Försvarsbloggare

Reflektion

Samma dag som inlägget ”Det stora spelet” publicerades, 17DEC2021, offentliggjorde även det ryska utrikesministeriet sitt säkerhetsförslag, omfattande nio punkter, för ett avtal syftande till att uppnå en ökad säkerhet för den Ryska Federationen samt försvarsalliansen Natos medlemsländer. Vad som kan konstateras vid en genomläsning av det ryska förslaget är att det i praktiken innebär att en cordon sanitaire skall upprättas mellan Ryssland och de Nato anslutna länderna. Detta genom ett antal olika åtgärder som framgår i det nio-punkts program som föreslagits av Ryssland, men även att inga ytterligare länder skall medges medlemskap i Nato.¹ Att det förslag som skulle läggas fram av Ryssland syftade till en cordon sanitaire utgjorde sannolikt för de flesta ingen nyhet.

Ryssland har framfört att de främst vill förhandla med USA rörande det framlagda förslaget,² dock förefaller även en dialog kunna tänkas genomföras med Nato rörande det framförda förslaget men även andra Europeiska länder i början av januari månad 2022.³ Ur ett ryskt perspektiv förefaller de vara fullt medvetna om att en förhandling med USA kring det framförda förslaget kan tänkas vara mycket komplicerad,⁴ vilket även framförts av USA att delar av det lagda förslaget kommer det inte kunna genomföras några förhandlingar kring.⁵ Sedan Ryssland framförde sitt förslag, har även dess offentliga retorik hårdnat i förhållande till hur den såg ut innan förslaget lades fram. Enligt Rysslands Utrikesminister, Sergej Lavrov, utgör Nato numera ett geopolitiskt projekt för att kolonisera dels, tidigare Warszawapakts länder, dels tidigare länder ingående i Sovjetunionen.⁶

Det ryska utrikesministeriets talesperson, Maria Zakharova, har även framfört att en ökning av medlemsländer i Nato ej kan accepteras ur ett ryskt perspektiv samt basering av vapensystem i närheten av dess gräns som kan hota Rysslands säkerhet ej heller kan accepteras samt det kommer utgöra fokuset för samtalen mellan Ryssland och USA,⁷ vare sig de västliga länder vill det eller ej. Rysslands vice utrikesminister, Sergej Rjabkov, har även framfört att Ryssland och USA är väldigt nära en punkt när diplomati kan bli underordnat, men att Ryssland är emot någon form av eskalering samt att de inte lägger fram några ultimatum.⁸ Samtidigt framför även Sergej Rjabkov att den situation som nu uppstått är i paritet med den så kallade Kubakrisen 1962.⁹ Rysslands President, Vladimir Putin, har även framfört att de västliga länderna bör gå Ryssland tillmötes avseende dess framförda förslag att Ukraina ej skall medges ett medlemskap i Nato,¹⁰ här kan det även antas att andra länder inkluderas i detta utifrån hur det ryska säkerhetsförslaget är skrivet.

Rysslands President har även framfört att Ryssland inte har någon möjlighet att dra sig tillbaka, utan att de västliga länderna har framtvingat denna situation och att Ryssland räds att olika former av missilsystem kan tänkas placeras på Ukrainskt territorium vilket skulle medge en bekämpningstid om fyra till fem minuter mot Moskva. Därutöver har han även framfört att olika former av åtgärder kan tänkas vidtas om de västliga länderna inte godtar Rysslands säkerhetsförslag.¹¹ Detta har även kommit att framföras som militär-tekniska åtgärder, vad som även är intressant är att dylika åtgärder även förefaller omfatta länder utöver Ukraina då det beskrivits som att åtgärderna kan vidtas oaktat vilket land som blir ett nytt medlemsland i Nato.¹²

I det sammanhanget bör särskilt noteras det ryska utrikesministeriets talespersons utspel den 24DEC2021 avseende Finland och Sverige. Talespersonen framför bland annat att Ryssland alltid ansett att Finland och Sveriges militära alliansfrihet har utgjort en stabilitet för norra Europa. Samtidigt framförs att Ryssland anser att dessa länder dras in i Natos intressesfär samt att den övningsverksamhet som genomförts tillsammans med Nato på de båda ländernas territorium skall ha involverat kärnvapenangrepp mot en jämbördig motståndare. Därtill framfördes av talespersonen att om Finland och/eller Sverige skulle bli medlemmar i Nato kommer det medföra att Ryssland kommer vidta militär-politiska åtgärder.¹³

Det intressanta i uttalandet är framförallt att Ryssland förefaller anse att kärnvapenangrepp övats från antingen finskt eller svenskt eller bådas territorium. Undertecknad framförde även i det föregående inlägget, ”Det stora spelet”, att retoriken kring kärnvapen förefaller ökat under de senaste månaderna.¹⁴ I det sammanhanget bör det noteras att dagen efter Ryssland framförde sitt nio-punkts förslag för ökad säkerhet genomfördes en flygning med en rote av den långräckviddiga bombflygplansmodellen TU-22M3 över Belarus. Den aktuella flygplanstypen har även förmågan att bära kärnvapen.¹⁵ Det ryska agerandet kan antas utgöra en indirekt påverkan med kärnvapen i bakgrunden för att understryka allvaret i det framförda säkerhetsförslaget.

Sveriges Försvarsminister, Peter Hultqvist, har även uttalat sig rörande Rysslands så kallade säkerhetsförslag. Enligt honom utgör det ryska förslaget en metod för att skapa sig en intressesfär, där även Sverige skulle komma att påverkas. Men de ryska kraven i sitt säkerhetsförslag skulle även innebära att Sverige inte kan genomföra sin nuvarande säkerhetspolitik, vilket enligt Försvarsministern är ett helt oacceptabelt krav som ställs från rysk sida.¹⁶ I ett tidigare uttalande av Försvarsministern framkom det även att Ryssland utgör det enda militära hotet mot Sverige,¹⁷ vilket särskilt bör beaktas utifrån att det nuvarande ryska säkerhetsförslaget även kommer kunna påverka Sveriges säkerhetspolitiska situation.

Sveriges Överbefälhavare, General Micael Bydén, har även uttalat sig kring det så kallade ryska säkerhetsförslaget. Enligt Överbefälhavaren är det lagda ryska förslaget helt oacceptabelt samt det raserar den nu rådande säkerhetspolitiska ordningen och kan även komma att påverka Sverige.¹⁸ Överbefälhavaren har även uttalat sig rörande det försämrade säkerhetsläget mellan Ryssland och Ukraina. Enligt Överbefälhavaren är den nuvarande krisen allvarlig samt den svenska Försvarsmakten har även anpassat sin beredskap utifrån det försämrade säkerhetsläget som råder.¹⁹ Den svenska Försvarsmaktens insatschef, Generallöjtnant Michael Claesson, understryker även oaktat julhelg eller andra högtider följs säkerhetsläget nogsamt upp för att vi, Sverige, aldrig skall bli överraskade.²⁰ Vilket även kan ses som en tydlig markering att säkerhetsläget i vårt närområde inte är gynnsamt för tillfället.

Att säkerhetsläget har försämrats berördes i det tidigare inlägget,²¹ efter dess publicering framförde även Rysslands Försvarsminister, Sergej Sjojgu, vid det utökade ryska försvarsrådets årliga decembermöte att ett amerikanskt privat säkerhetsföretag fanns i Ukraina. Detta företag skall även fört in kemiska stridsmedel syftande till att skapa en provokation.²² Vilket får anses utgöra en indikator på att en ytterligare försämring inträffat. Huruvida det den ryska Försvarsministern framförde stämmer eller ej, har ej kunnat bekräftas. Dock kan det antas att oaktat om uppgifterna stämmer eller ej, utgör de en del i en ytterligare försämring av säkerhetsläget vilket bör beaktas. Här skulle det kunna argumenteras för att det är rysk propaganda och/eller vilseledning som framförs, vilket det säkerligen kan vara, dock missas då helheten. Ryssland framför inte dylikt bara för att säga något, de gör det alltid av en anledning. Således bör inte dylika utspel betraktas som något av den ”galne hattmakaren” för att använda en litterär term, utan snarare kan det finnas en för oss ej tydlig rationalitet bakom det hela med anledning av våra västerländska åskådningspreferenser.

Vad som även bör beaktas är Finlands inställning till allt detta, då i form av ett uttalande av Finlands President, Sauli Niinistö, den 02DEC2021 där Finlands President framförde att, ”till grunderna för Finlands utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik hör att upprätthålla en nationell rörelsefrihet samt valmöjligheter. Detta inbegriper möjlighet att alliera sig militärt och ansöka om medlemskap i Nato”.²³ Detta uttalande genomfördes innan Rysslands så kallade säkerhetsförslag hade blivit offentligt, men det visar på en tydlig finsk linje i denna sakfråga. I svenska sammanhang förefaller det enbart vara Försvarsministern som uttalat sig och då i form av att ett svenskt Nato medlemskap inte är aktuellt, trots att en majoritet i riksdagen är för en så kallad Nato option,²⁴ men trots det skall Ryssland inte få diktera svensk säkerhetspolitik.

Vad som även bör noteras är det ryska Försvarsministeriets genomgång för utländska militärattachéer den 27DEC2021. Där framfördes bland annat att, Nato genomför direkta provokationer mot Ryssland vilket kan utvecklas till en väpnad konflikt.²⁵ Det framfördes även att Nato årligen genomför cirka 30 övningar som är riktade mot Ryssland, samt att Nato har offensiva stridsgrupper nära Rysslands gräns.²⁶ Därtill framfördes även att Nato använder sig av hybrid åtgärder för att begränsa Rysslands handlingsfrihet, kombinerat med samtal och en militär styrkeuppbyggnad.²⁷ Samma dag framförde även Rysslands Utrikesminister att ”Väst” försöker iståndsätta en mindre väpnad konflikt i Ukraina och ge Ryssland skulden för det, för att införa sanktioner mot Ryssland syftande till att begränsa dess ekonomiska möjligheter.²⁸ Därutöver framförde även Rysslands Utrikesminister samma dag, som tidigare skrivits, att Nato utgör ett geopolitiskt projekt med syftet att kolonisera republiker tidigare ingående i Sovjetunionen men även tidigare Warszawapaktsländer.²⁹

Vad kan då uttydas, i skrivande stund, om de senaste en och en halv veckornas utspel? För det första, vad som förefaller vara tydligt är att den politiska eskalationen mellan Ryssland och i huvudsak de Västliga länderna har fortsatt sedan det föregående inlägget. Vad som även förefaller vara en möjlighet är att den inre beslutsfattande cirkeln för Rysslands President utifrån retoriken kan ha hamnat i något liknande sinnestillstånd som den sovjetiska ledningen hade under den första halvan av 1980-talet,³⁰ det vill säga en tro att ett väpnat angrepp de facto kan utgöra en faktisk möjlighet mot Ryssland och agerar därefter. Därmed inte sagt att så är fallet.

För det andra, retoriken med kärnvapen förefaller fortsätta där inspelet att Nato övningar i Sverige och/eller Finland skall ha omfattat användande av kärnvapen mot en jämbördig motståndare, här får det antas att den jämbördiga motståndaren som talespersonen för det ryska utrikesministeriet åsyftar i sådant fall är Ryssland. Där den efterföljande delen inte kan tolkas på något annat sätt än att ett sådant agerande hade besvarats med kärnvapen. Vilket får anses utgöra en tydlig retorisk höjning, eller om man så vill eskalering, i det säkerhetspolitiska förhållandet mellan Ryssland och Finland samt Sverige då man enbart explicit talat om att vidta adekvata åtgärder i händelse av ett finskt och/eller svenskt Nato medlemskap, nu involveras implicit kärnvapen i diskussionen avseende de övningar som genomförts inom ramen för bilaterala avtal mellan de båda länderna och Nato.

För det tredje, som även skrevs i det tidigare inlägget. Finland och Sverige kommer troligtvis till sannolikt bli en tydlig spelbricka i det pågående geostrategiska spelet som nu genomförs av Ryssland och vi kan tänkas komma bli det än tydligare än vad vi nu förefaller vara. Det vore synnerligen naivt och riskfyllt att avfärda den nu pågående ryska ”offensiven” för att försöka omdana den rådande säkerhetsordning som något vansinnigt utspel från Ryssland i tron att den nuvarande ryska ledningen agerar som en berusad Boris Jeltsin framför en rysk militärorkester. Därtill utgör norra Finland samt Sverige ett av de viktigaste geostrategiska områdena ur ett ryskt perspektiv för att kunna säkerställa försvaret av det så kallade bastionområdet för dess kärnvapenbaserade andraslagsförmåga, vilket berörts i ett flertal inlägg vilket kan anses utgöra en av de tyngre argumenten till varför vi kommer bli involverad mer än många tror i den nu pågående ryska ”offensiven”. Vilket eventuellt skulle kunna komma att utvecklas till en horisontal eskalation i form av ökad rysk militär övningsverksamhet tydligt riktad mot Finland och Sverige, andra påtryckningsmedel eller metoder kan inte heller uteslutas.

För det fjärde, den pågående vertikala eskaleringen mellan Ryssland och Ukraina förefaller inte nått sin ände trots en rapport om att en mindre del, cirka 10,0000 soldater,³¹ av den ryska personalen ingående i den militära styrkeuppbyggnaden längs Ukrainas gräns skall ha återgått till sina ordinarie grupperingsområden. Denna slutsats kan dras utav den än mer hårdnande politiska retoriken, eller om man så vill eskaleringen, från rysk sida avseende hur man ser på, dels Nato, dels Ukraina under den senaste veckan.

Avslutningsvis, ur ett svenskt perspektiv bör särskilt utspelet av det ryska utrikesministeriets talesperson beaktas samt bemötas, i detta fallet bör det varken vara Försvarsministern eller Utrikesministern som bemöter det utan snarare Statsministern då det utgör en sådan tydlig politisk eskalering. Detta med anledning utav att kärnvapen nu har förts in i den offentliga säkerhetspolitiska retoriken mellan Ryssland och Sverige. Därtill bör hotbilden kring kärnvapen återigen föras upp på agendan, det räcker inte med en kort beskrivning i Försvarsmaktens doktrin för gemensamma operationer att det kan tänkas användas i händelse av en väpnad konflikt som involverar Sverige.32 Vår förmåga att motstå följdverkningarna på olika plan av kärnvapen måste dels börja diskuteras, dels få ta plats i den kommande försvarsberedningens utredningsarbete.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Associated Press 1, 2, 3 (Engelska)

British Broadcasting Corporation 1 (Engelska)

Dagens Nyheter 1, 2 (Svenska)

Försvarsmakten 1, 2 (Svenska)

Jägarchefen 1 (Svenska)

Republikens presidents kansli 1 (Svenska)

Reuters 1, 2, 3, 4, 5 (Engelska)

Rysslands President 1 (Engelska)

Rysslands Utrikesministerium 1, 2, 3 (Engelska)

Svenska Dagbladet 1 (Svenska)

Sveriges Television 1, 2 (Svenska)

TASS 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10 (Engelska)

Slutnoter

¹ The Ministry of Foreign Affairs of the Russian Federation. Agreement on measures to ensure the security of The Russian Federation and member States of the North Atlantic Treaty Organization. 2021. https://mid.ru/ru/foreign_policy/rso/nato/1790803/?lang=en&clear_cache=Y (Hämtad 2021-12-28)

² Reuters. Balmforth, Tom. Russia presses for urgent U.S. response on security guarantees. 2021. https://www.reuters.com/world/russia-seeks-urgent-us-response-security-demands-2021-12-20/ (Hämtad 2021-12-28)

³ TASS. NATO invites Russia to call Russia-NATO Council meeting on January 12. 2021. https://tass.com/world/1381091 (Hämtad 2021-12-28)

Reuters. Hunnicutt, Trevor. Osborn, Andrew. U.S., Russia set for Jan. 10 security talks amid Ukraine tensions. 2021. https://www.reuters.com/world/us-russian-officials-set-security-talks-jan-10-us-official-2021-12-28/ (Hämtad 2021-12-28)

⁴ TASS. Russia prepared for difficult talks with US on security guarantees — senior diplomat. 2021. https://tass.com/politics/1381449 (Hämtad 2021-12-28)

⁵ Reuters. Tétrault-Farber, Gabrielle. Balmforth, Tom. Russia demands NATO roll back from East Europe and stay out of Ukraine. 2021. https://www.reuters.com/world/russia-unveils-security-guarantees-says-western-response-not-encouraging-2021-12-17/ (2021-12-28)

⁶ TASS. NATO geopolitical project to colonize post-Warsaw Pact/ex-USSR nations, says Lavrov. 2021. https://tass.com/politics/1381481 (Hämtad 2021-12-28)

⁷ The Ministry of Foreign Affairs of the Russian Federation. Comment by Foreign Ministry Spokeswoman Maria Zakharova on the distortion of Russia’s approach to security guarantees. 2021. https://mid.ru/en/foreign_policy/news/1792082/ (Hämtad 2021-12-28)

⁸ TASS. Russia, US close to a point where diplomacy may become subordinate — senior diplomat. 2021. https://tass.com/politics/1381421 (Hämtad 2021-12-28)

⁹ Reuters. Moscow sees threat of new missile crisis as serious - RIA cites formin. 2021. https://www.reuters.com/world/europe/moscow-sees-threat-new-missile-crisis-serious-ria-cites-formin-2021-12-27/ (Hämtad 2021-12-28)

¹⁰ Associated Press. Isachenkov, Vladimir. Putin to the West: ‘It is not us who threaten anyone’. 2021. https://apnews.com/article/europe-russia-ukraine-geneva-vladimir-putin-a6216cb76b650779f2e3a0a38d534c91 (Hämtad 2021-12-28)

¹¹ Associated Press. Isachenkov, Vladimir. Putin to mull options if West refuses guarantees on Ukraine. 2021. https://apnews.com/article/europe-russia-ukraine-vladimir-putin-moscow-1f80249ac893d533fb6fcfdecb3d1ad3 (Hämtad 2021-12-28)

¹² TASS. Russia ready to take measures if NATO expands to its borders, Putin warns. 2021. https://tass.com/defense/1378631 (Hämtad 2021-12-28)

¹³ The Ministry of Foreign Affairs of the Russian Federation. Briefing by Foreign Ministry Spokeswoman Maria Zakharova, Moscow, December 24, 2021. 2021. https://mid.ru/en/foreign_policy/news/1792014/ (Hämtad 2021-12-28)

¹⁴ Jägarchefen. Det stora spelet. 2021. https://jagarchefen.blogspot.se/2021/12/det-stora-spelet.html (Hämtad 2021-12-28)

¹⁵ Associated Press. Isachenkov, Vladimir. Russia sends nuclear-capable bombers on patrol over Belarus. 2021. https://apnews.com/article/europe-russia-ukraine-moscow-belarus-d5a87da9e35af0929f62fdb0a2624118 (Hämtad 2021-12-28)

¹⁶ Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Försvarsministern: Ryska krav helt oacceptabla. 2021. https://www.dn.se/sverige/forsvarsministern-ryska-krav-helt-oacceptabla/ (Hämtad 2021-12-28)

¹⁷ Sveriges Television. Nilsson, Linus. Sverige fördjupar det militära samarbetet med Storbritannien – försvarsministern besökte Arvidsjaur. 2021. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/sverige-fordjupar-det-militara-samarbetet-med-storbritannien (Hämtad 2021-12-28)

¹⁸ Svenska Dagbladet. Svahn, Niklas. ÖB: Rysslands förslag är oacceptabla. 2021. https://www.svd.se/ob-rysslands-forslag-ar-oacceptabla (Hämtad 2021-12-28)

¹⁹ Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. ÖB: Sverige har höjt sin militära beredskap. 2021. https://www.dn.se/sverige/ob-sverige-har-hojt-sin-militara-beredskap/ (Hämtad 2021-12-28)

²⁰ Försvarsmakten. "Vi ska aldrig bli tagna på sängen". 2021. https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2021/12/vi-ska-aldrig-bli-tagna-pa-sangen/ (Hämtad 2021-12-28)

²¹ Jägarchefen. Det stora spelet. 2021. https://jagarchefen.blogspot.se/2021/12/det-stora-spelet.html (Hämtad 2021-12-28)

²² President of Russia. Expanded Meeting of the Defence Ministry Board. 2021. http://en.kremlin.ru/events/president/news/67402 (Hämtad 2021-12-28)

²³ Republikens presidents kansli. Republikens presidents kommentarer till medierna den 2 december 2021. 2021. https://www.presidentti.fi/sv/nyhet/republikens-presidents-kommentarer-till-medierna-den-2-december-2021/ (Hämtad 2021-12-28)

²⁴ Sveriges Television. Knutson, Mats. ANALYS: Fortsatt konflikt om Nato-frågan – trots majoritet i riksdagen. 2021. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/analys-fortsatt-konflikt-om-nato-fragan (Hämtad 2021-12-28)

²⁵ TASS. NATO provocations may trigger armed conflict — Russian Defense Ministry. 2021. https://tass.com/defense/1381579 (Hämtad 2021-12-28)

²⁶ TASS. NATO annually holds 30 large-scale drills to practice warfare against Russia — top brass. 2021. https://tass.com/defense/1381583 (Hämtad 2021-12-28)

²⁷ TASS. Russian Defense Ministry says NATO aims to deter, not engage with Russia. 2021. https://tass.com/politics/1381551 (Hämtad 2021-12-28)

²⁸ TASS. Lavrov says West seeks ‘small’ Ukraine ‘war’ to blame Moscow, stifle Russia economically. 2021. https://tass.com/defense/1381381 (Hämtad 2021-12-28)

²⁹ TASS. NATO exists as geopolitical body to colonize post-Warsaw Pact/ex-USSR nations, says Lavrov. 2021. https://tass.com/politics/1381481 (Hämtad 2021-12-28)

³⁰ British Broadcasting Corporation. Hollingham, Richard. The war game that could have ended the world. 2018. https://www.bbc.com/future/article/20181108-the-wargame-that-could-have-ended-the-world (Hämtad 2021-12-28)

³¹ Reuters. More than 10,000 Russian troops returning to bases after drills near Ukraine -Interfax. 2021. https://www.reuters.com/markets/europe/more-than-10000-russian-troops-returning-bases-after-drills-near-ukraine-2021-12-25/ (Hämtad 2021-12-28)

³² Försvarsmakten. Doktrin för Gemensamma operationer. Stockholm: Försvarsmakten, 2020, s. 18.

Sammanfattning

I den säkerhetspolitiska diskursen under november och december månad 2021, har det framförts att en rysk invasion av Ukraina kan tänkas vara under uppsegling med anledning av de ryska styrkesammandragningarna av militära förband och förmågor längs Ukrainas landgräns. Det får ses som ett möjligt scenario ett annat möjligt scenario är att en rysk militär operation kan tänkas genomföras annorstädes och kraftsamlingen kring Ukraina utgör en vilseledning. Det troligaste till sannolikaste scenariot utgöras av att Ryssland använder sig av militära maktmedel i bakgrunden för att uppnå politiska och militärstrategiska målsättningar i form av upprättande av en så kallad cordon sanitaire. Vad som dock är synnerligen oroväckande är den ryska retoriken kring kärnvapen och i vissa fall ageranden med kärnvapenbärande förmågor under den säkerhetspolitiska spänningen som uppstått från november månad 2021, vilket möjligen kan utgöra en strategisk påtryckningsfaktor gentemot västliga länder.

Analys

Under de senaste veckorna har ett kontinuerligt flöde av information förmedlats avseende en rysk militär styrkeuppbyggnad i den sydliga delen av det västra militärdistriktet (MD V) i anslutning till Ukrainas gräns. I skrivande stund förefaller styrkeuppbyggnaden uppgå till mellan 70- och 100,000 individer utgående från offentlig rapportering. USA har även gjort analysen att mängden individer kan öka upp till 175,000,¹ sannolikt fördelade på olika förbandstyper och förmågor. Mängden individer korrelerar mot vad Totalförsvarets forskningsinstitut anser utgöra den minsta mängden en rysk offensiv förmågesammansatt styrkegruppering måste bestå av för att kunna genomföra offensiva operationer i en operativ riktning.² Dock bör det ryska agerandet ses i en större kontext än enbart isolerat till situationen mellan Ryssland och Ukraina, vilket detta inlägg kommer beröra.

Rysslands President, Vladimir Putin, framförde den 18NOV2021 att säkerhetsgarantier var tvunget att skapas syftande till att garantera säkerheten på den europeiska kontinenten. Denna uppgift hade av honom tilldelats det ryska Utrikesministeriet.³ Den 01DEC2021 framkom det att det ryska Utrikesministeriet hade tagit fram ett koncept, eller program, för att försöka uppnå dessa säkerhetsgarantier vid Rysslands västra landgräns.⁴ Samma dag framkom det även att Rysslands President hade framfört att denne ville ha bindande garantier av den västliga försvarsalliansen Nato att ingen ytterligare östlig expansion skall genomföras.⁵ Samma dag framförde även Rysslands President att denne förespråkade stabilitet för alla nationer i världen,⁶ men även att Ryssland vidtar åtgärder för att möta ett ökat hot längs sin västra landgräns.⁷

Den pågående ”flyktingkonflikten” längs med Belarus landgräns mot Polen samt Litauen har under de senaste veckorna fått ett internationellt genomslag,⁸ trots den pågått under en betydligt längre tid än dess massmediala genomslag som nu kan observeras.⁹ Situationen mellan framförallt Belarus och Polens gräns har även fått militära inslag. Vilket kanske främst accentuerades genom att Ryssland genomförde en patrullflygning med flygplansmodeller som har förmågan att vara kärnvapenbärande,¹⁰ samt används vid så kallade strategiska avskräckningsflygningar. Efter detta har även Belarus President, Aleksandr Lukasjenko, uttalat att denne kan tänka sig ta emot ryska kärnvapen på sitt territorium,¹¹ vilket även Rysslands Utrikesminister, Sergej Lavrov, uttalat sig om i ordalag som att den Belarusiska Presidents utspel är avhängt hur de västliga länderna har agerat gentemot Belarus varvid den Belarusiska Presidentens uttalande/agerande kan bli förståeligt.¹²

I sammanhanget bör det noteras att Ryssland även förefaller se framför sig att en ”missilkris” kan tänkas inträffa i Europa.¹³ Det retoriska utspelet hör troligen samman med att det så kallade INF-avtalet avslutades mellan Ryssland och USA 2019,¹⁴ samt som en konsekvens av det den pågående amerikanska utvecklingen av markbaserade system¹⁵ för att möta den tidigare ryska utvecklingen av dylika system.¹⁶ Denna retorik blir blir framförallt intressant med anledning av mängden taktiska kärnvapen Ryssland förfogar över som kan användas, dels på kryssningsrobotar, dels på ballistiska missiler.¹⁷ Retoriken avseende ”missilkris” kan även höra samman med med den diskussion som utbröt efter regeringsskiftet i Tyskland om att den nya regeringen eventuellt kunde tänkas avsäga sig att förvara kärnvapen på sitt territorium,¹⁸ varvid en diskussion utbröt om dessa kunde tänkas förflyttas till något av Nato östra medlemsländer.¹⁹ Detta visade sig dock utgöra ogrundade spekulationer då den nya tyska regeringen fortsatt skall förvara kärnvapen på sitt territorium.²⁰

Kärnvapen, även taktiska sådana, får i sammanhanget anses utgöra ett tydligt påtryckningsmedel på det strategiska planet. Men det utgör även ett stridsmedel som kan uppnå en så kallad strategisk chock för att nå ett snabbt avgörande. Detta berörs till del i den senaste publicerade Doktrin för gemensamma operationer av den svenska Försvarsmakten.²¹ Men för att uppnå en strategisk chock får det ses som sannolikt att ett faktiskt användande ej krävs för det, utan framflyttande eller hot kan mycket väl tänkas skapa en påverkan med dem.

Detta för oss in på den första intressanta faktorn. Vägar man in agerandet med strategiska flygplan som har förmågan att bära kärnvapen och som regelbundet används i så kallade strategiska avskräckningsflygningar blir det intressanta att de genomförda "övningsflygningarna" inträffade parallellt med att retoriken samt det massmediala fokuset kring agerandet med flyktingar längs med Polens samt Litauens gräns mot Belarus ökade i intensitet. Det sistnämnda blir synnerligen intressant i och med att Belarus President nu förefaller se ett behov av att Ryssland utplacerar kärnvapen på dess territorium. Men även retoriken kring ”missilkris” i Europa. Får det ses som troligt att detta utgör vad som brukar benämnas som "påtryckningar med militära maktmedel i bakgrunden". Vad som dock blir synnerligen oroväckande är att det är kärnvapen som används i retoriken och som ett påtryckningsmedel för att uppnå någon form av målsättning.

I retoriken har det, som tidigare skrivits, även framförts av Rysslands President att denne vill ha säkerhetsgarantier för att ingen ytterligare östlig expansion av Nato kommer genomföras. I den kontexten har Ryssland även framfört att de vill att Nato bryter sitt löfte till Georgien och Ukraina att de kan söka medlemskap i den västliga försvarsalliansen. Ryssland har även framfört att inga vapensystem som kan hota Rysslands säkerhets framgrupperas i angränsande länder.²² Dessa utspel hör sannolikt samman med de säkerhetsåtgärder som Rysslands President hade givit som uppgift till det ryska Utrikesministeriet att framarbeta.

I sammanhanget bör det noteras att Rysslands Utrikesminister framfört att de västliga länderna bör ta förslaget på allvar samt att säkerhetssituationen kan förvärras än mer och det blir en återgång till tiden när risken för militär konfrontation var överhängande,²³ här kan det antas att det som åsyftas är den senare delen av det kalla kriget. Vad avser Rysslands inställning till vissa säkerhetsgarantier förefaller USA President, Joe Biden, vara villig att genomföra samtal med andra Nato länder avseende den frågan.²⁴

I sammanhanget bör det även noteras att förmågan för att genomföra direkta diplomatiska samtal mellan Ryssland och USA förefaller minskat allteftersom, detta med anledning av deras ”tit-for-tat” ageranden i olika sammanhang där konsekvensen utgjort minskning av diplomatisk personal i de båda länderna.²⁵ Det utgjorde även en samtalspunkt mellan Rysslands Utrikesminister och USA Utrikesminister vid OSSE mötet i Stockholm under inledningen av december månad 2021.²⁶ Avsaknaden av diplomatisk personal på plats i respektive land medför sannolikt även att risken ökar för att misstolka olika diplomatiska utspel varvid ”vantolkningar” kan uppstå därefter. Vilket Frankrikes President, Emmanuel Macron, indirekt berörde i ett uttalande den 10DEC2021 att en hotbild i sig kan bli en så kallad självuppfyllande profetia.²⁷

Risken för misstolkningar får, utöver avsaknad av diplomatisk personal hos de två främsta aktörerna, även anses vara väldigt hög i de rysk-västliga relationerna, då de viktigaste besluten i Ryssland fattas med mycket kort varsel och av en ytterst begränsad krets kring Rysslands President vilket medför en snabb beslutskedja.²⁸ Därutöver förefaller västliga länder vid ett flertal tillfällen blivit överraskade över ryskt militärt agerande,29 och eventuellt även sakna information från den ryska inre beslutscirkel.³⁰

Ovanstående samt det som berörts tidigare avseende kärnvapen kan härröras till retorik. Fil.Dr. Oscar Jonsson har bland annat framfört att retoriken har hårdnat under det senaste halvåret.³¹ Att retoriken även kan ha nått högre nivåer avseende säkerhetsläget kan eventuellt indikeras av att Påven även uttalat sig och framfört att en seriös internationell dialog krävs kring den nuvarande säkerhetssituationen i Ukraina.³² Därutöver har just den mer synliga aggressiva retoriken framförts av andra som kontinuerligt följer de rysk-västliga förbindelserna, även undertecknad har noterat det höjda tonläget under de senaste månaderna.

Vilket för oss in på den andra faktorn. Saknas förmågan att kunna tolka dels retorik, dels militäruppbyggnad vad respektive part de facto försöker uppnå får det ses som troligt att risken för en ofrivillig eskalering kan inträffa vid genomförandet av olika former av militära ageranden, såsom förflyttningar av militära förband eller omfattande övningsverksamhet, samt vid en misstolkning av uttalanden som föranleder en militär styrkeuppbyggnad av någon involverad part, men även i händelse av en ej planerad incident.

Något som berörts tidigare i inlägget är även den ryska militära styrkeuppbyggnaden i anslutning till Ukrainas gräns, att denna genomförs är att anses som fakta det vill säga bekräftad information.³³ Ryssland har å sin sida framfört att de inte kan deeskalera situationen, det vill säga minska sin styrkeuppbyggnad, med anledning av en enligt Ryssland ukrainsk styrkeuppbyggnad mot dess landgräns.³⁴ Vad som dock berörs i mindre omfattning är vilken faktisk påverkan denna styrkeuppbyggnad kan ha som konsekvens på vårt direkta närområde. Hitintills är kanske det tydligaste utspelet i den frågan genomfört av ordföranden i det finska försvarsutskottet, Ilkka Kanerva, som framfört att i händelse av en rysk militär operation mot Ukraina kommer det framtvinga en höjning av den finska militära beredskapen.³⁵ Vad exakt det innebär explicit framkom inte, dock utgörs den finska Försvarsmakten i huvudsak av värnpliktiga varvid en beredskapshöjning eventuellt skulle kunna innebära någon form av anpassad/selektiv mobilisering.

Detta kan säkerligen för någon te sig något märkligt, dock är det inte märkligt. En bidragande faktor till en finsk beredskapshöjning i händelse av en rysk militär operation mot Ukraina, är risken för så kallad horisontal eskalation. I den senaste norska försvarspropositionen framförs den risken,³⁶ den amerikanska tankesmedjan RAND har även varnat för den risken.³⁷ Denna risk är framförallt kopplat till upprättandet av det så kallade bastionförsvaret för majoriteten av den ryska ubåtsbaserade andraslagsförmågan med kärnvapen på Nordkalotten.³⁸ Vilket enligt västerländsk syn förefaller komma omfatta delar av finskt men även norskt territorium,³⁹ här kan det även antas att svenskt territorium även kan komma att involveras i stridigheter. Detta med anledning till upprättandet av bastionsförsvaret,⁴⁰ i och med att Norge har ett behov av att förflytta förband genom Sverige och Finland för att kunna försvara dess nordliga landsända⁴¹ men även för att hela Norden kan ses som ett sammanhängande militärstrategiskt område.⁴²

Hur stor risken för ett dylikt ryskt agerande på Nordkalotten kan tänkas vara i händelse av en militär operation mot Ukraina får anses vara svår att kvantifiera, och framförallt får den även anses vara avhängd om Ryssland tror att någon av de västliga nationerna kan komma att agera militärt mot dem. Dock förefaller inte USA i skrivande stund ge Ukraina några försvarsförpliktelser,⁴³ varvid risken får anses vara låg. Men vad som dock kan konstateras är att Ryssland var beredd att höja stridsberedskapen på dess kärnvapenstyrkor i samband med den militära operationen mot Krimhalvön 2014.⁴⁴ Detta kan säkerligen varit tänkt att använda som en strategisk signal gentemot ett flertal länder att inte beblanda sig i den pågående militära operationen mot Krimhalvön. Dock visar det på hur Ryssland kan tänkas använda sig av sin kärnvapenarsenal som ett påtryckningsmedel i händelse av en ny väpnad konflikt, vilket innebär att risken för så kallad horisontal eskalation på Nordkalotten får anses vara tydlig.

Vad som även bör beaktas i det hänseendet är den ryska förmågan att snabbt kunna förstärka med militära förband/förmågor på Nordkalotten, detta har vid två tillfällen fått ett större medialt genomslag. Det ena tillfället var vid genomförandet av en beredskapskontroll under våren 2015, den styrkeuppbyggnaden får anses genomförts synligt då det ryska försvarsministeriet själva rapporterade om den.⁴⁵ Det andra tillfället var i samband med den operativa-strategiska övningen Zapad-2017, där styrkeuppbyggnaden förefaller genomförts med mer dolda metoder.⁴⁶ Vad som dock bör beaktas är att utöver att en tyrkeuppbyggnad kan genomföras relativt snabbt, har Ryssland även förmågan att vilseleda till exempel IMINT (satellitspaning) och SIGINT (signalspanings) system.⁴⁷

Avseende det sistnämnda är det även intressant att notera hur rysk krigskonst ser på vilseledning. I diskursen avseende den ryska militära styrkeuppbyggnaden kring Ukraina har det framförts att det kan utgöra en förberedelser för ett anfall mot Ukraina. Vad avser vilseledningen är den indelad i strategisk, operativ och taktisk vilseledning. Där den strategiska är mest intressant i detta sammanhang, då det består i att hemlighålla förberedelserna för strategiska operationer och fälttåg men även vilseledning av försvaren avseende egna dispositioner och avsikter. Till detta tillkommer en rad metoder, såsom att kunna överbelasta analys- och bearbetningskapaciteten hos en motståndares underrättelsetjänst med mera.⁴⁸

Vilket för oss in på den tredje faktorn. Utan tvekan utgör den ryska militära uppbyggnaden ett möjligt hot mot Ukraina, men utgående från rysk krigskonst som beskrivits ovan men även västerländsk får det ses som ett väldigt ologiskt agerande av Ryssland att genomföra ett väpnat angrepp mot Ukraina under de premisser som de själva byggt upp. Detta med anledning av att de totalt förlorat all form initiativ för ett sådant agerande. Varvid orsaken till det ryska agerandet möjligen kan vara att uppnå andra målsättningar än territoriella landvinningar. En faktor som ofta återkommit i debatten kan vara att försöka inordna Belarus än mer i den ryska federationen än vad de redan är. Dock förefaller Belarus vara inordnad i stor omfattning redan med tanke på att till exempel den estländska underrättelsetjänsten använder, om än i citationstecken, uttrycket det ”Belarusiska militärdistriktet” för att beskriva den militära samverkan som genomförs med Belarus och Ryssland.⁴⁹ Varvid det får ses som troligt att Belarus redan nu är tydligt inordnat under Ryssland åtminstone i militära sammanhang.

Således för det oss fram till att försöka få en konklusion kring vad som just nu händer. Att Ryssland har militärförmåga att genomföra ett väpnat angrepp mot Ukraina för att uppnå vissa territoriella landvinningar utifrån den mängd förband och förmågor som samlats är högst sannolikt.50 Dock får det ses som mindre troligt att det utgör den faktiska målsättningen, utan snarare får det ses som troligt att det rör sig om påverkan med militära maktmedel i bakgrunden. Detta argument kan förstärkas ytterligare med den retorik som framförts även med faktorn kärnvapen i bakgrunden. Dock kan det ses som möjligt att en rysk militär operation kan genomföras annorstädes då agerandet med de militära förbanden kring Ukraina kan utgöra en vilseledning och Rysslands förmåga att snabbt ta beslut men även kraftsamla i en ny operationsriktning. Genomförs dock en militär operation gentemot Ukraina eller annorstädes får det ses som möjligt att även Nordkalotten kan komma att involveras.

Den troliga till sannolika målsättningen Ryssland försöker uppnå med sitt nuvarande agerande är att skapa en så kallad cordon sanitaire, där Ukraina och Georgien ej skall tillfalla ur ett ryskt perspektiv en västlig intressesfär som kan hota Ryssland det vill säga en förlängning av den så kallade Brezjnev doktrinen. Därmed, det Ryssland försöker skapa med sitt agerande är en egen intressesfär. Vad som dock särskilt bör beaktas är den geostrategiska vikt Ryssland fäster vid Arktis samt Nordkalotten varvid det får ses som troligt att även Finland och Sverige på något sätt är inarbetade i det nuvarande ryska agerandet. Varvid de ryska påtryckningarna mot Finland och Sverige kan komma att öka framgent även med tydliga militära maktmedel i bakgrunden. Vad som särskilt bör beaktas är hur retoriken kring kärnvapen använts i den nu pågående ”kraftmätningen” i vad som troligtvis till sannolikt handlar om upprättande av en intressesfär, vilket likväl skulle kunna bli riktat mot Finland och Sverige i retorisk form.

Slutsats

Det får ses som möjligt att en väpnad konflikt kan inträffa mellan Ryssland och Ukraina, alternativt är det möjligt att en väpnad konflikt eller militär operation kan inträffa annorstädes där den nu militära uppbyggnaden mot Ukraina utgör en vilseledning av Ryssland. I de både scenarierna är det även är möjligt att länderna på Nordkalotten blir involverad med anledning av risken för horisontal eskalation. Det troliga till sannolika scenariot är dock att det nuvarande ryska agerandet utgör en påverkan med militära maktmedel i bakgrunden för att uppnå politiska samt militärstrategiska målsättningar gentemot de västliga länderna i form av upprättandet av en tydlig intressesfär.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Associated Press 1, 2, 3 (Engelska)

British Broadcasting Corporation 1, 2, 3, 4 (Engelska)

Cable News Network 1, 2 (Engelska)

Defense One 1 (Engelska)

Försvarsmakten 1 (Svenska)

Hufvudstadsbladet 1 (Svenska)

Jägarchefen 1 (Svenska)

Oslo Militære Samfund 1 (Norska)

RAND Corporation 1 (Engelska)

Regjeringen 1, 2 (Norska)

Regeringskansliet 1, 2 (Svenska)

Reuters 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16 (Engelska)

Russian strategic nuclear forces 1 (Engelska)

TASS 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7 (Engelska)

The New York Times 1 (Engelska)

Sveriges Television 1, 2, 3 (Svenska)

Svenska Dagbladet 1 (Svenska)

The Economist 1 (Engelska)

The Washington Post 1, 2 (Engelska)

Totalförsvarets forskningsinstitut 1, 2 (Svenska)

United States European Command 1 (Engelska)

Valisluureamet 1 (Engelska)

Ulfving, Lars. Rysk krigskonst: en introduktion till den ryska militärvetenskapen sedd i ett militärteoretiskt, empiriskt och historiskt perspektiv. Stockholm: Försvarshögskolan, 2005.

Slutnoter

¹ Associated Press. Keyton, David. Cook, Lorne. NATO chief says allies must prepare for the worst in Ukraine. 2021. https://apnews.com/article/europe-russia-ukraine-moscow-riga-b0971e8a973026ec7fb1964a8d38d2eb (Hämtad 2021-12-17)

Cable News Network. Liptak, Kevin. US intelligence estimates Russian troop levels on Ukraine bo Pope calls for 'serious international dialogue' to defuse Ukraine tensions rder could reach 175,000. 2021. https://edition.cnn.com/2021/12/04/politics/russia-ukraine-troops-border-us-intelligence-reports/index.html (Hämtad 2021-12-17)

Reuters. Siebold, Sabine. Emmott, Robin. NATO warns Russia over Ukraine military build-up. 2021. https://www.reuters.com/world/europe/nato-warns-russia-over-ukraine-military-build-up-2021-11-15/ (Hämtad 2012-12-XX)

Reuters. Pamuk, Humeyra. Lewis, Simon. U.S. says 'all options' on the table over Russian troop buildup near Ukraine. 2021. https://www.reuters.com/world/europe/us-state-dept-says-all-options-table-over-russian-troop-build-up-near-ukraine-2021-11-26/ (Hämtad 2021-12-17)

The Washington Post. Harris, Shane. Sonne, Paul. Russia planning massive military offensive against Ukraine involving 175,000 troops, U.S. intelligence warns. 2021. https://www.washingtonpost.com/national-security/russia-ukraine-invasion/2021/12/03/98a3760e-546b-11ec-8769-2f4ecdf7a2ad_story.html (Hämtad 2021-12-17)

² Westerlund, Fredrik (red). Oxenstierna, Susanne (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2019, s. 59.

³ TASS. Putin tasks Russian Foreign Ministry to begin talks on system of security guarantees. 2021. https://tass.com/politics/1363765 (Hämtad 2021-12-01)

⁴ TASS. Russia’s Foreign Ministry preparing initiative on security guarantees at western borders. 2021. https://tass.com/politics/1369099 (Hämtad 2021-12-01)

⁵ TASS. Putin puts forward bid for detailed talks on stopping NATO’s eastward expansion. 2021. https://tass.com/politics/1369341 (Hämtad 2021-12-17)

⁶ TASS. Putin spoke in favor of ensuring calm, stable situation for all countries worldwide. 2021. https://tass.com/politics/1369333 (Hämtad 2021-12-17)

⁷ TASS. Putin says Russia taking ‘adequate’ measures in response to NATO’s provocations. 2021. https://tass.com/defense/1369273 (Hämtad 2021-12-17)

⁸ Sveriges Television. Ajdinovic, Mersiha. Migrantkrisen vid gränsen mellan Polen och Belarus – ett storpolitiskt spel. 2021. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/migrantkrisen-vid-gransen-mellan-polen-och-belarus (Hämtad 2021-12-17)

⁹ Reuters. Emmott, Robin. Siebold, Sabine. Sytas, Andrius. Lithuania, EU say Belarus using refugees as 'political weapon'. 2021. https://www.reuters.com/world/europe/belarus-using-refugees-weapon-must-face-more-eu-sanctions-lithuania-says-2021-07-12/ (Hämtad 2021-12-17)

¹⁰ Reuters. Russia sends bombers to fly over Belarus, blames EU for migrant catastrophe. 2021. https://www.reuters.com/world/europe/russia-blames-eu-looming-catastrophe-over-migrants-belarus-poland-border-2021-11-10/ (Hämtad 2021-12-17)

Reuters. Belarus leader says he needs Russian nuclear-capable bombers to navigate border crisis. 2021. https://www.reuters.com/world/europe/russian-nuclear-capable-bombers-rehearse-bombing-runs-belarus-training-exercise-2021-11-11/ (Hämtad 2021-12-17)

¹¹ Associated Press. Isachenkov, Vladimir. Belarus president offers to host Russian nuclear weapons. 2021. https://apnews.com/article/russia-ukraine-germany-migration-europe-ab1efae5e65bf01af3be2f6139ef6f4b (Hämtad 2021-12-17)

¹² TASS. Lavrov: West’s reckless policy drives Lukashenko to eye deploying Russian nukes in Belarus. 2021. https://tass.com/politics/1369141 (Hämtad 2021-12-17)

¹³ Reuters. Russia to West: offer us guarantees or risk unravelling security. 2021. https://www.reuters.com/world/europe/russia-new-european-missile-crisis-must-be-avoided-before-its-too-late-2021-12-10/ (Hämtad 2021-12-17)

¹⁴ Sveriges Television. Borgert, Linnéa. Nu löper kärnvapenavtalet INF ut: ”Oron är berättigad”. 2019. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/nu-loper-karnvapenavtalet-inf-ut-oron-ar-berattigad (Hämtad 2021-12-17)

Reuters. Astakhova, Olesya. Kauranen, Anne. Putin says U.S. is able to deploy new cruise missile in Europe. 2019. https://www.reuters.com/article/uk-finland-russia-summit-missiles-idUKKCN1VB1Y3 (Hämtad 2021-12-17)

¹⁵ Reuters. Ali, Idrees. U.S. tests first ground-launched cruise missile after INF treaty exit. 2019. https://www.reuters.com/article/us-usa-pentagon-missiles-russia-idUSKCN1V91IV (Hämtad 2021-12-17)

Reuters. Ali, Idrees. U.S. tests ground-launched ballistic missile after INF treaty exit. 2019. https://www.reuters.com/article/us-usa-military-russia-idUSKBN1YG287 (Hämtad 2021-12-17)

¹⁶ British Broadcasting Corporation. INF nuclear treaty: Nato 'to avoid arms race' after US-Russia pact ends. 2019. https://www.bbc.com/news/world-europe-49207281 (Hämtad 2021-12-17)

¹⁷ Kristensen, Hans M. Korda, Matt. Russian nuclear weapons, 2021. Bulletin of the Atomic Scientists, vol. 77, no. 2, s. 90-91. DOI: 10.1080/00963402.2021.1885869

¹⁸ The Economist. Allies fear Germany’s incoming government will go soft on nukes. 2021. https://www.economist.com/europe/2021/11/20/allies-fear-germanys-incoming-government-will-go-soft-on-nukes (Hämtad 2021-12-17)

¹⁹ TASS. US nuclear weapons may end up in Eastern Europe if Germany rejects them — NATO. 2021. https://tass.com/defense/1363759 (Hämtad 2021-12-17)

²⁰ Reuters. Germany to remain part of NATO's nuclear sharing under new government. 2021. https://www.reuters.com/world/europe/germany-remain-part-natos-nuclear-sharing-under-new-government-2021-11-24/ (Hämtad 2021-12-17)

²¹ Försvarsmakten. Doktrin för Gemensamma operationer. Stockholm: Försvarsmakten, 2020, s. 18.

²² Reuters. Russia urges NATO to break promise to Ukraine as part of security package. 2021. https://www.reuters.com/world/europe/russia-demands-rescinding-nato-promise-ukraine-georgia-2021-12-10/ (Hämtad 2021-12-17)

²³ British Broadcasting Corporation. Russia Ukraine: Lavrov warns of return to military confrontation nightmare. 2021. https://www.bbc.com/news/world-europe-59503762 (Hämtad 2021-12-17)

Svenska Dagbladet. Lavrov: Mardrömslik militär konfrontation. 2021. https://www.svd.se/lavrovs-och-blinkens-mote-pagar-i-stockholm (Hämtad 2021-12-17)

²⁴ Associated Press. Knickmeyer, Ellen. Lee, Matthew. Merchant, Nomaan. Biden assures Ukraine’s leader of US support to deter Russia. 2021. https://apnews.com/article/joe-biden-russia-ukraine-europe-vladimir-putin-8193787ec21ca2aded4a37fa325f07b5 (Hämtad 2021-12-17)

²⁵ Reuters. Russia orders some U.S. diplomatic staff to leave as embassy spat expands. 2021. https://www.reuters.com/world/russia-says-some-us-embassy-staff-must-leave-january-2021-12-01/ (Hämtad 2021-12-17)

²⁶ The Washington Post. Khurshudyan, Isabelle. Hudson, John. Amid heightened tensions, Russia and U.S. make quiet breakthrough on staffing at Moscow embassy. 2021. https://www.washingtonpost.com/world/europe/russia-us-moscow-embassy/2021/12/03/2a459f56-49fe-11ec-beca-3cc7103bd814_story.html (Hämtad 2021-12-17)

²⁷ Reuters. Macron warns against "self-fulfilling" prophecies on Ukraine-Russia risks. 2021. https://www.reuters.com/world/europe/macron-warns-against-self-fulfilling-prophecies-ukraine-russia-risks-2021-12-10/ (Hämtad 2021-12-17)

²⁸ Ds 2019:8. Värnkraft. Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021–2025. s. 72.

²⁹ United States European Command. Senate Armed Services Committee Opening Statement by General Phil Breedlove, Commander, U.S. European Command. 2015. https://www.eucom.mil/article/33031/senate-armed-services-committee-opening-statement-by-general-phil-breedlove-commander-u-s-european (Hämtad 2021-12-17)

³⁰ Cable News Network. Bertrand, Natasha. Sciutto, Jim. Lillis, Katie Bo. US struggles with intelligence blind spot as Russia builds up forces near Ukraine. 2021. https://edition.cnn.com/2021/11/15/politics/us-intelligence-russia-ukraine/index.html (Hämtad 2021-12-17)

³¹ Sveriges Television. Bengtsson, Olle. Tre frågor om konflikten i Ukraina. 2021. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/tre-fragor-om-konflikten-i-ukraina (Hämtad 2021-12-17)

³² Reuters. Pullella, Philip. Pope calls for 'serious international dialogue' to defuse Ukraine tensions. 2021. https://www.reuters.com/world/uk/pope-calls-serious-international-dialogue-defuse-ukraine-tensions-2021-12-12/ (Hämtad 2021-12-17)

³³ The Washington Post. Harris, Shane. Sonne, Paul. Russia planning massive military offensive against Ukraine involving 175,000 troops, U.S. intelligence warns. 2021. https://www.washingtonpost.com/national-security/russia-ukraine-invasion/2021/12/03/98a3760e-546b-11ec-8769-2f4ecdf7a2ad_story.html (Hämtad 2021-12-04)

³⁴ Reuters. Kremlin says Russia cannot de-escalate due to Ukrainian troop presence nearby. 2021. https://www.reuters.com/world/europe/kremlin-says-russia-cannot-de-escalate-due-ukrainian-troop-presence-nearby-2021-12-01/ (Hämtad 2021-12-17)

³⁵ Hufvudstadsbladet. Gestrin-Hagner, Maria. Rysk anfallsplan för Ukraina avslöjad – Kanerva: "Finland kan tvingas höja beredskapen". 2021. https://www.hbl.fi/artikel/rysk-anfallsplan-for-ukraina-avslojad-kanerva-finland-kan-tvingas-hoja-beredskapen/ (Hämtad 2021-12-17)

³⁶ Prop. 62 S (2019 – 2020). Vilje til beredskap – evne til forsvar Langtidsplan for forsvarssektoren. s. 23.

³⁷ Black, James et al. Enhancing deterrence and defence on NATO’s northern flank: Allied perspectives on strategic options for Norway. Santa Monica: RAND Corporation, 2020, s. 8.

³⁸ Russian strategic nuclear forces. Strategic fleet. 2021. https://russianforces.org/navy/ (Hämtad 2021-12-17)

³⁹ Black, James et al. Enhancing deterrence and defence on NATO’s northern flank: Allied perspectives on strategic options for Norway. Santa Monica: RAND Corporation, 2020, s. 9.

⁴⁰ Forsvarsdepartementet. Et felles løft - Ekspertgruppen for forsvaret av Norge. Oslo: Forsvarsdepartementet, 2015, s. 20.

⁴¹ Prop. 62 S (2019 – 2020). Vilje til beredskap – evne til forsvar Langtidsplan for forsvarssektoren. s. 82.

⁴² Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025. s. 68.

⁴³ British Broadcasting Corporation. Russia Ukraine: Sending US troops not on table – Biden. 2021. https://www.bbc.com/news/world-europe-59582013 (Hämtad 2021-12-17)

⁴⁴ British Broadcasting Corporation. Ukraine conflict: Putin 'was ready for nuclear alert'. 2015. https://www.bbc.com/news/world-europe-31899680 (Hämtad 2021-12-17)

⁴⁵ Jägarchefen. Si vis pacem, para bellum - Beredskapskontroll 16-21MAR15. 2015. https://jagarchefen.blogspot.se/2015/04/si-vis-pacem-para-bellum.html (Hämtad 2021-12-17)

⁴⁶ Oslo Militære Samfund. Etterretningstjenestens årlige statusoppdatering - Fokus 2018. 2018. https://oslomilsamfund.podbean.com/e/oms-etterretningstjenestens-arlige-statusoppdatering-fokus-2018/ (Hämtad 2021-12-17)

⁴⁷ Defense One. Tucker, Patrick. Potemkin Jets Unlikely To Fool US Satellites. 2016. https://www.defenseone.com/technology/2016/10/potemkin-jets-unlikely-fool-us-satellites/132350/ (Hämtad 2021-12-17)

Kjellén, Jonas. Russian Electronic Warfare: The role of Electronic Warfare in the Russian Armed Forces. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2018, s. 23-24, 53.

The New York Times. Kramer, Andrew E. A New Weapon in Russia’s Arsenal, and It’s Inflatable. 2016. https://www.nytimes.com/2016/10/13/world/europe/russia-decoy-weapon.html (Hämtad 2021-12-17)

⁴⁸ Ulfving, Lars. Rysk krigskonst: en introduktion till den ryska militärvetenskapen sedd i ett militärteoretiskt, empiriskt och historiskt perspektiv. Stockholm: Försvarshögskolan, 2005, s. 153-154.

⁴⁹ Valisluureamet. International Security and Estonia. Tallinn: Valisluureamet, 2021, s. 53.

⁵⁰ Reuters. Polityuk, Pavel. EXCLUSIVE Ukraine sees no sign of Russia withdrawing troops from border. 2021. https://www.reuters.com/world/europe/exclusive-ukraine-sees-no-sign-russia-withdrawing-troops-border-2021-12-15/ (Hämtad 2021-12-17)

Det förs för närvarande en diskussion i media om Försvarsmaktens roll och arbete kopplat till vindkraftsutbyggnaden i Sverige. Med anledning av detta vill Försvarsmakten beskriva det arbete myndigheten bedriver kopplat till vindkraft.

Riksdagen har beslutat om proposition Totalförsvaret 2021–2025 som innehåller övergripande mål för totalförsvaret, nya mål för det militära respektive civila försvaret, inriktningen för Försvarsmaktens krigsorganisation och förändringar i Försvarsmaktens grundorganisation. Riksdagen har även beslutat om målet att Sveriges elproduktion år 2040 ska vara 100 procent förnybar. Uppbyggnaden av det militära försvaret och pågående energiomställning behöver, utifrån av riksdag beslutade mål, ske parallellt. Genom att tillsammans med andra myndigheter utarbeta förutsägbara planeringsunderlag ökar förutsättningarna för att Försvarsmaktens arbete effektivt ska bidra till den vindkraftsutbyggnad som de energipolitiska målen kräver. På motsvarande sätt behöver andra myndigheter beakta totalförsvarets behov i sin verksamhet och därmed bidra till uppfyllnad av de försvarspolitiska målen.

Försvarsmakten är som sektorsmyndighet för riksintressen för totalförsvarets militära del remissinstans för tillståndsansökningar för vindkraft. I begreppet ”militära del” ingår även myndigheterna Totalförsvarets forskningsinstitut, Försvarets radioanstalt och Försvarets materielverk.

I samrådsprocessen rörande vindkraftsetablering är Försvarsmaktens roll att göra en bedömning avseende hur etableringen kan komma att påverka försvaret av Sverige. Försvarsmaktens bedömning är en del i det samlade underlag som beslutsfattande instans tar ställning till. Försvarsmakten har inget veto, utan är en av flera remissinstanser i dessa ärenden.

Myndighetssamverkan inom vindkraftsutbyggnad

Samtidigt som det säkerhetspolitiska läget kräver ett ökat fokus på ett starkare totalförsvar pågår en energiomställning. Försvarsmakten deltar i myndighetssamverkan om energiomställningen på olika sätt. Exempel på samverkan i planeringsprocessen är arbete med riksintressen, nationella strategier och att utarbeta nationella eller regionala planeringsunderlag.

Försvarsmakten samverkar med bland annat Energimyndigheten och Naturvårdsverket i arbetet att skapa förutsättningar för en väl planerad och resurseffektiv vindkraftsutbyggnad, exempelvis den nationella strategin för en hållbar vindkraftsutbyggnad.

Försvarsmakten har även deltagit i Havs- och vattenmyndighetens arbete med de nationella havsplanerna och har bland annat angett specifika områden inom vilka det är möjligt att samexistera med vindkraft. Sammanlagt rör det sig om 13 områden vars totala yta uppgår till över 2 300 kvadratkilometer, vilket till ytan motsvarar ett område större än Norrköpings kommun eller nästan två Öland.

Preliminära bedömningar och tillståndsprocessen

Försvarsmakten yttrar sig över föreslagna vindkraftsetableringar i de samråd som sker enligt miljöbalken inför en ansökan om miljötillstånd eller tillstånd enligt lagen om Sveriges ekonomiska zon. I de fall vindkraften omfattas av bygglovsplikt enligt Plan- och bygglagen yttrar sig Försvarsmakten i kommunens bygglovsprocess.

Utöver de formella samråd som myndigheten deltar i kan Försvarsmakten lämna en preliminär bedömning till bolag (så kallad tidig dialog) om möjligheterna för uppförande av vindkraftsparker. Detta gäller för såväl etableringar på land som till havs. Bedömningen syftar till att ett bolag redan inför en ansökan om tillstånd ska kunna få besked om hur vindkraftsparken bedöms påverka försvarsintressena.

Under 2021 har Försvarsmakten hittills lämnat över 120 sådana bedömningar (tidig dialog) till olika vindkraftsbolag.

Försvarsmaktens bedömningar grundas i samtliga fall i en enskild analys av varje föreslagen vindkraftsetablering. Analysen beaktar de specifika ingångsvärden som angetts avseende vindkraftsetableringens utformning avseende antal verk, deras placering och höjd samt dess geografiska lokalisering.

Där det är möjligt med hänsyn tagen till försvaret av Sverige tillstyrker Försvarsmakten vindkraftsparker. Två exempel i närtid är de havsbaserade vindkraftsparkerna Storgrundet och Utposten 2 i Gävleborgs län. Båda är belägna i ett för energiomställningen prioriterat elområde.

Försvarsmakten försvarar Sverige

Försvarsmaktens huvuduppgift är att försvara Sverige mot ett väpnat angrepp. I försvarsbesluten 2015 och 2020 har Försvarsmaktens uppdrag tydliggjorts med fokus på att bygga upp förmåga till nationellt försvar mot en kvalificerad motståndare. För att lösa myndighetens uppdrag krävs bland annat ändamålsenlig tillgång till mark- och vattenområden, anläggningar samt övrig infrastruktur.

Senare års ökade krav på tillväxt och förmågeökning inom Sveriges militära försvar förstärker behoven av en mark- och vattenplanering som beaktar ett totalförsvarsperspektiv. Tillgången till mark- och vattenområden är av avgörande betydelse för att kunna öva militär förmåga. Därtill påverkar mark- och vattenanvändningen försvarsplaneringen och förutsättningarna för både oss själva och andra aktörers möjligheter att genomföra operationer i vårt närområde och över svenskt territorium.

Johan Svensson
Generallöjtnant
Försvarsmaktens produktionschef

 Nedanstående inlägg publicerades förra veckan även på Kungl. Krigsvetenskapsakademiens blogg.

I det senaste numret av Kungl Krigsvetenskapsakademiens Handlingar och Tidskrift, 3/2021, finns fem artiklar som belyser olika aspekter på uppdragstaktik. Här några reflektioner.

Överstelöjtnant Ola Palmqvist, tidigare chef för Taktikavdelningen vid Markstridsskolan, ger i sin mycket läsvärda översikt över olika komponenter som konstituerar en fungerande uppdragstaktik en tämligen pessimistisk bild av taktikutvecklingen i Försvarsmakten. Efter att ha läst hans analys av skrivningarna i nyare handböcker som t ex DGO 20 (Doktrin för Gemensamma Operationer) får jag intrycket att någonstans i processen tycks det helt fundamentala motivet för uppdragstaktik, stridens oförutsebarhet, försvunnit i hanteringen. I stället verkar tänkandet blivit starkt metodstyrt och där genomförandet av taktiska planer till del liknar checklistor där olika, i förväg fastställda, händelser ska prickas av.

När uppdragstaktiska honnörsord som initiativ, självständigt tänkande, gripa tillfällen i flykten med flera, ska omsättas till praktiska metoder tycks handboksförfattarna haft svårt att hålla fast vid ett grundläggande och mycket enkelt orsakssammanhang, nämligen: eftersom det inte går att förutse hur striden kommer att utvecklas är det också måttligt meningsfullt att försöka utforma planer som förutsätter ett visst händelseförlopp.

Dock, det kan finnas en ganska enkel förklaring till denna tankens oklarhet. Samarbetar man nära och under lång tid med ett land, USA, vars resursmässiga överlägsenhet i olika stridssituationer ofta varit så stor att man kunnat framtvinga ett önskat förlopp, det oberoende vad motståndaren gör, så finns risken att man anammar metoder som passar i denna samverkansmiljö. Det även om de kan vara kontraproduktiva i en svensk kontext. Denna tendens till att okritiskt anamma andras sätt att tänka har sannolikt förstärkts av vår ”strategiska timeout” där vi under lång tid inte ägnade oss åt att fundera på krigföring i större skala i ett svenskt sammanhang.

Kapten Christian Wester, Skaraborgs regemente, som för närvarande genomför det Högre Officersprogrammet vid FHS, har i en läsvärd artikel sett på de samhälleliga förutsättningarna att tillämpa uppdragstaktik i Sverige. En aspekt han lyfter fram som en god grund för uppdragstaktik är det svenska samhällets demokratiska gener. Faktorer som press- och yttrandefrihet, vana till medinflytande och måttlig rädsla för chefer och auktoriteter borde bidra till att forma personer som ser det som naturligt att agera uppdragstaktiskt. Han drar här paralleller med den israeliska försvarsmakten. En organisation med en utpräglat uppdragstaktisk kultur. Christian Wester pekar här på dess rötter i en icke-hierarkisk, delvis gerillabetonad, militär organisation, Palmach, som en tänkbar förklaring.

Det väcker hos mig frågan: kan demokratiska stater därmed förväntas ha bättre förutsättningar att tillämpa uppdragstaktik än auktoritära stater?  Eller om man så vill: har vi här en konkurrensfördel gentemot Ryssland? Ger historien eventuellt någon ledtråd? Ja, tyvärr.

Den tyska krigsmakten under andra världskriget är nog den organisation som historiskt sett varit mest framgångsrik i tillämpningen av uppdragstaktik i större sammanhang. Var den sprungen ur ett samhälle som präglades av att underlydande såg det som naturligt att ifrågasätta chefer och andra auktoriteter? Knappast. Det oberoende av det nazistiska styrets inflytande från 1933. Dåtidens tyska arbetsplatser, skolor, föreningar, hem, var nog generellt sett inte platser där ifrågasättande av auktoriteter sågs som något positivt eller naturligt. Ändå var cheferna (på alla nivåer – korpral till general) i Wehrmacht oftast avsevärt mer initiativkraftiga och flexibla än de hos motståndarna.

Med den utveckling vi ser i Ryssland mot en rörligare krigföring, i kombination med målmedvetna åtgärder för att skapa chefer på bataljons- och brigadnivå som förväntas agera självständigt, bör vi nog vara försiktiga med att dra alltför stora växlar på att vårt demokratiska samhälle med automatik skulle ge oss en konkurrensfördel i kriget. Det finns nog alla skäl, som Christian Wester påpekar, att systematiskt öva vår förmåga till att leda uppdragstaktiskt. Att lita till svensk samhällskultur kanske inte räcker.

Major Peter Lindberg, Norrbottens regemente, analyserar uppdragstaktiken i två intressanta artiklar. Först en där han gör en analys om uppdragstaktikens relevans i en högteknologisk stridsmiljö. Han pekar där på både de för- som nackdelar vilka kan finnas i att utnyttja artificiell intelligens i beslutsstödsystem. Han lyfter också fram människans avgörande roll i en verksamhet, strid, där initiativkraft, beslutsvillighet, fantasi och risktagning är avgörande faktorer. Egenskaper som det kan vara svårt att skapa algoritmer för.

Peter Lindberg pekar även på svårigheten hur avgöra på vilket sätt medel och motmedel kommer att påverka varandra. Ett tidlöst problem som får mig att tänka på en episod under andra världskriget. Under den tyska bombkampanjen mot Malta 1942 lyckades tyskarna störa ut, i praktiken förblinda, de brittiska radarstationerna på ön. Britterna lät dock radarstationerna fortsätta att sända trots att de inte såg något. Tyskarna drog av det slutsatsen att de inte lyckats med sina störinsatser (då borde ju britterna slutat sända) och ansåg sig därför tvungna att vidta resurskrävande åtgärder för att skydda sina bombflygplan mot vad man antog skulle vara ett effektivt lett brittiskt luftförsvar. Inte ens den bästa informationsteknik hjälper om man väljer fel kriterier mot vilka man värderar informationen.

I sin andra artikel diskuterar Peter Lindberg stabens, kontra chefens, roll vid operativ beslutsfattning. Han uttrycker där en farhåga att vår strategiska och operativa planeringsmodell (SPL) överbetonar stabsarbetets betydelse för att skapa tillräckligt beslutsunderlag. Något som bland annat leder till sen beslutsfattning. Jag har aldrig arbetat med SPL varför jag inte kan uttala mig om just den modellen. Dock, mina erfarenheter som brigadchef och senare som operationsledare vid dåvarande Milostab Mitt gör att jag gärna ansluter mig till de som varnar för komplicerade bedömande- och beslutsfattningsmodeller på såväl taktisk som operativ nivå.

I en artikel med signaturen J R slår en svensk officer som just nu studerar vid Naval Postgraduate School ett kraftfullt slag för att Försvarsmakten måste bli bättre på att tillgodogöra sig ny teknik. Exempelvis beväpnade drönare. Han pekar speciellt på de möjligheter det skulle ge jägarförband att bestrida en angripare kontroll över ytan. Det decentraliserade och okonventionella uppträdande som väpnade rörelser som Hezbollah och Fedayeen framgångsrikt tillämpade mot traditionellt uppträdande krigsmakter skulle kunna tjäna som inspiration. Ett som koncept som skulle utvecklas med stöd av modern teknik. Det är inte utan att man, jag, kan börja undra om cirkeln inte är på väg att slutas? Det var i Palmach (se Christian Wester ovan) många ledande israeliska officerare präglades i ett uppdragstaktiskt tänkande. Något som de bar med sig och framgångsrikt tillämpade även med andra typer av förband 1956, 1967 och 1973.  Operationer varifrån kalla krigets svenska pansartrupper till stor del hämtade inspiration till en utpräglat uppdragstaktiskt kultur. Är det våra jägarförband som ska vara de som vitaliserar det uppdragstaktiken i Sverige?   

Sammantaget inger artiklarna förhoppningen att Ola Palmqvist inte ska bli en ensam ropande röst i öknen när han varnar för att det just nu pågår en process som riskerar utarma det uppdragstaktiska tänkandet och agerandet i Försvarsmakten. Artiklarna visar att yngre kamrater, som nyligen genomgått eller just nu genomgår högre utbildning, ser uppdragstaktik som grundstenen i Försvarsmaktens sätt att leda. Och där de pekar på metoder hur den kan utvecklas med hjälp av modern teknik, förenklade stabsarbetsprocedurer, förändrad organisation och övningsverksamhet som stärker officerarnas initiativkraft och beslutsvillighet.

En avslutande reflektion är att militärhistoria borde ges en avsevärt mer framträdande roll i all militär chefsutbildning. Det skulle på ett avgörande sätt bidra till att öka förståelsen för uppdragstaktikens tillämpning i praktiken, och inte bara som någon typ av teoretiskt begrepp.  Nej, inte mer om Guderians eller Rommels agerande i Ardennerna 1940. Visserligen visar det på två höga chefer som framgångsrikt agerar inom ramen för en uppdragstaktisk kultur men har ett begränsat värde för att förklara uppdragstaktikens väsen, hur det genomsyrar en hel organisation. Uppdragstaktikens nytta för oss skulle antagligen illustreras bättre genom studier av ett (tämligen stort) antal exempel som visar hur chefer på alla nivåer agerar utifrån situationens möjligheter eller krav när det oväntade inträffar. Plutonchefen som på eget bevåg ändrar anfallsriktning när grannplutonen blivit hängande, och därmed reder ut situationen. Kompanichefen som avvärjer en hotande katastrof genom att omedelbart, utan att vänta på order, genomför ett motanfall när fienden överraskande brutit igenom grannkompaniets försvar. Bataljonchefen som når framgång genom att avbryta det beordrade anfallet och istället genomför en omfattning genom att utnyttja en lucka i fiendens gruppering som han upptäckt. Underhållsbataljonchefen som snabbt och utan order omdirigerar sina foror och får fram extra ammunition till ett förband i trångmål mm.

Varför har – återigen – omtanken om den militära akademiska skolningen hamnat i vissa professorers fokus? Det är inte helt enkelt att förstå, då rättsläget kan tyckas entydigt, och har så varit sedan 2008. Högskolelagen (HL) och Högskoleförordningen (HF) gäller och ska inte och kan inte rundas, det har väl heller aldrig varit tanken hos FHS ledning. Men det går samtidigt inte att bortse ifrån att FHS, likt Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), har en egen förordning som också ska tillämpas.  

Vi får alla hoppas att FHS ledning med sina kollegiala existerande organ hittar en bra lösning så att de professorer som anmält sitt lärosäte och sin arbetsgivare, kan lägga energi på att marknadsföra sitt unika lärosäte, istället för att beivra dess verksamhet. Försvarshögskolan är allt för viktig för att vara tummelplats för akademiska subtiliteter – FHS är viktigt för svensk säkerhet och för den militära förmågan.

När det gäller officersutbildningen har den strategiska planen lagts för länge sedan – valet att akademisera officersutbildningen fattades för decennier sedan, och har utvecklats allt eftersom. FHS har som akademiskt lärosäte mognat och det finns en närmast unik smältdegel av skolade practitioners och traditionella akademiker som i många fall har en unika kunskaper om military power. Den vetenskapliga kompetensen har därmed ökat sedan 2008 – med full examensrätt, eget doktorandprogram och ökad mängd lektorer och bitr. lektorer.

Vad beträffar syftet med att akademisera officersutbildningen ber jag att få referera till den avlidne professorn, fd prorektorn och ordf. i FHS FoUN – Berndt Brehmer. Hans text i Krigsvetenskapsakademins tidskrift (nr 2 2011) säger det mesta om varför vissa ämnen vid FHS står den militära professionen särskilt nära:

Det första steget mot en professionsutbildning blev därför att förändra officersutbildningen till en ämnesbaserad sådan. Det krävde att FHS inrättade ämnen som kunde bilda basen för en sådan utbildning. Resultatet blev bl a två ämnen som är unika för FHS, nämligen krigsvetenskap och militärteknik. Avsikten med båda dessa ämnen var att de skulle utvecklas till professionsämnen och utgöra kärnan i den högre officersutbildningen. Att de skulle vara professionsämnen innebar, och innebär att de inte bara skulle utmärkas av sina speciella studieobjekt: krig respektive teknik, utan också av ett speciellt perspektiv: officersperspektivet.

—

En professionsutbildning skiljer sig från en akademisk utbildning vid en samhällsvetenskaplig eller humanistisk fakultet i det att den innehåller inte bara teoretiska moment, utan också praktiska sådana. Det beror på att den inte bara ska förbereda för fortsatt karriär inom ett akademiskt ämne, utan ytterst för professionell verksamhet. Sålunda innehåller också en akademisk officersutbildning bedömandemetoder, stabstjänst, o s v men den skiljer sig från en renodlad yrkesutbildning i det att man också kräver av de studerande att de skall ha förmåga att reflektera över de metoder de får lära sig och deras grundvalar. Det är ett sätt att skapa en beredskap för förändring och frigöra från det litet krampaktiga fasthållandet vid metoder för vilka man inte känner grunden och som lätt blir följden i traditionella yrkesutbildningar.

Vi hoppas alla att Försvarshögskolans unika ställning som ett centralt lärosäte fortsätter utvecklas. Mina egna utbildningar vid FHS är tillsammans med den årslånga utbildning vid Geneva Center for Security Policy (GCSP) – också med handgripliga och sociala utbildningsmoment – det mest givande jag genomgått under en snart slutförd karriär.

Sedan 1999 har jag i perioder haft en mer eller mindre professionell relation till Försvarshögskolan (FHS) – fram till 2019. År 1999/2000 utsågs jag i rollen som dåvarande militärhögskolornas gemensamma studierektor (med placering vid MHS Ö), till Försvarsmaktens representant i FHS Forsknings- och utbildningsnämnd (FoUN). Den avlidne professorn Berndt Brehmer var då ordf.  Under de gångna decennierna har jag studerat vid FHS under tre längre program/kurser samt varit anställd vid tre tillfällen; vid rektors kansli, vid militära programledningen och vid MVI som avdelningschef för Op avd. Under tiden som studerande vid dåvarande chefsprogrammet var jag invald som studeranderepresentant vid FHS styrelse. Mina egna studier vid universitet och högskola har resulterat i några enklare examina; en fil kand i krigsvetenskap från FHS, en fil kand i statsvenetenskap från Umeå universitet och en fil mag i statsvetenskap från Mittuniversitetet.

Jag tycker därmed att jag har relativt god insyn i FHS och förståelsen för FHS resa och akademisering av officersutbildningen de senaste 20 åren.

Min första reflektion när jag läser SvD ledare 2021-11-16 och professorernas anmälan till UKÄ 2021-02-18 är; varför är det just dessa professorer som gjort denna anmälan? Jag tror mig förstå att det underliggande gnagande akademiska tjafset nått nya höjder…

Sex av de nio professorerna är professor i ämnet och disciplinen statsvetenskap. Ingen av dem är i någon nämnvärd omfattning involverad i utbildningen vid de militära programmen, förutom möjligen lite handledning av uppsatser på mastersnivå. Så varför är engagemanget så stort hos just dessa? Vid FHS finns ett 20-tal professorer och där de som inte skrivit under har ett närmare engagemang vid de militära programmen – hos dem förefaller det inte finnas någon oro för kvalitetsbrister.

I ämnet krigsvetenskap – som är ett huvudämne och disciplin vid de militära programmen – finns fyra professorer, där de två som skrivit under (Ångström och Widén) har bakgrund som doktorander utanför det svenska högskoleväsendet (Kings College och Åbo Akademi). Professorn och överstelöjtnant Peter Thunholm som disputerade i en högst relevant professionsdiskurs; beslutsfattning – har under lång tid varit den skolade tillskyndaren av den militära professionens förankring i akademin. Den andra professorn i krigsvetenskap är den mycket kompetente och framgångsrike brittiske forskaren och professorn Alastair Finlan som beforskat militära företeelser.  

Det närbesläktade ämnet och disciplinen historia, särskilt militärhistoria, med två professorer, två docenter och ytterligare tre disputerade har mycket hög vetenskaplig densitet och nära koppling till de militära utbildningarna. Dock har historikerna varit ganska illa sedda av de professorer som står bakom anmälan. Den enda rimliga förklaringen till detta är att statsvetare ofta har en mycket snäv och rigid syn på vetenskaplig produktion. Därmed finns en inneboende mer eller mindre tydlig konflikt i synen på krigsvetenskap, där statsvetare gör sitt bästa för att definiera ämnet krigsvetenskap som ett strikt samhällsvetenskapligt ämne. Och här uppstår konflikten, då krigsvetenskap måste vara så mycket mer än en teoretisk samhällsvetenskaplig disciplin och ämne – det måste vara ett inkluderande ämne som beforskas av företeelser som står den militära professionen och officersprofessionen nära. Likt att ämnet och disciplinen omvårdnad är sjuksköterskors akademiska professionsämne.

Så återigen – varför har de sex professorerna i statsvetenskap en sådan behjärtansvärd omtanke om den militära akademiska skolningen?   Till detta ska jag försöka återkomma med rimliga bedömningar.

Ps

Hur kan FHS statsvetare ha sju professorer i sina led? Det borde särskilt granskas vad gäller konkurrens, sakkunnigutlåtanden etc.

Ds

Sammanfattning

Sedan mitten av 2010-talet har det förts en rätt omfattande debatt om ryska fastighets- och markköp i Finland kan tänkas utgöra stödpunkter för ryska militära förband i händelse av en väpnad konflikt. Denna debatt måste sättas in i en större kontext avseende vart ryska markstridsförband finns i förhållande till operationsriktningar något som möjligen skulle kunna indikera att ryska jägar- och specialförband utgör ett mer sannolikt handlingsalternativ i både Finland och Sverige än användande av så kallade manöverförband inom ramen för en snabbt eskalerande incident vilket får ses som den mest sannolika orsaken till att en väpnad konflikt uppstår i vårt närområde jämfört med ett planerat väpnat angrepp.

Analys

Den 02OKT2021 publicerade den finska kvällstidningen Iltalehti uppgifter att ett byggnadskomplex som ägs av en rysk oligark vid Kotasaari i Puumala kommun hade identifierats som eventuell stödpunkt för så kallad rysk hybridverksamhet.¹ Dylika nyheter har kommit löpande från Finland sedan mitten av 2010-talet,² och i den finska säkerhetspolitiska debatten får det för en utomstående betraktare, som undertecknad, anses utgöra ett kontinuerligt inslag. Iltalehti har i skrivande stund av detta inlägg publicerat ytterligare två artiklar kring den eventuella stödpunkten i Kotasaari, där den andra artikeln publicerad den 09OKT2021 kommer utgöra grunden för detta inlägg.

I Iltalehtis artikel från den 09OKT2021 framkommer det att finska militära experter analyserat informationen som publicerats. Enligt dessa experters synpunkt är byggnadskomplexet i Kotasaari uppbyggt enligt ryska militära normer och kan vara väl lämpat för att användas av ryska jägar- och specialförband i syfte att lösa uppgifter på finskt territorium. Byggnadskomplexet är även lokaliserat i anslutning till den viktigaste så kallade inre vattenvägen i Finland. Men placeringen lämpar sig även väl för att kunna agera bakom naturliga försvarslinjer som Finland eventuellt skulle kunna tänkas använda i händelse av ett väpnat angrepp från Ryssland.³

Det framkommer även i Iltalehtis artikel att delar av den ryska 2. Spetsnazbrigaden i Pskov Oblast specifikt utbildas för att lösa uppgifter på finskt territorium, delar av personalen skall även erhållit utbildning i det finska språket. Det framkommer även i artikeln hur en så kallad innästling inför en väpnad konflikt kan genomföras. Enligt artikeln kommer ryska jägar- och specialförband innästla i antingen stridspar (2 personer) eller trissar (3 personer) under täckmantel som civila ryska medborgare i form av turister. Enligt artikeln skall materiel förhandslagras i så kallade upplag på finskt territorium som dessa stridspar eller trissar kan hämta. Därefter skall de återsamlas vid en specifik plats, såsom vid byggnadskomplexet i Kotasaari, för att slutligen påbörja lösandet av sin specifika uppgifter innan de väpnande konflikten officiellt påbörjats. Intransport förutsätts även kunna genomföras med helikopter inom ramen för ett så kallat skymningsläge det vill säga precis innan en väpnad konflikt startar, vilket bland annat härrörs till hur helikopterlandningsplatsen i Kotasaari är utformad.⁴

Metoden att genomföra innästling såsom turister, eller motsvarande, är inget nytt i till exempel en underrättelsetjänsts repertoar än minst de ryska underrättelsetjänsterna. I sammanhanget är det intressant att belysa en uppgift som Professor Wilhelm Agrell framför i sin bok Sprickor i järnridån. I den boken framkommer det att underrättelseofficerare i den sovjetiska underrättelsereserven planerade att genomföra innästling som civila genom Finland över Norrbotten eller med färja, för att ta sig till Sverige alternativt landsättning med hjälp av ubåt mot svensk kust. Uppgiften de hade i slutet av det kalla kriget var att inhämta underrättelser till sovjetiska jägar- och specialförband i händelse av en väpnad konflikt. För att kunna genomföra sin rapportering var underrättelseofficeren beroende av i förväg utplacerad radiomateriel. Enligt den sovjetiska källan, till den svenska underrättelsetjänsten, skulle cirka 1,000 individer ur de sovjetiska spetsnazförbanden vara avdelade mot Sverige under slutskedet av det kalla kriget.⁵

Ur en svensk kontext bör det noteras att minst en nedgrävd radiosändare för underrättelsesyfte förefaller hittats under slutet av 1960-talet i Sverige med koppling till Warszawapakten.⁶ Sovjetunionen förefaller även haft en omfattande mängd med upplag av vapenmateriel men även radiosändare utplacerade i Västeuropa och i Nordamerika, vilket framkommer i det så kallade Mitrochinarkivet vilket baseras på uppgifter från den avhoppade KGB arkivarien Vasilij Mitrochin.⁷ Att upplag med materiel även förutsattes vara utlagda i Sverige under 1980-talet, framkommer tydligt i bland annat boken Krig i fredstid av Charlie Nordblom.⁸ Vilket innebär att, dels metoden för innästling som framförs av Iltalehti kan antas vara giltig, dels att upplag som även berörs i artikeln faktiskt kan finnas i Finland utifrån ett historiskt perspektiv.

Att försöka göra en uppskattning på hur många ryska jägar- och specialförbandssoldater som kan tänkas insättas mot Finland i händelse av en väpnad konflikt, blir en gissningslek. Däremot kan en uppfattning skapas avseende hotbilden genom att belysa, dels ryska operationsriktningar, dels mängden ryska jägar- och specialförband men även reguljära markstridsförband som finns i Finlands och Sveriges närområde för att försöka tolka hur de kan tänkas användas.

Enligt den estländska underrättelsetjänsten skall det västra militärdistriktet (MD V) 2016 omfatta sex stycken operationsriktningar, bland annat en arktisk operationsriktning.⁹ Den lettiska underrättelsetjänsten offentliggjorde även 2016 tre stycken operationsriktningar i form av den ukrainska, belarusiska och baltiska för MD V. Där den sistnämnda operationsriktningen även förefaller omfatta delar av Finland.¹⁰ Totalt blir det fyra stycken operationsriktningar. Dock kan det utläsas som att Kaliningrad utgör en egen operationsriktning i den estländska underrättelsetjänstens årsrapport,¹¹ vilket skulle innebära en femte operationsriktning.

Detta skulle geografiskt, och logiskt, kunna innebära att den avslutande sjätte operationsriktningen torde beröra delar av Finland. Vart en gränsdragning mellan en eventuell finländsk operationsriktning samt den arktiska kan tänkas dragits är oklar. Dock torde det upprättade norra militärdistriktet (MD N) i Ryssland,¹² övertagit den arktiska operationsriktningen av MD V. Varvid det kan tänkas att den nuvarande gränsdragningen mellan MD N och MD V även kan indikera vilken del av Finland som MD V samt MD N har operationsansvar över.¹³ Det skulle till del även korrelera med hur det så kallade bastionsförsvaret förutsätts upprättas av Ryssland på Nordkalotten i händelse av en väpnad konflikt, för skyddet av dess nukleära andraslagsförmåga.¹⁴

MD V har således ett flertal operationsriktningar. Inom MD V finns två renodlade Spetsnazbrigader den 2. och 16. Därtill finns den 561. Marina spetsnazbrigaden inom Östersjömarinen. Inom den arktiska operationsriktningen finns enbart 420. Marina spetsnazbrigaden.¹⁵ Den 2. och 16. Spetsnazbrigaden omfattar troligtvis 500 individer vardera.¹⁶ De marina spetsnazbrigaderna förefaller även omfatta cirka 500 individer vardera.¹⁷ Det skulle teoretiskt kunna innebära att 2,000 Spetsnazsoldater kan avdelas. Dock torde inte alla individer i brigaderna ingå i de stridande enheterna, varvid mängden kan reduceras. Därutöver med tanke på den omfattande yta som operationsriktningarna täcker kan distriktet anses ha en begränsad mängd av jägar- och specialförband.

Därtill skulle det kunna antas att alla de nämnda spetsnazenheterna inte enbart inriktas mot Finland i händelse av en väpnad konflikt, då en sådan händelseutveckling torde ingå i en större kontext med flera involverade parter i både Sverige och Finlands närområde.¹⁸ Däremot bör det beaktas att centrala specialförband såsom 45. Spetsznasbrigaden inom de ryska luftlandsättningstrupperna men även de specialförband som finns hos den ryska säkerhetstjänsten samt den civila utrikesunderrättelsetjänsten även kan tänkas användas. Tillsammans omfattar de cirka 1,700 individer. Därtill finns även den ryska generalstabens specialförband SSO som även skulle kunna användas, vilket omfattar cirka 1,500 individer.¹⁹ Dock torde inte heller alla dessa individer användas enbart mot Finland i händelse av en väpnad konflikt.

För att rekapitulera, en konflikt som uppstår i Finland och Sveriges närområde kommer sannolikt involvera flera andra länder. Detta skulle logiskt sett innebära att mängden ryska jägar- och specialförband som skulle kunna insättas mot Finland, men även Sverige, utgör en marginell företeelse då de även kommer krävas på en rad andra platser. Dock skulle detta kunna vara ett felaktigt antagande, vilket kommer utvecklas nedan.

Utgående från vart den övervägande mängden markstridsförband finns inom MD V blir det tydligt att de är koncentrerade mot den baltiska, belarusiska och ukrainska operationsriktningen. Mängden förband som är direkt placerade mot en finsk operationsriktning inom MD V får anses vara marginell.²⁰ Mängden markstridsförband gripbara för att genomföra offensiva operationer inom den arktiska operationsriktningen inom MD N gentemot Finland får även anses vara marginell.²¹

Här skall dock beaktas att olika typer av förband inom de ryska väpnande styrkorna snabbt kan förflyttas till andra geografiska platser för att förstärka en operationsriktning, vilket till exempel genomfördes under den ryska operativa-strategiska övningen Zapad-2017 på Nordkalotten.²² I dessa markstridsförband finns även inom MD N sex stycken och inom MD V 54 stycken bataljonsstridsgrupper,²³ som kan påbörja lösande av stridsuppgifter inom 24 till 48 timmar från det att en order givits.²⁴ Dessa bataljonsstridsgrupper får antas utgöra den främsta förmågan Ryssland har för att kunna verka i det mest sannolika konfliktscenariot i form av en incident som eskalerar utom kontroll,²⁵ där tidsförhållandena är korta. Men de skulle även kunna användas för att genomföra ett överraskande angrepp vilket åtminstone initialt skulle kunna skapa ett övertag.

I och med att det mest sannolika konfliktscenariot utgörs av en incident som eskalerar utom kontroll skulle det vid första anblick kunna ses som att de ryska jägar- och specialförbanden sannolikt inte skulle kunna hinna agera. Detta med anledning av att reaktionstiden för dessa förbandstyper ofta är längre, i och med att taktiken som tillämpas ofta kräver mer tid än för manöverförband såsom bataljonsstridsgrupper.²⁶

Frågan kring tidsförhållanden skulle kunna omhändertas med särskilt avdelade patruller redan i fredstid som övar mot redan fastställda mål, vilket medger en kortare reaktionstid vid uppkomna händelseförlopp något uppgifterna i Iltalehtis skulle kunna indikera är ett vägval som genomförts av Ryssland. En variant av denna metod kan även tänkas vara att höja beredskapen för jägar- och specialförbanden i syfte att förkorta reaktionstiden om det skulle kunna misstänkas att ett överraskande angrepp kan tänkas genomföras inom ramen för en omfattande övningsverksamhet, vilket Sovjetunionen tillämpande under inledningen av 1980-talet i samband med Nato övningar.²⁷

Dock kvarstår ett avgörande problem, trots att reaktionstiden med ovanstående åtgärder kan sänkas måste personalen innästla det vill säga dolt ta sig in till den plats där uppgiften skall lösas. Utifrån den beskrivning som framkommer i Iltalehtis artikel förefaller det modus operandi som Finland ser framför sig utgöras av innästling med tillsynens civila individer. Denna metod kan tänkas fungera vid en förhandssituation det vill säga tidpunkten är vald, dock torde den vara mindre gynnsam vid en efterhandssituation det vill säga tidpunkten är ej vald för innästling. Anledningen till detta kan jämföras med vad som inom sambandstjänst benämns fyllnadssignalering. Enkelt beskrivit innebär det att man signalerar tillsynes korrekt radiotrafik, men den innehåller ingen egentlig information. Utan det kan bytas ut när behov föreligger, fördelen med detta är att en motståndare som avlyssnar ser enbart en och samma trafikbild över tiden.²⁸

Appliceras då detta på innästling som turister, krävs det att mängden ryska turister till Finland inte faller utanför normalbilden. Normalbilden kan även tänkas omfatta ålder, kroppsbyggnad, frisyrer med mera, inträffar en kraftig avvikelse i normalbilden kan det tänkas ge upphov till att myndigheter med säkerhetsansvar i Finland noterar detta och börjar undersöka avvikelsen vilket i förlängningen kan tänkas innebära att beredskapen höjs och därmed påverka möjligheterna till framgång. Således lämpar sig en dylik innästlingsmetod främst i en förhandssituation och att den kan genomföras under en längre tid. Där tidsåtgången för att all personal skall vara på plats blir avhängt mängden individer som skall innästla och återsamla innan uppgifter skall börja lösas.

Ur det perspektivet torde snarare innästling via till exempel olika former av luftfarkoster vara att föredra. Dock identifierade redan de sovjetiska spetsnazförbanden på frontnivå, vilket till exempel 2. Spetsnazbrigaden i Pskov Oblast tillhörde, under mitten på 1980-talet att tillgången på flygplan var för begränsad för att möjliggöra innästling via fallskärm men även att det västliga luftförsvaret hade blivit för utvecklat för att kunna garantera säkerheten. Detta fick till konsekvens att de började studera alternativa metoder såsom innästling i fredstid.²⁹ Ett annat alternativ skulle kunna utgöras av helikopter för innästling, vilket ej förefaller varit vanligt förekommande för 1980-talets spetsnazförband,³⁰ då de kan flyga på mycket låg höjd och därmed undvika radartäckning. Vilket till exempel skulle kunna förklara helikopterlandningsplatsen i Kotasaari.³¹ Dock förefaller den finska radartäckningen även på lägre höjder vara god, vilket en incident från 2015 indikerar.³²

Ett annat alternativ för att korta ned innästlingstiden kan utgöras av frambasering, vilket kan genomföras på två sätt. Den första metoden kan till exempel vara att marina spetsnazförband redan befinner sig på fartyg och ligger nära en gräns. Vilket stundtals förefaller varit fallet med de så kallade sovjetiska vakthundsfartyg som låg i Östersjön under det kalla kriget.³³ Detta förefaller även genomförts på mark av Sovjetunionen under den mer spända perioden av 1980-talet.³⁴ Med tanke på Finlands långa landgräns mot Ryssland och främst dess ödemark, skulle en hypotetisk metod kunna vara att till exempel patruller utplaceras nära den finska gränsen och på order genomför en dold gränsövergång och vid en punkt möts upp av personal som redan finns i Finland som sedermera förflyttar dem med hjälp av fordon.

Den andra metoden vad avser frambasering innebär att personalen redan finns på plats och är beredd att lösa sina uppgifter, det vill säga en innästling har redan genomförts innan en väpnad konflikt inträffat. Denna metod har bland annat framförts som en av anledningarna till den främmande undervattensverksamheten som genomfördes på svenskt inre vatten under framförallt 1980-talet i samband med större övningar av Nato.³⁵ En sådan metod skulle kunna förklara byggnadskomplexen som ägs av ryska medborgare i Finland, såsom det i Kotasaari. Dock förefaller Finland ha en relativt god kännedom kring dels vilka fastigheter, dels vilka markområden som köpts av ryska medborgare vilket kan innebära en svaghet. Däremot kan det stora antalet fastigheter och mark som köpts av ryska medborgare,³⁶ innebära en svårighet i att kunna fastställa vad som skulle kunna användas som en stödpunkt för ryska jägar- eller specialförband. Trots det förefaller tankarna kring stödpunkter vara så pass spridda i Finland att en annan möjlighet kan vara att dylika förband istället använder sig av mindre iögonfallande lösningar såsom boende på helt finskt ägda hotell eller hyrda stugor, där det sistnämnda misstänkts genomförts i Norge 2018 av rysk underrättelsetjänst under övningen Trident Juncture.³⁷

Således i ett snabbt eskalerande händelseförlopp utifrån en incident får det ses som troligt att ryska jägar- och specialförband snabbt kan innästla med relativt kort reaktionstid. Därutöver får det ses som möjligt att dessa förbandstyper även kan tänkas framgruppera på finskt territorium i händelse av att Ryssland misstänker att västlig övningsverksamhet utgör en maskering för ett överraskande angrepp. Dock finns en avvikelse avseende det mest sannolika konfliktförloppet som ovanstående resonemang bygger på.

Enligt den estländska underrättelsetjänsten förefaller Ryssland se framför sig att Nato kan komma använda sig av infrastruktur i Sverige samt Finland vid en väpnad konflikt, och genomför därför förberedelser för att angripa mål inom de båda länderna trots de ej är medlemmar i Nato.³⁸ Utgående från att Rysslands markstridsförmåga är kraftsamlad till den baltiska, belarusiska och ukrainska operationsriktningen måste således en annan lösning finnas hos Ryssland för att påverka finskt och svenskt territorium.

Vilket gör uppgifter från ett vittnesseminarium under 2007 avseende överraskande angrepp mot Sverige väldigt intressanta. Uppgifterna framfördes av den numera pensionerade kommendören av första graden Emil Svensson, han skall ha erhållit information från en tidigare sovjetisk Amiral att någon renodlad sovjetisk invasion mot Sverige inte var tänkt att genomföras. Utan snarare skulle sovjetiska spetsnazförband samt luftstridskrafter påverka Sveriges luftförsvar och marina stridskrafter för att, dels möjliggöra att Sovjetunionen kunde genomföra överflygning av svenskt territorium, dels att de marina stridskrafterna inte skulle kunna stödja Nato men även påverka Nato möjlighet att använda svenskt territorium.³⁹

Ur ett sådant perspektiv blir mängden eller avsaknaden av fredsförband och därmed även bataljonsstridsgrupper i den möjliga finska samt i den arktiska operationsriktningen logisk. Det vill säga ryska jägar- och specialförband tillsammans med fjärrbekämpning i form av ballistiska missiler och kryssningsrobotar men även flygangrepp och sannolikt olika former av IT-angrepp kan tänkas utgöra den primära metoden för att kunna påverka Finland och Sverige i händelse av en konflikt i Östersjöregionen. Varvid mängden jägar- och specialförband som används kan vara större i den arktiska och finska operationsriktningen än i de övriga operationsriktningar för MD V.

Denna tes skulle givetvis snabbt kunna förändras genom förflyttning av förband till den arktiska eller finska operationsriktning. Dock kommer det sistnämnda innebära en kraftsplittring kontra kraftsamling från den baltiska, belarusiska och ukrainska operationsriktningen som får ses som det troliga till sannolika konfrontationsområde mellan Nato och Ryssland. Givetvis kan även bataljonsstridsgrupper ur det centrala militärdistriktet (MD C) används, vilket förefaller utgöra Rysslands strategiska reserv.⁴⁰ Dock kan det antas att vid ett kraftigt försämrat säkerhetsläge, såsom vid en eskalerande incident, kommer underrättelseresurser prioriteras för att bevaka Ryssland. Vilket innebär att olika former av förflyttningar kan tänkas upptäckas, varvid till exempel stridsberedskap i sådant fall kan höjas men även olika mobiliseringsåtgärder kan påbörjas. Vilket kan kräva att dessa förband som förflyttas till MD V snarare blir ianspråktagna mot den baltiska och belarusiska operationsriktningen.

Avslutningsvis, det finns markant mer att teoretisera kring detta ur olika perspektiv och därmed skriva. Vad som till exempelvis inte berörts är logistik frågan för manöverförband i syfte att underbygga ovanstående tes i större omfattning, men enbart den skulle göra att detta inlägg skulle växa än mer än vad det redan gjort. Förhoppningsvis tar någon annan vid den tråden, utifrån den framförda tesen.

Slutsats

Den pågående debatten i Finland avseende ryska fastighets- och markköp bör ses i en större kontext men även diskussionen om hur ett väpnat angrepp kan tänkas utspelas. Det får ses som möjligt att i händelse av en konflikt som uppstår ur en incident med ett snabbt eskalerande förlopp kan den gestalta sig med olika former av fjärrbekämpning samt stridsföretag som genomföras av ryska jägar- och specialoperationsförband kontra manöverförband om Finland och Sverige involveras. Dock skall inte sannolikheten förbises att manöverförband kommer användas, däremot får det ses som troligt att det i sådant fall rör sig om mindre förband med begränsade uppgifter med tanke på avstånd vilket kommer påverka främst logistik och därmed uthålligheten, och i Finlands fall med en stor Försvarsmakt kan det antas att stora markstridsresurser kommer krävas för att nå ett övertag.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Center for Naval Analyses 1 (Engelska)

Central Intelligence Agency 1 (Engelska)

Finnish Institute of International Affairs 1 (Engelska)

Försvarsmakten 1 (Svenska)

House of Commons 1 (Engelska)

Iltalehti 1, 2 (Finska)

Lietuvos Respublikos valstybės saugumo departamentas 1, 2 (Engelska)

National Security Archive 1 (Engelska)

Nato 1 (Engelska)

Oslo Militære Samfund 1 (Norska)

Regeringskansliet 1 (Svenska)

Svenska Dagbladet 1 (Svenska)

TASS 1 (Engelska)

The New York Times 1 (Engelska)

Totalförsvarets forskningsinstitut 1, 2 (Svenska)

U.S. Army War College 1 (Engelska)

Valisluureamet 1 (Engelska)

YLE 1, 2, 3 (Finska/Svenska)

Agrell, Wilhelm. Sprickor i järnridån: svensk underrättelsetjänst 1944-1992. Lund: Historiska media, 2017.

Andrew, Christopher M. Mitrokhin, Vasili. The sword and the shield: The Mitrokhin archive and the secret history of the KGB. New York: Basic Books, 2001.

Frånstedt, Olof. Spionjägaren Del 2: Säpo, IB och Palme. Västerås: Ica, 2014.

Gustafsson, Bengt. Sanningen om ubåtsfrågan: ett försök till analys. Stockholm: Santérus, 2010.

Hugemark, Bo (red). Blixt från hotfull himmel: beredskap mot överraskande angrepp: vittnesseminarium den 29 oktober 2007. Stockholm: Kungl. Krigsvetenskapsakademien, 2008.

Nordblom, Charlie. Krig i fredstid: Sovjets offensiv mot Norden. Stockholm: Timbro, 1988.

Slutnoter

¹ Iltalehti. Nurmi, Lauri. Puolustusministeriö huolestui venäläisoligarkin jättiprojektista Saimaalla: ”Rakennushanke on seurannassamme”. 2021. https://www.iltalehti.fi/politiikka/a/892e1624-deda-4b4d-9278-a51247e84db2 (Hämtad 2021-10-26)

² YLE. Skypo misstänker att främmande makt kan ha köpt fastigheter till soldater. 2016. https://svenska.yle.fi/artikel/2016/11/01/skypo-misstanker-att-frammande-makt-kan-ha-kopt-fastigheter-till-soldater (Hämtad 2021-10-26)

³ Iltalehti. Nurmi, Lauri. Venäläisoligarkin ostaman Kotasaaren kätköissä on maavalleilla suojattu helikopterikenttä. 2021. https://www.iltalehti.fi/politiikka/a/7a654e8f-e107-4096-a608-94e10d019a3d (Hämtad 2021-10-26)

⁴ Ibid.

⁵ Agrell, Wilhelm. Sprickor i järnridån: svensk underrättelsetjänst 1944-1992. Lund: Historiska media, 2017, s. 278-280.

⁶ Frånstedt, Olof. Spionjägaren Del 2: Säpo, IB och Palme. Västerås: Ica, 2014, s. 204.

⁷ Andrew, Christopher M. Mitrokhin, Vasili. The sword and the shield: The Mitrokhin archive and the secret history of the KGB. New York: Basic Books, 2001, s. 16, 360, 364-365.

⁸ Nordblom, Charlie. Krig i fredstid: Sovjets offensiv mot Norden. Stockholm: Timbro, 1988, s. 224.

⁹ Valisluureamet. International Security and Estonia. Tallinn: Valisluureamet, 2016, s. 14, 16.

¹⁰ State Security Department of the Republic of Lithuania, Second Investigation Department under the Ministry of National Defence. National Security Threat Assessment. Vilnus: State Security Department of the Republic of Lithuania, Second Investigation Department under the Ministry of National Defence, 2016, s. 14.

¹¹ Valisluureamet. International Security and Estonia. Tallinn: Valisluureamet, 2016, s. 16.

¹² TASS. Putin signs decree to transform Northern Fleet into military district. 2020. https://tass.com/defense/1238053 (Hämtad 2021-10-26)

¹³ Nato. Russian Federation Military Districts. 2016. https://www.nato.int/docu/review/files/3570.jpg (Hämtad 2021-10-26)

¹⁴ Finnish Institute of International Affairs. Mikkola, Harri. The Geostrategic Arctic: Hard security in the High North. 2019. https://www.fiia.fi/sv/publikation/the-geostrategic-arctic (Hämtad 2021-10-26)

¹⁵ Westerlind, Fredrik (red). Oxenstierna, Susanne (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2019, s. 44-45.

¹⁶ Smith, Ben. Russian intelligence services and special forces. London: House of Commons, 2018, s. 10.

¹⁷ Bukkvoll, Tor. Russian Special Operations Forces in Crimea and Donbas. Parameters, vol. 46, no. 2, 2016, s. 14.

¹⁸ Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025. s. 27, 39, 59, 60, 68.

¹⁹ Bukkvoll, Tor. Russian Special Operations Forces in Crimea and Donbas. Parameters, vol. 46, no. 2, 2016, s. 15.

²⁰ Muzyka, Konrad. Russian Forces in the Western Military District. Arlington, VA: Center for Naval Analyses, 2021, s. 5.

Westerlind, Fredrik (red). Oxenstierna, Susanne (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2019, s. 44-45.

²¹ Westerlind, Fredrik (red). Oxenstierna, Susanne (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2019, s. 45-46.

²² Oslo Militære Samfund. Etterretningstjenestens årlige statusoppdatering - Fokus 2018. 2018. https://oslomilsamfund.podbean.com/e/oms-etterretningstjenestens-arlige-statusoppdatering-fokus-2018/ (Hämtad 2021-10-26)

²³ Westerlind, Fredrik (red). Oxenstierna, Susanne (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2019, s. 36.

²⁴ State Security Department of the Republic of Lithuania, Second Investigation Department under the Ministry of National Defence. National Security Threat Assessment. Vilnus: State Security Department of the Republic of Lithuania, Second Investigation Department under the Ministry of National Defence, 2017, s. 6-7.

²⁵ Svenska Dagbladet. Wallberg, Peter. Must: Risken för militär konfrontation ökar. 2020. https://www.svd.se/must-risken-for-militar-konfrontation-okar (Hämtad 2021-10-26)

²⁶ McRaven, William H. Spec ops: case studies in special operations warfare: theory and practice. Novato, CA: Presidio, 1995, s. 8-23.

²⁷ President's Foreiqn Intelliqence Advisory Board. The soviet "War Scare". Washington, DC: President's Foreiqn Intelliqence Advisory Board, 1990, s. v.

²⁸ Försvarsmakten. Handbok Totalförsvarets Signalskyddstjänst: Grundläggande regler för signalskyddstjänsten. Stockholm: Försvarsmakten, 2007, s. 46.

²⁹ Central Intelligence Agency. USSR General Staff Academy Lesson: Spetsnaz Forces and Means in a Front Offensive Operation. Washington D.C.: Central Intelligence Agency, 1987, s. 9.

³⁰ Ibid.

³¹ Iltalehti. Nurmi, Lauri. Venäläisoligarkin ostaman Kotasaaren kätköissä on maavalleilla suojattu helikopterikenttä. 2021. https://www.iltalehti.fi/politiikka/a/7a654e8f-e107-4096-a608-94e10d019a3d (Hämtad 2021-10-26)

³² YLE. Suomen ilmatilassa tunnistamatonta helikopteriliikennettä – matalalla lentävä voi vältellä valvontaa. 2016. https://yle.fi/uutiset/3-8616356 (Hämtad 2021-10-26)

³³ Gustafsson, Bengt. Sanningen om ubåtsfrågan: ett försök till analys. Stockholm: Santérus, 2010, s. 27, 31, 342-343.

³⁴ President's Foreiqn Intelliqence Advisory Board. The soviet "War Scare". Washington, DC: President's Foreiqn Intelliqence Advisory Board, 1990, s. v.

³⁵ Jansson, Nils-Ove. Omöjlig ubåt: stridsberättelser från ubåtsjakten och det säkerhetspolitiska läget under 1980-talet. Göteborg: Nils-Ove Jansson, 2014, s. 166, 169, 211.

³⁶ YLE. Rappe, Axel. Sommarstugor kan vara gömställen för utländska makter – i Kimito väcker ryskägd fastighet förundran. 2018. https://svenska.yle.fi/artikel/2018/02/18/sommarstugor-kan-vara-gomstallen-for-utlandska-makter-i-kimito-vacker-ryskagd (Hämtad 2021-10-26)

³⁷ The New York Times. Cooper, Helene. ‘Cold War’ Takes New Meaning for U.S. Marines at a NATO Exercise. 2018. https://www.nytimes.com/2018/10/31/world/europe/nato-russia-marines-cold-war.html (Hämtad 2021-10-26)

³⁸ Valisluureamet. International Security and Estonia. Tallinn: Valisluureamet, 2016, s. 16.

³⁹ Hugemark, Bo (red). Blixt från hotfull himmel: beredskap mot överraskande angrepp: vittnesseminarium den 29 oktober 2007. Stockholm: Kungl. Krigsvetenskapsakademien, 2008, s. 23-24.

⁴⁰ Persson, Gudrun (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2017, s. 74.