Sveriges bästa försvarsbloggar, i ett flöde. En tjänst av Johan Althén.
Reflektion
I den svenska Säkerhetspolisens verksamhetsberättelse för 2019 framkommer det att Ryssland bl.a. har som mål med sin underrättelseverksamhet riktad mot Sverige att säkerställa att vi fortsatt är en militärt alliansfria nation,1 d.v.s. hålla Sverige utanför NATO. I den svenska regeringens försvarsproposition för åren 2021-25 går det även att läsa i den säkerhetspolitiska analysen, att Ryssland vid upprepade tillfällen genom höga ryska företrädare varnat för att ett svenskt Natomedlemskap skulle tvinga fram svarsåtgärder utav Ryssland. Det går även att läsa att ryska företrädare kritiserat Sveriges samarbete med NATO och även där hävdat att detta framtvingar svarsåtgärder utav Ryssland.2 Vad exakt dessa ryska svars-/motåtgärder de facto innebär, framgår ej.
Utifrån det perspektivet blir en intervju med Generallöjtnant Jörg Vollmer, tillika chef för NATO Joint Forces Command Brunssum, utav Dagens Nyheters journalist Mikael Holmström synnerligen intressant. I dennes intervju framkommer det på frågan om det är möjligt att försvara Sverige tillsammans med NATO, svarar Generallöjtnant Vollmer att han rätt säker på att stöd kommer ges till Sverige om det skulle begäras. Han framhåller även vikten av etablerade processer, procedurer m.m. mellan Sverige och NATO vilket skulle kunna möjliggöra att stödet kan genomföras snabbare, om ett sådant politiskt beslut tas.3 Det uttalandet blir även synnerligen intressant utifrån en skrivning i försvarspropositionen, att regeringen anser likt det försvarsberedningen föreslagit att den svenska nationella operationsplaneringen skall samordnas med bl.a. NATO.4
NATO Generalsekreterare, Jens Stoltenberg, har dock 2018 och 2019 varit tydlig med att Sverige som partnerland till NATO ej har några former av försvarsgarantier. Det har enbart medlemsländerna i NATO.5 Vilket i sig inte motsätter det Generallöjtnant Vollmer framförde i Dagens Nyheters intervju, utan stöd kan eventuellt ges vid ett väpnat angrepp till Sverige. Dock framkommer det ej vilket form av stöd det kan röra sig om. Vilket i praktiken skulle kunna innebära allt från underrättelser till militära förband. Dock får det sistnämnda kunna ses som troligt trots allt, i och med att Sveriges geostrategiska position indirekt ger ett form av "gisslantagande" på NATO som organisation, för att de skall kunna lösa sina försvarsåtagande i Östersjöregionen men även annorstädes.6 Men även utifrån att vår nationella operationsplanering skall samordnas med bl.a. NATO.7
Att Sveriges geostrategiska position i säkerhetssammanhang är viktig, är i sig inget nytt. Detta framkom med all tydlighet under det kalla kriget, ffa. med de säkerhetsgarantier som dolt erhölls av USA där Sveriges geostrategiska läge utgjorde en avgörande faktor.8 Även viss form av operativ planering förefaller till del samordnats under det kalla kriget, såsom mineringar i Öresund,9 men även vart ubåtar skulle agera i händelse av en väpnad konflikt i Östersjön.10 Att Sovjetunionen även kände till detta dolda samarbete får ses som högst sannolikt samt att de betraktade Sveriges s.k. neutralitetspolitik med misstro.11 Härvid får det även ses som troligt, att Ryssland i dagsläget ser med en tydlig misstro mot det svenska ställningstagandet att vi är ett militärt alliansfritt land,12 utifrån vårt nutida engagemang med NATO. Där kanske samordning av nationell operationsplanering tillsammans med NATO,13 kan antas utgöra en väldigt tungt vägande faktor men även det Generallöjtnant Vollmer framförde i Dagens Nyheters intervju.14
Således, på pappret får Sverige anses vara ett militärt alliansfritt land. I praktiken förefaller dock Sverige vidta omfattande förberedelser tillsammans med NATO. Vilket ur ett ryskt perspektiv säkerligen skulle kunna te sig som att vi mer eller mindre är ett medlemsland, ffa. då NATO som organisation troligtvis är beroende av svenskt territorium för att kunna lösa sina försvarsåtaganden i Östersjöregionen men även på Nordkalotten. Utifrån det Säkerhetspolisen beskrev som en av den ryska underrättelseverksamhetens målsättningar i Sverige d.v.s. hålla Sverige utanför NATO,15 blir det intressant att se hur samordnad operationsplanering kommer tolkas utav Ryssland.
Avslutningsvis, all form av säkerhetspolitik sker i någon form av växelverkan d.v.s. någon genomför en handling som i sin tur föder en handling hos en annan osv. Därmed torde den nu lagda försvarspropositionen, vad avser samarbetet med NATO, med olika medel och metoder försöka påverkas av Ryssland intill dess riksdagen tar beslut på motsvarande sätt som skede kring det s.k. värdlandsavtalet.16 Hur Ryssland kommer agera i händelse av att propositionen med de delar som avser samarbetet med NATO går igenom som helhet, går det enbart att sia om. Dock torde det inträffa någon form av reaktion.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Dagens Nyheter 1, 2, 3 (Svenska)
Regeringskansliet 1 (Svenska)
Säkerhetspolisen 1 (Svenska)
Svenska Dagbladet 1 (Svenska)
Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011.
Slutnoter
1 Säkerhetspolisen. Säkerhetspolisen 2019. Stockholm: Säkerhetspolisen, 2020, s. 25, 28.
2 Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025. s. 34.
3 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Nato-general: ”Rätt säkert” att Sverige får hjälp. 2020. https://www.dn.se/sverige/nato-general-ratt-sakert-att-sverige-far-hjalp/ (Hämtad 2020-10-25)
4 Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025. s. 71.
5 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. ”Ingen garanti att Nato skulle hjälpa Sverige”. 2018. https://www.dn.se/nyheter/politik/ingen-garanti-att-nato-skulle-hjalpa-sverige/ (Hämtad 2020-10-25)
Svenska Dagbladet. Nummelin, Wiktor. Nato-basen: Sverige är välkommet. 2019. https://www.svd.se/nato-basen-sverige-ar-valkommet (Hämtad 2020-10-25)
6 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Nato-general: ”Rätt säkert” att Sverige får hjälp. 2020. https://www.dn.se/sverige/nato-general-ratt-sakert-att-sverige-far-hjalp/ (Hämtad 2020-10-25)
Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025. s. 33, 39-41, 58-61, 117.
7 Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025. s. 71.
8 Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011. s. 314-321.
9 Ibid. s. 499.
10 Ibid. s. 525, 528.
11 Ibid. s. 30.
12 Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025. s. 27.
13 Ibid. s. 71.
14 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Nato-general: ”Rätt säkert” att Sverige får hjälp. 2020. https://www.dn.se/sverige/nato-general-ratt-sakert-att-sverige-far-hjalp/ (Hämtad 2020-10-25)
15 Säkerhetspolisen. Säkerhetspolisen 2019. Stockholm: Säkerhetspolisen, 2020, s. 25, 28.
16 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Säpo: Ryska agenter motarbetar på svensk mark. 2016. https://www.dn.se/nyheter/sverige/sapo-ryska-agenter-motarbetar-pa-svensk-mark/ (Hämtad 2020-10-25)
Reflektion
I Försvarsmaktens underlag inför regeringens försvarspolitiska proposition för perioden 2021–2025, går det att finna en intressant skrivning avseende fortsatt motstånd. Under operativa målsättningar i händelse av ett väpnat angrepp framkommer det att Försvarsmakten skall kunna, "genomföra organiserat fortsatt motstånd om en angripare etablerat sig på svenskt territorium och styrkeförhållandena inte medger en hög ambitionsnivå".1 Dock uppstår problematiken med att förstå vad det, de facto, innebär. Att det skall kunna genomföras om en motståndare befinner sig på svenskt territorium framgår tydligt i skrivningen. Försvarsmakten brukar i de flesta fallen definiera begrepp, så även i detta fall. Dock är det inte förrän 2019 begreppet fortsatt motstånd förefaller vara fastställt i dess nuvarande form.
Enligt Försvarsmaktens skrivelse Nomenklatur Operationer (NOMEN OP) är fortsatt motstånd en, "Sammanhållande benämning på koncept, metoder och verksamheter som möjliggör överlevnad, reorganisation, förbandsproduktion och uthållig strid när en motståndare lyckats etablera sig på svenskt territorium. Det som benämns fria kriget är en delmängd av det fortsatta motståndet".2 Vad avser det s.k. fria kriget definierar NOMEN OP det på följande sätt, "Strid som syftar till att störa och försvåra motståndarens verksamhet på djupet i områden där denne har etablerat operativ kontroll och som genomförs när ordinarie ledningsförhållanden och förbandsstruktur har upphört att fungera samt när tidigare uppgifter inte kan lösas. Striden genomförs i mindre enheter, eventuellt tillfälligt organiserade".3
I Försvarsmaktens svar, samt i definitionen på fortsatt motstånd används ordet etablerat, i begreppet fria kriget används det ordet även i samband med operativ kontroll. Varvid det kan antas att en motståndares etablering på svenskt territorium skulle kunna tolkas som att det är när en motståndare har markoperativ kontroll eventuellt det s.k. fortsatta motståndet skall påbörjas och/eller genomföras. Operativ Doktrin från 2014 beskrivs markoperativ kontroll på följande sätt, "markoperativ kontroll är uppnådd när arméförbanden – efter att ha tagit och besatt ett område – har tillräcklig handlingsfrihet att lösa tilldelade uppgifter samtidigt som möjligheterna till större påverkan från motståndaren är undanröjda".4 Därutöver skrivs det att, "generellt kräver markoperativ kontroll närvaro av förband över tiden"5 samt, "markoperativ kontroll är en förutsättning för att marinförband och flygvapenförband ska kunna operera från sina basområden".6
Arméreglemente Taktik från 2013, beskrivning av markoperativ kontroll är något mer utförlig. Den beskriver det på följande sätt, "Markoperativ kontroll är uppnådd när våra förband – efter att ha tagit och besatt ett område – har handlingsfrihet att lösa tilldelade uppgifter samtidigt som möjligheterna till större påverkan från motståndaren är undanröjda. Denna handlingsfrihet kan exempelvis utgöras av att chefen har reserver avdelade och att den egna rörligheten och uthålligheten är möjliggjord. Motståndarens förband skall i huvudsak vara slagna och våra förband skall fokusera på att till exempel försvara tagen terräng mot ett motanfall".7 Det skrivs även att, "Markoperativ kontroll i ett område kräver militär närvaro över tiden och är beroende av understöd från luften och ibland även från havet. Markoperativ kontroll och den handlingsfrihet denna medger är en förutsättning för att våra förband skall kunna verka i området under erforderlig tid och med bibehållen förmåga".8
I samma avsnitt som markoperativ kontroll, berörs även begreppet markherravälde. Det beskrivs på följande sätt, "Markherravälde innebär att man skaffar sig frihet avseende nyttjande av marken och samtidigt förnekar en motståndares nyttjande av detsamma. Totalt markherravälde är det tillstånd som råder i fredstid. Det innebär att man äger oinskränkt möjlighet att genomföra militär och civil verksamhet på marken och samtidigt förnekar en motståndare all möjlighet att genomföra operationer på marken. Markherravälde kan teoretiskt sett även uppnås i en krigssituation efter en total bekämpning av en motståndares stridskrafter".9
Begreppet ockupation måste även belysas, då det får ses som ofrånkomligt att komma in på det utifrån skrivningen "om en angripare etablerat sig på svenskt territorium". Enligt den statliga utredningen Folkrätt i väpnad konflikt från 2010, uppstår en ockupation när, "territoriet befinner sig under den fientliga arméns herravälde (HK IV, art. 42) och då övergår den lagliga maktens befogenheter till motståndaren. Ockupationsmakten övertar samtidigt ansvaret för den civilbefolkning som stannar kvar i området".10 I den tidigare nämnda utredningen skrivs även att, "ockupation är ett temporärt tillstånd som inte får medföra någon förändring varken för det ockuperade territoriets statstillhörighet eller civilbefolkningens statsrättsliga ställning",11 samt "ett permanent övertagande av territorium från motparten kallas annexion".12 Citaten ur den statliga utredningen får ses som en grov förenkling för att beskriva den s.k. ockupationsrätten i syfte att hålla ned inläggets längd. För den vetgirige rekommenderas den tidigare nämnda utredningen som fördjupning.
I doktrin för gemensamma operationer, DGO, från 2020 berörs även begreppet fortsatt motstånd, om än mycket kortfattat. I den skrivs, "i situationer där Försvarsmakten förlorat förmågan till gemensamma operationer och ett avgörande stöd från tredje part uteblir eller avsevärt dröjer, genomförs ett organiserat fortsatt motstånd för att över tiden bidra till politisk handlingsfrihet. Här ingår verksamhet som det fria kriget".13 Det som skiljer den skrivningen från övriga är att den berör gemensamma operationer samt s.k. tredje part. Definitionen på gemensamma operationer är, "en operation där flera stridskrafter samordnas".14 Vad avser tredje part definieras det ej i Doktrin för gemensamma operationer från 2020, utan det får antas vara en yttre statsmakt eller organisation som ingriper till stöd för Sverige i händelse av en väpnad konflikt.
När påbörjas då det fortsatta motståndet? Utifrån skrivningen i Försvarsmaktens svar till regeringen avseende den kommande försvarspolitiska propositionen samt NOMEN OP, får det ses som troligt att s.k. fortsatt motstånd påbörjas strax innan eller när en motståndare har uppnått s.k. markoperativ kontroll inom ett geografiskt område, då det enligt undertecknad får ses som ett minimum för att en motståndare skall vara etablerad på svenskt territorium. Därtill får det antas att våra egna förband ej bedömas kunna genomföra ett motanfall för att slå motståndaren inom det område denne har uppnått markoperativ kontroll. Detta maa. det även står "och styrkeförhållandena inte medger en hög ambitionsnivå", vilket även torde innefatta att en s.k. tredje part heller ej kan stödja oss.
Vad avser en motståndares markoperativa kontroll på svenskt territorium, det vill säga ockupation, krävs dock en fördjupning i vad som kan tänkas utgöra ett troligt angreppsscenario gentemot Sverige. Ett sådant övergripande scenario finns beskrivet i DGO från 2020. Vad avser markstriden enligt DGO kommer, "stridsfältet vara förhållandevis glest. Vid ett angrepp kan viktiga områden i Sverige besättas, som en del av en större operation".15 Således kan slutsatsen dras att, markstriden ej kommer genomföras över hela Sveriges yta, utan troligtvis vid ett eller flera geografiska områden i Sverige. Detta korrelerar med vad Försvarsberedningen skriver i sin rapport Värnkraft. Dock skriver de även att den eller de delar av svenskt territorium som omfattas av strider kommer drabbas av intensiv stridsverksamhet med stora konsekvenser lokalt och regionalt. Vad som även framförs i Värnkraft är att det kan vara problematiskt att avgöra vilken eller vilka delar av Sverige som kan vara intressant för en motståndare. Detta kan säkerligen även bero på i vilken kontext det väpnade angreppet genomförs.16 Försvarsberedningen konstaterar även att Sverige har ett antal strategiskt viktiga geografiska områden, dessa är Stockholmsområdet, Gotland, sydöstra Sverige inklusive Öresundsregionen, Västkusten med Göteborg, västra Svealand, samt delar av Jämtlands och Norrbottens län.17 Huruvida dessa områden kan antas utgöra troliga områden vid ett väpnat angrepp mot Sverige och om markstrid kan tänkas ske vid dem som slutligen övergår till en markoperativ kontroll för en motståndare, framgår ej av försvarsberedningens rapport. Således ett viktigt utgångsvärde blir även att enbart delar av Sverige kan tänkas bli involverade vid ett väpnat angrepp, samt det är svårt att avgöra vilka delar eller om det enbart är en del som blir involverad.
Men vad kan då s.k. fortsatt motstånd innebära i praktiken? Definitionen av fortsatt motstånd kan ge några indikationer kring vad begreppet de facto innebär i praktiken. En delmängd i fortsatt motstånd förefaller vara s.k. reorganisation. Enligt Arméhandbok begrepp innebär reorganisation, "Åtgärder, främst beträffande logistik och personaltjänst (ofta ersättning), som genomförs i syfte att återställa stridsvärdet hos ett förband som lidit stora förluster avseende personal och materiel. Detta sker med tillförda resurser".18 Detta skulle kunna ses ur två aspekter, det ena är att reorganisation genomförs av förband på eget behärskat område, strategisk och operativa nivå, för att kunna fortsätta motståndet. Den andra aspekten, taktisk nivå, är att förband som befinner sig inom det område som motståndaren har markoperativ kontroll inom reorganiserar antingen själva eller med stöd av ett annat förband, t.ex. jägarförband som tanken var med de svenska fria jägarförbanden under det andra världskriget med dess i förväg organiserade stödpunkter.19
Nästa del som berörs i definitionen är förbandsproduktion, likt reorganisation kan användandet av begreppet vara tvådelat. Förbandsproduktionen på en strategisk nivå kan innebära att trots Sverige befinner sig i krig, skall förband utbildats på eget behärskat område för att sedermera kunna användas i den väpnade striden. Det skulle även kunna innebära, på taktisk nivå, att t.ex. reorganiserade förband inom det område som motståndaren har markoperativ kontroll över, erhåller utbildning av t.ex. jägarförband för att kunna genomföra fortsatt strid inom det området.20 Detta maa. att stridsteknik och taktik skiljer sig markant för att kunna agera inom ett område där en motståndare har markoperativ kontroll. Därutöver skulle eventuellt förbandsproduktion även kunna genomföras utav s.k. krigsfrivilliga inom ett område där motståndaren har markoperativ kontroll och skulle då kunna innebära utbildning av s.k. partisanförband vilket t.ex. skulle kunna ledas av befäl ur ett jägarförband, vilket till del skulle motsvara den verksamhet som inom amerikansk nomenklatur benämns Unconventional warfare.21
Nästa begrepp i definitionen utgöras av överlevnad, likt de två tidigare är detta eventuellt också tvådelat. Överlevnad på strategisk nivå, skulle kunna innebära att försörjningslinjer till Sverige hålls öppna, i syfte att kunna fortsätta motståndet mot det väpnade angreppet. Vilket t.ex. förslaget i den nu lagda försvarspropositionen kring upprättandet av I 13 i Falun, I 21 i Sollefteå med tillhörande utbildningsdetachement i Östersund tydligt indikerar.22 Men det kan eventuellt även innebära att t.ex. riksledningen kan föras ut ur landet för att säkerställa att en legitim svensk ledning fortsatt finns,23 m.m. Överlevnad på en taktisk nivå hos ett förband som agerar inom ett område där motståndaren har markoperativ kontroll inom ramen för fortsatt motstånd, har en annan aspekt. För att ett sådant förband skall kunna agera under längre tid kommer det krävas att stödpunkter finns med mat, ammunition, fältarbets- och sjukvårdsmateriel, vapensystem m.m. Därutöver krävs det att dessa stödpunkter kan försörjas mellan det område som motståndaren behärskar och vi behärskar med olika metoder. På en stridsteknisk nivå krävs även en hög förmåga i överlevnadskunskaper,24 dock torde det ej vara det sistnämnda som åsyftas i definitionen. En annan aspekt av överlevnad handlar även om att visa att motståndet ej har upphört utan att svenska förband fortsatt finns inom det ockuperade området,25 varvid den taktiska och strategiska nivån verkar i symbios.
Utgår vi således från att begreppet "fortsatt motstånd" omfattar åtgärder som vidtas i händelse av en s.k. ockupation av svenskt territorium krävs det olika former av åtgärder på, dels strategisk nivå, dels taktisk nivå för att möjliggöra detta, som ytterst skall samordnas av den operativa nivån. Åtgärderna kan även upplevas som väsensskilda men de syftar ytterst till att det väpnade motståndet mot angriparen ej skall upphöra förrän denne har lämnat svenskt territorium. Antingen via vår egen kraftansträngningen eller tillsammans med en s.k. tredje part. Att även öppet signalera att så är fallet, får anses utgöra en väldigt viktig och tydlig strategisk signalering.26 Då det innebär för en angripare att denne kommer vara tvungen att avdela betydligt större resurser än vad som ev. initialt varit tänkt. Med anledning av att det kommer innebära att svenskt motstånd kommer fortsätta även på ockuperat område. Varvid själva åtgärden med s.k, fortsatt motstånd indirekt även skapar en s.k. tröskeleffekt genom dess strategiska signalering.27
Vad innebär då detta allt i praktisk handling? Här vill jag påpeka och understryka att jag ej har någon som helst kännedom om vidtagna åtgärder inom detta område. Vad undertecknad dock kan konstatera är att området fortsatt motstånd är mångfacetterat. Detta inlägg, som titeln indikerar, berör de reguljära aspekterna av begreppet. Vad avser den strategiska nivån kommer jag ej beröra detta. Fortsättningen av inlägget kommer beröra åtgärder som krävs på den taktiska nivån och till del den operativa nivån.
Utifrån de offentligt och officiella publicerade hotbildsscenarion i t.ex. Doktrin för gemensamma operationer, men även i försvarsberedningens utredning Värnkraft går det ej att fastställa vilket geografiskt område i Sverige som kan tänkas beröras av en väpnad konflikt. Därmed krävs det, sett till den taktiska men även operativa nivån, en förmåga att kunna iståndsätta s.k. fortsatt motstånd i det geografiska område som en motståndare eventuellt uppnår markoperativ kontroll inom i händelse av en väpnad konflikt. Ytterst krävs det således förband som kan placeras inom ett geografiskt område som berörs av den väpnande konflikten och därefter påbörja s.k. fortsatt motstånd.
Således kommer det krävas förband som kan förflyttas till det geografiska området där den väpnande konflikten genomförs, men även i ett senare skede kan påbörja s.k. fortsatt motstånd. Detta kommer även kräva att förbandet eller förbanden medför utrustning och övrig materiel för att kunna genomföra en långvarig strid.28 Men det kommer även krävas att samtliga förband i Sverige har t.ex. en grundläggande förmåga i det s.k. "Fria kriget".29 För att i händelse av att de hamnar inom ett område som en motståndare har markoperativ kontroll över kan ledas av ett eller flera särskilda förband inom fortsatt motstånd efter viss kompletterande utbildning.
Det naturliga valet för sådan verksamhet och uppgift ter sig vid en första anblick borda tillfalla Försvarsmaktens Specialförband,30 dock utgör det en strategisk resurs varvid dess användande torde krävas annorstädes än för att genomföra s.k. fortsatt motstånd inom svenskt territorium. Därutöver torde dess personella mängd även vara begränsad, för att kunna lösa en sådan allomfattande uppgift inom eget territorium varvid s.k. kraftsplittring kan uppstå i förhållande till andra uppgifter. Därmed bör det naturliga valet snarare vara att uppgiften tillfaller de reguljära förband som organisatorisk skall agera inom ett område som motståndaren behärskar. Det vill säga K 3 samt blivande K 4 bataljoner, då dessa troligtvis kommer befinna sig i det område som berörs av en väpnad konflikt maa. dess förmågor. Dock får det ses som troligt att denna uppgift ej är något som värnpliktig personal kommer hinna behärska under sin utbildningstid. Utan snarare rör det sig om att kontinuerligt tjänstgörande personal i olika kategorier vid dessa bataljoner, skall erhålla särskild utbildning och därmed förmågan att kunna organisera och lösa s.k. fortsatt motstånd på taktisk nivå.
Oaktat vilket förband som tilldelas en sådan uppgift finns det ett antal utmaningar att lösa. Historiskt identifierade redan de s.k. fria jägarförbanden att de behövde medföra materiel eller organisatoriskt utplacera materiel för att kunna påbörja vad som numera skulle benämnas s.k. fortsatt motstånd.31 Utifrån ett sådant perspektiv bör även det eller de förband som erhåller en uppgift om fortsatt motstånd tilldelas extra materiel för att kunna lösa uppgiften fortsatt motstånd. Denna materiel bör läggas upp i s.k. upplag som sedermera kan utgöra s.k. stödpunkter i det fortsatta motståndet. Finns det även mer troliga områden än andra som kommer beröras av en väpnad konflikt bör materiel redan i fredstid utplaceras där. Vilket t.ex. genomfördes under det andra världskriget.32 Härvid blir även de reguljära förbanden en viktig faktor att ta i beaktande kontra en dold organiserad motståndsrörelse, vid s.k. fortsatt motstånd. Då det förefaller varit problem att genomföra rekrytering över hela Sveriges yta redan under det s.k. kalla kriget,33 för denna. Varvid en förmåga som kan placeras, utifrån behov, inom ett geografiskt område torde vara mer flexibel.
Avslutningsvis, detta inlägg har berört de reguljära förbandens verksamhet inom s.k. fortsatt motstånd. För att detta skall kunna genomföras bör utbildning i det s.k. fria kriget återinföras som ett obligatoriskt moment för alla svenska värnpliktiga inom ramen för dess grundutbildning. De befälsuttagna värnpliktiga bör även erhålla en utökad utbildning inom ramen för det fria kriget. Alla anställda gruppchefer bör erhålla en ytterligare fördjupad utbildning i det s.k. fria kriget. Alla kadetter bör inom ramen för sin officersutbildning erhålla en utbildning i det s.k. fria kriget och då med viss inriktning mot s.k. fortsatt motstånd. All anställd personal vid de svenska jägarförbanden bör erhålla en särskild och fördjupad utbildning inom ramen för s.k. fortsatt motstånd. Vidtas dessa åtgärder kan begreppet s.k. fortsatt motstånd få en hög trovärdighet och därmed även skapa en s.k. tröskeleffekt.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Dagens Nyheter 1 (Svenska)
Försvarsmakten 1, 2, 3, 4 (Svenska)
Regeringskansliet 1 (Svenska)
Riksdagen 1 (Svenska)
Department of the Army. ATP 3-18.1. Special Forces Unconventional Warfare. Washington DC: Department of the Army, 2019.
Ekman, Sten. Kalixlinjen – kalla krigets lås i norr: befästningarna, fasta artilleriet, de svenska planerna och det tänkta sovjetryska anfallet. Stockholm: Svenskt militärhistoriskt bibliotek, 2013.
Fiala, Otto C (red). Resistance operating concept. Stockholm: Swedish defence university, 2019.
Försvarsmakten. Jägarreglemente Armén - Norrlandsjägarbataljon 2000. Stockholm: Försvarsmakten, 2000.
Försvarsmakten. Arméreglemente Taktik. Stockholm: Försvarsmakten, 2013.
Försvarsmakten. Operativ Doktrin. Stockholm: Försvarsmakten, 2014.
Försvarsmakten. Handbok Armé - Begrepp och förkortningar. Stockholm: Försvarsmakten, 2016.
Försvarsmakten. Nomenklatur Operationer. Stockholm: Försvarsmakten, 2019.
Försvarsmakten. Doktrin för gemensamma operationer. Stockholm: Försvarsmakten, 2020.
Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011.
Hugemark, Bo (red). Nya fronter?: 1943 - spänd väntan. Stockholm: Probus, 1994.
SOU 2010:72. Folkrätt i väpnad konflikt: svensk tolkning och tillämpning.
Slutnoter
1 Försvarsmakten. Försvarsmaktens underlag för försvarspolitisk proposition 2021–2025: Bilaga 1. Stockholm: Försvarsmakten, 2019, s. 26.
2 Försvarsmakten. Nomenklatur Operationer. Stockholm: Försvarsmakten, 2019, s. 4.
3 Ibid. s. 5.
4 Försvarsmakten. Operativ Doktrin. Stockholm: Försvarsmakten, 2014, s. 39.
5 Ibid.
6 Ibid.
7 Försvarsmakten. Arméreglemente Taktik. Stockholm: Försvarsmakten, 2013, s. 45.
8 Ibid.
9 Ibid. s. 44.
10 SOU 2010:72. Folkrätt i väpnad konflikt: svensk tolkning och tillämpning. s. 111.
11 Ibid.
12 Ibid.
13 Försvarsmakten. Doktrin för gemensamma operationer. Stockholm: Försvarsmakten, 2020, s. 26.
14 Ibid. s. 96.
15 Ibid. s. 18.
16 Ds 2019:8. Värnkraft. Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021–2025. s. 113-115.
17 Ibid. s. 119.
18 Försvarsmakten. Handbok Armé - Begrepp och förkortningar. Stockholm: Försvarsmakten, 2016, s. 22.
19 Hugemark, Bo (red). Nya fronter?: 1943 - spänd väntan. Stockholm: Probus, 1994, s. 263.
20 Försvarsmakten. Jägarreglemente Armén - Norrlandsjägarbataljon 2000. Stockholm: Försvarsmakten, 2000, s. 42-43.
21 Ibid.
Hugemark, Bo (red). Nya fronter?: 1943 - spänd väntan. Stockholm: Probus, 1994, s. 263.
Department of the Army. ATP 3-18.1. Special Forces Unconventional Warfare. Washington DC: Department of the Army, 2019, s. 1-1.
22 Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025. s. 116-117.
23 Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011, s. 383.
24 Försvarsmakten. Jägarreglemente Armén - Norrlandsjägarbataljon 2000. Stockholm: Försvarsmakten, 2000, s. 42-44.
25 Ibid. s. 42.
26 Fiala, Otto C (red). Resistance operating concept. Stockholm: Swedish defence university, 2019, s. 78, 171.
27 Ibid.
28 Hugemark, Bo (red). Nya fronter?: 1943 - spänd väntan. Stockholm: Probus, 1994, s. 263.
29 Försvarsmakten. Om kriget kom, avsnitt 8, "Fria kriget". 2017. https://www.youtube.com/watch?v=xQkppE6OvEA (Hämtad 2020-10-18)
30 Försvarsmakten. Specialförband. 2013. https://www.forsvarsmakten.se/sv/var-verksamhet/det-har-gor-forsvarsmakten/specialforband/ (Hämtad 2020-10-18)
Försvarsmakten. Särskilda operationsgruppen. 2013. https://www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/sarskilda-operationsgruppen/ (Hämtad 2020-10-18)
31 Hugemark, Bo (red). Nya fronter?: 1943 - spänd väntan. Stockholm: Probus, 1994, s. 263.
32 Ekman, Sten. Kalixlinjen – kalla krigets lås i norr: befästningarna, fasta artilleriet, de svenska planerna och det tänkta sovjetryska anfallet. Stockholm: Svenskt militärhistoriskt bibliotek, 2013, s. 57-60.
33 Dagens Nyheter. Kanger, Thomas. Hedin, Oscar. Erlanders hemliga gerilla. I ett ockuperat Sverige skulle det nationella motståndet ledas från Äppelbo skola i Dalarna. 1998. https://www.dn.se/arkiv/sondag/erlanders-hemliga-gerilla-i-ett-ockuperat-sverige-skulle-det-nationella-motstandet-ledas-fran/ (Hämtad 2020-10-18)
Som en del läsare av denna blogg kanske minns har jag ett intresse för Albert Speers verksamhet i Norge. Trots det hade jag till nyligen ingen aning om att Speer längs den norska kusten hade egna fartyg. Än mindre visste jag att ett hundratal av fartygen inom ”Transportflotte Speer” var från Finland.
Professor Lars Westerlund, som lett flera statliga utredningar i Finland, lade tidigare i år fram en hel bok om Albert Speers nordliga flotta med titeln Kustfart som kollaboration: finländska fartyg i Transportflotte Speer 1942-45. Boken är banbrytande och bygger på professor Westerlunds grävande i riksarkiven i Oslo och Helsingfors. Jag vill direkt påpeka att boken inte enbart är av intresse för Finlands historiker specialiserade på sjöfart, utan Westerlunds bok bör intressera många fler, inte minst skandinaver med intresse för Nazityskland och nordisk historia. Det bör också genast påpekas att det fanns svenska och danska fartyg inom Transportflotte Speer, mer om dem längre fram.
Grundorsakerna till att det behövdes många utländska fartyg i tysk tjänst längs den norska kusten var två:
1. Det omfattande tyska kustförsvaret i det då mycket vägfattiga Norge krävde många underhållstransporter sjövägen.
2. Byggnation av Hitlers polarjärnväg krävde omfattande material- och manskapstransporter till baser tillhörande den paramilitära Organisation Todt (OT).
De tyska sjötransportbehoven i Norge översteg alltså den tyska kapaciteten och finska fartyg kom att bli en stor del av lösningen. Finland var från sommaren 1941 Tysklands ”vapenbroder” och, för att citera Westerlund, ”Tyskarna betalade bra och knusslade till en början inte. Fraktsatserna var mycket inkomstbringande, besättningarnas hyror två- och tredubbla […]”. Många småredare i Norge, Finland och i viss mån Sverige och Danmark attraherades därför av Transportflotte Speer.
Verklighetens uppdrag längs norska kusten var dock ingen dans på rosor. De norska väderförhållandena, mindre lämpade fartyg och den rätt glädjelösa tillvaron i det tyskockuperade Norge var ingen angenäm blandning. När Lapplandskriget bröt ut hösten 1944 blev det ännu värre. Ett fyrtiotal fartyg från Finland befann sig då ännu i tysk tjänst i norska vatten och tyskarna tog då helt sonika fartygen i beslag, varvid ett hundratal av besättningarna under stora umbäranden flydde till Sverige. Andra sjömän från Finland hann gripas av tyskarna och sattes i koncentrationsläger.
Vad gäller kopplingar till Sverige finns det en rätt oväntad sådan redan i Transportflotte Speers förhistoria. Formellt blev organisationen till först 1940 men inofficiellt tre år tidigare för att kunna transportera stora mängder granit längs tyska floder till främst Berlin. Vad var det Albert Speer gjorde i Berlin som krävde en massa granit? Jo, Berlin skulle ju omformas till Germania, för vilket inte minst svensk granit köptes. Spår av denna verksamhet finns än idag i Oskarshamn och skildras i min bok 200 svenska sevärdheter från andra världskriget. Westerlunds nya bok innehåller flera uppgifter som kompletterar vad jag skrev om Germania, helt särskilt fäster jag mig vid att Transportflotte Speer kunde dra nytta av den inställda tyska invasionen av Storbritannien. Omfattningen av invasionsplanerna framgår av att 213,000 flytvästar anskaffades. Eftersom invasionen inte blev av kunde Transportflotte Speer ta över hundratals landstigningsfarkoster och pråmar. En del av dessa farkoster överfördes till organisationens norska sektion.
Professor Westerlund redovisar också förhållandet mellan Transportflotte Speer, Organisation Todt (OT) och Nationalsozialistisches Kraftfahrkorps (NSKK). Av dessa tre var Transportflotte Speer (TS) den minst framträdande och Westerlund tydliggör relationerna med att förklara hur TS aldrig bemödade sig om att skapa en gedigen ”corporate identity” och man hade därför ingen egen propagandaavdelning. TS skildrades främst genom artiklar i OT-organet Der Frontarbeiter. På köpet berättar Westerlund om hur en del av Speers lastbilsorganisation, NSKK-Gruppe Todt, i juni 1944 fick ett nytt namn, Transportkommando/korps Speer. Med andra ord hade Albert Speers stjärna då stigit så högt på den nazistiska himlen att den döde Fritz Todts namn kunde ersättas med Speers.
Fem mindre svenska fartyg, liksom fem danska, tillhörde under någon tid Transportflotte Speer. Deras betydelse var enligt Westelund liten men han nämner särskilt dykarfartyget Thule från företaget Ostsvenska Sjöbergnings (sic). Varför så få svenska fartyg? Svaret är enkelt, flera svenska fartyg var redan engagerade för den tyska flottan i Östersjön. Svenska fartyg i Östersjön fraktade även flygbränsle för Luftwaffe.
Högst mänskliga episoder finns också i Westerlunds bok, som citat av finländare om hur de tog livsmedel från tyskarna och delade ut till norrmän med motiveringen: ”Vi själva mådde ju som prinsar, vi hade mycket mat som vi stal av tyskarna.”
Kort sagt har Lars Westerlund belyst en för de allra flesta okänd aspekt av den norska ockupationshistorien, hur fartyg och besättningar från Finland, Sverige och Danmark blev en del av den.
Reflektion
Den 06OKT2020 bekräftade Organisationen för förbud mot kemiska vapen att den ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj blev förgiftad med det av Sovjetunionen framtagna kemiska stridsmedlet Novitjok.1 Sedan tidigare har Frankrike, Sverige och Tyskland även kommit till samma slutsats.2 Varvid det får ses som möjligt att ytterligare ekonomiska sanktioner kan komma att instiftas mot Ryssland under oktober-november månad 2020, maa. användandet av ett kemiskt stridsmedel.3 Dock aktualiserar det senaste fallet utav användandet av Novitjok, en rad intressanta frågeställningar vilket sträcker sig bortom ekonomiska sanktioner, utan dessa faller snarare inom ramen för det s.k. underrättelsekriget. Detta inlägg syftar till att beröra de faktorerna.
Det första, officiellt, bekräftade fallet med användandet Novitjok kom att röra den till Storbritannien utväxlade ryske militära underrättelseofficeren Sergej Skripal.4 Därefter har det framkommit uppgifter att en rysk affärsman, Ivan Kivelidi,5 troligtvis blev förgiftad av nervgiftet redan 1995 i Moskva. Nervgiftet förefaller blivit tillgängligt för användning i det nämnda fallet via en tidigare anställd vid ett forskningsinstitut i Ryssland.6 Vad avser det förstnämnda fallet får det ses som sannolikt att rysk militär underrättelsetjänst var involverad.7 Vad avser det andra fallet, förefaller det varit en affärsrival som låg bakom agerandet, om än att ryska underrättelseofficerare kan ha varit de som genomförda själva operationen utanför den ryska statens kontroll.8 Varvid agerandet mot Navalnyj blir svårare att anta vem som legat bakom det. Dock får det ses som troligt att kontrollen kring det tidigare sovjetiska nervgiftet Novitjok blivit markant hårdare,9 än under den turbulenta perioden under 1990-talet i Ryssland.10 Varvid det får ses som troligt att någon statlig rysk säkerhets- eller underrättelseorganisation varit involverad.11
Vad som dock inte berörts i någon nämnvärd omfattning är att Ryssland redan under inledningen av 2000-talet förefaller påbörjat utbildning av särskilda enheter bestående av underrättelseofficerare för att kunna lösa uppgifter med olika former av kemiska stridsmedel, detta enligt en underrättelserapport delgiven av Storbritannien men framtagen av någon eller några underrättelsemyndigheter i USA.12 Vilket sätter förgiftningsförsöken av, dels Sergej Skripal, dels Aleksej Navalnyj i ett annat perspektiv, om det finns enheter som organisatoriskt skall kunna nyttja t.ex. nervgifter såsom Novitjok inom de ryska säkerhets- underrättelsemyndigheterna. Det kan även sätta förgiftningen av den ryske regimkritikern och f.d. säkerhetsofficeren Aleksandr Litvinenko i ett annat perspektiv, om än om det användes ett radioaktivt ämne vid dennes förgiftning.13 Men ett flertal andra misstänkta förgiftningar under 2000-talet kan även få en annan innebörd,14 om den amerikanska underrättelserapporten stämmer.
Är då giftmord något nytt i underrättelsesammanhang? Nej det är det inte. Det kanske mest kända är mordet på den oppositionella författaren och journalisten Georgi Markov 1978 i London,15 med hjälp av giftet Ricin som enligt vissa uppgifter skall ha varit placerat i ett paraply som medgav att skjuta in en kapsel, i en människa, med giftet i. Enligt den tidigare sovjetiske underrättelseofficeren Oleg Kalugin skall den sovjetiska säkerhets- och underrättelseorganisation KGB varit involverad i mordet.16 Den amerikanska underrättelsetjänsten, Central Intelligence Agency, försökte även använda gift för att likvidera den tidigare kubanska statschefen Fidel Castro.17 Kalugin avslöjar även att det sovjetiska KGB under 1970-talet mer eller mindre hade slutat med s.k. "våta jobb" d.v.s. likvidering av individer. Dock hade organisationen kvar en enhet med ett halvt dussin underrättelseofficerare, med uppgift att kunna spåra upp avhoppade KGB officerare och likvidera dessa.18 Vilket är intressant även i ett mer nutida perspektiv, då rysk säkerhets- eller underrättelsetjänst förefaller försökt lokalisera minst en, till USA, avhoppad rysk underrättelseofficer under 2010-talet. Därtill skall försöken att lokalisera avhoppade ryska säkerhets- och underrättelseofficerare intensifierats sedan 2014 från rysk sida.19 Varvid det får ses som troligt att det finns en nutida enhet i Ryssland med liknande uppgifter som Kalugin beskrev från 1970-talet.
Vad som dock förefaller vara något avvikande, trots underrättelsetjänsters tidigare agerande. Är att likvideringen av Litvinenko20 och försöket till likvidering av Skripal21 markant skall förändrat de s.k. "spelreglerna" mellan nationers underrättelsetjänster. Dock skall det påminnas att för underrättelsetjänster finns enbart intressen, därmed får det anses finnas ytterst få s.k. "spelregler". Vilket kanske var en orsak till att den svenska Säkerhetspolisens chef, Klas Friberg, uttalade sig om att främmande makts underrättelsetjänster mycket väl skulle kunna tänkas begå mord, d.v.s. likvidera, på svenskt territorium den 01JAN2019.22 Vilket nästan förefaller blivit en realitet i samband med mordförsöket på en tjetjensk oppositionell i Gävle under våren 2020.23 Där det skulle kunna dras paralleller till mordet på en tjetjensk oppositionell i Berlin 2019, vilket förefaller kunnat knytas till rysk säkerhets- och/eller underrättelsetjänst.24
Varför är då detta intressant? Det blir intressant utifrån att rysk säkerhets- och underrättelsetjänst förefaller vara markant mer offensiva numera än under det s.k. kalla kriget.25 Det blir även intressant om de s.k. "spelreglerna" har förändrats kring vilka ev. motåtgärder västliga underrättelsetjänster kan tänkas genomfört eller genomför. Där kanske den ryska hypotesen om västlig inblandning i folkliga resningar i de tidigare sovjet republikerna,26 kan det tänkas åtminstone ur ett ryskt säkerhets-/ och underrättelseperspektiv utgöra en trolig hypotes. Dock förefaller den gängse proceduren fortsatt vara hos västliga stater att förklara ryska underrättelseofficerare med s.k. officiell täckbefattning persona non grata, trots att den ryska inhämtningen kan genomföras med helt andra metoder numera.27
Vad kan då detta innebära ur ett svenskt perspektiv? Enligt den fortfarande gällande militärstrategiska doktrinen utgör Sverige tillsammans med Finland ett militärgeografiskt centrum mellan Väst och Öst.28 Vilket kanske främst har accentuerats genom att den svenska Säkerhetspolisen 2014, delgav att Rysslands inhämtning på svenskt territorium är krigsförberedande.29 Denna verksamhet har även visat sig innebära att Ryssland har införskaffat mark/fastigheter bredvid militärt viktiga områden, men även att kontakt tagits med politiska grupperingar i Sverige för att kunna utnyttja dessa i händelse av ett försämrat säkerhetspolitiskt läge.30 Vilket i praktiken kan innebära att det finns grupperingar i Sverige redo att genomföra verksamhet antingen vid ett försämrat säkerhetspolitiskt läge, d.v.s. i ett skymningsläge innan en väpnad konflikt, eller gå en annan nations ärenden i fred eller kris. Men även att det finns s.k. stödpunkter upprättade för att understödja specialförband eller underrättelsetjänster vid lösande av operationer i händelse av kris eller en väpnad konflikt, men även under fred för att genomföra olika former av inhämtning eller andra operationer.
Avslutningsvis, det s.k. underrättelsekriget torde nu eller i en nära framtid innebära att olika former av lågintensiva konflikter kommer genomföras. Det innebär även en ökad möjlighet till s.k. ofrivillig eskalering. Där det kanske främst i media skrivits om risken för kollisioner mellan luftfarkoster. Dock utgör det s.k. underrättelsekriget en högst reell verklighet. En verklighet som förefaller vara markant mer farlig än agerandet mellan luftfarkoster över lufthavet i Östersjön. Där säkerhetsförband eller polismyndigheter kan tänkas ställas mot en högst utbildad motståndare.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
British Broadcasting Corporation 1, 2 (Engelska)
Försvarsmakten 1 (Svenska)
Organisationen för förbud mot kemiska vapen 1 (Engelska)
Reuters 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7 (Engelska)
Sveriges Television 1, 2, 3, 4 (Svenska)
The New York Times 1, 2 (Engelska)
Corera, Gordon. Russians among us: sleeper cells, ghost stories, and the hunt for Putin's spies. New York: William Morrow, 2020.
Kalugin, Oleg. Spymaster: my thirty-two years in intelligence and espionage against the West. New York : Basic Books, 2009.
Slutnoter
1 Organisation for the Prohibition of Chemical Weapons. OPCW Issues Report on Technical Assistance Requested by Germany. 2020. https://www.opcw.org/media-centre/news/2020/10/opcw-issues-report-technical-assistance-requested-germany (Hämtad 2020-10-11)
2 Sveriges Television. Gustafson, Linnéa. Tyskland: Navalnyj förgiftades av nervgiftet novitjok. 2020. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/aleksej-navalnyj-forgiftades-av-nervgiftet-novitjok (Hämtad 2020-10-11)
Sveriges Television. Svenskt laboratorium bekräftar novitjok. 2020. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/svenskt-laboratorium-bekraftar-novitjok (Hämtad 2020-10-11)
3 Reuters. Emmott, Robin. Irish, John. In hardening stance, France, Germany push for EU sanctions on Russians over Navalny. 2020. https://www.reuters.com/article/us-russia-politics-navalny-eu-exclusive/in-hardening-stance-france-germany-push-for-eu-sanctions-on-russians-over-navalny-idUSKBN26S2J3 (Hämtad 2020-10-11)
4 Reuters. Chemical weapons agency agrees to ban Novichok nerve agents. 2019. https://www.reuters.com/article/us-britain-russia-novichok-idUSKCN1P818E (Hämtad 2020-10-11)
5 The New York Times. Stanley, Alessandra. Moscow Journal; To the Business Risks in Russia, Add Poisoning. 1995. https://www.nytimes.com/1995/08/09/world/moscow-journal-to-the-business-risks-in-russia-add-poisoning.html (Hämtad 2020-10-11)
6 Reuters. Deutsch, Anthony. Lowe, Christian. Tsvetkova, Maria. Secret trial shows risks of nerve agent theft in post-Soviet chaos: experts. 2018. https://www.reuters.com/article/us-britain-russia-stockpiles/secret-trial-shows-risks-of-nerve-agent-theft-in-post-soviet-chaos-experts-idUSKCN1GQ2RH (Hämtad 2020-10-11)
7 Reuters. Third suspect in Skripal poisoning is Russian GRU agent: Bellingcat. 2019. https://www.reuters.com/article/us-britain-russia-skripal-idUSKCN1Q32BZ (Hämtad 2020-10-11)
8 Reuters. Deutsch, Anthony. Lowe, Christian. Tsvetkova, Maria. Secret trial shows risks of nerve agent theft in post-Soviet chaos: experts. 2018. https://www.reuters.com/article/us-britain-russia-stockpiles/secret-trial-shows-risks-of-nerve-agent-theft-in-post-soviet-chaos-experts-idUSKCN1GQ2RH (Hämtad 2020-10-11)
9 Ibid.
10 British Broadcasting Corporation. Yeltsin era: The highs and lows. 2007. http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/6585075.stm (Hämtad 2020-10-11)
Reuters. Deutsch, Anthony. Lowe, Christian. Tsvetkova, Maria. Secret trial shows risks of nerve agent theft in post-Soviet chaos: experts. 2018. https://www.reuters.com/article/us-britain-russia-stockpiles/secret-trial-shows-risks-of-nerve-agent-theft-in-post-soviet-chaos-experts-idUSKCN1GQ2RH (Hämtad 2020-10-11)
11 Reuters. UK says Russian spies almost certainly behind Navalny poisoning. 2020. https://www.reuters.com/article/us-russia-politics-navalny-idUSKBN2672TH (Hämtad 2020-10-11)
12 Corera, Gordon. Russians among us: sleeper cells, ghost stories, and the hunt for Putin's spies. New York: William Morrow, 2020, s. 393.
13 Sveriges Television. Brittiska utredningen: Putin ”godkände troligen” giftmordet. 2016. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/nya-avslojanden-om-spektakulara-lonnmordet-pa-aleksandr-litvinenko (Hämtad 2020-10-11)
14 Sveriges Television. Lista: Förgiftningar genom åren. 2020. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/lista-tidigare-forgiftningar (Hämtad 2020-10-11)
15 Ibid.
16 Kalugin, Oleg. Spymaster: my thirty-two years in intelligence and espionage against the West. New York : Basic Books, 2009, s. 203-211.
17 British Broadcasting Corporation. Fidel Castro: Dodging exploding seashells, poison pens and ex-lovers. 2016. https://www.bbc.com/news/world-latin-america-38121583 (Hämtad 2020-10-11)
18 Kalugin, Oleg. Spymaster: my thirty-two years in intelligence and espionage against the West. New York : Basic Books, 2009, s. 205-206.
19 Corera, Gordon. Russians among us: sleeper cells, ghost stories, and the hunt for Putin's spies. New York: William Morrow, 2020, s. 392-393.
20 Corera, Gordon. Russians among us: sleeper cells, ghost stories, and the hunt for Putin's spies. New York: William Morrow, 2020, s. 161.
21 Ibid. s. 386.
22 Aftonbladet. Säpochefen: Statliga agenter redo begå mord. 2020. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/1kAmlq/sapochefen-statliga-agenter-redo-bega-mord (Hämtad 2020-10-11)
23 Aftonbladet. Främmande makt kan ligga bakom mordförsök. 2020. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/MROdnM/frammande-makt-kan-ligga-bakom-mordforsok (Hämtad 2020-10-11)
24 Reuters. Russian goes on trial for suspected state-backed murder in Berlin. 2020. https://www.reuters.com/article/us-germany-trial/russian-goes-on-trial-for-suspected-state-backed-murder-in-berlin-idUSKBN26S193 (Hämtad 2020-10-11)
The New York Times. Eddy, Melissa. Berlin Trial Opens for Man Charged With Murder on Behalf of Russia. 2020. https://www.nytimes.com/2020/10/07/world/europe/berlin-murder-trial-russia.html (Hämtad 2020-10-11)
25 Corera, Gordon. Russians among us: sleeper cells, ghost stories, and the hunt for Putin's spies. New York: William Morrow, 2020, s. 179-180.
26 Ibid. s. 178-179, 339-340.
27 Ibid. s. 390-391.
28 Försvarsmakten. Militärstrategisk doktrin. Stockholm: Försvarsmakten, 2016, s. 31-32.
29 Sveriges Radio. Wettre, Karin. Säpo: Rysk aktivitet i Sverige krigsförberedande. 2014. https://sverigesradio.se/artikel/5830857 (Hämtad 2020-10-11)
30 Aftonbladet. Granlund, John. Säpo varnar för ryska kontakter med politiska grupper i Sverige. 2019. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/Mg4pKm/sapo-varnar-for-ryska-kontakter-med-politiska-grupper-i-sverige (Hämtad 2020-10-11)
Reflektion
Den 03SEP2020 uttalade sig chefen för den ryska utrikesunderrättelsetjänsten, Sergej Narysjkin, att västliga specialförband kunde vara ansvariga för förgiftningen av den ryske oppositionspolitikern samt Kremlkritikern Aleksej Navalnyj. Därtill framförde även chefen för den ryska utrikesunderrättelsetjänsten att inga spår av nervgift hade indikerats på de ryska läkare som behandlade Navalnyj i Sibirien,1 innan denne avtransporterades till Tyskland.2 Dock förefaller två länder utöver Tyskland genomfört analyser, däribland Sverige där det samstämmigt konstaterats att Navalnyj blev förgiftad med nervgiftet, det vill säga det kemiska stridsmedlet, Novitjok.3 Att Sverige varit delaktig i analysen är inte så konstigt maa. att vi fick tillgång till detta kemiska stridsmedel under 1990-talet i samband med en underrättelseoperation som genomfördes av den tyska underrättelsetjänsten där en mindre mängd införskaffades och Sverige var det land som genomförde analysen av det kemiska stridsmedelet.4 Varvid s.k. skyddsforskning sannolikt genomförts i Sverige under de efterföljande åren avseende förmågorna det kemiska stridsmedlet Novitjok besitter. Vilket troligtvis kan utgöra ett skäl till varför Ryssland utpekade Sverige som ett möjligt land bakom förgiftningen av den till Storbritannien utväxlade ryska underrättelseofficeren Sergej Skripal 2018.5
Aleksej Navalnyj har i sin tur anklagat Rysslands President, Vladimir Putin, för att ytterst vara ansvarig för, förgiftningen av honom med nervgiftet Novitjok.6 Detta utspel av Navalnyj har i sin tur resulterat att Kreml via den ryska Presidentens talesperson, Dmitrij Peskov, anklagat Navalnyj för att handledas av den amerikanska underrättelsetjänsten, Central Intelligence Agency. Enligt Peskov skall Navalnyj under en längre tid mottagit instruktioner av amerikansk underrättelsetjänst. Den ryska Dumans talman, Vjatjeslav Volodin, har även tidigare anklagat Navalnyj för att samarbeta med västliga underrättelsetjänster och gå deras intressen.7 Således framför en del av det ryska etablissemanget att västliga specialförband var skyldig till förgiftningen av Navalnyj med nervgiftet Novitjok. Emedan en annan del framför att Navalnyj arbetar för västliga underrättelsetjänster. Med den logiken skulle i sådant fall västliga s.k. specialtjänster förgiftat sin egen s.k. tillgång i Ryssland ytterst med syftet att likvidera denne.
Sergej Narysjkin, som chef för den ryska utrikesunderrättelsetjänsten, har även uttalat sig kring situationen i Belarus. Den 16SEP2020 anklagade Narysjkin USA för att försöka organisera en statskupp i Belarus genom en s.k. färgrevolution. Detta skulle genomföras med att ekonomiskt stödja regeringskritiska bloggare och utbildning av aktivister genom icke-statliga organisationer och stöd till oppositionella politiker. Belarus President, Aleksandr Lukasjenko, kom i sin tur att anklaga Litauen, Polen, Tjeckien, Ukraina och USA för att vara vara ansvariga för oroligheterna i Belarus.8 Den 29SEP2020 kom Narysjkin återigen, som chef för den ryska utrikesunderrättelsetjänsten, att uttala sig om situationen i Belarus. Enligt honom skulle USA, med hjälp av den amerikanska underrättelsetjänsten samt dess väpnade styrkor och icke-statliga organisationer med anknytning till det amerikanska utrikesdepartementet, utbilda personal i Georgien, Polen, Ukraina och de baltiska staterna för att insätta dessa i Belarus och därmed destabilisera situationen ytterligare i landet. Narysjkin hävdade även den 29SEP2020 att USA försöker vända religiösa grupperingar mot varandra i Belarus, i form av västligt katolska och östligt ortodoxa. Han framförde även att USA försöker få katolska präster i Belarus att sprida oppositionell propaganda men även involvera Vatikanstaten i utvecklingen.9 Den katolska kyrkan i Belarus kom tillbakavisa dessa påstående av Sergej Narysjkin.10 Vad avser situationen i Belarus bör även den kommande övningen inom ramen för försvarsalliansen CSTO, Collective Security Treaty Organization, beaktas mellan den 12-16OKT2020.11 I sammanhanget bör det även noteras att Belarus även uttalat sig om att möta externa militära hot inom ramen för CSTO.12 Något Ryssland även förefaller vara beredd att göra.13 Därtill förefaller det under de kommande året genomföras återkommande övningsverksamhet på Belarusiskt territorium av Ryssland.14
Vad säger då allt detta? Ur ett västligt perspektiv ses allt ovanstående sannolikt som renodlad desinformation. Något rysk säkerhets- och underrättelsetjänst genomfört sedan tiden för den ryska Tsarens säkerhetstjänst Okhran och därefter,15 och de får anses vara synnerligen duktiga på det . Dock har som bekant myntet alltid två sidor. Inleder vi med det första påståendet att västliga specialförband skulle förgiftat Aleksej Navalnyj med nervgiftet Novitjok korrelerar det med metoder för möjlig påverkan av Ryssland och vad de ser som sannolika hot utifrån dess militära doktrin från 2014.16 Det andra påståendet om att Navalnyj skulle utgöra en agent för amerikansk underrättelsetjänst korrelerar även med bilden den ryska nomenklaturan haft sedan minst 2011, innebärande att västliga underrättelsetjänster orsakat destabiliserande aktiviteter i Ryssland för att påverka dess styre men även annorstädes. Detta är även något som berörs i dess militära doktrin från 2014, som en sannolik hotbild.17 Vad avser det tredje påståendet att USA skulle vara engagerad i att påverka händelseförloppet korrelerar det likt det andra påståendet väl med en rådande syn i Ryssland.18 Vad avser det fjärde påståendet att USA skulle använda den katolska kyrkan i Belarus samt försöka involvera Vatikanstaten. Förefaller det utgöra en parallell till hur USA de facto använda den katolska kyrkan och involverade Vatikanstaten i stödet till den polska fackföreningen Solidaritet, syftande till att påverka Polen under 1980-talet.19 Men det korrelerar även med sannolika hotbilder i den ryska militära doktrinen från 2014.20
Vad innebär då allt detta? Intas en optimistisk syn, tolkas chefen för den ryska utrikesunderrättelsetjänstens olika utspel som desinformation och därmed inget i grunden att ta notis om.21 Intas en mer pessimistisk syn, får chefen för den ryska utrikesunderrättelsetjänstens olika uttalanden ses som synnerligen anmärkningsvärda ffa. då denna får anses stå Rysslands President mycket nära.22 Appliceras därefter den ryska militära doktrinen från 2014 som ett ramverk över uttalandena,23 framträder en oroväckande bild, ffa. när en huvuddel av uttalandena berör Belarus och dess nuvarande inrikespolitiska situation. Vad som särskilt skall bejakas är att Belarus utgör av två skäl en synnerligen viktig grund för Ryssland, dels utgör det en militärstrategisk buffertzon gentemot väst, dels tillåts ur ett ryskt perspektiv Belarus President omkullkastas kan det ses som ett prejudikat för en liknande utveckling i Ryssland.24 Vilket sannolikt med till alla buds stående medel kommer försöka undvikas. Varvid den nuvarande händelseutveckling får anses vara synnerligen intressant.
Optimisten ser som sagt enbart desinformation och avfärdar de ryska uttalandena som s.k. rappakalja, här bör dock den ryske utrikesunderrättelsechefens, Sergej Narysjkin, uttalande från 2017 beaktas avseende Sverige som ett av de ledande länderna i hybridkrigföring mot Ryssland och att denna individ de facto har den ryska Presidentens öra,25 utifrån de tidigare påståendena chefen för den ryska utrikesunderrättelsetjänsten framfört. Pessimisten drar sig dock till minnes operation RJaN, Raketno-jadernoje napadenie, d.v.s. den underrättelseoperation som G(R)U och KGB genomförde tillsammans, syftande till att identifiera ett möjligt västligt överraskande kärnvapenangrepp mot Sovjetunionen.26 Vilket ytterst innebar att den sovjetiska krigsrädslan kom att föra världen på randen till ett tredje världskrig 1983, i samband med den västliga övningen Noble Archer.27 I och med att paranoia har låtit säkerhetspolitik styra Ryssland tidigare, får det ses som troligt att det återigen kan göra det ffa. med den omfattande mängd f.d. säkerhets- och underrättelseofficerare som besitter viktiga positioner i dagens Ryssland och därmed ytterst påverkar dess säkerhetspolitik.28 Därmed blir även den s.k. svenska beredskapsinsatsen som påbörjades i slutet av Augusti 2020, och indirekt även den ryske utrikesunderrättelsechefens uttalande från 2017 avseende Sverige högst intressant.29 Vad som även bör tilläggas i denna reflektion är hur CSTO som organisation blivit indragen i de inrikespolitiska oroligheterna i Belarus och de paralleller som kan dras till den s.k Pragvåren 1968 och den s.k. Brezjnevdoktrinen.30
Avslutningsvis, det kan vara lätt att avfärda det mesta från Ryssland i säkerhetssammanhang som paranoia, desinformation m.m. Dock bör det beaktas att Rysslands syn på dess säkerhetsförhållanden kan skilja sig diametralt från vår egen syn och kulturella samt historiska erfarenheter utgör en grund till att vi ev. misstolkar varandras intentioner. Vilket även kan innebära att vi befinner oss i s.k. "Parallella Verkligheter". Därmed bör inte uttalanden från ledande ryska politiker i säkerhetspolitiska positioner avfärdas som rappakalja, utan snarare analyseras och ses i en större kontext, då det eventuellt kan ge indikationer på en oönskad säkerhetspolitisk utveckling.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
British Broadcasting Corporation 1 (Engelska)
Dagens Nyheter 1 (Svenska)
Foreign Policy 1, 2 (Engelska)
Försvarsmakten 1 (Svenska)
Interfax 1 (Engelska)
John Schindler 1 (Engelska)
Reuters 1, 2, 3, 4, 5 (Engelska)
Rysslands President 1 (Engelska)
Rysslands Utrikesministerium 1 (Engelska)
Svenska Dagbladet 1, 2, 3 (Svenska)
Sveriges Television 1, 2, 3, 4, 5 (Svenska)
The New York Times 1, 2 (Engelska)
The Washington Examiner 1 (Engelska)
Andrew, Christopher. Gordievskij, Oleg. KGB inifrån 2: Spionskandalernas tid. Stockholm: Bonnier, 1991.
Corera, Gordon. Russians among us: sleeper cells, ghost stories, and the hunt for Putin's spies. New York: William Morrow, 2020.
Jones, Nate. Able Archer 83: the secret history of the NATO exercise that almost triggered nuclear war. New York : The New Press, 2016.
Ouimet, Matthew J. The rise and fall of the Brezhnev Doctrine in Soviet foreign policy. Chapel Hill: University of North Carolina Press, 2003.
Rid, Thomas. Active measures: the secret history of disinformation and political warfare. London: Profile Books, 2020.
Slutnoter
1 Reuters. Russian spy chief says Western provocation cannot be ruled out in Navalny case - RIA. 2020. https://www.reuters.com/article/uk-russia-politics-navalny-spy/russian-spy-chief-says-western-provocation-cannot-be-ruled-out-in-navalny-case-ria-idUKKBN25U1UX (Hämtad 2020-10-04)
2 Sveriges Television. Fensby, Madelene. Lindau, Amanda Skagerström. Aleksej Navalnyj har landat i Tyskland. 2020. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/navalnyj-ford-fran-ryska-sjukhuset-i-ambulans (Hämtad 2020-10-04)
3 Sveriges Television. Gustafson, Linnéa. Tyskland: Navalnyj förgiftades av nervgiftet novitjok. 2020. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/aleksej-navalnyj-forgiftades-av-nervgiftet-novitjok (Hämtad 2020-10-04)
Sveriges Television. Svenskt laboratorium bekräftar novitjok. 2020. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/svenskt-laboratorium-bekraftar-novitjok (Hämtad 2020-10-04)
4 Reuters. West's knowledge of Novichok came from sample secured in 1990s: report. 2018. https://www.reuters.com/article/us-britain-russia-chemicalweapons-german/wests-knowledge-of-novichok-came-from-sample-secured-in-1990s-report-idUSKCN1IH2HC (Hämtad 2020-10-04)
5 Sveriges Television. Grönlund, Erik. Ryssland: Giftet som användes mot Skripal kan ha kommit från Sverige. 2018. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/ryssland-giftet-som-anvandes-mot-skripal-kan-ha-kommit-fran-sverige (Hämtad 2020-10-04)
Sveriges Television. Wendick, Christoffer. Giftfallet: Sverige kallar upp rysk diplomat. 2018. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/giftfallet-sverige-kallar-upp-rysk-diplomat (Hämtad 2020-10-04)
6 British Broadcasting Corporation. Alexei Navalny blames Vladimir Putin for poisoning him. 2020. https://www.bbc.com/news/world-europe-54369664 (Hämtad 2020-10-04)
7 Reuters. Kremlin says Navalny works with CIA after he accuses Putin of poisoning. 2020. https://www.reuters.com/article/us-russia-politics-navalny/navalny-blames-putin-for-poisoning-vows-to-return-to-russia-idUSKBN26M4JB (Hämtad 2020-10-04)
TASS. CIA working with Navalny, Kremlin spokesman says. 2020. https://tass.com/politics/1207373 (Hämtad 2020-10-04)
8 Reuters. Balmforth, Tom. Russia accuses U.S. of promoting revolution in Belarus, toughens stance. 2020. https://www.reuters.com/article/us-belarus-election-idUSKBN2672NC (Hämtad 2020-10-04)
9 TASS. Russian intelligence head says CIA, Pentagon implicated in Belarus unrest. 2020. https://tass.com/politics/1206455 (Hämtad 2020-10-04)
10 Interfax. Belarusian Catholics deny info on U.S. interference in religious situation in country. 2020. http://www.interfax-religion.com/?act=news&div=15898 (Hämtad 2020-10-04)
11 Reuters. Russia says CSTO military drills to take place in Belarus from October 12-16. 2020. https://www.reuters.com/article/uk-belarus-election-military-csto/russia-says-csto-military-drills-to-take-place-in-belarus-from-october-12-16-idUKKBN26628I (Hämtad 2020-10-04)
12 Reuters. Belarus does not rule out 'forceful response' to military threats: TASS cites defence ministry. 2020. https://www.reuters.com/article/us-belarus-election-military/belarus-does-not-rule-out-forceful-response-to-military-threats-tass-cites-defence-ministry-idUSKBN2660YK (Hämtad 2020-10-04)
13 Svenska Dagbladet. Gummesson, Jonas. Rysslands och USA:s soldater kan stå öga mot öga. 2020. https://www.svd.se/rysslands-och-usas-soldater-kan-sta-oga-mot-oga (Hämtad 2020-10-4)
TASS. Belarus has not yet applied to CSTO for help - press secretary. 2020. https://tass.com/world/1190077 (Hämtad 2020-10-04)
14 President of Russia. Meeting with President of Belarus Alexander Lukashenko. 2020. http://en.kremlin.ru/events/president/news/64031 (Hämtad 2020-10-04)
15 Rid, Thomas. Active measures: the secret history of disinformation and political warfare. London: Profile Books, 2020, s. 4-7.
The New York Times. Bearden, Milt. The World: Black Ops; The Departments of Disinformation. 2003. https://www.nytimes.com/2003/07/20/weekinreview/the-world-black-ops-the-departments-of-disinformation.html (Hämtad 2020-10-04)
16 The Ministry of Foreign Affairs of Russia. The Military Doctrine of The Russian Federation. 2015. https://rusemb.org.uk/press/2029 (Hämtad 2020-10-04)
17 Ibid.
British Broadcasting Corporation. Alexei Navalny blames Vladimir Putin for poisoning him. 2020. https://www.bbc.com/news/world-europe-54369664 (Hämtad 2020-10-04)
Corera, Gordon. Russians among us: sleeper cells, ghost stories, and the hunt for Putin's spies. New York: William Morrow, 2020, s. 178-179, 339-340.
18 Ibid.
19 The New York Times. Schneider, Keith. Reagan and Pope Reportedly Conferred on Poland. 1992. https://www.nytimes.com/1992/02/18/world/reagan-and-pope-reportedly-conferred-on-poland.html (Hämtad 2020-10-04)
20 The Ministry of Foreign Affairs of Russia. The Military Doctrine of The Russian Federation. 2015. https://rusemb.org.uk/press/2029 (Hämtad 2020-10-04)
21 The Washington Examiner. Rogan, Tom. Russia invents CIA plot to kill Catholics and destabilize Belarus. 2020. https://www.washingtonexaminer.com/opinion/russia-invents-cia-plot-to-kill-catholics-and-destabilize-belarus (Hämtad 2020-10-04)
22 Schindler, John. Russian Intelligence Blames America for the Crisis in Belarus. 2020. https://topsecretumbra.substack.com/p/russian-intelligence-blames-america (Hämtad 2020-10-04)
23 The Ministry of Foreign Affairs of Russia. The Military Doctrine of The Russian Federation. 2015. https://rusemb.org.uk/press/2029 (Hämtad 2020-10-04)
24 Svenska Dagbladet. Sallinen, Jani Pirttisalo. Expert: Ryssland tillåter aldrig fria val i Belarus. 2020. https://www.svd.se/expert-ryssland-tillater-aldrig-fria-val-i-belarus (Hämtad 2020-10-04)
Svenska Dagbladet. Kramsjö, Britta. Putin vill öka Rysslands makt – steg för steg. 2020. https://www.svd.se/putin-vill-oka-rysslands-makt--steg-for-steg (Hämtad 2020-10-04)
25 Dagens Nyheter. Carlsson, Mattias. Rysk spionchef: Sverige deltar i hybridkrig mot Ryssland. 2017. https://www.dn.se/nyheter/rysk-spionchef-sverige-deltar-i-hybridkrig-mot-ryssland/ (Hämtad 2020-10-04)
Foreign Policy. Galeotti, Mark. Spooks in the Kremlin. 2019. https://foreignpolicy.com/2019/04/27/spooks-in-the-kremlin-russia-putin-future-of-espionage/ (Hämtad 2020-10-04)
Schindler, John. Russian Intelligence Blames America for the Crisis in Belarus. 2020. https://topsecretumbra.substack.com/p/russian-intelligence-blames-america (Hämtad 2020-10-04)
26 Andrew, Christopher. Gordievskij, Oleg. KGB inifrån 2: Spionskandalernas tid. Stockholm: Bonnier, 1991, s. 207.
Jones, Nate. Able Archer 83: the secret history of the NATO exercise that almost triggered nuclear war. New York : The New Press, 2016, s. xi.
27 Jones, Nate. Able Archer 83: the secret history of the NATO exercise that almost triggered nuclear war. New York : The New Press, 2016, s. 2-3.
28 Foreign Policy. Galeotti, Mark. Spooks in the Kremlin. 2019. https://foreignpolicy.com/2019/04/27/spooks-in-the-kremlin-russia-putin-future-of-espionage/ (Hämtad 2020-10-04)
Foreign Policy. Amos, Howard. How Putin and the KGB Took Control of Russia—and Duped the West. 2020. https://foreignpolicy.com/2020/06/27/catherine-belton-putin-people-book-review-kgb-russia-west/ (Hämtad 2020-10-04)
29 Dagens Nyheter. Carlsson, Mattias. Rysk spionchef: Sverige deltar i hybridkrig mot Ryssland. 2017. https://www.dn.se/nyheter/rysk-spionchef-sverige-deltar-i-hybridkrig-mot-ryssland/ (Hämtad 2020-10-04)
Försvarsmakten. Beredskapsinsats i Östersjön och på Gotland. 2020. https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2020/08/beredskapsinsats-i-ostersjon-och-pa-gotland/ (Hämtad 2020-10-04)
Svenska Dagbladet. Gummesson, Jonas. Regeringen vet hur länge Sverige kan försvaras. 2020. https://www.svd.se/var-formaga-tydlig-hos-dem-som-behover-veta (Hämtad 2020-10-04)
30 Ouimet, Matthew J. The rise and fall of the Brezhnev Doctrine in Soviet foreign policy. Chapel Hill: University of North Carolina Press, 2003, s. 36.
Reflektion
Den 03SEP2020 uttalade sig chefen för den ryska utrikesunderrättelsetjänsten, Sergej Narysjkin, att västliga specialförband kunde vara ansvariga för förgiftningen av den ryske oppositionspolitikern samt Kremlkritikern Aleksej Navalnyj. Därtill framförde även chefen för den ryska utrikesunderrättelsetjänsten att inga spår av nervgift hade indikerats på de ryska läkare som behandlade Navalnyj i Sibirien,1 innan denne avtransporterades till Tyskland.2 Dock förefaller två länder utöver Tyskland genomfört analyser, däribland Sverige där det samstämmigt konstaterats att Navalnyj blev förgiftad med nervgiftet, det vill säga det kemiska stridsmedlet, Novitjok.3 Att Sverige varit delaktig i analysen är inte så konstigt maa. att vi fick tillgång till detta kemiska stridsmedel under 1990-talet i samband med en underrättelseoperation som genomfördes av den tyska underrättelsetjänsten där en mindre mängd införskaffades och Sverige var det land som genomförde analysen av det kemiska stridsmedelet.4 Varvid s.k. skyddsforskning sannolikt genomförts i Sverige under de efterföljande åren avseende förmågorna det kemiska stridsmedlet Novitjok besitter. Vilket troligtvis kan utgöra ett skäl till varför Ryssland utpekade Sverige som ett möjligt land bakom förgiftningen av den till Storbritannien utväxlade ryska underrättelseofficeren Sergej Skripal 2018.5
Aleksej Navalnyj har i sin tur anklagat Rysslands President, Vladimir Putin, för att ytterst vara ansvarig för, förgiftningen av honom med nervgiftet Novitjok.6 Detta utspel av Navalnyj har i sin tur resulterat att Kreml via den ryska Presidentens talesperson, Dmitrij Peskov, anklagat Navalnyj för att handledas av den amerikanska underrättelsetjänsten, Central Intelligence Agency. Enligt Peskov skall Navalnyj under en längre tid mottagit instruktioner av amerikansk underrättelsetjänst. Den ryska Dumans talman, Vjatjeslav Volodin, har även tidigare anklagat Navalnyj för att samarbeta med västliga underrättelsetjänster och gå deras intressen.7 Således framför en del av det ryska etablissemanget att västliga specialförband var skyldig till förgiftningen av Navalnyj med nervgiftet Novitjok. Emedan en annan del framför att Navalnyj arbetar för västliga underrättelsetjänster. Med den logiken skulle i sådant fall västliga s.k. specialtjänster förgiftat sin egen s.k. tillgång i Ryssland ytterst med syftet att likvidera denne.
Sergej Narysjkin, som chef för den ryska utrikesunderrättelsetjänsten, har även uttalat sig kring situationen i Belarus. Den 16SEP2020 anklagade Narysjkin USA för att försöka organisera en statskupp i Belarus genom en s.k. färgrevolution. Detta skulle genomföras med att ekonomiskt stödja regeringskritiska bloggare och utbildning av aktivister genom icke-statliga organisationer och stöd till oppositionella politiker. Belarus President, Aleksandr Lukasjenko, kom i sin tur att anklaga Litauen, Polen, Tjeckien, Ukraina och USA för att vara vara ansvariga för oroligheterna i Belarus.8 Den 29SEP2020 kom Narysjkin återigen, som chef för den ryska utrikesunderrättelsetjänsten, att uttala sig om situationen i Belarus. Enligt honom skulle USA, med hjälp av den amerikanska underrättelsetjänsten samt dess väpnade styrkor och icke-statliga organisationer med anknytning till det amerikanska utrikesdepartementet, utbilda personal i Georgien, Polen, Ukraina och de baltiska staterna för att insätta dessa i Belarus och därmed destabilisera situationen ytterligare i landet. Narysjkin hävdade även den 29SEP2020 att USA försöker vända religiösa grupperingar mot varandra i Belarus, i form av västligt katolska och östligt ortodoxa. Han framförde även att USA försöker få katolska präster i Belarus att sprida oppositionell propaganda men även involvera Vatikanstaten i utvecklingen.9 Den katolska kyrkan i Belarus kom tillbakavisa dessa påstående av Sergej Narysjkin.10 Vad avser situationen i Belarus bör även den kommande övningen inom ramen för försvarsalliansen CSTO, Collective Security Treaty Organization, beaktas mellan den 12-16OKT2020.11 I sammanhanget bör det även noteras att Belarus även uttalat sig om att möta externa militära hot inom ramen för CSTO.12 Något Ryssland även förefaller vara beredd att göra.13 Därtill förefaller det under de kommande året genomföras återkommande övningsverksamhet på Belarusiskt territorium av Ryssland.14
Vad säger då allt detta? Ur ett västligt perspektiv ses allt ovanstående sannolikt som renodlad desinformation. Något rysk säkerhets- och underrättelsetjänst genomfört sedan tiden för den ryska Tsarens säkerhetstjänst Okhran och därefter,15 och de får anses vara synnerligen duktiga på det . Dock har som bekant myntet alltid två sidor. Inleder vi med det första påståendet att västliga specialförband skulle förgiftat Aleksej Navalnyj med nervgiftet Novitjok korrelerar det med metoder för möjlig påverkan av Ryssland och vad de ser som sannolika hot utifrån dess militära doktrin från 2014.16 Det andra påståendet om att Navalnyj skulle utgöra en agent för amerikansk underrättelsetjänst korrelerar även med bilden den ryska nomenklaturan haft sedan minst 2011, innebärande att västliga underrättelsetjänster orsakat destabiliserande aktiviteter i Ryssland för att påverka dess styre men även annorstädes. Detta är även något som berörs i dess militära doktrin från 2014, som en sannolik hotbild.17 Vad avser det tredje påståendet att USA skulle vara engagerad i att påverka händelseförloppet korrelerar det likt det andra påståendet väl med en rådande syn i Ryssland.18 Vad avser det fjärde påståendet att USA skulle använda den katolska kyrkan i Belarus samt försöka involvera Vatikanstaten. Förefaller det utgöra en parallell till hur USA de facto använda den katolska kyrkan och involverade Vatikanstaten i stödet till den polska fackföreningen Solidaritet, syftande till att påverka Polen under 1980-talet.19 Men det korrelerar även med sannolika hotbilder i den ryska militära doktrinen från 2014.20
Vad innebär då allt detta? Intas en optimistisk syn, tolkas chefen för den ryska utrikesunderrättelsetjänstens olika utspel som desinformation och därmed inget i grunden att ta notis om.21 Intas en mer pessimistisk syn, får chefen för den ryska utrikesunderrättelsetjänstens olika uttalanden ses som synnerligen anmärkningsvärda ffa. då denna får anses stå Rysslands President mycket nära.22 Appliceras därefter den ryska militära doktrinen från 2014 som ett ramverk över uttalandena,23 framträder en oroväckande bild, ffa. när en huvuddel av uttalandena berör Belarus och dess nuvarande inrikespolitiska situation. Vad som särskilt skall bejakas är att Belarus utgör av två skäl en synnerligen viktig grund för Ryssland, dels utgör det en militärstrategisk buffertzon gentemot väst, dels tillåts ur ett ryskt perspektiv Belarus President omkullkastas kan det ses som ett prejudikat för en liknande utveckling i Ryssland.24 Vilket sannolikt med till alla buds stående medel kommer försöka undvikas. Varvid den nuvarande händelseutveckling får anses vara synnerligen intressant.
Optimisten ser som sagt enbart desinformation och avfärdar de ryska uttalandena som s.k. rappakalja, här bör dock den ryske utrikesunderrättelsechefens, Sergej Narysjkin, uttalande från 2017 beaktas avseende Sverige som ett av de ledande länderna i hybridkrigföring mot Ryssland och att denna individ de facto har den ryska Presidentens öra,25 utifrån de tidigare påståendena chefen för den ryska utrikesunderrättelsetjänsten framfört. Pessimisten drar sig dock till minnes operation RJaN, Raketno-jadernoje napadenie, d.v.s. den underrättelseoperation som G(R)U och KGB genomförde tillsammans, syftande till att identifiera ett möjligt västligt överraskande kärnvapenangrepp mot Sovjetunionen.26 Vilket ytterst innebar att den sovjetiska krigsrädslan kom att föra världen på randen till ett tredje världskrig 1983, i samband med den västliga övningen Noble Archer.27 I och med att paranoia har låtit säkerhetspolitik styra Ryssland tidigare, får det ses som troligt att det återigen kan göra det ffa. med den omfattande mängd f.d. säkerhets- och underrättelseofficerare som besitter viktiga positioner i dagens Ryssland och därmed ytterst påverkar dess säkerhetspolitik.28 Därmed blir även den s.k. svenska beredskapsinsatsen som påbörjades i slutet av Augusti 2020, och indirekt även den ryske utrikesunderrättelsechefens uttalande från 2017 avseende Sverige högst intressant.29 Vad som även bör tilläggas i denna reflektion är hur CSTO som organisation blivit indragen i de inrikespolitiska oroligheterna i Belarus och de paralleller som kan dras till den s.k Pragvåren 1968 och den s.k. Brezjnevdoktrinen.30
Avslutningsvis, det kan vara lätt att avfärda det mesta från Ryssland i säkerhetssammanhang som paranoia, desinformation m.m. Dock bör det beaktas att Rysslands syn på dess säkerhetsförhållanden kan skilja sig diametralt från vår egen syn och kulturella samt historiska erfarenheter utgör en grund till att vi ev. misstolkar varandras intentioner. Vilket även kan innebära att vi befinner oss i s.k. "Parallella Verkligheter". Därmed bör inte uttalanden från ledande ryska politiker i säkerhetspolitiska positioner avfärdas som rappakalja, utan snarare analyseras och ses i en större kontext, då det eventuellt kan ge indikationer på en oönskad säkerhetspolitisk utveckling.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
British Broadcasting Corporation 1 (Engelska)
Dagens Nyheter 1 (Svenska)
Foreign Policy 1, 2 (Engelska)
Försvarsmakten 1 (Svenska)
Interfax 1 (Engelska)
John Schindler 1 (Engelska)
Reuters 1, 2, 3, 4, 5 (Engelska)
Rysslands President 1 (Engelska)
Rysslands Utrikesministerium 1 (Engelska)
Svenska Dagbladet 1, 2, 3 (Svenska)
Sveriges Television 1, 2, 3, 4, 5 (Svenska)
The New York Times 1, 2 (Engelska)
The Washington Examiner 1 (Engelska)
Andrew, Christopher. Gordievskij, Oleg. KGB inifrån 2: Spionskandalernas tid. Stockholm: Bonnier, 1991.
Corera, Gordon. Russians among us: sleeper cells, ghost stories, and the hunt for Putin's spies. New York: William Morrow, 2020.
Jones, Nate. Able Archer 83: the secret history of the NATO exercise that almost triggered nuclear war. New York : The New Press, 2016.
Ouimet, Matthew J. The rise and fall of the Brezhnev Doctrine in Soviet foreign policy. Chapel Hill: University of North Carolina Press, 2003.
Rid, Thomas. Active measures: the secret history of disinformation and political warfare. London: Profile Books, 2020.
Slutnoter
1 Reuters. Russian spy chief says Western provocation cannot be ruled out in Navalny case - RIA. 2020. https://www.reuters.com/article/uk-russia-politics-navalny-spy/russian-spy-chief-says-western-provocation-cannot-be-ruled-out-in-navalny-case-ria-idUKKBN25U1UX (Hämtad 2020-10-04)
2 Sveriges Television. Fensby, Madelene. Lindau, Amanda Skagerström. Aleksej Navalnyj har landat i Tyskland. 2020. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/navalnyj-ford-fran-ryska-sjukhuset-i-ambulans (Hämtad 2020-10-04)
3 Sveriges Television. Gustafson, Linnéa. Tyskland: Navalnyj förgiftades av nervgiftet novitjok. 2020. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/aleksej-navalnyj-forgiftades-av-nervgiftet-novitjok (Hämtad 2020-10-04)
Sveriges Television. Svenskt laboratorium bekräftar novitjok. 2020. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/svenskt-laboratorium-bekraftar-novitjok (Hämtad 2020-10-04)
4 Reuters. West's knowledge of Novichok came from sample secured in 1990s: report. 2018. https://www.reuters.com/article/us-britain-russia-chemicalweapons-german/wests-knowledge-of-novichok-came-from-sample-secured-in-1990s-report-idUSKCN1IH2HC (Hämtad 2020-10-04)
5 Sveriges Television. Grönlund, Erik. Ryssland: Giftet som användes mot Skripal kan ha kommit från Sverige. 2018. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/ryssland-giftet-som-anvandes-mot-skripal-kan-ha-kommit-fran-sverige (Hämtad 2020-10-04)
Sveriges Television. Wendick, Christoffer. Giftfallet: Sverige kallar upp rysk diplomat. 2018. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/giftfallet-sverige-kallar-upp-rysk-diplomat (Hämtad 2020-10-04)
6 British Broadcasting Corporation. Alexei Navalny blames Vladimir Putin for poisoning him. 2020. https://www.bbc.com/news/world-europe-54369664 (Hämtad 2020-10-04)
7 Reuters. Kremlin says Navalny works with CIA after he accuses Putin of poisoning. 2020. https://www.reuters.com/article/us-russia-politics-navalny/navalny-blames-putin-for-poisoning-vows-to-return-to-russia-idUSKBN26M4JB (Hämtad 2020-10-04)
TASS. CIA working with Navalny, Kremlin spokesman says. 2020. https://tass.com/politics/1207373 (Hämtad 2020-10-04)
8 Reuters. Balmforth, Tom. Russia accuses U.S. of promoting revolution in Belarus, toughens stance. 2020. https://www.reuters.com/article/us-belarus-election-idUSKBN2672NC (Hämtad 2020-10-04)
9 TASS. Russian intelligence head says CIA, Pentagon implicated in Belarus unrest. 2020. https://tass.com/politics/1206455 (Hämtad 2020-10-04)
10 Interfax. Belarusian Catholics deny info on U.S. interference in religious situation in country. 2020. http://www.interfax-religion.com/?act=news&div=15898 (Hämtad 2020-10-04)
11 Reuters. Russia says CSTO military drills to take place in Belarus from October 12-16. 2020. https://www.reuters.com/article/uk-belarus-election-military-csto/russia-says-csto-military-drills-to-take-place-in-belarus-from-october-12-16-idUKKBN26628I (Hämtad 2020-10-04)
12 Reuters. Belarus does not rule out 'forceful response' to military threats: TASS cites defence ministry. 2020. https://www.reuters.com/article/us-belarus-election-military/belarus-does-not-rule-out-forceful-response-to-military-threats-tass-cites-defence-ministry-idUSKBN2660YK (Hämtad 2020-10-04)
13 Svenska Dagbladet. Gummesson, Jonas. Rysslands och USA:s soldater kan stå öga mot öga. 2020. https://www.svd.se/rysslands-och-usas-soldater-kan-sta-oga-mot-oga (Hämtad 2020-10-4)
TASS. Belarus has not yet applied to CSTO for help - press secretary. 2020. https://tass.com/world/1190077 (Hämtad 2020-10-04)
14 President of Russia. Meeting with President of Belarus Alexander Lukashenko. 2020. http://en.kremlin.ru/events/president/news/64031 (Hämtad 2020-10-04)
15 Rid, Thomas. Active measures: the secret history of disinformation and political warfare. London: Profile Books, 2020, s. 4-7.
The New York Times. Bearden, Milt. The World: Black Ops; The Departments of Disinformation. 2003. https://www.nytimes.com/2003/07/20/weekinreview/the-world-black-ops-the-departments-of-disinformation.html (Hämtad 2020-10-04)
16 The Ministry of Foreign Affairs of Russia. The Military Doctrine of The Russian Federation. 2015. https://rusemb.org.uk/press/2029 (Hämtad 2020-10-04)
17 Ibid.
British Broadcasting Corporation. Alexei Navalny blames Vladimir Putin for poisoning him. 2020. https://www.bbc.com/news/world-europe-54369664 (Hämtad 2020-10-04)
Corera, Gordon. Russians among us: sleeper cells, ghost stories, and the hunt for Putin's spies. New York: William Morrow, 2020, s. 178-179, 339-340.
18 Ibid.
19 The New York Times. Schneider, Keith. Reagan and Pope Reportedly Conferred on Poland. 1992. https://www.nytimes.com/1992/02/18/world/reagan-and-pope-reportedly-conferred-on-poland.html (Hämtad 2020-10-04)
20 The Ministry of Foreign Affairs of Russia. The Military Doctrine of The Russian Federation. 2015. https://rusemb.org.uk/press/2029 (Hämtad 2020-10-04)
21 The Washington Examiner. Rogan, Tom. Russia invents CIA plot to kill Catholics and destabilize Belarus. 2020. https://www.washingtonexaminer.com/opinion/russia-invents-cia-plot-to-kill-catholics-and-destabilize-belarus (Hämtad 2020-10-04)
22 Schindler, John. Russian Intelligence Blames America for the Crisis in Belarus. 2020. https://topsecretumbra.substack.com/p/russian-intelligence-blames-america (Hämtad 2020-10-04)
23 The Ministry of Foreign Affairs of Russia. The Military Doctrine of The Russian Federation. 2015. https://rusemb.org.uk/press/2029 (Hämtad 2020-10-04)
24 Svenska Dagbladet. Sallinen, Jani Pirttisalo. Expert: Ryssland tillåter aldrig fria val i Belarus. 2020. https://www.svd.se/expert-ryssland-tillater-aldrig-fria-val-i-belarus (Hämtad 2020-10-04)
Svenska Dagbladet. Kramsjö, Britta. Putin vill öka Rysslands makt – steg för steg. 2020. https://www.svd.se/putin-vill-oka-rysslands-makt--steg-for-steg (Hämtad 2020-10-04)
25 Dagens Nyheter. Carlsson, Mattias. Rysk spionchef: Sverige deltar i hybridkrig mot Ryssland. 2017. https://www.dn.se/nyheter/rysk-spionchef-sverige-deltar-i-hybridkrig-mot-ryssland/ (Hämtad 2020-10-04)
Foreign Policy. Galeotti, Mark. Spooks in the Kremlin. 2019. https://foreignpolicy.com/2019/04/27/spooks-in-the-kremlin-russia-putin-future-of-espionage/ (Hämtad 2020-10-04)
Schindler, John. Russian Intelligence Blames America for the Crisis in Belarus. 2020. https://topsecretumbra.substack.com/p/russian-intelligence-blames-america (Hämtad 2020-10-04)
26 Andrew, Christopher. Gordievskij, Oleg. KGB inifrån 2: Spionskandalernas tid. Stockholm: Bonnier, 1991, s. 207.
Jones, Nate. Able Archer 83: the secret history of the NATO exercise that almost triggered nuclear war. New York : The New Press, 2016, s. xi.
27 Jones, Nate. Able Archer 83: the secret history of the NATO exercise that almost triggered nuclear war. New York : The New Press, 2016, s. 2-3.
28 Foreign Policy. Galeotti, Mark. Spooks in the Kremlin. 2019. https://foreignpolicy.com/2019/04/27/spooks-in-the-kremlin-russia-putin-future-of-espionage/ (Hämtad 2020-10-04)
Foreign Policy. Amos, Howard. How Putin and the KGB Took Control of Russia—and Duped the West. 2020. https://foreignpolicy.com/2020/06/27/catherine-belton-putin-people-book-review-kgb-russia-west/ (Hämtad 2020-10-04)
29 Dagens Nyheter. Carlsson, Mattias. Rysk spionchef: Sverige deltar i hybridkrig mot Ryssland. 2017. https://www.dn.se/nyheter/rysk-spionchef-sverige-deltar-i-hybridkrig-mot-ryssland/ (Hämtad 2020-10-04)
Försvarsmakten. Beredskapsinsats i Östersjön och på Gotland. 2020. https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2020/08/beredskapsinsats-i-ostersjon-och-pa-gotland/ (Hämtad 2020-10-04)
Svenska Dagbladet. Gummesson, Jonas. Regeringen vet hur länge Sverige kan försvaras. 2020. https://www.svd.se/var-formaga-tydlig-hos-dem-som-behover-veta (Hämtad 2020-10-04)
30 Ouimet, Matthew J. The rise and fall of the Brezhnev Doctrine in Soviet foreign policy. Chapel Hill: University of North Carolina Press, 2003, s. 36.
Över tusen norska skepp från norska handelsflottan och marinen deltog i andra världskriget. Insatserna till lands och i luften av norrmän var inte obetydliga men bidragen till sjöss var helt enkelt på en annan nivå - och det är delvis okända delar av dem som Roger Albrigtsens nya bok handlar om.
De norska handelsfartygen blev till stor del beväpnade och mer än hälften av dem sänktes. Av 35,000 norska krigsseglare omkom närmare 5,000. Den totala mängden är helt enkelt för stor för att låta sig skildras mer gediget i en enda bok. Men skildrar man krigsseglarna län för län, på norska fylke för fylke, blir deras öden mer hanterbara och lättare att finna för släktingar och specialintresserade. Nu har Albrigtsens första bok om de nordnorska krigsseglarna utkommit, Krigsseilere fra Nord, om de som var från länet/fylket Finnmark. Han håller på med uppföljarna om sjömännen från fylkena Nordland och Troms.
Det var inte bara tyska ubåtar, sjöminor och flygplan som skördade tusentals norska liv. Roger Albrigtsen berättar även om hur 38 norska skepp sänktes av "Hitlers vikingar", hjälpkryssarna vars särskilda märke innefattade ett vikingaskepp. Det utmärkande med hjälpkryssarna var att de konstruerats för att framstå som handelsfartyg men på väldigt kort tid kunde förvandlas till de tungt beväpnade örlogsfartyg de i själva verket var.
Även de norska sjömän som med eller mot sin vilja seglade för tyskarna skildras av Albrigtsen och de är särskilt intressanta ur svensk synvinkel. En hel del av dem arbetade motvilligt för tyskarna och inte så få av dessa flydde till Sverige trots hot om dödsstraff.
Förutom nästan ständig livsfara var det inte så få norska krigsseglare som hade noll möjligheter till kontakt med familjen mellan 1940 och 1945. Svårt att begripa för en nutida människa, liksom den otacksamhet krigsseglarna ofta stötte på - något som minst lika mycket gäller Sveriges krigsseglare.
Det är gott att Albrigtsen avslutar sin välillustrerade bok med en så pass inspirerande och därtill ännu levande veteran som Trygve Laheim Johansen. Det är nog svårt att inte påverkas av hans överlevnadsförmåga och livsglädje.
Svenska författare som skriver om våra sjömän under andra världskriget bör kunna ta efter Roger Albrigtsens metod att skriva om krigsseglarna länsvis. Även de svenska krigsseglarna var många tusen, drygt 8,000 av dem var mer eller mindre i allierad krigstjänst under olika staters flaggor. De förtjänar alla att bli mer kända och då bör länsvisa skildringar kunna bidra till större kunskap.
,
Principöverenskommelse om en försvarsuppgörelse
Anslagsnivån höjs med en miljard 2024 och ytterligare en miljard 2025, vilken sedan prolongeras i perioden 2026–2030. Totalt tillförs därmed ytterligare 13 miljarder kronor till det militära försvaret. Det medger att vissa prioriterade förslag från Värnkraft och Försvarsmaktens 15 novemberunderlag kan återläggas. Dessa är följande:
- Cyberförsvaret och underrättelseförmågan förstärks genom tillskott till FRA och Must.
- Flygvapnet tillförs långräckviddig markmålsbekämpningsförmåga.
- Ny korvett nr 2 tidigareläggs och korvett 3 & 4 påbörjas före 2030.
- Divisionsförmågan i armén förstärks med ytterligare en eldrörsartilleribataljon utöver den regeringen föreslagit.
- En reducerad brigad, Livgardesbrigaden, etableras i Stockholmsområdet (kostnadsneutralt – benämningsfråga).
- Totalt två nya infanteriregementen återetableras 2022 och når full kapacitet 2026–30. Vilka regementen det blir avgörs i samband med inriktningspropositionen.
- Bergslagens artilleriregemente återetableras i perioden 2021–2025 i Kristinehamn, med Villingsberg som skjutfält, för utbildning av 2–3 artilleribataljoner för bland annat brigaderna i södra Sverige. Når full kapacitet i perioden 2026–2030.
- Återlägga anskaffningar för mängdmateriel, reservdelar, uthållighet mm.
Det civila och militära försvaret är ömsesidigt förstärkande. För att värna balansen i totalförsvaret är det viktigt att också det civila försvaret prioriteras och fortsätter att utvecklas.
Det är viktigt att Försvarsmakten och övriga myndigheter i det militära försvaret arbetar utifrån principen utformning i enlighet med avdelad ekonomi, det som på engelska benämns design to cost. Det innebär att anskaffning av materiel såväl som förbandsverksamheten måste anpassas efter tillgängliga medel, till exempel när det kommer till volym och kravspecifikationer.
En anslagsfinansierad myndighet för uppföljning och utvärdering av verksamheten i totalförsvaret ska inrättas senast 1 januari 2023.
Objektsramar, som på regeringens förslag fastställs av riksdagen, ska införas för stridsflygförmågan och undervattensförmågan.
Försvaret omfattar stora summor pengar och det är centralt att det finns en tydlig parlamentarisk insyn i försvarets ekonomi. Den kommande utredningen med uppdrag att ta fram en långsiktig materielförsörjningsstrategi ska ha parlamentarisk förankring såsom en parlamentarisk referensgrupp.
Efter valet 2022 ges försvarsberedningen uppdraget att påbörja arbetet inför försvarsbeslutet 2025.
Försvarsberedningen ska (genom en kontrollstation) 2023 utvärdera förverkligandet av försvarsbeslutet 2020 i syfte att säkerställa att förstärkningen och kostnadsutvecklingen är i fas enligt riksdagens beslut om inriktning och ekonomisk ram.
Därutöver kommer regeringen att återkomma i budgetpropositionen för 2024 till riksdagen för att säkerställa att implementeringen av försvarsbeslutet fortgår som planerat samt med förslag om hur planeringsramen för perioden 2026–2030 ska hanteras. Försvarsberedningen ska inför detta lämna förslag om planeringsramen.
Det definitiva beslutet angående försvarsbeslutsperioden 2026–2030 sker på basis av Försvarsberedningens förslag i försvarsbeslutet 2025.
Av försvarspropositionen 2020 ska det framgå att om den ekonomiska ramen höjs åren 2026–2030, så är det försvarsberedningens betänkande Värnkraft i sin helhet som ska genomföras och medlen ska användas till att förverkliga nedanstående åtgärder. Myndigheterna ska från 2021 planera för ett möjligt genomförande av denna helhet. De åtgärder som med de ovan redovisade tillskotten inte inplanerats är följande, dessa ska också återges i försvarsbeslutet 2020:
- Hela krigsorganisationen vara färdigorganiserad senast 2030.
- De delar av Försvarsmaktens 15 novemberförslag som inte inryms i finansieringen för Försvarsbeslutet 2020 återläggs.
- Flygvapnet tillförs fler robotar.
- Omsättningen av bland annat radarsystem till sensorkedjan tidigareläggs.
- Förmågan att kunna basera flygstridskrafterna på spridda krigsbaser förstärks.
- Helikopterförbanden får rörliga basförband.
- Amfibieförbanden förstärks materiellt med fler nya stridsbåtar.
- Modernt buret luftvärn anskaffas till armén.
- Divisionsförmågan i armén förstärks med en ingenjörsbataljon och en underhållsbataljon.
- Förbindelsekompanier tillförs för att lägga broar över större älvar och modern bromateriel anskaffas.
- Sambands- och telekrigsförbanden tidigareläggs.
- Logistikfunktionen förstärks.
- Uthålligheten i krig förstärks genom anskaffning av ytterligare läkemedel, drivmedel och nödvändiga reservdelar mm samt lastbilar, ammunition.
- Ytterligare ny soldatutrustning tillförs och nya eldhandvapen anskaffas till samtliga soldater.
- Mer modern och tyngre materiel anskaffas till Hemvärnet.
- De frivilliga försvarsorganisationerna förstärks ytterligare.
- Väg- och vattenbyggnadskåren samt byggnads- och reparationsberedskapen återinrättas.
Med anledning av att Försvarsmaktens klimatarbete uppmärksammats och kritiserats i olika sammanhang vill jag här förtydliga uppdraget som myndigheten har.
Försvarsmakten får sina uppdrag från riksdag och regering och i förlängningen av svenska folket. Försvarsmakten tar miljöfrågan på stort allvar och myndigheten har antagit klimatmål som går i linje med Sveriges ambitioner och mål inom klimatområdet.
Försvarsmakten arbetar intensivt med klimatanpassningsåtgärder enligt förordningen (2018:1428) om myndigheters klimatanpassningsarbete och mot en klimatneutral försvarssektor 2045. Vi har en handlingsplan med föreslagna åtgärder för att klimatanpassa verksamheten på ett hållbart sätt.
Försvarsmakten bedriver också studier för att undersöka om det är möjligt att minska verksamhetens påverkan på klimatet genom att använda alternativa drivmedel för flygvapnet, marinen och armén. Utveckling och testning av Biojet-bränsle genomförs redan nu i samarbete med Försvarets materielverk.
Omvärldsläget har försämrats och det är något som ställer ökade krav på Försvarsmaktens säkerhetsbedömningar. Vi rapporterar om vår verksamhet till regeringskansliet och till berörda myndigheter samt i Försvarsmaktens miljö- och årsredovisning enligt givna direktiv. Viss rapportering omfattas av försvarssekretess och är därför inte offentlig. Sekretessen syftar till att värna Sveriges försvarsförmåga.
Läs mer om vårt miljö- och hållbarhetsarbete här.
Naznoush Habashian
Försvarsmaktens hållbarhetschef
Reflektion
Den 11SEP2020 publicerade Dagens Nyheter en artikel skriven av Mikael Holmström avseende det kommande försvarsbeslutet för perioden 2021-25. Historiskt har de svenska försvarsbesluten haft en bred förankring oaktat regeringskonstellationen,1 detta maa. av det i huvudsak även lägger den långsiktiga säkerhetspolitiska linjen/inriktningen för nationen Sverige.2 Försvarsbeslutet för perioden 2021-25 måste även ses ur perspektivet kring det fördjupade försvarssamarbetet med Finland som nu även sträcker sig bortom kränkningar och kris d.v.s. det omfattar även ett ev. väpnat angrepp. d.v.s. krig.3 Vad som nu ev. förefaller kunna hända är att försvarsbeslutet under detta år för perioden 2021-25 kan gå om intet maa. en för stor oenighet mellan Sveriges riksdagspartier.4 Sveriges Överbefälhavare (ÖB), General Micael Bydén, förefaller även efterfråga ett långsiktigt beslut för Försvarsmaktens inriktning. Detta maa. att försvarsförmåga tar lång tid att bygga upp, varvid ÖB efterfrågar även vad de ekonomiska medlen två år bortom försvarsbeslutsperioden (2021-25) kommer innefatta.5 Således kan ett uteblivit försvarsbeslut under detta år få långtgående konsekvenser för uppbyggnaden av försvarsförmågan för nationen Sverige.
Vad framfördes då i artikeln? Enl. ordföranden i riksdagens försvarsutskott Pål Jonson (M) finns det en överhängande risk att det ej kommer kunna genomdrivas ett nytt försvarsbeslut under KV III-IV 2020 som sträcker sig över perioden 2021-25.6 För de som arbetar inom Försvarsmakten är det väldigt tydligt/självklart att bygga upp en förmåga tar lång tid. En tumregel som används i sammanhanget är att det tar ca 10 år för en förmågeuppbyggnad, i allt från att inskaffa materiel, utbilda personalen på materielen, därefter utbilda soldater på materielen, för att i slutändan erhålla ett fungerande krigsförband. Detta torde inte utgöra ett okänt resonemang för våra försvarspolitiker.7 Varvid ett uteblivet långsiktigt försvarsbeslut kommer innebära ett synnerligt stort avbräck i uppbyggnaden av Försvarsmaktens förmåga men även den s.k. Totalförsvarsförmågan.
Således befinner sig Sverige i en situation där enbart ett riksdagsparti har motsatt sig Försvarsberedningens skrivelse att Sverige kan hamna i en väpnad konflikt, d.v.s. krig.8 Men Försvarsbeslutet riskerar att stranda maa. att man ej är villig att betala vad det kostar att skapa en s.k. tröskeleffekt för att ev. kunna hindra att Sverige involveras i en väpnad konflikt, d.v.s. krig.9 Här bör det även påminnas om att antagandet från Försvarsberedningen är att om ett annat land i Östersjöregionen hamnar i en väpnad konflikt, d.v.s. krig, kommer Sverige oundvikligen involveras i det.10 Varvid det sistnämnda får ses som ett synnerligen viktigt utgångsvärde i fortsättningen av detta inlägg, då Sverige antingen sekundärt involveras eller innan en större konflikt inträffar, riskerar vi även att involveras initialt i den väpnade konflikten d.v.s. krig.11
Här uppstår nu något av ett intressant fenomen. En parlamentarisk kommission med samtliga riksdagspartiet utom ett har skrivit sig fast i att Sverige kan hamna i krig.12 Dock förefaller nationen Sverige ej vara villig att tillföra de ekonomiska medlen som krävs för att skapa en tillräcklig tröskeleffekt i syfte att Försvarsmakten skall kunna verka krigsavhållande. Här har bl.a. motiv som följdverkningar av COVID-19 framförts som ett skäl till varför en signifikant och långsiktig ökning av Försvarsbudgeten ej kan genomföras.13 Dock ställer jag mig frågande till om kortsiktiga budgetlösningar för att dämpa följdverkningar av COVID-19, kan vägas mot kostnaderna av ett ev. väpnat angrepp mot Sverige med det de skulle kunna innebära, dels i förluster av människoliv, dels förstörd bruttonationalprodukt utifrån bakgrunden av att en parlamentarisk kommission mer eller mindre unisont kommit fram till att Sverige kan hamna i krig.
Detta debacle kring försvarsbudgeten blir än mer beklämmande utifrån det finsk-svenska försvarssamarbetet, där en av de mer tongivande finska säkerhetspolitiska experterna, Stefan Forss, tydligt klargjort att svensk och finsk försvarsförmåga är avhängd varandra.14 Varvid det nuvarande svenska lagförslaget om stöd till Finland i händelse av en väpnad konflikt, d.v.s. krig, och vise versa kan te sig direkt löjeväckande om det ej går att bevisa från svensk sida att reella resurser finns i bakgrunden som underbygger den nuvarande lagtexten. Då det riskerar bli utfästelser liknande den försvarsplanering som genomfördes under 1930-talet från svensk sida, tillsammans med Finland.15 Här skall även beaktas att övriga nationer i vårt närområde sannolikt följer upp vår säkerhetspolitiska diskurs och just nu torde den inte direkt imponera hos huvuddelen, utan snarare torde den skapa oro och ej vara stabiliserande.
Avslutningsvis, det förefaller vara nu omvärldsutvecklingen hinner ikapp nationen Sverige och den kranka verkligheten visar sig. Antingen väljer vi att agera, så vi kan vara proaktiva eller så väljer vi en linje där vi är reaktiva med allt vad det kan innebära. Det hela kan liknas med en granne som varken har telefon eller hemförsäkring. När väl branden kommer hoppas denne på att någon i kvarteret ringer brandkåren och att någon reder ut situationen som hemförsäkringen ej täckt. Där står vi just nu som nation inför det stundande försvarsbeslutet.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Dagens Nyheter 1 (Svenska)
Jägarchefen 1 (Svenska)
Regeringskansliet 1 (Svenska)
Sveriges Television 1, 2, 3 (Svenska)
Svenska Dagbladet 1, 2, 3 (Svenska)
Slutnoter
1 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Sverige riskerar stå utan försvarsbeslut i höst. 2020. https://www.dn.se/sverige/sverige-riskerar-sta-utan-forsvarsbeslut-i-host (Hämtad 2020-09-13)
2 Riksdagen. Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020. 2015. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/sakerhetspolitisk-inriktning---sveriges-forsvar_H201UF%C3%B6U5 (Hämtad 2020-09-13)
3 Regeringskansliet. Riksdagen beslutar lagstiftning som förbättrar möjligheter till operativt militärt stöd mellan Sverige och Finland. 2020. https://www.regeringen.se/artiklar/2020/09/riksdagen-beslutar-lagstiftning-som-forbattrar-mojligheter-till-operativt-militart-stod-mellan-sverige-och-finland/ (Hämtad 2020-09-13)
4 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Sverige riskerar stå utan försvarsbeslut i höst. 2020. https://www.dn.se/sverige/sverige-riskerar-sta-utan-forsvarsbeslut-i-host/ (Hämtad 2020-09-13)
5 Sveriges Television. Bonnevier, Ulf Hambraeus. ÖB vill ha långsiktigt besked: ”Önskar tydliga besked”. 2020. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ob-vill-ha-langsiktigt-besked (Hämtad 2020-09-13)
6 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Sverige riskerar stå utan försvarsbeslut i höst. 2020. https://www.dn.se/sverige/sverige-riskerar-sta-utan-forsvarsbeslut-i-host/ (Hämtad 2020-09-13)
7 Svenska Dagbladet. Magnå, Joakim. Hultqvist: Tar tid bygga militära förband. 2019. https://www.svd.se/hultqvist-tar-tid-bygga-militara-forband (Hämtad 2020-09-13)
Sveriges Television. Holgersson, Josefine. Totalförsvaret tar tid att bygga – kan dröja upp mot tio år. 2019. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/totalforsvar-tar-tid-att-bygga-viktigt-att-vi-ar-robusta (Hämtad 2020-09-13)
8 Ds 2019:8. Värnkraft. Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021–2025. s. 18, 44, 104, 107, 113,343-355.
9 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Sverige riskerar stå utan försvarsbeslut i höst. 2020. https://www.dn.se/sverige/sverige-riskerar-sta-utan-forsvarsbeslut-i-host (Hämtad 2020-09-13)
10 Ds 2019:8. Värnkraft. Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021–2025. s. 44, 113.
11 Ibid. s. 113-114.
12 Ds 2019:8. Värnkraft. Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021–2025. s. 18, 44, 104, 107, 113,343-355.
13 Svenska Dagbladet. Hultqvist, Peter. ”Corona påverkar även försvarets ekonomi”. 2020. https://www.svd.se/corona-paverkar-aven-forsvarets-ekonomi (Hämtad 2020-09-13)
Sveriges Television. von Sydow, Johan. Förhandlingar om försvaret förlängs. 2020. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/vi-befinner-oss-mycket-mycket-langt-ifran-en-uppgorelse Hämtad 2020-09-13)
14 Svenska Dagbladet. Forss, Stefan. Svensk försvarsförmåga är också Finlands sak. 2020. https://www.svd.se/svensk-forsvarsformaga-ar-ocksa-finlands-sak (Hämtad 2020-09-13)
15 Jägarchefen. Några historiska aspekter på finsk-svenskt försvarssamarbete. 2018. https://jagarchefen.blogspot.se/2018/07/nagra-historiska-aspekter-pa-finsk.html (Hämtad 2020-09-13)
Reflektion
Många läsare av denna blogg torde i något sammanhang kommit i kontakt med begreppet, eller snarare täckbenämningen, "Källa Erik". För er läsare som ej hört talas om det kommer inledningsvis här en kort resumé kring denna täckbenämning. Dåvarande Rikspolisens Säkerhetsavdelning, RPS/SÄK numera myndigheten Säkerhetspolisen – SÄPO, förefaller haft en enhet/grupp/sektion benämnd Företagsskyddsgruppen, populärt förkortad FSG, under 1980-talet.1 Denna enhet/grupp/sektion verkar bl.a. genomfört s.k. teknisk inhämtning d.v.s. inhämtning av information genom tekniska hjälpmedel såsom avlysning, populärt benämnt "buggning".2 Vilka uppgifter exakt FSG löste är något oklart, dock förefaller det vara klarlagt att denna enhet/grupp/sektion genomförde s.k. rumsavlyssning av en sovjetisk diplomat. Denna diplomat gick i Sverige under namnet Vladimir Nezjinskij och skall ha varit underrättelseofficer med s.k. officiell täckbefattning.3 Den olovliga rumsavlyssningen utav Vladimir Nezjinskij var således "Källa Erik".4 Uppgifterna kring "Källa Erik" har främst figurerat i samband med utredningen av mordet på Sveriges Statsminister Olof Palme. Detta inlägg kommer ej fokusera på den s.k. Palmeutredningen utan på andra uppgifter som framkommit i kölvattnet av att "Källa Erik" avslöjades i slutet utav 1980-talet.
Varför genomförde FSG olovlig rumsavlyssning utav den sovjetiska diplomaten Vladimir Nezjinskij? Anledningen var bl.a. att denna ansågs vara ansvarig för de sovjetiska s.k. illegalisterna i Sverige,5 under den tidsperiod han var verksam i Sverige nämligen, mellan 1982 och 1987.6 Vad är då en s.k. Illegalist? En illegalist är en underrättelseofficer utan s.k. officiell täckbefattning d.v.s. den saknar diplomatisk immunitet. Illegalisten har oftast en tagen identitet från en individ som avlidit i tidig ålder och en täckhistoria för att kunna neutraliseras i ett första land, som oftast inte är det land där denne är tänkt att verka i utan enbart för att få ett medborgarskap i. Därefter förflyttar sig illegalisten till ett annat land, sitt målland och söker medborgarskap i detta, för att kunna påbörja sin informationsinhämtning.7 En ansvarig underrättelseofficer med s.k. officiell täckbefattning för illegalisterna, d.v.s. en legal stödofficer, såsom Vladimir Nezjinskij genomför ej motsvarande procedur.8 Det kanske mest kända exemplet i nutid avseende s.k. illegalister är de 11 stycken illegalister som den amerikanska federala polisen, FBI, arresterade 2010 i USA ur den ryska utrikesunderrättelsetjänsten, SVR, varav 10 sedermera utväxlades.9 Vilken utav de två sovjetiska underrättelsetjänsterna Nezjinskij arbetade för i Sverige förefaller inte officiellt vara klarlagt, då han både nämnts arbeta för G(R)U samt KGB.10 Båda dessa Sovjetiska underrättelsetjänster hade s.k. illegalistprogram under det kalla kriget och det får ses som troligt att GU samt SVR fortsatt har det. Dock placerar den tidigare chefen för kontraspionaget, Tore Forsberg, in honom som en stödofficer för illegalister inom KGB.11 I fallet med Nezjinskij blir även den s.k. Illegalistutredning 80 intressant mtp. att den genomfördes under 1980-talet av dåvarande Säkerhetspolisen.12
Varför är då "Källa Erik" intressant ur perspektivet främmande undervattensverksamhet, som rubriken på inlägget antyder? Enligt Ambassadören och docenten i folkrätt Bo Theutenberg skall avlyssningen av den sovjetiska diplomaten tillika underrättelseofficeren Vladimir Nezjinskij bl.a. genomförts maa. att det fanns en möjlighet att denne på något sätt hade anknytningen till den s.k. främmande undervattensverksamheten då han misstänktes vara handledare/kontaktman för en ev. högt uppsatt sovjetisk agent i den svenska Försvarsledningen vilket ansågs kunna utgöra en möjlig orsak till de resultatlösa ubåtsjakterna under en stor del av 1980-talet.13 Men vad som kanske är än mer intressant är den information som framkommit genom avlyssningen. Enligt det underlaget skall Nezjinskij som han själv säger träffat mannarna på fältet och att dessa befann sig utomhus i terrängen och var i behov av både mat och medicin samt att han beskriver att de levde som djur där ute. Tolkningen säkerhetspolisen kom att göra var att det rörde sig om personal som hade landsatts från havet, antingen via handelsfartyg eller ubåt, och befann sig på svenskt territorium/mark.14
Kan då detta stämma att säkerhetspolisen suttit på synnerligen kvalificerad information rörande den främmande undervattensverksamheten? Om Nezjinskij, dels tillhörde Linje-N, dels var ansvarig för de sovjetiska illegalisterna i Sverige torde han varit fullt medveten om att han stod under omfattande bevakning,15 och trots att svensk lagstiftning vid det aktuella tillfället ej medgav rumsavlyssning16 att sådant ändå kunde tänkas genomföras. Den tidigare byråchefen, med ansvar för kontraspionaget, vid rikspolisstyrelsens säkerhetsavdelning Per-Göran Näss ifrågasätter uppgifterna avseende rumsavlysningen, dock med koppling till palmemordet, med motivet att Nezjinskij borde varit fullt medveten om att avlyssning kunde ske och att i sådant fall om något sagts kan det varit i desinformationssyfte.17 Vilket i sak får anses vara ett fullt korrekt antagande i hur en utbildad underrättelseofficer med ansvar för den mest känsliga inhämtningsverksamheten borde agera.
Dock är det ofta skillnad mellan teori och praktik vilket de flesta inhämtningsutbildade är fullt medvetna om. Ett praktiskt exempel på detta är den sovjetiske residenten för KGB i Storbritannien mellan 1980-84 Arkadij Vasiljevitj Guk.18 Enligt den till Storbritannien avhoppade KGB officeren Oleg Gordievskij,19 skall Guk, dels varit den minst kompetente residenten i Storbritannien sedan tiden före andra världskriget, dels haft stora alkoholproblem som hans fru försökte stävja dock skapade han sig ett försprång varje kväll genom att ta ett dricksglas med vodka innan han gick hem. Guk skall även varit djupt konspiratoriskt samt ständigt påtalat för den sovjetiska diplomatiska personalen att de ej fick tala om tjänsterelaterande ärenden i deras bostäder då de riskerade att bli avlyssnade av det brittiska kontraspionaget, MI5. Guk placerade dock inte dessa begränsningar på sig själv, i och med att han berusad brukade beskriva KGB operativa framgångar i Storbritannien hos olika sovjetiska diplomater under kvällarna.20
Därmed inte sagt att Nezjinskij varit berusad och avslöjat information i sin lägenhet. Men ett känt faktum är att underrättelseofficerare ofta har en hög psykisk press på sig under sin tjänstgöring.21 Varvid Nezjinskij mycket väl kan tänkas ha lättat på den psykiska belastningen genom att bikta sig för sin fru i deras lägenhet, som avlyssnades av RPS/SÄK från oktober 1985 intill dess att han abrupt lämnande Sverige i slutet av 1987.22 Således, det är skillnad på teori och praktik. Den information som framkom via den olovliga rumsavlyssningen kan mycket väl vara desinformation men det skulle lika väl kunna vara korrekt information.
En annan problematik är att Nezjinskij utpekas som Linje-N officer hos KGB och i den svenska debatten kring den främmande undervattensverksamheten är det främst G(R)U och den sovjetiska Östersjömarinens med tillhörande spetsnazbrigad som utpekas för kränkningarna.23 Dock får det även ses som möjligt att den s.k. huvudstyrelsen för djuphavsforskning, GUGI, även varit involverad i dylik verksamhet på svenskt inre vatten maa. dess utpekade uppgifter kring olika former av inhämtning.24 GUGI som enhet lyder direkt under det ryska Försvarsministeriet trots att dess verksamhet med olika former av ubåtar samt dykning borde innebära att de var inplacerade under den ryska marinen. Enheten löser även sina uppgifter inom ramen för G(R)U direktiv. Enheten är och var, dels baserad i Murmansk Oblast, dels i Leningrad Oblast.25 Ur det perspektivet torde Nezjinskij snarare varit G(R)U officer med ansvar för dess illegalister i Sverige snarare än en Linje-N officer för KGB i Sverige. Dock finns det som vanligt många bottnar i underrättelsetjänsters verksamhet.
Den 19AUG1981 beslutades att ett nytt sovjetiskt specialförband skulle upprättas inom KGB första överstyrelse, d.v.s. den del som ansvarade för utrikes underrättelser, förbandet kom att benämnas Vympel. Förbandet kom att inordnas under Styrelse S som ingick i den första överstyrelsen. Styrelse S ansvarade för, dels den sovjetiska illegalistverksamheten, dels ett nytt specialförband. Linje-N var i sin tur underordnad Styrelse S vid respektive residentur.26 Uppgifterna Vympel bl.a. skulle kunna lösa i ett s.k. skymningsläge var överfall och nedkämpande av en motståndarens strategiska objekt, här ingick troligtvis även individer, övertagande av fartyg samt ubåtar, dolt agerande på en motståndares territorium m.m. det vill säga Vympel skulle agera på den strategiska nivån. De individer som genomgick utbildningen för att tjänstgöra i Vympel kom bl.a. att utbildas i dykning, bergstjänst, fallskärmshoppning, dolt agerade inom ramen för underrättelseinhämtning civilt, språkutbildning, fältarbetstjänst m.m.27 Således förefaller Vympel kunna agera under och i vatten som förband och de skulle under tiden för Sovjetunionen kunna agera på andra nationers territorium inför en väpnad konflikt under perioden som populärt har kommit att kallas skymningsläge.
För att kunna genomföra intransport av sin personal torde dock KGB saknat möjligheten att använda ubåtar, om dessa inte rekvirerats å deras vägnar som en av Sovjetunionens viktigaste myndigheter, vilket de säkerligen kunnat göra. Vad som dock är känt är att underrättelseofficerare från KGB förefaller följt med på sovjetiska handelsfartyg till bl.a. Sverige för att lösa inhämtningsuppgifter.28 Vad som även är känt via rikspolisstyrelsens säkerhetsavdelning är att sovjetiska handelsfartyg förefaller lämnat av dykare på svenskt territorium, dock var detta innan Vympel upprättande.29 Dock torde det vara möjligt att t.ex. personal från Vympel innästlat på svenskt territorium som minst med hjälp av handelsfartyg och då de sorterade under Styrelse S varvid det följaktligen även vore möjligt att de erhållit understöd av Linje-N officerare när de väl befann sig på en annan nations territorium. I sammanhanget bör det noteras att Oleg Gordievskij och den sovjetiska residenturen i Storbritannien under mitten av 1980-talet fick till uppgift av Styrelse S att bl.a. finna tomma lagerlokaler i Storbritannien. Vilket Gordievskij fick uppfattningen om, var för att kunna förvara bl.a. vapen och att det ingick i någon form av planering.30 Något som möjligen skulle kunna indikera att det ingick i planeringen för Vympel i ett skymningsläge.
Vad som även skall beaktas är att mellan 1985-1987, under tiden som Nezjinskij stod under bevakning av rikspolisens säkerhetsavdelning, genomfördes även den s.k. Operation RJaN, Raketno-jadernoje napadenie, av de sovjetiska underrättelsetjänsterna. d.v.s. G(R)U och KGB.31 Vad som även bör noteras är att G(R)U och KGB för första gången inom ramen för Operation RJaN samarbetade fullständigt, vilket förefaller varit omtumlande.32 Detta skulle även kunna göra det möjligt att t.ex. en Linje-N officer från KGB, såsom Nezjinskij, understödde G(R)U operationer. Samarbete mellan G(R)U och KGB specialförband hade dock genomförts innan Operation RJaN, nämligen i samband med stormningen av den Afghanistanska Presidentens palats 1979.33 Härvid skulle det inte vara omöjligt att ett samarbeta mellan G(R)U och KGB hade kunnat genomföras under tiden Nezjinskij var i Sverige, vilket berörts ovan med ett flertal exempel.
I och med att "Källa Erik" utgjorde s.k. teknisk inhämtning och detta inlägg berör s.k. främmande undervattensverksamhet bör även en annan del kring den främmande undervattensverksamheten och rikspolisens säkerhetsavdelning lyftas fram. Utanför Östersund närmare bestämt i anslutning till Kännåsen förefaller RPS/SÄK signalspaningsrotel, under 1980-talet, erhållit signalunderrättelser på att främmande undervattensverksamhet genomfördes inom svenskt territorialvatten, dock utpekas ingen nation explicit förutom Sovjetunionen i samband med S-363, populärt benämnt U-137, grundstötning i Karlskrona skärgård.34
Vad som dock ej framkommer i Theutenbergs memoarer är de facto när dessa uttalanden som ev. kan härledas till den främmande undervattensverksamheten genomförs av Nezjinskij. Theutenberg uppehåller sig kring tidpunkten för Palme mordet vilket är i månadsskiftet februari och mars. Dock genomfördes den olovliga avlyssningen från 1985 intill 1987 varvid det kan vara så att uppgifterna härrör från någon annan tidpunkt.35 Utgår man från när den s.k. främmande undervattensverksamheten främst genomfördes är det mellan april och november varje år.36 Således om upptagningarna genomfördes i månadsskiftet februari och mars 1986 faller det utanför normalbilden. Dock inträffade den s.k. Karlskrona incidenten 1984 under inledningen av mars månad varvid det ej får ses som omöjligt att främmande undervattensverksamhet kan ha genomförts i månadsskiftet februari-mars med t.ex. dykare.37 Varvid tidpunkten fortfarande skulle vara möjlig.
Avslutningsvis, går det att dra några slutsatser av allt detta? Som vanligt när det kommer till den s.k. främmande undervattensverksamheten blir det alltid s.k. indiciekedjor. Det som skrivs kan vara möjligt, men lika väl kan det vara omöjligt. I mångt bygger underrättelsetjänst på detta, därav s.k. konfidensgrader. Huruvida det finns något intressant att belysa kring den främmande undervattensverksamheten och "Källa Erik" återstår att se, detta maa. att de sex (6) pärmarna med transkriberad text från den olovliga avlyssning förefaller vara försvunna sedan 1988.38 Dock försvinner sällan något i underrättelsesammanhang vilket tydligt exemplifierades med att T-kontorets arkiv plötsligt uppdagades trots att de flesta förefaller trott att det var försvunnet.39
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
British Broadcasting Corporation 1, 2, 3 (Engelska)
Expressen 1, 2, 3, 4 (Svenska)
GlobalSecurity 1 (Engelska)
Regeringskansliet 1 (Svenska)
Reuters 1 (Engelska)
RIA Novosti 1 (Ryska)
Regeringskansliet 1 (Svenska)
Russia Beyond The Headlines 1 (Engelska)
Russia Military Analysis 1 (Engelska)
Svenska Dagbladet 1 (Svenska)
The New York Times 1 (Engelska)
The Times 1 (Engelska)
Wilson Center 1 (Engelska)
Andersson, Per. 'Vad gjorde de här? Personliga reflexioner om den främmande undervattensverksamheten', Tidskrift i Sjöväsendet, vol. 174, no. 3, 2010.
Andrew, Christopher. Gordievskij, Oleg. KGB inifrån 2: Spionskandalernas tid. Stockholm: Bonnier, 1991.
Corera, Gordon. Russians Among Us: Sleeper cells, ghost stories and the hunt for putin's agents. New York: Harpercollins Publishers, 2020.
Forsberg, Tore. Spioner och spioner som spionerar på spioner: spioner och kontraspioner i Sverige. Stockholm: Hjalmarson & Högberg, 2003.
Frånstedt, Olof. Spionjägaren Del 1: Bland agenter, terrorister och affärer. Västerås: Ica, 2013.
Gustafsson, Bengt. Det sovjetiska hotet mot Sverige under det kalla kriget. Stockholm: Försvarshögskolan, 2007.
Gustafsson, Bengt. Sanningen om ubåtsfrågan: ett försök till analys. Stockholm: Santérus, 2010.
Huchthausen, Peter A. Sheldon-Duplaix, Alexandre. Hide and seek: the untold story of Cold War naval espionage. Hoboken: John Wiley & Sons, 2009.
Jansson, Nils-Ove. Omöjlig ubåt: stridsberättelser från ubåtsjakten och det säkerhetspolitiska läget under 1980-talet. Göteborg: Nils-Ove Jansson, 2014.
Lindholm, Mikael. Sex dygn som skakade Sverige: jakten på främmande ubåtar och grodmän i Karlskrona 1984. Stockholm: Svenskt militärhistoriskt biblioteks förlag, 2019.
Palm, Thede. Wallberg, Evabritta. Några studier till T-kontorets historia. Stockholm: Kungl. Samf. för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia, 1999.
SOU 1995:135. Ubåtsfrågan 1981-1994. Rapport från Ubåtskommissionen.
Theutenberg, Bo J. Dagbok från UD Vol. 5 (1986-1988). Stockholm: Stockholm Institute of International Law Arbitration and Conciliation, 2020.
Öhd, Lennart. Topphemliga huset där ubåtstrafiken avslöjades, Länstidningen Östersund.
Överbefälhavaren. Undervattensverksamhet som riktas mot vårt land, läge hösten 1987. Stockholm: Överbefälhavaren, 1987.
Slutnoter
1 SOU 1999:88. Brottsutredningen efter mordet på statsminister Olof Palme. Granskningskommissionens betänkande. s. 648-649.
2 Expressen. Hellberg, Magnus. Petersson, Claes. Reaktioner på diplomatbuggningen. 2014. https://www.expressen.se/nyheter/expressen-avslojar/reaktioner-pa-diplomatbuggningen/ (Hämtad 2020-09-10)
3 Theutenberg, Bo J. Dagbok från UD Vol. 5 (1986-1988). Stockholm: Stockholm Institute of International Law Arbitration and Conciliation, 2020, s. 772.
4 Expressen. Näslund, Lars. Petersson, Claes. Grävde ner pärmarna om Palme i trädgården. 2014. https://www.expressen.se/nyheter/inloggad/gravde-ner-parmarna-om-palme-i-tradgarden/ (Hämtad 2020-09-10)
5 Theutenberg, Bo J. Dagbok från UD Vol. 5 (1986-1988). Stockholm: Stockholm Institute of International Law Arbitration and Conciliation, 2020, s. 772-773.
6 Magnergård, Omar. Olofson, Sune. 'Diplomat avlyssnades i två år', Svenska Dagbladet, 25 Augusti 1989, s. 6.
Theutenberg, Bo J. Dagbok från UD Vol. 5 (1986-1988). Stockholm: Stockholm Institute of International Law Arbitration and Conciliation, 2020, s. 832.
7 Forsberg, Tore. Spioner och spioner som spionerar på spioner: spioner och kontraspioner i Sverige. Stockholm: Hjalmarson & Högberg, 2003, s. 331-332, 342.
British Broadcasting Corporation. Ponniah, Kevin. Yuri Drozdov: The man who turned Soviet spies into Americans. 2017. https://www.bbc.com/news/world-europe-40367736 (Hämtad 2020-09-10)
8 Ibid. s. 331.
9 British Broadcasting Corporation. Spies swapped by US and Russia at Vienna airport. 2010. https://www.bbc.com/news/10564994 (Hämtad 2020-09-10)
The New York Times. Barry, Ellen. ‘Illegals’ Spy Ring Famed in Lore of Russian Spying. 2010. https://www.nytimes.com/2010/06/30/world/europe/30sleepers.html (Hämtad 2020-09-10)
10 Theutenberg, Bo J. Dagbok från UD Vol. 5 (1986-1988). Stockholm: Stockholm Institute of International Law Arbitration and Conciliation, 2020, s. 772-773.
11 Andrew, Christopher. Gordievskij, Oleg. KGB inifrån 2: Spionskandalernas tid. Stockholm: Bonnier, 1991, s. 280.
Forsberg, Tore. Spioner och spioner som spionerar på spioner: spioner och kontraspioner i Sverige. Stockholm: Hjalmarson & Högberg, 2003, s. 377.
Reuters. Faulconbridge, Guy. What is Russia's GRU military intelligence agency?. 2018. https://www.reuters.com/article/us-britain-russia-gru-factbox/what-is-russias-gru-military-intelligence-agency-idUSKCN1MF1VK (Hämtad 2020-09-10)
Corera, Gordon. Russians Among Us: Sleeper cells, ghost stories and the hunt for putin's agents. New York: Harpercollins Publishers, 2020, s. 397.
12 SOU 2002:93. Övervakningen av "SKP-komplexet". s. 174.
13 Theutenberg, Bo J. Dagbok från UD Vol. 5 (1986-1988). Stockholm: Stockholm Institute of International Law Arbitration and Conciliation, 2020, s. 827, 832.
14 Ibid. s. 840, 842-843.
15 Ibid. s. 826.
16 Tjernberg, Urban. 'Leijon vill inte bekräfta', Svenska Dagbladet, 25 Augusti 1989, s. 6.
17 Expressen. Näslund, Lars. Petersson, Claes. KGB-chef försade sig till sin hustru. 2014. https://www.expressen.se/nyheter/expressen-avslojar/kgb-chef-forsade-sig-till-sin-hustru/ (Hämtad 2020-09-10)
18 Andrew, Christopher. Gordievskij, Oleg. KGB inifrån 2: Spionskandalernas tid. Stockholm: Bonnier, 1991, s. 283.
19 The Times. Macintyre, Ben. The greatest spy story of the Cold War. 2015. https://www.thetimes.co.uk/article/the-greatest-spy-story-of-the-cold-war-nq5sjctlqtk (Hämtad 2020-09-10)
20 Andrew, Christopher. Gordievskij, Oleg. KGB inifrån 2: Spionskandalernas tid. Stockholm: Bonnier, 1991, s. 208-209, 225.
21 The New York Times. Barry, Ellen. ‘Illegals’ Spy Ring Famed in Lore of Russian Spying. 2010. https://www.nytimes.com/2010/06/30/world/europe/30sleepers.html (Hämtad 2020-09-10)
22 Magnergård, Omar. Olofson, Sune. 'Diplomat avlyssnades i två år', Svenska Dagbladet, 25 Augusti 1989, s. 6.
Theutenberg, Bo J. Dagbok från UD Vol. 5 (1986-1988). Stockholm: Stockholm Institute of International Law Arbitration and Conciliation, 2020, s. 826.
23 Gustafsson, Bengt. Sanningen om ubåtsfrågan: ett försök till analys. Stockholm: Santérus, 2010, s. 145, 147, 149, 156-157, 163, 172.
Huchthausen, Peter A. Sheldon-Duplaix, Alexandre. Hide and seek: the untold story of Cold War naval espionage. Hoboken: John Wiley & Sons, 2009, s. 288.
Jansson, Nils-Ove. Omöjlig ubåt: stridsberättelser från ubåtsjakten och det säkerhetspolitiska läget under 1980-talet. Göteborg: Nils-Ove Jansson, 2014, s. 150.
24 Andersson, Per. 'Vad gjorde de här? Personliga reflexioner om den främmande undervattensverksamheten', Tidskrift i Sjöväsendet, vol. 174, no. 3, 2010, s. 213-214.
GlobalSecurity. Main Directorate of Deep-Sea Research. 2019. https://www.globalsecurity.org/intell/world/russia/gugi.htm (Hämtad 2020-09-10)
Russia Military Analysis. Fire aboard AS-31 Losharik: Brief Overview. 2019. https://russianmilitaryanalysis.wordpress.com/2019/07/03/fire-aboard-as-31-losharik-brief-overview/ (Hämtad 2020-09-10)
SOU 1995:135. Ubåtsfrågan 1981-1994. Rapport från Ubåtskommissionen. s. 240-241.
SOU 2001:85. Perspektiv på Ubåtsfrågan. s. 165, 167.
25 British Broadcasting Corporation. Russia mini-sub fire: Putin issues heroism awards. 2019. https://www.bbc.com/news/world-europe-48880475 (Hämtad 2020-09-10)
GlobalSecurity. Main Directorate of Deep-Sea Research. 2019. https://www.globalsecurity.org/intell/world/russia/gugi.htm (Hämtad 2020-09-10)
Russia Military Analysis. Fire aboard AS-31 Losharik: Brief Overview. 2019. https://russianmilitaryanalysis.wordpress.com/2019/07/03/fire-aboard-as-31-losharik-brief-overview/ (Hämtad 2020-09-10)
26 РИА Новости. История Группы специального назначения "Вымпел" КГБ СССР. 2011. https://ria.ru/20110819/419422103.html (Hämtad 2020-09-10)
Andrew, Christopher. Gordievskij, Oleg. KGB inifrån 2: Spionskandalernas tid. Stockholm: Bonnier, 1991, s. 274, 276, 280.
27 РИА Новости. История Группы специального назначения "Вымпел" КГБ СССР. 2011. https://ria.ru/20110819/419422103.html (Hämtad 2020-09-10)
28 Gustafsson, Bengt. Det sovjetiska hotet mot Sverige under det kalla kriget. Stockholm: Försvarshögskolan, 2007, s. 75-81.
29 Frånstedt, Olof. Spionjägaren Del 1: Bland agenter, terrorister och affärer. Västerås: Ica, 2013, s. 77.
РИА Новости. История Группы специального назначения "Вымпел" КГБ СССР. 2011. https://ria.ru/20110819/419422103.html (Hämtad 2020-09-10)
30 Andrew, Christopher. Gordievskij, Oleg. KGB inifrån 2: Spionskandalernas tid. Stockholm: Bonnier, 1991, s. 253-254.
31 Wilson Center. COMMITTEE FOR STATE SECURITY (KGB), 'ABOUT RESULTS OF INTELLIGENCE ACTIVITIES TO NOTE INDICATORS FOR A SURPRISE NUCLEAR MISSILE ATTACK'. 2020. https://digitalarchive.wilsoncenter.org/document/119931 (Hämtad 2020-09-10)
32 Andrew, Christopher. Gordievskij, Oleg. KGB inifrån 2: Spionskandalernas tid. Stockholm: Bonnier, 1991, s. 207.
33 Russia Beyond. Fedorov, Gleb. GRU, Alpha and Vympel: Russia’s most famous covert operators. 2017. https://www.rbth.com/defence/2017/05/10/gru-alpha-vympel-russias-famous-covert-operators-759604 (Hämtad 2020-09-10)
34 Öhd, Lennart. Topphemliga huset där ubåtstrafiken avslöjades, Länstidningen Östersund, 24 oktober 2014, s. 5.
35 Magnergård, Omar. Olofson, Sune. 'Diplomat avlyssnades i två år', Svenska Dagbladet, 25 Augusti 1989, s. 6
Theutenberg, Bo J. Dagbok från UD Vol. 5 (1986-1988). Stockholm: Stockholm Institute of International Law Arbitration and Conciliation, 2020, s. 839-843.
36 Överbefälhavaren. Undervattensverksamhet som riktas mot vårt land, läge hösten 1987. Stockholm: Överbefälhavaren, 1987, s. 13.
37 Lindholm, Mikael. Sex dygn som skakade Sverige: jakten på främmande ubåtar och grodmän i Karlskrona 1984. Stockholm: Svenskt militärhistoriskt biblioteks förlag, 2019, s. 4-6.
38 Theutenberg, Bo J. Dagbok från UD Vol. 5 (1986-1988). Stockholm: Stockholm Institute of International Law Arbitration and Conciliation, 2020, s. 823-824.
39 Palm, Thede. Wallberg, Evabritta. Några studier till T-kontorets historia. Stockholm: Kungl. Samf. för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia, 1999, s. 127-133.
Reflektion
Under kvällen den 24AUG2020 meddelade den svenska Försvarsmakten att de hade påbörjat en s.k. beredskapsinsats, i sydöstra samt mellersta Östersjön och på Gotland.1 Denna beredskapsinsats förefaller dels, utgöra en markering mot Ryssland,2 dels utgöra en underrättelseinhämtnings operation men även territoriell övervakning.3 Vilket får utgöra ett utgångsvärde att beakta i fortsättningen av detta inlägg. Ett annat utgångsvärde är Sveriges agerande i samband med den ryska operativa-strategiska övningen Kavkaz-2016, där en beredskapskontroll initierades av Försvarsmakten på Gotland i samband med den ryska övningen.4 Vilket även kom föranledda att permanent svensk militär närvaro tidigarelades 1,5 år.5 I år genomför de ryska väpnade styrkorna den operativa-strategiska övningen Kavkaz-2020, vilket främst skall omfatta dess södra militärdistrikt (MD S).6 Ett tredje utgångsvärde är den instabila säkerhetssituationen i Belarus, efter det genomförda presidentvalet den 09AUG2020.7
Inledningsvis krävs dock en övergripande genomgång kring, dels begreppet beredskapsinsats, dels Försvarsmaktens beredskapssteg. Vad avser begreppet beredskapsinsats förefaller det ej finnas definierat någonstans, utan det Försvarsmakten nu genomför är en skarp operation. Försvarsmaktens beredskapssteg är anpassat utifrån tre strategiska typfall normalläge, kris och väpnat angrepp.8 Vid s.k. normalläge skall Försvarsmaktens kunna, "enskilt och med stöd från andra nationer eller organisationer ständigt hävda Sveriges territoriella integritet och suveräna rättigheter samt kunna skydda egen verksamhet och anläggningar och lämna stöd till det civila samhället".9 Vid kris skall Försvarsmakten, "vid en säkerhetspolitisk kris närområdet (utöver uppgifterna i normalläge) kunna förstärka förmågan att hävda Sveriges territoriella integritet och suveräna rättigheter samt kunna skydda egen verksamhet och anläggningar och lämna stöd till det civila samhället".10 Vid väpnat angrepp skall Försvarsmakten kunna, "enskilt och tillsammans med andra myndigheter, organisationer och nationer kunna försvara Sverige mot ett väpnat angrepp".11 Beredskapsstegen är i sin tur indelade i två nivåer grundberedskap och höjd beredskap.12 Vad avser grundberedskap är den indelade i tre nivåer och Överbefälhavaren har mandat att agera självständigt med beslut kring dessa tre nivåer. De tre nivåerna är normalberedskap, aktivering av krigsförband samt givakt.13
Vid normalberedskap ska Försvarsmakten, "kontinuerligt analysera omvärlden och upptäcka hot, i syfte att kunna vidta beredskapsåtgärder. Militärstrategisk, operativ, taktisk och territoriell ledning ska ske. Resurser avdelade för beredskap ska kunna avvisa kränkningar av det svenska territoriet och skydda staber, baser, anläggningar samt egen verksamhet. Försvarsmakten anpassar vid behov sin beredskap för att hantera ett begränsat försämrat omvärldsläge. Det görs normalt genom att ändra förbandens och stabernas operationsberedskap, det vill säga beredskap att genomföra operationer. Resurser för detta utgörs av kontinuerligt tjänstgörande personal som använder materiel i bruk".14
Vid aktivering av krigsförband skall Försvarsmakten efter beslut av överbefälhavaren krigsförband krigsorganiseras, "utan att regeringen beslutat om höjd beredskap. Det sker genom att sammanföra personal, förnödenheter, anläggningar och planer för att organisera krigsförband. Detta görs normalt med Försvarsmaktens befintliga resurser. Vid aktivering nyttjas kontinuerligt och tidvis tjänstgörande personal men inte totalförsvarspliktiga. Aktivering syftar normalt till att snabbt skapa handlingsfrihet med olika typer av krigsförband för att hantera den strategiska typsituationen kris".15
Givakt beordras av Överbefälhavaren, "då säkerhetsläget snabbt försämras och ett väpnat angrepp inte kan uteslutas. Det innebär att utökade förbandsresurser snarast ska säkerställas. Givakt kan beordras när som helst under grundberedskap, det vill säga såväl vid normalläge, som då förband redan har aktiverats, och berör samtlig vid förbanden gripbar personal vid alla Försvarsmaktens förband. Samtlig gripbar personal ska vid Givakt göras färdiga till strid, och därefter vara beredd att lösa uppgift med befintlig materiel, enskilt eller i tillfälligt sammansatta förband".16
Utgående från de olika beredskapsstegen får det ses som sannolikt att Försvarsmakten fortfarande befinner sig i normalberedskap dock med ett s.k. begränsat försämrat omvärldsläge i vårt direkta närområde att hantera just nu. Varvid kontinuerligt tjänstgörande förband används för att genomföra den nu påbörjade operationen. Vad gör då denna s.k. beredskapsinsats intressant?
Att Försvarsmakten höjer sin beredskap av och till inom ramen för normalberedskap får anses tillhöra en form av normalbild, dock tillhör det inte vanligheterna att man ger någon större offentlighet åt det och i vissa fall kan det genomföras som planerad övningsverksamhet. Därtill förefaller den s.k. beredskapsinsatsen varit proaktiv och inte reaktiv och skall enl. Dagens Nyheter föranletts utav att Ryssland genomförde en övning med tre stycken landstigningsfartyg, vilket även bekräftas av Försvarsmaktens insatschef viceamiral Jan Thörnqvist. Sveriges Försvarsminister Peter Hultqvist vill ej kommentera vad som utlöste Försvarsmaktens åtgärder. Dock berör statsrådet ett över tiden försämrat säkerhetsläge.17
Ett av de stående underrättelsebehoven de svenska underrättelsemyndigheterna är inriktad mot är förvarning om ett väpnat angrepp,18 vilket under det kalla kriget även får ansetts utgöra den viktigaste maa. det svenska mobiliseringsförsvaret. Utan en tidig förvarning skulle Försvarsmakten ej kunna möta ett angrepp effektivt.19 I och med att den svenska Försvarsmakten även idag till huvudsak utgörs av ett mobiliseringsförsvar,20 får det ses som sannolikt att denna uppgift att ge förvarning om ett väpnat angrepp fortfarande utgör en av de viktigaste uppgifterna för våra underrättelsemyndigheter. Att Sverige fortfarande har denna förmåga bevisades tydlig i samband med Georgienkonflikten 2008.21
Vilket för oss in på den tidigare frågeställningen varför denna s.k. beredskapsinsats är intressant? Den blir intressant ur perspektivet förvarning d.v.s. vilka faktorer som ligger till grund för att Försvarsmakten höjer och sänker sin beredskap för att möta någon form av hotande verksamhet och i värsta fall ett väpnat angrepp. Det kanske mest kända exemplet kring förvarningsarbete en underrättelsetjänst arbetat efter är den s.k. Operation RJaN.22 Totalt bestod den underrättelseinhämtningen av 292 stycken indikatorer som skulle ge förvarning om ett västligt kärnvapenangrepp mot Sovjetunionen.23
Den källa som sannolikt ger mest insikt i hur förvarning avseende ett väpnat angrepp eller ett ökat militär hot kan indikeras är Cynthia Grabos i hennes bok Handbook of warning intelligence som baseras på hennes mångåriga erfarenhet från den amerikanska underrättelsetjänsten inom det aktuella området.24 En stor mängd av indikatorer inom en rad olika ämnesområden berörs i den tidigare nämnda boken.25 En slutsats som kan dras utav en genomläsning i den aktuella boken är att militär beredskap ej höjs på enskilda indikatorer utan det krävs ett flertal indikatorer och ev. inom ett flertal olika ämnesområden för att någon form av beredskapshöjning skall genomföras eller andra former av aktiva åtgärder.26 Här skall understrykas att det gäller vid uppkomna händelser, ej verksamhet som varit känd en lång tid innan där beredskapen kan höjas genom att t.ex. själv genomföra egen övningsverksamhet. Typexemplet för detta får anses vara i samband med den ryska övningen Zapad-2017.27
Således att enbart de tre ryska landstigningsfartygen, med tillhörande eskort, skulle utgöra ett singulärt skäl för Försvarsmakten att iståndsätta en s.k. beredskapsinsats får ses som mindre sannolikt. Troligtvis utgör den instabila säkerhetssituationen i Belarus,28 en ytterligare grund till varför den s.k. beredskapsinsatsen påbörjades. Den ökade ryska militära aktiviteten inför årets operativa-strategiska övning Kavkaz-2020 där det ryska västra militärdistriktet får ses som en trolig sekundär övningsriktning likt under 2016 vilket förefaller föranlett svenska beredskapshöjningar under 2016,29 vilket troligtvis även får ses som ett ytterligare skäl till varför den s.k. beredskapsinsatsen påbörjades och varför längden på beredskapsinsatsen ej avslöjas.30
Vad finns det då för risker med att agera med t.ex. en s.k. beredskapsinsats? Att situationen skulle kunna eskalera av den svenska Försvarsmaktens agerande får ses som mindre sannolikt. Däremot finns alltid risken att t.ex. en egen indikatorlista på när åtgärder skall vidtas kan röjas varvid en motståndare kan anpassa sitt agerande för att dölja offensiva planer. Därutöver finns även möjligheten att inhämtningsmetoder röjs som legat till grund för en beredskapshöjning varvid återigen en motståndare kan komma att anpassa sitt agerande vid sin egen efteranalys av vad som de facto inträffat.
Avslutningsvis, i och med att vi fortsatt förefaller befinna oss i normalberedskap dock med ett begränsat försämrat säkerhetsläge i vårt direkta närområde får krigsrisken ses som låg, vilket även framförts av både Regeringen samt Försvarsmakten. Dock visar denna s.k. beredskapsinsats att vi har ett ytterst instabilt säkerhetsläge att förhålla oss till i vårt direkta närområde där det de facto förefaller finnas en reell krigsrisk. Vilket bör beaktas. Då säkerhetsläget snabbt kan förändras utifrån olika faktorer, dels i vårt direkta närområde, dels bortom det.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Försvarsmakten 1, 2, 3 (Svenska)
Regeringen 1 (Svenska)
Svenska Dagbladet 1 (Svenska)
Sveriges Television 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9 (Svenska)
The New York Times 1 (Engelska)
The Wilson Center 1 (Engelska)
Grabo, Cynthia M. Goldman, Jan. Handbook of warning intelligence: complete and declassified edition. Lanham: Rowman&Littlefield, 2015.
Grahn, Jan-Olof. Om svensk underrättelsetjänst. Stockholm: Medström, 2016.
Gustafsson, Bengt. Det sovjetiska hotet mot Sverige under det kalla kriget. Stockholm: Försvarshögskolan, 2007.
Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011.
Slutnoter
1 Försvarsmakten. Beredskapsinsats i Östersjön och på Gotland. 2020. https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2020/08/beredskapsinsats-i-ostersjon-och-pa-gotland/ (Hämtad 2020-08-30)
2 Sveriges Television. Schau, Oscar. Hultqvist: Insatsen är en svensk markering. 2020. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/hultqvist-insatsen-ar-en-svensk-markering (Hämtad 2020-08-30)
3 Sveriges Television. Gelin, Lovisa. Uppgifter: Ryska landstigningsfartyg orsak till höjd svensk beredskap. 2020. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/rysk-landstigningsfartyg-orsak-till-hojd-svensk-beredskap (Hämtad 2020-08-30)
4 Sveriges Television. Lindskog, Mikko. Militären fortsätter på Gotland. 2016. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/militaren-fortsatter-pa-gotland (Hämtad 2020-08-30)
TASS. Strategic exercise Kavkaz-2016 begins in Russia's Southern Military District. 2016. https://tass.com/defense/897869 (Hämtad 2020-08-30)
5 Sveriges Television. Holm, Kerstin. SVT Nyheter avslöjar: Fasta förband på Gotland från i dag. 2016. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/svt-nyheter-avslojar-fasta-forband-pa-gotland-fran-i-dag (Hämtad 2020-08-30)
6 TASS. About 150,000 Russian troops go on high alert in snap combat readiness check. 2020. https://tass.com/defense/1179641 (Hämtad 2020-08-30)
7 Sveriges Television. Olsson, Jonas. FOI-expert: Ryska trupprörelser pågår – kan slå ner motstånd i Belarus. 2020. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/foi-expert-ryska-trupprorelser-pagar-som-kan-sla-ner-folkligt-motstand-i-belarus (Hämtad 2020-08-30)
8 SOU 2016:88. Logistik för högre försvarsberedskap. Betänkande av Översyn av materiel- och logistikförsörjningen till Försvarsmakten. s. 73.
9 Försvarsmakten. Försvarsmaktens underlag för försvarspolitisk proposition 2021–2025. Stockholm: Försvarsmakten, 2019, s. 27.
10 Ibid.
11 Ibid. s. 26.
12 SOU 2016:88. Logistik för högre försvarsberedskap. Betänkande av Översyn av materiel- och logistikförsörjningen till Försvarsmakten. s. 73.
13 Ibid. s. 73-76.
14 Ibid. s. 74.
15 Ibid. s. 74-75.
16 Ibid. s. 75-76.
17 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Ryska landstigningsfartyg utlöste höjd svensk beredskap. 2020. https://www.dn.se/nyheter/sverige/ryska-landstigningsfartyg-utloste-hojd-svensk-beredskap/ (Hämtad 2020-08-30)
18 Grahn, Jan-Olof. Om svensk underrättelsetjänst. Stockholm: Medström, 2016, s. 29.
19 Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011, s. 193, 199-200, 205.
Svenska Dagbladet. Holmström, Mikael. FRA kände till Georgienkrig före USA. 2013. https://www.svd.se/fra-kande-till-georgienkrig-fore-usa (Hämtad 2020-08-30)
20 Försvarsmakten. Försvarsmaktens årsredovisning 2019. 2020. Stockholm: Försvarsmakten, s. 1, 67-68.
21 Svenska Dagbladet. Holmström, Mikael. FRA kände till Georgienkrig före USA. 2013. https://www.svd.se/fra-kande-till-georgienkrig-fore-usa (Hämtad 2020-08-30)
Sveriges Television. Larsson, Thomas. FRA förutsåg kriget i Georgien. 2013. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/fra-forutsag-kriget-i-georgien (Hämtad 2020-08-30)
22 Gustafsson, Bengt. Det sovjetiska hotet mot Sverige under det kalla kriget. Stockholm: Försvarshögskolan, 2007, s. 59-61.
23 The Wilson Center. Fischer, Benjamin B. Jones, Nate. Schaefer, Bernd. Forecasting Nuclear War. 2020. https://www.wilsoncenter.org/publication/forecasting-nuclear-war (Hämtad 2020-08-30)
24 Grabo, Cynthia M. Goldman, Jan. Handbook of warning intelligence: complete and declassified edition. Lanham: Rowman&Littlefield, 2015, s. xii-xiv.
25 Ibid. s. v-vii.
26 Ibid. s. 3, 59-65.
27 The New York Times. Gordon, Michael R. Schmitt, Eric. Russia’s Military Drills Near NATO Border Raise Fears of Aggression. 2017. https://www.nytimes.com/2017/07/31/world/europe/russia-military-exercise-zapad-west.html (Hämtad 2020-08-30)
28 Sveriges Television. Bengtsson, Julius. Nya massiva protester i Minsk – flera frihetsberövade. 2020. https://www.svt.se/nyheter/putin-och-lukasjenko-overens-mots-inom-kort (Hämtad 2020-08-30)
29 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Nytt hot mot Sverige hölls hemligt. 2016. https://www.dn.se/nyheter/sverige/nytt-hot-mot-sverige-holls-hemligt/ (Hämtad 2020-08-30)
TASS. About 150,000 Russian troops go on high alert in snap combat readiness check. 2020. https://tass.com/defense/1179641 (Hämtad 2020-08-30)
30 Sveriges Television. Hultqvist (S): Beredskapsinsats på Gotland svensk markering. 2020. https://www.svt.se/nyheter/snabbkollen/hultqvist-s-beredskapsinsats-pa-gotland-svensk-markering (Hämtad 2020-08-30)
Sveriges Television. Larsson, Carl. Tillträdesförbud vid marinhamnen i Fårösund. 2020. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/tilltradesforbud-vid-marinhamnen-i-farosund (Hämtad 2020-08-30)
Jag har inte upplevt en liknande beredskapshöjning i Försvarsmakten sedan augustikuppen 1991. Denna gång är vi också alerta, men uthålligheten inte densamma. Vi kanske inte är intresserade av ett försämrat säkerhetsläge, men det är intresserat av oss. @FinansdepSv https://t.co/NawZ6ADAJb
— Johan Wiktorin (@forsvarsakerhet) August 24, 2020
Reflektion
Detta inlägg kommer beröra till del historiken eller om man vill "turerna" kring förbandssättningen av det markbaserade ballistiska och kryssningsrobotsbaserade systemet Iskander1 till den ryska exklaven Kaliningrad vid Östersjön, men kommer i mitten av inlägget beröra synnerligen intressant uppgift ur den tidigare nationella säkerhetsrådgivaren John Boltons bok "The Room Where It Happened". För att avslutningsvis dra eventuella slutsatser utifrån vad som kan ha hänt.
Under den senare delen av det s.k. 00-talet kom Ryssland framföra att de kunde tänkas utplacera Iskandersystemet som en motåtgärd till bl.a. USA verksamhet i Östeuropa men även som ett gensvar mot det ballistiska missilförsvarssystem som kunde upprättas, och som nu byggs, i Polen i den ryska exklaven Kaliningrad.2 Dock förefaller frågan kring Iskandersystemet i den ryska exklaven Kaliningrad inte utgjort en avgörande fråga förrän det säkerhetspolitiska läget förändrades markant under 2013-14 med anledning av bl.a. de mer allomfattande beredskapskontrollerna som då återupptogs av Ryssland samt den ryska militära operationen på Krimhalvön.3
Den tyska tidningen Bild publicerade 2013 uppgifter, vilket även publicerades av tidningarnas telegrambyrå vilket bl.a. Sveriges Television återgav, att Ryssland hade förflyttat robotsystemet Iskander till Kaliningrad, detta kom dock att dementeras av Rysslands President, Vladimir Putin. Dock är det intressant att notera, att enligt ryska uppgifter skulle Iskandersystemet redan utplacerats 2012 i Kaliningrad Oblast.4 I december 2014 genomfördes dock en sjötransport till Kaliningrad av Iskandersystemet inom ramen för en beordrad beredskapskontroll. Denna förbandsdel skall därefter återtransporterats från exklaven Kaliningrad till sin ordinarie grupperingsplats.5 I mars månad 2015 transporterades återigen Iskandersystemet till exklaven Kaliningrad inom ramen för en större beredskapskontroll av de ryska väpnade styrkorna.6
I oktober 2016 kom återigen Iskandersystemet transporteras till exklaven Kaliningrad, enligt Ryssland inom ramen för normal övningsverksamhet.7 Sverige med flera andra länder, i Östersjöregionen, kom reagera kraftigt på denna förflyttning. Sveriges Överbefälhavare, General Micael Bydén, kom även att uttala sig om att Försvarsmakten var tvungen att vidta adekvata skyddsåtgärder för att möta det hot Iskandersystemet utgör.8 Denna förflyttning sammanföll i samma månad med ombasering av två stycken Bujan-M korvetter från den ryska Svarta Havsmarinen till den ryska Östersjömarinen. Dessa korvetter är utrustade med det ryska kryssningsrobotsystemet Kalibr.9 Huruvida Iskandersystemet som helhet eller ej återtransporterades efter övningen i oktober 2016 förefaller ej kunna bekräftas, dock går det att tolkas som att de gjorde det maa. ett uttalande utav Tysklands utrikesminister i mars 2017.10 Dock förefaller den permanenta basering av Iskandersystemet till den ryska exklaven Kaliningrad slutförts i november 2017 och blivit helt offentligt i Februari 2018.11 Detta förefaller till del även sammanfallit med förbandssättningen av det ryska kustrobotsystemet Bastion i exklaven Kaliningrad, men andra uppgifter säger att det skede i slutet av 2016. Detta system kan även genomföra markmålsbekämpning.12
Iskandersystemet har även ansetts/anses kunna bära en långdistanskryssningsrobot, SSC-8, med en räckvidd om 2,500 km, som bröt mot det numera upphävda INF-avtalet vilket även utgjort skälet till att USA lämnade INF-avtalet.13 Dock skall utskjutningsfordonet för SSC-8 vara snarlik utskjutningsfordonet i Iskander systemet men ha några avvikelser.14 Enligt The New York Times skall det vid 2017 ha funnits två stycken fullständiga bataljoner med SSC-8, varav en befann sig vid Kapustin Jar och den andra hade förflyttats i december 2016 till en grupperingsplats i Ryssland.15 Enligt uppgifter publicerade av The International Institute for Strategic Studies (IISS) skulle Ryssland, i februari 2019, ha tre stycken SSC-8 bataljoner utplacerade vid tre olika SS-26 markrobotbrigader i form av 12, 112 och 119. markrobotbrigaden. En fjärde bataljon skulle finnas vid robotförsöksfältet Kapustin Jar och utgöra en utbildningsbataljon.16
Varför är då denna historiska exposé över Iskandersystemet i den ryska exklaven Kaliningrad intressant överhuvudtaget? Den blir intressant utifrån en, av säkerligen många, förbisedd del i den tidigare amerikanska nationella säkerhetsrådgivaren John Boltons bok "The Room Where It Happened". I denna bok skriver Bolton att Ryssland utplacerat ett robotsystem som bröt mot INF-avtalet i den ryska exklaven Kaliningrad innan den nuvarande amerikanska presidenten, Donald Trump, tillträtt sitt ämbete.17 Den nuvarande amerikanska presidenten tillträde sitt ämbete den 20JAN2017. Är då detta sannolikt eller utgör det ett grundlöst påstående av den tidigare amerikanska nationella säkerhetsrådgivaren?
För det första går detta totalt emot vad IISS rapporterade om grupperingsplatser för SSC-8 bataljonerna i februari 2019. För det andra bör det noteras att en bataljon enligt The New York Times skall ha omgrupperat från Kapustin Jar i december 2016 till en annan grupperingsplats någonstans i Ryssland, det vill säga innan den nuvarande amerikanska presidenten tillträtt sitt ämbete. För det tredje bör det noteras att reaktionerna i oktober 2016 på omgrupperingen av Iskandersystemet inom ramen för en övning till den ryska exklaven Kaliningrad var relativt omfattande jämfört med de tidigare omgrupperingarna av systemet till exklaven. För det fjärde förefaller den totala omgrupperingen av Iskandersystemet till exklaven ej varit färdig förrän i slutet av 2017 alternativt inledningen av 2018 d.v.s. väl inne i den nuvarande amerikanska presidentens ämbetsperiod. För det femte skulle det kunna argumenteras för att det skulle kunna vara Kalibr systemet på Bujan-M korvetterna som utgjorde baseringen av ett långräckviddigt robotsystem dock är detta system på Bujan-M korvetterna ett tillåtet system enl. det numera upphävda INF-avtalet. För det sjätte skulle det även kunna argumenteras för att det skulle kunna vara det s.k. bastion systemet som bryter mot INF-avtalet, då det även kan genomföra markmålsbekämpning. Dock skall den officiella räckvidden vara inom det tidigare INF-avtalets begränsningar.18 Detta system förefaller även kunnat utgrupperat i Kaliningrad innan den nuvarande amerikanska presidenten tillträdde sitt ämbete. För det sjunde skulle det även kunna argumenteras för att den tidigare amerikanska nationella säkerhetsrådgivaren kan tänkas ha en agenda kring att påstå att systemet utgrupperad i den ryska exklaven Kaliningrad, dock nämner han det enbart i förbifarten av sin bok och återkommer ej till det rörande INF-avtalets sammanbrott. Varvid det får ses som mindre sannolikt att så är fallet. Utan hade det varit agendadrivet bör det berörts i större omfattning än vad som nu skrivits i boken.
Inledningsvis får det ses som sannolikt att det system den tidigare amerikanska nationella säkerhetsrådgivaren beskriver är det s.k. SSC-8 roboten d.v.s. en långräckviddigt markbaserat kryssningsrobot. Då det utgör den robot som den amerikanska administrationen under en längre tid opponerat sig emot, som en avtalsbrytande robot. Därefter, utifrån från de kraftiga reaktioner som uppstod i oktober 2016 kring vad som skulle utgöra en övningsbasering av Iskandersystemet till Kaliningrad och att en bataljon med SSC-8 förefaller försvunnit från Kapustin Jar, definitivt, i december 2016. Samt tillförseln av Bastion systemet vars avfyringsfordon till del påminner om Iskander, samt en trolig gradvis tillförsel av Iskandersystemet från oktober 2016 intill november 2017 varvid en mängd fordon och kringutrustning torde kommit till Kaliningrad som kan ha dolt själva införseln av SSC-8 systemet för öppen inhämtning. Slutligen får det ses som troligt att den tidigare amerikanska nationella säkerhetsrådgivarens påstående om att SSC-8 systemet finns i den ryska exklaven Kaliningrad faktiskt stämmer.
Har då detta någon avgörande betydelse? Här skulle det kunna argumenteras för att med t.ex. Bujan-M korvetterna i Östersjön spelar det ingen roll, då dessa korvetter även har långräckviddiga kryssningsrobotar mot markmål. Dock får det ses som en avgörande skillnad mellan markbaserade kontra sjö- och luftbaserade långräckviddiga krysningsrobotsystem. Det markbaserade kan mycket enklare döljas och därmed undgå påverkan emedan sjö- och luftbaserade bärare kan upptäckas och påverkas på ett helt annat sätt. Varvid de markbaserade systemen kan uppnå överraskning mot en motståndare m.m.
Avslutningsvis, det får ses som troligt att det finns ett markbaserat långräckviddigt kryssningsrobotsystem i den ryska exklaven Kaliningrad i form av SSC-8. Systemet har troligtvis funnits i exklaven sedan slutet av 2016, d.v.s. innan INF-avtalet upphävdes. Vad som särskilt bör beaktas är att detta system åtminstone intill INF-avtalet upphävdes ej utgjorde en "dussinvara" för de ryska väpnade styrkorna. Varvid en tydlig strategisk signal skickades till omvärlden av Ryssland i och med den utgrupperingen. Detta drag av Ryssland skulle även kunnat utgjort en större bidragande orsak till varför USA lämnade INF-avtalet, än vad som offentligt har framkommit.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Center for Strategic and International Studies 1, 2, 3 (Engelska)
Defense Intelligence Agency 1 (Engelska)
Eesti Rahvusringhääling 1 (Engelska)
Ośrodek Studiów Wschodnich 1 (Engelska)
Reuters 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7 (Engelska)
Sveriges Television 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7 (Svenska)
The International Institute for Strategic Studies 1 (Engelska)
The Moscow Times 1 (Engelska)
The New York Times 1 (Engelska)
Bolton, John R. The room where it happened: a White House memoir. New York: Simon & Schuster, 2020.
Slutnoter
1 Center for Strategic and International Studies. SS-26 Iskander. 2020. https://missilethreat.csis.org/missile/ss-26-2/ (Hämtad 2020-08-23)
2 Sveriges Television. Ryssland stoppar robotplaner. 2009. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/ryssland-stoppar-robotplaner (Hämtad 2020-08-23)
Reuters. Goclowski, Marcin. Kelly, Lidia. Poland says U.S. missile shield site delayed until 2020. 2018. https://www.reuters.com/article/us-poland-defence-usa/poland-says-u-s-missile-shield-site-delayed-until-2020-idUSKBN1GY2RE (Hämtad 2020-08-23)
Reuters. Kolodyazhnyy, Anton. Osborn, Andrew. Putin orders reciprocal Russian response to U.S. missile test. 2019. https://www.reuters.com/article/us-usa-pentagon-missiles-russia/putin-orders-reciprocal-russian-response-to-u-s-missile-test-idUSKCN1VD0XO (Hämtad 2020-08-23)
3 Defense Intelligence Agency. Russia Military Power: Building a Military to Support Great Power Aspirations. Washington, DC: Defense Intelligence Agency, 2017, s. 13, 45, 46.
4 Sveriges Television. Ryska Iskanderrobotar i Kaliningrad. 2013. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/ryska-iskander-robotar-i-kaliningrad (Hämtad 2020-08-23)
Reuters. UPDATE 2-"Calm down," says Putin, no missiles in west Russian enclave. 2013. https://www.reuters.com/article/russia-putin-missiles/update-2-calm-down-says-putin-no-missiles-in-west-russian-enclave-idUSL6N0JY1K520131219 (Hämtad 2020-08-23)
Reuters. Gutterman, Steve. Russia has stationed Iskander missiles in western region: reports. 2013. https://www.reuters.com/article/us-russia-missiles/russia-has-stationed-iskander-missiles-in-western-region-reports-idUSBRE9BF0W020131216 (Hämtad 2020-08-23)
5 Eesti Rahvusringhääling. Russian military concludes a surprise drill in Kaliningrad. 2014. https://news.err.ee/114574/russian-military-concludes-a-surprise-drill-in-kaliningrad (Hämtad 2020-08-23)
6 Reuters. Korsunskaya, Darya. Heritage, Timothy. Russia rules out handing back Crimea, expands war games. 2015. https://www.reuters.com/article/cnews-us-ukraine-crisis-crimea-russia-idCAKBN0MD0Z220150317 (Hämtad 2020-08-23)
7 Reuters. Russia moves nuclear-capable missiles into Kaliningrad. 2016. https://www.reuters.com/article/us-russia-usa-missiles-confirm-idUSKCN1280IV (Hämtad 2020-08-23)
8 Sveriges Television. Olsson, Jonas. Nato reagerar på ryska robotflytten. 2016. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/nato-reagerar-pa-ryska-robotflytten (Hämtad 2020-08-23)
Sveriges Television. Svenberg, Josef. Hultqvist: Ryska robotar provokation. 2016. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/hultqvist-ryska-robotar-provokation (Hämtad 2020-08-23)
Sveriges Television. Holmin, Maria. ÖB om ryska robotarna: Vi försöker hantera hoten. 2016. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ob-om-ryska-robotarna-vi-forsoker-hantera-hoten (Hämtad 2020-08-23)
9 Sveriges Television. Olsson, Jonas. Ottosson, Philip. Ryska skepp med kärnvapenkapacitet i Östersjön. 2016. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/ryska-missilfartyg-gick-in-ostersjon (Hämtad 2020-08-23)
10 Reuters. Germany says worried about Russian missiles in Kaliningrad. 2017. https://www.reuters.com/article/us-germany-russia-kaliningrad-idUSKBN16F2P0 (Hämtad 2020-08-23)
11 Sveriges Television. Olsson, Jonas. Kärnvapenkapabla robotar på plats i Kaliningrad. 2018. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/karnvapenkapabla-robotar-pa-plats-i-kaliningrad (Hämtad 2020-08-23)
Ośrodek Studiów Wschodnich. Fortress Kaliningrad: Ever closer to Moscow. Warszawa: Ośrodek Studiów Wschodnich, 2019, s. 74.
12 The Moscow Times. Russian Deploys Bastion Missile System in Kaliningrad Region. 2016. https://www.themoscowtimes.com/2016/11/21/russian-deploys-bastion-missile-system-in-kaliningrad-region-a56235 (Hämtad 2020-08-23)
Ośrodek Studiów Wschodnich. Fortress Kaliningrad: Ever closer to Moscow. Warszawa: Ośrodek Studiów Wschodnich, 2019, s. 75.
13 Center for Strategic and International Studies. SS-26 Iskander. 2020. https://missilethreat.csis.org/missile/ss-26-2/ (Hämtad 2020-08-23)
Center for Strategic and International Studies. SSC-8 (9M729). 2020. https://missilethreat.csis.org/missile/ssc-8-novator-9m729/ (Hämtad 2020-08-23)
14 The New York Times. Gordon, Michael R. Russia Deploys Missile, Violating Treaty and Challenging Trump. 2017. https://www.nytimes.com/2017/02/14/world/europe/russia-cruise-missile-arms-control-treaty.html (Hämtad 2020-08-23)
15 Ibid.
16 The International Institute for Strategic Studies. Barrie, Douglas. Ground-launched cruise missiles, Europe and the end of the INF Treaty?. 2019. https://www.iiss.org/blogs/military-balance/2019/02/inf-treaty-ground-launched-cruise-missiles (Hämtad 2020-08-23)
17 Bolton, John R. The room where it happened: a White House memoir. New York: Simon & Schuster, 2020, s. 159.
18 Center for Strategic and International Studies. SS-N-26 “Strobile” (P-800 Oniks)/ Yakhont / Yakhont-M / Bastion (launch systems). 2018. https://missilethreat.csis.org/missile/ss-n-26/ (Hämtad 2020-08-23)