Snart är det den 1 juli och då upphör värnpliktssystemet i Sverige. Värnplikten har varit ett av de sociala kitten som hållit ihop vårt land. Det skingras nu för ett yrkesförsvar där militären själv är rädd för att ”möpare” ska tränga sig in. MÖP betyder militärt överintresserad person.
Värnplikten har gjort att det svenska försvaret bland annat vid utlandsoperationer visat sig ha mycket dugliga soldater. Men den har också gjort försvaret av Sverige till en angelägenhet för hela svenska folket. När det kalla kriget tog slut så ändrades också förhållandena och det har i sin tur lett till ökad kraft bakom krav på yrkesförsvar.
Just för att försvaret succesivt inte ska befolkas av s k MÖP, för att använda militärens egen beteckning, så är den folkliga förankringen viktig. Det hade gått att behålla dagens mönstrings- och värnpliktssystem trots små utbildningskullar. Som helhet hade det gett både bättre förankring hos svenska folket, bättre rekryteringsmöjligheter till hemvärnet och en bättre blandning av kompetenser och bakgrunder i förbanden.
Inom några år är risken stor för att försvaret har fjärmats från folkligt intresse och engagemang. Det skulle i så fall vara ett stort bakslag. Det renodlade yrkesförsvaret kan visa sig vara en stark nackdel för dels försvarets roll i samhället, dels förutsättningarna för att rekrytera rätt personer.
NOterbart är också att högerregeringen drev igenom denna stora förändring utan en blocköverskridande överenskommelse. Det vittnar inte om långsiktighet i tänkandet utan om en vilja att kompromisslöst diktera villkoren med egna uppfattningar som utgångspunkt. Det är inte särskilt klokt när det gäller försvars- och säkerhetspolitiken.
Andra bloggar om: Försvarsmakten Sten tolgfors Försvaret Socialdemokraterna Värnplikt Yrkesförsvar