Försvarsbloggare

Reflektion

Det säkerhetspolitiska tonläget mellan Ryssland och ett flertal västerländska länder förefaller hårdnat under det första halvåret av 2021. Det första tydliga exemplet på detta accentuerades i samband med den ryska utrikesministern, Sergej Lavrov, agerande i samband med Moskvabesöket, den 05FEB2021, utav den den Europeiska Unionens högsta representant i utrikesfrågor och säkerhetspolitik, Josep Borrell.¹ I samband med det besöket förklarade Ryssland tre Europeiska diplomater en från Tyskland, Polen och Sverige som icke-önskvärda (persona non grata) i Ryssland.² Det genomfördes med anledning utav att Ryssland ansåg att dessa diplomater hade deltagit i otillåtna demonstrationer till stöd för den numera fängslade ryska oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj.³

Kort därefter den 12FEB2021 offentliggjordes en intervju med Rysslands Utrikesminister. Där denne framförde att Ryssland ej hade ambitioner att alienera sig från omvärlden men om de blev tvingad att göra det, var de beredd att genomföra detta. Därutöver framförde Rysslands Utrikesminister i samma intervju ett tydligt budskap, om man vill ha fred måste man förbereda sig för krig.⁴ Den sistnämnda kommentaren utav Rysslands Utrikesminister kan troligtvis varit inriktad mot att beskriva en diplomatisk konflikt, men likväl kan den möjligen utgjort ett underförstått budskap avseende en möjlig väpnad konflikt med tanke på uttryckets ursprung från den romerska krigskonsten.

Några veckor innan dessa händelser blev Joe Biden USA:s 46:e President.⁵ Redan innan men även efter dennes tillträde på presidentposten framfördes förslag avseende nya sanktioner men även offensiva cyberoperationer mot Ryssland med anledningen utav datorintrånget gentemot det Amerikanska företaget SolarWind. Där del av dess programvara blev komprometterad och spreds till amerikanska myndigheter och en stor mängd amerikanska företag, vilket möjliggjorde illegala dataintrång.⁶ Huruvida Ryssland är skyldig eller ej för dataintrånget och troligtvis en av de största informationskupperna i underrättelsehistorien debatteras fortsatt. Dock har både USA och Storbritannien pekat ut Ryssland som skyldig för genomförandet. Varvid det får ses som troligt till sannolikt att de genomförde det genoms dess utrikesunderrättelsetjänst (SVR).⁷

I en intervju den 16MAR2021 med det amerikanska nyhetsbolaget ABC News kom USA:s President anklaga Rysslands President, Vladimir Putin, för att vara en mördare. Men USA:s President framförde även att Rysslands President skulle bli tvungen att betala ett pris för sitt försök att påverka det amerikanska Presidentvalet.⁸ Rysslands President kom i sin tur att önska den Amerikanska Presidenten en fortsatt god hälsa,⁹ vilket möjligen skulle kunna anses utgöra någon form av underförståd påtryckning i det diplomatiska spårkbruket, dels med tanke på den amerikanska presidentens ålder, dels med tanke på tidigare genomförd rysk subversiv verksamhet. Detta kom föranleda att Ryssland kort därefter återkallade sin Ambassadör i USA hem till Ryssland för så kallade konsultationer.¹⁰ Vilket i det diplomatiska språkbruket brukar innebära en tydlig markering. Detta kom att resultera i, efter påtryckningar från Ryssland, att även den Amerikanska Ambassadören i Ryssland återvände hem till USA för så kallade konsultationer i slutet av april månad 2021 det vill säga drygt en månad efter Rysslands agerande.¹¹

Några dagar innan den Amerikanska Ambassadören i Ryssland återvände hem till USA för så kallade konsultationer, kom USA införa ytterligare sanktioner gentemot Ryssland med anledning utav, dels det datorintrång Ryssland genomfört mot det amerikanska företaget SolarWind, dels andra destabiliserande aktioner som, enligt USA, genomförts utav Ryssland.¹² I direkt anslutning till detta framkom det, enligt den Tjeckiska säkerhetstjänsten att den ryska militära underrättelsetjänsten G(R)U förefaller genomfört ett sabotage mot en ammunitionsdepå i Tjeckien 2014, varvid två stycken individer förolyckades som en direkt konsekvens utav sabotaget. Det kom föranleda att Tjeckien förklarade 18 stycken ryska diplomater som icke-önskvärda i Tjeckien.¹³ Den sistnämnda händelsen har berörts i ett separat inlägg på denna blogg.

I slutet av mars månad 2021 påbörjades även en rysk militäruppbyggnad runt Ukrainas gränsområden.¹⁴ Dess crescendo förefaller inträffat samtidigt som den Amerikanska ambassadören i Ryssland återvände till USA men även när Tjeckien delgav misstanken att den ryska militära underrättelsetjänsten genomfört ett sabotage 2014 på Tjeckiskt territorium, samt de tidigare berörda amerikanska sanktionerna infördes gentemot Ryssland.¹⁵ Denna militära uppbyggnad, förefaller orsakat en hög grad av ”hysteri” vilket bland annat den britiske journalisten Edward Lucas belyst synnerligen väl i en artikel. Vilket på längre sikt kan tänkas verka menligt i den säkerhetspolitiska debatten.¹⁶

Vad det ryska agerandet längs Ukrainas gräns under april månad de facto kan ha inneburit ligger dock utanför området för detta inlägg. Dock finns det skäl att återkomma till det framgent i ett separat inlägg i och med det kan anses utgöra ett ”skolboks exempel” för så kallad påverkan med militära maktmedel i bakgrunden. För att avsluta frågan kring styrkeuppbyggnaden längs Ukrainas gräns, vilket enligt väldigt många ansågs utgöra tydliga förberedelser inför ett väpnat angrepp får det enligt undertecknad synbild faktiskt anses utgöra antitesen till något dylikt.

I samband med denna styrkeuppbyggnad förefaller omvärlden väntat med spänning på vad Rysslands President kunde tänkas delge för budskap i sitt planerande linjetal i slutet av april månad 2021. Linjetalet innehöll dock, icke oväntat för de som följer rysk inrikespolitik, främst beskrivningar kring hur Ryssland skall förbättras i och med det stundande parlamentsvalet. Dock framförde Rysslands President i slutet av sitt linjetal en tydlig utrikespolitisk markering. Vilket var att Ryssland har så kallade ”röda linjer”, dock exemplifierades ej dessa. Skulle dessa däremot passeras kommer ett tydligt och snabbt asymmetriskt svar genomföras utav Ryssland.¹⁷ Däremot framkom det inget ytterligare i det linjetalet, huruvida det säkerhetspolitiska läget kunde tänkas vara, än mindre hur det kunde tänkas utvecklas med tanke på den då fortsatt pågående ryska styrkeuppbyggnaden längs Ukrainas gräns.

Vad som dock blev mer intressant är det utspel Rysslands vice ordförande i dess nationella säkerhetsråd därtill Rysslands tidigare Premiärminister samt President, Dmitrij Medvedev, genomförde någon dag efter den ryska Presidentens linjetal inför dennes parlament. Medvedev anser att Ryssland och USA återigen befinner sig i ett så kallat ”kallt krig”. Därtill drar Medvedev även paralleller till den så kallade Kubakrisen i relationerna mellan Ryssland och USA, men han framför även att de sanktioner som införts mot Ryssland ingår i en organiserad kampanj för att påverka Ryssland. Medvedev framför även att USA skall beträtt en era av instabil utrikespolitik.¹⁸ Här bör beaktas att Medvedev utgör den vice ordföranden i det ryska nationella säkerhetsrådet. Varvid han torde ha tillgång till både den militära men även den civila ryska underrättelsetjänstens analyser. Varvid dennes världsbild torde färgas av detta. Vilket blir synnerligen intressant med tanke på att den interna ryska säkerhetspolitiska diskursen förefaller vara färgad av en form av intern propaganda, för att projicera ett yttre säkerhetspolitiskt hot mot Ryssland.¹⁹

Trots det höga tonläget i den säkerhetspolitiska debatten mellan Ryssland och USA förefaller ändock ett gemensamt möte vara på väg att kunna genomföras mellan Rysslands och USA:s President.²⁰ Vad utfallet av detta möte blir, går det enbart att sia om. Men vad som dock bör beaktas är att det säkerhetspolitiska tonläget förefaller hårdnat sedan januari 2021. Det i samverkan med att både Ryssland men även de västliga länderna förefaller genomföra militär övningsverksamhet med kortare tids varsel än tidigare, för att överraska den endera parten.²¹ Får risken för så kallad ofrivillig eskalation anses vara höjd,²² tillsammans med det höjda säkerhetspolitiska tonläget under det första halvåret av 2021. Detta påverkar säkerligen indirekt enskilda individer inom ett flertal länder på lägre nivåer som kan tänkas bli involverad i ett eskalerande händelseförlopp. Varvid risken för så kallade "strategiska korpralet" särskilt bör beaktas framgent.

Avslutningsvis, ovanstående utgör enbart ett axplock utav utspel och händelser sedan den första januari 2021. Dessa händelser bör särskilt beaktas med anledning utav att de ryska väpnade styrkorna genomför dess operativa-strategiska övning inom det västra militärdistrikt (MD V) detta år, i form av övning Zapad-2021.²³ Vad avser förberedelserna inför denna övning får det ses som troligt att dessa redan påbörjats.²⁴ Varvid det säkerhetspolitiska tonläget kan tänkas höjas från och med juni månad 2021 mellan Ryssland och de västliga länderna. Med möjligheten för en ofrivillig eskalation som konsekvens, med anledning av det höjda tonläget samt en högre koncentration av militära förband vid Rysslands västra landgräns.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

ABC News 1 (Engelska)

British Broadcasting Corporation 1, 2, 3 (Engelska)

Center for European Policy Analysis 1 (Engelska)

Center for Strategic and International Studies 1 (Engelska)

Finlands Försvarsmakt 1 (Svenska)

Försvarsmakten 1 (Svenska)

Jägarchefen 1 (Svenska)

National Cyber Security Centre 1 (Engelska)

RIA Novosti 1 (Ryska)

Reuters 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 (Engelska)

Rysslands President 1 (Engelska)

Sveriges Television 1, 2 (Svenska)

TASS 1 (Engelska)

The Guardian 1 (Engelska)

The New York Times 1, 2 (Engelska)

Slutnoter

¹ The Guardian. Henley, Jon. EU chief's Moscow humiliation is sign of bloc disunity on Russia, say experts. 2021. https://www.theguardian.com/world/2021/feb/11/eu-chiefs-moscow-humiliation-is-sign-of-bloc-disunity-on-russia-say-experts (Hämtad 2021-05-09)

² Sveriges Television. Frenker, Clarence. Ryssland utvisar svensk diplomat. 2021. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/svensk-diplomat-utvisas-ur-ryssland (Hämtad 2021-05-09)

TASS. Russia’s expulsion of EU diplomats wasn’t tied to Borrell’s visit, says Lavrov. 2021. https://tass.com/politics/1255763 (Hämtad 2021-05-09)

³ Ibid.

⁴ British Broadcasting Corporation. Russia warns EU it could cut ties over sanctions. 2021. https://www.bbc.com/news/world-europe-56039075 (Hämtad 2021-05-09)

⁵ Sveriges Television. Sennerö, Johan. Nu är Joe Biden USA:s president. 2021. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/nu-ar-joe-biden-usa-s-president (Hämtad 2021-05-09)

⁶ The New York Times. Sanger, David E. After Russian Cyberattack, Looking for Answers and Debating Retaliation. 2021. https://www.nytimes.com/2021/02/23/us/politics/solarwinds-hack-senate-intelligence-russia.html (Hämtad 2021-05-09)

The New York Times. Sanger, David E. Barnes, Julian E. Perlroth, Nicole. Preparing for Retaliation Against Russia, U.S. Confronts Hacking by China. 2021. https://www.nytimes.com/2021/03/07/us/politics/microsoft-solarwinds-hack-russia-china.html (Hämtad 2021-05-09)

⁷ National Cyber Security Centre. UK and US call out Russia for SolarWinds compromise. 2021. https://www.ncsc.gov.uk/news/uk-and-us-call-out-russia-for-solarwinds-compromise (Hämtad 2021-05-09)

Reuters. Bing, Christopher. White House blames Russian spy agency SVR for SolarWinds hack: statement. 2021. https://www.reuters.com/business/white-house-blames-russian-spy-agency-svr-solarwinds-hack-statement-2021-04-15/ (Hämtad 2021-05-09)

The New York Times. Sanger, David E. Barnes, Julian E. Perlroth, Nicole. Preparing for Retaliation Against Russia, U.S. Confronts Hacking by China. 2021. https://www.nytimes.com/2021/03/07/us/politics/microsoft-solarwinds-hack-russia-china.html (Hämtad 2021-05-09)

⁸ ABC News. Gittleson, Ben. Biden talks Cuomo, Putin, migrants, vaccine in ABC News exclusive interview. 2021. https://abcnews.go.com/Politics/biden-talks-cuomo-putin-migrants-vaccine-abc-news/story?id=76490303 (Hämtad 2021-05-09)

Reuters. Biden vows Russia's Putin will 'pay a price' for election meddling. 2021. https://www.reuters.com/article/us-usa-election-cyber-idUSKBN2B91JO (Hämtad 2021-05-09)

⁹ Reuters. Putin, in state TV quip, wishes Biden good health after U.S. president calls him killer. 2021. https://www.reuters.com/article/us-russia-usa-reaction-putin-idUSKBN2BA1E9 (Hämtad 2021-05-09)

¹⁰ Reuters. Russian envoy to U.S. back in Moscow after Biden calls Putin a killer: TASS. 2021. https://www.reuters.com/article/us-russia-usa-diplomacy-idUSKBN2BD07O (Hämtad 2021-05-09)

¹¹ Reuters. U.S. ambassador to Russia to fly home for consultations. 2021. https://www.reuters.com/world/us/us-ambassador-russia-return-washington-this-week-consultations-ria-2021-04-20/ (Hämtad 2021-05-09)

¹² British Broadcasting Corporation. US imposes sanctions on Russia over cyber-attacks. 2021. https://www.bbc.com/news/technology-56755484 (Hämtad 2021-05-09)

¹³ Reuters. Czechs expel 18 Russian envoys, accuse Moscow over ammunition depot blast. 2021. https://www.reuters.com/world/czechs-expel-russian-embassy-staff-pm-says-suspected-russian-link-ammunition-2021-04-17/ (Hämtad 2021-05-09)

¹⁴ Center for Strategic and International Studies. Unpacking the Russian Troop Buildup along Ukraine’s Border. 2021. https://www.csis.org/analysis/unpacking-russian-troop-buildup-along-ukraines-border (Hämtad 2021-05-09)

¹⁵ Reuters. OFFICIAL Russian military build-up near Ukraine numbers more than 100,000 troops, EU says. 2021. https://www.reuters.com/world/europe/russian-military-build-up-near-ukraine-numbers-more-than-150000-troops-eus-2021-04-19/ (Hämtad 2021-05-09)

¹⁶ Center for European Policy Analysis. Lucas, Edward. All Quiet on the Eastern Front. 2021. https://cepa.org/all-quiet-on-the-eastern-front/ (Hämtad 2021-05-09)

¹⁷ British Broadcasting Corporation. Putin warns of tough Russian action if West crosses 'red line'. 2021. https://www.bbc.com/news/world-europe-56828813 (Hämtad 2021-05-09)

President of Russia. Presidential Address to the Federal Assembly. 2021. http://en.kremlin.ru/events/president/news/65418 (Hämtad 2021-05-09)

¹⁸ РИА Новости. Невыученные уроки истории. 2021. https://ria.ru/20210423/diplomatiya-1729522868.html (Hämtad 2021-05-09)

¹⁹ Kragh, Martin. Andermo, Erik. Makashova, Liliia. Conspiracy theories in Russian security thinking. 2020. Journal of Strategic Studies. s. 1.

²⁰ Reuters. Holland, Steve. U.S. President Biden says he is confident he can meet Russia’s Putin soon. 2021. https://www.reuters.com/world/us/biden-says-hes-confident-he-will-be-able-meet-putin-soon-2021-05-07/ (Hämtad 2021-05-09)

²¹ Finlands Försvarsmakt. Finlands Militära Underrättelseöversikt 2021. Helsingfors: Försvarsmakten, 2021, s. 8.

²² Försvarsmakten. Must årsöversikt 2020. Stockholm: Försvarsmakten, 2021, s. 16.

²³ Jägarchefen. På väg mot Zapad-2021. 2021. https://jagarchefen.blogspot.se/2021/02/pa-vag-mot-zapad-2021.html (Hämtad 2021-05-09)

²⁴ Sveriges Television. Hambraeus Bonnevier, Ulf. Peter Hultqvist om Rysslands reträtt: ”En dimridå”. 2021. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sveriges-forsvarsminister-om-rysslands-retratt-en-dimrida (Hämtad 2021-05-09)

Reflektion

Detta inlägg utgör det första av tre inlägg kring Nordkalotten. Detta första inlägget syftar till att ge bakgrunden till varför en väpnad konflikt kan uppstå på Nordkalotten, men även varför Norrbotten kan bli involverad i denna. De ytterligare två kommer beskriva ett möjligt scenario hur en väpnad konflikt kan gestalta sig. Det skall understrykas att undertecknad inte har någon insyn i nutida svensk försvarsplanering eller information kring hotbilden mot Norrbotten och Nordkalotten. Utan detta utgör undertecknads egna tankar och reflektioner baserad på öppen information.

I den säkerhetspolitiska diskursen kring Nordkalotten är det främst två framträdande faktorer som framkommer. Den ena faktorn vilket ofta framförs är det ryska behovet av att skapa en skyddszon för sina strategiska kärnvapenbärande ubåtar,¹ vad som i det säkerhetspolitiska samtalet brukar benämnas nukleär andraslagsförmåga. Den andra faktorn som brukar framföras är möjliga säkerhetspolitiska konsekvenser på kort och lång sikt utav den klimatförändring som, dels sker på Nordkalotten, dels sker i Arktis som helhet.²

Den första frågan som måste ställas är om det överhuvudtaget finns någon risk för en väpnad konflikt? Enligt det senast totalförsvarsbeslutet tagetav Sveriges riksdag³ samt den nuvarande regeringens inriktningsbeslut för det svenska Totalförsvaret⁴ förefaller de finnas en risk för väpnad konflikt. Försvarsberedningen men även Regeringen förefaller även se en möjlighet att Finland kan bli utsatt för ett väpnat angrepp. Detta med anledning utav att Regeringen kan tänkas föra över svenska militära förband till Finland, för att möta ett väpnat angrepp inom ramen för det svensk-finska militära samarbetet.⁵

Den andra frågan som bör ställas är varför skulle svenskt territorium i form av Norrbotten kunna tänkas bli indraget i en väpnad konflikt? I det norska säkerhetspolitiska tänkandet förefaller fortsatt det normerande hotet utgörs av att Ryssland kan tänkas upprätta det så kallade bastionförsvaret som till del kommer innefatta norskt markterritorium främst Finnmarks området, men även norskt luft- och sjöterritorium innefattas i det.⁶

I de av den norska regeringen publicerade skisser över hur Ryssland kan tänkas upprätta detta bastionförsvar omfattas som tidigare nämnts främst Finnmarksområdet men även de nordligaste delarna av finska Lappland. Under slutet av det kalla kriget ansågs även de nordligaste delarna av Sverige omfattas enligt USA.⁷ Vilket utgör en intressant diskrepans i hotbilden mellan dåtid och nutid.

Syftet med bastionförsvaret, dels under tiden för Sovjetunionen dels nu i Ryssland, förefaller vara att skydda den strategiska kärnvapenbärande andraslagsförmågan. Denna förmåga utgör för Ryssland nästintill en existentiell förmåga. Varvid skyddet av den torde anses vara synnerligen viktigt. Men bastionförsvaret syftar troligtvis även till att kunna påverka både sjö- och lufttransporter från Nordamerika till Europa i händelse av att Ryssland blir involverad i en väpnad konflikt med en eller flera Europeiska länder.⁸

Under det kalla kriget förefaller antagandet varit att sovjetiska förband kunde tänkas genomföra en kringgångsmanöver på svenskt territorium i Norrbotten inom det geografiska området nordväst Kiruna-Svappavaara-Karesuando, vilket militärt benämnts Trekanten.⁹ Detta syftande till att kringgå det norska försvarsområdet i anslutning till Lyngenfjorden, som populärt har benämnts Lyngenställningen, men eventuellt även för att kunna anfalla mot Narvik.¹⁰

Huruvida Sovjetunionen de facto hade kapaciteten att genomföra ett angrepp, dels gentemot Norge, dels genom Finland och Sverige för att nå den norska Atlantkusten samtidigt har diskuterats i olika sammanhang. En faktor som framförts är att svensk underrättelsetjänst ej såg någon offensiv uppbyggnad på Kolahalvön för att möjliggöra ett sådant angrepp genom svenskt territorium.¹¹ Här har även förvarningsfaktorn framförts. För att genomföra det tidigare beskrivna angreppet hade Sovjetunionen behövt minst tio divisioner, varav huvuddelen hade krävts för striderna inom det svenska Militärområdet Övre Norrland (MILO ÖN). Där det förutsattes att antingen finsk, svensk eller Natos underrättelsetjänster skulle uppmärksamma denna förflyttning varvid en förvarning skulle erhållas.¹²

Den Sovjetiska transportkapaciteten på järnväg vid mitten av 1980-talet till Kolahalvön var en division per dygn.¹³ Den svenska mobiliseringen om den fick pågå ostört var den beräknad till cirka 10 dygn i MILO ÖN i händelse utav olika former av påverkan skulle den kräva minst 14 dygn.¹⁴ Järnvägskapaciteten för att förstärka Kolahalvön med markstridsförband i skrivande stund antas vara två brigader per dygn.¹⁵ Varvid en form av kapplöpning kan anses funnits rörande hur många förband som kunde föras fram till Nordkalotten för respektive nation. Antingen för att möta eller genomföra ett väpnat angrepp under det kalla kriget.

I de nutida statliga svenska försvarsutredningarna identifieras Norrbotten som ett militärstrategiskt viktigt område. Här framförs bland annat förbindelserna till Narvik som en viktig del för Sverige i händelse av kris eller krig. Syftande till att kunna skapa uthållighet men eventuellt även för att kunna få hjälp av en tredje part vid en väpnad konflikt.¹⁶ Men det framförs även av den svenska Försvarsberedningen, om Ryssland skulle uppleva att dess basområden på Kolahalvön är hotat kan norra Sverige och Finland bli ett stridsfält för att öka Rysslands operativa djup. Genom att upprätta en skyddszon, det så kallade bastionförsvaret.¹⁷

I den senaste norska långtidsplanen för dess försvar som sträcker sig över åren 2021-2025, framkommer även vikten av det svenska Norrbotten. Enligt denna långtidsplan skall den norska regeringen försöka utverka ett tillstånd att kunna förflytta norska och/eller allierade förband genom Sverige och Finland för att kunna försvara norra Norge mer effektivt. Genom att använda finska och svenska vägar, järnvägar och flygplatser. Detta med anledning av den bristfälliga infrastrukturen i Norge för att kunna förflytta förband effektivt till norra Norge.¹⁸ Här har sannolikt även möjlig påverkan mot den bristfälliga samt kanaliserande norska infrastrukturen i händelse av en väpnad konflikt tagits i beaktande.

Den tredje frågan som bör ställas är vad kan vara giltigt 2021 och de kommande åren? I en artikel publicerad under inledningen av april månad 2021 av det norska utrikespolitiska institutet framförs kritik mot det traditionella norska tänkandet avseende det ryska så kallade bastionförsvaret på Nordkalotten. Den kritik som framförts är att det norska, offentliga, operativa tänkandet ej bejakar den förändring som skett hos de ryska väpnade styrkorna avseende förmåga med så kallad fjärrbekämpning.

Vilket i praktiken innebär att hur hotbilden föreställdes under det kalla kriget kan anses vara inaktuell. Detta med anledning utav att vapensystemen numera kan nå så långt det var tänkt att ett markangrepp skulle medge påverkan inom det faktiska bastionområdet. Det framförs även att specialförbandsoperationer eller liknande operationer av så kallade privatägda militära företag även kan nå en hög effekt i norra Norge utan ett klassiskt mark angrepp med så kallade manöverförband.¹⁹

Denna ryska fjärrbekämpningsförmåga har dock uppmärksammas innan den publicerade artikeln hos det norska utrikespolitiska institutet 2021. I en publikation publicerad av The Jamestown Foundation 2019 framförs att denna fjärrbekämpningsförmåga eller så kallade avreglingsförmågan som tillförts de ryska väpnade styrkorna på Nordkalotten, även medfört att Ryssland kan tänkas inneha ett numerärt övertag för att genomföra markoperationer på Nordkalotten under dessa systems räckvidd.²⁰ Det vill säga, det kan skapas ett ”skyddande paraply” vilket manöverförbanden kan agera in under.

Dock har det framförts kritik mot den ryska avreglingsförmågan bland annat utav Totalförsvarets Forskningsinstitut i Sverige, där de framför att denna överskattas i västliga analyser.²¹ Varvid den kritik som framförts att Norge fortsatt förefaller se framför sig ett markangrepp enligt tidigare tankegångar under det kalla kriget, något som tydligt accentuerades i en norsk inhämtningsövning under inledningen av 2021,²² kan utgöra obefogad kritik.

Vad som heller inte framförs i den säkerhetspolitiska diskursen i någon nämnvärd omfattning är sannolikheten för en så kallad horisontell eskalation på Nordkalotten. Horisontell eskalering innebär att en konflikt som inträffar vid en geografisk plats till exempel i Östersjöregionen eller i södra Europa kan sprida sig till andra platser. Den norska motsvarigheten till det svenska Totalförsvarets Forskningsinstitut framför detta som en möjlighet till varför en konflikt kan tänkas uppstå gentemot Norge.²³

Den amerikanska tankesmedjan RAND lyfter även upp detta och framför att det utgör enligt ett flertal länder en trolig till sannolik grund till varför en konflikt skulle kunna tänkas uppstå på Nordkalotten och i Arktis. De framför även att Arktis och Nordkalotten utgör ett strategiskt viktigt område. Bland annat, på grund utav att den ryska andraslagsförmågan med kärnvapenbärande ubåtar i huvudsak är baserad där.²⁴ Det vill säga Ryssland måste med olika medel skydda denna förmåga i händelse av en väpnad konflikt. Varvid en högre sannolikhet finns för att en väpnad konflikt snabbt kan inträffa på Nordkalotten som en följdverkan av en annan händelse.

För påverkan antingen mot Nordamerika eller Ryssland med till exempel kryssningsrobotar eller ballistiska missiler utgör även den kortaste flygvägen för att möjliggöra detta över Arktis.²⁵ Varvid det får ses som troligt till sannolikt, att detta även kommer kunna utgöra en faktor som innebär att Ryssland har behov av att upprätta sitt så kallade bastionförsvar på Nordkalotten. Men även för att använda konventionella stridsmedel inom ramen för så kallad fjärrbekämpning mot mark-, luft- och sjömål.

Således kan ett antal faktorer utkristalliseras kring varför Norrbotten kan bli indragen i en väpnad konflikt. Den första faktorn utgör vad som får anses vara det klassiska scenariot från det kalla kriget. Det vill säga att det så kallade bastionförsvaret upprättas av Ryssland för att skydda sin strategiska andraslagsförmåga. Den andra faktorn utgör det norska behovet av att kunna använda svensk infrastruktur för att kunna förflytta förband till Nordnorge i händelse av ett kraftigt försämrat säkerhetsläge eller en väpnad konflikt. Men även det svenska behovet för att kunna erhålla stöd från tredje part via till exempel Narvik till Sverige händelse av en väpnad konflikt. Den tredje faktorn, vilket får anses vara den mest avgörande är risken för en horisontal eskalation för att upprätta det så kallade bastionförsvaret som berörts innan.

Vad som dock särskilt bör beaktas är det Försvarsberedningen skriver i sin utredning Motståndskraft. Det vill säga att upprättandet av en rysk skyddszon på Nordkalotten även kan inträffa om den ryska andraslagsförmågan upplevs som hotad.²⁶ Detta torde kunna inträffa i händelse av ett kraftigt försämrat säkerhetsläge. Här får det ses som möjligt att i stället för att gå i direkt konflikt med Nato, besätts i stället territorium i norra Finland samt Sverige. Varvid en skyddszon kan upprättas som sträcker sig in i Norge och Norska havet med hjälp av den befintliga fjärrbekämpningsförmågan Ryssland i dagsläget innehar. Det skulle ur ett Jominiskt perspektiv innebära att Ryssland kommer bakom de inre linjerna för Norge och därmed Nato.²⁷ Därmed skulle ett avreglingsområde upprättas utan att gå i en direkt konflikt med Nato. Varvid det sistnämnda får anses utgöra en särskilt viktig faktor. Detta skulle även kunna få en direkt avgörande påverkan mot Nato, utan att en som tidigare skrivits en konflikt inträffar mellan Ryssland och Nato.

Avslutningsvis, sannolikheten får anses som hög att svenska Norrbotten och finska Lappland blir involverad i en väpnad konflikt med anledning utav dess geostrategiska läge, oaktat vilken konfliktsituation som inträffar mellan Ryssland och en västlig eller Natoansluten nation. Detta kan även inträffa i händelse av en kraftigt försämrad säkerhetspolitisk situation mellan Ryssland och Västliga nationer för att skydda den ryska strategiska kärnvapenbärande andraslagsförmåga. Det mest sannolika scenariot är dock att en oväntad incident inträffar som orsakar en eskalering, i det geografiska område den inträffat. Varvid Nordkalotten genom horisontell eskalation även blir involverad i den väpnade konflikten. Därmed får det ses som troligt till sannolikt att finska Lappland samt svenska Norrbotten kommer utgöra ett stridsfältet oaktat vart en väpnad konflikt mellan Ryssland och Västliga länder inträffar.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Dagens Nyheter 1 (Svenska)

Forsvarsdepartementet 1 (Norska)

Forsvarets forskningsinstitutt 1 (Norska)

Forsvarets høgskole 1 (Norska)

Harstad Tidende 1 (Norska)

Norsk Utenrikspolitisk Institutt 1 (Norska)

RAND Corporation 1, 2 (Engelska)

Regeringskansliet 1, 2, 3, 4 (Svenska)

Totalförsvarets forskningsinstitut 1, 2, 3, 4 (Engelska)

Department of Defense. Soviet military power. 1989, Prospects for change. Washington, D.C.: Department of Defense, 1989.

Fredholm, Michael. Hemligstämplat: Svensk underrättelsetjänst från Erlander till Bildt. Stockholm: Medströms bokförlag, 2021.

Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011.

Howard, Glen E (red). Czekaj, Matthew (red). Russia's Military Strategy and Doctrine. Washington, DC: The Jamestown Foundation, 2019.

Hugemark, Bo (red). Den stora invasionen: svenskt operativt tänkande under det kalla kriget. Stockholm: Medströms bokförlag, 2017.

Widén, Jerker. Ångström, Jan. Militärteorins grunder. Stockholm: Försvarsmakten, 2005.

Slutnoter

¹ Black, James et al. Enhancing deterrence and defence on NATO’s northern flank: Allied perspectives on strategic options for Norway. Santa Monica: RAND Corporation, 2020, s. 8.

² Dagens Nyheter. Stenberg, Ewa. Klimatets ground zero blir den nya arktiska fronten. 2021. https://www.dn.se/sverige/klimatets-ground-zero-blir-den-nya-arktiska-fronten/ (Hämtad 2021-04-25)

³ Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025. s. 26.

⁴ Regeringsbeslut 30. Inriktning för Försvarsmakten 2021–2025. s. 2.

⁵ Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025. s. 72.

⁶ Kvam, Ina Holst-Pedersen. Bastionforsvaret og Russlands militærmakt: Et utdatert trusselbilde?. Oslo: Norsk Utenrikspolitisk Institutt, 2021, s. 2.

Prop. 14 S 2020-2021. Evne til forsvar – vilje til beredskap – Langtidsplan for forsvarssektoren. s. 25, 34.

⁷ Department of Defense. Soviet military power. 1989, Prospects for change. Washington, D.C.: Department of Defense, 1989. s. 97.

⁸ Forsvarsdepartementet. Et felles løft. Oslo: Forsvarsdepartementet, 2015, s. 20.

Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025. s. 60.

Prop. 14 S 2020-2021. Evne til forsvar – vilje til beredskap – Langtidsplan for forsvarssektoren. s. 25.

Granholm, Niklas. Utvecklingen i Arktis – påverkan på och implikationer för Sverige. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2019, s. 6-7, 24.

⁹ Department of Defense. Soviet military power. 1989, Prospects for change. Washington, D.C.: Department of Defense, 1989. s. 97

Hugemark, Bo (red). Den stora invasionen: svenskt operativt tänkande under det kalla kriget. Stockholm: Medströms bokförlag, 2017, s. 60, 285.

¹⁰ Department of Defense. Soviet military power. 1989, Prospects for change. Washington, D.C.: Department of Defense, 1989. s. 97

Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011, s 118.

Hugemark, Bo (red). Den stora invasionen: svenskt operativt tänkande under det kalla kriget. Stockholm: Medströms bokförlag, 2017, s. 60.

¹¹ Fredholm, Michael. Hemligstämplat: Svensk underrättelsetjänst från Erlander till Bildt. Stockholm: Medströms bokförlag, 2021, s. 122-123, 270.

¹² Hugemark, Bo (red). Den stora invasionen: svenskt operativt tänkande under det kalla kriget. Stockholm: Medströms bokförlag, 2017, s. 60.

¹³ Lund, John. Don't Rock the Boat: Reinforcing Norway in Crisis and War. Santa Monica: RAND Corporation, 1989, s. 51.

¹⁴ Hugemark, Bo (red). Den stora invasionen: svenskt operativt tänkande under det kalla kriget. Stockholm: Medströms bokförlag, 2017, s. 61.

¹⁵ Ravndal, Øyvin. Øket russisk operativ evne: Implikasjoner for Norges evne til å avverge eller motstå et væpnet angrep. Oslo: Forsvarets høgskole, 2016, s. 73.

¹⁶ Ds 2019:8. Värnkraft. Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021–2025. s. 119.

¹⁷ Ds 2017:66. Motståndskraft. Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025. s. 73-75.

¹⁸ Prop. 14 S 2020-2021. Evne til forsvar – vilje til beredskap – Langtidsplan for forsvarssektoren. s. 93.

¹⁹ Kvam, Ina Holst-Pedersen. Bastionforsvaret og Russlands militærmakt: Et utdatert trusselbilde?. Oslo: Norsk Utenrikspolitisk Institutt, 2021, s. 1-4.

²⁰ Howard, Glen E (red). Czekaj, Matthew (red). Russia's Military Strategy and Doctrine. Washington, DC: The Jamestown Foundation, 2019, s. 90.

²¹ Dalsjö, Robert. Berglund, Christofer. Jonsson, Michael. Bursting the Bubble: Russian A2/AD in the Baltic Sea Region: Capabilities, Countermeasures, and Implications. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2019, s. 3.

²² Harstad Tidende. Angelsen, Kjell Magne. Øver på operasjoner bak fiendens linjer. 2021. https://www.ht.no/nyheter/2021/02/09/%C3%98ver-p%C3%A5-operasjoner-bak-fiendens-linjer-23465158.ece (Hämtad 2021-04-25)

²³ Skjelland, Espen et al. Hvordan styrke forsvaret av Norge?: Et innspill til ny langtidsplan (2021–2024). Kjeller: Forsvarets forskningsinstitutt, 2019, s. 19.

²⁴ Black, James et al. Enhancing deterrence and defence on NATO’s northern flank: Allied perspectives on strategic options for Norway. Santa Monica: RAND Corporation, 2020, s. 7-8.

²⁵ Granholm, Niklas. Arktis under förändring – standardbilden utmanas. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2016, s. 24.

Granholm, Niklas. Carlsson, Märta. Korkmaz, Kaan. The Big Three in the Arctic: China’s, Russia’s and the United States’ strategies for the new Arctic. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2016, s. 22.

²⁶ Ds 2017:66. Motståndskraft. Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025. s. 74-75.

²⁷ Widén, Jerker. Ångström, Jan. Militärteorins grunder. Stockholm: Försvarsmakten, 2005, s. 155, 181-182.

Reflektion

Den 17APR2021 delgav Tjeckien att de fastställt en rysk inblandning i samband med att ett tjeckiskt  ammunitionsförråd sprängdes under den senare delen av 2014. Detta besked kom även föranledda att 18 stycken ryska diplomater som enligt Tjeckien även jobbar för rysk underrättelsetjänst blev förklarade icke-önskvärda, persona non grata, varpå dessa erhöll tre dygn för att lämna Tjeckien. Tjeckien förefaller även avsluta samarbetet med Ryssland avseende upprättandet av ett kärnkraftverk.¹ Denna händelse i sig kanske inte ter sig så anmärkningsvärd, men det utgör troligtvis en av de mer avgörande säkerhetspolitiska händelserna under det första halvåret av 2021 som troligtvis kan komma att förändra de västliga ländernas agerande gentemot Ryssland på lång sikt.

Ordföranden i det brittiska utrikesutskottet, Tom Tugendhat, uttalade sig om händelsen den 18APR2021 och drog liknelsen till att det genomförda agerandet av Ryssland var att anse som ett angrepp mot den västliga försvarsalliansen Nato ,samt om det inte utgjorde en krigsliknande handling undrade han vad som de facto utgör det.² Rysslands motåtgärd förefaller bli att agera kraftfullt gentemot Tjeckien.³ Det som framkommit till dags datum, 18APR2021, förefaller vara att Tjeckien har lyckats finna en koppling till de två ryska militära underrättelseofficerarna som var involverade i förgiftningsförsöket, med det kemiska stridsmedlet Novitjok, mot den till Storbritannien utväxlade ryska militära underrättelseofficeren Sergej Skripal 2018 och de två ammunitionsförråden som exploderade i Tjeckien 2014.⁴

De båda ryska underrättelseofficerarna som utpekats som involverade skall ha kopplingar till den ryska militära underrättelsetjänstens enhet 29155.⁵ Denna enhet förefaller funnits och varit operativ sedan minst 2009 inom den ryska militära underrättelsetjänsten. Enhetens uppgift förefaller bestå i att utföra så kallade diversionsuppdrag det vill säga, bombdåd, likvideringar, sabotage med mera. Enheten förefaller även antas utgöra en specialförbandsenhet, och därmed torde den inneha en rad olika förmågor för att lösa sina uppgifter. Enheten förefaller bestå av cirka 200 personer emedan det enbart är cirka 20 stycken i enheten som agerar som så kallade operatörer resterande del utgör stödjande personal i olika befattningar.⁶ Denna enhet förefaller även varit involverad i ett försök till statskupp i Montenegro 2016.⁷

Kan då dessa uppgifter stämma? Det får anses som troligt till sannolikt att de gör det. Detta med anledning utav att Tjeckien förefaller genomfört denna undersökning under en längre tid det vill säga sedan 2014. Vad som dock får anses vara synnerligen intressant i detta ärende, bortsett från att det sannolikt kommer påverka det säkerhetspolitiska läget, är att gamla metoder i form av sabotage fortsatt förefaller tillämpas. Onekligen går tankegångarna tillbaka till Försvarsmaktens informationsfilmer om sabotage från det kalla kriget i form av "Sabotage"⁸ och "Spioner finns dom".⁹

Att sabotage kan tänkas genomföras är dock inget oväntat. Detta framgår tydligt utav Försvarsmaktens militärstrategiska doktrin från 2016 inom ramen för så kallad gråzonsproblematik.¹⁰ Vad som dock får anses som oroväckande är att dylik verksamhet genomfördes redan 2014, när åtminstone ur ett västligt perspektiv säkerhetsläget ej förefaller varit särskilt ansträngt. Emedan det efteråt får anses blivit mer och mer ansträngt mellan de västliga länderna och Ryssland.

I detta och andra sammanhang har det framförts åsikter om att den ryska militära underrättelsetjänsten skall agerat och agerar med undermåliga rutiner. Vad som dock bortses i den diskussionen är att den ryska underrättelsetjänsten förefaller anse sig befinnas i krig.¹¹ Varvid en högre grad av risktagning säkerligen kan tänkas genomföras för att uppnå olika målsättningar. Här är det även viktigt att beakta att ett agerande i en riktning, egentligen kan tänkas ha en målsättning i en annan som försöker döljas för den breda allmänheten i de diskussioner som uppstår kring ett agerande.

Avslutningsvis, vad som även blir intressant i denna uppdagade händelse är vad mer kan tänkas ha genomförts i form av sabotage och dylikt sedan minst 2009 och framgent i syfte att påverka? Återigen kan de konstateras att det är dags att ta säkerhetstjänsten på allvar!

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Associated Press 1 (Engelska)

British Broadcasting Corporation 1 (Engelska)

Försvarsmakten 1, 2, 3 (Svenska)

NATO Review 1 (Engelska)

Reuters 1 (Engelska)

Sky News 1 (Engelska)

The New York Times 1, 2 (Engelska)

Slutnoter

¹ Associated Press. Czechs expel 18 Russians over huge depot explosion in 2014. 2021. https://apnews.com/article/czech-republic-russia-andrej-babis-c593f724a16622eb6d0a19bae3d710be (Hämtad 2021-04-18)

Reuters. Tétrault-farber, Gabrielle. Muller, Robert. Russia furious at accusation that Skripal suspects killed two in Czech blast. 2021. https://www.reuters.com/world/europe/czechs-discuss-alleged-russian-link-2014-blast-with-eu-2021-04-18/ (Hämtad 2021-04-18)

² Sky News. 'Disturbing pattern of behaviour': Salisbury poisoning suspects wanted over explosion in Czech Republic. 2021. https://news.sky.com/story/czech-police-hunt-two-men-wanted-over-salisbury-novichok-poisonings-12278716 (Hämtad 2021-04-18)

³ Reuters. Tétrault-farber, Gabrielle. Muller, Robert. Russia furious at accusation that Skripal suspects killed two in Czech blast. 2021. https://www.reuters.com/world/europe/czechs-discuss-alleged-russian-link-2014-blast-with-eu-2021-04-18/ (Hämtad 2021-04-18)

⁴ British Broadcasting Corporation. Corera, Gordon. Salisbury poisoning suspects 'linked to Czech blast'. 2021. https://www.bbc.co.uk/news/uk-56790053 (Hämtad 2021-04-18)

⁵ Ibid.

⁶ The New York Times. Schwirtz, Michael. Top Secret Russian Unit Seeks to Destabilize Europe, Security Officials Say. 2019. https://www.nytimes.com/2019/10/08/world/europe/unit-29155-russia-gru.html (Hämtad 2021-04-18)

Sky News. 'Disturbing pattern of behaviour': Salisbury poisoning suspects wanted over explosion in Czech Republic. 2021. https://news.sky.com/story/czech-police-hunt-two-men-wanted-over-salisbury-novichok-poisonings-12278716 (Hämtad 2021-04-18)

⁷ Ibid.

British Broadcasting Corporation. Corera, Gordon. Salisbury poisoning suspects 'linked to Czech blast'. 2021. https://www.bbc.co.uk/news/uk-56790053 (Hämtad 2021-04-18)

The New York Times. Kramer, Andrew E. Orovic, Joseph. Two Suspected Russian Agents Among 14 Convicted in Montenegro Coup Plot. 2019. https://www.nytimes.com/2019/05/09/world/europe/montenegro-coup-plot-gru.html (Hämtad 2021-04-18)

⁸ Krigsmakten. Sabotage. 1951. https://amfarkiv.se/post/402880485f2e659f015f2f6e5e680a74/sabotage (Hämtad 2021-04-18)

⁹ Försvarsmakten. Spioner finns dom. 1982. https://www.youtube.com/watch?v=izKsnwXZP5E (Hämtad 2021-04-18)

¹⁰ Försvarsmakten. Militärstrategisk doktrin. Stockholm: Försvarsmakten, 2016, s. 35.

¹¹ NATO Review. Galeotti, Mark. Russian intelligence is at (political) war. 2017. https://www.nato.int/docu/review/articles/2017/05/12/russian-intelligence-is-at-political-war/index.html (Hämtad 2021-04-18)

Reflektion

Den 08FEB2021 meddelade Sveriges Utrikesdepartement att de hade förklarat en rysk medborgare med diplomatisk status i Sverige vid den ryska ambassaden i Stockholm förklarats icke önskvärd (Persona non grata) och ombetts lämna Sverige.¹ Detta utgjorde en svarsåtgärd på det ryska agerandet att förklara en svensk, polsk och tysk diplomat i Ryssland som icke-önskvärda. Dessa tre skall enl. Ryssland deltagit i otillåtna demonstrationer till stöd för den ryska oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj.² Ryssland vidtog denna åtgärd samtidigt som den Europeiska Unionens högsta representant i utrikesfrågor och säkerhetspolitik, Josep Borrell, befann sig i Moskva för samtal med Rysslands Utrikesminister, Sergej Lavrov, den 05FEB2021.³

Enligt Dagens Nyheter skall den ryske personen med diplomatstatus som blev förklarade icke-önskvärd arbetat för den ryska utrikesunderrättelsetjänsten, SVR. Vederbörandes arbetsuppgift vid den svenska ambassaden och för SVR förefaller varit signalspaning.⁴ I sammanhanget bör det noteras att 2019 blev Sverigechefen, d.v.s. Residenten,⁵ för SVR även förklarade icke-önskvärd i samband med att en av Ryssland rekryterad svensk medborgare greps misstänkt för spionage å Rysslands vägnar. Residenten för SVR i Sverige var den som genomförde mötet med denna svensk, på en restaurang i Stockholm.⁶ Detta inlägg kommer beröra det förstnämnda fallet det vill säga den ryske underrättelseofficeren som förefaller arbetat med signalspaning vid Rysslands ambassad i Stockholm.

För att placera den ovan nämnda händelsen i en större kontext krävs det inledningsvis att vi går tillbaka till det kalla kriget. Sovjetunionen hade under det kalla kriget en omfattande signalspaningsorganisation både på sina ambassader men även konsulat och vid andra faciliteter.⁷ I Sverige förefaller Sovjetunionen haft signalspaningsförmåga vid, dels dess ambassad i Stockholm, dels dess konsulatet i Göteborg.⁸ Vid Sovjetunionens upplösning förefaller SVR övertagit KGB signalspaningsförmåga vid Rysslands diplomatiska posteringar runtom i världen.⁹ Den sovjetiska militära underrättelsetjänsten GRU förefaller även genomfört signalspaning.¹⁰ Huruvida det var KGB eller GRU som genomförde signalspaning i Sverige vid, dels dess ambassad, dels dess konsultat går inte att avgöra. Dock förefaller GRU främst agerat från ambassader, varvid det får ses som möjligt att de genomförde signalspaning från ambassaden i Stockholm under det kalla kriget.

Är det då illegalt att genomföra denna form av verksamhet? Respektive stats diplomatiska beskickning är enl. artikel 21 i Wienkonventionen från 1961 okränkbar d.v.s. den stat där beskickningen befinner sig får inte tillträde till den såtillvida inte beskickningschefen medgivit det. Däremot får inte beskickningslokalen enl. artikel 41 användas på ett oförenligt sätt.11 Att genomföra signalspaning från en beskickning får onekligen anses vara oförenligt med Wienkonventionen från 1961. Varvid en stat kan vidta åtgärder för att avbryta dylik verksamhet, vilket t.ex. USA gjorde 2016.12 Historiskt har flera länder än Sovjetunionen även genomfört signalspaning från sina beskickningar däribland Sverige och USA.¹³

Personbilar med diplomatisk immunitet förefaller även använts av Frankrike, Storbritannien, Sovjetunionen och USA för att genomföra signalspaning inom ramen för det avtal som upprättades mellan länderna för att bevaka dess militära verksamhet i dels Västtyskland, dels Östtyskland efter andra världskrigets slut.¹⁴ Huruvida fordon tillhörande beskickningar även har använts får anses utgöra en svår fråga att besvara. Detta maa. att dessa fordon ej får genomsökas. Däremot har det framförts teorier att så varit fallet i bl.a. USA under det kalla kriget utifrån hur fordon från de Sovjetiska beskickningarna har parkerats i anslutning till olika platser.¹⁵ I Sverige dök den debatten upp kring de s.k. TIR-lastbilarna. Några konkreta bevis för att signalspaning skulle genomförts av Warszawapakts länder i Sverige från dessa lastbilar har aldrig lagts fram. Andra metoder för signalspaning kan säkerligen även använts om än att dessa ej framkommit. Den svenska militära underrättelsetjänsten IB, förefaller enl. en finsk uppgift bl.a. genomfört signalspaning i Finland med hjälp av fartyg, men även på land vid den finsk-sovjetiska gränsen.¹⁶

Vad var då den sovjetiska signalspaningen inriktad mot vid dess beskickningar under det kalla kriget? Signalspaningen förefaller dels varit inriktad mot att tillförskansa sig militära och civila underrättelser i olika former.¹⁷ Dels förefaller den varit inriktad mot att följa agerandet som värdlandets kontraspionage genomförde för att kunna avbryta egen verksamhet som underrättelseofficerare genomförde¹⁸ och därmed undvika att röja agenter m.m. Sovjetunionen förefaller även haft viss framgång i sin inhämtning genom signalspaning, där kanske mycket även kan tillgodoräknas att de rekryterade individer som kunde förse dem med krypteringsnycklar för att förenkla forceringsarbetet med de inhämtade radio meddelandena. Västerländsk personal som arbetade med krypteringsuppgifter utgjorde även var en högt prioriterad uppgift att rekrytera för KGB.¹⁹

Vid den svenska Säkerhetspolisens årsredovisning för 2018 påtalades att Ryssland genomförde signalspaning i Sverige, hur denna signalspaning bedrevs/bedrivs kom inte att specificeras närmare.²⁰ Vid den norska säkerhetspolisens hotbedömning för 2020 framkom det att främmande makt/-er kunde genomföra signalspaning via mobila och stationära plattformar i Norge.²¹ Utgående från Ryssland är uppgifter som framkommit kring ombyggnationen av dess Ambassad i Irland intressanta. Irland förefaller göra antagandet att ombyggnationen antingen syftar till signalspaningsförmåga eller att det skall agera som en sambandscentral för annan rysk inhämtningsverksamhet i Europa.²² I sammanhanget är det även intressant att notera en annan uppgift, nämligen att Ryssland misstänks använda diplomatiska fordon för att genomföra sändningar eller mottagande över radio av uppgifter från agenter. Här påtalas även att övervakningsutrustning även kan vara installerade i fordonen,²³ vilket skulle kunna utgöra signalspaningsutrustning.

Hur pass viktig denna signalspaningsverksamhet är för Ryssland blir svårt att definiera utifrån öppna uppgifter. Vad som dock kan konstateras är att mängden flygföretag med renodlade signalspaningsflygplan över Östersjön från rysk sida förefaller vara låg. Mellan 2018-2020 förefaller Ryssland genomfört ca 20 stycken sådana per år.²⁴ Här kan säkerligen andra luftfarkoster även använts för att genomföra signalspaning. Dock blir det en förhållandevis låg mängd, vilket skulle kunna indikera att inhämtningen genomförs på andra sätt via t.ex. fartyg eller via diplomatiska beskickningar. Varvid det sistnämnda i sådant fall kan anses vara viktig, när mängden ryska signalspaningsflygningar ställs mot den svenska FRA genomför, som går att följa via ett antal öppna internet baserade tjänster. Inriktningen på signalspaningen torde fortsatt vara densamma som under det kalla kriget.

Avslutningsvis, utifrån vad som är känt historiskt avseende Sovjetunionens signalspaning i länder under det kalla kriget. Får det anses ses som sannolikt att Ryssland genomför signalspaning från sina beskickningar i Sverige och möjligt att fordon även används för denna verksamhet av Ryssland runt om i Sverige. Hotbilden utav denna signalspaningsverksamhet från Ryssland på svenskt territorium torde även kunna vara tydlig maa. att Sverige förklarade en av de som genomför verksamheten med diplomatisk täckbefattning som icke-önskvärd i Sverige. Det får även ses som troligt att Ryssland sätter stor vikt vid genomförandet av denna signalspaning från sina beskickningar.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

British Broadcasting Corporation 1 (Engelska)

Dagens Nyheter 1, 2 (Svenska)

Politiets sikkerhetstjeneste 1 (Norska)

Regeringskansliet 1 (Svenska)

Reuters 1 (Engelska)

Sveriges Television 1, 2 (Svenska)

The New York Times 1 (Engelska)

The Times 1, 2 (Engelska)

Andrew, Christopher M. For the president's eyes only: secret intelligence and the American presidency from Washington to Bush. New York: HarperPerennial, 1996.

Andrew, Christopher M. Mitrokhin, Vasili. The sword and the shield: the Mitrokhin archive and the secret history of the KGB. New York: Basic Books, 2001.

Ball, Desmond. Soviet signals intelligence (SIGINT). Canberra: The Australian National University, 1989.

Ball, Desmond. Soviet signals intelligence: Vehicular systems and operations. Intelligence and National Security, vol. 4, no. 1, 1989, s. 5-27.

Fredholm, Michael. Hemligstämplat: svensk underrättelsetjänst från Erlander till Bildt. Stockholm: Medströms bokförlag, 2021.

Mitrokhin, Vasili. KGB Lexicon: The Soviet Intelligence Officers Handbook. London: Routledge, 2002.

Rislakki, Jukka. Finland'S Military Intelligence in War and Peace. Journal of Intelligence and CounterIntelligence, vol. 21, no.3, 2008, s. 461-486.

Slutnoter

¹ Sveriges Television. Bolin, Vendela. Sverige svarar: Rysk diplomat skickas hem. 2021. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/sverige-utvisar-rysk-diplomat-1 (Hämtad 2021-03-21)

² Sveriges Television. Frenker, Clarence. Ryssland utvisar svensk diplomat. 2021. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/svensk-diplomat-utvisas-ur-ryssland (Hämtad 2021-03-21)

³ British Broadcasting Corporation. Russia expels European diplomats over Navalny protests. 2021. https://www.bbc.co.uk/news/world-europe-55954162 (Hämtad 2021-03-21)

⁴ Dagens Nyheter. Carlsson, Mattias. Misstänkt spion utvisad – Sveriges svar till Ryssland. 2021. https://www.dn.se/sverige/misstankt-spion-utvisad-sveriges-svar-till-ryssland/ (Hämtad 2021-03-21)

⁵ Mitrokhin, Vasili. KGB Lexicon: The Soviet Intelligence Officers Handbook. London: Routledge, 2002, s. 120.

⁶ Dagens Nyheter. Carlsson, Mattias. Holmström, Mikael. Hög rysk diplomat pekas ut som spionchef i Sverige. 2019. https://www.dn.se/nyheter/sverige/hog-rysk-diplomat-pekas-ut-som-spionchef-i-sverige/ (Hämtad 2021-03-21)

⁷ Ball, Desmond. Soviet signals intelligence (SIGINT). The Australian National University: Canberra, 1989, s. 38-39.

Andrew, Christopher M. Mitrokhin, Vasili. The sword and the shield: the Mitrokhin archive and the secret history of the KGB. New York: Basic Books, 2001, s. 343, 346, 350

⁸ Ball, Desmond. Soviet signals intelligence (SIGINT). The Australian National University: Canberra, 1989, s. 42.

⁹ Andrew, Christopher M. Mitrokhin, Vasili. The sword and the shield: the Mitrokhin archive and the secret history of the KGB. New York: Basic Books, 2001, s. 354.

¹⁰ Ball, Desmond. Soviet signals intelligence (SIGINT). The Australian National University: Canberra, 1989, s. 39, 42-43.

¹¹ Sveriges Överenskommelser med Främmande Makter. 1967. s. 19, 21, 41.

¹² Reuters. Torbati, Yeganeh. Schectman, Joel. Flitter, Emily. Russians leave country retreats in the U.S., ordered out by Obama. 2016. https://www.reuters.com/article/us-usa-russia-cyber-compounds-idUSKBN14J1HI (Hämtad 2021-03-21)

¹³ Andrew, Christopher M. For the president's eyes only: secret intelligence and the American presidency from Washington to Bush. New York: HarperPerennial, 1996, s. 359.

Fredholm, Michael. Hemligstämplat: svensk underrättelsetjänst från Erlander till Bildt. Stockholm: Medströms bokförlag, 2021, s. 332.

¹⁴ The New York Times. Markham, James M. Patrols in Germany: Postwar Vestige. 1985. https://www.nytimes.com/1985/03/29/world/patrols-in-germany-postwar-vestige.html (Hämtad 2021-03-21)

¹⁵ Ball, Desmond. Soviet signals intelligence: Vehicular systems and operations. Intelligence and National Security, vol. 4, no. 1, 1989, s. 17.

¹⁶ Rislakki, Jukka. Finland'S Military Intelligence in War and Peace. Journal of Intelligence and CounterIntelligence, vol. 21, no. 3, 2008, s. 477.

¹⁷ Andrew, Christopher M. Mitrokhin, Vasili. The sword and the shield: the Mitrokhin archive and the secret history of the KGB. New York: Basic Books, 2001, s. 344, 346, 348.

¹⁸ Ibid. s. 348-349.

¹⁹ Ibid. s. 344-346, 352.

²⁰ Sveriges Television Nyheter. Säkerhetshotet mot Sverige: Säpo presenterar årsrapport för 2018. Stockholm: Sveriges Television Nyheter. 2019.

²¹ Politiets sikkerhetstjeneste. Nasjonal trusselvurdering 2020. Oslo: Politiets sikkerhetstjeneste, 2020, s. 10.

²² The Times. Mooney, John. Intelligence officers search Russian embassy for spy base. 2021. https://www.thetimes.co.uk/article/intelligence-officers-search-russian-embassy-for-spy-base-5xdj68xd9 (Hämtad 2021-03-21)

²³ The Sunday Times. Mooney, John. Russia ‘smuggling in spy cars’ to Ireland under diplomatic cover. 2018. https://www.thetimes.co.uk/article/russia-smuggling-in-spy-cars-to-ireland-under-diplomatic-cover-zhqt9rv37 (Hämtad 2021-03-21)

²⁴ Sammanställning utav öppna uppgifter som publicerats kring IL-20 flygningar över Östersjön mellan 2018-20. Genomförd utav en ej namngiven individ.

Med anledning av den mediala uppmärksamheten kring etableringen av nya förband vill Försvarsmakten lämna ett klargörande. Vi kommer att sätta upp de nya förbanden som beslutats av riksdagen i Försvarsbeslut 20 – och det med start redan hösten 2021.

Försvarsmakten tillväxer med ett stort antal nya krigsförband. Det är en viktig förstärkning av   vår förmåga att försvara Sverige.  För att säkerställa produktionskapacitet av fler krigsförband och närvaro i strategiskt viktiga områden återetableras som ovan nämnt fem regementen och en flygflottilj. Uppgiften att sätta upp nya förband är komplex. Produktionen av nya förband är beroende av infrastruktur som byggnader, tillgång till mark där övningar kan bedrivas och skjutfält med miljötillstånd samt kanske det viktigaste av allt, kompetent personal.

Många förleds att tro att det är kaserner där de värnpliktiga förläggs som är avgörande, men så enkelt är det dessvärre inte. För att få till en fungerande utbildningsverksamhet krävs ytterligare förutsättningar. Utöver kaserner där de värnpliktiga bor krävs allt från uppställningsplatser för fordon till utrymmen för förvaring av vapen och ammunition. Det krävs en matsal, lokaler för Försvarshälsans sjukvård och det är också önskvärt med anläggningar för fysisk träning.

Det är högst osannolikt att samtliga förutsättningar finns på någon av de aktuella orterna utan att någon form av nybyggnation sker. Vi studerar självklart möjligheterna att använda befintliga byggnader där vi etablerar nya förband. Det sker utifrån möjligheterna till förvärv, vilket skick byggnaderna är i och vad det finns för behov av modifiering eller renovering. De befintliga byggnaderna fyller inte alla våra behov. På några av orterna har de gamla regementsområdena vuxit ihop med städerna och civila näringsidkare har gjort stora satsningar på verksamhet som inte med enkelhet kan flyttas. Att ha en blandning av civil och militär verksamhet på samma område är inte acceptabelt av säkerhets- och störningsskäl.

Vi har ett mycket gott samarbete med Fortifikationsverket, vilka har uppgiften att tillhandahålla våra fastigheter. För närvarande sker ett aktivt samarbete för att hitta långsiktiga lösningar där effektiv verksamhet, kostnadsbilden och statens rådighet är avgörande i de beslut som tas.

Just nu pågår ett intensivt arbete med Försvarsmaktens målbild och den långsiktiga inriktningen för de nya förbanden. Det arbetet leder sedan vidare till vår kravställning mot Fortifikationsverket. Samtidigt sker diskussioner med mark- och fastighetsägare vid de aktuella orterna. När det är klart kan tidsplanen och kostnadsbilden slås fast.

Det är många saker som måste falla på plats där personal för utbildning och olika typer av byggnader är kritiska. Saknas någon av de delar som krävs så blir inte värnpliktsutbildningen på de nya förbandsorterna så bra som vi vill att den ska bli.

I budgetunderlaget, BU 22, redovisas det första steget för att nå de mål som regeringen har satt upp. Försvarsmakten ökar nu sin närvaro i landet med fem regementen och en flygflottilj. Målet är att etablera fem av sex nya förband under 2021, undantaget är A9 i Kristinehamn. Det är tidigare än vad som framgår av regeringens målsättning.

Försvarsmakten har inga skäl till att avvakta.

Johan Svensson
Generallöjtnant, produktionschef vid Försvarsmakten