Försvarsbloggare

Reflektion

Detta inlägg utgör det första av tre inlägg kring Nordkalotten. Detta första inlägget syftar till att ge bakgrunden till varför en väpnad konflikt kan uppstå på Nordkalotten, men även varför Norrbotten kan bli involverad i denna. De ytterligare två kommer beskriva ett möjligt scenario hur en väpnad konflikt kan gestalta sig. Det skall understrykas att undertecknad inte har någon insyn i nutida svensk försvarsplanering eller information kring hotbilden mot Norrbotten och Nordkalotten. Utan detta utgör undertecknads egna tankar och reflektioner baserad på öppen information.

I den säkerhetspolitiska diskursen kring Nordkalotten är det främst två framträdande faktorer som framkommer. Den ena faktorn vilket ofta framförs är det ryska behovet av att skapa en skyddszon för sina strategiska kärnvapenbärande ubåtar,¹ vad som i det säkerhetspolitiska samtalet brukar benämnas nukleär andraslagsförmåga. Den andra faktorn som brukar framföras är möjliga säkerhetspolitiska konsekvenser på kort och lång sikt utav den klimatförändring som, dels sker på Nordkalotten, dels sker i Arktis som helhet.²

Den första frågan som måste ställas är om det överhuvudtaget finns någon risk för en väpnad konflikt? Enligt det senast totalförsvarsbeslutet tagetav Sveriges riksdag³ samt den nuvarande regeringens inriktningsbeslut för det svenska Totalförsvaret⁴ förefaller de finnas en risk för väpnad konflikt. Försvarsberedningen men även Regeringen förefaller även se en möjlighet att Finland kan bli utsatt för ett väpnat angrepp. Detta med anledning utav att Regeringen kan tänkas föra över svenska militära förband till Finland, för att möta ett väpnat angrepp inom ramen för det svensk-finska militära samarbetet.⁵

Den andra frågan som bör ställas är varför skulle svenskt territorium i form av Norrbotten kunna tänkas bli indraget i en väpnad konflikt? I det norska säkerhetspolitiska tänkandet förefaller fortsatt det normerande hotet utgörs av att Ryssland kan tänkas upprätta det så kallade bastionförsvaret som till del kommer innefatta norskt markterritorium främst Finnmarks området, men även norskt luft- och sjöterritorium innefattas i det.⁶

I de av den norska regeringen publicerade skisser över hur Ryssland kan tänkas upprätta detta bastionförsvar omfattas som tidigare nämnts främst Finnmarksområdet men även de nordligaste delarna av finska Lappland. Under slutet av det kalla kriget ansågs även de nordligaste delarna av Sverige omfattas enligt USA.⁷ Vilket utgör en intressant diskrepans i hotbilden mellan dåtid och nutid.

Syftet med bastionförsvaret, dels under tiden för Sovjetunionen dels nu i Ryssland, förefaller vara att skydda den strategiska kärnvapenbärande andraslagsförmågan. Denna förmåga utgör för Ryssland nästintill en existentiell förmåga. Varvid skyddet av den torde anses vara synnerligen viktigt. Men bastionförsvaret syftar troligtvis även till att kunna påverka både sjö- och lufttransporter från Nordamerika till Europa i händelse av att Ryssland blir involverad i en väpnad konflikt med en eller flera Europeiska länder.⁸

Under det kalla kriget förefaller antagandet varit att sovjetiska förband kunde tänkas genomföra en kringgångsmanöver på svenskt territorium i Norrbotten inom det geografiska området nordväst Kiruna-Svappavaara-Karesuando, vilket militärt benämnts Trekanten.⁹ Detta syftande till att kringgå det norska försvarsområdet i anslutning till Lyngenfjorden, som populärt har benämnts Lyngenställningen, men eventuellt även för att kunna anfalla mot Narvik.¹⁰

Huruvida Sovjetunionen de facto hade kapaciteten att genomföra ett angrepp, dels gentemot Norge, dels genom Finland och Sverige för att nå den norska Atlantkusten samtidigt har diskuterats i olika sammanhang. En faktor som framförts är att svensk underrättelsetjänst ej såg någon offensiv uppbyggnad på Kolahalvön för att möjliggöra ett sådant angrepp genom svenskt territorium.¹¹ Här har även förvarningsfaktorn framförts. För att genomföra det tidigare beskrivna angreppet hade Sovjetunionen behövt minst tio divisioner, varav huvuddelen hade krävts för striderna inom det svenska Militärområdet Övre Norrland (MILO ÖN). Där det förutsattes att antingen finsk, svensk eller Natos underrättelsetjänster skulle uppmärksamma denna förflyttning varvid en förvarning skulle erhållas.¹²

Den Sovjetiska transportkapaciteten på järnväg vid mitten av 1980-talet till Kolahalvön var en division per dygn.¹³ Den svenska mobiliseringen om den fick pågå ostört var den beräknad till cirka 10 dygn i MILO ÖN i händelse utav olika former av påverkan skulle den kräva minst 14 dygn.¹⁴ Järnvägskapaciteten för att förstärka Kolahalvön med markstridsförband i skrivande stund antas vara två brigader per dygn.¹⁵ Varvid en form av kapplöpning kan anses funnits rörande hur många förband som kunde föras fram till Nordkalotten för respektive nation. Antingen för att möta eller genomföra ett väpnat angrepp under det kalla kriget.

I de nutida statliga svenska försvarsutredningarna identifieras Norrbotten som ett militärstrategiskt viktigt område. Här framförs bland annat förbindelserna till Narvik som en viktig del för Sverige i händelse av kris eller krig. Syftande till att kunna skapa uthållighet men eventuellt även för att kunna få hjälp av en tredje part vid en väpnad konflikt.¹⁶ Men det framförs även av den svenska Försvarsberedningen, om Ryssland skulle uppleva att dess basområden på Kolahalvön är hotat kan norra Sverige och Finland bli ett stridsfält för att öka Rysslands operativa djup. Genom att upprätta en skyddszon, det så kallade bastionförsvaret.¹⁷

I den senaste norska långtidsplanen för dess försvar som sträcker sig över åren 2021-2025, framkommer även vikten av det svenska Norrbotten. Enligt denna långtidsplan skall den norska regeringen försöka utverka ett tillstånd att kunna förflytta norska och/eller allierade förband genom Sverige och Finland för att kunna försvara norra Norge mer effektivt. Genom att använda finska och svenska vägar, järnvägar och flygplatser. Detta med anledning av den bristfälliga infrastrukturen i Norge för att kunna förflytta förband effektivt till norra Norge.¹⁸ Här har sannolikt även möjlig påverkan mot den bristfälliga samt kanaliserande norska infrastrukturen i händelse av en väpnad konflikt tagits i beaktande.

Den tredje frågan som bör ställas är vad kan vara giltigt 2021 och de kommande åren? I en artikel publicerad under inledningen av april månad 2021 av det norska utrikespolitiska institutet framförs kritik mot det traditionella norska tänkandet avseende det ryska så kallade bastionförsvaret på Nordkalotten. Den kritik som framförts är att det norska, offentliga, operativa tänkandet ej bejakar den förändring som skett hos de ryska väpnade styrkorna avseende förmåga med så kallad fjärrbekämpning.

Vilket i praktiken innebär att hur hotbilden föreställdes under det kalla kriget kan anses vara inaktuell. Detta med anledning utav att vapensystemen numera kan nå så långt det var tänkt att ett markangrepp skulle medge påverkan inom det faktiska bastionområdet. Det framförs även att specialförbandsoperationer eller liknande operationer av så kallade privatägda militära företag även kan nå en hög effekt i norra Norge utan ett klassiskt mark angrepp med så kallade manöverförband.¹⁹

Denna ryska fjärrbekämpningsförmåga har dock uppmärksammas innan den publicerade artikeln hos det norska utrikespolitiska institutet 2021. I en publikation publicerad av The Jamestown Foundation 2019 framförs att denna fjärrbekämpningsförmåga eller så kallade avreglingsförmågan som tillförts de ryska väpnade styrkorna på Nordkalotten, även medfört att Ryssland kan tänkas inneha ett numerärt övertag för att genomföra markoperationer på Nordkalotten under dessa systems räckvidd.²⁰ Det vill säga, det kan skapas ett ”skyddande paraply” vilket manöverförbanden kan agera in under.

Dock har det framförts kritik mot den ryska avreglingsförmågan bland annat utav Totalförsvarets Forskningsinstitut i Sverige, där de framför att denna överskattas i västliga analyser.²¹ Varvid den kritik som framförts att Norge fortsatt förefaller se framför sig ett markangrepp enligt tidigare tankegångar under det kalla kriget, något som tydligt accentuerades i en norsk inhämtningsövning under inledningen av 2021,²² kan utgöra obefogad kritik.

Vad som heller inte framförs i den säkerhetspolitiska diskursen i någon nämnvärd omfattning är sannolikheten för en så kallad horisontell eskalation på Nordkalotten. Horisontell eskalering innebär att en konflikt som inträffar vid en geografisk plats till exempel i Östersjöregionen eller i södra Europa kan sprida sig till andra platser. Den norska motsvarigheten till det svenska Totalförsvarets Forskningsinstitut framför detta som en möjlighet till varför en konflikt kan tänkas uppstå gentemot Norge.²³

Den amerikanska tankesmedjan RAND lyfter även upp detta och framför att det utgör enligt ett flertal länder en trolig till sannolik grund till varför en konflikt skulle kunna tänkas uppstå på Nordkalotten och i Arktis. De framför även att Arktis och Nordkalotten utgör ett strategiskt viktigt område. Bland annat, på grund utav att den ryska andraslagsförmågan med kärnvapenbärande ubåtar i huvudsak är baserad där.²⁴ Det vill säga Ryssland måste med olika medel skydda denna förmåga i händelse av en väpnad konflikt. Varvid en högre sannolikhet finns för att en väpnad konflikt snabbt kan inträffa på Nordkalotten som en följdverkan av en annan händelse.

För påverkan antingen mot Nordamerika eller Ryssland med till exempel kryssningsrobotar eller ballistiska missiler utgör även den kortaste flygvägen för att möjliggöra detta över Arktis.²⁵ Varvid det får ses som troligt till sannolikt, att detta även kommer kunna utgöra en faktor som innebär att Ryssland har behov av att upprätta sitt så kallade bastionförsvar på Nordkalotten. Men även för att använda konventionella stridsmedel inom ramen för så kallad fjärrbekämpning mot mark-, luft- och sjömål.

Således kan ett antal faktorer utkristalliseras kring varför Norrbotten kan bli indragen i en väpnad konflikt. Den första faktorn utgör vad som får anses vara det klassiska scenariot från det kalla kriget. Det vill säga att det så kallade bastionförsvaret upprättas av Ryssland för att skydda sin strategiska andraslagsförmåga. Den andra faktorn utgör det norska behovet av att kunna använda svensk infrastruktur för att kunna förflytta förband till Nordnorge i händelse av ett kraftigt försämrat säkerhetsläge eller en väpnad konflikt. Men även det svenska behovet för att kunna erhålla stöd från tredje part via till exempel Narvik till Sverige händelse av en väpnad konflikt. Den tredje faktorn, vilket får anses vara den mest avgörande är risken för en horisontal eskalation för att upprätta det så kallade bastionförsvaret som berörts innan.

Vad som dock särskilt bör beaktas är det Försvarsberedningen skriver i sin utredning Motståndskraft. Det vill säga att upprättandet av en rysk skyddszon på Nordkalotten även kan inträffa om den ryska andraslagsförmågan upplevs som hotad.²⁶ Detta torde kunna inträffa i händelse av ett kraftigt försämrat säkerhetsläge. Här får det ses som möjligt att i stället för att gå i direkt konflikt med Nato, besätts i stället territorium i norra Finland samt Sverige. Varvid en skyddszon kan upprättas som sträcker sig in i Norge och Norska havet med hjälp av den befintliga fjärrbekämpningsförmågan Ryssland i dagsläget innehar. Det skulle ur ett Jominiskt perspektiv innebära att Ryssland kommer bakom de inre linjerna för Norge och därmed Nato.²⁷ Därmed skulle ett avreglingsområde upprättas utan att gå i en direkt konflikt med Nato. Varvid det sistnämnda får anses utgöra en särskilt viktig faktor. Detta skulle även kunna få en direkt avgörande påverkan mot Nato, utan att en som tidigare skrivits en konflikt inträffar mellan Ryssland och Nato.

Avslutningsvis, sannolikheten får anses som hög att svenska Norrbotten och finska Lappland blir involverad i en väpnad konflikt med anledning utav dess geostrategiska läge, oaktat vilken konfliktsituation som inträffar mellan Ryssland och en västlig eller Natoansluten nation. Detta kan även inträffa i händelse av en kraftigt försämrad säkerhetspolitisk situation mellan Ryssland och Västliga nationer för att skydda den ryska strategiska kärnvapenbärande andraslagsförmåga. Det mest sannolika scenariot är dock att en oväntad incident inträffar som orsakar en eskalering, i det geografiska område den inträffat. Varvid Nordkalotten genom horisontell eskalation även blir involverad i den väpnade konflikten. Därmed får det ses som troligt till sannolikt att finska Lappland samt svenska Norrbotten kommer utgöra ett stridsfältet oaktat vart en väpnad konflikt mellan Ryssland och Västliga länder inträffar.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Dagens Nyheter 1 (Svenska)

Forsvarsdepartementet 1 (Norska)

Forsvarets forskningsinstitutt 1 (Norska)

Forsvarets høgskole 1 (Norska)

Harstad Tidende 1 (Norska)

Norsk Utenrikspolitisk Institutt 1 (Norska)

RAND Corporation 1, 2 (Engelska)

Regeringskansliet 1, 2, 3, 4 (Svenska)

Totalförsvarets forskningsinstitut 1, 2, 3, 4 (Engelska)

Department of Defense. Soviet military power. 1989, Prospects for change. Washington, D.C.: Department of Defense, 1989.

Fredholm, Michael. Hemligstämplat: Svensk underrättelsetjänst från Erlander till Bildt. Stockholm: Medströms bokförlag, 2021.

Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011.

Howard, Glen E (red). Czekaj, Matthew (red). Russia's Military Strategy and Doctrine. Washington, DC: The Jamestown Foundation, 2019.

Hugemark, Bo (red). Den stora invasionen: svenskt operativt tänkande under det kalla kriget. Stockholm: Medströms bokförlag, 2017.

Widén, Jerker. Ångström, Jan. Militärteorins grunder. Stockholm: Försvarsmakten, 2005.

Slutnoter

¹ Black, James et al. Enhancing deterrence and defence on NATO’s northern flank: Allied perspectives on strategic options for Norway. Santa Monica: RAND Corporation, 2020, s. 8.

² Dagens Nyheter. Stenberg, Ewa. Klimatets ground zero blir den nya arktiska fronten. 2021. https://www.dn.se/sverige/klimatets-ground-zero-blir-den-nya-arktiska-fronten/ (Hämtad 2021-04-25)

³ Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025. s. 26.

⁴ Regeringsbeslut 30. Inriktning för Försvarsmakten 2021–2025. s. 2.

⁵ Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025. s. 72.

⁶ Kvam, Ina Holst-Pedersen. Bastionforsvaret og Russlands militærmakt: Et utdatert trusselbilde?. Oslo: Norsk Utenrikspolitisk Institutt, 2021, s. 2.

Prop. 14 S 2020-2021. Evne til forsvar – vilje til beredskap – Langtidsplan for forsvarssektoren. s. 25, 34.

⁷ Department of Defense. Soviet military power. 1989, Prospects for change. Washington, D.C.: Department of Defense, 1989. s. 97.

⁸ Forsvarsdepartementet. Et felles løft. Oslo: Forsvarsdepartementet, 2015, s. 20.

Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025. s. 60.

Prop. 14 S 2020-2021. Evne til forsvar – vilje til beredskap – Langtidsplan for forsvarssektoren. s. 25.

Granholm, Niklas. Utvecklingen i Arktis – påverkan på och implikationer för Sverige. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2019, s. 6-7, 24.

⁹ Department of Defense. Soviet military power. 1989, Prospects for change. Washington, D.C.: Department of Defense, 1989. s. 97

Hugemark, Bo (red). Den stora invasionen: svenskt operativt tänkande under det kalla kriget. Stockholm: Medströms bokförlag, 2017, s. 60, 285.

¹⁰ Department of Defense. Soviet military power. 1989, Prospects for change. Washington, D.C.: Department of Defense, 1989. s. 97

Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011, s 118.

Hugemark, Bo (red). Den stora invasionen: svenskt operativt tänkande under det kalla kriget. Stockholm: Medströms bokförlag, 2017, s. 60.

¹¹ Fredholm, Michael. Hemligstämplat: Svensk underrättelsetjänst från Erlander till Bildt. Stockholm: Medströms bokförlag, 2021, s. 122-123, 270.

¹² Hugemark, Bo (red). Den stora invasionen: svenskt operativt tänkande under det kalla kriget. Stockholm: Medströms bokförlag, 2017, s. 60.

¹³ Lund, John. Don't Rock the Boat: Reinforcing Norway in Crisis and War. Santa Monica: RAND Corporation, 1989, s. 51.

¹⁴ Hugemark, Bo (red). Den stora invasionen: svenskt operativt tänkande under det kalla kriget. Stockholm: Medströms bokförlag, 2017, s. 61.

¹⁵ Ravndal, Øyvin. Øket russisk operativ evne: Implikasjoner for Norges evne til å avverge eller motstå et væpnet angrep. Oslo: Forsvarets høgskole, 2016, s. 73.

¹⁶ Ds 2019:8. Värnkraft. Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021–2025. s. 119.

¹⁷ Ds 2017:66. Motståndskraft. Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025. s. 73-75.

¹⁸ Prop. 14 S 2020-2021. Evne til forsvar – vilje til beredskap – Langtidsplan for forsvarssektoren. s. 93.

¹⁹ Kvam, Ina Holst-Pedersen. Bastionforsvaret og Russlands militærmakt: Et utdatert trusselbilde?. Oslo: Norsk Utenrikspolitisk Institutt, 2021, s. 1-4.

²⁰ Howard, Glen E (red). Czekaj, Matthew (red). Russia's Military Strategy and Doctrine. Washington, DC: The Jamestown Foundation, 2019, s. 90.

²¹ Dalsjö, Robert. Berglund, Christofer. Jonsson, Michael. Bursting the Bubble: Russian A2/AD in the Baltic Sea Region: Capabilities, Countermeasures, and Implications. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2019, s. 3.

²² Harstad Tidende. Angelsen, Kjell Magne. Øver på operasjoner bak fiendens linjer. 2021. https://www.ht.no/nyheter/2021/02/09/%C3%98ver-p%C3%A5-operasjoner-bak-fiendens-linjer-23465158.ece (Hämtad 2021-04-25)

²³ Skjelland, Espen et al. Hvordan styrke forsvaret av Norge?: Et innspill til ny langtidsplan (2021–2024). Kjeller: Forsvarets forskningsinstitutt, 2019, s. 19.

²⁴ Black, James et al. Enhancing deterrence and defence on NATO’s northern flank: Allied perspectives on strategic options for Norway. Santa Monica: RAND Corporation, 2020, s. 7-8.

²⁵ Granholm, Niklas. Arktis under förändring – standardbilden utmanas. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2016, s. 24.

Granholm, Niklas. Carlsson, Märta. Korkmaz, Kaan. The Big Three in the Arctic: China’s, Russia’s and the United States’ strategies for the new Arctic. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2016, s. 22.

²⁶ Ds 2017:66. Motståndskraft. Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025. s. 74-75.

²⁷ Widén, Jerker. Ångström, Jan. Militärteorins grunder. Stockholm: Försvarsmakten, 2005, s. 155, 181-182.

Reflektion

Den 17APR2021 delgav Tjeckien att de fastställt en rysk inblandning i samband med att ett tjeckiskt  ammunitionsförråd sprängdes under den senare delen av 2014. Detta besked kom även föranledda att 18 stycken ryska diplomater som enligt Tjeckien även jobbar för rysk underrättelsetjänst blev förklarade icke-önskvärda, persona non grata, varpå dessa erhöll tre dygn för att lämna Tjeckien. Tjeckien förefaller även avsluta samarbetet med Ryssland avseende upprättandet av ett kärnkraftverk.¹ Denna händelse i sig kanske inte ter sig så anmärkningsvärd, men det utgör troligtvis en av de mer avgörande säkerhetspolitiska händelserna under det första halvåret av 2021 som troligtvis kan komma att förändra de västliga ländernas agerande gentemot Ryssland på lång sikt.

Ordföranden i det brittiska utrikesutskottet, Tom Tugendhat, uttalade sig om händelsen den 18APR2021 och drog liknelsen till att det genomförda agerandet av Ryssland var att anse som ett angrepp mot den västliga försvarsalliansen Nato ,samt om det inte utgjorde en krigsliknande handling undrade han vad som de facto utgör det.² Rysslands motåtgärd förefaller bli att agera kraftfullt gentemot Tjeckien.³ Det som framkommit till dags datum, 18APR2021, förefaller vara att Tjeckien har lyckats finna en koppling till de två ryska militära underrättelseofficerarna som var involverade i förgiftningsförsöket, med det kemiska stridsmedlet Novitjok, mot den till Storbritannien utväxlade ryska militära underrättelseofficeren Sergej Skripal 2018 och de två ammunitionsförråden som exploderade i Tjeckien 2014.⁴

De båda ryska underrättelseofficerarna som utpekats som involverade skall ha kopplingar till den ryska militära underrättelsetjänstens enhet 29155.⁵ Denna enhet förefaller funnits och varit operativ sedan minst 2009 inom den ryska militära underrättelsetjänsten. Enhetens uppgift förefaller bestå i att utföra så kallade diversionsuppdrag det vill säga, bombdåd, likvideringar, sabotage med mera. Enheten förefaller även antas utgöra en specialförbandsenhet, och därmed torde den inneha en rad olika förmågor för att lösa sina uppgifter. Enheten förefaller bestå av cirka 200 personer emedan det enbart är cirka 20 stycken i enheten som agerar som så kallade operatörer resterande del utgör stödjande personal i olika befattningar.⁶ Denna enhet förefaller även varit involverad i ett försök till statskupp i Montenegro 2016.⁷

Kan då dessa uppgifter stämma? Det får anses som troligt till sannolikt att de gör det. Detta med anledning utav att Tjeckien förefaller genomfört denna undersökning under en längre tid det vill säga sedan 2014. Vad som dock får anses vara synnerligen intressant i detta ärende, bortsett från att det sannolikt kommer påverka det säkerhetspolitiska läget, är att gamla metoder i form av sabotage fortsatt förefaller tillämpas. Onekligen går tankegångarna tillbaka till Försvarsmaktens informationsfilmer om sabotage från det kalla kriget i form av "Sabotage"⁸ och "Spioner finns dom".⁹

Att sabotage kan tänkas genomföras är dock inget oväntat. Detta framgår tydligt utav Försvarsmaktens militärstrategiska doktrin från 2016 inom ramen för så kallad gråzonsproblematik.¹⁰ Vad som dock får anses som oroväckande är att dylik verksamhet genomfördes redan 2014, när åtminstone ur ett västligt perspektiv säkerhetsläget ej förefaller varit särskilt ansträngt. Emedan det efteråt får anses blivit mer och mer ansträngt mellan de västliga länderna och Ryssland.

I detta och andra sammanhang har det framförts åsikter om att den ryska militära underrättelsetjänsten skall agerat och agerar med undermåliga rutiner. Vad som dock bortses i den diskussionen är att den ryska underrättelsetjänsten förefaller anse sig befinnas i krig.¹¹ Varvid en högre grad av risktagning säkerligen kan tänkas genomföras för att uppnå olika målsättningar. Här är det även viktigt att beakta att ett agerande i en riktning, egentligen kan tänkas ha en målsättning i en annan som försöker döljas för den breda allmänheten i de diskussioner som uppstår kring ett agerande.

Avslutningsvis, vad som även blir intressant i denna uppdagade händelse är vad mer kan tänkas ha genomförts i form av sabotage och dylikt sedan minst 2009 och framgent i syfte att påverka? Återigen kan de konstateras att det är dags att ta säkerhetstjänsten på allvar!

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Associated Press 1 (Engelska)

British Broadcasting Corporation 1 (Engelska)

Försvarsmakten 1, 2, 3 (Svenska)

NATO Review 1 (Engelska)

Reuters 1 (Engelska)

Sky News 1 (Engelska)

The New York Times 1, 2 (Engelska)

Slutnoter

¹ Associated Press. Czechs expel 18 Russians over huge depot explosion in 2014. 2021. https://apnews.com/article/czech-republic-russia-andrej-babis-c593f724a16622eb6d0a19bae3d710be (Hämtad 2021-04-18)

Reuters. Tétrault-farber, Gabrielle. Muller, Robert. Russia furious at accusation that Skripal suspects killed two in Czech blast. 2021. https://www.reuters.com/world/europe/czechs-discuss-alleged-russian-link-2014-blast-with-eu-2021-04-18/ (Hämtad 2021-04-18)

² Sky News. 'Disturbing pattern of behaviour': Salisbury poisoning suspects wanted over explosion in Czech Republic. 2021. https://news.sky.com/story/czech-police-hunt-two-men-wanted-over-salisbury-novichok-poisonings-12278716 (Hämtad 2021-04-18)

³ Reuters. Tétrault-farber, Gabrielle. Muller, Robert. Russia furious at accusation that Skripal suspects killed two in Czech blast. 2021. https://www.reuters.com/world/europe/czechs-discuss-alleged-russian-link-2014-blast-with-eu-2021-04-18/ (Hämtad 2021-04-18)

⁴ British Broadcasting Corporation. Corera, Gordon. Salisbury poisoning suspects 'linked to Czech blast'. 2021. https://www.bbc.co.uk/news/uk-56790053 (Hämtad 2021-04-18)

⁵ Ibid.

⁶ The New York Times. Schwirtz, Michael. Top Secret Russian Unit Seeks to Destabilize Europe, Security Officials Say. 2019. https://www.nytimes.com/2019/10/08/world/europe/unit-29155-russia-gru.html (Hämtad 2021-04-18)

Sky News. 'Disturbing pattern of behaviour': Salisbury poisoning suspects wanted over explosion in Czech Republic. 2021. https://news.sky.com/story/czech-police-hunt-two-men-wanted-over-salisbury-novichok-poisonings-12278716 (Hämtad 2021-04-18)

⁷ Ibid.

British Broadcasting Corporation. Corera, Gordon. Salisbury poisoning suspects 'linked to Czech blast'. 2021. https://www.bbc.co.uk/news/uk-56790053 (Hämtad 2021-04-18)

The New York Times. Kramer, Andrew E. Orovic, Joseph. Two Suspected Russian Agents Among 14 Convicted in Montenegro Coup Plot. 2019. https://www.nytimes.com/2019/05/09/world/europe/montenegro-coup-plot-gru.html (Hämtad 2021-04-18)

⁸ Krigsmakten. Sabotage. 1951. https://amfarkiv.se/post/402880485f2e659f015f2f6e5e680a74/sabotage (Hämtad 2021-04-18)

⁹ Försvarsmakten. Spioner finns dom. 1982. https://www.youtube.com/watch?v=izKsnwXZP5E (Hämtad 2021-04-18)

¹⁰ Försvarsmakten. Militärstrategisk doktrin. Stockholm: Försvarsmakten, 2016, s. 35.

¹¹ NATO Review. Galeotti, Mark. Russian intelligence is at (political) war. 2017. https://www.nato.int/docu/review/articles/2017/05/12/russian-intelligence-is-at-political-war/index.html (Hämtad 2021-04-18)

Reflektion

Den 08FEB2021 meddelade Sveriges Utrikesdepartement att de hade förklarat en rysk medborgare med diplomatisk status i Sverige vid den ryska ambassaden i Stockholm förklarats icke önskvärd (Persona non grata) och ombetts lämna Sverige.¹ Detta utgjorde en svarsåtgärd på det ryska agerandet att förklara en svensk, polsk och tysk diplomat i Ryssland som icke-önskvärda. Dessa tre skall enl. Ryssland deltagit i otillåtna demonstrationer till stöd för den ryska oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj.² Ryssland vidtog denna åtgärd samtidigt som den Europeiska Unionens högsta representant i utrikesfrågor och säkerhetspolitik, Josep Borrell, befann sig i Moskva för samtal med Rysslands Utrikesminister, Sergej Lavrov, den 05FEB2021.³

Enligt Dagens Nyheter skall den ryske personen med diplomatstatus som blev förklarade icke-önskvärd arbetat för den ryska utrikesunderrättelsetjänsten, SVR. Vederbörandes arbetsuppgift vid den svenska ambassaden och för SVR förefaller varit signalspaning.⁴ I sammanhanget bör det noteras att 2019 blev Sverigechefen, d.v.s. Residenten,⁵ för SVR även förklarade icke-önskvärd i samband med att en av Ryssland rekryterad svensk medborgare greps misstänkt för spionage å Rysslands vägnar. Residenten för SVR i Sverige var den som genomförde mötet med denna svensk, på en restaurang i Stockholm.⁶ Detta inlägg kommer beröra det förstnämnda fallet det vill säga den ryske underrättelseofficeren som förefaller arbetat med signalspaning vid Rysslands ambassad i Stockholm.

För att placera den ovan nämnda händelsen i en större kontext krävs det inledningsvis att vi går tillbaka till det kalla kriget. Sovjetunionen hade under det kalla kriget en omfattande signalspaningsorganisation både på sina ambassader men även konsulat och vid andra faciliteter.⁷ I Sverige förefaller Sovjetunionen haft signalspaningsförmåga vid, dels dess ambassad i Stockholm, dels dess konsulatet i Göteborg.⁸ Vid Sovjetunionens upplösning förefaller SVR övertagit KGB signalspaningsförmåga vid Rysslands diplomatiska posteringar runtom i världen.⁹ Den sovjetiska militära underrättelsetjänsten GRU förefaller även genomfört signalspaning.¹⁰ Huruvida det var KGB eller GRU som genomförde signalspaning i Sverige vid, dels dess ambassad, dels dess konsultat går inte att avgöra. Dock förefaller GRU främst agerat från ambassader, varvid det får ses som möjligt att de genomförde signalspaning från ambassaden i Stockholm under det kalla kriget.

Är det då illegalt att genomföra denna form av verksamhet? Respektive stats diplomatiska beskickning är enl. artikel 21 i Wienkonventionen från 1961 okränkbar d.v.s. den stat där beskickningen befinner sig får inte tillträde till den såtillvida inte beskickningschefen medgivit det. Däremot får inte beskickningslokalen enl. artikel 41 användas på ett oförenligt sätt.11 Att genomföra signalspaning från en beskickning får onekligen anses vara oförenligt med Wienkonventionen från 1961. Varvid en stat kan vidta åtgärder för att avbryta dylik verksamhet, vilket t.ex. USA gjorde 2016.12 Historiskt har flera länder än Sovjetunionen även genomfört signalspaning från sina beskickningar däribland Sverige och USA.¹³

Personbilar med diplomatisk immunitet förefaller även använts av Frankrike, Storbritannien, Sovjetunionen och USA för att genomföra signalspaning inom ramen för det avtal som upprättades mellan länderna för att bevaka dess militära verksamhet i dels Västtyskland, dels Östtyskland efter andra världskrigets slut.¹⁴ Huruvida fordon tillhörande beskickningar även har använts får anses utgöra en svår fråga att besvara. Detta maa. att dessa fordon ej får genomsökas. Däremot har det framförts teorier att så varit fallet i bl.a. USA under det kalla kriget utifrån hur fordon från de Sovjetiska beskickningarna har parkerats i anslutning till olika platser.¹⁵ I Sverige dök den debatten upp kring de s.k. TIR-lastbilarna. Några konkreta bevis för att signalspaning skulle genomförts av Warszawapakts länder i Sverige från dessa lastbilar har aldrig lagts fram. Andra metoder för signalspaning kan säkerligen även använts om än att dessa ej framkommit. Den svenska militära underrättelsetjänsten IB, förefaller enl. en finsk uppgift bl.a. genomfört signalspaning i Finland med hjälp av fartyg, men även på land vid den finsk-sovjetiska gränsen.¹⁶

Vad var då den sovjetiska signalspaningen inriktad mot vid dess beskickningar under det kalla kriget? Signalspaningen förefaller dels varit inriktad mot att tillförskansa sig militära och civila underrättelser i olika former.¹⁷ Dels förefaller den varit inriktad mot att följa agerandet som värdlandets kontraspionage genomförde för att kunna avbryta egen verksamhet som underrättelseofficerare genomförde¹⁸ och därmed undvika att röja agenter m.m. Sovjetunionen förefaller även haft viss framgång i sin inhämtning genom signalspaning, där kanske mycket även kan tillgodoräknas att de rekryterade individer som kunde förse dem med krypteringsnycklar för att förenkla forceringsarbetet med de inhämtade radio meddelandena. Västerländsk personal som arbetade med krypteringsuppgifter utgjorde även var en högt prioriterad uppgift att rekrytera för KGB.¹⁹

Vid den svenska Säkerhetspolisens årsredovisning för 2018 påtalades att Ryssland genomförde signalspaning i Sverige, hur denna signalspaning bedrevs/bedrivs kom inte att specificeras närmare.²⁰ Vid den norska säkerhetspolisens hotbedömning för 2020 framkom det att främmande makt/-er kunde genomföra signalspaning via mobila och stationära plattformar i Norge.²¹ Utgående från Ryssland är uppgifter som framkommit kring ombyggnationen av dess Ambassad i Irland intressanta. Irland förefaller göra antagandet att ombyggnationen antingen syftar till signalspaningsförmåga eller att det skall agera som en sambandscentral för annan rysk inhämtningsverksamhet i Europa.²² I sammanhanget är det även intressant att notera en annan uppgift, nämligen att Ryssland misstänks använda diplomatiska fordon för att genomföra sändningar eller mottagande över radio av uppgifter från agenter. Här påtalas även att övervakningsutrustning även kan vara installerade i fordonen,²³ vilket skulle kunna utgöra signalspaningsutrustning.

Hur pass viktig denna signalspaningsverksamhet är för Ryssland blir svårt att definiera utifrån öppna uppgifter. Vad som dock kan konstateras är att mängden flygföretag med renodlade signalspaningsflygplan över Östersjön från rysk sida förefaller vara låg. Mellan 2018-2020 förefaller Ryssland genomfört ca 20 stycken sådana per år.²⁴ Här kan säkerligen andra luftfarkoster även använts för att genomföra signalspaning. Dock blir det en förhållandevis låg mängd, vilket skulle kunna indikera att inhämtningen genomförs på andra sätt via t.ex. fartyg eller via diplomatiska beskickningar. Varvid det sistnämnda i sådant fall kan anses vara viktig, när mängden ryska signalspaningsflygningar ställs mot den svenska FRA genomför, som går att följa via ett antal öppna internet baserade tjänster. Inriktningen på signalspaningen torde fortsatt vara densamma som under det kalla kriget.

Avslutningsvis, utifrån vad som är känt historiskt avseende Sovjetunionens signalspaning i länder under det kalla kriget. Får det anses ses som sannolikt att Ryssland genomför signalspaning från sina beskickningar i Sverige och möjligt att fordon även används för denna verksamhet av Ryssland runt om i Sverige. Hotbilden utav denna signalspaningsverksamhet från Ryssland på svenskt territorium torde även kunna vara tydlig maa. att Sverige förklarade en av de som genomför verksamheten med diplomatisk täckbefattning som icke-önskvärd i Sverige. Det får även ses som troligt att Ryssland sätter stor vikt vid genomförandet av denna signalspaning från sina beskickningar.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

British Broadcasting Corporation 1 (Engelska)

Dagens Nyheter 1, 2 (Svenska)

Politiets sikkerhetstjeneste 1 (Norska)

Regeringskansliet 1 (Svenska)

Reuters 1 (Engelska)

Sveriges Television 1, 2 (Svenska)

The New York Times 1 (Engelska)

The Times 1, 2 (Engelska)

Andrew, Christopher M. For the president's eyes only: secret intelligence and the American presidency from Washington to Bush. New York: HarperPerennial, 1996.

Andrew, Christopher M. Mitrokhin, Vasili. The sword and the shield: the Mitrokhin archive and the secret history of the KGB. New York: Basic Books, 2001.

Ball, Desmond. Soviet signals intelligence (SIGINT). Canberra: The Australian National University, 1989.

Ball, Desmond. Soviet signals intelligence: Vehicular systems and operations. Intelligence and National Security, vol. 4, no. 1, 1989, s. 5-27.

Fredholm, Michael. Hemligstämplat: svensk underrättelsetjänst från Erlander till Bildt. Stockholm: Medströms bokförlag, 2021.

Mitrokhin, Vasili. KGB Lexicon: The Soviet Intelligence Officers Handbook. London: Routledge, 2002.

Rislakki, Jukka. Finland'S Military Intelligence in War and Peace. Journal of Intelligence and CounterIntelligence, vol. 21, no.3, 2008, s. 461-486.

Slutnoter

¹ Sveriges Television. Bolin, Vendela. Sverige svarar: Rysk diplomat skickas hem. 2021. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/sverige-utvisar-rysk-diplomat-1 (Hämtad 2021-03-21)

² Sveriges Television. Frenker, Clarence. Ryssland utvisar svensk diplomat. 2021. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/svensk-diplomat-utvisas-ur-ryssland (Hämtad 2021-03-21)

³ British Broadcasting Corporation. Russia expels European diplomats over Navalny protests. 2021. https://www.bbc.co.uk/news/world-europe-55954162 (Hämtad 2021-03-21)

⁴ Dagens Nyheter. Carlsson, Mattias. Misstänkt spion utvisad – Sveriges svar till Ryssland. 2021. https://www.dn.se/sverige/misstankt-spion-utvisad-sveriges-svar-till-ryssland/ (Hämtad 2021-03-21)

⁵ Mitrokhin, Vasili. KGB Lexicon: The Soviet Intelligence Officers Handbook. London: Routledge, 2002, s. 120.

⁶ Dagens Nyheter. Carlsson, Mattias. Holmström, Mikael. Hög rysk diplomat pekas ut som spionchef i Sverige. 2019. https://www.dn.se/nyheter/sverige/hog-rysk-diplomat-pekas-ut-som-spionchef-i-sverige/ (Hämtad 2021-03-21)

⁷ Ball, Desmond. Soviet signals intelligence (SIGINT). The Australian National University: Canberra, 1989, s. 38-39.

Andrew, Christopher M. Mitrokhin, Vasili. The sword and the shield: the Mitrokhin archive and the secret history of the KGB. New York: Basic Books, 2001, s. 343, 346, 350

⁸ Ball, Desmond. Soviet signals intelligence (SIGINT). The Australian National University: Canberra, 1989, s. 42.

⁹ Andrew, Christopher M. Mitrokhin, Vasili. The sword and the shield: the Mitrokhin archive and the secret history of the KGB. New York: Basic Books, 2001, s. 354.

¹⁰ Ball, Desmond. Soviet signals intelligence (SIGINT). The Australian National University: Canberra, 1989, s. 39, 42-43.

¹¹ Sveriges Överenskommelser med Främmande Makter. 1967. s. 19, 21, 41.

¹² Reuters. Torbati, Yeganeh. Schectman, Joel. Flitter, Emily. Russians leave country retreats in the U.S., ordered out by Obama. 2016. https://www.reuters.com/article/us-usa-russia-cyber-compounds-idUSKBN14J1HI (Hämtad 2021-03-21)

¹³ Andrew, Christopher M. For the president's eyes only: secret intelligence and the American presidency from Washington to Bush. New York: HarperPerennial, 1996, s. 359.

Fredholm, Michael. Hemligstämplat: svensk underrättelsetjänst från Erlander till Bildt. Stockholm: Medströms bokförlag, 2021, s. 332.

¹⁴ The New York Times. Markham, James M. Patrols in Germany: Postwar Vestige. 1985. https://www.nytimes.com/1985/03/29/world/patrols-in-germany-postwar-vestige.html (Hämtad 2021-03-21)

¹⁵ Ball, Desmond. Soviet signals intelligence: Vehicular systems and operations. Intelligence and National Security, vol. 4, no. 1, 1989, s. 17.

¹⁶ Rislakki, Jukka. Finland'S Military Intelligence in War and Peace. Journal of Intelligence and CounterIntelligence, vol. 21, no. 3, 2008, s. 477.

¹⁷ Andrew, Christopher M. Mitrokhin, Vasili. The sword and the shield: the Mitrokhin archive and the secret history of the KGB. New York: Basic Books, 2001, s. 344, 346, 348.

¹⁸ Ibid. s. 348-349.

¹⁹ Ibid. s. 344-346, 352.

²⁰ Sveriges Television Nyheter. Säkerhetshotet mot Sverige: Säpo presenterar årsrapport för 2018. Stockholm: Sveriges Television Nyheter. 2019.

²¹ Politiets sikkerhetstjeneste. Nasjonal trusselvurdering 2020. Oslo: Politiets sikkerhetstjeneste, 2020, s. 10.

²² The Times. Mooney, John. Intelligence officers search Russian embassy for spy base. 2021. https://www.thetimes.co.uk/article/intelligence-officers-search-russian-embassy-for-spy-base-5xdj68xd9 (Hämtad 2021-03-21)

²³ The Sunday Times. Mooney, John. Russia ‘smuggling in spy cars’ to Ireland under diplomatic cover. 2018. https://www.thetimes.co.uk/article/russia-smuggling-in-spy-cars-to-ireland-under-diplomatic-cover-zhqt9rv37 (Hämtad 2021-03-21)

²⁴ Sammanställning utav öppna uppgifter som publicerats kring IL-20 flygningar över Östersjön mellan 2018-20. Genomförd utav en ej namngiven individ.

Med anledning av den mediala uppmärksamheten kring etableringen av nya förband vill Försvarsmakten lämna ett klargörande. Vi kommer att sätta upp de nya förbanden som beslutats av riksdagen i Försvarsbeslut 20 – och det med start redan hösten 2021.

Försvarsmakten tillväxer med ett stort antal nya krigsförband. Det är en viktig förstärkning av   vår förmåga att försvara Sverige.  För att säkerställa produktionskapacitet av fler krigsförband och närvaro i strategiskt viktiga områden återetableras som ovan nämnt fem regementen och en flygflottilj. Uppgiften att sätta upp nya förband är komplex. Produktionen av nya förband är beroende av infrastruktur som byggnader, tillgång till mark där övningar kan bedrivas och skjutfält med miljötillstånd samt kanske det viktigaste av allt, kompetent personal.

Många förleds att tro att det är kaserner där de värnpliktiga förläggs som är avgörande, men så enkelt är det dessvärre inte. För att få till en fungerande utbildningsverksamhet krävs ytterligare förutsättningar. Utöver kaserner där de värnpliktiga bor krävs allt från uppställningsplatser för fordon till utrymmen för förvaring av vapen och ammunition. Det krävs en matsal, lokaler för Försvarshälsans sjukvård och det är också önskvärt med anläggningar för fysisk träning.

Det är högst osannolikt att samtliga förutsättningar finns på någon av de aktuella orterna utan att någon form av nybyggnation sker. Vi studerar självklart möjligheterna att använda befintliga byggnader där vi etablerar nya förband. Det sker utifrån möjligheterna till förvärv, vilket skick byggnaderna är i och vad det finns för behov av modifiering eller renovering. De befintliga byggnaderna fyller inte alla våra behov. På några av orterna har de gamla regementsområdena vuxit ihop med städerna och civila näringsidkare har gjort stora satsningar på verksamhet som inte med enkelhet kan flyttas. Att ha en blandning av civil och militär verksamhet på samma område är inte acceptabelt av säkerhets- och störningsskäl.

Vi har ett mycket gott samarbete med Fortifikationsverket, vilka har uppgiften att tillhandahålla våra fastigheter. För närvarande sker ett aktivt samarbete för att hitta långsiktiga lösningar där effektiv verksamhet, kostnadsbilden och statens rådighet är avgörande i de beslut som tas.

Just nu pågår ett intensivt arbete med Försvarsmaktens målbild och den långsiktiga inriktningen för de nya förbanden. Det arbetet leder sedan vidare till vår kravställning mot Fortifikationsverket. Samtidigt sker diskussioner med mark- och fastighetsägare vid de aktuella orterna. När det är klart kan tidsplanen och kostnadsbilden slås fast.

Det är många saker som måste falla på plats där personal för utbildning och olika typer av byggnader är kritiska. Saknas någon av de delar som krävs så blir inte värnpliktsutbildningen på de nya förbandsorterna så bra som vi vill att den ska bli.

I budgetunderlaget, BU 22, redovisas det första steget för att nå de mål som regeringen har satt upp. Försvarsmakten ökar nu sin närvaro i landet med fem regementen och en flygflottilj. Målet är att etablera fem av sex nya förband under 2021, undantaget är A9 i Kristinehamn. Det är tidigare än vad som framgår av regeringens målsättning.

Försvarsmakten har inga skäl till att avvakta.

Johan Svensson
Generallöjtnant, produktionschef vid Försvarsmakten

Reflektion

Den svenska säkerhetspolitiska diskursen börjar allt mer likna en hagelsvärm i luften, kontra ett skott med en rak linje vilket skulle kunna jämföras med en sammanhållen nationell linje i den frågan. Att säkerhetspolitik skall diskuteras det hör till, allt annat vore otänkbart i en demokrati. Däremot är säkerhetspolitik ofta behäftat med att externa aktörer tolkar och läser in vad som framförs av ledande personer, d.v.s. statsråd men även riksdagsledamöter i ordförande positioner inom utskott som omfattas av den säkerhetspolitiska arenan, vid tal, debattartiklar m.m. Populärt brukar det talas om s.k. linjetal vilket t.ex. det senaste exemplet i Sverige får anses utgöra den svenska Utrikesdeklarationen. En deklaration som säkerligen har "nagelfarits" i stor omfattning av våra närmsta grannländer men även andra länder. Men linjen är allt annat än rak, utan snarare består den av ett antal avvikelser.

Om inte ett linjetal, så får den beslutade totalförsvarspropositionen anses utgöra en form av säkerhetspolitisk deklaration. Där Sveriges omvärldsuppfattning och de antagna hotbilderna deklareras. Men även vilken väg Sverige väljer att ta, för att möta dessa hotbilder. Här kommer den första diskrepansen i vad som framförs kontra vad som de facto skall göras. Å enda sidan förefaller sig det ledande regeringspartiet å det grövsta motsätta sig riksdagsmajoritetens vilja om att börja diskussionen kring en s.k. NATO option i linje med vad Finland haft en längre tid. Å andra sidan förefaller operationsplanering tillsammans med NATO ej vara ett problem för det ledande regeringspartiet att lägga fram för beslut i riksdagen. Jag undrar onekligen hur en utomstående betraktare ställer sig till detta faktum.

Detta har i sin tur föranlett att det ledande regeringspartiets ordförande i utrikesutskottet tillsammans med två andra riksdagsledamöter ur det ledande regeringspartiet, valt att påtala att ett svenskt NATO medlemskap skulle kunna provocera Ryssland. Vilket å ena sidan får ses troligt mtp. ett uttalande av Rysslands President, Vladimir Putin, 2017 men även ett uttalande från 2016 av Rysslands Utrikesminister, Sergej Lavrov, 2016. Å andra sidan uppstår här nästa diskrepans. Vid dessa uttalanden klargjorde Sveriges Statsminister, Stefan Löfven, och Sveriges dåvarande Utrikesminister, Margot Wallström, att Sverige formar sin egen säkerhetspolitik och Ryssland skall undvika att hota Sverige. Vilket ur en utomstående betraktares perspektiv säkerligen blir intressant mtp. den nuvarande linjen åtminstone från utrikesutskottets ordförande att vi skall undvika att provocera Ryssland, men även Sveriges nuvarande Utrikesminister Ann Linde har framfört mer eller mindre argument i form av att det skulle leda till starka reaktioner.

Nästa del i den svenska säkerhetspolitiska linjen, är de olika kommunala utspelen eller agerandena inom det säkerhetspolitiska området. Detta accentueras främst med lokala införanden av kärnvapenfria zoner men Nordstream 2 (NS2) utgör även ett synnerligen gott exempel hur saker hade kunnat utvecklas. Där det får anses att det kommunala självstyret kan påverka den svenska säkerhetspolitiska linjen, då enskilda förtroendevalda kommer kunna skapa ett stort genomslag i den nuvarande globaliserade mediabilden men även påverkan för Sverige. Här kan exemplet med den s.k. ”strategiska korpralen” användas d.v.s. en individ längst ned i beslutskedjan tar ett beslut som får strategiska implikationer för ett helt land.

Ovanstående utgör ett fåtal exempel från de senaste åren. Men bara utifrån denna begränsade utblick blir det åtminstone för undertecknad väldigt tydligt att det finns ingen sammanhållen säkerhetspolitisk linje i Sverige. Från lägsta nivå till högsta förefaller säkerhetspolitiken mer blivit ett inrikespolitiskt debattforum. Där kvalitén på vad som framförs kraftigt kan ifrågasättas stundtals. Vad detta dock riskerar vill jag hävda, är att Sveriges säkerhetspolitiska linje kraftigt kan ifrågasättas av en utomstående betraktare. Samt det som även kan ifrågasättas är vilken linje har Sverige? Vilket även skulle kunna anses vara destabiliserande. För uppträder en splittrad bild i vad den faktiska säkerhetspolitiska linjen är över bredden, kan det även verka provocerande då det inte finns en sammanhållning.

Avslutningsvis, det krävs omtag i den svenska säkerhetspolitiska linjen. Vi förefaller närma oss ett paradigmskifte, i hur vi skall agera men även betrakta det säkerhetspolitiska området. Detta mtp. globaliseringens påverkan men även hur områdena där hotbilden framträder, signifikant har förändrats sedan det kalla kriget.

Have a good one! // Jägarchefen

Reflektion

För de flesta läsare av denna blogg torde det inte utgöra en nyhet att årets ryska operativa-strategiska övning heter Zapad.¹ De ryska operativa-strategiska övningarna roterar mellan de ryska militärdistrikten på årlig basis.² Under 2020 genomfördes övningen i det södra militärdistriktet (MD S) och om inga förändringar genomförts, maa. det formella upprättandet av det norra militärdistriktet (MD N), kommer den operativa-strategiska övningen under nästa år genomföras i dess östra militärdistrikt (MD Ö).³ Således är det en cyklisk återkommande övningsverksamhet och vanligtvis är det den största övningsverksamheten de ryska väpnade stridskrafterna genomför under ett år.⁴ För att förtydliga för nya läsare av denna blogg, genomförs övning Zapad i Rysslands västra militärdistrikt (MD V), det vill säga det militärdistrikt tillsammans med MD N geografiskt är närmast placerat Sverige.

Inledningsvis bör det belysas att de ryska väpnade styrkorna ofta är sparsamma med information vilket privatpersoner kan ta del av kring de operativa-strategiska övningarna såsom tidpunkter, övningsverksamhetens omfattning m.m.. Denna information kommer vanligtvis i ett väldigt sent skede, oftast strax innan övningen skall genomföras. Det förefaller ej vara fallet med Zapad-2021, under slutet av december månad 2020 och under hela januari månad 2021 har information av och till publicerats kring övningens omfattning, tidpunkt för dess genomförande m.m. i olika ryska medier. Vilket jämfört med den bristfälliga informationsdelgivningen i ett tidigt skede innan de tidigare årens operativa-strategiska övningars genomförande, får det som nu publicerats anses utgöra något unikt i rysk transparens.

Vad är redan nu känt kring Zapad-2021 och vad kan det innebära? Övningen förefaller genomföras den 10-16SEP2021.⁵ Övningsområdet förefaller vara, dels i MD V samt fem övningsfält i Belarus,⁶ dels i MD N.⁷ Hur stor yta av MD V samt MD N som kommer omfattas av övningen är okänt. Rysslands President, Vladimir Putin, framförde vid den årliga utökade försvarsgenomgången i slutet av december månad 2020 att övning Zapad-2021 skulle fokusera på, nya metoder för att kunna agera med unionsstatens stridskrafter, artificiell intelligens, obemannade system både på land och i luften samt automatiserade ledningssystem.⁸ Därutöver har det framkommit att övningen även skall fokusera på agerande mot angrepp av kryssningsrobotar samt obemannade system. Men även enskilda enheters agerande på ett fragmenterat stridsfält där enheten är avskild från sitt huvudförband, luftlandsättningar med helikopter samt djupledsangrepp,⁹ där det sistnämnda skulle kunna tänkas utgöra s.k. infiltrationstaktik som även västerländska manöverförband tillämpar.

De Belarusiska väpnade styrkorna tillsammans med de ryska kommer även genomföra, minst, en gemensam särskild övning inför Zapad-2021.¹⁰ Men sannolikt kommer ett flertal mindre och större övningar även genomföras inför Zapad-2021 med de båda ländernas väpnade styrkor.¹¹ Hur stor övningen kommer vara i deltagande personal räknat har ej delgivits. Antagande avseende Zapad-2013 samt Zapad-2017 visar dock på att mängden övningsdeltagare har varit signifikant större än vad som offentligt redovisats.¹² Vilket sannolikt även kommer vara fallet med Zapad-2021. Detta maa. att de ryska väpnade styrkorna historiskt genomfört ett antal andra övningar parallellt som Zapad övningarna inom samma militärdistrikt, men hävdat att dessa ej ingår i Zapad övningen. Därutöver brukar oftast en sekundär operativ-strategisk riktning övas parallellt med den årliga operativa-strategiska övningen.¹³

Exakt vilka förband som kommer delta i övningen är ej heller offentligt redovisat. Dock går det att utläsa att t.ex. 1. Stridsvagnsarmén,¹⁴ 6. Armén och Östersjömarinen skall delta i övningen.¹⁵ Men Zapad-2021 förefaller även utgör den viktigaste övningen för de ryska luftlandsättningstrupperna under 2021,¹⁶ varvid de sannolikt även kommer delta i övningen. Därutöver får det ses som troligt till sannolikt att en stor mängd understödjande förmågor inom MD V kommer delta i övningen. Detta maa. att det tydligt aviserats att uppbyggnadsfasen för övningen kommer inledas under augusti månad 2021. Detta omfattar som minst uppbyggnaden av en logistik bas på Belarusiskt territorium,¹⁷ sannolikt även annan logistik uppbyggnad på ryskt territorium.

Under de kommande månaderna intill dess att övning Zapad-2021 genomförs kan ett flertal större beredskapskontroller påräknas hos de ryska militära förbanden inom MD V och sannolikt mindre och eller gemensamma med Belarus.¹⁸ Denna verksamhet förefaller till del även påbörjats, då förbanden redan nu genomfört övningar i hur de snabbt skall kunna höja sin stridsberedskap i händelse av att en sådan order kommer.¹⁹ Huruvida någon större beredskapskontroll som under en period efter 2013 varit signumet för att påbörja en operativa-strategiska övninge kommer genomföras under detta år, får anses oskrivet.

I sammanhanget är det intressant att notera den gemensamma övningsverksamheten mellan 6. Armén i Leningrad Oblast och den ryska Östersjömarinen.²⁰ Den 6. Armén är den svagaste armén inom MD V.²¹ Varvid den redan nu pågående gemensamma övningsverksamheten kan indikera att stridsvärdet skall höjas hos den 6. Armén. Vilket eventuellt skulle kunna få konsekvenser för säkerhetsläget i Östersjöregionen, då det troligtvis skulle medföra att den västliga försvarsalliansen NATO kommer vidta åtgärder för att höja motståndskraften hos sina medlemsländer i anslutning till 6. Arméns grupperingsområden. Det är även intressant att notera att Iskander förbanden inom MD V förefaller skall genomföra kompetensuppbyggnad och validering vad avser understöd till marina stridskrafter i samband med Zapad-2021.²²

Det de övergripande övningsscenariot för Zapad-2021 förefaller omfatta, är en försämrad och eskalerande militär-politisk situation runt Belarus samt Ryssland.²³ Dock bör den den faktiska säkerhetspolitiska utvecklingen till dags datum särskilt noteras. Belarus förefaller åtminstone i sina officiella uttalanden se framför sig att västerländska länder genomför påverkan i Belarus maa. de interna oroligheter som uppstått efter det genomförda presidentvalet, men även att NATO kan tänkas angripa Belarus och annektera västliga delar av landet.²⁴ Vad som även bör beaktas avseende Belarus är de olika uttalandena av chefen för den ryska utrikesunderrättelsetjänstens, sedan presidentvalet i Belarus genomfördes hösten 2020. Då avseende subversiv verksamhet som kan tänkas genomföras mot Belarus, utav externa aktörer.²⁵

Att relationerna mellan Ryssland och de s.k. Västliga länderna försämrats sedan den förra Zapad övningen får anses utgöra ett faktum. Varvid det även utgör en faktor att ta i beaktande, trots det enbart utgör en övning detta inlägg berör. Denna försämring i relationer kanske bäst kan exemplifieras när EU högsta utrikesrepresentant, Josep Borrell, besökte Moskva och träffade Rysslands utrikesminister, Sergej Lavrov, den 05FEB2021. Varvid ett tydligt maktspråk tillämpades utav Rysslands Utrikesminister. När EU utrikesrepresentants framförde sin syn att relationerna mellan EU och Ryssland hade nått en ny bottennotering, maa. den arresteringen och fängelsedomen gentemot den ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj. Varnade Lavrov för att oförutsägbara konsekvenser kunde inträffa om förbindelserna mellan EU och Ryssland försämrades ytterligare.²⁶

Denna bottennotering av relationerna mellan EU och Ryssland kan även anses bekräftas av att Ryssland valde att utvisa tre tycken diplomater varav en svensk. Detta medförde att Sverige svarade med att utvisa en diplomat från den Ryska Ambassaden den 08FEB2021.²⁷ Relationerna mellan Norge och Ryssland förefaller även hårdnat under januari månad 2021. Där Rysslands Utrikesminister i ett telefonsamtal med sin norska motsvarighet framförde att den norska militära aktiviteten och att NATO infrastruktur placeras närmre den ryska gränsen, försämrar säkerhetssituationen samt att detta kan få negativa konsekvenser i Arktis. Detta uttalande kan möjligen tillkommit maa. att en tillfällig ombasering av amerikanskt strategiskt bombflyg skall genomföras till Norge, vilket är första gången det inträffar.²⁸

Det finns även fler exempel som bör tas i beaktande avseende det utrikespolitiska tonläget mellan Ryssland och de Västliga länderna. Där kanske främst relationerna mellan Ryssland och USA kan komma att försämras framgent om det skulle visa sig att Ryssland var ansvarig för det s.k. SolarBurst datorintrånget. Vilket förefaller komprometterat många delar av den amerikanska statsförvaltningen, men även civila företag. Därtill att den nuvarande Amerikanska Presidenten, Joe Biden, tydligt uttalat sig att han ej kommer vika ned sig för Ryssland aktiviteter.²⁹

Vad avser säkerhetsläget får det även anses försämrat sedan den förra Zapad övningen genomfördes. Hur mycket är svårt att kvantifiera. Däremot har både den svenska militärledningen samt svenska statsråd sedan 2017 kontinuerligt påtalat att säkerhetsläget försämras, varvid det får anses som sannolikt att en gradvis försämring har inträffat. Här kommer säkerligen, och förhoppningsvis, en del läsare ihåg skräckrubrikerna kring Zapad-2017 i väldigt många etablerade västerländska medier. Där budskapet som i mångt förmedlades var att övningen mycket väl kunde vara en förberedelse för angrepp gentemot andra länder, eller att förband skulle kvarlämnas i Belarus och en form av pseudoockupation skulle kunna inträffa. Ingendera inträffade dock. Ur ett svenskt perspektiv som den s.k. enskilda individen kan ta till sig avseende det försämrade säkerhetsläget, torde den genomförda s.k. beredskapsinsatsen av Försvarsmakten under hösten 2020 vara det tydligaste exemplet.³⁰ Således kommer Zapad-2021 genomföras i ett annat säkerhetsläge än vad Zapad-2017 genomfördes i, åtminstone hur det kan tänkas tolkas utav västerländska länder.

Avslutningsvis, Zapad-2017 genomfördes där den största risken utgjordes av att incidenter kunde skapa en eskalering mtp. mängden förband som skulle agera ungefärligt samtidigt i tid och rum. Både från Belarus, Ryssland och ett antal västerländska länder. Zapad-2021 bör ses ur ett annat perspektiv, där en eskalation kan inträffa redan under förberedelsefasen av övningen mtp. dels en försämrad utrikespolitisk situation, dels ett försämrat militärt säkerhetsläge varvid den totala säkerhetspolitiska situationen är sämre nu, än under 2017. Därtill skall västlig övningsverksamhet läggas in i denna bild såsom den kommande övningen Defender-2021, vilket berörts tidigare på denna blogg. Sammantaget får det ses som att risken för en ofrivillig eskalation av en uppkommen situation, på fler plan än det militära, är markant större nu inför Zapad-2021 än vad den var inför och under Zapad-2017.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Associated Press 1 (Engelska)

BelTA 1, 2 (Engelska)

British Broadcasting Corporation 1 (Engelska)

Center for Naval Analyses 1 (Engelska)

Izvestija 1, 2 (Ryska)

Krasnaja Zvezda 1 (Ryska)

NATO Review 1 (Engelska)

Reuters 1 (Engelska)

Rysslands Försvarsministerium 1, 2, 3, 4 (Ryska)

Rysslands President 1 (Engelska)

Stars And Stripes 1 (Engelska)

Svenska Dagbladet 1 (Svenska)

Sveriges Television 1, 2 (Svenska)

TASS 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7 (Engelska/Ryska)

Totalförsvarets forskningsinstitut 1, 2, 3 (Engelska)

Slutnoter

¹ Министерство обороны Российской Федерации. В Вооруженных Силах России начался новый учебный год. 2020. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12327682@egNews (Hämtad 2021-02-08)

² NATO Review. Johnson, Dave. VOSTOK 2018: Ten years of Russian strategic exercises and warfare preparation. 2018. https://www.nato.int/docu/review/articles/2018/12/20/vostok-2018-ten-years-of-russian-strategic-exercises-and-warfare-preparation/index.html (Hämtad 2020-02-08)

³ Ibid.

TASS. Military exercise Kavkaz-2020 ends with mock enemy defeat. 2020. https://tass.com/defense/1205111 (Hämtad 2021-02-08)

TASS. Putin signs decree to transform Northern Fleet into military district. 2020. https://tass.com/defense/1238053 (Hämtad 2021-02-08)

⁴ Totalförsvarets forskningsinstitut. Ryssland övar för krig. 2019. https://www.foi.se/nyheter-och-press/nyheter/2019-02-04-ryssland-ovar-for-krig.html (Hämtad 2021-02-08)

⁵ BelTA. Belarusian-Russian army exercise Zapad 2021 scheduled for 10-16 September. 2021. https://eng.belta.by/society/view/belarusian-russian-army-exercise-zapad-2021-scheduled-for-10-16-september-136654-2021/ (Hämtad 2021-02-08)

⁶ Ibid.

Известия. Армейская дружба: Россия и Белоруссия проведут рекордное число учений. 2021. https://iz.ru/1115704/roman-kretcul-aleksei-ramm/armeiskaia-druzhba-rossiia-i-belorussiia-provedut-rekordnoe-chislo-uchenii (Hämtad 2021-02-08)

⁷ Красная звезда. Защита интересов России в Арктике – приоритетная задача Северного флота. 2020. http://redstar.ru/zashhita-interesov-rossii-v-arktike-prioritetnaya-zadacha-severnogo-flota/ (Hämtad 2021-02-08)

⁸ President of Russia. Expanded meeting of the Defence Ministry Board. 2020. http://en.kremlin.ru/catalog/keywords/91/events/64684 (Hämtad 2021-02-08)

⁹ Министерство обороны Российской Федерации. Воинские части общевойсковой армии ЗВО в 2021 году примут участие в СКШУ «Запад-2021». 2021. https://structure.mil.ru/structure/okruga/west/news/more.htm?id=12332886@egNews (Hämtad 2021-02-08)

¹⁰ BelTA. Belarusian, Russian military approve cooperation plan for 2021. 2020. https://eng.belta.by/society/view/belarusian-russian-military-approve-cooperation-plan-for-2021-134547-2020/ (Hämtad 2021-02-08)

¹¹ Известия. Армейская дружба: Россия и Белоруссия проведут рекордное число учений. 2021. https://iz.ru/1115704/roman-kretcul-aleksei-ramm/armeiskaia-druzhba-rossiia-i-belorussiia-provedut-rekordnoe-chislo-uchenii (Hämtad 2021-02-08)

¹² NATO Review. Johnson, Dave. VOSTOK 2018: Ten years of Russian strategic exercises and warfare preparation. 2018. https://www.nato.int/docu/review/articles/2018/12/20/vostok-2018-ten-years-of-russian-strategic-exercises-and-warfare-preparation/index.html (Hämtad 2020-02-XX)

¹³ Norberg, Johan. Training to fight: Russia's major military exercises 2011-2014. Stockholm : Försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut, 2015, s. 23.

Norberg, Johan. Training for War: Russia’s Strategic-level Military Exercises 2009 – 2017. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2018, s. 46.

¹⁴ Министерство обороны Российской Федерации. Свыше 4500 прыжков с парашютом будет совершено военнослужащими гвардейской танковой армии ЗВО в 2021 году. 2021. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12333100@egNews (Hämtad 2021-02-08)

¹⁵ Известия. Бить в симбиозе: сухопутные «Искандеры» помогут боевым кораблям. 2021. https://iz.ru/1114608/anton-lavrov-roman-kretcul/bit-v-simbioze-sukhoputnye-iskandery-pomogut-boevym-korabliam (Hämtad 2021-02-08)

¹⁶ Министерство обороны Российской Федерации. Более 2,6 тыс. стрельб и более 150 тыс. прыжков с парашютом совершат российские десантники в 2020-2021 учебном году. 2020. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12327841@egNews (Hämtad 2021-02-08)

¹⁷ Известия. Армейская дружба: Россия и Белоруссия проведут рекордное число учений. 2021. https://iz.ru/1115704/roman-kretcul-aleksei-ramm/armeiskaia-druzhba-rossiia-i-belorussiia-provedut-rekordnoe-chislo-uchenii (Hämtad 2021-02-08)

¹⁸ Министерство обороны Российской Федерации. Воинские части общевойсковой армии ЗВО в 2021 году примут участие в СКШУ «Запад-2021». 2021. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12332886@egNews (Hämtad 2021-02-08)

TASS. Belarus puts some military units on highest combat alert. 2021. https://tass.com/defense/1248529 (Hämtad 2021-02-08)

¹⁹ Министерство обороны Российской Федерации. Более 10 тыс. военнослужащих общевойсковой армии ЗВО будут проверены в ходе тренировок по боевой готовности. 2021. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12334203@egNews (Hämtad 2021-02-08)

²⁰ Известия. Бить в симбиозе: сухопутные «Искандеры» помогут боевым кораблям. 2021. https://iz.ru/1114608/anton-lavrov-roman-kretcul/bit-v-simbioze-sukhoputnye-iskandery-pomogut-boevym-korabliam (Hämtad 2021-02-08)

²¹ Muzyka, Konrad. Russian Forces in the Western Military District. Arlington: Center for Naval Analyses, 2020, s. 19.

²² Известия. Бить в симбиозе: сухопутные «Искандеры» помогут боевым кораблям. 2021. https://iz.ru/1114608/anton-lavrov-roman-kretcul/bit-v-simbioze-sukhoputnye-iskandery-pomogut-boevym-korabliam (Hämtad 2021-02-08)

²³ Известия. Армейская дружба: Россия и Белоруссия проведут рекордное число учений. 2021. https://iz.ru/1115704/roman-kretcul-aleksei-ramm/armeiskaia-druzhba-rossiia-i-belorussiia-provedut-rekordnoe-chislo-uchenii (Hämtad 2021-02-08)

²⁴ Associated Press. Karmanau, Yuras. Isachenkov, Vladimir. Belarus leader Lukashenko disparages protests as US plan. 2020. https://apnews.com/article/alexander-lukashenko-belarus-moscow-russia-europe-bcb6fd86b0fe18f2cddd96d06efafb22 (Hämtad 2021-02-08)

Reuters. Belarusian leader says no to new election, accuses NATO of build-up. 2020. https://www.reuters.com/article/us-belarus-election-lukashenko-idUSKCN25C0FH (Hämtad 2021-02-08)

Известия. Лукашенко заявил о планах НАТО по захвату западных белорусских земель. 2020. https://iz.ru/1094998/2020-12-02/lukashenko-zaiavil-o-planakh-nato-po-zakhvatu-zapadnykh-belorusskikh-zemel (Hämtad 2021-02-08)

²⁵ TASS. US stage-managing Belarusian unrest, says Russian foreign intelligence chief. 2020. https://tass.com/world/1201461 (Hämtad 2021-02-08)

TASS. Russian intelligence head says CIA, Pentagon implicated in Belarus unrest. 2020. https://tass.com/politics/1206455 (Hämtad 2021-02-08)

²⁶ British Broadcasting Corporation. Russia Navalny trial a 'low point' in EU-Russia relations, says Borrell. 2021. https://www.bbc.com/news/world-europe-55938042 (Hämtad 2021-02-08)

²⁷ Sveriges Television. Bolin, Vendela. Sverige svarar: Rysk diplomat skickas hem. 2021. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/sverige-utvisar-rysk-diplomat-1 (Hämtad 2021-02-08)

²⁸ TASS. Lavrov warns Norwegian counterpart about negative impacts of Oslo’s military activities. 2021. https://tass.com/defense/1246659 (Hämtad 2021-02-08)

Stars And Stripes. Svan, Jennifer H. US Air Force bombers deploy to Norway for first time. 2021. https://www.stripes.com/news/europe/us-air-force-bombers-deploy-to-norway-for-first-time-1.660701 (Hämtad 2021-02-08)

²⁹ Sveriges Television. Biden: USA kommer inte längre att lägga sig platt för Ryssland. 2021. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/biden-usa-kommer-inte-langre-att-lagga-sig-platt-for-ryssland (Hämtad 2021-02-08)

TASS. Russia-US ties likely to get worse despite new agreements, expert says. 2021. https://tass.com/world/1249297 (Hämtad 2021-02-08)

³⁰ Svenska Dagbladet. Gummesson, Jonas. Regeringen vet hur länge Sverige kan försvaras. 2020. https://www.svd.se/var-formaga-tydlig-hos-dem-som-behover-veta (Hämtad 2021-02-08)

Reflektion

Varningar avseende ett försämrat säkerhetsläge förefaller numera komma tätt från Storbritannien. Som tidigare berörts på denna blogg uttalade sig Storbritanniens Försvarsstabschef, General Sir Nick Carter, i november 2020 avseende det rådande säkerhetsläget. Enligt honom finns risken att säkerhetsläget kan förvärras och lokala konflikter kan spridas och bli regionala, samt att en möjlig risk föreligger att ett tredje världskrig kan inträffa.¹ I slutet av december 2020 kom vad som kunde anses utgöra en ytterligare varning rörande säkerhetsläget från Storbritanniens Försvarsstabschef. Där det framfördes att Ryssland genomför militära maktdemonstrationer i anslutning till Storbritannien på ett sätt som inte observerats sedan det kalla kriget.²

Under inledningen av januari 2021 kom ytterligare en varning. Denna varning kom från Amiralen och Lorden Alan West i en intervju med den brittiska tidningen The Mirror. Denne Amiral har, dels varit chef för Storbritanniens marin, dels varit chef över Storbritanniens motsvarighet till den svenska Militära Underrättelse- och Säkerhetstjänsten men även varit ordförande i Storbritanniens nationella säkerhetsråd.³ Således en individ som fortsatt torde ha synnerligen god insyn i, dels försvarsfrågor, dels underrättelsefrågor. Enligt denne Amiral är Storbritannien och Ryssland enbart ett felsteg iväg från en väpnad konflikt. Han belyser även riskerna med t.ex. om ett militärt flygplan från något NATO land skulle kollidera med ett från Ryssland skulle detta väldigt snabbt kunna få ett eskalerande händelseförlopp.⁴

I samma artikel framkom det även att mängden ryska ubåtar som agerar utanför Storbritanniens kust är mer omfattande nu än under det kalla kriget. I samma artikel framkom det även att i samband med dess publicerande befann sig tre till fyra ryska ubåtar väster om Skottland i syfte att aktivt försöka lokalisera brittiska Vanguard ubåtar som bär ballistiska missiler av modellen Trident. Vilket utgör Storbritanniens kärnvapenförmåga. Dessa ubåtar har sin bas vid Clyde på den skotska västkusten. Dessa uppgifter ansåg Amiralen och Lorden Alan West utgöra ett synnerligt eskalerande agerande utav Ryssland.⁵ Däremot kan inte detta anses vara något nytt. Sovjetunionen hade definitivt vid ett tillfälle, och sannolikt fler tillfällen, under det kalla kriget placerat en ubåt på den skotska västkusten vid den tidigare amerikanska ubåtsbasen Holy Loch. Då den och en amerikansk ubåt kolliderade i undervattensläge 1974.⁶

Den 19JAN2021 kom även Rysslands Utrikesminister, Sergej Lavrov, uttala sig om säkerhetsläget på Nordkalotten samt Arktis i ett samtal med Norges Utrikesminister, Ine Marie Eriksen Søreide. I samtalet varnade Rysslands Utrikesminister Norge för dess militära aktivitet, men denne kom även att påtala det försämrande säkerhetsläget på Nordkalotten samt Arktis.⁷ Det ryska utrikesministeriet kan vara väldigt framfusiga i sina uttalanden, men även med deras mått mätt kan det anses som att det uttalande som genomfördes den 19JAN2021 var ovanligt skarpt. I detta sammanhang bör även Sveriges Försvarsminister, Peter Hultqvist, numera så omtalade resa till Finland belysas. Då denne där mötte sin finske motsvarighet och de behandlade säkerhetsläget i Baltikum samt Belarus. Något som ej gick att avhandla över krypterade förbindelser,⁸ trots att ett väldigt kvalificerat sambandssystem förefaller upprättas mellan de nordiska länderna för att kunna avhandla hemlig information i händelse av en kris.⁹ Vilket möjligen skulle kunna tyda på en försämring i säkerhetsläget i Sveriges närområde.

Avslutningsvis, vad innebär då detta? Det får ses som troligt att åtminstone Storbritannien förefaller vara märkbart orolig över den nuvarande säkerhetsutveckling. De förefaller även vara oroad över vad Ryssland nu genomför gentemot dem. Dock får det ses som mindre troligt att enbart ubåtar utanför dess ubåtsbas vid Clyd utgör det mest oroande. Utan troligen är det fler faktorer eller agerande av de ryska ubåtarna som anses utgöra ett eskalerande agerande av Ryssland mot Storbritannien. Läggs det samman med andra indikatorer, nämnda och icke nämnda, förefaller säkerhetsläget skärpts under de senaste månaderna, vilket bör beaktas och ej negligeras.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Reuters 1 (Engelska)

Sky News 1 (Engelska)

Sveriges Television 1 (Svenska)

Svenska Dagbladet 1 (Svenska)

TASS 1 (Engelska)

The Daily Mail 1 (Engelska)

The Guardian 1 (Engelska)

The Mirror 1 (Engelska)

UK Parliament 1 (Engelska)

Slutnoter

¹ Sky News. Haynes, Deborah. Risk of new world war is real, head of UK armed forces warns. 2020. https://news.sky.com/story/risk-of-new-world-war-is-real-head-of-uk-armed-forces-warns-12126389 (Hämtad 2021-01-19)

Reuters. Global uncertainty could risk World War Three – UK military chief. 2020. https://www.reuters.com/article/us-britain-remembrance-war-idUSKBN27O066 (Hämtad 2021-01-19)

² The Daily Mail. Jewers, Chris. Putin's show of force in UK's own backyard. 2020. https://www.dailymail.co.uk/news/article-9064621/Defence-chief-warns-Russia-flexing-muscles-way-not-seen-Cold-War.html (Hämtad 2021-01-19)

³ UK Parliament. Experience for Lord West of Spithead. 2021. https://members.parliament.uk/member/3834/experience (Hämtad 2021-01-19)

⁴ The Mirror. Rayment, Sean. Britain 'one little mistake away' from war with Russia warns ex-Royal Navy chief. 2021. https://www.mirror.co.uk/news/uk-news/britain-one-mistake-away-war-23330786 (Hämtad 2021-01-19)

⁵ Ibid.

⁶ The Guardian. Weaver, Matthew. Scottish cold war nuclear submarine collision kept secret for 43 years. 2017. https://www.theguardian.com/us-news/2017/jan/25/nuclear-submarine-collision-cold-war-cia-scotland (Hämtad 2021-01-19)

⁷ TASS. Lavrov warns Norwegian counterpart about negative impacts of Oslo’s military activities. 2021. https://tass.com/defense/1246659 (Hämtad 2021-01-19)

⁸ Svenska Dagbladet. Gummesson, Jonas. Hultqvists nyårsresa: ett möte på två veckor. 2021. https://www.svd.se/hultqvists-nyarsresa-ett-mote-pa-tva-veckor (Hämtad 2021-01-19)

⁹ Sveriges Television. Söderlund, Andreas. Här är telefonen som ska rädda Sverige om krisen kommer. 2019. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/efter-ryska-provokationerna-har-ar-nordens-nya-kristelefon (Hämtad 2021-01-19)

Reflektion

Inledningsvis bör det skrivas att undertecknad ej tagit någon ställning till ett Nato medlemskap, det finns både fördelar och nackdelar med ett medlemskap. Dock har jag med intresse följt diskussionerna kring frågan genom åren. Men nu förefaller diskussionerna kring frågen blivit väldigt märkliga och tvetydiga, därav nedanstående inlägg.

Vid 2021 års rikskonferens för Folk och Försvar talade Sveriges Utrikesminister, Ann Linde, talet kan i sin huvudsak beskrivit Sveriges säkerhetspolitiska linje efter det nu fattade försvarsbeslutet och kan så även ses som ett s.k. linjetal vilket torde analyseras, dels av våra grannländer, dels av ett flertal större nationer däribland Ryssland. Enligt Utrikesministern skall, "Sveriges säkerhetspolitiska linje vara långsiktig, förutsägbar och präglas av kontinuitet". Därefter kom även Utrikesministern i sitt tal beröra den s.k. Nato optionen med orden, "Att tvärtom, som skedde för en månad sedan i riksdagen, utan samråd och beredning, söka ändra denna linje riskerar att skapa spekulationer om ytterligare förändringar". Enligt Utrikesministern skall detta även skapat osäkerheter kring Sveriges säkerhetspolitiska linje.¹ I en efterföljande intervju med Dagens Nyheters reporter Mikael Holmström, framförde även Sveriges Utrikesminister att ett svenskt Nato medlemskap skulle ge "starka reaktioner som jag inte tror skulle vara positivt för Sveriges säkerhet". På motfrågan av vem då svarade Utrikesministern, "från våra grannländer, exempelvis Ryssland".²

Vad avser de starka reaktionerna bör det noteras, vilket säkert den minnesgode kommer ihåg, att regeringen påtalade i den nu antagna försvarspropositionen att, "Höga ryska företrädare har vid upprepade tillfällen varnat för att ett svenskt Natomedlemskap skulle tvinga Ryssland att vidta svarsåtgärder".³ Här kan en fundera över om vi som nation de facto har tappat antingen vår vilja eller är under så svåra påtryckningar, att vi ej längre i enlighet med Helsingfors och Parisstadgarna självständigt kan välja vår egen säkerhetspolitiska väg. Om vi skall ta hänsyn till starka reaktioner.

Utrikesministern kom även under sitt tal beröra de bilaterala Försvarssamarbeten Sverige har påbörjat under de senaste åren samt det fördjupade samarbetet med Nato.³ Sveriges Försvarsminister, Peter Hultqvist, belyste detta under sitt tal. Han kom även att trycka på den samordnade operationsplaneringen som skall genomföras tillsammans med Norge, Danmark, USA, Storbritannien och Nato. Vilket enligt Försvarsministern syftar till att, "skapa ett riktigt fungerande samarbete med handlingsfrihet i händelse av en kris eller konflikt".⁴ För att tydliggöra försvarssamarbetena, rör det sig om totalt åtta enskilda nationer som Sverige har samarbete med. Därtill genomförs samarbete inom ramen för det nordisk-baltiska samarbetet, ett fördjupat operativt försvarssamarbete mellan Finland, Norge och Sverige, samt som tidigare nämnts inom ramen för organisationen Nato men även EU och FN.⁵

Varpå ett textstycke, återigen från den nu antagna försvarsproposition bör belysas. Enligt Regeringen har, "på senare tid ryska företrädare också kritiserat Sveriges och Finlands samarbete med Nato, och hävdat att också detta tvingar Ryssland till svarsåtgärder".⁶ Vilket blir synnerligen intressant att beakta utifrån att Sverige förefaller vilja ha en gemensam försvarsplanering tillsammans med Nato men även bilateralt med ett flertal andra länder. Det är nu den så kallade långsiktiga, förutsägbara och oavbrutna svenska säkerhetspolitiska linjen, mer börjar likna ett nystan istället för en linje. Vi skall inte gå med i Nato för det kan orsaka reaktioner, men vi skall ha en gemensam försvarsplanering med Nato (vilket i normalfallet enbart genomförs med medlemsstaterna maa. den kollektiva försvarsklausulen i Nato stadgan), fast det har Regeringen även skrivit kan utlösa reaktioner hos Ryssland i sin egen försvarsproposition.

Ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv torde den nuvarande linjen vara mer oförutsägbar, och framförallt fylld med irrgångar som skapar denna oförutsägbarhet. Främst för utomstående analytiker som skall försöka förstå sig på Sverige och ge underlag till sina myndighetschefer ffa. ryska sådana, som vi förefaller ska ta hänsyn till, numera, i våra säkerhetspolitiska vägval.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Dagens Nyheter 1 (Svenska)

Regeringskansliet 1, 2, 3, 4 (Svenska)

Slutnoter

¹ Regeringskansliet. Tal av utrikesminister Ann Linde vid Folk och Försvars rikskonferens. 2021. https://www.regeringen.se/tal/2021/01/tal-av-utrikesminister-ann-linde-vid-folk-och-forsvars-rikskonferens/ (Hämtad 2020-01-13)

² Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Ministern till attack mot riksdagens nya Nato-linje. 2021. https://www.dn.se/sverige/ministen-till-attack-mot-riksdagens-nya-nato-linje/ (Hämtad 2021-01-13)

³ Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025. s. 34.

⁴ Regeringskansliet. Tal av försvarsminister Peter Hultqvists vid Folk och Försvars rikskonferens 2021. 2021. https://www.regeringen.se/tal/2021/01/forsvarsminister-peter-hultqvists-tal-vid-folk-och-forsvar-2021/ (Hämtad 2021-01-13)

⁵ Skr. 2020/21:56. Internationella försvarssamarbeten. s. 2.

⁶ Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025. s. 34.

Reflektion

I ett antal inlägg under mitten av 2010-talet belyste undertecknad de fastighets- och markköp som genomfördes av ryska intressen i Finland.¹ I samband med att inläggen skrevs hade undertecknad ingen kännedom om dylikt även pågick i Sverige av Ryssland, i och med att inga uppgifter fanns publicerade kring det. Dock fanns en tidigare historik från det kalla kriget att Sovjetunionen och Warszawapaktsländer genomförde detta, varvid det belystes som exempel i inläggen.² Den svenska Säkerhetspolisen (SÄPO) kom 2019 att offentliggöra att Ryssland förefaller köpt fastigheter eller mark i anslutning till militärt känsliga områden i Sverige.³ Varvid ytterligare ett inlägg i denna fråga kan skrivas.

I säkerhets- och underrättelsetjänst sammanhang finns begreppet plattform.⁴ En plattform kan vara allt ifrån en Ambassad där en underrättelseofficer med täckbefattning är placerad, till ett täckföretag som används för att genomföra inhämtning, till konspirativa lägenheter där möten eller genomslussning av information eller personer genomförs till uppköp av fastigheter eller mark för olika syften en underrättelsetjänst anser vara behövlig för att lösa sina uppgifter. Således det Ryssland tillförskansat sig enligt SÄPO är plattformar i anslutning till militärt känsliga områden. Dessa plattformar fyller sannolikt tre syften. Det första är försvåra svensk försvarsverksamhet, det andra är att utöva olaglig underrättelseverksamhet och det tredje är att på annat sätt stödja en verksamhet som är riktad mot Sveriges säkerhet.⁵ Det får även ses som sannolikt att en fastighet kan ha flera syften beroende på vilket säkerhetsläge som råder vid en aktuell tidpunkt. Inlägget kommer framgent främst beröra hur dylika plattformar kan försvåra svensk försvarsverksamhet.

I de finska sammanhanget har det varit väldigt tydligt att det varit ryska köpare av fastigheter och markområden, vilket även undertecknad opponerat sig emot att det ej är säkert att det behöver vara inköp för rysk underrättelsetjänsts räkning. Detta maa. att viss diskretion alltid önskas av underrättelsetjänster.⁶ I det svenska fallet har det ej framkommit om det är helt öppna ryska köpare eller om SÄPO lyckats knyta uppköp genom olika bulvaner till ryska intressen, varvid inlägget kommer utgå från att det kan vara en kombination av båda metoderna. Geografiskt ges heller inga uppgifter av SÄPO vart dessa uppköp genomförts.

I en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut(FOI) hänvisar de till att experter varnat för att ryska aktörer visat intresse för fast egendom i Sverige vid strategiska platser och som exempel framför de Göteborgs och Stockholms skärgård.⁷ I den statliga utredningen "Förbättrat skydd för totalförsvaret" från 2019 ges inga exempel på geografiska områden i Sverige där Ryssland eller andra främmande makter kan tänkas genomfört uppköp av fast egendom. Däremot berör de Finland och de ryska uppköp som bl.a. genomförts i Åboland skärgård.⁸ Dock föreslår utredningen att ett antal geografiska områden av svenskt territorium skall ses som skyddsvärda, vilket motsvarar de tidigare militära skyddsområdena. Inom dessa områden skall den som säljer sin fasta egendom eller upplåter den till någon längre än tre månader anmäla in detta. Varvid staten kan neka försäljning eller upplåtelse. I utredningen föreslås även ett utökat skydd mot strategiska uppköp av hamnar och flygplatser.⁹

Utöver utpekad infrastruktur och de skyddsvärda geografiska områdena, har även ett antal geografiska områden utpekats som militärstrategiskt viktiga för Sverige. Enligt den senaste försvarspropositionen (2020), är dessa områden: Stockholmsområdet, Gotland, sydöstra Sverige, Öresundsregionen, Västkusten med Göteborg, västra Svealand samt delar av Jämtlands och Norrbottens län.¹⁰ Vissa av de i försvarspropositionen nämnda områdena, korrelerar mot s.k. skyddsvärda geografiska områden och i vissa fall omfattas de ej av de skyddsvärda geografiska områdena. Dock torde, dels de skyddsvärda geografiska områdena, dels de i försvarspropositionen nämnda militärstrategiskt viktiga områdena, vara av intresse för en främmande makt. Varvid det får ses som troligt till sannolikt att s.k. plattformar kan finnas upprättade i dessa områden. Trots att de enda två geografiska områdena som de facto omnämns utgörs av Göteborgs och Stockholms skärgård samt att det enbart visats intresse, vilket principiellt ej innebär att något upphandlats.

Den källa FOI hänvisar till utgörs av en debattartikel skriven 2019 av den tidigare chefen för Rysslandsstudier vid FOI tillika tidigare underrättelseofficeren, Jan Leijonhielm. Dock skriver Leijonhielm att köp har genomförts i sin debattartikel, vilket FOI ej gör i sin rapport. Vilket skulle kunna tyda på att de fått motstridiga uppgifter inom ramen för en analys av källtillförlitlighet. Dock vet vi nu att Ryssland förvärvat antingen fastigheter eller mark i anslutning till svenska militära områden enligt SÄPO. Varvid Leijonhielms uppgifter torde vara korrekta. En annan intressant del i Leijonhielms debattartikel är parallellerna till det kalla kriget och hur Sovjetisk underrättelsetjänst agerade på svenskt territorium och vad dessa köp skulle kunna användas till. Vilket på modern nomenklatur skulle vara stödpunkter för specialförband i händelse av att en väpnad konflikt eller uppdrag i fredstid.¹¹ Att faciliteter förvärrades under det kalla kriget av dels, Sovjetunionen, dels Warszawapaktsländer har tidigare berörts på denna blogg.¹² Vad som är intressant, är att mönstret förefaller återupprepas och i sådant fall blir frågan varför det upprepas i vår nutid?

Leijonhielms uppgifter korrelerar väl med seniorprofessor Wilhelm Agrell i underrättelseanalys uppgifter kring hur underrättelseofficerare skulle innästla Sverige innan att krigsutbrott, där det får förutsättas att de var tvungen att befinna sig i någon byggnad för att lösa sina uppgifter. Vilket den amerikanska underrättelsetjänstens, Central Intelligence Agency, uppgifter även tyder på.¹³ Vad som dock är intressant med Wilhelm Agrells uppgifter är att han även berör en förändring i underrättelsebilden. Initialt rörde det sig om underrättelseofficerare i reserven som skulle innästla Sverige och rapportera information kring förbandsrörelser o.dyl. Därefter blev det att dessa underrättelseofficerare skulle rapportera målval för sovjetiska Spetsnazförband,¹⁴ d.v.s. jägar- alt specialförband. Vilket torde indikera att ett större behov även fanns för stödpunkter för dessa innästlade förband och inte enbart underrättelseofficerare.

Varför blir då Agrells och Leijonhielms uppgifter intressanta? Den övergripande aspekten är att under den senare delen av det kalla kriget främst fann två normerande typfall för ett väpnat angrepp mot Sverige. Det ena var kustinvasion, det andra var över landgräns.¹⁵ Utgår vi från det första typfallet d.v.s. kustinvasion men även luftlandsättningen och när hotet om ett väpnat angrepp antogs vara som störst d.v.s. under 1980-talet, förefaller Sovjetunionen enligt svensk underrättelsetjänst haft en begränsad förmåga att genomföra en kustinvasion men även operativa och strategiska luftlandsättningar.¹⁶ Vad avser det andra typfallet invasion över landgräns d.v.s. att Sovjetunionen skulle stridit sig igenom Finland och därefter in på svenskt territorium, förefaller det även råda en del skilda meningar om Sovjetunionen verkligen hade klarat det. Enligt svensk underrättelsetjänst fanns det få förutsättningar för Sovjetunionen att genomföra ett storanfall på Nordkalotten under 1980-talet. Sovjetisk planering för detta förefaller dock funnits, där den övergripande målsättning för ett sådant angrepp förefaller varit att nå Bodö i Norge.¹⁷ Totalt räknande Sverige med att Sovjetunionen skulle vara tvungen att avsätta minst tio divisioner för att uppnå sin målsättning. Men en sådan koncentration av sovjetiska markstridsförband på Nordkalotten räknandes det med att svensk, finsk eller NATO underrättelsetjänst skulle erhålla en förvarning. Den svenska mobiliseringen antogs dock ta minst 14 dygn att genomföra i övre Norrlands militärområde (MILO ÖN), samt att denna kunde påverkas genom flygangrepp mot broförbindelser främst i älvdalar.¹⁸

Detta var således de två typfall Sverige såg framför sig och det förefaller som beskrivits ovan, funnits substans i dem. Sovjetunionen å sin sida, förefaller sett att Sverige kunde utgöra ett baseringsområde för en invasion över havet mot Baltikum eller tillsammans med NATO förband i övre Norrland genomföra en invasion över landgräns och hota den sovjetiska norra marinens baseringsområden på Kolahalvön.¹⁹ När USA påbörjade sin förhandslagring under 1980-talet i Norge förefaller det, även, utgjort ett sådant upplevt hot mot Sovjetunionen att dess Ambassadör i Sverige framförde att Sovjetunionen kunde komma att genomföra överflygning av Sverige. Främst av Nedre Norrlands Militärområde (MILO NN) för att genomföra flygangrepp mot dessa i händelse av en väpnad konflikt.²⁰ Vilket sannolikt indirekt hade involverat Sverige i en stormaktskonflikt.

Sovjetunionen förefaller även sett framför sig att NATO luftstridskrafter skulle genomföra överflygningar av Sverige för att genomföra flygangrepp i Sovjetunionen.²¹ Därutöver förefaller man antagit att Sveriges marina stridskrafter skulle agera tillsammans med NATO i händelse av en väpnad konflikt, vilket även hade förändrat styrkeförhållandena i Östersjön till de västliga ländernas fördel.²² Här kan det även tänkas att Sovjetunionen antog att det svenska flygvapnet, som var Europas tredje största under slutskedet av det kalla kriget, kunde förstärka NATO luftstridskrafter likt de antog med den svenska Marinen.²³ Vilket även hade förändrat styrkeförhållandena i Norra Europa till de västliga ländernas fördel. Därutöver använde Sverige även argumentet att de kunde gå över till NATO vid Sovjetiska påtryckningar.²⁴ Vilket säkerligen stärkte Sovjetunionens uppfattning om att Sverige skulle stödja NATO i händelse av en väpnad konflikt. Till detta skall även föras Sveriges hemliga västsamarbete samt USA säkerhetsgaranti till Sverige.²⁵

Sveriges försvar under det kalla kriget var till huvudsak ett mobiliseringsförsvar där armén utgjorde merparten utav det.²⁶ Marinen och Flygvapnet hade dock en högre beredskap.²⁷ För att den svenska Försvarsmakten skulle kunna möta ett hot i god tid, krävdes en väl utbyggd och fungerande underrättelsetjänst. Denna underrättelsetjänst skulle fungera som en form av larmklocka och medge att Sverige hann mobilisera innan en väpnad konflikt bröt ut.²⁸ Det flygvapnet och marinen även kunde genomföra med sin högre beredskap, och som fjärrstridskrafter, var att skapa tid för att möjliggöra en mobilisering av den stora fältarmén.

Återgår vi till de två tidigare typfallen för invasion av Sverige. Skulle det kunna skrivas att det även fanns ett tredje, om än att det tredje förefaller förutsetts utgöra starten för de två beskriva. Det tredje typfallet blir vad som genom åren bl.a. benämnts, kuppanfall, överraskande angrepp eller strategiskt överfall. Här får ett rimligt antagande utifrån de svenska förutsättningarna vara att som minst skulle marinen och flygvapnet påverkas initialt vid det överraskande angreppet.²⁹ Det får även anses som rimligt att den högsta och centrala ledningen av Sverige hade påverkats i någon form vid ett överraskande angrepp under det kalla kriget samt för totalförsvaret viktig infrastruktur.³⁰ Vilket för oss fram till en sovjetisk stridsplan som ej diskuterats i någon nämnvärd omfattning.

Vid ett vittnesseminarium kring den svenska beredskapen mot överraskande angrepp framförde Kommendören Emil Svensson att denne hade intervjuat den tidigare sovjetiske Amiralen Vladimir Bezkorovajnij som bl.a. var chef för den sovjetiska norra marinens strategiska kärnvapenubåtar. Enligt denne sovjetiske amiral fanns det aldrig några egentliga planer på att invadera Sverige. Utan den sovjetiska planen var att nedkämpa det svenska luftförsvaret och de svenska marina stridskrafterna, om inte den svenska politiska ledningen medgav sovjetiska överflygningar av svenskt territorium. Nedkämpning av det svenska luftförsvaret och de marina stridskrafterna skulle genomföras med sovjetiska spetsnazförband samt dess frontflyg.³¹ Metoden för innästling förefaller förändrats för de sovjetiska spetsnazförbanden under 1980-talet. Innästling skulle nu genomföras innan den väpnande konflikten bröt ut maa. låg tillgänglighet på transportflyg.³²

Michael Fredholm hänvisar även till dessa uppgifter av Emil Svensson i sin bok Hemligstämplat: Svensk underrättelsetjänst från Erlander till Bildt. Han falsifierar dem inte på något sätt. Utan snarare ges en tydligare bild utav behovet att påverka det svenska luftförsvaret och de marina stridskrafterna. För att Sovjetunionen skulle kunna agera i norra och centrala Atlanten med sina förband, vilket även andra påtalat bl.a. för att skapa sitt s.k. bastionförsvar på Kolahalvön men även för att påverka sjöförbindelserna i Atlanten.³³ Finns det en rimlighet i en sådan stridsplan? Sovjetunionen förefaller haft begränsningar under 1980-talet i sin landstigningskapacitet men även med transportflyg, ett anfall genom Finland för att påverka Sverige hade kunnat vara ett kostsamt projekt. Därtill en rädsla att svenska luft- och sjöstridskrafter kunde ansluta sig till NATO vilket ur ett sovjetiskt men även ryskt perspektiv får ansetts utgöra ett stort hot mtp. vilken vikt de sätter vid styrkeförhållanden.³⁴ Därmed blir en dylik stridsplanen rimlig.

Efter denna relativt långa utläggning går vi tillbaka till kärnfrågan om plattformar. Om nu dessa underrättelseofficerare men även special- och jägarförband innan en väpnad konflikt hade påbörjats skulle kunna lösa, dels sina inhämtningsuppgifter, dels sina stridsuppgifter när den väpnade konflikten påbörjas kommer det krävas någon form av logistik bakom det hela. Framförallt någonstans varifrån de kan antingen inhämta information eller förbereda sig. Ergo hus, lägenheter eller andra byggnader d.v.s. plattformar. Vad som dock inte berörs är vad som skulle kunna beskrivas tillfälliga plattformar. I Michael Fredholms bok framkommer det att den s.k. TIR-trafiken även hade till uppgift att undersöka förhållanden vid vandrarhem och hotell, vilket skulle kunna anses utgöra tillfälliga plattformar, enl. en promemoria från den polska underrättelsetjänsten. TIR-trafiken kunde enl. den promemorian även användas för att förflytta materiel och vapen.³⁵ I mer modern tid har det även framkommit att bl.a. amerikanska specialförband använda sig av förslutna lastbilar för att innästla mot mål i Afghanistan.³⁶ Varvid det kan tänkas att detta möjligen även utgjorde en innästlingsmetod för sovjetiska spetsnazförband i händelse av en väpnad konflikt under det kalla kriget. Dock får olika metoder med hjälp av sjötransport även ses som möjliga, dels för att kunna innästla Sverige, dels för att enbart ta sig fram till ett mål.³⁷

Således utgående från 3M, Mål – Medel – Metoder, går det att konstatera att en målsättning för Sovjetunionen under det kalla kriget förefaller varit att påverka det svenska luftförsvaret och våra marina stridskrafter. Främst för att säkerställa att den egen styrkebalansen i Östersjön men även i Nordeuropa var till Sovjetunionens fördel, i händelse av en väpnad konflikt. Medlet för att lösa denna uppgift, åtminstone under den senare delen av det kalla kriget torde varit Sovjetunionens Spetsnazförband samt dess attackflyg. Metoden för att kunna lösa denna uppgift torde varit att innan den väpnande konflikten bröt ut, innästla och utplacera de förband som skulle, dels självständigt påverka mål, dels leda in indirekta bekämpningsmedel såsom attackflyg mot mål. Dessa förband torde behövt skydd och skyl för att kunna lösa sina uppgifter varvid t.ex. hus införskaffades för att härbärgera dessa enheter, dels före en uppgifts lösande, dels efter en uppgifts lösande.

Spolar vi fram bandet till nutid. Sedan säkerhetsläget tydligt, för den breda allmänheten, försämrades 2014 har den svenska Säkerhetspolisen delgivit att Ryssland, dels genomför krigsförberedelser på svenskt territorium,³⁸ dels förefaller genomfört s.k. strategiska inköp nära militära objekt. Därutöver har den svenska säkerhetspolitiska linjen från att varit dold under det kalla kriget, blivit offentlig nu så till den grad att det öppet delges att vår operationsplanering d.v.s. krigsplanläggning skall genomföras tillsammans med västliga länder.³⁹ Det torde innebära för Ryssland, likt det gjorde för Sovjetunionen, att styrkekorrelationen är till en nackdel om det svenska luftförsvaret tillsammans med de marina stridskrafterna gör gemensam sak med de västliga länderna i händelse av en väpnad konflikt. Att svenskt territorium även torde vara av intresse både för västliga länder men även Ryssland har beskrivits i bl.a. den senaste Försvarspropositionen.⁴⁰ Vilket torde innebära att som minst behovet finns att omgående kunna påverka minst luftförsvaret samt de marina stridskrafterna. Men även den s.k. högsta och centrala ledningen. Förmågan att genomföra luftlandsättningar och landstigningar får fortsatt anses vara låg om det ej rör tydligt begränsande målsättningar. Vilket beskrivits i en rad inlägg på denna blogg. Varvid agerande med specialförband och sannolikt ballistiska- och kryssningsrobotsystem utgör lösningen istället för frontflyg som under det kalla kriget. Detta kommer kräva att s.k. plattformar finns tillgängliga för att lösa dessa enheters uppgifter.

Avslutningsvis, ur detta perspektiv bör synnerligen hotbilden från specialförband tillsammans med andra okonventionella påverkansmetoder beaktas. Varvid det får anses något olyckligt att det ej genomförts en större satsnings på säkerhetsförbandsstrukturen i det nuvarande Försvarsbeslutet. Om än att lokalförsvarsbataljonerna till del kan vara påverkande mot specialförband mtp. att de kommer bevaka alt. skydda troliga objekt som skall påverkas av dessa förbandstyper.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Aftonbladet 1 (Svenska)

Central Intelligence Agency 1, 2 (Engelska)

Dagens Nyheter 1 (Svenska)

Försvarsmakten 1, 2 (Svenska)

Jägarchefen 1, 2, 3 (Svenska)

Regeringskansliet 1, 2, 3 (Svenska)

Sveriges Radio 1 (Svenska)

Säkerhetspolisen 1, 2 (Svenska)

Totalförsvarets forskningsinstitut 1 (Svenska)

Agrell, Wilhelm. Sprickor i järnridån: svensk underrättelsetjänst 1944-1992. Lund: Historiska media, 2017.

Björeman, Carl. Var vi redo? Svenska armén under kalla kriget. Stockholm: Svenskt militärhistoriskt bibliotek, 2013.

Fredholm, Michael. Hemligstämplat: svensk underrättelsetjänst från Erlander till Bildt. Stockholm: Medströms bokförlag, 2021.

Fury, Dalton. Kill Bin Laden: a Delta Force Commander's account of the hunt for the world's most wanted man. New York: St. Martin's Press, 2008.

Grahn, Jan-Olof. Om svensk signalspaning: Kalla kriget. Stockholm: Medströms bokförlag, 2019.

Gustafsson, Bengt. Det "kalla kriget": några reflexioner. Stockholm: Försvarshögskolan, 2006.

Gustafsson, Bengt. Det sovjetiska hotet mot Sverige under det kalla kriget. Stockholm: Försvarshögskolan, 2007.

Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011.

Hugemark, Bo (red). Blixt från hotfull himmel: beredskap mot överraskande angrepp. Stockholm: Kungl. Krigsvetenskapsakademien, 2008.

Hugemark, Bo (red). Den stora invasionen: svenskt operativt tänkande under det kalla kriget. Stockholm: Medströms bokförlag, 2017.

Hugemark, Bo (red). Möta, hejda, slå: så skulle Sverige försvaras. Stockholm: Medströms Bokförlag, 2019.

Ulfving, Lars. Rysk krigskonst: en introduktion till den ryska militärvetenskapen sedd i ett militärteoretiskt, empiriskt och historiskt perspektiv. Stockholm: Försvarshögskolan, 2005.

Wallerfelt, Bengt. Den hemliga svenska krigsplanen. Stockholm: Medströms Bokförlag, 2016.

Slutnoter

¹ Jägarchefen. Bilhandlare, Sommarstugor och Skärgårdsöar. 2015. https://jagarchefen.blogspot.se/2015/08/bilhandlare-sommarstugor-och.html (Hämtad 2021-01-10)

Jägarchefen. Sommarstugor, Hotell och Gränsstationer. 2016. https://jagarchefen.blogspot.se/2016/10/sommarstugor-hotell-och-gransstationer.html (Hämtad 2021-01-10)

Jägarchefen. Bland Bowlinghallar och Fritidsfastigheter. 2017. https://jagarchefen.blogspot.se/2017/03/bland-bowlinghallar-och.html (Hämtad 2021-01-10)

² Ibid.

³ Aftonbladet. Granlund, Jan. Aftonbladet. Säpo varnar för ryska kontakter med politiska grupper i Sverige, Samtidigt undersöks mystiska markköp nära militära objekt. 2019. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/Mg4pKm/sapo-varnar-for-ryska-kontakter-med-politiska-grupper-i-sverige (Hämtad 2021-01-10)

Säkerhetspolisen. Säkerhetspolisens årsbok 2018. Stockholm: Säkerhetspolisen, 2019, s. 4, 30.

⁴ Säkerhetspolisen. Säkerhetspolisens årsbok 2014. Stockholm: Säkerhetspolisen, 2015, s. 28.

⁵ SOU 2019:34. Förbättrat skydd för totalförsvaret. s. 21.

⁶ Jägarchefen. Bilhandlare, Sommarstugor och Skärgårdsöar. 2015. https://jagarchefen.blogspot.se/2015/08/bilhandlare-sommarstugor-och.html (Hämtad 2021-01-10)

⁷ Petersson, Magnus (red). Utländska direktinvesteringar i skyddsvärda branscher: En studie av risker, branscher och investerare. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2020, s. 64.

⁸ SOU 2019:34. Förbättrat skydd för totalförsvaret. s. 124.

⁹ Ibid. s. 17, 25.

¹⁰ Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025. s. 60.

¹¹ Aftonbladet. Granlund, Jan. Aftonbladet. Säpo varnar för ryska kontakter med politiska grupper i Sverige, Samtidigt undersöks mystiska markköp nära militära objekt. 2019. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/Mg4pKm/sapo-varnar-for-ryska-kontakter-med-politiska-grupper-i-sverige (Hämtad 2021-01-10)

Dagens Nyheter. Sverige behöver lagstiftning mot ryska köp av känsliga fastigheter. 2019. https://www.dn.se/debatt/sverige-behover-lagstiftning-mot-ryska-kop-av-kansliga-fastigheter/ (Hämtad 2021-01-10)

Fredholm, Michael. Hemligstämplat: svensk underrättelsetjänst från Erlander till Bildt. Stockholm: Medströms bokförlag, 2021, s. 300-301.

¹² Jägarchefen. Bland Bowlinghallar och Fritidsfastigheter. 2017. https://jagarchefen.blogspot.se/2017/03/bland-bowlinghallar-och.html (Hämtad 2021-01-10)

¹³ Agrell, Wilhelm. Sprickor i järnridån: svensk underrättelsetjänst 1944-1992. Lund: Historiska media, 2017, s. 279.

Central Intelligence Agency. USSR General Staff Manual on the Principles of the Organization and Conduct of Operational Reconnaissance in a Front Offensive Operation. Washington DC: Central Intelligence Agency, 1978, s. 39-40, 150-152, 165-166.

¹⁴ Agrell, Wilhelm. Sprickor i järnridån: svensk underrättelsetjänst 1944-1992. Lund: Historiska media, 2017, s. 279-280.

¹⁵ Hugemark, Bo (red). Den stora invasionen: svenskt operativt tänkande under det kalla kriget. Stockholm: Medströms bokförlag, 2017, s. 36.

¹⁶ Grahn, Jan-Olof. Om svensk signalspaning: Kalla kriget. Stockholm: Medströms bokförlag, 2019, s. 65-68.

¹⁷ Fredholm, Michael. Hemligstämplat: svensk underrättelsetjänst från Erlander till Bildt. Stockholm: Medströms bokförlag, 2021, s. 121-122, 270.

Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011, s. 265-266.

¹⁸ Hugemark, Bo (red). Den stora invasionen: svenskt operativt tänkande under det kalla kriget. Stockholm: Medströms bokförlag, 2017, s. 59-60.

¹⁹ Fredholm, Michael. Hemligstämplat: svensk underrättelsetjänst från Erlander till Bildt. Stockholm: Medströms bokförlag, 2021, s. 122-123, 274.

²⁰ Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011, s. 252.

²¹ Ibid. s. 114, 258.

²² Ibid. s. 260.

²³ Ibid. s. 269.

²⁴ Ibid. s. 283.

²⁵ Ibid. s. 314-321, 499, 525, 528.

²⁶ Wallerfelt, Bengt. Den hemliga svenska krigsplanen. Stockholm: Medströms Bokförlag, 2016, s. 295.

²⁷ Hugemark, Bo (red). Möta, hejda, slå: så skulle Sverige försvaras. Stockholm: Medströms Bokförlag, 2019, s. 185-186.

²⁸ Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011, s. 200, 214.

²⁹ Gustafsson, Bengt. Det "kalla kriget": några reflexioner. Stockholm: Försvarshögskolan, 2006, s. 31.

Björeman, Carl. Var vi redo? Svenska armén under kalla kriget. Stockholm: Svenskt militärhistoriskt bibliotek, 2013, s. 133.

³⁰ Gustafsson, Bengt. Det sovjetiska hotet mot Sverige under det kalla kriget. Stockholm: Försvarshögskolan, 2007, s. 64.

Hugemark, Bo (red). Möta, hejda, slå: så skulle Sverige försvaras. Stockholm: Medströms Bokförlag, 2019, s. 173.

³¹ Hugemark, Bo (red). Blixt från hotfull himmel: beredskap mot överraskande angrepp. Stockholm: Kungl. Krigsvetenskapsakademien, 2008, s. 23-24.

³² Central Intelligence Agency. USSR General Staff Academy Lesson: Spetsnaz Forces and Means in a Front Offensive Operation. Washington DC: Central Intelligence Agency, 1987, s. 9.

³³ Fredholm, Michael. Hemligstämplat: svensk underrättelsetjänst från Erlander till Bildt. Stockholm: Medströms bokförlag, 2021, s. 123.

Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011, s. 264.

³⁴ Ulfving, Lars. Rysk krigskonst: en introduktion till den ryska militärvetenskapen sedd i ett militärteoretiskt, empiriskt och historiskt perspektiv. Stockholm: Försvarshögskolan, 2005, s. 120-123.

³⁵ Fredholm, Michael. Hemligstämplat: svensk underrättelsetjänst från Erlander till Bildt. Stockholm: Medströms bokförlag, 2021, s. 201, 204.

³⁶ Fury, Dalton. Kill Bin Laden: a Delta Force Commander's account of the hunt for the world's most wanted man. New York: St. Martin's Press, 2008, s. 8-9, 13-19.

³⁷ Gustafsson, Bengt. Det sovjetiska hotet mot Sverige under det kalla kriget. Stockholm: Försvarshögskolan, 2007, s. 63, 75-81.

³⁸ Sveriges Radio. Wettre, Karin. Säpo: Rysk aktivitet i Sverige krigsförberedande. 2014. https://sverigesradio.se/artikel/5830857 (Hämtad 2021-01-10)

³⁹ Regeringsbeslut. Inriktning för Försvarsmakten 2021–2025. 2020. s. 3.

⁴⁰ Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025. s. 60-61.