Månatliga arkiv: oktober 2018

Officersprofessionen – vad är det?

Inlägget finns också publicerat i Officerstidningen 6/2018Jag har med stort intresse läst Officerstidningens artiklar om officersprofessionen införda i nr 1-4/ 2018. Mycket att ta fasta på, dock tycker jag att artiklarna genomgående är för grunda i t…

Migration – en ödesfråga och vad gör vi åt den?

av Lars Wedin Flyktingfrågan har en säkerhetsdimension. Sällan framförd men lyfts här upp av Lars Wedin. Inte bara närområdet I Försvarsberedningens rapport år 2014 fastslogs att ”Sverige är ett av mest globaliserade länder”. Detta faktum gäller fortfarande. Den säkerhetspolitiska debatten, i den mån den förekommer, koncentrerar sig dock på närområdet och då särskilt Ryssland. Detta […]

På tur med Östersjömarinen

Reflektion
Den 22OKT2018 meddelade det ryska Försvarsministeriets presstjänst att en styrka ur Östersjömarinen, påbörjat en seglats. Enligt presstjänsten skall styrkan omfatta korvetterna Soobrazitielnyoch Stojkij samt tankfartyget Kola och bogserbåten Konetskij. Presstjänsten meddelade även att styrkan medför ubåtsjakthelikopter av typen Ka-27PS samt särskilt utbildade marininfanterister,1 huruvida det är personal ur 336. Marininfanteribrigaden eller en enhet ur Östersjömarinens Spetsnazbrigad framgår ej i artikeln.
Enligt artikeln skall styrkan genomföra övningar i sambandstjänst, luftförsvar, ubåtsjakt samt bunkring till havs. Helikopterbesättning-/en/arna skall genomföra övning i ubåtsjakt samt lokalisering av sjömål ur den konventionella motståndarens styrka och övningar i sjöräddning. Det huvudsakliga syftet skall enligt det ryska Försvarsministeriets presstjänst vara att visa marin närvaro i olika delar av Atlanten.2 Vad avser marininfanterienheten framgår inga övningsmål. Därutöver får det även ses som möjligt att även sjömålsbekämpning skall övas, då helikopterbesättning-/en/arna har lokalisering av sjömål som en övningsmålsättning.
Under våren 2017 förefaller den ryska Östersjömarinen återupptagit sin övningsverksamhet vad avser sjöstrid i Atlanten.3Därefter förefaller det genomförts ett antal stridsövningar under de senaste 12 månaderna i Atlanten, med ytstridsfartyg ur den ryska Östersjömarinen.4 Således har ett visst övningsmönster börjat skönjas, som innefattar att ytstridsfartyg ur Östersjömarinen genomför stridsövningar, i högsjö miljö. Varvid artikeln från den 22OKT2018 om den ryska Östersjömarinens övningsverksamhet i Atlanten, i sak inte har ett nyhetsvärde. Dock finns ett antal faktorer som gör den intressant.
Den första faktorn som var relativt enkel att identifiera redan vid publiceringen var att Östersjömarinens annonserade övning i Atlanten, eventuellt kunde ha en koppling till NATO övningen Trident Juncture-2018 med genomförande mellan den 25OKT-07NOV2018 samt 14-23NOV2018.5 De flesta nationer följer varandras övningsverksamhet på olika sätt och det är inget ovanligt. Varvid ett sådant agerande av Ryssland inte skulle vara oväntat utan snarare förutsett och väntat.
Bild 1. Utvisande NATO och Rysslands övningsområde.
Den andra faktorn som gör detta intressant var det NOTAM, Notice to Airmen enklast beskrivet som varsel/varningsmeddelande för flygande personal, som berördes av norsk media den 29OKT2018. Vad meddelandet omfattade var en avlysning för avfyring av projektiler i det Norska havet dagligen 07:00 – 14:00 mellan den 01-03NOV2018. Övningsområdets placering är strax väster om Trondheim. Det norska Försvarsdepartementet hade redan den 26OKT2018 blivit informerade av Ryssland avseende den planerade övningsverksamheten i Norska havet.6
Vad som gör det ytterligare intressant är att den ryska avlyssningen, dels ligger i norsk flyginformationsregion samt ekonomisk zon, dels skär in i en redan lagd avlysning för NATO övningen Trident Juncture-2018.7 Vad avser det förstnämnda går det att jämföra med de avlysningar som lades av Ryssland i Östersjön under våren 2018, i svensk flyginformationsregion.8Vilket i sak är fullt tillåtet, om än att det skapar problematik. Vad avser skärning i avlysningar är det mer ovanligt och kan vara än mer problematiskt då det kräver samordning. Är det samma nation eller nationer som övar är denna samordning inte problematiskt att uppnå. I detta fallet kan det dock ses som högst troligt att Ryssland ej har någon samverkansofficer i övningsledningen för Trident Juncture-2018. Varvid Ryssland helt enkelt kommer påverka övningen och NATO kommer troligtvis ej kunna öva i det området som påverkas vid de aktuella tidpunkterna, oaktat om det genomförs övning med skarp ammunition eller ej av Ryssland, för att inte riskera egen personal och materiel.
Bild 2. Position på tankfartyget Kola den 30OKT2018.

Den tredje faktorn som verkligen gör detta intressant är att det ryska tankfartyget Kola, som avlöpt från Baltijsk den 21OKT2018. Enligt dess AIS sändare den 30OKT2018, befinner sig tankfartyget i det av Ryssland utlysta övningsområdet.9Vilket möjligen skulle innebära att korvetterna Soobrazitielny och Stojkij även finns i området. Då tankfartyget Kola enligt det ursprungliga pressmeddelandet ingick i styrkan. Det skulle möjligtvis även kunna innebära att det är dessa två korvetter som kommer genomföra övningsverksamhet i det av Ryssland avlysta området i Norska havet mellan den 01-03NOV2018. Vad som dock får anses vara något oväntat är att det trots allt är den ryska Östersjömarinen som genomför detta och inte den Norra Marinen, vilket får anses ha det Norska havet som ett av sina intresseområden.
Avslutningsvis, var det inte oväntat att NATO övningen Trident Juncture-2018 skulle följas upp av Ryssland, på det ena eller andra sättet. Dock får det ses som ett något oväntat agerande med den av Ryssland utlysta avlysningen, som kan liknas med en form av ”störstrid” för att påverka NATO övningen. Därtill att Östersjömarinen är involverad i denna verksamhet och ej den Norra Marinen, dock får det ses som möjligt att den Norra Marinen även har fartyg till havs som även kan vara involverad i detta. Onekligen får redan en av målsättningarna med seglatsen anses vara uppnådd, nämligen att visa Andreasflaggan, d.v.s. den ryska örlogsflaggan.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Dagens Nyheter 1, 2 (Svenska)
Forsvaret 1(Engelska)
Jägarchefen 1(Svenska)
Marinetraffic 1(Engelska)
Norsk rikskringkasting 1(Norska)
Rysslands Försvarsministerium 1, 2, 3, 4(Ryska)
Slutnoter
1Министерство обороны Российской Федерации. Отряд кораблей Балтийского флота отправился в дальний поход в Северную Атлантику. 2018. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12200846@egNews(Hämtad 2018-10-30)
2Ibid.
3Jägarchefen. ’Avikelse?’. 2017. https://jagarchefen.blogspot.se/2017/06/avvikelse.html(Hämtad 2018-10-30)
4Министерство обороны Российской Федерации. Отряд кораблей Балтийского флота отправился в дальний поход. 2017. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12146147@egNews(Hämtad 2018-10-30)
Министерство обороны Российской Федерации. Корабли Балтийского флота провели плановые совместные учения в Северной Атлантике. 2018. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12172507@egNews(Hämtad 2018-10-30)
Министерство обороны Российской Федерации. Отряд кораблей Балтийского флота отправился в дальний поход. 2018. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12181488@egNews(Hämtad 2018-10-30)
5Forsvaret. Trident Juncture 18. 2018. https://forsvaret.no/en/exercise-and-operations/exercises/nato-exercise-2018(Hämtad 2018-10-30)
6Norsk rikskringkasting. Kringstad, Kirsti. Lote, Philip Alan. Russerne varsler skarpskytingstester utenfor Trøndelag og Møre. 2018. https://www.nrk.no/trondelag/russerne-varsler-skarpskytingstester-utenfor-trondelag-og-more-1.14269255(Hämtad 2018-10-30)
7Ibid.
8Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Holmberg, Kalle. Rysk robotskjutning nära Sverige. 2018. https://www.dn.se/nyheter/sverige/rysk-robotskjutning-nara-sverige/(Hämtad 2018-10-30)
Dagens Nyheter. Svensson, Adam. Ryssland inleder ny robotövning i Östersjön. 2018. https://www.dn.se/nyheter/sverige/ryssland-inleder-ny-robotovning-i-ostersjon/(Hämtad 2018-10-30)
9Marinetraffic. Kola. https://www.marinetraffic.com/en/ais/home/shipid:346200/zoom:10(Hämtad 2018-10-30)

I Skuggan av Trident Juncture-2018

Reflektion
Den 25OKT2018 påbörjades NATO övningen Trident Juncture-2018 (TJ18) i Norge, vilket även är en s.k. High Visibility Exercise (HVE). Övningen kommer fortgå intill 07NOV2018. Därefter kommer en stabstjänstövning ta vid mellan den 14-23NOV2018.1 Denna övning har uppmärksammats, dels i svensk media, dels i internationell media. Vad som dock inte uppmärksammats i någon större utsträckning är det brittiska beslutet att under, vinterhalvåret, de närmsta 10 åren tillfälligt basera cirka 800 soldater i Norge. Truppbidraget som bildar styrkan förefaller komma, dels ur marinkåren, dels ur armén.2 Här bör det även erinras om den norska regeringens förfrågan om en utökning av den roterande amerikanska styrkan till Norge, från 330 till 700 soldater, som nu även förefaller genomförts. Denna styrka är i Norge året runt,3 till skillnad från den brittiska.
En del i valet av tidpunkt, vinterhalvåret, går till del troligtvisatt spåra till framtagandet av en arktisk strategi för Storbritannien.4 Där en del i denna torde vara att höja förmågan hos de brittiska väpnande styrkorna att verka i vinterklimat och den mer extrema varianten som finns i arktiska och subarktiska områden. En förmåga som till del förefaller nedgått hos de brittiska väpnande styrkorna under de senaste två till tre decennierna,5trots viss övningsverksamhet i t.ex. Norge under de s.k. Cold Response övningarna.
I sammanhanget är det intressant att notera ett uttalande av den tidigare chefen för den norska militära underrättelsetjänsten, Generallöjtnant Kjell Grandhagen. Där han argumenterar för att det råder en reell hotbild mot norska Finnmark, i händelse av en större väpnad konflikt som involverar Ryssland.6 Här kan det tänkas att ett eventuellt ryskt agerande mot Norge i sådant fall skulle ske för att skydda det ryska basområdet för den Norra Marinen men även skapa rörelsefrihet för den. Det vill säga tankegångarna kring det s.k. ”Bastion försvaret”,7vilket berörts på denna blogg vid ett flertal tillfällen.
En viktig faktor att belysa, är att rörligheten under vinterhalvåret kan öka maa. tjäle, snötäcke över myrmarker m.m. Kontra de begränsningar som uppstår under våren, sommaren och hösten maa. vattensjuk mark, tjällossning, hindrande terräng p.g.a. avsaknad av snötäcke m.m. Vilket en möjlig slutsats utifrån ovan resonemang skulle vara att mängden förband för att försvara norskt territorium skulle bli högre under vinterhalvåret kontra barmarkshalvåret. Vilket skulle kunna förklara det brittiska uttalandet att dess styrka på sikt skall inarbetas i den norska försvarsplaneringen.8
Om än att konfliktrisken får ses som låg, i dagsläget, förefaller ändock Norge, Storbritannien och USA se en väpnad konflikt som möjlig. Utifrån det faktum att både Storbritannien och USA väljer att rotera trupp till Norge, samt Norge tillfrågade USA om en ökning av det amerikanska truppbidraget, som nu även genomförts.9 Därutöver förefaller både Storbritannien och USA genomföra en förmågeökning vad avser sin förmåga för vinterstrid. Detta hade onekligen inte krävts om en väpnad konflikt på norskt territorium ej utgjort en möjlighet.
Detta blir även ur ett svenskt och finskt perspektiv viktigt attnotera. Då de nordligaste delarna av de båda ländernas territorium troligtvis skulle involveras i en sådan konflikt. Främst för att möjliggöra rörelser över en större yta och kunna kringgå hindrande terräng, både i västlig såsom östlig riktning. Vilket ur ett svenskt perspektiv återigen aktualiserar behovet av ytterligare förband för att möjliggöra ett effektivt försvar av vårt territorium. Där förband måste finnas gripbara, med kort varsel i de viktigaste militärstrategiska områdena och inte transporteras långa avstånd i nord-sydlig riktning. Där transportrörelserna lätt kan påverkas.
Detta behov har även identifierats i den nu redovisade perspektivstudien av Försvarsmakten.10 Huruvida detta kommer bli verklighet i det kommande försvarsbeslutet får anses vara en högst obesvarad fråga. Vad det dock inte omhändertar är tidsförhållandet. Norge, Storbritannien och USA förefaller se en risk redan nu, varvid förband tillförts för att skapa en viss tröskeleffekt. Det svenska behovet torde vara lika skriande, dock torde Perspektivstudiens tidslinjal avseende en ökad förmåga vara högst realistisk mtp. tidsåtgång för materieltillförsel. Men även tidsåtgången för utbildning av nya officerare för att leda ytterligare förband. Varvid andra lösningar, konventionella såsom okonventionella, kan behövas i det korta perspektivet. Intill en eventuell ökning av militära förband skett, för försvaret av övre Norrland.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Forsvaret 1(Engelska)
Försvarsmakten 1(Svenska)
Marine Corps Times 1(Engelska)
Ministry of Defence 1(Engelska)
Parliament 1(Engelska)
Regjeringen 1(Norska)
Reuters 1(Engelska)
The Independent Barents Observer 1(Engelska)
The Telegraph 1(Engelska)
Slutnoter
1Forsvaret. Trident Juncture 18. 2018. https://forsvaret.no/en/exercise-and-operations/exercises/nato-exercise-2018(Hämtad 2018-10-29)
2The Telegraph. Malnick, Edward. UK sending 800 troops to Arctic in warning shot to Russia. 2018. https://www.telegraph.co.uk/politics/2018/09/29/uk-sending-800-troops-arctic-warning-shot-russia/(Hämtad 2018-10-29)
3Reuters. Fouche, Gwladys. Norway to invite more U.S. Marines, for longer and closer to Russia. 2018. https://www.reuters.com/article/us-norway-us-russia/norway-to-invite-more-u-s-marines-for-longer-and-closer-to-russia-idUSKBN1J8149(Hämtad 2018-10-29)
Marine Corps Times. Snow, Shawn. The Corps’ largest rotational deployment to Norway kicks off. 2018. https://www.marinecorpstimes.com/news/your-marine-corps/2018/10/01/the-corps-largest-rotational-deployment-to-norway-kicks-off/(Hämtad 2018-10-29)
4Ministry of Defence. Defence Secretary announces new Defence Arctic Strategy. 2018. https://www.gov.uk/government/news/defence-secretary-announces-new-defence-arctic-strategy(Hämtad 2018-10-29)
5Parliament. On Thin Ice: UK Defence in the Arctic. 2018. https://publications.parliament.uk/pa/cm201719/cmselect/cmdfence/388/38808.htm(Hämtad 2018-10-29)
6The Independent Barents Observer. Staalesen, Atle. Former defense chief sees a serious Russian threat against Norway’s Finnmark region. 2018. https://thebarentsobserver.com/en/security/2018/09/former-norwegian-defense-chief-sees-serious-russian-threat-against-norways-finnmark(Hämtad 2018-10-29)
7Forsvarsdepartementet. Et felles løft. Oslo: Forsvarsdepartementet, 2015, s. 20.
8Ministry of Defence. Defence Secretary announces new Defence Arctic Strategy. 2018. https://www.gov.uk/government/news/defence-secretary-announces-new-defence-arctic-strategy(Hämtad 2018-10-29)
9Marine Corps Times. Snow, Shawn. The Corps’ largest rotational deployment to Norway kicks off. 2018. https://www.marinecorpstimes.com/news/your-marine-corps/2018/10/01/the-corps-largest-rotational-deployment-to-norway-kicks-off/(Hämtad 2018-10-29)
10Försvarsmakten. Slutlig redovisning av perspektivstudien 2016-2018. Stockholm: Försvarsmakten, 2018, s. 49-50.

När långt borta blev väldigt nära

av Stig Rydell Vid en ceremoni i Åbo den 9 juli, undertecknade försvarsministrarna Peter Hultqvist och Jussi Niinistö ett samförståndsavtal (Memorandum of Understanding, MoU), rörande det svensk-finska försvarssamarbetet. Foto: Kristina Swaan, Försvarsmakten. Försvarsmakten (FM) fokuserade under ca 20 år på internationella insatser, men har under senare år ändrat inriktning till ”… ett försvar med huvudsakligen […]

Kärnvapen – bara politiska vapen?

av Bo Hugemark Sverige skyddades av det amerikanska kärnvapenparaplyet under det kalla kriget. Är detta lika säkert i dag? ”Bara en person har upplevt hur det är att fatta beslut om kärnvapeninsats, Harry S. Truman och han är inte längre bland oss.” så sade en amerikansk strategisk expert, när vi någon gång under kalla kriget […]

EU

av Hodder Stjernswärd I svallvågorna efter valet är det en fråga som behandlats ganska styvmoderligt. Det är EU. Världen förändras. Den s k populismen ökar. EU som tycktes vara en så bra uppfinning är numera ett diskussionsobjekt. Det finns naturligtvis mycket i EU som man kan anmärka på, t ex den kostsamma administrationen (alltså med andra ord […]

Kampen om öarna

Reflektion
Den brittiska dagstidningen The Times publicerade den 07OKT2018 en artikel rörande en ökad brittisk krigföringsförmåga på IT-arenan. Där den ökade förmågan till genomförande av IT-angrepp, dels skall skapa en s.k. tröskeleffekt, dels ge brittiska befälhavare ytterligare metoder för att kunna påverka en motståndare. Varvid det sistnämnda exemplifieras med att Storbritannien i dagsläget har ett förmågeglapp mellan konventionella medel och kärnvapen. I sammanhanget är det även intressant att notera hur förmågan till IT-angrepp till del förefaller likställas med taktiska kärnvapen.1
Ur ett närområdes perspektiv är det även intressant att notera vid vilka möjliga tillfällen omfattande IT-angrepp skulle kunna genomföras av Storbritannien. Artikeln i The Times beskriver tre olika scenarion där det skulle kunna vara möjligt. Varav ett scenario utgörs av ett ryskt angrepp mot någon av de öar som finns utanför den estländska kusten, där syftet med angreppet enligt artikeln skulle vara att testa NATO kollektiva försvarsklausul, artikel fem i NATO stadgan,2 d.v.s. ett angrepp på ett medlemsland ses som ett angrepp på övriga medlemsländer. Vad avser öar utanför den estländska kusten, utgörs de i huvudsak längs den norra kusten av ett flertal mindre öar. Längs den västra delen av kusten finns två större öar, Dagö och Ösel samt ett antal mindre öar. Vilken del av den estländska kusten som kan vara aktuell berörs ej i The Times artikel, varvid både den nordliga och västliga kusten måste beröras.
Inledningsvis är det intressant att notera fokusering kring öar, när säkerhetsläget i Östersjöregionen berörs. Gotland har sedan länge berörts i den svenska, men även i den internationella säkerhetsdebatten.3 Därutöver har även Åland och Bornholm berörts i debatten.4 Hotbilden som främst påtalas är hur långräckviddiga bekämpningssystem kan frambaseras på öar för att därmed skapa ett s.k. avreglingsområde, något som även berörs i den svenska militärstrategiska doktrinen från 2016.5 Själva konceptet kan exemplifieras med utplaceringen av olika vapensystem som genomförs av Kina i bl.a. Sydkinesiska sjön på ett antal öar.6
Ur ett konfliktperspektiv skulle även ett angrepp och efterföljande ockupation av en ö kunna te sig mer attraktivt kontra ett angrepp mot fastland, av ett flertal anledningar. Öar utgör oftast inget resurscentrum för en nation, varvid en förlust av en ö ev. lättare skulle kunna accepteras av en angripen nation, kontra ett angrepp mot dess fastland. Det skulle även kunna innebära ett s.k. fait accompli om den angripna staten saknar resurser för ett återtagande av ön, varvid den uppges. Ett angrepp mot en ö, skulle även kunna ses som ett sätt att nå målsättningar utan att en större konflikt sker, jämfört med ett angrepp mot en nations fastland. Dock skulle den kunna eskalera beroende på öns geostrategiska värde varvid t.ex. en tredje part skulle kunna bli involverad i konflikten om den påverkas av det.
Detta tillsammans med de möjligheter som dagens långräckviddiga fjärrbekämpningssystem medger, gör således öar till möjligaattraktiva angreppsmål. Utgående från de större öar som finns i Östersjön och hur svagt försvarade dessa är, får det även ses som relativt lätta angreppsmål. Trots dessa fördelar, får det ses som ytterst svårt att försörja dessa öar i händelse av en utdragen konflikt. Det troliga försörjningssättet torde utgöras av fartyg maa. mängden förnödenheter som kan medföras, kontra luftburen försörjning. Har t.ex. en angripen nationen fortfarande tillgång till ubåtar torde det kunna skapa stora svårigheter med försörjningen till en ockuperad ö.
Bild 1. Bild utvisande Dagö och Ösel.
För att återgå till de estländska öarna, får det ses som möjligtatt de mindre öarna längs den nordliga kusten skulle kunna besättas med specialförband. Specialförbandsföretag inriktade mot öar övas, av och till med ryska specialförbanden i Finska viken.8Likväl skulle de mindre öarna på Estlands västkust kunna besättas med hjälp av specialförband. Vid de större öarna, Dagö och Ösel, skulle troligtvis marininfanteriförband samt reguljära manöverförband krävas för att kunna besätta dem.
Vad avser de mindre öarna får det ses som ett möjligt scenario att de skulle kunna besättas för att pröva NATO artikel fem. Dock skulle ett sådant agerande kunna omintetgöra mer omfattande operationer. Skulle en ett sådant företag genomföras och ingen reaktion sker vid första tillfället får det ses som troligtatt nästa agerande mycket väl skulle kunna utlösa NATO artikel fem. Varvid det får ses som mer troligt att en operation mot någon av öarna längs Estlands kust skulle genomföras mot antingen Dagö eller Ösel.
Syftet med den sista nämnda operationen får ses som två delad, dels pröva NATO artikel fem, dels framgruppera långräckviddiga fjärrbekämpningssystem för att kunna avregla delar av Östersjöregionen. Dock får detta ses som ett väldigt högt vågspel, om en sådan operation skulle genomföras. Varvid det får ses som mindre troligt att det skulle genomföras, en invasion över landgräns får snarare ses som mer trolig i sådant fall om säkerhetsläget blivit så negativt att väpnade aktioner övervägs.
Således, en rysk operation innefattande att besätta estländska öar syftande till att pröva NATO artikel fem, får anses ha en lågsannolikhet. Där en av de mer avgörande faktorerna för den låga sannolikheten får anses vara att Ryssland skulle tappa sin egen handlingsfrihet med ett sådant agerande, vilket beskrivits i det korta resonemanget ovan. Varvid det av ett flertal skäl får ses som mer troligt att en rysk operation mot öar i Östersjön snarare skulle rikta sig mot Gotland och/eller Åland, om än att sannolikheten även för det får ses som låg, just nu.
Bild 2. Exempel på långräckviddiga ryska vapensystem.7
Det främsta skälet får anses vara att Sverige och Finland, i dagsläget, är militärt alliansfria och åtminstone offentligt inte har några bindande försvarsgarantier med någon eller några nationer som kan mäta sig med Ryssland. Varvid risken får en eskalering som övergår till en större väpnad konflikt vid ett sådant ryskt agerande, får anses vara lägre. Därutöver skulle Ryssland skapa ett periferiförsvar med långräckviddiga fjärrbekämpningssystem men även en ökad inhämtningsförmåga, på motsvarande sätt som Kina i t.ex. Sydkinesiska sjön. Agerandet skulle även skapa militär handlingsfrihet för Ryssland, i Östersjöregionen.
Ett sådant ryskt agerande skulle även kunna ses som en indirektmetod för att påtvinga de baltiska staterna sin vilja. Då det som skulle uppstå är en form av isolering av de baltiska staterna i västlig och östlig riktning. En liknelse skulle kunna vara Schweiz belägenhet under det andra världskriget. Varvid det skulle kunna vara möjligt att trovärdigheten i de baltiska staternas NATO medlemskap och därmed även NATO artikel fem, skulle kunna ifrågasättas.
Svagheten i ett sådant ryskt agerande är dock som berörts tidigare, logistikkedjan som skulle uppstå till en eller två isolerade punkter. Mängden tonnage som skulle åtgå till försörjningen, torde i dagsläget agerande avhållande på Ryssland. Därutöver skulle svenska eller andra nationers ubåtar effektivt kunna påverka en sådan logistikkedja, om konflikten blir utdragen.
Avslutningsvis får risken, dels för en väpnad konflikt i Östersjöregionen, dels för ett preventivt agerande gentemot t.ex. Gotland och Åland anses som låg i dagsläget. Dock torde dessa sakförhållanden studerats och planer framtagits på motsvarande sätt som den Sovjetiska planen från 1940, vilket omfattande en ockupation av Åland.9
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Center for Strategic and International Studies 1, 2, 3(Engelska)
CNBC 1(Engelska)
Dagens Nyheter 1, 2 (Svenska)
Försvarsmakten 1(Svenska)
Kungliga örlogsmannasällskapet 1(Svenska)
Rysslands Försvarsministerium 1, 2(Ryska)
Sveriges Television 1 (Svenska)
TASS 1(Engelska)
The Times 1 (Engelska)
Slutnoter
1The Times. Hookham, Mark. Shipman, Tim. Wheeler, Caroline. UK war-games cyber attack on Moscow. 2018. https://www.thetimes.co.uk/article/uk-war-games-cyber-attack-on-moscow-dgxz8ppv0(Hämtad 2018-10-21)
2Ibid.
3Dagens Nyheter. de la Reguera, Erik. Expert varnar för ryskt hot mot Gotland. 2015. https://www.dn.se/nyheter/varlden/expert-varnar-for-ryskt-hot-mot-gotland/(Hämtad 2018-10-21)
Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Stor amerikansk närvaro i svensk militärövning. 2017. https://www.dn.se/nyheter/sverige/stor-amerikansk-narvaro-i-svensk-militarovning/(Hämtad 2018-10-21)
4Dagens Nyheter. Sundberg, Marit. Finland förbereder sig på rysk ockupation av Åland. 2015. https://www.dn.se/nyheter/varlden/finland-forbereder-sig-pa-rysk-ockupation-av-aland/(Hämtad 2018-10-21)
Sveriges Television. Golovkin, Pavel. Rysk övning mot Gotland. 2015. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/rysk-ovning-mot-gotland(Hämtad 2018-10-21)
5Försvarsmakten. Militärstrategisk doktrin. Stockholm: Försvarsmakten, 2016, s. 31.
6CNBC. As Trump talks trade and nukes, China quietly tightens its grip on the South China Sea. 2018. https://www.cnbc.com/2018/06/01/as-trump-talks-trade-and-nukes-china-tightens-grip-on-south-china-sea.html(Hämtad 2018-10-21)
7Center for Strategic and International Studies. S-400 Triumf. 2018. https://missilethreat.csis.org/defsys/s-400-triumf/(Hämtad 2018-10-21)
Center for Strategic and International Studies. SS-26 (Iskander). 2018. https://missilethreat.csis.org/missile/ss-26/(Hämtad 2018-10-21)
Center for Strategic and International Studies. SS-N-26 “Strobile” (P-800 Oniks)/ Yakhont / Yakhont-M / Bastion (launch systems). 2018. https://missilethreat.csis.org/missile/ss-n-26/(Hämtad 2018-10-21)
TASS. Advanced long-range missile for S-400 system accepted for service in Russia. 2018. http://tass.com/defense/1026630(Hämtad 2018-10-21)
8Министерство обороны Российской Федерации. На островах Финского залива прошло учение со спецназовцами ЗВО. 2018. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12167497@egNews(Hämtad 2018-10-21)
Министерство обороны Российской Федерации. Разведчики ЗВО в ходе занятий впервые десантировались с 2500 метров на неподготовленную площадку на острове Гогланд в Финском заливе. 2018. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12185139@egNews(Hämtad 2018-10-21)
9Gustavsson, Kenneth. ’Åland 1940 – demilitarisering under sovjetisk kontroll, del 2: Den militära linjen’, Tidskrift i Sjöväsendet, vol. 177, no. 3, 2014, s. 241-259.

Kina och USA på väg ta steget från handelskrig till kallt krig – och Ryssland dras in. Var står Sverige?

av Ingolf Kiesow Både i Kina och USA talas det nu om att handelskriget nått ett stadium som innebär inledning av ett nytt kallt krig. Kina visar tro på att man kan vinna Samtidigt talas det i kinesiska media mycket om att Donald Trump’s handelspolitik syftar till att knäcka tillväxttakten i den kinesiska ekonomin – […]

Ökad förmåga inom civilt försvar kräver mer militära resurser

Det stillastående läget i rikspolitiken står i kontrast till arbetet med civilt försvar runt om i landet. Med hjälp av de pengar som tillskjutits pågår nu en rad aktiviteter, utbildningar och planeringsverksamheter. Konferenser arrangeras på lokal och regional nivå för att få ihop relevanta aktörer i syfte att öka insikt, kunskap och förmåga. MSB jobbar […]

Efter tre dagar – tomma hyllor

av Bo Richard Lundgren Resultat efter cirka tre dagars avbrott i leveransflödet. Bild: Shutterstock.com Så såg en rubrik ut i MSB:s tidning TJUGOFYRA7 i december 2014. Det var en säkerhetschef på ICA som uttalade sig. Han svarade på frågan: Vad händer om transporterna stannar? Hur snabbt tar maten slut? Jamen, det var ju 2014, tänker […]

Infanteri behövs

av Robin Häggblom Finska ingenjörer under övningen Sabre Strike 18. Källa: Finska Försvarsmakten Det är intressant att från en finsk horisont notera hur väsensskild den svenska debatten rörande infanteri är. Mycket har redan sagts i den här debatten, men ett par punkter förtjänar ännu att lyftas fram. Norrland är stort. Även om vi koncentrerar oss […]

Vostok-2018 och Antijägartjänst

Sammanfattning
De ryska väpnade styrkorna övar kontinuerligt skydd mot jägar- och/eller specialförband varvid de förefaller se dessa förbandstyper som ett reellt hot. Ryssland förefaller även avdela kvalificerade förband som larmstyrka för att kunna genomföra jakt med syftet att neutralisera jägar- och/eller specialförband. En bekämpningskedja för att neutralisera hotet från jägar- och/eller specialförband finns troligtvis, för att leda denna bekämpningskedja finns troligtvis även en avdelad stabsfunktion på högre stabsnivå.
Analys
Årets operativa-strategiska övning (Vostok-2018), som sedermera visade sig vara ny form av övningsmetod,1 för de ryska väpnade styrkorna är sedan den 17SEP2018 officiellt avslutad.2 I närtid torde de första stora offentliga analyserna av övningen publiceras.Dessa analyser brukar dock i huvudsak fokusera på hur stor övningen var och framförallt fokusera på strategiska frågor kring övningen och inte de lägre nivåerna, operativ och taktisk, som ofta ger en större insyn än den strategiska nivån. Detta inlägg kommer fokusera på den lägre nivån och ett väldigt smalt område, nämligen vad som i svensk nomenklatur benämns antijägartjänst. Till del har detta berörts i ett tidigare inläggpå bloggen som avhandlade skydd av det bakre området i ett historiskt och nutida perspektiv.
Bild 1. Samara Oblast.

Den 20AUG2018 beordrades en större beredskapskontroll av de ryska väpnade styrkorna inom bl.a. det centrala och östra militärdistriktet (MD C och Ö) som en förövning inför Vostok-2018.3 Beredskapskontrollen genomfördes mellan den 20-25AUG2018. Troligtvis genomfördes ytterligare övningar, dels som förövningar, dels som inledning på Vostok-2018 efter den genomföra beredskapskontrollen. En sådan övning var troligtvis den specialförbandsövning som genomfördes inom MD C
i Samara Oblast.

Övningen förefaller varit fokuserad på skyddet av en strategisk krigsflygbas. Enligt en artikel publicerad av det ryska Försvarsministeriets informationstjänst, skall en eller flera obemannade flygande farkoster nyttjas för att spana av området kring flygbasen. Dessa skall identifierat ett fientligt sabotageförband som försökte påverka krigsflygbasen. Denna upptäckt kom föranleda ett insättande av s.k. Spetsnazförband. Ett flertal grupper skall ha luftlandsatts från helikopter med hjälp av s.k. vingskärm, därefter skall de genomfört en 20 km lång fotmarsch och slutligen nedkämpat sabotageförbandet.4
Vad avser nyttjandet av vingskärm får det anses vara en komplex metod att nyttja vid antijägartjänst, varvid det troligtvisvar ett tillagt övningsmoment för att få in fallskärmshoppning hos de deltagande grupperna. Dock skulle det möjligtvis kunna ses som ett sätt att tyst och dolt närma sig det område där ett sabotageförband finns. Syftande till att ej röja insättandet av ett antijägarförband, om än att det får ses som en väldigt komplex metod att nyttja. De övriga momenten såsom 20 km fotmarsch kan mycket väl utgjort en del i ett jaktmoment där sabotageförbandet försökte undkomma jaktstyrkan. Användandet av obemannade flygande farkoster för skydd samt spetsnazförband som antijägarförband kommer utvecklas längre fram i inlägget.
Den ryska militärpolisen kom att upprättas 2012 och 2015 kom dess uppgifter fastställas. Uppgifterna omfattar bl.a. upprätthållande av ordningen inom de ryska väpnade styrkorna, fysiskt skydd, undersökningstjänst m.m. Den ryska militärpolisen skall uppgå till cirka 10,000 stycken individer.5 Den ryska militärpolisen förefaller även lösa antijägaruppgifter vilket berörts i ett tidigare inlägg på denna blogg.6Antijägartjänsten kan antas rymmas inom ramen för vad som benämns fysiskt skydd vilket möjligtvis omfattar fysiska objekt och områden men även individer. Under genomförandet av Vostok-2018 förefaller ryska militärpolisförband löst antijägaruppgifter, vilket berörs i två artiklar publicerade den 12SEP2018 av det ryska Försvarsministeriets informationstjänst.
Bild 2. Amur Oblast.

I den ena artikeln beskrivs hur militärpolisenheter avvärjt flertalet eldöverfall och/eller överfall av sabotagegrupper. Dessa eldöverfall och/eller överfall skall ha genomförts, dels mot färjor, dels mot upprättade fordons- och järnvägsövergångar över floden Zeja i Amur Oblast samt mot bränsleupplag/tankplats. Obemannade flygande farkoster skall även bekämpats av luftvärn. Vid detta övningsmoment skall cirka 1,000 soldater deltagit och över 200 olika utrustningsdetaljer såsom fordon m.m.7

I den andra artikel beskrivs hur militärpolisförband tilldelats hästar på försök, för genomförande av patrullering. Dessa patruller skede kring ett förläggningsområde och syftade till att lokalisera en motståndares sabotage- och spaningsförband. Sabotage- och spaningsförbandens verksamhet bedömdes vara att i ett senare skede genomföra ett angrepp mot förläggningsområdet. Enligt artikeln skall även dessa militärpolisförband varit tilldelade särskild utrustning för att kunna lösa sin uppgift.8
Vad innebär då detta? Ryssland förefaller se jägar- och/eller specialförband som ett hot, då det de facto övats åtgärder mot dessa förbandstyper i samband med Vostok-2018. Därutöver publiceras information om dessa övningar som får anses vara ett relativt smalt hot, vilket till del kan antas utgöra en form av signalering. Där signaleringen är att Ryssland innehar förmåga att möta hotet från dessa förbandstyper, samt ett systemtänkande kring hur hotet skall mötas.
Vad avser både Spetsnazförbandets övning inför Vostok-2018 samt militärpolisens övning under Vostok-2018, får det ses som troligtatt Spetsnazförbandet utgjorde en kvalificerad resurs som agerade larmstyrka emedan militärpolisförbanden troligtvispatrullerade de yttre områden kring objekt och/eller utgjorde larmstyrka vid angrepp, utöver detta går det att se dem som jaktstyrka för att jaga och nedkämpa jägar- och/eller specialförband. Då t.ex. lednings, logistik och andra förmågeförstärkande förband relativt frekvent övar skydd och strid mot jägar- och/eller specialförband i nära anslutning till objekt,9 utifrån de nyheter som det ryska Försvarsministeriet publicerar.
Detta innebär i förlängningen att det måste finnas en ledning som omhändertar och värderar information samt fattar beslut utifrån denna. Varvid stabsresurser måste finnas avdelade på någon nivå, för att ledda denna skyddsverksamhet. Det innebär även att ett skyddstänkande finns kring prioriterade objekt, mot jägar- och/eller specialförband. Där inledningsvis de som betjänar objektet skall kunna strida mot dessa förbandstyper. Därefter förefaller det avdelas sensorresurser bortom betjäningspersonalen för att detektera dessa förbandstyper. Slutligen finns det mer kvalificerade resurser att sätta in mot dessa förbandstyper antingen om strid uppstår eller sensorer detekterar dessa förbandstyper i anslutning till de prioriterade objekten.
Utgående från de artiklar som publicerats inför och under Vostok-2018, förefaller Ryssland se det som troligt att det är mot av Ryssland värderade operativa och strategiska mål som fientliga jägar- och/eller specialförband kommer insättas. Vilket utifrån ett västligt doktrinärt synsätt är helt korrekt, jägar- och/eller specialförband insätts ej mot taktiska mål, utan mot de tidigare nämnda nivåerna.10 Vilket även ger en indikation på vilken nivå det kan tänkas finnas en ledningsstruktur för denna skyddstjänst. Antingen finns den på armé- eller militärdistriktsnivå, sett till det begränsade territoriella ansvar brigader samt divisioner har.11I fallet med krigsflygbasen får det ses som möjligt att ledningsnivån var på militärdistriktsnivå, då krigsflygbasen ansågs vara strategiskt viktig.
Bild 3. ”Skyddslök” samt bekämpningskedja.

Utgående från historik,12 samt nutida artiklar skulle en möjligbekämpningskedja kunna identifieras. Där detektering utgör det första steget. Detekteringen genomförs troligtvis både med mänskliga och tekniska metoder. Nästa steg utgör lokalisering, vilket innebär både en verifiering av att ett fientligt jägar- och/eller specialförband finns inom ett geografiskt område, men även fysiskt fastställa dess faktiska position. Kontinuerligt värderas informationen av en stab i detekterings- och lokaliseringsfasen. Slutligen neutraliseras hotet genom insättande av kvalificerade resurser som troligtvis utgör en form av larm- och jaktstyrka. Denna kedja torde vara gällande oaktat om det är en förhands- eller efterhandssituation d.v.s. en motståndare upptäcks före den har hunnit påverka ett mål, eller upptäcks först efter den har påverkat ett mål.

Ur ett svenskt perspektiv är det intressant att notera skillnaden i mängden övningar som genomförs mot jägar- och/eller specialförband i Ryssland kontra Sverige. Trots att vår nu gällande militärstrategiska doktrin gör gällande att Försvarsmakten skall vara dimensionerad mot ett strategiskt överfall med operativ chock.13 I detta torde ett rimligt och sannoliktantagande vara att en motståndare skulle nyttja jägar- och/eller specialförband, för att genomföra det strategiska överfallet och uppnå den operativa chocken.
Slutsats
Ryssland förefaller bedöma att en motståndares jägar- och/eller specialförband utgör ett reellt hot mot dess operativa och strategiska resurser. För att skydda dessa resurser utbildas och övas betjäningspersonalen av dessa resurser i hur de skall skydda dessa objekt mot jägar- och/eller specialförband. Därutöver nyttjas troligtvis olika sensorsystem utanför betjäningsförbanden för att kunna detektera och lokalisera dessa förbandstyper. Troligtvis finns även stabsresurser avdelade för att samordna och leda denna skyddsverksamhet, dessa stabsresurser är placerade på antingen arménivå eller militärdistriktsnivå. Slutligen förefaller kvalificerade förbandsresurser finnas avdelade för att kunna genomföra jakt på jägar- och/eller specialförband för att kunna nedkämpa dessa. Detta innebär möjligen att ett sammanhängande tänkande och system finns. Varvid Ryssland kan bedriva s.k. antijägartjänst från lägsta till högsta nivå, över hela ytan.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Jägarchefen 1(Svenska)
Rysslands Försvarsministerium 1, 2, 3, 4(Ryska)
TASS 1, 2 (Engelska)
Bartles, Charles K. Grau, Lester W. The Russian Way of War: Force Structure, Tactics, and Modernization of the Russian Ground Forces. Fort Leavenworth: Foreign Military Studies Office, E-bok, 2017.
Försvarsmakten. Militärstrategisk doktrin. Stockholm : Försvarsmakten, 2011.
Försvarsmakten. Militärstrategisk doktrin. Stockholm : Försvarsmakten, 2016.
Slutnoter
1TASS. Large-scale military exercises to be held in Russia every five years – defense minister. 2018. http://tass.com/defense/1021794(Hämtad 2018-10-10)
2Министерство обороны Российской Федерации. Войска, принимавшие участие в маневрах «Восток-2018», приступили к возвращению в пункты постоянной дислокации. 2018. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12195788@egNews(Hämtad 2018-10-10)
3TASS. Troops in central, eastern Russia go on high alert in snap combat readiness check. http://tass.com/defense/1017836(Hämtad 2018-10-10)
4Министерство обороны Российской Федерации. Спецназ ЦВО выполнил десантирование с предельной высоты для ликвидации условных диверсантов. 2018. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12193533@egNews(Hämtad 2018-10-10)
5Bartles, Charles K. Grau, Lester W. The Russian Way of War: Force Structure, Tactics, and Modernization of the Russian Ground Forces. Fort Leavenworth: Foreign Military Studies Office, E-bok, 2017, s. 366-367.
6Jägarchefen. Skyddet av det bakre området. 2018. https://jagarchefen.blogspot.se/2018/04/skyddet-av-det-bakre-omradet.html(Hämtad 2018-10-10)
7Министерство обороны Российской Федерации. Подразделения военной полиции ВВО отразили атаки условных диверсантов на крупный речной транспортный узел. 2018. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12195199@egNews(Hämtad 2018-10-10)
8Министерство обороны Российской Федерации. На полигоне «Цугол» в Забайкалье военные полицейские апробируют применение конных экипажей для патрулирования территории. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12195137@egNews(Hämtad 2018-10-10)
9Jägarchefen. Skyddet av det bakre området. 2018. https://jagarchefen.blogspot.se/2018/04/skyddet-av-det-bakre-omradet.html(Hämtad 2018-10-10)
10Försvarsmakten. Militärstrategisk doktrin. Stockholm: Försvarsmakten, 2011, s. 105.
11Bartles, Charles K. Grau, Lester W. The Russian Way of War: Force Structure, Tactics, and Modernization of the Russian Ground Forces. Fort Leavenworth: Foreign Military Studies Office, E-bok, 2017, s. 95, 140.
12Jägarchefen. Skyddet av det bakre området. 2018. https://jagarchefen.blogspot.se/2018/04/skyddet-av-det-bakre-omradet.html(Hämtad 2018-10-10)
13Försvarsmakten. Militärstrategisk doktrin. Stockholm: Försvarsmakten, 2016, s. 53.

Något om Hembygdsrörelsen

Sammanfattning
Uppkomsten av den organiserade svenska motståndsrörelsen var 1940. Organisationen kom att benämnas ”Hembygdsrörelsen” och upprättades av den svenska underrättelsetjänsten, C-byrån. Troligtvis kom organisationen att byggas upp och utvecklas allt efterhand under det andra världskriget. Organisationen fanns minst inom tre geografiska områden av Sverige, Norr- och Västerbotten samt Gotland, under det andra världskriget. Organisationen förefaller även fortsatt att existera efter det andra världskrigets slut, men då under T-kontorets ledning.
Analys
Den organiserade svenska motståndsrörelsen anses uppstått i samband med en fullmakt som utställdes av Sveriges Statsminister, TageErlander, i juni 1949. I denna fullmakt gav Statsministern uppgiften till ett flertal personer att skapa en motståndsrörelse. Ledaren för denna organiserade motståndsrörelse kom att bli direktören Alvar Lindencrona.1 Vad som dock är mindre känt är att det fanns en föregångare till denna organiserade motståndsrörelse som planlades och organiserades under det andra världskriget av den militära underrättelsetjänsten, C-byrån. Vilket detta inlägg kommer beskriva.
Den motståndsrörelse som organiserades av C-byrån förefaller benämnts ”Hembygdsrörelsen”.2 Den första indikationen som påträffas i C-byråns arkiv avseende denna verksamhet, är en skrivelse från november 1940 som sammanfattar vad G-byrån, bytte sedermera namn till C-byrån, genomfört för verksamhet under perioden 22DEC1939 intill 01NOV1940. Enligt denna skrivelse har förberedelser genomförts för kvarlämnade av personal på det av en motståndare ockuperat område i Sverige. Intressant att notera är även att kurirverksamhet i form av meddelandeförmedling förefaller förberetts, dock är det oklart om det är på eget territorium eller på annan stats territorium.3
Den s.k. Hembygdsrörelsen förefaller varit placerad under C-byråns Arméavdelning, då den enl. en skrivelse från september 1945 även ansvarar för ”Hembygdsvård”. I en skrivelse från 23MAJ1945 avseende C-byråns framtida organisation och uppgifter föreslås att den s.k. ”Hembygdsrörelsen”, benämns i skrivelsen som hembygdsvård, bör vidmakthållas samt byggas ut inom Norr- och Västerbottens län samt på Gotland.4 Vilket som minst torde innebära att någon form av organisation fanns förberedd eller iståndsatt inom dessa tre geografiska områden under det andra världskriget.
Individerna som rekryterades till ”Hembygdsrörelsen” förefaller rekryterats på premissen att de skall haft ett legitimt skäl för kvarstannande på ockuperat område. Inriktningen på denna organiserade motståndsrörelse förfaller främst varit informationsinhämtning på det ockuperade området.5 Någon information rörande uppbyggnaden av ”Hembygdsrörelsen” förefaller ej kunna gå att uppbåda i de handlingar som finns på krigsarkivet rörande C-byråns verksamhet. En möjligindikation på hur den hade kunnat vara organiserad är att studera den motståndsrörelse som C-byråns tillsammans med den finska underrättelsetjänsten byggde upp i Finland. För att kunna verka i händelse av en Sovjetisk ockupation, i slutskedet av andra världskriget.
Enligt en uppgift skulle 180 patruller indelade i 26 kretsar upprättas i Finland. Patrullerna skulle ledas av den krets de befann sig i och kretsen skulle i sin tur ledas från Sverige, genom radio. Två radiostationer skulle leda verksamheten, en placerad på Lovön benämnd Z-berget och en placerad i Korpilombolo benämnd Kobo. Radiosändarna som patrullerna skulle nyttja hade en uteffekt på 1-3 watt, kretsstationerna hade en uteffekt på 20 watt i hälften av kretsarna fanns även reservstation om 10 watt.6 Denna sambandsstruktur och uteffekt på radioapparater påminner till den om den som var upprättad för de s.k. fria jägarförbanden.7
En annan uppgift gör gällande att cirka 200 radiosändare skulle placeras ut på olika gårdar i Finland. I händelse av ockupation skulle en radioutbildad ”dräng” placeras på de gårdar där radiosändare fanns. Detta nät förefaller funnits kvar en bit in på 1950-talet.8 Vad som dock avviker med dessa uppgifter och de tidigare nämnda är att inget nämns om patruller eller kretsar. Dock korrelerar antalet radiostationer väl med de tidigare uppgifterna avseende mängden patruller och kretsar.
Finland hade under slutet av andra världskriget 10 stycken län. Varvid det kan anses vara ett rimligt antagande att de minst fanns en krets i respektive län och i vissa län flera kretsar. Beroende på om det rörde sig om strid eller inhämtning blir uppbyggnaden något olika. Vid inhämtning kan kretsarna ses som rapportsammanställningscentraler för vidarebefordran av information. Vid strid rör det sig snarare om att kretsarna inriktar de underställda patrullerna gentemot olika mål, som de erhållit från en högre chef för att maximera den samlade effekten vid olika tillfällen.
Den s.k. ”Hembygdsrörelsen” skall som tidigare beskrivits varit inriktad på informationsinhämtning. Varvid det då blir möjligt att uppbyggnaden av organisationen kan ha varit att ett antal individer med inhämtningsuppgift fanns inom ett område som i sin tur kan ha vidarebefordrat meddelandet till en signalist. Denne vidarebefordrade det i sin tur till en rapportsammanställningscentral, som i sin tur skulle vidarebefordrade meddelandet till C-byrån centralt, alternativt direkt till C-byrån. Dock torde den sistnämnda lösningen orsakat en hel del trafikbelastning varvid rapportsammanställningscentraler får anses vara mer troligt, för att möjliggöra en mer effektiv signalering.
Den s.k. ”Hembygdsrörelsen” som C-byrån upprättade under det andra världskriget verkar fått fortsätta. Enligt en uppgift skall T-kontoret haft en motsvarande organisation under sin tidsepok. Vad inriktningen på denna organisation var är dock oklart, om det enbart rörde sig om informationsinhämtning och/eller strid. Organisationen som sådan skall ha varit uppbyggd på samma sätt som den av norsk underrättelsetjänst upprättade motståndsrörelsen i norra Norge.9 Dock omfattade dess verksamhet i nord Norge inhämtning, strid och flyktnätverk.10 Vilket inte ger något direkt svar på om T-kontorets verksamhet även omfattade de tre delarna eller enbart en eller två av dem.
Som en parentes, om än en intressant sådan, förefaller det ett tag under de kalla kriget funnits minst tre olika organiserade motståndsrörelser i Sverige, under olika ledning. Vilket får anses varit en minst sagt kaotisk lösning. Dock verkar chefen för T-kontoret varit ansvarig för en av dem och delaktig i en annan.11Vilket kan ha borgat för viss samordning av verksamheten. Men fortfarande får det anses vara en något märklig lösning som tillåtits, om det inte var så att t.ex. T-kontorets del enbart fokuserade på inhämtning, den s.k. ”Lindencronska rörelsen” enbart på strid och den amerikanska delen enbart på ett flyktnätverk. Dock torde detta krävt en överordnad samordning.
Varför är då detta intressant? Inledningsvis får det anses varit framsynt av den svenska underrättelsetjänsten att relativt omgående påbörja upprättandet av en organisation för kvarlämnande på ockuperat område. Här torde de tagit intryck av, dels de snabba stridsförloppen som var signifikanta för de första två åren av det andra världskriget, dels uppkomsten av motståndsrörelser i de ockuperade länderna men även behovet av att kunna leda dessa antingen från fortsatt eget behärskat område alternativt från en annan nations territorium. Utöver den svenska underrättelsetjänsten torde det enbart varit den brittiska som han förbereda en organiserad motståndsrörelse på eget territorium under de inledande åren av det andra världskriget.
Därefter får det anses vara intressant ur ett historiskt perspektiv att försöka klarlägga när det första embryot i modern tid lades till organiserat motstånd i händelse av ockupation av svenskt territorium. Om än att detta främst är av akademiskt intresse, ger det en indikation på hur väl organisation/-en/-erna det kan ha fungerat vid dess avveckling. Utifrån antalet decennier med utveckling och kompetensuppbyggnad av organisation/-en/-erna.
Slutligen är det intressant att notera historiens vindslag. Efter andra världskriget slut förordades en ökad förmågeuppbyggnad av C-byråns motståndsrörelse i Norr- och Västerbotten samt Gotland. Nu i modern tid får Norrbotten och Gotland anses utgöra två tydligaste geografiska områdena som skulle kunna tänkas påverkas i händelse av en väpnad konflikt mellan å ena sidan de västliga länderna och å andra sidan Ryssland. Vilket troligtvis även var en slutsats som drogs 1945 av C-byrån då en konflikt började bli under uppsegling mellan å ena sidan de västliga länderna och å andra sidan Sovjetunionen.
Slutsats
Startskottet för kompetensuppbyggnad och utveckling av en i förhand organiserad motståndsrörelse på svenskt territorium i händelse av en ockupation, förefaller varit 1940. Därefter förefaller organisationen, dels utvecklats på det egna territoriet, dels kan beröringsytor finnas mellan denna organiserade motståndsrörelse och de s.k. ”fria jägarförbanden” som även upprättades under det andra världskriget. Möjligen kan en liknade organisation som byggdes upp på på svenskt territorium även byggts upp på finskt med den svenska som en förebild i slutskedet av det andra världskriget. Organisationen som skapades 1940, förefaller som minst fortsatt att verka intill 1950-talet eventuellt längre.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Agrell, Wilhelm. Sprickor i järnridån: svensk underrättelsetjänst 1944-1992. Lund: Historiska media, 2017.
Frick, Lennart W. Rosander, Lars. Bakom hemligstämpeln: hemlig verksamhet i Sverige i vår tid. Lund: Historiska media, 2004.
Grahn, Jan-Olof. Om svensk signalspaning: andra världskriget. Stockholm: Medströms bokförlag, 2018.
Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011.
Hugemark, Bo (red). Nya fronter? : 1943 – spänd väntan. Stockholm: Probus, 1994.
Huldt, Bo (red). Böhme, Klaus-R (red). Militärhistorisk tidskrift. Stockholm: Militärhistoriska avdelningen, Försvarshögskolan, 1999.
Nilsson, Sam. T-kontoret: underrättelsetjänst och västsamarbete. Stockholm: Medströms bokförlag, 2013.
Olav Riste. The Norwegian Intelligence Service, 1945-1970 (Studies in Intelligence). London: Routledge, 2014, E-bok.
Slutnoter
1Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011, s. 392-393.
2Huldt, Bo (red). Böhme, Klaus-R (red). Militärhistorisk tidskrift. Stockholm: Militärhistoriska avdelningen, Försvarshögskolan, 1999, s. 91
3Krigsarkivet. C-Byrån, utgående skrivelser B II, vol 1, utgående skrivelser 1939-1941.
Frick, Lennart W. Rosander, Lars. Bakom hemligstämpeln: hemlig verksamhet i Sverige i vår tid. Lund: Historiska media, 2004, s. 95.
4Krigsarkivet. C-Byrån, utgående skrivelser B II, vol 5, utgående skrivelser 1945.
5Huldt, Bo (red). Böhme, Klaus-R (red). Militärhistorisk tidskrift. Stockholm: Militärhistoriska avdelningen, Försvarshögskolan, 1999. s. 90-91.
6Grahn, Jan-Olof. Om svensk signalspaning: andra världskriget. Stockholm: Medströms bokförlag, 2018, s. 247-249.
7Hugemark, Bo (red). Nya fronter? : 1943 – spänd väntan. Stockholm: Probus, 1994, s. 278.
8Nilsson, Sam. T-kontoret: underrättelsetjänst och västsamarbete. Stockholm: Medströms bokförlag, 2013, s. 114-115.
9Agrell, Wilhelm. Sprickor i järnridån: svensk underrättelsetjänst 1944-1992. Lund: Historiska media, 2017, s. 213.
10Olav Riste. The Norwegian Intelligence Service, 1945-1970 (Studies in Intelligence). London: Routledge, 2014, E-bok, s. 15, 19, 34-35, 39-42.
11Agrell, Wilhelm. Sprickor i järnridån: svensk underrättelsetjänst 1944-1992. Lund: Historiska media, 2017, s. 213.

Tröskeleffekt och den operativa obalansen

av Ulf Henricsson Pansarskottsskytt i ÖN. 50 meter framför på vägen finns ett stridsvagnskompani som kompanichefen lagt artillerield över. Robin Häggbloms och Jacob Fritzons inlägg visar glädjande nog att vi är ganska överens om att våra förband behöver splitterskyddade fordon för att lösa sina uppgifter oavsett var de opererar. Tyvärr glömmer vi lätt den ”operativa […]