Månatliga arkiv: november 2019

Vinterkriget var oundvikligt

Vinterkriget debatteras åter inför 80-årsminnet av den unga republiken Finlands hårdaste prövning.[1] Finländarnas bild av det kriget har i allt väsentligt bestått. Från ryskt håll tog man på sig ansvaret först efter kalla krigets slut. I maj 1994 förklarade president Jeltsin i Kreml att ”angreppet var Stalins brott mot Finland”. Men nu höjs även i […]

Uppskruvat tonläge hos Rysslands försvarsminister

Rysslands försvarsminister Sergej Sjojgu står för en hård linje. Foto: Nickolay Vinokurov / Shutterstock.com Under hösten har vi sett ett större antal studier, artiklar och mediainslag som kommenterat Putins trettio år vid makten. Slutsatserna är unisona: Putin har skickligt utnyttjat landets genetiska kod, som analytikern Lilia Sjevtsova kallat den – en järntriangel av historia och […]

Rekrytering för Norrland

Författaren argumenterar för närrekrytering, applicerat på Norrlandsförhållanden. I dagarna publicerade Försvarsmakten sitt underlag till den försvarspolitiska propositionen som avser perioden 2021–2025. I stora drag föreslår Försvarsmakten en utökning av förbanden. Förbanden ska inte bara bli fler utan de existerande förbanden ska även växa. Här avgränsar jag mig till det förband som föreslås för Norrland nämligen […]

Om stridens psykologi – Del 8: Autonoma vapensystem: Drönare, distribuerat dödande & obehagens dal

Hur kommer det sig att vi utvecklar empati med vissa människoliknande robotar men känner rädsla och avsky för andra? Svaret finns sannolikt i det som inom psykologin kallas för ”obehagens dal”. Foto: Frank V./Unsplash. På Yuma Test Grounds i Arizonas öken samlades en gång en grupp ledda av Mark Tilden från Los Alamos National Laboratory […]

Krypterade förbindelser

Reflektion
Tisdagen den 19NOV2019 träffades de nordiska försvarsministerna i Stockholm, på Karlberg slott, inom ramen för det nordiska försvarssamarbetet Nordefco (Nordic Defence Cooperation). Vid mötet deltog även representanter från de baltiska staterna, Nederländerna, Polen, Storbritannien och Tyskland samt Natos högste militära befälhavare i Europa (SACEUR).1 Vid detta möte framkom en intressant detalj vilket skulle kunna spegla det säkerhetsläge som nu råder.
I Regeringskansliets pressmeddelande från mötet framgår att, ”Vid mötet enades försvarsministrarna från de nordiska länderna om en mekanism för kriskonsultationer och informationsutbyte mellan försvarsdepartementen som kan användas i händelse av kris eller konflikt”.2 Vad detta innebar rent praktiskt förtydligades under en intervju i Sveriges Television med Sveriges Försvarsminister Peter Hultqvist. Enligt försvarsministern skall de nordiska länderna kunna genomföra krypterade video- och telefonsamtal. Enligt Peter Hultqvist medger detta att de nordiska länderna snabbt kan samordna och koordinera ett agerande, i händelse av en kris eller konflikt.3
Detta är dock inget nytt. Under inledningen av 1980-talet skall Sverige även upprättat hemliga och krypterade sambandsförbindelser mellan Danmark och Norge, detta för att inte behöva gå via ambassaderna eller andra kanaler. Tanken var att detta sambandsnät skulle användas vid en allvarlig kris eller konflikt i närområdet. Dock kom möjligheten till en kapning av SAS flygplan, då de tre berörda länderna ägde bolaget, nyttjas som ”svepskäl” för att kunna upprätta denna förbindelse. Det egentliga skälet var svensk oro kring den sovjetiska rustningarna som skedde under den aktuella perioden.4
Vad som särskilt bör noteras är att denna sambandslinje mellan de tre statsledningarna även upprättades under en period med kraftigtförsämrat säkerhetsläge i vårt närområde under det s.k. ”kalla kriget”.5 Den krypterade sambandslinjen förefaller därefter vid någon tidpunkt avvecklats mellan de tre länderna, i och med att den den nu återigen upprättas.6 Men numera inkluderas även Finland och inte enbart Danmark samt Norge som förr. Detta skulle möjligenkunna indikera att säkerhetsläget vi nu befinner oss i har likheter med den första halvan av 1980-talet under det s.k. ”kalla kriget”. Då det var då Sverige ansåg att ett dylikt sambandsbehov fanns, likt det nu gör.
Att säkerhetsläget har försämrats har den parlamentariska försvarsberedning fastslagit då den säger att ”ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas”.7 Dock förefaller själva omfattningen av försämringen ej delges, utan snarare konstateras det varje år att det antingen råder ett försämrat säkerhetsläge eller att det har försämrats än mer vid olika uttalanden. Varvid någon form av referensram bör delges av Regeringen som möjliggör att en förståelse skapas kring det begrepp som de framför i form av ”försämrat säkerhetsläge”.
Danmarks Försvarsminister, Trine Bramsen, gjorde även under denna vecka (V947) ett intressant uttalande inom ramen för det försämrade säkerhetsläget, ett uttalande som ej förefaller uppmärksammats av svensk media. Den danska försvarsministern framförde att Danmark måste vara bered att försvara Sverige eller Finland exempelvis i händelse av ett ryskt överraskande angrepp mot de båda länderna.8 Vilket som minst ger en indikation kring vilken form av angrepp som ses av Danmark som mest trolig mot Sverige eller Finland. Det skulle möjligen även kunna indikera en tyngdpunktsförskjutning i från det som främst diskuterats från 2014 och framåt, ett möjligt ryskt angrepp mot de baltiska staterna.
Avslutningsvis, detta inlägg försöker belysa en möjlig kontext till varför krypterade förbindelser återigen har upprättats i Norden. Vilket får anses vara det intressanta och inte enbart konstatera att de återigen finns, utan kontexten till varför de finns och vad det faktiskt innebär i förlängningen får anses utgöra det intressanta.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Altinget 1(Danska)
British Broadcasting Corporation 1(Engelska)
Nationalencyklopedin 1(Svenska)
Regeringskansliet 1(Svenska)
Sveriges Television 1, 2(Svenska)
Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011.
Slutnoter
1Regeringskansliet. Stärkt nordisk dialog och informationsutbyte i händelse av kris och konflikt – summering av försvarsministermöten den 19–20 november. 2019. https://www.regeringen.se/artiklar/2019/11/starkt-nordisk-dialog-och-informationsutbyte-i-handelse-av-kris-och-konflikt—summering-av-forsvarsministermoten-den-1920-november1/(Hämtad 2019-11-24)
2Ibid.
3Sveriges Television. Söderlund, Andreas. Här är telefonen som ska rädda Sverige om krisen kommer. 2019. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/efter-ryska-provokationerna-har-ar-nordens-nya-kristelefon(Hämtad 2019-11-24)
4Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011, s. 140-141.
5British Broadcasting Corporation. Hollingham, Richard. The war game that could have ended the world. 2018. https://www.bbc.com/future/article/20181108-the-wargame-that-could-have-ended-the-world(Hämtad 2019-11-24)
Nationalencyklopedin. Kalla kriget: Nya motsättningar. 2019. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kalla-kriget/nya-motsättningar (Hämtad 2019-11-24)
6Sveriges Television. Söderlund, Andreas. Här är telefonen som ska rädda Sverige om krisen kommer. 2019. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/efter-ryska-provokationerna-har-ar-nordens-nya-kristelefon(Hämtad 2019-11-24)
7Sveriges Television. Wicklén, Johan. Försvarsberedningen föreslår fyra nya regementen. 2019. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/forsvarsberedningen-foreslar-fyra-nya-regementen(Hämtad 2019-11-24)
8Altinget. Krog, Andreas. Trine Bramsen: Vi skal være parat til at hjælpe Sverige og Finland. 2019. https://www.altinget.dk/artikel/bramsen-vi-skal-vaere-parate-til-at-hjaelpe-sverige-og-finland(Hämtad 2019-11-24)

Hög initialeffekt – men sedan?

Under det kalla kriget cirkulerade en hel del begrepp i Flygvapnet. Några föreföll vara nästintill outslitliga och återanvändes ofta. Ett av dem var att flygstridskrafterna skulle verka med ”hög initialeffekt och med bibehållen uthållighet”. Hög initialeffekt var möjlig tack vare hög beredskap, t ex incidentberedskap och med fyra värnpliktsomgångar varje år. Uthålligheten möjliggjordes med ett väl […]

Rymden i centrum

30 oktober genomförde avd III inom ramen för delprojekt Luft/SES ett seminarium om militära tillämpningar i rymden. Vid avdelningens luftkrigssymposium våren 2019 återkom flertalet talare till rymdsystemens centrala roll för luftkrigföringen varför det varit naturligt att avhålla ett seminarium i ämnet för att höja medvetandet om rymddimensionen vilken sällan nämns i den svenska debatten om […]

När inrikesproblem blir ett säkerhetspolitiskt problem

Reflektion
Den 06NOV2019 vid en presskonferens beskrev Sveriges Rikspolischef, Anders Thornberg, att den ökning av sprängdåd, allmänfarlig ödeläggelse genom sprängning, som skett i Sverige saknar internationell motsvarighet.1 Enligt LindaH. Staaf, chef för polisens nationella underrättelseenhet, kan sprängningarna utgöra en metod som tas till vid utpressning, vedergällning och hot. Enligt Ekot kan en förklaring till denna utveckling vara att det vissa fall är lättare att få tag på sprängämnen, än vapen i Sverige.2 Många av dessa sprängningar skall även vara beställningsjobb som genomföras av yngre individer som ej blivit lagförda tidigare varvid polisen saknar kännedom om dem.3
Enligt chefen för Försvarsmaktens insatsstab, Viceamiral JanThörnqvist, skall det även finnas visa likheter med de improviserade sprängladdningar Försvarsmakten påträffat i olika operationsområden utomlands och de sprängladdningar som påträffats/används i Sverige.4 Ett uttalande som onekligen kan bekräftas utifrån ett beslag som genomfördes av Stockholmspolisen i ett garage under oktober månad 2019, där bl.a. dynamit och tillbehör för att kunna genomföra fjärrutlösning av en sprängladdning via mobiltelefon påträffades.5 Dock finns det omfattande dokumentation att finna på Internet kring hur dessa sprängladdningar kan konstrueras, varvid det ej får anses vara särskilt anmärkningsvärt att likheter uppstår.

I sammanhanget avseende liknelsen med fynden Försvarsmakten genomfört vid dess utlandsoperationer och de fynd som genomförts i Sverige av Polisen är det intressant att notera Henrik Häggström, senior analytiker vid Försvarshögskolans Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet, uttalande i TV 4 Nyheter rörande dessa sprängdåd, ”Man får nog gå så långt som till Afghanistan för att hitta en liknande situation som påminner om den den som sker i Sverige och då är det naturligtvisper capita räknat. Man måste ändå säga det att det är en exceptionellt svår situation, där Sverige sticker ut”.6
Att situationen sticker ut förefaller bl.a. British Broadcasting Corporation nyhetstjänst tagit fasta på, som publicerat en lång artikel avseende situationen.7 Men även utländska experter och poliser förefaller komma till Sverige för att studera den situation vi nu befinner oss i. För att ta lärdomar av det, syftande till att själva undvika att hamna i den.8 Men även inhemska experter har framfört allvarliga varningar kring den utveckling som skett och fortgår att ske, såsom seniorprofessor i underrättelseanalys Wilhelm Agrell i Svenska Dagbladet den 13SEP2019. Där han tar till liknelser med inre väpnad konflikt och en smygande lågintensiv väpnad konflikt.9
Att ett omfattande skadeutfall ännu inte skett p.g.a. alla dessa sprängningar kan säkerligen till viss del härledas till tur och hur dessa dåd har inriktas. Men åtminstone i ett fall förfaller det varnats för att en sprängning skall genomföras, vilket var fallet vid ett av sprängdåden i Stockholmsområdet den 17OKT2019.10Varför skrivs då allt detta på en blogg som är inriktad mot säkerhetspolitik och krigsvetenskap i det svenska närområdet? Av några skäl som kommer beröras nedan får det anses som möjligtatt den inre utvecklingen i Sverige som beskrivits ovan kan, kommer eller har påverkat hur vi ses som en säkerhetspolitisk aktör i vårt direkta närområde. Därav berörs det på denna blogg.
Enligt den sedan 2017 för Sverige, antagna nationella säkerhetsstrategin anses organiserad brottslighet utgöra ett hot mot det demokratiska samhället. Enligt den antagna strategin finns det,”hos vissa nätverk både avsikt och förmåga att skada och störa grundläggande demokratiska processer”. Enligt strategin kan även, ”upprepade våldsbrott där skjutvapen eller explosiva varor används riskerar att minska förtroendet för rättsväsendet och även tilltron till samhället som helhet”.11Kort efter den nationella säkerhetsstrategins antagande extrainkallade Sveriges Statsminister, StefanLöfven, det säkerhetspolitiska rådet maa. den stora mängd skjutningar som inträffade under inledningen av 2017.12 Således får de senaste årens händelseutveckling anses falla inom ramen för det numera breddade säkerhetspolitiska begreppet.
Dock förefaller detta säkerhetsområde även påverkat svenska bilaterala relationer. Där det tydligast accentueras gentemot Danmark. Den 06AUG2019 kom en sprängladdning detonera utanför det danska skatteverket i Köpenhamn. Det sprängdådet kom framtvinga att Danmark införde gränskontroll mot Sverige med början den 12NOV2019.13 Vilket får anses understryka att de inre oroligheter som finns i Sverige idag, även påverkar våra utrikesrelationer varvid dessa händelser även får anses falla in, inom vad som tidigare betraktades som traditionell säkerhetspolitik.
Därtill påverkar denna situation möjligen även förtroendet för Sverige i internationella säkerhetspolitiska sammanhang då vi som nation ej förefaller kunna agera tillräckligt kraftfullt för att dämpa de inre oroligheter som förefaller finnas. Varvid vår förmåga att agera i mer traditionella säkerhetspolitiska sammanhang även kan ifrågasättas då vår faktiska förmåga inom det området även får anses vara svag och även ifrågasatts av länder i vårt direkta närområde.14 Varvid en situation uppstår som får anses vara mycket allvarlig, när både inre och yttre förmåga att agera inom ramen för statens traditionella kärnuppgifter ifrågasätts antingen öppet eller indirekt genom studier.
Därutöver bör Sveriges geostrategiska placering,15 i den nuvarande konflikten mellan de västliga länderna och Ryssland även beaktas inom ramen för dessa inre oroligheter i Sverige. Då det de facto förefaller finnas grupperingar inom Sverige med ett stort s.k. ”våldskapital” som möjligen skulle kunna nyttjas av en statlig aktör för att exploatera den nuvarande situationen i något hänseende och därmed försvaga Sverige, eller i ett skede med ett kraftigt försämrat säkerhetsläge utnyttja dessa grupperingar eller inrikessituation. Varvid denna inre orolighet i Sverige, återigen går att knyta an till ett traditionellt säkerhetspolitiskt sammanhang.
Avslutningsvis, de inrikesproblem samt otrygghet som uppstått p.g.a. skjutningar, nyttjande av handgranater och sprängladdningar i Sverige bör inte enbart ses som ett isolerat inrikesproblem utan även ses i en större säkerhetspolitisk kontext. En kontext som möjligen påverkar våra bilaterala relationer med ett eller flera länder, men även ifrågasätter vår egen förmåga att kunna agera inom ramen för vad en nationalstat skall kunna säkerställa för dess medborgare. Därutöver utgör det även något som kan exploateras av en antagonistisk stat vid ett kraftigt försämrat säkerhetsläge i vårt närområde.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Aftonbladet 1, 2, 3(Svenska)
British Broadcasting Corporation 1(Engelska)
Dagens Nyheter 1, 2(Svenska)
Försvarsmakten 1(Svenska)
Regeringen 1(Svenska)
Sveriges Radio 1, 2, 3, 4 (Svenska)
Svenska Dagbladet 1(Svenska)
Sveriges Television 1(Svenska)
TV 4 Nyheterna 1(Svenska)
Slutnoter
1Sveriges Radio. Rikspolischefen: Ser ingen internationell motsvarighet. 2019. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7338283(Hämtad 2019-11-17)
2Sveriges Radio. Andrén, Simon. Sprängningarna ökar över hela landet. 2019. https://sverigesradio.se/artikel/7334222(Hämtad 2019-11-17)
3Sveriges Radio. Andrén, Simon. NOA: Många explosioner är beställningsjobb. 2019. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7287460(Hämtad 2019-11-17)
4Sveriges Radio. Rankinen, Matias. Svenska sprängladdningar liknar dem Försvarsmakten påträffar utomlands. 2019. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=96&artikel=7345245(Hämtad 2019-11-17)
5Aftonbladet. Henricsson, Karl Enn. Så fungerar de fjärrstyrda bomberna – ringer billig Nokia-telefon. 2019. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/BReznQ/sa-fungerar-de-fjarrstyrda-bomberna–ringer-billig-nokia-telefon(Hämtad 2019-11-17)
6TV 4 Nyheterna. Sverige jämförs med Afghanistan vad gäller sprängdåd. 2019. https://www.tv4.se/nyheterna/klipp/sverige-j%C3%A4mf%C3%B6rs-med-afghanistan-vad-g%C3%A4ller-spr%C3%A4ngd%C3%A5d-12508993(Hämtad 2019-11-17)
7British Broadcasting Corporation. Savage, Maddy. Sweden’s 100 explosions this year: What’s going on. https://www.bbc.com/news/world-europe-50339977(Hämtad 2019-11-17)
8Aftonbladet. Cantwell, Oisin. Rikspolischefens ord är sensationella. 2019. https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/JoXqkJ/rikspolischefens-ord-ar-sensationella(Hämtad 2019-11-17)
9Svenska Dagbladet. Agrell, Wilhelm. Agrell: Vi måste agera för att rädda landet. 2019. https://www.svd.se/agrell-vi-maste-agera-for-att-radda-landet(Hämtad 2019-11-17)
10Aftonbladet. Melin, Erik. Schau, Oscar. Stenquist, Victor. Explosion på Södermalm: ”Hela hotellet skakade”. 2019. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/EWEgrG/explosion-pa-sodermalm-hela-hotellet-skakade(Hämtad 2019-11-17)
11Regeringskansliet. Nationell säkerhetsstrategi. Stockholm: Regeringskansliet, 2017, s. 21-22.
12Sveriges Television. Säkerhetspolitiska rådet extrainkallas. 2017. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sakerhetspolitiska-radet-extrainkallas(Hämtad 2019-11-17)
13Dagens Nyheter. Bouvin, Emma. Sprängdådet som fick Danmark att införa gränskontroller mot Sverige. 2019. https://www.dn.se/nyheter/varlden/sprangdadet-som-fick-danmark-att-infora-granskontroller-mot-sverige/(Hämtad 2019-11-17)
14Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Grannländer ifrågasätter Sveriges försvarspolitik. 2019. https://www.dn.se/nyheter/politik/grannlander-ifragasatter-sveriges-forsvarspolitik/(Hämtad 2019-11-17)
15Försvarsmakten. Försvarsmaktens underlag för försvarspolitisk proposition 2021–2025. Stockholm: Försvarsmakten, 2019, s. 12.

Ny bit i försvarsbeslutspusslet

När ÖB och Försvarsmaktens GD klev fram på pressträffen för att beskriva resultatet av det regeringsuppdrag myndigheten hade lämnat in tidigare under dagen, hade det redan mullrat ett tag. Från politiskt håll har man slitit för att få till pengatillskott och arbetat lång tid med den framtida utformningen av försvaret – ett arbete som nu […]

Ge värnpliktiga soldater bästa möjliga förutsättningar att överleva en strid

Våra soldater behöver bästa möjliga utbildning och utrustning för att överleva och vinna i strid. Foto: Jimmy Croona, Försvarsmakten. Soldater som strider till fots på marken är även i vår tid helt nödvändiga för ett allsidigt fungerande försvar. All strid sker inte på avstånd med långräckviddiga vapen, med fjärrkontroll eller liknande. Förband med väl tränade […]

Grom-2019

Reflektion
Den 14OKT2019 meddelade de ryska väpnade styrkorna att dess kärnvapenstyrkor skulle genomföra en strategisk övning mellan den 15-17OKT2019.1 Att de olika delarna av den ryska s.k. ”kärnvapentriaden” genomför samtidiga övningar är inget nytt, vilket belysts ett antal gånger på denna blogg. Vad som dock får anses vara nytt i denna övning är att omfattningen förefaller varit större än tidigare, åtminstone i vad som offentligt publicerats. Dock kan de tidigare ”triadövningarna” haft en lika stor omfattning, men det har ej delgivits offentligt. Därtill genomfördes en orienterade genomgång avseende övningens omfattning för utländska militärattachéer i Ryssland.2 Vilket skulle kunna indikera att övningen varit större än tidigare och genomgången var till för att ”lugna” en eller flera kärnvapennationer.
Att denna s.k. ”triadövning” ev. har haft en mer omfattande utformning och mediapublicitet kan möjligtvisgå att härleda till det nu upphävda INF-avtalet,3 varvid den ryska övningen möjligtvis kan ses som s.k. ”signalpolitik”. En annan möjlig aspekt eller växelverkan tillsammans med det upphävda INF-avtalet kan vara att det s.k. nya ”START-avtalet”, vilket regler mängden kärnvapenstridsspetsar som Ryssland och USA får inneha, upphör att gälla i februari 2021.4 Varvid övningen även kan ha utgjort en viss signalpolitik i detta avseende.
Vad som dock gör övningen intressant ur ett svenskt perspektiv är att Östersjön nämns som ett av övningsområdena för den ryska ”triadövningen”,5 något som mig veterligen tidigare ej nämnts i det sammanhanget. Dock har t.ex. strategiska bombflygplan såsom TU-160 men även TU-95 vilket är kärnvapenbärande flygplan övat över Östersjöregionen genom åren,6 men ej i samband med s.k. ”triadövningar”. Därutöver finns det taktiskt kärnvapenbärande förmågor i den ryska exklaven Kaliningrad,7 dessa har heller inte tidigare nämnts i samband med s.k. ”triadövningar” dock får det anses som möjligt att dessa övat vid tidigare tillfällen när s.k. ”triadövningar” genomförts av Ryssland.
Vad gör då denna övning intressant? Som tidigare skrivits omfattande även denna övning Östersjön. I en nyhetsartikel hos det ryska försvarsministeriet beskrivs att simulerande avfyringar med Kalibr-NK robotar genomförts mot kustnära mål under en maritim övning i Östersjön. Denna artikel publicerades den 15OKT2019.8Varvid det får ses som högst troligt att dessa simulerade avfyringar ingick i den strategiska kärnvapenövningen ”Grom-2019”. Med anledning av att Östersjön skulle ingå som ett övningsområde för denna strategiska kärnvapen övning, enligt framförda och publicerade uppgifter.9
I sammanhanget bör uppgifter från 2018 särskilt noteras avseende modernisering av vad som förefaller vara kärnvapenförråd, vilket genomförts i den ryska exklaven Kaliningrad.10Något som möjligen skulle kunna indikera att de taktiskt kärnvapenbärande förmågorna i den ryska exklaven erhållit en ökad ställning inom ramen för den ryska krigsplaneringen, i händelse av en konfrontation som kan utvecklas till en kärnvapenkonflikt alternativt nyttjas som en förstaslagsförmåga inom ramen för en påbörjad konflikt, likt planering från det s.k. ”kalla kriget”.11
Vad som även bör noteras är att Kalibr-NK även nyttjades inom ramen för övningen hos den ryska Norra Marinen, samtidigt som den ryska Östersjömarinen övade. Detta innebär rent praktiskt att hela det svenska territoriet kunde nås av taktiska kärnvapen under den ryska strategiska övningen ”Grom-2019”. Givetvis kunde även strategiska kärnvapen nå svenskt territorium. Vad som dock bör beaktas är att de simulerade Kalibr-NK avfyringarna av den ryska Östersjömarinen var riktad mot kustnära mål, vilket indikerar att det möjligen var mål nära den ryska exklaven Kaliningrad.
Avslutningsvis, det som gör denna övningen intressant ur ett svenskt perspektiv är att att taktiska kärnvapenförmågor förefaller övats inom ramen för en strategiskt övning, i det svenska närområdet. Varvid kärnvapenhotet bör belysas än mer inom Försvarsmakten men även ur ett samlat totalförsvarsperspektiv d.v.s. verkan av kärnvapen bör övas kontinuerligt både militärt och civilt. Varvid den ryska övningen ”Grom-2019” ur ett svenskt perspektiv torde påvisa att kärnvapenhotet ej kan negligeras. Därtill är det mig veterligen första gången Ryssland officiellt framför att dess kärnvapenförband övar i det svenska närområde sedan den nuvarande ”konflikten” mellan Ryssland och de ”västliga” länderna inträtt sedan 2014, vilket får anses vara anmärkningsvärt. Sist men inte minst är det intressant att notera att Ryssland valt att publicera en närbild på den svenska militära personalen som befann sig hos det ryska försvarsministeriet i samband med att de orienterande uppgifterna avseende övningen ”Grom-2019” delgavs.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Reuters 1, 2, 3(Engelska)
Rysslands Försvarsministerium 1, 2(Ryska)
Sveriges Television 1, 2, 3, 4(Svenska)
TASS 1, 2 (Engelska)
The Telegraph 1(Engelska)
Slutnoter
1Reuters. Osborn, Andrew. Russia to hold major test of its strategic missile forces. 2019. https://www.reuters.com/article/us-russia-missiles-drills/russia-to-hold-major-test-of-its-strategic-missile-forces-idUSKBN1WT1T7(Hämtad 2019-11-07)
2TASS. Russia to hold Strategic Missile Force drills with over 200 missile launchers. 2019. https://tass.com/defense/1082986(Hämtad 2019-11-07)
TASS. Russian strategic nuclear forces’ drills not aimed against third countries — top brass. 2019. https://tass.com/defense/1083017(Hämtad 2019-11-07)
3Reuters. Ali, Idrees. Stewart, Phil. After INF treaty’s demise, U.S. seeks funds for missile tests. 2019. https://www.reuters.com/article/us-usa-russia-inf/after-inf-treatys-demise-u-s-seeks-funds-for-missile-tests-idUSKCN1US0FJ(Hämtad 2019-11-07)
4Reuters. Balmforth, Tom. Russia says it’s already too late to replace new START treaty. 2019. https://www.reuters.com/article/us-russia-usa-missiles/russia-says-its-already-too-late-to-replace-new-start-treaty-idUSKBN1XB3NR(Hämtad 2019-11-07)
5Министерство обороны Российской Федерации. В Москве прошел брифинг, посвященный подготовке и проведению СКШУ «Гром-2019». 2019. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12256831@egNews(Hämtad 2019-11-07)
6Sveriges Television. Massiv övning med ryskt bombflyg över Östersjön. 2014. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/massiv-ovning-med-ryskt-bombflyg-over-ostersjon(Hämtad 2019-11-07)
Sveriges Television. Sundberg, Marit. Flygvapnets plan följde ryska Tu-160 Blackjack-plan över Östersjön. 2017. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/flygvapnets-plan-foljde-ryska-tu-160-blackjack-plan-over-ostersjon(Hämtad 2019-11-07)
7Sveriges Television. Olsson, Jonas. Expert: Ökad risk att USA eller Ryssland tar till kärnvapen. 2019. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/sipris-expert-risken-for-karnvapenkrig-har-okat(Hämtad 2019-11-06)
8Министерство обороны Российской Федерации. Корабли Балтийского флота выполнили артиллерийские стрельбы в морских полигонах. 2019. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12256970@egNews(Hämtad 2019-11-07)
9Министерство обороны Российской Федерации. В Москве прошел брифинг, посвященный подготовке и проведению СКШУ «Гром-2019». 2019. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12256831@egNews(Hämtad 2019-11-07)
10Sveriges Television. Olsson, Jonas. Nya satellitbilder av rysk militär uppbyggnad i Kaliningrad. 2018. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/nya-satellitbilder-av-rysk-militar-uppbyggnad-i-kaliningrad(Hämtad 2019-11-07)
11The Telegraph. Samuel, Henry. Soviet plan for WW3 nuclear attack unearthed. 2007. https://www.telegraph.co.uk/news/uknews/1563692/Soviet-plan-for-WW3-nuclear-attack-unearthed.html(Hämtad 2019-11-07)

Populismen i Centraleuropa och dess vidare konsekvenser

Ungerns Victor Orban, en frontfigur som i sitt land vridit politiken i högerpopulistisk riktning. Foto: shutterstock.com. Det började i Österrike tio år efter Berlin-murens fall. I valet 1999 blev det populistiska FPÖ under Jörg Haider landets näst största parti och ingick i koalition med det kristdemokratiska ÖVP. EU införde sanktioner, som emellertid snabbt, och på […]