Sökresultat för: SOM

En bris i Medelhavet

Reflektion
Den 12JUL2019 påbörjades leveransen av det ryska luftvärnssystemet S-400 till Turkiet, vilket även kom att fortsätta den 13JUL2019 genom fortsatt lufttransport.1 Denna upphandling kom att genomföras maa. att de turkiska försöken att införskaffa det amerikanska luftvärnssystemet Patriot under ett flertal år varit fruktlösa.2Under det första halvåret av 2019 har denna av Turkiet genomförda upphandling av S-400 blivit något av en stötesten i relationerna mellan USA och Turkiet.3 USA anser att det ryska luftvärnssystemet bl.a. kommer kunna upptäcka brister i utformningen av det amerikanska multiroll flygplanet F-35 och därmed göra det sårbart.4
Varvid en tydlig konsekvens uppstod redan innan leveranserna påbörjades, vilket var att USA kom att avbryta utbildningen av turkisk flygvapenpersonal i USA på F-35 systemet med hänvisning till den genomförda upphandlingen av det ryska luftvärnssystemet.5 Turkiet har placerat en order om 100 st F-35 vilket USA anser ej går att fullfölja i händelse av att Turkiet besitter det ryska luftvärnssystemet, därutöver har de aviserat möjliga sanktioner maa. upphandlingen.6 Turkiet å andra sidan producerar nästan 1,000 olika delar till det amerikanska F-35 flygplanet. En inhandling av delar vilket USA troligtvis kommer avbryta, om sanktioner införs samt ett förbud mot inköp av F-35 framtvingas maa. den nu påbörjade leveransen av det ryska luftvärnssystemet.7
Den uppseglande konflikten mellan USA och Turkiet är dock enbart en i raden sedan 2000-talets inledning.8 Något egentligt svar på vad Turkiska motåtgärder kan bli om USA fullföljer dess uttalanden avseende möjliga sanktioner och ett ev. uteslutande ur F-35 projektet, har ej delgivits. Turkiets President, Recep Tayyip Erdoğan, har dock framfört att USA bör vara försiktig i sitt agerande, då det skulle bli en märkbar förlust om Turkiet skulle förloras som bundsförvant.9 Dock får det anses vara högst oklart vad detta uttalande i praktiken skulle kunna innebära.
Agerandet mellan Turkiet och USA maa. upphandlingen och den nu påbörjade leveransen av det ryska luftvärnssystemet riskerar dock att föra in en tydlig kil mellan de båda länderna på det säkerhetspolitiska planet. Det riskerar även att föra in en kil mellan NATO och Turkiet. Det får ses som möjligt att USA, trots den amerikanske presidentens mer svävande uttalande avseende sanktioner, kommer vidta någon form av åtgärd. Magnituden av dessa åtgärder kommer troligtvis spegla vad Turkiet i sin tur vidtar för åtgärder. Därutöver riskerar det även uppstå en förtroendekris inom NATO, vilket skulle kunna påverka organisationen menligt. Då Turkiet efter USA utgör den största styrkebidragande nationen till NATO.
Utöver detta har även Turkiet påbörjat borrningar efter gasfyndigheter till havs utanför Cypern, i dess ekonomiska zon.10Detta har föranlett att EU hotar genomdriva sanktioner gentemot Turkiet maa. dess agerande. Dock förefaller sanktionerna ej bli av allvarligare karaktär om de skulle genomföras. Detta med anledning av att EU har behov av samarbete med Turkiet ffa. i säkerhets- och flyktingfrågor,11 vilket i sådant fall skulle kunna riskeras. Det turkiska utrikesministeriet har även meddelat att de Turkiska provborrningarna kommer fortsätta intill dess att Cypern går med på ett förslag att samarbete med den turkcypriotiska sidan avseende exploatering av gasfyndigheter kring Cypern.12 Cypern å sin sida har utfärdat en arresteringsorder gentemot besättningen på ett av de turkiska fartygen som deltar i provborrningarna.13
Detta agerande från Turkiets sida får anses utmana, dels Cypern, dels EU. Framförallt kommer EU trovärdighet som en samlad och gemensam röst för dess medlemsländer utåt riskera att påverkas menligt, varvid EU kan komma att utmanas av andra nationer i dess direkta närområde eller bortom det i händelse av att agerandet i denna fråga blir svagt. Därutöver kan säkerhetsläget även påverkas menligt i regionen maa. de historiska spänningar som finns på Cypern, men även mellan Grekland och Turkiet.
Varför är då detta intressant för Sverige? De två främsta säkerhetspolitiska instrumenten i Europa, i dag, får anses utgöras av, dels EU, dels NATO. Den förstnämnda organisationen främst inom områden som kan röra s.k. ”gråzonsproblematik” men även inom områden som indirekt kan påverka rent militära förmågor vid en väpnad konflikt. Den andra organisationen utgör främst förmågan att med väpnad strid agera som ett säkerhetspolitiskt instrument. Båda dessa organisationer utmanas både direkt och indirekt av det som beskrivs ovan.
Sverige har hängt upp mycket av sin säkerhetspolitik, både direkt och indirekt, på de båda tidigare nämnda organisationerna. Påverkas dessa organisationers trovärdighet eller om det uppstår en tydlig sprickbildning inom organisationerna kommer svensk säkerhet även påverkas av detta, då vi i dagsläget inte kan anses ha en trovärdig säkerhetspolitik som enskild nation maa. tydliga brister i olika förmågor. Således, utfallet kring de två nämnda skedena som just nu pågår, kan möjligen få en påverkan på svensk säkerhetspolitik men även Europeisk, beroende på vad händelseutvecklingarna blir under de kommande månaderna i de båda frågorna.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
British Broadcasting Corporation 1(Engelska)
Reuters 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10(Engelska)
The New York Times 1(Engelska)
The Wall Street Journal 1(Engelska)
The Washington Post 1(Engelska)
Slutnoter
1British Broadcasting Corporation. Turkey defies US as Russian S-400 missile defence arrives. 2019. https://www.bbc.com/news/world-europe-48962885(Hämtad 2019-07-15)
Reuters. Russia delivers more air defense equipment to Turkey. 2019. https://www.reuters.com/article/us-turkey-security/russia-delivers-more-air-defense-equipment-to-turkey-idUSKCN1U806B(Hämtad 2019-07-13)
2The New York Times. Gall, Carlotta. ’Turkey Gets Shipment of Russian Missile System, Defying U.S.’. 2019. https://www.nytimes.com/2019/07/12/world/europe/turkey-russia-missiles.html(Hämtad 2019-07-15)
The Wall Street Journal. Gauthier-Villars, David. Simmons, Ann M. Turkey Receives Russian Missile System, Risking U.S. Sanctions. 2019. https://www.wsj.com/articles/turkey-starts-taking-delivery-of-russian-air-defense-missile-system-risking-u-s-sanctions-and-testing-its-position-in-nato-11562920372(Hämtad 2019-07-15)
3British Broadcasting Corporation. Marcus, Jonathan. ’Where does Turkey’s S-400 missile deal with Russia leave the US?’. 2019. https://www.bbc.co.uk/news/world-europe-48962886(Hämtad 2019-07-15)
4The Wall Street Journal. Gauthier-Villars, David. Simmons, Ann M. Turkey Receives Russian Missile System, Risking U.S. Sanctions. 2019. https://www.wsj.com/articles/turkey-starts-taking-delivery-of-russian-air-defense-missile-system-risking-u-s-sanctions-and-testing-its-position-in-nato-11562920372(Hämtad 2019-07-15)
5Reuters. Stewart, Phil. Turkish F-35 pilots no longer flying at U.S. base: Pentagon. 2019. https://www.reuters.com/article/us-usa-turkey-f35/turkish-f-35-pilots-no-longer-flying-at-u-s-base-pentagon-idUSKCN1TB2LU(Hämtad 2019-07-15)
6The Washington Post. O’Grady, Siobhán. ’What is the Russian S-400 air defense system, and why is the U.S. upset Turkey bought it?’. 2019. https://www.washingtonpost.com/world/2019/07/12/what-is-russian-s-air-defense-system-why-is-us-upset-turkey-bought-it/(Hämtad 2019-07-15)
Reuters. Turkey warns United States against harmful steps over Russian S-400s. 2019. https://www.reuters.com/article/us-turkey-usa-security/turkey-warns-united-states-against-harmful-steps-over-russian-s-400s-idUSKCN1U50ZF(Hämtad 2019-07-15)
7Ibid.
Reuters. Shalal, Andrea. U.S. says could sanction Turkish defense firms beyond F-35 suppliers. 2019. https://www.reuters.com/article/us-france-airshow-usa-turkey/us-says-could-sanction-turkish-defense-firms-beyond-f-35-suppliers-idUSKCN1TI245(Hämtad 2019-07-15)
8Reuters. Factbox: Turkey’s Russian missile deal strains ties with Washington. 2019. https://uk.reuters.com/article/uk-turkey-security-usa-factbox/factbox-turkeys-russian-missile-deal-strains-ties-with-washington-idUKKCN1U719C(Hämtad 2019-07-15)
9The New York Times. Gall, Carlotta. ’Turkey Gets Shipment of Russian Missile System, Defying U.S.’. 2019. https://www.nytimes.com/2019/07/12/world/europe/turkey-russia-missiles.html(Hämtad 2019-07-13)
10Reuters. Turkey sends second ship to drill near Cyprus, EU warns of action. 2019. https://www.reuters.com/article/us-cyprus-turkey-ship/turkey-sends-second-ship-to-drill-near-cyprus-eu-warns-of-action-idUSKCN1TL1R6(Hämtad 2019-07-15)
11Reuters. Baczynska, Gabriela. EU threatens Turkey with sanctions over Cyprus drilling: draft. 2019. https://www.reuters.com/article/us-cyprus-turkey-eu/eu-signals-sanctions-on-turkey-over-cyprus-drilling-draft-idUSKCN1U610J(Hämtad 2019-07-15)
12Reuters. Turkey will drill for gas until Greek Cypriots accept plan: minister. 2019. https://www.reuters.com/article/us-cyprus-turkey/turkey-will-drill-for-gas-until-greek-cypriots-accept-plan-minister-idUSKCN1U909C(Hämtad 2019-07-15)
13Reuters. Cyprus issues arrest warrants for Turkey drill ship crew. 2019. https://www.reuters.com/article/us-cyprus-turkey/cyprus-issues-arrest-warrants-for-turkey-drill-ship-crew-idUSKCN1TE2ED(Hämtad 2019-07-15)

Kan Sverige försvara sina rättsprinciper mot Kina?

av Ingolf Kiesow Två böcker med delvis samma tema, nämligen USA:s tillbakagång som supermakt, har väckt uppmärksamhet. Den ena framhåller USA:s ovana att sätta sig över principer och folkrättsregler när det bedöms krävas av ”nationens väsentliga intressen”. Det har minskat USA:s anseende och mjuka makt. Den andra boken är en appell för ”idén om Europa”. […]

Helt autonoma ytstridsfartyg – hur kommer det framtida stridsfältet till sjöss att se ut?

Sea Hunter, en obemannad prototyp från US Navy. Foto: US Navy photo by Nathan Laird. av Magnus Sjöland Flera stora internationella försvarsföretag och länder arbetar idag med att ta fram autonoma ubåtar – helt styrda av artificiell intelligens (AI) och utan någon besättning ombord. Ovan vattnet är det däremot få som idag tar fram autonoma […]

Från Fia med knuff till Plockepinn? 

Försvarsberedningens rapporter Motståndskraft och Värnkraft är – som PJ Anders Linder sade på en scen i Almedalen i måndags förra veckan – inget förhandlingsbud utan ett förhandlingsresultat. Riksdagens partier har tagit och givit och nått ett majoritetsresultat som inriktningsmässigt ingen har tagit avstånd från – ej heller statsministern eller finansministern. Det är pengarna det handlar […]

Omvärldens krav på en svensk Hård Kärna (HK)

av Jan Wickbom Makt och pengar samt plikt och ansvar. Välstånd Krig och Fred är varandras förutsättning och mänsklighetens fördärv.  Cybernetiken[1] har under 21 seklet svept in världen i ett nätverk bestående av dynamiska tekniska system och algoritmer. Ju mer tekniken utvecklas, ju kostsammare blir den. Den måste underhållas. Den förslits och blir omodern. Den […]

Om stridens psykologi – Del 7: Sammanhållning, saknad och myternas makt

av David Bergman Soldater ur norska Telemarkbataljonen genomför traditionsenlig ”kappestrid” på Rena. En tävling vars syfte är att finna det bästa kompaniet som ska sändas först i strid eller representera bataljonen i andra sammanhang. Kompetensprov, initiationsriter och tävlingar utgör viktiga delar för sammanhållning och förbandsanda. Foto: Anette Ask / Forsvaret Den femte juni 2014 rymde […]

Öppna arkiven!

av Nils Daag Foto: Shutterstock.com I Regeringskansliet (RK) och på våra utlandsmyndigheter skrivs ett stort antal PM och rapporter. De utgör bakgrund och underlag för politiska beslut. Särskilt vad gäller utrikes – och säkerhetspolitiken hemligstämplas dessa dokument ofta mer eller mindre rutinmässigt. Det finns goda skäl till detta, om det rör vårt förhållande till främmande […]

Återigen en Almedalsvecka

Reflektion
Då stundar återigen en Almedalsvecka. Inom den säkerhets- och försvarspolitiska diskursen kommer sannolikt det förändrade och försämrade säkerhetsläget återigen diskuteras såsom det gjort sedan 2013. Dock får det anses att ingen förändring har skett sedan 2013, utan det som genomförts under sex år är enbart diskussioner. Tyvärr har ingen politisk part uppvisat någon form av egentlig handlingskraft, förutom att påtala att det råder ett förändrat normalläge och ett försämrat säkerhetsläge. Den senaste utredningen av den parlamentariskt tillsatta försvarsberedningen får dock anses utgöra något av ett trendbrott, huruvida denna utredning kommer realiseras återstår dock att se. I dagsläget får det dock anses som mindre troligt att totalen av försvarsberedningens förslag kommer realiseras vid nästa års försvarsbeslut.
Häri uppstår något av en anomali. Alla talar om det förändrade normalläget och det försämrade säkerhetsläget men ingen verkar, verkligen, vilja göra något åt det. Tyvärr utgör inte säkerhetspolitik ett område där det går att vinna enkla ”poäng” genom uttalanden, såsom många svenska säkerhetspolitiska talespersoner förefaller tro. Utan ”poäng” vinns genom handlingskraft, som uppvisas gentemot omvärlden. Det enda nationen Sverige, tyvärr, uppvisat under de senaste åren är att snärja in sig i ett stort antal bilaterala samarbeten, där det tyvärr får anses vara tveksamt om dessa kommer kunna vara oss till gagn i händelse av att vi verkligen utsätts för olika former av påtryckningar med militära maktmedel i bakgrunden, eller vid en verklig gråzonssituation och i värsta fall ett väpnat angrepp. För det alla kan konstatera är att inga ömsesidigaförsvarsförbindelser har tecknats. Varvid en part kan dra sig ur, likt nationen Sverige gjorde mot Finland där det fanns omfattande försvarsplanering från 1930-talet i händelse av ett väpnat angrepp mot Finland, vilket skede 1939.
Därutöver kan det möjligen ske något ”avslöjande” kring olika incidenter som inträffat sedan den senaste Almedalsveckan, likt tidigare Almedalsveckor. Dock kan nyttan av detta ifrågasättas. Ta upp incidenter när dessa de facto inträffar och var tydlig kring att det är en incident. Att samla ihop det till ett ”packet” vid en tidpunkt ger inte en total bild av vad som verkligen inträffar, över tiden, för allmänheten. Detta blir snarare en axelryckning från allmänheten, som inte kommer se än mindre förstå helheten kring det som sker.
Således de som kommer ske på den försvars- och säkerhetspolitiska arenan under årets Almedalsvecka är återigen en upprepning av de tidigare sex årens Almedalsveckor. Ingen vill ta tag i saker på riktigt och nationen Sverige tappar säkerhetspolitiska ”poäng” gentemot omvärlden, för att använda ett modernt ord. Det kanske mest tragiska i detta är att ingen beslutsfattare förefaller vilja ta tag i att vi de facto har ett tydligt försämrat säkerhetsläge jämfört med 00-talet. Dock förefaller alla beslutsfattare ”hoppas” på att det försämrade säkerhetsläget drar över likt ett kortvarigt regnväder. Detta mönster känns igen från slutskedet av 1930-talet. Förhoppningsvis går det dåliga säkerhetsläget över, men om de nu inte gör det och stormakterna går mot en konflikt, kommer vi återigen kunna hålla oss utanför en väpnad konflikt mtp. nationen Sveriges geostrategiska läge?
Avslutningsvis, till er alla i Almedalen den kommande veckan som tillhör någon del av det svenska totalförsvaret. Glöm inte bort att ni bär på information som är skyddsvärd. Givetvis kan det kännas frestande att känna sig viktig, än mer få visa sig viktig genom att framföra nyckelinformation i vissa sammanhang. Undvik detta. En klassisk devis är att ”spioner lägger pussel” säkerställ nu att just din bit bibehålls. Än viktigare är detta i samband med olika former av festligheter. Vid dessa tillfällen kan omdömet grumlas och just din bit läggs till pusslet för just då valde duatt framföra en viktig pusselbit, för att få känna dig viktig.
Have a good one! // Jägarchefen

Försvarsanslagets utveckling i relation till  omvärlden – belysning av regeringens juniförslag

av Helge Löfstedt Nyheten i mitten av juni att regeringen vill belysa Försvarsmaktens årliga anslag mot 2025 i två nivåer under vad Försvarsberedningen angav gör det intressent att redovisa försvarsanslagets utveckling, och dess andel av BNP, i omvärlden och speciellt de tre nordiska grannländerna. Försvarsanslaget i Sverige år 2021 blir 64 miljarder. Försvarsberedningens rapport i […]

Att stoppa huvudet i sanden duger inte

av Bo Richard Lundgren Den svenska förvaltningsmodellen är inte funktionell vid större samhällskriser och i krig. Foto: Shutterstock.com. Vad kännetecknar en nationell kris? En vanlig definition är att de centrala aktörerna uppfattar situationen som att: Betydande värden står på spel (hotas) Begränsad tid står till förfogande Omständigheterna präglas av betydande osäkerhet   Inom den internationella […]

En överdriven tro

Reflektion
Den brittiska nyhetsbyrån Reuters publicerade den 21JUN2019 uppgifter att den västliga försvarsalliansen NATO under den senare delen av 2019, troligtvis i december, kommer ta beslut om att rymden även skall anses utgöra en arena för krigföring. Detta innebär att de kommer finnas totalt fem arenor för krigföring. De traditionella arenorna utgörs av land, luft och sjö, den fjärde är den mer nytillkomna informationsarenan och avslutningsvis den nyaste i form av rymden.1
Användandet av olika förmågor i rymden för att understödja de övriga arenornas krigföringsförmåga har pågått sedan 1960-talet. Däremot kan utvecklingen liknas med en exponentiell kurva avseende interaktionen mellan de rymdbaserade förmågorna och de övriga arenorna,2d.v.s. först var det ytterst begränsat för att slutligen bli mer eller mindre avgörande för en effektiv krigföringsförmåga. Detta får dock främst anses gälla USA men även dess allierade i NATO, där mycket av den västliga försvarsalliansens förmågor är direkt avhängt den amerikanska rymdbaserade förmågan.
Beroendet av de rymdbaserade förmågorna för västerländsk krigföringsförmåga kan anses vara så pass stor att en förlust av delar eller hela förmågan, kommer innebära en kraftig återgång i krigföringsförmåga och i vissa avseende skulle den bli mer lik den krigföringsförmåga som rådde under det andra världskriget.3Påverkan av de militära rymdbaserade förmågorna skulle även innebära omfattande påverkningar av ett flertal civila områden såsom finansflöden, trafikreglering m.m.4
Vilka är då dessa rymdbaserade förmågor? Det rör sig om signalspaningssatelliter, fotospaningssatelliter, kommunikationssatelliter och navigationssatelliter. Där de tre förstnämnda kan anses utgöra renodlade militära förmågor, om än att civila aktörer i viss omfattning även finns med fotospanings- och kommunikationssatelliter. Det sistnämnda navigationssatelliter utgörs främst av det amerikanska GPS-systemet som i en stor omfattning även används av civila intressenter.5 Den största påverkan för modern krigföringsförmåga utgörs troligenav påverkan gentemot kommunikations- och navigationssatelliter. En påverkan mot dessa två system skulle t.ex. försvåra användandet av bl.a. obemannade flygande farkoster över stora avstånd, precisionsbekämpning men även ledning av militära operationer.
Olika former av påverkan kan genomföras för att minska verkan av de olika satellitsystemen, en indelning som kan användas är kinetiskrespektive icke-kinetisk påverkan. Vad avser icke-kinetiskpåverkan följer här några exempel. Gentemot fotospaningssatelliter kan t.ex. maskering i olika former genomföras. Det kan bl.a. omfatta maskering med vegetation eller maskeringsnät av olika material men även användande av rök eller multispektral vattendimma får ses som möjliga.6 Dock avslöjas det att något ev. finns inom ett geografiskt område men inte vad och exakt vart, vid nyttjande av de två sistnämnda teknikerna. Signalen från navigationssatelliter kan även störas ut,7varvid det åtminstone teoretiskt skulle omintetgöra positionsbestämning men även precisionsbekämpning med stöd av navigationssatelliter.
Vad avser kinetiska metoder skulle t.ex. fysisk påverkan mot markstationer där satelliten styrs ifrån kunna vara en möjligmetod,8 om än att det enbart får anses vara troligtatt detta är genomförbart vid inledningen av en konflikt därefter kommer troligen dessa punkter omfattas av stora skyddsåtgärder. En annan trolig metod är användandet av antisatellitmissiler.9 Nyttjandet av dessa vapensystem skulle troligen innebära en omfattande splitterbild i rymden, vilket ytterst skulle kunna påverka satelliter av den nation som använt sig av dylika missiler och skulle därmed möjligeninnebära en degradering av sin egen rymdförmåga.10 En annan möjlighet skulle kunna vara att använda särskilt utvecklade satelliter för att kunna påverka en annan nations satelliter. Vilket minst två länder i dagsläget förefaller tillförskansat sig.11 En ytterligare möjlighetskulle kunna vara att nyttja högenergistrålning för att påverka t.ex. optiska sensorer på satelliter för att under en kort eller lång tid göra dessa sensorer obrukbara.12
Således finns det ett flertal olika metoder en nation skulle kunna tillgripa för att påverka en annan nations förmåga att nyttja rymden inom ramen för ens egen krigföringsförmåga. För att nå ett säkert övertag får det dock ses som troligt att någon form av kinetisk påverkan mot olika former av satellitsystem kommer genomföras, både på jorden men även i rymden.
Häri uppstår även förmåga att skapa möjligheter för asymmetrisk krigföring.13 I den allmänna säkerhetspolitiska debatten framförs ofta att den västerländska krigföringsförmågan är betydligt större än t.ex. den ryska eller kinesiska. Dock bygger detta på förmåga att använda system som är baserade i rymden, det vill säga den västerländska krigföringsförmågan är i mångt avhängt den amerikanska rymdförmågan. Påverkas dessa system blir antingen förmågan likvärdig eller underlägsen gentemot en motståndare. Detta är något som ytterst sällan berörs i den säkerhetspolitiska debatten, dock får det anses som troligt att ett flertal länder i dagsläget har förmågan samt håller på att erhålla förmågan att just påverka dessa rymdbaserade system. Dock förefaller inga motmedel mot denna förmåga ha tagits fram av varken USA eller övriga västerländska länder.
Avslutningsvis, detta inlägg syftar till att belysa två faktorer. Den förstaär att det är alltid lättare att tillförskansa sig motmedel kontra medel. Den andra är att det den tro på att västerländsk krigföringsförmåga skall vara större än andra geografiska områden eller stater, får anses vara dels överdriven, dels farlig och naiv att tro. I mångt bygger den västerländska ”överlägsenheten” på just förmågan att använda rymdbaserade system och under det senaste decenniet har det de facto påvisats att ett flertal stater besitter förmågan att påverka dessa system och därmed möjliggöra strid på likvärdiga eller överlägsna förhållanden då de västerländska länderna har anpassat sin krigföringsförmåga efter dessa rymdbaserade system och därmed glömt hur väpnad strid genomfördes före dessa systems inträde.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Reuters 1, 2, 3(Engelska)
Riksdagen 1(Svenska)
Jordan, David. et al. Understanding modern warfare. Cambridge: Cambridge University Press, 2016.
Sciutto, Jim. The Shadow War. New York: HarperCollins Publishers Inc., 2019.
Tangredi, Sam J. Anti-access warfare: countering A2/AD strategies. Annapolis, Maryland: Naval Institute Press, 2013.
Wiss, Åke (red). Kindvall, Göran (red). FOI orienterar om: Sensorer. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2004.
Slutnoter
1Reuters. Emmott, Robin. Exclusive: NATO aims to make space new frontier in defense. 2019. https://www.reuters.com/article/us-nato-space-exclusive/exclusive-nato-aims-to-make-space-new-frontier-in-defense-idUSKCN1TM1AD(Hämtad 2019-06-23)
2Jordan, David. et al. Understanding modern warfare. Cambridge: Cambridge University Press, 2016, s. 268-269, 286-289.
3Sciutto, Jim. The Shadow War. New York: HarperCollins Publishers Inc., 2019, s. 151-153.
4Ibid. s. 151.
5Ds 2019:8. Värnkraft. Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021–2025. s. 124.
Sciutto, Jim. The Shadow War. New York: HarperCollins Publishers Inc., 2019, s. 151-153.
6The New York Times. Broad, William J. U.S. Designs Spy Satellites To Be More Secret Than Ever. 1987. https://www.nytimes.com/1987/11/03/science/us-designs-spy-satellites-to-be-more-secret-than-ever.html(Hämtad 2019-06-23)
Wiss, Åke (red). Kindvall, Göran (red). FOI orienterar om: Sensorer. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2004, s. 87-88.
7Reuters. Adomaitis, Nerijus. Norway says it proved Russian GPS interference during NATO exercises. 2019. https://www.reuters.com/article/us-norway-defence-russia/norway-says-it-proved-russian-gps-interference-during-nato-exercises-idUSKCN1QZ1WN(Hämtad 2019-06-23)
8Ds 2019:8. Värnkraft. Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021–2025. s. 124.
9Tangredi, Sam J. Anti-access warfare: countering A2/AD strategies. Annapolis, Maryland: Naval Institute Press, 2013, s. 102-104.
Reuters. Doyle, Gerry. Factbox: Anti-satellite weapons: rare, high-tech, and risky to test. 2019. https://www.reuters.com/article/us-india-satellite-tests-factbox/factbox-anti-satellite-weapons-rare-high-tech-and-risky-to-test-idUSKCN1R80UW(Hämtad 2019-06-23)
10Reuters. Doyle, Gerry. Factbox: Anti-satellite weapons: rare, high-tech, and risky to test. 2019. https://www.reuters.com/article/us-india-satellite-tests-factbox/factbox-anti-satellite-weapons-rare-high-tech-and-risky-to-test-idUSKCN1R80UW(Hämtad 2019-06-23)
Sciutto, Jim. The Shadow War. New York: HarperCollins Publishers Inc., 2019, s. 144-145.
11Sciutto, Jim. The Shadow War. New York: HarperCollins Publishers Inc., 2019, s. 145-150.
12Ibid.s. 149,171-172.
Reuters. Shalal, Andrea. U.S. report details China’s work on anti-satellite weapons. 2015. https://www.reuters.com/article/usa-defense-china-space/u-s-report-details-chinas-work-on-anti-satellite-weapons-idUSL1N0XZ2HZ20150508(Hämtad 2019-06-23)
13Sciutto, Jim. The Shadow War. New York: HarperCollins Publishers Inc., 2019, s. 151-152.

Vad behöver inrymmas i ett relevant försvar för framtiden?

av Mats Olofsson Bild: Shutterstock.com Försvarsberedningens rapport, Värnkraft, var länge emotsedd med stora förväntningar eftersom det fanns tydliga indikationer på en beredning som verkligen kopplade samman händelser i omvärlden med en realistisk syn på vad som måste göras för att skapa ett relevant militärt och civilt försvar. Flera från beredningens arbete fristående studier – med […]

Engineering a Defence

by Andrew Wallace Abstract Sebastian Merlöv put forward a proposal for a defence policy for the social democrats (http://kkrva.se/ett-nytt-handlingsprogram-for-socialdemokratisk-forsvarspolitik-mot-2025-med-fokus-pa-armen/). As chairman of the social democrats association for defence and security politics in Umeå, I welcome the initiative. However, I have a number of criticisms for the proposal. But I am going to concentrate on a […]

Här och nu – eller?

av Christian Braw Einstein har mycket klokskap att förmedla. Foto: Naci Yavuz / Shutterstock.com. Den brittiske generalen Sir John Glubb – även kallad Glubb Pasha och Abu Hunaik – ansågs i Europa vara Mellersta Österns mäktigaste man under sin tid som överbefälhavare i Jordanien. Där hade han byggt upp Orientens mest effektiva försvarsmakt, The Arab […]

Till havs

Reflektion
Under våren 2019 gick det att notera en förändring i retoriken från det ryska försvarsministeriets presstjänst. Detta maa. ett flertal artiklar där det delgavs att delar ingående i de ryska väpnade styrkorna baserade i Kaliningrad Oblast genomförde verksamhet riktad mot en maritim styrka ur flera NATO länder och dess pågående verksamhet i Östersjön. Den ryska verksamheten genomfördes i syfta att skydda sig mot ev. oförutsedda händelser.1 I sak är de inte anmärkningsvärt då det tidigare har kunnat antas att liknande verksamhet genomförts, utifrån den öppna övningsrapportering som förmedlats från det ryska försvarsministeriets presstjänst.
Denna retoriska förändring förefaller fortsätta. Den 10JUN2019 delgavs uppgifter att en sjöstridsgrupp bestående av 7 fartyg hade seglat ut från Baltijsk, för genomförande av övningsverksamhet i Östersjön. Styrkan omfattar korvetterna Bojkij och Stojkij, robotbåtarna Serpuchov, Zielenyj Dol, Liven, Passat samt ubåtsjaktfartyget Aleksin. Någon tidsrymd för genomförandet av övningsverksamheten har ej delgivits. Dock skall den omfatta sjö- och luftmålsbekämpning med fartygsartilleri, torpedskjutningar, ubåtsjakt, simulerade robotskott samt övning i att bekämpa större fientliga flygföretag.2
Redan vid publiceringen för den ryska sjöstridsgruppens övningsverksamhet kunde de antas att den genomförs maa. den påbörjade NATO övningen BALTOPS som pågår mellan den 09-21JUN2019.3 Detta kom att bekräftas den 11JUN2019 då det ryska försvarsministeriets presstjänst publicerade två artiklar avseende egen genomförd övningsverksamhet i Östersjön. Den förstaartikeln omfattade rapportering avseende sjöstridsgruppens övningsverksamhet. Där de delgavs att robotbåtarna Serpuchov, Zielenyj Dol, Liven, Passat genomfört simulerade robotskjutningar gentemot en konventionell motståndare i en elektroniskt störd miljö.4 Den andra artikeln omfattade rapportering avseende Östersjömarinens flygstridskrafter. Där de delgavs att attackflyg, SU-24, hade genomfört övning mot sjömål och med jaktflyg som skydd, totalt skall över 10 luftfarkoster varit involverad i övningen.5 I de båda publicerade artiklarna framgår det att Östersjömarinens övningsverksamhet genomförs maa. NATO övningen BALTOPS.
Således det som genomförs är en s.k. motövning. Att dylika övningar genomförs är inte heller att se som något anmärkningsvärt. Dessa genomförs av Ryssland och västliga länder. Syftet med motövningar kan variera, de kanske två tydligaste syftena är att antingen med militära maktmedel signalera missnöje eller att de utgör en beredskapshöjning utifrån den militära verksamhet som pågår i ens direkta närområde. Det kanske tydligaste svenska exemplet i nutid kan vara en svensk beredskapskontroll som genomfördes 2009, parallellt med den ryska övningen Zapad-2009.6 Mig veterligen angavs dock aldrig Zapad-2009 som skäl för den svenska beredskapskontrollen, däremot får det ses som troligt att det utgjorde de.
Häri ligger dock det intressanta. Det ryska Försvarsministeriets presstjänst har mig veterligen inte tidigare varit så tydlig i sin retorik som nu avseende övningsverksamhet i Östersjöregionen, som genomförs parallellt med västlig och att dess egna övningsverksamhet utgör en s.k. motövning. Givetvis kan undertecknad missat rysk medierapportering där liknande framgått. Är det då något att ta notis om? Enligt undertecknad är de det. En förändrad retorik skulle kunna indikera andra förändringar särskilt i geografiska områden där de finns tydliga intressekonflikter såsom Östersjöregionen.7 Därutöver bör det även beaktas då de ryska väpnade styrkorna kan inneha en mer tongivande roll i Rysslands utrikespolitik,8 än vad t.ex. västliga länders väpnade styrkor har. Däremot utgör det ejskäl för att vara alarmistisk.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Försvarsmakten 1(Svenska)
Jägarchefen 1(Svenska)
Riksdagen 1(Svenska)
Reuters 1(Engelska)
Rysslands Försvarsministerium 1, 2, 3, 4(Ryska/Engelska)
Wisemans Wisdoms 1(Svenska)
Slutnoter
1Jägarchefen. Krusningar. 2019. https://jagarchefen.blogspot.se/2019/05/krusningar.html(Hämtad 2019-06-11)
2Министерство обороны Российской Федерации. Корабельные группы Балтийского флота вышли в морские полигоны для участия в учениях. 2019. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12235767@egNews(Hämtad 2019-06-11)
3Försvarsmakten. BALTOPS 2019. 2019. https://www.forsvarsmakten.se/sv/var-verksamhet/ovningar/baltops-2019/(Hämtad 2019-06-11)
4Министерство обороны Российской Федерации. Корабельные ударные группы Балтийского флота уничтожили морскую группировку условного противника в ходе учения. 2019. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12236148@egNews(Hämtad 2019-06-11)
Ministry of Defence of the Russian Federation. Baltic Fleet attack groups train to engage a sea group. 2019. http://eng.mil.ru/en/news_page/country/more.htm?id=12236148@egNews(Hämtad 2019-06-11)
5Министерство обороны Российской Федерации. Летчики Балтийского флота в ходе плановых тренировок отработали нанесение удара по десантному отряду условного противника. 2019. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12236186@egNews(Hämtad 2019-06-11)
6Wisemans Wisdoms. Vilken Beredskap?. 2010. https://wisemanswisdoms.blogspot.se/2010/08/vilken-beredskap.html(Hämtad 2019-06-11)
7Ds 2019:8. Värnkraft – Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021-2025. s. 44.
8Reuters. Osborn, Andrew. Stubbs, Jack. Backed by Putin, Russian military pushes into foreign policy. 2017. https://www.reuters.com/article/us-russia-politics-military-insight/backed-by-putin-russian-military-pushes-into-foreign-policy-idUSKBN1E70WM(Hämtad 2019-06-11)