Sverige och Baltikum

av Bo Hugemark De baltiska staternas flaggor – Lettland, Litauen och Estland. Foto: Shutterstock.com. I år fyller Estland, Lettland och Litauen 100 år. Så talade Sveriges statsminister, liberalen Nils Edén, när han 1918 klargjorde sin inställning till Sveriges relationer till de nyfödda baltiska staterna: ”Särskilt för Sverige ligger en fara i att engagera sig med […]

Efter valsegern: Erdogan ensam herre på täppan, men vad händer nu, vart går Turkiet?

av Michael Sahlin Turkiets president Recep Tayyip Erdogan. Foto: Sasa Dzambic Photography / Shutterstock.com Sammanfattning; Segern både i presidentvalet och (med förbehåll) i parlamentsvalet nyligen innebär att Turkiets sedan 2003 starke man, Recep Tayyip Erdogan, nu lyckats forcera det sista (eller näst sista om man beaktar det utestående lokalvalet nästa år, eller tidigare) i etablerandet […]

En nationell säkerhetsstrategi värd namnet

Av Bo Richard Lundgren Jag har tidigare på denna blogg kommenterat regeringens Nationella säkerhetsstrategi som presenterades i januari 2017. Jag framhöll då det positiva i att det äntligen blev ett dokument efter lång väntan och politiskt bråk inledningsvis. (Den kända liknelsen med elefanternas kärleksliv passar ganska bra här: Verksamheten har bedrivits på hög nivå, under […]

Valmanipulation och militär förmåga – ämnen i Almedalen 2018

av Tommy Jeppsson Foto: Kristoffer Bäckström Att manipulera val genom att så misstro var titeln på ett seminarium som inledde Försvarsforums serie om två aktiviteter under Almedalsveckan. Försvarsforum är ett samarbetsprojekt mellan Försvarsutbildarna, Allmänna Försvarsföreningen (AFF) och Kungl Krigsvetenskapsakademien syftande till kunskapsspridning om försvars- och säkerhetsfrågor. Anna Wieslander, AFF generalsekreterare, modererade ett ytterligt intressant seminarium […]

Säkerhetspolitiskt gungfly

Reflektion
Finlands president, Sauli Niinistö, uttalade sig den 28JUN2018 avseende det kommande toppmötet mellan USA President, DonaldTrump, och Rysslands President, Vladimir Putin, i en rad olika frågor. Bland annat uttalade sig Finlands President om säkerhetsläget i Finlands närområde. Där han bl.a. påtalade att spänningarna i Östersjöområdet ökat över tiden och att Finland är oroad avseende detta, samt att han skulle lyfta den frågan vid det planerade toppmötet. Detta syftandes till att klarlägga om det fanns något sätt för att minska spänningarna.1I sammanhanget är det värt att notera skillnaden i hur den finska presidenten uttrycker sig kontra de olika svenska uttalandena om ett s.k. ”nytt normalläge”.
Vad avser toppmötet förefaller bedömare ej se att något substantiellt genombrott kommer ske mellan de två länderna (USA och Ryssland).2 Vilket får ses som högst troligt, däremot bör faktorn avseende den Amerikanska Presidenten tas i beaktande. Där toppmötet mellan USA President och Nordkoreas s.k. ”högsta ledare”, Kim Jong-un, tydligt kan exemplifiera detta, i och med att USA plötsligt valde att avbryta viss övningsverksamhet med Sydkorea på den Koreanska halvön,3där beslutet ej förefaller diskuterats i någon större krets innan det togs.4 Därtill agerandet av den Amerikanska Presidenten vid G7 ländernas toppmöte i Kanada,5men även uttalanden om NATO i samband med Sveriges Statsministers, Stefan Löven, statsbesök i USA.6 Varvid en slutsats förefaller bli att dagsformen eller tidigare inflytelser kan spela en stor roll för hur USA President väljer att agera.
Vilket gör vissa av NATO ländernas oro inför, dels det kommande NATO toppmötet, dels USA Presidents toppmöte med Rysslands President i Helsingfors förståelig. Detta innebär även att toppmötet mellan USA President och Rysslands President, mycket väl kan få avgöranden om än på ett sätt som internationella bedömare ej tänkt sig. Därutöver visar det på vilka osäkerhetsfaktorer som just nu råder kring hur den internationella ”spelplanen” kan utvecklas. Troligt är att den som förstår sig på USA President bäst och har en tydlig agenda, kan påverka det till sin fördel.
Detta nyckfulla beteende av USA President skapar givetvis frågetecken om hur mycket värda den Amerikanska Försvarsministerns, JamesMattis, uttalande är avseende att USA står på Sveriges sida i händelse av en kraftigt försämrad säkerhetsutveckling i vårt direkta närområde och i värsta fall ett väpnat angrepp mot Sverige.7 Därtill skapar det frågetecken kring det samarbete vi inlett sedan maj 2018,8 men även strategiska materielinköp såsom ett eventuellt inköp av Patriot systemet från USA.9 Sett till det säkerhetsläge som utvecklats på den Koreanska halvön under de senaste åren, blir frågan befogad mtp. USA President agerande den senaste månaden.
I förhållande till detta blir vissa uttalanden och ageranden av medlemsländerna i den Europeiska Unionen förståeliga.10Vad som särskilt bör beaktas är det gamla uttrycket ”ingen rök utan eld”, dessa uttalanden och ageranden kommer inte för intet, utan för att andra inofficiella uttalanden och ageranden har genomförts från amerikansk sida, som antingen varit riktade mot Europeiska länder eller framförts mot europeiska länder. Vilket skulle kunna exemplifieras med Norge, dock inte ett medlemsland i den Europeiska unionen, där USA President ansåg att de ej ansträngde sig tillräckligt för att stärka NATO, men något som även framförts till andra länder.11
I förhållande till detta blir det väldigt intressant att notera den amerikanska ambassadören till Estlands entledigande egenbegäran under den gångna veckan, V826.12 Vilket indikerar att relationerna i den transatlantiska länken ej är tillfyllest. Då en ambassadör, under två olika administrationer, väljer att avgå, mitt under ett kallt krig (här divideras det kraftfullt om det är ett kallt krig eller ej, men sett till de konfrontationer som pågår påminner det i mångt om vad som tidigare definierades som det kalla kriget) p.g.a. hur den politiska agendan förs av den styrande administrationen indikerar det att något ej står rätt till. ffa. då det är i ett ”frontland” i det nya kalla kriget.
Om nu den Amerikanska Presidenten är på väg att förändra USA förhållningssätt till NATO och Europa uppstår en intressant frågeställning, hur skulle det gå? Inledningsvis går det att konstatera att om USA skulle förändra sitt förhållningssätt skulle det troligtvis få grava påverkningar för NATO ländernas underrättelse- och ledningsstruktur, där USA får anses bidra på ett tydligt sätt maa. sina olika tekniska förmågor. Men det som även uppstår är en omvänd ”Life-line lost” jämfört med Sverige som under 1980-talet ”avvecklade” sin livlina mot USA, förefaller nu USA under den nuvarande administration se att samarbetet med Västeuropa skall ske på andra premisser än tidigare. Vilket på olika sätt kan förändra de säkerhetsstrukturer vi tidigare tagit för giviet.
Urvattnas de Amerikanska säkerhetsgarantierna, dels mot Sverige, dels mot NATO, kommer det uppstå ett säkerhetsvakuum, som kommer att fyllas av olika aktörer. Sett till vår direkta närområde, blir det således än mer tydligt att det i ett eventuellt frånfall av Amerikansk ”närvaro” krävs det av Sverige att vi tar ett störreansvar för den säkerhetspolitiska situationen. Likt vi gjorde från 1950-talet och framgent, för att skapa en säkerhetspolitisk stabilitet på Nordkalotten.
Oaktat vilka Sveriges säkerhetspolitiska vägval må bli efter riksdagsvalet 2018, framstår det således allt mer tydligt att ”själv är bästedräng”. Just nu förefaller det råda ett säkerhetspolitiskt ”gungfly”. Varvid det blir än mer tydligt att det som benämns som utgiftsområde 6 i budgetpropositionen (Försvar och samhällets krisberedskap) bör stärkas substantiellt. Som militärt alliansfritt land har Sverige inte längre råd att ”chansa” på avtal som eventuelltkan tänkas stärka vår säkerhetspolitiska position i händelse av ett kraftigt försämrat säkerhetspolitiskt läge. Då det är tydligt att ingångna avtal ej längre är värda något i det storpolitiska rummet.
Således får Försvarsmaktens perspektivplanering inför 2035 ses som fullt rimlig, med en avvikande uppfattning vilket är tidsförhållandet. De förmågor som Försvarsmakten anser att Sverige behöver, måste finnas på plats långt tidigare än 2035. Dock får det ses som något problematiskt att uppnå alla dessa innan den tidsplanens mål 2035. Men för att ta ett säkerhetspolitiskt ansvar men även garantera Sveriges säkerhet och oberoende kommer det troligtvis krävas att dessa målsättningar uppnås tidigare än 2035, utifrån den nuvarande utvecklingen.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
British Broadcasting Corporation 1(Engelska)
Dagens Nyheter 1(Svenska)
Foreign Policy 1, 2, 3(Engelska)
Reuters 1, 2, 3, 4, 5(Engelska)
Sveriges Radio 1(Svenska)
Sveriges Television 1(Svenska)
The Guardian 1(Engelska)
The Times 1(Engelska)
The Washington Post 1(Engelska)
Slutnoter
1YLE. Burgt, Lotte Krank-Van De. Niinistö om toppmötet: Jag vill ta upp det arktiska området och det svarta kolet. 2018. https://svenska.yle.fi/artikel/2018/06/28/niinisto-om-toppmotet-jag-vill-ta-upp-det-arktiska-omradet-och-det-svarta-kolet(Hämtad 2018-07-01)
2Reuters. Chiacu, Doina. Osborn, Andrew. First Trump-Putin summit has Cold War backdrop, U.S. allies nervous. 2018. https://www.reuters.com/article/us-usa-trump-putin/first-trump-putin-summit-has-cold-war-backdrop-u-s-allies-nervous-idUSKBN1JO1A5(Hämtad 2018-07-01)
3Foreign Policy. Seligman, Lara. Experts Question Wisdom of Canceling U.S. Exercises with South Korea, As Mattis Makes It Official. 2018. https://foreignpolicy.com/2018/06/26/experts-question-wisdom-of-canceling-u-s-exercises-with-south-korea-as-mattis-makes-it-official/(Hämtad 2018-07-01)
4Reuters. Smith, Josh. Stewart, Phil. Trump surprises with pledge to end military exercises in South Korea. 2018. https://www.reuters.com/article/us-northkorea-usa-military/trump-surprises-with-pledge-to-end-military-exercises-in-south-korea-idUSKBN1J812W(Hämtad 2018-07-01)
5British Broadcasting Corporation. G7 summit: Donald Trump lashes out at America’s key allies. 2018. https://www.bbc.co.uk/news/world-us-canada-44434558(Hämtad 2018-07-01)
The Guardian. Borger, Julian. Trump trashed Nato at G7, calling it ‘as bad as Nafta’, officials confirm. 2018. https://www.theguardian.com/us-news/2018/jun/28/trump-nato-latest-news-as-bad-as-nafta-g7-summit(Hämtad 2018-07-01)
6The Washington Post. Rogin, Josh. Biden: European leaders reeling from Trump’s hostile behavior. 2018. https://www.washingtonpost.com/news/josh-rogin/wp/2018/06/26/biden-european-leaders-reeling-from-trumps-hostile-behavior/(Hämtad 2018-0701)
7Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Mattis: USA vid Sveriges sida vid ett ryskt angrepp. 2017. https://www.dn.se/nyheter/sverige/mattis-usa-vid-sveriges-sida-vid-ett-ryskt-angrepp/(Hämtad 2018-07-01)
8Sveriges Radio. Boglind, Kajsa. Sverige, Finland och USA fördjupar militärt samarbete. 2018. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6949357(Hämtad 2018-07-01)
9Sveriges Television. Olsson, Jonas. Sverige har fått offert på amerikanskt luftvärn för hemlig miljardkostnad. 2018. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sverige-har-fatt-offert-pa-amerikanskt-luftvarn-for-hemligt-miljardkostnad(Hämtad 2018-07-01)
10Reuters. After summits with Trump, Merkel says Europe must take fate into own hands. 2017. https://www.reuters.com/article/us-germany-politics-merkel/after-summits-with-trump-merkel-says-europe-must-take-fate-into-own-hands-idUSKBN18O0JK(Hämtad 2018-07-01)
Reuters. Emmott, Robin. EU to deepen military readiness, raise spending, leaders say. 2018. https://www.reuters.com/article/uk-eu-summit-defence/eu-to-deepen-military-readiness-raise-spending-leaders-say-idUKKBN1JP0YX(Hämtad 2018-07-01)
The Times. Waterfield, Bruno. Prepare for break-up of Nato, EU leaders are told. 2018. https://www.thetimes.co.uk/article/prepare-for-break-up-of-nato-eu-leaders-are-told-90z9r72qx(Hämtad 2018-07-01)
Reuters. Trump says Norway lacks ’credible’ defense spending plan: paper. 2018. https://www.reuters.com/article/us-norway-nato-trump/trump-says-norway-lacks-credible-defense-spending-plan-paper-idUSKBN1JM2U4(Hämtad 2018-07-01)
12Foreign Policy. Gramer, Robbie. U.S. Ambassador to Estonia Resigns in Disgust After Trump Anti-Europe Rants. 2018. https://foreignpolicy.com/2018/06/29/u-s-ambassador-to-estonia-resigns-in-disgust-after-trump-anti-europe-rants-nato-european-union-diplomacy-transatlantic-alliance/(Hämtad 2018-07-01)

IT-soldater rycker in 2020

Under ett framträdande vid en konferens i Luleå i april berättade Försvarsmaktens CIO, generalmajor Fredrik Robertsson, att man avsåg mönstra och utbilda IT-soldater med plikt och att de första ska rycka in år 2020. Arbetet för att realisera detta fortskrider med kraft och genom ett samtal med överste Patrik Ahlgren, chef CIO Cyberförsvar vid ledningsstaben […]

Orosmoln

av Hodder Stjernswärd Det har i olika sammanhang talats om överdrifter när det gäller orosmoln i vårt närområde. Man har skakat på huvudet och sagt att detta är ett sätt att mana fram oro för att öka försvarsbudgeten. Men verkligheten är den att i Östersjön pågår verksamhet som borde oroa alla strandägare. Våren innevarande år […]

Något om stridstekniska kärnvapen

Reflektion
Den 18JUN2018 publicerade Federation of AmericanScientists uppgifter avseende en trolig uppgradering av det enda identifierade kärnvapenförrådet i Kaliningrad Oblast.1Vad avser kärnvapen i Kaliningrad Oblast rör det sig sannoliktom taktiska kärnvapen som kan nyttjas på t.ex. det nu tillförda Iskander systemet, men även t.ex. Kalibr systemet på Bujan-M korvetter, men även andra vapensystem baserade i Kaliningrad Oblast.2 Således rör det sig mindre kärnvapenladdningar med en mer begränsad räckvidd kontra de strategiska kärnvapensystemen Ryssland även förfogar över.
I sammanhanget är det intressant att notera uppgifter som indikerat att kärnvapen eventuellt transporterats tidigare till Kaliningrad Oblast och förvarats där under 2000-talet.3 Vilket i sådant fall antingen skulle kunna indikera att det finns fler kärnvapenförråd i Kaliningrad Oblast, som ännu inte identifierats genom öppen inhämtning för att förvara de eventuellt befintliga kärnvapnen under renoveringen av förrådet. Alternativt att de eventuella taktiska kärnvapnen som transporterats till Kaliningrad Oblast transporterats därifrån under tiden för renoveringen av kärnvapenförrådet, eller ännu tidigare.
De taktiska kärnvapnen skall vara placerade i centrala lager och under ansvar av det 12. Huvuddirektoratet.4 Enligt en uppgift har detta tolkats som större lager, vilket det i Kaliningrad Oblast ej betraktas som.5 Enligt en annan uppgift från inledningen av 2000-talet, skall dessa taktiska kärnvapen spridas ut till förbanden, från dessa centrala lager, i händelse av ett kraftigt försämrat säkerhetsläge.6 Utgående från detta skulle det kunna innebära att det ej finns några taktiska kärnvapen i Kaliningrad Oblast. Utifrån Kaliningrad Oblasts geografiska placering skulle det dock kunna innebära att kärnvapen placerats där kopplat till tidsfaktorn och möjligheterna att transportera dessa i händelse av att ett kraftigt försämrat säkerhetsläge, från ett centralt lager.
Vad avser 12. Huvuddirektoratet är det intressant att notera att de ingick i den första beredskapskontrollen 2013,7 vid återupptagandet av dessa kontroller sedan Sovjetunionens upplösning. Det 12. Huvuddirektoratet förefaller övat förflyttning av kärnvapenstridsspetsar från centrala lager till mindre förvaringsplatser under denna beredskapskontroll. Möjligenförflyttade de bl.a. kärnvapenstridsspetsar till de förvaringsplatser som finns i anslutning till de förband som skall kunna nyttja taktiska kärnvapen.8 Vad avser renodlade kärnvapenövningar i Kaliningrad Oblast, förefaller sådana genomförts, något den tidigare chefen för US Army Europe, General Ben Hodges, berörde vid en presskonferens i december 2015.9
Är det då något anmärkningsvärt att Ryssland moderniserar en förvaringsplats för taktiska kärnvapen och genomför övningar med sina kärnvapenförband? Nej i grunden är de inte det. Ryssland har kärnvapen varvid det ingår som en del i deras militärstrategiska doktrin. Vad som dock är intressant är fokuseringen som sker på bärsystem för taktiska kärnvapen i den diskussion som förekommer. Här är t.ex. Iskander systemet ett typexempel. Att Ryssland förfogar över ett flertal olika bärsystem för taktiska kärnvapen är inget okänt, däremot är det anmärkningsvärt att det ej diskuteras mer kring den mindre typen av taktiska kärnvapen, benämns populärt som slagfältskärnvapen eller stridstekniska kärnvapen vilket kommer vara termen som nyttjas i inlägget, som Ryssland, förefaller, förfoga över. Vilket detta inlägg kommer fokusera på.
Den första officiella indikationen avseende innehav kring ryska stridstekniska kärnvapen, förefaller skett i samband med den debatt som uppstod under 1990-talet avseende s.k. ”reseväskekärnvapen” och om Ryssland, dels hade sådana, dels hade kontroll över dessa. På den ryska sidan drev AleksandrLebed, dels militär, dels Rysslands nationella säkerhetsrådgivare, att Ryssland eventuellt hade förlorat kontroll över ett antal av dessa taktiska  mindre kärnvapen. Enligt andra ryska uttalanden hade inte Ryssland några sådana stridstekniska kärnvapen.10 Enligt Aleksandr Lebedskall det rört sig om kärnvapenladdningar om ca ett kiloton som varit avdelade till ryska specialförband som kunde bäras och detoneras av en individ.11
Enligt Amerikanska uppgifter skall en stridsteknisk kärnvapenladdning utvecklats och tilldelats förband i Sovjetunionen, dock krävdes det minst två personer för att kunna förflytta och nyttja denna.12Utgående från laddningsvikt o.dyl. samt mängden personer som minst krävdes för nyttjande av det beskrivna stridstekniska kärnvapnet, påminner det väldigt mycket om de s.k. ”Green Light” grupper som USA hade hos sina specialförband under det s.k. kalla kriget. Dessa grupper skulle innästla en motståndares område i händelse av en väpnad konflikt och placera ut kärnvapen, vilket förefaller haft en laddningsvikt om cirka ett kiloton.13
Enligt den ryske avhoppade GRU officeren Stanislav Lunev, skall det rört sig om två typer av  stridstekniska kärnvapen. Den ena RA-115s skall ha varit för bruk på land och RA-115-01s skall ha varit för bruk under vatten. Enligt honom skall dessa kärnvapen vägt mellan 22 och 27 kilo. Enligt honom kunde dessa vapen även nyttjas av ryska specialförband.14 Detta korrelerar väl med den amerikanska vikten på dess bärbara kärnvapenladdning som skall ha varit kring 26 kg. Det Amerikanska vapensystemet förefaller även kunnat nyttjas under vatten likt dess ryska motsvarighet.15
I sammanhanget är en artikel i den ryska militärteoretiska tidskriften ”militära tankar” från 1995 avseende nyttjandet av specialförband intressant. I denna så framförs att vikten av striden på djupet som ökat under de senaste decennierna manat på en teknisk utveckling som bl.a. gett förbanden stridstekniska kärnvapen.16 Detta skulle till del kunna styrka Stanislav Lunevs uppgifter. Vad avser StanislavLunevs uppgifter har det framförts kritik mot dessa bl.a. har den amerikanska federala polisen, Federal Bureau ofInvestigation, uttalat sig kring dem och anser att han överdrivit vissa delar.17 Dock förefaller det inte specificerats vilka delar.
Vid ett uttalande 2001 av chefen för det 12. Huvuddirektoratet framkom att Ryssland hade stridstekniska kärnvapen som vägde 30 kilo och mindre. Enligt denne skall det röra sig om 84 stycken. Därutöver framkom att de antingen var förstörda eller under mycket hård bevakning och kontroll. Själva uttalandet blir något motstridigt utifrån faktorn förstörda och/eller under hård kontroll.18Vad som dock är intressant med uttalandet är att själva vikten på de stridstekniska kärnvapnen är i närheten av Stanislav Lunevs uppgifter.
Under det östra militärdistriktets strategiska övning 2010, Vostok-2010, förefaller en simulerad kärnvapenminanyttjats i det avslutande skedet av övningen. Detta skulle kunna indikera att Ryssland övade på hur taktiska mindre kärnvapen kan nyttjas för att få stop på en större anfallsrörelse.19Här skall dock beaktas att det troligtvis rör sig om något som är större i konstruktion än en klassisk stridsvagnsmina. Dock är det ett antagande utifrån hur de amerikanska stridstekniska kärnvapnen var konstruerade under det kalla kriget.20Således kan det antas att Ryssland åtminstone vid 2010, förfogade över stridstekniska kärnvapen maa. det genomförda övningsmomentet.
Varför är då detta intressant? Åtminstone intill 2010 förefaller Ryssland sett ett behov av att vidmakthålla stridstekniska kärnvapen som ett vapensystem. Varvid det får ses som troligtatt dessa vapensystem då ingick i rysk krigsplanläggning. Utgående från det teoretiska ramverk som uppstått avseende s.k. nukleär deeskalering av en militär konflikt, får det ses som troligtatt dessa vapensystem skulle kunna fylla en viktig roll. Om än att det ryska övningsagerandet utifrån s.k. nukleär deeskalering förefaller varit i den högre skalan av kärnvapen, kontra dessa stridstekniska system.21
Att det ses som minst troligt att Ryssland skulle kunna tillämpa s.k. nukleär de-eskalering accentueras tydligt i den amerikanska kärnvapenstrategin, Nuclear Posture Review, från 2018. Vad som även är intressant är att USA förefaller överväga att införskaffa stridstekniska kärnvapen, dock framgår inte med vilken form av bärsystem, för att kunna erhålla en graderad verkan kopplat till nukleär de-eskalering.22Nukleär de-eskalering berörs i en artikel från 1999 i den ryska militärvetenskapliga tidskriften militära tankar. Denna de-eskalering förefaller, utifrån artikeln, kunna genomföras i olika nivåer. Den första nivån förefaller vara att genomföra en ”demonstrativ insats” med en kärnvapenladdning mot ett isolerat geografiskt område som är obebott såsom ett ökenområde eller vattenområde,23 här kan säkert fjäll och annan ödemark även omfattas.
Den andra nivån skall vara att genomföra en ”hot-demonstration”, då insätts kärnvapen mot t.ex. knutpunkter, tanken med denna nivå är att hålla ned förluster på motståndarsidan men påverka denne i det huvudsakliga operationsområdet. Den tredje nivånär ”hot”, då insätts kärnvapen mot en motståndares förband i en operationsriktning för att påverka utgången i en annan. Den fjärde nivån är ”hot-straff” det innebär koncentrerat insättande av kärnvapen mot en motståndares förband i en eller flera operationsriktningar. Den femte nivån innebär ”hot-vedergällning” det innebär ett större insättande av kärnvapen mot flertalet mål i operationsområdet för att förändra utgången av den militära situationen. Den sjätte och sista nivån är ”vedergällning”, vid denna nivå insätts flertalet kärnvapen inom hela krigsteatern.24
Utgående från de tre första nivåerna, torde stridstekniska kärnvapen vara ett lämpligt alternativ att nyttja. När det främst rör sig om platser där det i förväg går att utplacera stridstekniska kärnvapen. Den tredje nivån torde även kunna vara vad som övades under Vostok-2010 med kärnvapenminor. De övriga nivåerna torde, dels kräva större kärnvapenladdningar, dels andra bärsystem för att kunna insätta dem utifrån tankarna kring respektive nivå. Utgående från tankegångarna kring nukleär de-eskalering kan det även förklara varför Ryssland så sent som 2010 förefaller haft stridstekniska kärnvapen.
Här blir det även intressant att fundera på om t.ex. de ryska specialförbanden fortsatt har stridstekniska kärnvapenladdningar och i sådant fall hur övas det? Ingår det som en del i t.ex. övningarna med den ryska kärnvapentriaden, vilket skulle kunna vara möjligt mtp. de olika nivåerna inom ramen för nukleär de-eskalering och hur de skall kunna påverka över olika ytor. Ett annat alternativ är ett separat övningsmoment. Därutöver torde nyttjandet av specialförband tillsammans med stridstekniska kärnvapen utgöra ett möjligt alternativt troligt val vid de två första nivåerna som berörs kring nukleär de-eskalering.
Varför är då detta viktigt? Som skrevs tidigare sker en fokusering främst på bärsystem, såsom Iskander, dock förefaller inte hela spektrumet av kärnvapen som kan nyttjas belysas. Stridstekniska kärnvapen torde, som berörts, fylla en viktig del i teoribildningen bakom nukleär de-eskalering då syftet är att eskalera för att deeskalera men fortfarande inte övergå till en renodlad kärnvapenkonflikt. Vilket gör att det får ses som ytterst märkligt att dessa taktiska mindre kärnvapen ej belyses i den västerländska debatten, trots att de så sent som 2010 förefaller haft en plats i rysk krigföringsförmåga. Därtill förefaller det finns en reell möjlighet att stridstekniska kärnvapen kommer börja spela en allt viktigare roll, utgående från de tankegångar som framförs i den amerikanska kärnvapenstrategin.
Varvid det blir viktigt att kärnvapenfrågan lyfts fram på ett helt annat sätt än i dag. Då vi nu eventuellt går mot en tid med förändrade tankegångar kring synen på kärnvapen, krävs det att det belyses från strategisk nedtill stridsteknisk nivå i t.ex. vår övningsverksamhet på motsvarande sätt som skedde under det s.k. kalla kriget.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Arms Control Association 1(Engelska)
Bulletin of the Atomic Scientists 1(Engelska)
Federation of American Scientists 1(Engelska)
James Martin Center for Nonproliferation Studies 1(Engelska)
Nuclear Threat Initiative 1, 2(Engelska)
Sveriges Television 1(Svenska)
The Foreign Policy 1(Engelska)
The Jamestown Foundation 1(Engelska)
The New York Times 1(Engelska)
The San Diego Union-Tribune 1(Engelska)
The Washington Times 1(Engelska)
Totalförsvarets forskningsinstitut 1, 2, 3(Svenska)
United Press International 1(Engelska)
U.S. Department of Defense 1, 2(Engelska)
Lunev, Stanislav. Through the Eyes of the Enemy. Washington, DC: Regnery Publishing, 1998, E-bok.
Slutnoter
1Federation of American Scientists. Kristensen, Hans M. Russia Upgrades Nuclear Weapons Storage Site In Kaliningrad. 2018. https://fas.org/blogs/security/2018/06/kaliningrad/(Hämtad 2018-06-24)
2Ibid.
3The New York Times. A Russian Base in the Baltics Is Reported to Have Nuclear Arms. 2001. https://www.nytimes.com/2001/01/04/world/a-russian-base-in-the-baltics-is-reported-to-have-nuclear-arms.html(Hämtad 2018-06-24)
The San Diego Union-Tribune. US: Poland concerned about armed Kaliningrad. 2011. http://www.sandiegouniontribune.com/sdut-us-poland-concerned-about-armed-kaliningrad-2011feb11-story.html(Hämtad 2018-06-24)
Sveriges Television. Olsson, Jonas. Varningen: Troligt med kärnvapen vid Östersjön. 2015. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/foi-om-ryskt-karnvapenhot-troligt-att-det-finns-karnvapen-i-kaliningrad-redan-nu(Hämtad 2018-06-24)
4Goliath, Martin. Kärnvapen för slagfältsbruk och europeisk säkerhet: en strategisk faktors regionala betydelse. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2017, s. 29-30.
5Federation of American Scientists. Kristensen, Hans M. Russia Upgrades Nuclear Weapons Storage Site In Kaliningrad. 2018. https://fas.org/blogs/security/2018/06/kaliningrad/(Hämtad 2018-06-24)
6James Martin Center for Nonproliferation Studies. Sokov, Nikolai. The “Tactical Nuclear Weapons Scare” of 2001. 2001. https://www.nonproliferation.org/the-tactical-nuclear-weapons-scare-of-2001/(Hämtad 2018-06-24)
7Norberg, Johan. Training to fight: Russia’s major military exercises 2011-2014. Stockholm: Försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2015, s. 38, 40.
The Washington Times. Russia launched massive nuclear drill, Pentagon alarmed. 2013. https://www.washingtontimes.com/news/2013/mar/5/russians-launched-massive-nuclear-drill-sounded-al/(Hämtad 2018-06-24)
8The Washington Times. Russia launched massive nuclear drill, Pentagon alarmed. 2013. https://www.washingtontimes.com/news/2013/mar/5/russians-launched-massive-nuclear-drill-sounded-al/(Hämtad 2018-06-24)
9U.S. Department of Defense. Department of Defense Press Briefing by General Hodges on Operation Atlantic Resolve in the Pentagon Briefing Room. 2015. https://www.defense.gov/News/Transcripts/Transcript-View/Article/633667/department-of-defense-press-briefing-by-general-hodges-on-operation-atlantic-re/(Hämtad 2018-06-24)
10Arms Control Association. Russian Officials Deny Claims Of Missing Nuclear Weapons. 1997. https://www.armscontrol.org/act/1997_09/lebedsept(Hämtad 2018-06-24)
Nuclear Threat Initiative. Russia Says It Never Produced Nuclear Suitcases. 1997. http://www.nti.org/analysis/articles/russia-says-it-never-produced-nuclear-suitcases/(Hämtad 2018-06-24)
Nuclear Threat Initiative. Russian Calls Suitcase Nukes Too Expensive. 1997. http://www.nti.org/analysis/articles/russian-calls-suitcase-nukes-too-expensive/(Hämtad 2018-06-24)
11Arms Control Association. Russian Officials Deny Claims Of Missing Nuclear Weapons. 1997. https://www.armscontrol.org/act/1997_09/lebedsept(Hämtad 2018-06-24)
12Nuclear Threat Initiative. Russian Calls Suitcase Nukes Too Expensive. 1997. http://www.nti.org/analysis/articles/russian-calls-suitcase-nukes-too-expensive/(Hämtad 2018-06-24)
13The Foreign Policy. Rawnsley, Adam. Brown, David. The Littlest Boy. 2014. http://foreignpolicy.com/2014/01/30/the-littlest-boy/(Hämtad 2018-06-24)
14Lunev, Stanislav. Through the Eyes of the Enemy. Washington, DC: Regnery Publishing, 1998, E-bok, s. 24-25.
15 The Foreign Policy. Rawnsley, Adam. Brown, David. The Littlest Boy. 2014. http://foreignpolicy.com/2014/01/30/the-littlest-boy/(Hämtad 2018-06-24)
16Kadetov, V.V. The Employment of Special Task Forces Under Contemporary Conditions. Military Thought, vol 77, no.4, 1995, s. 33.
17United Press International. Horrock, Nicholas. FBI focusing on portable nuke threat. 2001. https://www.upi.com/FBI-focusing-on-portable-nuke-threat/90071008968550/(Hämtad 2018-06-24)
18The Jamestown Foundation. Felgenhauer, Pavel. General declares russian nukes secure. 2007. https://jamestown.org/program/general-declares-russian-nukes-secure/(Hämtad 2018-06-24)
19Ekström, Markus. Rysk operativ-strategisk övningsverksamhet under 2009 och 2010. Stockholm : Avdelningen för försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2010, s. 61.
20The Foreign Policy. Rawnsley, Adam. Brown, David. The Littlest Boy. 2014. http://foreignpolicy.com/2014/01/30/the-littlest-boy/(Hämtad 2018-06-24)
21Bulletin of the Atomic Scientists. Sokov, Nikolai N. Why Russia calls a limited nuclear strike ”de-escalation”. 2014. https://thebulletin.org/why-russia-calls-limited-nuclear-strike-de-escalation(Hämtad 2018-06-24)
22U.S. Department of Defense. Nuclear Posture Review. Washington, DC: U.S. Department of Defense, 2018, s. xi-xii, 8-9.
23Militaryarticle. О применении ядерного оружия для деэскалации военных действий. 1999. http://militaryarticle.ru/zarubezhnoe-voennoe-obozrenie/1999-zvo/8995-o-primenenii-jadernogo-oruzhija-dlja-dejeskalacii(Hämtad 2018-06-24)
24Ibid.

Norrlandsinfanteri behövs!

av Jacob Fritzson Författaren hävdar behovet av ett lättrörligt, bandvagnsburet, norrlandsinfanteri. Foto: Michael Berggren, Försvarsmakten. I en tidigare artikel beskrev jag behovet av förband som är särskilt anpassade till subarktiskt klimat och norrländsk terräng. Denna har sin särart och det krävs god vana och förståelse för terrängtypen för att kunna uppnå maximal effekt med den […]

Almedalen 2018

Trots läget – både vad gäller omvärldsutveckling, kommande val, tidpunkt inför kommande försvarsinriktningsbeslut och svensk totalförsvarsplanering – är det inte så många seminarier om militärt försvar i Almedalen i år. Det beror bland annat på att Försvarsmakten väljer att tona ner sin närvaro betydligt jämfört med tidigare och att Försvarspolitisk Arena inte längre finns. Det […]

Varför sanktionerna mot Ryssland måste fortsätta

av Jan Leijonhielm Det stundande VM i fotboll, som äger rum i ett antal ryska städer, kommer som ett välkommet PR-jippo för Moskva och Putin. Många miljarder har satsats i projektet, vilka kunde ha använts på betydligt bättre sätt i ett land som har ca 30 miljoner fattiga och urusel infrastruktur, såväl vad gäller transportsystem […]

Strategisk signalering?

Reflektion
Det ryska utrikesministeriets talesperson Maria Zacharovauttalade sig den 15JUN2018,1avseende den norska begäran om bl.a. ökad amerikansk truppnärvaro i Norge utifrån en rotationsbasis.2 Enligt det ryska utrikesministeriets talesperson, kommer denna ökning av amerikansk trupp underminera förtroendet mellan de båda länderna.3 Den ryska ambassaden i Norge uttalade sig även i frågan den 14JUN2018. De hävdar att detta norska initiativ, är ovänligt och kommer ej gå förbisett utan konsekvenser.4
Inledningsvis är det i intressant att notera, än en gång, hur det ryska utrikesministeriet å ena sidan anlägger en typ av retorik, oftast något nyanserad, och å andra sidan dess ambassader anlägger en annan retorik, oftast hårdare. Då det börjar utgöra något av ett modus operandi får det anses som minst möjligtatt det utgör ett sätt att skapa osäkerhet kring Rysslands officiella linje. Vilket skulle kunna pressa en mottagare av ett budskap, då den inte vet vart Ryssland officiellt står i en sakfråga.
I sammanhanget är det även intressant att notera den beredskapskontroll som den ryska Norra Marinen påbörjade den 13JUN2018. Denna övning skall enligt den ryska marinen vara den största på 10 år för den Norra Marinen och skall pågå under cirka en veckas tid.5 Därtill blir den än mer intressant då den påbörjades dagen efter att den norska regeringen officiellt delgav att de önskade en ökad amerikansk truppnärvaro i sitt land.6 Därutöver var det en oannonserad övning då det var en beredskapskontroll. Vilket skulle kunna innebära att det finns en möjlig koppling mellan beredskapskontrollen, den norska regeringens delgivande och de ryska utrikespolitiska uttalandena i frågan avseende ökad amerikansk truppnärvaro i Norge.
Här kan det påpekas att sådana kopplingar inte skulle kunna uppnå någon effekt, om det inte vore för att det finns ett troligthistoriskt exempel som involverar Norge. Under planeringsarbetet utav förhandslagring av amerikansk marinkårsmateriel i Norge under slutet 1970-talet, skall den Sovjetiska ambassadören i Norge gjort ett uttalande, i december 1979, avseende ett eventuellt positivt norskt beslut till förhandslagring. Uttalandet skall ha varit att Sovjetunionen skulle veta hur de skulle agera vid ett sådant beslut, samt hur de skulle kunna skapa problem för Norge.7
Kort efter detta uttalande kom den norska regeringen avbryta samtalen med USA avseende förhandslagring. Några månader senare kom den norska regeringen delge att förhandslagring för den amerikanska marinkåren skulle ske i centrala Norge, emedan förhandslagring av en norsk regementsstridsgrupp skulle ske i norra Norge.8 Enligt en svensk säkerhetspolitisk utredning skall beslutet avseende vart förhandslagringen skulle ske, bero på att en mer nordlig placering hade kunnat upplevas för provokativ gentemot Sovjetunionen.9Huruvida den sovjetiska ambassadörens uttalande, det norska avbrytandet av samtalen med USA och därefter beslutet om vart förråden skulle placeras hänger ihop är något oklart, men det får ses som troligt.
Detta innebär även att att det finns en historisk erfarenhetför Ryssland, i hur säkerhetspolitiska ageranden gentemot Norge kan genomföras, för att åtminstone uppnå en partiellframgång. Vilket skulle kunna förklara de två olika uttalandena, å ena sidan ett nyanserat från det ryska utrikesministeriet som huvuddelen av den internationella pressen främst citerar därmed omvärlden i stort tar notis om. Å andra sidan ett mer skarpt uttalande från den ryska ambassaden i Norge, där det får ses som troligt att främst norsk och nordisk press citerar och givetvis den norska regeringen analyserar och eventuellt tar viss hänsyn till. Uttalandet från den 14JUN2018 kan till del anses likna det sovjetiska uttalandet från december 1979.
Utgående från de ryska utrikespolitiska uttalandena gentemot Norge, kan den ryska Norra Marinens beredskapskontroll, utgöra s.k. militära maktmedel ibakgrunden. Syftandes till att förstärka de genomförda uttalandena från, dels utrikesministeriet, dels ambassaden. Sammantaget skulle detta kunna utgöra ett typexempel på strategisk signalering syftandes till att försöka påverka.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
RAND Corporation 1(Engelska)
Regeringen 1 (Svenska)
Regjeringen 1(Norska)
Reuters 1(Engelska)
The Independent Barents Observer 1, 2(Engelska)
Slutnoter
1Reuters. Russia tells Norway its plan to increase U.S. Marines undermines trust. 2018. https://www.reuters.com/article/us-norway-usa-russia/russia-tells-norway-its-plan-to-increase-u-s-marines-undermines-trust-idUSKBN1JB16P(Hämtad 2018-06-17)
2Regjeringen. Det amerikanske marinekorpsets øving og trening i Norge. 2018. https://www.regjeringen.no/no/aktuelt/det-amerikanske-marinekorpsets-oving-og-trening-i-norge/id2604216/(Hämtad 2018-06-17)
3Reuters. Russia tells Norway its plan to increase U.S. Marines undermines trust. 2018. https://www.reuters.com/article/us-norway-usa-russia/russia-tells-norway-its-plan-to-increase-u-s-marines-undermines-trust-idUSKBN1JB16P(Hämtad 2018-06-17)
4 The Independent Barents Observer. Nilsen, Thomas. Russia says U.S. Marines in Norway destabilises situation. 2018. https://thebarentsobserver.com/en/security/2018/06/russia-says-us-marines-norway-destabilises-situation(Hämtad 2018-06-17)
5The Independent Barents Observer. Nilsen, Thomas. Alarm-drill: 36 Russian warships sail out to Barents Sea. 2018. https://thebarentsobserver.com/en/security/2018/06/36-russian-warships-sails-out-barents-sea(Hämtad 2018-06-17)
6Regjeringen. Det amerikanske marinekorpsets øving og trening i Norge. 2018. https://www.regjeringen.no/no/aktuelt/det-amerikanske-marinekorpsets-oving-og-trening-i-norge/id2604216/(Hämtad 2018-06-17)
7Lund, John. Don’t Rock the Boat: Reinforcing Norway in Crisis and War. Santa Monica: RAND Corporation, 1989, s. 21.
8Ibid.
9SOU 2002:108. Fred och säkerhet – säkerhetspolitiska utredningen. s. 116.

Migration, Polarisering och Säkerhetspolitik

av Lars Holmqvist Migration innehåller parallellt med en mänsklig dimension även en säkerhetspolitisk dito som tydligt behöver uppmärksammas. Foto: Shutterstock.com Vi har nu mindre än tre månader kvar till valdagen och läget är följande: Under våren har vi kunnat läsa att såväl SÄPO som MSB varnar för utländska försök att splittra Sverige. MSB pekar specifikt […]

Ökat tryck i Norr

Reflektion
Den 12JUN2018 rapporterade både svensk och internationell media att Norge hade för avsikt att, dels förlänga det avtal som fanns mellan dem och USA avseende rotation med amerikansk trupp i Norge till fem år, dels utöka mängden amerikanska soldater, upptill 700 stycken, som ingår i dessa rotationer. Skälet till denna ökning, förefaller utifrån vad som sagts, vara ett ökat behov av samövning men även utbildning och träning i vintermiljö, för både NATO länder men även USA. Det framkom även att de amerikanska soldaterna skulle baseras på ytterligare en ort, i dagsläget är de baserade i Værnes. I framtiden kommer de även vara baserade iSetermoen.1
I sammanhanget är det värt att notera hur den norska militära underrättelsetjänsten i sin årliga Fokus rapport för 2018, pekar på att en förändrad normalbild, avseende rysk militär verksamhet, i det norska närområdet under de kommande åren, kan uppstå.2Detta gör den norska regeringens beslut avseende ökad mängd amerikanska soldater på norskt territorium men även förlängd tid för rotationer,3 något mer förståeligt. Därutöver torde inte det ursprungliga behovet uppstått enbart för ett ökat intresse avseende uppbyggnad av vinterförmåga, utan snarare att det är kopplat till ett försämrat säkerhetsläge varvid en del är att bygga upp vinterförmåga för att kunna verka på nordliga breddgrader.
Därtill är det intressant att notera i den svenska Försvarsmaktens perspektivstudie, att vårt norra närområdes strategiska betydelse bedöms öka på sikt samt den pågående klimatförändringen i Arktisk med tillhörande intresse för naturtillgångar men även förändrade transportvägar, kan medföra att Ryssland bedömer Kolahalvön som än mer exponerat än vad det är i dag.4Dock är perspektivstudien inriktad mot utvecklingen intill 2035 emedan den norska underrättelsetjänstens Fokus rapport, men även den norska inbjudan till USA om ökad mängd amerikansk trupp, får anses vara och är i närtid d.v.s. de närmsta 3-5 åren.
Att säkerhetsläget gradvis blivit mer och mer negativt även i den norra delen av Europa har gått att följa i olika öppna rapporter men även massmedia. Varpå detta ej kan anses vara ett anmärkningsvärt agerande av Norge. Däremot är det intressant att det ej talas mer öppet om det. Att t.ex. ökningen av amerikansk trupp enbart har en koppling till övningsverksamhet ”lurar” varken de säkerhetspolitiska följarna än mindre analytikerna, därtill som tidigare skrivits är det inte för nöje USA och t.ex. NATO länder ökat och kommer öka sin förmåga till vinterkrigföring på de nordliga breddgraderna.
Därtill är det intressant att notera hur delar av den amerikanska kontingenten skall baseras mer nordligt än den förra. Baseringen i Værnes är naturlig i förhållande till den Amerikanska marinkårens bergförråd i Trøndelag. Vad avser bergförrådens upprättades i Trøndelag under det sista decenniet av det kalla kriget, är en intressant aspekt i det hela att det tydligen skulle ansetts vara för provokativt gentemot Sovjetunionen att ha dessa förråd längre norrut.5 Dock är det snart 40 år sedan den diskussionen fördes, men det är en aspekt att ta i beaktande då säkerhetspolitiska aspekter stundtals kan vara relativt trögrörliga.
En annan intressant aspekt är hur det i säkerhetspolitiska sammanhang ses som en säkerhetsgaranti med amerikansk trupp på sitt territorium. Det vill säga ett angrepp mot en nation där det finns amerikansk trupp som skulle innebära stupade amerikanska soldater, brukar även anses som att USA kommer gå i strid. För att nyttja ett känt begrepp avseende säkerhetsläget i Baltikum, innebär det att det skapas en s.k. ”snubbeltråd” med amerikansk trupp på sitt territorium. Ur ett sådant perspektiv blir ökningen av roterande amerikansk trupp på norskt territorium, men även den nordliga grupperingen av en kontingent intressant att ta i beaktande.
Avslutningsvis, vägs de olika aspekterna samman får det ses som troligt att säkerhetsläget i norr fortsatt har en negativ utveckling. Därutöver kommer denna negativa utveckling bli lika tydlig som i södra Östersjöregionen under de närmsta åren, möjligt även det närmsta året. Vilket ökningen av roterande amerikansk trupp på norskt territorium, får anses vara en tydlig indikator på.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Dagbladet 1(Norska)
Dagens Nyheter 1(Svenska)
Forsvaret 1(Norska)
Försvarsmakten 1 (Svenska)
Regeringen 1(Svenska)
Regjeringen 1(Norska)
Reuters 1(Engelska)
Slutnoter
1Dagbladet. Rønning, Mats. Amerikanske marinesoldater får grønt lys for nye fem år på Værnes. 2018. https://www.dagbladet.no/nyheter/amerikanske-marinesoldater-far-gront-lys-for-nye-fem-ar-pa-vaernes/69893523(Hämtad 2018-06-13)
Dagens Nyheter. Holmberg, Kalle. Norge vill dubbla antalet USA-soldater på norsk mark. 2018. https://www.dn.se/nyheter/varlden/norge-vill-dubbla-antalet-usa-soldater-pa-norsk-mark/(Hämtad 2018-06-13)
Reuters. Fouche, Gwladys. Norway to invite more U.S. Marines, for longer and closer to Russia. 2018. https://www.reuters.com/article/us-norway-us-russia/norway-to-invite-more-u-s-marines-for-longer-and-closer-to-russia-idUSKBN1J8149(Hämtad 2018-06-13)
2Forsvaret. Russland. 2018. https://forsvaret.no/fakta/undersokelser-og-rapporter/fokus2018/russland(Hämtad 2018-06-13)
3Regjeringen. Det amerikanske marinekorpsets øving og trening i Norge. 2018. https://www.regjeringen.no/no/aktuelt/det-amerikanske-marinekorpsets-oving-og-trening-i-norge/id2604216/(Hämtad 2018-06-13)
4Försvarsmakten. Slutlig redovisning av perspektivstudien 2016-2018. Stockholm: Försvarsmakten, 2018, s. 29-30.
5SOU 2002:108. Fred och säkerhet – säkerhetspolitiska utredningen. s. 116.

Nya livstecken i SoldF 2018 – Menige Stig Nilsson lever

av David Bergman Den senaste bilden på Menige Stig Nilsson med födelsedatum 10 juni. Den nya bilden ger oss nya ledtrådar med hopp om framtiden. Grattis på födelsedagen Stig, vi glömmer dig aldrig! Bild Markstridsskolan. Sedan 1972 har han suttit krigsfånge, den menige soldaten Stig Nilsson. Under åren har det kommit sporadiska livstecken men nu […]

Passningsalternativ 1 – Ständig passning?

av Johan Althén Författaren serverar ytterligare ett argument för uppdragstaktik. Foto: Jimmy Croona, Försvarsmakten. Jag avser i detta inlägg att lägga ytterligare ett perspektiv på den pågående diskussionen om att minska vår signatur i det elektromagnetiska spektrat med anledning av rådande signalhot. I en värld där vi är vana vid att nå allt och alla […]

Veteraner – har de gjort någon nytta?

av Ulf Henricsson Den 29 maj firas veterandagen på Gärdet i Stockholm. Samtidigt kan man läsa i tidningen att vår insats i Mali förlängs ett år och att utrikesministern tycker att det är en besvärlig mission. Det får man hoppas att den är – annars behövde vi ju inte vara där! Man kan ju fråga […]