Publicerar idag en krönika i BLT, som kan läsas i sin helhet här.
Kategoriarkiv: BLT Krönika
Krönika: Vad händer i försvarsfrågan nu?
För en vecka sedan lämnade Försvarsmakten över det så kallade ”femtonde november-underlaget” till regeringen. Ett underlag som utgör analysen av försvarsberedningens förslag om hur försvaret under de närmaste åren ska utformas och finansieras. Enligt b…
Rysk signalpolitik på hög nivå
Att försvarets anslag nu ska öka till 1,5 pro- cent av BNP till 2025 innebär att vår för- svarsförmåga kommer att öka. Men kommer det att räcka? Ett problem är att den ryska förmågan ökar snabbare både avseende tempot i den ryska försvarsrefor- me…
Tillskotten matchar inte försämrat säkerhetsläge
Det som skulle bli en bred politisk förankrad försvarsuppgörelse föll som bekant på målsnöret. Trots 947 dagar av försvarsberedande, där alla var överens om innehållet, ville inte regeringen skriva under finansieringen. Och därmed sprack överenskommels…
Med 270 mil kust behöver vi fler än sju ytstridsfartyg
Läs ovanstående krönika i BLT!
Regeringsfrågan rör i allra högsta grad försvarsfrågan!
Idag skriver jag krönika i BLT om hur regeringsfrågan direkt kommer att påverka den svenska försvarsförmågan under de kommande fyra åren beroende på hur utfallet blir.Länk till krönikan här!
FMÖ Aurora, fredsrörelsen och public service
Bilden är ett mycket tydligt exempel på DESINFORMATION och VILSELEDNING från den så kallade fredsrörelsen! |
Igår publicerade BLT min krönika som handlar om desinformation runt försvarsmaktövningen Aurora, om den så kallade fredsrörelsen som tidigare har varit djupt infiltrerad av Sovjet, och om public service ensidiga rapportering.
Läs krönikan här om du inte redan har gjort det.
Den blev både den mest lästa artikeln och mest lästa ledaren i BLT.
Man kan även läsa min tidigare krönika om varför den så kallade fredsrörelsen är knäpptysta när Ryssland övar och flyttar fram både kärnvapen och kärnreaktorer till vårt omedelbara närområde.
Försvarsberedningen 2017-2019
Foto: Dennis Abrahamsson/Regeringskansliet |
Idag skriver jag en krönika i BLT om den nya försvarsberedningens arbete som återfinns att läsa här. Jag konstaterar att en vi har en långdragen försvarsberedning som kör i snigelfart samtidigt som den negativa omvärldsutvecklingen åker expresståg…
Försvarsberedningens webbsida återfinns här.
Anvisningarna i sin helhet återfinns här.
Ledamöterna i beredningen är:
Björn von Sydow (S) tillika ordförande
Vindkraft, SR Ekot och sista kolumnen i SvD
En kort sommaruppdatering här på bloggen:
Mitt föregående blogginlägg avhandlade den planerade och katastrofala vindkraftparken i Hanöbukten, som måste stoppas/flyttas. Problemet är att en saklig debatt, utifrån alla militära aspekter runt detta är svårt att föra, då stora delar utgörs av sekretessbelagd information, och måste så förbli.
———
Lyssna gärna på Ekots korta sändning och skapa dig en egen uppfattning…
———
Plattformsförsvaret
En välbestyckad plattform, tyvärr inte verklig… (Tack Johan för konstruktionen!) |
Idag skriver jag på BLT ledarsida om plattformsförsvaret, d.v.s. det dilemma vi alltför ofta hamnar i när vi anskaffar materiel till Försvarsmakten, men som aldrig blir riktigt färdigställt.
Försvarsmakten har i dagarna tagit fram en ny militärstrategisk doktrin. Syftet med en sådan är att ge en inriktning hur det militära maktmedlet ska användas för att uppnå de säkerhetspolitiska målsättningar som regering och riksdag beslutar. Vårt militära koncept bygger på att Försvarsmakten ska verka krigsavhållande genom att skapa en så kallad tröskeleffekt. Den uppnås först när kostnaderna för ett angrepp på Sverige blir orimliga för en motståndare.
Av den anledningen är det av största vikt att vi har ett fungerande system av system, där sakerna hänger samman från ax till limpa. Sensorer utan vapensystem gör ingen nytta, på samma sätt som vapen utan sensorer blir odugliga.
I FB 15 går det att utläsa att några av fundamenten till ökad förmåga är att öka övningsverksamheten, tillfällig basering av FV resurser samt mer marin närvaro i farvattnen utanför Gotland. I grunden delar jag denna uppfattning.
Som tidigare beskrevs skall från 2018 några stationära mark resurser och viss ledning tillföras. Det är bra men enligt min uppfattning är detta bara första steget för att skapa relevant effekt. I nästa steg, som jag hävdar vara ett realistiskt förslag, bör det tillföras resurser såsom sjömålsrobotbatteri. Därigenom visar FM förmåga att från Gotland påverka en eventuell angripare över en stor del av Östersjön och därmed del av det operativa djupet. Därutöver bör nuvarande planerad del av bataljonstridsgrupp utökas så att den reellt blir en bataljonstridsgrupp med ingående system för indirekt eld och luftvärn..
Om detta goda initiativ med kustrobotar på Gotland realiseras riskerar vi ändå att hamna i ett ett dilemma. Mer eller mindre alla har insett föredelarna att ha robotar på Gotland (vilket även framgår av senaste försvarsbeslutet). Men ett sådant vapensystem kräver en kvalificerad sensor. En sådan har vi i form av ArtE 740, men den är olyckligtvis på väg att avvecklas på Försvarsmaktens eget initiativ.
Läs gärna krönikan på BLT.se
I avsaknad av tillräckligt med tid…
… för att skriva inlägg här på bloggen just nu, så lyfter jag istället fram mina senaste artiklar som publicerats på andra ställen.
Just nu räcker tiden tyvärr inte till för att hålla bloggen uppdaterad. Krönikor och kolumner måste prioriteras. Men håll ut, bloggen kommer att komma igång igen om några veckor. Det finns många uppslag till ämnen att avhandla. Tills dess får ni läsa i SvD och BLT.
Förra veckan skrev jag kolumn i SvD med titeln ”Låt oss bli mer logiska i Natofrågan”.
I BLT skriver jag idag krönika på ledarsidan under rubriken ”Vi missbedömde Ryssland”.
/ Skipper
BLT Krönika: Integrera Kustbevakningen i Marinen
I dag skriver jag en krönika på BLT ledarsida som avhandlar samverkan mellan Försvarsmakten och Kustbevakningen, eller rättare sagt avsaknad av tydliga riktlinjer för samverkan.
Under året är det planerat att Försvarsmakten och Kustbevakningen ska öva tillsammans. Det är ett steg på rätt väg, men det krävs betydligt mer än så för att på ett effektivt sätt samordna statens maritima resurser på ett optimalt sätt. Redan idag så finns viss samverkan mellan Kustbevakningsflyget och Marinen, men även detta skulle kunna utvecklas ytterligare. I dag är Marinen och Kustbevakningens i stort sett obefintlig. Man saknar gemensamma lednings- och sambandssystem vilket att all eventuell samverkan kommer att ske på talat radiosamband. Ohållbart om det ska fungera i högre konfliktnivåer.
I Almedalen sommaren 2012 presenterade utredaren Jan Hyllander sin utredning Maritim samverkan (SOU 2012:48). Då hölls också ett intressant seminarium där både Försvarsmakten och Kustbevakningen deltog. Kustbevakningens representant var inte alls nöjd med utredarens förslag. Inte heller senare när ledande befattningshavare intervjuades så uttryckte man sig särskilt positivt.
Utredaren Jan Hyllander kom i sin utredning fram till samma slutsats som jag själv kommer fram till. Så här sammanfattas ett av förslagen.
Förslaget innebär att skapa ett samlat Sjöförsvar som inkluderar både Kustbevakningen och Marinen. Mot bakgrund av omvärldsutvecklingen, bedömningar av utmaningar och hot, myndigheternas näraliggande och delvis överlappande uppgifter, likartade resurser samt utvecklingspotentialen i myndigheternas samverkan, är det utredarens bedömning att statens maritima verksamhet på sikt kan bedrivas mer effektivt om Kustbevakningen och Marinen integreras till ett samlat Sjöförsvar inom ramen för en myndighet.
Tyvärr finns det ett stort motstånd till alla sådana förslag inom KBV. Ur en aspekt är det fullt begripligt, men det kan inte finnas ett självändamål att vara fristående. Som skattebetalare så kan jag tycka att ett ökat krav på samordning är fullt naturligt, för att på sikt följa utredarens råd och skapa ett samlat sjöförsvar.