/politics/russia-cyberattack-saudi-plant-sanctions.html (Hämtad 2021-05-16)

13 British Broadcasting Corporation. Hackers behind Ukraine power cuts, says US report. 2016. https://www.bbc.co.uk/news/technology-35667989 (Hämtad 2021-05-16)

U.S. Department of Justice. Six Russian GRU Officers Charged in Connection with Worldwide Deployment of Destructive Malware and Other Disruptive Actions in Cyberspace. 2020. https://www.justice.gov/opa/pr/six-russian-gru-officers-charged-connection-worldwide-deployment-destructive-malware-and (Hämtad 2021-05-16)

14 Sveriges Television. Nylander, Jan. FRA: IT-spioner förbereder attack mot elnätet. 2017. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/it-spioner-forbereder-attack-mot-elnatet (Hämtad 2021-05-16)

15 The New York Times. Sanger, David E. Perlroth, Nicole. Pipeline Attack Yields Urgent Lessons About U.S. Cybersecurity. 2021. https://www.nytimes.com/2021/05/14/us/politics/pipeline-hack.html (Hämtad 2021-05-16)

16 The New York Times. Sanger, David E. Perlroth, Nicole. F.B.I. Identifies Group Behind Pipeline Hack. 2021. https://www.nytimes.com/2021/05/10/us/politics/pipeline-hack-darkside.html (Hämtad 2021-05-16) 

Stridsvagnarnas kung

Bokserien "Krigens Historia" har nu kommit till Israels krig, skriven av militärhistorikern och pansarofficeren Marco Smedberg. Ja, det är Smedberg som tidigare skrivit klassiker som Militär Ledning. Smedberg visar med sin nya bok, åter igen, att han behärskar konsten att sammanfatta.

Till att börja med är det välgörande med svensk analys på moderna krig, eftersom de flesta böckerna man stöter på är på engelska eller översatta från engelskan. Ämnet denna gång intresserar massor av människor både i och utanför den militärhistoriska läsekretsen. Samtidigt vet alla att vad gäller Israels krig är det många och komplicerade skeenden med flera parter. Hur ska man kunna sammanfatta så många händelser sedan 1940-talet på 192 sidor? Smedberg lyckas genom att han fokuserar på just de militära händelserna och inte skriver särskilt mycket om tiden före första världskriget. Det han skriver om turkarnas och britternas dominans över det som är dagens Israel är tillräckligt för att man sedan ska kunna sätta sig in i de viktigaste militära händelserna i regionen mellan 1948 och 2019. 

Flygvapnets enorma betydelse för Israels militära framgångar framgår tydligt under läsningen av Smedbergs bok. Ett talande citat ur den, om israeliska flyginsatser under sexdagarskriget 1967: "Efter tre timmars kontinuerliga anfall hade drygt 300 egyptiska flygplan slagits ut, vilket var två tredjedelar av landets flygvapen. Alla bombplan liksom majoriteten av Egyptens moderna jaktplan hade förstörts." President Gamal Abdel Nassers offentliga löfte om "totalt krig" och "utrotning av sionismen" resulterade i att han förlorade nästan hela sitt flygvapen.

Visst märks det dock att författaren är pansarofficer, eftersom pansaravsnitten är särskilt läsvärda och om man inte tidigare har insett värdet av den brittiska stridsvagnen Centurion, första gången inköpt av Israel 1958, lär man göra det efter att ha läst Smedbergs bok. Han skriver inte uttryckligen att Centurion borde kallas för stridsvagnarnas kung, men det är en tanke som uppkommer inom mig på grund av boken - som har en Centurion på omslaget. Till saken hör väl att jag åkt omkring i några som värnpliktig kadett på Pansartruppernas stridsskola, detta fast jag själv var vagnchef på "rivalen" stridsvagn 103 (även kallad bara "S"). Det var förresten på det återuppståndna P 18 på Gotland som Centurion fanns längst i Sverige, ända fram till 2001.

Mängden egyptiskt pansar i början av oktoberkriget 1973 var på pappret klart imponerande, 1,700 stridsvagnar och 2,000 övriga pansarfordon understödda av 4,000 artilleripjäser och allt skyddat av avancerade luftvärnsförband. Vad många inte har klart för sig, men som Smedberg tar upp, är att de egyptiska och syriska trupperna då även fick sällskap med kontingenter från en rad andra andra arabstater, särskilt Algeriet, Irak, Marocko och Sudan.  

Värnplikt är en grundläggande aspekt av Israels militära försvar och det är tankeväckande att läsa hur detta påverkat och påverkar Israels militära agerande och karaktär. Smedberg förklarar hur också utvecklingen av Israels ofta innovativa med samtidigt fältmässiga vapen hänger ihop med det mycket omfattande värnpliktssytemet.

Kort sagt utgör boken Israels krig en relativt lättläst grund för den som vill sätta sig in i dagens militära läge i området.

En stridsvagn är en stridsvagn är en stridsvagn! Eller inte?

Alla stridsvagnar är coola! Som gammal stridsvagnsknekt är det en oomkullrunkelig sanning. Vissa har man ett speciellt förhållande till, som Centurion (min gamla trotjänare!) och stridsvagn ”S” (hur speciell och komplex som helst), men även stridsvagn 74 (en schweizisk klockfjäder i rikten, och den enda stridsvagn i världen som kan ta skydd bakom en lyktstolpe [...]